LEDANDE OCH POLITISKA sARTII<LAR, P ad .m e, I n g e g e r d: I C. \V:s exeku- .................... SOCIALA FRAGOR, LAGFRAGOR, SKOL- tiwnöte i Haag 91

OCH UN,DERVISNINCSFRAGOR. Betzy Kjelsberg som S. I<. N:s gaisit.. .. 125

A u ;l ii n , E lm m e : Rvhn~oma och fa iibigr- ....................... vixid~sarbe te t

B-e r g s t r , a n d , A n n n B r i . t a : .Dis- klu+silonen am sk~olfiö.rs1iaget. . 101, 130,

Ebe.rs ! t . e in , Götsrta: Fiirslaget .till aaimdag ..........................

R l e ~ m a n , E l l e n : F ~ ö a s a e t . l namn- 7

h g ............................... R u l . l g r e n , T.hyra: Ebt inla& .i 1rli.s-

kussi.onen .o.m skolEö d a g e t. ..... 1 1 7, . P e t r i n i , G.ui.1.i: Dii&uissioiien m

1dkol:f ö~slaget ...................... T h o t r s t e n s o n , Axi:qai.ne: Klvin-..

...... nans behörighet lid1 stailsbjänst T ; s e l l i u l s , E l l e m : Förslagot tal lag

ioim #den offanbliliga ffittigdirdlen .. 61, M e g a s : Den Isärskilda röostriilten .... P i a .o c c ;h i o: I skuggan av wamnhgen. Beh6rigiheislagens .fAl ... ............ De .kvjnnliga main.uensenim Jönep1:ace-

ring ............................. Dip$oan:,iititj.iinsle~na böra öppnas if&

ikvinnoc ........................ Frec1r.ik.a-Bremer-FÖrbun!d ek u6bdmde

........ mngAende ny baraav5rdslag ................ För behöriglieklagen

Gli fil: .kvjnnnns .medborga+rr'iit t ........ S 1, Lösdrivm1agen.s beh:,?ndling 1 fa ttigvAr&-

............ .I:agsti f tiBngskon~u~iiIit Cn O.ni fmniljebesk.athimg och förslaget 1111

ny ~bar.mvAnd-sI.ag ............... :. . .... Orieniecing i gift.em1'ål~s~3ken 133,

Den utvidga de Ape'lrydskdan ........ 131 Fred.riika-Bremer-F6rhu11dets - sju!ksk.öter-

....................... iskebyri 20 å r 160 F.redrika-Bremer-Förbundeks stipendier

...................... Ar 1932 12, 77 FmdRka-Bremer-F~n~bun~dets årsm61t.e . . 70 Hus1n6~drnrnas Longras i Stockh~lini . . 77

...... I. C. W:s exekutivmöle i -Haag 28 .... In~te~naliionclln .stud.iestipen.dier 109, 158

Sv.c;iiska Rvi nn;ornas NN.ation!al förbu nids! .......................... arsnöte 72

................ Tal Sveriges kvinnor1 9 s ........................ W r t "A*r.sia". 55

FKAN F.-B.-F.-KRETSARNA. Sid. 14, 44, 59, 78, 90, 132, 144, 161.

LEVNADS- OCH MINNESTECKNINGAR, KULTUR- doch RESESKIIJDRINGAR, ESSAYER, UTLAN-DSKA RORRES-

PONDENS ARTIKLAR. M M. B o r e l i u s , H i l m a : Eui e:in.anupa-

ibonsskrift för 200 Br sedan .... 113 ...... -,,- F r c d d m Bremers nya bok 141

D a h l g e n , L.0 t t ten: Ett :brev san .................. . ej n&tt b e m e 10

K l l e m a n , A n n a : E n av. ck .tr.ogw~ .................... anbetania 58

K l e ni a n, E l ;l e n: Bo.ken -om EseIdc 167 -,,- Dansk I<vindessamfunids 50-årsju-

........................ bileum 36 ........ -,,- Madame J d e s Siegfried 108

R y d h , H a n n a : En cd.r.oltning od i

SOC~ALA FORETAG, F~)RENINGAR OCH komtmecena t för .elva birndrn &r sedrn i 3 A Stenbock, L o u i s e : Birgittashtyen

FORENINGSMOTEN. ........................ .i Linköping 37 I< C e m .n n, E 11 l e .ii: F.-B.-F.-krehsnxinas P a l m g r e n , h iua ic l i P e i t e r s e n ,

............. ...... a+betOsuippgifler , 17 W a .l f r i d: Ida Frdhe-Hansen 124 -,,- ~Frcd.ri1k:x-Brmer-F6~b~.nde6~ 37:e P e t r i n i , Gul l l i : A h x Tliu.n.breg .... 54

Arsmöte ...................... 5 3 . P l o n n g r e n , v o n , I d a : P5 Norr- . . . .........................

A -,,- I<Rsitenlclonn och social i anlnl,cke 4 1 1: t I r 56

Z !a idae, B e a t ,r i c e : Min.na Cnuer .... 110 I< l e a i i n ii, E l l e .n: Familljen von Slcylte Den sjilvförsörjx~iide New-York-f.lick:an 5 Till h5inn.a Cnuers 11iin.m .............. 132 -,,-

- - KRINGBLICK.

I >

NOTISER FRAN BOTWARLD.EN.

Ek9e i i~s t l i e . ru i in , F a n n y : Briltsoni- mar av Jennlnn Oteiiclaihl ........ 148

-,,- En figel sj6ii.g .. .:iv Sigrid Elm- blad . ........................ 148

-,,- Svanskn ~i~lni.ogedra'k ter riv Gerda Cocl~erhl~oni .................... 1 32

F o g e l 1 k l 0 o i i , E . i n i l i a : B1mld ixuLicla jcsui4er ,och ' liugenolher .av Lydin Wn.hlsi.i%ni ................:. ;l 64

K l e n i n i i , Ed lc :n : R.a!koin disken ;7v M~~iari.ka Sbjems ledt ............ S0

-,,- Den n.a;iiiniilösn av Eiin Wagner . . 163 . -,,- Dien yLlensta skiiiven .av Hanna

S ödaed uuid - ]%animi n r .......... 1 00

a v Fanny A-lving ............ 100

Fa.ini:l jon von Sk yLte :iv Fanny Alving ...................... 100

Faino ,och gudcn och :tiidra novel- ler -av An.n.:i Mniia ROOS ........ 163

Coe:tlies barnld~oni GIV Benibricc Z nidc ........... :! ............ 1 64 H~eri.gHi1iisfdk .av Eva Fröberg . . 1 G4 I viydl:nhlus o d i kon.lowförk.lade av Thyra I-l:a~golrnni.cl .......... 99

. ........ Ataj av Rosa Filiinghoff 100 Molm av Kw:i.n Boyc ............ 99

.... Mhrbacka 'av Selma LagerliöQ 162 NBr la-slen var er1 baxa . . av C.

.................... Laagborg 100 U.l.lnbella ;IV Ma*rik:a Stjerns1e.d t . . 1.47 U,n dlervejs. a v A m a K,och Sch iiöler 1 Cj

Ur ,svens.ki~ id9k'len lav I<ieri.ii Ek . . 15 Viiilcl~Jk.a.iii.r.ate1~11~~ av Anan Wnh- leriber-g ........................ 147 VAr lkl. Sa.iiiifu.n:del: De Nias Ars-

...................... ..... ih ok i 1 5 C)ideiaa.s is:laBi av Fanny E:konslicr- a .......................... 99 .

Eleganta och välgjorda .

P ~ R O M E N A D -

Kappor ch Drakter. s a r n t K L A N N 1 N G ~ ~ ' f ö r D A M E R

PRIMA WAL.A;TEER BILLIGA BES'I'AIVIDA PRISER

ADVOKATFI RMAN I

F m

:Collan-Oljan L.

Viiddens fijinilnistzi. liitler- . presen-aiiv, gör skodonen absolut zrta.fterrtiitn och mirtsi . . du, b balt caraktiga. -

Ad. Collan-Olje-Fabriken T. OLSEN - STOCKHOLM

I

Testamenten, boutredningar, . äktenskapsförord. fa&&m?ttssak'er. hyres- dienden. fast~etsiörvaltning, juridiska uppdrag au alla slag.

Aven skriftliga fötf@ptingar b&aras.

I i

.

Innehavare: Jur. Kand. EVA ANDEN ANDEN STAEL VON HOLSTEI N

.Ledmmt aw Su. Adv. Samf.

RiAsfsl. Jur. Kand. MATHILDA'STAEL ,von HOLSTEIN Allm. Tel.

75 7'6 , LILLA VATTOGA'TAN 14, 2 fr., uid Brwahbergstorg 18336 .

. Kungl. ~ovlttv~rao tör kl&nningstyger Iutt 4 29 ~ @ l ~ f ( & I l S #OGMOII A* T. 50 4S p r m r till lin<lwrtcn siiilurs i n t i r I

p -

. . T Ledig annonsplats!

)r al

och fmnco ,l

ARGANG IX JANUARI 1922 .

H e r t h a 1 9 2 2 . Det är Herthas nionde k g h g som härmed anmales. . .

Tidshiftens uppgift att som organ för den svenska kvinnorörelsen be- vaka kvinnoriias intressen, hiivda deras riittmatiga krav och skapa en opinion för dessa &r som 1i.ttills den försts punkten p% dess. program. Jiiinsides med detta giir som förr dess strävan att sprida kunskap och upplysning, socialt, politiskt - utanfor allt partivasende -- och kulturellt, att i &n

m5,tto det ar den möjligt bidraga till att göra kvinnorna i basta mening skic- kade för fättigheter och förpliktelser som utvecklingen alltjamt i ny utstriicli- ning ställer dem inför.

I och med dessa uppgifter och i sjalva koncentreringen p& dem It8nner sig Herthn iiter i st%nd att verka. allmänt . kulturbiimnde och vacl~aiide, Iivin-

nos,zkssträvandenas mil fattat i dess ideella innebörd vidgar sig av sig sjalvt ut till allmäniiiänskligs intressen och till smgiende med den stora saniliiilleliga utvecklingen. Det ar icke shom utskiljande och bortsöndrande fran det stora gemensanlma livet Hertha vill verka för och inecl kvinnorna. För och med dem till starkare och varinare samhörighet med stat och samhiille, dä.r plats. nu ocks2i óppnar sig för dem friare och vänligi~re %n förr, iir llösenord~et.

Hertha utkommer alltjiinit med 10 Iiaft- om {~ret, d. s. ett hiifte i ixbaden med undantag av juli och augusti. . ,

' F , ö r b u n d s iii e d l e 111 m a r erh&llii tiddriften - till. ett pris V kr. '

550, varvid prenumeration sker direkt . genom 3' r e d r i k a - B r e m e r- F ö r b u n d e t s b y r a , 48 ~nraber~~gat35i~Stdcl~li .ol .m. '~ '

. . , . . . I c l i e - f ö r b u n d ' s m e d l e ~ ~ l i i l a r pi-efiu~~~.ererh PL . ' n % r n i a s t e i l o s t - . .

a n s t a l t eller i b 6 k h a n d e l . . . . Pris för . $kt&&&ii . . %r: . Ar lir. 6:óc; ' J o iEr kr; 3: 50; l/, Ar k!. 1: 90. Lbsnuinnier (55 ' öie.

2- H E R T H A

R e d a k t i o n och e x p e d i t ion: 48 KlarabergsgatanII, Stockholm. R e d a k t i o n s t i d : Tisdagar och fredagar 61. 1-3. Allm. tel. 48 50,

Riks tel. 27 62. E x p e d i t i o n e n: Kl. 11-4 varje söckendag. Allrn. tel. 48 16. Riks 27 62. .

Redaktionen.

Förslaget till namnlag.

Fredfika-Bremer-Förbundet uttalar sig.

et ar saviil ur allrniinhetens soin ur skildas funderingar över de egeiidoniliga

Y lagstiftningssynpunkt nödviindigt att predikament den tillämnade lagen fram- - ciet bringas ordnjng i namnvasendet, och kallar börja komma till synes. Vi hänvisa

det kan med. allt fog begaras att den en- till Pinocchios brev till hans vän Anmdeus skilde slid1 ha tillerkänd ratt till sitt slikt- Condeinnatus Sigurdsson pil annat stiiile i

A Iaarnn och att detta skall vara skyddat för detta häfte av Hertha!) Här är platsen Y3r iiians tillgrepp. Det bör ju & andril att beröra vissa bestämmelser betriiffande sidan ocksA finnas stadganden som möj- kvinnors namnratt, som av F.-B.-F:s lag- liggöra fór den cnskil3e :i!t lagga sig till kommitt6 framdragits och nagelfarits och med ett släktnamn, soin det Gr av intresse mot vilka F.-B.-F:s styrelse, pli lagkoni-

för honom att erl?&lla. . ' mitths hemställan, i skrivelse till kungl. A

GtgRende fran dessa synpunkter har maj:t framställt en del erinringar under

1 justitiedepartementet, nied utväljande av uttalad förhoppning att hinsyn matte t i -

professor Eberstein som sakkunnig och gas till de framförda synpunkterna vid ut- -

utarbetare av förslaget, framlagt ett för- arbetandet av den kungliga propositioneii

slag till namnlag vilket iir avsett att lag- i ämnet.

gas till gmnd för en kunglig proposition Den största och niivarligaste frågan

i ämnet. den om den gifta kvinnans rätt eller ickc

Det skulle bli allt för vidlyftigt o& att vid inträde i gifte f& behiilla det namn

föra oss utan& .vårt direkta intresse i Iion förut burit. Naninlagsförslaget frlfn-

saken att har i allmänhet inga pil den kännei. henne denna ratt och öppnar en-

' iidingfald av paragrafer och de motiverin- dast- möjligheten för henne att efter sar-

gar som utmärka förslaget. Detta rna sliI!rl ansökan och sedan hon styrkt att !5ninns At den allmänna kritiken '- som hon i yrkesiitövning eller i annat avse- siil<erligen inte kommer att utebli och ende lider men av att byta ut det namn,

. .' som har ett rikt falt att röra sig ps. (En- under vilket hon redan gjort sig känd, fd

beliLtlla sitt eget, och detta först efter p~övning av vederbörande myncligliet.

Denna uppfattning, att lagen skall från- taga de gifta livinnorna det s1äktn:imn de

förut burit och att mannens nsiinn auto-

matiskt skall bli deras, ä r i överenstäin-

nielse med den nya giftermålsbalken, dar

såcl;~nt stadgande faktiskt infördes i

sileiisk lag. ' Seden har pA senare tider

gatt i denna riktning, och för flertalet var

det kanske en bortglöind sak att SA sent

som in p& '1800-talet det annu var ganska

vanligt att nainna de gifta kvinnorna med

deras eget sl5litna.mn och. att de sjalva. ofta tecknade sig med detta namn. Att

clet var genomfört bruk längre tillbaka i

tiden, clet b o r d e flertalet kunnat d r s

sig till minnes. Kristina Sture och Ebba de la Gardie lära vii1 för samtliga vara s3

gott som oplacerbara storheter, ,medan

Kristina Gyllenstierna och Ebba 13rahe - för att nu endast nämna ett par, de mest

liiincia esempel - äro nanin som genast identifiera personerna. Men iiveii niii-

bruket började gii i annan riktning, efter importerad . utlandsk sed, fanns. icke i

svensk lag pabudet för gift kvinna, att

blira inannens namn med bortlaggande av

si.tt eget. Det ar de senaste Arens lag-

stiftning förbeh&llet , att göra detta stad-

gande, i en aktenskapsball;, som annars i högre grad i n nc'igonsin fönit stallt dcin

gifta kvinnan soni sjalvstindigt rattssub- jekt.

Mot det nya nnninlagsförslagets stad- gande p3 den11.a punkJ, vilket för övrigt

gar 151igre i kringskiirandet av niöjlighe-

.terna för gift kvinna att fA behalla sitt

eget namn Rn den nya äktenskapslagen,

som medger den gifta kvinnan att efter

aniniilan f3 lagga sitt eget nanin till .nian-

Iiens, u t g h förbundets skrivelse en direlit

gensaga; V i anse att hon har en otvivel-

aktig' ratt att s j a h 'fa avgöra", heter det d i r , "huruvida det för henne a r av in-

tresse att sasoin gift fA bibehalla det

sliiktilamn hon burit såsoni ogift och at!

saledes denna rätt bör kunna utövas ge-

nom' en enkel annialan från hennes sida."

Vidare bemötes det slriil, som tidigare

framkommit, att exempelvis ur registre-

ringsintresse det vore önskvart att de gifta kvinnorna biiro niannens namn, med ett

papekande av att vad man huvudsakligen

inåste Iiålla p& ar att kravet pfi ordning

och reda tillgodoses och att det icke visat sig att hänsynen till ' de offentligt-rättsliga

förhAllandeiia kraver att den gifta kvin- nan bör avsta fran det namn hon burit

som 'ogift. ' 'i'viirtoin inaste det otvivelak- tiga intresse erkännas, som en kvinna kan

ha i v att fortfarande fA bira det namn

hon iigt som ogift. "Detta intresse", sii-

ges det i skrivelsen, "kan vara sa starkt att hoii önskar ovstb frAn den i vanliga

fall obestridliga fördelen av att b ik t

samina namn som make och barn. Lik-

som för narvarancle i. kyrkoböckerna hen-

nes sainhörigliet med i!lödernesläkten ut-

niiirlies därigenom att hon antecknas soin fijdd . . . ., bör hennes samhörighet med

den familj hon genom sitt gifte tillhör kurinsi beteclinas sc'isoni gift ined . . .':

-Till sist frainhalles att gi.ft kvinna bör genoni en uttrycklig bestämmelse tiller- kannas ratt att f& 4 t e r t a g a sitt förut- ,

varande sliiktnanin utan att detta skall

behöva ske pA' det omständliga och oprak-

tiska r i t t som förslaget stadgar Det pil-

pekas ocksa att intresse kan föreligga för inannen att ffi hustruns namn godkant .

son1 slaktnamn aven för sig, on1 exein-

pelvis hans ar ett vanligt och hennes ett sak för ett namnförviirv, och för godkan- särskiljande, varför det yrkas p5 'att raft nmde fordras att samtliga kända bärare skall inrymmas for niakar att som slakt- av namnet lämnat därtill skriftligt be-

namn antaga hustruns namn silsoni ogilt. vittnat medgivande och att ingen invand-

Härefter komnier fragan on1 barnens namn. Med inrymniande av att svensk rättspraxis varit att fädernesidans namn är slaktnamn, fragas huruvida en dylik

regel bör, soni i förslaget skett, sanktione- ras. "Niigot skäl har icke anförts", sa- ger skrivelsen, "varför icke moderns.

namn sltulle lika val som faderns f% godkännas sasom släktnamn för barnen. Ser nian p& sakläget praktiskt, förefaller

det naturligast att barnen i en familj, där fadersnamnet icke ar särskiljande, i för- sta hand välja sin moders namn, om detta ar av egenartad beskaffenhet. Vi vilja göra gällande, att om det anses finnas en rätt att besitta fadersnamnet sasom slakt- namn, samma rätt bör finnas att kunna förvärva modersnamnet sCisom släkt- namn". Och det pspekas att om, SA som det förutsättes i skrivelsen, den gifta kvin- nan mA f& ratt att efter anmälan behSilla sitt flicknamn, blir den logiska följden den, att barnen i detta äktenskap, om i

övrigt stadgade förutsattningar finnas, skola äga rätt att erhalla moderns slakt- namn. Enligt det föreliggande förslaget kan fädernefranders släktnamn förvärvas om samtliga kända medlemmar av släk- ten lämna skriftligt bevittnat rnedgi;ande och annan till namnet berättigad icke fö- rebringat synnerliga skäl för avslag B an-

sökningen. Barn i äktenskapet, som ön- ska antaga moderns slaktnamn, mötas daremot av en strangare bestämmelse;

barnet har ej större rätt härtill än vem

ning gjorts av annan till namnet beriitti- gad. Förbundet yrkar nu i sin skrivelse, att det ej uppställes större svhrigheter för ett barn inom äktenskap att erhalla nio- derns namn an att erhalla sadant namn som burits i ratt uppstigande led p& fä-

dernet. "Det synes oss", heter det i skri- velsen, "ligga en egendomlig motsats däri att mödernesläktnaninet skall sarskilt

skyddas emot att godkännas som slakt- namn för barn inom äktenskap, d% ett barn utom aktenskap, vilket ju dock of- tast ej har samma samhörighet med mö- dernefränderna som de legitima barnen, utan vidare äger rätt till detta nanin."

Ja, man kan väl sa tycka! Slutligen beröres den i förslaget fram-

lagda rätten för styvfader att ge sitt slakt- namn at barn i hustruns föregaende ak- tenskap. Förbundets skrivelse framhal-

ler nagot som förslaget underlater - eller Atminstone underlåter t y d l i g e ii göra - att härvid bör moderns samtycke ovi!l- korligen finnas och begär att förslaget pli denna punkt andras eller förtydligas.

Sa 15ngt Fredrika-Bremer-Förbundssty- relsens uttalande. Den lämnar at andra att yttra sig i sa kvistiga spörsnifil som esempelvis huruvida det självradiga tillta- get att satta bindestreck mellan "till- namny' och "släktnamn" bör straffas med ett ars fängelse, som förslaget stad- gar, och att i övrigt orientera sig i och ta stallning till förslagets m h g a andra origi- nella och överraskande synpunkter,

som helst annan, som kan visa' skälig or- ELLEN KIXMAK.

H E R T H A 5

Svenska man och kvinnor, valda ombud for Sveriges folk.. .

ed dessa ord har konungen halsat Det var en dag som vi hade väntat pA, M 1922 ars samkade riksdag. Ty denna en dag soni vi visste skulle komma. N ii gAng gingo kvinnor med i riksdagsre- var den inne, med :bräddfullt ansvar för

presentanternas led, d& dessa taga- dem, vilka som de första av Sveriges kvin-

de in i Rikssalen, och. trontalet kunde n.or taga sin plats i riksförsainlingen.

iianina om.det "svenska folkets samfällda Vara basta ö~isknirigar följa dem: att de

fria. val, vid vilket Sveriges kvinnor sida nia med frejdigt mod och dughnde kraft

vid sida med Sveriges niiiii i full och lika ta fatt p& och fylla sina,stora uppgifter. medborgarrätt deltagit".

Den självförsörjande New York-fl.ickan. ar nian tanker pa den .sjalvförsör-

N j a n d i New ork-iiickan är det nöd-

vincligt att ha i ininiiet att New York är en kosinopolitislt stad, vars innkv~inare ha

Bastat över bord gamla vanor och vars nya ti-aditioner htilla pil att skapas.

New Yorliflickan har naturligtvis sin

del i detta övergAngstillst&nd, och detta har stort inflytande p& saväl hennes ka-

.raktär som hennes förvärvsutsikter.

Frdga en arbetande New Yorkflicka om hennes nationalitet, och hon svarar oför- iiiclerligt: ' anierikanslia, ibland stolt till-

laggande: mierikafödd. Icke desto min- dre ar hon troligen a~ utlinsk härstam-

ning eller i biista fall amerikanska i för- sta eller kanske andra led. Dessa flickor

Iiunna härsta.ninia f r in familjer, som. till-

höra de bildade och viluppfostrade klas-

serna i sitt eget land, men. ocksa fran fat- tiga fabriksarbetare eller okunniga böii-

der. Det lian ocksa konstateras att bot-

tenskolelararinnan, som till alla först har att ta hand om den b l i ~ ~ u i d e affarsanstiill-

da unga flickan, har att bearbeta ett full- koinligt ramaterial. Ibland , Ila hennes

Ilirjuiigar icke ens kunskap i engelska, och denna niaste först givas dem.

Detta allt förklarar det faktum att den

allmanna bildningsstandarden hos dessa flickor inte är hög.

I vanliga fall geir vagen direkt frein bot- tenskolan till handelsskolan..

Handelsskolorna variera i s h undervis- ning fran att endast ge kortare kurser i

stenografi och . maskinskrivning till att

samticligt med denna utbildning höja ele-

vens allminna kunskaper. Kurserna ' växla

mellan en längd av sex veckor och nio

manader. '

De flesta av dessa institut se sig i stand

att placera sina elever efter slutad kurs. Ar 1917 kunde en flicka f& atta till tio .

dollai-s i veckan p4 sin första plats. Se-

(lan dess ha lönerna vlxlat avsevärt pH grund av depression och osäkra förhal- landen inom handelsvärlden.

Hennes villkor variera för övrigt na- turligtvis i hög grad, beroende pH om hon liar ett gott hem, dar hon bor, eller om hon ar en av dessa tusenden, som maste bo i pensionat eller i m m för sig själ&.

Kontorsflickans dag g&r i regel pil föl- jande satt. Uppstigning omkring halvtitta och strid för sin tur till Badrummet (det finns ingen tviittattiralj i sovrummen i

U. S. A. - och inga badrum hos o s s i regel för S. B. K.! 0vers:s anni.) Frukost kl. 8 bestaende av frukt; majsflingor, kött eller ägg. Om kontoret är lHngt borta Rr det att krypa ned .i "den underjordiska"

och att flyga i vag under en kvarts eller tre kvarts timme, inpressad i en kompalrt iilänniskomassa, stuvad som sardiner i en Iiida. Ligger kontoret nara, har 'hon det en sinula Blttre, efter som hon kan fara ined den l~~ngsammare och inte fullt sa stuvade luftjärnvägen, med sparvagn eller t. o. m. g&. I det senare fallet ar möjlig- heten alltid den, att hennes väg gar I h g s med någon av avenyerna, soni har luft-

banan över sig. Dar har hon d& som raga p& oljudet fran slamrande hjul och ma-. skiner som .bullra över stenläggningen ben s. k. "L" visslande och skakande över huvudet p& sig. , .

Väl anländ till kontoret, kan hon Ater vara saker pA relativ komfort, om inte lyx. ~ o n t o r s b ~ ~ ~ n i n ~ e n som utgör en reminiscens av det förfallna privathuset, oniandrat, ar inte populär i Förenta Sta- terna. Deras kontorsbyggningar äro san- nerligen nagot som vi skulle göra val i att kopiera. De äro atta till tjugo ani in- gar höga, väl uppvärmda och propra, och

där. finnes en viilskött hiss för varje, Svon den Iiigst anställde. Ett väl inrett viluriiin med stolar och couch finns vanligtvis för de kvinnliga anställda. I själva kontoret

iir kallt och varmt vatten inlett, och ya somrarna finnas anordningar för iskylt, filtrerat vatten. . .

Kontorsarbetet börjar klockan nio, och klockan ett är det uppehall för lunch.

Arbetet slutar fem eller sex, och niidda- gen ar klockan sju. E fe r denna har kontorsflickan, on1 hon ar val betald, res- ten av dagen för sig(!). Om inte, maste hon vara tvatterslc'a, tillskarerska och sömmerska, sa val som stenograf (t o u t

c o m ni e c h e z n o u s! 0vers:s anin.) PA sina lediga aftnar @r hon ofta 11% bio eller p& någon teater med sin "beau". Jag bör tala om att en "beau" är en flic- kas manliga van. Deras umgänge med varandra leder inte med nödvändighet till förlovning. Det är ett bruk som Aterfin- nes inom alla umgiingeskretsar i U. S. h.

och tyckes vara fullt tillfredsställande. . . I sina relationer med sina nianliga viin-

ner är New Yorkflickan mycket självstiin- dig och bestämd, för att inte saga liar- skande. Skulle hennes "beau" behandla henne pH vad hon finner ett försuiii1igt och lättvindigt satt, SH begagnar hon till- fället till att hunsa upp honom. On1 han tar mot detta ödmjukt och ångerfullt, sa ar allt bra igen, om inte, sa får han se sig o,m efter en annan flicka att ta med p& bio.

New Yorkchefen är i det stora hela mycket väivillig mot sina kvinnliga kon- torsanställda. Och detta är att halla ho- nom rakning för d& dessa ofta äro bBde

sjalvsakra, näbbiga och glömska. Understundom är det emellertid den

hnStällda som hai: bruk för gott lynne' och överseende gent emot chefen.. En flicka

kom till handelsinstitutet, d i r hon gatt,

för att begära rad. ~ e n n e s chef envisa-

des ' med . at t hon s kulle anv$nd.a " yoiise" för "you". . Hon hade fatt Iiira sig i sko-

lan att detta var felaktig. engelska. Vad skulle hon göra?

Det finns ingen arbets- eller sjukför$ik- ring för kvinnliga privatanstiillda i staten

New York - en kontorists lön är hennes

oavkortad för att anviindas som hon vill. För arbetande' kvinnor, soni iiro utan

. plats, .finns emellertid en utinarkt inrätt- ning som heter "Trade Extension". Det

iii. kommunen, som sthr för den, och dess andainal ar att ge de arbetslösa tillfifle

att förkovra sig i sitt fack och lc5ta'dein

studera och öva sig under sin lediga tid.

Soin arbetsgivarna ofta ringa pti till

' "Trade Extension" när de behöva en "hjälp", tjänar den ocksA som en sorts arbetsförmedling. Det gives ingen första utbildning dar, nien det finns tillfälle att öva sig med stenografi, maskinskrivning, registrering och i engelska, för kontoris- ter; ined kliidsijinnad, inodistarlxte 111. m.

för indra. undervisningen är utmiirlit och ges pil ett sympatiskt och intresse-

viickande siitt, som om lärarna hade verk- ligt nqje av att hjiilpa eleverna. M h g a

av dessa visa sig mycket ivriga att till-

agna sig de fördelar, som erbjudas dem,

men dar ar ocksa andra!

Det .finns ett flertal bostadshus för af- fiirszinstallda i New York, och de sta sig

fördelaktigt i jiiin förelse nied sådana l ~ f i

striktioner för vederbörandes ' handlings- frihet.

I dessa hus finns det alltid en tvatt-

stuga, för vilkens begagrinncie ett litet till-

laggspris beriiknas, och dartill symaskiner för allmiint bruk. Detta ar en direkt ngtia

för amerikanskan, som lägger stor vikt vid sin toalett. Olyckligtvis hiinder det

emellertid att detta sl8r över till vulgar .

extravagans.

Genon~snittsflicliaiis framtidsperspek-

tiv kan i korthet betecknas nied ordet gif termtil. Dar finns emellertid goda ut- sikter för en flicka som vill komnia fram

till en sjiilvstiindig stiillning.

Hon kan bli privatsekreterare At ledn- ren av ntigon sammanslutning. Hon kan

hoppas pil att bli den första pi% nagot:

större kontor, med femtio flickor under. sig. Det finns ocksii chefsposter i affiirer

stsirtade av kvinnor för kvinnor. Martha i:

ash hi ng ton hotellet t. ex., ett första klas- sens hote.11,. iir ett skdant företag. SI iir

där ,den offentliga stenografens, notaricns och egencl.oiiis:igeiitens karriiirer, soin

ligga Gppna.. för henne, den sistniimncla ett ofta sardeles riintabelt y die.

&langa unga flickor taga platser med.

ganska 1fig a v b i n g , men dar det ar litet att göra, för att ha tillfille att fullborda

sina studier. De kunna da ga p& nfigon

aftonhögskola i avsikt att sedan komma

till universitetet och SA sn~Aningoin s15 sig

p3 ett yrke.

Soni siimst kan den kvinnliga stenogra-

fen, son1 har intresse av sitt arbete, do3i

alltid rakna p3 en. anstallning som hon andra hall. Priserna äro i hygglig pro-. dtminstone kan biirga sig pH. Ty hon de- portion till hyresgiisternas löner. Och diir lar .med hemtjanarinnan fördelen av stt

ar ingen tendens till att, som, sa ofta i det är ständig efterfragan p& hennes ar-

Europa, p4 ett olampligt satt dra upp re- .bete.

New Borkflickan, n a r hon är som bäst,

visar god fallenhet för affarsyrket och

förenar arbetsamhet och palitlighet med

skarpsinnighet och företagsamhet. '

BFter T - h ~ e W o m a n's L.e a ~ d e r.

K r i n g b l i c k . En kinesiska om kinesiskornia. ;'I

egenskap .av ki.iiesiska tror jag mig \Tara i till- fälle att ge vara systrar i andra länder upp- lysninga~; om . oss", börjar Miss Lee Lien,

Kanton, ett h.v till röslyatt.shögkvar:teret i Lori~clon, och T h e I n t e . r . n n ' t i o n a 1 W o - in a n S u .f f r a g e N e \v s Sterger in.nehlllet i liciines brev soni initressantii nyheter f r in Kina, vilket #kommer att bli representerat vid nästa inlernationella kuinn.orösk5ttskongress.

Lee Lien börjar nied att konstatera alt röslrättsriirelsen i Kirra skiitts mycket till- fredsstallan~de, ,ehuru den 6nnu ej krön.ts med ~ranigå.ng. Rörelsen tog f a ~ t sislfidnti år i februari i Kanton ocli stöddes av niajo- riotelen a.v .kvinnor i Kwtngtung. ID& fatta- des inte ans1u.tning hån e n .del vi1dsynPa niiiii, ocli ett flertal pelitioner översändes lik1 guver- n6ren av Iiwi~ngtung. En niotioii om röst- ratt För kvinnor .franllades aven i kongressen, men föll igenom. "Allting som ar vänt nAgol tar ilet tid .att strida För", mnGrker miss Lec Lien filosofiskt, ocli fö.rs4krir att inan inte inisslrös~tar p3 grund av d.en orst ta inotglii- gen &n g i r p i oförtröttat!

Hennes åsikt ar vidare att kinesiskorna så 'förr .soin nu Atnjuta niycken. frihet. I

regel är ingen kinesiska en mans slav, ehuru utlänningar i a.llioanhet tro att d,e äro det, förklarnr hon ocli övergår till att tala om lag .och seadvänjor. Nigon skriven Skteii- &apslag har a11drig funnits, utan I ~ d i l i 0 1 ~ ocll bruk ha varit bestämmande med avse- eirde på & äktenskapliga f ö l -h l l l~dena . De gamla, av förlikdrarna uppgj.oiida gihtermålen ha så gott som aUdeles försvui~iii't, de före- komma endast i mycket avlagsna, efterblivna

- H E R T H A 9

solhy J i m ra ja c1as:i j en kori~espon~den.s ii11 I. W. S. N., niai, siiger hon, den betecknar fak1is.k.t en ny e1>:ok i piird:ali-ldisliliklen.

I furst1,igt saiiskapö F6r en. d.ei iii sedan, iate allt för lange seclan, .kallatde Upp- sala '&iversitet Selnin Lagerlöf till heders- clok.llor. Man a r inte s8 långt efter i 111dile.11. I ldessa dagar räckes Sarojini Nxidu, i säll- sk:ip nied priiisen av Wales ocli en dc1 inoni olika oini:8den beniarkta man, lagerkransen ilv ~ ? l k u l t a universiLet. Den hinduiska dik-

.'I!ariiinan 'tar sin plats i bredld ined varbc1en.s. övi.ig:i lieldersdoktorei:.

M. Bofncnré suf fragist. Fraii Os ter- I:lll'tlOl~ Segrar, Iht oss van.cl;a o s ~ till Frank- likes. Man strider silir lika tappert son1 i I<iila och Indien för den kvinnliga rösträtten! Ocl? inam h: i~ sina frarngingar. -Den, si.slt.a

' k. P0illwr6s dannnslrativn upptr&jnmle '

»pour le' Droit scles Peiiimes». »La Ligue Fi.anca.ise pour te Droit cles

Feninies», Marie V6rone.s ciiergi.ful1t skö ttn förening, har Ii.xf!t Ein.n~i ett statligt. Trocadli- roniole. Det var i samban.d nlnecl et,t besök Sv" :nBgi> iiiera bemiirkln belgiskor, M:me lhingiaert, 11orgm~a . re - i Gli~luveli, M:nie J:i.ne Brigo.de, 1edarinn:i.n ov [len belgis!ta kvinnorörelsen .och beklädd n~ecl en frainst&- endc post inom iiiidervisi~ings~~~5sen~det, soni M:.n~e Vérone för andra gången' vågade sig pb nht h&lla möle i Trocaclér.os gala-sal. .Meii m!nn hade ~ A g o t alt bjuda p5. Monsieur Poimxr6 Iiecle lovat .halla. adel stora tadel.

Och del: gjorde lian, i,nför en fu,lltnlig pil- ldik ,och nred en fullkomlig 1icidersvak.t :.IV »spelsar» p5 e.slra.cleri, in.le enlcla.sl: iden fran- ska kvinnorörelsens utan aven tillhörai~clc clen manliga varl~den, kända sen;a.loi.er ocli .clepu11era<e,' liögre ambelman 111. 43.

M. Poi.ncaré sacle, at.t det var at1 föroliinl- pa db fran,s.ka kvinnorna a.tt fråiik8nnl:i dem förniligan och r5.tl.igheten a.tt inneha och lit- öva p]il;Ler, soiii tillhöra näslian liela den civi- li,scra.& väi.l.clel-i,s kvihnof. Haen sacle, att de

. .

franska kvinn:orna hade p5 inkngfntdiga sätt under skriget visat sig sakickliga att .sk6l.a '11ian11:ei;i.s. sy .lo. , S~om 1i;i.Li.irer pA p'l:a.tser d5i" inle längre 11figon lixan h a n s som var skicka.cl &ttl s.kota. ~l:~?pcl+get. som sjiiksköter&or un? der fiendens d d , i fabrikerna i sina mäns sliillen, tagna som gisslan av fienden, över- allt haide de visat prov på styrk,:^, u1tli5lIi~g- het, iidelhet. Han .sa.de med ett oml alit, vad man vissle- förut.. Men Moiisieiir Poinca.ré hade sagt ilet, och clagen 1d6rpA Iiisdes icleI över hela, Frankrike, i huvu~dskads- och ~anc l so r l s~~ress~n . Och frailsyskorna hade en sloi. seger titt glädja sig över!

När ska d e ha nAgot påtaglig:ire ä n clc .stora talen av .sina stora män allt stot'ba ii~ecl' som segrar?

Irliindskor. i engelska parlamentet? En., bland' &ra andra: siik,ert nog op&- riikna,cl följd :iv »fredssluitet» in.e.cl Ir1a:iid. ä r alt det synes som om e-tigelska par1;7meittet ha r a.tt ti'lls vilcl-re ta emlot eii del irlai~clskor saom ledamöter, 3 Förviinlm p6 ,att det nyn irl5ndska parlamentel. oiiclnns. D.et har n4iiiligeri fnamkiaslnts ~scSsoin riktig1 al t

alla represenl:.a.iiler .för ide syc1irlänidsk:a val- kretsarna skulle Ila r5tt n tt iiu 1:a sii.iae i \Vesni- minsier. Dat-ta, skii1l.e betyda al:t gr.:viaiinii Markicvicz, vi'lken som bek:aii.t viigi-acle att ta eino t j~la t s som engel s k pn rlnmkn lslv3~nio1.d ii ni o t - och cle.ssulom varit fö r lkdrn~d 1diirf.ör xlt hon suttit i Fangelse! - skii1l.e ta pl,aats i par- Iainen$et soin arbelsniinisL.er i Dail Eireaiin. Vklare s.kulle ' mrs O'Cal~leghmi, h k : i efller Lorcl Mairen i Linierick, mrs Toni C'larke, mrs Penrse och ldr Alda English linkalledes b l i 1>ai3aiiieiitslecl!:in1Ö ler.

L:idy Asisor ,och #den .nyvalda mrs . \Vin; Iringh:i.ni skiiHe plöts1ige.n 11efiiin:i' sig i lal- rikave . sallskap. Sinn Fein har. .alltid erk&i.L ~kviiiiiIori~.a - dessa ha ocksa bg@t sin del ay f:iroi. ocli F5nge.l-e - ocli fein .kvinnliga iiied- leiiinini. av Dail Eireanii ha varit nied om at.1:

l~ir-ii delkis mödor och ansvar. . . . . .

10 H E R T H A

Ett brev som

J ag fann brevet bland de efterlämnade papperen, som tillhört en gemensam

van till brevskrivarinnan och adressaten. Det hade som utanskrift endast .namnet

F r e d r i k a B r e m e r. Ingen adress. Ingen poststämpel.

Hur har brevet si3 kunnat liomma p3 villoviigar? Har det lilla smala kuvertet - nu gulnat av alder - tunnt och oan- senligt som det ar, rakat att oförvarandes bli gömt och glömt bland de andra yap- peren? Ear det blivit liggande i avvaktan p& att adressatens vistelseort skulle !)li kand av överbringerskan, men sedan icke kunnat aterfinnas? Hur lätt kan inte sa- dant handa.

Nog av, intet tvivel om att brevet al- drig iiatt henne, vandrerskan stadd p3 sina langväga farder i främmande land.

Nu ar brevet brutet. Efter 60 ar exi- siera inga brevhemligheter mer. Dess sig- natur biir endast namnet T h e k l a.

Ingen svarighet att identifiera det nam- net. I vart medvetande existerar blott e n Thekla fran ifragavarande tid: T h e k l a K n ö s .

I sin lilla roman "Far och dotter" hade Fredrika Bremer inflickat en scen, däri Thekla Knös spelar en roll. Det är för

denna fina uppmärksamhet skaldinnan tackar.

Samtidigt uttrycker hon sin gliidje över den nyss utkomna första delen av Fred- rikas vandringsminnen "Livet i gamla varlden", dar den romantiserade beriit- telsen om "Ilse" och "Waldo" särskilt tilltalat henne. Hon sager sig sjalv ha ra- kat en "14Taldo". - Det nfigot mystisk:^

i denna anspelning har genom den nyli- gen utkomna boken "De sma Knösnriia" blivit avslöjad. Thekla Knös hade stif- tat bekantskap med den norske diktareii Munk, de hade korresponderat och syni- patiserat. Vanförhallandet slutade med att den manliga parten önskade utbyta detsamma mot ett ömmare band.

Ej ett ögonblick synes Thekla ha varit i tvekan om vilket svar hon skull.? ge den norske skaldebrodern, nu bliven en gan- ska enträgen friare. Ej ville Iion, med ungdomen redan bakom sig, förlora sin

frihet och övergiva sitt eget land. Men förhallandet med dess konflikter hade bragt hennes obalancerade sjal ur jiiiitn- vikten. Om en sinnesförfattning, karak-

teriserande för den rotlösa, oroliga och irrande lilla varelsé hon efter moderns död med Aren blivit, vittnar b r k t till väninnan. Det lyder:

Upsala, Febr. 1860.

(l?elskrivet för 1861.):

Min alskadc Fredrika!

Hjertligt tack för F a r o c h c1 o t t e r, der jag med förvaning sig lifvet och mig sjelf i en förskönande spegel. Jag far iiu af allt hvad jag ville saga deroui hlott yttra ett ord t a c k !

Att Du i Sorrento mindes mig har rört

mig. hled den vackra knifven uppskar jag hvad Du satt och smakade med nöje de Ijufva frukterna af ditt reslif. Nyss

har jag slutat "Lifvet i gamla verlden" och omfamnar dig tacksamt för det. När skola vi se hvarandra igen?

Hlir ar tomt efter var kik1 Fru Silfver- stolpe, min n,orrnoderliga van, som den 17:de Jan. leinnade denna jord. San~ma

dag .som Tante .Geijer.

Jag vill ej trötta Dig med att tala om

mig. Vand vid, sa tjusande varelser soni Ilse-Psyche finner du mig för nordiskt t~ing och Ifingrandig: Aven jag har svart-

alfer att strida mot. Jag kanner mig stun- dom soiii 'en f h g e och borde dock med

Guds hjelp kunna befria mig. Men har iir jag inaccorderad i ett hederligt hus, med personer, ganska bra, men som jag inåste vara e11 gata för och jemt gömma mitt inre fiir att ej siitta dem i förundran

om nagot ej iir efter gamla vanans slen- trian. Upsala är . ödsligt. Jag har mest

godt af Fru Hildebrandson.. Anndrs ar det en stor graf,, hvaröfver nya gestalter af Upsahlifvet ohejdadt frambrusa.

Ack, om Herren i l1:te timmen ville kalla mig till ett lif som ej ar skenlif - till arbete i hans vingfird! Min sj51

törstar. Jag borde ffi nog för den i Uni- versitetsstaden - inen jag törstar anda. ;(r jag oförnöjd?

Fredrika, du ar en Sibylla, en Egeria - men jag en vanlig qvinna. Afven jag sag en "Waldo" som ville fora mig till

, ett annat land, men - ingen Prins, dock nagot af "Villa Uinbrosa" hindrade. Nu

ar det för sent. Runde jag blott f& en tillfredsstallande verksamhet.

Fru S. alla Menioirer hur skall det bli

med . dem?

Ack, hvad jag förstar henne son1 sviir- made för barntradg51rdarna och de tolf viininnorna!

Agnes Geijer ar en adel, präktig qvinna; en liten Fairy liar jag har p& Vasaborgen - men jag känner mig hoptryckt soni. fjiriln i puppan. '

Bed för inin andes utveckling nar du

tanker pfi dina svenska viinner och din "'

trofasta

tacksainma

T h e k l a .

Ej , alla brevduvor till Fredrika frfin '

Thekla flaga. med .oförrattat ärende. AV .

redr rika Breiners utgivna brev erfar man att brevviklingen mel.lan de bfida författa- rinnorna har fortgatt efter vandrerskans. hemkomst fran ' langfärden. Ja, frHn Iie~ine till den yngre väninnan har beva- rats ett av dessa sköna, kloka brev, som ',

ensamt borde varit makt:@ att jaga alin svartalfer p& flykten. Man tvivlar ej hel-. ler p& att Fredrikas trösterika ord haft aenna. goda inverkan p& nio'ttagarinnans sjuka sinne. ..

Av Theklas tragiska historia. kanna vi att' de mörka andeväsendena till sist av- gingo nied seger.

Men dfi fanns den visa. tröstarinnan ej

mera i livet.

LOTTEN DAJXLGREN.

12 - H E R T H B

Fredrika-Bremer-Förbundets stipendier.

F - redrika-Bremer-Förbundets st ipendie-

institution utdelar under 1922 följan-

de stipendier:

F r i a s t i p e n d i e r: För studier av fabrikskonsulentverksamheten i ' England tilldelas kvimlig. innehavare av d-iploni fran ~ocia l~ol i t i ska institutet 600 kr.; till kvinnlig studerande vid Uppsala universi- tet utga 500 kr. för studier till teol. lic. r.:-amen.

Från F r ö k e n H i l d a N i l s * s o n s I'o n d u t g h ett stipendium 1 1,250 kr. till kvinnlig medicine studerande.

FrAn J o h a n n a K e m p ' e s f o n d ut- g3 tv& stipendier S vardera 500 kr. till kvinnlig medicine kandidat. S t o c k - h o 1 m s s t a d s s t i'p e n d i ii m: 475 Ix .

' u@r till en kurs vid Ta-nd1akareinstituti:t. S t o ~ k h o ~ n x s ] . a n s s t i p e n d i u n i : 400 kr. tilldelas elev vid Svenska Fattig- ~Frdsförbundets kurs för utbildande a-? förest findarinnor vid fattigvilrdsanstalteï och barnhem. N o r r b o t t e n s I' a n s s t i p.: 400 kr. utgfir till studiet av meje- rihantering och kvinnliga m~eriskolors organisation. V i i s t e r h o t t e n s l ä n s s t i p.: 325 kr. till kurs vid UmeA folk- skoleseniinariuni. \' a s t e r n o r r l a n d s I ä n s s t i p.: G00 kr. tiil barnmorskekurs. J i i n i t l a n d s I a n s s t i p . : 225 kr. till fullständig sjukvArdskurs. K o p p a r- b e r g s l a n s s t i p.: 390 kr. till kurs vid Kopparbergs Iiins 1,andstingsseminn- r-ium i Falun. U p p s a l a l a n s s t i - p e n d i e r: 225 kr. till kurs vid Samari- terhemmet i Uppsala; 225 kr. till doktor A. Kjellbergs kurs för gymnastik och

1 massage i Stockholm. O r e b r o I 5 n s

1 s t i p.: 450 kr. till hemsysterkurs vid - ' bppsala Hemskola. S ö d e r m a n-

l a n d s l a n s s ' t i p e n d i e r : 300 kr. till kurs vid folliskoleseininarium; 300 kr. till barn morske kur^ G o t t l a n d s l a n s s t i p.: 550 kr. tiil elev vid Statens skol- köksseminariums kurs för utbildande av

husmödrar vid större anstalter. O s t e r-

g ö t l a n d s l a n s s t i p . : 635 kr. till kurs vid folkskoleseminarium. V 5 r m- l a n d s l a n s s t i p.: . 225 kr. till kurs vid Tekniska skolan i Stockholm. G ö t e- b o r g s o c h B o h u s ] . a n s s t i p . : 550 kr. tilldelas antingen kvinnlig elev för studier vid Socialpolitiska institutet i Stockliolm eller kvinnlig innehavare av diplom f r h nsmnda institut för studier av fabrikskonsuIentverksamheten i Eng- land. S k a r a b o r g s I a n s s t i p e n - d i e r: 600 kr. till iiniversitetsstiidier och 500 kr. till kurs vid ~slöjdserninarium. Ä l v s b o r g s l a n s s t i p . : 320 kr. till fullständig sjukvArdskurs. .T ö n k Ö-

p i n g s l a n s s t i p.: 225 kr. till elev vid Statens skolköksseminariunis kurs för ut- bildande av husmödrar vid större anstal- ter. H a l m a r I a n s s t i p e - n d i e r : 290 kr. till, kurs vid skolköksseminari~im; 290 kr. till fullstiindig sjukvArdski~rs. K r o n o b e r g s l a n s s t i p . : 300 kr. till fullständig sjukv&rdskurs. B l e k i n g e l a n s s t i p.: 720 kr. utg5r som resesti- pendium för sprakstudier i utlandet, an- tingen till spr&lararinna eller till stude- rande som vid universitet ellcr semina- rium utbildar sig för undervisning i spr5k. K r i s t i a n s t a d s l a n s s t i p . : 230 kr. till kurs i bnrnavfird. M a l ni ö h u s I ä n s s t i p.: 400 kr. till kurs vid 'i\th+ neums skolköksseminarium.

Villkor för sölcande av lansstipendiul~l: att vara och tv5 &r omedelbart före ansö- kan ha varit skriven i det Ian, vars stipel]- diuin sökes.

Ansökan Btföljd av bevittnade avskrif- ter: av kunskapsintyg samt lakar+ och niantalsintyg stallas till Fredrika-Bremer- Förbundets stipendienamnd, Klarabergs- gatan 48, Stockholm, före den 15 febril- ari.

Narrnare upplysningar genom sekrete- raren, adress som ovan.

H E'R T H A 13

Brev

skuggan till ,Herr Amadeus

H err Aniadeiis Condenmatus Sigurds-

son. ..

Xiire viin!

Du undrar .vad du egentligen heter, oin

du liar d g o t namn! Jag förstar att .du blivit tveksam, dA du bara last förslaget

till den nya nainnlagen och motiven, ocli

jag förstar ocksa, ritt du tycker att lagens

nianga paragrafer egentligen äro undan- , tag frfin undantagen. Men ser du, nian

maste lasa motiven.

För vanligt folk a r ens namn det nanin,

soni star p& priistbetyget. D u tror du he-

ter Sigurdsson. Det iir ju ett icke s& van- ligt nainn, och tack vare dina föraldrars

omsorg att viilja 1ani.pliga förnamn lian' dii vara tiimligen siiker p& att det ej fin- nes mer Bn en Ainadeiis Condenmatus

Sigiirdsson. I praktiska livet iir det till-

riickligt, men ser du det iir icke vetenskap- ligt. Man nikste skilja p9i olika slags

namn, och vi f.S nu för första .gLPingen en

verkligt Iiird förklaring p9i vad sliilitnamn

iii.. Det a r "sadant tillnamn, som till ut-

mirkande av harstainning, vid barns fö-

delse ska11 i oförandrad Form överga p5

detta". I-Tade denna sats varit uppfun-

nen vid din fiidelse, hade di1 hetat Pet-

tersson soni din fader och e j kunnat fritt

' bilda ditt eget nainn av din faders för-

namn, soni bruket varit sedan uraldriga

tider, da man kan saga att var och en

verkligen kunde skapa sitt eget sliiktnamn.

Du skall e j tro att Sigurdsson nu blir ditt na.nin. Darför att du e j heter Pettersson

namnlagen. Condemnatus Sigurdsson.

har du nu intet nainn, d. v. s. intet slakt- namn, du h& blott tva förnamn och et2

tillnamn. Naturligtvis bör du såsoni lag-

lydig och ordningsalskande ~iiedhorgarc . .

ofördröjligen ansöka on1 att f9i ett sldit- namn. .Vilket skall du viilja? Det sager

dig lagen. Den lär dig först vilka namn

d u icke ftir taga och ger dig sedan iiiöj-

lighet att dock frf ett nain'n genom de ef- terfdjnnde undantagen.

Man .tycker visserligen; att d& hela la-

gen tillkoiniit för att ordna svenska fol-

kets namnfraga och ffi bort alla ".n- nanin." ditt val skulle vara inskriinkt till

inera konstgjorda namn, men tack vare niimnda undantag ocli hänsyn till agnater-

nas ratt till förfaders namn, som SA viil- taligt utföres i noti iv en, har du ,riitt .?tt ffi namnet Pettersson. Diiremot kan du e j f3 namnet Sig~irdsson, da du ju a r född

den 31 december 1901 och saledes ej före' den 1 januari 1902 allmänneligen he-

namnts med detta nkrnin. Detroniserat till tillnamn kan d u fA behalla det, nien

miirk viil, du far e j siitta bindestreck mel-.

lan Sigurdsson och Pettersson, d& Iiigger

du dig orattmiitigt till nied ett nytt slakt- namn och du kan Aka i fängelse. Ja,

samma iiventyr hotar dig om du fortfa-

rande anviinder ditt gamla nanin Sigurds-

son. Vem kan avgRra om du använder '

det sAsoni tillnamn eller släktnamn, och

du far e j vid fangelsestraff sasom slakt-

namn anvanda annat namn. Kalla dig

hklanefter blott' Amadeus Condemnatus,

du kan ju hoppas att ingen anvander

dessa namn. Dock jag vill lugna dig. SA

stor fara för fangelse ar det' kanske inte,

ty du skall angivas till atal av nAgon.nied

ratt till det namn du -brukar, och dels

kan denne kanske lika litet som du styrka

sin ratt till nagot namn, dels löper lian fara att själv rfika i fangelse. Man far

nämligen ej bestrida nagons ratt till släkt- namn.

. Skulle du vilja taga din moders namn,

.ar det Bast att jag genast upplyser dig

om att detta ar sa gott som uteslutet. Lagstiftaren @r ut ifrån ,sAsoiii en sjalv-

Itlur sak att i alla ordentliga iiktenskap .r;-k a nas härstamning fran fader, och mo-

derns namn kan därför ej över@ pi3 hen-

nes barn inom iiktenskapet, mark va1 varken sfisom till- eller släktnamn. Det

iir förbehfillet för hennes - förlat - eventuella barn iitoni iiktenskap och följ-

aktligen bör du ej av fara att kunna för-

blandas med dem f3 bara. din moders namn. Jag bör kanske tillsta att dessa

reflesioner ej sta i motiverna, nien jag

har ej kunnat utfundera nigon annan or-

sak till det starka Skyddet för moderns

nanin. Skulle föräldrarna helt underligt

vilja att i barnens namn samhörighet med

modern skall utmärkas, f& de giva h.ennes

namn genom dopet shsoin förnamn.

Egentligen är ju i betraktande av lagstif-

tarms Lisikt detta ganska liberalt, men du kan vara lugn. DA vi väl inom kort

f A en lag, som reglerar föräldrars rätt att

giva dopnamn till sina barn, konimer den-

na möjlighet helt säkert att försvinna.

FLljas samma vetenskapliga principzr

bör naturligtvis aven barnens förnamn gi- va uttryck At härstamning, och det blir

fars, farfars o. s. v . förnamn, som skola

6vergA p5 barn och barnbarn. Om flic-

korna komma att f5 lite underliga iiamn

giir det ju ej s3 mycket, da deras namn e j skola tjiiila sfisom stomme varken för till- eller släktnamn.

Ja, käre vän, kanske detta förefaller

dig lika obegripligt son1 lagen, nieii, 15s

inotiven! Ar du nog vetenskapligt anlagd

för att kunna intränga i och fatta dem.

koniiner du liksom jag att fyllas av und-

ran, ej över att vi sta oförstaende inför lagen, utan diirover, att det e j behövts fler paragrafer att giva uttryck ,St de teorcti- ska principer, som skola reglera var prak- tiska namn fraga.

Din viin

Pinocchio.

RreLs:en Mealmö mvcd olnne j r l hade torsdagen clen 8 december iiiötc g Fri- mitaarelogens lokal, varvid v. ordf5raii:len. fröken #Marie-Louise Liincls.iröm ~e40,bjorde för den Sederholniska donaitionsfo~idens .tvii stipendier f6r 1922, vilka utga vaidera me:l 1,000 kr. Syftet ar soiii k k m t akt sto-ljn genonigaendet .av nabon uv Fredrika-Brcincr- Förbundets skolor. Föredraget för aftonen hölls av apotekare L; G-eiiltz soni talade över 5mnet rRemien och vart dagliga arhele».

S v a l ö v s k r e t s e n samm:anträ~clde ons- dagen den I4 november till en ståtlig Lucia- fest. Sanikvarnet som var an,oi%itiat A Fiirl- liems lan.t~nanmskola raknade ett .dellagw- antal av uppem0.t 150. Seclan kmlsens ord- förande, fru Margareta SylvCn, biilsat ide nar- varande välkomna, höll rek torn vid .S~alö\~s högre .flickskola fil. mag. E. Forsslid ett före- -drag om gmnla julsed.er, byggt pil egna barn- domsminnen .fran .Lussia-fir,m+dets stam- hem, Viistergötland. Efter före9ragct sam- lades -de 11iirvaran.de i skolans trevliga biblio- teks- och s5llskapsrum, dar kaffe och dusse- kat t0.n kringbjödos iav fem fagra Lucior, varpa övriga förfriskniiygnr intogos. Musik ese!;rerades nv. Teckoni.aJorps 1nusiks3llsknp,

eii 10 n&ms orkester under I,ecln.ing ?v dr. . på !tre fioler mder ladning av fru E. Alkinm. Akeriiian, och .niiell~an pnusernn i orkeskrpii- Sitig av f.ru S. .Bo.ii.cl~essso .bch .k!alntor Esp-

. siken sköttes undmliilllningen : a ~ ~ .dok:torh- iing samt* ~Manlsell Fi:edrikia~ av Selma Ln- nan . Heimnn som ~Jekl!~er&d,e ' Karllfeld ls gqlijf, för@dragen av f röken V. Mhsson, av- . . Lucia samt Föreclrogos . .gam-lan . spehi~niishf.lar slutncle de~i'nngeiiiimn och ~lyck~n& feslc~~.

. .

Notiser från. bokvärlden. I

soin diktens erkända miisterstyckkn ha sin fullkoinligt odisputabla plats i en an- . .

tologi,. bl ir . valet alltid i viss grad indi-

- . -

Ur- svenska dikten. Antologi utgiven mr K m i n Ek. Tre delar. Albert ,Ronniers förlag 1921,

Mect tacksamhet och gliidje ta vi mot Karin Elis g h a . . En aniologi soin denna är en skatt, vars varde vi kunna stiilla liögt. De vi förut aga 5ro redan gamla och fijr övrigt. icke tillgiingliga i bokhan- deln, det gjordes oss sannerligen behov att .f& en ny saininanstillning av det yp- persta och aiii-iliirkningsvardc?ste av svensk dilitning.

Karin Ek har vagat sig pA det icke lätta försöket att redigera sin antologi efter principen iimnesiippstiillning. , Sa oerhört svart so111 det Sr att i givna grupper f B med v i d som moiste finnas i en god .och oinfattande antologi och att f5 dessa grup- per fullt nöjaktigt sammanstallda, a r det givet att vissa s l d till erinringar alltid inaste förekomn~a. I stort taget kan man alldeles avgjorl: saga att iitgivarinnan lyc- kats. Det iir ju n y a oväsentligt att ex- empelvis Stens visor av Gellerstedt, denna fwderskiirlekens jubel- och sorgessng, för-.

.irrat sig in i gruppen h r n d O 111 e n -- sven om registrets uppdelning av gruppen ger detta delvis acceptabelt, nagra andra likl1ailde, e j fullt klara placeringar att furtiga. E n mera direkt anmärkning skulle jag v i l j ~ göra p& g r L i p ~ ~ S a I i i ' ~ ~ ~ ~ - stallningen F o s t e r l n n d e t o c h f r i: h e t e n, man ' har svart att inse lilotivet till densa~mna och konstaterar ocksa att utgivnrinnan i sitt förord har gruppen F ' o s t e r l a i ~ d e t

Skiirsk$dar man mer man ju alltid

fristaende. urvalet av dikter, koin- till att utöver de, vilka

viduellt och som ssdant i enskilda fal1 disliutabelt. För inin del kan jag inte underlAta peka p3 franvaron av Gustaf Ullnians R e s e v i s a, dessa underbara sjungande strofer, som i sig bara livets liela namnlösa liingtan och ve. Att plats Borde givits lit .Jane Gernandt CIaines skäya och n ~ j u k a lyrik synes mig vara ovederl5gg- Ii@, dikter sRdana som exenlpelvis M i t t s p r a k . och P a l l v a r s a m t , . d a - g e r.' . . toide At henne erövrat ett rum bland svenska lyriker,. son1 ,icke f A ute- sliitas. Detsamma galler i högsta grad om Anna Cederliinds diktning, glömd och okand av inangden Iiar den ett evigt skön- hetsv&rde, som gör den döda diktarinnan O

för alltid levande ibland oss. . Till sist finns det 5nnu en, som i u m

saknar i den föreliggande antologien -- Karin Ek sjiilv. Man f ö r s t & ~ skalet till uteslutningen, men helilagar den livligt, hon :Ilar riitt att finnas med bland de Iliista.

E. K-X.

Var tid. Arsbok utgiven av Samfun- det De Nio. S.jiitte Lirgangen. Svenska Andelsförlaget.

Det iir med begiirelse man tar en publi-' kation av.art som denna i sin hand. Den uppgift arsboken har och soni namnet r@- dan anger, speglandet av den innevarande tidens snabbt . skiftande drag, - h5ï f5n- gack i dagens 1itterä.x-a produktion och freds- och kvinnorörelsen - ar av s i r - eget intresse för oss, i tiden levande. Tids-..

16 H E R T H A

beskadandet och tidsmalysen i .dess en- blicerade föredrag fran L. Ii. P. H:s upp- skilda faser ge 'stoff till lösningen av vart lösningsfest i hfusikaliska Akademien för- eget tanke- och handlingslivs problemer. lidet ar utgör bidraget till den avdelning

Uppgiftens stränga fasthallande är s& Som företräder kvinnorörelsen. kerligen inte ]att, och detta gr förklam Nar till sist Karlfeldts och Ekelunds ringen p& att Arsboken inte genomgAende namn kunna nämnas bland bidragande fyller den Det ur pec]agogisk-litteratur- är det för allom klart att De Nios arshok historisk synpunkt högintressanta fyndet har saker av värde att Iljuda ps. av Erik Gustaf Geijers Bortglömda inlagor E. K-W.

till Undervisningskoiiin1itt6n 1826-1825 . Uderveje av Anna Koch Schiöler. H. .ined dess omsorgsfulla och kunniga inled- Aschehoug & C:o, Köpenhamn, 1921.

ning av John Landquist har sakerligen Sa nara den danska och den svenska ocksa frestat genom sitt obestridliga var- författarvärlden ligga varandra och s& de i och för sig, liksom Martin Lamms pass hekcanta som vi H respektive hall hor- fint iakttagande utliiggning av det franska de vara med företeelserna darinom, hän- dramats under andra kejsardömet inver- der det emellanat plötsligen att nian far kan p& Björnsons dramatiska diktning. kanna p& att bekantskapen har sina be- Inom Arsboliens r a n ~ falla de icke, lika tankliga brister. Och det kan hända at,t litet som ännu nagra an:lra uppsatser. man sitter dar och pa en &ng skäms över

sin uppenbarade okunnighet och ar iniier- Dagens liv Ater brusar med puls av ligen förargad sig för att man

Amerikas ilsnabba hjärtslag i Klara Jo- IRtit en intressant författarpersonlighet hansons A m e r i k a n s k a r e b e l l e r.

undga sig. Med den koncentration som ar denna för- I ett dylikt försatte lnig fattarinnas hemlighet ges dar i blistskarp lasningen av fru Roch Sclliölers bok U n- karakterisering de litteraturföreteelser d e r v e j i. Jag beklagade att jag ej kant som syintomatiskt visa den rebellion mot till . hennes tidigare böcker och njöt av revolutionens Amerika av den 4 juli, som denna. Den konstniirlighet i ämnets till-. fermenterar i sinnena hos det nya slakte varatagande och stilens som amerikaner som inte har anglosasarhar- alldeles sirskilt känneteckna danska for- stamningen i blodet utan raknar german

fattare nar de iiro soin hast finnas h k , som jude, roman som slav som förfäder.

och psykologiseringen ar fin och siiker.. Anton Karlgrens essay över D e n f ö r- har nämnt en tigigare bok a r Anna

r e v o l u t i o n a r a r y s k a l i t t e r n- Koch Sehiöler i hop ~ ~ ~ ~ i ~ , ~ ~ 1 - t u r e n öppnar aven ett intressant per- ' lands Jean Christophe, i denna bok ar ett spektiv över, visserligen inte dagens, men barns vaxande och utveckling till gosse. gardagens dekadenta och febersjuka htel- och gjorda med en genomskfidande lektuella ryska, samhiille, och Hannes skildraregiva, som mer an en gång koin- Sköld ger genom referat av n%ra av en mer en att tanka p& den franska n~iista- ung tjeckisk diktares alster en skymt av ren; ar en inifranSkjldring, som vad som rör sig hos en av författarna i ett verkligt av Europas nyskapade länder. Göran namn tyder nästan fortsatt- Björkmans översattningar av brasilianska ning, S och man tycker sig ocksil ha en viss och rumaniska dikter tillföra oss ocksa en rätt att en shdan da slutpur- aning om dessa landers diktarliv. tiet, i motsats mot den i övrigt s8kra h m -

arsbokens "fredsartilrel" ar Anna Wick- positionen och behandlingen, inte ger den sells redogörelse för hur Nationernas för- tillskirpning av teckningen, som gör den bund fungerar, och Ellen Keys under ti- lyckligt färdig och avslutad. teln F r i v o r d e n k v i n n o k r a f t pu- E. K-TS.

. . -. . . - -. - . - . -

Utkomnier under 1921 med 24 iittisidiga n:r. Prenumerntionspiia : Iidt &r kr. 3: 50, halviir kr. 2: -, kvartal kr. 1: -. . Proiiilrrieritti~n sker h posten.

Innehiller Iwritteluer! poeni, levnadstc~chingar~ religiösa, etiska och i~ïii+l;i uppsatser, urtiMar i diverse iimrlen sanit en rikhaltig praktisk avdclnirig.

Inbundna 5rgAngar för 1918 kr. 2: och fiir 1921 lir. 3 60 per ex.

Prdktisk tidning fik hemmet utgiven av Fredrika-Breme~Farbundet. Redaktör: Fanng Ekewstierir a.

.- - - I

STRNDIG UTSTXLLNING AV ,

. BRODERJER a KONS~FVAVNADER IWATERIAL:OCH P ~ ~ R J A D E ARBETEN

. .

. , RAD VID 'INREDNING. AV VANINOAR ATELIER FOR 'GOBELINLAGNING

N : O R D I S K A @ K O . . ' M P A N I E T .I' . , ;b

.. . ' THPRA GRAFSTR~M - STOCKIIOLM

I Dr. EL4 N : B ECKMAN Hetluftinstitut H e t t u f Y , oiathermi, ~onstg~brd höglandssol, Massage.

IUieiiiiiatisin, gikt , riervsmartor, ledutgiutningar och -~telheter, frorstskrcior och börjiiudo -- iilderdomsbrand, al l ii I. iirafiiied+tnipg etc.

Itilis 105 52. Barnhusgatan 12. .,Vardagat b+v 3-1. Allm. Rr. 45 32. T3ide.r sommaren i Södertalje: Ferd. $-A Tel; 12 M). - 1

uttalar sig. .

. Svensku män och kvinnor. Valda ombud för Sveriges folk . . . Den sjäi1vförsi)rjande New York-tllickan. Kringbl tick. Ett breiv som ej n&tt henne. Av Loffen 'Dahlgren..

1 skug1gan ev damdagen. Brev t i l l H e r r Amadeus Condemna tus S igurdsson .

Fredrika-Bremer-Förbudets . . stipendier.

Notiser f d n bokvärlden.

, .

. . Z ' f ' . . ' " . . .

Ledig ,. anionsplats!

Stockholm 7922, Tryckeri- Akt.-Bol. Alf a.