Distriktssköterskans yrkesroll och yrkesfunktion inom hemsjukvård utifrån gällande styrdokument

Observationsstudie1404

Anneli Steen

Handledare: Marie Albinsson, Hemsjukvåren i Nässjö kommun

BakgrundLagar och styrdokument för distriktssjusksköterskanHemsjukvård

SyfteMetod

Etiska övervägandenResultat: Distriktssköterskans reflektion över situationen utgör kärnanAnalysDiskussionReferenserBilaga1

BakgrundLagar och styrdokument för distriktssjusksköterskanPrimärvården ska enligt Hälso- och sjukvårdslagen § 5, organisera och ge grundläggande medicinsk behandling, tillgodose omvårdnadsbehov samt arbeta sjukdomsförebyggande och rehabiliterade för befolkningen när sjukhusresurser ej är nödvändiga (Rising et al., 2004).

Enligt ett internationellt styrdokument för sjuksköterskors ansvarsområden, är grunduppgifterna att i samarbete med andra yrkesgrupper:

1. Främja hälsa 2. Förebygga sjukdom3. Återställa hälsa4. Lindra lidande.

Uppgifterna förutsätter att man arbetar för en hälsosam både psykisk och fysisk levnadsmiljö, vilket i sin tur förutsätter att man hyser respekt för varje individ, har kunskap om sociala och kulturella variationer, anpassar informationsgivning efter detta och dessutom skyddar vårt naturliga ekosystem. Distriktssköt- erskan arbetar i ett avgränsat geografiskt område. Kunskap om behov och resurser i det aktuella område är nödvändigt för att kunna arbeta med grunduppgifterna där. Vetenskap och beprövad erfarenhet samt nationella lagar och nationella/ internationella föreskrifter ska ligga till grund för arbetet. Förutom kunskap om omvårdnads-, vård- och folkhälsovetenskap, behövs kunskap i medicinsk och pedagogisk vetenskap. Distrikssköterskor arbetar idag på mottagningar, inom hemsjukvård, skolhälso- vård och annan kommunal eller landstingsledd vård- och omsorgsverksamhet (Distrikssköterskeföreningen i Sverige, 2008).

Distrikssköterskans barnhälsovårdsarbete, hennes förskrivningsrätt av vissa läkemedel och artiklar, hennes självständiga mottagnings- och vaccinationsarbete samt hennes medicinska bedömningar i samband med dessa uppgifter, skiljer sig från sjuksköterskans roll. Sjukvårdsutvecklingen går emot att allt sjukare och mer vårdkrävande patienter vårdas i hemmen och lämnar sjukhusen tidigare. Personal från bland annat hemtjänst, socialtjänst, daglig verksamhet samt olika professioner får vårdcentraler och boenden behöver samarbeta. Som distrikssköterska och ansvarig för den specifika omvårdnaden, blir rollen även att arbeta som samordnare för aktuella samarbetspartners runt patienten. Identifiering av individuella miljö- och livsföringshälsorisker måste identifieras för att kunna arbeta sjukdomsförebyggande (Rising et al., 2004).

HemsjukvårdHemsjukvårdsavtal har tecknats mellan landstinget i Jönköping och innefattande kommuner. Dessa innebär att kommunen får ansvar för att ge hemsjukvård till dem som inte kan ta sig till vårdcentralerna för att få vård. Beslut om en persons inkludering i hemsjukvård fattas av en av

kommunen utsedd legitimerad sjukvårdspersonal efter upprättad vårdplan. Oftast är orsaken fysiska hinder, men även mervärdesgrund för patienten, som till exempel ökad delaktighet, säkerhet och trygghet kan ligga till grund för hemsjukvårdsinkludering. Akuta och planerade hembesök för personer som ej är inkluderade i hemsjukvård kan aktualiseras efter beslut i samråd mellan legitimerad sjukvårdspersonal från kommun och landsting (Komhemavtal, 2012).

Samverkan mellan olika aktörer bildar efter patientens behov ett team runt patienten. Det kan bestå av personal från omsorg, vård och rehabilitering, men även andra specialistinsatser från landstinget, t.ex.dietist, psykolog eller logoped kan aktualiseras. Landstinget ska organisera så att de som kommunen ger vård, även ska ha tillgång till en läkare, kontinuerligt och vid akuta behov. Aktuell kommun beslutar om det tas ut avgift för hemsjukvård (Komhemavtal, 2012). Till hemsjukvårds- verksamheten behövs distriktssjuksköterskor i första hand, men eftersom det inte finns tillräckligt med distriktssjuksköterskor anställs även sjuksköterskor utan vidareutbildning för att utföra hemsjukvården (Albinsson, 2014)

SyfteAtt beskriva och analysera distriktssköterskans yrkesroll och yrkesfunktion på min praktikplats utifrån gällande styrdokument. Hur löser distriktssköterskan sin uppgift?

MetodUnder min verksamhetsförlagda del i kursen, observerade jag ostrukturerat, deltagande och öppet min handledares arbetsuppgifter under en dag och förde fältanteckningar. Allt enligt grounded theory, en etnografisk metod som används som metod för datainsamling och dataanalys (Gunnarsson, 2011).

Fältanteckningar från observationen lästes flera gånger med naiv läsning för att rad för rad hitta öppna kodord som beskrev det väsentligaste i raden utifrån frågeställningarna när, var, hur, vem och vad. Kategorier att sortera in kodorden i skapades. Ibland var det nödvändigt att känna till och ta hänsyn till hela sammanhanget för att veta var ordet skulle placeras. Efter hand upptäcktes att vissa kategorier hörde ihop och en kärnkategori kunde filtreras ut.

Hänsyn måste tas till eventuell förförståelse som sjuksköterska på en vårdavdelning både i datainsamlingfasen och analysfasen, men den sparsamma erfarenheten av distrikssköterskans arbete stärker den interna validiteten. Även reabiliteten stärks av den sparsamma erfarenheten av distrikssköterskors yrke, liksom av att observation utfördes under en enda dag, varvid inte erfarenheter av datainsamling hann påverka densamma. Erfarenhet från tidigare av grounded teory saknades, vilket kan ses som en svaghet i detta arbete.

Etiska övervägandenInga uppgifter som skulle kunna röja de vårdsökande personernas identitet nämns i detta arbete. Observationen var öppen för den observerade.

Resultat: Distriktssköterskans reflektion över situationen utgör kärnan

Kodord kunde sorteras i platsangivelser, omgivningsbeskrivningar samt beskrivningar av fysisk och psykisk hälsa hos patienten. Platsangivelser och omgivningsbeskrivning slogs ihop till miljö.

Fysisk och psykisk hälsa hos patienten slogs ihop till hälsa. Miljö och hälsa utgör tillsammans den situation vi ställts inför. Situationen utgör en kategori.

Bild 1

Kvarvarande kodord kunde sorteras in under aktivitet, kommunikation, utrustning och samarbete. Dessa ord beskriver de verktyg eller åtgärder med vilka vi hanterar situationen. Åtgärd utgör en kategori till.

Bild 2

Kodorden sorterade under reflektion återstod. Reflektion binder samman alla de övriga kategorierna och beskriver hur problemen löses. Därför utgör denna en kärnkategori. För att se utvalda kodord hänvisas till Bilaga 1.

Ett flödesschema nedan visar hur patienten befinner sig i en speciell situation. (Den fysiska situationen hänvisar både till den fysiska hälsan och den fysiska miljön för patienten.) Distriktssköterskan reflekterar över situationen och vidtar åtgärder för att förbättra situationen för patienten. Situationen påverkas och distriktssköterskan reflekterar igen över detta, osv.

Bild 3

Tabell 1

Kategorier Reflektion Situation: Åtgärd:

Kodord Reflektion (R) PlatserOmgivningsbeskrivningFysisk hälsaPsykisk hälsa

(Pl)(Ob)(Fh)(Ph)

AktivitetKommunikationUtrustningSamarbete

(A)(Ko)(U)(S)

Resutlatanalys Distrikssköterskan i observationen reflekterade över patienternas situation och vidtog åtgärder för att förbättra situationen enligt de riktlinjer Svensk Sjuksköterskeförening (2008) anslagit. Flera exempel på åtgärder för att lindra lidande förekom i observationen. Ledsna patienter stöttades och tröstades och de som hade ont fick smärtstillande läkemedel. Åtgärder för att återställa hälsa vidtogs exempelvis när sår lades om och tryckavlastning initierades. Enligt riktlinjerna ingår även att förebygga sjukdom, vilket till exempel observerades när distrikts- sköterskan kontaktade biståndshandläggare för att maken till en patient inte orkade hjälpa henne längre. Denna åtgärd vidtogs för att förhindra att maken skulle bli sjuk. Att distrikssköterskans bil hade alkolås kan också ses som en sjukdomsförebyggande åtgärd, liksom att händerna spritades mellan varje patientbesök och att handskar och förkläde användes vid patientnära

arbete. Hälsan främjades exempelvis när handledaren skrattade tillsammans med de vårdsökande, när deras autonomi respekterades eller när hon gav dem egenvårdsråd. Hälsofrämjande kan även vara att få vara deltagande i sin vård. Detta sågs exempel på när en patient värmde upp sin stomipåse medan den gamla togs av. Det observerades även hur distriktssköterrskan genom sitt hälsofrämjande synsätt försökte råda och planera för en hälsosammare livsstil för patienten.

Enligt Komhemavtalet (2012) ska en vårdplan vara upprättad för de patienter som inkluderas i hemsjukvård och även detta observerades. I ett fall gjordes ett akut hembesök hos en dam som hade ramlat,. utan att hon var inkluderad i hemsjukvård. Att det finns möjlighet till flexibilitet är viktigt. Ett behov av hjälp kan uppstå fort och kommunen har ju ett övergripande ansvar för sina kommuninvånare, och distriktssköterskan för de som bor i hennes område.

Kommunikationen som åtgärd, avser i observationen både direkt kommunikation med patienter, anhöriga eller mellan olika vårdaktörer. Kommunikationssystemet meddix mellan sjukhuset och kommunen fungerar som en internetbaserad länk mellan sjukvårdspersonal, primärvårdspersonal, biståndshandläggare och kommunsköterska. Samarbetet med andra aktörer inom omsorgen är ett viktigt åtgärdsverktyg. Precis som Rising et.al. (2004) nämner, visade även denna observation att distriktssköterskan är en samverkare när det gäller att samla ihop ett team runt patienten, vilket exemplet ovan med samtalet till biståndshandläggaren illustrerar.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska primärvården organisera och ge grundläggande medicinsk behandling, tillgodose omvårdnadsbehov samt arbeta sjukdomsförebyggande och rehabiliterade för befolkningen när sjukhusresurser ej är nödvändiga. Detta uppfyller distriktssköterskan i min observation genom att använda sin kunskap och erfarenhet för att reflektera över patientens situation och använda passande åtgärder för att förbättra situationen. Alltid med en hälsofrämjande helhetssyn i bakgrunden. Kategorin reflektion anses vara en kärnkategori i detta arbete eftersom den beskriver på vilket sätt distriktssköterskan löser sin uppgift, den involveras i de andra kategorierna och modellen kan användas även inom andra områden.

DiskussionAtt vara en reflekterade och ansvarstagande person är extra nödvändigt inom kommunens hemsjukvård. Det finns varken tillgång till aktuella statusar, vårdplaner, journaler eller anamneser från sjukhuset. I de flesta fall har patienten en läkemedelslista hemma hos sig och förhoppningsvis den senaste. Distriktssköterskan kan bara handla efter sin reflektion över den information hon har tillgång till. Hade sköterskan i hemsjukvården känt till om patienten till exempel hade haft diabetes, ett aortaaneurysm eller ett nyinsatt potent läkemedel mm., hade det påverkat hennes reflektionsarbete i allra högsta grad. Ofta kan patienten själv eller någon anhörig lämna uppgifter som är korrekta, men långt ifrån alltid. Att sjukvårdsutvecklingen går emot att allt sjukare och mer vårdkrävande patienter vårdas i hemmen och lämnar sjukhusen tidigare, talar starkt för att informationsöverföringen måste optimeras mellan landsting och

kommun om hemsjukvårdens sköterskor ska kunna göra korrekta reflektioner och fatta beslut om korrekt åtgärd.

Orsaken till att hemsjukvården inte har tillgång till nödvändig information är patienternas integritet. Vem som blir akut och allvarligt sjuk, vill inte att sjukvårdspersonalen känner till anamnes och aktuella läkemedel? Vem prioriterar sin integritet framför egen nödvändig sjukvård och hälsa? Vem vill utsätta sig för hälsorisker av sekretessskäl? Sjukvårdspersonal är dessutom redan sekretessbelagda, eftersom de måste ta del av personliga och känsliga uppgifter för att kunna utföra sitt uppdrag. Att kommunens hemsjukvård inte får tillgång till sjukhusets datorsystem, som de har på vårdcentralerna, är en risk för patientsäkerheten. Detta kan vara ett ämne för vidare forskning.

ReferenserBergdahl, E., Rising, I., Johansson, I.L., Linder, E., Davidsson, M., Eurenius, M., Love´n -Wickman, U. (2004) PUNK-handboken nätversion 2004. http://www.distriktsskoterska.com/punk.htm [Hämtad 2014-03-31].

Distrikssköterskeföreningen i Sverige (2008). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska. www.distriktsskoterska.se/download.php?f_id=135&id=1 [Hämtad 2014-01-31].

Gunnarson, R. (2011) Forskningsmetodik Ansvar och copyright [Dept of Prim Health Care Göteborg University - Research methodology web site]. Available at: http://infovoice.se/fou. [Hämtad 2014-04-01].

Komhemavtal, (2012) Avtal mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län om överlåtelse av skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård i ordinärt boende. http://plus.lj.se/info_files/infosida39480/komhemavtalet_4_maj_2012_12_bilagor_med_namnteckningar_ny.pdf [Hämtad 2014-04-10]

Svensk sjuksköterskeförening (2008). ICN:s etiska kod. http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/Etik-publikationer/ICN.Etisk.kod.webb.pdf [Hämtad 2014-03-12].

Bilaga1 Pl KontorU DatorerS KollegorU SchemaU SkrivbordetS HandledarenPl OmrådeU MeddixU MaterialU BilenU HandspritenPl GaragetU StomipåseOb StädatPl SängenKo SkojaU StomipåseA VärmerFh HudenFh AvföringenFh HårdA TvättadesPh NöjdU SpritflaskaFh SårS HemtjänstenPl ToalettenPh LedsenA FörflyttningarU RullstolA TvättadesFh DiarreU KompresserA AvlastaU DosetterKo RopadePl KöketA TungtU Alvedon

A LyftaR SjukhussängR InsatserR BedömaPh RädslaPh OntPl HusOb TerrängenA VäntadeOb HundenFh OstadigtA FrukostOb StökigtOb RåttgiftOb VärmenFh UnderbenU TubigripS HemsjukvårdenFh StasadeA MasseradesFh StummaFh VansköttaFh SmutsigaUStrumpanR FotvårdR AutonominFh OhälsosamPh ArgFh SkadarU TelefonenR SekretessenR TelefonsvarareA RingaOb StressigtOb ArbetsproblemR AvdelningenA UpptagenA DokumentationS Biståndshandläggaren

A EfterlevandesamtalPl HusOb VälsköttOb FotografiKo PratadeA StädatA DukatA BjödKo LivssituationOb MiddagOb FramöverPl VerkstadFh DiagnosenFh OntFh FörloppFh AvledOb FortPl RumS FamiljenOb BereddaKo TalatPl BegravningsplatsS TillsammansPh GladOb LjustOb NäraU PalliativaOb NaturligA Dokumentation

Kodord rad för rad