2007:188

C - U P P S A T S

En studie av konsumenters lyssningsnivåerpå TV-kanaler med MPEG- och NICAM-ljud

via kabel-TV

Katarina Nilsson

Luleå tekniska universitet

C-uppsats Ljudteknik

Institutionen för Arena media, musik och teknikAvdelningen för Medier och upplevelseproduktion

2007:188 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--07/188--SE

1

Abstrakt Syftet med detta arbete är att undersöka vad konsumenter anser vara en tillfredställande ljudnivå för NICAM- och MPEG-ljud i nyhetssändningar sända för kabel-TV i Luleå. Målet med studien är att se om ljudnivån är lika eller olika för respektive TV-kanaler och vilken lyssningsnivå som föredras av konsumenter. Undersökningen har genomförts i form av ett lyssningstest på Institutionen för Musik och Media i Piteå med studenter som försökspersoner, indelade i olika grupper. Referensutrustning användes för uppspelning av testexemplen där försökspersonerna ställde in vilken lyssningsnivå de föredrog för varje testexempel. Testexemplen som har testats är inspelat från TV-kanalerna SVT, TV4 samt TV3. De delades in i analoga TV-kanaler med NICAM-ljud och digitala TV-kanaler med MPEG-ljud. Testexemplen analyserades med hjälp av frekvensanalyser vilket resulterade i att TV-kanaler med NICAM-ljud innehöll mer brus än TV-kanaler som sände MPEG-ljud. Konsumenters generella lyssningsnivå på TV-kanaler med NICAM-ljud ligger runt 50 dBA och runt 57 dBA vid kanaler med MPEG-ljud (båda uppmätta med rosa brus). Det är en skillnad på 7 dBA i lyssningsnivå mellan TV-kanalerna. Konsumenter med ljudteknisk utbildning lyssnar över lag på nyhetssändningar med en högre lyssningsnivå än vad konsumenter utan utbildning gör. Olika föredragna lyssningsnivåer på olika kanaler grundar sig i att utsändningen av TV-kanaler med NICAM-ljud och TV-kanaler med MPEG-ljud är olika i nivå. Abstract The purpose with this piece of work is to investigate which sound level subjects think is the most satisfied level for NICAM-audio and MPEG-audio in television news for cable-TV in Luleå. The goal of this study is to see if the sound level is the same or different for all TV-channels and which listening level that subjects prefer. The investigation has been performed in the shape of a listening test at the department of Music and Media at the University of Luleå. The subjects were students that had been divided into different groups. Reference equipment was used to play the stimuli so the subjects were able to set a sound level they preferred for each stimuli. Stimuli that has been evaluated are recorded from the TV-channels SVT, TV4 and TV3. They were divided into analogue channels with NICAM-audio and digital channels with MPEG-audio. The stimuli were analysed by a frequency analyser, and the results were that TV-channels with NICAM-audio contained more noise than TV-channels with MPEG-audio. The general listening level for the participants of the test was set to 50 dBA for NICAM-audio and 57 dBA for MPEG-audio (both measured with pink noise). It is a difference of 7 dBA in listening level between the TV-channels. Participants with an education in audio technology listen to television news louder than participants without an education in audio technology. The reason of why people prefer different listening levels on different TV-channels is that the transmission of TV-channels with NICAM-audio and TV-channels with MPEG-audio are different in levels.

2

Tack till Tack alla ni som har stöttat och hjälpt mig under arbetets gång och ett särskilt tack till min familj som funnits till hands. Ett stort till alla försökspersoner som medverkade i undersökningen. Ett särskilt tack till min handledare Andreas Renhorn för alla tips och råd genom arbetets gång.

3

Innehållsförteckning Inledning ............................................................................................................................5

Syfte/mål .......................................................................................................................5 Hypotes/avgränsning.....................................................................................................5

Ordlista...............................................................................................................................6 Bakgrund............................................................................................................................8

Lyssningsmiljöer ...........................................................................................................8 Referensnivåer för in- och uppspelning ........................................................................8 Örat och dess känslighet för olika ljudtryck..................................................................9

Teori....................................................................................................................................10 Digital komprimering av ljud........................................................................................10 Maskering......................................................................................................................10 MPEG-protokoll............................................................................................................11 Analoga TV-kanaler ......................................................................................................11 Modulation ....................................................................................................................11 TV-frekvenser ...............................................................................................................12 Digitala TV-kanaler.......................................................................................................13 DVB – Digital Video Broadcasting ..............................................................................14 DVB-C i Com Hem AB:s kabel-TV-nät .......................................................................14 Hur TV-kanalerna skickas och tas emot i Luleå ...........................................................14 Referensnivåer...............................................................................................................14

Metod/Genomförande.......................................................................................................15 Testdesign......................................................................................................................15 Val av testexempel ........................................................................................................15 Inspelning av testexempel .............................................................................................15 Kalibrering av inspelningsnivå......................................................................................16 Inspelningsnivåer ..........................................................................................................16 Lyssningstest .................................................................................................................16 Kalibrering av högtalare................................................................................................17 Slumpning av testexemplens ordningsföljd i lyssningstesten .......................................17 Lyssningsposition..........................................................................................................17 Försökspersoner ............................................................................................................18 Val av brus till mätning av lyssningsnivåer ..................................................................19 Mätning av lyssningsnivåer...........................................................................................19 Lyssningsnivåer i dBA ..................................................................................................19 Bakgrundsljud ...............................................................................................................19

Resultat...............................................................................................................................20 Val av brus till mätning efter valda lyssningsnivåer .....................................................20 Testexemplets nivåer.....................................................................................................20 Frekvensanalyser ...........................................................................................................21

Frekvensanalys – SVT 1 .................................................................................................................. 21 Frekvensanalys – SVT 2 .................................................................................................................. 21 Frekvensanalys – SVT 2 regionala .................................................................................................. 22 Frekvensanalys – SVT 24 ................................................................................................................ 22 Frekvensanalys – TV 4 .................................................................................................................... 22 Frekvensanalys – TV 3 .................................................................................................................... 22

Valda lyssningsnivåer vid lyssningstest ........................................................................23 Lyssningsnivåer för konsumenter utan ljudteknisk utbildning .....................................25 Lyssningsnivåer för konsumenter med ljudteknisk utbildning .....................................25 Jämförelse i lyssningsnivåer för utbildning samt kön...................................................25

4

Bakgrundsljudets påverkan ...........................................................................................27 Enkätundersökning........................................................................................................27 Övriga iakttagelser ........................................................................................................28

Analys av lyssningsnivåer.................................................................................................29 Slutsats................................................................................................................................31 Diskussion ..........................................................................................................................32

Tillförlitlighet ................................................................................................................33 Fortsatt forskning ..........................................................................................................33

Referenslista.......................................................................................................................34 Bilaga A – Instruktioner till lyssningstest .......................................................................36 Bilaga B – Slumpningsschema av testexempel ...............................................................37 Bilaga C – Enkät till lyssningstest....................................................................................38 Bilaga D – Omvandlingstabell av inställda nivåer till uppmätta nivåer......................40 Bilaga E – Frekvensanalyser (3D)....................................................................................41 Bilaga F – Frekvensanalyser (2D)....................................................................................44 Bilaga G – Lyssningsnivåer för alla försökspersoner ....................................................47 Bilaga H – Inställda värden på förförstärkare av försökspersoner .............................48 Bilaga I – Enkätanalys/Diagram......................................................................................49

5

Inledning När man tittar på TV och byter mellan två kanaler märker tv-tittaren ofta en nivåskillnad i ljudet. Ofta tycks skillnaden vara så pass stor att man måste justera volymen för att få en ”normal” lyssningsnivå som man själv är nöjd med. När man därefter byter kanal kan man nästan vara säker på att volymen ännu en gång måste justeras för att uppfattas som ”normal”. För att underlätta TV-tittandet för konsumenten borde ljudnivån för så många kanaler som möjligt hållas på en sådan nivå att den kan tilltala de flesta av TV-tittarna utan att störa då konsumenten skiftar TV-kanal. Fast ibland kan det vara omöjligt då vissa inslag kan vara komprimerade väldigt hårt; att ljudnivån på just de inslagen höjs markant. Idag finns det två typer av TV-kanaler; analoga (med NICAM-ljud) och digitala (med MPEG-ljud), som distribueras olika till alla konsumenter i form av analoga marksändningar, digitala marksändningar, kabel-tv samt satellit. Då de analoga sändningarna avser att upphöra, kommer enbart de digitala sändningarna återstå. Detta medför att mindre störning kommer att ske vid byte mellan analoga och digitala kanaler då dessa har olika kvaliteter. Volymskillnaden mellan vanliga program och reklam får mestadels uppmärksamhet då konsumenter antyder att reklam har en högre ljudnivå än vanliga program. Denna aspekt av ämnet kommer dock inte att behandlas i denna uppsats, utan arbetet kommer att inrikta sig mot digitalt ljud i svenska nyhetssändningar. Syfte/mål Syftet med denna studie är att via akustisk mätning av brus ta reda på vilken ljudnivå som konsumenter anser är en tillfredställande volym för svenska nyhetssändningar, sända för kabel-TV. Målet med studien är att få veta om nyhetssändningarnas ljudnivå är lika eller olika för de olika TV-kanalerna, samt att undersöka vilken ljudnivå som anses vara en tillfredsställande nivå att lyssna på och vad det kan bero på. Hypotes/avgränsning Denna studie ska undersöka vilken lyssningsnivå som konsumenter är nöjda med, alternativt tycker är en ”normal och tillfredsställande” lyssningsnivå, med tyngdpunkt på svenska nyhetssändningar från TV-kanaler med MPEG- och NICAM-ljud. De analoga kanalerna använder NICAM-ljud och de digitala kanalerna använder MPEG-ljud. De personer som medverkar i studien kommer att vara lyssnare som delas in i två grupper beroende på om de har en ljudteknisk utbildning eller inte. Undersökningen begränsas till nyhetssändningar som distribueras via kabel-TV i Luleå och därför finns det även en tidsmässig avgränsning att kunna spela in testexempel innan det analoga nätet släcks ned i Luleå (2007-05-14). Distributionen av TV-kanaler kommer endast att beröras på ett övergripande sätt så att läsaren får en generell uppfattning om hur en signal sänds och tas emot i TV-apparaten då uppsatsen inte helt fokuserar på signalvägen. I undersökningen utvärderas endast ljudet då ingen bildskärm används i lyssningstestet.

6

Ordlista dBu dBu är en referensnivå som beskriver en utspänning på en apparat då nivåmätaren visar 0 dB. Utspänning för 0 dBu är detsamma som 0,775 Volt (Rumsey; 2002). dBV dBV är en referensnivå som beskriver en utspänning på en apparat då nivåmätaren visar 0 dB. Utspänning för 0 dBV är detsamma som 1,0 Volt (Rumsey; 2002). DVB-C DVB-C är en metod som man använder för att sända en amplitud- och fasmodulerad signal; en QAM-kanal, i kabel-TV-nätet. Systemet bestämmer hur en digital MPEG-transportström ska prepareras för att skickas i ett nät bestående av koaxialkabel (Röjne; 2003). ITU International Telecommunication Union är ett FN-organ som bl.a. arbetar fram olika standarder inom telekommunikation (Internet 1). Kaskadnät Kaskadkoppling innebär att flera TV-uttag i samma fastighet seriekopplas upp till tolv uttag (Röjne; 2003). MPEG (Moving Picture Expert Group) Metod som används för att komprimera datamängden för ljud och rörliga bilder på bästa sätt. Metoden används för att sända TV-material i digitala TV-kanaler (Röjne; 2003). MUX (Multiplex) En digitalt komprimerad signal sänds via en MUX som är ett frekvensutrymme för digitala TV-signaler (Internet 2). De digitala bitströmmarna från flera programsändningar sänds ut på en utsändningskanal och packas därefter upp av digital-TV-mottagaren i fastigheten för att sedan visas på konsumentens TV (Internet 3). NICAM-stereo “Near Instantenous Companded Audio Multiplex”, vilket är ett komprimerat stereoljud med nästan CD-kvalitet som används vid sändning av analoga TV-kanaler (Röjne; 2003). Peak Ett peak-värde är den maximala amplituden över noll i en vågform (Davis et al.; 1990).

7

QAM ”Quadrature Amplitude Modulation”; Ger en möjlighet att inom en viss bandbredd kunna sända dubbelt så mycket information än normalt (Röjne; 2003). RMS (Root Mean Square) RMS beskriver energin av en sinus-våg eller en komplex vågform. Det är inte ett medelvärde utan RMS kvadrerar vågformens spänning och beräknar medelvärdet, för att sedan använda funktionen ”roten ur” på summan av detta värde. RMS-värdet på en sinus-våg kan räknas ut genom att multiplicera 0,707 med sinus-vågens peak-värde (Davis et al.; 1990). Kalibreringsnivån Root Mean Square (RMS) är ett effektivt sätt att kalibrera signaler som är lika i frekvens och tid såsom brus (Bech et. al.; 2006). Stjärnnät Varje hushåll i en fastighet har ett eget abonnentuttag/slututtag för TV som är kopplat via en separat kabel (en parallellkopplad slinga). Ett våningsplan har dock samma matningskabel från vinden/källaren. Fördelen är att varje uttag får lika stor signal. Nackdelen är att det blir mycket kablar (Röjne; 2003).

8

Bakgrund Inför denna uppsats har en litteratursökning genomförts för att bl.a. undersöka om liknande arbeten behandlats i Sverige eller någon annanstans i världen för att utforska problemets spridning och kunna tillämpa undersökningsmetoder för detta arbete. Lyssningsmiljöer En undersökning som gjorts på japanska TV-kanaler visade att det fanns stora skillnader i volym mellan samma sorters TV-program på olika TV-kanaler och den största skillnaden uppmättes till över 11 dB. Det uppmättes även en skillnad mellan TV-kanalerna i sig. Inom nyhetssändningar handlade det om skillnader upp till 6 dB. Inspelningsförfarandet i undersökningen ansågs kunna tillämpas i granskningen för denna uppsats då inspelningsprocessen gick ut på att spela in TV-kanaler från en TV till en dator via ett ljudkort i samplingsfrekvens 44,1 kHz och bit upplösning 16 bitar. Ingen bildskärm användes för den japanska undersökningen. För en mer detaljerad redogörelse se Kamada et.

al. 2005. Soulodre et al. 2003 genomförde ett experiment med TV-ljud utan bildskärm, om det fanns någon nivå som lyssnare föredrar. I experimentet blev personerna tillsagda att anta att de tittade på TV och ställa in en lyssningsnivå de föredrog. Alla försökspersoner använde samma utrustning. Exemplen skulle behandlas individuellt och inte baseras på tidigare lyssning eller exempel. Resultatet från undersökningen visade att med 95 procents tillförlitlighet så föredrog hälften av försökspersonerna en lyssningsnivå inom ett område av 9 dB, och 90 procent av personerna föredrog en lyssningsnivå inom ett område av 22 dB. Beprövade lyssningsmiljöer och positioner av uppspelningsutrustning gentemot lyssningsposition är något som påverkar lyssningssituationen positivt då ljudet får det utrymme det behöver. Tyvärr är oftast inte en hemmiljö anpassad efter olika standarder etc. därför förespråkas vikten av en kontrollerad lyssningsmiljö vid ett lyssningstest för att kunna återge ett inspelat material på bästa sätt. Där spelar även högtalarnas roll in, som ska återge materialet på bästa sätt på den position som en person sitter vid. Även akustiken spelar in då för mycket bakgrundsljud från t.ex. uppspelningsutrustningen kan störa lyssningsupplevelsen (Bech et. al; 2006). Referensnivåer för in- och uppspelning En referensnivå behövs för att ett inspelat material ska kunna spelas upp igen med samma nivå som materialet hade då det spelades in. För digital inspelning anges referensnivån i dBFS (dB Full Scale) som avser det maximala värde som en ljudsignal kan återges i innan den förvrängs i distorsion. Eftersom få material i praktiken spelas in med maximalt värde, då materialet inte får mer utrymme till godo, används istället en lägre nivå. SMPTE rekommenderar en inspelningsnivå på -20 dBFS då den passar både för analoga och digitala material och att de kan samverka mellan varandra. EBU rekommenderar en inspelningsnivå på -18 dBFS (Holman; 2002).

9

Örat och dess känslighet för olika ljudtryck Olika personer, gamla som unga hör olika p.g.a. öronens utformning, hörselskador etc. Därför är det svårt att bedöma hur en person uppfattar ett visst ljud eller nivå, vilket som i detta fall kan försvåra arbetet när olika TV-kanaler sänder ut sina ljudnivåer. Man vet att äldre personer hör höga frekvenser sämre än yngre personer vilket påverkar uppfattningen av ljudet (Sundberg; 1989). ”Eftersom hörselns känslighet är frekvensberoende, kan man uppleva två toner med olika

frekvens som olika starka, totsI att de har samma ljudtrycksnivå. En ljudtrycksnivå som ger en

nätt och jämnt hörbar ton vid 100 Hz uppfattas exempelvis som en rätt stark ton vid 1000 Hz.

Ljudtrycksnivån är därför inte något riktigt idealiskt mått på hur starkt en ton hörs.” (Sundberg; 1989; s. 66).

Som en lösning på detta problem anger man att den aktuella tonen låter exakt så starkt som en 1 kHz ton gör med en viss ljudtrycksnivå. Ur detta har man med hjälp av lyssningstest kommit fram till begreppet ”hörnivå” (som mäts i phon) och har då kunnat framställa en lika-hörnivå-kurva. Kurvan demonstrerar hur ljudtrycksnivån för en ton ändras om frekvensen förändras samtidigt som ljudnivån ska behållas (Sundberg; 1989).

Figur 1; Lika-hörnivå-kurva (Publicerad med tillåtelse av upphovsman) (Bech et. al; 2006; s. 271)

Ur denna kurva har sedan olika vägningskurvor kalkylerats för en enhetligare mätning av frekvenser i olika sammanhang, bl.a. A- och C- vägningskurvor används alltså vid mätning av ljud som stämmer överens med hörseln. A-vägning går ut på att bas och diskant dämpas för att påminna om örats uppfattning av ljud vid svaga nivåer. En C-vägd kurva är mer anpassad till högre ljudtrycksnivå och dämpar inte de låga frekvenserna lika mycket som en A-vägd kurva gör (se figur 1) (Bech et. al; 2006).

I Felstavning i citerad referens

10

Teori För att förstå ljudteknik i samband med TV-ljud och sändning finns i uppsatsen en teoridel där den grundläggande tekniska informationen finns som ligger till grund för metod och genomförande av uppsats. Både analoga och digitala TV-kanaler presenteras för att förstå skillnaden mellan dem. Digital komprimering av ljud Det mänskliga örat har möjlighet att uppfatta frekvenser mellan 20 – 20000 Hertz (Hz). Vid digitalisering av frekvenser ska samplingsfrekvensen vara dubbelt så hög som den högsta frekvensen som ska digitaliseras, detta enligt Nyquists samplingsteorem. Därför behövs en samplingsfrekvens på minst 40000 Hz vid sampling av en frekvens på 20000 Hz. Istället för en samplingsfrekvens på 40000 Hz används en samplingsfrekvens på 44100 Hz som marginal för att få lite spelrum vid 20000 Hz området. Vid digitalisering av analogt ljud till en ljud-CD används en metod som heter Pulse Code Modulation (PCM). Samplingsfrekvensen som används är 44,1 kHz. Upplösningen på en CD är 16 bitar. Ljudet kan alltså återges i 216 = 65 535 olika nivåer. Varje bit medför 6 dB förbättring av dynamiken och signal-brusavståndet blir då 16 × 6 = 96 dB. Antal nivåer kan jämföras med nivåkravet för en bild, vilket är 8 bitar som blir 256 nivåer. Det är vanligast att samplingsfrekvensen är 44,1 kHz, men även samplingsfrekvenser på 32 kHz eller 48 kHz kan användas. I TV-sammanhang där NICAM-ljud brukas, används en lägre samplingsfrekvens på 32 kHz, det gör att TV-ljudet begränsas till högst 16 kHz i frekvens. För att överföra ljud i TV-sammanhang med CD-kvalitet behövs en datahastighet på 44,1 kHz × 16 bitar = 706 kbit/s. En stereosignal behöver då den dubbla hastigheten; ca 1,41 Mbit/s. En byte är åtta bitar, vilket ger en hastighet på 176 kbyte/s. En digital TV-signal distribueras med mindre frekvensutrymme än en analog TV-signal. Det betyder att fler digitala TV-kanaler kan skickas på samma frekvensutrymme som en analog kanal behöver för att distribueras (Röjne; 2003). Maskering För att minska informationen som ska sändas kan de frekvenser som inte hörs komprimeras bort, med andra ord kan man spara bandbredd genom att kassera den information som maskeras i tidsplanet eller i frekvensplanet. Det kan t.ex. vara när en ton maskerar en annan ton och den ton som blir maskerad kan då skäras bort. Informationen i det överliggande och underliggande frekvensbandet vid en stark frekvens minskas genom att reducera antal bitar, vilket ökar brusnivån. Denna nivå minskas dock i örat p.g.a. maskeringseffekten. Delbandskodning, ”Sub-Band Coding”, är en metod som kan användas för att lokalisera effektiva maskeringar och komprimera ljudet så att det går att använda som TV-ljud till en MPEG-kodad bild. Ljudsignalen delas upp i ett antal frekvensband där man kan se vilka frekvenser som finns, vilka nivåer de har samt hur mycket brus varje band innehåller. I MPEG-standarden har man valt 32 band där varje band har uppsikt över respektive område som ska komprimeras.

11

Bithastigheten för ljudet får inte vara större än 1 Mbit/s då bithastigheten för bild- och färginformation är 2,5-5,0 Mbit/s. Bithastigheten för ljudet reduceras från 1,4 Mbit/s till ”MPEG nivå 2” vilket innebär en bithastighet (i stereo) mellan 192-256 kbit/s (Röjne; 2003). MPEG-protokoll För att skicka den reducerade datamängden/TV-informationen till tv-tittaren används ett MPEG-protokoll. En MPEG-enkoder lämnar ifrån sig en grundläggande bitström; ES (Elementary Stream). När sedan ljud och bild ska bilda en MPEG-2 dataström packas ES-strömmen till datapaket; paketerad grundläggande bitström, PES. Därefter ompaketeras PES-paketen till mindre transportströmspaket kallat TS-paket (Transport Strömpaket). Dessa paket förses med information om vad de innehåller för sorts material vilket gör det möjligt att konstruera en MPEG-2 transportström. Denna innehåller även Program Specifik Information (PSI) och System Information (SI). PSI innehåller en lokalisering av vart allt finns och i SI följer programinformation för respektive tv-program. MPEG-2 transportströmmen formar därpå den färdiga produkten som sänds till konsumenten som i sin tur packar upp signalen med en MPEG-dekoder (Röjne; 2003). Analoga TV-kanaler Utsändning av analoga TV-kanaler görs med elektromagnetiska vågor. Sändningarna sänds av Teracom via ett markbundet nät av sändarstationer där kanalerna SVT1, SVT2 och TV4 når ca 98-99 % av populationen. Teracom dirigerar ifrån Kaknästornet i Stockholm alla sändningar av analoga TV-kanaler. Modulation Information som ska sändas genom en sändare till en mottagare måste moduleras om. En TV-signal med monoljud AM-moduleras innan sändning där signalen sammanlagt tar upp 7 MHz i bandbredd och ljudet har en bandbredd på 15 kHz och ligger vid ljudbärvåg 5,5 MHz (ovanför bildbärvågen). Slutprodukten har jämförelsevis med stereoljud låg kvalitet (se figur

2).

Figur 2; Kanalbredd med monoljud (Publicerad med tillåtelse av upphovsman) (Röjne; 2003; 100)

12

En TV-signal som sänds med stereoljud (NICAM-stereo) har en överföringshastighet på 700 kbit/s vilket är detsamma som för en monokanal på en CD-skiva. Stereoljudet ligger på bärvågen 5,85 MHz (ovanför bildbärvågen). Detta är för att ljudet även ska fungera hos de individer som inte har tillgång till en stereo-TV. Sammanlagt tar signalen upp 7,35 MHz i bandbredd (se figur 3).

Figur 3; Kanalbredd med stereoljud (Publicerad med tillåtelse av upphovsman) (Röjne; 2003; s. 101)

TV-frekvenser Ju längre fram utvecklingen gått desto fler och högre frekvensband har kommit att användas för distribution av nya TV-kanaler då de kräver mer utrymme vilket inte finns att tillgå på de äldre frekvensbanden. För varje nytt frekvensband så ökar frekvensutrymmet med tio gånger och det betyder att tio gånger mer information kan skickas (se figur 4).

13

Figur 4; Frekvensutrymme (Publicerad med tillåtelse av upphovsman) (Röjne; 2003; s. 103)

TV-kanalerna är belägna på VHF-band 1 (kanal 2-4) och VHF-band 3 (kanal 5-12) samt UHF-bandet (21-69). SVT1 sänds på VHF-bandet och SVT2 samt TV4 sänds på UHF-bandet. Kanalbredden i VHF-bandet är 7 MHz och i UHF-bandet är kanalbredden 8 MHz. Det finns alltså plats för 59 olika TV-kanaler men p.g.a. AM-modulationens begränsning finns därför bara tre kanaler. Vid utsändning av TV med AM-modulering kan två närliggande sändare ta emot samma frekvenser vilket resulterar i att en TV-apparat som tar emot dessa sändningar kommer att få två TV-bilder som inte är synkroniserade med varandra. Detta dilemma har lösts genom att två sändare som ligger nära varandra får två olika kanalnummer för samma TV-kanal. Det i sin tur betyder att kanalnumren snabbt blir upptagna och det blir mindre plats för olika TV-kanaler (Röjne; 2003). Digitala TV-kanaler En digital TV-kanal består av en digitaliserad programsignal som är komprimerad tillsammans med flera andra programsignaler i en MUX. Därifrån sänds sedan signalen ut till ett länknät till sändarstationer runtom i Sverige som i sin tur skickar signalen på en utsändningskanal till konsumenten. Digital-TV-mottagaren packar sedan upp kanalerna för att de ska kunna visas på TV:n och ljudet som levereras är i MPEG-format. Den digitala signalen består av ettor och nollor vilket gör signalen motståndskraftig för störningar och annat som försämrar signalens kvalitet på väg till konsumenten. En analog signal har inte detta skydd då den sänds som elektromagnetiska vågor i luften och tappas kvalitet så finns det inte mycket att göra. En mottagare för digitala signaler ska bara uppfatta om den tar emot en etta eller en nolla, vilket gör att kvalitén från utsändningen kan bibehållas i större utsträckning (Internet 4).

14

DVB – Digital Video Broadcasting European Broadcasting Union (EBU) bildade DVB-gruppen för att utforma en Europeisk standard för digitala TV-kanaler. Formatet som används för att komprimera bild och ljud är MPEG-2. TV-kanalerna skickas till konsumenterna genom att sända ut MPEG-2-strömmen till ett kabel-TV-nät; DVB-C (Röjne; 2003). DVB-C i Com Hem AB:s kabel-TV-nät I utspelningsplatsen i Nacka (Stockholm) samlas de digitala TV-kanalerna ihop från satelliter för att sändas i formatet MPEG-2. TV-kanalerna utrustas med programinformation och elektroniska programguider. Därefter sparas kanalerna i olika muxar där varje mux bildar en digital transportström, som i sin tur skickas vidare genom fibernät till ett 40-tal orter runt om i Sverige. Vid dessa orter skickas transportströmmen till en lokal huvudcentral. I huvudcentralen kommer även de analoga kanalerna tas emot och tillsammans med de digitala kanalerna bildar de basutbudet som gäller på respektive ort. Basutbudet omvandlas och sänds ut med analog AM-modulation. Kanalerna tilldelas en plats på VHF-bandet och S-bandet. S-bandet är ett frekvensband som bara är tillgängligt i kabel-TV och som ligger ovanför VHF-bandet. Från en nod (fördelningspunkt) från huvudcentralen skickas sedan signalen ut till ett basnät där flera fastigheter ingår. Signalen tappas av från basnätet till en överlämningspunkt i en fastighet och då överlämnas det tekniska ansvaret på fastighetsägaren. I fastigheten distribueras därefter TV-signalerna till abonnentuttagen (Röjne; 2003). Hur TV-kanalerna skickas och tas emot i Luleå Sändningarna från kanalerna SVT1, SVT2, SVT2 regionala nyheter samt TV4 sänds analogt ifrån Stockholm och tas emot av sändaren i Älvsbyn utanför Luleå. Kanalerna TV3 och SVT24 transporteras digitalt ifrån Stockholm upp till Luleå via fiber. De analoga TV-kanalerna transporteras vidare till hushållen via koaxialkabel till fastighetens stjärnnät. De digitala kanalerna transporteras via fiber men väl framme i fastigheten konverteras signalen för att passa till koaxialkablarna. För att TV-kanalerna ska kunna visas på TV-apparaterna i fastigheten omvandlar distributören Com Hem AB de digitala kanalerna till analoga, men vart detta sker är okänt (Lulebo AB). Referensnivåer Den referensnivå som gäller för utsändning i Europa är 0 dBu, och vanligtvis styrs ljudet ut runt denna nivå i Sverige. Tal styrs normalt ut mellan 0 dB till +6 dB och mäts med ett PPM-instrument med integrationstid på 10ms enligt European Broadcasting Union (EBU). Dessa referensnivåer stämmer överens med SVT, TV3 och TV4 (SVT). SVT har en referensnivå på -18 dBFS vid nivån 0 dBu (Internet 5).

15

Metod/Genomförande Testdesign Som metod till inspelning av textexempel valdes en inspelningsprocess utan bildskärm då litteraturundersökningen visat att metoden prövats tidigare och verkat fungera på denna typ av undersökning. De inspelade testexemplen bestämdes att spelas upp från en referensutrustning för att utgå från lika utgångspunkt för varje lyssningstest (se Bakgrund). Val av testexempel De TV-kanaler som valdes ut som testexempel hade nyhetsuppläsning av en person och uppläsningen varvades med inslag. Inslagen redigerades senare bort så att bara nyhetsuppläsningen blev kvar då det var denna som skulle undersökas (se tabell 1). Svenska nyhetssändningar valdes för att undersökningen begränsades till ljudnivåer för svenska analoga och digitala TV-kanaler där ljudet är digitalt. Nyhetsuppläsningen sker som regel i stereo och inslagen sker i mono (SVT och TV4). Tabell 1; Testexempel

TV-kanal Ljudformat Manlig/Kvinnlig nyhetsuppläsare Inspelningsdatum

Tid (min:sek)

SVT1 NICAM Manlig 2007-03-15 02:09 SVT2 NICAM Manlig 2007-03-27 01:06 SVT2

regionala NICAM Kvinnlig 2007-03-19 01:31 SVT24 MPEG Kvinnlig 2007-03-27 01:48

TV4 NICAM Manlig 2007-03-19 01:29 TV3 MPEG Kvinnlig 2007-03-19 01:16

Inspelning av testexempel Inspelningen av testexempel till lyssningstestet genomfördes via ett abonnentuttag i en lägenhet. Distributören som vidarebefordrat TV-signalerna var Com Hem AB. Ljudet från de nyhetssändningar som spelades in var från kanalerna SVT1, SVT2, SVT2 regionala nyheter, SVT24, TV3 och TV4 då det är de kanalerna som sänder nyheter på svenska. Utrustningen som användes var en stereo-TV av märket Kendo, ett ljudkort (M-audio Firewire Solo) med två teleingångar, ett mixerbord (Tapco Blend 6) en bärbar dator samt inspelningsprogrammet Pro Tools. Från TV:ns scart-utgång kopplades en kabel (med en scart-kontakt i ena änden och två tele-kontakter i den andra) till mixerbordet och vidare till ljudkortet för att kunna spela in höger och vänster kanal till datorn. Signalerna skickades till ljudkortet före volymregeln så att nivåerna från sändningarna skulle bibehållas i den mån det var möjligt. Testexemplen spelades in i Pro Tools med samplingsfrekvens 44,1 kHz och bit upplösning 16 bitar, därefter brändes testexemplen ut på en CD-skiva.

16

Kalibrering av inspelningsnivå Testexemplen spelades in genom mixerbordet och ljudkortet vars ingångsnivå var +4 dBu (1,3 Vrms) samt +2,2 dBV (1,3 Vrms). Vilket betyder att nollnivån på inspelningen blev 1,3 Vrms (Produktspecifikationer för respektive produkt). En referenssignal genererades i inspelningsprogrammet som rosa brus -20 dBFSrms (med SMPTE som referens) för att användas vid mätning av ljudnivån vid uppspelning av testexemplen. Inspelningsnivåer På de inspelade testexemplen genomfördes frekvensanalyser i tredimensionell vy (bilaga E) för att ta reda på de olika testexemplens egenskaper såsom medelnivå för amplitud över tid och frekvens. Analysen gjordes även för att få en bild av hur testexemplen låter och vilka frekvenser som finns i varje testexempel då det kan bli svårt att beskriva ljud i ord. Frekvensanalyserna utfördes Wavelab 5 på de första 37 sekunderna på varje exempel för att på ett tydligt sätt åskådliggöra eventuella skillnader eller likheter mellan analyserna (bilaga

E). Anledningen till att endast de 37 första sekunderna analyserades var att Wavelab inte kunde analysera mer. Även tvådimensionella frekvensanalyser gjordes i medelnivå för att förenkla vyn för alla frekvenser och de analyserna gjordes i Adobe Audition 1.5 (bilaga F). Även här genomfördes analyserna på de 37 första sekunderna för att de tredimensionella och tvådimensionella analyserna skulle få samma utgångspunkt. RMS- och peak-värden räknades fram i Wavelab av dess analysverktyg. Lyssningstest För att maximera samma förutsättningar för varje lyssningstest valdes en konstruerad vardagsrumsmiljö i en och samma lokal. I lokalen placerades en fåtölj med två högtalare framför samt en golvlampa snett till vänster bakom lyssnaren. Ingen bildskärm användes. Lyssningstestet ägde rum i filmsalen H158 på Musikhögskolan i Piteå som är ett relativt dämpat rum som påminner mer om ett vardagsrum än vad ett vanligt klassrum gör. I första hand är rummet avsett för filmvisning för ett uppskattat antal om ca 20 personer. Utrustningen som användes var en DVD-spelare (Pioneer DV-656A), förförstärkare (Sony E9000ES), högtalare Infinity Kappa 80 (tre-vägs högtalare med nominal impedans 6 ohm) och slutsteg (Rotel Five channel power amplifier RB-985) till dessa. Uppspelningsutrustningen placerades till vänster om lyssnaren på 2,5 meters avstånd. Framför displayen på förförstärkaren och DVD-spelaren tejpades en kartongbit fast för att inte försökspersonen skulle se vilken nivå som ställdes in, men ändå kunde reglera den med hjälp av en fjärrkontroll. Inför varje testexempel sänktes volymen så att ingenting hördes för att inte påverka försökspersonens val av volym, vilket eventuellt kunde ha skett om en förvald lyssningsnivå ställts in och försökspersonen anpassat nivån efter den. Försökspersonen skulle alltså öka volymen till önskad nivå med hjälp av en fjärrkontroll utan att bry sig om vad han/hon ställt in för nivå på föregående testexempel. För instruktioner till försökspersonerna, se bilaga A.

17

Kalibrering av högtalare Båda högtalarna kalibrerades genom att spela upp ett rosa brus genom en högtalare i taget. En nivå valdes och bruset uppmättes vid lyssningsposition till ett värde som därefter jämfördes med resultatet från den andra högtalaren. Båda högtalarna levererade samma nivå (Bech et.

al; 2006). Slumpning av testexemplens ordningsföljd i lyssningstesten För att påvisa objektiviteten i lyssningstesten samt att undvika att den inbördes ordningen hade någon påverkan på resultatet slumpades ordningen för varje försöksperson. Den teknik som användes var en ”latinsk kvadrat” där ordningsföljden förskjuts ett steg för varje person. Om person 1 gör testet med exemplens ordningsföljd som A, B, C, D kommer person 2 göra testet med ordningsföljden B, C, D, A. Efter ett tag återkommer ordningsföljden och kan dock därför anses som en mindre objektiv teknik. För att ändå bibehålla testets objektivitet användes en sexkantig tärning till att slumpa ordningsföljden för varje person.

• Siffran 1 symboliserade testexempel 1 (SVT 1) • Siffran 2 symboliserade testexempel 2 (SVT 2) • Siffran 3 symboliserade testexempel 3 (SVT 2 regionala) • Siffran 4 symboliserade testexempel 4 (SVT 24) • Siffran 5 symboliserade testexempel 5 (TV 4) • Siffran 6 symboliserade testexempel 6 (TV 3)

Alla testexempel spelades först upp en gång och därefter spelades de upp ytterligare en gång likt en kontrollomgång (med olika inbördes ordning) för att sedan kunna räkna ut ett medelvärde för varje testexempel per person. Slumpningsschemat finns att betrakta i bilaga

B; där den vänstra tabellen innefattar omgång 1 och den högra tabellen innefattar omgång 2. Notera dock att textexemplen spelades upp utan en tillsagd paus. Detta för att inte markera för försökspersonen att exemplen skulle spelas en gång till. Försökspersonen skulle alltså inte känna till att samma klipp spelades igen utan de skulle behandla dem som ett nytt och ej behandlat testexempel (McBurney; 1994). Lyssningsposition Vid placering av högtalarna anammades filosofin om ”den liksidiga triangeln”, vilket innebär att avståndet mellan högtalarna och mellan högtalare och lyssningsposition är lika långt. Detta resulterar i att lyssningsvinkeln blir 60 grader. Med denna placering fördelas ljudkällor jämnt i stereopanoramat och stereobilden blir lika i olika lokaler. Placeringen är även representerad i kontrollrum inom radio och TV (Evers; 1989). Placeringen är också rekommenderad som ITU-standard (Bech et. al.; 2006). Placeringen i rummet gjordes efter en uppskattning om var bildskärmen (TV:n) kunde ha varit placerad samt utrymme för t.ex. vardagsrumsbord. Ett sådant undveks dock för att inte påverka spridningen av ljudet (se figur 5). På bilden är inte kablarna mellan uppspelningsutrustning och högtalare uppritad, men det förutsatts att de finns där.

18

Figur 5; Högtalarplacering samt lyssningsposition Försökspersoner I försök att rekrytera försökspersoner från Musikhögskolan som ville delta i lyssningstestet användes utskick av intresseanmälan via mail, uppsättning av affischer på anlagstavlor samt direkta inbjudningar till olika personer på skolan. Till lyssningstestet värvades 21 personer (18 män och 3 kvinnor) som gjorde testet en i taget. Försökspersonerna delades in i två grupper; en grupp med ljudteknisk erfarenhet (som studerat ljudteknik vid Musikhögskolan i Piteå) samt en grupp utan ljudteknisk erfarenhet (som inte studerat ljudteknik). Gruppen som hade erfarenhet av ljudteknik bestod av 12 personer och den andra gruppen bestod av 9 personer. Åldern för försökspersonerna varierade mellan 20 – 53 år. Försökspersonen fick sitta ner i en fåtölj och lyssna till testexemplen ifrån varje tv-kanal, ett i taget, och ställa en ljudnivå som personen ansåg vara en bra nivå att lyssna på. Ljudnivån ställdes på en förförstärkare med hjälp av en fjärrkontroll. Värdet på den digitala displayen på förförstärkaren antecknades för att sedan användas till mätningstillfället då försökspersonerna inte behövde medverka. Efter lyssningstestet fick försökspersonerna fylla i en enkät (bilaga C) bland annat om deras tv-vanor, om de hade någon ljudteknisk utbildning och om de hade något problem med hörseln som de kände till. Resultaten från enkäten var tänkta att bidra till ökad förståelse om varför försökspersonerna lyssnat på en viss lyssningsnivå, om det fanns något samband mellan svaren på enkäten och vald lyssningsnivå.

19

Val av brus till mätning av lyssningsnivåer För att komma fram till vilket sorts brus som lämpade sig för mätning av de lyssningsnivåer som försökspersonerna ställt in, testades olika brus och kombinationer för att undersöka vilket som gav ett tydligt resultat. De brus som testades var rosa och vitt brus, uppmätta genom en ljudtrycksmätare (RION NA-29) med olika filter såsom A-vägt och C-vägt samt ”fast”II och ”slow”III. Mätningarna gjordes mellan två intilliggande värden som ställdes in på förförstärkaren och resultatet antecknades. Processen upprepades på två andra inställningar för att se om resultatet mellan de två intilliggande värdena stämde överens på olika nivåer. För resultat, se tabell 2. Mätning av lyssningsnivåer Rosa brus spelades upp ur högtalarna i 60 sekunder och mätmikrofonen till ljudtrycksmätaren placerades i öronhöjd vid samma lyssningsposition som vid lyssningstestet på höjden 0,9 meter uppmätt från golvet och på avståndet 2,5 meter till högtalare från lyssningspositionen. Högtalarlådans höjd uppmättes till 1,1 meter. Tiden 60 sekunder användes för att hinna registrera det mänskliga talet och få korrekta värden efter samråd med forskningsingenjör Hans Viklund (se referenslista). Lyssningsnivåer i dBA Från resultaten av testmätningen kunde värden för alla valda lyssningsnivåer räknas fram. Omvandlade värden till dBA slow från försökspersonernas valda lyssningsnivåer finns att betrakta i bilaga D. Bakgrundsljud Bakgrundsljudet vid lyssningsposition uppmättes för att påvisa vilken roll ljudet hade vid lyssningstestet, om det hade någon påverkan av försökspersonernas val av ljudnivå eller inte. Bakgrundsljudet uppmättes enligt samma mätteknik som innan till 23,5 dBA under 60 sekunder.

II Med ”fast” menas att mätutrustningen reagerar i takt med att ljudet förändras i nivå (integrationstid 1ms) III Med ”slow” menas att det tar lite längre tid för mätutrustningen att reagera på ljudet när det förändras i nivå (integrationstid 10ms)

20

Resultat Val av brus till mätning efter valda lyssningsnivåer Resultatet blev att rosa brus uppmätt med dBA slow, integrationstid 10ms, framkallade det mest exakta uppmätta skillnaden mellan två intilliggande värden (1 dBA) som dessutom stämde med mätningar på andra valda nivåer. Tabell 2; Testmätning med rosa brus

Rosa brus Vald nivå på förförstärkare Uppmätt nivå med dBA slow Skillnad

-49 ═ 60,3 1 dBA -50 ═ 59,3

-59 ═ 50,3 1 dBA -60 ═ 49,3

-69 ═ 40,3 1 dBA -70 ═ 39,3

Testexemplets nivåer RMS-värdet i tabell 3 för de TV-kanalerna med NICAM-ljud ligger på ungefär samma nivå (ca -18 dBFS) medan värdet för de kanalerna med MPEG-ljud (SVT24 och TV3) har lite lägre RMS-värden (ca -24 dBFS). Detsamma gäller för peak-värdet på de undersökta TV-kanalerna. SVT1, SVT2, SVT2 regionala och TV4 har ett högre värde som alltså är närmare 0 dBFS (ca -0,60 i medel) än SVT24 och TV3 (ca -4,8 i medel). Resultatet ur tabellen visar att nivåerna inom respektive grupp är väldigt lika, vilket förklaras av att de sänds med liknande nivå. TV-kanaler med NICAM-ljud sänds med högre ljudnivå än vad TV-kanaler med MPEG-ljud gör. Tabell 3; Testexemplets uppmätta nivåer

Uppmätta nivåer (dBFS) SVT 1 SVT 2 SVT 2 regionala SVT 24 TV 4 TV 3 Absolut Peak -0,05 -0,65 -1,38 -2,83 -0,43 -6,68 Average RMS -17,09 -18,72 -17,13 -24,91 -18,17 -23,07

Tabell 3 skildras även illustrativt i diagram 1.

21

Uppmätta nivåer (dBFS)

-30

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

SVT 1 SVT 2 SVT 2regionala

SVT 24 TV 4 TV 3

dB

FS Absolut Peak

Average RMS

Diagram 1; Uppmätta nivåer (dBFS)

Frekvensanalyser För att kunna jämföra de tredimensionella frekvensanalyserna analyserades de första 37 sekunderna då försökspersonerna i regel inte lyssnade på testexemplet mer än den tiden. det gjordes även för att kunna presentera ett överskådligt resultat där alla analyser är baserade på samma tidsram. Detta skapar frekvensanalyser som man kan jämföra rakt av utan svårigheter med olika stora värde-axlar. De frekvenshänvisningar (Hz) som nedan anges är cirka-värden och figurer finns att se och är refererade till bilaga E. Även tvådimensionella frekvensanalyser finns att betrakta i bilaga F, figur 14-19 de är dock inte refererade i texten utan ses som ett komplement till de tredimensionella frekvensanalyserna. Frekvensanalys – SVT 1 I testexemplet från SVT 1 (figur 8) är nyhetsuppläsaren manlig med ett frekvensinnehåll som förekommer främst mellan 70 – 2000 Hz. Vid frekvensen 20 Hz varieras amplituden lite från noll och upp. Det finns även amplitudförändringar upp till 8000 Hz. Majoriteten av amplituden finns mellan 250 – 700 Hz. Över tid är amplituden ganska jämn inom respektive frekvensområde. Frekvensanalys – SVT 2 Även i testexemplet från SVT 2 (figur 9) är nyhetsuppläsaren manlig och frekvensinnehållet i exemplet existerar övervägande mellan 70 – 3000 Hz. Runt frekvensen 20 Hz varieras även här amplituden lite från noll och upp. Amplitudförändringar finns också här upp till 8000 Hz. Den övervägande delen av amplituden är jämnt fördelad mellan 100 – 600 Hz, förutom att det förekommer en peak i början av testexemplet runt 600 Hz. Över lag är amplituden lägre i detta testexempel om man jämför det med föregående klipp, SVT 1, och det finns även mer högfrekvent ljud i detta klipp.

22

Frekvensanalys – SVT 2 regionala I testexemplet från SVT 2 regionala (figur 10) är nyhetsuppläsaren kvinnlig och frekvensinnehållet förekommer mestadels mellan 120 – 8000 Hz. Frekvenser under 100 Hz ser ut att ha blivit bortskurna, vilket gör testexemplet mindre basrikt men även här så varieras amplituden lite vid 20 Hz upp och ned. Det finns förändringar i ljudstyrkan ända upp till 20 kHz. Amplituden är relativ jämn fördelad mellan 120 – 600 Hz även om det förekommer två starka peak-signaler i början av testexemplet runt 250 Hz samt 500 Hz. Amplituden över hela klippet är högre i detta klipp än i klippet från SVT2, vilket kan bero på att det just är en kvinna som pratar. Frekvensanalys – SVT 24 I testexemplet från SVT 24 (figur 11) är nyhetsuppläsaren också kvinnlig och det mesta av frekvensinnehållet finns mellan 115 – 10 000Hz. Frekvenser under 115 Hz förekommer med låg amplitud och den hittills påpekade ljudnivån vid frekvensen 20 Hz förekommer inte i detta testexempel. Förändringar i ljudstyrkan visar sig även här ända upp till 20 kHz. Fördelningen av amplituden ligger över lag mellan 115 – 2000 Hz med många peak-signaler från 300 – 1000 Hz, jämnt fördelat från exemplets början till slut. En hel del mer information verkar även ligga runt 8 kHz än vad det gjort i alla föregående exempel och det ser ut att vara tal. I övrigt är nivån över hela klippet ganska likt som exemplet från SVT2 regionala, där det också var en kvinna som pratade. Frekvensanalys – TV 4 Nyhetsuppläsaren i testexemplet från TV 4 (figur 12) är manlig och frekvensinnehållet finns i huvudsak mellan 50 – 8000 Hz. Frekvenser under 50 Hz förekommer i princip inte förutom att frekvenser runt 20 Hz varierar lite i amplitud fast inte lika mycket som de gjort i de andra testexemplen för NICAM-ljud. Förändringar i ljudstyrkan finns ända upp till 20 kHz. Amplituden är relativ jämnt fördelad mellan 60 – 800 Hz med en ganska hög peak-signal runt 600 Hz i slutet på exemplet. Även i detta klipp finns ganska mycket amplitudförändringar i de högre frekvenserna som pekar på brus. Över lag är amplituden lik den från SVT2. Frekvensanalys – TV 3 I testexemplet från TV 3 (figur 13) är nyhetsuppläsaren kvinnlig och det mesta av frekvensinnehållet ligger mellan 130 – 8000 Hz. Under 130 Hz finns en peak-signal vid ca 90 Hz endast i början av testexemplet som sedan försvinner lika snabbt som den uppenbarade sig. Vid 50 Hz uppenbarar sig också en peak-signal i samma ljudstyrka som den första. Denna försvinner inte dock utan går ner i amplitud och befinner sig i låg ljudstyrka på samma frekvens under hela testexemplet, som en ihållande ton. Förändringar i ljudstyrkan sker ända upp till 10 kHz. Fördelningen av amplituden finns över lag mellan 200 – 1500 Hz, med två starka peak-signaler i området 600 Hz i mitten och i slutet av testexemplet. I detta exempel finns inget tecken på högfrekvent ljud, och inte heller amplitudförändringar vid de lägre frekvenserna förutom de två peak-signalerna. Totalt sett har klippet en ganska låg ljudnivå gentemot de övriga klippen.

23

Valda lyssningsnivåer vid lyssningstest Värdena som försökspersonerna ställde in på förförstärkaren räknades ut till ett medelvärde för varje testexempel. De värden som räknades fram med marginalen 0,5 fungerar dock inte i praktiken då det endast går att ställa in heltal på förförstärkaren. För inställda värden se bilaga

H, tabell 12 och 13. Försökspersonerna delades in i två grupper beroende på om de hade någon utbildning i ljudteknik eller inte. De inställda värdena räknades om till akustiskt uppmätta värden i dBA slow för respektive grupp av försökspersoner för att förtydliga vilka nivåer som försökspersonen lyssnade på (tabell 4 och 5). Denna lyssningsnivå är lättare att referera för en person än den inställda nivån som i princip bara fungerar med samma utrustning som användes i det aktuella lyssningstestet. För omvandlingen till lyssningsnivåer i dBA slow se bilaga D, tabell 11. I tabell 4 och 5 fick försökspersonerna olika benämningar som visade vilken försöksperson som lyssnade till vilken nivå. Siffrorna betecknar ordningen av person inom varje grupp.

• U = Utan ljudteknisk utbildning • M = Med ljudteknisk utbildning • K = Kvinna • M = Man

Tabell 4; Medelvärde (dBA slow) för varje testexempel inom gruppen ”utan ljudteknisk utbildning” SVT 1 SVT 2 SVT 2 regionala SVT 24 TV 4 TV 3

UM1 47,3 46,8 44,8 53,8 45,3 52,3 UK2 40,3 42,3 38,3 47,8 38,3 42,3 UM3 47,8 46,8 45,8 52,3 44,8 53,3 UM4 50,8 50,8 47,3 57,3 49,8 55,8 UM5 55,3 56,8 54,3 64,8 53,8 62,8 UM6 52,3 49,8 46,8 56,3 47,3 54,8 UM7 56,3 56,3 55,8 63,8 54,3 61,3 UM8 45,3 46,8 42,3 54,3 43,8 51,8 UK9 49,3 53,8 49,8 60,3 49,3 55,3

Tabell 5; Medelvärde (dBA slow) för varje testexempel inom gruppen ”med ljudteknisk utbildning” SVT 1 SVT 2 SVT 2 regionala SVT 24 TV 4 TV 3

MM1 55,3 58,8 56,3 61,8 55,3 59,3 MM2 56,3 57,3 54,3 63,8 57,8 64,8 MM3 57,8 54,8 49,8 59,8 51,3 56,3 MM4 54,8 52,3 50,3 61,3 50,8 58,8 MM5 53,3 56,3 51,3 61,3 53,8 58,3 MM6 52,3 55,8 48,3 57,8 51,8 58,3 MK7 53,8 52,3 49,8 56,8 48,3 56,8 MM8 47,8 50,3 43,3 55,8 45,3 51,8 MM9 55,3 57,8 55,8 62,8 55,8 62,3

MM10 46,3 48,8 44,3 54,3 41,3 50,3 MM11 51,3 51,3 51,8 56,3 50,3 57,3 MM12 57,8 57,8 53,8 63,3 55,8 61,8

24

En ANOVA enkel variansanalys gjordes för att jämföra alla grupperna med varandra för att se hur homogena de var. De värden som är intressantast i denna undersökning är medelvärdet samt p-värdet (p-värdet finns mer beskrivet under Analys av lyssningsnivåer). Vid jämförelse mellan de två grupperna är p-värdet mindre i gruppen med ljudteknisk utbildning (tabell 7) än den andra gruppen (tabell 6). Detta indikerar på att de valda lyssningsnivåerna är mer likartade för gruppen med ljudteknisk utbildning (Roberts et. al. 1999). Tabell 6; ANOVA variansanalys lyssningsnivå (dBA) ”Utan ljudteknisk utbildning”

Anova: En faktor "Utan ljudteknisk utbildning" SAMMANFATTNING Grupper Antal Summa Medelvärde Varians SVT 1 9 444,7 49 24,92 SVT 2 9 450,2 50 23,88 SVT 2 regionala 9 425,2 47 30,28 SVT 24 9 510,7 57 30,28 TV 4 9 426,7 47 25,61 TV 3 9 489,7 54 34,99 ANOVA Variationsursprung KvS fg MKv F p-värde F-krit

Mellan grupper 675,037037 5 135,0074074 4,7661 0,001290002 2,4085 Inom grupper 1359,666667 48 28,32638889 Totalt 2034,703704 53

Tabell 7; ANOVA variansanalys lyssningsnivå (dBA) ”Med ljudteknisk utbildning”

Anova: En faktor "Med ljudteknisk utbildning" SAMMANFATTNING Grupper Antal Summa Medelvärde Varians SVT 1 12 642,1 54 13,07 SVT 2 12 653,6 54 11,20 SVT 2 regionala 12 609,1 51 16,79 SVT 24 12 715,1 60 10,61 TV 4 12 617,6 51 22,83 TV 3 12 696,1 58 16,75 ANOVA Variationsursprung KvS fg MKv F p-värde F-krit

Mellan grupper 747,75 5 149,55 9,8334 4,68164E-07IV 2,3538 Inom grupper 1003,75 66 15,20833333 Totalt 1751,5 71

IV E-07 = 10 upphöjt till -7. (4,68164 * 10^-7)

25

Lyssningsnivåer för personer utan ljudteknisk utbildning För personer utan ljudteknisk utbildning (bilaga G, diagram 3) återkommer ett mönster där TV-kanalerna med NICAM-ljud lyssnas på med ungefär samma nivå medan de andra TV-kanalerna med MPEG-ljud hellre lyssnas på med en högre nivå, för exakta värden se tabell 4. Bland de få kvinnliga försökspersonerna återkommer ungefär samma mönster som för männen inom samma grupp (utan ljudteknisk utbildning). Enda skillnaden är att den kvinnan som lyssnar på den högre nivån (UK9) anser att testexempel 1 (SVT1) ska spelas med liknande nivå som de digitala kanalerna (MPEG-ljud) samt att samma kvinna lyssnar på liknande ljudnivå som vad männen gör. Den andra kvinnan (UK2) lyssnar hellre på en lägre nivå, vilken även är den generellt lägsta nivån för hela gruppen utan utbildning. Diagram 3 stämmer överens med resultaten från RMS- och peak-värdena (tabell 3) då TV- kanalerna med NICAM-ljud har högre värden (närmare 0 dBFS). Lyssningsnivåer för personer med ljudteknisk utbildning Bland personer med ljudteknisk utbildning (bilaga G, diagram 4) återkommer samma mönster som för gruppen utan ljudteknisk utbildning när det gäller vald lyssningsnivå. TV-kanalerna med MPEG-ljud lyssnas hellre med en högre lyssningsnivå än kanalerna med NICAM-ljud. Generellt lyssnar denna grupp på testexemplen något högre än den andra gruppen av försökspersoner. I denna grupp deltog endast en kvinna (tabell 5, MK7). Jämför man hennes resultat med männen i samma grupp skiljer de sig lite ifrån varandra, hennes valda nivåer är lägre än männens valda nivåer. Jämförelse i lyssningsnivåer för utbildning samt kön I tabell 8 ser man att medeltalen i lyssningsnivå (dBA slow) för respektive grupp av försökspersoner ligger nära varandra. Gruppen som innehar ljudteknisk utbildning lyssnar till en något högre nivå än gruppen utan utbildning. Man kan även se att mäns lyssningsnivå är några dB starkare än kvinnors, mer om detta under Övriga iakttagelser. Tabell 8; Medelvärden för utbildning samt kön

Skillnader i lyssningsnivå (dBA) SVT 1 SVT 2 SVT 2 regionala SVT 24 TV 4 TV 3

Utan utbildning 49 50 47 57 47 54 Med utbildning 54 54 51 60 51 58

Män 52 53 50 59 50 57

Kvinnor 48 49 46 55 45 51 I diagram 2 ser man grafiskt att medelvärdet av lyssningsnivån skiljer sig mellan de två olika grupperna av försökspersoner. Lyssningsnivån för respektive TV-kanal är ungefär densamma fast gruppen som innehar ljudteknisk utbildning lyssnar med en lite högre nivå.

26

Diagrammet visar även att försökspersonerna föredrar att lyssna på kanalerna med MPEG-ljud (SVT24 och TV3) med en högre lyssningsnivå än kanalerna med NICAM-ljud (SVT1, SVT2, SVT2 regionala samt TV4).

Jämförelse i lyssningsnivå mellan olika grupper av försökspersoner (medelvärde)

0

10

20

30

40

50

60

70

SVT 1 SVT 2 SVT 2regionala

SVT 24 TV 4 TV 3

dB

A s

low

Utan utbildning

Med utbildning

Diagram 2; Jämförelse i lyssningsnivå per kanal mellan båda konsumentgrupperna

För att statistiskt säkerställa en skillnad mellan de två konsumentgrupperna gjordes en ANOVA analys med inriktning på medelvärdet för lyssningsnivån (dBA) per grupp och testexempel, se tabell 9. Det mest intressanta är det lilla p-värdet för utbildningsform som visar att det finns en statistisk signifikant skillnad mellan grupperna. Tabell 9; Statistisk signifikant skillnad mellan båda konsumentgrupperna

Anova: Två faktorer SAMMANFATTNING Antal Summa Medelvärde Varians SVT1 2 103 52 13 SVT2 2 104 52 8 SVT2 regionala 2 98 49 8 SVT24 2 117 59 5 TV4 2 98 49 8 TV3 2 112 56 8 Utan utbildning 6 304 51 16 Med utbildning 6 328 55 13 ANOVA Variationsursprung KvS fg MKv F p-värde F-krit

Testexempel 148 5 29,533 147,667 2E-05 5,050 Utbildningsform 48 1 48 240 2,04E-05 6,608 Totalt 196 6

27

Bakgrundsljudets påverkan Bakgrundsljudet i lokalen uppmättes till 23,5 dBA under 60 sekunder och det ansågs inte ha inverkat på försökspersonernas uppmätta värden, eller att det störde försökspersonen under testets gång. Enkätundersökning Diagram av enkätundersökningen finns i bilaga I och är numrerade från diagram 6-12 och hänvisningar görs till diagramnumren. Mer än hälften av alla försökspersoner tittar på TV varje dag (se bilaga I, diagram 6) och resten av försökspersonerna tittar på TV från ”varannan dag” till ”aldrig” där huvudparten tittar på TV ”var fjärde dag eller mer sällan”. I konsumentgruppen som innehar ljudteknisk utbildning anser en tredjedel att ljudnivån alltid förändras vid byte från en TV-kanal till en annan. En tredjedel tycker nivån förändras nästan alltid och en annan tredjedel anser att det inträffar ibland. I konsumentgruppen utan utbildning anser mer än hälften att samma företeelse inträffar nästan alltid (diagram 7). Fem av tolv konsumenter med ljudteknisk utbildning tittar på nyhetssändningar via TV varje dag. Merparten av konsumentgruppen utan ljudteknisk utbildning tittar bara varannan dag och var fjärde dag eller mer sällan. Två försökspersoner som innehar utbildning respektive 1 person utan utbildning, tittar aldrig på nyhetssändningar via TV (diagram 8). 75 procent av försökspersonerna med ljudteknisk utbildning anser att ljudnivån på svenska nyhetssändningar är tillfredsställande. En person tycker däremot inte att ljudnivån tillfredställer honom/henne samt två av tolv personer vet inte om nivån är tillfredställande. Två tredjedelar av konsumentgruppen utan utbildning tycker att ljudnivån på svenska nyhetssändningar är tillfredställande. I den sista tredjedelen av samma grupp anser två personer att nivån inte är tillfredställande medan en person inte vet (diagram 9). Inom konsumentgruppen som innehar ljudteknisk utbildning är tio av tolv studenter inom Arena Media, Musik och teknik i olika årskurser. De två övriga är en student vid ljudingenjörsprogrammet och en student som läst fristående ljudteknikskurser. Gruppen utan utbildning består av nio personer som inte har någon utbildning inom ljudteknik (diagram

10). Två personer ifrån varje konsumentgrupp (totalt fyra personer) har hörselproblem som de är medvetna om. Övriga har inga hörselproblem de vet om (diagram 11). En person ifrån gruppen med utbildning har problem med bullerskada och tinnitus, medan en annan person inom samma grupp har problem med tinnitus. Samma fördelning gäller för konsumentgruppen utan utbildning (diagram 12). Vid jämförelse mellan enkätundersökningen och valda lyssningsnivåer för försökspersoner med och utan ljudteknisk utbildning, går det att se att det inte förekommer några avvikelser i mönstret för vald lyssningsnivå på TV-kanaler med MPEG- och NICAM-ljud (bilaga G,

diagram 3 och 4). Hörselproblem verkar alltså inte påverka skillnaden i lyssningsnivå mellan TV-kanaler med MPEG- och NICAM-ljud.

28

Övriga iakttagelser Skillnaden i lyssningsnivå mellan män och kvinnor placeras under övriga iakttagelser därför att huvuddelen i undersökningen inte kretsar runt denna skillnad, utan kretsar kring försökspersoner med och utan ljudteknisk utbildning. De män och kvinnor som deltog i testet lyssnade på olika volym. Kvinnor lyssnade på testexemplen mellan 4-6 dBA svagare än vad männen gjorde oberoende sändning med MPEG- eller NICAM-ljud. De kvinnliga försökspersonerna uppgav en lägre lyssningsnivå (i medelvärde) för varje testexempel jämfört med båda försöksgrupperna. För exakta värden se tabell 8. Dock bör man ha i åtanke att antalet kvinnor i undersökningen är mycket färre än antalet män (3 kvinnor och 18 män). Därför dras inga statistiska analyser av skillnaden i lyssningsnivå mellan kvinnor och män då underlaget är för lite. Två intressanta iakttagelser som gjordes när data från enkäterna sammanställdes var att två personer (en ifrån varje konsumentgrupp) hade svarat att de aldrig tittade på TV (Bilaga G,

diagram 1) men på nästkommande fråga hade de svarat att de tyckte ljudnivån förändrades ”ibland” samt ”nästan alltid”. Det ser lite missvisande ut när man jämför helheten i respektive enkät.

29

Analys av lyssningsnivåer För att utföra en signifikansprövning mellan lyssningsnivåer på två TV-kanaler utfördes ett t-test och då det fanns sex olika TV-kanaler att jämföra, resulterade det i 15 stycken kombinationer. Ur t-testet kunde ett p-värde utläsas, vilket bestämmer sannolikheten för att slumpen spelat in i den uppkomna skillnaden. P.g.a. att det utförs många t-test användes p-värdet 0,01 som referens eftersom många t-test ökar risken för att signifikanta skillnader konstateras fast de egentligen inte förekommer. Med ett p-värde på 0,01 går det att fastslå att med 99 % säkerhet har inte skillnaden uppstått av en slump.

• Nollhypotesen: Det finns ingen skillnad mellan samplen, de hör till samma population. Den framförda skillnaden beror endast på slumpen.

• Mothypotesen: Det finns en verklig skillnad mellan samplen, de hör inte till samma

population. Den framförda skillnaden är en verklig skillnad.

• Är p-värdet större än 0,01 (1 %) motsvarar det nollhypotesen. Är p-värdet mindre än 0,01 (1 %) motsvarar det mothypotesen. (Rudberg; 1993)

I tabell 10a visas p-värdet för olika TV-kanaler för varje grupp med försökspersoner där ett p-värde mindre än 0,01 visar att det finns en skillnad mellan samplen, att skillnaden inte beror på slumpen. I tabell 10b och c visas en illustration för om det finns signifikanta skillnader mellan två TV-kanaler för båda försöksgrupperna. Genom att placera ett kryss där två TV-kanaler möts markerar det att denna kombination tillhör nollhypotesen, skillnaden beror endast på slumpen. Tabell 10a; T-test mellan olika TV-kanaler för varje grupp med försökspersoner

Benämning Testexempel Utan ljudteknisk utbildning Med ljudteknisk utbildning p-värde p-värde SVT1-SVT2 1-2 0,392306466 0,182004333 SVT1-SVT2 regionala 1-3 0,006246509 0,00387301 SVT1-SVT24 1-4 1,09891E-05 4,08956E-07 SVT1-TV4 1-5 0,002578822 0,022162891 SVT1-TV3 1-6 2,85111E-05 5,52119E-05 SVT2-SVT2 regionala 2-3 0,000332118 0,000141965 SVT2-SVT24 2-4 1,27435E-08 4,99497E-07 SVT3-TV4 2-5 0,000127848 0,000401862 SVT4-TV3 2-6 0,000292534 0,000231869 SVT2 regionala-SVT24 3-4 9,20833E-08 4,76012E-08 SVT2 regionala-TV4 3-5 0,699624505 0,272943001 SVT2 regionala-TV3 3-6 2,08699E-06 8,90994E-08 SVT24-TV4 4-5 2,99509E-08 6,19816E-08 SVT24-TV3 4-6 0,00713584 0,015477737 TV4-TV3 5-6 7,30331E-07 1,2967E-08

30

Tabell 10b: Signifikanta skillnader för gruppen utan ljudteknisk utbildning

SVT 1 SVT 2 X

SVT 2 regionala SVT 24

TV 4 X TV 3

SVT 1 SVT 2 SVT 2 regionala SVT 24 TV 4 TV 3 I tabell 10b går det att se att mellan testexempel SVT1-SVT2 och SVT2 regionala-TV4 finns det med 99 % säkerhet ingen signifikant skillnad, resultatet beror på slumpen. Tabell 10c: Signifikanta skillnader för gruppen med ljudteknisk utbildning

SVT 1 i SVT 2 i X

SVT 2 regionala i SVT 24 i

TV 4 i X X TV 3 i X

SVT 1 SVT 2 SVT 2 regionala SVT 24 TV 4 TV 3 I tabell 10c finns det inga signifikanta skillnader mellan SVT1-SVT2, SVT1-TV4, SVT2 regionala-TV4 samt SVT24-TV3. Resultatet beror med 99 % säkerhet endast på slumpen.

31

Slutsats Skillnaderna mellan nyhetssändningar sända med NICAM- och MPEG-ljud är tydlig. Kanaler med NICAM sänds med högre nivåer och MPEG sänds med lägre nivåer. De sändningar med MPEG-ljud lyssnas med en högre nivå än vad NICAM-ljud görs vilket har sitt ursprung i att de sänds med en lägre nivå, vilket man kan se genom att mäta varje testexempels RMS- och peak-värde. Sändningarna med NICAM innehåller också mer brus än vad MPEG gör. Frekvensanalyserna visade tillsammans med försökspersonernas valda lyssningsnivåer att det inte verkade spela någon roll om nyhetsuppläsaren var manlig eller kvinnlig, samma mönster återkom för varje försöksperson när de skulle bestämma en ljudnivå de ansåg var en bra och tillfredsställande nivå. Frekvensanalyserna visade även att tv-kanalerna med NICAM-ljud innehöll mer brus än vad MPEG-sändningarna gjorde. MPEG-ljuden hade lägre amplitud i de lägre frekvenserna än NICAM-ljudet. Konsumenter utan ljudteknisk utbildning lyssnar på lite lägre volym än vad konsumenter som har en ljudteknisk utbildning gör, vilket med en ANOVA analys visade sig vara en signifikant skillnad. Det skiljer 3-5 dBA mellan grupperna (oberoende sändning med MPEG- eller NICAM-ljud). Generellt lyssnar konsumenter på sändningar med NICAM-ljud med en medelnivå på 50 dBA och på sändningar med MPEG-ljud med 57 dBA (båda uppmätta med rosa brus). Bakgrundsljudet maskerades troligtvis av testexemplen då nivån för testexemplen var högre än bakgrundsljudet. En ANOVA enkel variansanalys gjord på grupperna med/utan ljudteknisk utbildning visade att gruppen med ljudteknisk utbildning hade ett lägre p-värde än den andra gruppen. Detta indikerade på att det verkligen fanns en signifikant skillnad mellan valda lyssningsnivåer för alla testexempel i denna grupp. Den andra gruppen utan ljudteknisk utbildning hade också ett lågt p-värde (fast inte lika lågt som för den andra gruppen) vilket visade att det även fanns en signifikant skillnad för denna grupp. T-testet som genomfördes mellan alla testexempel inom respektive grupp visade att slumpen spelade roll för en del kombinationer av testexempel. Mellan SVT1-SVT2 och SVT2 regionala-TV4 fanns det med 99 % säkerhet ingen signifikant skillnad, resultatet beror på slumpen inom gruppen utan ljudteknisk utbildning. Det betyder alltså att mellan de övriga kombinationerna fanns det en signifikant skillnad som inte berodde på slumpen. För vilka kombinationer som detta gäller se tabell 10b, där rutorna i tabellen saknar kryss. Inom gruppen med ljudteknisk utbildning fanns det inga signifikanta skillnader mellan SVT1-SVT2, SVT1-TV4, SVT2 regionala-TV4 samt SVT24-TV3. Resultatet beror med 99 % säkerhet endast på slumpen. Vilket också här betyder att bland de övriga kombinationerna fanns det en signifikant skillnad som inte berodde på slumpen. För vilka kombinationer som detta gäller se tabell 10c, där rutorna i tabellen saknar kryss. 75 procent av försökspersonerna med ljudteknisk utbildning anser att ljudnivån på svenska nyhetssändningar är tillfredsställande. Två tredjedelar av konsumentgruppen utan utbildning tycker att ljudnivån på svenska nyhetssändningar är tillfredställande. Övriga anser inte att nivån är tillfredställande. Hörselproblem verkar inte ha någon påverkan på skillnaden i lyssningsnivå mellan TV-kanaler med MPEG- och NICAM-ljud.

32

Diskussion Olika nivåer från de olika TV-kanalerna påverkade valet av lyssningsnivå hos försökspersonerna då de digitala kanalerna (MPEG-ljud) sändes med lägre peak- och RMS-värden än vad de analoga kanalerna (NICAM-ljud) gjorde. Om man tittar på vilka nivåer de digitala kanalerna hade, kan man se att försökspersonerna antagligen höjt lyssningsnivån för att få en jämn och tillfredsställd nivå mellan analoga och digitala kanaler. Om man inte sänker nivån innan man byter kanal kan man i ett, i praktiken, verkligt scenario råka ut för att ljudnivån ökar markant vid byte från en kanal med MPEG-ljud till en kanal med NICAM-ljud. Det bästa vore om alla TV-kanaler hade samma nivå på ljudet så att det uppstår minimal skillnad mellan ljudet när man byter mellan olika kanaler. Nu när det analoga nätet släcks ned blir förhoppningsvis ljudet lite jämnare i nivå mellan olika kanaler. Resultat och analys visade att det inte verkat spela någon roll om nyhetsuppläsaren var manlig eller kvinnlig, eller om försökspersonerna hade något hörselproblem de visste om. Detta kunde utläsas p.g.a. att mönstret för den valda lyssningsnivån inte förändrades utan alla valda nivåer följde samma mönster med lägre nivåer för TV-kanalerna med MPEG-ljud. Man skulle kunna tro att manlig eller kvinnlig nyhetsuppläsare spelar roll då manliga röster vanligtvis är basigare än kvinnors och att det skulle ha någon påverkan av vilken lyssningsnivå man väljer. Frekvensanalyserna visade även att de TV-kanaler med NICAM-ljud innehöll mer låga frekvens runt 20 Hz och höga frekvenser mellan 10-20 kHz som skulle kunna vara brus (figur

8, 9, 10 och 12). Kanalerna med MPEG-ljud verkar ha blivit frekvensskurna med ett högpassfilter för att få bort de lägsta frekvenserna (figur 11 och 13). Personer med ljudteknisk utbildning lyssnar till en något högre nivå än personer utan ljudteknisk utbildning och skillnaden mellan grupperna framställdes i undersökningen som signifikant. Skillnaden kan bero på att en person med utbildning är en mer erfaren lyssnare och har en mer tränad hörsel. Han eller hon lyssnar möjligtvis automatiskt på en högre ljudnivå än en oerfaren lyssnare. De statistiska test som genomfördes säkerställde att de flesta kombinationer av testexempel inom båda grupperna hade en verklig skillnad, som inte berodde på slumpen. Dock fanns det vissa kombinationer som statistisk signifikans inte kunde säkerställas med 99 procent. Nackdelen med att det blev så många olika kombinationer (15 stycken) är tyvärr att det kan uppstå fel där jämförelsen mellan två sampels blir lidande och visar fel resultat. Det var just därför som p-värdet 0,01 valdes som referens, för att undvika fel. Enligt enkäten svarar 75 procent av försökspersonerna med ljudteknisk utbildning att ljudnivån på svenska nyhetssändningar är tillfredsställande. En person tycker däremot inte att ljudnivån tillfredställer honom/henne samt två av tolv personer vet inte om nivån är tillfredställande. Dessa personer svarar ändå i samma mönster och nivåer som majoriteten, vilket ändå borde tyda på att de är nöjda med nivån.

33

Tillförlitlighet Metoden som använts i denna undersökning var att spela in testexempel från en TV och sedan spela upp dem från en referensutrustning i en konstruerad hemmiljö. Resultaten från ANOVA analysen visade att grupperna var homogena. De två olika grupperna av konsumenter kompletterade varandra genom att det blev möjligt att dra paralleller mellan dem. Nivåerna på de inspelade testexemplen behölls i största möjliga mån och skulle testexemplen vara ännu mer precisa kanske de skulle ha frågats efter hos TV-kanalerna direkt för att få de nivåer som används i sändning. Av den mängd testexempel med manliga och kvinnliga nyhetsuppläsare som användes i undersökningen kan man inte bekräfta att det inte påverkar val av lyssningsnivå hos försökspersoner. Om denna aspekt skulle undersökas mer behövs sannolikt mer material. Utvärderas enkäten så skulle en testgrupp som inte hade för avsikt att medverka i lyssningstestet fått göra enkäten för att se till att de förstod frågorna och dylikt för att minimera riskerna med enkäten och korrigera eventuella fel. De referenser som använts i undersökningen har varit böcker, ”papers” från Audio Engineering Society, produktspecifikationer, Internetsidor från etablerade företag och organisationer och muntlig kontakt med en forskningsingenjör, TV-bolag samt bostadsbolag. Referenserna anses ha bistått denna undersökning med objektiv information. Fortsatt forskning För vidare forskning kan man undersöka män och kvinnors olika val av lyssningsnivåer och vad denna skillnad beror på då det framkommit i denna undersökning att det finns en tendens till av kvinnor lyssnar på en lägre nivå än män. Vid fortsatt forskning om tal av män eller kvinnor, spelar det någon roll i val av ljudnivå om det är en mansröst eller en kvinnoröst som pratar? Hur påverkas en sådan här undersökning genom att använda en bildskärm vid ett lyssningstest? Kan storleken på bildskärmen ha någon betydelse och vilken betydelse har den i så fall? I denna undersökning har enbart tal undersökts, men vad finns det för skillnader i ljudnivå mellan program och reklam på digitala TV-kanaler med MPEG-ljud? En del material komprimeras hårdare än andra och vad har det för inverkan på olika personers val av ljudnivå?

34

Referenslista Bech, Søren; Zacharov, Nick (2006) “Perceptual Audio Evaluation - Theory, Method and

Application”; Wiley. ISBN: 0-470-86923-2 Davis, Gary; Jones Ralph (1990) ”Sound reinforcement handbook” (second edition); Hal

Leonard corporation, Milwaukee. ISBN: 0-88188-900-8 Evers, Hans (1989) ”Stereoteknik del 1”, Sveriges Television AB Holman, Tomlinson (2002) ”Sound for film and television” (second edition); Focal Press.

ISBN: 0-240-80453-8 Kamada, Takahiro; Miyasaka, Eiichi; “Difference of the Sound Levels among 15 Japanese

Terrestrial and Digital Satellite TV Broadcasting Channels”; Audio Engineering Society Convention Paper 6615; 2005-October.

Lulebo AB, teknikavdelningen (2007-04-25) McBurney, Donald H. (1994) ”Research Methods” (third edition); Wadsworth Inc., Belmont

California. ISBN: 0-534-17646-1 Roberts, Maxwell J.; Russo, Riccardo (1999) “A student’s guide to Analysis of Variance”;

Routledge Taylor & Francis Group. ISBN: 0-415-16565-2 Rudberg, Birgitta (1993) ”Statistik”; Studentlitteratur. ISBN: 91-44-37701-0 Röjne, Mats (2003) ”Digital-TV via mark, satellit och kabel”, Studentlitteratur.

ISBN: 91-44-03054-1 Soulodre, Gilbert A., Lavoie, Michel C., Norcross, Scott G. “The subjective loudness of

typical program material”, Audio Engineering Society Convention Paper 5892; 2003-10-13

Sveriges Television i Stockholm, kundtjänst (2007-03-26) TV4 AB i Stockholm, kundtjänst (2007-05-30) Viklund, Hans; Arbetsvetenskap vid Luleå Tekniska Universitet (muntlig kommunikation

åtskilliga tillfällen under vårterminen 2007) Produktspecifikationer ”Tapco Blend 6 manual” (2004) Loud Technologies Inc. “M-audio FireWire solo specification” (2004) Avid Technology Inc.

35

Internet Internet 1: http://www.itu.int/net/home/index.aspx (2007-05-09) Internet 2: http://www.teracom.se/?page=2110 (2007-05-02) Internet 3: http://www.teracom.se/?page=5213&display=8138:8696 (2007-05-02) Internet 4: http://www.teracom.se/?page=5213 (2007-05-02) Internet 5: http://svt.se/content/1/c6/41/21/70/spec236a.pdf (2007-05-30)

36

Bilaga A – Instruktioner till lyssningstest Instruktioner till lyssningstestet Du ska tänka Dig att Du vid lyssningstestet tittar på TV. Din uppgift är att via fjärrkontrollen ställa en ljudnivå som Du tycker är en bra ljudnivå att lyssna på när Du tittar på TV. Varje ljudexempel ska behandlas separat, vilket betyder att Du ska ställa ljudnivån på varje exempel utan att tänka på vilken volym som ställdes på föregående exempel. Du ställer ljudnivån på exemplen genom att använda fjärrkontrollens volym-knappar och när Du är nöjd med ljudnivån trycker Du ned mute-knappen som finns ovanför volym-knapparna. Ljudexemplet kommer då att tystna vilket markerar att Du är nöjd med Din inställning. Jag som håller i testet kommer att finnas med under testets gång för att byta exempel och notera Dina inställningar. Du behöver alltså inte anteckna någonting utan bara använda fjärrkontrollen för att ställa ljudnivån på varje exempel. Lycka till!

37

Bilaga B – Slumpningsschema av testexempel

Figur 6; Slumpning av testexempel omgång 1

Figur 7; Slumpning av testexempel omgång 2

38

Bilaga C – Enkät till lyssningstest

ENKÄT KONSUMENTERS LYSSNINGSNIVÅ VID TV-TITTANDE

□ MAN □ KVINNA

ÅLDER: ________________ HUR OFTA TITTAR DU PÅ TV?

□ VARJE DAG □ VARANNAN DAG □ VAR TREDJE DAG □ VAR FJÄRDE DAG ELLER MER SÄLLAN □ ALDRIG

HUR OFTA TYCKER DU ATT LJUDNIVÅN FÖRÄNDRAS VID BYTE FRÅN EN TV-KANAL TILL NÅGON ANNAN TV-KANAL, (SÅ ATT DU MÅSTE JUSTERA NIVÅN)?

□ ALLTID □ NÄSTAN ALLTID □ IBLAND □ NÄSTAN ALDRIG □ ALDRIG

HUR OFTA TITTAR DU PÅ NYHETSSÄNDNINGAR VIA TV?

□ VARJE DAG □ VARANNAN DAG □ VAR TREDJE DAG □ VAR FJÄRDE DAG ELLER MER SÄLLAN □ ALDRIG

TYCKER DU ATT LJUDNIVÅN PÅ SVENSKA NYHETSSÄNDNINGAR ÄR TILLFREDSSTÄLLANDE?

□ JA □ NEJ

39

□ VET EJ INNEHAR DU NÅGON FORM AV LJUDTEKNISK UTBILDNING?

□ JA □ NEJ

(OM JA) UTBILDNING: ________________________________________________ INNEHAR DU NÅGON FORM AV HÖRSELSKADA/HÖRSELPROBLEM SOM DU ÄR MEDVETEN OM?

□ JA □ NEJ

(OM JA) PROBLEM: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ Tack för Din medverkan!

40

Bilaga D – Omvandlingstabell av inställda nivåer till uppmätta nivåer Tabell 11; Omvandling från inställda värden till akustiskt uppmätta nivåer

Vald nivå på förförstärkare Framräknad nivå i dBA (slow)

-40 ═ 69,3 -41 ═ 68,3 -42 ═ 67,3 -43 ═ 66,3 -44 ═ 65,3 -45 ═ 64,3 -46 ═ 63,3 -47 ═ 62,3 -48 ═ 61,3 -49 ═ 60,3 -50 ═ 59,3 -51 ═ 58,3 -52 ═ 57,3 -53 ═ 56,3 -54 ═ 55,3 -55 ═ 54,3 -56 ═ 53,3 -57 ═ 52,3 -58 ═ 51,3 -59 ═ 50,3 -60 ═ 49,3 -61 ═ 48,3 -62 ═ 47,3 -63 ═ 46,3 -64 ═ 45,3 -65 ═ 44,3 -66 ═ 43,3 -67 ═ 42,3 -68 ═ 41,3 -69 ═ 40,3 -70 ═ 39,3 -71 ═ 38,3 -72 ═ 37,3 -73 ═ 36,3 -74 ═ 35,3 -75 ═ 34,3

41

Bilaga E – Frekvensanalyser (3D)

Figur 8; Frekvensanalys SVT 1 (Manlig nyhetsuppläsare)

Figur 9; Frekvensanalys SVT 2 (Manlig nyhetsuppläsare)

42

Figur 10; Frekvensanalys SVT 2 regionala (Kvinnlig nyhetsuppläsare)

Figur 11; Frekvensanalys SVT 24 (Kvinnlig nyhetsuppläsare)

43

Figur 12; Frekvensanalys TV4 (Manlig nyhetsuppläsare)

Figur 13 ; Frekvensanalys TV3 (Kvinnlig nyhetsuppläsare)

44

Bilaga F – Frekvensanalyser (2D)

Figur 14; Frekvensanalys SVT 1 (Manlig nyhetsuppläsare)

Figur 15; Frekvensanalys SVT 2 (Manlig nyhetsuppläsare)

45

Figur 16; Frekvensanalys SVT 2 regionala (Kvinnlig nyhetsuppläsare)

Figur 17; Frekvensanalys SVT 24 (Kvinnlig nyhetsuppläsare)

46

Figur 18; Frekvensanalys TV 4 (Manlig nyhetsuppläsare)

Figur 19; Frekvensanalys TV 3 (Kvinnlig nyhetsuppläsare)

47

Bilaga G – Lyssningsnivåer för alla försökspersoner

Försökspersoner utan ljudteknisk utbildning

0

10

20

30

40

50

60

70

SVT 1 SVT 2 SVT 2regionala

SVT 24 TV 4 TV 3

dB

A s

low

Diagram 3; Lyssningsnivå per TV-kanal för försökspersoner inom gruppen utan ljudteknisk utbildning

Försökspersoner med ljudteknisk utbildning

0

10

20

30

40

50

60

70

SVT 1 SVT 2 SVT 2regionala

SVT 24 TV 4 TV 3

dB

A s

low

Diagram 4; Lyssningsnivå per TV-kanal för försökspersoner inom gruppen med ljudteknisk utbildning

48

Bilaga H –Inställda värden på förförstärkare av försökspersoner Tabell 12; Inställda värden för försökspersoner utan ljudteknisk utbildning

SVT 1 SVT 2 SVT 2 regionala SVT 24 TV 4 TV 3 UM1 -62 -63,5 -65,5 -56,5 -64 -57 UK2 -69 -67 -71 -62,5 -71 -67 UM3 -62,5 -63,5 -64,5 -57 -65,5 -56 UM4 -59,5 -59,5 -62 -52 -60,5 -54,5 UM5 -54 -53,5 -55 -45,5 -56,5 -47,5 UM6 -57 -60,5 -63,5 -53 -62 -55,5 UM7 -53 -53 -54,5 -46,5 -55 -48 UM8 -64 -63,5 -67 -55 -66,5 -58,5 UK9 -60 -56,5 -60,5 -49 -60 -54

Tabell 13; Inställda värden för försökspersoner med ljudteknisk utbildning

SVT 1 SVT 2 SVT 2 regionala SVT 24 TV 4 TV 3 MM1 -54 -51,5 -53 -48,5 -54 -50 MM2 -53 -52 -55 -46,5 -52,5 -45,5 MM3 -52,5 -55,5 -60,5 -50,5 -58 -53 MM4 -55,5 -57 -59 -48 -59,5 -51,5 MM5 -56 -53 -58 -48 -56,5 -51 MM6 -57 -54,5 -61 -52,5 -58,5 -51 MK7 -56,5 -57 -60,5 -53,5 -61 -53,5 MM8 -62,5 -59 -66 -54,5 -64 -58,5 MM9 -54 -52,5 -54,5 -47,5 -54,5 -47

MM10 -63 -61,5 -65 -55 -68 -59 MM11 -58 -58 -58,5 -53 -59 -52 MM12 -52,5 -52,5 -56,5 -46 -54,5 -48,5

49

Bilaga I – Enkätanalys/Diagram

1. Hur ofta tittar du på TV?

0

2

4

6

8

10

12

Varje dag Varannandag

Var tredjedag

Var fjärdedag eller

mer sällan

Aldrig

An

tal Konsumenter med ljudteknisk

utb.

Konsumenter utan ljudtekniskutb.

Diagram 5; Enkätfråga nr 1

2. Hur ofta tycker du ljudnivån förändras vid byte från en TV-kanal till en annan?

0

2

4

6

8

10

12

Alltid Nästanalltid

Ibland Nästanaldrig

Aldrig

Anta

l

Konsumenter medljudteknisk utb.

Konsumenter utanljudteknisk utb.

Diagram 6; Enkätfråga nr 2

50

3. Hur ofta tittar du på nyhetssändningar via TV?

0

2

4

6

8

10

12

Varje dag Varannandag

Var tredjedag

Var fjärdedag eller

mersällan

Aldrig

An

tal

Konsumenter medljudteknisk utb.

Konsumenter utanljudteknisk utb.

Diagram 7; Enkätfråga nr 3

4. Tycker du att ljudnivån på svenska nyhetssändningar är tillfredsställande?

0

2

4

6

8

10

12

Ja Nej Vet ej

Anta

l

Konsumenter medljudteknisk utb.

Konsumenter utan ljudteknisk utb.

Diagram 8; Enkätfråga nr 4

51

5. Vilken typ av ljudteknisk utbildning innehar du?

02468

1012

Are

na M

MT,

ljudt

ekni

k

Ljud

inge

njör

spro

gr

amm

et

Fris

tåen

de

ljudt

ekni

ksku

rser

Inge

n lju

dtek

nisk

utbi

ldni

ng

Anta

l

Konsumenter medljudteknisk utb.

Konsumenter utanljudteknisk utb.

Diagram 9; Enkätfråga nr 5

6. Innehar du någon form av hörselskada/problem som du är medveten om?

0

2

4

6

8

10

12

Ja Nej

Anta

l

Konsumenter medljudteknisk utb.

Konsumenter utanljudteknisk utb.

Diagram 10; Enkätfråga nr 6

52

7. (Om ja) vilket problem?

0

2

4

6

8

10

12

Bullerskada + tinnitus Tinnitus

Anta

l

Konsumenter medljudteknisk utb.

Konsumenter utanljudteknisk utb.

Diagram 11; Enkätfråga nr 7