30
VÄLKOMMEN TILL GEOVETARCENTRUM 2009

VÄLKOMMEN TILL GEOVETARCENTRUM 2009 · 2010-03-11 · Marin mikropaleontologi, här ingår de vanligaste marina mikro-fossilen och deras användbarhet för tolkning av havsmiljöer

  • Upload
    others

  • View
    7

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

VÄLKOMMEN TILL GEOVETARCENTRUM

2009

Business Branding & Creative Support 2009

Inledning/prefekt sid. 4

Kontaktpersoner sid. 5

Berggrundsgeologi och Miljö- och jordartsgeolgi

Schema sid. 6

Berggrundsgeologi sid. 7

Miljö- och jordartsgeologi sid. 8

Maringeologi

Schema sid. 10

Maringeologi sid. 11

Oceanografi

Schema sid. 12

Oceanografi sid. 13

Klimatologi/Naturgeografi

Schema sid. 14

Klimatologi/Naturgeografi sid. 15

Geografi

Schema sid. 16

Geografi sid. 17

Vinvetenskap

Schema sid. 18

Vinvetenskap sid. 19

Studiexpeditionen och Studievägledare Sid. 20

Så här hittar du till GeovetarCentrum sid. 21

Bra att veta

Från A till Ö sid. 22

Bildcollage sid. 28

3

I N N E H Å L L

4

INL

ED

NIN

G/P

RE

FE

KT

Räcker jordens resurser?Vad händer med haven och klimatet? Livsavgörande frågor för samhället där geovetaren har kunskapen!

Prefekt Gun SelldénTelefon 031-786 26 21E-post [email protected]

Kandidatprogrammet i geovetenskap börjar med ett geoveten-skapligt basår. Under den första terminen får du lära dig den spännande historien om hur jordklotet är uppbyggt och hur det fungerar. I kursen ingår naturligtvis exkursioner och övnings-moment i fält. Du får också lära dig hur vår atmosfär och våra oceaner fungerar. Hur uppkommer vindarna på jordklotet? Hur går strömmarna i jordens stora hav? Vad driver dem och hur påverkar de klimatet?

Första halvan av vårterminen ägnas åt naturresurshushållning. Du lär dig olika naturvetenskapliga och ekonomiska/samhälls-vetenskapliga begrepp och modeller för att beskriva naturresurser, deras användning och möjlig hushållning. Under kursen i geove-tenskaplig metodik får du vara med om många av de fältmoment som geovetare behöver känna till. Vi åker ut med båt för att ta prover av havsvatten och bottensediment. På land karterar vi berggrund och jord och gör geofysiska mätningar. I laboratoriet analyserar vi proverna och ritar upp kartor. Under kursen ägnas mycket tid åt fältarbete och arbete i grupper.

Efter basåret blir det inte svårt för dig att välja inriktning på dina fortsatta studier. Du kan välja att bli berggrundsgeolog eller miljö- och jordartsgeolog. Är du intresserad av havet kan du bli maringeolog. Vill du veta mer om jordens klimat kan du följa vårt inter natio- nella kandidatprogram i klimatologi.

Den här broschyren ger dig information om innehållet i alla våra utbildningar. På vår hemsida finns dessutom mer informa-tion om de enskilda kurser som ingår i de olika programmen.

5

KO

NT

AK

TP

ER

SO

NE

R

Räcker jordens resurser?Vad händer med haven och klimatet? Livsavgörande frågor för samhället där geovetaren har kunskapen!

KontaktpersonerHar du frågor om utbildningen kan du naturligtvis vända dig till vår studievägledare. Du kan också vända dig till kontaktperso-nerna på Institutionen för geovetenskaper.

BerggrundsgeologiLennart Björklund. Telefon 031-786 28 03E-post [email protected]

Miljö- och jordartsgeologiMark Johnson. Telefon 031-786 28 08E-post [email protected]

MaringeologiKjell Nordberg. Telefon 031-786 28 61E-post [email protected]

OceanografiGöran Björk. Telefon 031-786 28 58E-post [email protected]

Klimatologi/naturgeografiHans Linderholm. Telefon 031-786 28 87E-post [email protected]

GeografiMats Olvmo. Telefon 031-786 19 63E-post [email protected] för geovetenskaper

Bodil Jansund. Telefon 031-786 13 87E-post [email protected] för kulturgeografi och ekonomisk geografiHandelshögskolan vid Göteborgs universitetBox 630, 405 30 Göteborg

VinvetenskapSandor Neméthy. Telefon 031-786 28 39E-post [email protected]

BE

RG

GR

UN

DS

GE

OL

OG

I/MIL

- & J

OR

DA

RT

SG

EO

LO

GI

6

F i l . k a n d p r o g r a m i g e o v e t e n s k a p m e d

s p e c i a l i s e r i n g m o t b e r g g r u n d s g e o l o g i o c h

m i l j ö - o c h j o r d a r t s g e o l o g iÅR

1ÅR

2ÅR

3ÅR

2

Geovetenskapligt basår

Gemensamma geologikurser

Berggrundsgeolog

Miljö- och jordartsgeologi

VTHT

VTHT

VTHT

GV 1410 Mark

GV 1410 Vatten

GV 1410 Atmosfär

ES1300 Naturresurshushållning

GVN 400 Geovetenskaplig metodik

KÄN 091 Sedimentologi

MPN 120 Geokemi I

MG1000 Stratigrafi och dateringsmetoder

MPN 011 Mineralogi

MPN 041 Tillämpad geofysik IVT

BerGGrundsGeOlOGI MIljö- Och jOrdartsGeOlOGI

KÄ 1600 Kvartär paleonto-logi

NGN 150 Kustprocesser

KÄN Jordartsgeologi

MPN 051 Tillämpad geofyisk II

KÄN 041 Kvartärutveckling och paleoklimat

KÄN 471 Tillämpad geologi

MPN 021 Strukurgeologi

NGN 170 GIS 15 hp

Examensarbete

MPN 031 Magmatiska och metamorfa bergarter

MPN 022 Global tektonik

MPN 023 Regional berg-grundsgeologi

MPN 051 Tillämpad geofysik II

MPN 222 Malmgeologi och opakmikroskopering

KÄN 471 Tillämpad geologi

MPN 021 Strukurgeologi

NGN 170 GIS 15 hp

Examensarbete

BE

RG

GR

UN

DS

GE

OL

OG

I

7

BerggrundsgeologiRäcker jordens resurser?

Studenter på exkursion i USA (Utomnordisk geologi, MASTERNIVÅ)

sar du dig till berggrundsgeolog. I Magmatiska och metamorfa bergarter läser du om hur kontinenternas och oceanbottnarnas skorpa skapas och omformas. Vad händer i en magmakammare och hur kristalliserar en granit jämfört med en basaltisk smälta? Hur omvandlas dessa bergarter och sedimentbergarter till skiffrar och gnejser?

Global tektonik handlar om hur jordklotet omskapas i stor skala, värmeflöde och dynamik från jordens kärna och mantel ut till de stela tektoniska plattornas rörelser. Förkastningar, bergskedje-bildning, sedimentära bassängbildningar, vulkaniska processer och miljöer knyts till processer i jordens inre.

I regional geologi studerar vi hur Skandinaviens geologi, särskilt Sveriges, kommit till under en tid som spänner över större delen av Jordens ålder. Kursen är därför packad med exkursioner och fältmoment med tillhörande teori.

I tillämpad geofysik 2 använder vi olika metoder, seismik, elektriska, magnetiska, som gör det möjligt att i fält avbilda jord-lager och den underliggande berggrunden. Det ger både fält- som tolkningserfarenhet, direkt användbar inom näringsliv och samhälle.

Malmgeologi och opakmikroskopering i den studerar du före-komster och de processer som skapar malmer och ekonomiskt värdefulla mineral. Detta är en nyckelkunskap för samhällets funktion och även framtidens nya hightech-teknologier.

Ämnen för examensarbete i berggrundsgeologi spänner från åldrar och tillkomst av berg-grunden i Afrika och Sverige och kristallisering av basalt i Mittoceana Ryggar till prospek-tering efter gruvor, stabilitet i tunnelbyggen och geofysiska förundersökningar besvärliga markförhållanden. Här kan du vidareutveckla ditt specialin-tresse för framtiden!

Hopveckade röda järnoxiderade sedimentlager.

Fil.kandutbildningen i berg-grundsgeologi består av kurser som ger dig både en djup och bred teore-tisk förståelse för de pro-cesser som bildat och ombildar Jordklotet. Dess-utom ingår kurser med klar inriktning mot sam-hällets behov av geolo-gisk expertis.

Efter de första 1,5 årens gemensamma kurser spet-

MIL

- & J

OR

DA

RT

SG

EO

LO

GI

8

Miljö och jordartsgeologi

ringsmetoder, och Mineralogi får du lära dig om hur sediment och jordarter deponerats i jordens olika avsättningsmiljöer; hur kemi-kaliskt innehåll varierar bland bergarter, jord, mineraler och vatten; hur jord och bergarter kan dateras och hur man bygger upp den geologiska historien; och vad olika mineraler har för samman-sättning och egenskaper, bl. a. lermineraler, som kan orsaker skred (se bild). I Tillämpad geofysik, lär du dig om olika tekniker (seismisk, elektrisk, tyngdkraft, och magnetisk) som används för att ta reda på ytgeologin.

Kurser i kvartärgeologi avslutar andra året. Med Kvartär-perioden menar man de senaste 2,5 miljoner åren, dvs. istiden. Sveriges jordarter avsatts under istiden, och det går inte att lösa miljöproblem i Norden utan att förstå hur glaciärer har format landskapet. I Kvartär paleontologi lär du dig om de fossiler man hittar i torv, lera, osv. och som hjälper till att förklara händelseför-lopp under istiden och att ge utryck för tidigare miljöförhållandena. Kustprocessor handlar om sediment och problem i kustområdet, och i Jordartsgeologi får du kartera jordarter i fält samt få en för-djupad kunskap om glaciärer och glacial geologi.

under tredje året läser du tillämpningskurserna Tillämpad geo-fysik II och Tillämpad geologi , som ger praktisk färdighet i att använda dina geologiska kunskaper. I Strukturgeologi lär du dig hur deformation of berg och jord går till. I Kvartärutveckling och paleoklimat får du en översyn av jordens senaste 2,5 miljoner år och de stora klimatändringar som har ägt rum och vad som orsakat dem.

Skred i marin lera nordost om Göteborg i december 2008.

som miljö- och jordartsgeolog arbetar du med den geologi som finns på jordens yta där människor bor och lever. Miljö- och jordarts-geologer ger information om vilka jordarter som finns på ytan, som är väsentlig information för att lösa problem med grundvatten, mark-förorening, avfallsplacering, anpass-ning av byggnader och konstruktion av vägar o.s.v.

utbildningen fortsätter under andra året med teorietiska fördjup-ningskurser i geologi. I Sedimento-logi, Geokemi I, Stratigrafi och date-

MA

RIN

GE

OL

OG

I

9

Geovetenskapligtbasår

Gemensamma geovetenskapliga kurser

Samläser med Marina programmet

Samläser med Miljö- och Jordartsgeologi

Maringeologisk inriktning

Vad händer med haven och klimatet?

Bli maringeolog!

K a n d i d a t p r o g r a m i G e o v e t e n s k a p - M a r i n g e o l o g i

ÅR 1

ÅR 2

HTVT

HTVT

ÅR 3

VTHT

ÅR 1

ÅR 2

HTVT

HTVT

ÅR 3

VTHT

M a r i n t k a n d i d a t p r o g r a mi g e o v e t e n s k a p

BIO135 Ekologi och evolution

CO310 Introduktion till ocenografi

OC0610 Vattenundersökningar

ES1300 Naturresurshushållning

Organismvärldens systematik och evolution

GV1410 Mark

MG1000 Stratigrafi/dateringsmet

MG0230 Marin mikropaleontologi

MPN041 Tillämpad geofysik I

KÄ1600 Kvartär paleontologi

NGN150 Kustprocesser

KÄN111 Jordartsgeologi

MPN051 Tillämpad geofysik II

KÄN041 kvartärutveckling & paleoklimat

KÄN471 Tillämpad geologi

Valfri kurs

NGN170 GIS 15 hp

Examensarbete

GV1410 Mark

GV1410 Vatten

GV1410 Atmosfär

ES1300 Naturresurshushållning

GVN400 Geovetenskaplig metodik

KÄN091 Sedimentologi

MPN120 Geokemi I

MG1000 Stratigrafi och dateringsmetoder

MG023 Marin mikropaleontologi

MPN041 Tillämpad geofysik I

KÄ1600 Kvartär paleontologi

NGN150 Kustprocesser

KÄN111 Jordartsgeologi

MPN051 Tillämpad geofysik II

KÄN041 kvartärutveckling & paleoklimat

Valfri kurs

OC0610 Vattenundersökningar

NGN170 GIS 15 hp

Examensarbete

År 1. Under hela första året läser alla grundläggande Geoveten-skap och du får lära dig mycket om naturen, marken, luften, vattnet och hur allt blev till, liksom om naturresurser. Spännande litteratur, roliga övningar och du får även jobba i fält och på havet.

År 2. sedimentologi är ett viktigt ämne som beskriver hur sedi-ment bildas och avlagras i olika miljöer, i vattnet, is och på land.

Geokemi, här får du lära dig om grundämnens förekomst och ursprung, solsystemet och om planeterna. Här behandlas jord-klotets, mineralens och bergarternas kemi.

stratigrafi och dateringsmetoder här får du veta mer om hur jord- och bergslager kan namnges och användas för att tolka geologi liksom åldersbestämning. Metoder som kol-14, stabila isotoper, lervarv, pollen, snäckskal och mycket annat ingår.

Marin mikropaleontologi, här ingår de vanligaste marina mikro-fossilen och deras användbarhet för tolkning av havsmiljöer och klimatförändringar. I kursen ingår forskning, sedimentprovtag-ning i en fjord, laborationer och mikroskopövningar.

MA

RIN

GE

OL

OG

I

11

Studenter tar prover på havsbotten

Maringeolog, en spännande framtid när det gäller våra hav och vårt klimat!

GV1410 Mark

GV1410 Vatten

GV1410 Atmosfär

ES1300 Naturresurshushållning

GVN400 Geovetenskaplig metodik

KÄN091 Sedimentologi

MPN120 Geokemi I

MG1000 Stratigrafi och dateringsmetoder

MG023 Marin mikropaleontologi

MPN041 Tillämpad geofysik I

KÄ1600 Kvartär paleontologi

NGN150 Kustprocesser

KÄN111 Jordartsgeologi

MPN051 Tillämpad geofysik II

KÄN041 kvartärutveckling & paleoklimat

Valfri kurs

OC0610 Vattenundersökningar

NGN170 GIS 15 hp

Examensarbete

Inom Geofysikkur-serna I och II, får du veta hur jorden fungerar, seismiska vågor, jordbävningar, vulkaner, hur man mäter på jordskor-

pan, lerlager på åkern, marina undersökningsmetoder eller hur du letar olja djupt ner i sedimenten. Detta är viktiga verktyg för ingenjörsrelaterad geologi.

På Kvartärpaleontologikursen får du lära om ekologiska och klimatiska förändringar i naturen. Vi studerar torvavlagringar, pollen, trädens årsringar och moderna fossil av musslor och snäckor, vilka kan användas för att spåra förändringar på land och i havet. Här ingår fältövningar.

Kustprocesser, handlar om att studera erosion och sedimentation i strandområden, ett stort problem i världen. Innehållet omfattar geologiska, geografiska och oceanografiska perspektiv med teori, övningar, fältstudier och utlandsexkursion.

jordartsgeologi, Här får du veta mycket om olika jordarter, hur de ser ut och hur de bildas. Eftersom det finns mycket sediment avsatta under istiden, behandlas även glaciärer och istiden, men också sediment som avsatts i havet. Laborationer, fältöv-ningar och exkursion ingår.

År 3 Geofysik, se ovan

Kvartär utveckling och Paleoklimat beskriver jordens utveck-ling med istider och värmetider, variationer i klimatet och påverkan på naturen och havet liksom olika metoder för att undersöka detta.

Vattenundersökningar, ger dig teori, övningar och sjöpraktik. Du får lära dig att mäta och undersöka havsvatten, närsalter, plankton, bottensediment och havsströmmar i fjordmiljöer.

GIs-kursen, lär dig att lägga in geovetenskaplig information i olika geografiska kartformat. Detta är mycket användbart ute i samhället.

examenskurs, denna kurs är främst ett marint, självständigt ar-bete där du kan fördjupa dig i något du tycker är spännande. Du övar planering, materialinsamling, bearbetning och redovisning av ett projektarbete. Det ingår också seminarieövningar.

OC

EA

NO

GR

AF

I

12

Vad händer med haven och klimatet?

Bli oceanograf

Samläser med Marina programmet

Samläser med Berggrunds- och Miljö- och Jord-artsgeologer

Samläser med Miljö- och Jordarts-geologer

Special för Oceanografi

M a r i n t F i l K a n d p r o g r a m i o c e a n o g r a f i

ÅR 1

ÅR 2

HTVT

HT

BIO135 Ekologi och evolution

OCO310 Introduktion till ocenografi

OC0610 Vattenundersökningar

OCM110 Geofysisk hydrodynamik

OCN120 Ocean-och atmosfärscirkulation

NGN150 Kustprocesser

OCN 130 Fältkurs

Matematik/Fysik

Matematik/Fysik

OC0710 Marin hydromekanik

OC2610 Marin systemanalys

NGN170 GIS

Examensarbete

VT

ÅR 3

VTHT

Oceanograf, en aktuell inriktning med tanke på våra hav och vårt klimat!

OC

EA

NO

GR

AF

I

13

Vad händer med haven och klimatet?

Bli oceanograf Utbildningen börjar med kursen ekologi och evolution. Här får du lära dig om evolutionen och allmän ekologi liksom om ekosystemens struktur och funktion. Du studerar också hur människans aktivitet påverkar havet samt hållbart utnyttjande av ekologiska system.

Introduktion till oceanografi. Här får du lära dig det mesta om vattnets fysikaliska och kemiska egenskaper, havsströmmar och atmosfärens inverkan på havet liksom om havsbottnar och sediment.

Vattenundersökningar ger dig teori, övningar och sjöpraktik. Du får lära dig att mäta och undersöka havsvatten, närsalter, plankton, bottensediment och havsströmmar i fjordmiljöer.

Geofysisk hydrodynamik lär dig tillämpa fysikens lagar på vätskor och gaser (hav och atmosfär). Vi undersöker naturligtvis de grundläggande krafterna och fenomenen i luft och vatten som t ex vågor, blandning strömmar och vindar.

Ocean- och atmosfärscirkulation, Här får du veta mer om hur hav och atmosfär fungerar tillsammans på global skala. Hur uppkommer de stora havsströmmarna, vad spelar djuphavet för roll i jordens värmebalans, varför är förutsättningarna för biolo-gisk produktion helt olika utanför Afrikas nordvästra kust och i Sargassohavet?

Kustprocesser handlar om att studera erosion och sedimenta-tion i strandområden, ett stort problem i världen. Innehållet om-fattar geologiska, geografiska och oceanografiska perspektiv med teori, övningar, fältstudier och utlandsexkursion.

Marin hydrodynamik. I denna kurs går man på djupet in i den strömningsmekaniska världen. Många av strömnings- processerna i havet är komplicerade och man behöver en bra teoretisk grund, både för fortsatta studier och för verksamhet som oceanograf utanför universitetet. Det är därför du måste studera matematik/fysik under andra året.

Marin systemanalys ger en förståelse för olika typer av marina system och hur dessa fungerar genom samverkan mellan fysiska och biogeokemiska processer samt yttre påverkan från exempelvis atmosfären.

KL

IMA

TO

LO

GI/N

AT

UR

GE

OG

RA

FI

14

N a t i o n e l l t / I n t e r n a t i o n e l l t k a n d i d a t p r o g r a m i g e o v e t e n s k a p m e d s p e c i a l i s e r i n g m o t k l i m a t o l o g i / n a t u r g e o g r a f i

ÅR 1

ÅR 2

HTVT

HT GV 1410 geovetenskaplig grundkurs, 30 hp

ES 1300 Naturresurshushållning, 15 hp

GVN 400 Geovetenskaplig metodik, 15 hp

Physical geography in the subarctic, 15 hp

Climate change, a geographical perspective, 15 hp

NGN170 GIS, 15 hp

NG4610 Climate change and society, 15 hp (China)

Local and micro climatology, 15 hp

Applied climatology, 15 hp

Climate data analyses, 7,5 hp

Basic climate modelling, 7,5 hp

Examensarbete, 15 hp

VT

ÅR 3

VTHT

Un

der

visn

ing

ssp

råk:

en

gel

ska

Un

der

visn

ing

ssp

råk:

sven

ska

KL

IMA

TO

LO

GI/N

AT

UR

GE

OG

RA

FI

15

Funderar du på framtidens klimat och dess konsekvenser?

Klimatet är en av nutidens viktigaste frågor. I ett förändrat klimat kommer det finnas ett stort behov av kunskap om klimatet och dess effekter på människa och samhälle. Klimatologi med naturgeografisk inriktning är ett program för dig som vill jobba med dessa frågor. Du kommer att få lära dig vad som styr klimatet och dess variationer, om klimatet från det förgångna till fram-tiden, hur klimatförändringar har och kan komma att påverka människan i olika delar av världen. Eftersom programmet är internationellt kommer det att finnas möjligheter att läsa kurser utomlands, t.ex. i Kina, och du kommer att knyta internationella kontakter. Du kommer att lära dig hantera geografiska informa-tionssystem (GIS), hur man behandlar data samt att jobba med klimatmodeller.

arbetsmarknadAtt vara klimatolog kan tyckas något specialiserat, men i en värld där klimatet är under förändring kommer kunskap om klimat-systemet, klimatförändringar och dess effekter att vara efter-frågade. Efter kursen kommer du att ha god grundkunskap om detta, men även mer specialiserad kunskap i GIS, datahantering och modellering, vilket gör dig till en attraktiv resurs på arbets-marknaden. Framtida arbetsgivare kan vara olika myndigheter, såsom länsstyrelser, SMHI och naturvårdsverket, internationella organisationer och även näringslivet. Även massmedier har behov av personer med goda kunskaper i klimatologi.

Om programmetFörsta året ges en introduktion till geovetenskap, naturresurs-hållning och du får lära dig geovetenskapliga metoder. Från är två sker undervisningen på engelska. År två, det ”naturgeogra-fiska året” inleds med en längre exkursion till subarktis samt egna arbeten. Därefter får du lära dig om klimatförändringar i ett geografiskt perspektiv, GIS, samt hur klimatförändringar påverkar samhället. I denna kurs ingår en exkursion till Kina. År 3, det ”klimatologiska året”, kommer du att fördjupa dina kunskaper i lokalklimatologi, tillämpad klimatologi, samt lära dig hur man analyserar klimatdata och jobba med klimatmodeller.

GE

OG

RA

FI

16

K a n d i d a t p r o g r a m i G e o g r a f i

ÅR 1

ÅR 2

HTVT

HT GE0400 Geografi: baskurs

GE2120 Geografi: fortsättningskurs

Valfria kurser

Valfria kurser

GE3000 Geografi: fördjupningskurs 1

GE4200 Geografi: fördjupningskurs 2

VT

ÅR 3

VTHT

Basårets första termin är en introduktion till geografiämnet. Du arbetar med kartor och karteringsarbete både i fält och i digital form. I delmomentet naturgeografi får du grundläggande kunskaper om hur landskapet och dess former bildas och om-formas samt om klimatet och processer i atmosfären. I det kultur-geografiska delmomentet studeras hur samhället och landskapet förändras, beroende av sociala, ekonomiska, kulturella och poli-tiska faktorer. Baskursen avslutas med att du i grupp skriver ett regionalgeografiskt arbete. I kursen ingår kortare exkursioner och arbete i fält där du får en introduktion till att arbeta i fält som geograf.

Basårets andra termin inleds med en kurs som fokuserar på naturkatastrofer. Du får en teoretisk insikt i orsaken till natur-katastrofer samt hur samhället kan hantera risker. Under nästa delmoment behandlas regionala skillnader i världen, tex. inter-nationell arbetsfördelning, handelsrelationer, resursfördelning och internationellt samarbete. I delmomentet geografiska dilem-man studeras de konsekvenser som mänsklig verksamhet på jorden har i lokal, regional eller global skala. Fältmoment och exkursion ingår. Kursen avslutas med att du skriver en uppsats som fokuseras kring ett geografiskt problemområde.

GE

OG

RA

FI

17

Vad händer med jorden?

Geografen vet!

Vindkraft i Kalifornien

Kusterosion, San Simeon, Kalifornien

Fördjupningskurs 1 inleds med en fortsättningskurs i Geo-grafiska informationssystem (GIS). GIS utgör ett av de viktigaste verktygen för dig som geograf på arbetsmarknaden och strävan är att programmet som helhet skall ge dig de kunskaper du be-höver för att kunna arbeta med GIS inom de olika verksamhets-områden du kan tänkas komma att hamna i som yrkesverksam geograf. Betoningen på metodik fortsätter under kursens senare hälft. Under denna del erbjuds en resa till något utomeuropeiskt land där vi arbetar i fält med de olika geografiska problemställ-ningar som berörts under tidigare kurserna. Kursen avslutas med ett arbete som har en specialiserad inriktning mot natur- eller kulturgeografi.

den avslutande fördjupningskursen omfattar dels ett projekt-arbete med inriktning mot GIS där avsikten är att du självständigt skall kunna utföra ett arbete med utgångspunkt i GIS-metodik. Under den senare delen av kursen skriver du ditt examens- arbete i nära samarbete med en handledare.

18

VIN

VE

TE

NS

KA

PN a t u r v e t e n s k a p l i g k a n d i d a t p r o g r a m

m e d i n r i k t n i n g m o t v i n

ÅR 1

ÅR 2

HTVT

HT

VVP010 Introduktion, Biologi 1

Oorganisk kemi

VVP020 Vinodlingens geologi och klimatologi

Organisk kemi

VVP030 Vinrankans biologi och patologi

NVVP040 Vitikultur OCN 130 Fältkurs

VVP050 Vinodlingens natur- och kulturgeografi

VVP060 Önologi I

VVP070 Önologi II

VVP080 Vin och gastronomi

VVP090 Vinmarketing och management

Examensarbete

VT

ÅR 3

VTHT

Naturvetenskapligt kandidatprogram med

inriktning mot vin

Modern vintillverkningsteknologi.

19

VIN

VE

TE

NS

KA

P

Naturvetenskapligt kandidatprogram med

inriktning mot vinUtbildningen börjar med en introduktion till hela programmet samt en del biologi. Du får bland annat lära dig vinrankans anatomi. Kursen avslutas med en 9 dagar lång exkursion till Ungerns berömda vindistrikt där kursdeltagarna får möjlighet att redan från början stifta bekantskap med vinodlingens processer från druva till färdigt vin.

Kurserna i grundläggande kemi (oorganisk och organisk) ger oumbärliga baskunskaper för att förstå ämnenas egenskaper och reaktionernas mekanismer. Utan dessa är det inte möjligt att förstå biokemin och den komplicerade biokemiska teknologin bakom vinframställningen Geovetenskap: Mark och klimat. Här får du lära dig de grund-läggande geologiska processerna på vår jord. Berggrundens karaktär och mineralsammansättning påverkar jordmånen och styr vegetationens utbredning. Du får också lära dig om klimatets variationer under forntid, nutid och framtid.

I Vinrankans biologi lär du dig cellbiologi, växtfysiologi och grundläggande genetik samt växtpatologi.

Vitikultur är vetenskapen om vinodling som handlar om olika druvsorter, lämpliga odlingsmetoder och förädlingsprocesser.

Vinodlingens natur- och kulturgeografi behandlar världens viktigaste vinodlingsområden enligt terroir, druvsort och även vinodlare. Även denna utbildning innefattar en två veckors lång exkursion i Europa.

önologi är vinframställningens vetenskap och behandlar vinets biokemi, mikrobiologi och analytiska samt bioanalytiska kemi.

Gastronomi och vin hör ihop. Denna kurs ges under höstterminen i det tredje läsåret.

Kursen i Vinmarketing och management ger dig insikt i all-männa marknadsföringskunskaper, lagstiftning, export- och importregler, grossist- och detaljhandel och strategisk planering.

Programmet avslutas med ett 15 hp examensarbete som kan för-läggas utomlands.

Vinodling i Frankrike, andra årets exkursion till Tyskland och Frankrike.

Skånsk vinodling

ST

UD

IEE

XP

ED

ITIO

NE

N/S

TU

DIE

GL

ED

AR

E

20

VÄLKOMMEN TILL STUDIEEXPEDITIONEN

På följande sidor har vi samlat en mängd praktisk information som du som student kan ha nytta av i dina studier här hos oss. Det är sådant som våra studenter brukar fråga efter och som vi därför tror kan underlätta för dig i dina studier. Tycker Du att det fattas något, ta gärna kontakt med oss. Besök också hemsidan för in-stitutionen för geovetenskap på internet där det finns ytterligare information att få: www.gvc.gu.se

Besök: Geovetarcentrum (GVC), Guldhedsgatan 5a

studievägledare Kerstin Ericson Tel: 031-786 1956 [email protected] alternativt [email protected] Exp. tid: må-to 9.30-11.30 Övrig tid efter överenskommelse

Kan hjälpa dig med studieval, studieupplägg, tillgodoräknande av tidigare studier, behörighet m.m.

student-samordnare Suzana Plancak Tel: 031-786 2833 [email protected] Exp. tid: mån-fre 10.00-14.00

Kan hjälpa dig med tentor, registrering, lån av studentuppsatser

tentamens-samordnare Monika Lindhe-Fredriksson Tel: 031-786 2838 [email protected] Exp. tid: må-ons 8.30-14.30

Kan hjälpa dig med utlämning av tentor

tekniker Agneta Malm Tel: 786 2880 [email protected] Exp.tid: tis 8.30-14.30 (om inget annat meddelas) Kan hjälpa dig med bok-/kompendieköp mm

KA

RT

A/

GB

ES

KR

IVN

ING

21

Presentation av Studieexpedition och studievägledare.Gärna bild på Kerstin Ericson

Tider när expeditionen är öppen, tel.nr och e-mail

Karta till GeovetarcentrumSpårvagnshållplatser och bussförbindelser

VÄLKOMMEN TILL STUDIEEXPEDITIONEN

Så här hittar du till GeovetarCentrumInstitutionen för geovetenskaper ligger i Geovetarcentrum på Guld-hedsgatan 5. För att komma hit från Centralstationen, tag spår-vagnslinje 6, 7 eller 8 till hållplats Wawrinskys plats, som ligger 50 meter från Geovetarcentrum. Från centrum kan du också ta spår-vagnslinje 10, busslinje 58 eller busslinje 16 till Wawrinskys plats.

För mer information hänvisar vi dig till Göteborgs trafikinformations hemsida: http://goteborg.trafiken.nu/sv/start.aspx

För dig som kör är det enkelt att parkera i närheten av Geovetar- centrum. Sväng till höger vid Wawrinskys plats in på Reutersgatan, tag sedan till vänster till Vildapelgatan. Parkering finns även utanför entré Ängemarken.

22

BR

A A

TT

VE

TA

FRÅN A TILL Öakademisk kvart Med akademisk kvart menas att läraren startar undervisningen kvart över hel timme. T.ex. startar undervisningen kl. 10.15 om det står 10 på schemat. Står det däremot 10.00 startar vanligtvis undervisningen prick 10.00. Vid vissa tillfällen (exempelvis studiebesök) kan det hända att du börjar på ut-satt tid. TENTAMEN BÖRJAR ALLTID PÅ UTSATT TID (alltså ingen akade-misk kvart tillämpas)!!!

anslagstavla Det finns en anslagstavla i anslutning till Studieexpeditionen där schema, tentamensresultat o övrig information anslås.

ansökan till kurser Sista ansökningsdag inför höstterminen är den 15 april och inför vårterminen den 15 oktober. Ansökan görs via www.studera.nu.

Betyg och bedömning Betygsskala och former för bedömning (inklusive eventuella obligatoriska moment med krav på närvaro för godkänd kurs) anges i kursplanen för respektive kurs. Slutbetyg på kurs ges när alla delkursmoment är klara. Betygsindelningen är tregradig med Väl Godkänd = VG, Godkänd = G, Underkänd = U. Vissa delkursmoment/kurser kan ha en tvågradig skala med G och U. Du kan inte tentera om en kurs där du redan har erhållit betyget G. Om du har underkänts två gånger i prov för hel kurs eller del av kurs, har du rätt att begära en annan examinator.

Bibliotek Ett av Göteborgs universitetsbibliotek hittar du på entréplan, våning 3. Här hittar du böcker och tidskrifter inom det geovetenskapliga området. Det finns även datorer tillgängliga för litteratursökning. Öppettider: mån-fre 8.30-16.30. Du behöver ett speciellt lånekort som du får på biblioteket.

För mer information om Universitetsbibliotek se: www.ub.gu.se

datasalar På GVC finns det fyra datasalar tillgängliga för studenter utan bokning. Observera dock att det ibland är undervisning i dessa salar och då är de vanligtvis inte tillgängliga. Observera att ingen mat och dryck får förekomma i datasalarna. Om det uppstår problem med datorer eller skrivare skall du vända dig till Mats Olsson [email protected] som sitter i rum 4058 i anslut-ning till GIS-labbet. På Universitetsbiblioteken finns datorplatser som kan bokas via bibliotekets hemsida på Internet.

e-post Som student på GU får du en egen e-mailadress. Din e-post är ditt anvä[email protected]. Kontrollera regelbundet din e-post från Göteborgs universitet.

examen Examensenheten på Göteborgs universitet finns på Avdelningen för student-frågor på Karl Gustavsgatan 29. Kontakta dem angående frågor om examen: besök: mån-fre 9-12, tel.: 031-786 18 50, mån-fre 9-12. Information om examen finns på http://www.gu.se/student/examen/

Funktionshinder Om du har ett funktionshinder och behöver särskilt stöd för att kunna genomföra sina studier kan få hjälp med det. Universitetet kan t ex erbjuda teckenspråkstolkar, arvodera lektörer, ge möjlighet till hjälp med anteck-ningar, ge stödundervisning samt anställa assistenter åt rörelsehindrade. Information om stöd för funktionshindrade finns här http://www.utbildning.gu.se/student/studentmedfunktionshinder/

Förkunskapskrav För att kunna studera vidare på fortsättningskurser och sedan fördjup-ningskurser krävs generellt att samtliga moment på baskurs resp. fortsätt-ningskurser ska vara godkända.

BR

A A

TT

VE

TA

23

Försäkringar Som student är du försäkrad (personskadeförsäkring för studenter) under studietid och under direkt färd mellan bostaden och universitetet. Det finns också försäkring för utlandsstudier (Student UT) samt för inresande utbytes-studenter (Student IN). Läs mer om de tre försäkringarna på Kammarkolle-giets webbsida: www.kammarkollegiet.se

Grupprum Det finns flera rum som kan utnyttjas för grupparbeten på GVC.

Gu-studentkonto Efter registrering på kursen får du informationsmaterial med posten. Du får tillgång till lösenord och användar-id samt kod till GU:s studentkonto via Göteborgs universitets Studentservice. Kontot kan sedan användas till tjänster i kursportalen, studentportalen och Student-ladok. Det du behöver göra för att kunna använda dig av de tjänster som är skyddade bakom lösenord är att aktivera ditt lösenord på studentkontot vilket du måste göra inom 3 månader efter det du har blivit antagen på GU. Studentkontot nås via adress: www.portalen.gu.se Vid problem med studentkontot kan man få hjälp på: http://support.student.gu.se

Karriärcentrum Hit kan du som student eller nyutexaminerad akademiker vända dig för att få karriärvägledning och kunskap om arbetsmarknaden. De anordnar bl a seminarium om hur du lyckas på anställningsintervjun och skriver en bra ansökan/CV/meritförteckning. Karriärcentrum är lokaliserade på Karl Gustavs¬gatan 29. DROP IN mån och ons 13-16, tis 10-12. Tfn. 031-786 69 01. Karriärcentrum servar hela universitetet. www.career.adm.gu.se

Kopiering och utskrifter På universitetsbiblioteken säljs kopieringskort som går att använda för kopiering där. Kortet används också som utskriftskort från datorerna på universitetsbiblioteken.

KtB Kurs- och tidningsbiblioteket, ett av universitetsbiblioteken. Ligger mittemot Handelshögskolan på Vasagatan. Biblioteket ger tillgång till UB:s stora samlingar av dagliga tidningar, i original och på mikrofilm. Alla svenska dagstidningar samt ett stort antal utländska tidningar finns tillgängliga både på öppna hyllor och i magasin. Öppettider: mån-to 8.30-22, fre 8.30-20, lör-sön 10-18.

Kurslitteratur Kurslitteraturen är vanligen på engelska och kompletteras ofta av kompendier, vetenskapliga artiklar, laborationshandledningar etc. Information om kurs-litteraturen finns i litteraturlistan som bifogas kursplanen samt finns på kursportalen. Litteraturen kan köpas på Chalmers bokhandel, Cremona eller via Internet. Kompendier köps hos tekniker Agneta Malm, plan 4.

Kursplaner Kursplanen är en formell beskrivning av kursen, där kursens lärandemål, delkurser, examinationsform, nivåbestämning m.m. finns angivet. Kursplanen finns på kursportalen under respektive ämne och kurs samt våra utbild-ningssidor på webben.

BR

A A

TT

VE

TA

Plagiering och fusk Plagiering är användningen av någon annans alster/produkt, eller delar därav, utan att detta klargörs genom källhänvisning och fusk är att vilseleda med uppsåt inför examination. För att förhindra studenter som avsiktligt använder genvägar och otillåtna hjälpmedel för att ta sig fram måste olika granskningar och kontroller göras. GU använder plagiatkontrollsystemet URKUND. När misstänkta fall upptäcks undersöks de och vid kvarstående misstanke anmäls dessa till rektor. GU har en gemensam handlingsplan för förebyggande av fusk/plagiering där det tydliggörs och exemplifieras hur plagiering kan förebyggas. Handlingsplan för förebyggande av fusk/plagiering finns på: www.styrdokument.adm.gu.se/grundutbildning

regelsamling för studier vid Göteborgs universitetDet gemensamma dokument där studenter, lärare, studierektorer, prefekter, m.fl. finner sina rättigheter och skyldigheter beskrivna. http://www.rk.gu.se/digitalAssets/931/931515_regelsamling_svensk.pdf

registrering Inför varje termins- och kursstart måste du registrera dig för att ta din plats i anspråk och därmed delta i undervisningen och göra tentor. Registreringen är nödvändig för att resultat på kursen ska kunna registreras i Ladok. Studie-administrationen skickar inför terminsstarten ut information om tid och plats för registrering. Om du inte registrerar dig i tid riskerar du att förlora din plats på kursen.

schema Finns på kursportalen. Schemaändringar läggs ut på kursportalen.

stipendier Det finns vissa stipendier och bidrag som är riktade speciellt till dig som är verksam vid Göteborgs universitet, men sedan finns det övriga stipendier som riktar sig till studenter. Mer information om stipendier finns på: http://www.gu.se/forskning/stipendier/

studentavdelningen Här kan du få hjälp med studievägledning, ansökningar och antagning, studiedokumentation och examensfrågor. Avdelningens medarbetare arbetar med frågor som är gemensamma för hela universitetet samt samarbetar med andra universitet och högskolor gällande sådant som berör student-frågor. Besök: Karl Gustavsgatan 29. Informationshallen har öppet mån-fre 9-16. http://www.utbildning.gu.se/

studenthälsovård Du som studerar vid Göteborgs universitet har tillgång till studenthälsovård via GFS Studenthälsan. Om du mår dåligt fysiskt eller psykiskt och dina studier påverkas är du välkommen att vända dig till Studenthälsan. GFS Studenthälsan arbetar med studiemiljöfrågor, vilket innefattar både fysisk och psykosocial arbetsmiljö. De erbjuder information och rådgivning i hälso-frågor. Personalen har lång erfarenhet av att arbeta med studenter och studierelaterade problem. Tveka inte att kontakta GFS Studenthälsan. De

24

BR

A A

TT

VE

TA

har tystnadsplikt. Inga patientavgifter. GFS Studenthälsan finns på Kasern-torget 11B, 6 vån. Tel 031-701 70 20 (sjuksköterska), 031-16 64 84 (kurator), 031-10 69 70 (växel). http://www.akademihalsan.se/

studentkårs¬medlemskap På Göteborgs universitet finns det 10 studentkårer som organiserar univer-sitetets studenter. Kårerna bevakar sina medlemmars sociala och akade-miska intressen och spelar en aktiv roll i formandet av universitetet på alla nivåer. Som student på ett Svenskt universitet är det obligatoriskt enligt lag att vara medlem i en studentkår. Giltigt studentkort eller kvitto på betald studentkårsavgift måste alltid visas upp vid tentamen. Som student vid GVC ska du tillhöra Filosofiska fakulteternas studentkår, FFS. FFS består i sin tur av ett antal sektioner och en av dessa är Naturvetarsektionen, NVS som i sin tur har olika ämnesgrupper, ÄG.

Ämnesgruppen är länken mellan studenterna och institutionens anställda. ÄG arbetar för demokrati och jämställdhet, men också för god arbetsmiljö. Ämnesgruppens viktigaste uppgift är utbildningsbevakning, det vill säga att se till att utbildningen håller en hög kvalitet. Som representant för ämnes-gruppen kan du vara med och föra en dialog med institutionen och du representerar då inte bara dig själv utan alla studenter inom ditt ämne. ÄG ordnar också olika sociala aktiviteter och evenemang.

studentportalen Universitetets webbtjänster för studenter är samlade i en studentportal. som nås via www.student.gu.se Sidan är personlig och här kan du hitta uppgifter om registreringar och resultat, skriva ut studieintyg osv. Användar-id och lösenord skickas till dig i två separata kuvert till din folk-bokföringsadress eller den tillfälliga adress du angivit i ansökan. Kontrollera din adress i Ladok. Om du blir antagen efter terminsstart måste du först vara registrerad för att dina kontouppgifter skall skickas.

studieavbrott Tidigt avbrott på kurs kan göras inom tre veckor från kursstart och då kan kursen sökas igen vid senare tillfälle. Vid senare avbrott kan kursen inte sökas vid senare tillfälle utan en omregistrering får ske för att slutföra studierna. Avbrott på kurs ska anmälas till studieadministrationen. Avbrott på program anmäler du alltid till studievägledaren. Ange datum för avbrott.

studieform Studieformerna varierar mellan kurserna för att du lättare skall kunna välja en utbildning som passar just dig. Det finns kurser på heltid, deltid, distans och nätbaserade kurser. Heltidsstudier motsvarar cirka 40 timmars studier per vecka. Deltidsstudier innebär lägre studietakt, t ex halv- eller kvartsfart. Undervisningen kan även vara förlagd till kvällstid eller veckoslut. Distans-studier innebär mycket självstudier där undervisningen är koncentrerad till ett fåtal träffar. För nätbaserade kurser sker undervisningen och kontakten med läraren via Internet. studier på annan högskola Tillgodoräknande av studier från en annan högskola görs av studieväg- ledare eller studierektorn.

studieintyg – registreringsintyg, resultatintyg Intyg på att du är registrerad på kurs, studieintyg, poängrapporteringar i Ladok och liknande kan du beställa från Studentavdelningen: http://www.utbildning.gu.se/student/blanketterochintyg/studieintyg/ Du kan antingen hämta ditt intyg på Karl Gustavsgatan 29, må-fr 9-12 eller få det hemskickat.

studieintyg - verifierbara Du som är student nu vid Göteborgs universitet kan själv skriva ut ett verifier-bart resultat-intyg via Studentportalens ”Ladok På Webb”-tjänst (LPW). Intyget kan du använda vid ansökan om arbete, studier, stipendier eller lik-nande. Intyget är lika giltigt och ser likadant ut som det Ladok-intyg som du får från studentavdelningen.

studiemedel När du studerar på högskola kan du få studiemedel som består av bidrag och lån. Mer information om studiemedel finns på: www.csn.se

25

BR

A A

TT

VE

TA

studieuppehåll Du kan göra uppehåll i pågående studier och det meddelar du din studie-vägledare om. OBS du har inte rätt att när som helst återfå studieplats efter studieuppehåll utan endast om det finns en ledig utbildningsplats. Måste du av särskilda skäl göra studieuppehåll under pågående termin skall du anmäla detta till institutionen på särskild blankett och då kan du ha plats- garanti.

OBS! Om du inte anmäler studieuppehåll, kommer CSN att räkna motsva-rande tid som studietid.

studievägledning, centralt Här kan du få personlig vägledning inför studie- och yrkeslivet. Mer generell vägledning än på institutionen. Besök: Karl Gustavsgatan 29, mån-to 9-11, ons (sep-april) 16.30-18.30, (maj och aug) 16-18, Telefon: 031-786 18 60 mån-to 9-12.

terminstider Höstterminen sträcker sig från den 1 september till den 18 januari och vår-terminen från den 19 januari till den 7 juni. Undervisningen kan dock börja och sluta vid andra tidpunkter.

tentamen/examination Efter varje kurs görs en examination som är en kunskapsredovisning och kontroll. Examinationerna kan utföras på olika sätt, det kan vara en muntlig presentation, skriftlig hemtentamen, skriftlig rapport eller skriftlig salstenta-men. Det senare är vanligast och då gäller särskilda regler som du måste följa. Skrivningsvakten talar om vilka regler som gäller, t ex måste du sitta på anvisad plats, du får inte lämna skriv-salen inom 30 min och naturligtvis är inga hjälpmedel tillåtna såvida inte examinator har meddelat något annat.

OBS! Du måste visa upp godkänd legitimation och kvitto på erlagd kåravgift för den aktuella terminen vid tentamenstillfället! Om du får underkänt vid det ordinarie tenta-menstillfället har du möjlighet att göra en omtentamen, observera att du inte får tentera om du redan har en godkänd tentamen.

Vid första tentamenstillfället behöver du inte anmäla dig och vid en eventuell om-tentamen gör du en anmälan till Studieexpeditionen på GVC.

26

BR

A A

TT

VE

TA

tentamensresultat Meddelande om resultat får du med e-post via Ladok. Detta sker automa-tiskt så fort tentan är rättad och resultaten är registrerade i Ladok. Rättade tentor återfås hos Monika Lindhe-Fredriksson. Kontrollera alltid att du har fått rätt betyg och att poängsumman stämmer. Eventuella klagomål på rättningen ska lämnas skriftligt.

trådlöst nätverk Som student har du tillgång till GUWLAN som är Göteborgs universitets trådlösa nätverk. Du loggar enkelt in med samma konto som i Student- och Medarbetarportalen. För mer information om trådlöst nätverk se: http://guwlan.gu.se/

undervisning Undervisningen är uppdelad i lärarledd undervisning och självstudier och uppgår tillsammans till ca 40timmar per vecka för heltidsstudier. Undervis-ningen sker i huvudsak som föreläsningar, laborationer, räkneövningar och projektarbeten i grupp. I många av våra utbildningar ingår även exkursioner och fältstudier, både inom och utanför Göteborg. Vissa moment i undervis-ningen är obligatoriska, vilket framgår av kursens schema.

uppsatser Det finns referensexemplar av C- och D-uppsatser för utlåning. Kontakta ansvarig lärare för närmare upplysningar.

utlandsstudier Institutionen har flera utbytesprogram med utländska universitet och hög-skolor. Kontakta institutionens internationelle koordinator Sandor Nemethy [email protected] för mer information.

Göteborgs universitet har utbytesprogram med utländska universitet. Kon-takta centrala studievägledningen [email protected] på Göteborgs universitet.

öppettider GVc Ytterdörrarna på GVC är öppna mellan 8.00-16.30 på vardagar om inget annat meddelas. Under helger samt när ingen undervisning bedrivs är dörrarna låsta och larmade.

27

28

Göteborgs universitet, Institutionen för geovetenskaper 031-786 00 00 (växel)