Allt Om Vetenskap - Nr.1, 2016

7/24/2019 Allt Om Vetenskap - Nr.1, 2016

http://slidepdf.com/reader/full/allt-om-vetenskap-nr1-2016 1/100



Det kompakta SoundTouch®

-musiksystemet är

det enklaste sättet att spela musik hemma – utan

sladdar. Det ingår i en hel produktfamilj som ger dig

möjlighet att lyssna på miljontals låtar från

musiktjänster, webbradiokanaler och ditt eget

musikbibliotek. Och med sex programmerbara

förval får du åtkomst till din favoritmusik direkt,

till och med utan telefon och surfplatta.

Trådlös musik i hela hemmetpå ett enkelt sätt.

Nu tillgängliga hos:

Det kompakta

ound ouch

®

-musiksystemet är

det enklaste sättet att spela musik hemma – utan

sladdar. Det ingår i en hel produktfamilj som ger dig

möjlighet att lyssna på miljontals låtar från

musiktjänster webbradiokanaler och ditt eget

musikbibliotek. Och med sex programmerbara

förval får du åtkomst till din favoritmusik direkt

till och med utan telefon och surfplatta.

Trådlös musik i hela hemmet

på ett enkelt sätt

Deezer är ett registrerat varumärke som tillhör Blogmusik SAS. Spotify är ett registrerat varumärke som tillhör Spotify AB.

iTunes är ett varumärke som tillhör Apple Inc och är regist rerat i USA och i andra länder Musiktjänsterna kan variera från land

till land. Wi-Fi är ett registrerat varumärke som tillhör Wi-Fi Alliance

®

. Ett lokalt Wi-Fi-hemmanätverk och internetanslutning

krävs. Ordet

lu tooth

®

är ett registrerat varumärke som tillhör Bluetooth SIG Inc. All användning av varumärket av Bose

Corporation sker under licens. SoundTouch är ett registrerat varumärke som tillhör Bose Corporation i USA och andra länder.

©2015 Bose Corporation

trådlösa musiksystemSoundTouch

®

NYHET

E LER LOGO

ealer Logo Placeholder

Deezer är ett registrerat varumärke som tillhör Blogmusik SAS. Spotify är ett registrerat varumärke som tillhör Spotify AB.

iTunes är ett varumärke som tillhör Apple Inc och är regist rerat i USA och i andra länder Musiktjänsterna kan variera från land

till land. Wi-Fi är ett registrerat varumärke som tillhör Wi-Fi Alliance

®

. Ett lokalt Wi-Fi-hemmanätverk och internetanslutning

krävs. Ordet

lu tooth

®

är ett registrerat varumärke som tillhör Bluetooth SIG Inc. All användning av varumärket av Bose

Corporation sker under licens. SoundTouch är ett registrerat varumärke som tillhör Bose Corporation i USA och andra länder.

©2015 Bose Corporation

trådlös musiksystem

Deezer är ett registrerat varumärke som tillhör Blogmusik SAS. Spotify är ett registrerat varumärke som tillhör Spotify AB.iTunes är ett varumärke som tillhör Apple Inc. och är registrerat i USA och i andra länder. Musiktjänsterna kan variera från landtill land. Wi-Fi är ett registrerat varumärke som tillhör Wi-Fi Alliance

®

. Ett lokalt Wi-Fi-hemmanätverk och internetanslutningkrävs. Ordet Bluetooth

®

är ett registrerat varumärke som tillhör Bluetooth SIG, Inc. All användning av varumärket av Bose

Corporation sker under licens. SoundTouch är ett registrerat varumärke som tillhör Bose Corporation i USA och andra länder.©2015 Bose Corporation.

trådlös musiksystem

ound ouch

Y T

E LER LOGO

ealer Logo Placeholder

Tel 08-660 00 15

www.humlegårdsgatan20.se

MITT I STAN S:T ERIKSPLAN

Tel 08-44156 20.

www.larsbengtsson.se



Allt om Vetenskap www.alltomvetenskap.se Gilla oss på Facebook

Undrar du över något vetenskapligt?

Skriv till: [email protected] eller gå till: www.alltomvetenskap.se och klicka på ”Fråga oss”

Vanliga brev skickas till:Allt om VetenskapBergsgatan 22 / 112 23 Stockholm

Om du har synpunkter på tidningen,skriv gärna till:[email protected]

F r åg a o s s !

Redaktionen ansvarar ej för inskickat, ej beställt material. Eftertr yck förbjudet utan utgivarens tillstånd. I skolundervisning får maximalt en artikel/nummer i Allt om Vetenskap användas utan tillstånd frånutgivaren, förutsat t att dist ributionen till elever sker genom ansvarig lärares försorg, utan at t någon kostnad eller avgift förekommer för eleven. A ntalet kopior skall vara lika med antalet elever som beräknas

få del av materialet. Det skall tydligt framgå varifrån materialet är hämtat.

Köp Allt om Vetenskap digitalt

Du vet väl att du kan köpa våra tidningar digitalt?qiozk.com / – Android, iPhone och iPad

Prenumerationsären-

den och adressändringmån-fre 08.30 – 16.00Tel: 0770-4 5 71 83www.prenservice.seTitelData AB112 86 Stockholm

Kontakt med [email protected]

tel: 0 8-75 8 52 60

Ansvarig utgivareMichael Journath

ChefredaktörLasse Zernell

Grafisk FormNina Journath TheanderJohan Gradin

Webbr edak törMia Elisdotter

RedaktörerÅsa MalmbergAnders Göransson

MedarbetareTomas LindbladAileen FlorellLars BranderAlarik HaglundAnders MathleinOve Kaufeldt

Magnus NilssonHelena Olsson

Medarbetarei detta nrMats E ErikssonL-G NilssonTomas SerholtStaffan HassbyIzabella Rosengren

MarknadAnders [email protected]

VDJan Westholm

Ekonomi /administrationMarie Ståhlberg

AnnonsVictor KenttäTel: 076-322 41 [email protected]

UtgivareAllt om VetenskapFörlags AB

Allt om VetenskapFörlags ABär dotterbolag tillMedströms AB

TryckV-TABISSN 1652-3318

SPELET OM KLIMATETFör tio år sedan var det en het debatt om klimatet.Då fanns det fortfarande en hel del forskare – och

ännu fler politiker – som ifrågasatte om det verk-ligen pågår en klimatförändring. Sedan dess harforskningsläget blivit betydligt klarare och det finnsknappast någon som påstår att jorden inte blir var-mare. Havstemperaturen stiger, glaciärer smälter, växter breder ut sig på nya sätt och så vidare. Manmåste vara svårartat oemottaglig för dagens sam-lade fakta för att hävda att det inte sker en globaluppvärmning.

Nästa fråga är om vi människor ligger bakom detmed våra utsläpp av växthusgaser. Få forskare trornågot annat. Det är svårt att förneka att dagens ni- våer av växthusgaser i atmosfären är högre än undermänniskans hela tid på jorden, och tidigare i histo-rien har kurvorna för jordens medeltemperatur och växthusgaser i atmosfären följts åt. Möjligen är detannorlunda just denna gång, men det krävs en heldel nyskapande hypoteser för att förklara varför detskulle vara så.

Till och med en gammal hök som George W Bushmumlade redan under sin tid som president någotom att han hade insett att våra koldioxidutsläpptill stor del påverkar klimatet. Hans bror Jeb, somgärna vill bli president nu, har svävat mer på måletmen sa häromdagen att vi i alla fall är delvis ansva-riga. Idag är i princip alla betydande politiker likaövertygade som forskarna om att våra koldioxidut-

släpp spelar en stor roll för klimatförändringarnaoch om nödvändigheten att göra något åt saken.

Det borde bädda för att mastodontmötet COP21 iParis blir en formidabel framgång. Där ska i rundatal 40 000 deltagare från hela världen diskutera vad som kan göras åt den globala uppvärmningen.Upplägget är att varje nation ska säga vad just denkan göra, och så utgår man från det. Inga tv ingande

överstatliga regler, alltså – den varianten gick ju åtfanders i Köpenhamn 2009.

Och det kan låta som en bra idé för att få någotgjort överhuvudtaget. Problemet är bara att upp-lägget förutsätter att alla inblandade har som målatt minska utsläppen när de pratar om att minskautsläppen. Men risken är att de kommer ha annat ihuvudet när diskussionerna väl drar igång. Som ialla förhandlingar kan det utvecklas till ett makt-spel där utsläppen inte är det viktiga, utan att inteförlora. Ingen vill göra mer än någon annan, för dåriskerar landet att hamna på efterkälken ekono-miskt sett. Människor som förhandlar hamnar lätti något som mer påminner om ett pokerparti än omett seriöst försök att nå ett gemensamt mål.

Det är en gammal slutsats inom spelteori, forsk-ning som handlar om samspel mellan olika aktörer,att de flesta människor är villiga att göra förvånans- värt stora uppoffringar – så länge al la andra ocksåär det.

Det är kanske lite tragiskt, men väldigt få är beredda att offra mer än andra för allas bästa. Viskäms om vi gör mindre än andra, men känner oss blåsta om vi gör mer. Och det är lättare att dölja sinskam än att framstå som offentligt lurad.

Det här skrivs innan klimatmötet är klart, så jaghar ingen aning om hur det gått. En gissning är attdet i alla fall finns någon slags överenskommelseoch att alla är glada för det men samtidigt överens

om att det inte räcker. Inget land har velat offra merän något annat eftersom det kortsiktigt kan kostaför mycket – och det långsiktiga målet försvann litei bataljernas dimmor. Frågan är hur man knäckeren sådan nöt?

Kanske ska spelteoretiker få bestämma vilkaförutsättningarna ska vara för kommande klimat-förhandlingar?

Lasse Zernell

Chefredaktör

LEDARE // ALLT OM VETENSKAP

3

Kundservice

Prenumerationsärendenoch adressändringTitelData AB112 86 Stockholm

Kundtjänst:mån-fre 08.30 – 16.00Tel: 0770-45 71 83www.prenservice.se



Besserwisser

Tecknad av Anders Mathlein för Allt om Vetenskap.

Insändare

Skriv till oss: E-post: [email protected]

Postadress: Allt om Vetenskap, 112 23 Stockholm.

FEL OM TIDENS GÅNGI senaste AoV (11-2015) finns en ut-

märkt artikel ”När Einstein krökte

rymden”. I faktarutan ”Einstein

och satellitnavigation” på sidan 34

har det skett en felskrivning eller

snarare en ”förväxling” av ord.

Meningen ”För satelliterna är gra-

vitationen så mycket lägre att tiden

där uppe går aningen långsammareän på jorden.” Byt ”långsammare”

til l ”snabbare” så bl ir det rät t. Me-

ningen ”Einsteins ekvationer säger

att klockorna på jorden går 38

mikrosekunder snabbare per dag

än de i rymden.” Byt ”snabbare”

til l ”långsammare” så blir det rä tt

även här. Dessutom är det bättre

att skriva ut mikrosekund istället

för ”ms” som betyder millisekund.

Vänliga hälsningar, Göran Karlsson

Vi samlas i skamvrån. Det är helt

riktigt att orden på något vis bytt

plats under redigeringen av texten

och ingen skugga ska falla på

skribenten. Vi skriver i samma text:

”Enligt Einstein går tiden långsam-

mare under påverkan av ett starkt

gravitationsfält.” vilket är rätt och

inte alls går ihop med den följande

meningen där det står att tiden gårlångsammare hos en gps-satellit än

på jorden.

Så för att förtydliga: tiden går

snabbare hos en satellit i rymden

än här nere på marken.

AoV

21 GRAMI en artikel om myten om att män-

niskan förlorar 21 gram av sin vikt

när hon dör skriver ni: ”Det skerheller inget särskilt vid dödsögon-

blicket, något som skulle innebära

att 21 gram försvinner. Den sista

sucken, till exempel, vikten på

den utandningsluften går inte att

mäta. Att den alltid skulle vara 21

gram är naturligtvis möjligt, men

varken särskilt troligt eller möjligt

att bevisa.”

Så länge trycket i lungorna är

samma som trycket utanför (och

det är det för det finns ingen klaff),

så väger du lika mycket. Det har

ingen betydelse vilken form lungan

har (platt eller uttänjd), den väger

lika mycket. Jag förstår inte eran

formulering kan ni vara vänliga att

utveckla svaret.

MVH Andreas

Gram, eller egentligen kg, är enhe-

ten för massa.

Om man förutsätter att man har

21 gram luft i lungorna som andas

ut i dödsögonblicket så har krop-

pen förlorat 21 gram massa. Så

vikten i betydelsen massa skiljer

alltså, däremot skiljer inte tyngden.

Att man vardagligt använder ordet

vikt i betydelsen tyngd är det som

ställer till det.

Vi kunde definitivt formulerat

oss bättre. Resonemanget är ju

dessutom ointressant eftersom

massförlusten inte kan mätas med

en våg, vilket upphovsmannen till

myten påstod sig ha gjort i sina

groteska experiment.

AoV

Hos satelliter går

tiden . .. hur var

det nu? Just det:

snabbare.

Bild: Nasa

Kanske ingen direkt tröst, men

man förlorar vare sig massa,

vikt eller tyngd när man dör.

Bild: IBL

INSÄNDARE // ALLT OM VETENSKAP

4



Genväg till himlenCelestrons högsta ambition är att skapa produkter som ärroliga och enkla att använda. Produkter som hjälper till att

upptäcka rymden, skapa förundran och inspirera till kunskap.

Upptäck rymden med en Celestron stjärnkikare du med!

www.focusnordic.se

Nexstar 6SE

• 6-tums Schmidt-Cassegrain teleskop

med en fantastisk ljusinsamlandeförmåga med XLT antireflexbehandling

• Passar för studier från Månen till”Deep sky objects”

• GoTo teleskop med över 40.000objekt förprogrammerade

• SkyAlign teknik så man är igång efter

ett par minuter

Cosmos WiFi 90

• WiFi teleskop för navigering genom

Surfplattor eller Smartphones

• 90mm Refractor med avanceradantireflexbehandling

• Passar för studier från Månen tillNebulosor

• Celestron Navigator´s databas med

över 120.000st objekt ingår

Astromaster 130

• 130mm Newtionia teleskop, medantireflexbehandlad optik

• EQ-montering gör det lätt att följa ettobjekt

• Passar för studier på vår egen planettill avlägsna himlakroppar

• TheSkyX - First Light Edition datapro-

gram med 10.000 objekt ingår

Pris 13 495:- Pris 5 995:- Pris 2 995:-



3 LEDARE OCH INSÄNDARE

8 FAKTISKT

16 PROJECT LOON KNYTER IHOP

VÄRLDEN

Det är ingen lätt uppgift att bygga ut

internet överallt. Nu luftsätter Google

sitt Project Loon med 300 ballonger

svävande ovanför Indonesien.

20 NYHETER

30 FUSIONSENERGIN - KRAFTENSOM SKA FRÄLSA JORDEN

Med en närmast oändlig tillgång på

bränsle skulle fusionskraften rädda

världen från energibrist och

för mycket växthusgaser.

38 DÅLIGA ODDS

FÖR STORA DJUR

Det sjätte massutdöendet

är i full gång. Den som väger

över 20 kg verkar inte ha så

stor chans att överleva.

42 PRYLARNA SOM DU INTE VISSTE

ATT DU BEHÖVDE

Lyxläsk på kapsel.

Sätt guldkant på städningen.

Portabelt vindkraftverk.

8 FAKTISKT

// Gå in i en glaciär //

// Underjordisk militär i Norge //

// Unik grisråtta upptäckt //

// Glasögon för färgblinda läkare //

20 NYHETER

// Tyrannosaurus åt sina kompisar //

// Spritångande komet //

// Svenskt instrument letar vatten i rymden //

92 FRÅGOR

OCH SVAR

// Hur väger man luft? //

// Finns det någon planet

som lyser av egen kraft? //

// Kan Alzheimers botas med

genterapi? //

ALLT OMVETENSKAPNR 01 2016

46 VINDAR I VÄRLDEN

Sciroccon, boran, harmattan är några

kända och närmast legendariska vindar

som drabbar begränsade områden

under vissa tider.

54 TIO SAKER OM TRILOBITER

56 EXTREMA TEMPERATURER

Hur kallt och varmt kan det egentligen

bli?

64 KOLDIOXIDSUGARSå ska

atmosfären

renas från

koldioxid.

16 INTERNET-

BALLONGER

68 MÄNNISKANS BÄSTA REDSKAP

Idag upptäcker man allt fler områden

där hunden kan hjälpa oss – den kan

sniffa upp cancer, hitta arkeologiska

fynd, visa var det finns dyrbara

metaller i berget, markera för lågt

blodsocker, varna

för epileptiska

anfall ... och

mycket

mer.

INNEHÅLL // ALLT OM VETENSKAP

6



46

30

80

68

38

16

64

4000LÄSER AOV VARJEMÅNAD* – GÖRDET DU OCKSÅ!

*Orvesto Konsument 2013

Världens lokala vindfenomen

Pris 74 kr • Norge: 89 NOK, Finland: 8,40 €, Danmark: 79 DKK01-2016

MEN HUR LÅNGT HAR MAN EGENTLIGEN KOMMIT?

VÄGER DUÖVER 2 0 KGKANDU

INTE RÄKNA MEDATT ÖVERLEVA

ETT MASSUTDÖENDE

D Å L

I G A

O D D S

FÖR S T O R A D J U R METEOROLOGI:

EXTREMATEMPERATURER-så sätterfysikengränsernaförkylaochvärme

U n d e

r a n d r

a

v ä r l d s krige t

s ä n k t e s i n t e a

l l a u b å t a r

a v

fi e n d e n

. . .

E t t ö d e s dig e r t

t o a b e s ö k

H I S T

O R I A :

McMurdo på Antarktis:

VÄRLDENS MEST ISOLERADE SAMHÄLLE

LÖSNINGEN PÅ LL

N RGIPRO L M

MÄNNISKANS BÄSTA REDSKAP

-vi hittarständigtnya uppgifter förvårahundar

FUSIONSENERGI ÄR TÄNKT TT BLI

Så kan växthusgaserna minskas:

JÄTTESUG SKA PLOCKAKOLDIOXID UT LUFTEN

BALLONGER SPRIDER INTERNET ÖVER VÄRLDEN

0 1 -2 0 1 6 • F u s i o n s e n e r g i • V ä r l d e n s v i n d f e n o m e n • U b å t s t o a l e t t • E x t r e m a t e m p e r a t u r e r • M c M

u r d o • M ä n n i s k a n s b ä s t a r e d s k a p • I n t e r n e t b a l l o n g e r • M a s s u t d ö e n d e

76 VÄRLDENS SYDLIGASTE METROPOL

McMurdo Station är den största forsk-

ningsstationen på Antarktis och är som

en huvudstad där över tusen personer

kan vistas.

80 ETT ÖDESDIGERT TOABESÖK

En av de mer bisarra incidenterna underandra världskriget skedde den 14 april

1945 utanför Skottlands nordöstra kust.

Där sjönk den tyska ubåten U-1206

– av allt att döma efter ett misslyckat

toalettbesök.

86 MÄRKLIGA DJUR – VIOLSNÄCKAN

88 MÄRKLIGT OCH VERKLIGT I BILD

92 FRÅGOR OCH SVAR

97 KRÖNIKA 30FUSIONS-

ENERGI

80ETT ÖDESDIGERT

TOABESÖK

56 76

7



F A K T I S K t

M Ä R K L I G T & V E R K L I G T

8

// På Island öppnade i somras något som får Ishotellet i Jukkasjärvi att verka banalt:

ett 550 meter långt tunnelsystem med isgrottor inuti Islands, och Europas, näst största

glaciär, Langjökull. Glaciären ligger på runt 1 300 meters höjd nordöst om Reykjavik och

är drygt 900 kvadratkilometer stor.

Till skillnad från det svenska eleganta ishotellet mitt inne i byn Jukkasjärvi så är

den isländska varianten av råare karaktär. Här finns inga lyxiga hotellrum och is-

skulpturer, även om grottsalarna är upplysta och har isbänkar att sitta på, utan

besökaren kliver rakt ner i glaciären via en slags gruvgång som sträcker sig

30 meter ner under ytan. Tunnelsystemet har huggits ut mitt på glaciären

för att isen där rör sig mindre än vid kanterna, men trots det kom-

mer hela dagens grottsystem att vara borta inom 15-20 år, så

grottorna måste hela tiden formas om. Längs väggarna i

gångarna syns svarta skikt efter historiska vulkanutbrott

som en gång täckt glaciärens yta med aska.

FACEBOOKÖVER AFRIKA

Mot slutet av det här året

ska befolkningen i 14

länder i Afrika söder om

Sahara få tillgång till fritt

internet var de än befin-

ner sig. Mark Zuckerberg

och hans Facebook har

gått samman med franska

satellitoperatören Eutelsat

för att sprida bredband

över kontinenten. I förläng-

ningen har Zuckerberg och

hans Internet.org-projekt

som mål att koppla upp

hela världen. Och som av

en händelse också ge dem

tillgång t ill Facebook …

F*CK VADGAMMALT

En brittisk historiker vid

Keele University har funnit

ordet ”fuck” i en medeltida

domstolshandling från år

1310, det äldsta skrift-

liga fyndet hittills. Ordet

förekom i den åtalades

efternamn, Roger Fucke-

bythenavele, som antas

vara ett smeknamn. Det

tidigare äldsta fy ndet var

från 1475 och ingick i en

dikt: fvccant vvivys of heli,

eller: de knullade Elis fruar.

Det tidigaste belägget för

svenska ”knulla” är enligt

Svenska Akademins ord-

bok från 1653.

Gå in i en

GLACIÄR

Skogsmegafon

Ishotellet i Jukkasjärvi? Nej, en upplyst isgrotta

inuti Islands näst största glaciär, Langjökull.

Bild: Into the Glacier

Vad är det här? En

gigantisk trattkanta-rell i trä? Ett moderntdesignat vindskydd?Nej, en skogsmegafonsom ska förstärkaskogens sus och alladess ljud. Megafonenstår i naturområdetRMK Pähnis natur-center i södra Estlandoch är gjord av konst-

nären Birgit Õigus. Bild: Tõnu Tunnel



9

TRÄDALFABET// För den som vill läsaav skogen har den irländ-

ska konstnären KatieHolten skapat ett träd-

alfabet där olika trädslagrepresenteras av bokstä-ver som A för äppleträd,B för björk, C för ceder-träd, och så vidare. Honhar bland annat transkri-

berat noveller av förfat-taren Jorge Luis Borgestill sitt trädspråk.

Just i Sverige kanskeskogens berättelsetill stor del består avP som i pine (tall).

Nu har forskare hittat yt terligare ett levande, och

smittsamt, jättevirus i den sibiriska permafrosten.

Mollivirus sibericum , som det heter, är stort nog för

att ses med et t vanligt mikroskop och infekterar

encelliga amöbor. Viruset hittades i ett 3 0 000 år

gammalt jordprov från 30 me ters djup. Det här visar

att virus kan överleva i tiotusentals år och risken

finns, enligt forskarna vid CNRS i Marseille, att det

långt ner i marken även finns virus som är smittsam-

ma för människor och kan väckas ur sin dvala vid

exempelvis gruvverksamhet och oljeborrning.

// I Frankrike har myndigheten för mat, miljö och arbetsmiljösäkerhet ochhälsa, ANSES, gått ut med rekommendationer om att barn under sex år inte bör

använda 3D-teknik alls, och barn under 13 år bara ibland. Orsaken är att det,enligt ANSES, finns flera studier som pekar på att 3D-filmer och spel kan orsakasymtom som visuell trötthet och smärta, torra ögon, visuella störningar somdubbelseende och minskad synskärpa. Även andra symtom som huvudvärk,koncentrationssvårigheter och yrsel har konstaterats.

Den här katalogen listar 3D-orsakade symtom som är extrafarliga för barn eftersom deras syn ännu inte är färdigutvecklad,står det på myndighetens hemsida. Orsaken är främst någotsom kallas vergensackommodationskonfliktensom innebär att det blir en konflikt mel-lan ögonens fokusering och närinställ-ning när ögonen samtidigt uppfattarden tvådimensionella skärmen ochförsöker fokusera på de tredimensio-

nella föremålen. Även Italien har gåttut med liknande rekommendationer.Något direkt förbud är det inte fråganom, och det finns heller inga studiersom visar att 3D-filmer kan eller harorsakat några bestående men på barnoch unga.

Sedan 2003 har f yra smittsamma jättevirus hittats djupt nere i den sibiriska perma-

frosten. Det senaste i raden är Mollivirus sibericum , 600 nanometer stor t, se bilden

överst till vänster. Bild: IGS CNRS/AMU

Barn ska undvika 3D-teknik tycker franska myndigheter. Bild: IBL

20 000 000Så många kilo fet tdrypande

men smaskiga sockermun-

kar sätter vi européer i oss

om året. Forskare vid SP

Sveriges Tekniska Forsk-

ningsinstitut har visat att

man kan ersätta den onyt-

tiga f rit eringen med

infraröd värmning

(IR) i ugn utan att

den eftertraktade

krispiga ytan och

smaskiga inkråmet

påverkas. Därmed

minskas fettmäng-

den med hela 40

procent, eller

3 200 ton fett

om året om alla

sålda munkar

skulle bakas

med den nya

tekniken.

VÄGRAR FIMPAAntalet personer som

insjuknat i en hjärtsjukdom

och som fortsätter att röka

ligger konstant, enligt det

europeiska kardiologför-

bundet European Society

of Cardiology. I deras två

Frostigt jättevirus

Bild: Katie Holten

3D-STOPP FÖR BARN



F A K T I S K t


senaste Euroaspirestu-dier, där totalt 5 890europeiska hjärtpatienteringick, fortsatte 17 pro-cent med cigaretter. Mendet överraskande var attandelen som tänkte fort-sätta röka trots läkarnas

avrådan hadeökat från 23 till 34procent.

MERA MALTFÖR MAGEN

Mältat korn, malt,är ett måste för de

flesta ölsorter. Men forsk-ning vid Lunds universitetvisar att det också är top-pen för tarmen.Att korn i sig är bra för at thålla tarmfloran i balansmed sina kostfibrer harman vetat tidigare, men att

de här positiva effekternaskulle bli särskilt gynn-samma om kornet får gro, torkas och värmebehand -las till malt var okänt.Mältat korn kan exempel-vis användas i bröd ochgröt.

EN RIKTIGT FULFISKÅr 1990 liftade den antagli-gen hit i något fartygs bal-lasttankar från hemmiljön iSvarta eller Kaspiska havet.Nu håller den tåliga ochsnabbreproducerande

10

// I Townsville i nord-

östra Australien finns

sedan ett par år ett

stort marint laboratorium, National Sea Simulator, där forskare

genomför experiment för att testa hur kommande klimatföränd-

ringar kan påverka djurlivet i havet. I olika vattentankar testar

man rent empiriskt ett antal klimatscenarier, både från några år

bakåt och långt framåt i tiden. Testerna görs på

framför allt koraller genom att kontrollera faktorer

som salthalt, temperatur och surhetsgrad. Nu

ska forskarna inte längre bara titta på, utan så

att säga hjälpa evolutionen på traven lite genom

att plocka ut de koralldjur som bäst

tolererar värme och lågt pH-värde och

få dem att para sig. Tanken är att

skapa ett slags superkoraller som kan överleva framtidens klimat-

förändringar.

Eftersom klimatförändringarna går så fort hinner korallerna inte

med detta på naturlig väg, vilket syns tydligt på Stora Barriärrevet

som sträcker sig längs kusten utanför labbet. As-

sisterad evolution kallas detta och om projektet

är framgångsrikt ska de australiska myndigheter-

na senare ta ställning till om de här superkoraller-

na ska placeras ut på Stora Barriärrevet. Frågan

är inte helt enkel – vissa tror att labbkorallerna

kan konkurrera ut de övriga korallerna och minska

den genetiska variationen i revet.

Underjordisk militär i Norge

ska rädda revenSuperkoraller

// I vårt grannland Norge är det inte

bara olja som gömmer sig under

marken, utan även stora mängderamerikanskt krigsmateriel. Enligt

den norska lokaltidningen Stjørdals-

nytt finns det i Nord-Trøndelag fyra

bergrum på totalt drygt 83 000

kvadratmeter fyllda med bland annat

stridsvagnar, Humvees och amfibiska

fordon. Bergrummen uppgraderades

rejält under 2014 och ska nu ha

kapacitet att utrusta 13 000 soldater

i en månad. Lagren drivs i samarbete

mellan norska försvaret och ameri-

kanska marinkåren.

Under de norska fjällen gömmer sig oanade saker. Amerikanska marinkåren lagrar sedan många år

stora mängder krigsmateriel i sex norska bergrum, bland annat stridsvagnar och Humvees, som på

bilden. Bild: US Marine Corps

Australiska forskare ska försöka korsa fram tåliga super-

koraller som klarar framtidens klimatförändringar och kan

placeras ut på och rädda Stora Barriärrevet. Bild: AIMS



// Hur låter en giraff? Ja, förutom lite harklingar

inte alls, har svaret länge varit. Och vem behöver

varningsläten om man är över fem meter hög? En giraff

kan ju se en lejonflock på mils avstånd.

Fast nu visar ljudinspelningar gjorda vid europeiska

djurparker att giraffer visst talar med varandra. Så fort

mörkret har lagt sig börjar de tyst brumma i natten.

Ett lågt läte på 92 Hz som påminner lite om en

avlägsen motorsåg. Vad lätena vill säga vet

man inte, eftersom girafferna inte filmades

under ljudupptagningarna. Studien är

publicerad i BMC Research Notes.

11

svartmun-nade smör-bulten på attetablera sigpå allvar iÖstersjön ochriskerar attkonkurrera ut

svenska bot tenlevandearter.Under ett provfiske ihöstas fick SLU upp61 svar tmunnadesmörbultar mot någraenstaka exemplar före-gående år.

SMÄRTSAMFORSKNINGVar gör ett bistick ondast?Jo, på näsborren, överläp-pen och penisskaftet. Denamerikanska entomologenMichael L Smith vid CornellUniversity i USA har tagit

Girafferna

talar visst

Rika människor vill inte samarbeta// När skillnaden mellan rik och fattig blir

alltför uppenbar upphör viljan till samar-

bete och de ekonomiska klyftorna ökar,

visar en studie gjord vid Yale University iUSA. Drygt 1 400 testpersoner delades

in i grupper där de fick en pott pengar att

starta med, ibland lika mycket, ibland ex-

tremt olika stora summor. Om man delade

med sig av en viss summa pengar och

flera andra nappade hade man chansen

att dubbla summan – om inte så riskerade

man att förlora summan.

Och för motivationens skull växlades de

fiktiva pengarna in till riktiga pengar vid

spelets slut.

Upplägget var att om alla konsekvent

delade med sig skulle alla tjäna på det i

slutändan. Men så blev det inte. Så fort

den ekonomiska ojämlikheten blev synlig

i gruppen och alla såg hur mycket de

andra ägde upphävdes den här win-win-

situationen. De rika slutade dela med sig

och höll på sina pengar medan de fattiga

fortsatte att dela med sig i förhoppningen

att de andra också skulle göra det – vilket

de inte gjorde. Så de ekonomiska skillna-

derna ökade.

Varför de rika plötsligt höll på sina peng-

ar trots att de inte skulle ha förlorat på att

dela med sig är oklart. Kanske väckte de

ekonomiska klyftorna en slags tävlings-

instinkt hos dem, spekulerar forskarna.

Forskarnas huvudslutsats är att ekono-

misk ojämlikhet inte spelar någon roll för

relationen mellan människor – så länge in-

komster och förmögenheter hålls hemliga.

Studien är publicerad i Nature.

En tolkning av studien är at t rika människor inte

nödvändigtvis vill bli ännu rikare – det viktiga är

att de är rikare än andra. Bild: IBL

Den som får uppe en

sådan här ful fisk bör

rapportera in det till SLU

eller artportalen. Målet

är att bli av med den

invasiva svartmunnade

smörbulten innan den

etablerar sig på allvar.

Jag låter visst! Giraffer har

länge ansetts sakna läten

helt, men nu visar forsk-

ning att de brummar till

varandra om natten.

Bild: SPL



F A K T I S K t


fram ett smärtindex genomatt sticka sig själv medhonungsbin fem gångerom dagen i 38 dagar på25 platser på kroppen.Bina togs i vingarnaoch hölls mot krop-pen tills de st ack och

gadden togs bort efter enminut. Minst känsliga plat-ser för bistick var toppenav skallen, mittersta tåns

spets och överar-men. Studien är

publicerad iPeerJ.

NÄRSYNTAFÖRSTFÖDDAI en brittisk studie vidCardiff University har manhittat en koppling mellannärsynthet och ordningi syskonskaran. När degick igenom data från

90 00 0 vuxna personer varnärsynthet tio procent van-ligare bland de förstfödda,och kraftig närsynthet 20procent vanligare. Orsaken tros vara högre krav på deförstfödda att stanna inom-hus och studera, bristen på

utelek anses nämligen varaen viktig orsak till den kraftiga ökningen av närsynthetbland dagens barn.

KUSLIGA GÅVORÖver 30 personer har do-nerat sina kroppar till Aus-

12

// På den indonesiska ön Sulawesi

har forskare på hög höjd hittat en

alldeles unik ny art av råtta, så unik och

genetiskt skild från andra kända arter att den

även placerades in i ett nytt släkte. Det fantasi-

fulla artnamnet Hyorhinomys stuempkei ger en vink

om råttans utseende där släktnamnet kommer från

grekiskans hyo (svin), rhino (nos) och mys (mus). Artepitetet

kommer från en känd bok av den tyske zoologen Gerolf Steiner

som under pseudonymen Dr Harald Stümpke år 1961 skrev boken

Bau und Leben der Rhinogradentia där han beskrev en massa fiktiva

långnästa däggdjur på den lika fiktiva arkipelagen Hy-yi- yi i Stilla havet.En övärld som för övrigt ska ha upptäckts av den svenske äventyraren

Einar Pettersson-Skämtkvist år 1941. Genom det naturliga urvalet hade

det här utvecklats djur som exempelvis fiskade med näsan eller flög

med öronen och använde näsan som roder.

Dagens nyupptäckta långnäsing är däremot inget skämt,

även om det låter så. Den 45 centimeter långa råttan har

ett grisliknande tryne, enormt långa framtänder, svaga

tuggmuskler, enorma öron, långa bakben – och

extremt mycket pubishår som mer liknar morrhår

och antagligen spelar roll vid reproduktionen.

Forskningen är publicerad i Journal of

Mammalogy.

Unikgrisråtta

upptäckt Råttan är döpt e fter de fik tiva långnästa däggdjuren rhinogradentiai den tyske zoologen Gerolf Steiners bok Bau und Leben der Rhino-

gradentia från 1961. På bilden ett par långnäsingar ur boken som

sitter och fiskar i en flod med näsan som fiskespö och klibbigt snor

som fiskelina, bete och krok. Bild: Gerolf Steiner

På den indonesiska ön Sula-

wesi har forskare hittat en

ny långnäst råttart som bland

annat har extremt mycket

pubishår och ett tryne som en

gris. Bild: Kevin C. Rowe



13

traliens första body far m,

en anläggning där forskare

studerar mänsklig tafonomi

– hur människokroppen

bryts ner efter döden.

Kropparna begravs ytligt

på området och sedan

kan man studera hur den

lokala insektsfloran bryter

ner kroppen. Syftet är att

bättre kunna fastställa tid-

punkten för dödens inträde

men också att försöka

hitta och isolera ett slags

dödens lukt, för träning av

sökhundar.

BLOMLÖSANEANDERTALAREPå 50-talet upptäcktes

nio stycken 60 00 0 år

gamla neandertalskelett

i en grotta i Shanidar i

norra Irak. På grottgolvet

fann man spår av pol-

len och gamla blommor,

som man antog hade

använts vid begrav-

ningsritualer och grup-

pen kallades romantiskt

för blomsterfolket.

Nu visar ny forskning

från Storbritannien att

blommorna och pollenet

sannolikt kommit dit rent

naturligt med vinden

och bin eftersom nya

avlagringar har tillkommit

sedan fyndet gjordes.

Ett amerikanskt företag har tagit fram smarta glasögon som hjälper mot

färgblindhet. Glasögonen på bilden är designade för läkare med defekt

färgseende där den mörklila linsen gör att venerna syns tydligt, den gröna

att blodansamlingar och vita syrefattiga områden sy ns tydligt och den

ljuslila linsen som är en kombination av de båda. Bild: 2AI Labs

Glasögon för färgblindaläkare// För att bli pilot eller polis är man tvungen att genomföra tes-

ter för färgblindhet eller andra defekter i färgseendet. Så är detinte för läkare, trots att de ofta tvingas lita till sitt färgseendeför att ställa diagnoser eller exempelvis hitta vener för att geinjektioner. För den läkare som lider av röd-grönblindhet är detsvårare att se nyansskillnader i huden och därför upptäcka alltfrån utslag till inflammationer. Nu har ett amerikanskt företagtagit fram ett par glasögon för läkare vilka filtrerar ljuset såatt kontrasten mellan rött, grönt och gult ökar. O2Amp, somglasögonen från 2AI Labs heter, har en ljuslila lins som gör attblodkärlen plötsligt står fram som ett svart nät på armar ochhänder, något som annars är omöjligt att se även för den medbra färgsinne. Även blodansamlingar eller bleka icke syresattaområden syns tydligt. Glasögonen finns i flera modeller, och

även i pilotmodell för privatpersoner med nedsatt färgsinne.

Lyxisbrytare// Statusprylen framför andra bland världens superrika är enlyxyacht, ju större desto bättre. Men det finns en gräns där stor-leken blir rentav opraktisk, och då får man se sig om efter ett nyttkoncept som kostar multum utan att vara löjligt stort. Till exempel

en äventyrslyxyacht.SeaXplorer heter en ny serie med 65 till 100 meter långa glassiga

expeditionsfartyg från holländska Damen. Fartygen ska kunna tamed ägaren och upp till 30 gäster på äventyr i både tropiska vattenoch istäckta polarvatten och är försedd med isbrytande skrov,dykutrymmen, miniubåtar, fyrhjulingar, helikoptrar med mera. Denstörsta modellen går på drygt 1,3 miljarder.

Nu kommer lyxyachter för den äventyrliga miljardären som tröt tnat

på att ligga still utanför Saint-Tropez eller Bahamas och istället vill

bryta is i polartrakterna på semestern.



14

F A K T I S K t

// Japanska Lexus är kända för sina glittrande lyxbilar,men har nu vänt 180 grader och tillverkat en bil i billigast

möjliga material – kartong. Lexus Origami Car heter den

och är en elbil helt utan blingbling och gjord av 1 700

laserutskurna skivor av tio millimeter tjock omålad

kartong, monterade på en stål-och aluminiumram. Bilen

är en kopia av märkets IS-modell (kanske läge att byta

namn på den modellen?) och görs bara i ett exemplar

och syftet sägs vara att hedra företagets hantverks-

kunnande.

Det tog hela tre månader för två engelska företag att

limma samman de 1 700 kartongskivorna med trälim.

Bilnamnet känns väl sådär – förutom att den är av pap-

per och tredimensionell har den inget som helst att göra

med den japanska konsten origami, att snabbt vika ihop

papper till olika figurer. Namnet skulle visserligen kunna

komma från det anställningsprov som varje bilsadelma-

kare på Lexus måste gå igenom. För att få jobbet ska

man på 90 sekunder kunna vika ihop en origamikatt med

en hand, den icke dominanta

handen dessutom. Origamibilen

sägs vara helt körduglig med sin elmotor,

papphjul och pappratt. Vad nu körduglig

innebär i det här fallet …

En Lexus i kartongToyotas premiummärke Lexus har lå- tit ti llver ka en elbil av kar tong . Lex us

Origami Car sägs vara helt körduglig

men är nog ändå inget man vill slira

runt med i ösregn om man vill komma

fram i ett stycke. Bild: Lexus

Familjemiddag i spindlarnas värld// Curlingföräldrar har väl alla hört talas om,

men de mest söndercurlade barnen verkar

finnas ute i naturen. Hos den europeiska

sammetsspindeln Stegodyphus lineatus tar

modern begreppet självuppoffring till det

yttersta: när ungarna fötts serverar hon sig

själv som mat. Att det här sker har man

vetat länge, men inte hur den här kannibal-

festen egentligen går till. Nu har israeliska

forskare undersökt det närmare och det

visar sig att spindelmammans kropp förbere-

der sig på att bli mat så fort äggsäcken har

lagts genom att hennes inre organ då börjarbrytas ner. När äggen kläcks intensifieras

processen. Den här nedbrytningen möjlig-

gör för honan att rent konkret servera sitt

eget inre till ungarna genom att hon spyr upp

sina näringsrika numera upplösta organ som

föda. Efter nio dagar upphör det och modern

lägger sig ner och serverar sig själv som ett

sista familjemål. Ungarna suger i sig all hen-

nes näring och lämnar sedan hennes utsug-

na hudskelett och boet för gott. Forskningen

är publicerad i Journal of Arachnology. Mer uppoffrande kan man inte bli som mamma. Honan hos sam metsspindeln Stegodyphus linea-

tus låter barnen äta henne till döds som en sista familjemåltid. Bild: Jorge Almeida



15

I en grotta i östra Brasi-

lien har arkeologer hittat

ett 9 000 år gammalt

avhugget huvud med två

amputerade händer pla-

cerade framför ansiktet.

Bild: André Strauss

Dekapiterat fynd

// Numera finns det bara vilda orangutanger

kvar i två isolerade områden på Sumatra

och Borneo. Orsaken är främst skövlingen av

regnskogen, drygt 80 procent av all urskog i

Indonesien och Malaysia är idag borta.

För att bättre kunna hitta en passande

miljö för de utrotningshotade orangutangerna

har ett internationellt team av biologer för för-

sta gången studerat hur kaloririka olika typer

av regnskog är och hur det visar sig i popu-

lationstätheten hos orangutanger. Trots att

de studerade skogsområdena såg likadana

ut på ytan så var skillnaden enorm vad gäller

mängden näring som människoaporna fick

i sig. I ett skogsområde på Kalimantan fick

orangutangerna i sig runt 2 500 fler kalorier

om dagen än de som levde i en angränsande

skog där marken var täckt med ett surt torv -

lager. Torvlagret gjorde att näringsämnena i

jorden inte togs upp av växtligheten i samma

utsträckning som i grannskogen. I den kalori-

rika skogen var populationstätheten dubbelt

så hög som i den magrare skogen. Studien är

publicerad i PLOS ONE.

// Ett 9 000 år gammalt fall av rituell halshuggning

har upptäckts i östra Brasilien. När tyska arkeologer

lyfte på ett par ditlagda block av kalksten i en grottai Lapa do Santo, norr om Belo Horizonte, hittade

de en skalle med två avhuggna händer lagda över

ansiktet.

Skallen kom från en ung man som genom ben-

kemisk isotopanalys visade sig härstamma från

trakten. Fyndet är med god marginal det äldsta

exemplet på dekapitering, eller halshuggning, man

funnit i Nya världen, hela 4 500 år äldre än tidigare

fynd. Dekapitering har förekommit över hela Nord-

och Sydamerika och syftet har varit att straffa,

avskräcka och förnedra besegrade fiender, samt

som ett led i olika ritualer inom ett samhälle. Just i

det här fallet tyder mycket på att det handlade om

en fredlig begravningsritual genom att skallen tillhör

en man från området, att den inte är skadad eller

exempelvis har borrhål, som skallar som togs somtroféer ofta har. Och inte minst att händerna är pryd-

ligt arrangerade framför ansiktet.

Kanske var mannen en betydelsefull person i den

jägar- och samlargrupp han tillhörde och skallen

med händerna tänkt att visas upp och användas i en

religiös ritual. I så fall har halshuggningen sannolikt

skett efter mannens död. I avsaknad av andra konst-

föremål och materiella rikedomar verkar nomaderna

som bodde i grottorna här ha använt delar av den

mänskliga kroppen som symboliska föremål för att

uttrycka sin syn på döden och kosmos vid ritualer,

säger arkeologerna bakom studien som publicerats

i PLOS ONE.

Kaloririka skogar

Ska man trivas i

skogen måste det finnas

mycket käk… Om inte orangu-

tangern a ska utrota s hel t behö ver

man analysera hur kaloritäta skogarna

är där de placeras ut och bor, menar

ett internationellt forskarteam som

visat att populationstätheten kan vara

dubbelt så hög i vissa skogsområden

jämfört med andra i Kalimantan i

Indonesien. Bild:SPL



PROJECT

IHOP

Internetuppkoppling via ballonger uppe istratosfären kan låta som en ganska lång-sökt idé. Första tanken är att ballongernadäruppe skulle flyga omkring okontrolleratoch hamna på helt andra platser än de

områden de är tänkta att täcka.Men tydligen kan det fungera så bra att Google

nu rullar ut ett sådant projekt. Project Loon (un-gefär ”tokprojektet”) kallas det och startskot-tet gick egentligen redan för två och ett halvt årsedan. Efter omfattande förberedelser skickadeGoogle i juni 2013 upp 30 ballonger i stratosfärenovanför Nya Zeeland. Däruppe började de rörasig i olika banor på höjder upp till 25 kilometer

och med en hastighet på maximalt 324 kilometeri timmen. Allt, eller åtminstone det mesta, gicksom beräknat.

Förberedelserna hade dock varit omfattandeoch man stötte tidigt på problem. De första 61 ballongerna stod inte emot trycket utan sprack.När man sedan äntligen fått upp ett antal bal-longer i luften började dessa inte sällan pysa uthelium och sjönk på några dagar. Lösningen pådet första problemet blev att välja ett tåligare ma-terial, lösningen på det andra mer varsamhet vid vik ningen.

Sedan vidtog finjusteringen av själva utpla-ceringen. Man verkade vara på rätt väg och

DÅLIG

I vår del av värl-

den är internet

något självklart

och det är lätt att

tro att det gäller

hela världen.

Men än idag har

bara en minori-

tet av världens

befolkning till-gång till internet.

Sämst är det

förstås i utveck-

lingsländer, och

där ser företagen

en enorm kom-

mersiell potential

– att kunna erbju-

da över fyra mil-

jarder människoruppkoppling är

inte att förakta.

Fast det är

ingen lätt upp-

gift att bygga ut

internet överallt,

och snabba fiber-

uppkopplingar är

sällan att tänka

på.

Däremot kanballonger vara

en idé. Och nu

luftsätter Google

sitt Project

Loon med 300

ballonger svä-

vande ovanför

Indonesien.

Text Lars Brander

Bild Google, AoV

KOMMUNIKATIONSTEKNIK // ALLT OM VETENSKAP

16



LOON KNYTER

VÄRLDEN

ballongerna ovanför Nye Zeeland var til l sist påplats. I februari 2014 var rekordet för en ballongshållbarhet i den kyliga stratosfären med iblandmycket hårda vindar 50 dagar. I maj förra åretskickades motsvarande antal ballonger upp i när-heten av Piaui i Brasilien. Det var projektets första4G-experiment i närheten av ekvatorn. Och ävendenna gång gick det bra. Rekordet för en ballongi position högt däruppe var i mars 2015 187 dagar– och livslängden tänjs hela tiden ut.

Detta vinterhalvår har turen kommit tillIndonesien, där Googles moderföretag Alpha- bet planerar att släppa upp en vid ring med 300 ballonger, som ska ge människorna långt nedan-

för internettillgång också under ogynnsammameteorologiska omständigheter och i hårt väder.Tidigt 2016 ska de tre ledande nätverksoperatö-rerna i Indonesien börja testa internetuppkopp-ling med Project Loons ballonger – och slår allt väl ut fortsätter lanseringen.

HELIUM OCH POLYETEN

Internetaccess är hårdvaluta i stora delar av världen och en dröm som på många håll gått i upp-fyllelse bara för ett litet fåtal. Det finns regionerdär bara en på 10 000 har tillgång till internet ochandra platser där uppkoppling saknats helt ochhållet. Som alltid är det fattiga underutvecklade

TÄCKNING

Project Loon

Tillsammans med indonesiska telekomföretag

är Google i full gång att ge internet till stora

delar av örikets befolkning. Idag saknar över

100 miljoner invånare i Indonesien internet.

Heliumfylld ballong

av polyeten,

upp till 187 dagars

livslängd

15 meter i diameter

12 meter hög

Solpaneler

Radiosändare

Kontrollenhet

17



områden som varit mest eftersatta och därför gåttmiste om modern kommunikationsteknik och allt vad det innebär.

I många av tredje världens länder skulle snabboch effektiv uppkoppling kunna tillhandahålla viktig och avgörande information om til l exem-pel läkarvård, vaccinationer, utbildning, arbets-marknad, jordbruk, företagande, världshändelseroch mycket mer.

Uppblåsta och i funktion är ballongerna 15meter breda och 12 meter höga. De är fyllda medhelium och tillverkade i polyeten, som har högelasticitet också vid mycket låga temperaturer.Ballongerna testas i gigantiska frysar där de bistraförhållandena på höga höjder simuleras.

Efter testen paketeras de och med hjälp av ettnoggrant utarbetat så kallat autolaunchersystemkan fyra personer få en ballong i luften på bara 15minuter.

Under ballongen hänger en strömsnål sändare.Där finns även solpaneler, som på fyra timmar

laddar tillräckligt med energi för en hel dag. Näridén kläcktes för några år sedan tänkte man sigden som en högtflygande wifi-router, men sedanprojektet väl rullat igång valde man istället 4G-nätet och samarbete med de lokala operatörernapå varje ort och ställe.

UTNYTTJAR VINDEN

När ballongen väl stiger upp mot stratosfären blir

nästa, något komplicerade, steg själva utplace-ringen. I stratosfärens olika lager blåser det vin-dar med varierande kraft och riktning, vilket gördet möjligt att ha i alla fall en viss kontroll över ballongernas placering.

Project Loon använder komplexa algoritmer föratt bestämma var ballongerna ska placeras ochflyttar var och en till lager där vinden blåser åträtt håll. Med mjukvarans hjälp kan operatörenräkna ut varje ballongs bästa läge för att behållakontakten med de andra. Genom att utnyttja vindriktningarna och låta ballongerna stiga ochsjunka kan de olika positionerna arrangeras till att

bilda ett stort nätverk för kommunikation.Det finns dock fler problem att avhjälpa för att

hålla igång systemet. På dagen värmer solen ochheliumgasen inne i ballongen expanderar. Pånatten blir det kallt och då är processen den om- vända. En luftballongspilot hade på traditionelltsätt lossat ballast för att hålla den sjunkande ballongen i posit ion.

Det går naturligtvis inte i detta fall och allraminst under en utdragen tid. Istället har ingen- jörerna låtit installera en sinnrik pump som efter behov pumpar in eller ut luft . Skul le det ändå hän-da att en ballong driver iväg för långt bort från sinposition så tar en annan dess plats.

Ballongerna är till-

verkade av tunn men

stark polyeten.

Bild: Google

Google provfyller en av

sina ballonger.

Bild: iLighter

18

KOMMUNIKATIONSTEKNIK // ALLT OM VETENSKAP



förödelsen. Google är inte heller ensamma, utandet finns fler aktörer med liknande ambitioner på banan. Facebook driver till exempel projektet In-ternet.org. tillsammans med franska företaget Eu-telsat och operatören Spacecom för att under andrahälften av 2016 skjuta upp en Amos-6-kommuni-

kationssatellit, som ska ge internettillgång åt storaregioner i östra, västra och södra Afrika.Allt är dock inte frid och fröjd. Project Loon har

kritiserats för att ballongerna i alltför snabb taktslits ut och mer informellt har det föreslagits attdessa borde ersättas med stabilare luftskepp sommed datorstyrda motorer kan hållas vid samma po-sition under mycket lång tid. Hur framtiden ser utär förstås svårt att säga, men att något är på gång närdet gäller internet till de fyra miljarder människorsom idag saknar denna allt viktigare möjlighet tillkommunikation är tydligt.

Uppe i stratosfären blåser

det förhållandevis lite och

förutsägbart. Vindarna

blåser dessutom i olika

riktningar på olika höjd,

och ballongernas läge kan

därför justeras genom att

deras höjd ändras.

En av testballongerna över Nya Zeeland.

Bild: Google

VÄDERDATA

Data från NOAA (National Oceanic and AtmosphericAdministration) bidrar till att man med någorlundasäkerhet kan förutsäga väderförändringar och där-med kan underlätta navigeringen.

När systemet väl är på plats i stratosfären täcker

varje ballong med 4G-teknik en markyta med enungefärlig diameter på 40 kilometer. Från de mark- baserade basstationerna sänds signaler som fångasin och länkas vidare mellan ballongerna innande sänds tillbaka ner till jorden. De 300 ballongersom släpps upp i stratosfären ovanför Indonesien i vinter ska ge internetaccess över en 2 020 kvadrat-kilometer stor yta, och Google tänker fortsätta ut- byggnaden av projektet så att man inom ett par århar nått ut ti ll 100 miljoner indonesier. Detta för att”ge tillgång till de utbildningsrelaterade, kulturellaoch ekonomiska möjligheter nätet tillhandahåller”som de skriver. Men givetvis ser både Google ochde teleoperatörer de samarbetar med i regionenen stor ekonomisk potential i projektet och någonregelrätt välgörenhet är det knappast frågan om.

FLERA AKTÖRER MED SAMMA AMBITION

Att bygga ut internet på samma sätt som i tillexempel Sverige, med fiber och annan infrastruk-tur som ger hög hastighet på ettorna och nollorna,är för dyrt för många länder även i tätbefolkadeområden. Även om ballongtekniken knappast gernågon hisnande fart på datan, så är det betydligt bättre än ingenting.

Enligt vad Project Loons vice vd Mike Cassidyuppger hoppas man inom en nära framtid ha en

sammanhållen ring av ballonger runt hela jordenför att ge nättillgång till framför allt avlägsna regio-ner av Afrika, Sydamerika och Sydostasien.

Men systemet har även andra fördelar. Vid störrenaturkatastrofer som kraftiga jordbävningar ellertsunamis är det inte ovanligt att kommunikatio-nen slås ut, vilket försvårar räddningsinsatserna.Ballongerna kan i en sådan situation användas förkommunikation eftersom de svävar långt ovanför

19



// För 13 000 år sedan gick densenaste istiden mot sitt slut, men dåkom plötsligt ett bakslag i form av en1 100 år lång kallperiod som fått nam-net yngre dryas. Den mest spridda

teorin bakom denna köldknäpp äratt stora mängder smältvatten frånNordamerika rann ut i Atlanten ochfick havsströmmarna att stanna upp.Men klimatmodeller och rekonstruk-tioner har inte riktigt gett ett fullgottstöd för att det var så det gick till. Enstudie i Nature Communications, leddav forskare vid Stockholms universi-tet, lanserar bevis för att det troligenvar den skandinaviska inlandsisensom orsakade yngre dryas. Forskarna

har använts sig av klimatmodeller ochsedimentprover från en forntida sjö iHässeldala i Blekinge för att kommafram till sina resultat. Rester avmygglarver skvallrar om att tempera-

turerna först ökade för att sedan tvärtsjunka med fem grader. Nederbördenminskade också dramatiskt och yngredryas tog sin början.

Orsaken till att kylan återtog sittgrepp var enligt forskarna att smält-vatten från den skandinaviska inlands-isen störde de varma strömmarnasöderifrån och fick havsisen i Nordat-lanten att växa till kraftigt. Resultatetblev ett kallt och torrt klimat.

nature.com

// Att darrålen, också kallad elektrisk ål, förlamar sina byten genom attge dem elektriska stötar på uppåt 600 volt är sedan länge känt– men inte hur exakt och beräknande den gör det. Gäller detsmå okomplicerade fiskar nöjer sig ofta ålen med att simma

förbi och avge tillräckliga stötar för att offret tillfälligt ska bliförlamat. När det handlar om större och mer bångstyrigabyten tar ålen dock till en annan metod, hävdas i en nystudie i Current Biology.

Ålen biter tag i den vilt sprattlande lunchen och ringlarihop sig så att fisken eller skaldjuret nuddar ålens bakdel,varefter den ger ifrån sig en serie riktigt kraftiga stötar. Påså sätt kan ålen fördubbla effekten av sitt elektriska vapeneftersom ålens huvud fungerar som pluspol och stjärtensom minuspol. Bytet förlamas genom att stötarna aktiverardess nervsystem och får det att köra slut på musklerna.

Darrålen, som kan bli över 2,5 meter lång och väga över20 kg, lever i grumliga vatten i Brasilien och Venezuela.

cell.com

// Brushanen är en fågel som väcker uppmärk-

samhet med sitt spel. Men alla hanarna går

inte in i dansen med samma frenesi. Förutom

olika karaktärsdrag skiljer de sig också i utse-

ende. Forskarna har delat in dem i tre grupper:

”independents” har färggranna fjäderkragar

och huvudtofsar och försvarar ivrigt sitt revir

på spelplatsen, ”satelliter” är lite mindre än

”independents” och har så gott som alltid vit

krage och tofs och försvarar inte revir, medan

”feaders” är ännu mindre, inte heller försvarar

revir och ser ut som honor.

När independents och satelliter ger sig ut på

spelplanen får independents helt dominera.

Det här drar feaders nytta av; medan de andra

hanarna är upptagna med sin dans passar de

på att para sig med honor som lockats dit.

Många honor väljer förstås att vänta in vinna-

ren – en independent så klart – men tillräckligt

många honor har som regel tagit sig till plat-

sen för att även satelliterna ska få para sig.

Det är arvsanlagen som styr vilken slags

karaktär en hane hos dessa vadarfåglar ska

få, och som hos en del andra arter finns det

flera strategier som är framgångsrika. Nu kan

forskare också visa at t det är en ”supergen”

som bestämmer vilken av de tre karaktärerna

som en fågel tillhör. Egentligen är det inte en

enskild gen utan ett kromosomsegment om

cirka 90 gener och som hålls samman på ett

sätt som inte tillåter genetiskt utbyte mel-

lan kromosomvarianterna. De två studierna,varav den ena letts från Uppsala universitet,

som publicerats i Nature Genetics, har kom-

mit fram till at t denna ”supergen” bland annat

påverkar testosteronnivåerna och fåglarnas

färgteckning.

nature.com

SVAR PÅ ISTIDA GÅTA

FUNNET I BLEKINGE

SÅ SÄTTER DARRÅLEN IN NÅDASTÖTENSUPERGEN HOS BRUSHANAR

En ”independent”-hane bevakar sitt revir.

Bakom honom syns en ”satellit”. Bild: IBL

På denna plats i Hässeldala fanns en gång

en sjö i vilken yngre dryas hemligheter

bevarades. Bild: Barbara Wohlfarth,

Stockholms universitet

När darrålen för

bytet mot stjärten

kläms det fast mellan

pluspolen i ålens hu-

vud och minuspolen i

dess stjärt. Effekten

av elstötarna blir

dubbelt så stor. Bild:

Kenneth Catania

Sediment prov från Hässeldala – en viktig

pusselbit för att förklara varför de t plötsligt

blev kallare i slutet av senaste istiden.

Bild: Stockholms universitet

NYHETER

20



// Mars var en gång en planet där vattnet flödade, temperaturerna

troligen var ganska behagliga och möjligen fanns där också enk-

lare livsformer. Detta var tack vare en skyddande atmosfär. Men

det var då det, den röda planeten är idag en ogästvänlig plats: kall,

torr och med en tunn atmosfär som gör det omöjligt att vistas påytam utan rymddräkt. Vad hände?

Maven-sonden har nu under ett år gått i omloppsbana runt

Mars, kartlagt atmosfären och funnit orsaken. Atmosfären läcker

än idag ut gas på grund av solvinden. När aktiviteten är hög på

solen slungas stora mängder partiklar ut från solen i så kallade

koronamassutkastningar, eller ännu kraftigare soleruptioner, och

då är förlusten betydligt större. Mätningarna som Maven gjorde

tyder på att solvindarna sliter bort 100 gram gas ur Mars-atmo-

sfären varje sekund. Med tanke på att Mars är åtminstone 4,5

miljarder år gammal har mängderna över tid blivit betydande. Och

dessutom antar forskarna att förlusten av gas var mycket större i

planetens ungdom när solaktiviteten var betydligt högre än idag

och solvindarna därför kraftigare. Att jorden inte gått sammadystra öde till mötes beror på att vi till skillnad mot Mars har ett

starkt magnetfält som skyddar oss mot farlig partikelstrålning och

förhindrar att atmosfären sveps bort. Men ett visst läckage av

partiklar ut i rymden sker även från jorden.

onlinelibrary.wiley.com

// Stora däggdjur äter massor av mat och när födan

passerat kroppen och kommer ut i andra änden förses

omgivningen med prima gödning som får växter att

frodas. Det är förstås ingen nyhet att det är så det går till,

men nu visar ny forskning att djuren på detta sätt sprider

viktiga näringsämnen över hela jorden på ett mycketeffektivt sätt. I förlängningen betyder det att när stora

däggdjur försvinner, så kollapsar denna distributionskedja

av näring.

En internationell studie i Proceedings of the National

Academy of Sciences visar hur djuren transporterar dessa

näringsämnen runt på jorden – från havsdjupen, via floder

upp på land och även upp på bergstoppar. Men habitat-

förluster, utrotning av megafaunan, nedgång i djurpopu-

lationerna och valfångst har gjort att gödseldistributionen

minskat till tio procent av vad den var för 12 000 år sedan.

Valar och andra marina däggdjur jagar i näringsrika

vatten, ofta på stora djup, och när de kommer upp till

ytan uträttar de sina behov och förser då ytvattnet mednäringsämnen. Till följd av valfångst har valbeståndet

reducerats med mellan 66 och 90 procent under de se-

naste 300 åren, vilket gör att valarna idag bara sprider 75

miljoner kg fosfor idag, jämfört med 340 miljoner kg på

1700-talet.

För att få upp näringsämnen från havet till bergsom-

råden och till det inre av kontinenterna har sjöfåglar och

vandrande fisk varit viktiga. Men laxfiskarna har också

minskat kraftigt i antal och därför transporteras inte lika

mycket näring den vägen.

Betande kossor kan inte ersätta hästarna, mammutarna

och andra stora betare ef tersom korna går i hagar och inte

vandrar över mycket stora områden. Forskarna menar att

stora hjordar av bisonoxar, havslevande jättar som stora

valar samt laxbestånden måste återställas för att den

naturliga spridningen av fosfor ska bli som förr.

pnas.org

SOLVINDARNA SLET BORT MARS ATMOSFÄR

SKITVIKTIG NÄRINGSSPRIDNING HAR STRYPTS

Vid en solstorm försvinner avsevärt mycket mer av Mars atmos fär (höger) ännär solvinden är normal (vänster). Bild: Nasa/GSFC

Diagrammet visar hur näringsämnen kan ha transporterats på jorden i det

förflutna. Pilarna visar den beräknade spridningskapaciteten för närings-

ämnena. Bild: Renate GE Hellmiss

K g

p e r å r

K g

p e r å r

K g

p e r å r

K g p e r å

r

minskning: 96%

minskning: 77%

minskning: 92%

140 miljoner

6,3 miljoner

340 miljoner

180 000

Marina däggdjur

Sjö fåglar

Vandrande fiskar

Väx tä tande

landdjur



// Kometen C/2014 Q2 (Lovejoy) pas-serade den 30 januari 2015 solen. Nuär analyserna av dess beståndsdelarklara och det visar sig att det är ettriktigt festligt litet objekt som undersin mest aktiva fas gav ifrån sig stora

mängder etanol, mängder motsvaran-de alkoholinnehållet i 500 vinflaskori sekunden. Totalt uppmättes halterav 21 olika organiska ämnen i dessatmosfär, förutom etanol också denenkla sockermolekylen glykoaldehyd.Den svenska satelliten Odin speladeen viktig roll för upptäckten.advances.sciencemag.org

NOTISERGRAFEN TILLLÅGPRISGrafen har beskrivits

som ett kommande

undermaterial: en

atom tjockt, starkareän stål men flexibelt

och leder både värme

och ström. Men det är

dyrt och komplicerat

att tillverka. Enligt nya

forskarrön i Scientific

Reports går det att

framställa stora skikt av

ämnet till ett pris som är

100 gånger lägre än da-

gens. Detta sker genom

att en film av grafen

binds till en kopparfolie

av samma typ som ofta

används som minuspo-ler i litiumjonbatterier.

Grafen som utvinns på

detta sätt visar upp

bättre prestanda för

både optiska och elek-

triska ege nskaper.

nature.com

VÄRLDENSSTÖRSTA FLY-TANDE VIND-KRAFTPARK ...... är planerad att stå

färdig 25 kilometer

utanför Peterhead iSkottland 2017. Hywind,

som det ska heta, kom-

mer att bestå av fem

turb iner om vardera 6

MW som årligen ska

generera 135 GWh el,

vilket är nog för att

försörja upp till 19 900

hushåll.

news.scotland.gov.uk

TROPISK SKOGPÅ SVALBARDUndrar du hur skogarna

såg ut vid ekvatorn

när de första träden

uppträdde? Det går att

se på Svalbard. Där har

brittiska forskare fun-

nit en 380 miljoner år

gammal skog från den

geologiska tidsperioden

devon. Svalbard låg då

vid ekvatorn och här

växte upp till fyra meter

höga lummerväxter tätt

til lsammans.

geology.gsapubs.org

// Vårt närmast outtömliga behov av vatten är inte

riktigt förenligt med tillgången. Men exakt hur

mycket naturligt grundvatten som finns har inte

varit riktigt känt. En studie i Nature Geoscience

försöker nu ge svar på det. Framför allt har de

koncentrerat sig på det grundvatten som är yngre

än 50 år eftersom det är förnyelsebart. De fann att

detta inte ens utgör sex procent av allt grundvatten

som finns i de översta två kilometrarna av jordskor-

pan. Resten är äldre grundvatten som kan ha varit

lagrat i tusentals eller kanske till och med miljon-

tals år, och det kommer inte att förnyas under en

människas livstid. Dessutom kan detta vatten vara

ordentligt salt eller hålla osunda halter av arsenik el-

ler uran. Det är ett välkänt faktum att vi gör av med

mer grundvatten än vad som fylls på och därför är

det viktigt att kartlägga hur mycket som finns, inte

minst med tanke på att klimatförändringarna kan

öka trycket på färskvatten. Forskarna har samlat in

och sammanställt stora mängder information för

att nå fram till sina resultat. Totalt räknar de med

att det finns nästan 23 miljoner kubikkilometer

grundvatten, av det är 0,35 miljoner kubikkilometer

yngre än 50 år. Det yngre grundvattnet finns i störst

mängd i tropikerna och i bergsområden.

nature.com

KARTLÄGGNING AV JORDENS DOLDA VATTEN

upp till en meter

1–50

över 50 meter

Om allt yngre grundvatten skulle lägga sig på kontinenternas ytor skulle vi nästan drunkna i det – men det är ändå en bristvara i

många områden. Bild: Karyn Ho

SPRITÅNGANDE KOMET

Komet på lyset.

Bild: Fabrice Noel

22

NYHETER



TRÅDLÖS STEREO MED

HITTA VÅRA BUTIKER PÅ HIFIKLUBBEN.SE - TEL: 0771-800090

Om du hade varit skapt för att lyssna i mono hade du haft ett hål i

pannan istället för öron på vardera sida av huvudet. Med två öron kan

du uppfatta djup, riktning och detaljer i ljudet. På så sätt hör du musiken

i riktig 3D och inte bara som en anonym ljudtapet.

Stereo med två högtalare återskapar den ljudbild musiker och

producenter lagt tid, svett och pengar på att ge dig. Så varför förstöra

den när du kan få äkta vara – plus alla schysta trådlösa möjligheter?

Sonos är även stereo!

NYA SONOS PLAY:5 TRÅDLÖS HÖGTALARE

Stark allt i ett lösning som kan användas i både små och större

rum för flera olika ändamål. Två stycken kan kombineras till äkta

stereo, finns i svart och vitt. Beställ nu och bli först med nya Play:5.

Förväntad leverans slutet av november PLAY:5: 2 ST 10 796:-

PLAY:5 5 398:-

SONOS PLAY:1 TRÅDLÖS HÖGTALARE

Enkel och kompakt lösning för trådlös musik i mindre

rum, t.ex. kök eller badrum. Och en smidig väg rakt in i

Sonos värld. Finns i svart och vitt. PLAY:1: 2 148:-/ST

NYHET

SONOS CONNECT:AMP ARGON 6340

TRÅDLÖS STEREOANLÄGGNING

Med sin inbyggda förstärkare kan CONNECT:AMP på egen hand driva

ett par riktiga stereohögtalare, t.ex. den här kompakta modellen från

Argon Audio. CONNECT:AMP: 5 390:- / 6340 498:-/ST

PAKETPRIS 5 894:-Samma rabatt vid köp av mer kostsamma högtalare

2 ST 3 799:-

SPARA 492:-

SPARA 497:-

3 ÅRS GARANTI – STÖRSTA URVALET AV SONOS – FRI FRAKT

23



// Tyrannosaurus matvanor har varit rät t

omdebatterade på senare år. Vissa menar

att skräcködlornas kung var asätare medan

andra menar att jättereptilen var en fruktad

jägare. Hur det än var med den saken tycks

den i alla fall inte varit särskilt nogräknad

med vad den satte tänderna i. Till och med

egna släktingar kunde bli ett skrovmål om

magen började kurra.

Ett 66 miljoner år gammalt Tyrannosaurus-

ben från Wyoming tyder på just det. Det visar

upp gnagskador som tros ha orsakats av att

en annan rovdinosaurie slitit loss köttet från

det. Tandmärkenas form gör att den miss-

tänkta bör ha hört till underordningen thera-

poda, och de fossila lämningarna vittnar inte

om att det fanns några andra medlemmar

ur den här gruppen med så stora tänder änTyrannosaurus rex och Nanotyrannus lancen-

sis . Det är dock osäkert om den sistnämnda

verkligen utgör en egen art eller helt enkelt

bara är unga Tyrannosaurus rex .

Den amerikanske forskaren Thomas Carr

lutar åt att det är samma art, och ingen är

kanske så välbekant med det mest kompletta

exemplaret som påträffats av N. lancensis .

Carr håller på att kartlägga varenda liten

benbit av skelettet som döpts till Jane. Enligt

honom finns visserligen tydliga skillnader

mellan den smäckra Jane och de betydligt

kraftigare Tyrannosaurus rex -exemplar sompåträffats, men de är ändå inte större än vad

som normalt ses hos de så kallade tyrann-

ödlorna. Det smäckra huvudet hos Jane, de

många tänderna och de längre armarna är de

främsta orsakerna till att en del forskare vill

placera in dinosaurien i en egen art.

gsa.confex.com

vertpaleo.org

NYHETER

T. rex glupande aptit stillades

ibland genom att äta upp art-

fränder. Det är dock osäkert om

det var kadaver eller egenfångade

byten den svullade i sig. Bild: SPL

TYRANNOSAURUS ÅTSINA KOMPISAR

24



NOTISERGEN FÖRFYLLEUPPTÅGTaskigt ölsinne? Det

kan bero på en muta-

tion i en gen i serotonin

2B-receptorn, visar

forskning i Translational

Psychiatry. Mutationen

bidrar till att personer

som har den får svårt att

kontrollera sig när de

har druckit alkohol, men

är även mer impulsiva i

nyktert tillstånd. Humör-

svängningar är också

vanligt.

nature.com

T. rex bitkraft

Brittiska forskare har i en studie i Royal So-

ciety Open Science försökt ta redan på hur

kraftfulla käkarna på tre dinosaurierarter

med olika matvanor var genom att granska

muskelkraften de använde för att öppna

käkarna och hur stort deras gap kunde bli .

T. rex med sin massiva skalle och 15 centi-

meter långa tänder kunde om det behövdes

öppna käkarna i 63,5 graders vinkel. Det gav

den en god muskelkraft vilket var nödvän-

digt för att bita genom kött och skinn och

krossa ben. Allosauris fragilis , en annan

köttätare, var i det hänseendet lite mer im-

ponerande med en maxvinkel på 79 grader.

Inte oväntat hade växtätaren Erlikosaurusandrewsi inte alls samma klipp i käftarna.

Dess gap var inte mer än maximalt 43,5

grader.

rsos.royalsocietypublishing.org

Optimal käkvinkel

Allosaurus

fragilis Tyranno-

saurus rex

Erlikosaurus

andrewsi

Maximal käkvinkel

Det optimala

och det maxi-

mala gapet hos

olika dinosaurier

berodde på om

de var kött-

eller växtätare.

Bild: Stephan

Lautenschlager,

University of

Bristol

Blir du galen efter bara

ett par glas? Kanske kan

du skylla på en gen-

mutation. Bild: IBL

Det nyfunna Tyrannosaurus-benet har märken efter

tänd er som av all t at t döma är gjorda av en anna n

Tyrannosaurus. Bild: Matthew McLain

25



SVENSKT INSTRUMENT LETAR

VATTEN I RYMDEN

// Teleskopet Apex i norra Chile blev under 2015 lite mer attraktivt för astrono-

merna tack vare det svenskbyggda instrumentet Sepia (Swedish-SO PI receiver

for Apex). Instrumentet som utvecklats av forskare vid Onsala rymdobservato-

rium och Institutionen för rymd- och geovetenskap vid Chalmers, är känsligt för

ljus med våglängder i intervallet 1,4–1,9 millimeter. Anledningen till att dessa

våglängder är intressanta är att de vittnar om vatten i rymden. Genom att leta

efter signaler från vattenmolekyler i rymden kan forskarna bland annat se hur

nya stjärnor och planeter bildas. Bland annat hoppas de hitta ledtrådar som

berättar vad vattnet har spelat för roll för både Vintergatans och jordens historia.

Sepia har visat sig fungera precis så väl som forskarna hoppats. Bland de

första objekten som granskades med instrumentet var den röda jättestjärnan

W Hydrae runt vilken mängden vattenånga mättes.

BRA ATT VETA OM

// Superutbrott är så våldsamma att de

får alla andra vulkanutbrott i historisk tid

att blekna. Vid ett superutbrott slungas

minst 1 000 kubikkilometer material ut ur

vulkanen. Det kan jämföras med Pinatubo

som 1991 stod för 1900-talets näst största

utbrott med tio kubikkilometer utslungat

material. Tamboras utbrott 1815 var i vår

tid gigantiskt och resulterade i att hundra-

tusentals människor svalt ihjäl på grund

av global nedkylning av jorden. Tamboraslungade ut enorma mängder material,

kanske upp till 150 kubikkilometer – men

var alltså långt ifrån ett superutbrott.

Ett annat kriterium för ett superutbrott är

att det ska uppgå till åtta på den åttagra-

diga så kallade VEI-indexskalan (vulkan-

explosivitetsindex). Tamboras jätteutbrott

var uppe i sju medan Pinatubos våld-

samma eruption ”bara” var en sexa.

Det senaste superutbrottet skedde för

70 000 år sedan på Sumatra när Toba

exploderade. Superutbrott är tack och lov

mycket ovanliga och en supervulkan gene-

rerar inte alltid superutbrott. Den välkända

supervulkanen i Yellowstone i USA är ett

bra exempel på det. Den har haft tre ut-

brott av kataklysmiska proportioner varav

det senaste ägde rum för 640 000 år sedan.

Efter det har den haft 23 mindre utbrott.

Forskare fann nyligen under vulkanen en

ny magmareservoar 19-45 kubikkilometer

under den tidigare kända magmakam-

maren. Den nya reservoaren är 4,4 gånger

större och skulle kunna fylla Grand Canyon

elva gånger om.

...supervulkaner

kämpa maskinfektioner,

men när kroppen slip-

per slåss mot något vi

inte exponeras för kan

den bli överkänslig och

istället ge sig på protei-

ner i mat eller miljön.

Med datateknikens

hjälp försökte forskarna

ta reda på vilka protei-

ner som finns i parasit-

maskar som kan ge en

immunreaktion liknande

en allergisk reaktion

hos människor. Och de

lyckades identifiera ett

protein hos maskarna

som också finns i de

pollen som ofta orsakar

allergiska reaktioner.

Nu är knappast boten

mot allergi att smitta

sig med

binnikemask,

utan forskarnas

förhoppning är att

det ska gå att fram-

ställa proteiner som

kan bota allergier. I

bästa fall kan vi på så

sätt slippa både mask

i magen och rinnande

näsor. journals.plos.org

MASKBEKÄMPNING GAV OSS POLLENSNUVA

Sepia lyftes försiktigt in i

Apex-teleskopets instru-

mentkabin 15 februari 2015.

Bild: Eso/Onsala Space

Observatory/A Ermakov

Ett av Sepias

uppdrag var att

spana efter vat-

ten runt d en rö da

jätten W Hydrae,

300 ljusår bort.

Bild: Eso/Esa/

Herschel/Mess

Hakmaskar vill vi helst

slippa ha i magen – men

priset för att slippa är

allergi. Bild: SPL

// Parasitmaskar i

magen, såsom bin-

nikemask, spolmask

och hakmask, är alltid

lite otrevligt. Sådana

infektioner är tack och

lov tämligen ovanliga i

Sverige. Men vi har fått

betala ett ganska högt

pris för det, nämligen

allergi. Det hävdas i en

studie i PLOS Compu-

tational Biology.

Vårt immunförsvar har

under årtusendena

utvecklats för att be-

26

NYHETER





// Multiresistenta bakterier har av

Världshälsoorganisationen WHO lis-

tats som ett av de allvarligaste hoten

mot människors hälsa. Och utveck-

lingen ser onekligen rätt dyster ut. En

artikel i Lancet Infectious Diseases

berättar att vanliga bakterier nu även

utvecklat resistens mot polymyxin,

en av de sista antibiotikagrupper som

fortfarande varit verksam mot vissa

multiresistenta bakterier.

Hos grisar och människor i Kina har

det i bland annat E. colibakterier och

Klebsiella pneumoniae påträffats en

gen, mrc-1, som gör dem okänsliga

för Collistin som är ett sorts poly-myxin. Tidigare har man sett att

resistensgenen varit bunden till det

dna som finns i bakteriernas kromo-

somer, vilket inte är lika allvarligt

eftersom egenskapen då endast förts

vidare när cellen delar sig. Nu har

genen hittats på en plasmid, det vill

säga en fristående dna-molekyl som

finns fritt i bakterierna. Det som oroar

är att bakterier kan överföra plasmi-

der mellan varandra och på så sätt

få nya egenskaper utan att behöva

föröka sig.

Det fungerar till och med mellan

olika arter och antibiotikaresistensen

kan därför överföras till alla möjliga

otrevliga bakterier.thelancet.com

NY FORM AV ANTIBIOTIKA-

RESISTENS OROAR

// En internationell

studie där forskarefrån Lunds universitet medverkat har settatt små spädbarn somligger i högriskzonenför att drabbas av typ

1-diabetes löper 60

procent mindre riskatt utveckla sjukdo-

men om de under sina27 första dagar fårprobiotika. Orsaken tros vara att deras

tarmflora ännu inte är

färdigutvecklad. Hosäldre barn sågs intesambandet. Kliniskastudier är dock ännu

inte gjorda.archpedi.jamanetwork.com

DIABETESFRI

MED PROBIOTIKA

© GRAPHIC NEWS

Antibiotikaapokalyps kan bli verklighetMänskligheten närmar sig en ”postantibiotikaera”, varnar forskare efter att ha funnit bakterier som kanstå emot det sista verksamma läkemedlet, Collistin. Det innebär att risken är stor för en framtid därinfektioner inte längre går att bota.

Årliga dödsfall orsakadeav antimikrobiellresistens (AMR) jämförtmed andra vanligadödsorsaker.

Escherichia coli (E.coli): Kinesiska ochbrittiska forskare har funnit stammar somär resistenta mot Collistin.

Resistenta stammar,troligen orsakade av

överanvändning hos djurpå gårdar, har hittats hos

grisar, i rått kött och hos 16kinesiska patienter.

*Om den nuvarande trenden inte bryts

Uppdelning av årliga dödsfall orsakade av AMR 2050*

60 000Stelkramp

120 000Kolera

130 000Mässling

1,2 miljonerTrafikolyckor

1,4 miljonerDiarré

1,5 miljonerDiabetes

8,2 miljonerCancer

miljonerBeräknadnivå 2050*

10

700 000AMR

Nordamerika317,000

Asien4,730,000

Oceanien22,000

Europa390,000

Afrika4,150,000

Sydamerika392,000

28

NYHETER



... för dig som tyckeratt elektronik är kul!

LCD Oscilloskop SDS1000-serienEtt riktigt högklassigt digitalt oscilloskop med samplingsfrevens på upptill 2 Gs/s, en mängd lter och matematiska funktioner, inkl FFT. 2 kana-ler, X/Y, USB-anslutning för PC och USB-anslutning för t.ex USB-minne(lagra mätningar) eller skrivare.41011407 2 kan 50 MHz 500Ms/s färg LCD 2.795:-

41010059 2 kan 100 MHz 1Gs/s färg LCD 3.995:-

41014087 2 kan 100 MHz 1Gs/s färg LCD SPO X-series 5.995:-

Crazyfie 2.0

Flygande utvecklingsplattform, Quadcopter i mini-utförande, som styrs via Bluetooth LE. Öppen förutveckling av egen programvara.Utvecklad i Sverige.

41013600 Crazyie 2.0 1 999:-

Intel Edison- Inkörsporten till Internet of Things

Modul med Intel-processor, WiFi och Bluetooth,

tänkt att utgöra hjärtat i dina IoT-projekt. Det nns

ett antal expansionsmoduler samt ett break-out-kort som medger anslutning av Ardiono shields.41013328 Intel Edison SoC 699:-

41013330 Intel Edison med Arduino B/O 1299:-Se vår hemsida för detaljer och länkar till instruktioner mm.

byggsatserkomponenter

mätinstrumentlödverktyg

tillbehör

electro:kitTel: 040-298760

www.electrokit.comMoms ingår. Frakt tillkommer - från 29:-.

Se hemsida för detaljer.Reservation för ev fel o ändringar.

www.electrokit.com

Multimeter - 3 1/2 siffra digital (0-1999)

- automatisk avstängning

En mycket bra mutimeter föralla som håller på med elektro-nik. Mäter ström, spänning ochreisistans. Även summer förkontaktprovning.41010696 149:-

Raspberry Pi

41013583 Rpi 2 1GB Mod B 399:-

41012962 Rpi 512MB Mod B+ 299:-

Raspberry Pi 2 - upp till 6x snabbare! Raspberry Pi är denomtalade Linuxdatorn som bara kostar några hundralappar. Du

kan koppla den till din TV, mus och tangentbord, och har sedanen komplett minidator som du kan surfa med, se på lm, lyssna

på musik eller köra applikationsprogramvara. Raspberry Pi är

baserad på Linux, och viss Linuxkunskap rekommenderas för fulltutbyte.

Vi har även

tillbehören!

- inbyggnadslådo- strömförsörjning- kablar

- labb-anslutninga- minneskort m.m

R a s p b e r r y P i i s a t r a d e m a r k o f t h e R a s p b e r r y P i F o u n d a t i o n

Arduino UNO rev 3Grundkortet i Arduino-serien.Baserad på ATMEGA328processor. Anslutes till din PCvia USB.

12200029 215:-

Electrokit är

Approved Reseller

för Raspberry Pi

Arduino Starter Kit

Det ofciella startpaketet från Arduino. Innehåller Arduino UNO, display, motor, servo och ett ertal

komponenter samt en pedagogisk bok som guidardig igenom en mängd experiment med Arduino.

41011181 Arduino Starter-Kit 899:-

Makey-Makey Ett uppnnar-kit som låter dig använda alla möjliga

saker, från bananer till cykelpumpar, som ingångtill en dator. De anslutna sakerna översätts till

tangentkommandon till din dator (USB HID).

Mycket populärt i skolorna som en introduktion tillprogrammerbara system.41011031 Makey-Makey 529:-

11 år 2004 - 2015

IoT - Internet of ThingsIdag handlar mycket innovation om hur man kanansluta olika produkter till nätet, och få dessa attarbeta tillsammans.Vi på Electrokit har de esta byggstenarna som

behövs för att du skall kunna skapa dina innovati-va produkter och låta dem bli en del i IoT-världen.

Med produter som Arduino, Raspberry Pi, IntelEdison som bas och en massa smarta tillbehör,är möjligheterna närmast oändliga. Bara din egenfantasi och förmåga sätter gränsen.

Vi vänder oss till folk som tycker om att experimentera och lära

sig mer inom elektronik.

CodeBugProgrammerbar “wearable”. 5x5 LEDmatris, 6 ingångar, 2 knappar. Skapadina egna applikationer i en enkeloch pedagogisk utvecklingsmiljö(baserad på Scratch).

41014072 249:-

Bilden visar 41014087 SDS1102X



ENERGI // ALLT OM VETENSKAP

KR FT N

30

SOM SKA FRÄLSA

JORDEN

Vad blev det av fusionsenergin?



I över 60 år har man drömt om att lösa mänsklig-

hetens energiproblem en gång för alla genom att

tämja solens krafter. Med en närmast oändlig tillgång

på bränsle skulle fusionskraften rädda världen från

energibrist och för mycket växthusgaser.

Och drömmen fortsätter att leva, trots att miljarder

och åter miljarder kronor pumpats in i experiment-

reaktorer sedan 1950-talet utan att man fått ut en

enda watt hushållsel.

Men den som till slut lyckas kan förändra världen.

Så trots motgångarna fortsätter försöken.Text Tomas Lindblad Bild SPL, Iter, Jet, AoV m fl

31

Iter blir en jätte-

anläggning där

själva reaktorn (i

mitten) är omgiven av en

stor mängd supportsystem.

Bild: Iter

Om människan kan imitera denprocess som håller solen och stjär-norna igång så behöver vi inte fun-dera så mycket över växthusgaseroch oljepriser längre. Då finns det

energi så det räcker och blir över.Men, naturligtvis finns det massor med hinder

och invändningar.Det krävs enorma resurser och avancerade hög-

teknologiska kunskaper för att få till det. Om detöverhuvudtaget går, vilket inte alla är överens om.

Men i takt med att ny teknik växer fram och det vil liga riskkapitalet finns t illgängligt så lockas alltfler att försöka. Idag finns det en handfull privataföretag som driver seriösa och avancerade projektsom påstår sig kunna skapa användbar fusions-energi inom ett par år.

Fusion betyder helt enkelt att man slår ihop



32

energiprojekt som pågår och det har kantats avsvårigheter. Kostnadskalkylen är idag på 50 miljarder dollar vi lket är tio gånger den ursprungliga budgeten, och tidsschemat ligger mer än tio årefter plan. De första antändningsexperimenten beräknas börja 2027, istället för 2016 som man

först planerade.Iter är idag en stor byggarbetsplats i Cadarachei södra Frankrike där den 73 meter höga reaktornen dag ska stå färdig.

LASERFUSION

Den andra stora satsningen mot den outtömligafusionsenergin har under de senaste åren varit för-söken att antända bränslet med hjälp av intensivtlaserljus. På Lawrence Livermore-laboratoriet iKalifornien har man byggt en jättelik laserkanonsom är konstruerad för att i en enda koncentreradlaserpuls pressa samman några gram väte i en litenmetallcylinder mindre än en fingerborg. Anlägg-ningen som kallas NIF, National Ignition Facility, byggdes för att kunna simulera vätebombsspräng-ningar, men är numera också en gigantisk experi-mentell fusionsreaktor.

VAR ÄR ENERGIN?

Men om vi nu har de här stora reaktorerna, densofistikerade tekniken och miljardinvesteringarna– var är då fusionsenergin?

JET är en tokamakreaktor

där fusionen ska ske i en

ring av plasma, instängd

och kontrollerad av starka

magneter. Det är den största

nu fungerande experiment-

anläggningen för fusion.

Bild: JET


två atomkärnor till ett tyngre grundämne. En delav den totala massan hos de två små kärnornaomvandlas till ren energi enligt Einsteins berömdaformel E=mc2. Energivinsten blir enligt den kalky-len enorm när atomerna i några få gram väte slåssamman till helium, mycket större än när tunga

kärnor som uran klyvs i traditionella kärnkraft- verk. Fusion är exakt vad som sker i en vätebomb,den okontrollerade formen av sammanslagning av vätekärnor.

TOKAMAK

För att lyckas krävs enorma krafter för att få fartpå processen. Problemet är att atomkärnorna inte vil l slås samman. Man måste tvinga dem sammanmed temperaturer över 100 miljoner grader.

Hittills har jakten på den lyckade fusionen gåttlängs två huvudspår. Det ena är tokamak-reaktorn,en sovjetisk uppfinning från 1950-talet som harförfinats och förbättrats under decennier genomförsök i olika forskningsreaktorer världen runt.Idag representeras metoden kanske bäst av deneuropeiska JET-reaktorn i Culham utanför Oxfordsom har försökt få fart på reaktionen sedan 1983.Den ska avlösas av det stora internationella Iter-projektet i Frankrike.

Europa, USA, Japan, Kina, Indien och Koreasamarbetar om Iter, och Sverige är också med och betalar v ia EU-budgeten. Det är ett av de största



Plasma

När en gas värms upp tillräckligt mycket så slits elektronerna loss från sina banor

runt de enskilda gasatomernas kärnor och gasen förvandlas till ett plasma. Det

betyder att den består av laddade partiklar, atomkärnor utan sina elektroner, som

också kallas joner.Den joniserade gasen som är elektriskt laddad kan styras och låsas in med

hjälp av ett magnetfält. Det är så man kan hantera bränslet i de enorma tempera-

turer som krävs för att skapa fusion. Inga kända material håller för temperaturer

över 100 miljoner grader. Istället hålls fusionsbränslet – oftast tungt väte, deute-

rium och tritium – i magnetiska behållare.

Den stora svårigheten är sedan att tvinga atomkärnorna så nära varandra att de

slås samman, fusionerar. Man vet hur det går till i en vätebomb; man använder en

uranbomb som tändhatt för att uppnå rätt tryck och temperatur.

Konsten är att klara av det utan bomber och under kontrollerade former.

För tokamak-modellen är det JET som hittillshar världsrekordet i energiproduktion. För snart19 år sedan lyckades man få fart på fusionen i Ox-fordshire under några sekunder och fick under detkorta ögonblicket ut ungefär två tredjedelar av denenergi som gick åt för att tända upp reaktionen. Ennettoförlust alltså, men det blev trots allt fusion.

Från NIF förutspådde man kaxigt redan 2012att det bara var månader kvar tills man skulleuppnå det som kallas antändning, det vill säga enfusionsreaktion i bränslet vilken skapar tillräckligtmycket energi för att driva sig själv vidare – ensjälvgående brasa där man bara behöver tillföramer bränsle för att hålla energiproduktionen

igång.Det gick inte.Under 2014 presenterades nya rapporter om

genombrott. Då lyckades man hålla plasman i denlilla fingerborgen så väl samlad att en del av dettunga vätet började fusionera under laserbom- bardemanget. För första gången produceradesmer energi ur den lilla kulan än vad som tas uppav metallhöljet runt omkring. Närmare bestämtupp till två gånger så mycket. Det här betecknadesdå som ett viktigt steg på vägen av flera insatta bedömare.

Men det är inte på långt när samma sak som en

total nettovinst av energi eftersom man bara räk-nade med den tillförda energi som nådde bräns-lekulan. Räknar man med all energi som krävsför att driva superlasern så går det åt 100 gångermer energi än vad man får ut genom fusionenav vätet. Det är med andra ord även här en rejälenergiförlust. Vägen mot att få ström till två håli väggen är fortfarande lång.

VISIONÄRER

De här två projekten är exempel på stora statligtfinansierade satsningar som enligt vissa kritikerlovar mer än de kan hålla, och som är så otympligaatt de blir omoderna långt innan de hinner nå sina

mål. Om det lyckas är vinsterna däremot enorma.Det krävs dock enorma insatser för att få det att

fungera, och då behövs också massor av pengaroch tungrodda internationella samarbeten.

Eller kanske inte.Idag finns det ett antal begåvade visionärer/

galningar (stryk det som ej önskas) som hoppaskunna springa förbi de stora megasatsningarnamed hjälp av nya idéer, smart teknik och förbätt-rade material. Den vetenskapliga utvecklingen gårtrots allt framåt, och i mindre storslagna projekthinner man testa nya lösningar i snabbare takt och bygger inte fast sig i gårdagens tekniska modeller.

Ett av de senaste försöken att hitta nya vägar till

en fungerande reaktor är baserat på traditionelluniversitetsforskning. Vid anrika MassachusettsInstitute of Technology, MIT, använder man sig av

Plasma är ett av de aggregationstillstånd som materia

kan ha. Det liknar gas, men är så energirikt (varmt) att

elektronernas bindningar till atomkärnorna släpper.

Kvar är ett gasliknande moln av atomkärnor (joner) och

fria elektroner.

Laserfusionstekniken går ut på att het ta

upp bränslet med högenergilasrar. Det går

åt enorma mängder energi för at t driva

lasrarna, men tekniken är på många sät t

enklare och billigare än tokamak.



34


en ny typ av elektromagneter som ska ge ett nyttliv åt den ”traditionella” tokamakreaktorn.

I en tokamak är styrkan hos magnetfältet enavgörande faktor för hur bra den kan levereraenergi. Magnetfältet produceras av supraledandeelektromagneter som skapar ett fält i form av entorus, en form som en badring för att uttrycka det vardagligt. Inuti detta badringsformade magnetfälthettas sedan den joniserade vätgasen, plasmat, upptill över 100 miljoner grader i hopp om att väte-atomerna ska tv ingas till sammanslagning.

De magneter som krävs för uppgiften är stora

och tunga och behöver kylas ner till ett par graderöver den absoluta nollpunkten för att bli suprale-dande, och de drar massor av ström. JET-reaktorn,till exempel, måste generera sin egen elektriciteteftersom det vanliga nätet inte klarar belastningen.

Den nya tokamakdesignen från MIT, sompresenterades i augusti i år, bygger på en ny typ avmagneter, som gör att storleken på hela reaktornkrymper betydligt. De är så tunna att de kallassupraledande tejper, och är tillverkade av olikasällsynta jordartsmetaller tillsammans medkopparoxid och barium.

Det starka magnetfältet tillåter ett mycket tätare

plasma, med högre tryck, och därmed fler fusioner bland atomkärnorna. En fördubbling av magnet-styrkan ska ge 16 gånger högre teoretisk uteffekt,samtidigt som hela konstruktionen blir betydligtmindre och billigare.

Den här reaktorn ska kunna förse ett samhällepå 100 000 invånare med elektricitet, och bordekunna byggas på fem år, enligt konstruktörerna påMIT. Men ännu finns den alltså bara på papperet.

MINDRE, BILLIGARE OCH EFFEKTIVARE

En besläktad förbättring av fusionsmaskinenutvecklas i ett av USA:s mest avancerade ingenjörs-företag, vapentillverkaren Lockheed Martin, före-

usionsenergi

Fusionsenergi uppstår när två atomkärnor som

är lättare än järn slås samman till en. I praktiken

handlar det om det lättaste grundämnet väte

och dess tyngre isotoper, deuterium och tritium.

Två väteatomer bildar då tillsammans en helium-

atom.

När den nya tyngre kärnan bildas så blir det en-

ergi över. Små mängder ger mycket energi enligt

Einsteins berömda ekvation E=mc

2

, där energin

alltså motsvarar massan gånger ljushastigheten

i kvadrat.

Atomkärnorna har positiv laddning och förenar

sig inte frivilligt. Ju tyngre ämnen man använder,

desto mer energi krävs för att övervinna den

elektrostatiska kraften och tvinga samman de

två kärnorna. Redan med det lättaste ämnet,

väte, så krävs det temperaturer på över 100

miljoner grader.

Deuterium finns det närmast hur mycket som

helst av på jorden, till exempel i havsvatten.

Tritium är mer sällsynt, men kan framställas ge-

nom att beskjuta metallen litium med neutroner.

Då faller det sönder till helium och tritium.

Det beräknas att det finns tillräckligt med litium

för att förse oss med fusionsenergi i era tusen

år.

Kraften som ska övervinnas

Det krävs extrema krafter för at t slå ihop atom-

kärnor, även vätekärnor som är de lättaste att

fusionera. De positivt laddade kärnorna stöter ifrån

varandra på grund av den elektrostatiska (elek-

tromagn eti ska) k raf ten . Den s tarka kärnkraf ten är

riktad åt andra hållet och gör att protonerna istället

klistrar fast i varandra.

Men den starka kärnkraften verkar på extremt små

avstånd och det gäller att få atomkärnorna så nära

varandra att den övervinner den elektrostatiska

kraften. På små avstånd är den starka kärnkraften

100 gånger starkare än den elektrostatiska.

En modell i skala 1:50 av

Iterreaktorn. I verkligheten

kommer den yttre diametern

i utrymmet där plasman ska

finnas att vara 19,4 meter.

Reaktorn kommer att väga

väl över 5 000 ton. Bild: Iter



35

taget som ligger bakom flygplan som U2 och fleraav de allra senaste stealth-flygplanen som användsav det amerikanska flygvapnet. Med en ny konfi-guration av magneter tror de sig på samma sättsom MIT-teknikerna kunna öka plasmatrycket ireaktorn, och därmed effekten. Lockheed Martin

tänker överge den klassiska torusen, badringen,och istället hålla plasmat i en inneslutning medformen av ett rör.

Effekten ska enligt de senaste rapporterna bli tiogånger högre än den som Iter byggs för – vilket ärden ständiga jämförelsen – men kan samtidigt blitio gånger mindre, enklare och billigare.

Lockheed Martin tänker sig att den här fusions-apparaten ska bli så kompakt att den kan drivaen rymdfarkost eller ett fraktfartyg, eller til l ochmed ett vanligt flygplan som nästan aldrig skulle behöva tanka.

Idag är reaktorn på laboratoriestadiet. På Lock-heeds avdelning för framtidsprojekt tror man påen prototyp inom fem år och en första modell förproduktion efter ytterligare fem.

Om man ska tro de optimistiska antagandenaså kommer vi alltså att kunna köpa en flyttbarfusionsreaktor på 100 megawatt, liten nog att pla-

cera på ett långtradarsläp och klar att ansluta tilldet ordinarie elnätet, från Lockheed Martin, runt2025. Det är alltså innan Iter ens har hunnit börjamed sina första plasmaexperiment. Vi lär få höraom de lyckas.

EN MODERN ÅNGMASKINLockheed Martin är inte det enda privata företagetsom vill bräcka de stora offentligt finansieradeprojekten i kapplöpningen mot användbar fusions-energi. General Fusion heter ett annat betydligt

Iterbygget i oktober

2015. Bild: Iter

Företaget General Fusions

lösning består av ett

antal ångdrivna kolvar som

pressar samman plasmat

tillräckl igt mycke t för a tt en

fusion ska sätta igång. Och

lite steampunk-känsla är det

över konstruktionen.

Bild: General Fusion



6


70-tal kvalificerade forskare och tekniker anställdasom utvecklar varje del av den här reaktorn. Enfungerande modell tror man behöver bygga på ettklot som är över tio meter i diameter.

LÅG TEMPERATUR OCH MAGNETPULSER

Helion Energy å sin sida utlovar fusionskraft i ettsystem som är 1 000 gånger mindre, 500 gånger billigare och färdigutvecklat tio gånger snabbareän konkurrenternas. Då jämför man sig troligenmed det långsamma och dyra Iter-bygget, för detär annars ungefär liknande löften som övriga privata fusionister v ill locka finansiärer med.

Helions variant har en del klara skillnader jämfört med de ovannämnda. De vill använda sigav en princip som kallas magnetisk tröghetsinne-slutning. Det betyder att de håller plasmabränsletpå en – relativt – låg temperatur i en reaktor medhjälp av ett magnetfält och pressar sedan ihop detmed kraftiga magnetiska pulser. Det här är en

grundprincip som har testats flera gånger tidigare,men Helion säger sig ha utvecklat tekniken så braatt man kan börja köra kommersiella reaktoreroch sälja elkraft redan 2019. Det lär visa sig omden prognosen håller.

Helion är inte så generösa med teknisk infor-mation, men de har en affärsplan där man sägersig kunna ta en femtedel av elmarknadens årligatillväxt och ”så småningom” nå intäkter på 52 miljarder dollar per år. Det sistnämnda är naturligtvisavsett att få potentiella investerare att lystet öppnaplånboken.

En annan specialitet hos Helion är valet att an-

vända tungt väte i form av deuterium tillsammansmed en variant av helium som bränsle. Resultatetav fusionen blir då inte en ström av högenergiskaneutroner som flödar ut ur magnetfältet, utan lad-dade partiklar av helium-3, som kan användas föratt skapa elektrisk spänning direkt. Inget behov avångturbiner alltså.

HEMLIGHETSFULLA MEN STORA

Ännu mer hemlighetsfulla är Tri Alpha Energy.Företaget har hög kändisfaktor med Microsoft-grundaren Paul Allen bland finansiärerna ochden gamle astronauten Buzz Aldrin tillsammansmed den ryske före detta vice premiärministern

mindre företag, baserat i Kanada, och med finan-siering från bland andra Amazon-miljardären JeffBezos.

Grundaren, Michel Laberge, förstod att om hanskulle bygga en fusionsreaktor måste han klara sigutan mastodontstora laserkanoner eller superkyldaelektromagneter. Hans första experiment gjordesi ett garage i British Columbia och principen låternästan 1800-talsmässig.

Plasmat hålls inneslutet i ett stålklot på tremeters diameter och pressas samman med hjälpav en rad ångdrivna kolvar placerade symmetrisktrunt klotet. Det hela ser mest ut som en gigantisksjöborre av metall.

1800-talsnivå är det dock inte på tekniken. Inutiklotet hålls plasman på plats av roterande smältmetall. Rotationen skapar en virvel i den flytandemetallen, precis som när vattnet rinner ur ett bad-kar. I den virvelns tomrum finns plasmat av tunga väteisotoper. Med datorstyrd tidsprecision trycks

kolvarna in i klotet exakt samtidigt och skapar enchockvåg som pressar samman virveln mot klotetscentrum där vätekärnorna tvingas samman tillfusion.

En del av energin används till att hetta uppny ånga till kolvarna och planen är att smälla påplasmat en gång i sekunden. Hela systemet är de-signat för att kopplas till en vanlig ångturbin somgör elektricitet av värmen som alstras i fusions-reaktionen.

Laberge har idag flyttat ut ur garaget och har ett

Det hemlighetsfulla Tri Alpha har en lösning där två plasmaringar

accelereras mot varandra i ett rör och kolliderar så kraftigt att

fusion uppstår. Hur långt de kommit med sin teknik idag är inte

känt utanför företaget, men redan 2012 sa tte de världsrekord –

under hela fem millisekunder lyckades de hålla plasman på

en temperatur på tio miljoner grader.

Vid laserfusion finns

bränslet i en liten

kula, inte mer än ett

par millimeter stor.Bild: NIF

MIT presenterade i augusti

2015 en ny design som kan

göra en tokamakreaktor be-

tyd ligt mindre och billigare.

Bild: MIT



37

Anatolij Tjubajs i styrelsen. Men företaget haringen hemsida, de håller till i anonyma industri-lokaler i Kalifornien och lär inte ens svara i telefon.Tri Alpha har å andra sidan mer pengar och fleranställda än sina konkurrenter i fusionsbranschen.

Vad man vet är att de liksom övriga privata fu-

sionsinitiativ har stort självförtroende och litar påatt just deras modell är den bästa.Tri Alpha vill försöka uppnå fusion med bräns-

lena deuterium (tungt väte) och grundämnet bor.Resultatet av den fusionen blir tre heliumkärnor,det som kärnfysikerna brukar kalla alfapartiklar,därav bolagsnamnet.

Med bor som bränsle krävs betydligt högretemperatur för att uppnå fusion, närmare tremiljarder (!) grader. Dessutom blir energiutbytet bara hälf ten så stort som med de mer traditio-nella två typerna av tungt väte, deuterium ochtritium. Men Tri Alphas företrädare påpekar attmed enbart tungt väte skapar man en ständigström av oladdade neutroner som slipper ut urmagnetfältet, och som ju faktiskt är bärare av den värme och rörelseenergi som skapas i fusionen.De neutronerna nöter hela tiden ner de materialsom omger magnetfältet. Det betyder, menar de,att en experimentreaktor av Iters typ aldrig kanfungera kommersiellt, eftersom den i praktiken blir en engångslösning. Efter några år måste denmonteras ner och delarna har blivit radioaktiva pågrund av neutronbombardemanget.

KOLLIDERANDE PLASMA

Tekniken hos Tri Alpha bygger på att man skapar

ett slutet magnetfält genom det fenomen som

Q-värdet - hur mycket energi blir det?

Det kostar stora mängder med energi att köra fusionsprocessen. I en toko-makreaktor måste plasman hettas upp till enorma temperaturer och elektro-magneterna kylas ner till supraledande temperaturer. Och ändå kanske baraen liten del av bränslet antänder. Dessutom uppstår olika energiförlusterinuti själva reaktorn. I en laserdriven fusionsreaktor går det åt enormamängder energi till de kraftiga laserpulserna.

Förhållandet mellan den energi som stoppas in och den energi som tas ut

kallas för Q-värdet.När reaktorn ger lika mycket energi som det går åt för att driva fusionenså säger man att Q-värdet för reaktorn är lika med ett. Är Q-värdet underett kostar det mer energi att hålla processen igång än vad den ger, och ärQ-värdet över ett produceras överskottsenergi.

I verkligheten är det mer komplicerat, och rent praktiskt krävs det ett Q=5för att en fusion ska leverera tillräckligt med värme till sig själv för att denska hållas igång, och ett Q=15-20 för att det ska bli kommersiellt gångbart.Rekordet är Q=2,6 och sattes av laserreaktorn NIF. Men då ska man kommaihåg att forskarna bara räknade med den energi som lasrarna levererade intill fusionen – totalt gick det åt 100 gånger så mycket energi för att driva dekraftiga lasrarna och energin man fick ut var egentligen bara en bråkdel avdet som gick åt.

Q-värdet är ett mått på hur mycket energi man får ut jämfört

med vad som stoppas in i en fusionsreaktion. Målet är

naturligtvis att det ska komma ut mer energi än vad som

tillförs – anna rs är d et me ningslös t. Et t Q=15 bet rak tas s om

underkant på vad som är kommersiellt gångbart. Om all

energiåtgång för att starta en fusion räknas in så har man

ännu inte kommit över Q=1.

kallas induktion och som uppstår när en elektriskledare, i det här fallet de laddade partiklarna iplasmat, rör sig i ett magnetfält. Det här är en me-tod som man började testa redan på 50-talet, menett stort problem har varit att hålla det heta plas-mat stabilt och på en tillräckligt hög temperatur.

Fusionen ska framkallas i ett långt rör, där mani varje ände skapar en mindre ring av plasma, somtvå rökringar ungefär, och sedan accelererar dem iöverljudsfart mot varandra till en frontalkollision.Rörelseenergin omvandlas till värme och, förhopp-ningsvis, fusion.

I en vetenskaplig artikel från 2012 rapporteradeTri Alphas forskarteam att de lyckats hålla den joniserade gasen på en temperatur av tio miljonergrader i fem millisekunder. Det kanske inte låterså imponerande med tanke på att det bara är en bråkdel av vad som krävs, men det var ett nytt världsrekord för den här tekniken. Och, hävdar de,det enda som begränsade livslängden för det hetaplasmat var tillgången på energi utifrån. Men fort-farande är det en bra bit kvar till de temperaturersom är målet. Hur långt de har kommit idag vet de bara själva.

Det ligger kanske i sakens natur att de här min-dre enskilda satsningarna är överdrivet optimis-tiska eftersom de än så länge lever på riskkapitaloch behöver sälja sin vision till investerare för attkunna fortsätta verksamheten. Det finns ingengaranti för framgång, men det gäller att hålladrömmen levande.

Hur det går med fusionen återstår att se. Demånga små initiativen har just börjat dyka upp

och fler lär komma.



Ä

ven om det ännu inte är helt offi-ciellt och accepterat av alla, så är vi inne i en ny geologisk period– antropocen. En sak som dennaperiod kännetecknas av är ett

nytt stort massutdöende av arter, det är allt flerforskare överens om.

Bland annat konstaterade forskare vid uni- versiteten i Stanford, Princeton och Berkeley att jorden har gått in i en ny utdöendefas, den sjättekända sedan livets uppkomst. De fem tidigare hardramatiskt minskat antalet arter på jorden och

den sjätte antas inte vara ett undantag. Skillna-den denna gång är att vi människor är orsaken tillmånga arters undergång. Om vi människor självakommer att drabbas är en öppen fråga, men gene-rellt verkar djur större än en hund ha små chanseratt klara sig igenom ett massutdöende.

MILJÖFÖRSTÖRING TRIGGAR

Ett massutdöende är med stor säkerhet resul-tatet av katastrofala förändringar i den fysiskamiljön, till exempel temperaturökning, upp- värmda hav och skogsskövling. Hastigheten med

DÅLIGA ODDS FÖR

Vid flera tillfällen har större delen av

livet på jorden dött ut, till exempel

när dinosaurierna tackade för sig för

66 miljoner år sedan. Men det var

inte bara de stora reptilerna som dog

ut, även många andra arter försvann

för gott.

Nu tycks det vara dags igen. Det

sjätte massutdöendet är i full gång –

och tecken tyder på att vi människor

till viss del har orsakat det.Men vilka kommer

att överleva?

Ja, den som

väger över

20 kg verkar

inte ha så stor

chans.

Text Izabella Rosengren Bild IBL, SPL

Det sjätte massutdöendet:

STORA

MASSUTDÖENDE // ALLT OM VETENSKAP

38



vilken förändringarna äger rum gör det omöjligtför existerande arter att anpassa sig. Vissa arterdrabbas hårdare än andra, men vilka är ännusvårt att säga med exakthet.

Trots detta finns det gott om förslag. Ett avdessa illustreras bäst med hjälp av två mussellik-nande marina organismer med liknande ekologioch levnadsvanor: armfotingar (brachiopoder)och musslor (mollusker). Före det tredje storamassutdöendet för drygt 252 miljoner år sedan var armfotingar mycket vanligare än musslor.Det skulle dock visa sig att musslor var mycket

snabbare på att anpassa sig och återhämtade sigföljaktligen mycket snabbare. Något liknandeskedde när dinosaurierna dog ut för 66 miljonerår sedan, men då var det däggdjuren istället förmusslorna som hamnade i rampljuset.

LITEN ÖVERLEVER

Med risk för så stora förändringar av jordens bio-logiska mångfald har paleontologer länge söktefter generella regler som kan förutsäga över-levnad. Bland annat verkar en stor kroppshydda vara mindre fördelaktigt. Exempelvis överlevde

Blommor ligger bra till och

kan klara ett massutdöende

fint. Bild: Hans Hillewaert

DJUR

39



nästan inga djur större än hundar massutdöendetdär dinosaurierna strök med. Andra nackdelar ären snäv ekologisk nisch och begränsad geografiskspridning – ju fler platser en art finns på, destostörre chans att någon av populationerna överlever.

Anledningen till att små djur har större chansatt överleva är inte storleken i sig utan att små djurlättare kan gömma sig eller ofta gå i ide och sovagenom stora miljöförändringar. Stora djur däremotmåste utstå miljöförändringen och den mat- och/eller bobrist som följer.

Allra störst chans att överleva har små djur medstora hjärnor, till exempel gnagare. Genom att

analysera vilka djur som dött ut de senaste 40 miljoner åren kunde forskare vid Stanford Universityslå fast att djur som väger under tio kilo, samt haren stor hjärna i förhållande till kroppsstorleken, harstörst chans att överleva ett massutdöende. Tack varesin större hjärnkapacitet går det snabbt för dessadjur att anpassa sig till nya levnadsförhållanden.Små djur brukar dessutom reproducera sig snabbareoch oftare, vilket gör att deras evolution går fortare.Dessutom får de i genomsnitt fler avkommor, vilket

ytterligare bidrar till arternas överlevnad.

VÄXTERNA ÄR ÖVERLEVARE

Generellt verkar växter ha större förmåga än djur vad gäller att överleva och frodas under och efter ettmassutdöende. Vid krita-paleogen-utdöendet för66 miljoner år sedan gick många av de nakenfröiga växterna, till exempel tall och gran, tillbaka. Blom-mande växter, angiospermer, påverkades däremotinte så mycket, och kort efter katastrofen genom-gick de en snabb mångfaldsökning. Det innebäratt färre arter dog ut än vad som tillkom, vilket har bidragit till att blommande växter idag dominerarden globala mångfalden.

De fem tidigare massutdöendena

De senaste drygt 500 miljoner åren av jordens omkring 4,6 miljarder år

gamla historia har det inträffat fem kända, riktigt stora, massutdöenden.

Orsakerna är osäkra, men det senaste berodde enligt gällande hypotes på

ett asteroidnedslag

Råttor är små djur med förhål-

landevis stora hjärnor och har

en snabb förökningstakt – alltså

egenskaper som gör dem till

idealiska överlevare under ett

massutdöende. Bild: IBL

Elefanter är tillsam-

mans med giraffer och

ett par andra arter de

enda kvarvarande av

den så kallade mega-

faunan, jättelika däggdjur

som levde för några tiotal

tusen år s edan . Idag är

de utsatta bland annat på

grund av tjuvjakt. Med sin

storlek ligger de också illa

till under e tt massutdöende.

Bild: SPL

40

MASSUTDÖENDE // ALLT OM VETENSKAP



Du hittar Vem sa så? på

Akademibokhandeln ochi välsorterade fackbutiker.

”Vi är

populärareän Jesus”

F ö r 2 - 6 s p e l a r e 14+

Ett uttrycksfullt sällskapsspelom vem som sa vad.

Utmana vänner och familj i kändacitat och ordspråk, tidningsgrodor och

roliga eller katastrofala felsägningar.

Vet du vem som sa vad eller kan du lura

medspelarna att tro att du kan svaret?

www.facebook.com/algaspel www.algaspel.se



Det kan vara praktiskt att bära sin dator i en ryggsäck, men då den kan sticka

ut från kroppen en hel del kan den irritera medtrafikanter i kollektivtrafiken

och även dra till sig uppmärksamhet från flinka tjuvar. Ryggsäcken Under-the-

Jack Pack från Betabrand är dock så pass liten och tunn att den kan döljas

under jackan, vilket även är ett praktiskt sätt att skydda datorn från regn och

kyla.

Ryggsäcken finns i två storlekar, för 13- eller 15-tums datorer, och kostar

700 kronor.

betabrand.com

Kaffekapselmaskin för att få en snabb

kopp gott kaffe är ingen nyhet, inte heller

maskiner för att skapa eget bubbelvattensom kan smaksättas. Kombinera de två

och du får Keurig Kold, en maskin för

kapselläsk.

Varje kapsel innehåller kolsyra så du

behöver inga kolsyretuber, utan det räcker

med externt vatten. De har också licenser

med stora läsktillverkare, vilket betyder

att du bland annat kommer att kunna

skapa riktig Coca-Cola istället för fejk-cola.

Keurig Kold kostar 3 700 kronor, och ett

fyrpack med läskkapslar kostar mellan 40

och 50 kronor.

keurig.com

Lyxläskpå kapsel

PLATT PÅ RYGGEN

Det är ju så tröttsamt med

alla mobiltelefoner som

ser likadana ut, vilket gör

det uppfriskande med SharpRobohon. För det är faktiskt en

relativt vanlig mobiltelefon

men med ovanligt

utseende och en del

ovanliga funktioner.

Den kan till exempel

promenera omkring

som en leksaksrobot,

projicera en liten bild

på väggen med den

inbyggda projektorn

som sitter i huvudet

och gestikulera för att få

personer som ska fotografe-

ras att le. Taligenkänning har

den också. Mer vanliga sakersom att hantera e-post

via pekskärmen i ryg-

gen och påminna via

kalenderfunktionen

finns också.

Sharp Robohon

har ännu inte något

officiellt pris, men

Sharp hoppas kunna

lansera den i Japan

under 2016.

robohon.com

Det hade varit roligare om den hetat Nesläsko.

Kan även fungera

som ryggskydd.

Hallå, Mr Robot

PRYLARNA SOM DU INTE VISSTE ATT DU BEHÖVDE // ALLT OM VETENSKAP

42



Hemgjord pasta smakar underbart, men brukar vara trassligt att göra och det tar lång tid. Philips

löser detta med en maskin som kort och gott heter Pasta Maker – varför trassla till det? Häll mjöl

i behållaren, starta maskinen, häll i vatten, och tio minuter senare har du två portioner färskpasta

redo att kokas. Den klarar dessutom av att göra det mesta från spagetti och nudlar till penne (pasta-

rör) och lasagneplattor, inklusive smaksättningar. Gott och helt utan mystiska tillsatser.

Philips Pasta Maker kostar 1 800 kronor.

philips.se

SÄTT GULDKANT

PÅ STÄDNINGENRik som fattig, alla behöver

dammsuga hemma men

redskapen kan variera. Och

vem vet, det kanske blir roli-

gare att dammsuga om man

äger dammsugaren som kort

och gott heter World’s Most

Expensive Vacuum Cleaner.

Det är en eldriven dammsu-

gare med 35 centimeter brett

munstycke och gummihjul för

att inte glida omkring okon-

trollerbart på golvet. Det spe-

ciella är i all enkelhet att hela

dammsugaren är överdragen

med 24 karats guld.

World’s Most Expensive

Vacuum Cleaner kostar nio

miljoner kronor. Men då ingår

frakten.

firebox.com

CYKLA ALLTID NYKTERAtt sätta sig på cykeln efter ett par groggar kan låta som en dålig idé som kan

låta bättre efter just ett par groggar. Så för att vara på den riktigt säkra sidan

när omdömet gått hem för dagen – sätt ett Alcoho-Lock på cykeln. Det skyd-

dar nämligen inte bara mot tjuvar utan även mot fyllecykling eftersom alkolå-

set bara öppnas om du blåser alkoholfri utandningsluft i det. Blåser du när du

är påverkad vägrar det inte bara att öppnas – det skickar även ett meddelande

till en vän eller anhörig och berättar att du troligtvis behöver skjuts hem.

Alcoho-Lock kostar 2 300 kronor.

alcoholock.com

Har man nio miljoner över så kan

man köpa sig en dammsugare i guld.

Eller, om man är smart, anlita en

städfirma en gång i veckan under

sisådär 138 år för samma pengar.

Cykla eller grogga,

välj själv.

Hemmagjord färsk pasta

för ungefär två kronor per

portion.

43



DOLD SÄKERHET

Om du har för vana att använda din smartphone som

cykeldator har du säkert upptäckt att batteriet har en

tendens att ta slut. Den uppenbara lösningen är att

använda ett externt batteripaket, men Siva Atom har en

annan lösning. Manicken ansluts vid navet på bakhjulet

och innehåller visserligen ett batteripaket på 1 650

mAh och usb-anslutning,

men det kluriga är att

batteripaketet laddas av

det roterande hjulet när du

cyklar. Fästet är fast monterat

men batteripaketet går att plocka bort

för fristående användning. Och allting

är väderbeständigt för det vore väl

konstigt annars. Siva Atom kostar

1 300 kronor.

sivacycle.com

Vi har tur i Sverige, för de flesta av oss

är tillgången på vatten inte något problem.

Men vi behöver ju inte slösa för det. Att duscha

istället för att bada sparar vatten, och med dusch-

huvudet Nebia förbrukar du ännu mindre. Duschhuvu-

det är större än vanligt för att täcka en större yta sam-

tidigt, men innehåller även en teknik som slår sönder

vattendropparna så att de blir pyttesmå. Kombinationen

gör att Nebia förbrukar ungefär 70 procent mindrevatten än en vanlig dusch. Och det utan att minska

effekten, påstår företaget i alla fall.

Men det är inte helt gratis att snåla med vatt-

net – 2 500 kronor kostar duschhuvudet.

home.nebia.com

LADDNINGPÅ CYKELN

Duscha i dimma

Som kvinna kanske du vill vara ute och dansa och ha trevligt utan att behöva släpa på en

handväska för att få med dig sådant som kreditkort, en liten nyckelknippa och andra nödvändig-

heter. Strumpebandet GirlyGoGarter innehåller fem stycken fickor för just sådana detaljer, och

placeringen borde ju rimligtvis även minska risken att drabbas av ficktjuvar. Fungerar även som

”kassaskåp” när du reser. Och förutfattade meningar gör att den förmodligen fungerar ännu

bättre på män.

GirlyGoGarter finns i flera olika storlekar och färger och kostar 350 kronor.

girlygogarter.com

äl dold

lånbok,

men aningen

praktisk

med lång-

yxor.

Ladda batteripaketet

när du cyklar.

Ta dig vatten över

huvudet när dusparar.

44

PRYLARNA SOM DU INTE VISSTE ATT DU BEHÖVDE // ALLT OM VETENSKAP



Mobiltelefoner från tillverkaren CAT är utan tvivel några av de tåligaste på

marknaden, men handsfree-enheter med Bluetooth då? Där rycker Jabra ut med

Steel. Den ska klara hårda landningar från höga höjder, vatten, damm, vibrationer

och kraftigt skiftande temperaturer. Den är IP54-klassad, och för att klara

av bullriga miljöer har den HD-Voice med brusreduceringsteknik

som analyserar ljudet i omgivningen för att kunna fram-

häva rösten. Den väger tio gram, har en taltid på sex

timmar och standby på tio dagar. 1 000 kronor lättare

blir plånboken om man vill ha en.

jabra.se

Tåligt utan händer

TA DIG I KRAGENInget problem är så litet att det inte

går att ordna en teknisk lösning pådet. Brukar du till exempel tappa

bort de där små plastbitarna som

brukar finnas i skjortkragar för att de

ska hålla formen? Då kan du ta det

lugnt för Collar Stay Punsch löser

det problemet genom att stämpla ut

nya dito av vadhelst du har till hands

i plastväg, till exempel ett gammalt

kreditkort.

Collar Stay Punsch från Pick

Punsch kostar 300 kronor exklusive

gamla kreditkort.

amazon.com

Nu behöver du inte längre lida

av flaxande kragsnibbar.

Vindkraftverken blir inte bara större, de blir

mindre också. Trinity är en serie portabla

vindsnurror, där den minsta modellen he-

ter Trinity 40. I nedpackat läge är den 30

centimeter hög, 5,5 centimeter i diameter

och väger 650 gram. Den innehåller också

ett batteripack på 7 500 mAh. Minst tvåmeter per sekund behöver det lilla kraft-

verket för att börja ladda.

Trinity 40 kostar 3 500 kronor.

janulus.com

PORTABELT VINDKRAFTVERK

En härlig vindstilla kväll på

fjället är ... kraftlös.

Jabra Steel, tål

mer än dina öron.

45



Luften omkring vårt klot rör sigständigt. Luftrörelserna kan varastorstilade och långvariga sompassad vindarna på ömse sidor om ekvatorn, eller som mellanbreddernas

västvindsbälte. Luftrörelserna kan också varakortvariga och småskaliga som virvlar kring hus-knuten. Rent fysikaliskt uppstår vindarna för att jämna ut skil lnader i temperatur och lufttrycköver olika delar av jorden.

Vindarna för med sig värme och kyla, regn ochsnö, fuktighet och torka. De styrs av bergskedjor,floddalar, land och hav. De är en av de viktigastekomponenterna i jordens klimat och påverkarlivsbetingelserna för växter, djur och människor.

Över hela jorden finns mer eller mindre åter-kommande regionala och lokala vindar, som kan vara till gagn eller skada för människor som leveri regionen. De kan också vara viktiga för seglatseroch samfärdsel mellan olika länder.

Det finns tusentals sådana namngivna vindar.En del namn är målande och beskrivande. Andrahar med vindens riktning eller ursprung att göra.En del namn beskriver temperatur, vindstyrka

eller effekter på natur och människor. Många avnamnen är mycket gamla och kan ha anknytningtill religiösa eller folkliga föreställningar.

JORDENS STORSKALIGA VINDSYSTEM

Att luften inte står still på jorden beror i grundenpå att den inte värms upp helt jämnt. Över ekva-torn är det varmast eftersom solens strålar kom-mer i rät vinkel och har minsta möjliga lager avatmosfär att ta sig igenom. Där stiger den varma

luften till väders och strömmar norrut och söder-ut på någon mils höjd.För att ersätta den luft som stigit till väders vid

ekvatorn blåser passadvindar från nordost pånorra halvklotet. På södra halvklotet blåser defrån sydost.

Norr om norra halvklotets nordostliga pas-sadvindar finns de stora stabila subtropiska hög-trycken, där vindarna är svaga. Norr om dessahögtryck blåser sydvästliga till västliga vindarsom vi brukar kalla för västvindsbältet.

Från Arktis i norr blåser det naturligt nog of-tast nordostliga kalla vindar. På mellanbred-derna, mellan 40 och 70 grader nord, möts de

Det kan blåsa rejält på vår jord. Ofta är stormar och friska vindar förknippade med

stora lågtryck och storskaliga väderfenomen som rör sig långa sträckor runt klotet.

Men det finns också en hel del lokala fenomen, vindar som uppstår på grund av

geografiska förhållanden. Sciroccon, boran, harmattan och andra är kända och

närmast legendariska vindar som drabbar begränsade områden under vissa tider.

Vi tar en titt på några av världens lokala vindfenomen.

Text L-G Nilsson Bild Skylight, IBL, SPL, Nasa, NOOA, AoV m fl

VINDAR I

46

METEOROLOGI // ALLT OM VETENSKAP



Jordens storskaliga vindsystem

Globalt sett finns det vissa förhärs-

kande vindriktningar.

Det beror på det storskaliga system

av luftströmmar som på grund av

skillnaderna i solens instrålning rör sig

på ett liknande sätt hela tiden.

Vid nordpolen har man högtryck

med utströmmande nordostvindar,

och vid sydpolen sydostvindar.

Kring 60 grader nordlig bredd rör sig

lågtrycksområden med väst- till syd-

västvindar söder om lågtrycksbanan.

Kring 30 grader bredd finns de

subtropiska högtrycken med svaga

vindar (hästlatituderna). Passadvin-

darna blåser från de subtropiska

högtryckscellerna till lågtrycksområdet

vid ekvatorn. Passaden blåser från

nordost på norra halvklotet, från syd-

ost på södra halvklotet.

VÄRLDEN

L

L L L L

HHH

H H H H

L L

47



kalla nordostliga vindarna frånArktis och de milda sydvästliga vindarna i västvindsbältet. Då bildas lågtryck med fronter ochnederbördsområden, som rörsig åt ost eller nordost i det sty-rande västvindsbältet. På grund

av jordrotationen blåser vin-darna moturs kring lågtryckenscentrum – den så kallade corio-liseffekten.

På södra halvklotet råder mot-svarande förhållanden, mendär blåser vindarna på grundav jordrotationen medurs kringlågtrycken.

BERGENS INVERKAN

PÅ VINDARNA

Vindar som blåser över bergs-

trakter kan bromsas upp, ändrariktning, tvingas upp i höjdeneller förstärkas i dalgångar och bergspass. Det kan bildas våg-rörelser, virvlar och fallvindar.Luften kan kylas ned eller vär-mas upp. Stora bergskedjor somHimalaya, Alperna och Klippiga bergen har stor inverkan på vin-dar, väder och klimat över storaområden, upp till hundratalsmil från bergen. Mindre bergoch bergspass kan lokalt skapamycket speciella vindar.

Föhnvind

När vinden blåser mot ett berg tvingas

luften på lovartsidan i höjden och avkyls.

Då bildas moln och nederbörd faller ur

molnet. Luften förlorar då en hel delfuktighet.

Samtidigt värms luften när

vattenångan kondenserar till molndrop-

par. Det åtgår nämligen en mängd

värme för att avdunsta en viss mängd

vattenånga. Den värmen lagras

i vatten

ångan som sk latent

värme som frigörs till luften

när vattenångan kon-

denserar.

På läsidan av berget

värms luften ytterliga-

re när den strömmar

nedåt och molnen

torkar ut. Föhnvinden är varm och torr

och sägs kunna påverka människors

humör. Det påstås att man kan bli lätt-

irriterad och okoncentrerad när föhn-

vindar blåser länge, och det verkar finnas

belägg för det – i Tyskland har man till

exempel noterat ökat antal trafikolyckorunder långvarig sydlig föhn från Alperna.

Andra kända föhnvindar i världen är till

exempel ibe bad-i sad-o-bistroz canter-

bury chinook santa ana och puelche.

14º

Minskad

luftfuktighet

Värme frigörs

Kraftig vind

–4º

Föhn

Torr och varm luft

24º

48


RI KFIELDER

Brick elder är en kraftig, nordlig till

nordvästlig, het vind som sommar-

tid blåser från Australiens inre till

den sydöstra kusten. Vinden är

ofta fylld av sand och stoft och

har fått sitt namn efter orten

Brick elds nära Sydney.

URST R

Brick eldern följs ofta av en

kallfrontspassage och ett

hastigt omslag till en sydlig

till sydostlig kall, byig vind

med kulingstyrka, som kallas

burster. Temperaturen kan

falla 10–20 grader på mindre

än ett dygn i samband med en

burster och skurar och åska

följer ofta i kallfrontens spår.

En satellitbild av

hur canterburyn

(i nederkant) blå-

ser över Sydön.

Bilden är tagen

den 12 juni 2006

då vindstyrkornauppmättes till

över 70 meter i

sekunden som

mest.

C NTER URY

Canterburyn är en torr het

och kraftig nordvästlig föhn-

vind som blåser över bergs-

kedjan i regionen Canterbury

ungefär mitt på Nya Zeelands

sydö. Den brukar uppstå när

lågtryck rör sig österut med

centrum syd om Nya Zeeland.

Moln och nederbörd bildas då

på västsidan av bergen men

när vinden når slättlandet vid

ostkusten har den torkat ut

och värmts upp.

Brickfieldern över

Sydney. Bild: IBL

AUSTRALIEN



49

VEN EV L

När ett lågtryck från Atlanten rör sig österut över

Spanien blir vinden genom Gibraltar sund västlig.

Vinden kläms mellan marockanska Atlasbergen och

det spanska höglandet och ökar ofta till kulingstyr-

ka i sundet. Vinden brukar blåsa under vintern och

våren och åtföljs ofta av ostadigt väder med åska.

Den ger tillsammans med den vanligen ostgående

strömmen en extra skjuts för fartyg som är på väg

in i Medelhavet. Men sjön kan bli krabb och besvär-

lig när vågorna re ekteras mot sundets stränder.

L V NT R

När ett lågtryck be nner

sig över Marocko samtidigt

som en högtrycksrygg

sträcker sig över Spanien,

blåser en varm ostlig vind,

som kallas levanter, genom

Gibraltar sund. Namnet

kommer från det latinska

ordet levare, som betyder

”höja sig” och avser solens

uppgång i öster, varifrån

vinden blåser. Levantern når,

precis som vendevalen, ofta

kulingstyrka och blir byig.

Levantern blåser mot den

ostgående ytvattenström-

men genom sundet och det

skapar korta branta vågor

som gör att fartyg på väg in i

Medelhavet stampar mot de

branta vågorna de möter.

M STR L

Mistralen är en nordlig till nord-

västlig vind som blåser från

södra Frankrikes bergstrakter

till Lejonbukten i Medelhavet.

Den blåser framför allt under

vinterhalvåret och kan då

ibland nå storm- eller till och

med orkanstyrka. Den kan vara

över på något dygn, men ibland

kan det blåsa i flera veckor, då

oftast med varierande vindstyr-

ka. Den mest kända mistralen

blåser ned genom Rhonedalen

till området kring Marseille

och vidare ut på Medelhavet.

Den startar ofta med att ett

lågtryck bildas i Genuabukten

utanför nordvästra Italien, som

det ofta gör på vintern. Vinden

som blåser moturs kring

lågtrycket kan nå ända upp till

Alpernas nordsluttningar. Där

nns uppdämd kalluft norr om

bergen, som då sätter sig i

rörelse mot Rhonedalens övre

del. Den tunga kalluften rinner

sedan som en flod ned genom

dalen och kan öka till storm-

styrka på sin väg söderut i den

sluttande floddalen. När vinden

blåser ut över Medelhavet slår

den till nästan sekundsnabbt,

utan några moln som förvar-

ning. När Medelhavets varma

fuktiga luft sedan stiger genom

den kalla mistralen bildas det

åskväder och vinden blir ännu

byigare och vågorna kan växa

till mellan sex och åtta meter

en bit ut till havs.

I Gibraltar sund förstärks både

väst- och ostvindar i det smala

sundet. Bild: Skylight

Mistralen blåser ut över

Medelhavet vid Marseille.

OR

Boran är en katabatisk vind eller

fallvind som blåser från bergen

i forna Jugoslavien till Adriatiska

havet. Den är vanligast vid den

kroatiska kusten. Om kalluften uppe

i bergen kommer i rörelse och når

över bergskammarna bildas ett

”vattenfall” av tung kalluft nedför

bergssluttningarna till havet. Boran

kan uppträda när som helst under

året men är vanligast vintertid. Den

kan slå till snabbt nästan utan för-

varning men ibland kan man se en

mur av stackmoln över bergen som

ett tecken på att boran är på gång.

En sådan ”svart bora” som föregås

av varnande cumulus- och cumu-

lonimbusmoln på bergskammarna

kan blåsa i upp till 12 timmar. Men

en bora utan moln är ofta mer lokal

och brukar vara kortvarigare.

En svart bora närmar sig med en mur av upptornade s tackmoln och bymoln på bergskammen. Bild: Peter Hj

T S R

Om somrarna bildas det lågtryck

över Turkiet och Mindre Asien på

grund av uppvärmningen av öknar

och stäpper. Samtidigt brukar det

bildas ett högtryck över västra

Medelhavet och Centraleuropa.

Med denna lufttrycksfördelning blir

det vindar omkring nord på Egeiska

havet. Etesier betyder på grekiska

ungefär ”årligt återkommande”.

Vinden blåser i stort sett oavbrutet

från juni till september. I de turkiska

farvattnen kallas den meltemi. I den

norra delen av Egeiska havet är ete-

siern nordostlig. Den vrider sedan

till nord och blir nordvästlig när den

når ned till Kreta och Rhodos. På ha

vet söder om Turkiet blir den västlig

Oftast är det en stadig måttlig till

frisk vind, som är perfekt att segla i

men då och då når den kulingstyrka

och då kan det bli vågor uppemot

3-4 meter. Nära kusterna, runt öar

och genom sund kan etesiern på-

verkas av topogra och geogra och

då uppstår lokala effekter som för-

stärkning, försvagning och ändrad

vindriktning. Etesiern är kraftigast

under eftermiddagarna och avtar

mot natten.

S RO O

Sciroccon är en sydlig vind som

blåser från Saharaöknen ut över

Medelhavet. Den brukar bli allra

mest utpräglad över södra Italien

och området kring Sicilien men

förekommer också i andra delar av

Medelhavet.

En scirocco kan bildas framför

ett lågtryck som under hösten

eller vintern rör sig österut över

Medelhavet och vinden åtföljs då

oftast av lågtryckets och fronternas

molnsystem och kallas då ibland

för ”mörk scirocco”. När kallfronten

passerar något dygn senare följs

sciroccon av kyligare nord- eller

nordvästvindar bakom lågtrycket.

En scirocco kan också bildas öster

om ett värmelågtryck över Sahara.

Ett sådant lågtryck kan sakta röra

sig norrut till södra Medelhavet och

då skapas en torr scirocco öster

om lågtrycket som inte åtföljs av

några moln. Den brukar kallas ”ljus

scirocco”.

Vinden är alltid torr och varm när

den blåser ut över södra Medelha-

vet. Temperaturen över dessa södra

delar av havet kan stiga med 15–20

grader när den varma vinden kom-

mer. Samtidigt kan sikten försämras

kraftigt på grund av sand och stoft

i luften. Den torra sciroccon tar upp

fuktighet från havet allteftersom

den blåser vidare norrut. Och när

vinden når Medelhavets norra delar

kan den vara riktigt fuktdrypande

och fortfarande het.

Satellitbild med en ljus scirocco

som blåser ut från Libyen och för

med sig sand och stoft ut över

havet. Bild: Nasa

MEDELHAVET



Fallvindar från bergen (boravindar)

På vintern samlas tung kalluft i sänkor uppe i bergstrakter. Om en sådan ”kalluftsjö” växer i omfattning och sakta börjar röra sig mot

ett bergspass, rinner luften ned utför bergssidan som ett vattenfall av kalluft och det kan bli mycket höga vindstyrkor. Sådana vindar

är oftast lokala och fruktade på de ställen de uppträder. Skador kan uppstå både på grund av vindstyrkan och kyleffekten. Den mest

kända boran är den som blåser från bergen i forna Jugoslavien ned mot Adriatiska havet. Vinden har här fått sitt namn efter det ser-

bokroatiska ordet bura, som betyder nordvind. Andra kända fallvindar av boratyp är till exempel taku wind och elvegust.

Kalluftsjö

Bergspass

Adriatiska

havet

Den uppdämda kalluftenbryter igenom passet

Vindar med stor kraftrör sig mot havet som

en lokal kallfront

50


RM TT N

Harmattan är en nordostlig till ostlig torr

vind som blåser från Västafrikas öken-

och stäppområden under perioden

slutet av november till mitten av mars.

Vinden är het under dagen och sval

på natten. Harmattan är bemängd av

fint rött eller gult stoft och fin sand

och kan ge så kraftig siktnedsättning

att solen skyms era dagar i sträck.

Stoftet kan spridas med vinden långt ut

över Atlanten, där det gett upphov till

uttrycket ”dark sea”.

C CIM O

Utanför södra Afrikas västkust strömmar en kall

havsström norrut med ursprung från Sydatlantens

polarområden. Vattentemperaturen i strömmen

ligger på bara omkring 15 grader vilket är betydligt

lägre än dagstemperaturen i Namiböknen öster om

strömmen. Det ger upphov till den sjöbrisliknande

vinden cacimbo som blåser från havet in över

öknen. Tjocka dimmor över det kalla vattnet väller

då in över öknen och ger livgivande duggregn åt

växtlighet och djurliv. Namiböknen är ett av de få

ökenområden i världen som ofta har dimma.

Harmattan i Västafrika gör luften gulröd

av sand och stoft som kan skym ma solen

i flera dagar.

H RGUI

Över Marocko blåser den torra heta och stoftrika ökenvinden

chergui. Den kallas också sharqi som är arabiska och betyder

”från öster”. Den är vanligast under juli-augusti. Om den blir

långvarig vilket den ofta blir kan den få livet att stanna av

på grund av den obehagliga hettan och stoft och sand som

blåser in överallt. Ibland når den ut till Kanarieöarna som en

sydostlig vind och kallas då calima.

AFRIKA



51

I

Ibe är en sydostlig varm

föhnvind som blåser i

gränstrakterna mellan

Kina och Kazakstan ge-

nom Dzungariska porten

öster om Balchasjsjön.

En annan benämning på

denna fallvind är evgey

och den kan i extremfall

nå dubbel orkanhastighet

på 60–70 m/s genom

bergspassen.

SUK OV I

Under sommaren blåser den torra

sydostliga sukhoveivinden i södra

Ryssland och Kazakstan. Den

kan blåsa med kulingstyrka och

vara fylld av sand och stoft. Om

den torra vinden blir långvarig

kan den ge skador på grödorna.

En sukhovei kan vara så torr att

avdunstningen från växterna kan

öka 10 till 20 gånger.

BAD I SAD O BISTROZ

Nedför bergen i sydöstra Iran

och angränsande delar av Af-

ghanistan och Pakistan blåser

från mitten av maj till mitten

av september en vind med

det lite krångliga namnet bad-i

sad-o-bistroz – ”120-dagars-

vind”. Den är het och kan vara

mycket kraftig och då för den

med sig sand och stoft och

lösa jordlager. I nordvästra

Iran nns en liknande vind

som kallas bakharz.

UR N

Buran är en fruktad nordlig

eller nordostlig vind som

vintertid blåser över främst

Sibirien och Mongoliet.

Den ger ofta snöstorm och

snödrev med sikten nedsatt

till nästan noll. Ibland kan

den blåsa i era veckor i

sträck. Den kallas buran när

den blåser över stäpper och

öknar, men på tundran i norr

kallas den purga. På våren

och sommaren brukar den

kallas karaburan, som bety-

der ”svart buran”. Det är en

vind som för med sig mycket

sand och stoft och som kan

ge elektriska fenomen på

grund av friktionen mellan

marken och stoft i luften. Ka-

raburan blåser främst dagtid.

Sommarmonsunen kan ge kraftiga

regn som orsakar översvämningar,som här i Kathmandu i Nepal.

Bild: O Bahat

ASIEN

SOMM RMONSUN OCH VINTERMONSUN

Monsunvindar är årstidsbundna vindar som blåser över

främst Indien och Sydostasien. Namnet kommer från

arabiskans mausim, som betyder årstid. På sommaren

när kontinenten blir mycket het, bildas där ett värmelåg-

tryck som drar till sig fuktiga sommarmonsunvindar

från havet. När luften hävs mot bergssluttningarna

bildas regn som kan bli mycket häftiga och orsaka

översvämningar. På vintern blir den inre delen av konti-

nenten kall och det bildas ett högtryck där. Den kallaste

luften ligger kvar norr om Himalayas berg, men en del

av den kalla luften strömmar söderut över Indien och

Sydostasien. Där värms den upp till behagliga tempe-

raturer och vintermonsunens väder brukar motsvara

en fin svensk sommar. Under sommarmonsunen kan

temperaturen stiga till 35-40 grader eller mer och på

vissa platser egnar det de esta av dagarna. Sommar-

monsunen varar juni–september och vintermonsunen

december– ebruari. De årstidsbundna monsunvindarna

kan jäm öras med den dygnsbundna sjöbrisen och

landbrisen.



52


HINOOK

Över Klippiga bergen blåser ofta den västliga föhnvinden chinook. På väst-

sidan av bergskedjan bildas moln och nederbörd. På den östra läsidan

sjunker luften och värms upp och torkar ut. Chinooken blåser huvudsakli-

gen under vintern och kan då ge temperaturhöjningar på 10–20 grader på

mindre än en halvtimme. Ett snötäcke på några decimeter kan smälta och

avdunsta på några få timmar. Vinden kallas därför ibland för ”snoweater”.

Namnet chinook härrör från att den kommer från chinookindianernas

gamla hemvist i staterna Oregon och Washington vid amerikanska

västkusten. Siuoxindianerna kallade chinookvinden för ta-te-kata.

S NT N

Santa ana är en torr het och stoftbemängd ostlig till nordostlig vind som blåser

över södra Kalifornien från Mojaveöknen genom Santa Ana-dalen till Los

Angelesområdet. Vinden ökar när den trängs ihop i dalgången samtidigt som

den torkar ut och värms ytterligare på grund av föhneffekter. Den torra och varma

vinden ökar risken för skogs- och buskbränder och skador på vegetationen. I

Santa Barbaraområdet strax nordväst om Los Angeles kallas vinden sundowner.

LIZZ RD

Blizzard kallas en kraftig nordlig

till nordvästlig snöstorm över USA

eller Kanada, förknippad med ett

mycket kraftigt snöfall och snö-

drev. Blizzard betyder möjligtvis

kanonskott eller gevärssalva, men

1870 använde en tidning i Iowa

ordet i en artikel om en kraftig

snöstorm och det ck fäste i det

allmänna medvetandet.

En kraftig blizzard kan lamslå

samhällsfunktioner. Tra k på vä-

garna kan bli omöjlig på grund av

att sikten sjunker till nära noll och

vägarna kan bli helt igensnöade.

Kombinationen av kraftig vind

och kyla kan också ge en kraftig

kyleffekt. Om det till exempel

blåser 20 meter i sekunden och

temperaturen är 15 minusgrader,

motsvarar det minus 30 grader

vid vindstilla. Det innebär stor

förfrysningsrisk på bar hud.

T KU WIND

Från bergen i Kanada blåser under vintern en

kraftig nordostlig vind genom ett bergspass till

Taku River, där den tunga kalluften får extra fart

när den rinner utför oddalen. Den blåser ut över

Stilla havet i södra Alaska vid huvudstaden Juneau

och kan nå rejäl orkanstyrka med uppemot 50

meter i sekunden. En bit ut till havs kan vinden

orsaka kraftig isbildning på fartyg på grund av den

höga vindhastigheten och de låga temperaturerna

med åtskilliga minusgrader. Vinden har likheter

med både boran och mistralen i Medelhavet.

En blizzard kan innebära

vissa besvär på stormarkna-

derna. Bild: SPL

Santa ana-vinden i södra Kalifornien har sitt ursprung i

den torra och heta Mojaveöknen.

23 TEHUANTEPECER

Tehuantepecer är en kylig byig nordlig till nordostlig vind

som blåser under vinterhalvåret över Tehuantepecområdet

i södra Mexiko och ut över Tehuantepecbukten. Vindens

ursprung är kalla nord- till nordostvindar som blåser över

östra USA till Mexikanska golfen. Sedan fortsätter vinden

genom ett pass i södra Mexiko mellan de mexikanska och

guatemalska bergen där vinden förstärks. På stillahavs-

sidan når vinden kuling- och ibland storm- eller orkanstyrka

och kan skapa höga vågor en bit ut till havs. Tehuantepe-

cern är ett välkänt och fruktat fenomen för sjöfarten i om-

rådet. Över Nicaraguas lågland blåser ibland en liknande

vind som där kallas papagayo.

NORDAMERIKA



53

LARS-GÖRAN

NILSSON

Meteorolog, fotograf,

frilansjournalist och för-

fattare. Tidigare arbe-

tade han på SMHI som

prognosmeteorolog och

produktutvecklare.

Fiskare påBorgundfjor-

den i Norgekämpar i

vågorna. Bild:

IBL

En så kallad snökanon över västraÖstersjön orsakar en kraftig fåk påÖland. Bild: NOOA

P MP RO

Över Pampas i Argentina och Uruguay blåser pamperon. Det börjar

med en kallfrontspassage med fallande temperatur, regn, hagel, åska

och kraftiga vindbyar, ibland tornados. Detta inledande skede kallas

pampero humedo (fuktig). Det följs av en kall, torr och byig, sydlig eller

sydvästlig vind, som kallas pampero seco (torr). Denna torra pampero

brukar ibland övergå i en stoftstorm som kallas pampero sucio (smut-

sig). I Jules Vernes bok

Kapten rants barn

nns en målande beskriv-

ning av en pampero.

PU L H

Puelche är en ostlig varm och torr

föhnvind som blåser över Anderna från

Argentina till Chile och vidare ut över

Stilla havet. Den kan ge snabb snösmält-

ning på västsluttningarna jämför med

chinooken i Nordamerika). Vinden kan

uppstå när ett högtryck rör sig österut

över sydligaste Sydamerika. Ostvindarna

norr om högtrycket kan dra igång en

puelche kom ihåg att vindarna kring

högtryck och lågtryck är omvända här

på södra halvklotet i förhållande till norra

halvklotet). Puelchen blåser kraftigast

nattetid, när den förstärks av landbrisen

och nattens bergsvindar som bildas

när luften avkyls och rinner nedför

sluttningarna mot havet.

Å

I Sverige blåser ibland en hård och fruktad nord- till nord-

ostvind längs östkusten. Särskilt Öland kan drabbas av

ymnigt snöfall, kraftiga snöbyar och snödrev. Snön yr så

tätt att det blir nästan omöjligt att se handen framför sig

och det är lätt att gå vilse. Samtidigt som hus och gårdar

kan vara begravda i snö kan åkrar, ängar och alvar ligga

helt barblåsta. Stormen kan lamslå hela ön och det nns

många historier om människor som gått vilse och frusit

ihjäl. Det är kort sagt bäst att hålla sig inne när fåken kom-

mer. I Johan Theorins kriminalroman ttfåk nns i slutet

av boken en beskrivning av en fåk på självaste julafton.

LV UST

I vårt västra grannland kan det också blåsa rejält. Elvegust kallar

norrmännen den kraftiga och kalla fallvinden som blåser från ost

ner från fjällen till det inre av fjordarna. Den kan bli så kraftig att

det bildas yrande skum på vågorna i fjordarna. Den kan uppstå

när ett högtryck täcker nordligaste Skandinavien och ger vind

omkring ost söder om högtryckscentrum. Denna relativt svaga

ostvind kan få ”sjöar av kalluft” att börja röra sig mot bergspass

och sedan rinner kalluften som ett vattenfall ned till fjorden.

En pampero på Pampas börjar oftamed regn, hagel, åska och kraftiga

vindbyar, ibland tornados. Bild: IBL

SYDAMERIKA

SKANDINAVIEN



En del trilobiter utvecklade

förmågan att rulla ihop sig

när fara hotade. Bild: SPL

1

4

Trilobiter hade inga

käkar utan den lilla

munnen var försedd med

en rasptunga. Med den kunde

de ta upp föda som trillade ner

till botten i de grundhavsmiljöer

där de levde. En del mindre

arter tros även ha varitfrisimmande.

En trilobit av arten Isohels

maximus blir munsbit åt en or-

toch eratit , en tid ig bläckfi sk,

under ordovicium för 488–4 43

miljoner år sedan. Bild: SPL

Fasettögonen är inte sällan mycketvälbevarade. Bild: SPL

Bild: SPL

Trilobiter var en mycket artrik

stam av leddjur som uppträdde

för första gången för ungefär 540

miljoner år sedan under den geo-

logiska tidsperioden kambrium.

Tack vare att trilobiter hade ettskyddande exoskelett av kalk

(egentligen kalciumkarbonat)

finns de bevarade som fossil.

Trilobiter bytte med jämna mellanrum skal. Därför finns

det gott om skalbitar i kalksten från deras glansdagar.

De var mycket

vanliga i

världshaven

fram till och

med slutet av

devon för 359 miljoner

år sedan. Vissa trilobiter

levde kvar ända till perm-

triasutdöendet för 252

miljoner år sedan, det

största massutdöende

som hittills skett i jordens

historia. Cirka 95 pro-

cent av alla havslevande

arter och 70 procent av

de landlevande arternaförsvann då för alltid.

2

5

3

54

10 SAKER OM TRILOBITER // ALLT OM VETENSKAP

t io sa ke r d u i n te v iss te o m...



Trilobiterna må som grupp varit långlivad,

men därmed inte sagt att varje art fanns

så länge. Just för att de var så vanliga, så

spridda och för att forskarna har en bra upp-

fattning om när de levde fungerar de olika

arterna som så kallade zonfossil. Det

betyder att de kan användas för attdatera lagret i den sedimentära

bergart där de påträffas.

8

Cephalon

Thorax

Pygidium

Pleurallob Pleurallob

Mittlob

Precis som dagens insekter

såg trilobiten med fasettögon,

en form av ögon som består av

ett ofta stort antal linser.

Just under kambrium uppstod många livsformer

med ett hårt och skyddande skal. Många trilobi-

ter utvecklade även andra försvarsmekanismer

såsom långa taggar, förmågan att rulla ihop sig

eller en plogliknande bakända som underlättade

när de ville gräva ner sig i bottensedimentet.

Själva namnet trilobit anses

komma från att skalet delas in i

tre längsgående delar: en upp-

höjd mittlob och två sidolober.

Kroppen delas även in i tre

olika segment: cephalon, som

är djurets huvud, thorax – den

ledade mellankroppen varifrån

benparen utgår från varje led

samt stjärtdelen pygidium.

De olika arterna skiftade mycket i stor-

lek. En del var så små att de levde som

plankton medan vissa av de bottenlevande

formerna kunde bli riktigt stora – 72 centi-

meter var det största funna exemplaret.109

6

Taggar

utvecklades

hos vissa arter

som försvar mot

rovdjur. Under devon

befolkades haven förutom

av trilobiter också av fiskar,ammoniter (bläckfiskar) sjö-

liljor, tabulater (koraller)

och rugosa koraller.

Bild: SPL

55



TEMPERATURERBegreppet temperatur är en

naturlig del av vår vardag och

någonting som har betydelse för

allt ifrån vad vi sätter på oss för

kläder till om middagen blir lyck-ad. De temperaturer vi kommer i

kontakt med i våra dagliga liv

befinner sig dock i ett mycket

begränsat område av tempe-

raturskalan. Om man lämnar

vår trygga tillvaro och beger

sig in i laboratoriet eller ut i

universum är det plötsligt helt

andra temperaturer det handlar

om. Men hur kallt och varmt kan

det egentligen bli?Text Alarik Haglund Bild SPL, Nasa, AoV m fl

EXTREMA

När vi pratar om hur kallt det är ute ellerom vilket gradtal ugnen ska ställas inpå funderar vi sällan på vad det egent-ligen innebär. Värme och kyla är endel av vår vardag och de flesta reflek-

terar inte över annat än hur temperaturen påverkaross eller något annat, och inte över vad temperaturegentligen är rent fysikaliskt.

Temperaturen hos ett material är ett mått på dengenomsnittliga rörelseenergin hos de atomer ellermolekyler som materialet består av. Om man tarluften omkring oss som exempel innebär med an-dra ord en lägre temperatur att luftmolekylerna rörsig med lägre hastighet och en högre temperatur attluftmolekylerna rör sig med högre hastighet. Dethandlar dock om de små rörelserna och inte om destorskaliga som när det blåser.

Det faktum att temperaturen bestäms av rörel-sen hos atomer eller molekyler betyder också att det

blir meningslöst att prata om temperatur om detinte finns någon materia, alltså atomer ellermolekyler, som kan röra på sig.

56

FYSIK // ALLT OM VETENSKAP



LÄGSTA TEMPERATUREN

Definitionen av temperatur som rörelseenergin hosatomerna eller molekylerna i ett material gör det re-lativt enkelt att komma fram till en undre gräns,som talar om hur kallt det kan bli. Om all rörelsehos atomerna eller molekylerna i ett material upp-hör och de står helt stilla har de inte längre någonrörelseenergi och man har nått den lägsta möjligatemperaturen. Denna temperatur, den absolutanollpunkten, har beräknats till –273,15 graderCelsius, vilket motsvarar 0 grader på Kelvinskalan.

Men den absoluta nollpunkten är en rent teo-retisk gräns och i praktiken är det inte möjligtatt kyla ner ett material till denna låga tempera-tur. Forskarna har dock lyckats komma mycketnära; den lägsta temperatur som hittills upp-mätts åstadkoms 2003 då amerikanska forskare vid MIT (Massachusetts Institute of Technology)med hjälp av en metod kallad laserkylning sänkte

temperaturen hos en gas av natriumatomer till

Temperatur är i grund och botten ett mått på den genomsnittliga rörelse-

energin hos atomerna eller molekylerna i det material man tar temperatu-

ren på. En lägre genomsnittlig rörelseenergi (till vänster) betyder en lägre

temp eratur och en högr e gen omsnit tlig rörelseenergi (til l höge r) betyder

en högre temperatur. Med andra ord kan temperaturen inte bli lägre än då

alla atomer eller molekyler står helt stilla. Den högsta möjliga temperatu-

ren är emellertid inte lika självklar.

Vad är temperatur?

Enkelt uttryckt talar temperaturen hos ett material om hur

snabbt partiklarna i materialet rör sig.

All materia består av atomer/molekyler och dessa partiklar

står inte stilla utan rör hela tiden på sig, även om materialetbefinner sig i fast form. Partiklarnas rörelse innebär att de har en

viss mängd rörelseenergi och ju snabbare de rör sig, desto mer

rörelseenergi har de. Alla partiklar i ett material rör sig emellertid

inte med samma hastighet och vissa partiklar har därför högre

rörelseenergi än andra. Det vi mäter när vi mäter temperaturen

hos ett material är därför den genomsnittliga rörelseenergin hos

atomerna eller molekylerna i materialet. En högre temperatur

innebär med andra ord att atomerna eller molekylerna i genom-

snitt rör sig med högre hastighet.

Eftersom de individuella atomerna eller molekylerna i ett

material är mycket små och väldigt många till antalet går det

inte att mäta deras rörelseenergi direkt och man måste därför

använda sig av indirekta metoder för att ta reda på ett materialstemperatur. När temperaturen och därmed partiklarnas hastig-

het ökar medför det i de flesta fall att även materialets volym

ökar. Denna utvidgning av materialet kan utnyttjas för att ge

en indirekt temperaturmätning, vilket till exempel utnyttjas i

traditionella kvicksilvertermometrar.

57



endast en halv miljarddels grad över den absolutanollpunkten.

Vid rumstemperatur rör sig atomerna i en gasmed ungefär samma hastighet som ett jetplan, men vid den rekordlåga temperatur som uppnåddes avMIT-forskarna tar det en atom omkring två minu-

ter att förflytta sig en decimeter.Forskarna strävar emellertid hela tiden efter attuppnå allt lägre temperaturer och Nasa har till ex-empel planer på att med hjälp av experimentet ColdAtom Laboratory, som ska skickas upp till den in-ternationella rymdstationen ISS under 2016, sänkatemperaturen ett steg till, till bara en tiondel av enmiljarddels grad över den absoluta nollpunkten.

KVANTEFFEKTER

Att kyla ner material till temperaturer nära den ab-soluta nollpunkten är av intresse för forskarna ef-tersom materialen vid dessa låga temperaturer pågrund av kvantmekaniska effekter börjar bete sigpå nya och oväntade sätt.

Vissa material blir till exempel supraledare, vilket betyder att de inte har något elektriskt motstånd.Andra material, som helium, blir så kallade super-fluider.

Superfluider liknar vätskor, men har ingen visko-sitet (ungefär inre friktion) och flyter därför framfriktionslöst. Med ytspänningens hjälp kan de där-för rinna uppåt genom att krypa upp längs väggenpå en behållare och på så vis till slut tömma den.

När temperaturen sjunker ännu närmare den ab-soluta nollpunkten bildar vissa ämnen så kalladeBose-Einstein-kondensat, som utöver gas, vätska,

fast form och plasma ibland kallas för materiansfemte aggregationstillstånd. I ett Bose-Einstein-

kondensat, som framställdes experimentellt förförsta gången 1995, befinner sig alla atomer isamma kvanttillstånd, nämligen det med den lägstamöjliga energin. Det går då inte längre att skilja ato-merna åt och de beter sig som om de vore en enda såkallad superatom.

RYMDENS TEMPERATUR

Eftersom det utan materia inte finns någon tem-

peratur har rymden i sig, som till större delen ärnästan tom, egentligen ingen temperatur. När man

Ett material kan aldrig kylas ner hela vägen till den absoluta

nollpunkten, men då det närmar sig den lägsta möjliga tem-

peraturen börjar det på grund av kvantmekaniska effekter

att bete sig på nya och oväntade sätt. Vissa ma terial blir till

exempel så kallade superfluider, som tack vare att de saknarfriktion kan krypa uppför kanten på en behållare och sakta

tömma den.

För att mäta de temperatu-

rer vi upplever till vardags

räcker det oftast mer än väl

med en helt vanlig termo-

meter, som de flesta av osshar hemma. Men om man

kliver in i laboratoriet eller

lämnar jorden bakom sig är

tempera turskalan på e n ter -

mometer av det här slaget

hopplöst otillräcklig.

Själva rymden har egentligen ingen temperatur, men tempe-

raturen hos ett föremål som befinner sig i r ymden varierar

kraftigt beroende på om föremålet befinner sig i solljus

eller skugga. Om man inte vidtog åtgärder för att jämna

ut temperaturskillnaderna skulle det till exempel

skilja närmare 300 grader mellan den sida av

den internationella rymdstationen ISS som

är vänd mot solen och den sida som är i

skugga. Bild: SPL


58



pratar om temperaturen i rymden brukar man där-för syfta på den temperatur som ett föremål som befinner sig i rymden får.

Temperaturen hos ett föremål ute i rymden är be-roende av om det befinner sig i solljus eller skugga.När det inte finns någon atmosfär som kan utjämnatemperaturen kan den därför variera kraftigt.

Exakt vilken temperatur ett solbelyst föremål får bestäms både av avståndet från solen, som avgörhur mycket ljus som träffar föremålet, och av före-målets egenskaper, som styr hur stor andel av ljusetdet absorberar och hur mycket värmestrålning detavger. På jordens avstånd från solen kan vissa me-taller komma upp i temperaturer på flera hundra

grader Celsius om de befinner sig i rymdens ofiltre-rade solsken.

Ett föremål som skuggas av till exempel en planeteller som befinner sig mellan stjärnorna i en galaxeller mellan galaxer, där det inte träffas av någotsol- eller stjärnljus att tala om, blir däremot mycketkallt. Till exempel har man i en krater vid månensnordpol, som befinner sig i permanent skugga,uppmätt en temperatur på –247 grader.

Men inte ens total avsaknad av ljus kan tvinga nertemperaturen till den absoluta nollpunkten eller tillen temperatur som motsvarar de kallaste tempera-turer som uppnåtts i laboratorieexperiment. Hela

universum genomsyras nämligen av den kosmiska bakgrundsstrålningen, som är en kvarleva från big bang och som har en temperatur på 2,7 grader överden absoluta nollpunkten. Även i universums mör-kaste hörn finns det därför en svag värmekälla somser till att ett föremål i rymdens vakuum inte blirkallare än cirka 2,7 grader över den absoluta noll-punkten eller –270,45 grader.

UNIVERSUMS KALLASTE PUNKT

Det här med en lägsta temperatur på –270,45grader är dock inte hela sanningen – det finnsastronomiska fenomen som kan ge upphov till lägretemperaturer. Den kallaste observerade tempera-

Nasas Cold Atom Laboratory kommer då det anländer till den internationella rymdstationen

ISS under 20 16 att med hjälp av laser göra det möjligt att uppnå rekordlåga temperaturer på

bara en tiondel av en miljarddels grad över den absoluta nollpunkten, vilket skulle kunna ge

upphov till nya spännande kvantfenomen. Bild: Nasa

Från noll till Planck

1. Den absoluta nollpunkten: –273,15 grader Celsius eller

0 grader Kelvin

2. Den lägsta uppnådda temperaturen: –273,1499999995 grader

Celsius eller 0,0000000005

grader Kelvin

3. Den lägsta temperatur somobserverats naturligt i univer-sum (i Bumerangnebulosan):

–272 grader Celsius eller

1 grad Kelvin

4. Den kosmiska bakgrunds-strålningens temperatur: –270,45 grader Celsius eller

2,7 grader Kelvin

5. Den lägsta observerade tem-peraturen i solsystemet (i enpermanent skuggig krater påmånen):

–247 grader Celsius eller

26 grader Kelvin

6. Fryspunkten för vatten: 0 grader Celsius eller

273,15 Kelvin

7. Solens yt temperatur:5 505 grader Celsius eller

5 778 grader Kelvin

8. Temperaturen i jordens kärna: Cirka 6 000 grader Celsius eller

6 300 grader Kelvin

9. Yttemperaturen hos en av dehetaste observerade O-stjär-norna (i dubbelstjärnesyste-met Eta Carinae): Cirka 36 900 grader Celsius

eller 37 200 grader Kelvin

10. Yttemperaturen hos denhetaste observerade vita dvär-gen (i Röda spindelnebulosan): Cirka 300 000 grader Celsius

eller Kelvin

11. Temperaturen i solens kärna: Cirka 15 700 000 grader

Celsius eller Kelvin

12. Temperaturen i en nybildadneutronstjärna: Cirka 100 000 000 000 grader

Celsius eller Kelvin

13. Högsta uppnådda temperaturen: Cirka 5 500 000 000 000

grader Celsius eller Kelvin

14. Plancktemperaturen: Cirka 141 683 300 000 000

000 000 000 000 000 000

grader Celsius eller Kelvin

Den kallaste

platsen vi känner

till i so lsys temet är e n

permanent skuggig krater på

månens nordpol, där en minst

sagt kylig temperatur på –247

grader Celsius uppmätts.

Bild: Nasa

59



turen som förekommer naturligt i universum harhittats i Bumerangnebulosan, omkring 5 000 ljusårfrån jorden.

Bumerangnebulosan är en ung så kallad planeta-risk nebulosa och den bildades när en döende stjär-na, som då den levde liknade solen, kastade ifrån sigsina yttre lager och lämnade kvar en borttynande vit dvärg omgiven av ett expanderande gasmoln.

Det som gör Bumerangnebulosan unik är attgasen rusar iväg med en hastighet på 164 kilome-ter i sekunden, vilket är tio gånger snabbare än vadsom observerats hos andra liknande objekt. Efter-som gas blir kallare då den expanderar – något som bland annat utnyttjas i kylskåp – har temperatu-ren i Bumerangnebulosan därför sjunkit kraftigt.Samtidigt gör den stora mängden gas det svårt för värmen från den omgivande kosmiska bakgrunds-strålningen att tränga in. Resultatet har blivit attgasen i nebulosan har en temperatur som endast ären grad över den absoluta nollpunkten eller cirka

–272 grader.

HÖGSTA TEMPERATUREN

Om temperaturskalan har en lägsta punkt i denabsoluta nollpunkten kan man tycka att den även borde ha en motsvarande högsta punkt. Men atthitta en övre gräns för hur varmt det kan bli är betydligt svårare än att hitta temperaturskalans

undre gräns. Till exempel är en sådan gräns, omden överhuvudtaget existerar, lika hög eller till ochmed högre än temperaturen ett ögonblick efter big bang och omöjlig att uppnå i et t laboratorium.Forskarna måste därför på teoretisk väg räkna sigfram till ett svar.

En temperatur som ofta anses vara den högstamöjliga temperaturen är den så kallade Planck-temperaturen som motsvarar cirka 141,7 kvintiljo-ner grader (det spelar ingen roll om man använderCelsius- eller Kelvinskalan eftersom skillnaden ärmindre än försumbar i en sådan hög temperatur).

Detta är en ofattbart hög temperatur som är 25storleksordningar större än temperaturen i solensinre, det vill säga tio miljoner miljarder miljardergånger varmare än den varmaste temperaturen isolen.

För att förstå hur man kommit fram till dennagräns måste man börja med att titta på vad somhänder vid mycket höga temperaturer. I takt medatt ett material värms upp får den elektromagne-tiska strålning som materialet avger en allt högreenergi och därmed kortare våglängd. När det blirriktigt varmt skickar ett material därför istället förinfraröd värmestrålning eller synligt ljus ut rönt-genstrålning, gammastrålning eller till och medännu mer energirik strålning. Plancks lag talaremellertid om för oss att det finns en undre gränsför hur kort strålningens våglängd kan bli. Om manskulle överskrida en viss temperatur, som man valtatt kalla för Plancktemperaturen, skulle strålningenmed andra ord få en kortare våglängd än vad fysi-kens lagar tillåter. Många ser därför Plancktempe-

raturen som den högsta tillåtna temperaturen.

OFULLSTÄNDIG FYSIK

Eftersom vår nuvarande kunskap om vilka lagarsom styr universum inte är komplett är det ävenmöjligt att den högsta möjliga temperaturen ärännu högre än Plancktemperaturen, men att denfysik vi har idag helt enkelt inte räcker till för att beskriva vad som händer vid högre temperaturer.

Inom den konventionella fysiken, som förlitarsig på Einsteins allmänna relativitetsteori för att beskriva storskaliga fenomen och på kvantmekani-ken när det gäller fenomen i liten skala, uppnåddes

Plancktemperaturen då universum var 10-43

sek-under gammalt. Vid denna tidpunkt, som brukarkallas för Plancktiden, var universum inte större änen så kallad Plancklängd, det vill säga 10-35 meter.

Vid högre temperaturer än Plancktemperaturen,eller innan Plancktiden, bryter emellertid den konventionella fysiken samman. Till exempel blir dengravitationskraft som verkar mellan partiklarnai ett material lika stark som de övriga tre natur-krafterna, det vill säga elektromagnetismen och den

Partikelacceleratorn Large Hadron Collider användes 2012

i ett experiment för att studera de extrema förhållandena

i universums begynnelse, vilket resulterade i den högsta

tempera tur som någonsin up pmätts. Bild: Cern

Den kallaste plats som

hittills observerats i

universum är Bumerang-

nebulosan, med en tempera-

tur på endast en grad över

den absoluta nollpunkten.

Bild: Bill Saxton; NRAO/

AUI/NSF; Nasa/Hubble;

Raghvendra Sahai

Den kosmiska bak-

grundsstrålningen, som

har en temperatur på 2 ,7

grader över den absoluta

nollpunkten, ser till att

det inte ens i universums

mörkaste hörn blir hur kallt

som helst. Bild: ESA och

Planck Collaboration

60




starka och svaga kärnkraften, vilket får följder som vi med de kunskaper vi har idag inte ens kan spe-kulera om. Det behövs helt enkelt en ny slags fysik.

Om försöken att konstruera en kvantteori förgravitationen, som beskriver gravitationens ef-fekter på kvantnivå, skulle lyckas kan det kanske

i framtiden bli möjligt att beskriva beteendet hospartiklar bortom Plancktemperaturen och kommafram till en ännu högre tillåten temperatur.

HETT EXPERIMENT

De högsta temperaturer som forskarna lyckatsåstadkomma på konstgjord väg kommer, även omde är oerhört heta, inte ens i närheten av Planck-temperaturen. Det nuvarande rekordet, som sattes2012, är på cirka 5 500 miljarder grader och upp-nåddes med hjälp av partikelacceleratorn LargeHadron Collider vid forskningsanläggningen Cerni Schweiz. En frontalkollision mellan blyjoner imycket hög hastighet skapade en subatomär soppa,kallad ett kvark-gluonplasma, med en högre tem-peratur än vad som någonsin tidigare uppmätts.Syftet med experimentet var att för ett ögonblickåterskapa förhållanden liknande de som rådde i dettidiga universum, strax efter big bang, då kvarkar

Negativ temperatur

Även om det i praktiken inte går att kyla nerett material till den absoluta nollpunkten, därall rörelse hos atomerna eller molekylerna i

materialet upphör helt, är det hur konstigt detän låter under speciella förhållanden möjligt attuppnå negativa absoluta temperaturer.

Absolut temperatur mäts med hjälp av Kel-vinskalan, där 0 grader Kelvin motsvarar denabsoluta nollpunkten. Sunt förnuft säger ossdärför att ett materials temperatur, uttryckt iKelvin, inte borde kunna vara negativ.

2013 lyckades emellertid en grupp tyskafysiker, under ledning av Ulrich Schneider vidLudwig Maximilian University, skapa en såkallad kvantgas med en temperatur som låg påminus några miljarddels grader Kelvin. Detta är

möjligt eftersom ett material med en negativabsolut temperatur i själva verket inte är kallareän den absoluta nollpunkten utan tvärtom ärså varmt att värme alltid flödar från ett materialmed negativ absolut temperatur till ett materialmed positiv absolut temperatur. Temperaturensnegativa tecken är enligt Ulrich Schneider istäl-let ett resultat av att atomernas eller molekyler-nas energifördelning är omvänd, vilket innebäratt antalet partiklar i högre energitillstånd ärstörre än antalet partiklar i lägre energitillståndistället för tvärtom.

Medan ett moln av partiklar normalt settdras neråt av gravitationen har Achim Roschvid University of Cologne i Tyskland beräknatatt en del av partiklarna i ett moln med negativabsolut temperatur trotsar gravitationen och rörsig uppåt. En gas med negativ absolut tempe-ratur har därför likheter med mörk energi, denmystiska kraft som får universums expansionatt öka takten istället föratt bromsas av gravi-tationen, och UlrichSchneider föreslår attdetta är någonting somkosmologerna bordetitta närmare på.

Nästan ome-

delbart efter big bang

hade universum en ofattbart

hög temperatur på cirka 141,7

kvintiljoner grader. Eftersom den

fysik vi känner till idag bryter sam-

man vid högre temperaturer anses

denna temperatur, som kallas för

Plancktemperaturen, ofta vara

den högsta möjliga.

Bild: SPL

Att temperatur kan vara

negativ är yt terligare

en av kvantvärldens

märkliga företeelser.

Det ska dock inte

uppfattas som att

det kan vara kallare

än noll grader

Kelvin, istället är

det molekylernas

energifördelning

som är omvänd.

61



och gluoner, som idag bygger upp partiklar somprotoner och neutroner, rörde sig fritt. Några av dehögsta naturligt förekommande temperaturerna vikänner till i universum idag inträffar då stora stjär-nor, som har åtskilliga gånger solens massa mensom inte är tillräckligt massiva för att bilda svartahål, når slutet av sin livscykel. Förutom spektaku-lära supernovaexplosioner ger dessa stjärnor då deförbrukat sitt bränsle och kollapsar upphov till ex-tremt täta neutronstjärnor, där protoner och elek-troner pressas samman till neutroner. I sambandmed att de bildas kan neutronstjärnornas tempe-ratur nå omkring 100 miljarder grader. Eftersomnybildade neutronstjärnor på kort tid ger ifrån

sig enorma mängder energi sjunker temperaturenemellertid snabbt. Om man letar efter astronomis-ka objekt med en mer konstant hög temperatur görman klokt i att titta närmare på en annan typ avstjärnkadaver.

FÖR HET FÖR ATT SES

När tiden är ute för normalstora stjärnor som solensker det inte någonting så dramatiskt som en super-nova. Istället lämnar de efter sig en planetarisk ne-

bulosa bestående av gas från stjärnans yttre lageroch en kompakt, sakta svalnande vit dvärg beståen-de av helium, kol och tyngre ämnen från stjärnansinre. Även om vita dvärgar inte längre producerarnågon energi kan de vara mycket varma och det kandröja flera miljarder år innan de svalnar helt.

Den hetaste vita dvärg vi känner till finns i mit-ten av en planetarisk nebulosa med namnet NGC6537 eller Röda spindelnebulosan.

Den vita dvärgens extrema temperatur gjorde attden under lång tid inte kunde observeras och attdess temperatur därför inte var känd.

Den är nämligen så het att den istället för synligtljus, som kan ses med blotta ögat eller med hjälpav vanliga optiska teleskop, lyser i ultraviolett ljusoch röntgenstrålning. När den til l slut observerades2005 kunde man konstatera att den har en tempera-tur på cirka 300 000 grader.

Eftersom temperaturen mättes genom att ast-ronomerna studerade våglängden hos strålningenfrån den vita dvärgen, det vill säga dess färg, mot-svarar den den vita dvärgens yttemperatur, som är betydligt lägre än temperaturen i kärnan.

I mitten av den planetariska

nebulosan med namnetRöda spindelnebulosan

döljer sig den hetaste vita

dvärg vi känner till, med

en yttemperatur på cirka

300 00 0 grader Celsius. Bild:

ESA & Garrelt Mellema

(Leiden University, Neder-

länderna)

I samband med supernova-

explosioner där massiva

stjärnor, som är betydligt

större än solen, kollap-

sar till neutronstjärnor

uppskattas temperaturen

kunna komma upp i omk ring

100 miljarder grader. Bild:

NASA/Swift/Skyworks

Digital/Dana Berry

62




DÖR UNGA

Även vanliga stjärnorstemperatur bestämsmed hjälp av deras färgoch de livs levandestjärnor som har högst

temperatur är de blåastjärnor som tillhörspektraltyp O. Dessa såkallade O-stjärnor har yt-temperaturer på över 25 000grader.

En av de hetaste stjärnor vi kän-ner till finns i dubbelstjärnesystemetEta Carinae, som uppskattas ligga cirka 7 500ljusår bort. Denna massiva O-stjärna har en beräk-nad yttemperatur på mer än 36 000 grader.

Ju hetare en stjärna brinner, desto snabbare an- vänder den upp sitt bränsle. Trots att stjärnsystemetEta Carinae inte är äldre än tre miljoner år är ensupernova därför med astronomiska mått mätt näraförestående.

Hetast i solsystemet är tveklöst solen, även om vår

stjärna om man jämförmed andra stjärnor i ga-

laxen är en högst alldagliggul stjärna som tillhör spek-

traltyp G och har en yttempe-ratur som inte är högre än drygt

5 500 grader.Solens yttemperatur är med andra ord till

och med lägre än temperaturen i jordens kärna, därden högsta temperaturen på vår planet normalt settåterfinns, som uppskattas vara omkring 6 000 gra-der. Men precis som andra stjärnor är temperatureni solens inre mycket högre än yttemperaturen. Ävenom den är omöjlig att mäta direkt, så kan vi tack vare vår kunskap om solen och teoretiska modeller kun-nat beräkna den til l ungefär 15,7 miljoner grader.

Solen är med en yttempe-

ratur på drygt 5 500 grader

och en temperatur i kärnan

på 15,7 miljoner grader en

förhållandevis sval stjärna.

Bild: Nasa/SDO

Blåa så kallade O-stjärnor,

med en yttemperatur

på mer än 25 000 grader

är – om man inte räknar

slutstadier som neutron-

stjärnor och vita dvärgar

– de hetaste stjärnorna

i universum. De är dockockså de mest kortlivade.

Bild: SPL

ALARIK HAGLUND

Filosofie magister i

fysik med inriktning

mot astronomi och

frilansande vetenskaps-

journalist.

63



D e pågående klimatförändringarna sät-

ter allt tydligare spår i hela världensamtidigt som utsläppen av koldioxidfortsätter att öka. En kraftig begräns-ning av den fossila förbränningen

är den enda långsiktiga lösningen. Men det krävskompletterande insatser om den befarade tempe-raturökningen ska stanna på två grader. Ett förslagsom vunnit visst gehör är att fånga in koldioxid i at-mosfären – och för ekonomisk hållbarhet omvandla växthusgasen till syntetiskt bränsle. Det finns fleraförslag på hur detta ska gå till och de skiljer sig åt.

Det kanadensiska företaget Carbon Engineeringtänker sig en storskalig metod där väldiga komplex

i höghusstorlek av sammanlänkade jättefläktar skasuga koldioxid ur atmosfären. Koldioxiden kan se-dan lagras under jord, eller återanvändas genom attman tillverkar bränsle av det.

SUGER KOLDIOXID FRÅN 30 000 BILAR

Koldioxidutsläpp sker från alla möjliga håll - alltfrån vägtrafik och flyg till kraftverk och avskogninggör att atmosfärens koldioxidhalt ökar. När det gäl-ler tekniken att suga koldioxid ur atmosfären lig-ger fokus i första hand på vägtrafiken. Utsläpp frånkraftverk och andra stationära anläggningar kan

JÄTTESUGSKA PLOCKAKOLDIOXIDUR LUFTEN

Så kan växthusgaserna minskas:

Allt fler forskare hävdar att det inte räcker med att minska på

utsläppen av växthusgaser för att nå målet med en maximalt

två grader varmare jord vid nästa sekelskifte. Om vi vill klara

det måste vi också börja plocka koldioxid ur luften aktivt.

Det pågår flera sådana försök, bland annat ett i Kanada. Pla-

nerna är att jättelika fläktanläggningar ska suga växthusgasenur luften.

Text Lars Brander Bild AoV, Carbon Engineering

64

KLIMATTEKNIK // ALLT OM VETENSKAP



man göra något åt redan vid källan, det gäller baraatt implementera teknik som redan finns.

Det är svårare med transporter. Där hamnar kol-dioxiden i luften och späs ut, så det krävs en annanteknik för att fånga in den igen. Den lösning somCarbon Engineering nu testar har den fördelen attden fångar in koldioxid ur atmosfären, var utsläpp-skällan än är. Talesmän från företaget hävdar att en

fullskalig modell av konstruktionen kan absorbera växthusgas motsvarande utsläpp från 300 000 bilar.

Fläktarna suger in enorma mängder luft, och kol-dioxiden i luften fångas upp av en vätska med äm-nen som binder koldioxiden, till exempel natrium-hydroxid. Vätskan transporteras sedan vidare tillen anläggning där koldioxiden kan avskiljas medhjälp av värme. När vätskan renats förs den tillbakatill fläktanläggningen för att fånga koldioxid igen.

Det är dock en energikrävande process - bådefläktar och avskiljningen av koldioxid kräver energi

- så även om man tillverkar bränsle av koldioxidenså är det ingen evighetsmaskin man uppfunnit. Dä-remot är meningen att maskinen ska plocka mycketmer koldioxid ur luften än de utsläpp som driftenav den orsakar. Men tanken är naturligtvis att ener-gin som driver anläggningen ska komma från för-nybara källor.

Koldioxiden som samlats in kan sedan använ-

das för att tillverka fordonsbränsle, en slags synte-tisk diesel. Då återförs visserligen koldioxiden tillatmosfären igen, men det är koldioxid som redanfinns i kretsloppet och ingen ny som i fallet medfossila bränslen.

SOLDRIVEN KOLDIOXIDFÅNGARE

Idén att tillverka bränsle av koldioxid är inte ny.2007 utvecklade forskare vid Sandia National La- boratories i USA en konstruktion som med hjälp avsolenergi spjälkade koldioxid till koloxid. Koloxi-den kunde sedan användas för att framställa syn-tetiska bränslen. Prototypen CR5 – Counter Rota-

ting Ring Receiver Reactor Recuperator – var tänktatt placeras vid en förbränningsanläggning för attsuga upp koldioxid direkt vid utsläppskällan. Upp-hovsmannen, Rich Diver, kommenterade att mani framtiden hoppades kunna suga koldioxid direktur atmosfären – men att det nog skulle ta minstfemton år att nå dit.

Det gjorde det inte. Av allt att döma är vi redan

Koldioxidsugs urluften

Carbon Engine-

erings teknik att

utvinna koldioxid

ur luften är tusen

gånger effektivare

än vad växter klarar

av. Nackdelen är att

det drar en hel del

energi att göra det.

När koldioxiden

sedan är utvunnen

är nästa fråga vad

man ska göra med

den. Ett sätt är att

lagra den under

jord, men risken är

då att stora mäng-

der koldioxid släpps

loss i en framtida

jordbävning eller

någon annan natur-

katastrof. Och då är

vi ur askan i elden.

Därför föreslås att

det bästa är att göra

bränsle av den och

behålla den i det

kretslopp där den

redan finns. Det gör

att koldioxidhalten

i atmosfären inte

ökar - men inte hel-

ler minskar.

Luften passerar mellan tunna plastski-

vor med koldioxidbindande vätska

Anläggning som utvinner

koldioxid ur vätskan

genom upphettning

Vätska som binder koldioxidrör sig i ett slutet kretslopp

Koncentrerad

koldioxid

Fläktar som suger in luft

65



där, även om tekniken är långt ifrån färdigutveck-lad. Men forskarna har kommit en bra bit på väg.Carbon Engineering har redan en pilotanläggningklar i Squamish, en kanadensisk ort mitt emellanVancouver och Whistler. Projektet är delvis finan-sierat av Bill Gates. Visionen är att fram till 2018

starta til lräckligt många anläggningar för att kunnasuga in många miljoner ton koldioxid från spriddautsläpp, det vill säga utsläpp från bilar, lastfordon,fartyg, flygplan och jordbruksmaskiner och annatdär det inte går att komma åt koldioxiden direkt vid källan. Av koldioxiden ska man sedan kunnatillverka drygt 1,5 miljoner liter syntetiskt bränsleom året.

TUSEN GÅNGER EFFEKTIVARE

De jättelika koldioxidsugarna plockar tusen gångermer koldioxid ur luften än vad växter gör, sett till ytan. Men de kostar naturligtvis en hel del mer att bygga en sådan anläggning än att plantera träd elleri alla fall än att låta skogen växa. Ekvationen är dock

mer komplicerad än så - i till exempel Europa blirmark mer och mer en bristvara och priserna stiger.Förr eller senare kan det visa sig vara god ekonomiatt bygga koldioxidsugar. Just nu är dock finansie-ringen det stora problemet.

David Keith – Carbon Engineerings högste chefoch professor vid Harvard Universitys School ofEngineering - hoppas att lanseringen av koldiox-idinfångarna ska bli en del av en större och sam-ordnad aktion inom den så kallade cleantech-indu-strin. Och företaget är inte ensamt på banan.

I New York finns Global Thermostat med PeterEisenberger, professor vid Columbia Universityoch tidigare forskare för Exxon och Bell Labs, i led-ningen. Och i Schweiz finns Climeworks, som i ettförsök i april 2015 fångade in försvarliga mängderkoldioxid från atmosfären, vilket sedan omvandla-des till ett kolsnålt dieselbränsle.

Samtliga dessa tre företag startades mellan 2005och 2010 då det såg ut som om världens regeringarskulle ta till verkliga krafttag för att hejda klimat-förändringen. Men sedan hände det inte så mycket.Carbon Engineering, Global Thermostat och Cli-meworks har fått ägna sig åt att förfina teknikenmedan man med ljus och lykta sökt efter likvidamedel för att komma igång på allvar med kommer-siell verksamhet. Men det har gått rätt trögt att hitta

finansiärer.

SVÅRT ATT NÅ TVÅGRADERSMÅLET

En orsak till det svala intresset från finansiärer äravsaknaden av politiska beslut i klimatfrågan. Po-litikerna har fått en hel del annat att tänka på, tillexempel flyktingsituationen och terrorister, och detmer smygande klimathotet upplevs inte lika akut.Resultaten av de beslut som tas i klimatfrågan lig-ger också så många mandatperioder framåt att deknappast är intressanta för politiker som siktar påen karriär.

Men ska koldioxidinfångning bli en verklig kli-

matlösning måste tekniken byggas ut globalt, i in-dustriell skala och till stora kostnader. Då krävs detpolitiska beslut. Men just vid det där med ”storakostnader” tappar flertalet av planetens regeringarintresset, trots ett överflöd av varningar från fors-karhåll.

The National Academy of Sciences, USA:s mot-svarighet till den svenska Vetenskapsakademien,har uppmanat den amerikanska regeringen att sat-sa pengar i projekten så att de kan växa sig tillräck-ligt stora för att påverka det globala klimatet. Alltfler forskare är överens om att det inte räcker meden snabb utbyggnad av förnybar energi för att hejdatemperaturhöjningen vid två grader – The 2C Limit

CR5 – Counter Rotating Ring

Receiver Reactor Recupera-

tor - var en f örsökskons truk-

tion f rån 2 007 där koldioxid

kunde omvandlas till bränsle

med hjälp av solenergi. Bild:Randy Montoya

Bakom fläktarna som suger in luft finns en struk tur av korrugerad plast där den koldioxid-

uppfångande vätskan samlar in växthusgasen. Bild: Carbon Engineering

66

KLIMATTEKNIK // ALLT OM VETENSKAP



– som världens politiker i någon mån enats om."Det klimatpolitiska mantrat, att tiden rinner ut

för 2C men att vi fortfarande kan klara det om vihandlar nu, är vetenskapligt nonsens", skrev tyskeforskaren Oliver Geden nyligen i tidskriften Nature.

Mycket tyder helt enkelt på att det redan är för

sent. Och då återstår bara att börja suga växthusga-ser ur atmosfären.Även FN:s klimatpanel, IPCC, har slagit fast att

vi måste utveckla teknik för att ta bort koldioxid uratmosfären om vi ska klara målet.

KOLSNÅL DIESEL

Projekten befinner sig därför nu på en försiktigförsöksnivå och de är långt från kommersiell verk-samhet eller en nivå där klimatet kan påverkas.Carbon Engineerings demonstrationsanläggningpå en övergiven industritomt i Squamish fångar idagsläget bara in 500 ton koldioxid per år. En tales-man för bolaget påpekar med viss självironi att detmotsvarar miljöavtrycket från 33 medelkanaden-sare. Det är så lite att man släpper tillbaka alltihopi atmosfären igen. Climeworks har redan produce-rat en liten mängd syntetiskt bränsle som man gettnamnet ”zero-carbon e-diesel”, men ligger annarslågt. Koldioxiden man fångar in används iställetför att få fart på grödorna i ett närliggande växthus.Och Global Thermostat i New York skyndar ocksålångsamt i väntan på en multiinvestering från ettamerikanskt energibolag man uppger sig ha vissaförhoppningar om.

Frustrationen är lika stor som idéerna är många.Carbon Engineering ser till exempel en möjlighet

till att få ekonomi i projektet genom att dela vat-tenmolekyler för att sätta ihop vätet med infångadkoldioxid och tillverka kolsnål diesel till den kana-densiska kollektivtrafiken – eller exportera den tillKalifornien, där sådana bränslen subventioneras.

Det skulle i alla fall vara en start på något större.Många länder har klimatmål som innebär att

transporter inom ett par decennier ska vara kli-matneutrala, och representanter från ovannämnda bolag frågar sig hur det ska gå till - om man inte börjar samla koldioxid ur luften.

AVSKRÄCKANDE STORSKALIGHET

En fråga är vad man gör med den utvunna koldi-oxiden. Bränsle är som sagt en sak, men det mins-kar inte kolet i jordens kolkretslopp. Att lagra detunder jord är en tanke som ofta förs fram. Kri-tiker påpekar dock att det kan vara att bädda fören framtida klimatkatastrof som är än värre. Omenorma mängder koldioxid kommer ut i atmos-fären mycket hastigt, vid exempelvis ett jordskalv vid ett koldioxidlager, kan det bli övermäktigt förden förmåga planeten trots allt har att möta för-ändringar.

Australiska forskare har föreslagit att man skatillverka någon slags byggmaterial där koldioxidkan ingå och helt enkelt lagra växthusgasen i bygg-nader och annan infrastruktur. Det finns flera me-toder för att fånga in koldioxid från atmosfären.Det går till exempel att odla biomassa som binder växthusgasen och avskilja densamma när biomas-san bränns. Eller att helt enkelt gräva ner den ochlåta kolet stanna kvar i jorden. Här är problemetatt odlingarna kräver extremt stora landområden, vilket oundvikligen kommer att påverka livsmed-elsproduktionen.

Andra idéer, som att sprida koldioxidabsorbe-rande stendamm på åkrar, är så storskaliga att det

blir svårt att genomföra dem. Och även det här medatt fånga koldioxid med enorma fläktkonstruktio-ner är motbjudande stort och dyrt i de flesta poli-tikers ögon. Men frågan är vad alternativet är omman nu vill hålla sig kvar vid klimatmålet 2C.

För att suga koldioxid ur luf-

ten i e n skala som märks på

klimatet skulle det behövas

en stor mängd anläggningar.

Sannolikt skulle de inte

vara direkt ljudlösa, och var

de kan placeras är en fråga

som behöver redas ut.

Carbon Engineering tror mycket på tekniken de tagit

fram, och kommer det politiska beslut som kräver mer

omfattande åtgärder för klimatet så är de beredda att

sätta igång med storskaliga anläggningar. Bild: Carbon

Engineering

67



HUNDAR // ALLT OM VETENSKAP

68

REDSKAPMÄNNISKANS BÄSTA

I nöd och lust har hunden följt människan genom

årtusendena och gjort sig nyttig på många vis. Denhar vaktat och jagat, hållit rent omkring oss, varit

budbärare och tröstat. Idag upptäcker man alltfler

områden där hunden kan hjälpa oss

– den kan sniffa upp cancer, hitta

arkeologiska fynd, visa var det

finns dyrbara metaller i berget,

markera för lågt blodsocker,

varna för epileptiska anfall ... och

mycket mer.Text: Helena Olsson,

Bild: IBL m fl

I MINST 15 000 ÅR HAR DEN SLAVAT FÖR OSS:

Allt tycks ha börjat i Asien där vargar ochmänniskor började ta hjälp av varandraför omkring 15 000 år sedan. Bruket atthålla sig med tama vargar spred sig se-

dan över hela världen. Vargarnas arvsmassa visadesig vara mycket lättföränderlig och genom avel blevde mer och mer tama och mindre varglika. Ochsom det verkar härstammar alla dagens hundarfrån asiatiska vargar.

Zoologer vid Uppsala evolutionsbiologiska cen-

trum har t ill exempel visat att amerikanska hundarhar samma ursprung som de europeiska, och inteär släkt med de amerikanska vargarna. Forskarnadrar slutsatsen att de asiatiska hundarna följde medmänniskor när de korsade Berings sund för att tasig över till Amerika för omkring 14 000 år sedan.Sannolikt var de redan då en domesticerad art imänniskans tjänst.

Domesticering innebär att en djurart går från vild form til l mer eller mindre beroende husdjur pågrund av mänsklig påverkan, exempelvis att manavlar på endast de minst vildsinta individerna. Denaturliga urvalsmekanismerna sätts till v iss del urspel eftersom många saker som i vilt tillstånd av-



69

gör vilka hanar och honor som parar sig hålls tillbaka för att istället ersättas av människornas öns-kemål. I naturen kan till exempel en dominant ochaggressiv hanne framstå som ett lämpligt parti fören hona, medan människor ofta hellre en mindre vildsint partner.

Därför är dagens hund inget vilt rovdjur och intenågon varg, även om de är så närbesläktade att dekan få fertila ungar tillsammans.

Vargens anpassningsbara egenskaper har gjort

att hunden idag är ett mycket användbart verktygmed nästan outtömliga möjligheter att användas iarbete. Från att traditionellt ha använts mest som jaktkamrat, vakt, skydd, boskapsskötsel och säll-skap, hittar man idag helt nya områden där hundarkan göra nytta.

ÅT MÄNNISKAN VARG?

Det finns olika teorier om hur vargarna i Asien komi kontakt med människan och sedan stannade vid vår sida genom historien. En teori utgår lite otip-pat från att människan jagade och åt vargar. Närföräldrarna dödades kom man åt de små valparnasom man av någon anledning tog med sig hem.

Den tidens människor hadeantagligen lika svårt somdagens att motstå en valpsmörka ögon och allmänthjälplösa uppsyn. Kanske bars de hem til l barnen somfick något att leka med un-der några månader. Ellerockså gödde man dem för att äta upp dem senare.

Så småningom upptäckte i alla fall människorna

att vargarna hade en del intressanta egenskaper, bortsett från att vara gulliga som valpar och matsom vuxna. Några utvalda individer var kanskemer tillgivna än andra och fick då stanna kvari familjen även som vuxna. Dessa parades med varandra och med t iden blev de alltmer tama ochtillgivna. Undan för undan fick dessa vargar, som var på väg att bli hundar, följa med på jakter där dehjälpte människan på olika sätt.

En annan teori, den kanske mest accepterade, äratt vissa vargar hade genetiska anlag som gjordedem mindre skygga och att dessa individer sökteupp människans boplatser. Det kan exempelvis ha varit utstötta hanar som hade svårt att överleva ut-

Att människor

och vargar/hun-

dar tidigt började

jaga tillsammans

syns på grott-

målningar som

kan vara över

10 000 år gamla.

Ett av de viktigaste uppdragen de tidig a hundarn a fick var att h jälpa

till med jak t. De tta sked de redan

på stenåldern, för över 10 000 år

sedan. Bild: SPL




Varg och hund är nära släkt,

men är ändå mycket olika.

För omkring 15 000 år sedan

delades deras utvecklings-

linje. Bild: SPL

anför en flock och fick nedlåta sig till att leta mati människornas sophögar. Människor upptäcktedå undan för undan att vargarna inte bara var till besvär utan varnade vid fara och vaktade mot ytt-re hot. Folk började aktivt slänga till vargarna ettoch annat gnagben, vargarna flyttade allt närmare

människorna och istället för att stryka omkringutanför bosättningarna befann de sig snart inne idem. Därifrån är det inte svårt att tänka sig att enoch annan människa tog sig en egen varg och bör- jade avla på dem med mest önskvärda egenskaper.Att hundar tidigt ingick i människornas liv och fickarbeta som jaktkamrater finns belagt i tusentals årgamla grottmålningar.

TRE URSPRUNGLIGA GRUPPER

Forskare som jämfört gener från hundar har kom-mit fram till att i stort sett alla moderna raser utvecklats från tre stora hundgrupper, de vaktande,de vallande och de jagande hundarna. Det varfrämst dessa egenskaper människan behövde ochdärför har dessa utvecklats genom mer eller min-dre selektiv avel. Dessa tre ursprungliga grupper avhundar kom att grena ut sig vidare och hundfors-kare menar att det redan för 3 000 – 5 000 år sedanfanns så många som tio olika sorters ursprungs-hundar: de som arbetade med synen, de som arbe-tade med luktsinnet, vakthundar, nordiska hundar,stötande spaniels, vattenspaniels och retrievers,stående jakthundar, terriers, vallhundar samt mi-niatyr/sällskapshundar.

LEVDE HUNDLIV

Under människans historia har sannolikt renhåll-ningsarbete varit en viktig uppgift för hundarnasom levde i samhällena. Under bondesamhällethade i stort sett alla hushåll en hund som följdefamiljen överallt. Forskaren Ingvar Svanberg harstuderat hundarnas historia i allmoge-Sverige, ochhan konstaterar helt enkelt att alla hade hund ochatt de fanns överallt. Till och med de egendoms-

lösa och fattigaste hade hund. Hundarna användesframförallt som renhållningsarbetare, precis somgrisar och höns, men också som vakthundar för

både boskap och familjen. De var inkorporerade isamhället på ett helt annat sätt än idag och fannsöverallt där människor fanns. Klagomål på att hun-

dar störde gudstjänsterna och bråkade med varandra under predikan finns att läsa i

historiska dokument. En anekdot gällerCarl von Linnés hund som kom och lade

sig vid familjen Linnés kyrkbänk även närLinné själv inte kom till kyrkan.Men de flesta hundar levde bokstavligt ta-

lat ett hundliv. De var lägst i rang i samhället ochfick ofta motta sparkar och slag. När de blev gamlafanns det i huvudsak två sätt som livet kundesluta på – en yxa i huvudet eller hängning. Det var

70

Hundar har genom åren fått

en del oväntade uppgifter,

som att bli kosmonauter.

Den första hunden i rymden,

Lajka, var förmodligen inte

överdrivet lycklig över

denna ära. Hon överlevde

inte resan. Bild: IBL

Cancerhundarna på det

brittiska Medical Detec- tion D ogs marke rar e tt f ynd

genom att sät ta sig ner.

Bild: SPL

Hundens nos är ett extremt känsligt

instrument. Med hundratals

miljoner luktsensorer och en

stor del av hjärnan kopplad

till lukts inne t behövs d et

inte många molekyler av ettämne för att en hund ska

identifiera det.

Bild: SPL

Varg och hund

Det finns stora skillnader mellan vargar och

hundar – hur stora beror på vilken ras man

jämför med. Rent generellt finns det några

viktiga olikheter mellan de två olika djuren.

• Vargen har större huvud (och hjärna), samt

större tänder.

• Hundar kan skälla som vuxna, medan vargar

tappar denna förmåga när de växer upp.

• Hundar har ofta slokande öron, vargarnas öron

är upprätta.

• Hundarnas svansar är ofta böjda, vargarnas är

raka.

• Vargar går inte att få rumsrena.

• Hundar har kortare nos än vargar.

• Vargar är mycket misstänksamma mot alla

utanför ocken, medan hundar kan fås attacceptera främlingar på ett helt annat sätt.



71

rackaren, bödelns hantlangare, som hade dennauppgift. Att skjuta en hund ansågs dåligt för bössansom då kunde bli förgjord och obrukbar på någotövernaturligt vis.

HUNDRASER BÖRJAR VÄRNASDet framgick snabbt att vissa hundar var bättrelämpade för att vakta, andra för att jaga. När detfanns tillräckligt många och tydliga raser börjademan värna om deras specifika egenskaper genomatt hålla aveln inom raserna. I Sverige startadesSvenska Kennelklubben 1889 av en grupp adels-män och jägare som främst ville bevara duktiga jakthundars egenskaper. De robusta vall- och bo-skapshundarna hade däremot ingen högre statusoch riskerade att bli arbetslösa när infrastrukturenändrade om samhället och järnvägen tog över meroch mer av boskapsdrivarnas uppgifter runt sekel-

skiftet. Dessa hundar räddades kvar tack vare attman under denna tid upptäckte deras nytta inompolisväsendet. Det första organiserade polisarbetetför hundar startade i Tyskland år 1901 och där an- vände man sig av tre raser; airedaleterriern, schä-fern och dobermannpinschern. Lite senare erkän-des också rottweilern som tysk polishund. Mångaav dagens brukshundar härstammar från de tidigapolishundarna.

KRIGSHUNDAR

Hundens mångsidighet som medhjälpare tillmänniskan gjorde att man ständigt upptäcktenya användningsområden. Givetvis var krig inget

undantag. Under romartiden utbildades hundarmed olika specialiteter, till exempel försvarshundarsom skyddade de bakre linjerna i stridssituationer,attackhundar som tjänstgjorde vid fronten samtkurirhundar.

Under första världskriget var användningen avhundar organiserad. Hundar användes på bådasidor av fronten som främst bevaknings- ochsanitetshundar. Sanitetshundarna gjorde ovärder-liga insatser genom att leta reda på skadade soldateroch leda sjukvårdare och bårbärare till de sårade.Det finns uppgifter på att det utbildades runt 700sådana hundar i Tyskland enbart under krigetsförsta halvår.

Användningen av bevaknings- och sanitetshun-dar väckte intresse även i Sverige trots att landetstått utanför världskriget. Läkaren KA Fries restetill Tyskland 1918 för att studera utbildningen och

användningen av hundar i tyska krigsmakten. Han berättade om sina iakttagelser i det första numretav tidskriften Föreningen Svenska Skydds- och Sjuk-vårdshunden (FSSSH) 1918. FSSSH är grunden tillSvenska Brukshundsklubben som arbetar med brukshundar idag.

Idag arbetar hundar inom försvaret bland annatmed att söka efter minor och andra vapen.

POLISHUNDAR

Redan 1909 fick Svenska Kennelklubben besökav två tyska polismän som demonstrerade polis-hundarnas färdigheter. Uppvisningen väckte stortintresse och svenska konstaplar besökte senare

Under den europeiska bronsåldern för omkring

2 500 år sedan var hunden redan etablerad i de

mänskliga samhällena. Bild: SPL




Tyskland för att lära sig mer. De tog med sig enschäfer och en airedaleterrier hem till Sverige förStockholmspolisens räkning efter det besöket. Det var starten på hundens karriär inom den svenskapolisen.

De flesta polishundar arbetar idag tillsammans

med sin förare inom övervaknings- och ordnings-tjänsten. De kan spåra misstänka gärningsmän ochfordon, hitta saker som gärningsmän slängt ifrånsig vid gripandet eller hålla ordning vid evenemangoch demonstrationer.

Det finns även specialtränade hundar som kallasid-hundar. De har till uppgift att koppla ihop brottmed gärningsman. För en hund är en individsdoft så specifik att den kan jämföras med dna ochfingeravtryck. De flesta doftmolekyler en människautsöndrar kommer från handflator och fotsulor. Detränger igenom handskar och skor och lämnar spårefter sig på både brottsplatsen och på föremål somförövaren handskats med. Och dofterna finns kvarunder lång tid. En holländsk id-hund lyckades tillexempel koppla en gärningsman till ett rån som be-gåtts två år tidigare. Gärningsmannens doft fannsnämligen kvar på tejp som använts för att bindarånoffren. Eftersom hundarna inte kan prata krävsförstås kompletterande bevisning, men när man vet vilken person som resurserna ska koncentreras pågår det ofta att få fram.

UTÖKAT UPPDRAG

Den vanligaste anledningen till att skaffa hund ärförmodligen av rena sällskapsskäl. Tittar man på demer nyttobetonade orsakerna till hundinnehav är

det hundens vaktegenskaper som framträder mest.Enligt en undersökning gjord av försäkringsbola-get Länsförsäkringar 2004 svarade fem procent av

Sveriges befolkning att de skaffat hund för att vaktaoch skydda hemmet. Att hundar fungerar så brasom vakter beror på deras ursprung som revirhäv-dande vargar. Likt vargarna har de en medfödd in-stinkt som gör att de vill skydda flocken och varnaför inkräktare.

En annan uppskattad förmåga är vallandet. Närmänniskan övergick från att ha varit jägare till att vara mer bofast, bruka jorden och hålla husdjurfick hunden nya uppgifter. Den vaktade boskapen

mot rovdjur och höll ordning på flockarna. Det utvecklades hundar som var duktiga på just att valla,och inom den specialiseringen uppstod nya raser

72

Enligt en hypotes blev vargen till hund

genom att överlevande vargvalpar

togs om hand av människor, och n är

det visade sig att vissa av dem blev

tillgi vna b ehölls de. Bild: IBL

Den belgiska vallhunden Duc II

tjänstgjord e i Röda korset u nder

första världskriget. Det var inte

den enda hund som haft en uppgift

i krig – än idag tränas hundar för

alla möjliga uppdrag på slagfältet.

Bild: IBL



73

som var indiktade på olika slags typer av vallning.Vissa var stora och starka och kunde försvara sin

boskapshjord mot hot, medan andra raser var småoch snabba och duktiga på att hålla ihop flocken.

RÄDDNINGSHUNDAR

En av de viktigaste uppgifterna som dagens yrkes-arbetande hundar har är att rädda människor. Istora katastrofer som jordbävningar eller tågur-spårningar är hundar till ovärderlig hjälp när detgäller att söka efter människor. Ofta är det bråttomatt hitta överlevande och hundens fantastiska lukt-sinne är till god hjälp.

Svenska Brukshundsklubben utbildar räddnings-hundar på uppdrag av Myndigheten för samhälls-

skydd och beredskap (MSB). De utbildas för att iförsta hand snabbt kunna flygas till katastrofområ-den för att tjänstgöra åt Search And Rescue-styrkor(SAR). Uppdragen kan ske både i Sverige och ut-omlands.

Räddningshundar ska klara riktigt bevärliga mil- jöer med rök, eld och höga ljud, och kunna sökaigenom stora områden trots en farlig arbetsmiljö.Deras huvuduppgift är att markera var det finnsmänniskor vid liv och därmed visa räddningsper-sonalen var det ska grävas.

En mer specialiserad variant av räddningshundarär lavinhundar. De är tränade att hitta människorsom begravts i snö, och ofta får de flygas ut med

helikopter då det är mycket bråttom att hitta enperson som begravts i snömassor.

Hundar är också effektiva i vatten. 1926 visadesför första gången i Sverige en livräddningshund iarbete under en uppvisning av skydds- och polis-hundar vid Kastellholmen i Stockholm. En frivilligperson föll i Strömmen och ropade på hjälp. En trä-nad schäfertik hoppade genast i vattnet och bogse-rade personen iland.

Nu tjänstgör hundar hos Svenska Sjöräddnings-sällskapet och duktiga hundar kan hitta personersom ligger på 50 meters djup. De är tränade attundsätta personer i sjönöd i alla möjliga situatio-ner och kallas oftast ut när det är mörkt, dimma,regn eller när sökområdet efter personer i vattnet

är stort.

PERSONLIGA ASSISTENTER

Ledarhundar är välkända. För synskadade är de viktiga och ger en större rörelsefrihet. De är tränadeatt leda sin ägare runt olika hinder och markerar var trappor och trottoarkanter finns. De får följasina ägare överallt, även in på restauranger och iaffärer där andra hundar ofta får vänta utanför.

Men hundar kan också hjälpa människor medandra funktionsnedsättningar, till exempel rörelse-hindrade. Fyrfota personliga assistenter kan tränasatt vara behjälpliga i vardagen med att till exempelöppna och stänga dörrar, plocka upp saker, ta av

Under årtusendena har det avlats fram hundraser

som lämpar sig för alla möjliga klimat. Slädhundarär anpassade för riktigt bistra väderförhållanden

och klarar sig bra i snöstormar och kyla.

Förmodligen uppkom de raser som används idag

för över 2 000 år sedan. Bild: SPL



74


kläder, larma och hämta hjälp när det behövs ellergöra sin ägare uppmärksam på ljud- och ljussigna-ler. Det kan vara brandlarm, trafiksignaler, baby-larm eller dörrklockan. Hundar utbildas idag till attfungera som en sorts larmklocka åt diabetiker ochepileptiker. Diabeteshundar varnar när en män-

niskas blodsocker sjunker under farlig nivå och därpatienten riskerar att falla i koma. Lite mer mystisktär hundar som kan förvarna om epileptiska anfall.Hur detta går till vet man inte riktigt, men det kan vara lukt- eller beteendeförändringar hos patienten– hundar är extremt känsliga för det senare.

Hundar kan också tränas för att upptäcka cancer.Flera av varandra oberoende försök med hundarsom känner igen lukten av lung-, bröst- och urin- blåsecancer har visat mycket goda och intressantaresultat.

Varje år insjuknar mellan 800 svenska kvinnor iäggstockscancer. 400-450 dör i sjukdomen varje år.Sätts behandling in tidigt är prognosen god, menproblemet är att upptäcka sjukdomen tidigt. Hun-dar kan fungera som ett diagnostiskt verktyg, ochen specialtränad hund har närmare 100 procentsträffsäkerhet. Hundar kan alltså användas för attscreena efter sjukdomar på ett väl så effektivt sättsom röntgen eller blodprov.

Andra uppgifter inom vård och omsorg som hun-dar kan ha är som terapihundar. På äldreboenden,demensboenden, eller institutioner med autistiskaoch deprimerade patienter kan de höja livskvali-teten för de boende – depressioner minskar, blod-tryck och kolesterol sänks.

EN FANTASTISK NOS

Att hunden har ett fantastiskt, för oss människornästan övernaturligt bra, luktsinne är välkänt. Isina nosar har de flera hundra miljoner luktsen-sorer, jämfört med våra futtiga cirka fem miljoner.Den vanliga jämförelsen är att våra luktsensorertäcker ett frimärksstort område, medan hundenstäcker ett område stort som ett badlakan. Antaletdoftsensorer i nosen motsvaras också av den storadel av hjärnan som är tilldelad luktsinnet – den ärfyra gånger så stor som hos människan och kan be-arbeta luktintrycken på ett mycket effektivt sätt ochdessutom lagra minnen av lukter extremt mycket

bättre än vi kan.Många av de egenskaper som gjort hundarna

så användbara för oss och som beskrivits tidigarei texten har just med deras luktsinne att göra. En viktig arbetsplats för hundar är tullen där narkoti-kahundar används sedan länge. Men där finns ävenhundar som är tränade att hitta sprängämnen, rep-tiler, pengar, gömda människor, dvd-skivor och alltmöjligt annat där smuggling är ett problem.

Frågan är om det ens finns något ämne som hun-dar inte kan tränas att känna igen? Det verkar inteså. På Hundcampus i Hällefors har man under tioårs tid sökt efter något som hundarnas nosar inteklarar av, men hittills utan resultat. Med rätt trä-

ning verkar de kunna lära sig att känna igen allt, ialla fall i laboratoriemiljö.

På Hundcampus bedrivs just nu ett projekt för attlära hundar att urskilja dofterna av vissa mineral.Särskilt intressant är yttrium, en exklusiv jordarts-metall som används i bland annat lysdioder, lysrör,lågenergilampor och fiberkabel. Grundämnet finnsi mycket små koncentrationer här i Sverige, ochhundarna lär sig peka ut jordprover med tillräckligthög halt av yttriumet med 80 procents säkerhet ilaboratoriemiljö. I naturen kan det finnas flera stör-

ningar – temperatur, luftfuktighet med mera – sompåverkar resultatet.

Ett annat område där hundar kan komma tillnytta är inom arkeologin. Vi har tidigare skrivitom arkeologihunden Fabel som är tränad att hittamänskliga kvarlevor under marken – fast till skill-nad från polisens sökhundar handlar det om hund-ratals eller tusentals år gamla kvarlevor.

Det finns många fler områden där hundarnasluktsinne är till stor nytta, och förmodligenkommer det att finnas ännu fler i framtiden. Vi harprecis börjat lära oss hur otroligt bra de är på attkänna igen lukter, och träningsmetoderna blir allt bättre.

En springer spaniel på det brit-

tiska cen tre t Medical De tection

Dogs tränar på att identifiera

cancer. Bild: SPL

Fabel är en

svensk arkeo-

logihund som är

specialiserad påatt hitta mycket

gamla mänsk-

liga kvarlevor

under jorden.

Just nu är det

världens enda

certifierade

arkeologihund.

Bild: Tobias

Vallulv



Vill du göra en insats för Östersjön? Som studentpå Biologiprogrammet vid Linnéuniversitetetkan du ta del av och aktivt tillämpa den senasteforskningen om hur klimatet påverkar livet iÖstersjön, från mikroorganismer och alger till

fisk och fåglar. Vårt unika läge med Östersjönprecis runt knuten ger optimala förutsättningarför profilering inom marin biologi, både på grund-och avancerad nivå. Välj ett universitet där allt ärmöjligt, välkommen till Linnéuniversitetet.

Vårt hav behöver fler duktigaoch engagerade naturvetare.



Tänk dig en forskare som börjar dagenmed att läsa tidningen mumsande på enfrukt från det lokala växthuset, sedangår till jobbet och avslutar dagen meden afterwork i någon bar, tittandes på de

lokala tv-nyheterna.Kanske köper han också den lokala tidningen

på vägen och tar ut lite kontanter i en bankomat.Scenen låter inte särskilt anmärkningsvärd i sig –men placera den i isande kyla, hundratals mil frånnärmsta fast befolkade plats så blir det lite meruppseendeväckande.

Den amerikanska polarforskningsstationenMcMurdo Station är kanske världen mest isolerade

VÄRLDENSSYDLIG STE

Antarktis är vindpinade inlandsisar, taggiga isberg och bitande kyla. Invånarna består främst av

pingviner, några bofasta människor finns inte. Men den ogästvänliga kontinenten är ändå inte helt

öde – det finns ett antal åretruntbemannade forskningsstationer där. McMurdo Station heter den

största och den är som en huvudstad där över tusen personer kan vistas.

Text Tomas Serholt Bild IBL m fl

McMurdo Station:

McMurdo är med antark-

tiska måt t mät t en s torstad

med sina upp till 1 200

invånare.

Bild: Gaelen Marsden

76

GEOGRAFI // ALLT OM VETENSKAP



samhälle, om man med det menar att det finns eninfrastruktur med sådant man förväntar sig fin-na i en mindre by. Stationen har en egen tidning– Antarctic Sun, en egen tv-kanal, Antarktis enda bankomat, ett bibliotek, en kyrka, ett växthus för

färska grönsaker, tre barer och fram till 2009 ocksåen egen bowlinghall.

1 200 INVÅNARE

McMurdo Station inrättades år 1955 och är basenför den amerikanska forskningen på Antarktis(United States Antarctic Program, USAP). Statio-nen är belägen strax utanför det antarktiska fast-

landet på Ross Islands södra spets, 8 643 kilome-ter från ekvatorn och 3 500 kilometer nästan rakt

I den antarktiska met-

ropolen McMurdo har

stora fyrhjulsdrivna

bilar en lite mer na-

turl ig plats än i mångaandra storstäder.

M TROPO

77



söderut från Nya Zeeland. Stationen bemannas åretrunt, till och med under vinterhalvåret då mörkretsänker sig över Ross Island och temperaturerna kansjunka ned mot minus 50 grader. I och kring sta-tionens omkring 85 byggnader bedrivs forskning iastrofysik, biologi, medicin, geologi, glaciologi samt

en del andra forskningsgrenar.McMurdo har en kapacitet att inhysa drygt 1 200invånare men det är inte alltid som det råder fullaktivitet. Under sommarhalvåret (oktober–mars),då merparten av forskningsarbetet utförs, lever ocharbetar runt 1 100 personer på stationen, medan in- vånarantalet under vinterhalvåret kan sjunka ned tillfärre än 200 personer.

McMurdo är visserligen en utpräglad forsknings-station, men i och med att det är så stort arbetar deflesta med annat. Olika underhållsarbetare ansva-rar för transporter via basens tre flygplatser ellerhamnen, jobbar med logistiken kring forsknings-expeditioner, sköter konstruktioner och underhållav byggnader och mycket annat. Yrken som barten-der, reporter, kock, tandläkare och en del annat finnsgivetvis också representerade.

Till hamnen, den sydligast belägna hamnen i värl-den, transporteras varje år 42 miljoner liter bränsleoch 5 000 ton förnödenheter och utrustning. Alltfrån post, byggmaterial, lastbilar, traktorer, frystor-kad mat samt vetenskapliga instrument anländermed fraktfartyg. Vintertid lotsas de av väldiga isbry-tare genom det förrädiska eller istäckta Rosshavet.McMurdo fungerar också som en omlastningssta-tion och en del av utrustningen och förnödenheternafraktas vidare till andra forskningsstationer. Bland

annat längs South Pole Traverse, en 160 mil lång vägav packad snö, utmärkt med flaggor. Följer manden till dess ände hamnar man vid den geografiskasydpolen och den amerikanska forskningsstationenAmundsen-Scott Pole Station. Jämfört med den ärMcMurdo nästan en storstad.

McMurdo är kontinentens

största ort och ligger på

Rossön alldeles nedanför

kontinentens enda aktiva

vulkan, Mount Erebus.

Bild: IBL

ROSSHAVET

Ross Island

McMurdo

Wasa och Svea

En lång rad olika nationer har permanenta forskningsstationer som är

belägna runt om på vår allra sydligaste kontinent och de närbelägna öarna.

Som mest lever och arbetar omkring 4 000 människor på Antarktis.

Sverige har två forskningsstationer på Antarktis – Wasa och Svea – belägnai Dronning Maud Land, ett väldigt område i västra Antarktis som står under

norsk överhöghet. Här bedriver den statliga myndigheten Polarforsknings-

sekretariatet forskning inom bland annat glaciologi, miljö, medicin,

epidemiologi, mikrobiell ekologi och atmosfärforskning.

Wasa, byggd 1988-89, är i drift under sommarsäsongerna och är den

betydligt större av de två stationerna. Wasas 133 kvadratmeter stora huvud-

byggnad har en boendekapacitet för 12-16 personer. Stationen är belägen

invid kusten och försörjs huvudsakligen av vind- och solkraft. Förutom ge-

neratorhuset och huvud-

byggnaden finns också

en arbetsmodul och en

observationsmodul.

Svea, belägen 40 milfrån kusten, byggdes

1987-88 och fungerar

som en satellitstation till

Wasa. Svea utgör en bas

för forskningsgrupper som

arbetar tillfälligt i området.

Huvudbyggnaden är tolv

kvadratmeter stor och

har en kapacitet för fyra

personer.

Den svenska forskningsstationen Svea är lite mer

blygsam än McMurdo. Bild: Wilfried Bauer

ANTARKTIS

McMurdo

78

GEOGRAFI // ALLT OM VETENSKAP



WOVEN IN QUALITY SINCE 1893

W W W . P E L L E V A V A R E . S E



ETT ÖDESDIGERT

En av de mer bisarra incidenterna under andra världs-

kriget skedde den 14 april 1945 utanför Skottlands nord-

östra kust. Där sjönk den tyska ubåten U-1206 – av allt att

döma efter ett misslyckat toalettbesök.Det var ett minst sagt snöpligt slut för den då hyper-

moderna ubåten – och för den unge fartygschefen som

förde sitt första befäl.

Text Staffan Hassby Bild Staffan Hassby, AoV m fl

UNDER ANDRA VÄRLDSKRIGET SÄNKTES INTE ALLA UBÅTAR AV FIENDEN ...

TOABESÖK

Batteri + saltvatten = klorgas

Klorgas var en fruktad fiende ombord på

ubåtarna. Den giftiga gasen bildas genom

elektrolys av havsvattnet (H2O + NaCl)

över polbultar och skenor på batte-

rierna. Hur mycket gas som utveck-

las beror bland annat på spänning

och salthalt. Klorgas påverkar

andningsorganen och i högre

koncentration är den dödlig. Den

användes därför som stridsgas

under första världskriget.

Klorgasbildning kan inträffa även

på dagens ubåtar, men riskerna

är oerhört mycket mindre än på

1940-talet. På de svenska ubåtarna

använder sig besättningarna idag av

BIBS (built in breathing system) vid

gasutveckling, andningsventiler och

helmasker kopplade till olika centrala

luftförråd ombord.

80

HISTORIA // ALLT OM VETENSKAP



Att även ubåtsbesättningar behövergå på toaletten ibland kom kanskeinte som någon överraskning förde första ubåtskonstruktörerna.Toalettfrågan var dock redan tidigt

ett problem. Från början användes helt enkelthinkar som hängdes upp här och var efter förrät-tat behov, för att sedan tömmas i ytläge.

Det var naturligtvis inte helt lyckat för luftkva-liteten ombord – även utan hinkar med avföring var luften i en ubåt kvav och otäck.

Utvecklingen på toalettområdet gick emeller-tid vidare, och under andra världskriget hade brittiska och amerikanska ubåtar en tank ombord, ti ll vilken man spolade toainnehållet. Mentyska båtar hade eliminerat tanken för att sparautrymme ombord och spolade istället toalettsto-larnas innehåll rakt ut i havet. Det är lätt att inseatt en sådan toalett måste konstrueras så att det

aldrig blir öppna rör från det omgivande vattnettill toalettstolen. Vad som händer om det högaomgivande vattentrycket släpps raka vägen in tilltoalettstolen och därmed ubåtens innandöme ärinte så svårt att föreställa sig.

Normalt sett försökte man använda toalettennär båten gick på eller strax under ytan, för att fåett lägre vattentryck mot systemet. På djup under25 meter var trycket för högt för att toalettenskulle kunna användas.

EN FÖRBÄTTRAD TOALETT

På den tyska ubåten U-1206 var toalettlösningen

den vanliga tyska, men då det var en av den tidensmodernaste ubåtar var även toaletten förbättrad.Denna nya typ av vattenklosett gick att användapå betydligt större djup än tidigare – bara man visste hur man gjorde.

Den 14 april stävade U-1206 på 60 meters djupmot sitt operationsområde. Det var en typ VIIC- båt under befäl av Kapitänleutnant Karl-AdolfSchlitt. Krigsslutet närmade sig, men U-1206hade lämnat Kristiansand i Norge den 6 april föratt söka byte i det tilldelade operationsområdetutanför den brittiska ostkusten. Detta var båtensförsta patrulluppdrag och dessutom den 27-årigeSchlitts första befäl.

En Typ VII-båt hade två toaletter, en föröveroch en akteröver. Toan i aktern låg mittemotkabyssen och fungerade normalt som förrådför livsmedel under patrullernas första veckor,så besättningen var hänvisad till den förliga bekvämlighetsinrättningen. Alltså, 50 man på enenda toalett.

Och då var det ju trevligt om man kunde spolaefter sig, även på 60 meters djup. Det krävde dockatt man hade koll på hur toaletten fungerade, vilka kranar som skulle öppnas och stängas, vilkaspakar som skulle stå i vilka lägen, och i vilkenordning allt detta skulle ske.

FATALA FELGREPP

Exakt vad som hände är oklart. Klart är i alla fallatt en besättningsman gick på toaletten och attnågot sedan gick mycket fel. Han gjorde någrafatala missgrepp i handhavandet av klosetten,

vilket kan tyckas vara mänskligt med tanke pådet komplicerade systemet av ventiler som skulle

Ubåtar och batterier

En ubåt som rör sig under vattnet går på

el från sina batterier. Idag kan batterierna

laddas även i u-läge med olika metoder,

men under andra världskriget var mantvungen att gå i ytläge för att ladda. Där-

för var batterikapaciteten helt avgörande

för hur länge man kunde färdas under

vattnet.

Batterierna var uppbyggda av serie-

kopplade battericeller på omkring två volt

vardera. En Typ VII-ubåt, som U-1206,

hade 62 battericeller i det förliga batteriet

och 63 i det aktre, vilka fulladdade gav9 160 Ah. Intressant är också att jämföra

med de revolutionerande ubåtarna av Typ

XXI, Elektrobåtarna, som hade tre batte-

rier med totalt 372 celler och en kapacitet

på 33 900 Ah.

Från 1905 till 1945 var Accumulatoren

Fabrik Aktiengesellschaft Berlin-Hagen

(AFA) ensam leverantör av ubåtsbatterier

till tyska ubåtar. Företaget är nu mer käntunder namnet Varta, som det antog 1962.

Det första ubåtsbatteriet som byggdes i

Hagen var till den svenska ubåten Hajen,

sjösatt 1904 och idag museiubåt på

Marinmuseum i Karlskrona.

Bilden visar battericeller

från U 3 på Malmö Museum,

drygt en meter höga. Den

högra är bara en tom behål-

lare. Behållarna innehöll

svavelsyra och blyplattor

förbundna med polerna i

cellens topp. Battericel-

lerna på U-1206 var snarlika

och det var alltså när salt-vattnet förband polerna,

vilket ledde till elektrolys,

som klorgas utvecklades.

Bild: Staffan Hassby

Ingenting för någon med

cellskräck – toaletten på

U 3 på Malmö Museum.

Lägg märke till trälådan till

vänster – det är toapappers-

hållaren, på den tiden

pappret var i ark.

Bild: Staffan Hassby

81



Nästa steg i skeendet hette nämligen klorgas.Toaletterna var nämligen placerade ovanför det

förliga respektive akterliga batteriet (Ackumulator-rum 2 och 1), vilket nu fick konsekvensen att havsvatten från den skenande toaletten trängde ner til ldet förliga batteriet. När något sådant händer kan

det bildas giftig klorgas, vilket också blev resultatetpå U-1206.Detta fenomen är något man är beredd på i en

ubåt, nu som då. Alla besättningsmän hade därfören kombinerad uppstigningsväst/andningsmask,en så kallad Dräger-Tauchretter, som de kunde tapå sig när det fanns risk för gasbildning. Emellertidklarade syrgasen i en Tauchretter inte alltför långtid, utan man var helt enkelt tvungen att ta upp dendrabbade ubåten till ytan för att vädra ut klorgasenoch pumpa läns.

ÖVERGE FARTYGET!

När ubåten bröt vattenytan påbörjade man ome-delbart åtgärder för att så snabbt som möjligt vädrainnandömet och eliminera risken för ytterligareklorgasbildning. De befann sig i fientliga farvatten,mycket nära kusten, och att gå upp till ytan varen rejäl risktagning – i synnerhet så här i slutet avkriget då kontrollen över haven alltmer hamnat i deallierades händer.

Härifrån berättas två olika versioner av händel-seförloppet. Den ena säger att man nästan omgå-ende blev upptäckta av brittiskt flyg, som satte inett anfall. U-1206 blev så illa skadad vid attackenatt det var omöjligt att dyka. Valet var alltså inte såsvårt för Kapitänleutnant Schlitt, som omedelbart

Bilden visar tydligt kom-plexiteten i systemet – inte

bara att trycka på spol-

knappen här, inte. Toaletten

kommer från ubåten Illern

– sjösatt 1956, utrangerad

1980 – och finns på Marin-

museum i Karlskrona. Toa-

letten ombord på U-1206 var

av liknande konstruktion.

HMS Illern var av Hajen

III-klass, vars konstruk-

tion v ar st ark t infl uera d av

den tyska Typ XXI, ubåten

som fullständigt revolutio-

nerade undervattenskrig-

föringen i slutet av andravärldskriget. Bild: Mattias

Billemyr/SMM

Toa på ubåtar

Redan i ubåtens barndom blev man inte oväntat varse

behovet av toalett ombord, även om man länge löste

problemet med pytsar och hinkar. Pytsarna hängde för

övrigt med ett bra tag, dels för att toaletter som var

förbundna med havet inte fungerade om man gick

för djupt, dels för att man inte ville använda bullriga

toaletter om fiendens ubåtsjakt låg och lyssnade.

Det lär inte ha doftat karameller ombord …

Så småningom infördes i alla fall tekniska lösningar

som gjorde att man kunde spola ut i havet, vilket

sannolikt var en förbättring av luftkvaliteten ombord.

De svenska ubåtarna slutade att spola i havet i och

med att Sjöormenklassen togs i tjänst i slutet av

1960-talet. Istället pumpar man toainnehållet – kallas

i avloppssammanhang för svartvatten – till en sluten

tank. Tanken har ett membran i mitten, med havs-

vatten på ena sidan och svartvatten på den andra.

När man spolar pumpas svartvattnet in i tanken och

motsvarande mängd havsvatten pumpas ut i havet,

allt för att hålla ubåtens flytkraft i balans – tankens

innehåll väger alltid lika mycket.

öppnas och stängas i rätt ordning. Men konse-kvenserna kunde bli ödesdigra vid ett misstag.

Vissa källor gör gällande att besättningsman-nen höll på med en reparation av toaletten snarareän att han använde den för eget bruk, men det ärtveksamt om man skul le ha gett sig på att reparera

en ubåtstoalett på 60 meters djup.I vilket fall resulterade allt i att vatten börjadeströmma in i ubåten under högt tryck.

Någon källa påstår också att det var fartygschefenSchlitt själv som var den skyldige på toa och att både han och den til lka llade besättningsmannen,som var specialutbildad på det nya toasystemet, vred på fel kranar och drog i fel spakar.

Andra käl lor – kanske mer trovärdiga – berättaratt Schlitt befann sig i maskinrummet, engageradi en reparation av en av dieslarna.

Konsekvensen blev hursomhelst att ubåten togin havsvatten, under en stund helt ohejdat. Båtensmaskinchef (LI, Leitender Ingenieur) lyckadesdock få någon slags kontroll på vatteninström-ningen. Men mängden vatten som kommit in i båten var så stor att man fick blåsa tankarna föratt återvinna flytkraften.

GIFTGAS

Vattnet som strömmat in i båten tyngde vis-serligen, men det var inte det största proble-

met när man väl fått flytkraft. Det hademöjligen gått att pumpa ut vattnet även

i u-läge, men det var inget alternativ.

82




gav order om att överge

fartyget och att verkställasjälvsänkning. Av den 50man starka besättningen blev 46 krigsfångar, enstupade vid attacken ochtre drunknade i den högasjön efter att man övergett båten.

Den andra versionen avhändelserna menar att ubå-ten redan var så tung när mannådde ytan att den var på vägatt sjunka ner igen. Trots att mansköt ut de torpeder man hade i tubernaräckte det inte för att ge positiv flytkraft.Schlitt gav order om att överge båten och besätt-ningen tog sig in till kusten i livflottar, där några besättningsmän drunknade när de försökte klättraupp för de branta klipporna.

På sitt sätt kanske toalettmalören – hur den nu ängick till – räddade de 46 överlevande från att delasina fyra skeppskamraters öde. Under hela krigetstupade i snitt tre av fyra ubåtsmän och så här sent ikriget var oddsen att överleva ännu sämre.

Bilden visar en Andningsapparat m/45, till-verkad av AGA, m en de olika fabrikatenvar snarlika. Bild: Staffan Hassby Der Dräger-Tauchretter

- från ubåtar till rymdfarkoster

Redan 1907 lanserade Drägerwerk i Lübeck sin

U-Boot-Retter, i princip samma utrustning som an-

vändes under andra världskriget. Det handlade om

en kombinerad andningsmask/uppstigningsmask/

flytväst med syrgasflaska, en så kallad Tauchretter

(dykräddare), som man kunde ta på vid uppstigning

från en sjunken ubåt, vid enklare dykarbeten eller

när det fanns risk för gasbildning ombord.

Andningsapparaten arbetade med ett slutet system

och man började med att fylla en andningssäck –

som även fungerade som flytväst – med syre från en

tub. Användaren andades in syre från andningssäcken

med en regulator (munstycke) och andades ut tillbaka in

i andningssäcken. Utandningsluften passerade en så kallad

kalipatron för att binda koldioxiden i utandningsluften. För varje

andetag tillsattes automatiskt lite nytt syre från tuben in i andnings-säcken, som kompensation för den koldioxid som bundits i kalipatronen.

Andningsapparaten användes också när ubåten tvingades till så långa

uppehåll under ytan att det bildades alltför stora mängder koldioxid i luften

ombord.

Syrgastubens kapacitet avgjorde hur länge man kunde klara sig, normalt

mellan 15 och 45 minuter.

I den klassiska filmen/tv-serien Das Boot kan man se Tauchretter i använd-

ning, dels som enkel dykarutrustning, dels som andningshjälp när ubåten

ligger och trycker på havsbotten.

Som ett kuriosum kan nämnas att än idag används Tauchretter – i princip

identisk med andra världskrigsversionen – som standardsäkerhetsutrust-

ning i Leopard II-stridsvagnar när man tar sig över vattendrag. En utvecklad

version fanns faktiskt också i rymdfärjornas räddningskapslar.

Tretton punkter instruktioner för att gå påmuggen. Men, med tanke på U-1206:s öde, vardet kanske nödvändigt. Bild: Staffan Hassby

Toaletten på Typ VII-båten U-99 5 är ganska lik den på U 3. Ärden röda kranen under toastolen till för att förhindra att miss-taget på U-1206 upprepas? Bild: Deutscher Marinebund e.V.

83



ÅTERFUNNEN

När man i mitten av 1970-taletgjorde bottenundersökningarför en pipeline från ett oljefält iNordsjön, stötte man på vraketav U-1206 utanför Peterhead.Undersökningar utförda avRCAHMS (The Royal Com-mission on the Ancient andHistorical Monuments of Scot-land) spekulerar kring möj-ligheten att vattenläckan somtvingade upp U-1206 kan hauppstått när ubåten kolliderade

med ett fartygsvrak i området,och inte av toalettbesöket. Ellermöjligen en kombination av

toalettincidenten och kollisionen.Detta är dock något som inte pånågot sätt är bekräftat.

Kapitänleutnant Schlitt avledden 7 april 2009, 91 år gammal,nästan på dagen 64 år efter sänk-ningen av U-1206.

Särskilda tack till informations-avdelningen vid Första Ubåts- flottiljen, Karlskrona, till U 3:sVeteranbesättning, Malmö och till Marinmuseum, Karlskrona.

U-995 är en typ VIIC som

ligger som museibåt påstranden i Laboe utanför

Kiel. Den är av samma typ

som U-1206 som var en av

de sista Typ VII-båtarna

som byggdes. Den sjösattes

på varvet F Schichau GmbH

i Danzig och togs i tjänst

1944. Bild: Deutscher Ma-

rinebund e.V. / Preuß

Ubåt Typ VIIC

Toalettinstruktion, fast här på tyska.

”Viktigt! Läs före användning” manar

skylten. Säkert befogat – börjar vattnet

spruta in är det så dags att börja läsa

instruktionsboken.

Bild: Deutscher Marinebund e.V.

Deplacement 1 070 ton

Längd 67 m

Bredd 6,2 m

Höjd 9,6 m

Djupgående 4,75 m

Dieselmotorer 3 200 hk

Elmotor 750 hk

Fart ytläge 17,7 knop

Fart uläge 7,6 knop

Aktionsradie

ytläge

13 700

km/

10 knop

Aktionsradie

uläge

125 km/

4 knop

Torpeder 14

Besättning 44–52

Dykdjup ca 220 m


84



Nackademin gör

dig redo för jobb.Under 1-2 år på Nackademin får du en yrkesförberedande

utbildning nära branschen, föreläsare från näringslivet och

en gedigen praktikperiod. Allt för att göra dig redo för ett

jobb – direkt efter examen. Läs mer om våra utbildningar

och ansök idag på nackademin.se



I de flesta subtropiska och tropiska hav flyterdet omkring ett litet djur som påminner iutseendet om en tecknad figur från den ja-panska serien Pokemon. Denna till synes

oskyldiga varelse är en nakensnäcka och kall-las bland annat violsnäcka, blå drake eller blåhavssnäcka. Den är pelagisk, alltså lever i öppnahaven och låter vindar och havsströmmar föra

Som en livs levande pokemonfigur

flyter violsnäckan runt i världshaven.

Med hjälp av sitt gift och ett aggres-

sivt beteende attackerar den betydligt

större organismer – framför allt den

fruktade portugisiska örlogsmannen.

Och ironiskt nog är det också från sittfavoritbyte den får giftet.Text: Helena Olsson Bild: IBL

den med sig. Nakensnäckorna är en grupp ma-rina blötdjur som förlorar sitt skal efter larvsta-diet. De är kända för att ofta ha starka färger ochudda former. Det finns i dagsläget omkring 3 000 beskrivna arter.

KAMOUFLAGE BÅDE UPPE OCH NERE

Hos violsnäckorna är undersidan blå och de till- bringar sina dagar med att flyta upp och ned.Detta tack vare luftsäckar som de har placeradei magen på ett sätt som gör att de oftast vänds pådenna ledd. Den del som är vänd uppåt är dessfot, alltså det som kallas foten på andra sniglaroch snäckor. Ryggen ligger oftast nedåt och ärsilvergrå, vilket tillsammans med den blå fotenär snäckans kamouflage. När fiender kommerunderifrån och tittar upp på den flytande viol-snäckan gör den grå färgen snäckan svår att semot havsytan. Fiender som tittar på den ovani-från, såsom fåglar, har också svårt att upptäckaden då dess blå undersida kamouflerar den mot

VIOLSNÄCKAN:

Upp-och-nedvänd

SNÄCKA med giftiga tricks

Egentligen är det

magen som uppvisar

den blå färgen då viol-

snäckan simmar upp

och ned. Bild: Sylke

Rohrlach

MÄRKLIGA DJUR // ALLT OM VETENSKAP

86



det blå havet. Den blå färgen tros också reflektera bort skadlig UV-strålning. Om djuren sköljs upppå land kollapsar deras kroppar som inte längrehålls upp av vatten och luftfyllda säckar.

AGGRESSIV OCH GIFTIGViolsnäckan lever på olika havslevande organismersom planlöst flyter runt i världshaven på sammasätt. Den rör sig mot bytet genom att göra lång-samma simrörelser med sina cerata, de tentakel-liknande utskotten som pryder dess kropp. För-utom att hjälpa till vid förflyttning gör utskottendjurens kroppsyta större och underlättar på så sättsyreupptagningen.

Violsnäckan är ett aggressivt rovdjur och trotsatt den inte är mer än tre-fyra centimeter lång kanden attackera betydligt större byten. Bland an-nat står den giftiga blåsmaneten, eller portugisisk

örlogsman, på menyn, vilket är något som viol-snäckan är känd för. Blåsmaneten är i själva verketen manetliknande koloni. Den består av en gas- blåsa från vilken tentakler med nässelceller hängerned. Nässelcellerna innehåller så kallade nemato-cyster, hårt hoprullade gifttaggar, och de reagerar vid beröring och skjuter ut gift.

Violsnäckan simmar långsamt ikapp en blåsma-net, sätter sig fast vid den och börjar äta. Den är självimmun mot giftet och äter hela blåsmaneten inklu-sive tentakler. Därefter passerar nematocysternaopåverkade genom violsnäckans mag- och tarm-kanal och lagras i toppen på violsnäckans tentakler:cerata. Eftersom violsnäckan koncentrerar gif tet på

Violsnäckans utbredning

Latinskt namn: Glaucus atlanticus

Längd: tre till fyra centimeter

Utbredningsområde: De flesta tempererade och tropiska hav såsom

Stilla havet, Indiska oceanen och Atlanten.

detta sätt kan den utdela mer kraftfulla och dödligasting än vad den portugisiska örlogsmannen självkan göra. Blir man stungen av en violsnäcka ger detsamma reaktion som om man skulle bli stungen avden portugisiska örlogsmannen.

HERMAFRODIT

Likt de flesta nakensnäckor är violsnäckanhermafrodit, den har alltså både hanliga och hon-liga könsorgan. Djuren parar sig liggande på sidan.De befruktar inte sig själva men det verkar som omde kan agera både hane och hona samtidigt underparningen. Efter parning producerar båda indivi-derna äggsträngar som läggs i havet. Äggsträngarnaär omgärdade med slem för skydd och de flyter se-dan omkring tills larverna kläcks.

Violsnäckan är idag inte av något kommersielltintresse och det finns inga uppgifter om att den är

hotad. Den ställer sällan till problem för människor,men det händer att folk kliver på exemplar som blivit uppspolade på land. Det kan också hända att badande människor simmar på dem och då blirstungna.

HELENA OLSSON

Helena Olsson ärvetenskapsskribent,

biolog och doktorand

i bevarandebiologi vid

Linköpings universitet.

På många språk

finns ordet dra-

ke med i namnet

på violsnäckan,

vilket inte är

så konstigt när

man ser den.

Bild: Taro

Taylor

Violsnäckan för lätt

tankarn a till något

slags utomjordiskorganism. De många

utskotten – cerata –

hjälper violsnäckan

både att andas och

att röra sig framåt. De

innehåller också gift.

Bild: IBL

Violsnäckans favoritföda blås-

maneten är egentligen ingen

manet utan fyra olika organismer

som gjort gemensam sak och

verkar som en individ – de kan inte

överleva ensamma. Ovanför vattnet

har den en gasfylld blåsa som den

kan ”segla” med, och under vattnet

har den tentakler som kan bli flera

tiot als me ter långa. Gif tet i t en-

taklern a är mycket smär tsamt oc h

kan i sällsynta fall leda till döden.

Bild: SPL

87



// Dockskåp är en avde allra mest klassiska

leksakerna. Men här är

ett som inte passar sig

för lek, inte ens försiktig

sådan. Med handsnidade

möbler, arbeten av guld-

smeder, glasblåsare och

silversmeder är Astolat

Dollhouse Castle världens

dyraste dockskåp, värderat

till i runda tal 70 miljoner

kronor. Men då ska det

också tas i beaktande attde 29 rummen rymmer

10 000 handgjorda föremål

i skala 1:12 samt en hel del

antik dockskåpsinredning.

Den amerikanska miniatyr-

konstnären Elene Diehl

har skapat skåpet utifrån

slottet i Tennysons dikt

Jungfrun av Shalott .

Barnkammaren är fylld med exklusiva leksaker. Bild: SPL

I detta dockskåp

är allt som glimmar

guld. Bild: Splash

Flygeln som

placerats intill

högra väggen

är en praktpjäs

värd närmare

60 000 kronor.

Bild: SplashEtt ståndsmässigt

hem har såklart

eleganta statyer.

Bild: Splash

Dockorna får akta

sig så att de inte

snubblar över

isbjörnsfällen.

Bild: Splash

I Tennysons dikt Jungfrun av

Shalott satt huvudpersonen fast

i ett slott. Slottet finns också i

verkligheten – fast i miniatyr.

Bild: Splash

MINIDOCKSKÅP

FÖR MAXBELOPP

88

MÄRKLIGT & VERKLIGT // ALLT OM VETENSKAP



// Opistognathus

dendriticus -hanen

har inte fått sig

ett rejält skrovmål

på delikat färsk

kaviar. Tvärtom

så tar han hand

om sin avkomma

genom att ruva

den i munnen.

Det ser kanske

inte så bekvämt

ut, men äggen ärväl skyddade från

andra glupska

fiskar.

KAVIAR UPP I HALSEN

Vänd upp och ner på London under bilsemestern. Bild: WENN

Schysst vägfäste. Undrar var man får tag på de

där däcken? Bild: WENN

Bild: IBL

Klistrad

på vägen //

Normalt brukar ju uttrycket att skrynkla

asfalt betyda att en förare trycker så hårt

på gasen att vägbeläggningen borde

knycklas ihop bakom bilen. Hur det här

gått till får vi nog fråga den brittiska

konstnären Alex Chinneck som är mannen

bakom installationen.

89



//

Norges natur är på sina ställen minst sagt hisnande. Kjeragbolten i

Rogaland är till exempel en plats som den med minsta antydan till svindel

bör undvika. Från stenblocket som sitter inkilad mellan klippväggarna ner

till marken är fallhöjden 984 meter, så det gäller att inte halka.

INGET FÖR

HÖJDRÄDDA

SPETSAD

BLODKROPP

// Röda blod-

kroppar är inte stora.

Faktiskt är de så små att

de till och med ter sig som

pyttesmå på spetsen av

en nål, här sett i kraftig

förstoring.

Bild: IBL

Bild: Imago/

blickwinkel

90

MÄRKLIGT & VERKLIGT // ALLT OM VETENSKAP



Djurrikets kungar och drottningar behöver hjälp. Trots att de är både starka och listiga

har de ingen chans emot ett skarpladdat gevär. I femtio år har vi arbetat med att

förhindra dödandet i skyddade områden runt om i världen. För att sätta stopp för den

avancerade tjuvjakten arbetar vi med myndigheter för att både skärpa lagarna och få

dem att tillämpas. Vi jobbar också för att efterfrågan på olagliga produkter ska minska.

Stöd vårt arbete, bli Isbjörnsfadder idag! wwf.se/isbjornsfadder

C

o

u

o

a

P

a

b

U

s

m

m

w

k

n

C

©

D

d

J

n

W

W

F

C

Hjälp oss rädda

de starkaste



Hur väger man luft?

NYTTIGA BAKTERIER

VIKTEN AV LUFTDet är faktiskt möjligtatt väga luft med hjälpav en vanlig våg. Detkrävs dock att man ärlite påhittig och har

tillgång till en pumpoch något som kantömmas på luft utanatt ändra volym. Omman placerar en sluten behållare innehållandeluft på en våg kommer vågen att visa behålla-rens vikt, plus vikten avluften i behållaren, mi-nus vikten av den luftsom behållaren trängerundan. Resultatet blirdärmed att man endast

får reda på behållarens vikt.

Om man däremotförst väger en sluten behållare som är tompå luft, det vill säga har vakuum på insidan,

och sedan väger sam-ma behållare fylld medluft kan man dra ifrån vikten av den vakuum-fyllda behållaren från vikten av den luftfyllda behållaren och på så visfå fram vikten av denluft som ryms i behål-laren. Har man gjortallt rätt bör man få ettresultat som säger atten liter luft väger unge-fär 1,3 gram.

Det finns gott om bak-terier som inte baraär nyttiga, utan ocksårent livsnödvändigaför oss. Nästan alla bakterier är i någonmening nyttiga, menom vi håller oss till vad

bakterier kan göra di-rekt för oss människorså finns till exempelmjölksyrebakterier.De producerar mjölk-syra genom jäsning avkolhydrater och skaparpå så sätt en sur miljö

där skadliga bakterierinte trivs. Det gör attmat med mjölksyre- bakterier håller längre.Exempel är filmjölk,crème fraiche och sa-lami. Men det finnsmånga fler produkter.

En människa inne-håller fler bakterierän mänskliga celler,och de flesta av dessa bakterier är nyttiga påett eller annat sätt. Tillexempel är det ett alltstörre forskningsfokus

på hur mag- och tarm- bakterier påverkar oss.Där finns det mångaintressanta frågor att besvara, och månganya slags bakterier attupptäcka.

Kan ni ge exempel på

nyttiga bakterier?

Luften omkring oss har vikt och med

lite påhittighet går den faktiskt att väga

med hjälp av en vanlig våg.

Mjölksyrebakterier är

nyttiga bakterier, som

genom att producera

mjölksyra hjälper till

att hålla sjukdoms-

framkallande bakterier

borta. Bild: SPL

FRÅGOR OCH SVAR // ALLT OM VETENSKAP

92



BARTOLOMEUDE GUSMÃODen portugisiske

prästen och natur-

forskaren Barto-

lomeu Lourenço

de Gusmão levde

mellan 1685 och

1724. Han presente-

rade 1709 en design

på ett luftskepp för

kung Johan V av

Portugal. Designen

påminde om en dra-

ke, med en skärmlik-

nande överdel som

skulle ge luftskeppet

lyftkraft med hjälpav antingen vinden

eller en uppsättning

bälgar.

Kungen var så

imponerad att de

Gusmão utsågs till

professor i mate-

matik och gavs

ersättning på livstid

för att fortsätta sitt

arbete med desig-

nen. Någon offentlig

testflygning av deGusmãos luftskepp,

som fick namnet

Passarola, genom-

fördes emellertid

aldrig.

En luftskeppsdesign som

föreslogs av Bartolomeu

de Gusmão redan 1709.

FLORENCENIGHTINGALEFlorence Nightingale,

som levde mellan

1820 och 1910, kom

från en välbärgad

brittisk familj, men

utbildade sig trots

det till sjuksköterska.

Under sin tid som

hängiven fältsjuk-

VEM VAR

Sublimering är den process genom

vilken ett ämne i fast form övergårdirekt till gasform utan att passeraflytande form. Sublimering sker vidtemperaturer och tryck under ettämnes så kallade trippelpunkt, där detre faserna gas, vätska och fast formbefinner sig i jämvikt. I stort sett allaämnen kan sublimera under rätt för-hållanden, men exempel på ämnensom sublimerar relativt enkelt ärkoldioxid och jod.

UBLIMERING

PLANETLJUSFinns det någon planet

som lyser av egen kraft,eller reflekterar alla barasolljuset?

VA D Ä R

55Östersjön är ett ovanligtgrunt hav med ett

medeldjup på endastcirka 55 meter.

Ingen av planeterna i solsystemet ger ifrånsig något eget ljus. Merkurius, Venus, Mars,Jupiter och Saturnus kan dock ses med blot-ta ögat som klara ljuspunkter på natthimleneftersom de reflekterar en del av det solljussom träffar dem.

Hur starkt en planet lyser på himlen berorutöver hur stor andel av solljuset den reflek-terar bland annat också på hur långt bortfrån solen den befinner sig och hur stor delav himlen den tar upp.

Venus, Mars och månen i

skymningen. Bild: SPL

Torris, det vill säga kol-

dioxid i fast form, övergår

vid normalt atmosfärs-

tryck och rum ste mper atu r

direkt till gas utan att först

smälta. Bild: SPL

VA D Ä R

93



Vi undrar om man kan bota Alzheimers med hjälp av genterapi?

LIV I

UNIVERSUM

Genterapi skulle kunna vara ett effektiv t vapeni kampen mot Alzhei-mers sjukdom och lovande resultat har re-dan rapporterats frånen klinisk prövning.

Testet, som är detförsta i sitt slag, inled-des redan 2001 av engrupp neurologer vidUniversity of Califor-

nia San Diego i USAoch de testar en ex-perimentell genterapi,som har till uppgiftatt minska den taktmed vilken hjärnansnervceller försämrasoch dör hos patientersom drabbats av Alz-heimers. Under testetsinledande fas behand-lades åtta Alzheimers-

patienter genom atthudceller från patien-ten genetiskt modifie-rades för att produceraoch utsöndra proteinetNGF (nerve growthfactor), som visat sigkunna underlättaöverlevnaden hos deceller som dör till följdav Alzheimers. Demodifierade cellerna

inplanterades sedandirekt i patientens basala framhjärna,som är ett av de om-råden i hjärnan somdrabbas först.

Patienterna levde iallt ifrån fem veckortill mer än tio år efteratt ha genomgått be-handlingen, men efteratt ha obducerat deras

hjärnor har läkarna nukunnat konstatera attalla reagerade positivtpå behandlingen. Ob-duktionsresultaten vi-sade att behandlingenräddade döende nerv-celler i närheten av det behandlade områdetoch att effekten var varaktig. De bekräf-tade också att ingen av

Det råder inga tvivelom att det univer-

sum vi lever i är oer-hört vidsträckt. Barai den begränsade del

av universum vi kanse uppskattas det fin-nas uppemot 200 miljarder galaxer medhundratals miljarderstjärnor i varje. Omman utgår från det vi vet om vår egengalax Vintergatan ärplaneter kring stjär-

nor dessutom en regelsnarare än ett un-dantag och det finns

i genomsnitt fler änen planet runt varjestjärna. Med tanke pådet svindlande antalplaneter detta resul-terar i är det svårt atttänka sig att jordenskulle vara den endaplaneten med liv.

Trots de lovande

förutsättningarnahar astronomerna änså länge inte hittat

någonting som tyderpå att liv existerar nå-gon annanstans än på jorden. Vi kan därför bara spekulera omhur eventuellt liv påandra planeter ser utoch vi vet inte hellerhur långt bort vi mås-te leta för att hitta liv

utanför jorden.Sökandet efter

utom jordiskt liv har

emellertid knappt börjat. Vi har idaginte ens uteslutit möj-ligheten att det finnsenklare former av livpå någon av de andraplaneterna eller må-narna i vårt eget sol-system och än min-dre att liv uppstått på

planeter kring andrastjärnor i galaxen el-ler i avlägsna galaxer.

Vad tror niom annatliv än det

på jorden iuniversum?

Vi vet idag att Vintergat an, som bara ären av uppemot 20 0 miljarder galaxer i detsynliga universum, myllrar av stjärnor medplaneter, där det eventuellt skulle kunnafinnas liv. Än så länge känner vi emellertidinte till något annat liv än det på jorden.Bild: Nasa, Esa och M Kornmesser (ESO)

GENTERAPI MOT ALZHEIMERS

94

FRÅGOR OCH SVAR // ALLT OM VETENSKAP



sköterska under

Krimkriget, som

varade mellan 1853

och 1856, insåg hon

vikten av god hygien

för att minska dödlig-

heten bland patien-

terna och hennes

arbete ledde till en

reform inom sjukvår-

den. Hon grundade,

efter att ha återvänthem, också en skola

för sjuksköterskor.

VEM VAR

Hur är klimatet på Mars ochvad krävs för att bo där?

Mars är precis som jorden en stenplanet med enfast yta att stå på och forskarna misstänker attplaneten för runt 3,5 miljarder år sedan hade ett varmt och fuktigt klimat, som påminde om kli-matet på jorden vid samma tidpunkt. Men idaghar de två planeternas k limat inte mycket gemen-samt.

En viktig anledning tillatt Mars och jordengått skilda vägar äratt Mars bara harungefär hälftenså stor diametersom jorden ochatt planeten en-dast väger om-kring en tiondel såmycket som jorden.

Det betyder att gravitationen på Mars är betydligt svagare och attden därför haft svårt att hållakvar sin atmosfär. Storleken gör också att Mars ären för liten planet för att den ska vara tillräckligtgeologiskt aktiv för att kunna fylla på atmosfä-ren. Under årens lopp har Mars därför förloratstörre delen av sin atmosfär.

Mars befinner sig dessutom mer än 50 procentlängre bort från solen än jorden. Det innebäratt Mars får nöja sig med mindre solljus och attmedeltemperaturen på planeten inte är mer än

minus 63 grader. Generellt sett är det med andraord alldeles för kallt på Mars för att det ska finnasflytande vatten på ytan och till skillnad från jor-den ligger planeten således utanför den beboeligazonen. Temperaturen varierar emellertid kraftigtoch på sommaren kan det vid ekvatorn bli upp-emot 20 grader varmt mitt på dagen, medan det vid polerna kan bli så kallt som minus 153 grader.

Den tunna och kalla luften på Mars betyderemellertid inte att det inte går att bo där, utan bara att eventuella bosättare måste leva i slutna byggnader, som precis som en rymdfarkost hållerluften inne och kylan ute, och att man inte kan vistas utomhus utan rymddräkter.

BO PÅ

MARS

ARKNING?

VA D Ä R

243Det tar planeten Venus

hela 243 jorddygn att

rotera ett varv kring sin

egen axel, det vill säga

att ett dygn på Venus är

243 gånger så långt sompå jorden.

Florence Nightingale

anses genom sitt arbete

ha lagt grunden till det

moderna sjuksköterske-yrket.

Vid arkning används en så kallad

arkningsmaskin för att skära till arkav papper, kartong och andra mate-

rial i olika storlekar.

Det ogästvänliga klimatet

betyder att eventuella fram-

tida b osä ttninga r på Mars

måste ha ungefär samma

egenskaper som en rymd-

farkost. Bild: SPL

patienterna upplevdenågra långvariga ne-gativa effekter till följdav behandlingen.

Den kliniska pröv-ningen är nu inne i

sin andra fas, som skaavgöra om behand-lingen medför attpatienternas symtomavtar.

Vid Alzheimers sjukdom

bildas plack i hjärnan

och nervceller dör. En

experimentell genterapi

mot Alzheimers har gett

lovande resultat i en klinisk

prövning. Bild: SPL

95



Vad söker du? I vilken stad? Sök

Fråga en vän– eller använd reco.se

BOKNINGARERBJUDANDENOFFERTERREKOMMENDATIONER

Jämför och anlita ett rekommenderat företag i ditt område.

Beskriv dinabehov.

Reco granskaroch väljer ut delämpligasteföretagen.

Se andras betygpå företagen.

Jämför offerter

och välj detföretag somkänns bäst.

1. 2. 3. 4.

En vän kan man verkligen lita på. Men det finns även andra som kan hjälpa dig. På reco.se

har vi digitaliserat begreppet ”från mun till mun”. Hos oss kan du läsa rekommendationer från kunder

som redan har använt ett företag. Dessutom kan du jämföra offerter och hitta schyssta rabatter.

Så oavsett om du vill anlita en punktlig snickare, en pålitlig bilfirma eller boka restaurang till dejten,

gör du det bäst via oss. Om du inte redan fått ett bra svar från din bästa vän, vill säga.

Välkommen till reco.se



Den antropocenska explosionen:

VAD HAR LONDON GEMENSAMT MED KAMBRIUM?

sju miljoner, så byggdes intrikata nätverk av vägar,

kanaler och underjordiska gångar som vittnar omalltmer komplexa mänskliga hjärnor och tekniskalandvinningar. Framförallt kan de underjordiskagångarna i framtiden betraktas som en sorts gigan-tiska och mänskligt producerade spårfossil.

De moderna spårfossilen under megastädernaär också betydligt mer intrikata än de äldre. Detfanns gångar, akvedukter och stensatta avfallsrän-nor kring och under historiens första städer vidNilen och i Mesopotamien, och senare i bland an-nat Rom. Dessa skulle kunna liknas vid de enklarespårfossilen i lager som är äldre än kambrium.

Megastädernas underjordiska nätverk innehållerexempelvis transportvägar (tunnelbanesystem,kulvertar), kommunikation (tele- och datakablar),rörsystem för avloppsvatten och dricksvatten. Ochlikt hypereffektiva redskapsförsedda mullvadar imänsklig skepnad har alltsammans dessutom kon-struerats inom en tidsrymd som geologiskt settframstår som en blinkning.

Det har till och med framförts att den äldsta tun-nelbanan i London, Metropolitan Line som började byggas 1861, borde få definiera startpunkten förden föreslagna geologiska tidsepoken antropocen –på ungefär samma sätt som Treptichnus pedum de-finierar startskottet för kambrium. Den kambriska

explosionen sammanfaller också med många miljö-mässiga förändringar i sedimentationsmönster, påsamma sätt som vår tids klimatmässiga föränd-ringar med ökade koldioxidutsläpp, biodiversitets-minskningar, förändringar i erosion och sedimen-tationsförhållanden.

Slutsatsen är således att megastädernas underjor-diska spårfossil på många sätt kan ses som en drygthalv miljard år yngre parallell med de kambriskadito.

I

nom geologin kan det löna sig att studera nu-

tida processer för att förstå de förstenade spå-ren efter vad som hände för miljontals år sedan.Till exempel kan London jämföras med den

kambriska perioden som inleddes för 541 miljonerår sedan. Det låter kanske helt vrickat att jämföratvå så olika saker, men nu gillar jag både Londonoch kambrium och därför gör jag det i alla fall.

Den kambriska perioden utgör språngbrädan in ifanerozoikum. Det var en omvälvande tid i jordenshistoria där i princip alla våra nu kända djurstam-mar uppstod. Från att ha varit relativt fattiga påliv började nu haven sjuda av fler, större och merkomplexa livsformer.

Början av den kambriska perioden definierasgeologiskt av det första uppträdandet av spårfossiletTreptichnus pedum. Denna typ av fossil är förstena-de spår efter olika organismers framfart i sedimen-ten och alltså inte resterna efter organismen själv.I äldre lagerföljder finns visserligen små och enklaspårfossil, men i kambrium blir dock spårfossilenfler, mer komplexa och tränger djupare ner i sedi-menten. Treptichnus pedum kan sägas representeradet första exemplet på djur som kunde åstadkom-ma dessa spår.

Spårfossilen kan exempelvis vara resterna efterflykt undan rovdjur, födosökning, transportvägar

eller platser för dumpning av exkrement. Och härfinns parallellen mellan den så kallade kambriskaexplosionen och uppkomsten av megastäder.

Idag finns det omkring 35 megastäder, städer medmer än tio miljoner invånare. New York, Tokyo,Storlondon och Shanghai är några kända exem-pel. När dessa började etableras, och London kanses som ett tidigt exempel där folkmängden mel-lan 1850 och 1910 ökade från omkring tre till över

MATS E. ERIKSSON

Professor i paleonto-

logi vid Geologiska

institutionen,

Lunds universitet.

Han forskar främst på

mikroskopiska fossil

och försöker bland

annat rekon-

struera flera

hundra miljo-

ner år gamla

ekosystem.

En jämfö-

relse mellan

explosionen

av spårfossili övergången

mellan pre-

kambrium och

kambrium ställt

mot människans

utveckling

av städer och

”spårfossil”

under de

senaste drygt

11 500 åren.

Bild: Mats E.

Eriksson/AoV

(efter Williams

m.fl. 2014)

I en framtida hypotetisk

geologisk utgrävning

kommer de gigantiska

spårfossilen under våra

megastäder att framstå som

komplexa nätverk skapade

av en organism (Homo sa-

piens ) för mängder av olikaändamål. Dessa är betydligt

mer intrikata än äldre

tiders mä nskl iga spår fos-

sil, liksom de kambriska

förstenade havsbottnarna

är betydligt mer komplext

genomgrävda än de från

äldre tider. Bild: IBL

KRÖNIKA // ALLT OM VETENSKAP

97



NÄSTA NUMMER // ALLT OM VETENSKAP

98

Prenumerera på Allt om Vetenskap

Namn

Adress

Postadress

Telefon

K l i p p

u t k u p o n g e n

o c h

s k i c k a

i n !

ALLT OM VETENSKAP

C/O Titeldata

Svarspost

124 348 300

110 12 Stockholm

Prenumerationer Norden

11 nummer 829 kr

6 nummer 459 kr

(inkl. porto)

Övriga Europa

11 nummer 889 kr

6 nummer 489 kr

(inkl. porto)

TITELDATA

112 86 Stockholm

0770-45 71 83

Telefontid: mån-fre 08. 30-16.00

Fax: 08-652 0300

[email protected]

INTERNETBOKNING PÅ:WWW.PRENSERVICE.SE ANGE INTERNETKOD 083-083401 W e b b -

t j än s t

PORTO

BETALT

Priser

11 nummer 629 kr

6 nummer 34 9 kr

lösnummer 74 kr

Scanna QR-kodenför erbjudanden

Internetkod:

083-083128

Internetkod:

083-083129

Internetkod:

083-083130

6 nummer av AoV för 349 kr (ord. lösnummerpris: 444 kr – jag sparar 95 kr) 083098

11 nummer av AoV för 629 kr (ord. lösnummerpris: 814 kr – jag sparar 185 kr) 083097

Detta erbjudande gäller bara prenumeranter i Sverige. För utlandet tillkommer porto.

Övriga världen

11 nummer 909 kr

6 nummer 499 kr

(inkl. porto)

KOMMER UT DEN 9 JANUARI

- FRAMTIDSSTADEN BYGGDES PÅ REKORDTID

BRASILIA

Den är kanske den märkligaste av alla huvudstäder. Byggd i et t frenetiskt

tempo, och tänkt att bli en symbol för den nya tiden, en öppning till Brasiliens

inland och en hypermodern stad i alla avseenden. Det var en utopi som med

åren skulle visa sig allt svårare att förverkliga.

Brasilia är ett lyckat eller ett avskräckande exempel på stadsplanering,

beroende på vem man frågar.

De torra och brännandeheta öknarna i västra

Sahara har en gång

grönskat och blomstrat.

Radarbilder med hög upp-

lösning avslöjar spår av

ett vidsträckt nätverk av

forntida floder och flöden.

- NÄTVERK AV FORNTIDAFLODER UPPTÄCKT I SAHARA

DÅ ÖKNEN BLOMSTRADE SÅ PÅVERKAS DINHJÄRNA AV MAGENS

MIKROBER

Vad vi har i magen påverkar vårt humör, hjärnans

utveckling, vår personlighet och annat – det har

forskare misstänkt länge. Nu kartläggs de mikro-

organismer som vi bär på och hur de påverkar oss.



Alkohol kan

skada din hälsa.

GEWURZTRAMINER RESÉRVE HENNŸ

ÅRGÅNG: 2012 13%VOL

750 ML, ART.NR 217 , 119KR.

VITT VIN FRÅN FRANKRIKE, ALSACE

www.janake.se

Gewurztraminer Resérve

Hennÿ är en klassiker som

funnits permanent listad i

Systembolagets sortiment

sedan 1955. Doften är stor

och blommig med inslag av

litchi, honung, ananas och

fläder. Synonymt för viner

gjorda av prominenta

vinmakarna Marc och Yann

Beyer är att det drar åt det

lite torrare hållet i smaken.ite torrare hållet i smaken.

6

0

Å

R

P

Å

S

Y

STEM-

B

O

L

A

G

E

T

PASSAR TILL:

Lite smakrikare skrätter,

till en klassisk choucroute

av surkål med fläskben

eller varför inte till en

tallrik med charkuterier.



Nå djupt i universum medSky-Watcher´s Skyliner 200 PSynScan dobsonteleskop!

Styr ditt teleskopmed din dator,smartphone ellerI-pad med hjälp avOrion StarSeek Wi-FiControl Module!

Stereo BMS 20-40x LED!Praktisk undervisnings-eller nybörjarlupp medLED-belysning perfektför studier av insekter,mineraler, frimärken, m.m.

MÄNGDER AV KLAPPAR FÖR STORA SOM SMÅ!

Vanguard Endeavour XF 20-60x80 A!En oerhört prisvärd tub för ornitologi,skidskytte, målkilare på skjutbanan ochmånga andra ändamål.

Minox BL 10x44 HD är enmakalöst bra kikare i det lägreprissegmentet med fantastisk skärpa och ljustransmission ochutomordentlig ergonomi.

Vanguard Endeavour ED 8.5x45!Kikaren som kammat hem enormtmånga priser och topprecensioner!Utvaldes som ”Årets kikare” år 2010.

Zeiss Conquest HD 10x32!För dig som inte vill kompromissa!Skärpa och ljustransmission av bästa klass!

Astro pro 187 är ett avvåra storsäljare av stativ!Låg vikt, hög lastförmågaoch med en maxhöjd påhela 187 cm!

Dino-Lite UV-375 nm är mikroskopetför konservatorer, undervisning och labb!

Finns i VIS, UV och IR!

Breukhoven BMS 036 LED Basicär det perfekta mikroskopet förden unge mikroskopisen! Studeraallt som finns i skog och mark eller

i hemmet och se hur en helt nyvärld öppnar sig!

Arbetslupp 2,5 x!Ett ovärderligt redskap fördig som behöver full kollpå detaljerna i ditt arbete som juvelare, tandtekniker, finmekaniker, m.m.

Mässingsteleskop förkontoret, finrummet elleruteplatsen med utsikt!Handpolerat kvalitets-instrument med stativi massiv mahogny!

Julyra hos Astrosweden!

TS Optics 15x70 E!En mycket bra ochprisvärd astronomikikareför dig som vill ha en så smidig ochenkel lösning som möjligt för att kunna njuta avnatthimlens juveler! Bör monteras på stativ förmaximal bekvämlighet!

Gå på upptäcktsfärdi månens kraterlandskapeller i planeternas fantastiskavärld med Vixens teleskop!

Vixen står för kvalitet ochsmarta lösningar och har ettutbud oavsett om du ärnybörjare eller proffs!

P S S T ! K o l l

a i n i v å r n y a

f r ä s c h a w e

b b s h o p !

Documents

Allt Om Vetenskap - Nr.1, 2016