1. Kom igng medOmdme24Tips till skolor som vill brja arbeta med omdmen i skola24Marina KarlssonRrsjskolan i Malm2008-09-11PIM-uppgift nr 5

2. InnehllsfrteckningSidanVad r skola24? 3Varfr omdmen i skola24?3S hr gr lraren fr att skriva omdmen4Frga fr frga snabbinmatningElev fr elevSkriva ut omdmen7Ta fram omdmen med filter (infr klass-/betygskonferens)8S hr gr administratren fr att ta ut statistik 9S hr gr administratren fr att skapa en underskning10Att skapa frgorAtt skapa filterAtt skapa frgepaketAtt skapa underskningarOlika typer av frgor 17Ja/Nej-frgor & EnkelvalsfrgorFlervalsfrgorIntervallfrgorFritextfltOrdningsfrgorAtt tnka p nr man formulerar frgor och svar 19Utg frn den egna skolans arbetssttUtg frn styrdokumentenSyftetVad bedmer vi?Se likheter mellan olika mnenTips till schemalggaren/skoladministratren av skola24 20LraremnesbeteckningarSvenska & Svenska som andrasprkEnskilda mnen eller arbetspassNamnge grupper, frgor och underskningar rttDet man frnvarorapporterar dyker upp i omdmetKommentarfltTidsgrns & deadlineDet som r gjort r gjortDet tar tid att skapa ngot braBilaga 1: Exempel p omdme, ml att uppn23Bilaga 2: Exempel p omdme, infr utvecklingssamtal24Bilaga 3: Exempel p underlag till klass-/betygskonferens 25Bilaga 4: Exempel p statistikrapport 26 2 3. Vad r skola24?Skola24 r ett webbaserat program som tillhandahlls av fretaget Nova Software. I korthet kan mansga att man frst lgger in alla skolans scheman i deras schemaprogram Novaschem.Drefter publicerar man schemafilen i skola24 och lrarna kan sedan registrera frnvaron fr sinaelever via programmet som de kommer t via Internet, dygnet runt. Den frnvaro som rregistrerad kan man f ut i diverse olika rapporter. Hdanefter frutstts att lsaren av dettadokument redan r vl frtrogen med frnvaromodulen i skola24. Till skola24 finns olika roller/moduler. Frldrarollen mjliggr fr vrdnadshavarna att logga ini systemet fr att sjlva kunna flja barnets nrvaro. Omdmesmodulen mjliggr fr lrarna attskapa omdmen i skola24.Varfr omdmen i skola24?Regeringen har beslutat att frn och med hstterminen 2008 ska alla elever i grundskolan fskriftliga omdmen i varje mne, varje termin. Hur omdmena ska utformas bestms av rektor.Skolans uppgift r nu att utforma omdmen som bland annat r informativa, tydliga,mlrelaterade och framtblickande. Frdelarna med att skapa omdmen digitalt r mnga. Lrarnas arbete underlttas nr deslipper formulera sig fritt utan istllet kan vlja bland givna alternativ som nd lever upp tillkraven. Samtliga lrare anvnder sig av samma formuleringar vilket ger ett enhetligt intryck ochett gemensamt, professionellt frhllningsstt och sprk. Klassfrestndare/mentorer slipper jagain omdmena frn andra lrare fr att sammanstlla i ett dokument. Skolledningen kan plockafram statistik och drigenom f en bild av kunskapsnivn p skolan. Frnvarostatistiken kaninkorporeras i omdmena om s nskas. P marknaden finns det mnga olika slags program som mjliggr skriftliga omdmen.Naturligtvis kan man anvnda sig av ngot av dessa. Om skolan redan anvnder sig av skola24fr frnvaroregistrering r det dock ltt att ocks skapa omdmen i skola24. Att kpa inytterligare ett program kan d tyckas ondigt. Omdmesmodulen i skola24 r dessutomkonstruerad p ett sdant stt att skola24 erbjuder verktyget, men de enskilda skolorna kan sjlvautforma innehllet i omdmena s att det anpassas till den enskilda skolans behov. Rrsjskolan i Malm har arbetat med omdmen i skola24 sedan hstterminen 2006.Alltsedan dess har vi varje termin lmnat hem omdmen till eleverna och deras vrdnadshavare. Iutvrderingar med lrare, frldrar och elever i rskurserna 1-9 har den stora majoriteten visatstort frtroende fr omdmena. Framfrallt har majoriteten tyckt att utvecklingssamtalen harfrbttrats avsevrt nr eleverna och deras vrdnadshavare har ftt hem omdmena innan frgenomlsning. Eleverna har blivit mer medvetna om sin studiesituation och den pedagogiskadiskussionen p hela skolan har kat.P Rrsjskolan har vi anvnt oss av tre olika slags underskningar/omdmen:1. Utfrliga och omfattande omdmen infr utvecklingssamtalen (en gng per termin). Hr finns mycket information om elevens nuvarande kunskapsniv samt ocks frslag p hur man kan arbeta vidare fr att utvecklingen ska g framt.2. Kortfattade omdmen dr enbart mluppfyllelsen mts. Dessa omdmen ses som en uppfljning till de mer omfattande som beskrivs under punkt 1 och kan ocks anvndas som underlag fr klass-/betygskonferenser.3. Omdmen fr att mta mluppfyllelsen gllande kursplanens uppnendeml i rskurs fem. Samtliga ml som ska vara uppfyllda rknas upp och lraren kryssar i om eleven har uppntt, r p god vg att uppn eller inte har uppntt mlen. Kommer ven att anvndas fr uppnendemlen i skolr tre. 3 4. S hr gr lraren fr att skriva omdmenLrare gr s hr fr att besvara en underskning/skriva omdmen: logga in i skola24 somvanligt. P startsidan finns information om eventuella ppna underskningar.Klicka p Svara p underskningstillflle.Du kommer nu rtt in i underskningen. Hela underskningen r uppbyggd i en trdformation.Prova dig fram genom att trycka p de olika raderna. Precis som nr man rapporterar frnvarokommer de obesvarade frgorna att vara fetstilta och de besvarade kommer att vara i normal stil.Nr en frga r klar hoppar man direkt till nsta obesvarade frga. Alla frgor kan besvaras p tv stt: per elev eller per frga. Ibland r det ena sttet bttre,ibland det andra. Prova dig fram till vad som passar dig/respektive frga. Allt r synkroniserat pett stt som innebr att om man besvarat en frga per elev s kommer det att synas ocks p detandra sttet.4 5. Att besvara per frga1. Ls frgan.2. Vlj ett svar som kan passa de flesta elever.3. Markera eleverna.4. Klicka p skriv.5. ndra de elever som ska ha ett annat svar.6. Spara. 6 1 4 2355 6. Att besvara per elev1. Klicka p en elevs namn.2. Ls frgor och svar. Klicka i rtt svar.3. Spara.3216 7. Skriva ut omdmenGr s hr fr att skriva ut omdmen:1. Vlj Rapporter.2. Omdme fr elev3. Grundrapport Omdme fr elev4.Vlj en klass/grupp eller en elev.5.Klicka p Hmta underskningstillflle.6.Vlj rtt underskning.7.Under rubriken vlj frgor vljer du alla.8.Under mnen/kurser vljer du alla (svida du inte r intresserad av bara ngot enstaka mne).9.Vlj om du vill gruppera frgorna per mne eller per frga.10. Klicka p Visa. Ett omdme i pdf-format kommer att visas till hger, precis som nr man tarfram andra rapporter i skola24. Exempel gr att finna i bilaga 1 och 2.1102+34567897 8. Ta fram omdmen med filter (infr klass-/betygskonferens)Nr man har klass-/betygskonferens r det viktigt att ta upp om eleverna nr mlen eller inte irespektive mne. Fr att snabbt f grepp om mluppfyllelsen har vi dessa konferenser direkt efteren avslutad underskning dr lrarna besvarat frgan Har eleven hittills ntt mlen? Sedan plockar vifrn skola24 fram ett underlag om varje elev dr endast denna frga syns. Fr att plocka framunderlaget gr man exakt likadant som nr lrarna ska skriva ut omdmen (jag frutstter att dukan det nu), men man gr en del speciella instllningar.1. Vid vlj frgor markerar man endast den frga som har med mluppfyllelsen att gra.2. Gruppera per frga.3. Vxla till Avancerat lge.4. Instllningar5. Format6. Visa inte sidnummer, frgepaket, sammanfattning och frnvaro.7. Visa endast valda svarsalternativ.8. Klicka p Visa och omdmet kommer fram till hger precis som nr man skapar alla andra rapporter i skola24. Exempel gr att finna i bilaga 3.4+533116227 8 9. S hr gr administratren fr att ta ut statistikOmdmesmodulen i skola24 har mnga frdelar. En av dem r att man ltt kan plocka ut statistikp de inmatade svaren. Man mste d vara inloggad som skoladministratr.Gr s hr fr att ta ut statistik:1. Rapporter 12. Omdme statistik3. Grundrapport Omdme per frga4. Vlj skola om det inte redan r inmatat5. Vlj underskningstillflle6. Vlj klass/grupp7. Vlj mnen (alla)8. Vlj frgetyp (alla)9. Vlj de frgor du vill ha med i statistiken.10. Under rubriken Gruppering/sammanstllning av data vljerdu mne/kurs p niv 1 och Frga p niv 2.2+311. Klicka p Visa och en statistikrapport i pdf-formatkommer fram till hger precis som i alla andrarapporterman skapar i skola24.Exempel gr att finna ibilaga 4.124-9 10-119 10. S hr gr administratren fr att skapa en underskningFr att skapa en underskning mste man g igenom fyra olika steg:1. Mata in frgorna med dess svarsalternativ.2. Skapa olika filter. mnesfilter r bra s att vissa frgor enbart skickas till vissa mnen och intetill andra. ven rskursfilter r bra att ha om man inte vill att lrarna ska skapa omdmen fralla rskurser samtidigt.3. Kombinera ihop filter och frgor i frgepaket.4. Stoppa in frgepaketen i en underskning och starta underskningen.Frga 1 Frga 2Frga 3 Frga 4 Frga 5 Filter A Filter B Filter CUnderskning 10 11. Att skapa frgorVad man br tnka p nr man formulerar frgor beskrivsp sidan 19. Hr beskrivs hur man skapar en flervalsfrga.Principen fr hur frgor skapas r dock samma oavsettfrgetyp.1 2Gr s hr fr att skapa frgor:1. Omdme2. Definiera underskningstillflle3. Frgor4. Ny frga5. Under ID skriver du ett ord som gr att du ltt kan hitta 3+4frgan; ett ord som sger precis vad frgan handlar om.6.I frgetext skriver du sjlva frgan.7.Vlj om du vill tillta lrarna att skriva en kommentar(fritextflt) eller inte. (Det r inte att rekommendera, sesidan 21)8.Vlj frgetyp. Vi vljer hr Flerval. vriga frgetyperbeskrivs p sidorna 17-18. 59.Under Alternativ skriver du in de olika svarsalternativenoch klickar drefter p Lgg till.Obs! Du mste vara noggrann med stavning och 6interpunktion. Det gr inte att rtta felskrivningar i efter-hand.710. Om du vill ha svaren i annan ordning kan du klicka pflytta upp/ner.11. Spara. 89 1110 11 12. Att skapa filterFilter r ndvndigt att skapa om man inte vill att frgornaska besvaras av ALLA lrare om ALLA elever i ALLArskurser. Med hjlp av filter kan se till att ett frgepaketskickas endast till en rskurs eller vissa mnen. Filtret skasedan anvndas i frgepaketen innan man skapar enunderskning.1 2Gr s hr fr att skapa filter:1. Omdme2. Definiera underskningstillflle3. Filterdefinitioner4. Nytt datafilter5. Under ID skriver du ett ord som gr att du ltt kan hitta filtret; ett ord som sger precis vad fr sorts 3+4 filter det handlar om.6. Under beskrivande text kan du, om du vill, beskriva vad det r fr ett sorts filter. Detta r inte ndvndigt.7. Vlj Filtertyp. (Kurs anvnds p gymnasiet) 58. Gr ditt urval.9. Spara. (6) 7 9 8 12 13. Att skapa frgepaketNr du har skapat bde frgor och filter r det dags att kombinera dessa till frgepaket.Frgepaketen kan sedan anvndas och teranvndas nr man skapar olika underskningar.Gr s hr fr att skapa frgepaket:1. Omdme2. Definiera underskningstillflle3. Frgepaket4. Nytt frgepaket1 25. Ge frgepaketet ett kort men bra ID som du sedanltt kan hitta.6. Om du vill kan du skriva in en frklarande text och markera att den ska synas i rapporter och nr lrarna besvarar frgorna. Kan vara bra att ha, men r inte 3+4 ndvndigt.7. Vlj de filter som du vill ska glla fr frgepaketet. Det r nu du vljer vem frgorna ska skickas till (lrare, rskurs, grupper, )8. Markera de frgor du vill ska finnas i 5 paketet och klicka p pilen fr att fra in dem i paketet.9. Spara.6 7 7 8 8 9 13 14. Att skapa underskningarNr man har skapat alla de frgepaket man vill ha, har man gjort det strsta jobbet. Det r nu detroliga brjar. Nu r det dags att skapa den frsta underskningen.Gr s hr fr att skapa en underskning:1. Omdme2. Definiera underskningstillflle3. Underskningar4. Nytt underskningstillflle 125. I rutan Underskningstillflle skriver du en passande rubrik. Denna titel har flera syften. Dels blir det rubriken i det utskrivna omdmet, dels anvnds den fr att senare hitta rtt underskning nr man t.ex. ska skriva ut omdmen. En elev som gr mnga r p en skola kommer s smningom3+4 att ha mnga omdmen s det gller att kunna hitta rtt underskning ltt och snabbt. Vlj drfr text med omsorg. Brja grna med tiden (lsr + termin/mnad).6. I rutan Frklarande text ska du nu formulera den inledning som ska finnas i alla utskrivna omdmen. Tnk p att texten ska vara anpassad s att svl frldrar som eleverna sjlva ska frst innebrden.7. Vlj underskningsperiod. Detta r den tidsperiod som allt underlag fr bedmningen kommer att baseras p. Normalt sett vljer man tid frn och med terminens brjan till och med dead- line fr underskningen.8. Vlj svarsperiod, dvs. den tid lrarna har p sig att besvara underskningen. Stt grna startdatum ngra dagar fram i tiden s att du fr tid p dig att frhandsgranska och gra eventuella ndringar innan lrarna brjar besvara frgorna.56 7 8 14 15. 9. Klicka p fliken Frgepaket.10. Markera de frgepaket du vill ha med i underskningen och drefter p pilen s att de frsver till valda frgepaket.11. Spara.9 1211101012. Klicka p fliken Underlag.13. Kontrollera om tiden som str angiven r den samma som du matade in frunderskningsperiodens lngd. Det r den tid som allt underlag (lrare, grupper, mm.)kommer att baseras p.14. Klicka p Hmta underlag fr vald period.13 14 15 16. Kontrollera att alla lrare, mnen och klasser/grupper stmmer. Nu r det viktigt att vara extra noggrann! Det r hr som du ser hela underskningen. 15. Om ngon rad ska tas bort markera d i kanten och klicka p rutan ta bort. 16. Fr att lttare kunna kontrollera underlaget kan man klicka p rubriken och drmed sortera enligt lrare, grupp, mne, kurs, osv. 17. Glm inte att titta p alla rader. 18. Lt oss sga att underskningen har startat och man gr en gruppfrndring (flyttar en elev frn en grupp till en annan) och man vill att denna frndring ska sl igenom ocks i omdmet, kan man markera gruppen och sedan klicka p Uppdatera elevinnehllet fr markerade rader. 19. Spara 1816 1517 1520. Vlj nytt frgepaket och gr om19 punkterna 14-20. 21. Nr du har hmtat underlag fr alla frgepaketen r det dags fr den 20 sista kontrollen. G tillbaka i menyn och vlj att Frhandsgranska underskningen. Vlj en lrare s ser du precis vad de kommer att se nr de ppnar underskningen.Kommentar:Man kan ven lgga till rader i underlaget manuellt.Vlj med hjlp av pilarna - klicka p Visa ny rad - Spara.21 16 17. Olika typer av frgorJa/Nej-frgor & EnkelvalsfrgorNr det endast ska finnas ett enda svar p en frga kan man vlja mellan tv frgetyper, delsja/nej-frgor, dels enkelval. Frdelen med ja/nej-frgor r att administratren slipper mata insvarsalternativen eftersom de dyker upp automatiskt. Man kan hr tnka sig frgor av typenHar eleven hittills ntt mlen? D r svaret enkelt: ja eller nej.P Rrsjskolan har vi dock inte en enda ja/nej-frga. Istllet anvnder vi oss avenkelvalsfrgor (dr endast ett svarsalternativ r tilltet). Vi vill nmligen kunna nyansera vrasvar och har p frgan Har eleven hittills ntt mlen? valt att ha med fljande svar:Ja.Ja, men med viss tvekan.Nej, men r p god vg.Nej.Man skulle eventuellt ocks kunna tnka sig att ha med svaret Ja, med god marginal.Enkelval Ja/nej-frgaFlervalsfrgorDen typ av frgor som vi p Rrsjskolan anvnder oss allra mest av r s.k. flervalsfrgor. Frge-typen kan anvndas till alla mjliga sorters frgor. Hr r det mjligt att kryssa i ett obegrnsatantal svar. P Rrsjskolan har vi dock en policy som sger att lraren kryssar i maximalt femsvar. D undviker man att vissa elever fr endast ett svar medan kamraterna fr femton svar.Undantaget r frgor som handlar om vilka delml eleven har uppntt. Hr mste man jusjlvklart kryssa i alla som eleven har uppntt.Frslag p flervalsfrgor 17 18. IntervallfrgorOm man av ngon anledning vill visa en graderingsskala i sina svar kan man anvnda sig avintervallfrgor dr svaren avges som en skala, t.ex. 1-10 eller 1-6.Man skulle kunna tnka sig fljande slags frgor:I mnet bild frvntas eleven framstlla minst 10 godknda verk under lsret. Hur mngahar eleven hittills frdigstllt?Beskriv elevens aktivitet under lektionerna p en skala 1-6, dr 1=inte alls aktiv och6=mycket aktiv. S hr ser det ut nr lraren svarar. S hr ser det ut i det frdiga omdmet.P Rrsjskolan har vi valt att inte alls anvnda intervallfrgor. Vi anser att det r alldeles fr lttatt man mter kvantitet hellre n kvalitet nr man anvnder sig av intervallfrgor. Se bara p detdliga exemplet ovan. Genom att anvnda oss av enkelvals- och flervalsfrgor tycker vi att vi frfram svar som sger mycket mer n en graderingsskala. De ovan nmnda frgorna finns sledesinte med i vra omdmen. Den enda frga vi har som skulle kunna passa in hr r frgan omvilken lus-punkt som eleven r p. Vi har dock valt att inte bara ha en siffra utan ven meningsom beskriver respektive lus-punkt. Drfr anvnder vi oss av enkelval och inte intervall pfrgan om elevens lus-punkt.FritextfltDet finns i skola24 mjlighet att anvnda sig av frgor med fritextflt. Vi p Rrsjskolan avrderbestmt alla skolor ifrn detta med tanke p personuppgiftslagen och datainspektionen.Dessutom ger det lrarna merjobb nr de sjlva ska formulera sig. Det r lttare och gr snabbareatt kryssa i frutbestmda valmjligheter.OrdningsfrgorDet finns ocks mjlighet att ordnasvarsalternativ. Man klickar p ett svar somfr prioritet 1, nsta fr prioritet 2, osv. Ettroligt stt att svara! Men vad hnder om mananser att tv svar har samma prioritet? Vi pRrsjskolan har nnu inte kommit p enfrga som passar bttre att stlla i denna formn som fler-/enkelvalsfrga. Om ngonkommer p ngot genialt hr av er!!Ordningsfrga 18 19. Att tnka p nr man formulerar frgor och svarSkola24 ger mjlighet att stlla en rad olika typer av frgor. Hr nedan kommer ett par rd; ett parsaker som det kan vara bra att tnka p nr man formulerar egna frgor och svarsalternativ tillomdmesmodulen i skola24.Utg frn den egna skolans arbetssttDet fiffiga med skola24s omdmesmodul r att varje skola sjlv utformar underskningarna ssom det passar dem. Man mste inte ta ver ngon annans formuleringar eller tankar utan kanutg frn den egna skolans arbetsstt. Varje skola har frhoppningsvis redan gjort ett stortutvecklingsarbete och detta arbete ska inte vara ogjort. Plocka fram allt material som ni redananvnder er av infr t.ex. utvecklingssamtal. Se vad som r bra och mindre bra. Vad vill ni behllaoch vad vill ni frndra? Utg frn detta nr ni skapar frgor och svarsalternativ tillunderskningarna i skola24.Utg frn styrdokumentenGlm inte bort styrdokumenten! Regeringens beslut att varje elev ska f skriftliga omdmen igrundskolan innebr att frldrar och elever ska f skriftlig information om elevernaskunskapsutveckling i relation till mlen i varje mne. Det r viktigt att det finns en klar kopplingtill mlen. Ls grna lroplanen och kursplanerna en gng till. Dr finns mycket att hmta.SyftetDet r ltt att omdmet blir alldeles fr stort och omfattande. Det r ltt att frivra sig. Man villju s mycket och man har s mycket att mta och frmedla. Tnk dock p att omdmena skalsas av ngon och att denne ngon ska orka ta sig igenom dokumentet. Ha hellre f men brafrgor. Det viktigaste r alltid att man funderar ver syftet. Vad r syftet med underskningen?Vad r syftet med respektive frga och svarsalternativ? Vad vill ni ta reda p och frmedla vidaretill eleven och dess vrdnadshavare?Vad bedmer vi?Fundera p vad ni bedmer kvalitet eller kvantitet, helhet eller detaljer, kunskap eller beteende?Titta p hur man beskriver mnet och mlen i kursplanen och frsk ha samma inriktning i defrgor och svar som ni formulerar. G inte fr mycket in p detaljer! Om man brjar gra listorp sljdmoment, kapitel i so-boken eller andra mnesomrden r det ltt att man binder upp sigtill ett visst lromedel eller till att man ska gra vissa moment i vissa rskurser. Flexibilitetenminskar.Tnk p om frgorna ni vill stlla r relevanta eller inte. De ska vara mlrelaterade ochfokusera p kunskap och frdigheter, inte p uppfrande. Se drutver till att informationen iomdmena r framtblickande och inte innehller knslig information som krversekretessbehandling.Se likheter mellan olika mnenJu fler mnen en frga kan anvndas till desto bttre r det. Alla sprk kan till exempel f sammafrgor eftersom man i sprk oavsett om det r svenska, engelska, spanska eller ngot annatsprk utgr frn samma frdigheter, dvs. lsa, skriva, tala och lyssna. Mnga praktiska mnenkan ocks f samma frgor. Man arbetar ju bland annat med verktyg/redskap/instrument i svlmusik som hemkunskap, bild,sljd och idrott. Eventuella frgorom aktivitet, ansvar, samarbete,lxlsning kan stllas till allamnen. Tnk bara p att det kanvara bra att ta med svarsalternativsom Vi har nnu inte arbetattillrckligt med detta. alternativtBedms inte i mnet. 19 20. Tips till schemalggaren/skoladministratren av skola24Nr man skapar en omdmesunderskning r det bra om s mycket som mjligt kan grasautomatiskt s att man sparar in p det manuella arbetet. Drfr br man redan nr man lggerschemat fundera p ett par saker om man vill minska skola24-administratrens arbetsbrda. Justrre framfrhllning, desto lttare blir det i slutndan. Det finns ocks ett par saker som man,redan p schemalggningsstadiet, br betnka fr att omdmena ska ge ett professionellt intryck.Detta r s klart bara mina rekommendationer. Var och en gr i slutndan som den vill.LrareAlla lrare som ska komma t att besvara omdmen fr en grupp/klass i ett visst mne br finnasmed i schemafilen och dr vara kopplade till klassen/gruppen i mnet om administratren skakunna hmta allt underlag automatiskt. Om man t.ex. vill att en specialpedagog ska kunna besvaraomdmen med sin egen inloggning ska denne finnas med p minst en lektion i veckan i klassen/gruppen.Men det gr ven att mata in underlaget manuellt.mnesbeteckningarI omdmena skrivs mnena p samma stt som p schemat. Om man i schemafilen anger attengelska ska ha mnesbeteckningen Eng eller En r drfr inte helt oviktigt. Man br flja en vissstandard, t.ex. samma som i betygskatalogen dr engelska frkortas En och bild frkortas Bl.Srskilt bra r det om lg- och mellanstadieskolor anvnder samma mnesbeteckningar som dehgstadieskolor eleverna gr vidare till. Om man lser kursplanen ser man att sljd r ett mne, inte tv. Kursplanen gr ingenskillnad mellan textilsljd och tr- & metallsljd. S r det allts ven nr man stter betyg. Meddetta i tanke skulle man nog kunna sga att det r professionellt att ven omdmena skrivs frmnet sljd och inte uppdelat i de olika sljdarterna. Sledes br man redan i schemafilen tnkap att lta sljd vara ett enda mne. Om man som schemalggare vill frtydliga vilken sljdarteleven ska ha, kan man istllet gra det via salens namn. Det r behndigt och ltt att skriva so eller no p alla lektioner i schemat. Men om betyg i k8-9 stts i respektive mne och inte som blockbetyg r det bra om det r likadant i omdmena.Det r ju inte srskilt professionellt om man i ett omdme skriver att eleven har ntt mlen i no,men sedan nr betygen stts visar det sig att eleven inte har ntt mlen i t.ex. kemi eller biologi.Vill man att respektive no-mne ska finnas med i omdmet fr man se till att respektive mnefinns med p schemat p enskilda lektioner redan p schemat. Om det inte gr det finns mjlig-heten att lgga in mnet manuellt nr man skapar omdmesunderskningen. Men man ska dkomma ihg att frnvaron fr dessa mnen inte blir korrekt i det utskrivna omdmet.Svenska & Svenska som andrasprkDet r viktigt att elever som har svenska som andrasprk blir bedmda i detta och inte i svenska.Detta gller nda frn rskurs ett. Se till att alla elever som ska bedmas i svenska som andrasprkhar detta i schemafilen redan frn lsrets frsta dag.Enskilda mnen eller arbetspassMnga skolor fr de lgre rskurserna arbetar mycket i tema och en vanlig frga r d om maninte kan fortstta med det utan mste brja ha hgstadiescheman dr man reglerar vad som skahnda exakt varje lektion. S r det naturligtvis inte. Man kan sjlvklart lta alla lektioner heta t.ex."arbetspass" p schemat och istllet ta fram underlaget fr omdmesunderskningarna manuellt. Mendet ger administratren mer jobb n om denne kan hmta allt underlag automatiskt. Om man vill attadministratren ska kunna hmta allt underlag automatiskt ser man till att mnena finns med pschemat. Det rcker med att de enskilda mnena kommer med p en lektion minst en gng i veckan.Att ha med de enskilda mnena frre tillfllen n en gng per vecka r inte tillrdligt eftersom manju har mjlighet att f med respektive mnes frnvaro i omdmet. Det ser inte riktigt bra ut att manbedmer ett mne som man bara haft en enda gng under en termin. Rdet r allts att varjeklass/grupp har matematik, engelska, bild, osv. minst en lektion i veckan. Resten av tiden kan kallasarbetspass eller tema. 20 21. Namnge grupper, frgor och underskningar rttNr ni har anvnt omdmesmodulen i skola24 en lngre tid kommer det att finns ett stort antal frgoroch underskningar. Fr att du ska hitta ltt och snabbt r det viktigt att redan frn brjan namngedessa p ett smart stt. Hos oss inleds alla frgor som ska till sprklrare med ordet Sprk.Frgor som ska till alla mnen inleds med ordet Alla. Alla underskningar inleds p sammastt: Lsret + rskursen, t.ex. 0809 k 6 ... Likas kommer det att underltta ditt arbete om du redan i schemafilen har namngett olikagrupper p ett konsekvent och smart stt. I olika listor sorteras grupperna i alfabetisk ordning.Allt som brjar p siffror hamnar dock lngst upp. Drfr har jag namngett alla grupper som skakomma med i omdmena med rskurssiffran frst. Eftersom vi p Rrsjskolan aldrig har mern en rskurs per underskning r det ltt att hitta alla grupper som ska med i en underskningfr rskurs sju om alla grupper ocks brjar med siffran sju. Sledes kan grupperna heta 7sv:1,7sv:2, 7ma:1, 7ma:2, 7spv:1, 7spv:2, osv. Grupper som inte ska med i omdmena har oftastbokstver frst (mentorsgrupper heter t.ex. Ment-MK och Ment-OI).Det man frnvarorapporterar dyker upp i omdmetNr skoladministratren ska skapa en underskning hmtas alla klasser, lrare och mnen(=underlaget) automatiskt och baseras d p den frnvarorapportering som har gjorts underunderskningsperiodens lngd. Om d en idrottslrare har frnvarorapporterat en bildlektion skommer denne ocks att f mjlighet att besvara omdmen i bild. Inte bra! Fr att undvika dettakan skoladministratren under instllningar i skola24 sprra mjligheten fr lrare attskapa/ndra sina lektioner. De kan d inte sjlva lgga in sig p ett annat mne eller annan klassutan administratren har full kontroll. Alla eventuella fel r d administratrens/schemalggarensegna. Lrarna kan ju nd vid behov rapportera varandras lektioner via den s.k. vikariefunktionen.Ett annat stt att undvika detta r att korta underskningsperiodens lngd p bara den sida dr manhmtar underlaget. Ibland har man temadagar eller mnesdagar och d kanske idrottslraren nd ska in ocharbeta p en bildlektion. Fr att undvika felaktigheter i kommande omdmesunderskningarbrukar vi p Rrsjskolan dpa om sdana planerade lektioner. De kan t.ex. heta aktivitetsdag ellerhelt enkelt lektion.Om tv lrare normalt sett undervisar en klass i samma mne s kan bda ha tillgng till attbesvara omdmen. Om den ena matar in ett svar kan den andra se det och till och med ndra svaret.Om en lrare har samma elever i bde hel- och halvklass i samma mne och man inte hartagit bort t.ex. halvklassen frn underskningen kommer lraren att se svl halv- som helklass.Men det r synkroniserat s att nr lraren har skrivit in svar p eleven i helklass kommer detfetstilta att frsvinna ven frn halvklassen. Det rcker allts med att besvara omdmen en gngper elev och mne.KommentarfltSom nmnts tidigare anvnder vi p Rrsjskolan oss inte av frgor med fritextflt. Vi tillter intevra lrare att formulera sig fritt i skola24 med tanke p personuppgiftslagen och datainspek-tionen. P vriga frgor kan man lgga in kommentarflt vilket ger den enskilde lraren mjlighetatt fritt formulera en kommentar till det inmatade svaret. Inte heller detta anvnder vi oss av pRrsjskolan. Vi avrder alla andra bestmt ifrn att anvnda dessa kommentarflt. Frsk hellrese till s att svarsalternativen r s heltckande som mjligt.Tidsgrns & deadlineFr oss har det varit viktigt att alla lrare ska ha en jmn arbetsbrda. Redan i brjan av lsretbestms vilka veckor underskningarna fr respektive rskurs ska vara ppna. Vi lter varje storunderskning med mnga frgor vara ppen tv veckor t gngen. Sm underskningar medenbart en frga kan vara ppna en vecka. Underskningar som handlar om uppnendemlen i k5 r ppna ca tv mnader.Det r mjligt att ha tv underskningar ppna samtidigt, men fler br det inte vara. Vifrsker se till s att underskningarna verlarandra. Vecka 40-41 r en underskningppen, vecka 41-42 en annan och vecka 42-43 den tredje. 21 22. Lrare i de yngre rskurserna framfr grna att de nskar att underskningarna ska vara ppnaunder lngre tid n tv veckor, frmst fr att de ska kunna sprida utvecklingssamtalen. Vi har dockinte tillmtesgtt dessa nskeml av flera skl. Lrare som undervisar flera klasser/rskurser skainte ha fr mnga underskningar ppna samtidigt. Det ska finnas en deadline som alla ska hllafr att man ocks ska kunna f jmfrelsedata. Det finns inga hinder fr att ha utvecklingssamtalett par veckor efter att en underskning har avslutats. ven om det rent tekniskt finns mjlighetatt ppna upp en avslutad underskning gr vi det inte. Om vi hade gjort det skulle de redan utskrivnaomdmena frlora sitt vrde. Deadline fr varje underskning ska vara vlknd och hllas av samtliga!Mentorer/klassfrestndare ska veta nr de kan skriva ut frdiga omdmen och ge till eleverna.Det som r gjort r gjortNr man vl har skapat frgorna i skola24 kan man inte g in och redigera texten. Enda sttetvore att ta bort hela frgan och mata in den p nytt. Detta r okej om frgan nnu inte haranvnts i ngon underskning. Men om frgan har anvnts och man tar bort den, s tar manautomatiskt ocks bort de svar som redan har skrivits av lrarna. Drfr ska man alltid ltaanvnda underskningar, svar och frgepaket vara.Fr att undvika att tryckfelsnisse slpper igenom stavfel och interpunktionsfel i frgornarekommenderar jag att ni skriver och redigerar alla frgor i ett ordbehandlingsprogram innan nispikar dem. Sedan r det ltt att markera och kopiera hela frgan i t.ex. Word och bara klistra ini skola24.Det tar tid att skapa ngot braHos oss p Rrsjskolan har arbetet med omdmena satt igng en bra pedagogisk diskussion.Lrare har diskuterat sinsemellan. Elever och vrdnadshavare har diskuterat med lrarna ochmedvetenheten om kunskapsbedmning har kat. Fr att samstmmighet kring hur man tolkarvarje frga ska rda mste det finnas tid till att fortstta diskussionen. Likas br det finnas tid attutvrdera och frndra frgorna och dess svarsalternativ minst en gng om ret.Nr vi p Rrsjskolan startade med omdmesmodulen utgick vi frn de omdmen vi redanarbetade med i pappersformat nr vi skapade vra frgor. Drefter krde vi ett r innan viutvrderade. Vid den utvrderingen kom det fram en massa nya alternativ och andra ret medomdmena blev nnu bttre n innan. Utvrdering och fortlpande diskussioner r sledes avyttersta vikt. Tnk p att det tar tid att skapa ngot bra!Lycka till!Malm 2008-09-11Marina KarlssonRrsjskolan i Malm 22 23. Bilaga 1: Exempel p omdme, ml att uppn r 5 23 24. Bilaga 2: Exempel p omdme, infr utvecklingssamtal 24 25. Bilaga 3: Exempel p underlag fr klass-/betygskonferens 25 26. Bilaga 4: Exempel p statistikrapport 26