Upload
billy82
View
1.056
Download
0
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Citation preview
081107 – Utbildning processutvecklare081107 – Utbildning processutvecklare
PV-projektet
Utbildning i processutveckling - Moment 1 (7/11)
Agenda
8.30-9.00 Presentation utbildningsprogrammet ochdeltagarna/Förväntningar
9.00-9.40 Erfarenheter från processutvecklingsarbetet vid IT- service
9.40-9.50 Fika
9.50-11.00 Gemensam diskussion och genomgång av mtrl:et – vilka var guldkornen som är tillämpbara?
11.00-12.15 Övningsuppgift – “Planera fest”
12.15-12.30 Utvärdering av processen och information inför moment 2
Utbildning i processutveckling - Moment 1 (7/11)
Alt. Agenda
8.30-9.00 Presentation utbildningsprogrammet ochdeltagarna/Förväntningar
9.00-9.30 Erfarenheter från processutvecklingsarbetet vid IT- service
9.30-9.40 Fika
9.40-10.00 Forts. Erfarenheter från processutvecklingsarbetet vid IT-service
10.00-11.00 Gruppdiskussion – vilka var guldkornen som var tillämpbara?
11.00-12.15 Gemensam diskussion och genomgång av mtrl:et
12.15-12.30 Utvärdering av processen och information inför moment 2
Patrick Harlin
1992-1994 - Elektroingenjör Mitthögskolan1994-1995 - Plutonsbefäl 6:e amfibiebataljonen, KA51995-2000 - AU Systems security solution
Media Communications Eur (AB)1999-2001 - Civ.Ing datateknik LTU
2001-2005 - Support, drift, systemutveckling vid LTUProjektledare för införande av LPW vid LTUSamordnare för ASP-tjänster
- WebCT (lärplattform) - Webhotell - Marratech - Projektkoordineringstjänst
2005 – Processledare IT-Service (SLM, FIN, SEC) Projektledare Processutveckling IT
Verksam i IT-beställarrådet vid LTU
081107 – Utbildning processutvecklare081107 – Utbildning processutvecklare
Processutveckling IT
ITIL
Mål med Service Management
Inrikta IT tjänster mot nuvarande och framtida behov som verksamheten behöver (flexibilitet)
Öka kvalitén hos de IT tjänster som levereras
Att långsiktigt reducera kostnader för att leverera IT tjänster
ITSM – Varför? Budget krav
Tillgänglighetskrav ökar
Kundens krav - SLAs
Security
Konstant förändring
Ökad komplexitet
Teknisk
Organisatorisk
Rapporter på många nivåer
Bakgrund
Centraliserad IT personal
Säkrad IT-infrastruktur
Organisation delad i beställar och leverans org.
Ny ledning för leveransorganisationen
Kostnadsbesparing på 12 MSEK (inom IT-Service)
Minskad bemanning från 67 till 50 personer
Kraftigt konsoliderad serverpark
Nya lokaler i kontorslandskap
Förutsättningar
2 projektledare som ingår i IT-Service ledning
Planerat införande 2006-2008
Central projektbudget på ca 2,5 miljoner (2+2+2)
Förändringstrött personal som precis sökt nya
befattningar
Visst missnöje i organisationen kring centralisering
Ny ledning inom leveransorganisationen
Nylig uppdelning av organisationen
ITIL – Ett bibliotek
Angreppssätt
Stor vikt på förankring (LOTS)
Stor satsning på utbildning (projled, ledning, pers)
Nulägeskartläggning även utanför COBIT
Stegvisa införanden (6-9 v) med revision
Införande av stödverktyg
Personal endast i processer, dvs. ingen linje
Processinföranden med mottagare delaktig
Samtlig personal med som projektdeltagare
Application mgmt för applikationsgruppen
Infasning av personal/Interface av icke impl.proc.
Studiebesök • Imperial College London• Malmö högskola• Lunds universitet
Implementeringsordning
Förberedande utbildningar
Nulägesanalys och initiala nyckeltal
Processblock
1. Tjänstedefinition
- SLM (Redan initierat arbete)
2. Felavhjälpning
- SD/Incident
- Problem (reactive/proactive)
3. Förändringshantering
- Configuration
- Change
- Release
4. Upprätthållande och optimering
0
1
2
3Ref.grp. 1Ref.grp. 2
AUDIT – resultat SLM
8 steg för att åstadkomma förändring(John P. Kotter – Leading change)
Defrost1. Etablera en känsla av akut nödvändighet2. Skapa den ledande koalitionen3. Utveckla en vision och strategi4. Kommunicera förändringsvisionen
Transform5. Möjliggör handlande på bred front6. Generera kortsiktiga vinster7. Konsolidera vinster och producera mer förändring
Finalize8. Förankra nya angreppssätt i kulturen
•Stage 1: Establishing a Sense of Urgency. This stage calls for examining the market and competitive realities and identifying
potential crises and opportunities. •Stage 2: Creating the Guiding Coalition.
Essential to the change process is putting together a group with enough power and
cohesiveness to lead the change. •Stage 3: Developing a Vision and Strategy.
This stage considers creating a vision and developing strategies for achieving that vision.
•Stage 4: Communicating the Change Vision. The new vision must be communicated using every vehicle possible, and the guiding coalition must model the behavior expected of employees.
Stage 5: Empowering Broad-Based Action. This stage considers the importance of getting rid of obstacles, changing structures that
undermine the vision, and encouraging risk taking and nontraditional thinking.
Stage 6: Generating Short-Term Wins. Visible improvements, or "wins," are essential for keeping the
momentum of the change process.
Stage 7: Consolidating Gains and Producing More Change. By using increased credibility, other systems that don't fit the vision can be changed.
Stage 8: Anchoring New Approaches in the Culture. Finally, the change must be anchored in the organizational culture to endure. Processes must be
developed to ensure continued leadership development and succession.
Stegvis processinförande
20062007 2008 2009
%
0
Linjeverksamhet
Processorienterad verksamhet
Tidplan utfall
2007 2008 2009
Mar
s
Maj Aug Okt Mar
s
Maj Aug OktNov JanMar
s
Maj Aug
Utb /Proj.pl
Roller & Ansvar
SLM
Verktygsstöd
Audit
Incident / SD
2006
Infasning av personal
Verktygsstöd
Problem Problem Config
Tidplan 2007-2009
Problem
Config.
Change
Release
Capacity
Availability
Security
Application
ITSCM
2007 2008
=Eventuell förlängning p.g.a implementeringsmodell ᄃ
=Uppskattad projekttid
=Annan implementeringsfas
Financial
20092006
Mars Maj Aug Okt Mars Maj Aug OktNov Jan
Inc. /SD
SD/Incident - organisation
SD SD (Kundmottagning, telefon)(Kundmottagning, telefon)
3rd line3rd line
2nd line2nd line
1st line1st line
30-min 30-min (avlastare)(avlastare)
BemanningBemanning
4th line4th line DriftDriftAppApp
ÖverlämningsärendenÖverlämningsärenden
Förväntade resultat - Incident
Ökat ansvar och självständighetPositiv tävlan mellan gruppernaBättre redundans vid frånvaroBättre kompetensöverföring/Minskat personberoendeFörbättrad arbetssituation med rotationÖkad förståelse av övrig verksamhetBreddat kontaktnät inom organisationen
Resultat: Högre kvalitet och effektivitet
Pågående aktiviteter
Arbete i enlighet med/Revision av SLM-processen
Prissättning av tjänstekatalog i ITB
Infasning av personal
Utvärdering av SD/INC
Nulägesjämförelse av SLM och SD/INC
Verktygsstöd (SD/Dash, CMDB, NSM, Asset, SLM)
Workshop verktyg/Utbildning ITSOs, Enhetschefer
Kvalitetssäkring/Utbyte med andra universitet
Verktyget CA-UniCenter
Verktygsstödsprojektet är planerat i 5 delimplementationer
Certifierat; PinkVerified för 7 processer
- Svårt att få stöd av rätt tekniska expertis från leverantören
- Sparade tid genom ramavtalsupphandling
- Ärendehantering (Webgränssnitt med egen registrering och självhjälp)- CMDB- Nätövervakning (NSM)- Inventering- Tjänstehantering
ITIL - förväntade effekter
Tydligare roller, rutiner och processer inom ITS ger ökad produktivitet och kundfokus (INC, PRO, CHA, REL)
Tjänstebaserade avtal tydliggör kostnader och ger ökat utrymme för att styra dessa (SLM, FIN)
Kvalitetssäkring genom kontinuerlig mätning och uppföljning på tjänsterna (SLM, Övriga)
….
ITIL - förväntade effekter (forts)
Ökad flexibilitet hos IT organisationen för att möta framtida behov (Alla)
Ökad träffsäkerhet på tjänster enligt institutionernas önskemål genom förbättrad process för att ta in nya tjänster (SLM)
Ökad mognad hos IT organisationen genom kontinuerlig förbättring inom processerna (Alla)
osv.
Initiala nyckeltal
Deming Quality Circle, PDCA
ITIL – mätbara resultat
SLM effektivitet, kvalitet, flexibilitet
● Att definera majoriteten av IT leveranser som tjänster med tillhörande SLAs
- Under 2007 skall SLAs upprättas för 95% av ITS leveranser
● Att kontinuerligt mäta kundnöjdhet och förbättra denna
- Under 2007 skall utgångsnivå för KNI definieras
● Att effektivt tillhandahålla svar på offertförfrågningar utanför befintliga SLAs
- Under 2007 skall ITS börja leverera svar (SLA draft) på
offertförfrågan senast inom 14 d
● Att säkerställa hög leveransprecision enligt definierade SLAs - Under 2008 skall ITS ha < 5% SLA breaches
ITIL – mätbara resultat
SD/INCIDENT effektivitet (ärendeflöde)
● Att mäta och minska genomsnittlig åtgärdstid för Incidenter - Under 2007 minska genomsnittliga åtgärdstider med 25 %
● Att mäta och minska tiden för första återkoppling på ett ärende - Under 2007 skall första återkoppling till kund på ett ärende ges senast inom 4h
● Att mäta och minska svarstid/kötid i ärendemottagning via telefon - Under 2007 skall svar på samtal till servicedesk ges senast inom 30 s och kötiden I samtalskö skall aldrig överstiga 3 min.
MOGNAD
● Att upprätta och höja mognadsgraden av implementerade ITIL-processer enligt CMM-modellen
- Under 2007 skall mognadsgraden på processerna SLM, Incident och Problem nått lägst nivå 3 enligt CMM-modellen.
Incidenthantering sedan v.14
Utveckling av Ärende-kö/line
-10
10
30
50
70
90
110
130
150
14 15 16 17 18 19 20 21 22 23
Vecka
Ant
al
1st line
2nd line
3rd line
4th line
DOKUS
Old
Incidenthantering sedan v.14
Fördelning lösningsgrad
16%
27%
26%
31%1st
2nd
3rd
4th
Incidenthantering sedan v.14
Incidenthantering sedan v.14
Incidenthantering sedan v.14
Erfarenheter
Lägg mycket tid på förankring initialt och på slutetAdressera risker tidigtLättare förändra personal än ledningSvårt att allokera nyckelresurserDra lärdomar från varje delinförandeLägg ”mycket krut” på utbildning kring ITILTa med främsta kritikerna i referensgruppenUndvik förändring av ledningsroller under införandeUndvik att endast ha projdeltagare från samma grpInvolvera verksamhet & mottagare (delprojledare)Visa tidiga vinster och jobba kontinuerligt med ”marknadsföring”
IT-styrning
Beställarråd
- Syfte att optimera det samla utbudet av IT-tjänster
Projektråd
- Syfte att prioritera, styra och följa upp interna utvecklingsprojekt
Strategiskt råd -
- Syfte att förbättra universitetets förmåga att tillvarata ITs möjligheter
Samverkan i form av kontinuerliga sk. IT-SO träffar därbl.a topp 5 listan avhandlas
Tjänstepaketeringsarbete
Idag 30-40% av intäkter via volymbaserade tjänsterhttp://www.ltu.se/its/d1321/d18653/1.28222, (Nya)http://www.dc.ltu.se/document.php?documentId=Pricelist_SLDer.pdf , (Gamla)
Arbete med att automatisera faktureringsunderlag på webbensom sedan utgör underlag för omföringar
IT-beställarrådet jobbar vidare på ITS underlag för att skapaförankring kring tjänstekatalog och prislista.
- Möjliggör standardisering- Ger stöd för förankrad styrning
- Undviker utdragna avtalsprocesser Konkurrensmässiga priser och bättrenyttjande av underleverantörer
Frågor och kontakter
Frågor?
Nätverk kring COBIT/ITIL införande
Tjänstekatalogsutveckling
081107 – Utbildning processutvecklare081107 – Utbildning processutvecklare
Litteraturen
Kapitel 1 – Varför processbaserad verksamhetsutveckling?
Inrikta IT tjänster mot nuvarande och framtida behov som verksamheten behöver (flexibilitet)
Öka kvalitén hos de IT tjänster som levereras
Att långsiktigt reducera kostnader för att leverera IT tjänster
Förståelse för förändring
En nödvändig förutsättning för att kunna förändra sig själv och sin
omvärld är att skapa förståelse och acceptans hos sig själv och
andra för förändring.
Man måste kunna svara på bl.a: Varför? Vad? Hur?
Sid. 12Sid. 12
Varför?
Intensivare konkurrens på en allt mer global marknad.
- Kraftiga nerskärningar i budget- Kvalitetskrav- Krav på affärsmässighet (Autonomiutredningen)
Var är universiteten om 10 år?
Mer uppdragsutbildning mindre statlig regi?
Konkurrens från tillväxtregioner?
Sammanslagningar/övertagande?
Faktorer
- Skapa utvecklingsutrymme- Kortare tider ger högre kvalitet och mindre fel- Offentlig sektor – resursslöseri då ej helhet, många års växande adm.- Billigare göra rätt direkt- Org.kultur kan ha större betydelse än strategi, org.struktur, styrsystem- Ta vara på medarbetare och kunders initiativförmåga- Personalen vår största tillgång
- Kompetensutveckling- Rekrytering- Premiesystem
Sid. 13-19Sid. 13-19
Vad är viktigt att arbeta med?
- Helhetssyn- Kundfokus- Medarbetarfokus- Strategi- Flexibilitet och förmåga att förändras- Effektivitet- Mätning- Tid
Den viktigaste förklaringen varför vi driver verksamheten som vi gör är
tradition och inte ändamålsenlighet.
Sid. 20Sid. 20
Definitioner
Process – I kapitel 2
Processorientering = Accepterandet av processkonceptet och att man
arbetar för en användning av detta
Processbaserad verksamhetsutveckling = Fokuserar inte bara på hur
och kan därför sägas gå steget längre än processorientering
Sid. 23Sid. 23
Processer en utopi?
Den processorienterade organisationen kan förefalla vara en utopi;
som förutsätter ett betydande nytänkande. Varför sträva efter nått
som kan upplevas som ouppnåligt?
Det finns 2 betydande drivkrafter. Den ena är den
processorienterade organisationens fördelar, den andra är den
klassiska organisationens nackdelar. Mycket pekar på att “det nya”
är vinnarens organisation.
Sid. 28Sid. 28
Paradigmskifte
Hur leder vi vår verksamhet?
Hur ser vi på vårt uppdrag?
Sid. 34Sid. 34
Kapitel 2 – Processer och processynsätt
Inrikta IT tjänster mot nuvarande och framtida behov som verksamheten behöver (flexibilitet)
Öka kvalitén hos de IT tjänster som levereras
Att långsiktigt reducera kostnader för att leverera IT tjänster
Vad är en process?
En process är en samling länkade aktiviteter som transformerar en
input för att skapa en output
En process är en kedja av aktiviteter som i ett återkommande flöde
skapar värde för en kund
En process är ett repetetivt använt nätverk av I ordning länkade
aktiviteter som använder information och resurser för att
transformera “objekt in” till “objekt ut”, från identifiering till
tillfredsställelse av kundens behov.
Sid. 44Sid. 44
Är det någon skillnad på ett flöde och en process?
Flödesorientering fokuserar mer strikt på processen som maskin,
det vill säga utan att ta hänsyn till interaktionen med resurser och
omvärld I övrigt.
För majoriteten av en organisations processer är
begreppet flöde överhuvudtaget inte relevant.
Det val av definition en organisation gör är kritisk eftersom
definitionen styr hur man ser på processarbete, vad som
inkluderas/exkluderas , vilka metoder som används och ytterst vilka
resultat som uppnås.
Sid. 46Sid. 46
Funktionsgränser som ett hinder
En omorganisering påverkar inte processerna i någon egentlig
mening. Vägen ligger kvar orörd även om gränslinjerna och
farthindren flyttas. Det ändrar processens förutsättningar men inte
innehåll.
Sid. 48-49Sid. 48-49
Verklighetens processer korsar olika ansvarsområden som delas in
Efter individer, funktioner, avdelningar, osv. Ibland måste man köra runt
eller på annat sätt ta hänsyn till farthindren.
Förekomst av organisationshjältar?
Sid. 49Sid. 49
Istället för dokumenterade processer finns det i många organisationer
“hjältar”. Det är smickrande för personen i fråga, men det röjer att
organisationen verkar utan ett ändamålsenligt strukturkapital och saknar
förmåga att på ett strukturerat sätt ta tillvara på medarbetarnas kunskaper
och kompetens.
Det bedrivs inte strukturerad utveckling av verksamheten och dess
processer.
Kundens behov och tillfredställelse
Sid. 50Sid. 50
Organisationer tenderar inte bara att negligera vägen som sådan Organisationer tenderar inte bara att negligera vägen som sådan utan även dess start och slutpunkter vilka representerar kundens utan även dess start och slutpunkter vilka representerar kundens behov och tillfredsställelse av dessa. behov och tillfredsställelse av dessa.
Innan vägen görs rak så måste dess existens och start och Innan vägen görs rak så måste dess existens och start och slutpunkt ifrågasättas.slutpunkt ifrågasättas.
Nytt synsätt på processer – för tjänsteproduktion
Sid. 55Sid. 55
Bakgrund inom logistik, kvalitet, produktionsutveckling, tjänsteutveckling
och organisationstori, m.m.
Processer associeras av vissa gärna till varuproduktion, men är I mångt
och mycket snarare det koncept som krävs för att göra tjänsteproduktion
mera lättillgänglig för utveckling och ledning. För tjänster utgör processen
både det producerande systemet och den faktiska konstruktionen.
Processen är grundläggande för såväl ledning av tjänsteproduktion som
för tjänsteutveckling.
Ny syn på processer
Sid. 56, 58Sid. 56, 58
● Synen på människans roll● Fokuceringen av organisationens alla processer● Processen numera utgångspunkt för verksamhetens totala utformning,
ledning och utveckling
Att ta med kunden vid utveckling av en process självklart då
organisationen finns till för kunden som betalar och ställer kraven.
Men innebär detta också att man är beredd att låta kunden vara den som
styr processen, med allt det inflytande denne då får på ens egen
verksamhet?
Behov av annat än produktionskostnader
Sid. 62Sid. 62
Mobiltelefon en fysiskt produkt somkostar tusentals kronor.
Produktionskostnaden 100 kr, resten nödvändig forskning,
produktionsutveckling, marknadsföring, försäljning och annan
tjänsteproduktion.
Det är kombinationen av fysiskt produkt och tjänst som löser kundens
problem.
Kunden i fokus och strategier
Sid. 64, 65Sid. 64, 65
Kunden ser oftare helheten av leverantörens insats klarare än
leverantören själv
Strategi
Mindre = Samma som konkurrenterna men till lägre pris
Bättre = Likartade men bättre produkter
Annorlunda = Lösa kundens problem på helt annat sätt
Processen kan vara möjliggörare som realiserar strategin