SG dagar 2013 2013-09-20
Margit Alt Murphy 1
Margit Alt Murphy
Doktorand, Göteborgs Universitet
Specialistsjukgymnast, Rehabiliteringsmedicin,
Högsbo, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi
INSTRUMENTELL RÖRELSEANALYS FÖR ÖVRE EXTREMITETEN EFTER STROKE
Översikt
1 • Instrumentell rörelseanalys för armen efter stroke
2 • ARMLAB på Sahlgrenska Universitetssjukhuset
3 • Vad ska man mäta och varför
4 • Klinisk implementering
5 • Framtidsperspektiv
1870-tal (stillbildskamera)
California
Paris
Tidiga studier Muybridge
Marey Gånganalys
40-50-tal: filmkameror
70-80-tal: television kameror kopplad till en dator
80-tal: klinisk användning
Rörelseanalys för armen
Validitet, reliabilitet, känslighet för förändring
Vardagliga aktiviteter (dricka, tvåhandsaktiviteter)
Andra teknologi-baserade metoder (robotar,
aktivitetssensorer)
90-tal Motorisk kontroll och beteende
Första kliniska studierna för stroke
2000-tal
”Reaching”, ”pointing”, ”trunk movement”
Vardagliga aktiviteter för friska, men få studier för stroke
Första interventionsstudier, RCT (efter 2005)
2010-tal
Varför är det så svårt?
Stor variation i
armrörelser
Rörelser i flera
frihetsgrader
Interaktion med
föremål Utrustning
Ingen konsensus i metodiken
ARMLAB på Sahlgrenska Universitetssjukhuset
ARMLAB 5 opto-elektroniska kameror
SG dagar 2013 2013-09-20
Margit Alt Murphy 2
3-D datoranimering av rörelsen
Normalt
rörelsemönster Person med hemipares
head
thora
x
Hand
path
shoulder
hand
head
Kinematiska mått
• Rörelsetid och -hastighet
• Rörelsestrategi
• Rörelsesmidighet och koordination
• Kompensatoriska rörelser av bål och arm
• Ledvinklar
Hastighetsprofil hos friska personer
Stroke
Friska
Interjoint coordination
Att nå och ta ett föremål (reach-to-grasp)
• Långsammare rörelser, lägre maxhastighet
• Maxhastighet nås tidigare, längre decelarationsfas
• Ojämna rörelser, fler rörelseenheter på hastighetskurva
• Sämre koordination mellan olika segment
(axel/armbåge)
• Mindre rörelseutslag (skuldra, armbåge)
• Kompensatoriska rörelsemönster (överkroppen fram,
ökad abduktion och inåtrotation i axel)
Stroke
SG dagar 2013 2013-09-20
Margit Alt Murphy 3
Vi kan mäta mycket . . .
. . . men vi måste veta:
»vad ska vi mäta
Ȋr det stabilt
»är det känsligt för förändring
Ȋr det kliniskt meningsfullt
Vad
• Rörelse i en led
• Rörelser flera leder
• Aktivitet
• ….
Varför
• Biomekanisk modell
• Motorisk kontroll
• Utvärdering
• ….
Vilka mått
• Temporala mått
• Ledvinklar
• Strategier
• ….
Att peka (reach-to-point) arm-hand rör sig som en enhet
Högre hastighet
Längre accelerationsfas
Att nå och ta (reach-to-grasp) arm- hand kontrolleras separat men i
interaktion (temporal coupling)
Långsammare rörelse
Längre decelarationsfas
Mål och kontext – spelar det roll? • Ökad precisionskrav - långsammare rörelse (Fitts’ law)
glasets diameter och mängd av vatten påverkar (Latash 2002)
Ett tomt glas – snabbare, öppning av handen senare
Ett fullt glas – postural segmentell anpassning (Steenberger 1995)
Målinriktad aktivitet med riktiga
föremål gör rörelsen:
jämnare
snabbare
kraftfullare
Vad ska man mäta? Vilka kinematiska mått?
Alt Murphy 2011
SG dagar 2013 2013-09-20
Margit Alt Murphy 4
Hur korrelerar kinematik med kliniska mått ?
Kan de fånga en förändring? Vilka kinematiska rörelseanalysmått kan:
korrelerar med kliniska mått ?
fångar en förändring över tid?
Hand
path
shoulder
hand
head
Rörelsetid
Smidighet
Bålrörelse
ARAT särskilja mellan olika funktionsnivåer efter stroke?
Hur kan denna kunskap implementeras i kliniken?
Rörelsetid Smidighet
Rörelsemönster
Ett bra kliniskt bedömnings-
instrument ska innehålla alla de aspekter
Rörelsetid speglar rörelseförmågan
Kompensatorisk bålrörelse är centralt för att
bedöma rörelsemönster
ARAT speglar den aktuella
rörelseförmågan mätt med
rörelseanalys
Framtidsperspektiv
Förbättrad bearbetning av data
Mera visuell och direkt återgivning av resultat
Förenklade system
Nya mätsystem
Markörlösa system
Aktivitets sensorer
Robot-baserad
Virtuell verklighet
Utvärdering av behandlingsresultat kommer vara ännu viktigare i framtiden
Vi behöver objektiva och bra instrument för att kunna identifiera de bästa träningsmetoderna
En bra utvärdering är till grund för patientens delaktighet och motivation
Hur bedömer jag de kvalitativa aspekterna av rörelseförmåga hos en person? Använder jag standardiserade instrument som fångar kvalitativa aspekter? Vilka rörelseegenskaper skulle vara intressanta bedöma hos en person? Hur skulle ett sådant instrument kunna se ut?