Sammanfattning historia.

Flodkulturer

Ca 3000 f Kr började de första flodkulturerna växa fram. Här följer några ex.

Mesopotamien- betyder tvåflodslandet, floderna Eufrat och Tigris. Nuvarande Irak.

Egypten- Nilen

Indusfloden- Nuvarande Pakistan

Kina- Gula floden.

Gemensamma drag för flodkulturerna:

Floderna svämmade över. När vattnet dragit sig tillbaka lämnades ett näringsrikt slam som gav ett effektivare jordbruk.

Uppfinningar som t ex hjulet, konstbevattning och skriftspråket.

Städer och handel började utvecklas.

Floderna gav goda möjligheter till transporter.

Antiken

Antiken avser främst antikens Grekland och Romarriket.

I Grekland började samhällen utvecklas ca 800 f Kr. Såsmåningom började mindre länder ”stadsstater” att utvecklas. Två av de mest kända var Aten och Sparta.

I Aten började en slags demokrati utvecklas redan under antiken. Denna rösträtt gällde dock bara för fria män över 20 år. Kvinnor och slavar saknade rösträtt.

Sparta var en utpräglad krigarstat där samhället var uppbyggt kring krigföring och försvar. Grekerna förde bl a flera krig mot perserna.

I Grekland utvecklades kulturen inom t ex litteratur, vetenskap och filosofi. Denna kultur har levt kvar och påverkat vår egen tid. T ex genom demokratin, arkitektur, teater, i matteboken eller olika tankesystem.

En av de mest kända författarna var Homeros som skrev Illiaden och Odysséen.

Vetenskapen- Pythagoras och Arkimedes.

Filosofi- Platon och Sokrates.

Alexander den store erövrade områden var en av tidens stora erövrare. Hans rike sträckte sig mellan Grekland ända bort till Indien.

Romarriket.

Ca 700 f Kr utvecklades en högkultur i nuvarande Italien kallat Romarriket.

Riket växte fram på sju kullar vid floden Tibern. De ledande kungarna fick dåligt rykte och ersattes av en republik där folket i viss mån hade rösträtt. Tanken om maktdelning och folkstyre fanns alltså även i Romarriket.

Strax innan vår tideräkning tog dock Julius Caesar över allt mer av makten och genom hans styvson Augustus infördes kejsardöme där folkets makt minskade.

Rom hade en mycket effektiv krigsorganisation och erövrade stora delar av Europa, som störst ca 117 e Kr.

Riket blev dock allt svårare att försvara mot germanska stammar och år 395 delades riket i Östrom och Västrom. Under 300-t blev även kristendomen statsreligion i Romarriket.

Västrom föll såsmåningom samman under 400-t medan Östrom levde kvar som Bysantinska riket fram till 1400-t.

1700-1900

Efter de stora upptäckterna genom t ex Columbus började världshandeln att ta fart.

Europeiska länder importerade t ex kryddor från Indien och en triangelhandel uppstod mellan Europa, Afrika och Amerika. Varor fördes till Afrika där de byttes mot slavar som i sin tur såldes i Amerika. Från Amerika fördes nya varor till Europa.

Under 1700-t uppstod också industrialiseringen med början i Storbritannien.

Orsaker:

Tillgång till råvaror, järn, stenkol.

Uppfinningar t ex ångmaskinen, Spinning Jenny.

Förbättrat jordbruk.

Tillgång till arbetskraft.

Världshandel där man kunde sälja varorna.

Industrialiseringen gjorde också att en arbetarklass började växa fram som ställde ökat krav på rättigheter.

Migration, (folkomflyttningar) började också utvecklas dels från landsbygd till stad men även från Europa till t ex Amerika.

Revolutioner

1789 utbröt franska revolutionen där kungamakten störtades.

Orsaker:

Svält, missväxt.

Ståndssamhälle: Endast borgare och bönder betalade skatt.

Krigen kostade pengar.

Adeln levde lyxliv.

Orättvist lagsystem.

Nya idéer om hur samhällen kunde styras.

Följder

Resultatet blev skräckvälde där 50 000 människor avrättades. Man tappade kontrollen och Napoleon blev kejsare. Borgarna fick mera makt och lagsystemet blev rättvisare. Dock utvecklades inte full rösträtt.

Amerika

Under mitten av 1700-t började engelska kolonier att visa missnöje med det engelska styret, (bl a skatter).

1776 utropades staten självständighetsförklaringen och USA bildades som bestod av 13 delstater.

Krig utbröt med England vilket kolonierna vann.

George Washington blev president och nyckelordet blev maktdelning mellan president, parlament och högsta domstol.

Ökad rösträtt infördes men gällde inte kvinnor och slavar.

Imperialism och världskrig 1800-1950

Flera europeiska länder skaffade sig kolonier under 1800-t. Storbritannien utvecklades till ett enormt imperium. Man styckade t ex upp den afrikanska kontinenten mellan sig.

Orsaker

Man ville åt råvaror.

Överlägsna militärt.

Ansåg sig kulturellt överlägsna, befolkningen i kolonierna behandlades illa.

Mission, man spred kristendomen.

Nationalism- olika europeiska länder ansåg att just deras land hade rätt att ta över landområden.

Under 1800-t utvecklas även flera ideologier eller tankesystem om hur ett land ska styras.

Konservatismen: latin conservare bevara, var för en långsam stegvis förändring av samhället. Inga snabba eller förändringar eller revolution. Edmund Burke.

Liberalismen: latin liber frihet, var för så mycket frihet för den individuella människan t ex genom rösträtt. Man förespråkade yttrandefrihet och frihandel. T ex John Stuart Mill

Socialism: latin socius kamrat, förespråkade ett klasslöst samhälle där allt ägdes gemensamt. Karl Marx. Denna tanke utvecklades senare av kommunisterna som menade att samhället måste förändras genom revolution.

Första världskriget 1914-1918.

Nationalismen skapade spänningar mellan länderna i Europa.

Tyskland växte enormt och krävde ökat utrymme.

Man tävlade om råvaror och vem som hade flest kolonier.

Två förbund bildades: trippelententen med Storbritannien Frankrike och Ryssland

Mot dessa stod trippelalliansen med Tyskland, Österrike-Ungern och Italien.

Man väntade nu på den tändande gnistan vilket blev ”Skotten i Sarajevo” 1914.

Här sköts Österrike-Ungerns kronprins till döds av Gavrilo Princip, serbisk nationalist.

Österrike krävde att få gripa serbiska nationalister i Serbien. Serbien vägrar. Krig mellan Serbien och Österrike-Ungern.

Detta gjorde att länderna i trippelententen och trippelalliansen drogs in- VÄRLDSKRIG.

Kännetecken är bl a skyttegravskrig, gaskrig och förintelseslag med miljoner döda.

I Ryssland utbröt ryska revolutionen 1917 vilket gjorde att man lämnade kriget. Kommunisterna tog över makten genom Lenin och Sovjetunionen bildas.

Istället gick USA in i kriget eftersom tyska ubåtar sänkte amerikanska handelsfartyg.

Tyskland stod slutligen ensamt och tvingades till fred Versaillesfreden 1919.

Tyskland skulle ta på sig skulden, betala enormt krigsskadestånd samt förlora alla sina kolonier.

Mellankrigstiden

Efter första världskriget var situationen i Tyskland laddad. Ekonomiskt kaos utbröt med hyperinflation och hög arbetslöshet. Det politiska systemet fungerade inte och det nationalsocialistiska partiet, (nazisterna) bildades.

Nazisterna skyllde situationen på judarna och den orättvisa Versaillesfreden.

Genom propaganda, våld och hot tog Hitler över makten och blev rikskansler 1933. Judeförföljelser börjar och judar tvingas bosätta sig i speciella områden, getton. Vid Kristallnatten 1938 mördas judar och affärer, synagogor förstörs.

Andra världskriget 1939-1945

Hitler tvingade till sig olika områden i Europa. Genom anfallet på Polen 1939 startade dock andra världskriget. Hitler hade kommit överens med Sovjet om att inte anfalla varandra.

De allierade: Storbritannien, Frankrike, USA och Sovjet, (Hitler anföll senare Sovjet och Japan attackerade USA).

Axelmakterna: Tyskland, Italien och Japan. I Italien styrde diktatorn Mussolini.

Hitler har enorma framgångar i början men anfaller Sovjet och får ytterligare en stark motståndare.

Kriget vänder och Tyskland pressas tillbaka. Under tiden genomför man dock utrotningen av det judiska folket. Ca sex miljoner judar mördas i koncentrationsläger och utrotningsläger (Auschwitz). Även oliktänkande, homosexuella och handikappade mördas.

Hitler begår självmord och 1945 slutar kriget i Europa. Kriget fortsätter dock i Asien och avlutas i augusti genom att två atombomber fälls över städerna Hiroshima och Nagasaki.

Ledande nazister ställs inför rätta i Nürnbergrättegångarna där flera döms för brott mot mänskligheten och döms till döden.

Andra följder av kriget blev bildandet av EU där fredstanken stod i centrum- aldrig mera krig, samarbete mellan Europas länder.

Även FN- bildas där syftet är att arbeta för fred, demokrati och motarbeta fattigdom.

I USA uppstår medborgarrättsrörelsen under 1950-t för att stärka de svartas rättigheter.

Kända personer i denna kamp var Rosa Parks och Martin Luther King. Redan under 1860-t hade slaveriet förbjudits efter det amerikanska inbördeskriget men orättvisorna mellan svarta och vita bestod på flera plan.

Kampen ledde till ökade rättigheter för USA:s svarta befolkning.

I Sovjet styr Stalin sin diktatur med järnhand. Oliktänkande sänds till arbetsläger ”Gulag”. Ca 20 milj människor beräknas ha dött i Stalins utrensningar.

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, ca 1900 till nutid.

I Sverige överges det gamla ståndssamhället under 1800-t och en tvåkammarriksdag införs 1866.

De valbara var dock tvungna att inneha en viss inkomst. Detta innebar att endast en liten del av svenskarna hade rösträtt.

Partier börjar växa fram,( t ex socialdemokraterna, bondeförbundet, allmänna valmansförbundet) och ställer ökade krav på rösträtt. Genom införandet av den allmänna värnplikten ställs kravet ”en man, en röst, ett gevär”.Det dröjer till 1921 innan kvinnor får rösträtt i Sverige.

Det svenska välfärdsystemet börjar växa fram under 1930-t. Här arbetar man fram system för vård och omsorg vilket gjorde att man via skatten kunde få tillgång till vård, barnomsorg, pension mm.

Även i Sverige har förtryck av minoriteter pågått t ex av samer. Under lång tid saknade denna grupp samma rättigheter som övriga befolkningen.

Efterkrigstiden

Efter andra världskriget uppstod snart spänningar mellan USA och Sovjet. Dessa var supermakter med tillgång till kärnvapen. Från 1945-1989 fanns hotet om ett kärnvapenkrig. Detta bröt dock aldrig ut.

Tyskland delades efter kriget i två delar Östtyskland och Västtyskland. Berlin låg kvar som en delad stad i Östtyskland. 1961 byggdes Berlinmuren för att hindra människor från öst att fly till väst.

Järnridån drogs som en linje genom Europa där öst och väst skiljdes.

USA gick ut med Trumandoktrinen vilket innebar att USA lovade att hjälpa länder som hotades av kommunismen. Detta gjorde att USA drogs in i Koreakriget och Vietnamkriget.

Även Sovjet hade en tanke kallad Brezjnevdoktrinen där man lovade att skydda kommunistiska stater. Man inledde bl a Afghanistankriget.

Under Cubakrisen 1962 stod man nära en direkt sammandrabbning mellan USA och Sovjet men denna lyckades undvikas i sista stund. Däremot lade sig alltså både USA och Sovjet i krig runt om i världen.

Under 1980-t blev det allt tydligare att kommunismen och planekonomin inte fungerade.

Michail Gorbatjov inledde förändringar i Sovjet, glasnost och perestrojka. Detta gjorde att ökade krav på demokrati spred sig i öst och hösten 1989 öppnas järnridån och Berlinmuren faller.

De kommunistiska regimerna faller i Europa och Sovjet upphör, (blir Ryssland och 14 självständiga länder bl a Ukraina).

Nutida historiska konflikter har ofta sin grund i politiska eller religiösa konflikter som ligger långt bakåt i historien.

Historisk källkritik.

Historiska källor kan bestå av kvarlevor som skelett men kan även vara bilder eller skriftliga källor som dagböcker eller protokoll.

1. Äkthet. En källa måste vara äkta för att vi ska kunna använda den. Hitlers dagböcker som hittades på 70-t var förfalskningar och kunde alltså inte användas som källor.

2. Närhet i tid. Ju närmare i tid en källa ligger en historisk händelse desto bättre.3. Beroende- Är källan en förstahandskälla, (dagbok) eller andrahandskälla?4. Tendens- Försöker författaren till källan påverka läsaren på något sätt. T ex vanligt att kungar

lyfte fram sina positiva sidor men utelämnade det negativa.

Historiebruk- Hur kan man använda historia?

Vetenskapligt- Att t ex studera historia i skolan eller göra arkeologiska undersökningar.

Ideologiskt- Att t ex partier använder sig av historia för att föra fram sitt budskap eller att visa på misstag som politiska motståndare gjort.

Existentiellt- Använda sig av ett lands historia för att skapa gemenskap. Ett annat ex är förintelsen som är central för det judiska folket.

Moraliskt- Att kritisera historiska händelser. T ex slaveriet, behandlingen av samer eller tvångssterilisering av människor i Sverige under 1950-t.

Politiskt/pedagogiskt. Att t ex jämföra en nutida politisk ledare med en historisk person.

Jämförande- Att göra jämförelser med historiska personer. T ex när man jämför en diktator som Saddam Hussein med Hitler.

Kommersiellt- Att t ex sälja souvenirer som vikingahjälmar eller Wasa knäckebröd.

Icke bruk- Att ta bort delar av historien som inte passa ett land.

Begreppen förändring och kontinuitet.

Förändring ex. Under bildandet av USA under 1700-talet skedde stora förändringar av samhället

Den engelska kungamakten försvann, man införde maktdelning, presidentskap och viss rösträtt.

Kontinuitet- Vissa saker förändrades inte i USA. Kvinnor, slavar och fattiga hade t ex inte rösträtt utan situationen var likadan som innan.

Samband mellan tidsperioder.

Under 1400-t uppfanns t ex tryckpressen. Detta gjorde det lättare att sprida information i samhället.

Detta ledde fram till nya tankar men även religiösa och politiska spänningar t ex under det 30-åriga kriget.

Upplysningsperioden skedde under 1700-t då författare och filosofer alltmer började ifrågasätta hur samhället var uppbyggt.

Under 1800-t utvecklades olika tankesystem eller ideologier om hur samhället skulle styras och tanken om allmän rösträtt började spridas.

Under 1900- införde flera länder allmän rösträtt.

Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

Kolonialiseringen av Afrika kan fortfarande spåras i de raka gränser som kolonialmakterna drog upp när de delade världsdelen mellan sig.