2011-11-25 COWI AB

Beredskapsplan Informationssammanställning

Åtgärdsstrategier

Kunskapsmodell Fältundersökningar

BEREDSKAPSPLAN OCH SKYDD

EXEMPEL FRÅN MJÖLBY

Niklas Blomquist

COWI AB Göteborg

PROJEKTET

TRAFIKVERKET Dubbelspårsutbyggnad Motala – Mjölby

17 planfria broar, 2009-2013

Mellansvenska israndzonen

Joacim Öhman (Proj ledare)

Rolf Fredriksson (Proj ledare)

Jeanette Svensson (Miljöledare)

Arne Öberg (Funktionsledare bandrift)

Ulf Sundquist (Hydrogeolog)

Niklas Blomquist (Hydrogeolog)

Göran Davidsson (Riskanalytiker)

Johan Engström (Miljökemist)

Anette Ekman (Tekniska kontoret)

Per Arne Malmgren (Driftsansvarig VA)

Jeanette Asp (Miljökontoret)

Räddningstjänsten

Lars Kylefors (Vatten och samhällsteknik)

2011-11-25 COWI AB

BEREDSKAPSPLAN SOM SKYDDSÅTGÄRD

Mål, Syfte

Öka förutsättning för snabb och effektiv räddningsinsats - minska konsekvens av olyckor

Hur

• Åtgärdsstrategier

• Sammanställ relevant information

Definiera vad som ingår i Räddningstjänst

2011-11-25 COWI AB

FÖRUTSÄTTNINGAR HÖGBYMON

Huvudvattentäkt Mjölby kn, Ca 20 000 pers

Reservvattentäkt saknas

2011-11-25 COWI AB

KARTA

GEOLOGI

2011-11-25 COWI AB

Komplex israndbildning - Sand- och grusavlagring

Övervägande finsediment i ytan längs järnvägssträckningen

Partier med mer genom-släppliga jordar (sand/grus) förekommer

KARTA

FYSISKA SKYDDSÅTGÄRDER

2011-11-25 COWI AB

Tätskikt

Uppsamlingsmagasin

Räddningsvägar

KARTA

UPPDRAGET

2011-11-25 COWI AB

Utreda möjligheten att styra grundvattenflödet genom fältförsök

Framtagande kunskapsmodell - typområden

Grund för beredskapsplan

KARTA

INNEHÅLL BEREDSKAPSPLAN

Planens syfte

Vattentäkten

Distributionslista

Ansvarsfördelning

• Larmplan

Kontaktlista

Krisorganisation

Åtgärdsplan

Information

Alternativ vattenförsörjning

Dokumentation

Bilagor – kunskapssammanställning

2011-11-25 COWI AB

ÖVERGRIPANDE ANSVARSFÖRDELNING

Förebyggande

Trafikverket

– Samordning Lst, Rdtj, SOS

– Tillsyn bananläggning

Tekniska kontoret

– Förvalta b-planen

– Övningar

– Reservvattenförsörjning

Akutfas

• Räddningstjänsten

– Begränsa

– Uppsamla

– Initiera omhändertagande

• Tekniska kontoret

– Driva saneringsarbete

• Miljökontoret

• Initiera saneringsarbetet

• Beslut om avslut saneringsarbete

2011-11-25 COWI AB

ÅTGÄRDER AKUTFAS

2011-11-25 COWI AB

STOPPA

LÄCKAGE

Sträckinformation

Bilaga A3

INFO

UTSLÄPPSÄMNE

SANERA

FRIFAS

BEJ TÄTSKIKT

-Farlighet

-Brandfarlighet

-Löslighet vatten

-Tungt/lätt i vatten

Bilaga F

BRAND

FÖRHINDRA

SPRIDNING

JÄRNVÄGSOLYCKA

UTSLÄPP

Borneholm -Lycketorp

RÄDDNINGSTJÄNST

UPPHÖR

OMHÄNDERTA

FÖRORENAT

DAGVATTEN

ÄMNESEGENSKAPER

Tätskiktets beständighet - BILAGA G

BRAND

- Släckmetod med små släckvattenmängder

- Överväg ej släcka större brand

SPRIDNING

-Stäng dagvattensystem

-Söder rörmagasin (BIL AGA A5)

- Norr damm (BILAG A4)

-Tätskiktsdjup 1,5 m

-Stor risk för skador tätskikt vid grävning

BRAND

- överväg ej släcka

- Släckmetod med små släckvattenmängder

YTVATTEN

-Dämm dike

-Gräv uppsamlingsdamm i dike

GRUNDVATTEN

-Avskärande uppsamlingsdiken

nedströms utsläppsplats

-Dikesbotten i överkant av

eventuella tätare lager

-Länspump i pumpgrop

GRÄVNING

-Gräv till rena massor i schaktbotten

-Gräv ej igenom täta jordar

GRÄV BORT

FÖRORENING

GRUNDVATTENMÄTNING

Fastställ strömningsriktning.

Grundvattenrör BILAGA B2-B3

ATÄTSKIKT

GENERELL STRATEGI

A+BSTRÄCKSPECIFIK

BESKRIVNING

STRÄCKSPECIFIK

BESKRIVNING

Sanering frifas

Banvallsmassor

Dagvatten/ytvatten/schaktvatten

Jord

KARTA

ÅTGÄRDER KONTROLL- /SANERINGSFAS

2011-11-25 COWI AB

Förutsättningar

Handlingsutrymme för undersökningar/expertstöd som underlag för åtgärder

Användning

Inledande kunskapsöversikt innan platsspecifik information finns tillgänglig.

Principiell beskrivning av åtgärdsstrategi.

KARTA

KONTROLLPUNKTER

I samband med sonderingsborrning

utplaceras grundvattenrör för att möjliggöra

fastställande av strömningsriktning,

förekomst av flera grundvattenmagasin och

vattenprovtagning. Grundvattenrör placeras i

första hand i ytliga jordlager fördelade runt

och på olika avstånd nedströms

utsläppsplats. Förslagsvis utplaceras 4-6

grundvattenrör. Ungefärligt djup för djupare

grundvattenrör är 15-25 m.

Frågeställningar

-Strömriktning övre-/undre magasin

-Tryckgradient övre-/undre magasin

KONTROLL JORD

Parallellt med kontroll av grundvattenföorening

utförs miljöprovtagning i jord i anslutning till

utsläppsplats med syfte att uppskatta

utsläppets omfattning och utbredning.

Resultatet är vägledande för eventuellt

kompletterande saneringsinsatser i jordlagren.

SONDERINGSBORRNING

Sonderingsborrning och skruvborrning i

jordlager utförs för att fastställa jordlagerföljd

och utgöra underlag för bedömning av

platsspecifik risk för föroreningsspridning.

Resultatet är vägledande för fortsatta

åtgärder och kan användas för utformning av

ev saneringsbrunnar och kompletterande

kontrollpunkter.

Frågeställningar

-Jordlagerföljd

-Förekomst av tätande lager

Tänk på

Djupa undersökningshål nära utsläppsplats

kan medföra spridning av förorening till

djupare lager. Djupa sonderingshål bör

inledninsgvis placeras på större avstånd.

INFORMATION TYPOMRÅDE

BILAGA D

KONTAKTA SAKKUNNIG

HYDROGEOLOG

ÅTGÄRDER AKUTFAS

BILAGA A1

JÄRNVÄGSOLYCKA UTSLÄPP

STRÄCKA 5

Km 290+000 - 288+800

OMHÄNDERTAGANDE VATTEN

Beroende på föroreningsegenskaper bör

möjligheten till snabb analys eller om möjlig

okulär besiktning av bortledda

grundvattenmängder utgöra underlag för

strategi för omhändertagande av dessa

vattenmängder. Mobila kolfilter kan vara ett

alternativ för rening innan utsläpp till

banvallens dräneringssystem.

SANERING ÖVRE MAGASIN

Om grundvattenförorening konstateras i övre

grundvattenmagasin inriktas sanering på

grundvattenbortledning primärt i övre marklager

, tex genom schaktbrunnar, avskärande diken

eller wellpointanläggning.

SANERING UNDRE MAGASIN

Om förorening konstateras i undre magasin

utförs djupa saneringsbrunnar i form av

filterbrunnar nedströms utsläppsplats

(avstånd ca 10-20 m) med cc 5 meter tvärs

förmodad föroreningsplym. Föroreningens

egenskaper måste beaktas vid

saneringsbrunnarnas utformning. Förmodat

grundvattenförande lager ligger på ca 15-25 m

djup.

KONTROLL GRUNDVATTEN

Vid behov utförs kompletterande

grundvattenrör i ytliga- och djupare marklager

för att möjliggöra provtagning och utvärdera

effekt av skyddspumpning. Grundvattenrör

placeras på olika avstånd nedströms

utsläppsplats samt nedströms

saneringsbrunnar.

INFORMATIONS SAMMANSTÄLLNING

Hydrauliska parametrar (övre/undre magasin)

Ämnens kemiska egenskaper

Recipienter, strömningstid

Dammkapaciteter

Observationspunkter

Dräneringssystem

Räddningsvägar

Ritningar tätskikt

GV strömningstid

2011-11-25 COWI AB

2011-11-25 COWI AB

Olika målbild hos olika aktörer

Värdet av fältundersökningar som beslutsunderlag för skyddsåtgärder

Öka fokus på omättad zon

Behov balanserad riskbild

Trovärdiga(?) modeller för kostnads-nytto analys

ERFARENHETER

Tack!