Upload
dinhliem
View
221
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Mittuniversitetet
Jämställt regional utveckling?
Yvonne von Friedrichs
Professor i företagsekonomi (entreprenörskap)
Mittuniversitetet
Regional utveckling 2018, Stockholm, 8 maj 2018
Jämställdhet handlar om jämlikhet mellan kvinnor
och män som ska ha samma möjlighet att forma
samhället och sina egna liv. Området omfattar bland
annat frågor som makt, inflytande, ekonomi,
utbildning, arbete och fysisk integritet. (Regeringen
2016)
Sverige är ett jämställt land?
Mittuniversitetet
Jämställdhetsindex 2017
Mäter jämställdheten i EU 2005-2015
Gender Equality Index 2017
Mittuniversitetet
Jämställt näringsliv?
Amanda Lundeteg
AllBright
Mittuniversitetet
Sverige:• hälften av
befolkningen kvinnor
• hälften av
arbetskraften kvinnor
• endast en fjärdedel
av företagen drivs av
kvinnor
• endast en tredjedel
av de nya företagen
startas av kvinnor
(Källa: European commission, 2014)
Mittuniversitetet
ekonomisk tillväxt är beroende
av en pågående start av ett stort
antal nya företag i ett land. (Aldrich, 2013)
•behov av entreprenörskap och innovationer i
kommuner och regioner
Foto: Kerstin Stickler
Mittuniversitetet
”Att äga företagen, det är där
makten sitter i slutändan”(Fölster, 2007)
Företagen är den dominerande formen av ekonomisk
organisation i dagen samhälle (Connell, 2003)
Nyföretagande och entreprenörskap skapar nya
idéer, nya produkter och nya jobb = viktiga för ett
lands ekonomiska utveckling (Bjerke, 2005)
Företagen har stort inflytande på regional utveckling
MittuniversitetetKälla:http://regionfakta.com/
Mittuniversitetet
JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX (Företagarna, 2013)
Jämställt företagarindex
visar:
• andel kvinnor av samtliga
företagare i kommunen
• andel företagare av
kvinnor i arbetsför ålder i
kommunen
• andel unga företagarkvinnor i
kommunen (under 35 år)
Mittuniversitetet
DET ÄR KVINNORNAS EGET FEL!
Mittuniversitetet
FÖRETAGANDETS,
ENTREPRENÖRSKAPETS och
INNOVATIONSBEGREPPETS
MANLIGA NORMSundin, 2002
Ahl, 2004
Ahl & Sundin, 2013
Dalborg, 2014
Sundin, 2016
(Källor: Entreprenörskapsforum 2012, Svenskt Näringsliv 2011)
Mittuniversitetet
Traditionella utbildningsval ger
branschsegregerat företagande
Mittuniversitetet
STÖDSYSTEM OCH BEHANDLING
(Källa: http://ec.europa.eu/justice/gender-equality/gender-pay-gap/index_en.htm)
”Jag minns mitt första möte på ALMI
och då sa man så här, ”kan du inte
producera något?...för då finns det
bidrag att söka”.
”Systemet verkar inte vara byggt för
alla slags företag…”
Män = entreprenören och
innovatören
Kvinnor = hon(Tillväxtverket 2015)
Mittuniversitetet
Företagsfrämjande strukturer
har betydelse för
ett jämställt företagande
• Fysisk och institutionell infrastruktur
• Attitydinfrastruktur
Mittuniversitetet
Samarbete med
Winnet Västernorrland
1. Den svåra styrningen mot ett jämställt
företagande! (2012)
- En analys ur ett genus och jämställdhetsperspektiv av
länets strategier och styrdokuments avtryck på
strukturfonderna i Mellersta Norrlands genomförandeYvonne von Friedrichs, Mittuniversitetet
2. Företagande på lika villkor? (2014)
- Kartläggning av företagsfrämjande aktörers
attityd, strategier och operativa arbete avseende
jämställd företagande i Västernorrlands län
Yvonne von Friedrichs, Mittuniversitetet och Elisabeth Sundin,
Linköpings universitet
Mittuniversitetet
VARFÖR VÄSTERNORRLAND?
Mål: Ökad regional konkurrenskraft och förnyelsekapacitet
• Bruks- och industrisamhälle, behov av industriell förnyelse,
entreprenörskap och innovationer
• Ojämställt förhållande råder mellan kvinnor och män inom flera
områden i länet
• Företagsfrämjande system utformas inom befintliga strukturer
• Män har mer makt och inflytande än kvinnor vilket ger männen fördelar
och troligtvis bättre förutsättningar att bedriva företag i länet
• Starkt könssegregerad arbetsmarknad och tillika branschindelning
påverkar nätverksinfrastrukturen, vilket har inneburit att de traditionella
företagsnätverken alltjämt består av män
• Svag befolkningsutveckling, åldrande befolkning
Mittuniversitetet
”Jämställt företagande,
jämställd utbildning och
integration
är nödvändigt för att ändra de
traditionella tankestrukturer
som råder i länet”.
(regional utvecklingsansvarig, 2014)
Vilken påverkan har strukturfonderna
(ERUF) på jämställt företagande och
regional förnyelse?
Mittuniversitetet
Studiens genomförande:
• Dokumentstudie
-Tidigare strukturfondsprogram
- RUS + RTP
• Närstudie
- 173 projekt beviljade i
Västernorrland 2007-2012
- Hösten 2012 - 119 avslutade
projekt
• Kvalitativ och kvantitativ analys
• Jämställdhetsfokus
• Antal nya företag
• Genomsnittskostnad/företag (€)
Mittuniversitetet
Endast 7 projekt med explicit fokus på
kvinnors företagande
Mittuniversitetet
Strukturfondernas påverkan på jämställt
företagande och regional förnyelse?
• ERUF har haft en begränsad betydelse utifrån de
insatsbehov för förnyelseförmåga och ökad jämställdhet
som fanns uttryckta i RTP och RUS.
• Inriktning har varit på effektivisering av befintlig verksamhet
• Befäst en befintlig näringslivsstruktur
• Få projekt har varit riktade mot att jämna ut skillnaderna mellan män
och kvinnor
• Det könsuppdelade företagandet har inte minskat
• Det var förhållandevis få företag som är startade inom de avslutade
projekteten
Mittuniversitetet
Slutsatser
• Ett genus- och jämställdhetsperspektiv skulle troligtvis fått ett
betydligt större genomslag i strukturfondsprogrammet om det
fanns en klarare uttryckt linje för en sådan strategi i de
regionala styrdokumenten då dessa är menade att vara
vägledande för strukturfondsprogrammets genomförande
• Vägledande bedömningsgrunder saknades vid
urvalsprocessen inom de olika partnerskapen
• Jämställdhetsperspektiv har effekt för företag där utformningen
av projekten spelar roll – dvs. jämställdhetsperspektiv är viktigt
redan i projektdesignen
• Uppföljningssystemen behöver ses över
Mittuniversitetet
Studie av attitydinfrastrukturen i Västernorrland 2014 i samarbete med
Winnet Västernorrland, http://www.vasternorrland.winnet.se
Företagande på lika villkor?- Kartläggning av företagsfrämjande aktörers
attityd, strategier och operativa arbete avseende
jämställd företagande i Västernorrlands län
Yvonne von Friedrichs, Professor, Mittuniversitetet
Elisabeth Sundin, Professor, Linköpings universitet
Mittuniversitetet
Studiens genomförande
• Totalt 21 organisationer verksamma i företagsfrämjande systemet
• Länsstyrelsen, ALMI, länets sju kommuner, Landstinget,
Handelskammaren, Business Sweden Västerbotten/Västernorrland,
LRF, Coompanion, Mittuniversitetet, Företagarna, Svenskt
Näringsliv, två företagsinkubatorer (Åkroken Science Park, Mid
Sweden Science Park) och två nyföretagarcentrum (Härnösand,
Örnsköldsvik)
• Styrdokument
• 6 intervjuer
• Mars-April 2014
Mittuniversitetet
Dokumentstudie
VÄGLEDANDE STYRDOKUMENT OM JÄMSTÄLLT
FÖRETAGANDE I STÖDJANDE ORGANISATIONER?
REGIONALA MYNDIGHETER
• Finns vägledande styrdokument för jämställdhetsintegrering
KOMMUNERNA
• Saknar vägledande styrdokument men intresse och engagemang
finns
RÅDGIVANDE ORGANISATIONER
• Strategiska styrdokument finns hos några, färre handlingsplaner
Mittuniversitetet
Intervjuer
ATTITYDER TILL JÄMSTÄLLT FÖRETAGANDE
• Länets patriarkaliska struktur gör det svårare än på många andra ställen
att driva jämställdhetsarbete
• Landstingets negativa attityd dominerar jämställdhetsarbetet
• Nyckelaktörer arbetar endast med jämställt företagandefrågor om de får
sådana direktiv från ledningen
• Länsstyrelsen är relativt ensam i arbetet - försöker nå strategiska aktörer i
kommunerna
• Det dominerande företaget i regionen deltar aktivt i jämställdhetsarbetet
• Svårt men viktigt att få med andra regionala aktörer
• Förskolor och skolor ses som viktig källa till påverkan av gamla mönster
och traditionella yrkesval
Mittuniversitetet
Slutsats
Insatserna ger inte resultat!
• Bredare förankring för jämställt företagande behövs hos stöd-
och rådgivande organisationer.
• Etablerade samverkansmönster inkluderar inte kvinnors
näringsområden och nätverk.
• Oklarhet om hur frågor kring jämställt företagande ska drivas
operativt av de anställda i organisationerna och hur förändringar
ska mätas.
Mittuniversitetet
Tillväxtverket
Jämställd Regional Tillväxt 2016-2018
Regeringsuppdrag med syfte är att uppnå jämställdhet i det regionala
tillväxtarbetet.
Prel. resultat:
• Ökat engagemang, kunskap, mandat och statistik
• Mer tidskrävande arbete än planerat
• Behov av praktisk kunskap om operationalisering av arbetet
• Behov av kompetens om jämställdhet, tillväxtfrågor o regional kontext
• Ledningens stöd mer retoriskt än handling, bristande stöd från chefer
• Vikten av att se ett långsiktigt arbete
• Intersektionalitetsperspektivet är komplext men ökar legitimiteten för
arbetet
Mittuniversitetet
Förändring kommer inte av sig själv!
Mittuniversitetet
"Sociala framsteg beror på politiska beslut,
investeringar och genomförandekapaciteten hos
många olika intressenter-
regeringen, det civila samhället och företag.”
(Källa:
http://www.socialprogressimperative.org/gl
obal-index/)
Michael Porter, 2016
Mittuniversitetet
PROBLEMET MED PROBLEMET -Jämställd regional utveckling
- något som är svårt att hantera
- något som är en källa till besvär eller oro
- svårigheter att förstå något
- en känsla av att inte gilla eller vilja göra
något
(Merriam-Webster's Learner's Dictionary)
Mittuniversitetet
Utmaningar i det regionala
tillväxtarbetet/näringslivet utifrån
ett jämställdhetsperspektiv
• Svårigheter att operationalisera nationella politikens vilja, att
öka det jämställda företagandet, i Sveriges regioner och
kommuner.
• Avsaknad av tillförlitligt kunskapsunderlag (statistik,
utvärderingar och resultat av tidigare insatser) som grund för
regionala och kommunala strategier.
• Jämställdhet – ett sidospår?
• Övergång till ny regional organisation – var hamnar ansvaret
för jämställdhetsarbetet i regional utveckling?
Yvonne von Friedrichs