Välfärdsstaten förr och i framtiden

(statistik för att veta om det går åt skogen)

Andreas Bergh

Bakgrund

En (mycket) förenklad bild av svensk ekonomisk utveckling

1870-1970: Fantastiskt bra

1970-1995: De misslyckade experimentens tid

1995 - ?: Helt okej igen

Runt 1840 var Sverige fattigt (40% av Storbritanniens BNP/capita)

Svält och missväxt 1868 och 1869, andra länder gav bistånd till Sverige

Sverige var en gång relativt fattigt

Sverige som framgångsland

• 1870-1970: Sverige blev världens 4e rikaste land• Standardförklaringar: Exportdriven tillväxt (skog,

malm), inga krig.• Standardförklaringarna stämmer dåligt, både för

Sverige och andra länder.

Institutionella förklaringar:

• Förutsägbar, icke-korrupt statsmakt, stabila äganderätter

• Stabil valuta• Frihandelsreformer• Sparbanker• Skråväsendets avskaffande• Konstruktiva politiker,

fackföreningar och arbetsgivare

• Infrastruktur med mera...

Sverige som framgångsland, del 2

• De gyllene tillväxtåren skapade också världens kanske mest jämlika land!

• Vår egen historia visar att tillväxt och jämlikhet kan kombinieras

Hur förklara den svenska jämlikheten?• Med jämlikt avses låg spridning i årlig fördelning

av disponibla inkomster• Steg 1: När blev Sverige jämlikt?• Steg 2: Vad säger den länderjämförande

forskningen om orsaker till låg inkomstspridning?

När blev Sverige jämlikt?Roine and Waldenström (2008):

study top income shares 1903 to 2004, conclude that most of the decrease takes place before the expansion of the welfare state,

Bentzel (1952)

Lee (1989), Gini for land value 1805 to 1921.

notes a continuous decrease from 0.70 to 0.58.

Om Sverige blev (relativt) jämlikt före 1970-talet……kan ett antal tänkbara förklaringar uteslutas: • progressiva skatter,• höga skatter,• socialtjänstlagen,• LAS, MBL och andra

arbetsmarknadsregleringar• kan inte vara huvudförklaringar!

Att förklara jämlikheten:

Bättre kandidater:• Skiftesreformer i jordbruket• Sparbanksrörelsen• Folkskolestadgan• Tidiga kollektivavtal, konstruktiva

fackföreningar• Grundskolereformen på 1950-talet• 1910-talets socialförsäkringar• ...?• Resursjämlikhet!

• OBS: Förmögenhetsfördelningen mer ojämn. Kapitalistiska dynastier?

Den kapitalistiska välfärdsstatens fall...

Real GDP per capita (USA 1970 = 100; OECD)

1970

1973

1976

1979

1982

1985

1988

1991

1994

1997

2000

2003

2006

0

50

100

150

200

250

USASweEU15

Varför halkade Sverige efter?• Makroekonomisk politik (devalveringar,

subventioner)• Välfärdspolitik (svaga arbetsincitament)• Skattepolitik (svaga arbetsincitament,

skatteplanering)• Arbetsmarknadspolitiken (insiders & outsiders,

lönebildning)• Rådande institutioner klarade inte av ett ökat behov

av anpassning och flexibilitet

Internationellt intresse• Kritik från bla ledarsidan på Wall Street

Journal

• Försvar från Ingvar Carlsson i Washington Post 1990:

• ”The Swedish model doesn’t need fixing”

• Omedelbart följt av arbetslöshet, stoppaket, regeringskris, valförlust, och värsta depressionen sedan 30-talet.

Många spådde en dyster framtid för Sverige...

• Ingen politiker vågar avreglera för ökad konkurrenskraft

• Ingen politiker vågar berätta att ATP kommer att kollapsa

• Lärarkåren kommer inte att acceptera skolpeng

• Entreprenadupphandlingar är ”bra i teorin” men kan inte få ”väsentlig praktisk betydelse”

• Offentlig sektor kan inte rationaliseras så att budgetunderskottet får ”rimliga proportioner”

Sweden: From Capitalist Success to Welfare-State Sclerosisby Peter Stein

Cato Policy Analysis No. 160 (10 sept, 1991)

Snower, Dennis J. 1993. "The Future of the Welfare State." The Economic Journal 103:700-717.

90-talskrisen• Öppen arbetslöshet från 1.5% 1990 till 8.2%

1993. Plus ett enormt batteri av ams-åtgärder.• Offentliga utgifter 73% av BNP 1993 (!),• Budgetunderskott på drygt 200 miljarder

(>10% av BNP)• Negativ tillväxt 1991, 1992 och 1993.

Välfärdsstatens kritiker såg ut att få rätt...

• men• välfärdsstaten överlevde,• de höga skatterna

överlevde,• och tillväxten återvände

0

10

20

30

40

50

60

1970

1971

1972

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

År

Proc

ent Sverige

OECDEU15

Taxes/GDP 1970-2003

?

Tillväxt efter 90-talskrisen i Sverige, USA och EU15

2,02,52,5Real BNI per capita

2,02,22,6Real BNP per capita

EU15USASveSnitt, 1995-2004[1]

[1] Källa: Konjunkturinstitutet, konjunkturläget augusti 2005. GNI is the preferable measure of livingstandard, as it measures the incomes of the persons in the country.

“The Swedes themselves are not entirely sure what they have done right.”

Paul Krugman

• Är Sverige en humla?• Under 80- och 90-talet ökade genomförde

Sverige kraftigare liberaliseringar än nästan alla jämförbara länder

• Nästan alltid i samförstånd över blockgränsen• Nästan alltid efter oerhört grundliga offentliga

utredningar• bör främja ekonomisk utveckling, och

förmodligen öka inkomstspridningen.• Den kapitalistiska välfärdsstatens återkomst?

Hur var det möjligt?

Utmaningar

Ökade klyftor: Inkomstskillnader, hälsoklyftor, segregation

Regionala klyftor?

Demografi?

Tillväxt?

Disponibla inkomster per konsumtionsenhet 1995-2013 (data från SCB) omgjorda till ett index där 100 motsvarar decil 5 år 1995

The spirit level (In Sweden 2010, Wilkinson & Pickett)

Bergh, Nilsson, Waldenström (2012): "Blir vi sjuka av inkomstskillnader?", Studentlitteratur

Stockholm

Uppsala

Södermanland

ÖstergötlandJönköping

Kronoberg

Kalmar

Gotland

BlekingeSkåne

Halland

Västra Götaland

Värmland

Örebro

Västmanland

Dalarna

Gävleborg

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

7878

.579

79.5

8080

.5

Förv

änta

d liv

slän

gd v

id fö

dsel

(200

6-20

10)

.28 .3 .32 .34 .36 .38Gini ( 2003 )

Life expectancy and inequality in Sweden

Cancer and income inequality in Sweden

Beräkningar med hjälp av data från SCB (2011) och Socialstyrelsen (2011)

Bergh, Nilsson, Waldenström (2012): "Blir vi sjuka av inkomstskillnader?", Studentlitteratur

Stockholm

Uppsala

Södermanland

Östergötland

Jönköping

Kronoberg

Kalmar

Gotland

BlekingeSkåne

Halland

Västra Götaland

Värmland

Örebro

Västmanland

Dalarna

GävleborgVästernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

600

700

800

900

1000

Ant

al n

ya c

ance

rfall

per 1

00 0

00 in

våna

re (2

008)

.28 .3 .32 .34 .36 .38

Gini (2003)

Varför krävs individdata?

Anna --- Bengt --- Cecilia(20) (40) (60)

Anna -------- Bengt -------- Cecilia(10) (40) (70)

Robust negative Negative Insignificant Positive Robust positive0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90% The distribution of findings for various health measures (54 studies)

HappinessSAHOverweightMortality

Hur problematisk är den ökande ojämlikheten?• Svårt att veta• Normativ fråga• Saknar (relevant) statistik

Disponibla inkomster per konsumtionsenhet 1995-2013 (data från SCB) omgjorda till ett index där 100 motsvarar decil 5 år 1995

Är detta samma människor varje år?

Hur illa är det att inkomstskillnaderna ökar?

Det beror på skälet till att de ökar – och det vet vi förvånansvärt lite om.

En rapport som föll mellan stolarna…

Dynamiska fördelningsmått

• Ginikoefficienten är tillgänglig, används (och begrips?) av bade journalister och politiker

• Ger dock ‘bara’ en ögonblicksbild av fördelningen av disponibla årsinkomster

• Ur många normativa perspektiv är även dynamik intressant• Ex: Av de som var fattiga för 5 år sedan har x procent lämnat

fattigdom idag.• Ex: X procent av befolkningen hade 2014 en materiell standard

som översteg den deras föräldrar hade vid samma ålder

• Uppåtrörlighet mellan generationer ökar välbefinnande (även efter kontroll för inkomst och hälsa)

• Nikolaev, B. and A. Burns (2014). "Intergenerational mobility and subjective well-being—Evidence from the general social survey." Journal of Behavioral and Experimental Economics 53: 82-96.

Sammansättningseffekter

• Inte lika kända som Gini-koefficienten

• Exempel: Konjunkturinstitutets Specialstudie 47: Hållbarhetsrapport 2016 för de offentliga finanserna

• Andel utomeuropeiskt födda i befolkningen ökar från 10 till 20 procent.

• Den ändrade demografiska sammansättningen gör (cet.par) att arbetslösheten stiger till över 9 procent 2030 (jämfört med 7,2 procent 2015).

Ur artikel om Kommissionen för Jämlik Hälsa i Dagens Samhälle nummer 14 2016

Andra tänkbara mått på hälsoojämlikhet • Spädbarnsdödlighet nedbruten på

moderns/faders utbildning/inkomst.• Gini för livslängd

Välfärdsmått vid migration

Vilken BNP-utveckling är relevant?

• Ex: Antag att befolkningen i land A växer från 2 till 3:

• (200, 200) -> (220, 220, 100)• BNP har ökat 35%• BNP/capita har fallit 20%• BNP/A-född har ökat 10%

Clemens, Michael A. and Lant Pritchett. 2008. "Income Per Natural: Measuring Development for People Rather Than Places." Population and Development Review 34(3):395-434. doi: 10.1111/j.1728-4457.2008.00230.x.

“It is easy to learn the average income of a resident of El Salvador or Albania. But there is no systematic source of information on the average income of a Salvadoran or Albanian.”

Skillnad i BNP/född och BNP/invånare:

Bermuda -6%Sverige +0,3%Kenya +10%Jamaica +81%

Implikationer även för regionala klyftor?

Ex: Hur förhåller sigarbetslösheten för födda i Kristianstad tilldito för boende i Kristianstad?

Sammanfattning

• Behov av dynamiska mått• Hantera sammansättningseffekter• Hantera migration

• Mäta välfärd för människor snarare än platser?

Både välfärdsstaten och statistiken om den står inför stora utmaningar!