Download pdf - Pärnu stads ruttkarta

Transcript
Page 1: Pärnu stads ruttkarta

Pärnu stads ruttkarta

Pärnus Besökscenter

Uus 4, 80010 Pärnu, Estland+372 447 3000, +372 5330 [email protected], [email protected]

www.visitparnu.com

Utgivare: Stiftelsen Pärnumaa Turism och Stadsledningsförvaltningen i PärnuÖversättning: Luisa Translation Agency Ltd. Foton: Indrek Aija, Elen Juurma, Toomas Olev, Spa Estonia, Spa Tervis, Scandic RannahotellDesign: Areal Disain © 2012

Bäste gäst

Här vid Pärnuflodens mynning har människor levt redan i 11 000 år. AD 1251 invigdes Ösel-Viks biskopsdömes domkyrka i Pärnu och första staden på den högra flodbanken var grundad. Ett dussin år senare ödelades den och stadens medborgare grundade Ny-Pärnu som ordens stad på den vänstra flodbanken. På 1300-talet växte den till en hansastad, på 1500-talet blev den ortens administrativa centrum. På 1600-talet utvecklades den till en universitetsstad, på 1700-talet återigen till en handelsstad, på 1800-talet till en badort, på 1900-talet till Estlands sommarhuvudstad och på 2000-talet till en upplevelsekurort. kom och utforska Pärnus historia och ta del av vår stad idag!

1

2 3

45

6

78

9

10

11

12

13

14

15 16

17

18

1920

21

22

23

1

2

3

4

6

67

8

9

5

PAPSAARE

EAMETSA

TAMMISTE

B e a c h Pa r k

B e a c h Pa r k

KoidulaPark

MunamäePark

BrackmannPark

JakobsonPark

FreedomPark

Old park

Children Park

P ä r n u R i v e r

Va

llik

raa

v

P ä r n u B a y

Sauga R iver

Lootsi

Sada

ma

Toominga

Muru

Mu

ng

a

Uus

Ho

spid

aliPüh

avaimu

Eha

Vase

Võimlemise

Hospidali

Malmö

1. J

õe

Väike-Jõe

Tui

Õie

Side

Aida

Suvituse

Henno

Kivi

Põhja

Õhtu pLootsi p

Homm

iku

Muuli

Veetorni

Van

a-Tallinn

a

Kapteni

Kalda

2. Jõ

eVäik

e-Se

pa

Libl

ika

Tui

Sillu

tise

Liilia

Rähn

i

Kasarm

u

Ruudu

Ruudu

Heina

Paju

Koidu

Rähn

i

Pilli

Kastani

4.Jõe

Suur-VeskiVäike-Veski

Kooli

3.Jõ

e

Tiiru

Villa

Viire

Vesiroosi

Kasta

ni

Kastani p

Vikerkaare

Söödi

Rannametsa tee

Männim

etsa tee

KännuKäbi

Viru

VäinaKopliLaiu

Harju

Harju

Haraka

Lõhe

Meelise

Käo

Tarva

Olevi

Käo

Tedre

MalevaÜm

era

Tarva

Põdra

Riisika

Käo

Okka

Salu Haa

va

Laane

Tare

Lehola

PalaRävala

Salme

Sakala

Ugandi

Tormi

Haraka

Nõmm

e

Kaluri

PurjeKõrkja

Soo

Soo

Lahe

Luit

eRooNeeme

Majaka

Jako

bi

Jüri

Ran

na

Keva

de

Ran

na

Soo

Mar

di

Peet

ri

Peet

ri

Lub

ja

Pärja

Vastla

Kolde

Ko

lde

Aasa

Nur

me

Turu

Mih

kli

Kana

Linda

Linda

Vahe

Tuule

Vilja

Kaevu

Har

idu

se

Mu

raka

Mu

raka

Lep

a

Kad

aka

Mo

on

i

Üla

se

Piiri

Astri

Siili

Aru

Saviaugu

Lõo

Niidupargi

Mere

EnergiaKanepi

Tamme

Tamme

Õun

a

Kuu

Pihlaka

Kase

Libl

ika

Lille

Lõo

Tina

Ku

lla

Pro

nks

i

Tera

se

Raua

Kro

om

i

Kulli te

e

Piirikivi te

e

Sauna

Kõrtsi

Kiltri

Hoburaua

Kuts

ari

Härma

Rehep

api

Loo

ga

Loog

a

Rehepapi

Möld

ri

Möld

ri

Räni

Parmu

Telli

skiv

i

Kuldse koduTulika

Kiige

Karikakra

Sire

li

Mur

eli

Mündi

Sõstra

Pähk

liTi

kri

Mur

eli

Noorte väljak

Suur-Jõe

Laki

Sulevi

Rannametsa tee

Urva

Karu

Kodara

Kodara

Kalevi pst

Mündi

NelgiKreegi

Sarve

Vahe

Rahu

Jako

bi

Suur

-Too

me

Kesk

Kaevu

Lep

a

Allika

Pilve

Marjam

etsa tee

Ümera

Kännu

Lehola

Lehola

Pohl

a

Lembitu

Ugandi

Kaevu p

Uku p

Voorimeh

e p

Kitse

p

Vana-Rääma

om

e

To

Väik

e-

PärjaHumala

Rei

den

i

Killust

iku

Männitu

kaSarapiku

Lepiku

Timuti

Mesika

Karukella

Kasteheina

PiibelehePääsu

silma

Sinilille

Uuem

etsa tee

Tihniku

Madara

Kaasiku

Kuremõõga

Kullerkupu

Vesikupu t

Vesiroosi t

Kuremarja

Rist

iku

Arukase

Pilliroo

Kakuami

lva

Veski p

õik

Veski

Kambi tee

Aeru

Lätte

Välja

Papsaare p

Nurmenuku

Kaldapealse

Liiv

ajõe

Pesa

Pilli

roo

tee

Õng

e te

e

Nooda tee Papsa

are

t

Traali tee

Kahv

a te

e

Salme tee

Salme tee

Mesika p

Ves

iran

na

t

Nõlva p

Mar

i

Hak

ke te

eR

aja

tee

Roheline

Kase

Videviku

Õli

Õli

Pappsa

are t

Pika

nõm

me te

e

Niidumõisa

Jõekääru

Vesikaare tee

Veskikaare

Remm

elga

Mer

e ps

tRingi

Seedri

Akad

eemia

Ringi

Aia

Pargi

Vanapargi

Ringi

Vee

Roosi

Supel

use

Vin

gi

Vingi

Jalaka

Suur-Post

i

Aisa

AisaTulb

i

Auli

Auli

Tulb

i

Kajaka

Ranna pst

Papli

Papli

Papli

Kanali

Lehe

Kuus

e

Kaarli

Sääse

PärnaVäike-Posti

HõbeSuur

-Sep

a

Suur-Sepa

Lõuna

Õh

tu

ÕhtuSuur-Jõe

Suur-Jõe

Köie

Väike-Kuke

Väike-Kuke

Väike-Posti

Side

Side

Side Karusselli

Pardi

Pardi

Karusselli

Mere p

st

Karja

Suur-Kuke

Roosi

Aia

Aia

Esplanaadi

Esplanaad

i

Niko

laiN

ikolai

Kooli

Nikolai

RüütliRüütli

Karja

Supel

use

Kuninga

P.Kerese

A.Adamsoni

Gild

i

Laat

sare

ti

Kooli

Kanali

Suur-Kuke

Mai

Mai

Mai

Metsa

Kooli

Kanal

iKooli

Liiv

a

Karjam

aa

Liiva

Liiva

Aisa

Ora

va

Junga

Mad

ruse

Pootsm

ani

Tüürimehe

Laine

Ravi

Kal

ameh

e

A.H

. Ta

mm

saar

e pst

A.H.Tammsaare pst

A.H.Tammsaare pst

Suur-Jõe

Hobuse

Hobuse

Loode

Lubja

Edel

a

Püss

i

Angerja

Väike-Aru

Aru

Püss

i

Havi

Sauga-Jõekalda

Jaani

Uus-Sauga

Suur-Jõekalda

Emaj

õe

Vana-Sauga

Mäe

PloomiÕun

a

Kuu

Mäe

Pirn

i

OjaTähe

Niid

u

OjaLina

Kalevi pst

Metsa

Raja

Männiku

Papiniidu

Saare

Lääne

Saare

Merim

etsa

Järva

Vambola

Hirve

Hiie

Lennuki

Uku pst

Mõr

ra

Maarja

Põllu

Põllu

Merekalda

Savi

Savi

Lille

Kilgi

Roh

eline

Ro

hel

ine

Voorimehe

Rõug

u

Rõugu

Lubj

a

Kadri

Kitse

Kitse

Laev

a

Kir

si

Kir

siK

irsi

Ilvese

Mäe

Pirn

i

Oja

Tähe

Rohu

Raba

Raba

Lina

Rohu

Män

ni

OjaLina

Kase

Vana-Savi

Niid

u

Niid

u

Kauba

Kauba

Kaevu

Nooda

Kibuvitsa

Oja

Rist

iku

Lao

Lao

Pae

Jaam

a

Metsa

Laane

Nelgi

Savi

Kitse

Jaan

i

Kadri

Kesk

Luha

Luha

Luha

LilleLille

Oja

Rohu

Oja

Allika

Lääne

Lennuki

Järva

Uku pst

Sambla

Sambla

Hirve

Hiie

Lembitu

Kilgi

Rohu

Vambola

Kaubasadama tee

Ankru

Merim

etsa

Nurm

e tee

Nurm

e tee

Vana-Sauga Ilv

ese

Suur-Jõe

Uus-Sauga

Uus-Sauga

Uus-Sauga

Pärlimõisa tee

Pärli

mõis

a te

e

Pärli

mõis

a te

e

Turb

a

Betooni

J.V.Jannseni

Rääma

Vee

Pikk

LaiLai

Pikk

Riia mnt

Riia mnt

Riia mnt

Paide m

nt

Paide m

nt

Riia mnt

Rääma

Rääma

Haapsalu mnt

Tallinn

a mnt

Tammiste tee

Tammiste tee

Tamm

iste tee

Liivi teePapiniid

u

Liivi tee

Kaub

asad

ama

tee

Ehitajate tee

Ehitajate tee

Talli

nn

a m

nt

Talli

nn

a m

nt

Ehitajate tee

Lennuvälja tee

Lennuvä

lja te

e

Sulu

-Pap

saar

e te

e

RÄÄMA

ÜLEJÕE

VANA-PÄRNU

RAEKÜLA

KESKLINN

PAPINIIDU

LODJA

TAMMISTE

Viljandi 77 kmTartu 185 kmRiia 180 km

Sindi 3 kmPaide 90 km

Tallinn 130 km

Lihu

la 5

5 km

1

2

3

4

5

6

7

89

10

11

12

1314

15

16

17

Beach Park

KoidulaPark

MunamäePark

BrackmannPark

FreedomPark

Old park

Children Park

Jakobsonpark

P ä r n u R i v e r

Va

ll

ik

ra

av

Lootsi

Sada

ma

Toominga

Muru

Mu

ng

a

Uus

Ho

spid

aliPüh

avaimu

Vase

Võimlemise

Hospidali

Malmö

Väike-J

õeAida

Kivi

Põhja

Õhtu pLootsi p

Homm

iku

Muuli

VeetorniV

ana-Tallin

na

Kapteni

Kalda2.

Jõe

Väike-

Sep

a

Söödi

Ringi

Seedri

Ringi

Akad

eemia R

ingi

Aia

Pargi

Vanapargi

Ringi

Vee

Vee

Roosi

Vin

gi

Vingi

Jalaka

Suur-Post

i

Aisa

Tulb

iAuli

Sääse

PärnaVäike-Posti

HõbeSuur

-Sep

a

Suur-Sepa

Lõuna

Õh

tu

ÕhtuSuur-Jõe

Väike-Kuke

Mere p

st

AiaEsplanaadi

Esplanaad

i

Niko

laiN

ikolai

NikolaiRem

melg

a

Karusselli

Rüütli

RüütliRüütli

Karja

Supel

use

Kuninga Kuninga

P.Kerese

A.Adamsoni

Mer

e ps

t

Gild

i

Vee

Pikk

Lai Lai

Pikk

© REGIO 20121:10 000

KL-12-037

0,5 1 km0

Badgästernas Pärnu

I Olev Siinmaas fotspår

Den historiska innerstaden

Pärnus Besökscenter

Flygplats

Hamn

Bussterminal

Järnvägsstation

Läkare

Polis

Bibliotek

Kyrka

Ortodox kyrka

Båtklubb

Minnesmärke

Strand

Badställe

O�entlig toalett

Internetcafé

Postkontor

Bensinstation

Parkeringsplats

Teater

Bio

Konserthall

Museum

Marknad

Köpcentrum

Fågelskådningstorn

Hälsoled

1

3

2

© REGIO 20121:20 000

KL-12-037

250 500 m0

urMInnes HeMPärnu är esternas urminnes hem. En av de äldsta boplatserna i Estland – Pulli byplats på Pärnu flodbank är från 9000–8500 år f. Kr.

stADsrättIGHeterSäsongboplatserna vid ortens vattenvägar omnämns av den arabiske geografen al-Idrisi redan så tidigt som 1154. Det första skriftliga dokumentet om Pärnu är från 1251. Sina stadsrättigheter fick Pärnu 1318.

HAnsAstADI början av 1300-talet blev Pärnu medlem i Hansaförbundet. Pärnu var en uppskattad sjöhamn mellan öst och väst. Härifrån fraktades varorna som kom in sjövägen vidare inåt landet och till Ryssland med den flatbottnade båttypen lodi.

FästnInGsstADenPå 1600-talet utvecklades Pärnu till en fästningsstad med moderna skyddsanläggningar för att försvara konungariket Sveriges ägor och senare, efter det stora nordiska kriget (1700–1721), det ryska imperiets västra gräns.

kurOrt1835 ströks Pärnu från listan för fästningsstäder och skyddsanläggningarna revs ned. Staden växte kraftigt utanför murarna och blev i stället känd som en kurort. 1838 slog stadens första badinrättning upp sina portar.

estLAnDs sOMMArHuVuDstADSedan 1996 har Pärnu kallats för Estlands sommarhuvudstad.

uPPLeVeLsekurOrtPärnus vision är att vara 2000-talets Östersjökurort för välmående och upplevelse.

Page 2: Pärnu stads ruttkarta

dEn HIstOrIska InnErstadEn

Denna promenad tar dig till Pärnus historiska hjärta. Längs promenadrutten hittar du Pärnus viktigaste arkitektoniska sevärdheter, minnesmärken och kyrkor som berättar Pärnus historia främst från tiden som en barock fästningsstad.

1. rådhuset, Uus 4 / Nikolai 3Pärnus Besökscenter i Rådhuset har sommartid öppet dagligen kl 9 -18 och på vintern (15/9-15/5) Mån-Fre kl 9-17; Lör, Sön kl 10-14Rådhuset omfattar i själva verket ett helt kvarter, vars äldsta hus byggdes 1797 som en köpmannabostad. 1806 bodde den Ryska tsaren Alexander I här under sitt besök till Pärnu. Legenden berättar att år 1819 byggdes köpmanshuset om, på order av tsaren, till stadskommendantens bostad. Från 1839 användes huset som rådhus. En tillbyggnad i jugendstil med nygotiska och nybarocka inslag färdig-ställdes 1911 med lokaler för stadsfullmäktige. Sedan 2009 inhyser Rådhuset Pärnus Besökscenter. Nikolaigatan har fått sitt namn efter Nikolajkyrkan som stod här fram till andra världskriget, när den förstördes. Under ekarna som finns kvar av kyrkogården mitt emot rådhuset står det en minnessten. I Nikolajkyrkans kapell förvarade man ett vallfärdsobjekt, Svarta Korset, som även finns avbildad på Pärnus vapen.

2. Jekaterinakyrkan, Vee 8Jekaterinakyrkan byggdes på order av den ryska kejsarinnan Katarina II som var på genomresa i Pärnu och blev bestört av faktumet att ortodoxtroende endast hade tillgång till en kyrka (Johanneskyrkan som inte längre finns kvar idag). Kyrkan, som stod färdig 1769 och är underställd Moskva-

patriarkatet, är den stilfullaste aposto-liska ortodoxa kyrkan i barockstil i Estland, där man för första gången har försökt att förena en ortodox femkupolig kyrka med den antika arki-tekturens former, och som med sitt inno-vativa tänkande har påverkat arkitekturen av ortodoxa kyrkor i hela Baltikum.

3. rüütligatanNär du promenerar genom Barnparken mitt emot Jeka-terinakyrkan kommer du till Rüütligatan. Denna älskade gågata är Pärnus historiska gamla stads huvudgata som ger en brokig översikt av arkitekturens utveckling under de senaste seklerna. En del av gatan är designad att likna Pärnus legendariska vågbrytare – med vågformade sittbänkar, långa fyrliknande gatubelysningar och snäckformade gatustenar.

4. köpman Mohrs bostadshus och magasin, Rüütli 21/23Köpman Mohrs hus från 1681 på Rüütligatan var bland de första hus som inte byggdes med kortsidan mot gatan utan med långsidan. Efter ombyggnad år 1820 fick huset ett nytt utseende i klassicistisk stil. Här har både Karl XII och kejsarinnan Katarina II bott under sina besök i Pärnu. På husets triangelformade gavel hänger en hästsko som enligt legenden tillhörde svenska kungen Karl XII:s häst. På gården finns det ett gammalt magasinhus med varuluckor. På gatan framför huset står det en bronsstaty av grundaren av estnisk journalistik, tillika skolmästaren J.V. Jannsen som tittar mot den nuvarande lokala tidningsredaktionen.

5. tallinnporten och VallikäärPå förlängningen av Kuningagatan står Baltikums enda bevarade vallport från 1600-talet som fram till 1710 kallades för Carl Gustafs (Kungens) port. Porten markerade en gång början av den gamla postvägen till Tallinn. Porten ledde till en bro över vallgraven, och postvägen fortsatte längs Ringigatan till färjelägret och därifrån genom gamla Pärnu mot Tallinn. Portbyggnaden tillsammans med två bastioner och vallgraven bevarades efter motsvarande beslut på 1800-talet när övriga försvarsanläggningar likviderades: vallarna som skydd mot stormvindar, vallgraven som vinterhamn. 2010 fick Vallikäär en ny ansiktslyftning – på den förstärkta vallgravskanten finns det belysta promenadstråk, medan vallgraven med sin ståtliga fontän och den härliga naturskyddade parken lockar till sig många semestergäster. Vid porten finns det en modell av fästningsstaden Pärnu som ger dig den bästa översikten av dåtida stadsplan, befästningar och hur mycket av det som finns bevarat idag. Modellen ingår i en vandringsled i temat Pärnus befästningar från 1400- till 1800-talet.

6. Vägkrogen Postipoiss, Vee 12På Veegatan kommer du till vägkrogen Postipoiss där du kan pröva mat från det slaviska köket. Även fast huset ser ut som en riktig krog, byggdes det år 1834 i stället som en slakteriaffär efter ett ryskt typprojekt, och byggdes om 1844 till en hästpoststation. Huset restaurerades 1978.

7. elisabetkyrkan, Nikolai 22När du svänger av till Kuningagatan ser du tornet på Elisabetkyrkan. Kyrkan är ett älskat konsertställe och känd för sina fina orglar. Kyrkan som byggdes under åren 1744–1747 är en av Estlands mest framträdande sakrala byggnader från barockens tid. Kyrkan invigdes år 1750 och döptes till Sankt Elisabetkyrkan till äran av den ryska kejsarinnan Jelizaveta

som finansierade kyrkobygget. Söder om kyrkan låg en gång Pärnus äldsta teaterhus ”Küün”.

8. Historiska köpmanshus i barockstil på kuningagatanGatans äldsta stenhus, som senare har byggts om upprepade gånger, står på kuninga 24. Det är ett typiskt köpmanshus i barockstil, med mantelskorsten och sym-metrisk planlösning. Huset restaurerades 1978–1982, efter dess utseende på 1700-talet.Korsvirkeshuset på kuninga 26 byggdes förmodligen i början av 1700-talet, när Pärnu tillhörde Ryssland och det inte var tillåtet att bygga i sten någon annanstans än i huvudstaden St. Petersburg.Huset i natursten på kuninga 28 byggdes 1696–1700. År 1762 köptes huset av köpmannen och rådherren Jacob Jacke. Samma år öppnades även Pärnus första konsulat (svenska) i samma hus. Köpmannens kontor fanns kvar i huset ända till företaget lades ner 1939.

9. Hotell Victoria, Kuninga 25Innan Koidulaparken ser du hotell Victoria och restaurang Café Grand. Anläggningen som byggdes 1923 för affärer omfattar även ett gårdshus och en romantisk marknads-paviljong. 1928 byggdes huset om efter ett projekt av Olev Siinmaa till ett hotell (Grand Hotel), på gatuplanet låg caféet Café Grand.

10 Lydia koidulas monumentMitt i den vackra parken står ett monument till en känd poetissa från Estlands nationella uppvaknandetid, tillika publicist och författarinna till den första teaterpjäsen på estniska, Lydia Koidula (född Lydia Emilie Florentine Jannsen; 1843–1886), färdigställt 1929 av skulptören Amandus Adamson som hans sista verk.

11 Före detta Gossgymnasium och gymnastikhall för innerstadsskolor, Kuninga 29Bredvid Koidulaparken står före detta Gossgymnasium från 1875 som idag inhyser Pärnus Kunggatans Grundskola. Den strikt formade tegelbyggnaden i nyrenässansstil, med postklassicistiska influenser med betoning på symmetri byggdes 1870–1875. Framför den började Alexanderal-lén som kantades av holländska popplar och ledde till postvägen till Riga. Gossgymnasiet har varit skola för flera av Republiken Estlands statsäldsta, ministrar m.fl. som finns förevigade på en minnestavla i foajén. Framför skolhuset växer en hängalm, planterad till minnet av en estnisk statsman, Jüri Vilms (1889–1918), och där står även en byst av den estniska schackmästaren Paul Keres (1916–1975). Den nybyggda gymnastikhallen från det här årtusendet passar perfekt ihop med den historiska skolbyggnaden som speglas i gymnastikhallens fönster, när de blänker vackert i mörkret i de murliknande väggarna.

12 Apostoliska kristi Förklarings Ortodoxa kyrka, Aia 5Mitt emot det historiska Gossgymnasiet står den kors-formade Apostoliska Kristi Förklarings Ortodoxa kyrka i historistisk stil från 1904. Kyrkan är underställd det konstantinopelska patriarkatet. Inne i kyrkan finns det en altarvägg med 11 ikoner och väggmålningar bestående av 11 figurala kompositioner.

13 rüütliplatsenPå Aiagatan passerar du Pärnus Museum och kommer till Rüütliplatsen. På platsen av Pärnu Hotell låg en gång gamla teatern Endla, vilket markeras av en minnessten på Aiaga-tan framför hotellet. Den 23 februari 1918 lästes ”Estlands självständighetsmanifest” upp för allra första gången från teaterhusets balkong. På 90-årsdagen av denna händelse invigdes ett frihetsmonument på Rüütliplatsen som avbildar det försvunna teaterhusets balkong. Vid torget närmast floden ser du en presentabel bankbyggnad från 1939. Platsen för den gamla järnvägsstationen markeras av ett ånglok från 1911 och en plattformvagn från 1913 som placerades där på 110-årsdagen av invigningen av Estlands första smalspåriga järnväg (mellan Pärnu och Valga).

14 Före detta Högre Flickskolan, Rüütli 40I hörnet av Rüütli och Ringigatan står det första huset som byggdes utanför stadsmuren – före detta Högre Flickskolan från 1866. Senare byggdes huset om till en kontors-byggnad, i tillbyggnaden öppnades stadsapoteket. Under sovjettiden användes huset som en officersklubb.

15 Bostad och affärsbyggnad, Rüütli 45I hörnet av Rüütli- och Hommikugatan hittar du en intressant tegelbyggnad i gotisk stil, byggd i två etapper: på 1890-talet stod hörndelen mellan Rüütli- och Hom-mikugatan klar och 1904 färdigställdes förlängningen längs Rüütligatan. Byggnaden har under olika tider inrymt butikslokaler, affärslager, bostäder, lunchrestaurang, kasino, hotell och kontorslokaler. Idag drivs det ett flertal butiker i huset.

16 röda tornet, Hommiku 11Bakom en port mot Hommikugatan står det ett fängelse-torn som anlades i 1400-talets stadsmurs sydöstra hörn. Det är det enda bevarade försvarstornet av medeltida hansastaden Ny-Pärnu. Sitt namn fick det järnstensbyggda tornet efter tegelfodret som täckte tornet både in- och utvändigt. År 1624 hade tornet fyra våningar och en 6 meter djup fängelsekällare. Idag finns tre våningar bevarade. Tornet restaurerades 1973–1980 utan att återställa tegelfodret.

17 Fattighuset seegi Maja, Hospidali 1Från Röda tornet kommer du till det gamla fattighuset Seegi Maja på Hospidaligatan. Tomten på Hospidali 1 är Pärnus äldsta kända bebyggda tomt genom seklerna. Dess murade delar är ända från 1250–1350. Sitt nuvarande utseende fick huset år 1658 när det togs till bruk som ett fattighus och hospital. Huset återställdes i 1600-talsstil och sedan 1999 drivs här en restaurang med historisk atmosfär, Seegi Maja.

BadGästErnas Pärnu

Pärnu med sina parker och alléer är den bästa semesterstaden. Pärnu bjuder på fina upplevelser i form av både konstnjutning och självuttryck, sköna stadspromenader och picknick i grönskan. Känn på samtida kultur, med historisk atmosfär, kunskap och romantik.

1. stadsgalleriet, Uus 4Tis-Fre 11-17, Lör 11-14, +372 443 6433, [email protected], www.linnagalerii.eeStadsgalleriet hittar du en trappa upp i Pärnus Besöks-center. Galleriet i stadens hjärta bjuder på växlande utställningar såväl från Pärnus egna konstnärer som från övriga världen.

2. stadsborgarens Hus, Nikolai 8Ons-Tors 12-18, andra dagar och gruppbesök vid förbokning, +372 444 8149, www.parnu.eeNär du stiger ur Pärnus Besökscenter som ligger i Rådhuset ser du innerstadens enda bevarade korsvirkeshus med brant gaveltak och fackverksgavel till vänster på andra sidan av vägen. Huset är byggt 1738–1740. Inne i huset hittar du utställningar om kommunens historia, om viktiga personer med anknytning till Pärnu, om vänorter och andra historiska hansastäder.

3. Maria-Magdalenagillet, Uus 5 Tis-Fre 11-17, Lör 11-15, +372 447 1901, [email protected], www.maarjamagdaleenagild.eeMaria-Magdalenagillet i Pärnu omnämns för första gången i en historisk urkund från slutet av 1400-talet. Under 1500-talet utvecklades det till ett hantverkargille. Huset erbjuder oändligt med upptäcktsglädje i sina många verkstäder på husets olika våningsplan och sammanbringar en stor del av Pärnus hantverkskonstnärer. Här kan du följa en hantverksmästare i arbete, köpa med dig eller beställa konstverk eller bli själv en hantverkskonstnär. Deltagande i hantverkstäder måste bokas i förväg.

4. Pärnus konserthus, Aida 4Mån-Fre 10-18, Lör 10-16, www.concert.ee/parnuFör att komma till Pärnus Konserthus ta riktning mot floden och bron. Konserthuset, som stod färdigt 2002 på initiativ av den världskända dirigenten Neeme Järvi som även har anknytning till Pärnu, är ett centrum för musiklivet i Pärnu och inrymmer även en musikaffär och stadens musikskola.

5. Pärnus Museum, Aida 3Tis-Sön 11-19, +372 443 3231, [email protected], www.parnumuuseum.ee Bredvid konserthuset står Pärnus Museums nya byggnad, vars stationära utställning ”11 000 år historia – upplevelser från förr” presenterar Pärnu stads och Estlands äldsta bebyggelses historia från stenåldern till nutid. De gångna årtusendens och seklers atmosfär kan kännas i många genuina föremål, ny kunskap, spel och aktiviteter. Förutom historians återupplivande kan besökare se fram emot smakupplevelser från olika tidseror på museets café.

6. Lydia koidulas Museum, Jannseni 37Tis-Lör 10-17, på sommaren Tis-Lör 10-18. +372 443 3313, [email protected], www.pernau.eeTa dig över bron till museet för en av Estlands mest historiska författare. Museet ligger inom 10 minuters gångavstånd från bron. Museet förevigar minnet av Lydia Koidula och hennes far J. V. Jannsen som var skolmästare och grundare av den första estniska veckotidningen, samt presenterar livet i Estland under den s.k. ”uppvaknande-perioden”. Den stationära utställningen visar upp ett tids-typiskt skolrum från mitten av 1800-talet. I skriverirummet presenteras historian bakom den estniska journalistikens kontinuitet, matrummet ger oss en bild av dåtidens vardag och hemmamiljö hos familjen Jannsen.

7. teater endla och teatergalleriet, Keskväljak 1Öppet i samband med föreställningar, caféet öppet Mån-Tors 8.30-22, Fre 8.30-24, Lör 11-24, Sön 11-20. I samband med föreställningar öppet upp till 1 timme efter föreställningens slut, +372 442 0666, [email protected], www.endla.eeTeater Endla ligger vid Centraltorget, mittemot bron. Förutom teaterföreställningar kan du här njuta av olika konserter, jazzmusik, utställningar och god mat. Teater-galleriet visar främst upp konstverk från teaterkonsten. Galleriets utställningar kan beskådas i Pelarsalen, Gamla Höladans korridorer och på Teatercaféet.

8. Pärnus centrala Bibliotek, Akadeemia 3Juni-augusti Mån-Fre 10-18, Lör 10-17September-maj Mån-Fre 10-19, Lör 10-17, +372 445 5707, [email protected], www.pkr.eeI Pärnus Centrala Bibliotek bredvid teater Endla kan du stifta bekantskap med estnisk litteratur. Dessutom bjuder biblioteket på fina utställningar med målerier, foton, småskulpturer och brukskonst på våningsplanet och i sitt trappgalleri. 2008 vann byggnaden Kulturkapitalets arkitekturpris.

9. Venusbastionens smedja, Õhtu 1, VallikäärMaj-september Mån-Sön 11-18, oktober-april Tors-Sön 11-18, +372 510 6657, [email protected], www.sepakunst.comBakom biblioteket vid det historiska bastiontornet nära Vallikäär hittar du en gammal smedja. Smedjan ligger i en av Pärnus äldsta byggnader från 1700-talet. Här kan du beskåda en smed i arbete, pröva på smide själv, samt beställa och köpa med dig smidda föremål.

10 Pärnus Båtklubb, Lootsi 6Pärnus Båtklubb hittar du där Vallikäär möter floden. I klubbhuset som byggdes ut 2010 finns det en fin restaurang, där man kan äta gott och stifta bekantskap med sjöfartstemat. Klubbens seglingssimulatorer och sjömärkesbilder på borden är uppskattade såväl bland barnen som bland vuxna. Den historiska båtklubben grundades 1906 av några Tsarrysslands marinofficerare med hamnöversten i spetsen. Tidningen skrev då: ”Det var vackert att se på hur båtarna gled som en flock vita svanar bort från stora bron…”. Även idag är det stämningsfullt att följa de vita yachterna och unga seglare med sina Optimistjollar på havet.

11 tartu universitets Pärnu college, Ringi 35Bakom båtklubben vid Ringigatan ser du Pärnu Colleges spännande campus. Det moderna campuset stod färdigt 1999, då man firade 300 års jubileum för högre utbildning i Pärnu. Biblioteksflygeln av rött tegel som blev färdig 2001, byggdes av Austers korkfabriks industribyggnad. Framför huset står H. Starkopfs skulptur ”Kompass“ (1999) och ett solur (2004).

12 tervis hälsospa och hotell, Seedri 6Mitt emot collegecampuset hittar du Tervis’ anläggning som består av ett flertal byggnader med olika byggår. Tervis är Estlands största spa-anläggning som förutom kurbehandlingar, hälsorehabilitering och avkoppling även erbjuder olika möjligheter till bastubad i en egen bastuanläggning.

13 Pärnus vågbrytareVågbrytaren vid den vänstra flodbanken har blivit en av Pärnus mest kända symboler. Enligt legenden förblir de par som kysser varandra längst ut på spetsen av vågbrytaren tillsammans för all framtid. Under åren 1863–1864 byggdes två stycken ca 2 km långa stenvågbrytare i Pärnu flodmyn-ning, som tillsammans sträcker sig ut hela 5 km i havet. Vid lågt vattenstånd kan man även se rester av stolpar från trävågbrytaren från 1769 som i folkmun kallas för Katarinas vågbrytare, eftersom den byggdes på order av tsarinnan. Man berättar att stenar för vågbrytaren hämtades över

isen från Kynö och lades på plats genom hål i isen. Tidvis täcks dock vågbrytarna helt med vatten.

14 skulpturallén i strandparkenPromenaden längs stranden kantas av fina skulpturer. Idén för skulpturallén föddes under Pärnus 1:a internationella skulpturdagar 2001 som även gav de första skulpturerna till allén. Idag finns det 18 skulpturer i allén, som är av dolomit, malm, stål och betong. I en del av arbeten har man även använt virke från träd som kom till skada i översvämningen p.g.a. stormen i januari 2005.

15 Ammende Villa, Mere pst 7Vid Strandparken ligger köpman Hermann Leopold Ammendes villa som stod färdig 1905 och är ett av de bästa exemplen på tidig jugendstil i Estland. Under åren 1927–1935 låg här ett sommarkasino och efter andra världskriget en klubb. Under sovjettiden användes huset bl.a. som ett hälsohem och som ett bibliotek. Efter helrenovering nyöppnades villan 1999 som ett exklusivt hotell och restaurang. Idag är Ammende Villa en av Pärnus mest älskade sevärdheter, vars fängslande miljö inrymmer inte bara ett hotell och restaurang i världsklass utan även olika konstutställningar och konserter.

16 Museum för samtida konst, Esplanaadi 10Juni-augusti Mån-Sön 9-21, september-maj Mån-Sön 9-19, +372 443 0772, [email protected], www.chaplin.eePå Esplanaadigatan hittar du museet för samtida konst som grundades 1992 och som gör besökarna häpna med sina spännande konstutställningar. Museisamlingen innehåller över 400 konstverk och ett videotek med över 1200 dokumentärer. Museets internationella aktutställning ”Man och Kvinna” samt Pärnus filmfestival har utvecklats till en sommartradition. I museet finns det ett internetcafé, en cafeteria och en liten butik där man kan köpa konstverk, böcker och souvenirer.

17 konstnärernas Hus, Nikolai 27Tis-Fre 12-18, Lör 12-16, +372 443 6433, [email protected], www.linnagalerii.eeI riktning mot Supelusegatan kommer du snart till Konstnärernas Hus som är en villa i funktionalistisk stil från 1930-talet. Förutom utställningssalar inrymmer huset även konstnärsateljéer. Där kan man delta i olika workshops som dock måste förbokas.

18 sPA estonias badcentrum, Sääse 7Dagligen 6.30-22, +372 447 6870, [email protected], www.spaestonia.eeVid Supelusegatan ligger även SPA Estonias TERMER med bastur och bassänger, vars två våningsplan omfattar bassänger med olika massagestrålar och kaskadduschar, en barnbassäng för de minsta i familjen, en ångbastu-anläggning, ett SENTO-område med salt- och ångbastu och japanskt bad, finsk bastu, vichyduschar, massagebad samt en bana för barfotapromenad i växlande kallt och varmt vatten.

19 strandparkenI slutet av Supelusegatan, som är en riktig pulsåder för kurortlivet i Pärnu, hittar du Pärnus historiska gyttjebadhus (se nr 5 i Siinmaas promenadrutt) och Strandparken. Den friformade naturnära parken började anläggas 1882 på order av borgmästaren O. A. Brackmann. Tidigare hade området använts främst som vall och betesmark för stads-bornas djur. Även om Pärnu var en småstad, anlades stadens grönområden efter storstädernas exempel. Projektritningar beställdes från Rigas parkchef G. Kuphaldt. Staden fick en egen plantskola och en stadsträdgårdsmästare anställdes. Idag omfattar parken ett 48,4 ha område från vågbrytaren till förlängningen av Sidegatan. Parken är sedan 1958 ett naturskyddat objekt. Från juni 2010 har Strandparken ett förnyat utseende som charmar med sina omväxlande promenadstråk och fontäner, picknick- och lekplatser.

I OlEv sIInmaas FOtsPÅr

På den promenadrutten ser du de bästa exemplen av Estlands funktionalistiska arkitekturvärden. Arkitekten till byggnaderna är Olev Siinmaa, Pärnus stadsarkitekt under åren 1925–1944 som kan sägas stå bakom hela kurorten Pärnus ansikte. Under hans tid byggdes det flera nya bostadskvarter, restauranger, caféer och badinrättningar, och Strandparkens landskap färdigutvecklades. Siinmaa, som började i klassicistisk stil, utvecklades så småningom till en av Estlands mest uppskattade funktionalister som lämnade ett beaktansvärt spår i den estniska arkitekturhistorian.

1. siinmaas bostad, Rüütli 1aPå en hörntomt i början av Rüütligatan ligger ett av de stilrenaste exemplen på Olev Siinmaas arkitektoniska verk. Det är arkitektens egen bostad från 1933 som tillhör den estniska funktionalismens toppenverk. Varenda detalj både inomhus och utomhus är rationellt välgenomtänkt, vilket har gjort det möjligt att även finna plats för en liten trädgård och terrass på den lilla tomten. I interiören finns en hel del ursprungligt inbyggda möbler i funktionalistisk stil bevarade.

2. Jakobsons villa, Lõuna 2aOm du fortsätter mot stranden kommer du till Jakobsons villa. Villan, som stod färdig 1936, ritades i samarbete med arkitekten Anton Soans (1885–1966) och den representerar toppklassens bostadsarkitektur inom den estniska funktionalismen. Villans tomt har med hjälp av staket, murar och terrasser delats upp till olika plan som sammanbinder arkitekturen till en helhet med landskapet. Husfasaden med ett geometriskt formspråk döljer en mästerlig och rationell planlösning. Den ursprungliga inredningen finns bevarad till en viss del.

3. Villor på toominga och seedrigatanNär du kommer till Toominga- och Seedrigatan innan spa-anläggningen Tervis, ser du den historiska stadsarkitekten Olev Siinmaas efterfrågade villor med spetsiga gaveltak. Det enhetliga kvarteret med 16 hus, byggda under åren 1932–1934 finns till en stor del autentiskt bevarat – tegel- och pärttak med höga gavlar, dekorativa trädgårdar framför husen, stora rektangulära tomter, grönskande innergårdar. Seedrigatan slutar innan Ammende villa med en grupp moderna vita villor ritade av Kalle Vellevoog.

4. Musikpaviljongen, Mere pst 24När du fortsätter mot stranden, kommer du till ett viktigt centrum för tsartidens kurortliv – Kursalen framför en musikpaviljong som byggdes 1937 som en sångscen. Den cylinderformade byggnaden skapade en växlande accent i parkmiljön, som ett karakteristiskt exempel på Siinmaas enkla men minnesvärda formhantering. 1985 byggdes en kopia av musikpaviljongen på samma plats, som dock tyvärr inte lyckas att återge den ursprungliga elegansen.

5. Gyttjebadhus, Ranna pst 1Från Kursalen ser du en av Pärnus mest representativa symboler för en kurort – gyttjebadhuset från 1927. Det är ett strålande exempel på Siinmaas arkitektoniska verk från den klassicistiska perioden. I arkitekturen av den byggnaden, som ritades i samarbete med arkitekterna Erich von Wolffeldt och Aleksander Nürnberg, dominerar husets pelarförsedda huvudingång. Byggnadens två hus-flyglar pryds av skulptören Voldemar Melniks (1887–1949) dekorativa skulpturer. Den ursprungliga inredningen, som ritades av Siinmaa, finns inte bevarad. Under sommaren 2013 öppnar ett nytt modernt spahotell i det historiska Gyttjebadhuset.

6. tidningskiosk och ett vindskydd till lekplatsen i strandparken Som stadsarkitekt ritade Siinmaa även ett flertal mindre byggnader: strandpaviljonger, kiosker mm. Mest beaktan-svärda av dem är en tidningskiosk från 1939 och ett vindskydd till barnens lekplats i Strandparken från 1940. Den nuvarande tidningskiosken är en kopia av originalet som inhyser ett turistinformationskontor på somrarna.

7. strandhuset, Ranna pst 3Strandhuset från 1939 tillhör gräddskiktet av den estniska badortsarkitekturen i funkisstil. Det största blickfånget på detta strandcafé med stora vitrinfönster är dess svamp-formade terrass som sträcker sig ut till sandstranden och är Baltikums första byggnad i monolitbetong. Konstruktioner i järnbetong lämnades oövertäckta, med en yta som är naturligt dekorerad med trämönster efter gjutramarna. Idag används huset som en nattklubb och restaurang. VidVid huset börjar Strandpromenaden.

8. strandhotellet, Ranna pst 5Vid Strandpromenaden ligger Strandhotellet. Strand-hotellet, som lämnar ett elegant och presentabelt intryck med parken i bakgrunden, är ett framträdande exempel på Estlands nutida badortsarkitektur. Huset byggdes 1935-1937 som ett samarbetsprojekt för Olev Siinmaa och Anton Soans. Den halvrunda husflygeln, som får byggnaden att se ut som ett fartyg på väg ut till havs, ger en iögonfallande effekt till husets glasfasader med många balkonger. Den södra husflygeln byggdes till 1938.

9. Papli- och kaarligatans bostadskvarterPå Kaarli- och Papligatan kan du se villor som är byggda i typisk Siinmaa stil. Vid planeringen av bostadskvarteret på Papli- och Kaarligatan under åren 1934-1936 har man följt samma stil, med höga gaveltak, som på Seedri- och Toomingagatans hus ett par år tidigare (se nr 3).

Olev Siinmaa (fram till 1936 Oskar Siiman) föddes den 12 november 1881 i en snickeriverkstadsägares familj i Pärnu. Under åren 1911–1914 studerade han vid tyska tekniska läroverk Wismar och Konstanz, varefter han jobbade som inredningsarkitekt i Lübeck. 1921 återvände Siinmaa till Estland och praktiserade i Darmers snickeriindustri och byggföretag. Under åren 1925–1944 var han verksam som Pärnus stadsarkitekt. 1944 emigrerade han till Sverige, där han jobbade som biträdande stadsarkitekt i Norrköping. Olev Siinmaa dog den 29 mars 1948 i Norrköping.

20 kursalen, Mere pst 22Intill Strandparken står Kursalen som färdigställdes 1880 och direkt blev centrum för tsartidens kurortliv. Huset har under mer än hundra år använts för många olika ändamål, bl.a. som dans- och biografsal. Idag inrymmer byggna-den, som har restaurerats upprepade gånger, Estlands största krog. Kursalens musikpaviljong (se nr 4 i Siinmaas promenadrutt) är ett populärt ställe för sommarens olika musikhändelser. Bredvid Kursalen står ett monument till en i Estland mycket älskad kompositör och musiker Raimond Valgre (1913–1949), som restes till Valgres 90:e årsdag. Vid monumentet kan du även lyssna på några av hans mest populära melodier.

21 MotionsledÅr 2007, i samband med kurortens 170:e årsdag, invigdes Pärnus motionsled som slingrar sig längs strandlinjen och badstranden, med start från Strandparken. Leden är avsedd för stavgångare, rullskridskoåkare och andra motionärer året runt och är försedd med träskyltar som visar antal meter man har motionerat.

22 strandpromenadenMotionsleden följer delvis Strandpromenaden som sedan invigningen 2006 har blivit till en klar favorit bland alla romantiker. Promenaden överraskar med sitt omväxlande materialval och sin lekfullhet i användning av olika fon-täner. Romantisk belysning livar upp stranden även efter solnedgången. Promenaden är ett älskat stråk för både stadsbor och besökare, såväl på sommaren som på vintern. Under en promenad längs Strandpromenaden passerar du både Strandhuset (se nr 7 i Siinmaas promenadrutt) och Strandhotellet (se nr 8 i Siinmaas promenadrutt).

23 tervise Paradiis’ Badcentrum, Side 14Juni-augusti 10-22, övriga tider 11-22I slutet av Strandpromenaden hittar du stadens modernaste spahotell Tervise Paradiis. Här finns även Estlands största äventyrsbad, med aktiviteter för både stora och små badentusiaster. De modigaste välkomnas till badets 4 m höga trampolin, men en skojig adrenalinkick garanteras även alla som väljer att åka en rutschkana eller en häftig vattenfors. Badcentrumet innehåller dessutom ett flertal bassänger, bubbelbad, bastur, en Aquabar, en uppvärmd utomhuspool (som är öppen även på vintern) och en sommarterrass.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

1

2

5

3

4

6

7

8

9