View
6
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
Självständigt arbete 15hp
Att identifiera våld i nära
relationer – På
akutmottagningar.
En systematisk litteraturstudie
Författare: Rebecka Thylén &
Sofie Sönne
Handledare: Christel Borg
Examinator:
Termin: HT15
Ämne: Vårdvetenskap
Nivå: Grundnivå
Kurskod: 2VÅ60E
i
Abstrakt
Bakgrund: Många kvinnor i världen uttsäts för våld i nära relationer, IPV (intimate
partner violence). Det är vanligt förekommande att dessa kvinnor söker vård och stöd på
akutmottagningar.
Syfte: Att undersöka hur akutsjuksköterskor på ett effektivt sätt kan arbeta för att
identifiera våld i nära relation hos kvinnor.
Metod: En litteraturstudie där kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderats.
Sökningförfarandet har genomförts i två databaser Cinahl och PubMed.
Resultat: Goda rutiner och kunskaper i hur en akutsjuksköterska kan identifiera IPV
samt lyhördhet och öppenhhet minskar risken för att kvinnor går förbi oidentifierade för
IPV på en akutmottagning.
Slutsats: Det finns vetenskapligt framtagna rutiner att använda för att identifiera IPV
men ofta saknas kunskap för att veta hur dessa ska användas. Kunskap i hur
akutsjuksköterskan kan ställa frågor kring IPV leder till att alla kvinnor inte identifieras
som offer för IPV. Därför behövs akutsjuksköterskorna mer utbildning och kunskap
inom området för att kunna skapa fungerande rutiner. Då det finns många arbetssätt att
använda sig av till exempel VIPS-modellen. Okunskap kring de olika arbetssätten leder
till en osäkerhet hos akutsjuksköterskan angående IPV.
Nyckelord
Akutmottagningar, akutsjuksköterskor, kvinnor, IPV, rutiner, kunskap.
Tack
Vi vill tacka Christel Borg som har varit till stor hjälp i handledning av denna uppsats.
ii
Innehållsförteckning
1 Introduktion _________________________________________________________ 1
2 Bakgrund ___________________________________________________________ 1 2.1 Definition av nära relation __________________________________________ 1 2.2 Kontexten på en akutmottagning _____________________________________ 2 2.3 Hur sjuksköterskan jobbar på en akutmottagning ________________________ 2 2.4 Mötet med de kvinnliga patienten ____________________________________ 3 2.5 Hur ser arbetet i Sverige ut för att identifiera våld i nära relation ____________ 3
2.6 Vanliga symtom för patienter som söker akut vård relaterat till våld i nära relation
__________________________________________________________________ 4 2.7 Omvårdnadsprocessen _____________________________________________ 4 2.8 Teoretisk referensram ______________________________________________ 5
3 Problemformulering __________________________________________________ 6
4 Syfte _______________________________________________________________ 6
5 Metod ______________________________________________________________ 6 5.1 Inklusions- och exklusionskriterier ___________________________________ 7 5.2 Sökningsförfarande ________________________________________________ 7
5.3 Databassökning och urval ___________________________________________ 7 5.4 Kvalitetsgransking ________________________________________________ 8
5.5 Dataanalys ______________________________________________________ 9
6 Forskningsetiska överväganden ________________________________________ 10
7 Resultat ____________________________________________________________ 10 7.1.1 Vikten av kontenuerliga rutiner för att identifiera IPV ________________ 10
7.1.2 Vikten av utbildning för att skapa kontinuerliga rutiner. ______________ 11
7.1.3 Probing som hjälpmedel för att identifiera IPV. _____________________ 12
7.1.4 Kunskap och utbildning som strategi för att identifier IPV. ____________ 12
7.1.5 Frågeformulär som standaliserat instrument _______________________ 13
8 Diskussion __________________________________________________________ 13 8.1 Metoddiskussion _________________________________________________ 13 8.2 Resultatdiskussion _______________________________________________ 16
8.2.1 Vikten av kontinuerliga rutiner för att identifiera IPV ________________ 16
8.2.2 Vikten av utbildning för att skapa kontinuerliga rutiner. ______________ 18
8.2.3 Probing som hjälpmedel för att identifiera IPV. _____________________ 18
8.2.4 Kontinuerlig kunskap och utbildning som strategi för att identifier IPV. __ 19
8.2.5 Frågeformulär som standaliserat instrument _______________________ 21
9 Förslag till vidare forskning ___________________________________________ 22
11 Slutsatser _________________________________________________________ 22
12 Referenser_________________________________________________________ 23
iii
13 Bilagor ___________________________________________________________ II 13.1 Bilaga 1 ________________________________________________________ II
13.1.1 Pub Med, sökning 2015-10-11 __________________________________ II
13.1.2 Cinahl, sökning 2015-11-25 ____________________________________ IV
13.2 Bilaga 2 _______________________________________________________ VI 13.3 Bilaga 3 ________________________________________________________ X
Granskningsmallar ___________________________________________________ X
1
1 Introduktion
Våld mot kvinnor förekommer i alla samhällsklasser och tar sig många olika uttryck,
därför kommer de våldsutsatta kvinnorna att söka hjälp överallt i vården. Att fråga om
våld vid anamnesinsamlingen är ett sätt att identifiera orsaken till ohälsa hos patienten.
Den gängse bilden av våld mot kvinnor är en kvinna som kommer in med blåmärken
och andra synliga skador. Det är emellertid bara en fjärdedel som söker akuthjälp efter
den senaste misshandeln. Många våldsutsatta kvinnor söker för kronisk smärta, magont
och andra kroppsliga symptom eller psykisk ohälsa som ångest och depression. Det är
vanligt att kvinnor söker vård upprepade gånger utan att den bakomliggande orsaken
blir känd. Det är ofta som kvinnorna inte är medvetna om kopplingen mellan den
fysiska och psykiska ohälsan och de erfarenheter av våld som hon bär med sig
(Berglund & Witkowski, 2014).
2 Bakgrund
Mer än en tredjedel av alla kvinnor i världen utsätts för våld. Detta innebär att mer än en
miljard kvinnor som lever idag utsätts eller har utsatts för våld. FN:s specialrapportör
markerar att partnervåld är den absolut dominerande formen av våld mot kvinnor
(Johnsson-Latham, 2014). I det svenska samhället finns en risk att bli utsatt för olika
typer av våld. FN definierar våld mot kvinnor som en könsrelaterad våldshandling.
Våldshandling är en handling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller
lidande för kvinnor. Hot som innefattar dessa handlingar ses som våld mot kvinnor vare
sig det är i offentliga eller slutna miljöer som till exempel i hemmet (Heimer, Björck &
Kunsson, 2014).
2.1 Definition av nära relation
En nära relation kan betraktas utefter olika perspektiv och konstruktioner. Enligt NCK
(nationellt centrum för kvinnofrid) är kännetecknet för en nära relation ett strakt
emotionellt band mellan individerna. Det kan vara i ett heterosexuellt förhållande eller
en samkönad relation, men även en relation mellan syskon, familj eller släktförhållande
och i denna relation kan våld i nära relation uppstå (Nationellt centrum för kvinnofrid,
2014).
2
I denna uppsats har vi valt att använda begreppet nära relation med utgångspunkt i
giftemål mellan en man och kvinna och fokus kommer att vara den utsatta kvinnan.
Enligt Johansson-Lathman (2014) är heterosexuella kvinnor överrepresenterade och
löper störst risk att drabbas av våld i nära relation.
2.2 Kontexten på en akutmottagning Majoriteten av patienterna på en akutmottagning söker vård på grund av ett eller flera
symptom. Flödet av patienter varierar beroende på olika faktorer som t.ex. årstid eller
veckodag. Detta är faktorer som inte går att styra. Dessa förutsättningar gör att
personalen på akutmottagningar under alla omständigheter måste vara beredda på att
vårda alla patienter som kommer till akutmottagningen. Det finns två huvudsakliga sätt
som patienterna tar sig till akutmottagningen. Transport kan ske via en ambulans eller
egen förmåga, via egen bil, buss eller andra alternativ. Patienterna kan även komma till
akutmottagningar via en mottagning eller avdelning (Göransson, Eldh & Jansson 2008).
2.3 Hur sjuksköterskan jobbar på en akutmottagning
Nyanlända patienter bedöms av en sjuksköterska. Det är av stor vikt att denna
bedömning görs omedelbart i anslutning till att patienten ankommer till mottagningen.
Detta är viktigt för att undvika att patienten ska utsättas för negativa konsekvenser som
resulterar till att patientens hälsa påverkas negativt (Göransson, Eldh & Jansson 2008).
Ofta jobbar sjuksköterskorna på akutmottagningar efter obekväma arbetsscheman, där
den största patienttillströmningen är under kvällar och helger när vårdcentralerna är
stängda. Sjuksköterskor upplever ofta krav från sina patienter och dess anhöriga.
Kraven innefattar hopp om adekvat och snabb vård. Förutom dessa, så ställs krav på
sjuksköterskorna från dess kollegor och andra vårdenheter (Nyström, 2003). Vid
misstanke om kvinnovåld är det viktigt att sjuksköterskan placerar kvinnan i ett enskilt
rum utan sin partner. Kvinnan ska inte lämnas ensam utan vårdpersonal ska finnas på
plats, kontinuitet eftersträvas. Våga ställa frågan rakt och ärligt, sjuksköterskan måste ge
sig tid till att lyssna. Även om kvinnans fysiska skador inte är i behov utav en
inläggning ska motivering till detta göras så att kvinnan kan återhämta sig, få lugn och
ro samt distans till sin livssituation (Landstinget kalmar län, 2010).
3
2.4 Mötet med de kvinnliga patienten
Sjuksköterskans möte med patienten är av stor betydelse. Många sjuksköterskor anser
att en del av de patienter som söker vård på en akutmottagning söker vård där i onödan
eller på fel plats. Det är även vanligt att patienter som söker vård har en annan
problematik än den som de söker för. Ofta är det patientens medicinska behov som står i
centrum eftersom att akutmottagningar koncentrerar sig på det akut medicinska
(Nyström, 2003). Besöket på akutmottagningen kan vara den enda kontakten med hälso-
och sjukvården som en våldsutsatt kvinna har. Det är därför av stort värde att
sjukvårdspersonalen på akutmottagningen ställer frågor om våld och utsatthet och att de
har tillräckliga kunskaper för att identifiera och hantera dessa kvinnor (Lindblom,
Castrén & Kurland, 2010).
2.5 Hur ser arbetet i Sverige ut för att identifiera våld i nära relation Sedan 2007 har kommuner fått bidrag av staten till utvecklingsmedel för att kunna
kvalitetsutveckla arbete för att ge stöd till kvinnor som är utsatta för våld. Målen för
arbetet uppfylldes inte.En orsak till detta kan vara att kommunerna i stor utsträckning
saknade kunskap- och metodstöd i arbetet. Därför gav 2011 regeringen ett uppdrag till
socialstyrelsen och länsstyrelsen. Detta uppdrag innefattade att fördela och följa upp
utvecklingsmedel. De skulle skapa ett nationellt och ett regionalt kunskaps- och
metodstöd, samt göra en utvärdering av uppdraget. Arbete pågick mellan 2011-2014
och syftet var att höja kunskapen och utvecklingen kring omhändertagandet av kvinnor,
utsatta för våld i nära relationer. För att strukturera arbetet har socialstyrelsen beviljat
medel till kommunerna inom utvecklingsområdena. Medlet ska användas av
kommunerna för att arbete med att utveckla förutsättningarna för en fungerande
verksamhet. Socialtjänsten arbetar med att utreda samt upptäcka våldsutsatta.
Socialtjänsten arbetaräven med insatser för att stödja, skydda och behandla, samt följa
upp insatserna. Även ideella föreningar ingår i denna satsning för att hjälpa våldsutsatta
och deras ramar är två övergripande utvecklingsområden, arbeta medstatistik samt
dokumentation. Ideelaa föreningar arbetar även med stöd, skydd och behandling.
Socialstyrelsen har arbetat för att få ett stor geografisk spridning i arbetet med
våldsutsatta kvinnor. Syftet är att stimulera en spridningen i hela landet. Därför fördelas
medel mellan många aktörer istället för att satsa större summor på enstaka aktörer.
Resultatet vid den nationella tillsynen som gjordes 2012-2013 visar att det finns en stor
skillnad kommunerna emellan. Det framgår en brist i dokumentation, utredning,
4
kompetens, kvalité, rutiner, långsiktigt stöd samt riskbedömning. För att möjliggöra en
kvalitetshöjning tog Socialstyrelsen fram föreskrifter om allmänna råd (2012:4) vid våld
i nära relation, vilket trädde i kraft 2014. En av dessa föreskrifter används som en
bedömningsmetod, FREDA, som innefattar tre bedömningsinstrument som innefattar
kortfrågor, beskrivning samt farlighetsbedömning. Dessa är framtagna för att användas
för socialtjänstens arbete samt andra verksamheter för att arbeta kring frågan angående
våld i nära relation. Kortfrågor ger personal inom bland annat hälso- och sjukvården
stöd i att ställa frågan om våld. Instrumentet används även för att ge en bredare
beskrivning av våldets karaktär samt utsträckning. Det innefattar även FREDA
farlighetsbedömning som ger kunskap om våldet kommer att fortskrider eller kan leda
till döden för den utsatte. Formuläret är framtagna för att personalen arbete ska
underlätta och skapa större kunskap kring ämnet (Socialstyrelsen, 2015).
2.6 Vanliga symtom för patienter som söker akut vård relaterat till våld i nära relation Kvinnor som söker akutsjukvård med synliga skador är det lättare att rapportera än för
de kvinnor som söker med dolda skador (Perciaccante, Carey, Susarla & Dodson,
2010). Former av symtom som kvinnorna kan ha som sökorsak är frakturer på näsben
och revben, inre blödningar och hörselskador relaterat till våldet (Leppäkosko,
Paavilainen & Åstedt- Kurki, 2011)
2.7 Omvårdnadsprocessen
Omvårdnadsprocessen är en process där sjuksköterskan systematiskt identifierar behov,
problem och resurser hos patienten. Detta för att kunna anpassa omvårdnaden till
individellt behov hos den unika patienten. Den innefattar fem steg vilka är
datainsamling, diagnos, planering,genomförade samt utvärdering. Datainsamlingen är
den första fasen i omvårdnadsprocessen och den innefattar att sjuksköterskan samlar in
data om patientens hälsotillstånd. Att samla information och lära känna patienten är en
viktig uppgift som sjuksköterskan har. Denna arbetuppgift är något som behövs ges
utrymme för att kunna genomföras systematiskt och på ett etiskt sätt. Den väsentliga
information som sjuksköterskan samlat dokumenteras sedan i patientens journal.
Modellen som används mest i Sverige anågående dokumenation är VIPS-modellen.
Modellen ger en strukturerad blick över omvårdnadsinformationen och bygger på fyra
nyckelbegrepp: välbefinnade, integretet, prevention och säkerhet (Florin, 2009).
5
2.8 Teoretisk referensram Fram tills 1986 ställdes inga juridiska krav på att sjuksköterskorna skulle föra
journalanteckningar. En ny patientjournallag krävde att alla med legitimation i vården
skulle föra journalanteckningar. Detta skulle vara ett dokument med datum, signatur och
detta dokument fick inte raderas. Den lag är idag ersatt med patientdatalagen. Ett behov
av praktiska råd kring hur en journal skulle föras utvecklades. Kraven på sjuksköterskan
ökade och omvårdnad blev ett eget ansvarsområde som inte enbart involverade läkaren.
Omvårdnaden skulle nu kunna granskas i efterhand för att visa grunden till beslut som
tagits, vilka omvårdnadsbehov som fanns samt hur dessa hade åtgärdats (Ehnfors,
Ehrenberg & Thorell-Ekstrand, 2013).
Vips-modellen är ett stöd för dokumentation av omvårdnad i patientjournaler. Många
sjuksköterskor anser att denna modell har hjälpt dem att finna ord för att beskriva
omvårdnad, stärkt den analytiska förmågan samt tydliggjort hur omvårdnaden bidragit i
hälso- och sjukvården (Ehnfors, et al., 2013).
Det finns två grundläggande utgångspunkter bakom VIPS-modellen, personcentrerad
vård samt omvårdnadsprocessen. Personcentrerad vård, för att tydliggöra patientens
perspektiv och medverkan i omvårdnaden. Omvårdnadsprocessen utgör ryggraden i
VIPS-modellen och det är den som struktur som ramar in sökorden. VIPS-modellen
används för att göra noteringar i patienternas journaler och kan ses som ett neutralt
språk vars avsikt är att erbjuda ett språk som är tillräckligt neutralt för att medge att
dokumentationen kan färgas av kunskap inom omvårdnaden (Ehnfors, et al., 2013).
VIPS-modellen är väl beprövad och modellen har används från 1991. Utvärderingar har
gjorts, och forskare har studerat modellen och jämfört den med andra
klassifikationsmodeller. VIPS står för fyra centrala begrepp som beskriver
omvårdnadens mål, välbefinnande, integritet, prevention och säkerhet. Det finns ett
starkt stöd för dessa begrepp då de ingår i FN:s deklaration kring de mänskliga
rättigheterna, i WHO:s hälsodefinition, lagar, förordningar, empiriska studier samt i
teoretiska konstruktioner inom omvårdnad. Dessa begrepp ligger till grund för att sätta
övergripande mål i den praktisk omvårdnad. Det går att diskutera och beskriva på
avdelningen hur optimalt välbefinnandet är för den enskilde patienten. Med respekterad
6
integritet och optimal säkerhet ser akutsjuksköterska hur risken för ohälsa kan
minimeras genom preventiva åtgärder (Ehnfors, et al., 2013).
VIPS-modellens metod används för att utföra en säker vård. Genom en
omvårdnadsstatus får man en god överblick över patientens situation och olika
förhållanden som är relevanta för omvårdnaden vid den första kontakten och vårdtiden.
Under sökordet säkerhet dokumenteras bland annat risk för skada, risk för våld,
övergrepp, självskadebeteende, oförmåga att klara vardagen på ett säkert sätt. Även
säkerhets och skyddsåtgärder, begränsningar och hjälpmedel som används av
sjuksköterskan dokumeteras (Ehnfors, et al., 2013).
3 Problemformulering
Våld i nära relationer är ett vanligt förekommande fenomen som anses vara ett stort
problem för kvinnor världen över och ett hot mot hälsan. Sjukvården har ett ansvar att
upptäcka och identifiera våld mot kvinnor för att kunna ge en adekvat vård av hög
kvalité. Att behandla en kvinna för symtom såsom smärta och depression utan att
uppmärksamma våldet är inte att vårda någon med god kvalité. Genom att fråga
kvinnorna angående våldet ges en möjlighet till en dialog (Berglund & Witkowski,
2014). Vid ankomst till avdelningen har sjuksköterskan som uppgift att lyssna till
kvinnans berättelse, ett ankomstsamtal. VIPS är ett väl beprövat instrument för att
strukturerat få fram information som behövs för att ge god vård. Detta instrument är en
samling av sökord som sjuksköterskan samlar in för att bilda sig en uppfattning om
vårdbehovet (Björvell, 2011). Trots att dessa riktlinjer finns är IPV något som inte alltid
uppmärksammas på akutmottagningar.
4 Syfte
Att undersöka hur akutsjuksköterskor på ett effektivt sätt kan arbeta för att identifiera
våld i nära relation hos kvinnor.
5 Metod Metoden var en litteraturstudie där vi använde oss av kvantitativa och kvalitativa
artiklar som handlade om olika arbetssätt och rutiner som sjuksköterskor på en
7
akutmottagning kan använda i sitt arbete. Detta för att upptäcka IPV för utsatta kvinnor.
Kristenssen (2014) beskriver att en systematisk litteraturstudie är en sammanställning
av tidigare genomförda studier. Arbetet utförs i tydliga steg där en eftersökning,
granskning och sammanställning av tidigare litteratur, relevant för litteraturstudiens
syfte, använts. En mixad metod med kvalitativa och kvantitativa artiklar tillämpades i
denna litteraturstudie, detta för att få ett bredare perspektiv inom problemområdet.
5.1 Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna var att artiklarna överensstämde med syftet för studien. Artiklarna
skulle handla om kvinnor som söker vård på akutmottagningar, även artiklar med ett
urval av gravida samt missbrukande kvinnor inkluderades. Artiklarna skulle vara
skrivna på engelska eller svenska. Artiklar från hela världen inkluderades.Artiklarna
skulle även vara publicerade från 2005 till 2015. I databaser där det var möjligt att
inkludera peer-reviewed valdes att inkludera detta alternativ för att få en bättre kvalité i
sökningen. Kvalitativa och kvantitativa artiklar ingår.
Exklusionskriterierna var att utesluta de artiklar som inte inriktade sig på
akutmottagningar samt de artiklar som innefattade familjevåld. Artiklar som även
beskrev hur våldet identifierades inom mödravården och pediatriska avdelningar
inkluderades men den delen som inriktade sig mot dessa områden valdes att exkluderas
då detta inte svarade på syftet.
5.2 Sökningsförfarande
I föreliggande sökning har två databaser använts, Cinahl och PubMed. Val av ämnesord
har skett via Svensk MeSH, för att få en korrekt benämning av valda ämnesord.
Ämnesorden anpassades för att få fram relevanta artiklar som stämde överens med
syftet. Forsberg & Wengström (2013) beskriver att det finns ett antal olika databaser att
söka artiklar i. Nedan kommer en beskrivning på tillvägagånssättet i de olika
databaserna. Slutligen fick vi fram åtta artiklar som används i litteraturstudien
5.3 Databassökning och urval Nedan kommer en beskrivning på tillvägagånssättet i de olika databaserna.
8
Sökningen i PubMed pågick mellan 20151011-20151125. Innan sökningen började
diskuterades vilka sökord som ansågs relevanta med utgångspunkt i syftet, detta för att
finna artiklar som svarade till syftet. Domistic violenc och battered women söktes som
MeSH-termer, då inte intimate partner violence och violence against women inte fanns
som en MeSH-term användes en fritextsökning. Dessa kombinerades med OR. Denna
kombination gjordes för att täcka ett stort område inom sökorden för våldsutatta
kvinnor. För att få fram rätt kontext och yrkeskategori användes Emergency service
hospital som en MeSH-term, Emergency nursing MeSH-term, Emergency nures
practitiones i fritextsökning. Dessa kombinerades och gav slutligen ett resultat på fyra
artiklar. Tre sycken lästes i fulltext varav en artikle blev vald till granskning. Se bilaga
1. PubMed är en referensdatabas och inriktar sig på medicin, biomedicin, odontologi
och omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2013).
I Chinahls databas skedde sökningarna mellan 20151011-20151125. I sökningen
kombinerades domistic violence, battered women och intimate partner violence. Dessa
söktes som headings. Violence against women söktes som fritextsökning. Vilket sedan
kombinerades så som i pubmed för att nå en bred täckning. Emergency service,
emergency nurse och emergency nurse practitioner och kombinerade dessa med OR.
Slutligen kombinerades dessa sökningar med AND och gav ett resultat på 158 artiklar.
63 abstract lästes och 47 artiklar lästes i fulltext. 15 valdes till kritisk granskning varav
åtta inkluderades i resultatet. Se bilaga 1. Val av databaser gjordes för att nå fram
relevant information då Cinahl är en databas som innehåller referenser till artiklar
rörande omvårdnad, hälso- och sjukvård, medicin, sjukgymnastik och arbetsterapi. Här
kan man hitta artiklar från hela världen (Forsberg & Wengström, 2013).
5.4 Kvalitetsgransking
Med syfte som utgångspunkt för valda artiklar granskades studierna för att undersöka
vilka som skulle bli inkluderade i litteraturstudien.Vi valde att använda redan befintliga
granskningsmalla. En för kvalitativa och en för kvantitativa studier. Detta för att det
redan finns välbeprövade malla att använda sig av. Granskningen utgick i helhet från
mallarna men vissa ändringar, då vi tog bort frågor. Detta gjordes för att utesluta de
frågor som inte var aktuella för studierna för att skapa en granskningsmall som kunde
hanteras utifrån våra kunskaper. Kristensen (2014) belyser att det inte finns någon
anledning till att göra en egen granskningsmall när en litteraturstudie som denna görs,
9
då det redan finns en mängd mallar som kan användas med viss manipulation för att
passa en uppsats. Vi började läsa igenom abstrakt för att finna vilka artiklar som passade
syftet. Vidare lästes de utvalda fulltexterna för att se vilka som skulle granskas. De
artiklar som fortfarande passade in på syftet blev utvalda att kritiskt granskas. Enligt
Kristenssen (2014) är detta ett upplägg som kan användas när man genomför en
litteraturstudie. Han menar att litteraturen ska genomgå en noggrann kritisk granskning
som görs i flera steg för att bedöma kvalitén på artiklarna. Efter att en konsensus
uppnåtts valdes dessa artiklar att granskas. Gemensamt valdes en granskningsmall.
Samtliga studier granskades var för sig för att sedan jämföras, detta för att öka
trovärdigheten i studie. Forsberg & Wengström (2013) användes för att hitta
granskningsmallar. I bilag 3 redovisas vilka artiklar som slutligen ingår i
litteraturstudien .
5.5 Dataanalys
Vi gick från helhet till delar för att finna en ny helhet i artiklarna vi valt, detta för att
uppnå ett nytt resultat. Resultatet lästes enskilt ett flertal gånger för att finna det centrala
i texten. Dessa delar diskuterades sedan tillsammans. Utifrån detta utformades utsagor
av resultaten vi fått. Vidare fick vi fram koder som slutligen ledde till olika teman,
något som gemensamt diskuterades fram. Under analysprocessen eftersträvades att inte
lägga in någon egen tolkning i texten. Exempel på teman som hittades ses i tabell 1.
Analysen genomfördes utifrån Forberg & Wengström (2013) beskrivning av
genomförandet.
Tabell 1 Exempel på dataanalys
Utsagor Kondenserade utsagor Kod Tema Checklistan för
riskfaktorer
innehållade sökord
leder till
idetnifiering av
IPV.
Vikten av
kontenuerliga
rutiner för att
identifiera IPV.
The context of the domestic
violence discussions. Which
were almost always initiated
by providers during the social
history, as a part of a checklist
of risk factors.
Våld blev nästan alltid
upptäckt under upptag av
socialt som sökord som en
del av en checklista för
riskfaktorer.
Fifty-one percent of the
registered nurses indicated that
they routinely screened all
patients for abuse, but 74%
also responded to a separate
question that they only
screened selected patients.
This finding may indicate that
registered nurses routinely
screen selected patients with
Hälften av sjuksköterskorna
uttryckte att dem utefter rutin
screenade alla patienter
angående våld. 74% svarade
att endast utvalda patienter
screenades. Resultatet
indikerar att sjuksköterskors
enbart screener patienter med
uppenbara symtom.
Det finns risk för att
patienter inte
identifieras för IPV
då sjuksköterskorn
inte screenar alla
patienter.
10
more obvious signs of abuse
but universally screen patients
only some of the time.
6 Forskningsetiska överväganden När vi läste utvalda artiklar var vi noga med att undersöka om det fanns ett etiskt
resonemang. De artiklar som inte hade ett etiskt resonemang gick vi till tidsskriften där
de publicerades för att undersöka om den hade som krav att artiklarna gått genom den
etiska kommittén, vilket artiklarna hade. Vi har valt att diskutera och haft ett etiskt
resonemang för att stärka studiens resultat. Detta gjordes genom att noggrant och
strukturerat analysera texterna. Att inte utelämna eller manipullerat delar av resultatet
för att virda resultatet till fördel för studiens syfte och resultat. Enligt Forsberg &
Wengström (2013) ska etiska övervägande göras vid en systematisk litteraturstudie.
Detta görs angående urval och presentation i resultatet. Ett tillstånd från etiska
kommittén ska anges i studien eller att etiska övervägande noggrant har övervägts i
genomförandet. Redovisning ska finnas av alla artiklar som ingår i litteraturstudien samt
att alla resultat ska presenteras. Det anses oetiskt att endast använda resultat som stödjer
forskarnas åsikter. Forsberg & Wengström (2013) betonar att fusk samt ohederlighet
inte får förekomma inom forskning och några exempel på detta är plagiat av data, stöld
samt förvrängning av forskningsprocessen.
7 Resultat I studiens resultat framkom tema som vikten av konternuerliga rutiner, probing som
hjälpmedel, kunskap och utbildning samt instrument.
7.1.1 Vikten av kontenuerliga rutiner för att identifiera IPV
När akutvårdsakutsjuksköterskorna blev tillfrågade kring hur de går tillväga för att
identifiera IPV i de situationer som de utsatta kvinnorna och deras sällskap inte själva
tar upp någon typ av våld. Akutsjuksköterskorna menade att skadorna ofta inte stämmer
överens med kontaktorsaken. Men att akutsjuksköterskorna enligt rutin letar efter
vanliga skador som är typiska för IPV som tillexempel en svullen läpp eller en blåtira då
detta indikerar på IPV (Leppäkoski, Åstedt-Kurki och Paavilainen, 2010). Ungefär
hälften av akutsjuksköterskorna uttryckte att de utefter rutin screenade alla patienter
angående våld. 74 % av akutsjuksköterskorna menade att de bara screenade utvalda
patienter vilket kan indikera att akutsjuksköterskor enbart väljer att screena patienter för
11
IPV med uppenbara tecken på våld och skador som till exempel blåmärken eller andra
synliga skador hos kvinnor (Yonaka, Yoder, Darrow och Sherck, 2007). Rutiner som
innefattar möjligheten till att ha en meningsfull konversation kring IPV var sänkt om
akutsjuksköterskan screenade patienten när partnern närvarade. Watt, Bobrow och
Moracco (2008) menar att patienter drabbade av IPV hade önskat att akutsjuksköterskan
hade som rutin att erbjuda patienterna ett telefonnummer att ringa för framtida hjälp.
När akutsjuksköterskorna blev tillfrågade kring hur de som rutin stöttade de kvinnor
som är utsatta för våld svarade de väldigt systematiskt hur de gick till väga (Watt, al et.,
2008). Genom att akutsjuksköterskorn hade en checklista för riskfaktorer samt rutiner
för att uppta anamnes och använda socialt som sökord blev våld nästan alltid upptäckt.
Vidare belyser resultatet att olika kommunikativa strategier och rutiner som en
akutsjuksköterska kan använda sig av på en akutmottagning för att nå fram till
patienterna och ta upp och diskutera samt identifiera våld. Exempel på frågor som
akutsjuksköterskorna kunde använde sig av var, ”Är du utsatt för IPV” eller ”Slår han
dig?”. Vidare beskrivs att i de samtal där våld var märkbart uppgav 16 % psykiskt våld.
34 % fysiskt våld. 6 % uppgav fysiskt och psykiskt våld. Enbart 32 % av patienterna
som uppgett att de är utsatta för våld hade detta dokumenterat i journalen (Rhodes, et
al., 2007). Akutsjuksköterskorna beskriver hur värdefulla riktlinjerna och rutiner är och
hur dessa underlättar för att sjuksköterskan ska kunna närma sig kvinnan på ett passande
sätt. De spelar även en viktig roll vid dokumentation av hälsotillstånd samt när det
gäller att få fram information om våld i närarelation (Kolbrun Svavarsdottir och
Orlygsdottir, 2008). Goda rutiner gör att akutsjuksköterskorna kan växa i sin förmåga
att hjälpa och utveckla avdelningens policy för IPV (Ambuel, Hamberger, Guse,
Melzer- Lange, Phelan och Kistner, 2013). Metoderna och rutinerna för att samtala med
kvinnorna varierade (Watt, al et., 2008) För att identifiera IPV krävs det att
akutsjuksköterskan har som rutin att observerar patienten noggrant. Det är när
akutsjuksköterskan har som rutin att ta sig tid att prata och fråga patientenerna om de
kan berätta om sina situationer, ofta berättar kvinnorna genomgående kring denna
(Leppäkoski, al et., 2010;Watt, al et., 2008).
7.1.2 Vikten av utbildning för att skapa kontinuerliga rutiner.
Yildiz, Selimen och Dogan (2014) belyser att det är viktigt att vara noga med att inte
lämna patienten ensam i samband med anamnesen. Före utbildning kring IPV ansåg 13
12
av 15 akutsjuksköterskor att detta inte var viktigt och 2 av 15 tyckte det var viktigt. Tre
månader efter utbildningen ansåg 7 av 15 akutsjuksköterskor att det inte var viktigt. 8 av
15 akutsjuksköterskor tyckte det var viktigt Rhodes et al. (2007) ger exempel på positiv
respons kring erkännande av IPV från akutsjuksköterskan som inkluderade att tillåta
patienten samtala kring sina upplevelser, samt att se till att de inte är i en uppenbar fara.
Det är även viktigt att som akutsjuksköterska upplysa kring lagar och rättigheter,
kontakta socialarbetare, visa empati och oro samt stödja och följa upp patienterna.
7.1.3 Probing som hjälpmedel för att identifiera IPV.
Cirka en tredjedel av gångerna använde sig sjuksköterskan av probing, det vill säga
fördjupande frågor, som hjälpmedel för att få vidare information kring IPV. I 10 % av
fallen gick sjuksköterskan mer djupgående i frågorna eller fick en mer detaljerad IPV-
historia genom att använda sig av probing. Patienternas erkännande var vanligare att
upptäcka i inspelningar där sjuksköterskan använde sig av probing. Genom att ställa
öppna frågor gavs en möjlighet till diskussion kring IPV, genom att sjuksköterskan gav
respons och visad empati när patienter uttrycker psykosociala problem som stress. I
följande artikel beskrivs hur sjuksköterskan får vetskap kring en traumatisk IPV historia
från en ung kvinna genom att vara lyhörd och ställa fördjupande frågor kring stress och
följa upp en utebliven menstruation (Rhodes, et al., 2007).
7.1.4 Kunskap och utbildning som strategi för att identifier IPV.
Akutsjuksköterskans kunskap kring att uppta en anamnes och historia från kvinnliga
patienter utsatta för våld ökar chanserna för att akutsjuksköterskorna ska kunna
identifier IPV. Kunskap och utbildning behövs för att autsjuksköterska ska kunna
relatera andra sjukdomstillstånd till IPV. Innan utbildning inom IPV är det enbart 40 %
av akutsjuksköterskorna som är positivt inställda till att fråga kvinnorna kring skadorna
för att utifrån dessa kunna utvärdera ett eventuellt samband (Yildiz, al et., 2014).
Leppäkoski al et. (2010) beskriver hur akutsjuksköterskorna utan utbildning och
kunskap rapporterade att dolda blåmärken gjorde det svårt att identifiera våldet då dessa
inte är lätta att direkt identifiera och koppa till IPV. Akutsjuksköterskorna erkänner att
många IPV fall går obemärkta förbi. Ambuel al et. (2013) beskriver hur
akutsjuksköterskor som fått utbildning kring IPV upplever en ökad kunskap inom
området. Enligt Kolbrun Svavarsdottir & Orlygsdottir (2008) menar
akutsjuksköterskorna att riktlinjerna är till stor hjälp för att förbereda sig för att
13
handskas med IPV i början. Akutsjuksköterskorna beskriver att de var orliga och tyckte
det var svårt och blev generade i början vid frågor kring IPV. Efter en tid blev frågorna
en vana vilket ledde till en ökad trygghet hos akutsjuksköterskorna (Kolbrun
Svavarsdottir & Orlygsdottir, 2008). Akutsjuksköterskorsnas olika bakgrund visar hur
problem med att identifiera IPV minskar hos de som erhöll utbildning. De som fick
utbildning kring IPV förde djupare resonemang kring problematiken att identifiera IPV
än akutsjuksköterskor som inte fått genomgå någon utbildning (Leppäkoski, al et.,
2010). Efter utbildning var det mer troligt att akutsjuksköterskorna rapporterade att de
hade identifierat IPV på deras avdelning än före utbildningen. Efter utbildningen
rapporterade akutsjuksköterskorna att de hade en ökad kunskap och förståelse för IPV
(Ambuel, al et., 2013).
7.1.5 Frågeformulär som standaliserat instrument
Ett databaserat frågeformulär tog 6 minuter att genomföra. 88 % av patienterna
rapporterade att de tyckte om att använda detta instrument för att svara på frågor. Alla
förutom 1 av deltagarna som screenades genom det databaserade frågeformuläret
innehållande IPV frågor blev screenade för IPV (99,8%) jämfört med 33% som
genomförde ett frågeformulär som inte innehöll några frågor om IPV. Patienter som
genomförde de databaserade frågeformuläret med IPV frågor hade en signifikant ökad
chans att klassificeras som positiva till IPV jämfört med de som inte genomförde detta
och fick vanlig vård (Tarutman, MaCarthy, Miller, Campbell, och Kelen, 2007)
8 Diskussion
8.1 Metoddiskussion Under sökning användes två databaser. Som krav fanns att artiklar skulle besvara syfte.
Vi försökte hitta artiklar med studier gjorda i Sverige men fann inga under de sökorden
som vi valt. Detta kan ses som en svaghet eftersom artiklarna inte avser den svenska
sjukvården. Forsberg & Wengström (2013) menar att det pragmatiska kriteriet innebär
att resultatet i studien har en betydelse för praktiken. På grund av detta valdes att göra
en bred sökning med artiklar från hela världen för att vid behov exkludera världsdelar
eller länder om det skulle behövas. Sedan valdes att inkludera Skandinavien, för att få
ett perspektiv som liknar den svenska sjukvården. Andra inklusionskriterier var att
artiklarna inkluderade kvinnor som sökt vård på akutmottagningar samt
akutsjuksköterskor som jobbade på akutmottagningar för att öka chanserna att artiklarna
14
stämmer överrens med urvalet och att resultate svarar an på syftet. Forsberg &
Wengström (2013) beskriver att det är av stor vikt att val av studier ska innefatta samma
ämnesområde. Artiklar som hade ett blandat urval där pediatrik och akutsjukvård samt
förlossning representerades inkluderades i studen. Exklutionskriterierna angående dessa
artiklar var artiklar där det inte gick att urskilja i resultatet vilka delar i resultatet som
riktade sig till akutsjukvården. Forsberg & Wengström (2013) menar att urvalet ska
stämma överrens med studiens syfte. Om sökningen gjorts om hade en avgränsning
gjorts av artiklarna så att urvalet bestod av myndiga kvinnor. Detta anser vi hade sparat
mycket arbete då det tog lång tid att exkludera artiklar som inte överensstämde med
våra inklusionskriterier.
En svaghet i litteraturstudien är att vi inte avgränsade vår sökning i Pubmed till vilken
design vi använde. Enligt Kristensen (2014) är det en viktig del i sökningen att avgränsa
studien i Pubmed. Anledningen till att vi inte avgränsade sökningen är att under
sökningens gång ändrade vi design då vi även ville få fram subjektiva erfarenheter.
Detta ledde till att vi använde oss av både kvantitativa och kvalitativa artiklar. Forsberg
& Wengström (2013) belyser att en mixad metod kan vara bra att använda sig av då ett
specifikt fenomen kan synliggöras ur olika synvinklar. Detta anser vi vara en styrka.
Urvalet av artiklar startade med att efter sökningen lästes alla artiklars rubriker. Därefter
lästes 67 abstrakt. Efter att ha sållat ut artiklar och funnit att 50 stycken av dessa
abstrakt svarade på vårt syfte lästes dessa artiklar i fulltext. Gemensamt kom vi sedan
fram till att 15 av dessa svarade på syftet i studien. Fulltexterna lästes enskilt för att
sedan diskutera fram en konsensus i vilka artiklar som svarade an på syftet. Även detta
gjordes via triangulering, något som anser ökar trovärdigheten i studien. 15 artiklar gick
sedan vidare till granskning. Slutligen resluterade det i sju artiklar som höll en hög eller
medel kvalité och en av dessa låg kvalité. Östlundh (2012) beskriver att kvalitén och
standarden på det texter som används i ett examensarbete ska vara hög. Segesten (2012)
menar att en kritisk och medveten bedömning av källorna krävs. I studien användes en
artikel med låg kvalité, något som kan ses som en svaghet då Forsber och Wengstöm
(2013) menar att artiklar med låg kvalité inte bör inkluderas. Artikeln fick en låg
skattning i granskningen då den saknadeen röd tråd samt detaljerade beskrivningar av
vissa delar. Valet att inkludera artikeln gjordes då resultatet svarade an på syftet, även
om det från början var önskvärt att alla artiklar skulle vara hög eller medel. Något vi
15
anser öka trovärdigheten var att i sökningen i de olika databaserna fick fram en artikel
som redan inkluderades i arbetet.
Till granskningen numrerades alla artiklar för att undvika att blanda ihop dessa, samt att
vi färgmarkerade artiklarna utifrån likheter och skillnader. Friberg (2012) belyser vikten
av att ta ut likheter och skillnader i respektive studie för att i analysprocessen kunna
pendla mellan helhet och delar för att nå fram till ett slutgiltigt resultat. Detta gjordes för
att hålla struktur inför analysprocessen och för att undvika att gå miste om relevanta
delar i valda artiklar. Något som vi anser vara en styrka då vi med detta systematiska
tillvägagångsätt undviker att gå miste om viktigt material. För att öka trovärdigheten
genomfördes granskningen enskilt där vi sedan gemensamt diskuterade fram vilka
artiklar som vi ansåg höll en bra kvalité. Enligt Kristenssen (2014) är detta ett upplägg
som kan användas vid genomförandet av en litteraturstudie. Han menar att litteraturen
ska genomgå en noggrann kritisk granskning. Detta görs i flera steg för att bedöma
kvalitén på artiklarna. Efter att vi valt ut artiklarna vi skulle granska utsåg vi gemensamt
en granskningsmall för att uppnå en struktur i granskningsprocessen. Forsberg &
Erngström (2013) menar att granskningsmallar med fördel kan användas då dessa
underlättar ett systematiskt arbetssätt.
Under processens gång användes triangulering för att stärka trovärdigheten i studien.
Forsberg & Wengström (2013) beskriver att detta kan göras för att undersöka samma
fenomen i en studie ur olika synvinklar. Därför valdes att genomföra en triangulering
där vi läste och kvalitetsgranskade artiklarna var för sig för att sedan jämföra våra
resultat. Kristenssen (2014) belyser att det inte finns någon anledning till att göra en
egen granskningsmall när en litteraturstudie görs då det redan finns en mängd mallar
som kan användas och vid behov manipuleras för att passa uppsatsen. I bilaga 2 & 3
redovisas de artiklar som slutligen ingår i litteraturstudie och mallarna för respektive
metod. Vid granskningen fick vi fram artiklar vi ansåg hålla en hög, medel eller låg
kvalité. Slutligen valde vi att använda oss av de artiklar som höll medel eller hög
kvalité. Inspiration hämtades hos Forsberg & Wengströms (2013) för att hitta mallar att
använda. Mallarna var en kvalitativ och en kvantitativ mall, viss manipulation gjorde
för att passa till vårt syfte. En svaghet kan vara att vi inte använt ett poängsystem i
granskingen utan valt de artiklar som haft ett tydligt svar på syftet, väl beskriven metod
och ett relevant urval. Detta gjordes med Forsberg & Wengström (2013) som grund då
16
de belyser vikten av att forskningen omfattar syfte, frågeställning, design, urval
mätinstrument, analys och tolkning. Ändringar som gjordes var att stryka samtliga
frågor i mallarna som vi ansåg vara för detaljerade för att kunna utföra en korrekt
granskning efter våra kunskaper. Ett exempel på frågor som valts att uteslutas var frågan
om vi höll med om slutsatsen. Denna fråga ansåg vi kunde leda till tolkning från vår
sida. Detta tror vi lett till en minskad risk för bias och öka trovärdigheten i arbetet.
Något som kan ses som en styrka i arbetet är att endast åtta artiklar användes. Då det
inom forskningsområdet finns mycket artiklar som rör sig om kvinnans subjektiva
upplevelse men det saknas forskning ur ett sjuksköterskeperspektiv. Något som
framkom under sökningprocessen. Forsberg & Wengström (2013) beskriver att det inte
finns någon regel på hur många studier som ska inkluderas. Det bästa är att inkludera
studier som är relevanta för litteraturstudien. Enligt Kristenssen (2014) kan avgränsning
i årtalen göras för att få fram den relevanta forskningen inom området. Även Friberg
(2012) belyser att vetenskapligt material är en färskvara och därför valde vi att avgränsa
till en tioårsperiod för att nå relevant forskning. Därför valdes ett spann på 10 år för att
hitta ett brett urval av artiklar men som ändå hade ny och relevant information.
Forsberg & Wengström (2013) användes som utgångspunkt för att analysera fram ett
resultat. Vi läste resultatet flera gånger för att ta fram de centrala delarna i texten. Sedan
delades texten upp i utsagor, kondenserad utsaga, kod och tema. För att få fram
utsagorna från artiklarnas resultat lästes resultaten var för sig. Sedan jämfördes
resultaten för att gemensamt ta fram koder och teman som svarade på litteraturstudiens
syfte. En styrka i studien är att vi under diskussionen till koder och teman var överens
om vad som ansågs centralt och relevant. Detta är något som vi anser stärker resultat.
En viss tolkning kan ha förekommit vilket kan ha påverkat resultatet.
8.2 Resultatdiskussion 8.2.1 Vikten av kontinuerliga rutiner för att identifiera IPV
I vår systematiska litteraturstudie beskrivs hur akutsjuksköterskor kan arbeta för att
identifiera IPV samt hur vidareutbildning kan leda till ökad kunskap och förståelse som
gör att akutsjuksköterskorna lättare kan identifiera IPV.
17
Studien av Leppäkoski al et. (2010) beskriver hur akutsjuksköterskorna bara screenade
utvalda patienter vilket indikerade att akutsjuksköterskor enbart väljer att screena
patienter för IPV med uppenbara tecken på våld och skador hos kvinnorna. Vi anser att
alla kvinnor ska ha samma förutsättningar att bli identifierade för IPV. VIPS-modellen
en väl beprövad metod och är bra för att identifiera IPV då en användning av de
standardiserade frågorna ökar akutsjuksköterskornas chans att ta upp IVP vid upptaget
av anamnes. Öqvist, (2008) belyser vikten av att se helheten som någonting större än
summan av delarna. Genom att akutsjuksköterskan använder sig av VIPS-modellen tror
vi att det underlättar för hen att inte missa kvinnor som är utsatta för IPV då det genom
den standardiserade modellen ger samma förutsättning för alla patienter. Petersson och
Vahlne (2010) menar att en akutsjuksköterska har som ansvar att besitta kunskap inom
omvårdnad och professionellt formulera omvårdnadshandlingar. När
omvårdnadsproblem uppstår ligger det i akutsjuksköterskans yrkesroll att med en
helhetssyn underlätta för patienten samt att hitta en lösning. Ehnfors, Ehrenberg och
Torell-Ekstrand, (2013) beskriver hur VIPS-modellen ställer frågor kring säkerhet, risk
för våld samt risk för skada och övergrepp vilket sedan dokumenteras under sökordet
säkerhet. Socialstyrelsen, (2014) presenterar 2014 ett nytt instrument (FREDA) som har
till syfte att underlätta identifiering, utredning samt dokumentation genom korta frågor
kring IPV. Där kortfrågorna används för att ge en bättre beskrivning av våldets karaktär
samt utsträckning. Något som är framtaget för att underlätta för akutsjuksköterskorna
samt för att skapa ökad kunskap kring IPV. Vi anser att dessa två modeller är bra
grundläggande rutiner för akutsjuksköterskan att ha för att identifiera IPV. Rhodes al et.
(2007) beskriver att möjligheten till att ha en meningsfull konversation kring IPV var
sänkt på grund av olika faktorer som till exempel att akutsjuksköterskan misslyckades
att ta upp och identifiera IPV. Även en utebliven förståelse hos akutsjuksköterskan för
säkerheter och risker samt bristfällighet i att ge patienten tillgängliga resurser påverkade
identifieringen av IPV. Petersson och Vahlne (2010) menar att det är väsentligt att
akutsjuksköterskan möter patienter med respekt och ser varje möte som unikt där
relation ska skapas och dialoger ska utvecklas med patienten. Det är genom
kommunikation som delaktighet och förståelse samt tillämpning av både teoretisk och
praktisk kunskap förmedlas och skapas. Kolbrun Svavarsdottir och Orlygsdottir
(2008) beskriver hur akutsjuksköterskorna anser att riktlinjer är värdefulla då de spelar
in och underlättar för att kunna närma sig kvinnan på ett passande sätt. De spelar även
18
en viktig roll vid dokumentation av hälsotillstånd samt när det gäller att få fram
information om våld i nära relation.
8.2.2 Vikten av utbildning för att skapa kontinuerliga rutiner.
Yildiz, Selimen och Dogan (2014) belyser att det är viktigt att vara noga med att inte
lämna patienten ensam i samband med anamnesen. Före utbildning kring IPV ansåg 13
av 15 akutsjuksköterskor att detta inte var viktigt och 2 av 15 tyckte det var viktigt. Tre
månader efter utbildningen ansåg 7 av 15 akutsjuksköterskor att det inte var viktigt. 8 av
15 akutsjuksköterskor tyckte det var viktigt. Vi anser att utbildning är relevant för att
akutsjuksköterskorna ska få en möjlighet till att skapa en förståelse och kunskap kring
varför kontinuerliga rutiner är viktigt. Nilsson Kajermo och Wallin (2011) menar att det
är viktigt att akutsjuksköterskor kan erbjuda sina patienter effektiva och säkra metoder
och att resurser används på ett bra sätt. Akutsjuksköterskan ska kunna reflektera över de
rutiner och metoder som finns och andvänds, samt ha kunskap till att kunna medverka i
utvecklingsarbetet. Rhodes et al. (2007) ger exempel på positiv respons kring
erkännande av IPV från akutsjuksköterskan som inkluderade att tillåta patienten samtala
kring sina upplevelser, samt att se till att de inte är i en uppenbar fara. Det är även
viktigt att som akutsjuksköterska upplysa kring lagar och rättigheter, kontakta
socialarbetare, visa empati och oro samt stödja och följa upp patienterna. Genom
utbildning och rutiner tror vi akutsjuksköterskor kommer att arbeta professionellt med
ett professionellt förhållningssätt. Rutiner leder till en säkrare och bättre vård för både
akutsjuksköterskorna och deras patienter. Öhrn (2011) beskriver hur utvecklade rutiner
skapar ett systematiskt arbetssätt som leder till en förbättrad patientsäkerhet.
8.2.3 Probing som hjälpmedel för att identifiera IPV.
Att akutsjuksköterskan använder sig av probing för att få detaljerad och djupgående
information. Genom att akutsjuksköterskan använde sig av probing och öppna frågor
gavs möjlighet till en djupare diskussion kring IPV. Probing gav även förutsättningar
för akutsjuksköterskan att ge respons och visa empati när kvinnorna uttryckte
psykosociala problem som till exempel stress (Rhodes, et al., 2007). Vi tror att detta
arbetssätt ökar akutsjuksköterskans chanser att se helheten och inte låta IPV gå förbi
oidentifierat. Öquist, (2008) belyser vikten av att kunna se helheten. Risken med
probing som arbetssätt anser vi är att kvinnorna kan uppleva att akutsjuksköterskan inte
förhåller sig professionellt och inte respekterar patientens privata sfär. Det positiva kan
trots denna risk vara att akutsjuksköterskan genom probingen får en bra inblick i
19
patientens livsvärld. Dahlberg och Segesten (2010) menar att livsvärdsteorin är
nödvändig för att kunna ge en god vård. Att vårda med ett patientperspektiv innebär att
patienten med sin individuella livsvärld utgör en utgångspunkt i vårdandet. Vi tror att
detta är viktigt för att akutsjuksköterskan ska kunna tillämpa omvårdnadsprocessen.
8.2.4 Kontinuerlig kunskap och utbildning som strategi för att identifier IPV.
Akutsjuksköterskans kunskap kring att uppta en anamnes och historia från kvinnliga
patienter utsatta för våld ökar chanserna för att akutsjuksköterskorna ska kunna
identifier IPV. Kunskap och utbildning behövs för att akutsjuksköterska ska kunna
relatera andra sjukdomstillstånd till IPV. Innan utbildning inom IPV var enbart 40 % av
akutsjuksköterskorna positivt inställda till att fråga kvinnorna kring skador för att
utifrån dessa kunna utvärdera ett eventuellt samband till IPV (Yildiz, al et., 2014).
Leppäkoski al et. (2010) beskriver hur akutsjuksköterskor utan utbildning och kunskap
rapporterade att det är svårt att identifiera våldet. Akutsjuksköterskorna erkänner att
många IPV fall går obemärkta förbi. Ambuel al et. (2013) beskriver hur
akutsjuksköterskor som fått utbildning kring IPV upplever en ökad kunskap inom
området. Enligt Kolbrun Svavarsdottir & Orlygsdottir (2008) menar
akutsjuksköterskor att riktlinjer är till stor hjälp för att förbereda sig inför att handskas
med IPV i början. Akutsjuksköterskorna beskriver att de var oroliga och tyckte det var
svårt och blev generade i början vid frågor ställda kring IPV. Efter en tid blev frågorna
en vana vilket ledde till en ökad trygghet hos akutsjuksköterskorna (Kolbrun
Svavarsdottir & Orlygsdottir, 2008). Akutsjuksköterskorsnas olika bakgrund visar hur
problem med att identifiera IPV minskar hos de som erhöll utbildning. De som fick
utbildning kring IPV förde djupare resonemang kring problematiken att identifiera IPV
än de akutsjuksköterskor som inte fått genomgå någon utbildning (Leppäkoski, al et.,
2010). Efter utbildning var det mer troligt att akutsjuksköterskorna rapportera att de
hade identifierat IPV på deras avdelning än före utbildningen. Efter utbildningen
rapporterade akutsjuksköterskorna att de hade en ökad kunskap och förståelse för IPV
(Ambuel, al et., 2013). Leppäkoski al et. (2010) menar att för att identifiera IPV krävs
det att akutsjuksköterskan har som rutin att observerar patienten noggrant. Genom att
akutsjuksköterskan får erhålla utbildning och har kunskap och som rutin att använda sig
av VIPS-modellen och FREDA tror vi att det blir lättare att identifiera IPV då detta
underlättar för patienterna att berätta kring sin situation. Nilsson Kajermo och Wallin
(2011) menar att akutsjuksköterskan kontinuerligt måste uppdatera och utveckla sina
20
kunskaper för att på så sätt kunna erbjuda en vård som är säker och av god kvalité. När
dessa metoder används som en strategi och grund för att identifiera IPV tror vi även att
det skapar ytterligare möjligheter för akutsjuksköterskan att se kvinnornas livsvärldar
och utifrån denna kunna ge en individanpassad vård. Ehnfors et al. (2013) beskriver att
VIPS-modellen är en bra metod för att identifiera omvårdnadsbehov. Dahlberg och
Segesten (2010) belyser att det är viktigt att akutsjuksköterskan fokuserar på samt
eftersträva att vilja förstår patienternas individuella livsvärldar. Då det är denna som
påverkar patienternas syn och upplevelse av hälsa, sjukdom och lidande. Rhodes et al.
(2007) menar att det är viktigt att som akutsjuksköterska förutom att upplysa kring lagar
och rättigheter, samt att tillåta patienterna att samtala kring sina upplevelser. Det är även
viktigt att visa empati och oro samt stödja och följa upp patienterna. Yildiz al et. (2014)
menar att utbildning och ökad kunskap leder till en ökad förståelse hos
akutsjuksköterskorna att samtala kring IPV. När det kommer till antalet erkännande av
IPV är detta relaterat till akutsjuksköterskans kunskap kring att uppta en anamnes från
kvinnliga patienter som är utsatta för våld och utifrån anamnesen kunna relatera andra
sjukdomstillstånd och skador till IPV. Björvell (2011) menar att dokumentation
framförallt innefattar säkerhet, integritet och kontinuitet för patienten. Vid
dokumentation saknas det i dagens läge väsentlig omvårdnadsdokumentation. Detta
anser vi även vara en brist i identifieringen av IPV. Om omvårdnadsdokumentation
saknas kan det vara svårt att se helheten hos patienten. Björvell (2011) menar att VIPS-
modellen är ett styrningsinstrument som hjälper akutsjuksköterskan att sortera och
strukturera information om patienten. Sökorden är vetenskapligt framtagna och utgör
specifika begrepp, begreppens innebörd underlättar akutsjuksköterskans arbete i att
sortera information från patienten. Med hjälp av den informationen får
akutsjuksköterskan ett bra underlag att analysera samt formulera omvårdnadsdiagnosen
som behöver åtgärdas. Leppäkoski al et. (2010) beskriver hur akutsjuksköterskorna utan
utbildning och kunskap rapporterade att dolda blåmärken gjorde det svårt att identifiera
våldet då dessa inte är lätta att direkt identifiera och koppla till IPV. Ambuel al et.
(2013) beskriver hur akutsjuksköterskor som fått träning kring IPV beskriver en ökad
kunskap inom området. Genom att akutsjuksköterskan använda sig av VIPS-modellen
tror vi det blir lättare att få en struktur i anamnesupptagningen. Med vidare utbildning
samt kunskap och genom att använda FREDA som ett komplement anser vi att
chanserna till att identifiera kvinnor drabbade av IPV på en akutmottagning ökar.
Björvell (2011) belyser att VIPS-modellen fungerar inom alla olika typer av
21
vårdspecialiteter. Kolbrun Svavarsdottir och Orlygsdottir (2008) beskriver hur
akutsjuksköterskorna var orolig i början och tyckte det var svårt innan utbildningen
startade. Vi anser att utbildning är bra då en ökad kunskap kring IPV leder till en ökad
förståelse hos akutsjuksköterskorna för de utsatta kvinnorna. En ökad förståelse anser vi
leder till en ökad kunskap vilket ger en trygghet hos akutsjuksköterskorna i sitt
arbetssätt. Kolbrun Svavarsdottir och Orlygsdottir (2008) beskriver att
akutsjuksköterskorna efter att genomgått utbildningen ansåg att riktlinjerna var till stor
hjälp för att förbereda sig för att handskas med IPV. Leppäkoski al et. (2010) beskriver
akutsjuksköterskors som fick utbildning i att identifiera IPV inte hade problematik i att
identifiera IPV eller upplevde samma osäkerhet som de akutsjuksköterskor som inte
genomgått någon utbildning. De som fick utbildning kring IPV förde djupare
resonemang kring problematiken att identifiera IPV än de akutsjuksköterskor som inte
fått genomgått någon utbildning. Ambuel al et. (2013) beskriver att efter utbildningen
rapporterade akutsjuksköterskorna att de hade en ökad förståelse för patienter utsatta för
IPV. Yildiz al et. (2014) beskriver hur utbildning ledde till att akutsjuksköterskorna
insåg vikten av en trygg miljö vilket leder till att patienterna känner sig trygga. Ambuel
al et. (2013) beskriver hur en intervention ledde till att akutsjuksköterskorna hade en
ökad förståelse för lagar och regler samt en ökad säkerhet kring att handskas med IPV.
De rapporterade även att deras arbetsplats och kollegor var bättre på att hjälpa till att
upptäcka IPV. Berlin et al. (2009) menar att arbetsmiljön är viktigt för att
akutsjuksköterskan ska kunna utföra ett bra arbete med säkra rutiner. Vi anser att det är
av stor vikt att akutsjuksköterskorna är införstådda i hur viktigt det är att få utbildning
och därför ökad kunskap kring IPV för att på så sätt minska problematiken där kvinnor
går förbi oidentifierade på akutmottagningar. Utbildning och kunskap tror vi leder till en
ökad kvalité och säkerhet i vården. Rönnberg, (2011) beskriver att enligt Hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763) ska kvaliteten i verksamheten systematiskt utvecklas och
säkras.
8.2.5 Frågeformulär som standaliserat instrument
Alla förutom 1 av deltagarna som screenades genom det databaserade frågeformuläret
innehållande IPV frågor blev screenade för IPV. Jämfört med en tredjedel som
genomförde ett frågeformulär som inte innehöll några frågor om IPV. Patienter som
genomförde de databaserade frågeformuläret med IPV frågor hade en signifikant ökad
chans att klassificeras som positiva till IPV jämfört med de som inte genomförde detta
22
och fick vanlig vård (Tarutman, MaCarthy, Miller, Campbell, och Kelen, 2007). Vi
anser att om det i större utstrcäcknig användes frågeformulär som instrument hade detta
kunnat leda till att fler IPV offer upptäcktes. Att kombinera VIPS-modellen, FREDA
samt frågeformulär så hade detta bidragit till en mer täckande screening.
9 Förslag till vidare forskning Trots att det finns fram forskade rutiner och olika instrument som en akutsjuksköterska
kan använda sig utav för att identifiera IPV. Vi anser att ytterligare forskning kring hur
akutsjuksköterskorna arbetssätt kan vara orsaken till att kvinnor utsatta för IPV missas.
Även om det finns riktlinjer samt arbetssätt har vi i denna studie upplevt en brist hos
akutsjuksköterskan på kunskap kring hur arbetet kring identifieringen av IPV ska
utföras. Vi tror att vidare forskning som fokuserar på hur akutsjuksköterskan ska gå till
väga i sitt arbete kommer att resultera i en bättre vård för kvinnorna, att exempelvis
kombinera VIPS-modellen med FREDA- instrumenten. Detta tror vi hade varit en
studie som eventuellt kunnat påvisa vikten av rutiner och kunskpa kring IPV. IPV är ett
område där mycket forskning finns utifrån kvinnornas perspektiv och upplevelser, men
forskning inriktat utifrån ett sjuksköterskeperspektiv i Sverige saknas.
11 Slutsatser IPV är ett vanligt förekommande fenomen som anses vara ett stort problem för kvinnor
världen över och ett hot mot hälsan. Sjukvården har ett ansvar att upptäcka och
identifiera våld mot kvinnor för att kunna ge en adekvat vård av hög kvalité. Många
kvinnor söker vård och stöd på akutmottagningar trots detta är det många som går förbi
utan att IPV identifieras. Vår slutsats är att mer kunskap hos sjuksköterskorna behövs
för att underlätta identifiering av IPV. Att vårda en kvinna som är utsatt kräver en stor
insats där många faktorer spelar in. Akutsjuksköterskan måste ha förståelse för IPV för
att kunna vårda kvinnorna samt ha goda förutsättningar och stöd på avdelningen. Denna
litteraturstudie belyser brist på akutsjuksköterskans arbetssätt i form av kunskap och
rutiner. Även strukturen kring identifieringen behöver utvecklas. Då det finns många
arbetssätt att använda sig av till exempel VIPS-modellen. Okunskap kring de olika
arbetssätten leder till en osäkerhet hos akutsjuksköterskan angående IPV. Vi anser att
reslutatet inte kan överföras då studien inte är tillräckligt omfattande.
23
12 Referenser
Ambuel, B., Hamberger, L., Guse, C., Melzer-Lange, M., Phelan, M., & Kistner, A.
(2013). Healthcare Can Change from Within: Sustained Improvement in the Healthcare
Response to Intimate Partner Violence. Journal Of Family Violence, 28(8), 833-847
15p. doi:10.1007/s10896-013-9550-9
Berglund, A., & Witkowski, Å. (2014). Hälso- och sjukvårdens ansvar. I Heimer, G.M.,
Björck, A. & Kunosson, C. (red.), Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar. (S.127-
152). (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Berlin, J., Carlström, E. & Sandberg, H. (red.) (2009). Team i vård, behandling och
omsorg: erfarenheter och reflektioner. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Björvell, C. (2011). Sjuksköterskans journalföring och informationshantering: en
praktisk handbok. (3.,[utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1. utg.)
Stockholm: Natur & kultur.
Ehnfors, M., Ehrenberg, A. & Thorell-Ekstrand, I. (2013). Nya VIPS-boken:
välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Florin, J.(2009). Omvårdnadsprocessen. I A. Ehrenberg., & L., Wallin. Omvårdnadens
grunder ansavr och utveckling.(1.uppl.) (S.47-82). Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3. uppl.) Stockholm:
Natur & Kultur.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red.). Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (S.133-143). (2., [rev.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
24
Göransson, K., Eldh, A.C. & Jansson, A.M. (2008). Triage på akutmottagning. (1.
uppl.) Stockholm: Studentlitteratur.
Heimer, G.M., Björck, A. & Kunosson, C. (red.) (2014). Våldsutsatta kvinnor:
samhällets ansvar. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Johnsson-Lathma, G. (2014). Mäns våld mot kvinnor i ett globalt perspektiv. I Heimer,
G.M., Björck, A. & Kunosson, C. (red.) (2014). Våldsutsatta kvinnor: samhällets
ansvar.(S.19-42). (3. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Kristenssen, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter
inom hälso- och vårdvetenskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Landstinget kalmar län. (2010). Kvinnofrid, rutiner och riktlinjer inom hälso- och
sjukvården samt tandvården vid fysiskt, psykiskt och sexuellt våld mot kvinnor. Hämtad
2016-01-04 från
http://www.ltkalmar.se/Documents/F%C3%B6r%20v%C3%A5rdgivare/V%C3%A5ld
%20i%20n%C3%A4ra%20relation/Handlingsplan%20V%C3%A5ld%20i%20n%C3%
A4ra%20relationer%202015-10-06.pdf
Leppäkoski, T., Paavilainen, E., & Åstedt-Kurki, P. (2011). Experiences of emergency
care by the women exposed to acute physical intamate partner violence fråm the finnish
perspetctive. International Emergency Nursing, 19(1), 27-36.
doi:10.1016/j.ienj.2010.02.006.
Leppäkoski, T., Åstedt-Kurki, P., & Paavilainen, E. (2010). Identification of women
exposed to acute physical intmate partner violence in an emergency department setting
in Finland. Scandinavian journal Of Caring Sciences, 24(4), 638-647.
doi:10.1111/j.1471-6712.2009.00754.x.
Lindblom, P., Castrén, M. & Kurland, L. (2010). Akutsjukvård och våldsutsatta kvinnor.
I A. Berglund (Red.). Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. (ss. 127-
132). Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid.
25
Nationellt centrum för kvinnofrid (2014). Våld i nära relation.
Hämtad 2015-08-11.
http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/amnen/Vald_i_nara_relatione
r/Vald_i_nara_relationer_amnesguide/
Nilsson, K och Wallin, L.(2011) Omvårdnadsprocessen. I A. Ehrenberg., & L., Wallin.
Omvårdnadens grunder ansvar och utveckling.(1.uppl.) (S.301-331). Lund:
Studentlitteratur.
Nyström, M. (2003). Möten på en akutmottagning: om effektivitetens vårdkultur. Lund:
Studentlitteratur.
Petersson, B. & Vahlne, L. (1997). Handledning: ett vårdpedagogiskt verktyg. Lund:
Studentlitteratur.
Perciaccante, V. J., Carey, J. W., Srinivas M. Susarla, S. M., & Dodson, T. B. (2010).
“Markers for intmate partner violence in Emergency Department setting”.
Perciaccante, V J. Journal Of Oral And Maxillofacial Surgery Volume: 68 Issue: 6
(2010-06-01) p. 1219-1224. doi: 10.1016/j.joms.2010.02.010.
Rhodes, K., Frankel, R., Levinthal, N., Prenoveau, E., Bailey, J., & Levinson, W.
(2007). Improving patient care. 'You're not a victim of domestic violence, are you?'
Provider-patient communication about domestic violence. Annals Of Internal
Medicine, 147(9), 620-627 8p.
Rönnberg, L. (2011). Hälso- och sjukvårdsrätt. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Segesten, K. (2012). Användbara texter. I Friberg. F. (red.). Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (S. 47-57).(2., [rev.] uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Socialstyrelsen 2015. FREDA, att kvalitetsutveckla arbetet mot våld i nära relationer.
Hämtad 2015-08-11 http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-6-15.
26
Svavarsdottir, E., & Orlygsdottir, B. (2009). Identifying abuse among women: use of
clinical guidelines by nurses and midwives. Journal Of Advanced Nursing, 65(4), 779-
788 10p. doi:10.1111/j.1365-2648.2008.04872.x
Trautman, D., McCarthy, M., Miller, N., Campbell, J., & Kelen, G. (2007). Intimate
partner violence and emergency department screening: computerized screening versus
usual care. Annals Of Emergency Medicine, 49(4), 526-534 9p.
Watt, M., Bobrow, E., & Moracco, K. (2008). Providing support to IPV victims in the
emergency department: vignette-based interviews with IPV survivors and emergency
department nurses. Violence Against Women, 14(6), 715-726 12p
Yildiz, Tülin, Deniz Selimen, and Duygu Dogan. 2014. "A Study Comparing the Pre-
and Post-Training Knowledge of Emergency Department Nurses in Turkey for the
Diagnosis of Physically Abused Women." Journal Of Family Violence 29, no. 5: 519-
525 7p. CINAHL with Full Text, EBSCOhost (accessed November 21, 2015).
Yonaka, L., Yoder, M., Darrow, J., & Sherck, J. (2007). Barriers to screening for
domestic violence in the emergency department.Journal Of Continuing Education In
Nursing, 38(1), 37-45 9p.
Öhrn.(2011) Omvårdnadsprocessen. I A. Ehrenberg., & L., Wallin. Omvårdnadens
grunder ansvar och utveckling.(1.uppl.) (S.371-400). Lund: Studentlitteratur.
Öquist, O. (2008). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat. (3.,
omarb. uppl.) Stockholm: Gothia.
II
13 Bilagor
13.1 Bilaga 1 13.1.1 Pub Med, sökning 2015-10-11
PubMed
Sökord Resultat Antal
lästa
rubrike
r
Antal
lästa
abstrac
t
Antal
lästa
fulltexte
r
Valda till
gransknin
g
Använd
a
artiklar
1
Domesticviolence/nurs
ering
[Mesh]
39
2
Batteredwomen
[Mesh]
1898
3
Intimatepatientviolenc
e
[Mesh]
0
4
Intimatepatientviolenc
e
Ejämnesord
4616
5
Violenceagainstwome
n
[Mesh]
0
6
Violenceagainstwomen
pubmed
3348
7 1 or 2 or 4 or 6 7943
III
8
Emergency service
hospital
[Mesh]
32261
9
Emergencynursing
[Mesh]
4460
10
EmergencyNursePracti
tioners
pubmed
1253
11 9 Or 10 5408
12 8 And 11 941
13 7 And 12 4
14 13 Peerreviwedoch
från 2005-2015
4 4 4 3 1 1
IV
13.1.2 Cinahl, sökning 2015-11-25
Cinahl
Sökord Resultat
Antal lästa
rubriker
Antal
lästa
abstrac
t
Antal
lästa
fulltexter
Valda till
granskning
Använd
a
artiklar
1
Domestic
violence
-Headings
5432
2
Batteredwomen
-Headings
2657
3
Intimatepatientviolence
-Headings
5474
4
Violenceagainstwomen
-Fristextsökning
27
5
1 or 2 or 3 or 4 10793
6
Emergency service 27395
V
7
EmergencyNursePractit
ioner
263
8
6 or 7 27535
9
5 and 8 283
10
2005-2015 169
11
Peerreviwed 158 158 63 47 15 8 (1)
VI
13.2 Bilaga 2
Litteraturmatris 1 Författare Land År Titel
Syfe Design Population/ inklusions- och exklusionskriterier
Urval/bortfall Metod Resultat Gradering
Karin V. Rhodes, Richard M. Frankel, Naomi Levithal, Elisabeth Prenoveau, Jannine Bailey, Wendt Levinsson. USA ,2007
“You´re Not a
victim of Domestic
Violence, Are You?”
Provider-Patient
Communication about
Domestic Violence.
Att beskriva kommunikationen angående våld i nära relation mellan sjuksköterskor och kvinnliga patienter.
Kvantitativ analys av data.
Patienter som söker vård på akutmottagningen Inklusion: Kvinnor mellan 18-65 år. Som inte var akut sjuka.
Bekvämlighetsurval. Bortfall beskrivs ej.
En randominserad kontrollerad.
Att frågan angående våld i nära relation görs i anamnesen under soicalt fakta. Det är vanligt att svaren från kvinnorna nonchaleras.
LÅG
Litteraturmatris 2 Författare/Land/År/ Titel
Syfte Design Population/ inklusions- och exklusionskriterier
Urval/bortfall Metod Resultat Gradering
Lisa Yonaka, Marian K. Yoder, Janet B. Darrow, John P. Sherck. USA 2007. Barriers to Screening for Domestic Violence in the Emergency Department.
Att beskriva potentiella barriärer för sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning när det handlar om att identifiera våld i nära relation.
Kvalitativ Population: Sjuksköterskor på akutmottagningar. Inklusion: Sjuksköterskor som arbetade heltid eller deltid på akutmottagningar.
Litteraturstudie
Icke exprementiell metod. Livertskala användes.
Den största barriären för att identifiera de utsatta kvinnorna var att sjuksköterskorna inte hade någon utbildning i hur frågor kring våld skulle ställas, samt att språket vart ett hinder.
HÖG
Litteraturmatris 3 Författare/Land/År/ Titel
Syfte Design Population/ inklusions- och exklusionskriterier
Urval/bortfall Metod Resultat Gradering
Tuija Leppäkoski, Päivi Åstedt-Kurki, Eija Paavilainen. Finland, 2010.
Identification of women exposed to acute pysical intimate partner violence in an emergency department setting in Finland
Att beskriva frekvensen av kvinnor som utsatts för IPV som söker vård på akutmottagning som uppskattas av personalen. Samt identifiering av akut IPV.
Kvantitativ/ kvantitativ (Mix metod) = triangulering
Patienter som söker vård på akutmottagningen. Inklusion: Kvinnor som kommer till akutmottagning. Bara fysiska skador relaterat till IPV Exklusion: våld som inte kan relateras till IPV
Bekvämlighetsurval. 49% bortfall
En tvärsnittsstudie Enkät och intervju.
Det största hindret att identifiera IPV är kvinnors ovilja att prata om våld, personalens bristande kunskap att ställa frågor kring IPV och kvinnors inkonsekventa förklaringar relaterat till de fysiska skadorna.
HÖG
VII
Litteraturmatris 4 Författare/Land/År/ Titel
Syfte Design Population/ inklusions- och exklusionskriterier
Urval/bortfall Metod Resultat Gradering
Tülin Yildiz, Deniz Selimen, Duygu Dogan. TURKIET (2014) A Study Comparing the Pre- and Post- Training Knowlefge of Emergency Department Nurses in Turkey for the Diagnosis of Physically Abused Women.
Att fastställa kunskapsnivåer före och efter träning hos akutmottagningen sjuksköterskor på att diagnostisera kvinnor som har utsatts för våld
Kvantitativ. Två mätningar, en gång före och en gång efter utbildningen.
Population: Sjuksköterskor på akutmottagningar där utbildningen hölls. Inklusion: Sjuksköterskor arbetsverksamma på universitetssjukhus. Exklusion: Tre sjuksköterskor som genomgått en pilotstudie innan exkluderades.
Urval: Bekvämlighets
Intervju med öppna frågor, semistrukturerad
Att redan i sjuksköterskeutbildningen bör utbildning om IPV ges då denna kunskap ger ett stöd i sjuksköterskas kommande arbete.
HÖG
Litteraturmatris 5 Författare/Land/År/ Titel
Syfte Design Population/ inklusions- och exklusionskriterier
Urval/bortfall Metod Resultat Gradering
Deborah E. Tarutman, MelissaL. MaCarthy, Nancy Miller, Jaquelyn C. Campbell, Gabor D. Kelen. USA, 2007 Intimate Partner Violence and Emergency Department Screening: Computerized Versus Usuale Care.
Att jämföra databaserade frågeformulär mot vanliga arbetssätt vid screening av IPV.
En kvasiexperimentell design.
Population: Patienter som söker vård på akutmottagningen. Inklusion: kvinnor över18år. Söker vård på akutmottagning. Exklusion: Akut sjuka, ej skiljbara från sin partner, de som ej kunde skriva och läsa, drogpåverkade, redan deltagit i studien.
Bekvämlighetsurval.
Datorbaserade frågeformulär, en mötning gjordes med IPV frågor och två utan.
Visar att det är en signefikatn skillanad på att använda databaserade screeeningen i att identifiera IPV än dem som inte fick IPV frågorna.
HÖG
Litteraturmatris 6 Författare/Land/År/ Titel
Syfte Design Population/ inklusions- och exklusionskriterier
Urval/bortfall Metod Resultat Gradering
Erla Kolbrun Svavarsdottir, Brynja Orlygsdottir. Island, 2008. Identifying abuse among women: use of clinical guidelines by nurses and midwives.
Att identifiera förekomsten av våld mot kvinnor som söker vårdtjänster och utvärdera användningen av kliniska riktlinjer för att identifiera inter våld.
Tvärsnittsstudie.
Population: Kvinnor som söker vård på akutmottagningen och sjuksköterskor som jobbar på akutmottagningen. Inklusion: kvinnor mellan 18 och 67 år. Söker vård på akutmottagning. Kunna läsa och skriva Isländska eller engelska. Exklusion:
Bekvämlighetsurval. Bortfall: Två av 103 kvinnor valde att ej delta i studien efter att fått information angående syfte.
Enkäter och intervjuer.
Resultatet visar att majoriteten av sjuksköterskorna uppskattade riktlinjerna, vilket ger en ökad förutsättning att identifiera våld.
HÖG
VIII
Påverkad av alkohol, droger, medicin med olagliga substanser
Litteraturmatris 7 Författare/Land/År/ Titel
Syfte Design Population/ inklusions- och exklusionskriterier
Urval/bortfall Metod Resultat Gradering
Bruce Ambuel, L. Kevin Hamberger, Clare E. Guse, Marlene Melzer- Lange, Mary Beth Phelan, Amy Kistner. USA, 2013. Healthcare Can Cahnges from Within: Sustained Improvement in the Healthcare Response to Intimate Partner Violence.
Målet med studie är att utvärdera genomförandet av ett screeningsinstrument på fyra platser: två primärvården, familjmedicin kliniker, en pediatrik klinik och en akutmottagning. Detta genom att använda fyra frågor.
Kvalitativ och kvantitativ metod = mixad metod.
Population: Patienter som söker vård på akutmottagning med olika ekonomiska förutsättningar. Inklusion: Akutsjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal samt kvinnor utsatta för IPV. Exkulsion: individer som inte givit sitt samtycke exkluderades.
Bekvämlighetsurval.
Semistrukturerade intervjuer med kvantitativ analys.
Resultatet visar att efter genomförd utbildning ger en ökad kunskap av identifieringen av IPV.
HÖG
Litteraturmatris 8 Författare/Land/År/ Titel
Syfte Design Population/ inklusions- och exklusionskriterier
Urval/bortfall Metod Resultat Gradering
Melissa H. Watt, Emily A. Bobrow, Kathryn E. (Beth) Moracco. USA, 2008. Providing Support to IPV Victims in the Emergency Department Vignette-Based Interviews With IPV Survivors and Emergency Department Nurses
Att beskriva potential socialt stöd till IPV offer i vårdinrättningar enligt beredskap för att avslöja och vidta åtgärder för att ta itu med kvinnors säkerhet.
Kvalitativa intervjuer.
Population: sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar och kvinnor som varit utsatta för IPV, boende i jourhem.
Typiskt urval.
Semistrukturerade intervjuer.
Resultatet visar att kvinnorna upplevde rädsla som en barriär medan sjuksköterskorna upplevde en motvilja hos kvinnorna att samtala om våldet. Kvinnorna efterfrågade mer resurser kring vidare vård. Sjuksköterskorna efterfrågade mer kunskap och bättre utvecklade instrument.
HÖG
IX
X
13.3 Bilaga 3 Granskningsmallar
Forsberg & Wengström (2013)
Kvalitativ
1. Syftet med studien?
=
a. Vilken kvalitativ metod användes?
=
b. Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningen?
Ja: Nej:
2. Undersökningsgrupp
a. Är urvalskriterierna för undersökningsgruppen tydligt beskrivna? (inklutions och
exklutionskriterierna ska vara beskrivna.)
JA: Nej:
b. Var genomfördes undersökningen?
=
c. Urval – finns det beskrivet var, när och hur undersökningsgruppen kontaktades.
=
d. Vilken urvalsmetod användes?
- Strategiskt urval
- Snöbollsurval
- Teoretisk urval
- Ej angivet
e. Beskriv undersökningsgruppen (ålder, kön, social status samt annan relevant
demografisk bakgrund).
=
f. Är undersökningsgruppen lämplig?
Ja: Nej:
3. Metod för datainsamling
a. Är fältarbetet tydligt beskrivet (var, av vem och i vilket sammanhang skedde
datainsamling)?
XI
Ja: Nej:
Beskriv:
b. Beskrivs metoderna för datainsamligen tydligt (vilken typ av frågor användes etc.)?
Beskriv:
c. Ange dator insamlingsmetod:
- ostrukturerade intervjuer
- halvstrukturerade intervjuer
- fokusgrupp
- observationer
- video/bandinspelning
- skrivna texter eller teckningar
d. är data systematiskt samlade (finns intervjuguide/studieprotokoll)?
Ja: Nej:
4. Dataanalys
a. Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade?
=
b. Ange om:
- Teman är utvecklade som begrepp
- Det finns episodiskt presenterade citat
- De individuella svaren är kategoriserade och bredden på kategorierna är
beskrivna
- Svaren är kodade
c. Resultatbeskrivning:
=
d. Är analys och tolkning av resultat diskuterade?
Ja: Nej:
e. Är resultaten trovärdiga (källor bör anges)?
Ja: Nej:
XII
f. Är resultaten pålitliga (undersökningens och forskarens trovärdighet)?
Ja: Nej:
g. Finns stabilitet och överensstämmelse (är fenomenet konsekvent beskrivet)?
Ja: Nej:
h. Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen?
Ja: Nej:
i. Är de teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data (finns
citat av orginaldata, summering av data medtagna som bevis för gjorda
tolkningar)?
Ja: Nej:
5. Utvärdering:
a. Kan resultatet återkopplas till den unrsprungliga forskningsfrågan?
Ja: Nej:
b. Stöder insamlade data forskarens resultat?
Ja: Nej:
c. Har resultaten klinisk relevans?
Ja: Nej:
d. Diskuteras metodologiska brister och risk för bias?
Ja: Nej:
e. Finns risk för bias?
Ja: Nej:
f. Vilken slutsats drar författaren?
=
g. Håller du med om slutsatsen?
Ja: Nej:
Om nej, varför inte?
XIII
=
h. Ska artikeln inkluderas?
Ja: Nej:
Granskningsmall – Forsberg & wengström (2013)
Kvantitativ
1. Beskrivning av studien:
a. Forskningsmetod
- RCT
- CCT (ej randomiserad)
- Multicenter, antal center :
- Kontrollgrupp/er:
b. Patientkarakteristiska
- Antal :
- Ålder:
- Man/kvinna:
2. Kriterier för inkludering/exkludering
a. Adekvat inkludering/exklusion
Ja: Nej:
b. Intervention:
3. Vad avsåg studien att studera?
a. Vad är dess primära resp. sekundära effektmått:
b. Är urvalsförfarandet beskrivet?
Ja: Nej:
c. Representativt urval?
Ja: Nej:
XIV
d. Randomiseringsförfarandet beskrivet?
Ja: Nej: Vet ej:
e. Likvärdiga grupper vid start?
Ja: Nej: Vet ej:
f. Analyserade i den grupp som de randomiserades till?
Ja: Nej: Vet ej:
g. Blindning av patienter?
Ja: Nej: Vet ej:
h. Blindning av vårdare?
Ja: Nej: Vet ej:
i. Blindning av forskare?
Ja: Nej: Vet ej:
4. Bortfall
a. Bortfallsanalysen beskriven?
Ja: Nej:
b. Bortfallsstorleken beskriven?
Ja: Nej:
c. Adekvat statistisk medod?
Ja: Nej:
d. Etiskt resonemang?
Ja: Nej:
5. Hur tillförlitligt är resultatet?
a. Är instrumenten valida?
Ja: Nej:
XV
b. Är instrumenten reliabla?
Ja: Nej:
c. Är resultatet generalierbart?
Ja: Nej:
6. Huvudfynd (hur stor var effekten?, hur beräknades effekten?, NNT,
konfidensintervall, statistisk signifikans, klinisk signifikans, powerberäkning)
:
7. Sammanfattande bedömning av kvalitet
Hög: Medel: Låg:
Kommentar:
Recommended