Heidegger, tillvaron och tekniken

för varat, i tiden

ett hopkok av avhandlingsrelaterade filosofifunderingar

Niclas Ekberg, 2012

Hur hänger det du säger ihop? Vad är det viktigaste och vad är sekundärt eller avlett? 

Peter Kemp om filosofisk reflektion

gulp..!

varatadhet

a thet

som reser sig mot intet

metafysiken som varats historia: verklighetens grund och förutsättning förflyttats från

”Vara är vilja till vilja” (Heidegger, 1998, s. 78)

varat som ”en länge bortglömd erfarenhet” (Gadamer, 1997, s. 75-76).

Gud -> naturen -> människan

kärlekmakt

trygghetförnuft

den moderna människans herravälde över tillvaron;allt kan återföras till människan själv - och hennes vilja till…

“His [Heideggers (min anm.)] originality consists

in pointing out that the ambition to control being is itself a way of being and hence subordinate at some deeper level to an ontological dispensation beyond human control. Heidegger's demand for a new response

to the challenge of this dispensation is so shrouded in obscurity that no one has ever been able to give it a concrete content”

Feenberg, 1992, s. 317

᾿̓

Människan är ofrivilligt inkastad i världen. Har att gilla läget och utifrån detta välja att söka förstå sitt sammanhangs mening och vad hon har möjlighet att vara

människan som både skådeplats för en verkande historia och aktör i en livsberättelse i vardande

Människans existentiella grundförutsättningar

”Friheten är emellertid blott i valet av en enda möjlighet, d v s i att man står ut med att inte ha valt eller inte ha kunnat välja de övriga möjligheterna” 

Heidegger, 1993b, s. 71

”’Verkligheten’ står alltid i en framtidshorisont av önskade och fruktade och i alla händelser ännu icke avgjorda möjligheter” 

Gadamer, 1997, s. 91

att vara ämnat att vara…

den aristoteliska kausalitetskvar-tetten som avslöjar teknikens väsen, vad teknik (och mänsklig aktivitet) är

någonting som inte varit synligt har synliggjorts genom ett avslöjande i form av ett frambringande

…av sanningen

Hervorbringen

causa materialis(hyle)

causa formalis(eidos)

causa finalis(telos)

causa efficiens(logos)

Den skapande och handlande människan

delar i omsorgen sin i-världen-varo med andra

Jag är sammanbunden med de andra som

varit före mig, är samtida med mig och

kommer att vara efter mig

Möjligheten att finna sig själv ligger i

tillvaron som medvaro, som bär en ursprungligt inneboende förståelse av andra.

 ”Såsom medvaro »är» tillvaron således till sitt väsen till för andras skull” 

Heidegger, 1993a, s. 162

För att något ska behöva lagas måste felen kunna konstateras

ooooo

Det är o:et i orden som gör det

omöjligaoriktigaoviktigaosannaofruktbaraoegentliga

”Åsikten har en speciell och inbyggd tendens till att vilja breda ut sig. Den vill alltid bli till allmän mening” 

Gadamer, 1979 , s. 177

mannet som konformitetens uttryck

jämförlighetsvurmen gör att vi ägnar oss åt den relativa skillnaden och den utjämnande genomsnittligheten

en förfelad relation till och förståelse av det andra – och sig själv

”Var och en är den andre, ingen är sig själv” 

Heidegger, 1993a, s. 168

människan förstår sig själv genom vad hon lägger ned sin tid på

härnäst som oegentlighetens klämmande

sko; den rastlösa nyfikenhetens flackande efter nästa nya

tillvaron förmår inte kvarhålla det ögonblick

som utgör den ”egentliga nuvaron”

tidslighet och tillspillogiven möjligvaro

den behärskande omsorgen ”Denna typ av omvårdnad övertar 

i den andres ställe vad denna har att ombesörja /…/ Inom en dylik omvårdnad kan den andre /den omvårdade/ bli till den beroende och behärskade, även om denna maktutövning kanske helt förtigs och förblir förborgad för den behärskade.” 

Heidegger, 1993a, s. 161

᾿̓

den moderna tekniken som inte låter varat visa sig som det i sig självt är

från det frambringande till

ett utkrävande

Världen och allt som däri är försätts i beredskap - allt kan beräknas, ordnas och utkrävas

Das Ge-stell som den

oegentliga varaförståelsen

BeställaFörställaLikställaFöreställaFramställa

I en tillvaro präglad av Ge-stell ”humans lose contact with that which cannot be calculated; it withdraws into the shadows, and the world appears as a scene of loss of meaning and transcedence.” 

Hans Ruin, 2010, s. 190

Vem är inte framtidskompeten

t och flexibel?

”[M]an, precisely as the one so threatened, exalts himself to the posture of lord of the earth. In this way the impression comes to prevail that everything man encounters exists only insofar as it is his construct. This illusion gives rise in turn to one final delusion: It seems as man everywhere and always encounters only himself.”

Heidegger, 1977a, s. 27

Självbedrägeriet som oegentlighetens

slutdestination

Heidegger påvisar vad som gått förlorat och lyfter fram en människa som har kommit att ”uppfinna andra grunder och ursprung”

Heidegger ger perspektiv på inte bara en

”»andra början», utan en mångfald av begynnelser”

S-O Wallenstein i och om Heidegger (2005)

Kontoförda förlusterhemhörighet

förankring

varaförståelse

vararelation

mening

sanning om tillvaro och värld

Teknik såsom avslöjande att allting är och har mening - ett avslöjande av vad som inte öppet visar sig.

teknik och poesi har i grunden har samma uppgift: att

visa på och skapa mening i världen.

Technē innebär för Heidegger ett frambringande, vilket är en betydelse som också utrycks i ordet

poiēsis

den moderna människan lever i ett tillstånd av

flykt undan tänkandet

ett verklighetsnära tillstånd av meditativt tänkande kan föra människan från vetskap till förståelse

vägen till en ny och fri relation till den moderna tekniken

handlar om att varaktigt upplåta varat, att vara det meditativt tänkande vara människan är ämnad att vara

fortgewähren

Die Gelassenheit zu den Dingen

det meditativa tänkandet och konsten

sammanförs

genom språket och orden kan

sakerna benämnas och

framträda i det öppna

för även människan till det öppna

sägandet ger människan en skådeplats med utsikt mot sig själv och sina livsvillkor,

sammanhang och meningen

”Reflection is needed as a responding that forgets itself in the clarity of ceaseless questioning away at the inexhaustibleness of That which is worthy of questioning – of that from out of which, in the moment properly its own, responding loses the character of questioning and becomes simply saying”

Heidegger, 1977b, s. 182

Just sayin’…