XXXXXXXXXX 1
8 Avverkning – så går det till 16 Martinsons mythbusters 22 Livet efter Brexit
NR 2 2019
Vissa dagar är lite väl spännande. Men det är också lite av charmen med mitt jobb.
Lars funderar Ofta kan ett steg i utvecklingen verka mer omfattande när det betraktas från utsidan, än vad det gör för oss som finns på insidan. Jag tänker naturligtvis på Sara kulturhus, men också på våra fortsatta investeringar och rekryteringar. För visst är det med stolthet vi nu genomför ett investerings paket på mer än 100 miljoner kronor, samtidigt som vi är med och bygger vad som utan tvekan kommer att bli ett landmärke i Skellefteå. Det som känns allra bäst är att jag vet vilket mål- medvetet arbete som ligger bakom utvecklingen.
När det gäller bygget av Sara kulturhus så vet nog både vi och alla i vår bransch att en sådan här byggnad är ett prestige projekt. Med sina 20 våningar och 75 meter i trä kommer vi att bygga något som inte är gjort i Sverige tidigare och vi är stolta över att ha vunnit det förtroendet. Tack vare att vi byggt en organisation för att hantera projekt av den här storleken känns det också som ett naturligt steg.
I vår vardag hanterar vi fler byggprojekt parallellt än någon- sin tidigare – från stora och ibland komplexa projekt till de som är lite mindre och enklare. Från påbyggnader i stads- miljöer, flerbostadshus och kontorslokaler till skolor, idrotts- hallar och maskinhallar. Det visar både hur långt vi kommit och hur träbyggandet utvecklats.
För det handlar inte bara om oss. Vi är också med och driver på en utveckling där trä blir ett självklart val i allt fler typer av byggprojekt. Visst finns det fortfarande en del av markna-
den som ännu inte genomfört byggprojekt i trä, men de blir allt färre för varje år.
Och med det försvagas också myterna kring träbyggandet. Några av dem tittar vi närmare på i vår nya artikelserie i Magasinet och först ut är frågan kring brandsäkerheten. Vi tror att det är viktigt att lyfta de här aspekterna för att få en så balanserad diskussion kring material som möj- ligt. Det gäller allt från miljöpåverkan till prestanda. För ju bättre diskussion vi kan ha om frågor kring byggandet, desto bättre förutsättningar skapar vi för att rätt material faktiskt används i fler projekt. Här är vår fasta övertygelse att poten- tialen med stomsystem i trä ännu inte nyttjas fullt ut.
I produktionen så har vi fortsatt investera i både Bygdsiljum och i Kroksjön. Det handlar om åtgärder som omfattar när- mare 120 miljoner kronor och som på långt sikt ska ge oss utrymme att växla upp mot en produktion på 600 000 kubikmeter. Samtidigt genomför vi också stora satsningar för att rekrytera ny personal som vill vara med och hjälpa oss framåt.
Jag hoppas att alla Västerbottens skogsägare som valt att samarbeta med oss känner sig delaktiga i både den utveck- lingen och i alla spännande träbyggnadsprojekt. Utan er hade varken det ena eller det andra varit möjligt.
Lars Martinson, koncernchef
Waugh Tistleton Architects
deras unika projekt.
Sid 24–27.
PÅ OMSLAGET Martinsons projektledare Robert Andersson håller ihop helheten i bygget av Sara kulturhus.
Branschen 14 Britterna tittar på Sverige Den engelske stjärnarkitekten Andrew
Waugh har en tydlig bild av möjligheterna med trä.
16 Martinsons mythbusters I den här nya artikelserien tittar vi
närmare på några av fördomarna kring träbyggande.
22 Livet efter Brexit Vad händer när den största exportmarknaden
för svenska trävaror hamnar utanför EU?
Projekt 5 Organisation med helhetsansvar Robert Andersson leder arbetet
med Skellefteås nya kulturhus, en roll som är en del av det nya
normala.
18 Nytt landmärke i Gällivare Skolan Kunskapshuset är ett bra
exempel på hur mötet mellan fantasi och trä kan skapa magi.
Utveckling 11 Systemlösningar och limträ Folkhems Anna Ervast Öberg ger en
inblick i en bransch i förändring.
Skog 8 Avverkning – så går det till Martinsons virkesköpare Zakarias Pante
tar oss igenom de vanligaste och viktigaste frågorna om avverkning.
10 Vi antar klimatutmaningen Anders Ringsell och Jesper Åkerlund
ger i en krönika sin syn på lösningar som redan finns redo.
Design 24 It’s wood you know Waugh Thistleton Architects i London kombi-
nerar kreativitet och hållbarhet.
info@martinsons.se www.martinsons.se
roll i byggandet av framtidens hållbara samhälle. Förutom omfattande produktion
av sågade trävaror och byggprodukter är familjeägda Martinsons en av Sveriges
ledande producenter av limträ och störst i Norden inom KL-trä. Genom att ta
tillvara produkternas unika byggegenskaper har Martinsons utvecklat byggsystem
för hallar, broar och flervåningshus som hela tiden flyttar gränserna inom modernt
träbyggande. Koncernen har i dag cirka 460 anställda och en årsomsättning på
1,9 miljarder kronor. Huvudkontoret ligger i Bygdsiljum, Västerbotten.
Martinsons, 937 80 Bygdsiljum. Tel 0914-207 00, info@martinsons.se, www.martinsons.se
Sara kulturhus är ett unikt höghusprojekt i trä, som med sina 75 meter blir ett nytt landmärke
i Skellefteå. Genom åren har Martinsons organisations- utveckling tagit stora kliv och kan spela en nyckelroll
i utförandet av komplexa byggen. – Det känns naturligt att vi tar på oss den här typen av avancerade projekt. Vi har en företagsledning som inte
är rädd för utmanande uppdrag och det sprider självsäkerhet inom organisationen, säger
Robert Andersson, produktionschef för Sara kulturhus.
PROJEKT 5
allt narmare.
6 PROJEKT
Varje morgon som Robert Andersson går till den centralt belägna byggarbetsplatsen från hemmet i Skellefteå passerar han ett garage som han har en alldeles särskild relation till.
– I början av min karriär som snickar- lärling var jag med och byggde garaget och nu får jag vara med och uppföra kul- turhuset några kvarter därifrån. Det känns såklart både hedrande och spännande. Vissa dagar är lite väl spännande, men det är också charmen med att bygga ett hus av den här digniteten – att vi löser utma- ningarna som uppstår under resans gång, säger Robert.
Men när det byggs på dessa höjder och så här tungt kommer utmaningarna även från vädrets makter, till exempel när det blåser kraftiga vindar och stommar på 60 kvadrat ska hissas och resas med bygg- kran.
– Det var lite blåsigt i sommar och när elementen väger sex ton och är så pass stora får man dra i handbromsen tills vin- den mojnat. Men det har gått riktigt bra i övrigt, vi håller tidsplanen och kör med dubbla montagegäng och dubbla kranar, säger han.
Robert kunde nyligen räkna in elva tjäns- teår på Martinsons och med tiden har det blivit flera stora byggprojekt – IFU Arena och Studenternas i Uppsala, CIK Arena i Knivsta, Östersund Arena och Jämtkraft Arena för att nämna några.
– Det har blivit en hel del intressanta och storskaliga byggnader genom åren, vilket är väldigt inspirerande och har gett oss exakt den erfarenhet som krävs för att hantera den här typen av komplexa pro- jekt. Jag tycker att vi har en väldigt bra stämning på Martinsons – det finns en framåtanda och ett driv som gör det roligt
att ta sig an de här projekten. Trä är ju ett underbart material och vi får alltid höra att det är fint och snyggt, menar han.
Som produktionschef för Sara kulturhus finns han med som spindeln i nätet och har gjort så sedan juni 2018, när fas 1-pro- jekteringen inleddes och därefter gick över till fas 2 i november. Midsommar 2019 i nleddes monteringen och sedan dess har Robert varit stationär på byggarbetsplatsen.
– Att jag varit med hela vägen av projek- tet är en stor fördel. Det betyder att jag vet varför det ska vara på ett visst sätt när det uppstår frågor hos monteringsgänget. När jag är på plats blir ledvägarna kortare än om jag hade suttit på kontoret, dessutom är det jätteroligt att se bygget fortskrida på så nära håll, säger Robert.
Produktionen av KL-trä och limträ sker i Bygdsiljum och är Martinsons enskilt störs- ta order, med ett värde på närmare 100 miljoner kronor. Montaget av stommen är indelat i 13 etapper med en total monta- getid på 73 veckor. Byggkomponenternas höga prefabriceringsgrad ger snabbt mon- tage och KL-träets alla fördelar kommer till sin rätt, inte minst den höga bärigheten och spännvidden.
Robert framhåller några komplicerade delar i uppförandet av just kulturhuset:
Höjden – Att vi ska bygga närmare 80 meter med hotelldelen gör att stabiliseringen ska föras via andra delar av huset.
Monteringen – Det är ljudkrav på 70 db och stora scener som gör det komplext. Gästscenen är till exempel 27 meter hög med en tre meter bred vägg vilket gör att sektionerna lim-
mats ihop på fabriken. Så vi har lagt ner mycket tid på hur det ska transporteras, monteras och stabiliseras.
Gränserna för att bygga i trä har hela tide n flyttats framåt och uppåt – för inte så länge sedan var det bara några våningar som gällde. Nu kommer himlen allt närmare.
– Det har varit mycket nytt i det här projektet som vi kunnat lära av och det är nyttigt. Men vi har ett kompetent team där vi kunnat lösa frågor som uppstått. Jag tycker att vi kompletterar varandra bra och i nära samarbete med totalentreprenören Hent, konstruktören TK Botnia och White Arkitekter har vi kommit fram till hållbara lösningar, säger Robert.
Martinsons har målmedvetet strävat efter att bli Sveriges främsta samarbetspartner för den som väljer stomsystem i limträ och KL-trä.
– Vi har utvecklat träbyggandet i mer än 20 år och under de senaste åren har vi stärkt vår organisation för att ännu bättre kunna hantera stora byggprojekt av den här typen. Det kräver stor förståelse för processen och vad som är viktigt för varje aktör, säger Jesper Åkerlund, vd för Mar- tinsons Byggsystem.
– Vårt unika helhetsgrepp med mark- nadsplanering, affär och projektering till projektstyrning och montage bygger på Martinsons långa erfarenhet. Sara kultur- hus är ett bevis på hur långt vi har kommit och där trä blivit ett naturligt val för den här typen av byggnader, säger Jesper.
PROJEKT 7
han har koll och kontroll!
FO TO
J O
N A
S W
E S
TL IN
8 SKOG
När på året är det bäst att avverka? – Vi utgår alltid från markens bärighet och vilka drivningsmöjligheter som finns. Rör det sig om ett blötare område med be- gränsad bärighet får man ofta hålla sig till perioden då det är tjäle i marken. Men om det i stället är en tallhed vid en asfaltväg som är möjlig att göra virkesavlägg mot, så väljer man helst ett tillfälle när bärigheten är dålig i skogen, exempelvis på våren eller efter kraftiga höstregn. Man kan med för- del välja avverkningstidpunkt när det inte är vinter. Maskinförarna har då bättre sikt eftersom det är ljust under större del av dygnet och ingen sikthindrande upplega i träden, vilket ger bättre trädurval av rätt kvalitet vid till exempel gallring. Dessutom slipper man kostsam snöröjning och stub- barna blir inte lika höga som vid djup snö.
Hur gammal ska skogen vara för att det ska vara aktuellt med avverkning? – Det finns lagstiftning om lägsta ålder för slutavverkning och den varierar beroende på hur bördig marken är. Är skogen väl- skött och vital kan några extra år ge bra tillväxt och en diameterutveckling som skapar ett mer värdefullt virke. Om rågran- nen planerar en avverkning måste man se
upp med risken för stormfällning. Då kan det vara klokt att avverka sin mogna skog intill. En fördel då är att man kan dela på vissa kostnader, som flytt av avverknings- maskiner och markberedare samt plog- ning av väg.
Får jag veta i förväg hur mycket pengar jag kan tjäna på en avverkning? – Vi gör ibland uppskattningar, men sätter inga exakta belopp. Vid avverkningsupp- drag och leveranser genomgår sågtimret och massaveden en opartisk mätning när det anländer till industrierna. Timmer- stockarna betalas då efter kvalitet, dimen- sion och längd efter en avtalad prislista och då blir ersättningen så rättvis som möjligt.
När och hur betalas pengarna ut? – Normalt sett efter utförd avverkning om inte markägaren låter dem stå kvar på kon- to hos Martinsons. Finns det önskemål om förskottsbetalning, på grund av fastighets- köp eller andra skäl, så finns det möjlig- het att få en viss del i förskott. Skogsbruk ger ett ojämnt kassaflöde och ofta är det skattemässigt fördelaktigt att lägga upp en utbetalningsplan där pengarna betalas ut över flera år.
Vem hör jag av mig till för rådgivning som rör avverkning? – Du börjar med att kontakta en virkes- köpare. På Martinsons skogsavdelning är vi uppdelade geografiskt och ger råd om allt som rör skogsbruket, hela vägen från plantering, gallring och röjning till dikes- rensning, skogsbilvägar och föryngrings- avverkning.
Finns det regler kring avverkning som jag som skogsägare behöver känna till? – När det gäller områden större än en halv hektar ska skogsägaren avverknings - an mäla åtgärden till Skogsstyrelsen. Den delen kan vi ta hand om åt markägaren. Sedan finns det lagkrav om återbeskog- ning, som innebär att den som avverkar ska se till att ny skog växer upp till kom- mande generationer. Självklart hjälper vi till med även återbeskogningen.
Vad ska jag tänka på i valet av vem jag ska sälja min skog till? – Det finns flera aktörer som kan ta maski- ner till skogen, avverka träden och trans- portera virket därifrån. Jag är givetvis part i målet, men att Martinsons gör många spännande saker av träet och har hög grad av förädling tycker jag är ett viktigt skäl. Vi har exempelvis levererat tiotusen- tals kubik meter limträ och KL-trä som ska bära upp Sara kulturhus i Skellefteå. Att vi har ett lokalt ägande där värdet stannar i bygden och att vi är en stor arbetsgivare på en liten ort är andra goda anledningar att välja oss.
Vad kan jag som skogsägare göra för att avverkningen ska bli så bra som möjligt? – En uppdaterad skogsbruksplan bör man ha för att skogen ska tas om hand på bästa sätt. När det skrivs kontrakt är det bra om skogsägaren har information om eventu ella kultur- eller fornminnen på fastigheten. Det är också bra att meddela om det finns stigar, naturvärden eller annat som man vill bevara. Vi kontrollerar givetvis alltid den mark vi ska utföra åtgärder på, men med bra information är det lättare för oss att göra ett bra jobb.
Avverkning. Hur går det till egentligen? För att maximera effektiviteten och lönsamheten och göra så lite åverkan som möjligt på skog och mark finns det flera saker som skogsägaren bör tänka på inför en avverkning. Zakarias Pante är en av Martinsons många virkesköpare som ger råd för skogens hela livscykel och han delar med sig av sina bästa tips.
SKOG 9
1. Kontakt Martinsons söker aktivt kontakt med skogsägarna, både för
att berätta mer om deras viktiga roll i vår vision om att bygga med trä
och boka upp en eventuell träff.
2. Rådgivning Skogsägaren och Martinsons virkesköpare ser tillsam-
mans över skogsfastigheten och skogsägarens behov. Kan vara allt från
konkreta skogsbruksåtgärder, men även till exempel upprättande av
en skogsbruksplan, rådgivning kring ekonomi, generationsskiften eller
fastighetsköp.
3. Åtgärdsförslag Tillsammans utarbetas ett förslag med rekommende-
rade åtgärder. Det kan röra sig om exempelvis skogsvård, gallring eller
slutavverkning.
4. Affären Ett kontrakt bekräftar affären. Det kan handla om en ren
virkesförsäljning eller ett uppdrag som även innehåller tjänster för
åtgärdernas utförande.
skattemässigt fördelaktigt, sträcka sig över flera år.
6. Genomförande samt återrapportering Vid avverkning transporteras
timret till Martinsons industrianläggningar där opartiska Biometria
genomför kvalitetsklassning, mätning och prisräkning av virket. Massa-
veden transporteras till massabruken med samma opartiska hantering.
7. Avräkning Skogsägaren får en avräkning som ger en totalbild av
hur ekonomin utfallit på det aktuella uppdraget. Därefter återstår
slutbetalningar enligt överenskommelse.
8. Årsbesked Varje år får skogssäljaren en sammanställning av sina
virkesaffärer med Martinsons. De kan sedan kontrolleras mot bokföring
och deklaration
Kulturstubbar markerar en kultur- eller fornlämning.
Risade basstråk fungerar som uppsamlingsvägar.
Lövträd lämnas i anslutning till vattendrag för att öka artrikedomen.
Anders Ringsell är skogschef på Martinsons och Jesper Åkerlund är vd för Martinsons Byggsystem. De jobbar i varsin ände av en värdekedja som är på gång att förvandla byggbranschen. Från att vara en del av klimatproblemet, till att bli en del av lösningen. Det här är deras gemensamma bild av utvecklingen.
”Det börjar vara skarpt läge nu. Även om meningarna fortfarande går isär kring exakt hur akut klimatkrisen är, finns det få som förnekar att det är dags för en riktningsförändring. Det går hela vägen från regeringsnivå och kommunpolitiker, till miljöorganisa- tioner och forskare. Klimatet kan inte vänta och smart, funktio- nellt träbyggande är en viktig nyckel till en positiv riktningsför- ändring.
Redan nu finns det tydliga tecken på förändrade förhållningssätt som kan leda oss på rätt väg i klimatfrågan. Regeringens trä- byggnadsstrategi från 2018 är ett exempel på det. Ett annat är att Trafikverket höjer priset på koldioxidutsläpp med hela 700 % från och med april 2020. Ett viktigt steg på vägen, som förhopp- ningsvis kan göra att även offentliga beställare i större grad räk- nar med miljöbelastningen i valet av byggnadssätt och material.
Lyckligtvis börjar vi inte direkt från ruta ett. Både vi på Mar- tinsons och många av våra branschkollegor har ägnat decennier åt att utveckla det moderna träbyggandet. I en samtid som tar klimatutmaningen på allvar står vi redo med lösningar, som gör det möjligt att ersätta klimatpåverkande material med smartare alternativ.
För oss på Martinsons börjar klimatarbetet redan i skogsteamets virkesanskaffning, där vi har utvecklat varje steg i processen och tar till och med större miljöhänsyn än vad lagen kräver. Dessutom visar en rapport från Skogsindustrierna att den svenska skogs- näring som vi är en del av är klimatpositiv och minskar klimat- belastningen med hela 93 miljoner ton CO2e/år. Kolbindning hos växande skogar står här för 55 miljoner ton och fossilreducering genom att produkter från skogen ersätter fossilbaserade står för 42 miljoner ton. Mot det ställs de fossilutsläpp som skogsnäringen själv står för, som är i sammanhanget blygsamma 4 miljoner ton per år.
Just möjligheten att ersätta mer miljöpåverkande alternativ ut- vecklas i andra änden av Martinsons värdekedja. Vi ser med stor glädje hur både limträ och KL-trä blir allt naturligare material- val och med dessa som bas har vi i dag systemlösningar som har kommit ikapp och gått om lösningar i andra byggmaterial. Både vad gäller miljö, funktion och totalekonomi. Dessutom finns det numera en helt annan mognad och erfarenhet kopplad till träbygg ande. Både hos våra beställare och oss på Martinsons. Det gör att vi nu upplever ett nytt normalläge, där det är helt naturligt att vi får ansvar även för de allra största och mest kom- plexa projekten. Och som sagt – vi står redo för att axla en ännu större roll.”
”I en samtid som tar klimatutmaningen på allvar står vi redo med lösningar.”
Systemlösningar är vägen fram.
Anders Ringsell Jesper Åkerlund
Systemlösningar är vägen fram.
– Utvecklingen inom träbyggande går fort, men vi behöver bli bättre på att lära av varandra och öka
standardiseringen av produkter inom systemlösningar, menar Folkhems Anna Ervast Öberg.
12 UTVECKLING
FO TO
F O
LK H
E M
Folkhem, som ägs av Veidekke Eiendom och Rikshem, har valt att bara bygga i trä. Framför allt av klimatskäl, men också för att materialet är lätt, starkt och gör projek- ten effektiva. Anna Ervast Öberg, som är ansvarig för projektutveckling av Ceder- husen på Folkhem, berättar om sin syn på träbyggande och utvecklingen i bran- schen:
– Den främsta anledningen till att Folkhem bygger i trä är klimataspekten. Materialets förmåga att binda koldioxid till- sammans med att det är lätt, vilket mins- kar utsläppen från transporterna, gör att det är överlägset i fråga om klimatsmart byggande. Att bygga i trä minskar också störningarna i området där man bygger.
Folkhem är verksamma över hela Sverige inom nybyggnation, ombyggnation och renoveringar. I dag har företaget ett tiotal projekt på gång i Stockholm, Uppsala och Sundbyberg, med inriktning på bostäder. Visionen är att framåt kunna vara rikstäck- ande och kunna bredda sitt erbjudande. Under sina år i branschen har Anna Ervast Öberg sett en snabb utveckling, som nu kan vara på väg in i en ny fas.
– Det känns som att den första tillvänj- ningstiden har lagt sig lite grann. Klimat- frågan är etablerad och trähusbyggande är känt i branschen. En stor fråga nu är att man vill hitta rätt argument för att välja trä, främst hos byggherrar men även konsulter och arkitekter. Det är fortfarande en utma- ning att få igenom besluten, men att frå- gorna finns visar ju att man egentligen vill. Och det finns argument, vi behöver bara underbygga dem med trovärdighet.
– Som jag ser det står vi precis inför en tipping point nu. Det finns en massa exem- pel, tekniken finns. Det som behövs nu är ökad kunskap, och efterfrågan på den är stor. Något som kan bidra till att knuffa trä- byggande över gränsen skulle kunna vara de kommersiella byggprojekten, där man
har en annan möjlighet att ta långsiktiga investeringar och utmana tekniken. Bo- stadsbyggandet är så avhängigt politiska beslut.
Systemlösningar inom träbyggandet har utvecklats mycket på senare år, och Anna Ervast Öberg menar att de är av största intresse inom byggbranschen.
– Standardiserade stommar och bear- betningar gör byggandet enklare i både konstruktion, transport och montering, vil- ket i sin tur leder till att projekten blir mer kostnadseffektiva och ger ett bättre resurs- utnyttjande. Det känns som att utveck- lingen inom allt träbyggande går väldigt snabbt nu, och det finns absolut delar som behöver bli ännu bättre. Utvecklingen har till största graden drivits av privata aktörer,
och där har man inte alltid varit så bra på att ta vara på kunskap från referenspro- jekt, utan börjar från noll hela tiden. Alla behöver ju inte börja från scratch.
Anna Ervast Öberg har också en önskan om utvecklingen för framtidens systemlös- ningar.
– Särskilt nu när det kommer allt fler leverantörer skulle jag önska en ännu högre grad av standardisering inom branschen, så att komponenter från olika leveran- törer passade ihop. Det skulle göra att vi kan gå framåt ännu fortare. En ytterligare ökad prefabgrad på valda komponenter i byggprojekten skulle möjliggöra att bygg- arbetsplatsen går till att bli mer av en mon- teringsplats. Det blir både säkrare, mer klimateffektivt och ekonomiskt.
BRANSCHEN 13
– Det känns bra att stödja deras verksamhet här i Västerbotten. De utbildar ledare som gör det lättar för tjejer att komma in i det svenska samhället genom fotbollen, säger Mats Lindfors på Mar- tinsons.
Att prispengarna skulle skänkas vidare bestämdes redan när Martinsons tilldelades jämställdhetspriset under Skogsnolia i bör- jan av sommaren.
– Vi på Martinsons vill ta ett socialt ansvar och ett av våra mål är ju just att engagera oss i initiativ som gör livet i regionen bättre för alla människor, oavsett vilken bakgrund de har. Och där tycker vi att Futebol dá força gör ett viktigt jobb här i Västerbotten. Genom sina utbildningar når de tjejer med utländsk bakgrund och ger dem en trygg punkt inom fotbollen, berättar Mats Lindfors.
Organisationen startades 2012 och finns i dag i 26 länder. Så här långt har över 1 500 ledare utbildats och de har lockat mer än 18 000 tjejer till fotbollen världen över. I Sverige är Futebol dá força verksamma från Malmö i söder till Jokkmokk i norr. Under 2020 kommer utbildningar att genomföras i både Umeå och Skel- lefteå.
– Vi har ett bra samarbete med såväl klubbar som idrotts- och fotbollsförbund i Västerbotten. Självklart är vi glada över att Martin- sons tror på det vi gör och vill stötta vårt arbete med att främja inklu- dering av fler tjejer och kvinnor. Både i föreningslivet och samhället i stort, säger Frida Persson, Futebol dá forças verksamhetschef i Sverige.
Futebol dá força ger tjejer chansen.
Martinsons vann Skogsnolias nyinstiftade jämställdhetspris på 20 000 kronor i somras. Prispengarna skänker Martinsons
vidare till organisationen Futebol dá força.
força!
FU TE
B O
L D
Á F
O R
Ç A
14 BRANSCHEN
Sverige tar täten inom klimatvänligt bygg- ande, enligt den kände engelske arkitek- ten Andrew Waugh. Han spår en lysande framtid för branschen, med trästäder och en allt mer avancerad informationstekno- logi som underlättar konstruktionen.
Andrew Waugh är chef på Waugh Thist- leton Architects, en arkitektbyrå i London som fokuserar på hållbara projekt. Byrån är en av världens ledande inom träbyggan- de och en pionjär i sektorn höga trähus. Vi pratade med Andrew Waugh om design och byggande i trä i Sverige och Storbritan- nien, och om hans syn på framtiden inom branschen.
Hur tänker du kring utvecklingen inom träbyggande under de senaste fem åren? – Jag tror att det är flera saker som har hänt samtidigt: framför allt att byggindu- strin förstår att det behövs alternativ till betong och stål. Klimatmedvetenheten har ökat och alla företag inser att det här är en väldigt viktig fråga. Byggbolagen måste snabbt komma med lösningar som mins- kar koldioxidavtrycket. Man kan tala om ett paradigmskifte. Vi måste sluta använ- da material som vi skrapar av från jordens yta och börja använda material som växer, som är bra för vår planet och för oss. Dess- utom måste vi göra det på ett ekonomiskt hållbart sätt.
Vad är fördelarna med trä som byggmate- rial för dig som arkitekt? – Förutom klimatnyttan? Det är kostnads- effektivt, giftfritt, och det är möjligt att prefabricera mer än något annat bygg- nadsmaterial i dag. Att bygga i trä ökar produktiviteten och gör att vi kan bygga tystare, snabbare och med mindre avfall. Modulhus är en av de intressantaste om- rådena just nu, och det skulle verkligen kunna underlätta byggandet i Sverige, som har en begränsad period på året som lämpar sig för byggen.
”Man kan döma ett samhälle utifrån hur det tar hand om sina mindre bemedlade och
även på dess arkitektur.” Andrew Waugh
BRANSCHEN 15
Vilka är de största skillnaderna i inställ- ningen till trä som byggmaterial i Storbri- tannien jämfört med Sverige? – I Storbritannien har vi väldigt höga bygg- nadskostnader, och det gör att vi tvingas bli kreativa. Det är också ett ganska kon- servativt land. Och så har vi förstås Brex- it som ett svart moln över våra huvuden. Sverige har en lysande framtid. Ni tar täten i klimatfrågor. Det är inte bara Greta – det är en nationell inställning.
Kommer morgondagens städer att byggas i trä? – Självklart! Utan tvekan. Vi kommer också att lära oss återbruka betong och stål, för att kunna använda enbart återvunna eller återvinningsbara material. Vi behöver se över hela våra byggprocesser, och trä är svaret. Det har alltid varit så och kommer så att förbli.
Om du tittar in i framtiden – var kommer arkitekt- och byggbranschen att vara om tio år? – Det här svaret kommer nog att förvåna dig, men jag tror att nya tjänster inom IT, BMI-system med mera, kommer att skapa den största skillnaden. De påverkar till ex- empel hur vi ritar i 3D på vår arkitektbyrå. Ritningarna skickas till ingenjörerna och sedan till fabrikerna, varifrån komponen- terna sedan levereras. Det är en väldigt av- ancerad process, som kommer att utveck- las ytterligare. Det gör att vi kan jobba med enkla material som trä och skapa optimala processer för bästa resultat på ett oerhört sofistikerat sätt.
– Viktigast av allt byggande nu och i framtiden, tycker jag, är social housing, bostäder för låginkomsttagare. De är på samma gång det mest komplexa och det viktigaste. Man kan döma ett samhälle uti-
från hur det tar hand om sina mindre be- medlade och även på dess arkitektur.
Det sägs att du skulle vilja rita en trä- byggnad i Sverige. Vilket skulle vara ditt drömprojekt? – Ha ha, jag vet inte. En vindkraftspark i trä?
Skulle du vilja skicka med en hälsning till läsarna? – Ja, plantera fler träd! Överallt. Plantera dem i din trädgård, på taken, plantera dem överallt i världen.
”Ni tar täten i klimatfrågor. Det är inte bara Greta – det är en nationell inställning.”
FO TO
W A
U G
H T
H IS
TL E
TO N
A R
C H
IT E
C TS
BRANSCHEN 16
Träbyggandet fortsätter att vinna marknadsandelar och allt fler upptäcker fördelarna med materialet. Samtidigt finns skeptiker som menar att det fortfarande finns negativa aspekter kopplade till träbyggande. Men hur ligger det egentligen till? Vad är sant och vad är bara fördomar som bygger på bristande information?
Martinsons Mythbusters är en reportageserie där vi låter externa experter reda ut begreppen kring några av de vanligaste fördomarna. Först ut är Björn Yndemark på WSP Brand & Risk i Malmö, som ger sin syn på träbyggande och brandsäkerhet.
FÖRDOM: Det är stor risk att träbyggnader börjar brinna, alltså ska vi välja andra material. – Det stämmer inte alls. Sannolikheten för brand är inte högre i en träbyggnad än i en av betong, eftersom det inte är träet i sig som börjar brinna, utan inredning och utrustning. Det har gjorts en sta- tistisk sammanställning av bränder i träbyggnader och enligt den brinner det till och med mer sällan, även om underlaget varit för litet för att det ska vara statistiskt säkerställt. Men slutsatsen kan i alla fall dras att det procentuellt är ungefär samma sannolikhet. Det som startar en brand är ofta en glömd spis, elektrisk utrust- ning eller rökning, säger Björn.
FÖRDOM: Om en träbyggnad börjar brinna är det farligare än i en annan typ av byggnad. – Det stämmer inte heller. Det har kommit en ganska ny under- sökning som visar att det inte är högre risk för brandspridning än i andra byggnader. Det är av en enkel förklaring – oavsett om det byggs i trä, betong eller stål så har man exakt samma regler att rätta sig efter hos Boverket. Bygger man enligt det så får man en brandsäker byggnad och då är riskerna generellt låga. Däremot är trä inte lika förlåtande om man byggt fel eller ritat fel, så det är viktigt med detaljerna i projektering och utförande.
Betyder det att det är svårare att göra rätt i projektering och utförande? – Nej, det är inte svårare. Det finns fortfarande en ovana att bygga i trä hos en del entreprenörer och det kan leda till fel. Därför är det viktigt att utföra fler och noggranna kontroller och det görs också i många projekt där man har en mer detaljerad kontrollplan än normalt. De utökade kontrollerna medför att riskerna hamnar på samma nivå som andra typer av byggnader. Här finns det en insats att göra för träbranschen genom att informera byggherrar och kommuner om att bygga på rätt sätt.
MARTINSONS
BRANSCHEN 17
Blir inte byggprocessen dyrare om det krävs en mer detaljerad kontrollplan? – Det behöver det inte betyda. Fler kontroller kostar visserligen tid och pengar men det är småpengar i jämförelse med vad det kos- tar att bygga ett hus – säg två timmars kontroller jämfört med 40 timmar så handlar det bara om tiotusentals kronor. Det finns dess- utom många kostnadsreducerande saker att vinna med att bygga i trä – det är kortare montagetid och transporterna är drastiskt min- dre så det överväger de små ökade kostnader med kontrollerna.
FÖRDOM: Det är krångligt att projektera med hänsyn till brand i trähus. – Jag menar inte att det är krångligt men det är viktigt att man är noggrann. Jag har upplevt att det finns viss okunskap i branschen vilket leder till att det blir krångligt i projekteringen eftersom det fortfarande sker tolkningar på hur brandskyddet ska projekteras, vilket inte alltid blir helt korrekt. Uppstår det en osäkerhet kan det leda till att man kanske både har regnställ och livremmar på – att brandskyddet till och med är för bra, om det nu är möjligt.
FÖRDOM: Underhåll och drift av en träbyggnad med hänsyn till brand är både svår och dyr. – Det beror på vilka lösningar som väljs i projektet. Det kan kanske stämma om man väljer dumma lösningar, helt enkelt. Det finns brandskydd med vissa ytskikt som kan målas men då vill det till att man använder samma färg under hela byggnadens liv. Det kan ju upplevas krångligt och vara förenligt med vissa kostnader. Samtidigt behöver det bara vara en extra punkt i det systematiska brandskyddsarbetet, men det går inte komma ifrån att det blir en extra del att underhålla. Samtidigt behöver brandskydd un- derhållas oavsett om det är i en träbyggnad eller inte, det är bara innehållet som ser olika ut.
SLUTSATSER: Sannolikheten för brand är inte högre i en trä- byggnad än i en av betong, inte heller risken för att en eventuell brand sprider sig. Boverkets regler är de samma oavsett bygg- nadsmaterial och så länge reglerna efterföljs i byggnationen är trä lika brand säkert som andra material.
@brandkungen
PROJEKT 18
Bygget av Kunskapshuset inleddes i juni 2017 och när skolan invigs nästa höst kommer den att inrymma vuxenutbildningen och samtliga gymnasieprogram, både teoretiska och yrkesinrik- tade. Byggnaden är dimensionerad för att kunna ta emot totalt 980 personer.
Martinsons har under ett och ett halvt års tid levererat 580 ku- bikmeter limträ och runt 70 kubikmeter KL-trä till projektet, där mycket varit specialanpassat. Byggnaden har exempelvis 176 sammansatta fasadpelare, där var och en består av mellan fyra till åtta olika delar.
– Det är en väldigt rolig beställning som krävt en hel del puss- lande. Ingen pelare är lik den andra, så det har varit ett komplext arbete med att ta fram formerna. Men vår fabrik har gjort ett fan- tastiskt jobb och montörerna har varit imponerade över produkter- nas passform, säger André Rönnqvist.
Matsalen blir en av skolans träffpunkter och den ska spegla byggnadens yttre och inre karaktär, där pelarformationerna och de bärande limträbalkarna bildar ett samiskt-inspirerat zigzag- mönster.
– Precis som med fasadpelarna, så har takbalkarna i matsalen flera olika storlekar och dimensioner. Inget av det som vi levererat har haft samma mått, så det är ett häftigt bygge, konstaterar André Rönnqvist.
Martinsons har även levererat KL-trä till den centrala trappan kallad ”Dagbrottet”, som med sina olika rörelser och utposter blir en naturlig plats för möten, samt till den intilliggande scenen med mjuka och runda former.
– Det har varit ett givande projekt och det känns roligt att beställaren valt trä som material både utvändigt och invändigt. Skolan känns verkligen varm och trevlig, säger André Rönnqvist.
Kunskaps- huset. Intresset för att bygga skolor och förskolor i trä har ökat rejält de senaste åren och Martinsons får stort förtroende runtom i landet. Till Gällivares nya landmärke Kunskapshuset har man levererat KL- och limträ till både interiör och exteriör.
– Ett spännande projekt där kunden beställt många specialanpassade delar som vi vanligtvis inte gör, säger Martinsons projektledare André Rönnqvist.
PROJEKT 19
MARTINSONS HAR LEVERERAT MÅNGA SPECIALANPASSADE DELAR TILL KUNSKAPSHUSET I GÄLLIVARE. FASADPELARNA BESTÅR TILL EXEMPEL AV MELLAN FYRA OCH ÅTTA OLIKA DELAR.
FOTO/BILD LILJEWALL
TRÄINDUSTRIER UNIVERSITET +
Historisk klimatneutral butik Visbys nya Lidl-butik är ett pilotprojekt för Sweden Green
Building Councils nya miljöcertifiering NollCO2, som är
bland de tuffaste i världen. Den klimatneutrala butiken
ska stå klar sommaren 2020 och får en stomme i limträ
och KL-trä som tillverkas, levereras och monteras av
Martinsons.
–Butiken i Visby är utvecklad på detaljnivå och Martin-
sons stomme i limträ och KL-trä blir en viktig del i att nå
ett netto-noll-utsläpp, säger Thomas Brattlöw, fastighets-
direktör Lidl Sverige.
20 NOTISER
PRISAD IDÉ FÖR MÖBLER I KL-TRÄ Caspar Reuterswärd tilldelades i oktober Träteknologipriset för sitt
examensarbete vid Linköpings universitet. En av utmaningarna för att
göra användandet av KL-trä ännu mer hållbart är vad som görs av de
restbitar som skärs bort vid produktionen. Caspar Reuterswärd har i
sitt arbete presenterat designidéer som visar hur starka och vackra
möbler kan skapas av överblivet KL-trä. Bra tänkt, Caspar!
NEW NORDIC HOUSES Letar du inspiration till nästa träprojekt? Boken New Nordic Houses har
samlat bilder och idéer från några av Nordens ledande arkitekter inom trä-
byggande. Alltifrån lantliga stugor och storslagna hus, till mindre detaljer
som tar tillvara trämaterialets egenskaper på ett smart och tilltalande sätt.
Ett bra tips för dig som går i träbyggartankar, med andra ord.
Nu kommer träindustrierna och universitetsvärlden
kunna bygga ett ännu närmare samarbete. Det blir
effekten det nya samverkansavtal som bransch-
organisationerna Svenskt Trä och Skogsindustrierna
har tecknat med Luleå tekniska universitet, LTU.
Målet med det nya avtalet är att utveckla och stärka
träindustrin, bland annat genom att stötta ett nytt
forskningscenter inom röntgen och materialteknik.
boktips! FO
TO N
IC O
LA C
A P
P E
ELBÅGE MED KURVIG TRÄDESIGN Franska Newron Motors tar utvecklingen av träbyggande till en ny, spännande nivå. Företaget ska
under 2020 lansera en elmotorcykel, som med sina kurviga träpaneler och knäpptysta framfart
kommer att skapa nya dimensioner inom motorcykelåkandet. I alla fall för de som får tag på något
av de tolv exemplar som är tänkta att byggas i första läget.
NOTISER 21
FO TO
N E
W R
O N
M O
TO R
presentera ytterligare pigga nyförvärv
över som virkesköpare i området kring
Lövånger, medan Gabriel Vestergård
i Umeå.
IL LU
ST R
AT IO
N T
YR É
N S
A R
K IT
E K
TE R
Martinsons som levererar stommen i limträ och KL-trä till det nya
kontorshuset i kvarteret Svalan på Strömsör i centrala Skellefteå.
Fastigheten byggs i nivåer på fyra till sju våningar och blir Sveriges
största kontorshus i trä.
– För oss är det självklart väldigt positivt att Skellefteå kommun
väljer att bygga i trä. Det här är ju en trästad och som Skellefteåbo
känns det extra bra när kommunala bolag tar klimatansvar i sitt val
av byggmaterial, säger Johan Jarl på Martinsons.
Otto Hetzer är kanske inte ett namn som många känner till
inom dagens byggbransch. Men det kanske vi borde. Det var
nämligen han som i början av 1900-talet upptäckte fördelarna
med limträ och hur det kunde användas i byggnader med stora
spännvidder. Sedan limträ första gången kom till Sverige 1919
har det hänt en hel del. Ta bara de imponerande limträstom-
marna som bär upp centralstationerna i Stockholm, Göteborg
och Malmö. I dag är limträ som bekant ofta förstahandsvalet i
stora byggprojekt och försäljningssiffrorna har gått stadigt upp-
åt under hela 2010-talet. Delvis tack vare Otto Hetzer, alltså!
LIMTRÄ FIRAR FÖRSTA 100 ÅR I SVERIGE
FO TO
P AT
R IC
K D
E G
E R
M A
22 BRANSCHEN
Storbritannien har länge varit en av de viktigaste exportmarkna- derna för svenska trävaror. Ungefär var femte bräda som expor- teras från Sverige levereras till det brittiska öriket. Men hur kommer det att se ut efter Brexit? Andrew Nichols, som är vd för säljbolaget Holmen Martinsons Timber menar att behoven kommer att finnas kvar.
– Även efter Brexit så är vi en marknad med 60 miljoner människor. Vi kommer inte att sluta bygga och vi behöver trävaror. Men det är en osäker situation som vi satt oss i och det sätter förstås spår i marknaden. Givet läget har efterfrågan ändå varit på en okej nivå. Det hade kunnat vara mycket värre.
Nichols menar att grunden för den brittiska ekonomin fort far- ande är stark, vilket är en viktig indikator också för trävarukonsum- tionen. Byggandet håller sig också på en relativt god nivå historiskt sett.
– KL-trä och limträ används mest för andra typer av byggande än bostäder. Inom bostadssektorn används konstruktionsvirke, och där har gran den största marknadsandelen.
Sett till volym har den starka utvecklingen inom KL-trä och limträ alltså låtit vänta på sig i Storbritannien, även om materialen fått mycket uppmärksamhet i media. Brandkatastrofen i 24-vånings- huset Grenfell Tower i London där 71 människor omkom skapade också en intensiv diskussion kring brandsäkerhet i byggandet.
– Grenfell Tower var inte byggt i trä, men ändå har det kommit riktlinjer som hindrar byggandet av högre trähus än sex våningar. Det saknas kunskaper om träbyggandet och trä blir ett enkelt mål att sikta in sig på.
Samtidigt finns också en stark parallell till vad som varit en utma- ning i Sverige under flera års tid. Nämligen stora behov att bygga nytt, men alltför få byggstarter.
TRÄ 23
ÅRETS SMARTASTE TRÄKRAMARE. Nu har det blivit dags att nominera årets smartaste träkramare. Med priset Årets träfluga vill vi synliggöra en person, en arbetsgrupp eller en innovation som drivit ett företag – eller hela industrin – framåt under det senaste året.
För 2018 var det Elin Olofsson på SCA som vann priset för sitt arbete med skogsnäringens metoo-upprop #slutavverkat. Nu har du chansen att komma med förslag på vem som borde vinna priset för 2019. Det kan handla om alltifrån nytänkande och smarta innovationer, till någon som helt enkelt bidrar till att öka intresset och möjligheterna för träbyggande.
Nominera din vinnare genom att maila din motivering till traflugan@martinsons.se senast den 20 december 2019. Vinnaren får en exklusiv träfluga och ett reportage i vårnumret av Martinsons magasin. Dessutom skänker vi 10 000 kronor till Hjältarnas hus i både ditt och vinnarens namn. Läs mer om Årets träfluga på martinsons.se/traflugan
TRÄFLUGAN 2019
– För tio år sedan var behovet 300 000 nya hus. Vi har inte nått hälften av de volymerna. Och kanske kan trävaror få en större roll i fortsättningen. Det skulle vara välkommet efter en nedåtgående trend på furu över de senaste 10 åren, där MDF-skivor och andra material vunnit marknadsandelar.
Det gäller bland annat inom list- och inredningsområdet. Fönster- marknaden har också gått mot en ökad användning av PVC i stället för den traditionella furan.
Under hösten har det som på många andra håll skett en lagerupp- byggnad i Storbritannien, där trävaror väntar i både hamnar och på sågverk runt om i landet. Det har köparna förstås full koll på.
– Det är en utveckling vi sett på många marknader och kanske ett tecken för att vi är på väg in i ett nytt konjunkturläge, snarare än en effekt av osäkerheten kring Brexit. För vi ska minnas att sågverks- marknaden är internationell. Exporten går inte bara till länder inom EU, utan också till Nordafrika och Asien till exempel. Med den långa historia och starka band som finns mellan Sverige och Storbritan- nien kommer vi hitta en bra väg framåt.
MARTINSONS EXPORT AV TRÄVAROR Martinsons är representerade på de flesta mark- nader inom Europa, Nordafrika, Mellanöstern och Asien, med kunder i ett fyrtiotal länder. När det gäller försäljningen av sågade trävaror går drygt hälften av volymen på export. På den engelska marknaden säljs Martinsons produkter via det delägda säljbolaget Holmen-Martinsons.
FO TO
W W
W .C
R E
LL E
.S E
24 DESIGN
Vi i Sverige är långt ifrån ensamma om drivkraften att utveckla smarta och funktionella lösningar i trä. Ta till exempel Waugh Thistleton Architects i London. Med en kombination av kreativitet och hållbarhetstänk är de en av branschens internationella pionjärer inom träbyggande.
it s wood you know
MULTIPLY SKAPADES TILL LONDON DESIGN
FESTIVAL OCH ÄR EN NIO METER HÖG SKAPELSE
I KL-TRÄ. DEN LEDER BESÖKARNA GENOM EN
SERIE AV TRAPPOR OCH KORRIDORER, SOM
LYFTER FRAM DE ARKITEKTONISKA MÖJLIG-
HETERNA MED TRÄ.
26 DESIGN
MED PROJEKTET SUGAR HOUSE ISLAND I ÖSTRA LONDON GER WAUGH
THISTLETON ARCHITECTS ETT HELT KVARTER VID FLODBANKEN NYTT LIV.
HISTORISKA BYGGNADER
ARCHITECTS SIGNATURPROJEKT INOM FORSKNING
HAR WAUGH TISTLETON ARCHITECTS KOMBINERAT
RESTAURATIONEN AV EN NEDLAGD BIOGRAF, MED EN
PÅBYGGNAD I KL-TRÄ SOM SKAPAR NYA BOSTÄDER.
DESIGN 27
BILDER WAUGH THISTLETON ARCHITECTS
BOTTENDELEN I BETONG KOMPLETTERAS
FÖRHÖJNINGAR GER UTRYMME FÖR
Avsändaradress: 21 grams AB, Box 43, 121 25 Stockholm
PRENUMERERA GRATIS PÅ MAGASINET PÅ MARTINSONS.SE/MAGASIN
tavla talj! &
.. ..
Vinn täljfulness-paket som ger en vän naturlig avslappning. I vår digitala och ofta lite stressade värld kan det vara svårt att hitta tillfällen att koppla bort och verkligen slappna av. Kanske känner du någon som är värd att varva ner och bara njuta av stillheten? Bra. Nu kan du tävla och vinna en unik upplevelse åt en vän som förtjänar det.
Mindfulness är ju ett begrepp som kopplas ihop med att slappna av och vara i nuet. Men har du hört talas om täljfulness? Det har samma effekt, men uppnås med hjälp av en vass kniv och en färsk, torr träbit. Genom att fokusera helt på täljningen får tankarna landa och en avslappnad känsla sprider sig i kroppen.
Vem tycker du ska vinna ett paket med allt som behövs för täljfulness? Skicka in din motivering, tillsammans med personens namn och mailadress till info@martinsons.se. Då är du med och tävlar om ett komplett täljkit från Täljogram. Vi vill ha ditt tävlingsbidrag senast 20 december.FO
TO F
R E
D R
IK V
E S
TI N