Kvartetten på frågecentralen i Stockholm Georg Jungekrans omgiven av sin damtrio, fr v Gull-Britt Hallberg, Marianne Hedlund och Gurli Storeni (läs mer om dem i det här numret).
HANDELSBANKENS PERSONALTIDNING ARGÄNG 33 FEBRUARI 1981 2
Lokalrapportörer RN, Birger Nordlund, tfn 090/11 86 40 RG, Lennart Jansson, tfn 026/1 2 93 70 RC, Ingrid Klint, t fn 0762/227 95 RB, Inga-Lill Ljung, tfn 08/769 2375 RM, Lars Möllervärn, tfn 019/12 46 90 Ro , Kurt Hugosson, tfn 0470/260 20 RV, Anders Wiking, t fn 0520/500 08 RS, Inger Edberg, tfn 040 702 00 CHK
)ouko Granmar, CF, tfn 08/769 1175 Bo Möller, CA, tfn 08/769 1882 Lennart Sunnerholt, CU, t fn 08/769 1346
Svenska Finans Lars Hultkvist, t fn 08/22 87 00
Redaktionskommitté Siw Andersson, CAU, tfn 08/769 1808 Inga-Lill Göransson, Uppsala-
Industriområdet, t fn 018/15 08 18 Leif Lundberg, CCM, t fn 08/769 1036 Oscar Widman, CAP, tfn 08/769 1923
Handelsbankens personaltidning, Remissan, 103 28 Stockholm tfn 08/769 2084 eller 1245
Redaktör och ansvarig utgivare: Olle Sethson I redaktionen: Kristina Eriksson
Eftertryck ur Remissan förbjudet om inte tillstånd erhållits av redaktionen. Tryckt hos VLT-Press, Västerås.
ISSN 0345-9721
Redigeringen av detta nummer avslutades den 18 februari
Sista dag för manus till nästa nummer är den 6 mars
Införda bidrag i Remissan honoreras.
Innehåll sid
Från monumentalbyggnad till servicehus 5 Persondatorn introduceras 6 En helt vanlig dag i Kristinehamn .8 INSÄNT 10 Central för frågvisa 15 Gunnar Brusewitz — tecknande skrivare eller tvärtom 16 Personalchefer konfererar 17 Sommarens friluftsveckor 18 Sommarstugor 20
Redaktörens rader I vår är det jämnt 110 år sen några herrar i ledningen för gamla Enskilda Banken — ja, Stockholms Enskilda Bank som 1972 slog sina påsar ihop med Skandinaviska Bankens och blev S-E-banken — kom på kant med övriga toppfigurer i banken och beslöt sig för att sätta upp eget.
Formaliteterna ordnades förvånansvärt snabbt. Redan 1 juli slog utbry-tarna upp portarna til l sin nya bank — Stockholms Handelsbank.
Efter sammanslagningar med banker i norr och söder blev Stockholms Handelsbank så småningom »heltäckande» och till karaktären inte längre enbart en stockholmsbank. Namnet ändrades til l Svenska Handelsbanken, det var 1919. Handelsbanken som vi säger här hemma numera.
För den som varit med några år är det här inget nytt. Men för många nya i banken idag kanske det är det. Jag vet uppriktigt sagt inte om de som ordnar introduktionskurser i banken anslår någon tid åt historiken. Det skulle inte förvåna mig om man i vår historielösa tid inte gör det.
Visst finns det sånt som är mer närliggande.
Fast inte ser jag det som en nackdel att också känna til l lite om bakgrunden ti l l det företag som man jobbar i, kanske större delen av sitt arbetsliv. Man kan ju se framåt för det. Och kanske rentav får ett bättre perspektiv på sin egen situation.
A t t jag kommit att tänka i de här banorna rår närmast Bengt Gustafsson i Lidköping för.
Denne klurige man helt i tiden — du kan läsa om honom och hans minidator på annan plats i det här numret — tillåter sig också att tänka tillbaka ibland. Ti l l de tider då det mesta i banken skedde manuellt. Då input och out-
put ännu var okända begrepp. Men då man som Bengt säger kämpade tillsammans. Gör man det idag?
Nu hör jag strax någon fnysa: typiskt för gamla stötar och deras hatkärlek ti l l gångna tider. Inte vill väl nån ha de tiderna tillbaka, inte. Naturligtvis inte. Men för den som har upplevt dem känns det som lite av en förmån att ha det perspektivet.
• Redaktionen kan glädja sig åt en nyväckt (?) debattglädje bland läsarna. A t t ifrågasätta olika företeelser i banken, att inte utan vidare godta allt — från vilket håll det än kommer — det måste vara ett sundhetstecken. Helt i linje med det medinflytande vi nu alla ska lära oss att utöva.
Förresten finns det säkert en och annan som ti l l och med kan tänkas ifrågasätta medbestämmandet som sådant och som betraktar skräddarsydda avtal på området som rena illusioner. Men de lär knappast framträda i våra spalter. Eller?
• Har du lagt märke ti l l att Remissans förstasida fått ett delvis nytt utseende?
När tidningen på sin tid ändrade format och bytte namn från HB-Remissan til l enbart Remissan utformade konstnären Carl Axel Virin den förstasida som vi nu har återvänt till efter diverse amatöristiska utflykter vad layouten beträffar. V i på redaktionen tycker att vi handlat rätt. Vad tycker du, bästa läsare?
OlleS
2 Remissan 2/81
GOTTSMÄTT&GOTTSMÄTT&GOTTSMÅTTl
PROGNOSGRUPPER — ny service åt kundföretag
På ekonomiska sekretariatet i Stockholm hade man tänkt bilda en »prognosgrupp» omfattande omkring nio olika företag.
Sedan länge har ju banken försett kundföretagen med synpunkter och material kring den ekonomiska utvecklingen. Men som det nu är har konjunkturutvecklingen — både internationellt och här hemma — blivit allmer ryckig och svårbedömbar.
Behovet av information på det här området är därför stort. Istället för en prognosgrupp blir det nu fyra, kanske fem. Kundföretag från nästan alla våra regionbanker har anmält sitt intresse. Det är tänkt att deltagarna i de olika
grupperna ska träffas två gånger om året.
Det berättar Sverker Praski, ekonom och en av de blivande gruppledarna.
—Tanken är att mötena ska inledas med en redogörelse för den internationella konjunkturutvecklingen. Vi fortsätter med att lägga fram våra egna prognoser för olika länder. Efter att ha granskat läget i Sverige tänker vi avsluta med några funderingar kring valutakurserna framöver.
Ti l l varje möte är det meningen att ekonomerna ska skriva en »konjunkturrapport», slutar Sverker Praski. Sverker Praski, prognosserviceman
Hemma hos i Sydkorea
At t en tid få bo hos en sydkoreansk familj och bli behandlad som son i huset, det är inte allom förunnat. Men det är just vad Harald Roijer, 24-årig distributör på Sigab i Stockholm, har varit med om.
Tack vare en f d lärare och god vän som på sin t id tjänstgjorde på det svenska fältsjukhuset under Koreakriget, får Harald tillfälle att delta i en jorden-runt-resa anordnad av Swedish-Korean Society och Kamratförbundet Svenska Koreaambulansen.
Lagom ti l l 30-årsminnet av svenskarnas ankomst t i l l Pusan i Sydkorea som första militära sjukvårdsenhet i FNs regi, enbart rekryterad med frivillig personal, kommer Harald och hans ressällskap ti l l Korea.
Genom organisationen People to People inkvarteras han hos ett medelålders par med barn i ungefär samma ålder som gästen. På det sättet får Harald en inblick i dagligt liv i Sydkorea.
Haralds värdfolk, som båda växt upp under den tid då Korea var en japansk koloni, har influerats av Västerlandet, i varje fall vad hemmets möblering beträffar. Det höll en standard li
ka god som vår. Äter med pinnar gör man dock fortfarande. Någon vidare färdighet på det området hinner Harald enligt egen utsago inte uppnå den korta tid han gästar familjen i Seoul.
Tilläggas kan att Swedish-Korean Society under Haralds besök i Syd-Korea passar på att överlämna stipendiecheckar t i l l handelsgymnasiet, universitetet och sjuksköterskeskolan, samtliga utställda av Handelsbanken!
Några fakta om Korea Halvö i Östasien mellan Gula och Japanska haven, politiskt delad i Folkrepubliken Korea (Nordkorea) och Republiken Korea (Sydkorea).
Vid andra världskrigets slut 1Ö45 läggs Korea under allierad förvaltning. Sovjetunionen ockuperar därvid delen norrom 38:e breddgraden, USA delen söder därom.
Försök att bilda en provisorisk koreansk regering misslyckas. 1948 proklameras därför den sydkoreanska republiken som erkänns av FN. Samtidigt konstituerar Sovjetunionen i Nordkorea en kommunistisk folkrepublik.
1950 i juni går nordkoreanska trupper över gränsen til l Sydkorea. FNs säkerhetsråd uppmanar förgäves Nordkorea att inställa fientligheterna.
USA blandar sig i stridigheterna. FN överUr ansvaret för sydsidans aktioner med general MacArthur som överbefälhavare.
Vapenstillestånd 27 jul i 1953. I Koreakriget deltar på FN-sidan
sexton nationer med stridande trupp och fem med militära sjukvårdsenheter — förutom Sverige är det Danmark, Norge, Indien och Italien.
På nordsidan deltar förutom nordkoreanska förband ett stort antal »frivilliga» från Folkrepubliken Kina.
Harald med nyförvärvad sydkoreansk bekanting. Det är inte ovanligt att tjejerna i Sydkorea går klädda så här lite nationaldräktsaktigt, påstår Harald.
3 Remissan 2/81
LSMÅTT&GOTTSMÅTT&GOTTSMÅTT&GOT
Remissans fadder barnsfond får vind i seglen
För några månader sedan vädjade vi om bidrag till Remissans Fadder-barnsfond. Nog skulle varje kontor och avdelning kunna få ihop åtminstone 50 kronor i månaden, sa vi oss.
Vår vädjan klingade sannerligen inte förgäves. En lång rad kontor och avdelningar landet runt lämnar nu regelbundna bidrag till fadder-barnsfonden, pengar som garanterat kommer behövande barn — utom och inom landet — tillgodo.
Ett tips: på ekonomiska sekretariatet i Stockholm placerar Gun Nyberg varje löneutbetalningsdag bankens guldägg mitt på bordet i pausrummet. Ett effektivt sätt att påminna kamraterna om fadder-barnsfonden . . .
Gäck du och gör sammaledes!
Många kolleger, enskilt eller i grupp — ja ibland hela kontor — ger nu sitt regelbundna stöd åt vårfadderbarnsfond, som nu i januari vågat åta sig ytterligare tre fadderbarn, hälsar Ingrid Tro-fimowitz och Inger Carlhamn.
Denna gång valde vi att skänka ett bidrag på 50 kronor i månaden ti l l vardera av följande projekt inom IM:s verksamhet. IM står för Individuell Människohjälp och har sitt kontor i Lund.
• Mussoorie i Norra Indien — barn ti l l mycket fattiga föräldrar, flyktingar från Tibet efter den kinesiska invasionen. IM har en kindergarten för en grupp sådana barn, och RFF stöder således hela gruppen.
/ nära tre år har Remissans Fadder-barnsfond kunnat skicka 100 kronor i månaden till Abebe Belaye i Addis Abeba. De pengarna har bidragit till att Abebe tom kunnat skaffa sig en examen från universitetet. En förmån han säger sig vara ensam om att åtnjuta bland sina jämnåriga.
• Katmandu i Nepal barn t i l l spet-älskedrabbade familjer får rehabilitering i IMs hem, skolor och verkstäder utanför Katmandu. IM tar hand om hela familjer, och RFF bidrar t i l l barnens uppehälle och undervisning.
• Amman i Jordanien — ett individuellt fadderbarn i IMs hem för rehabilitering av svårt handikappade barn.
Genom IM kommer RFF att ha kontakt med mottagarna av bidragen och det borgar för att inga pengar kommer på avvägar.
Sedan RFFs fadderstudent Abebe Belaye nu lyckligen avslutat sina studier har också RFFs åtagande upphört. Abebe försörjer nu sig själv och hjälper sina syskon och föräldrar som lever under miserabla förhållanden i Etiopien.
V i står nu inför valet att låta Abe-bes studiebidrag — 100 kronor i månaden — flyttas över t i l l en ung flicka i norra Indien som just har påbörjat en fyraårig sjuksköterskeutbildning vid ett sjukhus i Ambala City. Flickan ber oss om hjälp — det är svårt att inte säga ett obetingat JA!
RFF har råd idag — men det gäller att klara av fyra år. Endast med hjälp av våra kollegers fortsatta regelbundna stöd kan vi våga säga ja. Dock -friskt vågat är hälften vunnet — och med gemensamma krafter klarar vi det säkert!
Julen dansas ut på Södergarn
Nu är glada julen slut slut slut . . .
Det borde ha julats färdigt vid det här laget, men red har inte hjärta att inte bereda plats för dessa senkomna rapporter från julgransplundrandet i banken.
300 personer — ungar med vidhängande föräldrar — kunde Södergarn räkna in på sin tvådagars julfest, avslöjar Urban Kaby.
Knubbiga farsor hade inte en chans att dra sig undan när Små grodorna spelades upp - barnens lycka lär ha varit fullständig när föräldrarnas grod-hopp underkändes av lekledaren och fick upprepas inför skadeglada telninga r . . .
På plundringen i Norrköping var föräldrarna fler än de sextio barnen, rapporterar Bo Hallonqvist. Antingen har vi ovanligt mycket barnasinne kvar eller fick vi inte dansa av oss riktigt när vi var små, tror Bosse.
Solveig Ivarsson, som höll i trådarna, hade i år också bjudit in hugade barn och föräldrar från Linköping. Ett trevligt initiativ!
2 y
4 Remissan 2/81
RFFs kontonummer: 6761-84 902 515
Henrik O Andersson är arkitekt och chef för Arkitekturmuseet i Stockholm. Docent Fredric Bedoire är lektor i arkitekturhistoria vid Tekniska Högskolan i Stockholm.
Från monumentalbyggnad t i l l servicehus — bankbyggande i Sverige
Det fanns en tid då det var »fint» att vara banktjänsteman. Bankarbete var ett statusyrke. Affärsbanken skulle jämställas med riksbanken och de statliga ämbetsverken. Lö-nemässigt kunde en bankkassör på 1860-talet vara i nivå med stadens borgmästare.
Tidigt införde bankledningarna tjänstemannatiteln för sina anställda, en titel som annars förbehållits dem som sysslade med administrativa uppgifter i stat och kommun.
Ännu så sent som 1937 fick kvinnliga tjänstemän i princip sluta om de gifte sig. Och ända fram till slutet av 1940-talet kunde det förekomma att en banks huvudkontor inte hade en enda kvinnlig anställd.
Detta och mycket annat får man veta i Henrik O Anderssons och Fredric Bedoires nyutkomna bok »Bankbyggande i Sverige». (Liber förlag/Arkitekturmuseet)
Chefen för bankens centrala byggnadsavdelning Torsten Attarp har läst boken och lämnar här framför allt arkitektens sy n på innehållet.
Torsten Attarp: den här boken skulle man ha haft tillgång till för femton år sedan...
Men vi kan försäkra att boken utgör en intressant läsning även för den enskilde bankmannen.
De flesta handelsbankare ska förresten kunna finna sitt kontor uppmärksammat i ord och/eller bild!
För den som är intresserad av bankbyggnader som arbetsplats är boken en guldgruva. Författarna har noga beskrivit ca 600 bankkontor i 94 städer här i landet. Man kan därför betrakta boken som en vackert och rikt illustrerad uppslagsbok.
Författarna speglar olika tidsåldrar. BI a får man veta att 1860- och 70-ta-lens samt sekelskiftets viktigare bankbyggande ofta föregicks av tävlingar. De mest begåvade arkitekterna hade här en möjlighet att göra sig gällande. Många städers stadskärnor inrymmer därför förnämliga bankhus av hög kvalitet, både vad gäller utformning och material. Man kan säga att förutom kyrka och rådhus var bankhuset ofta en av monumentalbyggnaderna i staden.
Bankhus efter andra världskriget, »ehuru ofta påkostades^har väsentligen haft en vardagligare prägel än sina föregångare. Ofta har de inrymts i nya cityområden som exempelvis Hötorgscity i Stockholm och östra Nordstan i Göteborg.
Efter fusionerna på 1970-talet och omlokaliseringen av bankhusen är det mest ombyggnader eller mindre t i l l byggnader av avdelningskontor som nu ska genomföras. Det kan visserligen vara mycket krävande uppgifter att ge sig på de gamla bankpalatsen, men den stora bankbyggnadsperioden under 1900-talet är säkerligen avslutad.
Bankerna själva har på senare tid ofta velat tona ned bankarkitekturen och få mer avdramatiserade kontor som
lättare passar in i den nya tidens centrumbildningar.
Boken innehåller även ett intressant kapitel om banken som arbetsplats. På 1800-talet ansågs det vara en mycket priviligierad sådan, eftersom man inte behövde börja i svinottan utan där expeditionen öppnade först kl 10. Men när det drog ihop sig ti l l bokslut fick man räkna med att arbetsdagen sträckte sig t i l l långt in på kvällarna.
Själv började jag mitt arbete som chef för bankens byggnadsavdelning i mitten av 1960-talet. Efter att ha studerat »Bankbyggande i Sverige» förstår jag att det skulle ha varit en tillgång att ha haft den redan för 15 år sedan.
Författarna har med stor sakkunskap gripit sig an uppgiften och boken bör vara mycket rolig för många bankmän och synnerligen nyttig för många projektorer. Jag är dock förvånad över att inga bilder finns från Fersenska Palatset.
Torsten A ttarp
5 Remissan 2/81
Ny medarbetare i Lidköping — persondatorn
Bengt Gustafsson pä Lidköpingskontoret demonstrerar för särskilt inbjudna kunder och andra hur man kan använda persondatorn. Texten är här överförd till en vanlig TV-skärm för att alla ska kunna se så bra som möjligt.
Datorerna och jobben Under den här rubriken refererade Remissan i förra numret en debatt om datoriseringen i Handelsbanken under åttiotalet, arrangerad av fackklubbarna i Stockholm. Försvinner 10 000 jobb? Är datoriseringen ett hot eller ett hjälpmedel?
Som en uppföljning har vi nu besökt kontoret i Lidköping som sedan årsskiftet arbetar med en persondator -minidator - som första kontor i banken. Initiativtagare är chefen för kontoret Bengt Gustafsson som själv utarbetat program anpassade till kundernas behov.
Tolvtusen tror kunden sig ha i kvarskatt när han stegar in på kontoret. När han går ut en stund senare har skatten sjunkit till fyratusen.
Det är Bengt Gustafsson, chefen för Lidköpingskontoret, som med sin nya medhjälpare mikrodatorn ABC-80 kommit fram till för kunden betydligt förmånligare siffror i deklarationen. Ännu en förvånad och belåten kund sällar sig till de övriga som kontoret snabbt kunnat hjälpa med den nya tekniken.
Bengt Gustafsson belönades för snart ett år sedan med 10000 kronor av banken för sitt arbete med att utveckla olika typer av program för en räknedo-sa. Program med vars hjälp man snabbt gör bokostnadskalkyler, räknar ut slutlig skatt, gör finansieringsanalyser mm.
Det var emellertid bara det första steget på vägen. Bengt jobbade vidare
— tillsammans med sonen Thomas som förut förstås. Det är Thomas som står för de tekniska kunskaperna och Bengt för visionerna. Ungefär 400 timmar har de lagt ner på att anpassa och utveckla nya program under det senaste halvåret.
—Semester och helger har gått åt, berättar Bengt som inte verkar ledsen för det.
—Det har varit ett riktigt detektivarbete. Det är spännande varje gång programmen ska testas.
Liten och nätt
I början på januari installerades datorn - en nätt liten bildskärm, ett tangentbord med inbyggd minnesenhet och en pappersskrivare.
Banken har nu hyrt ett tjugotal persondatorer. Av dem kommer tio att placeras i Mellansverige. Där är förstås intresset störst, inte minst efter de många studiebesöken i Lidköping.
Remissan 2/81
På några minuter räknar Lidköpings nya medhjälpare — persondatorn — ut den nu så komplicerade slutliga skatten. Trycker man på ytterligare en tangent skrivs hela uträkningen ut och kunden får den med sig hem.
Någon särskilt stor investering är det heller inte fråga om.
Remissan har också varit på studiebesök tillsammans med ett tjugotal särskilt inbjudna nyckelpersoner i stan. Snabbt och elegant demonstrerar Bengt och ställföreträdaren Bosse Jansson vilka tjänster kunderna nu kan erbjudas. Rena rama barnleken är det t ex att räkna ut den numera så komplicerade slutliga skatten.
En bokföringsbyrå undrar om programmet är t i l l salu. Det är det inte. Bäva månde konkurrenterna.
Bosses hörna
Til l vardags är det oftast Bosse som jobbar med datorn. Han har inrättat en hörna åt sig utanför disken där han kryper in med kunden för att i lugn och ro kunna diskutera placeringar med datorns hjälp.
Hur står sig allkontot jämfört med andra bankers konton? Är kanske bankcertifikat ett alternativ?
Med hjälp av den lilla datorn är det lätt att bolla med de olika alternativen.
Remissans utsända fick också pröva på. Under den sakkunniga ledningen var det inte särskilt svårt att göra en bokostnadskalkyl eller en bokslutsanalys. Det tar bara några minuter.
Inget hot
Bengt ser inte datoriseringen som ett hot.
—Vi slipper tungt och tidsödande kalkylarbete och kan ägna oss åt kvalificerad rådgivning, säger Bengt. Han tror inte heller på talet om de 10 000
U T R Q K N O D S K O T T 1 9 S I A F t S T O X E R I N D
HANDELSBANKEN L I D K Ö P I N G T E L . 2 0 1 3 4
FÖR KARL PERSSON L I D K Ö P I N G
MAN HUSTRU
STATLIG TAXERAD INKOMST 116008 74500 BESKATTNINGSBAR INKOMST 116000 74500 VARAV BESKATTNINGSBAR B-INKOMST E500 4300
KOMMUNAL SKATTESATS I HEMORTSKOMMUNEN. 29. 75 29.75 KOMMUNAL TAXERAD INKOMST 11S500 74500 KOMMUNAL BESKATTNINGSBAR INKOMST 112500 6S500
SKATTEPLIKTIG FÖRMÖGENHET 195000 50000 FÖRMÖGENHET HEMMAVARANDE BARN 30000
INKOMST I ANDRA KOMMUNER LYSEKIL SKATTESOTS 31.5 BESKATTNINGSBAR INKOMST : 1S00
STATLIG INKOMSTSKATT 26360 9086 KOMMUNAL INKOMSTSKATT 34036 20379 STATLIG FÖRMÖGENHETSSKATT 531 136
SUMMA SKATT 60927 29601
AVGfiR SPARSKATTEREDUKTION 960 fl SKATTEREDUKTION 0 0 SÄRSKILD SKATTEREDUKTION 320 385
SLUTLIG SKATT 59647 29216
ERLAGD PRELIMINÄR SKATT 60000 28000
KVARSTftENDE SKATT 1216 ÖVERSKJUTANDE SKATT 353
FÖR ATT UNDVIKA KVARSKATTEAVGIFT MfiSTE FYLLNADSINBETALNING GÖRAS SENAST DEN 30 APRIL 1981
DU SOM SKATTESPARAR KAN SÄNKA DIN SKATT ÄNNU MERA - TALA MED HANDELSBANKEN
jobben som försvinner i bankerna under åttiotalet.
—Kassörer kommer det att behövas lång tid framöver även om självbetjäningsgraden ökar. Det kommer att ta tid innan äldre människor vänjer sig vid automater.
Ja men bildskärmarna då? Är det inte ansträngande att jobba med dem?
Det tycker inte Bengt. —På kontor sitter man bara några
minuter då och då vid skärmen och dessemellan gör man andra saker.
Trots alla nya hjälpmedel får Bengt
något nostalgiskt i blicken när det blir tal om gamla tider. Bengt började i banken 1950 — i Örebro närmare bestämt — och har varit med på den t iden då man räknade räntan för hand, stafflade konton och då övertid var regel vid månads-och årsskiften.
-Man kämpade tillsammans. Jag skulle inte vilja vara utan den tiden, slutar han.
Gammalt duger än
Den gamla tekniken kan förfarande vara bra att ta ti l l när den nya mankerar. De gamla Addo-maskinerna har plockats fram ur förråden och gjort tjänst en dryg vecka. Ett programras i terminaldatorn — TEDen — på kontoret ledde t i l l att kassaterminalerna och frågediton slutade att fungera. Det har varit en jobbig tid som dessbättre ser ut att vara över nu.
Kristina Eriksson
Deklarationsdags! Ställföreträdaren Bosse Jansson — f d fältflygare förresten — visar Annika Fritz hur den slutliga skatten räknas ut. —Jätteroligt, tycker Annika.
7 Remissan 2/81
Sten Wickholm (stående) är ställföreträdande chef i Kristinehamn. Här i samtal med Jan Larsson.
En helt vanlig dag i Kristinehamn
Var ligger stan, frågar man sig om man kommer till Kristinehamn med tåg. Och när man väl letat sig fram till centrum längs Hedinparken med sina rader av prydliga 10- och 20-talsvillor, förbi tingsrättens nyantika fasad, undrar man var i all världen ligger hamnen?
Stan är otvivelaktigt belägen vid vårt största innanhav.
Något intryck av Kristinehamn som hamnstad får man alltså inte i första taget. Trots att stan har reguljär året-runt-trafik med både Storbritannien och kontinenten. Men Vänern är full av djupa vikar och Varnumsviken, Kristinehamns egen plaskdamm, är en av dem.
Det är lågt i tak den januaridag vi har ärende ti l l Kristinehamn. Snålblåsten viner över torget där Domus, Stadt och det lilla före detta polishuset - nu museum och konsthall — hukar i väntan på bättre tider.
Nya Wermlands-Tidningens löpsedlar ropar ut att tolvårige Aron Hansson
i Rörbäcksnäs mött en varg. Värmlands Folkblad prioriterar en annan sensat ion: bank stämd på en miljon riksdaler p g a återtaget lånelöfte.
Lokalbladet Nya Kristinehamns-Posten utkommer »varje helgfri måndag, onsdag och fredag e m», nu är det tisdag.
Halvhjärtade försök att rädda äldre bebyggelse och därmed också stans profil har gjorts. Men mer kan göras. Längs ena stranden av Varnan — en av de tre »älvar» som flyter genom stan - har några kvarter trähus fått en föredömlig renovering. Medan bebyggelsen på motsatta stranden, strax, bakom1
Stadt, verkar närmast fallfärdig. Pengar saknas väl. Det är ju där det brukar knipa.
Ett positivt kontor
Bankens hus ligger strategiskt vid torget. Ett positivt kontor, säger man på regionhuvudkontoret i Örebro. Tretton anställda, varav två deltidare.
Inlåning omkring 100 miljoner, utlåning — inklusive utlandsupplåning — det dubbla ungefär, berättar chefen Rune Greijer som har nära ti l l jobbet. Han bor i huset.
Per Widar siktar framförallt på att bli så allround som möjligt.
Hans Ohlson, personalrepresentant i regionstyrelsen, kämpar med notariat-kundernas deklarationer.
8 Remissan 2/81
Det kan ha sina sidor att vara bankdi- f rektor idag. Kristinehamnschefen Rune Greijer ser glad ut ändå. —•-
Gunghästen i Kristinehamn är omtyckt bland unga besökare. Fotografen tvingade kontorets yngsta, Maria Tropp, att grensla pållen! \ -
Lokalen ser fräsch och nyrenoverad ut fastän tio år har gått sen man gjorde något åt den.
Man öppnar 9.30 och har nonstop-öppet t i l l 17. Eftersom de andra bankerna har det, säger Rune. Tre kassor »sörvar» kunderna. På måndagarna är de fyra för att kunna klara innehållet i serviceboxen.
Rune berättar om några av kontorets kunder, större och medelstora industriföretag. Även om det finns ett och annat sorgebarn, så är de flesta inte t i l l bekymmer för banken. Där skiljer Kristinehamn sig väl knappast från andra kontor i vår storleksordning, tror Rune.
Decentraliserade depåer inget problem
—Hur har du det med notariatdepå-erna, frågar vi Hans Ohlson, som just brett ut sig i styrelserummet med klienternas deklarationer. Hans är inom parentes personalens representant i regionstyrelsen.
—Sedan ett år tillbaka arbetar Elisabeth Bergquist och jag med ett åttiotal depåer. En viss rutin har vi väl hunnit skaffa oss under den tiden, säger Hans. Båda har vi ju gått igenom den regionala utbildningen. Själv har jag läst en del familjejuridik.
Berömd på olika sätt
Kristinehamn är känt för att ta väl hand om sina nykomlingar. Den uppgiften står självaste personalchefen i Örebro för. De senaste 3 - 4 åren har kontoret »föryngrats» — genomsnittsåldern på personalen är därför förhållandevis låg.
Per Widar, en av de unga på kontoret, framhåller också gärna den fina gemenskapen i arbetet och sammanhållningen som man odlar även utanför banken.
»Kors i Kristinehamn, sa käringen, vakna i Karlstad.» Alla städer kan inte berömma sig av att förekomma i ordstäv minsann.
Berömd, om än i föga smickrande sammanhang, har stan också blivit genom sin grundare. Vid övernattning i stan lär drottning Kristina — det var hon som grundade - ha besvärats av småkryp ti l l den grad att orten sen dess dragits med öknamnet Lusasken.
Al l t detta är fel, säger kristineham-narna. En offentlig sparbössa til l förmån för sjöfarande hemmahörande i Kristinehamn, lär ha tömts vid Lucia-t id. Lussandet är ursprungligen en värmländsk sed som vi alla vet. Bössan benämndes därför »Lusseasken». Det snarlika namnet torde enbart bero på hörfel. . .
OlleS
Hans Nordberg och Eva Karlsson i två av kontorets fyra kassor.
Är det tillåtet med positiva inlägg i Remissan trots att dom inte kommer från bankledningen?
Den dubbelbottnade frågan ställer Ulf Dagberg i Ystad apropå januarinumrets replikskiften kring de utlokaliserade notariatdepåerna.
Ulf uppger sig höra till dem som har övervägande positiva erfarenheter av decentraliseringen. Med förhoppningen att varken Lennart Berring eller Anders W ska ta illa upp, har han satt sina funderingar på pränt. Inte menade som pekpinnar eller självberöm utan enbart som ett utslag av en positiv livssyn.
Hur ser förresten revisionsavdelningen på utlokalisering-en? undrar Anders i sin insändare.
För att få ett uttömmande svar har Remissan inhämtat mer eller mindre personliga synpunkter från såväl chefen för centrala revisionsavdelningen som två chefsrevisorer ute i landet.Båda representerande regionbanker med ett flertal smärre kontor.
UTLOKALISERINGEN AV NOTARIATDEPÄERNA
Minst lika många nyöppnade depåer 1980 som under hela 70-talet tack vare decentraliseringen
Lennart Berring!
Jag håller i viss mån med Dig om att notariatsystemet är invecklat och jobbigt att handskas med, både om man har många eller få depåer. Det måste bero på — såvitt jag kan förstå — att underlaget t i l l det som ska in i systemet inte är enhetligt utformat. Här ska vi ta in material, utformat av många olika människor och institutioner, som var och en tänker på sitt sätt. Systemet måste alltså täcka många fler varianter än t ex vårt vanliga reverslåne-system.
Det positiva med decentraliseringen anser jag vara att vi på kontoret fått nära til l ett nytt hjälpmedel som berör en väsentlig del av vår kundkrets — förmögenhetsägarna. Placeringsrådgivningen känns meningsfullare när vi nu själva kan hjälpa kunden att ta hand om skötseln av det han eller hon med vår medverkan investerat i.
Vi har också lättare att uppmärksamma om någon felinvestering gjorts och kan själva ta initiativet t i l l en rättelse.
Visserligen har systemet funnits i banken förut, men så långt borta att det förträngts av mer näraliggande ting. Det är också svårare att sälja något som man inte riktigt vet hur det fungerar i detalj, i synnerhet som man från kunderna förr ofta bara fick höra när något inte fungerat som dom tyckte att det borde.
För vår del har decentraliseringen inneburit att vi under 1980 öppnat minst lika många nya depåer som vi sammanlagt medverkat t i l l under hela 70-talet!
Men som sagt, jag håller med Dig om att även vi önskar oss ett system som är mindre krångligt. Hur det ska se ut vet jag dessvärre inte. En tröst är att avsnitt 8 enligt min mening är det bästa i hela IS.
Vem vet? Vi kanske så småningom får ett nytt system. Det är systemet och inte decentraliseringen som kan diskuteras tycker
Ulf Dagberg Ystad
Ulf Dagberg, Ystad
Centralt revisionshåll vi hjälper gärna till!
Du frågar hur revisionsavdelningen ser på decentraliseringen av depåförvaltningen.
En av avdelningens uppgifter är ju att se til l att kontroll- och säkerhetssynpunkter blir beaktade i bankens arbetsrutiner. I samband med att depåförvaltningen skulle decentraliseras var vi också med och synade projektet i de här speciella sömmarna.
Som min kollega Nils-Olof Birgerson skriver här bredvid tycker vi att vi fått våra synpunkter beaktade och att alltså kontrollstrukturen i de nya rutinerna har blivit ganska bra.
En annan sak är att det åtminstone i inledningsskedet säkert kommer att fordras en hel del arbete med att fullfölja den utbildning i depåförvaltning som kontoren fått, vilket naturligtvis är något som regionbanksled-ningen i första hand ska svara för.
Sannolikt måste också vi på revisionsavdelningen ägna oss en del åt den här sidan av bankens verksamhet under året — det låter kanske som ett hot, men är avsett som hjälp.
Det finns t i l l sist anledning att påminna om att den översyn av depåförvaltningen som gjordes inför decentra-
10 Remissan 2/81
UlfLignell
liseringen också ledde t i l l att rutinerna förenklades betydligt. Värdepappershanteringen t ex har ju centraliserats t i l l Stockholm och berör alltså inte kontoren. Men det är klart att utrymme bör finnas för ytterligare förenklingar.
Kanske Anders W har något bra förslag?
UlfLignell
Ostra Sverige: Depåförvaltningen inte märkvärdigare än andra rutiner
I förra numret av Remissan har Lennart Berring och signaturen Anders W framfört en del kritiska synpunkter på decentraliseringen av depåförvaltningen. Anders undrar hur revisionsavdelningen ser på utlokaliseringen.
Jag har blivit ombedd att komma med kommentarer men kan naturligtvis inte uttala mig för hela revisionsavdelningen. Det får bli mina personliga åsikter.
När diskussionen om utf lyttning av depåförvaltningen började för några år sedan hade man från revisionsavdelningen ingenting att invända — under förutsättning att internkontrollen kunde ordnas tillfredsställande. Man uttryckte också önskemål och förhoppningar om att mängden värdeblanketter och vanliga blanketter skulle bringas ner för att underlätta hanteringen.
Tanken att f lytta ut depåförvaltningen ti l l kontoren anser jag vara riktig — möjligen med en viss tvekan för de allra minsta med 2—3 tjänstemän. Då främst av den anledningen att sådana kontor i vissa fall kan få svårigheter att upprätthålla en tillfredsställande internkontroll kring rutinerna. Ett villkor för att uppnå en god sådan även på de minsta kontoren är att samtliga vid kontoret är insatta i rutinerna.
Både Lennart och Anders är oroliga för hur de små kontoren med ett ringa antal depåer och transaktioner ska kunna hålla alla instruktioner kring nota-riatsystemet i minnet och ge kunderna samma goda service som de stora kontoren.
Det är naturligtvis riktigt att det kan dröja länge innan mindre kontor får ordentlig rutin i handläggningen. Men vi ska också veta att depåförvaltningen egentligen inte är märkvärdigare än andra rutiner, även om det är mycket pappersexercis och många blanketter.
Det är också riktigt som Tom Hede-lius svarar att man av olika skäl inte kan göra undantag för vissa kontor. Som Bo Axelsson framhåller har ju kontoren möjlighet att utnyttja alla de kontakter som finns såväl inom regionbanken som centralt för assistans om så krävs.
Den utbildning som kontorens personal har fått i samband med utf lyt tningen har varit bra; även vi på revisionsavdelningen har deltagit i den. Det är emellertid en sak att sitta på skolbänken och en annan att i praktiken tillämpa kunskaperna. Det kommer att ta sin tid innan de mindre kontoren får ordentlig rutin i handläggningen, men någon gång måste man ju börja.
Det är angeläget att de som deltagit i utbildningen - i allmänhet 2 - 3 tjänstemän från varje kontor — i sin tur medverkar ti l l att utbilda de övriga på kontoret. I annat fall finns risk för att vi får någon enstaka »expert» på varje kontor och att verksamheten ligger nere eller handläggningen sker på ett felaktigt sätt när denne inte är i tjänst.
Sven Magnusson
Inom revisonsavdelningen har vi fått frågor som tyder på att kontoren är i behov av och vill ha hjälp och stöd i hanteringen tills man kommit ordentligt in i rutinerna. Självklart vill vi på alla sätt hjälpa kontoren til l rätta. Det är viktigt att man redan från början kommer in i nya rutiner.
Sven Magnusson Linköping
Södra Norrland:
Låt de minsta kontoren slippa depåerna!
Redan på ett tidigt stadium av planeringen av en eventuell decentralisering förklarade revisionsavdelningen sig inte ha något att erinra om bara internkon-tro/len kunde uppfyllas. Inte heller bankledningen tvekade, eftersom internkontroll normalt kan fungera bara det finns tillgång ti l l handläggare och kontrollant.
• En annan sak är det att det är svårare med internkontroll ju mindre personalen är — viss sammanblandning kan ske av handläggning och kontroll . Erfarenheterna från Södra Norrland, som hittills endast utlokaliserat depåer t i l l direktörskontor och några mindre kontor, talar också för att internkontrollen kan uppfyllas.
• Min personliga och flera kollegers synpunkt på decentraliseringen av depåförvaltningen sammanfaller dock med Lennart Berrings, nämligen att man inte kan hålla i minnet detta in-struktionsmässigt mycket omfattande system när frekvensen av depåer och transaktioner är så liten att det inte blir rutin för vederbörande.
• Vd jämför depådecentraliseringen med decentraliseringen av krediterna inom stockholmsrörelsen. Kan man göra det? Visserligen är kanske skillna-naden mellan antalet byggnadskreditiv och antalet depåer och transaktioner på dessa i många fall inte så stor, men om man jämför instruktionerna för dessa ryggar man nästan tillbaka för den mängd sådana som gäller för no-tariatrörelsen.
• Nej, låt depåerna vara placerade på endast något eller några kontor inom regionbanken och låt dem sköta den administrativa delen och rutinerna däromkring — även för övriga kontor. Kontaktkontoret kan då med hjälp av ett exemplar av depåförteckningen helt ägna sig åt ackvisition och inte åt krångliga och omfattande administrativa rutiner.
Ni/s-Olo f Birgerson Gävle
11 Remissan 2/81
Sälja sparo bligatio ner - Uffe och 2 x Leffe svarar Hasse
Redaktionens förmodan att signaturen Hasses temperamentsfulla inlägg i januarinumret »Måste vi sälja spar-obligationer?» — inte skulle passera obemärkt, den har besannats.
Ulf Dagberg på Ystad-kontoret och Leif Thörnblom i Täby Centrum norr om Stockholm ser av allt att döma inte på Spar 80 på samma sätt som Hasse.
Ulf menar att man i längden vinner på att hjälpa kunderna till den förmånligaste placeringen — i eller utanför banken. Även om man kortsiktigt tappas på en del inlåning.
Och Leif finner det rent ut förkastligt att slänga in handduken utan strid. Nej kämpa för den dyrt hopslitna inlåningen istället!
Bankledningens syn på saken lämnas av en annan Leif, chefen för »marknadsutvecklarna» inom centrala kansliet Leif Lundberg.
Punkt för punkt får Hasse svar på sina frågor. Det finns alla skäl i världen att också sälja sparobliga-tioner, hävdar Leif. Det bästa sättet att behålla gamla kunder och värva nya är att hjälpa dem att placera sina tillgångar så bra som möjligt.
Basta.
Kan vi låta bli att sälja sparo b ligatio ner?
Bäste Hasse!
Lika »dj-a arg» som Du är inte jag, men jag har läst Dina synpunkter i Remissan med intresse.
Hjälper inte Du och Dina kamrater på kontoret Era kunder med aktieköp,, fastighetsköp och placeringar i notari-atlån mm? Det tär också på vår inlåning. Målet måste ju ändå vara att hjälpa kunden ti l l den bästa placeringen i
eller utanför banken. Visst förlorar vi inlåning på kort sikt, men i längden tror jag att vi vinner på det.
Den här gången var ju sparobliga-tionerna ovanligt fördelaktiga. Ja, så fördelaktiga att en stor del av pressen, särskilt fackpressen,gjorde jämförande analyser. Och vad jämförde man med? Jo med skattesparandet — och till skattesparandets fördel. Jämförelserna underlättade för oss att sälja skattespar/ fondkonton istället för eller som komplement t i l l sparobligationer t i l l alla dom som ändå skulle binda sina pengar.
Många av våra kunder har fortfarande, även om vi inte vill tro det, konton i andra banker. Det är väsentligt att få dem att inse att det är från de kontona som pengarna t i l l sparobli-gationerna ska tas. Alla som kommer in för att teckna obligationer är inte kunder, men dom borde vara det när dom går ut. Dom är ju intressanta. Dom har pengar. Tillräckligt mycket pengar för att kunna binda en del på fem år!
På en punkt håller jag fullständigt med Dig. Visst är det tråkigt att förlora inlåning — särskilt som i det här fallet hushållsdito. Visst gick det åt några miljoner t i l l sparobligationer även hos oss. Den dan när bankkontot är den bästa placeringen i alla lägen får säkerligen varken Du eller jag uppleva. Så vi får försöka hitta det positiva i tillvaron för att jobbet ska bli intressant.
Konkurrens på lika eller olika villkor är vi ju vana vid. Se bara på den »grå sektorn». Den oroar mig mer, för att inte tala om den »svarta».
Hälsningar Ulf Dagberg
Ystad
Kasta inte in handduken utan strid! Alla vi ute på kontoren känner säkert som du — att försäljningen av sparobligationer känns tung och orättvis.
Jag kan dock inte undgå att reflektera lite över vissa rader i dit t inlägg. • Du skriver att du ägnat nästan
två timmar åt att fylla i teckningsanmälningar. Ofattbart — det tycker jag är som att lägga dricks i rånarens hand.
Du undrar varför bankerna överhuvudtaget ska medverka och föreslår att Riksgälden istället sköter försäljningen via postorder. Här kan jag inte alls hålla med dig. Låt mig förklara:
—Man måste acceptera att sparobligationer existerar även om de utgör ett hot mot vår dyrbara hushållsinlåning — som helt riktigt har slitits ihop — likaväl som andra banker, premieobligationer, aktier mm är det.
• Alla sorters hot möter du väl ändå bäst på hemmaplan? Det är ju där som du lagrar alla argument för Al l konto!
Det är dessutom sporrande och inspirerande att på detta sätt kämpa för den värdefulla inlåningen. Vi lär och tränar oss att prata för vår vara samtidigt som vi faktiskt har en stor chans att kapa åt oss mer inlåning, nämligen om kunden har äldre sparobligationer i bankfacket plus eventuellt lite sparbanksböcker. • När en sparobligationsemission börjar, så får man inte kasta in handduken och utan strid låta hushållspengarna minska. Nej, vi ska vara glada att få vara med om försäljningen.
Tänk vilken lycka du känner den dag du lyckats övertala en kund att behålla pengarna på sitt Allkonto samtidigt som du får njuta av det ögonblick då samma kund tar fram äldre obligationer, säljer dom och sätter in pengarna på sitt Al lkonto. Det känns hemskt f int, vet du!
Det skulle du aldrig få chansen att uppleva om sparobligationerna sålts via postorder. . .
Leif Thörnblom Täby Centrum
PS Nu efter diskontohöjningen — tvivelaktig men dock ett faktum — kom en kund till mig och sa: »Jag skulle inte ha köpt de där sparobligationerna utan ha lyssnat på er i banken istället». —Det kändes också fint att höra.
12 Remissan 2/81
Så klart du ska sälja sparobligationer — Leif Lundberg motiverar varför
Låt mig börja med att försöka svara på dina direkta frågor. Först de här fyra som ligger nära varandra.
• Varför ska teckningen av sparobligationer ske via bankerna? Kan inte Riksgäldskontoret sköta det hela via postorder?
• Är det rimligt att banken ska satsa så mycket av personella resurser under en tid då så mycket annat finns att göra för att skaffa hushållsinlåning — t ex skatteåterbäring?
• Vilka »påtryckningsmedel» använder Riksgäldskontoret för att få bankerna att ställa upp på dessa jippon?
• Hur mycket förlorar bankerna av värdefull hushållsinlåning på detta sätt?
Bankernas främsta roll i samhället är att vara mellanhand mellan långivare och låntagare. Staten är landets största låntagare. Det är en ofrånkomlig del av vårt jobb att medverka i statens upplåning. Det är också en självklar del av vår service t i l l allmänheten att sälja sparobligationer.
Statens budgetunderskott — 54 miljarder 1980 — måste finansieras med lån. Staten lånade dessa pengar från följande källor (miljarder kr):
• i utlandet 22 •i bankerna 17 •på svenska marknaden
utanför banksystemet (bi a genom sparobligationer) 15
Total upplåning 1980 54
När staten lånar från allmänheten, t ex genom att sälja sparobligationer,
Leif Lundberg är chef för den enhet inom centrala kansliet som arbetar med marknadsutveckling.
tas en del pengar ut från bankkontona. Men genom statsutgifterna släpper staten med andra handen ut pengar ti l l allmänheten och bankkontona. Man kan därför inte påstå att bankerna totalt förlorar inlåning på grund av spar-obligationerna.
Om bankerna inte hjälpte staten att låna på marknaden skulle staten få lov att dra in pengarna genom att låna mer i bankerna. Vi skulle då tvingas sätta ännu mer pengar i statsobligationer än vi redan gör. Ett föga tilltalande alternativ.
• Är det nationalekonomiskt riktigt att staten drar in köpkraft för att efter fem år lösa in obligationerna med råge?
Att genom sparobligationer dra in en del av den köpkraft som statens budgetunderskott skapar får väl anses nationalekonomiskt riktigt. Om inte staten gjorde det skulle budgetunderskottet späda på inflationen ännu mer än det gör.
A t t efter fem år lösa in »med råge» är naturligtvis en fråga om marknads-mässig bedömning. Vilken avkastning kräver allmänheten för att låna ut sparpengar t i l l staten på fem år? En annan sak är att staten antagligen kommer att förlänga lånet. Statens behov av att låna pengar väntas vara stort även om fem år.
• Hur stor är statens upplåning totalt via sparobligationerna?
Stocken är ca 15 miljarder kronor. Under 1980 ökade den med ca 4 miljarder.
• Har staten någon gång hitintills inte förlängt något sparobligationslån?
Nej.
• Kommer man någonsin att ha råd att släppa loss all denna uppdämda köpkraft?
Knappast under överskådlig t id. Så länge staten har ett stort budgetunderskott som späder på inflationen behöver staten fortsätta att suga upp köpkraft från allmänheten.
• Hur har banken och Riksgäldskontoret kommit fram till ersättningen 11 kronor per teckningsanmälan?
Bankernas ersättning från Riksgäldskontoret är för närvarande 15 kronor per teckningsanmälan. Den fastställs genom förhandlingar och ger i stort sett kostnadstäckning. I Handelsbanken går 11 kronor t i l l det kontor som tar emot anmälan och 4 kronor t i l l det kontor som administrerar anmälningarna inom respektive regionbank.
*
Är du fortfarande arg? För att du — motvilligt - måste tillhandahålla en placeringsform som kan vara bättre än bankkontot för den som vill placera pengar på fem år?
Då blir du väl ännu argare om jag föreslår att du på eget initiativ ska diskutera sparobligationer med både kunder och icke kunder? Och skattesparande förstås. Bankobligationer. Aktier. Fondandelar. Al lkonto.
Kort sagt: hjälp dina - och andras — kunder att placera sina pengar så bra som möjligt. Det är det bästa sättet att behålla och skaffa kunder. Och inlåning.
Det är bättre att du säljer sparobligationer t i l l kunden än att någon annan gör det.
Leif Lundberg
13 Remissan 2/81
Tillfällig Hur är det med de centrala avdelningarnas service åt kontoren? Ofta bra men ibland mindre bra. Till exempel ringde jag den 23 januari kl 12.25— 12.30 förgäves till CKAs och CKBs samtliga telefoner —även med växelns hjälp — i ett ärende som en av kontorets största kunder ville ha snabbt svar på.
Förklaringen var troligen den att alla var på lunch. Vi på kontoren måste se till att det alltid finns tillräckligt med personal hela arbetstiden för att vi ska kunna sköta våra uppgifter.
Det förefaller rimligt att detsamma ska gälla även de interna avdelningarna i banken, som väl också ska hjälpa kontoren. Är vi inte alla till
• Låt klubbarna betala idrottsskadorna! utropar Lars Hultkvist i en välformulerad insändare i Dagens Nyheter. Lars är Remissans man på Svenska Finans och politiskt verksam.
Lars vänder sig mot kostnadsexplosionen inom vårdsektorn. Han menar att den som orsakar en vårdkostnad i princip också ska stå för den.
Skador på bilar som används i tävlingar ersätts ju inte av försäkringsbolagen. Den tävlande eller hans organisation får ta på sig kostnaden. Borde det inte också gälla vårdkostnader för idrottsskador som uppkommit vid tävlingar? frågar Lars. I varje fall kommersiella sådana.
Skicka räkningen till tävlingsarrangören eller ti l l den skadades klubb i möjligaste mån är Lars Hultkvists rekommendation.
• Tidskriften Euromoney's februarinummer ägnar fyra helsidor åt en intervju med vd Jan Ekman. Där får man veta att Jan blev bankman til l följd av en fartygskollision, den på sin tid så uppmärksammade mellan »Stockholm» och »Andrea Doria».
lapsus? för att på arbetstid på ett eller annat sätt tjäna våra kunder?
Torbjörn Sonesson Vårgårda
Remissan har låtit cheferna för de utpekade arbetsenheterna, Jan Hugsén resp Sture Lindahl, ta del av insändaren. De svarar:
Inom centrala kreditavdelningen har vi bevakning av telefonerna även under lunchtid. Det måste därför vara en tillfällighet att ingen svarade vid den aktuella tidpunkten. V i är en liten avdelning och det kan ju hända att den som bevakar telefonerna under några minuter måste avlägsna sig ur rummet.
Som ung jurist praktiserade Jan på 50-talet i en New York-firma som specialiserat sig på sjörättsliga frågor. Den utdragna processen kring kollisionen förde honom i kontakt med Marcus Wallenberg, som ju alltid haft näsa för dugligt folk.
Hur det sedan gick vet de flesta. Hur Jan efter tio år i gamla Enskilda Banken kom ti l l Handelsbanken som utlandschef för att våren 1978 bli vd. Hur han introducerade upplåning i utländsk valuta, något ditti l ls okänt inom svenskt bankväsen. Hur Handelsbanken som första utländska bank tog steget in på bankacceptmarknaden i New York. Hur vi var först med att utfärda commercial paper där och s k certi-ficates o f deposits i Singapore. Hur Handelsbankens valutakorg flätades, också den en ekmansk innovation.
At t han sägs förete en farlig likhet med den amerikanske filmskådespelaren Gene Hackman kan dock knappast vara av betydelse för JE som internationellt ansedd bankman . . .
• Centralstyrelsens 1 :e vice ordförande Tore Browa/dhs passion för jazz är välkänd långt utanför landets gränser.
Den amerikanska tidskriften »Insti-tutional Investor» publicerar i sitt ja-
Vad görs det för våra pensionärer ute i landet?
Ja, så frågas i förra numret av Remissan. Då jag sedan jag pensionerades 1977 icke haft kontakt med någon annan handelsbankspensionär, kan jag endast svara för mig själv. Alltså: varken jullunch, sommarutflykt eller annat har jag varit med om sedan dess. Den kontakt jag har och har haft med banken efter pensioneringen består i besök på kontoret på platsen när jag sköter mina privata bankaffärer.
Från »högre ort» består kontakten i att jag varje månad punktligt får min pension, och att jag varje år i december får bankens planeringskalender. Kalendern har jag både nytta och glädje av, även om en pensionär inte har så värst mycket att planera.
Om några av ovanstående rader skulle publiceras eller på något sätt föras vidare, vill jag vara anonym. Jag är nöjd med min lott och vill inte framstå som kverulant. Banken har varit en bra arbetsgivare och som anställd har jag alltid behandlats väl och korrekt. Det är också roligt att se glada och belåtna lunchätande pensionärer (och även ibland aktiva) i Remissan.
Fd kontorschef
P S Svaret på frågan i rubriken blir alltså för min del: ingenting, utöver obligatoriska åtaganden.
nuarinummer en intervju med Tore under rubriken »Swedish banking's music man».
Tore inte bara spelar jazz, han komponerar själv låtar. »Riksbanken blues» är en av dem, tillkommen en kväll när vår centralbank hade varit extra besvärlig. Det måste gissningsvis ha varit på Åsbrinkstid . . .
• Konstföreningens inköpspolitik — ständigt under diskussion som det ska vara i en levande konstförening — prisas i en intervju i Svenska Dagbladet med ägaren ti l l ett av Stockholms tio i topp-gallerier.
Han menar att konstföreningarna i regel är ointressanta som köpare. Handelsbankens (och i rättvisans namn också Apoteksbolagets) konstförening är dock lysande undantag.
14 Remissan 2/81
för frågvisa
Är du 16 fyl lda finns du där, sannolikt. Oavsett var i Svedala du har din hemvist. Storebror på Smedsbacken i kanten av Gärdet i Stockholm håller reda på dig.
Du är förstås inte du längre. Du är en microfiche i händerna på Storebror. Men en Storebror som behandlar dig med yttersta diskretion. F-n ta honom annars.
Det låter kanske hotfullt, men är det långt ifrån. Tvärtom. Storebror i det här fallet är frågecentralen, förkroppsligad av Georg Jungekrans och hans damtrio Gurli Storeni, Gull-Britt Hallberg och Marianne Hedlund. Ett arbetslag - en servicegrupp kallar de sig själva — som är välkänt för de flesta av oss på kontoren runt om i landet. Som telefonröster.
Visserligen händer det att Georg tittar in på ett och annat kontor på sina semesterfärder, men människorna bakom rösterna — vilka de är och hur de ser ut - har väl hittil ls varit ganska så anonyma.
15 Remissan 2/81
Årsbarn med HTS
Frågecentralen kan betraktas som arvtagare ti l l det gamla kundregistret som funnits »sedan urminnes tiden> som Georg säger. Kundregistret med de enorma tungarbetade »snurrorna» som dock enbart omfattade kunderna i Stockholm. Som inledningsvis antyddes har frågecentralen koll på så gott som samtliga bankens vuxna kunder i riket.
Frågecentralen är årsbarn med HTS, bankens terminalsystem. I början, innan kontoren hunnit bli on-line, var kontakten oerhört livlig.
—Nu när alla våra kontor är anslutna hör vi sällan av dem per telefon, säger Georg, annat än när de av någon anledning hamnat off-line.
Tusentals uppgifter
— Alla frågor som rör det grundmaterial som finns registrerat, kan vi svara på. Det kan vara inlåningskonton, reverslån och avkastningskonton på no-tariatsidan. Och snart kommer också notariatdepåerna. I snitt får vi dagligen via data in 5—6000 uppgifter på nya kunder, adressändringar och annat, berättar Georg. Sedan 1976 finns också alla våra bankfackskunder registrerade hos oss. Däremot kan vi inte svara på frågor som rör utlandssidan i banken.
Snabbinfo om missbruk
—Alla flyttningar och namnändringar noterar vi, säger Georg, och alla stående överföringar. Det rör sig om totalt bortåt 200 000 sådana.
Belastningen är hårdast kring årsskiftena, får vi veta. Själv har Georg tjugosex bakom sig, årsskiften alltså.
Alla förkomna eller stulna bankböcker eller missbrukade konton registreras i terminalerna.
—Dagligen vid 15-tiden får vi från centrala kansliet telefonuppgift om konton som missbrukats, berättar Georg. Inom fem minuter är kontona ifråga spärrade över hela landet.
Vid Remissans besök befanns exakt 292 konton i banken vara spärrade. Sommartid kan det röra sig om det dubbla . . .
Från Bankföreningen får man också spärrlistor över konton i andra banker. Ti l l hjälp för alla jäktade kassörer och andra landet runt.
Ett är säkert, om Georg Jungekrans och hans arbetskamrater hör man enbart gott. Ett flertal gånger har vi också fått påstötningar om att ägna utrymme åt en presentation. Nu har vi gjort det.
OS
Alla fyra på frågecentralen har ett praktiskt halvmån format skrivbord. Som här Gull-Britt Hallberg och Georg ]ungekrans. Central
/ sin tecknarstuga vid sjön Sparren har Gunnar Brusewitz en imponerande samling vettar som använts vid sjöfågel'sjak t. Själv jagar han inte.
Foto: Kristina Eriksson
Tecknande skrivare eller tvärtom
—Jag började skriva för att få ti l lfälle att teckna. När man tecknar berättar man. Det är därför inte så ovanligt att just tecknare ofta har lätt för att skriva.
Det säger Gunnar Brusewitz där han sitter vid sin ritbräda i tecknarstugan i Roslagen. A t t dessa båda färdigheter ryms hos en och samma person har vi anledning att vara tacksamma för. Särskilt vi som ser f ram mot sön-dagsmornarna och Gunnars »Naturen just nu» i Svenskan.
Orsaken till att Remissan söker upp Gunnar Brusewitz på hans 1700-tals-gård i Rimbotrakten blir du varse fram i mars, när bankens årsredovisning kommer ut.
På senare år har den som bekant lättats upp med teckningar av konstnärer som Bertil Kumlien, Martin Lamm. I år är det Gunnar Brusewitz som på temat »svensk kust» med sitt ritstift fångat några kuststäder där banken finns.
Texterna som ledsagar teckningarna i årsredovisningen, denna allvarstyngda produkt, är typiskt »brusewitz sk a».
Vid det här laget har Gunnar Brusewitz skrivit och illustrerat ett tjugotal egna böcker på temat natur— kultur. Den senaste, »Wings and seasons», kommer nu i vår. Vad det lider blir det också en rapport i bokform från Ymer-expeditionen til l Arktis i somras. Av andras böcker torde han ha illustrerat ett par tre hundra.
Sedan 1963 har han även utfört diplom för Nobelpriset i litteratur. Samt ett par tre t i l l .
Men bara en gång tidigare har han förekommit i en årsredovisning. Det var Mo och Domsjös för en del år sedan.
Hur hinner han med allt, denne beläste produktive karl? Han arbetar jämt, säger fru Ingrid. Som oftast får kommunicera med sin man via snabbtelefonen från huset ner ti l l tecknarstugan i strandkanten . . .
OlleS
»Från Hjälmaregatans kaj vid Inre hamnen har man kärnan av Malmö serverad på en bricka. Här finns en alldeles speciell atmosfär som gör sinnet upprymt och ökar pulsen . . .» (Gunnar Brusewitz om motivet till årsredovisningens omslagsteckning).
16 Remissan 2/81
PERSONALCHEFER KONFERERAR
Vi hamnade . . . . . . härförleden bland idel personalchefer. Från norr till söder hade de samlats till en tredagars-konferens i Stockholm.
En gång om året — ibland två om det skulle behövas — brukar de komma samman någonstans för att dryfta gemensamma spörsmål.
• Utbildningsregister eller ej
Ett delikat sådant föreföll vara behovet av ett utbildningsregister. Några av deltagarna var för ett utbildningsregister — ett fullständigt och aktuellt — andra emot.
Varför samla noteringar om kunskaper, för länge sedan bortglömda, tyckte en. Många är som bekant duktiga på att gå på kurs, sa en annan. Vid uttagning av sökande ti l l en viss tjänst ser man oftast till helt andra förtjänster hos vederbörande än en aldrig så diger lunta med betyg och intyg, menade en tredje.
Summan av kardemumman blev att alla skulle sätta sina synpunkter på papper f v b til l personalavdelningen i Stockholm.
Men om nu centrala företagsklubben vill ha ett utbildningsregister —
lägger vi då inte ner en massa onödigt arbete, invände en klok karl norrifrån.
Den frågan blev obesvarad.
• Kompled igt
En sak enades man däremot om på direkten: kompensationsledighet ska i fortsättningen tas ut i september—oktober, om möjligt (f n gör man det i januari—februari). Outtagen kompledighet får man ut i kontanter i november.
# Snabba besked till sökande av tjänster
I vanliga fall brukar man beskärma sig över kollegernas bristande vilja att f lytta på sig. Alla vet vi ju hur få ansökningarna är t i l l befordrade tjänster.
Men på sina håll tycks omsättningen av kontorschefer och ställföreträdare ha varit livlig. Ifjol hade t ex en av regionbankerna bytt 23 kc och 22 stf. Men det var i stockholmsregionen det.
Hur viktigt det är att den som sökt en tjänst ska få ett snabbt svar om hon eller han kommit ifråga eller ej, det har tidigare understrukits i våra spalter.
Vem som ska svara och hur enades man om i princip: ledigförklärande enhet ger muntligt besked til l de sökande som man har träffat, övriga får det skriftligt.
»Något låg syreupptagningsförmåga, bör minska 10 kg.»
Gunnar Fall, 42 år, 90 kg, personalchef inom östra Sverige, ser glad ut ändå. Gunnar var en av de få vid personalchefskonferensen som utnyttjade möjligheten till konditionstest. Tom Wol-lecki kollar hjärtverksamheten på barn-sen (foto: Lennart Arner).
• Ta ansvar
Vi har alkoholproblem i banken, sannolikt i samma omfattning som samhället i övrigt, det vet vi redan.
Våra läkare i Stockholm Fredrik Wahlberg och Karl Lindberg kunde peka på ett antal — självfallet anonyma — exempel på hur kamrater i banken sökt läkarmottagningen för svåra alkoholproblem. De flesta hade väl gått t i l l bättring, men inte alla.
Detta til l trots vill man inta en liberal inställning til l spriten som en del av vårt sociala mönster. Men ingen får blunda för det faktum att det finns missbrukare mitt ibland oss.
Vi måste därför ta vårt ansvar, både ledning fack och arbetskamrater. Ibland måste kanske kännbara påtryckningar göras — uteblivna löne-påslag, omprövning av arbetsuppgifter eller tillfällig avhysning från arbetet nämndes som exempel. Någon form av krav måste ställas. Hellre det än att inte göra någonting.
• Deltidarna igen
Ungefär en fjärdedel av oss i banken arbetar deltid. Det är mycket, men siffran ligger långt under motsvarande för den offentliga sektorn får vi veta.
Sedan en tid försöker män begränsa ökningen av antalet deltidare, bi a genom att redan i anställningsavtalet tidsbegränsa sådana tjänster.
Bankens njugga inställning ti l l deltidstjänster har sakteliga börjat tränga ner bland personalen, vittnade någon. Kanske problemet så småningom kommer att lösa sig av sig självt?
O/leS
17 Remissan 2/81
VIII du komma noturen nära, följ då med på en kanotfärd...
(foto: Ove Andersson)
KOM MED på något roligt i sommar!
Nu är det dags att ta itu med sommarens semesterplaner! Du har siktet inställt på en aktiv semester hoppas jag — för din egen skull. Som du vet går det inte att vila sig till en bättre kondition eller ett bättre välbefinnande.
Ett billigt och bra sätt att må bättre efter semestern är att delta i någon av bankens friluftsveckor. Där får du naturupplevelser, gemenskap och en
Cykelvecka på Oland för dig som vill upptäcka Olands »smultronställen». Vi vänder oss till alla som tycker om att cykla.
Tid: 30 ma|-6 juni
Anul deltagare: 20
Samling: Kalmar lördagen den 30 maj pi förmiddagen.
Färdväg: Vi cyklar totalt ca 25 mil och besöker Stora Alvaret, Borgholm, Byxelkrok pi norra udden och andra intressanta platser.
Förläggning: Vandrarhem och tält
Resealternativ; Tag till Kalmar
Kostnad: Resa och mat betalar du själv. Ledare, cykelhyra och logi bekostas av fri-tidsanslaget.
Ledare: Barbro Gärdl, Kalmar, tfn 0480-15050.
Lev ung längre i
lagom dos motion. Dessutom har vi roligt tillsammans!
För att locka med så många som möjligt kan vi bjuda på flera olika alternativ i sommar. Vad säger du om att uppleva Öland per cykel eller att glida fram på Svartälven i kanot?
Med våra semesterveckor vänder vi oss till alla i banken. Säkert hittar du en som passar just dig! Och vi blir extra glada om vi får med dig som är nybörjare!
# Ka not vecka i Bergslagen för dig som med kanotens hjälp vill komma naturen nära. Vi vänder oss till alla friluftsvänner. Du behöver inte ha någon större kanotvana, men självklart måste du kunna simma.
Tid: 13-17 juni
Antal deltagare: 14
Samling: Hällefors lördagen den 13 juni kl 10.30. Därifrån gemensam transport till startplatsen.
Färdväg: Med start i Tyngsjön i sydvästra Oalarna paddlar vi ca 7 mil pi Unga vattendrag, konstgjorda kanaler och strömmande vatten. Färden gar över Milsjön, Djuprämmen och Älvsjön för att via Svartälven sluta i Hälleforsnäs.
Resealternativ: Helst egen bil till Hällefors.
Kostnad: Resa och mat betalar du själv. Ledare, hyra av kanot, flytväst, tält, kokutrustning och kanottransport bekostas av fritidsanslaget.
Ledare: Birger Nordlund, RHK Umeå, tfn 090-11 86 40.
[ Hållrformvecka på Ramundbergets Fjällgård
för dig som på enklaste sätt vill pröva på sommarfjället. Vi vänder oss främst till nybörjare, nyfikna och till de som vill hålla ett lugnare tempo. Inga krav på förkunskaper.
Tid: 18-25 juli
Antal deltagare: 25
Samling: Ramundbergets Fjäilgird lördagen den 18 juli till lunch.
Program: Morgonuppmjukning, dagsturer 10-12 km, simning, avslappning, bastu - allt efter egna förutsättningar. Eventuellt en övernattning på fjället för intresserade. Eftermiddagssamlingar d i vi pratar om fjäll, utrustning, fjällflora, vettiga levnadsvanor mm. Dessutom trivsam samvaro med dans mm.
Resealternativ: Tig via Östersund och Åsarna, därefter buss. Egen bil är enklast.
Kostnad: Lägsta pris för dubbelrum och helpension är 475 kronor. Resekostnader tillkommer.
Ledare: Bengt Sederholm, RV) , tfn 031-60 02 94.
18 Remissan 2/81
Vandra i fjällen om sommaren, finns det något skönare för kroppen — och för själen?
Familjemedlemmar är också välkomna. Är barnen inte alltför små får de också vara med.
Alla veckor är subventionerade genom fritidsanslaget. Du betalar ett betydligt lägre pris än annars för uppehållskostnaderna och har inga utgifter för ledare. Ekonomiskt är det här också ett bra tillfälle för dig att »hänga på».
Sätt dig ned och titta på våra utbud. Gärna tillsammans med familjen eller någon arbetskamrat! Kryssa för de veckor du är intresserad av och
Tältvandring i Norra Lappland
för dig som vill njuta av skönhetsupplevelser i fjällen och inte drar dig för lite extra strapatser. Vi vänder oss till alla som har god fjällvana och kondition.
Tid: 8-15 augusti
Antal deltagare: 20
Samling: Kiruna station lördagen den 8 augusti på f m. Gemensam tagresa till Kaisepakte.
Färdväg: Vi börjar med att vandra genom Lapporten in i Abisko nationalpark. Sedan följer en högfjällstur med vandring i snö och toppbestigningar som dagliga ingredienser. Avslutning i Riksgränsen.
Förläggning: I tält, utom sista natten di vi bor på Lapplandia Sporthotell.
Resealternativ: Tåg till Kiruna Kostnad: Du betalar resa och mat. Fritids
anslaget bekostar ledare och logi i Riksgränsen.
Ledare: Curt P. Norberg, Gammelstad. tfn 0920-53 311,och Christer Ekström, Gustaf Adolfs Torg, Stockholm, tfn 08-769 2461.
sand snarast in kupongen till mig så får du anmälningsblanketter och närmare upplysningar.
Senast JO april vill jag sedan ha din definitiva anmälan.
jan Grauers CAP/Fk
'Stugvandring i jämtlandsfjällen
för dig som vill vandra i fjällen utan att bära så stor packning. Vi vänder oss till alla som har någon fjällvana.
T id : 15-21 augusti
Antal deltagare: 12
Samling: Vålådalen lördagen den 15 augusti kl 10.30
Färdväg: Vitådalen - Stendalsstugorna -Gåsen - Vålådalen - Helags - Sylarna -Blåhammaren - Storlien.
Förläggning: I STFs stugor , utom sista natten då vi bor på Storliens Högfjällshotell.
Resealternativ: Tåg till Undersåker och buss till Vålådalen.
Kostnad: Du betalar resa och mat. Fritidsanslaget bekostar logi och ledare.
Ledare: Birger Nordlund, RHK Umeå, tfn 090-11 86 40.och Roland Lindberg. Nyköping, tfn 0155-174 80.
Rekvisition av ANMÄLNINGSBLANKETTER och närmare upplysningar Insänds omgående till CAP/Fk.
Jag är intresserad av att delta i:
• Kanotvecka
• Cykelvecka
• Hålliform i Ramundberget
• Tältvandring
D Stugvandring
• Hålliform i Storlien
Sätt kryss för den eller de veckor du är intresserad av!
Namn . . . .
Kontor/avd
Telefon. . .
#Hålliformvecka på Storliens Högfjällshotell
för dig som vill uppleva fjällens höstfärger under sköna dagsturer. Vi vänder oss till de som har viss vana från utflykter på hemmaplan.
Tid: 12-19 september
Antal deltagare: 25
Samling: Storliens Högfjällshotell lördagen den 12 sept på fm.
Program: Morgonuppmjukning, dagsturer 10-20 km, simning, avslappning, bastu. På kvällen samtal om fjällvandring, utrustning, kost, motion mm. Dessutom dans och annan trivsam samvaro. Differentierat utbud med hänsyn till deltagarnas egna förutsättningar och intressen
Resealternativ: Tåg till Storlien (bäst) eller egen bil.
Kostnad: Lägsta prisar 550 kronor, helpension i Nedre flygeln med förläggning i dubbelhytt. Resekostnader tillkommer (IT-resa eller charter)
Ledare: jan Grauers, CAP/Fk, tfn 08-769 1754.
19 Remissan 2/81
Den här stugan ligger i ett lugnt lant-brukarområde två km från Torekovs fat* centrum i Skåne.
I
Abisko turiststation
Altsarbyn
Björnrike
Båleröd
Giliberga
Gnisvärd
Hellvi
läravallens frit idsby
Lysekil
Ramundberget
Sandvik
To re ko v
Läge
Lappland
Dalarna Rättvik 5 km
Härjedalen
Bohuslän Strömstad 8 km
Öland Borgholm 3,5 mil
Gotland Visby 1 7 km
Gotland Visby 45 km
Skåne Barsebäcks golfbana
Bohuslän Strömstad 9 mil
Härjedalen Bruksvallarna 8 km
Oland Borgholm 2,9 mil
Skåne Torekovs centrum 2 km
Tid
13.6-19.9
6.6-22.8
9.5-19.9
30.5-29.8
6.6-22.8
1 3.6-22.8
13.6-22.8
6.6-29.8
30.5-29.8
9.5-19.9
6.6-22.8
30.5-29.8
Stugbeskrivning
45 kvm, nybyggd stug-lägenhet i 2 plan, 2 sovrum, vardagsrum o pentry, 4—6 bäddar.
60 kvm, 2 sovrum, storstuga samt kök, 8 bäddar.
75 kvm, 3 sovrum, storstuga med matplats o kök, 8 bäddar.
80 kvm, 3 rum o kök, altan, 4—6 bäddar.
57 kvm, 2 sovrum, storstuga med pentry, 4 bäddar.
67 kvm, 3 sovrum, vardagsrum o kök, 4 bäddar.
45 kvm, 2 sovrum, vardagsrum, 4 bäddar.
110 kvm i 2 plan, 4 sovrum, vardagsrum, kök med separat matplats, 8 bäddar.
62 kvm, 2 sovrum, vardagsrum o kök, 4—5 bäddar.
38 kvm, 2 sovhytter, storstuga och pentry, 4 bäddar.
110 kvm, 3 sovrum, storstuga, TV-rum, matrum o kök. 4 bäddar.
4 sovrum, vardagsrum, allrum o kök, 5 bäddar.
Utrustning
El, varmt o kallt vatten, 2 kokplattor, kylskåp, WC, dusch och torkskåp.
El, varmt o kallt vatten, elspis, spisfiäkt, kylskåp, öppen spis, bastu, dusch, WC o färg-TV.
El, varmt o kallt vatten, elspis, spisfiäkt, kylskåp, diskmaskin, WC o dusch, öppen spis o T V . T i l l gång t i l l bastu o torkskåp.
El , varmt o kallt vatten, elspis, kylskåp, WC o dusch.
El, varmt o kallt vatten, elspis, spisfiäkt, kylskåp, WC o dusch samt s/v TV.
El, varmt o kallt vatten, dusch, kemisk toalett, öppen spis o färg-TV.
El, varmt o kallt vatten, elspis, kylskåp, WC, dusch, o öppen spis.
El, varmt o kallt vatten, elspis, spisfiäkt, kylskåp, diskmaskin, 2 WC med dusch, öppen spis o färg-TV.
El, varm o kallt vatten, elspis, kylskåp, WC o dusch.
El , varmt o kallt vatten, WC, dusch, torkskåp o TV.
El, varmt o kallt vatten, elspis, spisfiäkt, kyl o frys, disk- o tvättmaskin, WC o dusch, öppen spis, radio o färg-TV.
El, varmt o kallt vatten, elspis, kylskåp, frys, diskmaskin, tvättmaskin, dusch, WC o altan.
övrigt
Tillgång ti l l bastu och restaurang på turiststationen.
Utsikt Över Siljan, utmärkta vandringsleder, lekstuga.
Avstånd t i l l hotell, restaurang linbana o affär 500 m. Ej husdjur!
Lugnt villaområde, inhägnad tomt, bad 200 m, sandstrand 5 km, affär 3 km.
Affär 2 km, barn-vänligt bad 4 km, inhägnad tomt 1100 kvm.
Bad 900 m, affär 1,5 km.
Bad 4 km, affär 4 km.
Tillgång t i l l golf-, tennis- o badmintonbanor, bastu, pool o butik i gemensamhets-anläggning.
Strandtomt, bad 100 m, roddbåt o fiskeutr. ingår, affär 3 km.
Affärer o hotell 200 m.
Sjöutsikt över Blå Jungfrun, 0,5 km t i l l bad, hamn med fiskebåtar o affär.
Affärer, bad, båt-och fisketurer 2 km. Lugnt lant-brukarområde. Ej husdjur!
20 Remissan 2/81
REGLER för stuguthyrningen • Stugorna hyrs ut t i l l fast anställd
personal i banken och dotterbolagen. Vid överteckning av en stugvecka avgör lotten fördelningen. Förstagångs-deltagare samt de som hyrt stuga för mer än tre år sedan har företräde i lottningen.
• Banken subventionerar veckohyran med ca 50 %. Subventionen är avdragen i prislistan. Hyrestiden är 1 vecka.
• Anmälningsblanketten ska vara CAP/Fk tillhanda senast den 10 mars kl 9.00 varefter lottning sker.
• Hyran debiteras gästen på det checkkonto som uppges på anmälningsblanketten och dras dagarna efter det att maj lönen betalats ut.
• Hyresgästen godkänner detta förfarande genom att underteckna anmälningsblanketten. Anmälan ärbindande.
• Under vecka 11 ska vi försöka sända ut besked om stugtilldelningen. Hyresgästen tar med sig lakan och handdukar. Bostäderna hyrs ut från lördag t i l l lördag om inget annat anges. Tillträdestid är kl 15 och utcheckning kl 12.
• Om hyresgästen orsakar skada på stuga eller inventarier ska denna ersättas direkt t i l l stugvärden/stugägaren. Vid avresa ska stugan vara väl rengjord och städad.
• Avbeställningsskydd ingår i hyran när det gäller avbeställning i samband med verifierad sjukdom, olycksfall eller dödsfall. Avbeställning av annan orsak och som görs tidigare än 1 månad före hyrestidens ingång debiteras med 50 kr. Om avbeställning sker senare än en månad återgår ingen del av hyran — om inte stugan kan hyras ut på nytt. I så fall debiteras avbeställningsavgift med 50 kr.
• • OBS! Innan du bokar in en stuga bör du kontrollera att »antal bäddar» räcker för dig och dina medresenärer. Barn över 7 år räknas som en person. Det är du som ansvarar gentemot stug-värden för att ni inte bor fler i stugan än vad antal bäddar anger.
Respektera förbudet mot husdjur i vissa hus!
Björkliden
Som du väl redan känner ti l l äger banken en stuga i Björkliden som mot en ringa kostnad står t i l l de anställdas förfogande.
Denna stuga administreras inte av CAP/Fk.
Stugan kostar under 1981 40 kronor per dygn eller 280 kronor per vecka. Närmare upplysningar om stugan, priser, utrustning mm får du från Birger Nordlund eller Lisbeth Nilsson, RNAA (tfn 090-118640) som svarar för stugans uthyrning.
Pia Telander CAP/Fk
A N M Ä L N I N G S B L A N K E T T ska vara C A P / F k tillhanda senast den 10 mars kl 9 .00 varefter lottning sker
Markera dina önskemål i nedanstående schema (max 5 kryss)
Kontor/avd Namn
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Ort
Checkkonto nr
Vecka/bytesdagar Stuga
Abisko
Altsarbyn
Björnrike1
B .il er o d
Gillberga
Gnisvärd
Helin
! ar av al len
Lysekil
Ramundbergel'
Sandvik
Torekov
A
v 20 9.5-
350
275
Telefon
B C
v 21 16.5-
350
275
v 22 23.5-
350
275
D
v 23 30.5-
450
600
600
275
600
E
v 24 6.6-
550
450
600
400
750
600
400
600
600
Bostadsadress
Postadress
F G
v 25 13.6-
600
650
450
700
400
700
600
850
700
450
700
700
v 26 20.6-
600
650
450
700
450
700
600
850
700
450
700
700
H
v 27 27.6-
600
700
450
800
550
750
650
1000
800
450
800
800
1
v 28 4.7-
600
750
500
850
600
800
700
1050
850
450
850
850
I
v29 11.7-
600
750
550
850
600
800
700
1050
850
500
850
850
K
v 30 18.7-
700
750
550
850
600
800
700
1050
850
500
850
850
L
v 31 25.7-
700
700
550
750
550
750
650
1000
750
500
750
800
Obs! Det är viktigt att du fyller i namn och adress på alla ställen! Dessutom är din anmälan ogiltig utan förkryssade alternativ!
M N O P 0 R S
v 32 1.8-
700
650
550
700
500
700
600
950
700
500
700
750
v 33 8.8-
700
650
550
700
500
700
600
950
700
450
700
750
v 34 15.8-
500
500
400
550
400
500
500
800
500
375
600
500
v 35 22.8-
400
350
550
800
500
125
500
v 36 29.8-
400
150
:T^
v 37 5.9-
400
(50
275
v 38 12.9-
400
150
275
1 Då vi har förmånen att ha stugorna i Björnrike och Ramundbergel på helår finns möjlighet att hyra dessa utanför stugschemal från 19.9 18.12. Skicka in dina önskemål på ett separat meddelande så får du ett snabbt besked.
Namnteckning Datum
jag har haft sommarstuga tidigare
/»D år 19... ne/ D
21 Remissan 2/81
TIPPA 1980 Här är rätta svaren
Riksbankens diskonto vid 1980 års slut: under 9 %, prick 9 % eller över 9 %, det var en av frågorna i Remissans »Tippa 1980». At t diskontot klättrade över 9 %-strecket vet vi alla vid det här laget. Och samma sak hände med konsumentprisindex.
Regeringen satt alltså kvar vid årsskiftet, Björn Borg vann Wimbledon för femte gången och kursen på bankens stamaktier steg med mer än 5 %.
De rätta svaren på de sexton frågorna i »Tippa 1980» har markerats med en platta i färg.
Med skammens rodnad på kinderna måste redaktionen tillstå att din och alla andra tävlingsdeltagares tipskuponger helt enkelt har förkommit under det år som förf lut i t sedan tävlingstiden gick ut. Hur är det ingen som vet.
Några priser kan vi därför inte dela ut den här gången, men lovar att — som vi tillkännagav i januarinumret — kraftigt öka antalet priser för 1981-tipparna!
Vid slutet av 1980 är
1. US-dollarns kurs i skr (saljkursen ultimo 79 var 4,15)
2. Engelska pundets kurs i skr (saljkursen ultimo 79 var 9,30}
3. DM-kursen i skr (saljkursen ultimo 79 var 241,65)
4. Guldpriset i London (S 625 perounce 7.1 1980)
5. Riksbankens diskonto ( f n 9%)
Under 1980 händer fö l jande
6. Den svenska bruttonationalprodukten förändras jfrt 1979 (prognos enl årets finansplan + 3,6 %)
7. Den svenska exportens volym (prognos enl årets finansplan 4 %)
8. Handelsbalansen för 1980 slutar med (prognos enl årets finansplan importöverskott på 4 mdr)
9. De svenska konsumentpriserna (index) stiger nov 79-nov 80 med (nov 78-nov 79 +9,6 %)
10. Affärsvärldens aktieindex (från årsskifte till årsskifte)
11. Kursen på Handelsbankens stamaktie (från årsskifte till årsskifte)
1 2. Handelsbankens inlåning (från årsskifte till årsskifte)
1 3. Den nuvarande regeringen
14. Björn Borg
15. Vid vinierolympiaden 1980 tar Sverige
16. Vid kärnkraftsomröstningen 23.3 blir det (procent av antalet avgivna röster)
1
under 4,10
under 8,75
under 240
under 550
under 9 %
ökar med mindre an 2 %
ökar med mindre än 3%
importöverskott över 5 mdr
mindre än 7 %
sjunker med mer än 5 %
sjunker med mer än 5 %
ökar med mindre än 10%
sitter kvar
vinner Wimbledon
3 eller fler guldmedaljer
en ja-övervikt med mer än 5 % av avgivna röster
X
4,10-4,25
8,75-9,25
240-250
550-650
9%
ökar med 2 - 3 %
ökar med 3 - 5 %
importöverskott högst 5 mdr
7 - 9 %
förändras mellan - 5 % och +5 %
förändras mellan - 5 % och + 5 %
ökar med 1 0 - 1 5 %
avgår o ersätts av samlingsregering med m, fp, c och s
blir tvåa i Wimbledon
1 eller 2 guldmedaljer
en mindre skillnad mellan ja-och nej-rösterna än 5 %
2
Över 4,25
över 9,25
över 250
över 650
över 9%
ökar med mer än 3 %
ökar med mer än 5 %
exportöverskott över 5 mdr
mer än 9 %
stiger med mer än 5 %
stiger med mer an 5 %
ökar med mer an 15 %
avgår och ersätts av annan regering än i alt X
övr alternativ
ingen guldmedalj
en nej-overvikt med med mer an 5 %
Västkustvilla till salu
Vi lämnar saltstänkta västkusten och vår härliga 1 1/2-plans villa på sluttningen vid Halsefjorden, Svanesund-Orust, och flyttar t i l l Stockholm. Huset ligger nära servicecenter, dagis, bad o båtplats och har goda förbindelser med Uddevalla-Stenung-sund-Göteborg. Eventuellt kan byte til l bostad i Stockholm diskuteras. Upplysningar genom Stefan Fagrell, Norrmalmstorg, Stockholm, tfn 08/769 1591.
Stuga uthyres
Stuga 2 km från Hooksjön i Småland uthyres v 23 -28 . Ring jouko Granmar, t fn bost 08/754 05 85 eller arb 08/769 1175
Välkommen til l SQUASH i Malmö
Välkommen til l årets squashspel! Denna gång i Malmö lördagen den 21 mars. Alla som någon gång prövat på denna sport är välkomna! Inkvartering ordnas til l lågt pris. Anmälan senast den 6 mars ti l l Lars-0lof Ros-kvist i Malmö, tfn 040/ 702 00 ankn 118 eller Staffan Axelsson ankn 256.
22 Remissan 2/81
23 Remissan 2/81
Vingreserabatten gäller på priser som är angivna i Vingresors gällande prislista. Du som är intresserad av att utnyttja rabatten, läs i Vingresors katalog om resmål och priser. Ytterligare upplysningar om rabattresorna finner du i IS 02911. Detta erbjudande gäller fr o m utgivningsdagen tills nya rabatter utkommer.
A L G A R V E
Hotell: Frentomar, Do Cerro
Från Stockholm 1 v 2 v 9.3-16.3 200 300 23.3-30.3 150 250
Från Göteborg 1 v 2 v 16.3 200 300
A G A D I R
Hotell: Royal, Yasmina, Soraya, Nouza Villa (Club 33)
Ffån Stockholm 1 v 2 v 5.3-12.3 300 450 19.3 - 400
Från Göteborg 1 v 2 v 5.3-12.3 250 350 26.3 200 300
Från Malmö 1 v 2 v 5.3-12.3 250 -19.3-26.3 200 300
C O S T A D E L SOL
Hotell: Pyr, Puerto Azul, El Faro
Från Stockholm 1 v 2 v 6.3 300 450 13.3-20.3 - 400
G A M B I A
Hotell: Sunwing
Från Stockholm 1 v 2 v 2.3-16.3 - 500 23.3-30.3 - 450
Från Köpenhamn 1 v 2 v 2.3-16.3 - 300 23.3-30.3 250 -
Från Göteborg 1 v 2 v 2.3-16.3 - 400 23.3-30.3 350 -
L A N Z A R O T E
Hotell: Bermudas, Colina del Sol, Los Cocoteros
Från Stockholm 1 v 2 v 8.3-22.3 300 450
T E N E R I F F A
Hotell: Tenerife Sol, Onuba Club (Club 33), Las Lanzas, Caribe, Segurado Sol
Från Stockholm 1 v 2 v 6.3-13.3 300 -20.3-27.3 250 -
Från Göteborg 1 v 2 v 6.3-13.3 350 450 20.3 - 400 27.3 250 400
Från Malmö 1 v 2 v 6.3 300 400 20.3 300 400 27.3 250 -
G R A N C A N A R I A
Hotell: Monte Rojo, Playa del Sol, Los Arcos, Australia (Club 33)
Från Stockholm 1 v 2 v 7.3 300 -14.3-21.3 300 450 28.3 250 350
Från Göteborg 1 v 2 v 7.3-14.3 300 450 21.3-28.3 250 400
Från Jönköping 1 v 2 v 7.3 - 450 14.3-28.3 300 400
Från Luleå 1 v 2 v 14.3-21.3 300 -
Från Malmö 1 v 2 v 7.3 250 350 14.3 - 350 21.3-28.3 200 300
Från Umeå 1 v 2 v 21.3-28.3 - 350
I S R A E L
Hotell: Melony Club, Melony Tower, Shoulamit Garden, QueenofSheba, Red Rock
Från Stockholm 1 v 2 v 5.3-19.3 300 -26.3-2.4 - 450
L O N D O N
Hotell: London Embassy, London Metropole, Park Plaza, Plaza
Från Stockholm 1 v 2 v 1.3-15.3 200 -
Från Malmö/Göteborg 1 v 2 v
1.3-15.3 300 -22.3-29.3 200 -
M A L L O R C A
Hotell: Sunwing Alcudia, Vista Sol, Bosque Sol
Från Stockholm 1 v 2 v 28.2-7.3 250 350 14.3-21.3 200 300
Från Malmö 1 v 2 v 28.2-14.3 250 -21.3-28.3 200 -
VINTERSPORT
G E N E V E
Hotell: Portes du Soleil (Avoriaz), Chamonix Sud (Chamonix), Gentianes, Millega, (Vald'lsere)
Från Göteborg 1 v 2 v 28.3 200 -
Från Malmö/Jönköping 1 v 2 v
7.3-14.3 300 -21.3-28.3 250 -
I N N S B R U C K
Hotell: St Anton och Krtz-buhel, samtliga, Elfrieda (Ischgl), Sonne Annex (Solden)
Från Stockholm/Bromma 1 v 2v
14.3-28.3 250 -
Från Göteborg 1 v 2 v 21.3 250 -
Från Malmö 1 v 2 v 7.3-14.3 250 -
Från Västerås 1 v 2 v 14.3 250 -
Pensionerad 1 februar i 1981
Asta Larsson, Bergby
Pensioneras 1 mars 1981
Gottfried Forssgren, centralarkivet, Stockholm
Margot Fredrikson, centrala finans-och fondavd, Stockholm
Ruth Hansson, kontorsföreståndare, Mörsil
Holger Lindström, centrala rättsavd, Stockho lm
Svea Rodeh, centrala utlandsavd, Stockholm
Avlidna
Nils Fernström, centrala utlandsavd, Stockholm, avled 1981-01-12. Född 1922-08-27.
Carl-Gustaf Häggström, lånekamrer, Borås, avled 1981-02-04. Född 1899-11-18. Pensionerad 1960.
Eric Lindqvist, kontorsföreståndare, Havdhem & Burgsvik, avled 1981-01-15. Född 1910-06-26. Pensionerad 1974.
John Malmqvist, kamrer, Gustav Adolfs Torg, Stockholm, avled 1981-01-23. Född 1901-07-03. Pensionerad 1966.
Stefan Nordström, Nyköping, avled 1981-01-02. Född 1911-09-07. Pensionerad 1976.
HaraldSvedjer, direktör, Visby, avled 1981-02-03. Född 1898-01-23. Pensionerad 1963.
Gunnel A ndersson, Svenska Finans, utsedd till sektionschef inom kundkreditrörelsen.
Direktör Bengt-Hugo Bengtsson, Filipstad, utsedd till chef för Södertälje.
Kamrer Hans Bolkin, Stockholm Söderman-nagatan, utsedd till chef för Älvsjö.
Tommy Cedersved, Svenska Finans, utsedd till sektionschef inom utlandsrörelsen.
Torgny Fornstedt, revision av CU, utnämnd till revisor.
Gunnar Hellström, Eskilstuna Östermalm, utnämnd till kamrer.
Lars Hellström utländska marknader CU, utsedd till marknadsansvar/g för Mellanöstern.
Ulf Häggborg, A R-ovd, utsedd till bitr kamrer och projektledare inom gruppen för metod- och teknikutveckling.
Bengt Johansson, Fårösund, utnämnd till kamrer.
Ingrid Johansson, Trollhättan, utnämnd till bitr kamrer.
Ellen Johnn, utlands-rörelsen inom RC, utnämnd till bitr kamrer.
Bo Kragh, utländska marknader, CU, utsedd till marknadsansvarig för A frika.
Kamrer Hans-Olov Logerwall, Trollhättan, utsedd till chef för A R-redovisningsfunktionen inom R V.
Christer Lerjestam, Stockholm Kungsholms torg, utnämnd till kamrer.
Göran Lönnstad, Surte, utsedd till chef för kontoret.
Björn Meijer, Uppsala City, utsedd till stf chef för Vaksala Torg.
Kamrer Jan Mellqvist, Borås Stora Torget, utsedd till ansvarig för funktionen administration inom R VU.
Jan Nilsson, Ruda, utnämnd till kamrer.
Gunnar Nilsson, centrala kansliet, utnämnd till bitr kamrer.
Direktör Lars Nyberg, utsedd till chef för den nya avdelningen penningmarknad inom CF.
Bertil Olsson, Stenung-sund, utsedd till direktör och chef för kontoret.
Roland Persson, Malmö Fosie, utsedd till direktör och chef för A rvika.
Kamrer Guy Rudberg, Stockholm Stureplan, utsedd till chef för Sve-vägen 45.
Direktör Lennart Spetz, RO RHK, utsedd till chef för Linköping Lilla Torget.
Johan Stenberg, utländska marknader CU, utsedd till marknadsansvarig för Västeuropa.
Marita Wamb erg, Ulvsunda, utsedd till stf chef för Stockholm Götgatan.
Kamrer Per Widengren, Markaryd, utsedd till stf chef för Landskrona.