VTTnotat Nr26-1996 Titel: Skadeutredning ...beta.diva-portal.org/smash/get/diva2:669623/FULLTEXT01.pdf · Inledning Påuppdrag av Vägverket har VTImedverkat vid en skadeutredning

VTT notat

Nr 26-1996

Titel:

Författare:

Programområde:

Projektnummer:

Projektnamn:

Uppdragsgivare:

Distribution:

Utgivningsår: 1996

Skadeutredning - längsgående vältsprickor

Laboratorieundersökning av borrkärnor från två objekt i

Ångermanland

Torbjörn Jacobson

Vägteknik (Asfaltbeläggning)

60351

Beständighet hos asfalt

Vägverket (region Mitt)

Begränsad

dv

ä

Väg- och transport-

forskningsinstitutet

Förord

På uppdrag av Vägverket, Division Väg & Trafik och region Mitt, har VTI

medverkat vid en skadeutredning av nylagt slitlager, typ ABT16/B 180.

Kontaktpersoner inom Vägverket har varit Svante Johansson, Borlänge och

Gunnar Hägglund, Härnösand. Från VTIs sida har Torbjörn Jacobson

(huvudansvarig), Peet Höbeda och Jerzy Chytla medverkat.

Linköping i april 1996

Torbjörn Jacobson

Inledning

På uppdrag av Vägverket har VTI medverkat vid en skadeutredning av följandetvå objekt i Ångermanland:

0 väg Y334, Kungsgården - Strinne

0 väg Y348, Molidenvägen

Typ av skador/åtgärd

Enligt besiktning från hösten 1995 förekom en del längsgående sprickor som

enligt uppgift uppkom redan vid vältningen av asfalten. Sprickomas utbredningvarierade längs vägen. Bitvis förekom ytor med förhållandevis rikligt med

sprickor, bitvis ytor utan sprickor. Här och var förekom också ojämnheter (valkar

från vältningen), liksom tvärgående mindre vältspn'ckor. Vid utläggningen

observerades att uppkomsten av sprickor blev mindre om massan fick svalna

någon timme innan de sista vältturema vidtogs. Tydligen nöp massan ihop bättre

efter det den svalnat något. Frågan är dock om sprickoma på det här sättet

verkligen går ihop ordentligt (genom hela lagret) eller om det är enbart på ytansprickan knådas ihop.

De aktuella objekten hade under augusti/september 1995 åtgärdats genom

påförande av bärlager (AG 25) och 90 kg/m2 slitlager typ ABT16/B180 (5,7 %

bindemedel enligt recept). Enligt uppgift utgjordes stenmaterialet av glimmern'k

gnejs från täkterna i Bollsta resp Gidmark.

Typen av skador/sprickor framgår av fotona i bilaga 1. Sprickomas omfattning

framgår av besiktningen enligt bilaga 2.

Tänkbara skadeorsaker

Skadorna är enligt uppgift relaterade till utläggningen av slitlagermassoma och

kan sannolikt ha flera orsaker, t ex massans beskaffenhet men även på underlaget.

Massorna uppvisade delvis dålig kohesion vid packningen, dvs de nöp ihop dåligt

vilket ledde till att sprickor bildades efter några vältturer. Den här typen av

beläggningsskador är (enligt entreprenörer) förhållandevis vanliga även om inte

VTI direkt har kommit i kontakt med problemet tidigare. De drabbar främst

beläggningar 'med kontinuerlig gradering, typ ABT (även AG). Sprickoma brukar

ibland gå ihop med tiden genom trafikarbetet men kräver i en del fall åtgärder, typ

försegling. Sprickbildning i samband med välan kan orsakas av följande

faktorer eller snarare en kombination av dessa:

fel sammansättning på stenmaterialet eller massan, t ex sandpuckel

extremt rundat sandmaterial

för lite eller för mycket bindemedel

olämplig stenmaterialkvalitet, t ex hög glimmerhalt, olämpligt stenmjöl eller

filler

0 stenmaterial med hög (bindemedelssugande) porositet

VTI Notat 26-1996

0 dålig vidhåftning till underlager, t ex om det är hårt och glatt underlag,

klistringen, t ex vattenöverskott vid emulsioner, massan kommer i skjuvning

under packningen

Vid hög glimmerhalt bör bindemedelshalten höjas med 0,5 procentenheter. Det

innebär att MABT 16 i så fall bör innehålla 6,5 % bindemedel. Eftersom andelen

mycket tung trafik är hög på de här vägarna har man valt att sänka proportionerat

värde på bindemedelshalten med 0,3 procentenheter. Den gamla vägen (främst väg

334) hade bl a erhållit omfattande deformationer pga den tunga trafiken.

Provtagning

Enligt instruktioner från VTI togs hösten 1995 ut följande antal borrkärnor perobjekt. Provtagningen gjordes med hjälp av underlättaren och av personal från

Vägverket. Av bilaga 3 framgår borrplanen.

Avsnitt med sprickor (dåligt parti): 16 prov i yttre hjulspåret intill sprickor2 prov i spricka

2 prov mellan hjulspåren

Avsnitt utan sprickor (bra parti): 16 prov i yttre hjulspåret

2 prov mellan hjulspåren

I samtliga fall erhölls borrkärnor av bra kvalitet. Borrkårnorna visade att den totala

beläggningstjockleken (nya och gamla asfaltlager tillsammans) var omfattande för

båda objekten. Borrkärnoma från väg 334 hade en tjocklek av 24-30 cm ihjulspåret och 15-23 om för proven tagna mellan hjulspåren. Sammanlagt förekom

5-7 olika lager asfalt. På väg 348 varierade beläggningstjockleken mellan 17-21

cm fördelat på 5 olika lager asfalt. Ingen större skillnad i tjocklek förelåg mellan

prov tagna i och mellan hjulspåren.

Proven tagna i sprickoma var hela och sprickan hade en ytlig utbredning i det övre

lagret (slitlagret).

Vidhäftningen mellan slitlagret och bärlagret verkade enligt okulår bedömning

vara bra. Vid sämre vidhåftning brukar vid provborrningen de olika lagren släppa

ifrån varandra, vilket inte varit fallet här.

Labprovning

Efter besiktning sågades (delades) borrkärnoma så att prov av slitlagret,ABT16/B180, skulle kunna undersökas enligt följande tester:

Karakterisering

0 bindemedelshalt, komkurva, hålrum och bitumenfyllt hålrum

0 återvinning av bindemedel med analyser

- petrograñ på stenmaterialet

VTI Notat 26-1996

Mekaniska egenskaper och beständighet

0 vattenkänslighet genom pressdragprovning (vidhäftningstalet)

0 kohesion och vattenkänslighet genom Cantabrian test

Provningen har lagts upp som en jämförande undersökning, vilket innebär att prov

från skadade partier jämförs med prov från oskadade partier. Där sprickorförekommit togs några prov dessutom i sprickan. VTI har också erhållit prov påstenmaterial från de två aktuella bergtäkterna.

De flesta provningsmetodema följer FAS anvisningar för massabeläggning ochbindemedel. Cantabrian test är en metod för att mäta kohesionen i asfaltmaterial,

ursprungligen framtagen för proportionering av dränmassor. Cantabrian test har i

vissa europeiska länder kommit att bli en viktig test vid proportionering av drän-

asfalt. Den ger ett mått på hur mycket bindemedel massan erfordrar för att erhållaacceptabel hållbarhet (kohesionen) och ger även ett svar på massans beständig-hetsegenskaper genom att våt- och torrlagrade prov jämförs. Cantabrian test

innebär att en provkropp nöts i en Los Angeles trumma ett antal varv och därefter

mäts sönderfallet (nötningen) av provet. Provningen kan göras på antingen torr-

eller våtlagrade prov. I denna undersökning har en modifierad variant avCantabrian test använts, bl a har provkroppens höjd varit mindre än vad

orginalmetoden föreskriver (40 istället för 63,5 mm), provningen är gjord på

borrkämor från vägen och nötningen har undersökts på både torr- och våtlagradeprovkroppar. Orginalmetoden föreskriver endast provning av torrlagrade prov.

Testen följer i princip CEN-metoden TC 227/WG1 (second draft). En kort

beskrivning över VTIs utförande följer:

1. Borrkärnomas ena ändyta sågades till.Torrlagrade resp våtlagrade prov testades. Våtlagrade prov

vakuummättades först en timme vid 30 mbzs undertrka följt av 23 tim

lagring vid atmosfäriskt tryck. Proverna lagrades sedan ytterligare 5 dygn i

vatten vid rumstemperatur.

3. Proven nöttes i Los Angelestrumman i 300 varv.

4. Nötningen beräknades från viktskillnaden hos resp prov före och efter

provningen och redovisas i procent bortnött material(se nedan). Ett högre

värde innebär därför större nötning.

5. Vidhäftningstalet beräknas som kvoten i procent mellan torrlagrade och

våtlagrade prov.

Nötningen beräknades genom följande formel:

m1- m2

W = ----------- * 100 (%)m1

där:

W = nötningsvärdem1: initial vikt i gm2: slutlig vikt i g

VTI Notat 26-1996

Resultat av labprovningen

I tabell 1-4, ñgur 1-2 och bilagoma 4-6 redovisas resultaten från labprovningen.

Tabell 1 Skrymdensitet, kompaktdensitet, hålrumshalt och bindemedelshalt

på slitlager, ABT16/B180 (medelvärden av två prov).

Objekt Skrym- Kompakt- Hålrums- Bitumenfyllt Bindemedels-densitet densitet halt hålrum haltg/cm3 1) g/cm3 vol-% vol-% vikt-%

Väg 334, skadatparti 2,411 2,422 0,5 96,9 6,05

Väg 334, oskadat parti 2,403 2,425 0,9 95,8 5,97

Väg 348, skadat parti 2,424 2,450 1,1 94,8 5,71

\ Väg 348, oskadat parti 2,407 2,449 1,7 88,7 5,69

1) Skrymdensiteten avser medelvärdet av 16 prov från hjulspår

Tabell 2 Analyser av återvunnet bindemedelfrån slitlager, ABT16/B180

(medelvärden av två prov).

Objekt Penetration vid 25°C Mjukpunkt Duktilitet vid 25°C cm

' 0,1 mm °CVäg 334, skadat parti 153 41 >100

Väg 334, oskadat parti 154 41 >100

Väg 348, skadat parti 138 42 >100

348, oskadat parti 121 44 >100

Penetrationen beskriver bitumenets hårdhet medan mjukpunkten talar om vid

vilken temperatur bitumenet mjuknar (mått på mjukhet). Duktiliteten beskriverelasticiteten hos bitumenet. Provningen kan kompletteras med Fraass brytpunkt

som beskriver lågtemperaturegenskaperna hos bitumen.

Tabell 3 Vattenkänslighet och draghållfasthet genom pressdragprovning på

slitlager, ABT16/B180 (medelvärden av tre prov).

Objekt Pressdrag- Pressdrag- Vidhäftnings-

hållfasthet . hållfasthet taltorrt prov vattenlagrat prov

kPa kPa %

Väg 334, skadat parti 1193 1064 89

Väg 334, oskadat parti 1118 1012 91

Väg 348, skadat parti 1053 756 72

Väg 348, oskadat parti 1039 634 61

VTI Notat 26-1996

Tabell 4 Vattenká'nslighet och kohesion genom Cantabrian testpå slitlager,

ABT16/B180 (medelvärden av tre prov).

Objekt Cantabrian Cantabrian Vidhäftnings-test test tal

torrt prov vattenlagrat prov

viktsförlust, viktsförlust,

% % %

Väg 334, skadat parti 2,8 4,4 64

Väg 334, oskadat parti 2,4 3,4 71

Väg 348, skadat parti 2,7 11,3 24

låg 348, oskadat parti 2,5 6,7 37

Provkroppamas höjd varierar mellan 40-55 mm, beroende på provtagningssektion.

Inom resp sektion är skillnaden liten.

'8'

+Väg 334, skadad

+Väg 334, oskadad

Väg 348, skadad

-« <-» Väg 348, oskadad

_Krav enligt Väg 94

_Krav 94

38

88

8

Passerandemängd,vi

ktpr

ocen

t

88

8

0.074 0.125 0,25 0,5 1 2 4 5,6 8 11,2 16 22.4 31,5

Kornstorlek, mm

Figur Komkurva på slitlager, ABT16/BI80. Provfrån både skadade och

oskadade partier.

VTI Notat 26- 1996

120

Pressdraghállfasüet Cantabrian test1 10

100

Skadat parti

IOskadat parti

Vldh

äftn

lngs

tal,%

Väg 334 Våg 348 V59 334 V59 348

Figur 2 Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning och

Cantabrian test. Provfrån både skadade och oskadade partier.

Petrografi

Provfrån väg 334, Kungsgården - Strinne (obs materialfrån täkten):

Stenmaterialet, som utgörs av krossat berg, är en metagråvacka med innehåll av enmindre del vittrade partiklar. Materialet är fmkornigt och segt och krossas lätt till

en flisig/stänglig form. Materialet kan inte sägas vara speciellt dåligt ochinnehåller t ex inte grovkornig glimmer i nämnvärd omfattning.

Provfrån väg 348, Molidenvägen (obs materialfrån täkten):

Stenmaterialet, som utgörs av krossat naturgrus, har växlande sammansättning,

dock till största delen bestående av fm- till medelkoming granit. Gnejs, ibland

glimmerrik, och grönsten förekommer. Komformen varierar från helrundad tillhelkrossad (ibland flisig/stänglig form). Krossytegraden är 38/14 i fraktion 8-16

mm.

Ingen av stenmaterialproven kan beskrivas som extremt dåliga från mineralogisksynpunkt. En mer utförlig och precis beskrivning och omdöme av materialen

kräver att täktema besiktas av geologisk/vägteknisk kunnig person.

Glimmerhalten i ñnmaterialet bör också undersökas. De två proven har väsentligt

olika komform, bergkross resp krossat åsgrus.

Sammanfattande kommentarer och slutsatser

Enligt tabell 1 ligger hålrumshaltema på en mycket låg nivå, O,5-l,7 vol-% och

lägre än vad VAG 94 föreskriver för massa typ ABT16/B180. Hålrumshalterna är

lägre för prov tagna vid skadade partier jämfört med oskadade partier på vägen.

VTI Notat 26-1996

En anledning kan vara att man genom intensivt packningsarbete försökt välta ihop

uppkomna sprickor. Bitumenfyllt hålrum ligger mellan 89-97 %, dvs markant över

det tillåtna enligt VÄG 94. Det innebär att slitlagret sannolikt löper stor risk för

instabilitet (plastiska deformationer). I några fall togs prov genom större sprickor

och de proven uppvisade betydligt lägre skrymdensitet än Övriga (2,30-2,37

jämfört med 2,40-2,43). Enligt besiktning av borrproven hade sprickoma inteträngt igenom hela provet/lagret.

Bindemedelshaltema (tabell 1) ligger mellan 5,7-6,l % och klarar kraven i VÄG94. Bindemedelshalten kan inte betraktas som för låg med avseende på typen avstenmaterial.

Spridningen i komkurva (figur 1) är liten mellan de proverna från skadade ochoskadade ytor (sektioner). Kornkurvoma uppfyller också kraven enligt VÄG 94.

Analys av återvunnet bindemedel (tabell 2) visar inget anmärkningsvärt utanegenskaperna verkar ligga på en normal nivå för relativt nylagd asfaltbeläggning.Proven från väg 348 verkar dock ha åldrats något mer än defrån väg 334, vilkettyder på att massorna kan ha haft en högre temperatur.

Enligt beständighetstesterna (tabell 3 och figur 2) uppvisar proven från väg 334,

Kungsgården-Strinne förhållandevis bra resultat. Vidhájiningstalet bestämt genompressdragprovning ligger på ca 90 % för prov från både oskadade och skadadeytor. För väg348, Molidenvägen, är resultatet sämre och ligger mellan 61-72 %

med det lägsta resultatet för prov från skadade ytor. Resultaten från Cantabriantest visar på ett överlag bra resultat, endast viktförluster på 3-11 % med de högsta

värdena för vattenlagrade prov. Proven från väg 334 har erhållit det bästa

resultatet, ca 3-4 % sönderfall och ett vidhäftningstal på 64-71 %, med det lägsta

värdet för prov från skadade ytor. Proven från väg 348 ligger på en betydligt lägre(sämre) nivå, främst avseende vidhäftningstalet. Viktsförlusten ligger mellan 7-11

% medan vidhäftningstalen är 24-37 %, med de lägsta värdena för prov som tagits

vid skadade ytor på vägen. Provet från väg 348 innehåller fältspat och kvartsrikasura bergarter, vilka kan ge upphov till sämre vidhäftning mellan stenmaterial

och bitumen.

Beständighetstestema visar att slitlagerbeläggningen, ABT16/BISO, från väg 348,har lägre resistens mot vattenpåkänningar jämfört med proven från väg 334.

Proven från skadade ytor har med ett undantag lägre (sämre) beständighet än de

som kommer från oskadade ytor på vägen.

Utifrån erhållna resultat är det svårt att peka ut den direkta orsaken till attlängsgående sprickor delvis uppkom vid vältningen av massorna. Eventuellt kan

det ha skett en urpressning av bruk vid packningen och den täta massan kan ha

glidit på underliggande yta. Undersökningen visar att massorna är mycket täta och

hålrumshalterna ligger under de tillåtna enligt VÄG 94, eventuellt en bidragande

anledning till att sprickor uppstått. Hålrumshalten är något lägre vid skadade än

oskadade partier på vägen. Överdriven packning i syfte att knåda igen sprickomakan också ha bidragit till de låga hålrummen i materialet. Sprickoma verkar dock

ha en relativt ytlig utbredning enligt de borrkärnor (fyra stycken) som togs i

VTI Notat 26-1996

sprickoma och har t ex inte trängt igenom hela slitlagret. Eftersom slitlagret blivit

mycket tätt och beläggningstjockleken är stor bör vatten ha svårt för att tränga ner

i underliggande lager och på så sätt skada vägkonstruktionen. Det är möjligt att

sprickoma också kommer att knådas ihop med tiden eftersom de inte verkar vara

djupgående enligt gjorda kärnborrningar.

Beständighetstestema visar att asfaltproven från väg 334 ligger på en bra nivå, 90

%, medan de från väg 348 ligger på en lägre nivå, 60-70 % men klarar ändå

gällande krav i VÄG 94. Frågan är dock hur det låga hålrummet inverkat påprovningen och hur mycket vatten som trängt in i provet vid vattenmättningen.För att ytterligare bedöma vidhäftningsegenskapema hos de aktuella

stenmaterialen rekommenderas en kompletterande provning av en öppnare

massatyp, t ex A622.

Testerna enligt Cantabrian visar att kohesionen (bindningen) i massorna är bra

eftersom sönderfallet varit litet. Det är viktigt att påpeka att metoden är ny och

erfarenheterna ännu så länge är begränsade. För att belysa vilken roll mässans

konsistens och packningsbarhet haft för uppkomsten av vältsprickor bör

massaprov av samma typ som i denna undersökning testas enligt gyratorisk

packningsapparat (kan göras senare på VTI).

De låga hålrumshaltema och hög andel bitumenfyllt hålrum medför att slitlagretkan bli instabilt vid mycket varm väderlek. Stenmaterialets komform (i ett fall

grus) och hög andel tung trafik (timmerbilar) bidrar till att öka risken för plastiska

deformationer.

VTI Notat 26-1996

Bilaga 1sid 1

Besiktning av skador

Foto 2 Besiktning i oktober 1995. Väg 334, Kungsgården - Strinne.

Bilaga 1sid 2

Besiktning av skador

Foto 3 Besiktning i oktober 1995. Väg 334, Kungsgården - Strinne.

Foto 4

Køáljê/LM/w/ç

;écÅ

V59

557

/

Kuuyáçagrq/oø.

"'(fyr/,MM

L_

w'

.UGZÅ(070-

ÅM

lvl/

't(0/47!

Ääääääääää

'I

apr/'ekar

r..

...5...

L...

(

fVå'ryaøwdc

l/å/Ãöar

J;Å

4-0

-Öaá

/awaw7:;04

4_rf

er/

1'

_v-

iv

-,

5.

nu.

.

za

J'

'[11

rm.

ICF/K

/'.

s/.

3:Q"

3

I'-

6A:

?.35

._;.

._"1

r,g

l-;I

Ö'345nam

VLJt/ê-,l//dk

fwtlouzcr

7/17

/

,_,

,eu

7;

nn

j,

Å

Ä;Mfå?aøm

Va/Kél'g/Ofpf4fM?0

f"

/

1I

1,r

1.0

:Jyri

aja/agWOIM

Büoøo» 2. U)

6á

47)

6051761134122?

áOÅ

Uäy887

.,

.I

-'(fyr-;un

c_

.1I

.-

-

*lök/l

.I

.510,4

mm5

*...w

'

Funaatrtê'uz

M.Q

w-*

*,i

/.fo

/v/zzo

4/32

49-

y/.z

aa

9/77

?-'

9/?2

2

9/74

0*'

S/él

ñfI

1/525"

--?5

:35-

y/âa

o-%/

8/á'

<5'Må

-///7

cf/J

'2/0

-5/376"

5'-á/

yá'o

\§"§ 3 § WNÄ Ä. \_.\ b Ä å F

_/

00/L

f/øzñlcéá1,/<1/14(lut)

när?Ja

a.dc

(ja/

tea.

.(-

_

7;*4045

1'-P

11/7/

/J/(Zfia/ou

då:

.70?axl/13:a???

ácÅt

gyll/e-//é///c/u;Kf

Åå'u

w'ya

'w*

02.

dyr/méázl/

a'u1,

447

11

.v

d'-

,-

5.

.A

.ii-v,

_

bnosgaz. L'J.)

ayfax

áCa/575

/q

mårfa'wdc

Må/ká

(70/11/54,

(745%

L.0'

I0

-I

/áfflcéál

-u-

..--l/

'-

:2.

I.Å

.-.

I/

/l

/079Vu

017/IM

/1//

;fc/(f-

Ca'/30

á/CV

4/6/

56*áa/V

dayá

_

.9494:12244

,'M/a//z/eréáe/

a'

läroé/CM

Luca?

45/4

277:0

007:

Max-

ram

ü.

u.

.

gaf/dm'us,

az.

5:9

337

I.

r.

,

0/14/7ch

-'Ãu?nuz'k.

071

(V

JCÅ///M

GL'

r«

-'

anade;

[Zhang/kula

9'

'v

7W

/

/ao

-/5

'125

/j

//530

-/få

6"'

/5'3

5'e/J'øsâ..

V

/øå7a'wdc

(la/Kor"

00A

/aau7åya'acá

..__U

_

__V

nårfá'qua/

LEV._

Ääåäsx

övrlloáálc/aluz

xen-

dä

tango. z (3)

v:N

w\

77

(faxa/nl.

_éoÅ

00:7

'339

64

41-

.v

45'/

1/1ch

af/;77

,'Ml

/g

-WI'MO/ff

/y;r;?;eu.aác

:lot-I'aéOr

aoÅ.

;CZ/;oncr

jaa,

.Hag/;(5140

avg/at

//JFÖ'/á/0,

/áááø

"'/

;275-

//785'

--E

/I//7'40

-ø.ya/O

/%

(aan

/'ff

gmé/

...a

rr/a

ja'/

/:f

a/a

JcáÄ

/yâo

Å//E/'zg

/y/aáao

?idoga 2 (H)

»§08 3 män

W59®Pw PÖ

02:3 m. a

(VDÅMW.: 4905.

.7601735

.....mig9

_ s:_ \ m .__ NLA m

:IP nio

_ m m .+8._ IM» w

_ så m L. 0_ 4:5

. _._.

u. Å . mån' J

_ x w NÄ :IF 0

_ i m 0 W JN.

m mp v man m. /1 .<2 4% m

. _ m ....p(4:5 n\

m .n män-apr?

1 i

It. u

4 Ta. u Ãêpwaüwkl

SYSTEMPR

INT.

Landskrona

11912570

SYSTEM

PRIN

T.Landskrona

11912570

Bilagaå C9.) e

........................................................ ._ 30212.?wm .

yÄGV-Båå ?som '9 '

BEEPYSYMT

f' Ymø I'OO

\ g ( I\ 8 3/18 salg/20

0 MM. 4

93 »1 8 0 cm'\ g o 9;!

8 MM

3 3/I=r I_ *nu I

II

. 41l 11/11, 07.1 0| mm. 3l 0 g

0 8 ?44.

New- a 1I 'lr/lg §

i 8 4* YmøQ,

'EL'UM

S '2 $1Päcl^<+

................ _. 2

B; laga '-1 C. 13Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning

Provning utförd enligt FAS Metod 446 med följande avvikelse:

- svällning (volymförändring) bestämdes endast en gång; efter avslutad konditionering.

Objekt: P1 - väg 334, Kungsgården-Strinne, yttrehjulspår

Provkropp Svällning Draghållfasthet

nr % kPa

c 1 / 2 -1,1 1 027

.g äom 0.> 3 1 /4 0,7 1 168

G)

1 /11 0,1 997

medelvärde: 1 064

c 1 / 6 - 1 277

s 8.*o- 0.

+- 2 1 / 7 - 1 141O!

1 /10 - 1 163

medelvärde: 1 193

Vidhäftningstal (%) : 89

Brottytan : Brottet mellan stenar, ingen skillnad mellan våta och torra.

Bilaga '-1 C2)

Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning





% kPa

c 2 / 1 0,9 1 037

.s 8.om :2.> 2 2/ 4 1,8 986

D)

2 / 10 -O,4 1 013

medelvärde: 1 012

5 2/2 - 1 119s ä5 D.

4- E 2/ 12 - 1 148C)

2 / 14 - 1 087

medelvärde: 1 118


Brottytan : Brottet mellan stenar, ingen skillnad mellan våta och torra.

Bi laga L! (_3)




Objekt: P3 - väg 348, Molidenvägen, yttrehjulspår


nr % kPa

: 3/ 3 1,6 695

s åom 0.

> 2 3/4 1,0 760D)

3/ 6 -0,1 812

medelvärde : 756

c 3 / 5 - 1 090

s 85 D.

9 2 3/10 - 11140)

3/14 - 954

medelvärde: 1 053


Brottytan : En del avklädda stenar hos vattenmättade provkroppar.

Bilaga. D\ CH)





Provkropp Svällning Draghállfasthet

nr % kPa

c 4/ 1 -0,3 7412 8-m 0.

> 2 4/4 1,8 572C)

4/ 10 2,0 588

medelvärde : 634

= 4/ 2 - 1 059e ä'6 D.

4- E 4/ 9 - 1 1310)

4 / 1 1 - 928

medelvärde : 1 039


Brettytan : En del avklädda stenar hos vattenmättade provkroppar.

Draghållfasthet hos icke vattenmättade provkroppar

Bihga 5 C1)

Prov Provkroppens Provkroppens Brott- Brott- Indirekt

nr tjocklek diameter last deformation draghållfasthet

mm mm N mm KPa

1 / 6 51,27 104,42 10 730 3,2 1 277

1 / 7 51,35 104,61 9 620 4,2 1 141

1 / 10 52,29 104,65 9 990 3,2 1 163

_ 1 193

2 / 2 54,69 102,03 9 805 _3,3 1 119

2 / 12 53,40 101,91 9 805 3,2 1 148

2 / 14 55,24 102,07 9 620 3,3 1 087

1 1 18

3 / 5 43,39 102,13 7 585 3,2 1 090

3 / 10 46,60 102,11 8 325 3,5 1 114

3 / 14 46,05 101,92 7 030 3,0 954

1 034

4 / 2 38,20 102,00 6 475 2,9 1 059

4 / 9 40,90 101,87 7 400 3,0 1 131

4 / 11 39,88 101,86 5 920 3,1 928

medelvärde : 1 039

B'üoga S C9.)

Draghållfasthet hos vattenmättade provkroppar

Prov Provkroppens Provkroppens Brott- Brott- Indirekt

nr tjocklek diameter last deformation draghållfasthet

mm mm N mm KPa

1 / 2 49,31 104,74 8 325 3,5 1 027

1 / 4 50,86 105,12 9 805 3,5 1 168

1 / 11 53,18 104,47 8 695 4,7 997

1 064

2 / 1 52,99 102,91 8 880 3,9 1 037

2 / 4 54,59 102,89 8 695 4,1 986

2/10 54,67 102,11 8880 4,1 1 013

1 012

3 / 3 :4,32 103,33 4 995 4,1 695

3 / 4 43,64 102,96 5 365 3,8 760

3 / 6 43,81 102,71 5 735 3,8 812

756

4 / 1 37,46 101,82 4 440 3,5 741

4 / 4 40,40 101,91 3 700 4,0 572

4 / 10 39,08 102,57 3 700 3,0 588

medelvärde : 634

BHaga e (1)Bestämning av vattenkänslighet genom Cantabrian-test

Vattenmättning utförd enligt FAS Metod 446 med följande avvikelse:


Cantabrian-test utförd enligt CEN TC 227/WGI


Provkropp Svällning Viktförlust

nr °/o %

c 1 /8 -O,3 5,1

.<2 30C!! 0.

> 2 1/ 12 -2,2 3,7c»

1/13 0,8 4,2

medelvärde : 4,4

g: 1 / 9 - 2,9

s 'äB 0.

4- E 1/ 14 - 2,8CD

1/ 15 ' - 2,5

medelvärde : 2,8

Vidhäftningstal (våta/torra), i%: 1,6

hmm/Våg, (9 H

Bilaga 6 C2)Bestämning av vattenkänslighet genom Cantabrian-test



Cantabrian-test utförd enligt CEN TC 227/WGl



nr % %

c 2 / 3 -0,2 i 4,1

:2 8om CL

> 2 2/7 0,7 3,3CD

2/9 1,5 2,8

medelvärde : 3,4

c 2 / 8 - 2,3

s 'ä*0- D.

.- E 2/ 13 - 2.20)

2/15 - 2,6

medelvärde : 2,4


419W/våta. 7 1 /i

B's buga» é C3)Bestämning av vattenkänslighet genom Cantabrian-test



Cantabrian-test utförd enligt CEN TC 227/WG1



nr % %

:: 3/2 0,7 10,6

:2 8om a.> 2 3/12 1,3 12,0

0)

3/ 13 1,9 11,3

medelvärde : 1 1,3

: 3 /1 - 2,5

g 89 5' 3/11 - 2,8

D)

3/15 - 2,9

medelvärde : 2,7


WR/våt* 2a).

Bilaga 6 CH)Bestämning av vattenkänslighet genom Cantabrian-test

Vattenmättning utförd enligt FAS Metod 446 med följ ande avvikelse:


Cantabrian-test utförd enligt CEN TC 227/WGl


Provkropp Svällning Viktförlustnr % 0/0

c 4 / 5 0,1 7,1

.e 8om 0. .

> 2 4/ 12 -2,8 6,1D)

4/ 13 2,6 6,8

medelvärde : 6,7

g 4/ 8 - 3,392 8.'6 O.

a 2 4 / 15 - 2,60)

4 / ' 1:7

medelvärde : 2,5


ärva/vå'm 37 /:

Documents

VTTnotat Nr26-1996 Titel: Skadeutredning ...beta.diva-portal.org/smash/get/diva2:669623/FULLTEXT01.pdf · Inledning Påuppdrag av Vägverket har VTImedverkat vid en skadeutredning