7164 047 9

  • View
    223

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-047-9.pdf

Text of 7164 047 9

  • Styrkan i samverkan

    Regionfrgans utveckling i landet 2004

  • 2 Styrkan i samverkan Regionfrgans utveckling i landet 2004

    Innehll1. Frord ............................................................................................... 3

    2. Inledning ........................................................................................... 4

    3. Bakgrund .......................................................................................... 5

    3.1 Debatten ................................................................................................. 5

    3.2 Drivkrafter ............................................................................................... 7

    3.3 Motiv till frndringar .............................................................................. 8

    4. Organisation och verksamhet .......................................................... 10

    4.1 Ny organisationsform ............................................................................. 10

    4.2 De nya samverkansorganens organisation ................................................ 10

    4.3 Organisationen i de tidigare frskslnen ................................................ 11

    4.4 Verksamhet ............................................................................................ 12

    4.5 Finansiering ........................................................................................... 13

    5. Ansvar och rollfrdelning ................................................................. 15

    5.1 Otydliga statliga ml .............................................................................. 15

    5.2 Behov av regional samverkan .................................................................. 15

    5.3 En ny politisk roll ................................................................................... 15

    6. Pgende processer ......................................................................... 17

    6.1 Den politiska processen .......................................................................... 17

    6.2 Frankring av verksamheten .................................................................... 17

    7. Stabilitet ver tid ............................................................................ 19

    7.1 Finansieringen ........................................................................................ 19

    7.2 Konsensuskravet ..................................................................................... 19

    7.3 vriga faktorer ...................................................................................... 19

    8. Avslutande kommentarer ................................................................ 21

    Noter ................................................................................................... 24

  • Styrkan i samverkan Regionfrgans utveckling i landet 2004 3

    1. FrordAnsvaret fr de regionala utvecklingsfrgorna str under kontinuerlig debatt i Sverige. Det r av stor vikt att sammanstlla och sprida kunskap om den fortsatta regionaliseringsproces-sen, bde i de ln som har bildat sjlvstyrelse- eller samverkansorgan och de som har traditio-nell struktur med lnsstyrelsen som ansvarig fr det regionala utvecklingsarbetet. Lrdomar och insikter frn dessa ger beslutsfattare en kad frstelse fr utvecklingen av den regionala arenan, men bidrar ocks till att underltta processen i de ln dr man r p vg att bilda sam-verkansorgan.

    Sveriges Kommuner och Landsting har som ambition att lpande flja samverkansorganens verksamhet och utveckling. Rambll Management har drfr p uppdrag av Sveriges Kommu-ner och Landsting genomfrt en analys av verksamheten i tta kommunala samverkansorgan. De samverkansorgan som behandlas i denna rapport r Gotlands kommun, Region Blekinge, Region Dalarna, Region Halland, Regionfrbundet i Kalmar ln, Regionfrbundet Srmland, Regionfrbundet Uppsala ln och Regionfrbundet stsam. Frn och med den 1 januari 2005 har ytterligare ett samverkansorgan, Regionfrbundet Jnkpings ln, bildats. I Vrmland har man skapat ett kommunalfrbund, Region Vrmland, men har nnu inte formellt valt att bilda ett samverkansorgan. I rebro har landstinget och kommunerna fr avsikt att bilda samver-kansorgan den 1 januari 2007. Ingen av dessa organisationer ingr i denna underskning.

    Arbetet p Rambll Management har genomfrts av en projektgrupp bestende av Cecilia Bckstrm (projektledare), Nanna Bjrner, Ola Odebck och Joakim Norrgrd. Till projekt-gruppen har ocks professor Magnus Jerneck vid Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet knutits. Deras underskning ligger till grund fr denna rapport.

    En nrmare beskrivning av respektive samverkansorgan nns tillgnglig p vr hemsida: http://www.skl.se

    Stockholm i maj 2005

    Ulf JohanssonAvdelningschef Avdelningen fr Tillvxt och samhllsbyggnad

  • 4 Styrkan i samverkan Regionfrgans utveckling i landet 2004

    Samhllet frndras och utvecklas inom mnga om-rden. Olika former av strukturomvandlingar leder bl a till krav p ny teknik, kad specialisering och re-gionfrstoring, vilket krver nya grepp. Mjligheter och vgval ser olika ut fr olika delar av landet, vilket gr det svrt att upprtthlla en utvecklingspolitik som r lika fr hela landet. Ett regionalt politiskt en-gagemang kan vga samman specialisering och sek-torisering och utg frn ett helhetsperspektiv fr den egna regionen. Frsk pgr i olika former och ut-vrderingar visar att det regionala utvecklingsarbetet har frbttrats p era hll, men mer nns att gra.

    Mnga utvecklingsfrgor har en regional logik och era frgor krver en viss volym och storlek fr att hanteras rationellt. Yta, befolkningsunderlag, ekono-miska resurser och kompetens r ngra omrden som br ha tillrcklig storlek fr att hantera infrastruk-tur, regionalstd, sjukvrdsstruktur, strre kulturin-stitutioner och inomregional balans fr att ta ngra exempel. Intressenter fr en vl fungerande regional utveckling r inte bara medborgarna och det offent-liga utan i hg grad ven nringslivet.

    Den regionala nivn har strkts och frndrats med mjligheten att bilda kommunala samverkans-organ. En utgngspunkt fr bildandet av ett samver-

    kansorgan r att stimulera ett kat regionalt engage-mang i olika utvecklingsfrgor. Varje region mste ges mjligheter att utvecklas och vxa utifrn egna frutsttningar. Den regionala tillvxtpolitiken ska bygga p lokal kraft och lokala initiativ. Det vergri-pande syftet med att bilda ett samverkansorgan r drfr att stadkomma en frdjupad demokratisk fr-ankring av de regionala utvecklingsfrgorna och att bidra till en bttre samordning fr att drmed uppn ett effektivare resursutnyttjande inom regionen.

    Den underskning som ligger till grund fr denna rapport, har i frsta hand inriktats p att beskriva hur samverkansorganens verksamhet r organiserad och vilka olika metoder och verktyg man har valt att anvnda fr att uppn det vergripande syftet. Ett antal hypoteser stlldes inledningsvis upp, men mot bakgrund av organisationernas korta verksamhetstid ligger fokus i denna underskning frmst p att nr-mare beskriva vilka processer som har initierats inom ramen fr de nya samverkansorganen, snarare n att lyfta fram konkreta resultat. Det r styrkan i samver-kan inom de nya organisationerna som lyfts fram.

    2. Inledning

  • Styrkan i samverkan Regionfrgans utveckling i landet 2004 5

    I detta avsnitt beskrivs huvuddragen i den debatt och de tankegngar som prglat framvxten av dagens samverkansorgan. Dessutom ges en kort beskrivning av den politiska och ekonomiska kontext inom vilken samverkansorganen verkar och utvecklas.

    3.1 DebattenDen politiska makten i Sverige utvas enligt den svenska grundlagen p tv plan: den statliga (natio-nella) och den kommunala (lokala) nivn. P den kommunala nivn utgrs de beslutande frsamling-arna av kommunfullmktige (primrkommuner) och landstingsfullmktige (landstingskommuner). Den kommunala sjlvstyrelsen som ger kommunerna en lngtgende sjlvbestmmandertt i frgor med anknytning till kommunens territorium och inv-nare r grundlagsfst.

    Genom olika reformer under de senaste rtion-dena har den politiska makten kommit att omfr-delas i olika hnseenden. Tanken p att infra en ny politisk mellanniv eller en ny demokratisk-politisk arena i Sverige r inte ny. Frgor kring maktfrdel-ningen mellan den statliga, kommunala och regio-nala nivn har prglat debatten om samhllsorgani-sationen under stort sett hela efterkrigstiden, om n med ngot varierande intensitet och utgngspunkter. De senaste decenniernas rika ora av utredningar och betnkanden vittnar om detta frhllande.

    Debatten om en frndrad samhllsorganisation br ses mot bakgrund av tv utgngspunkter som har prglat diskussionen om svensk lns- och regionfr-valtning. Fr det frsta har diskussionen handlat om olika styrformer fr regionalpolitiken. Denna dis-kussion har frts mellan tv sidor, dr den ena fr-ordat statlig styrning, medan den andra framhvt betydelsen av ett strkt regionalt sjlvstyre. De som fresprkar en statlig styrning av regionalpolitiken representerar lnsfrvaltningslinjen som innebr en fortsatt satsning p starka lnsstyrelser dr regionen ses som en del av den statliga frvaltningsorgani-sationen, medan de som frordar ett kat regionalt sjlvstyre representerar lnsdemokratilinjen med ett stort inytande fr de politiska partierna. Debatten

    har ocks omfattat synpunkter rrande den geogra-ska lnsindelningen. Behovet av en ny geogrask struktur fr lnen har vid olika tillfllen lyfts upp p dagordningen. Det var framfrallt med anledning av reformerna avseende kommunindelningarna p 1960- och 1970-talen som rster hjdes fr att ven lta dessa reformer pverka den geograska utform-ningen av lnen.

    Reformarbetet med en frndrad samhllsorga-nisation tog ytterligare fart under 1990-talet. Reger-ingen tillsatte Regionutredningen 1991 fr att