Upload
suomen-metsaekeskus
View
13
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
2017-03-09 SKOGSSKADOR
1
Skogsskador kopplade till
klimatförändringen
Hur vi arbetar i Sverige
Skogsstyrelsen
Skogsstyrelsen är en myndighet för frågor som rör skog. Vi ansvarar för att den svenska skogspolitiken förs ut och förverkligas i praktiken av de som äger och brukar skogen.
3 SKOGSSKADOR
Skogsstyrelsen har kontor över hela landet
• Ett 20-tal distrikt
• Tre nationella avdelningar med
medarbetare i hela landet
• Huvudkontor i Jönköping
4 PRESENTATION AV SKOGSSTYRELSEN
Personal
• Cirka 900 anställda
• Medelålder 48 år
• Ca 70 % män och 30 % kvinnor
• Kärnkompetenser skogsvård och naturvård
• Stödkompetenser IT, geografisk information, ekonomi, statistik, juridik, personal, kommunikation, upphandling m.m.
6 PRESENTATION AV SKOGSSTYRELSEN
Vår verksamhet
• Vi utövar tillsyn.
• Vi inventerar, följer upp och utvärderar tillståndet i skogen.
• Vi ger rådgivning och håller kurser.
• Vi ansvarar för officiell statistik inom ett antal skogliga områden.
• Vi arbetar med att se över behoven av att bevara skyddsvärd skog.
• Vi arbetar med statliga stöd och bidrag.
• Vi har en uppdragsverksamhet.
7 SKOGSSKADOR
En tredjedel av Sverige ligger söder om Finland
• Mer än hälften av skogstillväxten i Sverige kommer från områden söder om Finland
• Kanske är frågan om skogsskador större i Sverige än Finland …
• Men klimatförändringen innebär sannolikt för båda våra länder …
– att befintliga skogsskadegörare drabbar längre norrut
– att vi har att hantera nya skadegörare
2017-02-14 SKOGSSKADOR
8
Stormen Gudrun 2005 och en allt mer ökad kunskap om klimatförändringen → →
SKOGSSKADOR
9
→ Skogsstyrelsen har ökat fokus på
skogsskador kopplade till klimatet
75 milj. m3sk Uppskattad temperaturökning (scenario RCP4,5) och
minskad vattentillgång på sommaren (RCP4,5 och 8,5)
Effekter av klimatförändringen på skogen - vad Skogsstyrelsen ser som viktigt
• Biologisk mångfald, friluftsliv och rennäring
• Skogstillväxt, självföryngring och virkeskvalitet
• Risken för stormfällning
• Risken för insektsskador
• Risken för angrepp av skadesvampar
• Risken för skador till följd av plantbete och fejning
• Risken för torka, frost och annan klimatrelaterad stress
• Risken för skogsbrand
• Hur påverkas drivning och annan körning i skog?
SKOGSSKADOR
10
Kapitelrubriker i Skogsstyrelsens
Rapport 2–2016
Skogsintressenters syn på klimatförändringen
SKOGSSKADOR
11
Skogsstyrelsen Skogsbruket Naturvårds-
organisationer
Politiken Allmänheten
Anpassa
skogsskötseln
Viktigt, hög
aktivitet
Mindre fokus än
Skogsstyrelsen
”Mer hyggesfritt” Uppmärksammat
som viktigt
Helt ovetande
Hög skogs-
tillväxt är viktigt
Lagra kol i
skogen är viktigt
Bioekonomi
Skogsintressenters syn på klimatförändringen
SKOGSSKADOR
12
Skogsstyrelsen Skogsbruket Naturvårds-
organisationer
Politiken Allmänheten
Anpassa
skogsskötseln
Viktigt, hög
aktivitet
Mindre fokus än
Skogsstyrelsen
”Mer hyggesfritt” Uppmärksammat
som viktigt
Helt ovetande
Hög skogs-
tillväxt är viktigt
Ja Ja Ja, kanske … Ja Viss kunskap
finns om detta
Lagra kol i
skogen är viktigt
Bioekonomi
Skogsintressenters syn på klimatförändringen
SKOGSSKADOR
13
Skogsstyrelsen Skogsbruket Naturvårds-
organisationer
Politiken Allmänheten
Anpassa
skogsskötseln
Viktigt, hög
aktivitet
Mindre fokus än
Skogsstyrelsen
”Mer hyggesfritt” Uppmärksammat
som viktigt
Helt ovetande
Hög skogs-
tillväxt är viktigt
Ja Ja Ja, kanske … Ja Viss kunskap
finns om detta
Lagra kol i
skogen är viktigt
Viktigt, men inte
lika viktigt som
hög tillväxt
Hög tillväxt
mycket viktigare
Viktigt mål Viktigt, men inte
lika viktigt som
hög tillväxt
Anser (tror) nog
ganska många
Bioekonomi
Skogsintressenters syn på skog, skogsbruk och klimatförändringen
SKOGSSKADOR
14
Skogsstyrelsen Skogsbruket Naturvårds-
organisationer
Politiken Allmänheten
Anpassa
skogsskötseln
Viktigt, hög
aktivitet
Mindre fokus än
Skogsstyrelsen
”Mer hyggesfritt” Uppmärksammat
som viktigt
Helt ovetande
Hög skogs-
tillväxt är viktigt
Ja Ja Ja, kanske … Ja Viss kunskap
finns om detta
Lagra kol i
skogen är viktigt
Viktigt, men inte
lika viktigt som
hög tillväxt
Hög tillväxt
mycket viktigare
Viktigt mål Viktigt, men inte
lika viktigt som
hög tillväxt
Anser (tror) nog
ganska många
Bioekonomi
Ja Ja Ja, kanske … Ja! Vad är det?
Klimat, skog och skogsbruk - några exempel på aktiviteter vid Skogsstyrelsen de senaste 10 åren
• Endagskurs för alla skogskonsulenter ca 2010, > 500 personer
• Kampanjer med projekt, kurser och rådgivning till skogsägare – ”Skogsbruk i förändrat klimat”
• Kurser också för skogstjänstemän i skogsbruket
• Klimatpolicy, uppdaterad ett flertal gånger
• Skogliga konsekvensanalyser 100 år framåt innehåller klimatmodeller (för skogstillväxten) sedan 2008
– ej för skador, på grund av otillräcklig kunskap
– dock stormskademodell i SKA 15
SKOGSSKADOR
15
Skogsskador som vi anser viktiga i Sverige
Biotiska
• Klövviltet
• Snytbaggen
• Rotrötan
• Granbarkborren
• Törskatesvampen
• ”Nya skadegörare”
SKOGSSKADOR
16
Abiotiska
• Stormar
• Skogsbrand
• Var och hur förekommer skadorna?
• Hur kopplar de till klimatförändringen?
• Vilka rekommendationer och åtgärder har vi?
Skador av klövvilt: Älg, rådjur, kronhjort
SKOGSSKADOR
17
• Svensk älgstam är dubbelt så stor som Finlands (?)
• Älgen sänker tillväxten i svensk skog direkt med 1–7 milj. m3sk/år
– 3–5 milj. m3sk/år (?)
– Jämfört med tillväxt ca 100 milj.
• Påverkar dessutom skogsskötseln
– Plantering av gran på tallmark
– Sen och utebliven röjning
• Rådjur betar toppskotten på små tall- och granplantor
• Klövviltet betar hårt på lövträden!
Foto Petri Timonen
Foto Clas Fries
Älgbetesinventeringen (Äbin) visar på stora skador i hela landet
• Tallskog 1–4 m, färska skador på: – Toppskottet betat, stamgnag, alla kransgrenar betade
• Visar på stora skador – I vissa regioner mycket svåra färska skador
– Dessutom tillkommer återbetning
• Sedan några år – Bekostas av skogsbruket
– Utförs av konsulter
– Täcker hela landet
– Viktigt underlag i älgförvaltningen
– Älgförvaltningsområden → älgskötselområden → viltvårdsområden
SKOGSSKADOR
18
Klövviltet och klimatförändringen
• Vi räknar med att klövviltet kommer att gynnas – Orsak: Mer och bättre foder på sommaren
• Det medför risk för ökade skador
• Det är mycket viktigt att viltförvaltningen fungerar! – Balans mellan fodermängd och viltstammens storlek
– ÄLG: Särskilt viktigt
SKOGSSKADOR
20
Snytbaggen
• Betraktades som ett problem redan vid slutet av 1800-talet
• Fram till 1950-tal:
– Stubbrytning, mekaniska skydd, hyggesvila, fällor
• DDT används från 1950-tal fram till förbud 1975
• Därefter: Hyggesvila och markberedning
• 1980-tal: Permetrin börjar användas, mekaniska skydd (TENO, med flera)
• 2004: Permetrin förbjuds, två nya insekticider
• Conniflex, Beta Q, MultiPro, Cambiguard, med flera mekaniska skydd lanseras
• Insekticider nu på dispens i skogscertifieringen, de fasas successivt ut
SKOGSSKADOR
21
Foto Claes Hellqvist
Beläggningsskydd och barriärskydd: Exempel
SKOGSSKADOR 22
Foto Claes Hellqvist Foto Magnus Petersson Foto Magnus Petersson
Snytbaggen
SKOGSSKADOR
23
• Insekticidbehandling (för några år sedan)
– 95-100 % i Götaland
– 50 % i Svealand
– 10-15 % i Norrland
• Numera får 150 miljoner plantor mekaniska skydd varje år
– Av total 375 milj. plantor per år (= 40 %)
• Kostnad för skyddsbehandling: 100 milj. kr/år
• Insekticid: 30 öre per planta
• Conniflex: 75-100 öre per planta
• www.snytbagge.se
Foto Claes Hellqvist
Snytbaggeskadorna …
SKOGSSKADOR
24
• är ett stort problem i skogsbruket – sänker skogsproduktionen
– kräver betydande insatser för att hållas tillbaka
• klimatförändringen kommer inte att göra att problemet minskar – tvärtom
Snytbaggen och klimatförändringen
• Skador är numera normalt även utmed Norrlandskusten
• Har skador funnits tidigare men inte noterats?
• Hur stor roll har klimatförändringen?
• Vi räknar med att snytbaggen blir allmän i stora delar av
norra Sverige
Rotrötan finns i hela landet
Slutavverkning 15 % av granvolymen Gallring 8 % av granvolymen
SKOGSSKADOR
26
Stubbehandling med pergamentsvamp (Rotstop) i gran
• Behovet i gallring bedöms större än vad som verkligen stubbehandlas
– Götaland: 2/3 av behovet behandlas
– Svealand: 1/3 av behovet behandlas
• Slutavverkning
– Nästan ingen stubbehandling i Sverige
• Norrland
– Ungefär samma breddgrad som Finland
– Ingen stubbehandling
– Granen gallras (i huvudsak) på vintern
SKOGSSKADOR
27
Illustration Tove Vollbrecht
SKOGSSKADOR
28
Rotrötan och klimatförändringen
• Med varmare och kortare vintrar ökar risken för rotröta
• också i norra Sverige
• beroende på längre tid med temperatur > 5 oC
• beroende på sämre bärighet → mer rotskador
• Rotrötan kommer sannolikt att kräva stubbehandling av gran även
• i slutavverkning
• i norra Sverige
• Rotrötebehandling är idag inte reglerat i skogsvårdslagen
Granbarkborren har gett omfattande angrepp efter stormar
SKOGSSKADOR
29
Foto Åke Lindelöw Foto Göran Liljeberg
Efter stormar i granregioner – angrepp av granbarkborre
30
Stormar med stora skogsskador från 2005
• Gudrun januari 2005 (75 milj. m3sk)
• Per januari 2007 (12 milj. m3sk, eventuellt 16 – 20)
• Dagmar december 2011 (5 milj. m3sk)
• Hilde november 2013 (3,5 milj. m3sk, mest tall)
• Ivar december 2013 (8 milj. m3sk, eventuellt 12)
• Plus cirka tio stormar 2005 – 2016 med skador på 0,5 – 2 milj. m3sk
– Främst i Götaland
0,6 milj. m3sk ståndskog har
dödats av GBB i mellersta
Norrland 2011 – 2015,
angreppen fortsätter
2 – 3 milj. m3sk angreps av granbark-
borre 2006 – 2008 efter Gudrun och Per
(Skogsstyrelsen, Rapport 5-2009)
Vi försöker bekämpa granbarkborren med skogsvårdslagen som grund
• Skogsvårdslagen § 29 – ”Skogsskyddsparagrafen”
• Högst 5 kubikmeter insektsfarligt virke per hektar
• Bekämpningsområde kan inrättas – Särskilda bestämmelser
– Inrättat i stora delar av Götaland efter Gudrun 2005 (nu borttaget)
– Inrättat i södra Norrland 2012
– Max 3 kubikmeter insektsfarligt virke per hektar
– Krav kan ställas på skogsägaren: ”Sök och plock”
SKOGSSKADOR
31
Granbarkborren och klimatförändringen
• Risken för angrepp av granbarkborre ökar av flera orsaker – Torrare och längre somrar, särskilt i södra Sverige (där granen dominerar)
• granen torkstressas • vanligt med svärmning två gånger → snabb populationsuppbyggnad
– Fler kraftiga stormar (?) som kan ge mer skador • beroende på höga träd och mindre tjäle
– Färre självverksamma skogsägare • som är ute i skogen och som kan upparbeta vindfällen
• Därför är det viktigt med – Övervakning (monitoring) av GBB-populationer – Välorganiserad beredskap och effektivt bekämpningsarbete – Bra skogsskötsel, skogshygien
SKOGSSKADOR
32
Törskatesvampen kom in från Finland vid millennieskiftet
INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE ...) 33
• Skadorna inventerades av SLU 2007, 2008 och 2012
– Nationellt Riktad Skadeinventering
• Mer än 10 % av tallarna angripna av törskatesvamp:
– 12 % i Norrbottens landskap
– 3 % i södra Västerbottens län
• Angreppen dödar oftast tallarna
• Stort skogsskötselproblem – Avverka angripna träd?
– Avverka hela beståndet?
– Börja om med tall, gran, contortatall, sibirisk lärk?
Brandområdet och Västmanlands län
SKOGSSKADOR
35
13 000 hektar branddödad och
brandskadad produktiv skog
Brandens storlek i förhållande till bränderna i Tyresta (1999, 450 ha) och Bodträskfors (2006, 1900 ha)
SKOGSSKADOR
36
Dessutom
Torsburgen på
Gotland 1992,
2200 ha
SKOGSSKADOR
38
Brandförlopp
• Torsdag – fredag kväll
• Lördag och söndag
• Den svarta måndagen – 4 augusti (2014)
– Temperatur 35 oC, vind 15 m/s
– Spridningshastighet tidvis 30-50 m/minut
SKOGSSKADOR
41
Skogsbrand och klimatförändringen
• Vi räknar med fler skogsbränder – längre brandsäsong
– torrare på sommaren, främst i söder
• Därför är det viktigt med – välorganiserad beredskap och effektivt bekämpningsarbete
– kraftfulla, initiala insatser
• Skogsstyrelsens roll är liten jämfört med andra myndigheters roll – assistera med kartor
– kontakter med media
• Skogsbranschen håller på att revidera sina rekommendationer för skogsarbete vid olika brandrisker
Beredskap vid omfattande skogsskador
SKOGSSKADOR
42
• Storm
• Skogsbrand
• Insekter och svampar
• Nya och av EU-reglerade skadegörare – Jordbruksverkets ansvar
Beredskap
• Skadesamordnare lokalt, regionalt och nationellt
- Fångar upp signaler på skador
• Beredskap på helger för skadesamordnare och kommunikatörer
- Samverkanskonferenser med andra myndigheter
- Snabbare svar på medias frågor
SKOGSSKADOR
43
Beredskap
• Samverkansgrupper med skogsbruket – Avstämningsmöten
• Regelbundet
• I händelse av skada
• Inventering vid större stormskador – Referensfastigheter (södra Sverige)
– Bilrutter (mellersta och norra Sverige)
• Förberedda frågor och svar, för att underlätta mediakontakter
• Vi skriver numera även loggbok för händelser – För att kunna redovisa vad vi gjort och för att lära
SKOGSSKADOR
44
Övervakning granbarkborre: Döda träd per km hyggeskant
INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE ...) 46
Nya skadegörare
• Diplodia pinea
• Sydöstra Europa
• Upptäckt i höst norr om Arlanda
• Dödar årsskott och knoppar
• Klimatbetingad
• Ej EU-reglerad
• Råd: Avverka, flisa, bränn
SKOGSSKADOR
47
Skogsskador kopplade till klimatförändringen
SKOGSSKADOR
48
• Vi räknar med mer skogsskador i svensk skog
– svampar och insekter
– stormar och bränder
– mer skador i norr
– nya skadegörare
• Därför är det viktigt med
– god kunskap
– övervakning, god beredskap och effektivt bekämpningsarbete
– kraftfulla initiala insatser
Skogsskador kopplade till klimatförändringen
SKOGSSKADOR
49
• Vi räknar med mer skogsskador i svensk skog
– svampar och insekter
– stormar och bränder
– mer skador i norr
– nya skadegörare
• Därför är det viktigt med
– god kunskap
– övervakning, god beredskap och effektivt bekämpningsarbete
– kraftfulla initiala insatser
• Skogssektorns åtgärder blir inte annorlunda på grund av klimatförändringen
– men vi måste vara mer uppmärksamma och väl organiserade för att möta dem
• Ett aktivt skogsbruk med god skogsskötsel ger robusta skogar.
Skogsskötselserien är en lärobok i skogsskötsel med 70 författare (forskare) och som omfattar 1700 sidor
• Produktion 2006 –
• Kostnad drygt 10 milj. kr
• Används av studenter, skogstjänstemän, skogsägare
• Fritt tillgänglig på: www.skogsstyrelsen.se/skogsskotselserien
• Referensverket i skogsskötsel i Sverige