Affärsplats Haninge #01 2015

AFFÄRSPLATSHANINGE

Det här är ditt lokala affärsmagasinför företagsledare, beslutsfattare ochopinionsbildare i Haninge kommun.

Vi berättar om det som händer i detlokala näringslivet i dag och i fram-tiden. Vi har berättelsen som berör, vibelyser trender, fördjupar, breddar,och lyfter fram de goda exemplen.

#01 | 2015

#04 Ledare: Självsäkerhet och ödmjukhet.

#06 Elisabet Höglund: Att alltid gå sin egen väg.

#14 Isa Akan: Tre branscher på 25 år – att arbeta sig in i samhället.

#19 Hylast: Alltid i takt med teknikens utveckling – och med plats för lärlingar.

#24 Albybergs företagspark: Ekotänk med citynära läge; expansiv tätort, grönt guld.

#28 Albybergs företagspark: Här tar de högtflygande planerna mark.

#35 Danske Bank: Vad tror de om framtiden?

#38 Aktuellt om kommun och näringsliv.

#41 Coca-Cola: Det bubblar bland kvinnorna, och det beror inte på kolsyran.

Många har imponerats av allt Elisabet Höglund åstadkommit – själv är hon långtifrån nöjd. #06

25 % av din vanliga soppåse skulle kunna bli biogas

Vi vill ha in matavfall från både hushållskunder och företag. Vi kan både hämta och ta emot. Besök www.srvatervinning.se/matavfall för mer information.

Leva och växaMed våren återvänder livet till natur och människor – frön gror, knoppar brister och solen värmer det frusna.

Tack vare dig som är medlem* i Svenska kyrkan kan vi erbjuda alla som bor och arbetar i Haninge en växtplats för den inre människan. Här vårdas varje planta ömt. Hitta en lugn stund, någon att prata med eller inspiration för nya tankar.

www.osterhaningeforsamling.se

*Kyrkan är öppen för alla, oavsett medlemskap. Vill du bli medlem? Ring 08-555 670 06/00

REDAKTIONAnsvarig utgivare:Christer [email protected] 79 53

Chefredaktör:Boris [email protected] 68 50

Redaktionschefoch art director:Lars Winterstrand

MEDARBETARE IDETTA NUMMERSkribenter:Boris Benulic,Annika Svensson,Christina Larsson

Fotografer:Rickard L. Eriksson,Sofia Arkestål

Omslagsfoto:Rickard L. Eriksson

ANNONSERINGChrister Carlson076-555 79 [email protected]

TRYCKADvertsPrinting House

DISTRIBUTIONPosten distribuerarmagasinet till samt-liga företag i kom-munen, samt egendistribution till pu-blika platser i kom-munen.

UTGIVAREFormat Publishing,Birger Jarlsgatan 18,114 34 Stockholm

NÄSTA NUMMERVi fortsätter berättaom de stora sats-ningar och projektsom ska göra Ha-ninge till en magnetför företag som villväxa, och som sam-tidigt ska underlättaexpansionen för fö-retag som redanfinns här.

Och så låter vi digmöta två företagare– den yngste ochden äldste i kommu-nen. Vad kan de läraav varandra? Vilkadrömmar och erfa-renheter delar de –och vad skiljer demåt?

Om läsningen gördig hungrig, så lär inteden känslan minskaav vårt reportage omrestaurangnäringeni kommunen – hur ärdet att ha som af-färsidé att mättahungriga magar?Det blir en vandringfrån gatukök tillgourmetkrog … meden del intressantastopp på vägen.

PARTNER

Annons

Att vara företagare är att våga tro påsig själv. Att man kan. Och att manockså inser att man nästan alltid kanmer än man själv – eller omgiv-ningen – tror. Det är därför det härnumrets porträtt av Elisabet Hög-lund har så mycket att säga dig somär företagare. Det finns ingen affärs-verksamhet som är enkel. Det krävsalltid mod och tilltro för att att manska satsa sin tid och sina resurserför att utveckla en ny affärsidé i sittföretag – eller för den delen hållafast vid en gammal. Kanske ska enannan lärdom av porträttet vara attdet kan vara bra att ta sig tid att ut-veckla alla sidor av sin personlighet,som Elisabet Höglund har gjort. Detär inte nödvändigtvis så att det inne-bär att du tappar kraft – snarare ärdet möjligt att de olika aktiviteternager dig mer styrka.

Egentligen fungerar en ort och enkommun på samma sätt. Det är denallsidiga utvecklingen som ger sam-hället styrka, och att man vågar tropå det man har, och satsa. Det skild-rar vi genom ett ordentligt block omAlby berg där Stockholmsregionensgrönaste företagspark nu växer fram,och som kommer att kännetecknasav sin allsidighet; att den förenarteknik, företagande, människor,natur, fritid och miljö. Allsidighetenger styrka.

Och om det är någon som behövertro på sig själv, så är det den somkommer som invandrare till Sverigeoch vill starta företag. Vi låter digmöta en ung man som kom hit med

en brinnande lust att bli sin egen, fördet hade hans familj varit i genera-tioner i hans hemland. För honomvar det den självklara drömmen – endröm som han 25 år senare lyckatsförverkliga i två olika branscher, nuförbereder han sig för en tredjebransch, och i bakhuvudet lurarredan tankarna på den fjärde. Kan-ske är hans ord om att han ”älskarHaninge” det bästa betyg som före-tagsklimatet här kan få.

Den som vågar tro på sig själv harheller inga problem med att lyssnapå andra, och det är definitivt någotsom kännetecknar det framgångs-rika företaget – och det är därförpersonalen trivs så bra på Hylast,vars verksamhet vi också berättarom.

I det inledande porträttet av Elisa-bet Höglund möter du en kvinnasom fått kämpa sig fram och ta plats,och mött motstånd bland annat där-för att hon är just kvinna. Jag gissaratt hon skulle gilla det som hänt påCoca-Cola, som vi besöker för att fåreda på vad de gjort för att få ”Indu-strins Jämställdhetspris”.

Vi tror att vi genom våra intervjueroch samtal med olika människor iHaninge lyckats fånga en del av dennästan märkliga kombination avsjälvsäkerhet och ödmjukhet sompräglar kommunen. Om inte annat,så har vi i alla fall själva påverkats avden. #

Boris Benulic

AFFÄRSPLATS HANINGELEDARE – ATT VÅGA TRO PÅ SIG SJÄLV …OCH PÅ ALLA SINA MÖJLIGHETER

4 | A F F Ä R S P L A T S H A N I N G E | # 1 , 2 0 1 5

Vi hjälper dig och ditt företag att växa

Ett team nära dig

Vi hjälper ditt företag att växa

Hon är liten och rultig. Lymlarna som om-ringar henne är större och kraftigare. Detär inte första gången de trängt in henne iett hörn för att pina henne.

Den här gången köper hon sig fri.Med en påse äpplen.Hon är lättad. Känslan av lättnad kommer

med åren att sakta klinga av, men aldrigupplevelsen av självförakt, att hon gett efteroch köpt sig fri. Den känslan kommer attfölja henne resten av livet.

Den känslan är en av de saker som drivithenne framåt, den och viljan att ta revansch,att visa att man duger något till, ja, att mantill och med är väldigt bra.

Vi är antagligen många som vid det härlaget anser att Elisabet Höglund har bevisatdet många gånger om – på många områden.

Men det tycker hon inte själv: ”Jag haraldrig fått möjligheten att fullt ut förverkligaalla mina förmågor.”

RENÄSSANSOCH

REVANSCH

T E X T : B O R I S B E N U L I C

F O T O : S O F I A A R K E S T Å L


På datorn växer nästa text fram,på TV kan hon som ”idrottstokig”följa det som händer i skid-VM,och bakom henne hänger en avde tavlor hon målat – rummet itimmerstugan i Tungelsta är bådeen plats för arbete och avkoppling.

I dag bor hon i ett gammalt timmerhus i Tungelsta i Ha-ninge, tillsammans med maken Bosse. Det är på något sätten självklar plats för en person som förklarar att hon aldrigkänt sig hemma i de fina salongerna trots att hon är en kändjournalist, varit världsreporter på SVT, och har flera böckerbakom sig. För det är ingen typisk klassresa Elisabet gjort.Visst blev den lilla tjocka flickan från arbetarklassen fram-gångsrik, hon som av föreståndaren tvingades att svälta föratt gå ner i vikt när hon hamnade på barnhem. Hon blev enperson som intervjuade kända politiker, och var TV-stjärnai underhållningsprogram. Men Elisabet betonar att hon ald-rig lämnat sitt ursprung, aldrig klivit in i de ”fina salong-erna” och känt att hon hör hemma där.

”Jag vill leva enkelt”, förklarar hon. ”Jag avskyr över-klassens sätt att leva. Jag är den jag är, och skulle jag försökapassa in där skulle jag tvingas spela olika roller, och det kla-rar jag inte. Det är ingen klassresa jag gjort, jag har inte läm-nat min klass, utan bara lyft av det där oket som hindrar såmånga att försöka förverkliga sig själva.”

När jag talar om hennes tävlingsinstinkt och vilja att vinnarättar hon mig genom att förklara att hon inte har någotproblem med att förlora, och komma tvåa, eller på sjuttondeplats – bara hon vet att hon gjort sitt bästa. Det är det somär det viktiga – det är egentligen sig själv hon tävlar med –och då står hon inför en formidabel motståndare. Kanskeär det därför hon alltid pressat sig så hårt?

”När jag pluggade så arbetade jag samtidigt. Och så id-rottade jag.”

Hon får det att låta så enkelt. Studier. Arbete. Idrott. Samtidigt.I full fart. De flesta skulle kanske nöja sig med att koncentrera

sig på en av de där sakerna. Många människor fruktar att deinte ska räcka till, inte orka. Därför nöjer de sig med att stannavid sin läst. Och så är de rädda för vad omgivningen ska säga.Men Elisabet förstår inte varför man inte ska tro på sig själv ochsin förmåga, eller varför man ska bry sig om vad andra tycker.

”Det gäller att förvalta de gåvor man fått av Gud brukarjag tänka, även om jag inte tror på Gud.”

Men rätt många skulle nog ha börjat tro på en högre maktom de som liksom Elisabet drabbats av cancer i bukspott-körteln – något som upptäcktes efter det att hon brutit lår-benshalsen. Cancern hade dessutom orsakat diabetes.Livs hotande operationer, komplikationer, kaos i eftervården,och ständiga smärtor – att Elisabet kunde kämpa sig igenomdet berodde inte bara på hennes viljestyrka, utan säkert tillstor del också på hennes fysiska styrka. Och det här var inteen kamp där det räckte med att göra sitt bästa. Den härgången gällde det verkligen att vinna.

”Som ung började jag åka skidor i Göteborg, kan tyckaskonstigt men just det året hade vi mycket snö. Tävlingscykelför damer hade vid den tiden börjat växa fram, och tränarnasåg på den där smala tjejen med långa starka ben och tänkteatt hon borde satsa på cykel.”

De hade rätt, de där tränarna, och med åren vann Elisabettvå SM-guld, tre SM-silver och två brons, och så tävlade honi VM. Skidstavarna släppte hon aldrig helt, och tävlade ochvann i distriktsmästerskap. När jag försöker boka intervjunmed henne är det mitt i skid-VM, och det visar sig vara svårtatt få till en tid som passar för någon som själv beskriver sigsom ”idrottstokig”.

Det är inte vanligt med elitidrottare som också är intel-lektuella, och snart befinner vi oss åter i en diskussion omvad som begränsar människor, och vad som får dem att fri-villigt begränsa sig själva – varför är renässansidealet så ut-dött; tanken på att en individ kan bli framstående på fleraområden, och att det egentligen bara är en fråga om vilja,och att tro på sig själv. Elisabet påpekar att en faktor somofta glöms bort är att människor alltför ofta är lata. De villinte göra den där extra kraftansträngningen, eller göra någothelt nytt och pröva sig själva.

Om världen och samhället nu är så beskaffade att vi näs-tan uppmuntras till att begränsa oss, till att inte pröva våravingar – då kan man också utgå från att den som liksom Eli-sabet vill utveckla alla sina förmågor fått möta motståndfrån omgivningen. Det var därför hon sa upp sig från Sveri-ges Televison 2008. Då hade hon arbetat där i 25 år, och detvar ett år kvar till pensionen. Då brukar de flesta ta tag iskrivbordskanten för att hålla sig kvar, och invänta avtack-ningen. Men Elisabet var helt enkelt förbannad för att honinte fick några vettiga arbetsuppgifter, trots att hon självkom med förslag. Hon som hade varit reporter i Washing-ton, Amman och Bryssel fick när hon återvände sitta vid ett

”Elisabet påpekaratt en faktor

som oftaglöms bort äratt människor

alltför ofta är lata.”

R E N Ä S S A N S O C H R E V A N S C H


Elisabet är självlärd som målare … ochproduktiv … det har blivit 70 separat-utställningar med tiden.

skrivbord med oklara arbetsuppgifter, så hon surnade tilloch sa upp sig.

Vad skulle hända om hon i dag blev uppringd av SverigesTelevisions ledning som förklarade att: ”Förlåt Elisabet, vimisshushöll med din erfarenhet, energi och kompetens– kom tillbaka – du får välja vilken utlandspostering duvill!” Elisabet tvekar inte en sekund:

”Jag skulle vilja tillbaka till Mellanöstern. Visst är det såmycket svårare att arbeta där i dag – stora länder och områdenär ju stängda, eller helt livsfarliga att verka i som utrikes-korrespondent. Men det är där jag i så fall skulle vilja arbeta.”

Medan hon svarar ser jag för mitt inre en TV-bild fladdraförbi och en röst säger: ”Det här är Elisabet Höglund förRapport. Jag står vid frontlinjen mitt i Kobane där stridernanu rasar hus för hus när de kurdiska styrkorna slår tillbakaIS försök att åter inta staden.” För jag har liksom en känsla avatt hon inte skulle kunna hålla sig borta från de där livsfar-liga platserna – det är ännu ett jobb som bara måste göras.

När jag frågar om hon tror att hennes ålder spelar någonroll för att hon hamnade på undantag på Sveriges Televisionsvarar hon att det är klart att den gjorde, men hon vill integå med på att åldersdiskrimineringen är speciellt framträ-dande i media.

”Det är bara det att den syns tydligare där, men det är li-kadant överallt i hela samhället. Och den drabbar kvinnor hårt.I grund och botten är det en fråga om biologi, om kön. Närkvinnan passerat klimakteriet är hon på något sätt förbrukadi biologisk mening, eftersom hon inte kan föda barn längre,medan mannen kan sätta barn till världen långt upp i åren.Vi undviker att diskutera hur det här spelar in. Allt har bliviten fråga om miljö, och vad vi kan ändra med politiska be-slut. Visst kan man ändra mycket med politik, se bara påhur kvinnans ställning förändrats de senaste 100 åren, menvi måste försöka förstå de biologiska faktorerna också.”

Samma syn på kvinnor och ålder spelade antagligen in närElisabet blev uppringd av Aftonbladets chefredaktör JanHelin, som berättade att hennes kontrakt skulle sägas upp.De fem åren som krönikör på Aftonbladet var över. Det spe-lade ingen roll att hennes texter hörde till de mest lästa ochomdiskuterade. Helin anförde besparingsskäl, och man kanju undra varför besparingar alltid först drabbar just äldreoch kvinnor. Man kan också fundera på om de etableradetidningarnas nu nästan konstanta kris beror på att de möterde ekonomiska problemen med att skära bort de mest er-farna skribenterna.

Under samtalet förstärks min känsla av att styrkan hos Eli-sabet som journalist är just känslan av utanförskap, den somstår vid sidan av ser litet klarare på skeendet, och inte fångas

upp av trender, strömningar, och känslan av att det är bästatt tycka som alla andra för att få fortsätta tillhöra gemen-skapen. Jag påminner henne om en färsk kolumn hon skrivitom kvinnor i politiken där hon säger att visst är det bra att flerkvinnor tar ordentligt med plats i politiken; snart kanskealla borgerliga partier leds av kvinnor. Men i kolumnen på-pekar hon att om man betraktar hur det ser ut på arbets-marknaden är en tydlig tendens att när en verksamhet börjardomineras av kvinnor flyr männen det området eller yrket, ochprestige och löner sjunker. Kan samma sak hända i politiken?

”Ja, det finns en viss enkelspårighet när skeenden ska be-skrivas eller analyseras. Det finns verkligen en åsiktskorri-dor”, konstaterar Elisabet.

En del människor finner styrka och tillfredställelse i attmåla, och det gäller också Elisabet; hon började måla i oljanär hon var tolv år. Nu kan man förvisso tänka: men harhon inte en hel del annat att stå i? Måla också?

Men som med allt annat – att göra många olika saker be-höver inte innebära att man gör varje sak på ett sämre sätt.Verksamheterna på de olika områdena kan befrukta va-randra, och i vilket fall ge energi och styrka – som mål-ningen gör för Elisabet.

”Jag är helt självlärd när det gäller målning. Jag kan intetänka mig att gå på en målarkurs och låta någon annan be-rätta för mig hur jag ska göra”.

Nu ska man inte förledas att tro att det här är en liten hobbyför Elisabet, där tavlorna efterhand anhopas i torpet i Tung-elsta, eller stugan i Bergslagen. Hon har vid det här lagethunnit med mer än 70 separatutställningar.

När vi diskuterar hennes måleri hävdar jag att jag tyckermig se en viss påverkan från naivismen – något som hon de-finitivt bestrider – hon målar ju realistiskt, menar hon, i hen-nes tavlor finns inget av naivismens upplösande avperspektiv, proportioner och färgskalor.

”Jag försöker fånga det jag ser i naturen, och strävar efteratt fånga ljuset”, förklarar hon.

Men, försöker jag – finns det inte en känsla i dina tavlor somförbinder dem med naivismen – det där oförmedlade, denoskuldsfulla blicken, nyfikenheten?

”Jo, kanske att där finns något oskyldigt i dem”, hållerhon med om, utan att vika sig på det där med naivismen.

Och tänker jag, varför skulle man egentligen försöka placerain Elisabet i fack i det här fallet när man inte kan göra det inågot annat fall; hon går sin egen väg. Vad det än gäller.

Möjligen kan kanske det där vi enades om när det gällerhennes måleri sägas prägla hela hennes verksamhet …”oskyldig blick” … ”fånga ljuset”. #

R E N Ä S S A N S O C H R E V A N S C H

1 0 | A F F Ä R S P L A T S H A N I N G E | # 1 , 2 0 1 5

Tävlingar i skid-SM: 2Starter i Vasaloppet: 2Egna SM-guld i cykel: 2Antal utgivna böcker: 5

Sen 1989 har Elisabet haft ett70-tal konst utställningar. Honmålar figurativa landskap, ochskildrar hur mörkret möter lju-set, och där ljuset alltid segrar.

1) Antal delningar på Facebook –krönika om Jimmie Åkessonssjukdom och Elisabets kritik motdem som hånade honom för atthan blivit utbränd = 29 000.

2) Antal delningar på Facebook –kolumn som hon skrev om att ostinnehåller antibiotika = 14 000.

1969Vinner sin forsta cykeltavling.

1970Journalist pa Vastgota-Demokraten.

1971Vinner SM-guld i cykel.

1972Vinner sitt andra SM-guld i cykel,tavlar i cykel-VM.

1973Fil. kand. i litteraturhistoria, histo-ria, och kulturgeografi, tavlar icykel-VM.

1977–1981Bitradande pressombudsman paLO.

1980Fo rsta boken: ”Storkonflikten iden politiska debatten”.

1981–1983Arbetsmarknadsreporter pa VeckansAffarer.

1983–1987Arbetsmarknadsreporter pa Aktuellt.

1985Tilldelades priset som Sverigesbästa arbetsmarknadsreporterav Svenska Kommunalarbetare-förbundet.

1986Ger ut ”Kvinnans lilla deklara-tionsbok”.

1987–1996Kommentator samt ekonomiskoch politisk reporter på Rapport.

1990Korrespondent i Washington förRapport, ger ut en bok omvardags juridik: ”Kvinnan, familjenoch lagen”.

1996–2000Europakorrespondent i Bryssel förSveriges Television.

2001Skogs- och Lantbruksjournalis-ters Stora Pris för reportagen omdjurvård, plågsamma djurtrans-porter och djurmisshandel.

2008Deltagare i Let’s Dance, korre-spondent för Sveriges Television iMellanöstern.

2009Krönikör i både Expressen och Af-tonbladet, programledare förTV4:s Förkväll, vikarierandeprogramledare för Ring P1.

2010Ger ut sin självbiografi ”En kvinnamed det håret kan väl aldrig tas påallvar”, Årets Mappie (M-Magasin).

2012Utkommer med boken ”Nattensänglar” om sin långa och svårakamp mot cancern.

2013Deltar i På Spåret (2:a plats),kolumnist i Cancerfondens tidning”Rädda livet”.

ALLTIDPÅ VÄG

Andra skulle slagit sig till ronågonstans under färden ochansett att nu hade de skapattillräckligt. Men inte Elisabet,det är svårt att inte tänka påKarin Boyes rader när manföljer henne år för år:

”Den mätta dagen, den äraldrig störst.

Den bästa dagen är en dagav törst.

Nog finns det mål ochmening i vår färd –

men det är vägen, som ärmödan värd.”

Enligt SKI (Svenskt Kvalitetsindex) 2014 har Handelsbanken nöjdast kunder sett till hela bankbranschen, privat- ochföretagskunder sammanslaget.

Välkommen in på något av våra kontor i Haninge, Västerhaninge och Dalarö

En riktig bank harnöjda kunder

handelsbanken.se

DRÖMMER DUOM SALTSTÄNK,SOLDRÄNKTAKLIPPOR,OCH ROFÖR SJÄLEN?

Välkommen hem till oss, drömplatsen försjöbusar och landkrabbor. Vi finns vid haveti Nynäshamns Skärgård med vy över Bedarön.

08-520 111 20, [email protected]

Handla vin direkt från dinvinhandllare i Paris, smidigtoch enkelt med hemleverans!

Vi är nära vinbönderna och vin -gårdarna i Bordeaux, Bourgogne,och Rhône, men vårt hjärta ärdjupt förankrat i Champage.

Viner medkvalitet – för attdu alltid ska haett bra vin attservera, både tillvardags och fest!

Frihet, jämlikhet & gott vinwww.franskavinlistan.com

Annons Annons

Annons

Enkel brösthandskekan rädda livBröstcancer är den vanligaste cancer-formen bland kvinnor. Alla vet att vibör undersöka våra bröst varje månad.Prova att använda Sensi Femmesbrösthandske nästa gång. Du kommeratt förvånas hur enkelt det blir attkänna igenom dina bröst efter knölar.

Sensi Femme-handsken ökar känslig-heten i fingertopparna, och underlättardärmed möjligheten att hitta småknölar så små som knappnålshuvuden.

Tidig upptäckt av bröstcancer är mycket viktigt,då det ökar chansen för en lyckad behandling.

Beställ din brösthandske på www.sensifemme.se

Sensi Femme ABMarianne Sjöberg, VD, 0708-82 46 12Fia Hobbs, pressansvarig, 070-658 68 65

De första åren pluggade Isa svenska, och arbetade extra i enrestaurang där släktingar ordnat jobb åt honom. Han blevockså erbjuden anställning på Volvo.

”Men jag tackade nej till det, förklarar han. Jag visste attjag ville ha ett eget företag, ja, till och med flera företag. Intevara anställd hos någon.”

Den drömmen hade Isa haft ända sedan han var barn ochhjälpte till i sin pappas företag där man sålde jordbruksma-skiner. Pappan drev dessutom samtidigt ett jordbruk, ocharbetar fortfarande vid 87 års ålder.

Uppenbarligen har lusten till både affärer och hårt arbetegått i arv.

1992 flyttade Isa till Haninge för att börja jobba på Vega,Sveriges första hamburgerbar. Men tillsammans med sin tvil-lingbror, som ett år tidigare följt efter Isa till det nya landet,började han planera för en egen affärsverksamhet. De köptetillsammans en kebabrestaurang i Solna Centrum, drev denen period samtidigt som de rustade upp restaurangen. Efterett tag sålde de den med god förtjänst, och köpte en nysnabbmatsrestaurang. Rustade upp den. Sålde den. Köpteen ny. Genom åren har Isa ägt 14 restauranger som han han-terat på samma sätt. Han och brodern identifierade ställensom inte hade utnyttjat sin fulla potential, såg affärsmöjlig-heten, och utnyttjade den.

Jag undrar varför han upphörde med den verksamheten,och det förklarar han med att branschen blev tuffare, det


Många blir förvirrade när de kommer till ett nytt land för att börja ett nytt liv. De över-väldigas av okända miljöer, av ett språk vars melodi och ord de ännu inte behärskar.Oväntade seder och bruk.

Men inte den leende, ekorrpigge mannen som står framför mig. Han visste vadhan ville när han kom till Göteborg 1990. Han ville bygga upp ett stort företag. Hanhade inte tid att bli förvirrad.

Nu 25 år senare har han varit framgångsrikt verksam i två branscher, börjat för-beredda sitt inträde i en helt ny verksamhet, samtidigt som han funderar på vad hanska satsa på efter det.

Jag har kommit till Brandbergen för att ta reda på vad som driver Isa Akan attständigt arbeta, ständigt göra affärer.

EN SNABB RESATROTS MÅNGA

KURSÄNDRINGAR

T E X T : B O R I S B E N U L I C | F O T O : S O F I A A R K E S T Å L

Isa som barn tillsammans med sin tvillingbror och sinpappa – som fortfarande vid 87 års ålder arbetar medsin affärsverksamhet samt sitt jordbruk.

blev svårare att få restaurangerna lönsamma, och orsakenär att det var svårt att få alla anställda att arbeta långa, tuffapass. Isa själv tyckte det var självklart med 15-timmarspass,men var nöjd om personalen klarade tolv timmar.

När den turkiske ambassadören påpekade för Isa att det intefanns någon resebyrå inriktad på Turkiet i söderort insågIsa att det var en alldeles utmärkt möjlighet, och bestämdesig för att lämna restaurangbranschen.

Han hittade en lämplig lokal i Brandbergen, som ursprung-ligen varit en Pressbyråkiosk som sedan om vandlats till ettnärköp. Det blev basen för resebyrån, men efter som det varmöjligt att få plats med andra verksamheter också rustade hanupp närköpet, och öppnade en hämtpizzeria som efterhandbyggdes ut till en riktig restaurang. På något sätt är det typisktför honom. Varje minut ska användas, varje utrymme ut-nyttjas maximalt. Det finns alltid en krona att tjäna, en affär attinleda och avsluta framgångsrikt, den må vara stor eller liten.

”Från början var 100 procent av kunderna i resebyrånfrån Turkiet”, minns Isa, ”men i dag är 30 procent av rese-närerna svenskar.”

Han satsar inte så mycket på traditionell marknadsföring;han förlitar sig på att bra service och bra priser ska göra attmun mot mun-metoden ska leda till att kundskaran hela

tiden växer. Och hittills har det fungerat. Istanbul är detmest populära målet, även om man också erbjuder resor fördem som mest vill sola, bada, eller spela golf.

När jag frågar honom vilka upplevelser man inte fårmissa i Istanbul blir jag något förvånad över svaret.

”Det första du måste göra är att besöka en hamam”,säger han ivrigt, som om han ville ta oss i armen och ledaoss till ett sådant med en gång.

Hans beskrivning gör att man inser att man faktiskt börunna sig ett besök i ett turkiskt bad någon gång i sitt liv,men den lyriska berättelsen om ånga och porlande vattengör att man misstänker att det i så fall skulle leda till attman blir fast och beroende.

”För det andra måste du åka kollektivtrafik”, fortsätterhan, och när han ser min förundrade min förklarar Isa attdet är det absolut bästa sättet att möta människorna i Istan-bul, och uppleva deras vardag och verklighet.

Och så avslutar han med att man givetvis måste besöka mu-seerna och de historiska byggnaderna. Där är det mest enfråga om att det kan vara svårt att välja och hinna med idenna stad fylld av monument från så många olika epoker,där dynastier och härskare gjort allt för att eftervärlden skaminnas dem.

Man måste lära sig språket … … och studera den bransch man vill jobba i …

E N S N A B B R E S A T R O T S M Å N G A K U R S Ä N D R I N G A R


Efter många år som framgångsrik företagare – vilka rådskulle han ge till en ung utländsk man som kommer till Sve-rige och vill bli företagare?

”Han måste lära sig språket, säger Isa direkt. Och stu-dera – han ska lära sig det han behöver kunna i den branschhan vill satsa på. Han måste lära sig planera också. Dag fördag. Månad för månad. Se framåt. Vara noggrann medtider.”

Det där med att han betonar planering gör mig intresserad.Det känns inte som typiskt för turkisk affärskultur. Jag be-rättar om hur jag själv haft affärer med turkiska rörelseid-kare, och till slut lärde mig att alltid ta med en bok till ettavtalat möte – då kunde jag sitta och läsa i väntan på attden jag bokat träff med i sinom tid skulle dyka upp. Isa leroch säger att han själv ”nog blivit ganska svensk med åren”.

När jag träffar företagare för att porträttera dem slås jag av hurofta viljan att göra affärer gått i arv, och hur är det då med Isa?Hoppas han att hans tre barn ska bli företagare som han?Det nyss blyga leendet som fanns när han konstaterade sin”svenskhet” växlar upp i ett brett grin när han berättar omhur det äldsta barnet säljer mobiltelefoner, och trots att hanbara är 25 år redan är butiksansvarig, och blev utnämnd till2014 års bästa säljare i sin kategori. Det märks på Isa närhan pratar om familjen att den är viktig för honom.

”Jag arbetar mycket, så när jag är ledig vill jag göra alltmed min familj. Om jag ska promenera, så gör jag det medfamiljen. Om jag ska simma, så gör jag det med familjen.”Och varje kväll lämnar han kontoret för en timme eller tvåför att äta middag med fru och barn och diskutera vad somhänt under dagen. Sedan går han tillbaka till kontoret.

Isa nöjer sig förstås dock inte med att låta resebyrån växa, varjeutrymme ska som sagt utnyttjas, och när en affärsbekant en dag

diskuterade med honom om behovet av studentbostäder insågIsa att hans kontor var omgivet av en rejäl bit mark. Mark somIsa ägde. Ekvationen var ganska enkel. Det behövdes student -bostäder. Isa hade mark. Alltså skulle Isa bygga studentbostäder.2016 inleds projektet. Vid det här laget har jag börjat lära mighur Isa tänker, så jag frågar nyfiket vad som kommer att blinästa satsning. Vad händer när studentbostäderna är byggda?

”Hotell”, säger han med nästan slutna ögon. ”Hotell. Jaghar alltid drömt om att ha ett hotell.”

Jag frågar aldrig var han tänker sig att det där hotellet skafinnas, det behövs inte. Jag lägger nämligen ihop ett och ett.Under intervjun har Isa berättar att han älskar Haninge, ochatt han inte kan tänka sig att flytta därifrån. En stund senarepåpekar han att det är bra att kommunen nu satsar på attlocka mer turister till kommunen … #

… man måste också planera. Dag för dag … … och vara noggrann med tider.

E N S N A B B R E S A T R O T S M Å N G A K U R S Ä N D R I N G A R

# 1 , 2 0 1 5 | A F F Ä R S P L A T S H A N I N G E | 1 7

TIFIED BYCER

IONTORGANISA

HYLAST AB etabl

bred kompetens och se

Postadress

ag 1990 och ligger idlerades år

ervar samt reparerar olika slags

Besöksadress

i Jordbro Företagspark, söder

s fordon, släp och entreprenadm

elefonT

i har en om Stockholm. V

. Företaget är bland maskiner

Hemsida .hylast.se www

Den personliga redovisningsbyrånNiva Ekonomi AB är en redovisningsbyrå som vänder sig främst till Er som driver små ellermedelstora företag oberoende av branschtillhörighet. Vi sköter våra kunders löpande redovisning,löneadministration, deklarationer, bokslut, bolagsbildningar och årsredovisningar med mera. Vifungerar som våra kunders ekonomiavdelning.

Vi tror starkt på att företag behöver ha en nära och långsiktig relation till sin redovisnings-byrå för att lyckas med sitt företagande. Som kund hos oss ska du känna dig trygg och säker påatt din redovisning sköts korrekt och riktigt och att vi alltid sätter dig och ditt företag i fokus.

Markörgatan 10, Handen | 08-778 20 00www.nivaekonomi.se | [email protected]

Annons

Annons

VD Klas Andersen är synbart stolt när han pekar ut det somskiljer lokalerna från andra verkstäder där man repareraroch bygger om tunga fordon. Det är bredare än det brukarvara mellan stationerna, vilket ger reparatörerna mer ut-rymme, och gör uppdragen mer lättjobbade. I golvet finnsingjutna stålbalkar som gör det lätt att svetsa fast stag somska användas då ett fordon riktas.

Allt är genomtänkt, men det som slår en mest är hur rentoch prydligt det är överallt. Inga oljefläckar, inga sopor, ingaverktyg eller maskindelar som ligger litet här och där, detsyns helt enkelt inte som om anläggningen varit i drift i treår med tvåskift och 5 000 utförda uppdrag. Det är alltid ettsäkert tecken på att personalen trivs. Om inte annat, så slipperde frysa när de arbetar här; en mil rör garanterar golvvärmen.

”När vi bestämde oss för att bygga en ny verkstad drog viin hela personalen i arbetet. Vi organiserade arbetsgrupper,”berättar Klas, ”där vi gick igenom alla moment och delar avverksamheten, och alla fick tycka till om hur det skulle se ut.”

Resultatet är uppenbarligen en personal som är nöjd; om-sättningen är låg, och de två som anställdes först i företaget

när det startade för 25 år sedan finns fortfarande kvar. Men nuär bemanningen mycket större. Ungefär 25 personer arbetari verkstadsbolaget, och 20 i det åkeribolag där man hyr utfordon, chaufförer, och entreprenadmaskiner. Verksamhetenhar växt stadigt och säkert – för precis som Klas lyssnar på dehan har som anställda, så lyssnar han på marknaden, tittarpå det som sker, och anpassar verksamheten efter det.

”Numera kommer man inte långt med bara skruvmejseloch skiftnyckel. Nu gäller det att behärska datorer och elek-troniskt styrda system. Därför utbildar vi vår personal helatiden så att de hänger med i utvecklingen”, säger han sam-tidigt som vi passerar en vägg fylld med diplom och certifi-kat som vittnar om alla kurser personalen gått igenom.

När jag uttrycker min häpnad över att det är så många inram -ade diplom, höjer ekonomichefen Elin Andersen på ena ögon -brynet, och förklarar att de har några stora packlårar fylldamed diplom, det jag ser är bara det som fick plats på väggen.

”Diplomen som visar att man har rätt att ’släcka tvåor’är viktiga. Får man en besiktningsanmärkning som kräver

En del framgångsrika företag byggs upp genom att någon får enbriljant idé, och till slut tvingar verkligheten att anpassa sig efterden.

Andra framgångsrika företag byggs upp genom att någon an-passar verksamheten efter verkligheten.

När vi går runt i Hylasts verkstäder förstår jag att det här ettföretag av den senare sorten.

HYLAST HYLLARUTBILDNING



H Y L A S T H Y L L A R U T B I L D N I N G


efter kontroll utför Hylast reparationen, och meddelarTransport styrelsen att felet är åtgärdat. Kunderna blir nöjda,eftersom de slipper åka tillbaka till bilbesiktningen för ef-terkontroll.”

Ett sätt för Hylast att säkra inflödet av personal som klararav den snabba tekniska utvecklingen är att samarbeta medFredrika Bremer-gymnasiets linje för ”Lastbil och mobilamaskiner”. Ett tag var det tal om att utbildningen skulle läg-gas ner, men samarbetet mellan skolan och Hylast gjorde att

den kunde räddas. Men kan det vara så att lärlingsutbild-ningen är viktigt för företaget eftersom den innebär att manfår ersättning för de lärlingar man tar emot?

”Inte alls”, förklarar Elin. ”Det är mest en symbolisk er-sättning vi får. Och så kostar det ju oss en del resurser attutbilda och avsätta personal som blir handledare, och att halärlingar med i verksamheten under den praktiktid somutgör hälften av utbildningen.”

”Det känns som ett bra sätt att bidra till en bra skola”, fort-sätter Klas, ”Och så får vi en bra blick för vilka som är riktigt

bra bland lärlingarna. Det är på alla sätt en utmärkt lösningför alla inblandade – skolan, eleverna, och oss.”

Hylast är tämligen okänsligt för konjunkturer. I dåliga tider,när det inte köps nya produkter utan åkare och entreprenö-rer sliter på maskinparken ett år till, blir det många repara-tioner. I goda tider blir det service och påbyggnader påfordon som kranar och kärllyftar. Bredden i utbudet avtjänster gör att man kan hantera alla märken på mark naden;därför märker man inte av om det går sämre för en tillver-

kare, för då går det oftastbättre för någon annan.

Klas och Elin talar om före-tagets framgångar och tillväxtpå ett väldigt tillbakalutat sätt.Att det går framåt verkar inte såmycket bero på storslagnaplaner, utan på att man är nogamed detaljerna, och att göraallt så bra det bara går. I detingår att man hela tiden ligger itakt med utvecklingen på allaområden, och då är digitalise-ring en självklarhet – även närdet gäller administrationen.

”70 procent av våra leve-rantörsfakturor är digitala”,säger Elin, ”och 50 procent avkundfakturorna.”

I lagret, som består av 400hyll meter produkter i enplatsbesparande paternoster-hiss, har alla produkter enstreckkod, vilket underlättarhanteringen väldigt mycket.

Och för ett företag som helatiden spanar efter trender i ut-vecklingen är det självklart attman kontinuerligt granskarsin verksamhet ur miljöper-spektiv – men det är också vik-

tigt att erbjuda tjänster som bidrar till ett grönare samhälle.

”Vi kommer att satsa på en utrustning för axelmätning”,berättar Klas. ”Då kan vi garantera att fordonets hjul är rättställda – det spar inte bara pengar för ägaren utan ocksåbränsle – och är därmed bättre för miljön.”

Vi tar de avslutande bilderna ute på gården som är fylld medstora, tunga fordon; lastbilar, dragfordon, hjullastare – närdet väl börjar byggas ordentligt i Stockholms södra delarkommer det i alla fall inte bromsas på grund av att det intefinns servicekapacitet i regionen. #

En verkstad blir lätt stökig, speciellt om det är fullt med jobb och uppdrag. Men på Hylast råderordning. Det märks att personalen bryr sig om sin arbetsplats.

Elin Andersen och Klas Andersenser med tillförsikt på framtiden.Bredden och kunnandet i företagetgör att man står stark oavsett omdet är låg- eller högkonjunktur.

Även på ett företagsom satsar på att be-härska det senasteinom teknologin be-hövs det muskelkraftoch rediga verktyg.

Välkommen till fastighetsmäklarenmed nöjdare kunder.Med över 20 år som verksamt fastighetsmäklarföretag i kommunen vågar vi nog påstå att vi kan vårt område och namnet på nästan varenda gata. Vi är kommunens mest anlitade mäklarföretag. Vi har ett brett kunnande och stor erfarenhet – utnyttja det. Kontakta oss när du har frågor eller funderingar runt att sälja eller köpa en bostad.

Fastighetsmäklaren med nöjdare kunder. www.husmanhagberg.se

HusmanHagberg Haninge/VästerhaningeTel 08-777 32 00 • E-post [email protected]

Martin Lundberg

Johan BrooHultgren

Amelia Hällborn

Mats Lundberg

Daniel Lundberg

Erika Nohagen

Emelie Palm Angelica Sjölander

Jimmy Wiegel Daniel VarliLovisa Runsten

Pernilla NorbergAdvokatfirman Nova

Specialiserad på affärsjuridik,bolagsrätt, avtalsrätt, tvistemål,

arbetsrätt och företagsrekonstruktion

08-566 366 23, 070-556 69 64, [email protected]

Alla företag behöveren egen juristAlla företag behöveren egen jurist

Annons

Annons

Allt fler lockas av grön prägel i kombination med citynära läge.

FLYGANDE START FÖRETAG

”Läget mitt emellan city och den nya storhamnen iNynäs hamn är unikt i sig – men så finns det också andrastyrkor som gör att Albyberg spelar i en division för sig”,menar Senada Custovic som är etableringsansvarig iHaninge kommun.

T FÖR ALBYBERGGSPARK

T E X T : F R E D R I K Å B E R G | F O T O : H A N I N G E K O M M U N

Efter mångårig planering och den senaste tidens markarbe-ten rullar nu Albyberg företagspark ut på allvar. Den förstahuskroppen, av närmare fyrtiotalet tilltänkta, är inflyttnings-klar – och redan i princip fullt uthyrd. Genom den lokalaentreprenören Albybergsfastigheter AB står nu fler byggna-der på tur – samtidigt som Haninge kommun förhandlarmed intressenter som själva vill köpa mark och bygga i egenregi. Även från internationella aktörer växer intresset fördenna så strategiskt viktiga plats i det expansiva Stockholm.

”Läget mitt emellan city och den nya storhamnen i Nynäs -hamn är unikt i sig – men så finns det också andra styrkor somgör att Albyberg spelar i en division för sig”, menar SenadaCustovic som är etableringsansvarig i Haninge kommun.

Genom det lokala Albybergfastigheter AB byggs företagslo-kaler för uthyrning, men ungefär hälften av ytan i förstaetappen kommer att erbjudas till intressenter som vill byggasjälva. Tillsammans med etapp 2 kommer Albyberg att ut-göras av 830 000 m2 markyta. Det gör området inte baratill ett av de större i sitt slag i Stockholmsregionen – utanockså genom sitt gröna läge till ett av de riktigt unika. Medskördeängar, skogar och sjöar i ena riktningen, och den för-bipasserande riksväg 73 i den andra är Albyberg på mångasätt ett strategiskt val för entreprenören. Stråket förbinderhuvudstaden med den nya storhamnen i Nynäshamn, ochskapar därigenom en gateway till nya internationella affärer.

”Södertörn är i sig en mycket intressant marknad med 450 000invånare och 45 000 företag – varav ungefär en tredjedelfinns i Albybergs omedelbara närområde”, säger Senada.

Som etableringsansvarig arbetar Senada över ett brett fältnär framtidens Haninge formas. Tjänsten är ny och har till-kommit i en fas då kommunen växer kraftigt, inte minstgenom utvecklingen av stadskärnan med projekt som Ha-ningeterrassen och Vega stadsdel. För Senada är dock nä-ringslivsfrågor inget nytt. De senaste tolv åren har honarbetat inom kommunen med näringslivsfrågor, i rollernasom näringslivschef och näringslivsutvecklare.

”Det råder huggsexa om mark i hela det snabbväxande Stock -holm – och för Haninge, som utnämnts till regional stadskärnapå östra Södertörn, har tillgången till just mark blivit vår tyd-liga konkurrensfördel”, säger Senada som tillägger att man intebara vill exploatera – utan också slå mynt av det gröna läget.”Den som etablerar företaget i Albyberg når motorvägen likasnabbt som skogsstigen. På kortare tid än man tar sig tillSture plan med bil, kan man promenera rätt in i den orörda ochstill samma nationalparken i Tyresta. Det är ett faktum somladdar vilket varumärke som helst med nya gröna värden,vilket också är viktigt i kampen om morgondagens arbetskraft.”

Även själva företagsparken smyckas med naturens egna ut-tryck, och materialval och planteringar följer den starka

ekotrenden. De som arbetar i området, tilltänkta 3 000 själar,har också möjlighet att bidra till hållbarhetsperspektivet.

”Inte minst när det gäller att ta sig till och från jobbet. Denomedelbara närheten till riksväg 73 kapar transportsträckorna,men kanske framför allt finns möjligheten att välja kollek-tivtrafik med de direktbussar som ansluter pendeltågsstatio-nerna i närliggande Jordbro och Västerhaninge. Även för densom vill ta cykeln till jobbet finns möjligheterna, genom dencykelled som ringlar förbi Albyberg från Handen och Jordbro.”

På önskelistan över framtidsetableringar i Albyberg harkommunen listat verksamheter med tydlig miljöprägel. Snä-vare definierat kan det exempelvis handla om företag inomden så kallade ”clean tech”-sektorn – så som innovatöreroch producenter av förnybar energi. Men även verksamhetermed minimal klimatpåverkan är intressanta.

”Vi är ganska öppna, så länge det inte belastar miljön. Vivill ju också ha en bred mix och skapa en mångfald i före-tagsparken”, förklarar Senada. ”Det är också viktigt att desom etablerar sig här får tillgång till en bra service på om-rådet och att man kan handla av varandra. Därför tittar viinte bara på de som vill etablera kontor och lättare indu-strier – utan även hotell och restaurangverksamhet, för attbara nämna några exempel.”

Prospektlistan är redan välfylld och Albyberg har nått ettläge där man till och med tvingas tacka nej till förfrågningar.Något av ett angenämt dilemma – för samtidigt som manvill få rätt blandning av företag och ur ett miljöperspektiv,så känns det inte bra att stänga dörrar.

”Oftast löser vi det genom att hänvisa till andra befintligaföretagsområden i Haninge – dessutom pågår det i expan-siva Jordbro företagspark ett planarbete för att utöka före-tagsmarken där. Hela Haninges styrka är de logistiskaförutsättningarna och närheten till huvudstaden, säger Senada.

Summerar vill hon dock göra med det som hon tycker ärmest karakteristiskt för Haninge.

”Dynamiken i att kunna erbjuda både en expansiv tätort ochen litet mer vilsam glesbygd. Här finns gott om grönt guld ochblåa pärlor – vår vida skärgård med fyratusen sköna öar!” #

Albyberg företagspark byggs i två omgångar. Etapp 1 har en mark -yta om 330 000 m2 – varav hälften bebyggs i regi av Albyberg-fastigheter AB, och resterande mark säljs i plansprängt skickgenom Haninge kommun.

För etapp två pågår planläggning av en markyta motsvarande500 000 m2. Marken ägs av Haninge kommun och tomternasäljs till etablerare som själva vill bygga och äga sina fastigheter.

I färdigt skick kommer Albyberg företagspark att utgöras av830 000 m2 markyta och beräknas få över 3 000 nya arbets-platser.


F L Y G A N D E S T A R T F Ö R A L B Y B E R G F Ö R E T A G S P A R K

Format Publishing är ett mediebolag som producerar och ger utegna och andras tidningar. Vi skapar attraktiva mötes platser, medett kvalitativt publicistiskt innehåll till tydliga målgrupper. Fokusligger på innehåll, kundnytta och självständig journalistik.

Kontakta Christer Carlson:076-555 79 53, [email protected]

Vi gör dina kundmagasin, personal-tidningar, mässblad, interninforma-tion – på papper eller kostnadsfripublicering på webben.

VILKEN TIDNING VILL DU GE UT?

Tidningarna du ser här finns bara i våra dröm-mar (förutom Affärsplats Haninge, förstås),men vem vet, vi kanske ger ut dem en dag …Har du egna tankar om att ge ut en tidningtill kunder och anställda? Vi gör det möjligt.

Annons

Vi åker kommunalt till vårt möte – något annat går inte an,känns det som när man ska träffa personer som åtagit sigatt utveckla ett miljövänligt stort område för många företagsverksamheter. Då får vi också möjligheten att promeneragenom Jordbro, och bli påminda om hur stark företagsam-heten är i Sverige, och hur landets ekonomiska styrka är be-roende av alla dessa små och medelstora företag som fyllerkvarter efter kvarter i området. Det är all denna företagsam-het som gör att trycket på Haninge är stort. Många företagsöker sig utåt från det inre av Stockholm, och lika mångasöker sig utifrån landet in mot huvudstaden.

En av skärningspunkterna blir då Albyberg med sitt läge vidväg 73, och sin placering mitt emellan Stockholm och Ny-näshamns nya storhamn Norvik. Snabba transporter tillStockholm, och en enkel väg ut till Europa.

”Elva minuter”, säger Else-Marie Johansson. ”Elva minu-ter! Jag brukar ofta få förklara för kunder att så nära ligger

Globen. Många lever i föreställningen att Haninge är sålångt bort. Det är tvärtom – det är nära till det mesta.”

Albybergfastigheter köpte mark i området redan 2007, ochhar därför kunnat vara med från början i planeringsarbetettillsammans med kommunen. Företaget äger hälften av om-rådet, 167 000 m2. Man har anlitat Skanska som entreprenörför markarbetena.

När Else-Marie berättar om det som gjorts märker man attdet kanske verkligen är så att de som arbetar med Albybergverkligen tänker på miljön i alla avseenden.

”Vi ville att det skulle vara ett grönt bygge, till exempelatt alla jordmassor skulle hanteras på plats, och att vi inteskulle få en massa transporter från området. Jag märkte attSkanskas representanter var litet skeptiska till tanken. Menefter ett tag kom de tillbaka, och sa att det var klart att detskulle bli ett grönt bygge.”

Ibland blir man litet misstänksam när man läser kommunaladetalj planer som berättar hur fint det ska bli i framtiden. Menarde verkligen allvar, frågar man sig. Kan det bli så bra?

Ungefär så reagerade jag när jag studerade detaljplanen förHaninges nya företagspark Albyberg. Grönområden, naturparker,gångvägar, kaféer, solkraft – varje miljöväns dröm. För bra för attvara sant?

För att få reda på hur det går besökte vi ägarna till Albyberg-fastigheter, det privata bolag som tillsammans med kommunenäger och utvecklar området.

ALBY(L)BERG SKABOTA REGIONENS

VÄXTVÄRK



Else-Marie Johanssonstuderar ritningarna tillde byggnader som skauppföras på en del avföretagets mark i om-rådet. Totalt äger manhälften av den marksom ska bebyggas.

A L B Y ( L ) B E R G S K A B O T A R E G I O N E N S V Ä X T V Ä R K

Den första fastigheten står nu klar, och inflyttning sker all-deles i början på mars i den 9 300 m2 stora byggnaden.Under vårt möte ringer telefonen då och då med de sista in-spektionsbeskeden för just den byggnaden. Sambon KajNilsson, som grundade företaget, kommer in för att få dis-kutera något, och så ska Else-Marie prata med oss samtidigt– men hon är orubbligt lugn hela tiden. Det är nog nödvän-digt om man ska driva det här projektet, och samtidigt tahand om alla de hyresgäster företaget redan har i Jordbro,Skrubba, och Eriksberg.

Märkligt nog var tanken med Albybergfastigheter att Else-Marie och Kaj skulle trappa ner på det här med arbete. Kajhade byggt upp en golvfirma, och börjat investera så småtti fastigheter. När de träffades kom Else-Marie från ledandebefattningar i leksaks- och licensbranschen, där hon arbetatmed rättigheter i Norden och Östeuropa.

Något hände uppenbarligen när de möttes, och tillsammansgav de sig in i fastighetsbranschen. Nedtrappningen blev enupptrappning.

Men hur är det då med de gröna värdena och miljötänkan-det – hur ska detaljplanens alla ord uppfyllas? Kan de ensuppfyllas? Else-Marie ger mig närmast en förnärmad blickoch förklarar att det är klart att de kan. Hon drar fram skis-sen över den fastighet som snart får sina första hyresgäster.

Ett bestämt pekfinger pekar på taken. Där är det solceller.Alla byggnader som uppförs kommer att få solceller påtaken. Alla lampor blir LED-lampor. Bergvärme ... förstås.

När genomgången är klar lutar hon sig lite bakåt i stolenoch förklarar med ett vänligt och glatt tonfall:

”… och så tänker Kaj plantera vinrankor på fasaderna.Och så blir det persikoträd.”

Den här satsningen beror inte bara på Else-Maries och Kajsegna intresse för gröna värden – det är också ett sätt att lockarätt sorts hyresgäster. När byggnationen av de första loka-lerna fördröjdes på grund av överklagande, var en del hyres-gäster som var klara tvungna att hoppa av. Men så fanns detföretag som stannade just därför att de tyckte att miljösats-ningen i byggnaden och området var så tilltalande och viktigt.

Dessutom gör solceller och bergvärme inte bara att bygg-naderna blir klimatneutrala – flera av dem kommer ocksåatt producera ett energiöverskott som kan säljas och använ-das av andra. Sammantaget blir inriktningen på miljövän-lighet något som är ekonomiskt fördelaktigt för alla;fastighetsägare, hyresgäst … och samhället i stort. Och Al-bybergfastigheter nöjer sig inte med att satsa på miljön närde bygger nytt – efterhand ska de gamla fastigheter manäger också få solceller på taket. Snart står också ett litetvindkraftverk på plats vid företagets kontor i Jordbro.


Stålstommar

Garanterat

Ä K T A

Northpower Stålhallar AB projekterar, tillverkar ochmonterar isolerade industrihallar åt Albybergfastigheter AB.www.northpower.se | 08-650 92 80 | Rörvägen 55, 136 50 Jordbro

Annons

Din lokala redovisningsbyrå, verksam sedan 2001 och med personal som är bland annat

Ekonomipatrullen är en redovisningsbyrå med glada och trevliga tjejer.Vi arbetar snabbt och effektivt; antingen hos Er eller från vårt kontor i Haninge.

Vår affärsidé är att få ner kostnaderna för allt ekonomiarbete inklusive boksluts- och revisionskostnader i mindre bolag till ett minimum.

Vi samarbetar med lokala revisorer och försäkringsrådgivare som kan hjälpa Er till bästa möjliga lösningar, både för företaget och din privatekonomi.

Tveka inte att kontakta oss för ett kostnadsfritt möte över en kopp kaffe.

www.ekp.nu, Träffgatan 2, Haninge, 0735-451 068

En trygg och pålitlig ekonomipartner för dig med höga krav.

Välkommen!

Administration, elektriker, arbetsmiljöingenjör, chaufför, redovisning, fastighetsskötsel eller andra uppdrag. Vi är snabbt på plats när du behöver en extra resurs till företaget.

Ring Veteranpoolen:

08-518 165 55www.veteranpoolen.se

Flexibel bemanning på dina villkor!

Inga startavgifter eller bindningstider.

Annons

Annons

Den första hyresgästen i Albyberg blir Smart Microfi-ber System, och i början på juni räknar man med att yt-terligare två hyresgäster ska flytta in i resten av den storabyggnaden.

Det är uppenbart att Else-Marie är stolt, inte bara över detegna företagets byggen – hon är lika stolt över allt somgörs av kommunen, och som ska göras i vad som ska bliStockholmsregionens intressanta företagspark. Nu börjarpekandet igen: ”Där har naturparken fått uppsnyggadegångstigar”, ”Där har man byggt dammar”, ”Där blir detcykelvägar.” Man inser efterhand att det kommer att blien grönskande företagspark, inte bara en med ett ochannat träd som planterats ut i efterhand. Förhoppningsvisbyggs här också framöver kaféer och restauranger när välföretagen blivit fler, och Else-Marie och Kaj funderar påom inte ett hotell precis vid infarten är vad som behövs –där planen medger en 35 meter hög byggnad.

Fascinerande nog är det Kaj som själv ritar en stor del avbyggnaderna – utan att vara utbildad arkitekt – men attdet är en fungerande lösning visar sig av att många av fö-retagets hyresgäster finns kvar, och har växt tillsammansmed Albybergfastigheter genom åren. Det gör också attdiskussioner och samtal går snabbare med kunder, och attaffärer kan fullbordas snabbare. Kaj kan gå direkt frånförhandlingsbordet till ritbordet, och komma tillbakamed ett förslag. ”Anpassning till kundens behov är vik-tigt”, påpekar Else-Marie, och de skräddarsyr lokalernaefter de behov och önskemål som finns. Men som honockså säger:

”Det är viktigt att få kunden att fundera på hur det serut i framtiden. Kommer man att växa? Hur mycket? Medvilken form av verksamhet?”

Vad man ofta glömmer bort är att en bra företagsparkkräver att det finns en bra fastighetsägare och hyresvärd.Jag har förberett frågor kring detta, men upptäcker attjag inte ställer dem under intervjun. Svaren har gett sigsjälva under samtalet. För vad kan man mer begära av enfastighetsägare än att en av de två i ledningen själv ritarbyggnaderna, och att han tillsammans med den andraverkar ha koll på varenda hyresgäst – hur många kvadratde har, vilken inriktning och vilka speciella lösningar dehar, och hur länge de funnits som kunder. Och som omdet inte räckte verkar de också hinna med att stå i tätkontakt med entreprenörer, hantverkare, och nämnder.

När jag undrar om företaget inte är intresserat av attdelta i utvecklingen av nästa del av Albyberg skrattarElse-Marie bort frågan med orden: ”Nej, någon gång skaman gå i pension också”.

Nåja, tänker jag. Jag är inte så säker på det. #

A L B Y ( L ) B E R G S K A B O T A R E G I O N E N S V Ä X T V Ä R K


”11 minuter. Bara11 minuter.” Else-Marie brukar oftabetona hur näradet är till Globenfrån Albyberg.


Bra planering och kompetenta entreprenörer har gjort att byggandet gått snabbt. Så här såg det ut i oktober 2014 …

… och så här långt hade man kommit en månad senare, den 5 november …

… och två veckor senare börjar allt verkligen ta form.

Tack alla kunder för förtroendet!Arbetet med att bli en ännu bättre finansiell partner för dig och ditt företag är redan i full gång!

Kom förbi på Årstaängsvägen 21 B på Liljeholmskajen/Marievik

eller kontakta oss på 0752-48 30 48.

danskebank.se/aretsaf farsbank

Årets Af färsbank 2014

”På kontoret är man nio kundansvariga”, berättar JanLindgren som är ställföreträdande kontorschef.

”Vi har ingen speciell indelning i branscher eller geogra-fiska områden”, förklarar Frida Bergqvist, som är en av dekundansvariga. ”Det ger oss ett bra helhetsgrepp att få rörasig mellan små och stora företag, och över hela Södertörn… och så blir arbetet än mer stimulerande genom omväx-lingen.”

Men här har man inte märkt någon större frågvishet hoskunderna efter det senaste räntebeskedet. Och vad sänk-ningen kommer att innebära att svårt att förutsäga.

”Tanken med sänkningen var ju att man skulle öka män-niskors lust att konsumera, och företagens investeringar”,

säger Jan. ”Då får man igång inflationen. Men det resone-manget utgår från att det finns ett köpsug från de markna-der vi exporterar till, och det gör det ju inte. I viktigamarknader för svensk export som Tyskland finns ju en storekonomisk osäkerhet – betingad inte bara av hur det ska gåmed Grekland. Och även om Obama deklarerat att USAlämnat lågkonjunkturen bakom sig, så ser vi inte så tydligatecken på det än.”

Vad Jan däremot hoppas på är att stora planerade byggpro-jekt ska komma igång – här ser han det som sker i Albybergsom viktigt.

”Antalet ’industriområden’ i söderort är ju krympande,varför detta är ett mycket välkommet tillskott. Bra att enkommun tillsammans med en driven entreprenör kan gå

När du åker runt och träffar företagare i Haninge inser du snabbthur viktiga bankerna är. Checkkrediter och cash management,investeringsdiskussioner, leasing … allt det är svårt att tänka sigutan att en bank finns med i bilden.

Men vad händer egentligen på ett bankkontor i dessa dagar,då Riksbanken sänkt reporäntan, och vi för första gången har ennegativ ränta? Är rådgivarna nedringda av företagskunder somvill diskutera vad som kan hända? För att få svar på frågan åktevi ut till Danske Banks kontor i Liljeholmen. Här arbetar man medhela Södertörnsområdet, och Haninge.

VAD TRORBANKEN

OM FRAMTIDEN?

T E X T : R E D A K T I O N E N | F O T O : S O F I A A R K E S T Å L


från ord till handling. Den nya godshamnen i Norvik i Ny-näshamn kommer ju att skapa ett ännu större intresse omoch kring väg 73. Hoppas bara att man även här snart kangå från ord till handling. Det är som sagt för många bety-dande infrastrukturprojekt i söderort som lagts på is, såsomSödertörnsleden, Spårväg Syd, och i viss mån även Förbifar-ten.”

Men hur gör en bank för att få nya företagskunder – är detenbart fråga om vilken ränta, och vilka villkor och avgifterman erbjuder?

”För oss är nog det viktiga att bygga en bra relation medkunden”, menar Frida. ”Han ska känna att vi kan bidramed något i varje led av hans verksamhet – inte bara medrörelsekrediter. Och lyckas man bygga en sådan relation

med en kund får man nya kunder – ryktet sprider sig, detblir ringar på vattnet. Och får man till en bra relation stan-nar kunden. Vi har fall där en av våra kunder blivit erbjudenbättre priser hos en annan bank, men ändå valt att stannadärför att man var så nöjd med vår allsidiga service och våratjänster.”

Men man är som sagt inte nöjd med att kunder stannar, manvill förstås också ha fler. Och man slår sig inte till ro medatt man 2014 blev utsedd till ”Årets Affärsbank”.

”I dag har vi fem procent av marknaden i Sverige”, av-slutar Jan, ”men målet är att vi ska ha en tiondel av den.”

Jag tycker mig nästan höra ett litet ”minst” innan han säger”en tiondel”, och antagligen hör jag alldeles rätt. #

”Vi har ingen speciell indelning i branscher eller geografiska om-råden”, förklarar Frida Bergqvist, som är en av de kundansvariga.”Det ger oss ett bra helhetsgrepp.”

”Bra att en kommun, tillsammans med en driven entreprenör, kangå från ord till handling”, säger Jan Lindgren om utvecklingen iAlbyberg.


V A D T R O R B A N K E N O M F R A M T I D E N ?

Här finns plats för dina idéer...I Handenterminalen i Handens Centrum har vi lediga lokaler för alla behov. Från kontor på 10 kvm för dig som är egenföretagare till flexibla kontors- och butikslokaler på upp till 3.000 kvm. Och allt där emellan. Du blir granne med Handens pendeltågsstation och Nynäsvägen ligger på en minuts avstånd.

Låter det intressant? Ring Johan Blomkvist för en visning eller mer information, tfn 075-241 55 27.

och allt annat som ryms mellan 10 och 3.000 kvadratmeter

STENAFASTIGHETER.SE

Ring Johan Blomkvist

för visning!075-241 55 27

Nä iÄ LV

mutrneCraagetrföyN

tners:åra parV

i

!inge 2015ets dag gsliv

O M M E N T I L LL K

prisutdelnin vsluta Dagen a

, utställningar, Vi samlar Haning

Han Näring

n. med

g i

oppklass!ng och underhållning i täll med glömlig galakvas med en oför

erkande och inspiration nätv ges näringsliv för en heldag

.hnaringslivg

Boka din bi

PORpå edagen rF

haninge.seg

ljett idag!

T73R 17 april

erksplats d Dagen är en nätv

t fantastiska årv vaoch ger oss möjlig Det är en samlings

ets dag Näringsliv

erige ABCoca-Cola Enterprises Sv Ronnie Zanders, ets Eldsjäl (CSR)-År

Haninge dansstudio ABellin och Suzanne Williams, Berit We-etagarförets NyÅr

villan AB Britt-Marie Hall, Modee-etagarörets FÅr

A R :A R E V2 0 1 4 Å R S V I N N

h näringslivskommun.v Haninge som en ecklingen aa på utv del för att driv

er och tjänstemän samt lyssna på d politika och underhålla gamla etag kan skapa ny r

enör står i fokus! epre och entretagar där du som för

. a näringslivedden gheten att marknadsföra br

erkande splats för inspiration, nätvgt 40-årig lång tradition. yhar en dr g

e, tagaret r under år

t och attraktiv etableringsorets dag är ett med Näringsliv

e.eläsarerande förinspir, mingla med affärskontakterena där förVi erbjuder en ar

ets Eldsjäl.Åre samt etagarförets NyÅr

etörets Fgenom priserna Årfter fram goda insatser Vi ly

Handlingsplan för arbetet med attförbättra servicen till företagareEtt gott företagsklimat i Haninge kommun ger möjlig-het för företag att starta, växa och anställa fler vilketär en förutsättning för att utveckla välfärden. Var män-niskor och företag väljer att etablera sig påverkas iregel av många faktorer, bland annat tillgång till kapitaloch arbetskraft, närhet till olika marknader och godalivsmiljöer. En annan viktig aspekt av företagsklimatetär att när företagen möter kommunen ska vi uppfattassom tillgängliga, ge god service samt agera rättssäkert.

Under hösten 2014 deltog 100 personer från Haninge kom-mun i SKL:s och Tillväxt verkets utbildning ”Förenkla heltenkelt”. Utbildningen riktade sig till alla chefer, handläggareoch politiker i kommunerna som möter företag i sitt arbete.Utbildningen tog fasta på hur vi på Haninge kommun kanförbättra kontakterna med företagen. Det handlade om ökadservice och tillgänglighet, bättre rutiner, ett gott bemötandeoch en bättre samverkan mellan olika förvaltningar ochmedarbetare med olika roller och uppgifter. Efter av slutadutbildning fick en grupp bestående av tjänstemän från fleraolika förvaltningar under ledning av näringslivsstaben, upp-draget att ta fram en handlingsplan för att etablera service-konceptet ”En väg in” (Företagsgruppen).

Handlingsplanen är nu framtagen och syftet med företags-gruppen är att effektivisera, utveckla och systematisera detförvaltningsöverskridande arbete med företagsärenden.

”Detta är ett sätt att underlätta för företag genom att samlaberörda förvaltningar i ett tidigt skede och fördela resurserberoende på innehållet i ärendet. Företagsgruppen ska ävense över hur våra informationskanaler och se till att det äruppdaterad och tydliga”, säger Ellen Carlsson, näringslivsut-vecklare på Haninge kommun.

KommandefrukostmötenMissa inte att fira in somma-ren med vårens sista fru-kostmöte i Albyberg, dengröna företagsparken. Ta

tillfället i akt att få en presentation av Haninges nya fö-retagspark, inspireras av spännande föreläsare ochknyt affärskontakter med andra företagare i kommunen.

12 juni – Värd Albybergfastigheter AB4 september – Värd Nordea23 oktober – Värd Samordningsförbundet Östra Södertörn4 december –

Vill du ha inbjudan till våra frukostmöten i din e-post, registreradig här:

http://www.haninge.se/sv/Naringsliv/Frukostmoten/

Har du tankar på att starta eget?För dig som har en affärsidé och vill starta eget företag,erbjuder Haninge kommun, genom Nyföretagarcent-rum Nynäshamn-Haninge, kostnadsfri, personlig ochkonfidentiell rådgivning. Efter rådgivningen är du välförberedd på livet som egenföretagare. För att boka,gå in på www.nyforetagarcentrum.se/haninge

”Förra året utgjorde andelen kvinnor av de nyanställda 56procent”, får jag veta av Eva Danielsson som tar emot oss.Det kanske inte verkar så märkvärkvärdigt, men då ska manbetänka att för några år sedan var det så att det var fler kvinnorsom slutade än som anställdes. De trivdes helt enkelt inte,och företagsledningen beslöt sig för att något måste göras.

Och något har uppenbarligen hänt. Det har vänt. Andra teckenpå det är att hälften av ledningsgruppen utgörs av kvinnor,liksom hälften av personalen på avdelningen för försäljningoch marknadsföring. Åtgärderna, som är ett led i arbetet föratt stärka kvinnors position, är ibland verkligen ovanliga.

”Men det är väl inget konstigt”, säger produktionschefenElsa Ekman, när jag ställer mig lite undrande till att mantill och med befordrat kvinnor som varit föräldralediga.”Varför skulle man inte göra det?”

När hon själv rekryterades från en liknande chefsbefattning

på ett annat stort företag var det ett självklart krav från hen-nes sida att hon skulle kunna lämna jobbet i tid för atthämta barnen på dagis, och hon har aldrig märkt av att detinnebär något hinder i karriären och arbetet att varamamma. Ens förmåga att klara sina uppgifter och ens kom-petens försämras ju heller inte när man är föräldraledig. Såvarför skulle man inte erbjudas en tjänst som blir ledig omman är den som är bäst lämpad för den – även om man förtillfället är hemma och byter blöjor eller värmer välling? Närman hör det framställt så, och tänker efter, så framstår detförstås som ganska självklart. Det är väl just det man alltsågjort på Coca-Cola. Tänkt efter.

Coca-Cola har närmare tusen anställda, men när Elsa visaross runt känns det märkligt nog som om alla känner alla.Jag börjar fundera på om den familjära stämningen berorpå kvinnornas ställning på företaget, och Margarita Arroyosom följer med oss på rundvandringen verkar läsa mina tan-kar.

Den tillhör de största fabriksanläggningarna på orten. Stora rek-tangulära och kvadratiska, nästan fönsterlösa byggnader. Närman går förbi tänker man ”ingen arbetsplats för kvinnor, det där.Därinne arbetar säkert bara stadiga män med bullrande röster ochvalkiga nävar. Ser väl ut som norra ståplatsläktaren på Råsundaungefär när det är match.”

Så jag blev litet förvånad när jag fick läsa att Coca-Cola tilldelats”Industrins Jämställdhetspris” – för att få svar på vår förvåningbesökte vi vad som uppenbarligen inte bara är kommunens utanhela Sveriges mest jämställda arbetsplats

HÄR BLIRHANINGE HONINGE



”Vi försöker alltid få till bra team här med en blandningmellan män och kvinnor, mellan unga och gamla … ochmellan olika nationaliteter. Det är bra med olika erfarenhe-ter för gruppkänslan.”

Kanske är det gruppkänslan som gör att vare sig Elsa ellerMargarita kan minnas något tillfälle när olika kulturersseder gjort att kvinnor känt att de hamnar i underläge. Ochdet är ett gott betyg, eftersom det i dag finns 41 olika natio-naliteter representerade i verksamheten.

En annan form av grupp som uppenbarligen haft bety-delse för kvinnornas position är de två nätverken. Ett förkvinnor verksamma i distribution och produktion, och ettför talanger i företaget. Margarita, som arbetat åtta år påCoca-Cola, berättar att nätverken träffas ungefär tre gångerom året. Man fikar, diskuterar ämnen som karriärmöjlighe-ter och härskartekniker – men det finns också gott om ut-rymme för småprat och att lära känna varandra bättre –vilket ju är nog så viktigt. Margarita har arbetat här i åttaår; hon började som truckförare men är numera ”checker”och kontrollerar kvaliteten på leveranserna ut till kunder.

Medan vi står och betraktar monteringen av den nya storabana där burkar ska fyllas i ett obegripligt högt tempo frågarjag Elsa hur man gör vid chefs tillsättningar. Händer det attman lyfter fram en kvinna till en position fast det finns en mermeriterad manlig kandidat? Allt i jämställdhetens namn?

”Aldrig”, svarar hon snabbt. ”Det är kompetensen somär det viktiga, och det skulle knappast stärka kvinnors ställ-ning om de fick sina tjänster därför att de är just kvinnor,och inte därför att de är mest kompetenta.”

Men hon påpekar också attdet inte finns några snabbalösningar på jämställdhetsom-rådet; ingenjören i henne tit-tar fram när hon förklararhur viktigt det är att man ärmetodisk, arbetar efter planer,ser det hela långsiktigt, ochatt rekryteringsarbetet för nyamedarbetare måste utformasså att det tilltalar kvinnor. Detär därför man betonar företa-gets syn på föräldraledighetoch hållbarhet – frågor ochvärden som man vet är viktigaför kvinnor. Och rekryterings-avdelningen strävar målmed-vetet efter att nå ut på platseroch utbildningar där man vetatt det finns kvinnor.

”Och så tar man hand ompersonalen här” påpekarMargarita. ”Det är viktigt förkvinnor. Familjedagar. Kurseroch många möjligheter till vi-dareutbildning. Och så tänkervi väldigt mycket på säkerhe-ten, som att vi byggt en bro ilagerhallen så man inte går igångarna”.

Just då går jag nerför en brant trappa, och passerar en skyltmed en uppfordrande text om att man ska hålla sig i räcketnär man går i trappan. Ungefär samtidigt som jag är på vägatt fnysa inombords åt varningstexten snubblar jag till, ochär på väg att ramla över produktionschefen – men jag hinnerta tag i räcket. Det kanske är tryggast ändå att lägga sinmanliga kaxighet åt sidan, och bli litet kvinnligt förnuftigändå, tänker jag, och håller mig i räckena i fortsättningen.

Ungefär som på Coca-Cola, där även det ekonomiska resul-tatet visar att det lönar sig att satsa på jämställdhet. #

Margarita och Elsa känner i sitt dagliga arbete att företaget verkligen menar allvarmed jämställdhetsarbetet.


H Ä R B L I R H A N I N G E H O N I N G E

ALBYBERG

ALBYBERGFASTIGHETER ABAlbybergfastigheter AB ritar, bygger och förvaltar högkvalitativa energismarta industrihus

– Haninges nya attraktiva företagspark!

DelägareKaj Nilsson, KN HoldingE-post: [email protected]: 070-797 30 35

DelägareElse-Marie Johansson, Albybergfastigheter ABE-post: [email protected]: 0760-519 712

Albyberg FöretagsparkLigger strategiskt 11 minuter från Globen intill väg 73 (motorväg) och väg 227 mot Dalarö. Knutpunkt som länkar samman Stock-holm med den nya storhamnen Norvik i Nynäshamn.

Företagsparken kommer i framtiden att bli en viktig del i länken mellan den starkt växande Stockholm-Mälardalen-regionen och handeln runt Östersjön.

Albybergfastigheter AB Vi bygger och förvaltar våra egna fastigheter med stor omsorg om miljön och utvecklar/anpassar våra lokaler efter våra hyresgästers behov.

Allt arbete skall ske så klimatsmart som möjligt.

Första hyresgästerna �yttar in mars – juni 2015 och ytterligare 27 000 kvm lokaler lämpliga för kontor, produktion och lager kommer att färdigställas med prel. in�yttning kvartal 3 2016.

Ann

onsp

rodu

ktio

n: M

aco

Des

ign

Documents

Affärsplats Haninge #01 2015