Trafikverkets trafikprognoser och känslighets analyser ...€¦ · NPVS 2003 2004 2015 1,48 ÅP...

Trafikverkets

trafikprognoser

och känslighets

analyser

Peak Car ?

Peo Nordlöf

Enhetschef

Samhällsekonomi och

modeller

2 2014-09-03

Transportpolitikens övergripande mål:

• "Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.”

• Det övergripande målet stöds av två huvudmål: Funktionsmålet berör resans eller transportens tillgänglighet. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa.

• Trafikverket ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås. Förordning (2011:1131).

3 2014-09-03

De 5 transportpolitiska principerna Propositioner från både förra och nuvarande regering

Kunderna skall ges stor valfrihet att bestämma hur de vill

resa och hur en transport skall utföras.

Beslut om transportproduktion bör ske i decentraliserade

former.

Samverkan inom och mellan olika trafikslag skall

främjas.

Konkurrensen mellan olika trafikutövare och

transportalternativ skall främjas.

Trafikens samhällsekonomiska kostnader skall vara

en utgångspunkt när transportpolitiska styrmedel

utformas.

4 2014-09-03

Trafikverkets ansvar

• Trafikverket ska ta fram och

tillhandahålla aktuella

trafikprognoser.

regeringens Förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket

5 2014-09-03

Samhällsekonomisk effektivitet i

transportsektorn?

• Genomför lönsamma åtgärder så att nyttorna är

större än kostnaderna (Kaldor-Hicks)

+ att det demokratiska beslutssystemet anser att den nya

välfärdsfördelningen blir acceptabel (Littles dubbla kriterium)

* Styrmedel så att de transporter genomförs som täcker alla

sina marginalkostnader (Marginalkostnadsprincipen)

6 2014-09-03

Styrmedel?

• Ekonomiska styrmedel

– Avgifter och skatter

– Handel med utsläppsrätter

– Subventioner och rabatter

• Administrativa styrmedel

– Restriktioner

– Principer för kapacitetstilldelning

• Informativa styrmedel

– Intelligenta transportsystem (ITS)

– Mobility management och hållbart resande

7 2014-09-03

Tidplan för samhällsekonomiska analyser och

trafikprognoser

1 Mars (Internt) Ny reviderad trafikprognos samt

uppdaterade planeringsverktyg är klara och slutlig kvalitetssäkring och dokumentation

av prognosen påbörjas

1 April Publiceras nya gällande verktygsversioner,

basprognoser, kalkylvärden, metoder, effektsamband. Dessa gäller sedan tillsvidare

för tillämpning i alla samhällsekonomiska analyser och kalkyler som genomförs av eller

åt Trafikverket

1 Oktober Publiceras beslut om vad som kommer att börja gälla från 1 april nästa år. Exvis nya

effektsamband och prognos- och analysförutsättningar. Offentliggörs för

second opinion.

Håll dig uppdaterad om vad som gäller på: www.trafikverket.se/samhallsekonomiochprognoser

Implementerings-/granskningsfas

8 2014-09-03

Regeringens förutsättningar för Trafikprognoser prop. 2012/13:25

1. Viktig utgångspunkt planering och prioritering.

2. Utgå från nu beslutade förutsättningar, styrmedel och

planer för infrastrukturen – samt andra statliga aktörer.

3. Effekterna av alternativa antaganden studeras genom

känslighetsanalyser.

4. Alternativa tillämpningar/prognoser ska kunna relateras till de

framtagna nationella prognoserna.

5. Nytt planeringssystem: Årliga uppdateringar o samma

prognoser i ekonomisk och fysisk planering.

6. Indata/antaganden dokumenteras, motiveras och hålls

tillgängliga för granskning/kvalitetssäkring.

7. Prognoserna tas fram kostnadseffektivt, alla trafik- o

transportslag, hög kvalité. Internationellt arbete ska beaktas.

9 2014-09-03

Förutsättning Utveckling 2010-2030 Källa

Ekonomisk tillväxt:

• Realinkomstutveckling 46% LU/KI

Befolkning (9,4 – 10,3) 10% SCB

Förvärvsarbetande (4,4 – 4,6) 5% SCB

Körkostnad bil kr/km -3% IEA/modell

Antal bilar (3,9 – 4,8) 23% (43%) modell

Förutsättningar Trafikprognos 2014 ( + Nationell

plan 2012)

Mycket stor påverkan på Trafikutvecklingen!!

10 2014-09-03

Nya förutsättningar i förhållande till ÅP:

1 Planförslagets vägar, järnvägar och trafikering => mer järnvägstrafikering

2 Bilinnehavet beräknas med högre bensinprisutveckling =>

Förutsättning 2010-2030 Källa

• Antal bilar 23% (43%) modell

Basprognos 2014 – Skillnad mot 2012

11 2014-09-03

• Beräknar bilägande uppdelat på ålder, kön och kommun.

• Inkluderar prognos framtida bensinpris o BNP-utveckling

• Tidigare prognos ökar antal bilar per capita med +30 % 2010 -2030, när bränslekostnaden för bilföraren per körd kilometer minskar pga effektivare fordon

• Ansågs teoretiskt korrekt då modellen är skattad utifrån data om bilförarens bränslekostnad

• Gav i praktisk användning nu orimligt stora ökningar av bilinnehavet jämfört med empiri.

• Nya prognosen ökar antal bilar per capita med 12 % 2010 –2030, när istället prognos för bränslepriset vid pump används direkt.

Bilinnehav – delmodell Sampers

12 2014-09-03

Hur används Trafikprognoser?

• För Beslutsunderlag: samhällsekonomiska analyser - samlade effektbedömningar

• För fysisk och strategisk planering

• Trafikprognoser beskriver hur det kan förväntas bli utifrån givna förutsättningar och verifierade samband. Detta skall avvägas mot de mål vi har om önskad utveckling (utifrån mål) och mot de känslighetsanalyser vi har om hur det kan bli med andra förutsättningar.

• Vid verklig planering och beslutsfattande kombineras beslutsunderlag byggt på deskriptiva effektsamband och prognoser, med normativa planeringsunderlag som utgår från hur tillståndet bör vara eller borde bli. Skillnaden mellan önskade och förväntade utfall ger intressant information inför val av olika åtgärder och styrmedel.

13 2014-09-03

Persontransportarbete i Sverige 1950 – 2011, miljarder personkilometer (www.trafa.se)

14 2014-09-03

Persontransportarbete med buss, järnväg, tunnelbana och spårväg 1980 –

2011, miljarder personkilometer (www.trafa.se)

15 2014-09-03

• Bättre tåg

• Regionala satsningar på nya trafikeringsupplägg och kraftfulla

subventioner av regional kollektivtrafik. (I Sverige betalar

resenären/skattebetalarna i genomsnitt 50/50 i Tyskland 75/25).

• Alternativkostnaden för resenären höjts genom internaliserande

skatter och avgifter (exempelvis energiskatt och co2 skatt på

bensin/diesel)

• Nya o renoverade banor möter undertryckt efterfrågan – öppnar upp

för arbetspendling

• Utmaning nu att möta kapacitetsbrist (trängsel) och underhållsinsatser

på banor som nu nyttjas hårdare än tidigare.

Ökat tågresande – Trafikarbetets utveckling

gick och går att påverka!

16 2014-09-03

- ”Har Trafikverket en Prognosstyrd planering….??”

- Trafikverkets förslag till Nationell plan 60% och

den politiskt fastställda planen 70 %, av

investeringsmedlen är järnvägssatsningar…!!

- Väginvesteringar i planerna handlar mycket om att

klara de problem och utmaningar där det redan

finns problem idag. För järnväg tillkommer utöver

upprustning framtidssatsningar som Västlänk,

Gbg-Borås och nya stambanor mm.

- Planeringen och planen handlar om att nå de

transportpolitiska målen uttryckta i proposition och

i planeringsdirektiv. Samlade Effektbedömningar

som uttrycker flera beslutsperspektiv!

17 2014-09-03

Flera beslutsperspektiv i de samlade effekt

bedömningarna (SEB)!

+ + +

Politik Demokrati

Diskussion

Prissatt CBA ej prissatt fördelning målanalys

- Alla Samhällsekonomiska analyser, Samlade Effektbedömningar inklusive

känslighets analyser kvalitetsgranskas, beslutas och finns öppet tillgängliga på

Trafikverkets hemsida!!!

18 2014-09-03

Personprognoser 2014

Förutsättningar, skillnad mot 2012 års prognos:

Förslagen till planer inlagda i infrastrukturen

Nytt sätt att ange bränslekostnaden i

bilinnehavsmodellen

Resultat 2010-2030:

Färdmedel Tillväxt Årlig tillväxt

Summa bil 28% (34%) 1,2% (1,5%)

Summa tåg 48% (27%) 2,0% (1,2%)

Totalt 27% (29%) 1,2% (1,3%)

Transportarbete [Miljoner pkm/år]

Resultat från ÅP 2012 inom parentes

(Stor-Göteborg bil fkm 29% - 1,3 %)

19 2014-09-03

20 2014-09-03

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000

80 000

90 000

19

50

19

53

19

56

19

59

19

62

19

65

19

68

19

71

19

74

19

77

19

80

19

83

19

86

19

89

19

92

19

95

19

98

20

01

20

04

20

07

20

10

20

13

20

16

20

19

20

22

20

25

20

28

År

TRAFIKARBETE Bil miljoner fordonskilometer

Statistik TRAFA Prognos 2014-04-01

21 2014-09-03

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000

80 000

90 000

19

50

19

53

19

56

19

59

19

62

19

65

19

68

19

71

19

74

19

77

19

80

19

83

19

86

19

89

19

92

19

95

19

98

20

01

20

04

20

07

20

10

20

13

20

16

20

19

20

22

20

25

20

28

År

TRAFIKARBETE Bil miljoner fordonskilometer

Statistik TRAFA Kapacitetuppdraget Åtgärdsplaneringen Prognos 2014-04-01

22 2014-09-03

Projekt om minst 200 miljoner kr, känslighetsanalyser:

• CO2-värde på 3,50 kr/kg utsläpp (grundantagande är 1,08 kr/kg)

• Högre investeringskostnad

• Vägobjekt - minskad biltrafik med 20% jämfört med 2010 och

oförändrad lastbilstrafik. (Blir troligen 12% istället)

Projekt mer än 1 miljard kr även känslighetsanalyser:

• Noll procents trafiktillväxt (kommer troligen bli för alla)

• Hög trafiktillväxt (50% högre än prognosen)

Resultat PM ”Känslighetsanalyser av investeringsobjekt i förslag till

nationell transportplan 2014-2025” Trafikverkets hemsida

Krav på känslighetsanalyser investeringar enligt

ASEK 5

5

23 2014-09-03

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000

80 000

90 000

100 000

19

50

19

53

19

56

19

59

19

62

19

65

19

68

19

71

19

74

19

77

19

80

19

83

19

86

19

89

19

92

19

95

19

98

20

01

20

04

20

07

20

10

20

13

20

16

20

19

20

22

20

25

20

28

Milj

on

er f

ord

osk

ilom

eter

År

Trafikarbete miljoner fordonskilometerKÄNSLIGHETSANALYSER

Statistik TRAFA Prognos 2014-04-01 Noll +50% -20% -12%

24 2014-09-03

Känslighetsanalyser av

personprognosen

5 stycken känslighetsanalyser genomförda:

1: Ingen energieffektivisering i fordonsflottan till 2030

2: Oförändrat bilinnehav per capita till 2030

3: Oförändrad real inkomst till 2030

4: 20 % minskad biltrafik 2010-2030

1+2+3: Ingen energieffektivisering, oförändrat bilinnehav

samt oförändrad real inkomst

10

25 2014-09-03

Utveckling av biltransportarbetet historiskt samt i

basprognos och känslighetsanalyser

Index 100 = 2010.

0

20

40

60

80

100

120

140

1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030

Statistik Basprognos Scenario 1 Scenario 2

Scenario 3 Scenario 4 Scenario 1-2-3

10.2

26 2014-09-03

2008 minskade pb Trafikarbetet med 0,9 %! - TRAFIKKBAROMETERN

27 2014-09-03

2009 ökade pb Trafikarbetet med 1,0 % - TRAFIKKBAROMETERN

Sista värdet på kurvan är ett

medelvärde för trafikarbetets

förändring under perioden

2009-01-01 – 2009-12-31

28 2014-09-03

2010 minskade pb Trafikarbetet med 0,7 % - TRAFIKKBAROMETERN

Sista värdet på kurvan är ett

medelvärde för trafikarbetets

förändring under perioden

2010-01-01 – 2010-12-31

29 2014-09-03

2011 ökade pb Trafikarbetet med 1,4 % - TRAFIKKBAROMETERN

Sista värdet på kurvan är ett

medelvärde för trafikarbetets

förändring under perioden

2011-01-01 – 2011-12-31

30 2014-09-03

2012 minskade pb Trafikarbetet med 0,6 % - TRAFIKKBAROMETERN

Sista värdet på kurvan är ett

medelvärde för trafikarbetets

förändring under perioden

2012-01-01 – 2012-12-31

31 2014-09-03

2013 ökade pb Trafikarbetet med 1,1 % - TRAFIKKBAROMETERN

Sista värdet på kurvan är ett

medelvärde för trafikarbetets

förändring under perioden

2013-01-01 – 2013-12-31

32 2014-09-03

Vad har hänt senaste året till nu ? Pb Trafikarbete + 2,3 % !

Sista värdet på kurvan är ett

medelvärde för trafikarbetets

förändring under perioden

2013-08-01 – 2014-07-31

33 2014-09-03

34 2014-09-03

Prognostiserad trafiktillväxt för bil i

Vägverkets/Trafikverkets prognoser

Tillväxt

fkm

Basår Prognosår %/år

NPVS 2003 2004 2015 1,48

ÅP 2008, EET-scenario 2006 2020 0,82

ÅP 2008, Referens-scenario 2006 2020 1,48

Kapacitetsuppdraget 2011 2006 2030 1,45

ÅP 2012 2010 2030 1,46

Basprognos 2014 2010 2030 1,17

35 2014-09-03

-Peak Car? – Avtagande tillväxt (mättnad)? -Tillfällig platå? - Forskning pågår!

Från utredningen fossilfrihet på väg - SOU 2013:84

• stagnerande inkomster, Stigande drivmedelspriser,

Parkeringskostnader, hög arbetslöshet, Mättnadstendenser, växande

intresse för cykling och kollektivtrafik, Internet (distansarbete, e-

shopping och virtuella möten), befolkningssammansättning (fler äldre

och nyligen invandrade), utrikes semesterresor med flyg

CTS/KTH forskarna Anne Bastian o Maria Börjesson:

• ”It's the economy, stupid: Increasing fuel price is enough to explain

Peak Car in Sweden”

Resvaneundersökningar 1978 – 2011 för resor under 10 mil:

• Bilresandet minskat för vissa grupper och ökat för andra. (Senare

inträde och senare utträde).

Konjunkturläge och arbetslöshet - reflektion

• 400.000 inskrivna på AF, ungdomsarbetslöshet på 25 %

• Långvarig lågkonjunktur sedan 2008 (KI tror balans först 2017)

• ”Massarbetslöshet” sedan 1991 - Vad händer om åter till ”full

sysselsättning”?

36 2014-09-03

Resvaneundersökningar 1978 – 2011 för resor under 10 mil

Bilresandet minskat för vissa grupper och ökat för andra.

- Material från forskaren Anne Bastian KTH.

37 2014-09-03

ArbetslöshetAndel av arbetskraften

Källa: SCB AKUNot: I april 2005 skedde en omläggning av AKU med syfte att uppnå en EU-harmonisering. SCB har med anledning av detta arbetat med att länka serier före och efter tidsseriebrottet för att göra dem jämförbara. SCB har nu länkat serierna för 16-64 år tillbaka till

1970 och 15-74 år tillbaka till 2001. Observera att länkningen i vissa fall kan vara behäftad med stor osäkerhet.

Hämtat: 2014-01-04

2

4

6

8

10

12

1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011

Procent, 16-64 år Procent, 15-74 år

År

38 2014-09-03

Är framtiden förutbestämd (determinism)?

”Nej ingenting sker mekaniskt det finns inget

utlagt spår

som gör att man bara kan vänta och se

hur dagarna kommer och går.

Det krävs…” Totta Näslund, Nynningen

Enbart fysiska infrastrukturåtgärder - liten påverkan på

Trafikarbetet !!

39 2014-09-03

Infrastrukturinvesteringar viktiga - de frigör

och möter Tillväxten – men de är inte

huvudorsaken till Trafiktillväxten!

• Stambanorna på 1800 talet ingick som en del i att lyfta Sverige från

U land till I land.

• Öresundsbron är ett modernt exempel på att man band ihop två

länder med en landförbindelse vilket satte igång en

utvecklingsspiral.

• Nya investeringar i övrigt ger stora tillgänglighetsvinster som kan

mätas via förändrade tider och kostnader för trafiken på

infrastrukturen (Generaliserad kostnad). Sverige är ett glest land

med en väl utbyggd infrastruktur vilket innebär att det sällan finns

några ytterligare stora effekter utöver de man kan härleda från

de vinster som uppstår via trafiken på den nya länken.

• Det vanligaste i modern tid med välutbyggd infra är att det är

tillväxten som ställer krav på att infrastrukturen skall hänga med

(inte tvärtom att infrastrukturen genererar tillväxt ur tomma intet).

40 2014-09-03

• För Planen 2010-2021 gjordes analys:

• De namngivna investeringarna i planerna leder till att antalet person-

kilometer blir 1,7 procent högre än det skulle ha varit utan

investeringarna. Resor under 10 mil och i storstadsområden ökar

mest. Medelreslängden för arbetsresor ökar.

• Spårtrafiken ökar med 4,2 procentenheter och Personbil ökar

med 1,7 procentenheter.

Ny infrastrukturs inverkan på Trafikarbetet

41 2014-09-03

Transportarbete 1990-2020 mdr personkm

Utan planer

Med planer

42 2014-09-03

Transportarbete 1990-2020 mdr personkm

Utan planer

Med planer

43 2014-09-03

Vad göra om man vill signalera behovet av kraftiga

ändringar av trafikutvecklingen i framtiden?

• Prognoser visar egentligen hur det blir om inget mer görs!

0. Tvinga Trafikverket skruva fram prognoser som visar vad vi vill

ha?

• Icke-Åtgärd - Vems vision? – Vad skall man ha prognosen till? Ger i

värsta fall ingen kunskap och kan fel använt leda till att vagga in oss

i tro att man kraftigt kan förändra trafikarbetet utan uppoffringar för

någon - så att säga av sig självt och gratis, simsalabim…

• There´s no such thing as a free lunch,……..

• Intressantare (och svårare) är att undersöka olika styrmedels

kostnadseffektivitet. Hur kan man nå olika målparametrar för

trafikutveckling eller klimatbelastning på ett så billigt sätt som möjligt

för folkhushållet!

• …………but the taste and price may differ substantially!

44 2014-09-03

Vad göra om man vill ha ändringar av trafikutvecklingen på riktigt i

framtiden?1. Ändra investeringsstrategi radikalt? – Investeringar i

infrastruktur har för sig själv LITEN effekt på Trafikarbetet –

måste kombineras med annat!

2. Nödvändigt skapa via marknad o/e samverkan o/e

subventioner möjligheter för Effektiva transportlösningar (koll,

eldrift, autonom trafik osv osv) – finns effektiva och ineffektiva

lösningar!

3. Styrmedel kan ha STOR effekt för att internalisera externa

effekter i vars och ens beslutsfattande i trafiksystemet

(bensinskatt, trängselavgift, fordonsskatt subventionerad koll

trafik osv) – man kan både ta ut för låga och för höga avgifter,

kortsiktiga rörliga marginalkostnader ger teoretiskt en effektiv

trafikering och långsiktiga marginalkostnader ger rätt

fordonsflotta.

4. Markanvändningen!! Har Mycket STOR effekt på resandet. Hur

används Kommunala Planmonopolet? Nya bostadsområden:

Var? Hur tätt? Köpcentras lokalisering? Vart kommer jobben?

45 2014-09-03

Prognoser – nationella vs lokala

• Summan av kommunernas partiella

prognoser/framtidsbilder/visioner kontra SCB:s prognos för

riket

• Vid analys av enskilda åtgärder på detaljerad nivå kan det ibland

krävas komplettering med lokala utbyggnadsplaner och etableringar.

För jämförbarhetens skull kan dessa ibland behöva göras i form av

känslighetsanalyser. För nationell jämförelse/planering krävs också

nationellt konsistenta prognoser.

46 2014-09-03

Kan man summera alla regionala utvecklingsplaner istället för nationella

trafikprognoser?

47 2014-09-03

Länk till trv.se om Samhällsekonomiska analyser och

trafikprognoser inom transportområdet:

http://www.trafikverket.se/samhallsekonomiochprognoser

48 2014-09-03

49 2014-09-03

Alternativa ansatser

• Back casting scenarion ”Klimatprognoser” – framförallt för annat

syfte än infrastrukturplaner – ex hur nå givna mål med olika

styrmedel, (svårt med markanvändning mm men viktigt)

• Tidsserieanalys – viktigt för validering – men val av tidsspann styr

helt lutningen på trafiktillväxten och ändrade förutsättningar påverkar

inte alls

• Lokala/regionala utvecklingsplaner/ scenarier/ visioner – viktigt för

lokal/regional målbild och planering – men går inte att summera när

man skall fördela våra skattepengar (bla framtida befolkning och

arbetskraft räcker inte till för allas planer/visioner)

50 2014-09-03

Klimatmålen (Kapacitetsutr)

Index

0

20

40

60

80

100

120

140

2000 2010 2020 2030 2040 2050

Beslutade åtgärder

Med plan alternativ A

Med plan alternativ B

Klimatmål SE

Klimatmål EU

51 2014-09-03

Trafikarbetet i Sverige för personbilar i miljoner

mil, 1990-2010 TRAFA Körsträckor baserat på flödesmätningar

5 000

5 200

5 400

5 600

5 800

6 000

6 200

6 400

6 600Å

r1

99

01

99

11

99

21

99

31

99

41

99

51

99

61

99

71

99

81

99

92

00

02

00

12

00

22

00

32

00

42

00

52

00

62

00

72

00

82

00

92

01

0

52 2014-09-03

Principskiss prognoser/tidsserieanalys vad

gäller kort och långsiktig prediktionsförmåga

5 000

5 200

5 400

5 600

5 800

6 000

6 200

6 400

6 600

År 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

??

53 2014-09-03

Principskiss prognoser/tidsserieanalys vad

gäller kort och långsiktig prediktionsförmåga

5 000

5 200

5 400

5 600

5 800

6 000

6 200

6 400

6 600

År 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

??

54 2014-09-03

• Transportarbete [Miljoner pkm/år]

• Resultat från ÅP 2012 inom parentes

Basprognos 2014 - resultat

Färdmedel Tillväxt 2010-2030 Årlig tillväxt 2010-2030

Summa långväga 22% (20%) 1,0% (0,9%)

Summa regionalt 29% (32%) 1,3% (1,4%)

Summa bil 28% (34%) 1,2% (1,5%)

Summa tåg 48% (27%) 2,0% (1,2%)

Summa buss 10% (5%) 0,5% (0,2%)

Totalt transportarbete 27% (29%) 1,2% (1,3%)