Vad sker du? I vilken stad? Sk

Frga en vn eller anvnd reco.se

BOKNINGARERBJUDANDENOFFERTERREKOMMENDATIONER

Jmfr och anlita ett rekommenderat fretag i ditt omrde.

Beskriv dina behov.

Reco granskaroch vljer ut delmpligaste fretagen.

Se andras betyg p fretagen.

Jmfr o erter och vlj det fretag som knns bst.

1. 2. 3. 4.

En vn kan man verkligen lita p. Men det nns ven andra som kan hjlpa dig. P reco.se har vi digitaliserat begreppet frn mun till mun. Hos oss kan du lsa rekommendationer frn kunder

som redan har anvnt ett fretag. Dessutom kan du jmfra offerter och hitta schyssta rabatter. S oavsett om du vill anlita en punktlig snickare, en plitlig bil rma eller boka restaurang till dejten,

gr du det bst via oss. Om du inte redan ftt ett bra svar frn din bsta vn, vill sga.

Vlkommen till reco.se

Prenumerations-renden:0770-45 71 83

Ansvarig utgivareLasse Zernell

ChefredaktrLasse Zernell

RedaktrerMia Elisdotter sa MalmbergAnders Gransson Michael Journath

Grafisk formNina Journath TheanderJohan Gradin

MedarbetareAileen Florell Lars BranderTomas SerholtFredrik Johansson

Kontakt med redaktionen:red@alltomvetenskap.seTel: 08-758 52 60

AnnonsVictor KenttTel. 076-322 41 17victor.kentta@alltomvetenskap.se

MarknadAnders Westholmmarknad@alltomvetenskap.se Hemsida: www.alltomvetenskap.se

VDJan Westholm

UtgivareAllt om Vetenskap Frlags ABBergsgatan 22112 23 Stockholm

Ekonomi och administrationMarie Sthlberg

Redaktionen ansvarar ej fr inskickat, ej bestllt material. Eftertryck frbjudet utan utgivarens tillstnd.

TryckV-TabISSN: 2000-9356

AoV TEMA HISTORIA 3

Kp AoV Tema Historia digitaltDu vet vl att du kan kpa vra tidningar digitalt, antingen till din dator eller din telefon?qiozk.com/ iPhone, iPad och Android

PRENUMERATIONSRENDEN: TitelDatas kundservice: 0770-45 71 83 www.prenservice.se

Fr vrigt gilla AoV Tema Historia p Facebook!

I brjan av 1900-talet brjade ett dokument som kallades Sion vises protokoll att cirkulera i Ryssland. Det pstods vara ett autentiskt och hemligt protokoll frn ett sionistiskt mte, och i texten avsljades en gigantisk konspiration dr kapitalister, kommunister, frimurare och lite andra spridda grupper var red-skap fr judarnas makthunger. Deras hemliga ml var ett judiskt vrldsherra-vlde, inget mindre n s. Som av en hndelse var alla deras hantlangare ocks de grupper som sgs som hot mot tsardmet.

Vilka som lg bakom protokollet r inte helt utrett, men enligt de flesta som studerat saken fanns tsarens hemliga polis Ochrana med i bilden.

Efter den ryska revolutionen 1917 spreds Sion vises protokoll ver vrlden med de ryssar som flydde bolsjevikerna. Antisemiter i alla lnder sg det som ett bevis p allt de redan trodde sig veta om judarna. Och nr frdomar tycks bekrftas r det lngt till det kritiska tnkandet.

Men de flesta tog nog nd protokollet med en nypa salt. Det var ju trots allt ett ganska otroligt phitt om man bara tnkte efter lite.

En som tnkte efter var den brittiske journalisten Philip Graves. 1921 kun-de han visa att den famsa texten var ett rent plagiat. Stora delar av texten r kopierad frn en liten skrift frn 1864 dr frfattaren angriper liberaler och andra p ett satiriskt stt. Dr har ord som judar och sionister lagts till - och vips s blev det Sion vises protokoll. Det var liksom ingen tvekan om att det var en frfalskning, och flera moderna studier bekrftar ocks det.

Men det hjlpte frsts inte. Nazisterna tog entusiastiskt till sig dokumen-tet och infrlivade det i sin propaganda. Bilfabrikanten och den ivrige antise-miten Henry Ford tryckte upp en halv miljon exemplar i sin skriftserie Den internationelle juden. I Italien publicerade en fascistpolitiker skriften 1921, i Egypten publicerades den 1927, i Sverige 1934 och s vidare. Palestinska Hamas refererar till den i sitt program frn 1988, i Syrien gavs den ut 1997 och 2005, i Australien gavs den ut 2003, i Iran 2005, i Saudiarabien finns den med i skolbckerna, i USA kom en nyutgva 2011 ... och s vidare.

Idag r det frsts webben som gller och spridningen av Sion vises pro-tokoll har exploderat. Mot bttre vetande och av politiska eller religisa skl (eller kanske av ren dumhet) hvdas det att Sion vises protokoll r kta.

Men kan man tro p det kan man lika grna tro att Harry Potter-filmerna r dokumentrer.

Frfalskningarnas fgel Fenix

Lasse Zernell

4 AoV TEMA HISTORIA

12Hitlers falska dagbcker

3 Redaktionen

6-11 Historiska nedslagDe hemska Kpplingemorden i Stockholm, grillfester vid Stonehenge, ddligt svek frn Kinas enda kejsarinna, dekabristupproret i Ryssland, mysteriet kring Amors fot - och dagen d Karlstad brann ned.

12-19 Hitlers falska dagbckerJag brjar tro att han r tokig, var omdmet om Himmler. Den lille dr Goebbels kallades nedsttande Nazitysklands propagandaminister. Men det som presenterades som en vrldssensa-tion, fyndet av Hitlers dagbcker, visade sig vara 1900-talets strsta historiebluff.

20-23 NikaupproretI det gigantiska supporterbrket p 500-talet dog 30 000 mnniskor och Konstantinopel skvlades.

24-30 Nr land ville tillhra SverigeVid frsta vrldskrigets slut var en klar lndsk majoritet fr en terfrening med Sverige - men Finland var emot. Nr Sverige landsatte trupp p land 1918, mitt under brinnande finska inbrdes kriget, stlldes frgan p sin spets.

Innehll

Tema

Martin lutHer king78

84PantHeon

AusTrAlien32-35 De frsta invnarna: Aboriginernas unika kultur och tragiska de.

36-39 Nr europerna kom seglande: S upptckte de kontinenten.

40-46 Cook lste ett brittiskt problem: Australien blev straffkoloni.

47-49 Den tasmanska tragedin: Utrotandet av aboriginerna.

50-53 De dmdas kontinent blir sjlv-stndig stat.

54-57 Australien i krig: En plitlig allierad.

AoV TEMA HISTORIA 5

64 >>

24 6878

>>

12

20

96

31

>>

>>

>>

>>

>> >>

58-63 Mrkliga historiska ddsfallOnd brd dd r det gott om i historien. Men en del ddsfall r mrkligare n andra. Eller vad sgs om teatermannen som fick en skldpadda i huvudet, Londonborna som drunknade i l eller borgmsta-ren som ddades av sitt eget skgg?

64-67 Den gtfulla Greta GarboP toppen av sin karrir var Greta Garbo Den gudomliga och varje film blev en internationell succ. Men trots hyllningarna var hon aldrig lycklig.

68-75 Waterloo - dr Napoleon fick ge sigI r r det 200 r sedan en av histo-riens frmsta fltherrar, Napoleon Bonaparte, fick se sig slutgiltigt besegrad p en belgisk sltt.

76-77 Svenska vrldsarv: Engelsbergs brukEtt av vrldens frmsta industriminnen - frn en tid d det svenska jrnet bet bst.

78-83 Martin Luther Kings drmBaptistpastorn och medborgarrttskmpen skakade om USA - men fll fr en mrdares kula.

84-87 Pantheon i RomHednatemplet som blev kyrka.

88-95 Slagen vid Rosebud och Little BighornIndianernas blodiga revansch p de vita inkrktarna.

96-98 Karolinertidens kvinnor del 3Prinsessan Hedvig Sofia - Karl XII:s storasyster och nrmast frtrogna.

Innehll

31australien

Tema

64greta garbo

88rosebud ocH little bigHorn

Tillbakablickar

> Den lilla byn Ceren som begravdes under vulkanaska i nuvarande El Salvador fr 1 400 r sedan fortstter att bertta fr eftervrlden om den storartade men frlorade mayakulturen. Nya rn tyder p att byns befolkning var betydligt friare och mer sjlvstndig gentemot den hrskande eliten n man tidigare antagit. Det gllde svl arkitektur som religisa aktiviteter, val av grdor och ekonomiska frehavanden.

Det hr r det frsta tydliga fnster vi har mot de dagliga aktiviteter och det liv som vanliga mnniskor i mayakulturen hade. I Ceren hittade vi praktiskt taget inga spr av inflytande, och definitivt inte av ngon kontroll, frn eliten, sger professor Payson Sheets, mayaexpert vid University of Colorado Boulder.

Den enda relation vanligt folk i Ceren hade med de styrande var indirekt, via handeln p marknadsplatser i omrdet.

Men om de tyckte att eliten tog fr hg skatt p en marknadsplats kunde

de fritt rsta med ftterna och g till en annan.

Det var just Payson Sheets som 1978 gjorde den sensationella upptckten av Ceren vars de och vlbevarade tillstnd gjort att den kallats fr Nya vrldens Pompeji. Byn, som tros ha

haft cirka 200 invnare, begravdes under sten och aska nr vulkanen Loma Caldera fick ett vldsamt utbrott omkring 660 e.Kr. Ngra kvarlevor efter mnniskor har nnu inte hittats under utgrvningarna, vilket kan tyda p att invnarna blev varnade av ett fregende jordskalv och hann fly frn omrdet innan vulkanens utbrott brjade p allvar.

Nya vrldens Pompeji

> Den brittiska ubten Truculent ver-levde framgngsrikt tskilliga bataljer under andra vrldskriget, svl i Atlanten som i Stilla havet. Men mtet med ett svenskt fraktfartyg efter kriget skulle bli desdigert.

Kvllen den 12 januari 1950 var ubten p vg till hemmahamnen i Sheerness i Kent i sydstra England efter uppfrschning p ett varv i Chatham. Vissa tester hade gjorts efter de utfrda reparationerna och drfr fanns 18 varvs-

arbetare med ombord utver den vanliga besttningen.

I mrket i Themsens mynning fick man syn p tre stycken ljus frn ett fartyg. Man drog slutsatsen att fartyget lg stilla, men eftersom det hindrade ubten frn att passera i den trnga farleden togs beslut om att vnda tillbaka. I det gonblicket kom fartyget ut ur dunklet det visade sig vara den svenska oljetan-kern Divina, p vg mot Ipswich. Och de tre ljusen betydde inte att fartyget lg

stilla, utan att det hade explosiva mnen ombord.

Kollisionen var oundviklig. Ubten sjnk efter bara ngra sekun-

der. 64 personer omkom i katastrofen. Mnga av dem klarade sjlva kollisionen och lyckades lmna ubten, men frs ihjl i klden och fukten p de leriga arna i flodmynningen. Ett 20-tal perso-ner rddades. En haveriutredning lade 75 procent av skulden fr olyckan p Truculent, och 25 procent p Divina.

Tragedi i Themsen

Hrt slag mot boxningenMedicinska skl, den frrande inverkan p publiken samt en tendens att gynna osunda ekonomiska intressen. Det var ngra av argumenten som fick riksdagen att den 1 januari

1970 frbjuda proffsboxning i Sverige. Frbudet upphvdes 2007, men tillstnd krvs numera frn Lnsstyrelsen och begrnsningar finns fr antalet ronder per match.

sorgens smyckeGagat, eller beckkol, r en becksvart variant av stenkol eller brunkol som kan slipas och anvndas till smycken, ofta i samband med

Ceren begravdes i ett fem, sex meter tjock lager med

vulkan aska och r drfr den mest vlbevarade byn frn

mayaperioden. Bild: University of Colorado

Truculent under jungfrufrden 1942.

Frrande? Bosse Hgberg vs Sandro Mazzinghi i Stockholm 1966. Bild: IBL

6 AoV TEMA HISTORIA

HISTORISKA nedslag

> Otack r vrldens ln, eller tmins-tone den kinesiska kejsarinnans. Den lxan fick den lojale Yan Shiwei lra sig grundligt fr 1 300 r sedan. En gravskrift, funnen fr ett par r sedan tillsammans med Shiweis och hans hustrus kvarlevor i en grotta i Xian i norra Kina, berttar den sorgliga historien.

Wu Zetian hette kvinnan som skulle visa sig s synnerligen otacksam. Hon var till en brjan konkubin hos Tangkej-saren Gaozong (regeringstid 649683 e.Kr.) men kom att bli hans frsta-hustru, och fick d stort inflytande.

Nr kejsaren dog deklarerade hon avsikten att tillsammans med sin son ta ver makten. Men det accepterade inte krigsherren Xu Jingye, som star-tade ett uppror.

Xu Jingye frskte vertala Yan Shi-wei, som var en framstende militr, att g ver p hans sida, men enligt gravskriften nekade Yan Shiwei och brt avsiktligt sin arm fr att visa att han menade allvar. Hur detta skulle ha gtt till framgr inte, men budskapet gick fram, och i det fljande kriget besegrades och ddades Xu Jingye.

Wu Zetians makt var nu ohotad och r 690 utropade hon sig formellt till kejsarinna och grundade sin egen dy-nasti, kallad Zhou. Det gr henne unik i Kinas historia. Kejsarinnan visade frst sin uppskattning och befordrade Shiwei som fick en hg position i hu-vudstaden men r 699 ndrade hon sig tvrt.

Orsaken var att Yan Shiweis yngre bror, Zhiwei, ska ha vnt sig emot kejsarinnan. P vilket stt framgr inte

av gravskriften, men fr Shiwei blev konsekvenserna desdigra, skriver den kinesiska arkeologiska tidskrif-ten Wenwu. Han och hela hans familj avrttades som en kollektiv bestraff-ning fr vad den yngre brodern gjort. Nu gick det inte s bra fr Wu Zetian heller. Hon strtades frn tronen 705, dog kort eftert och Zhoudynastin blev drmed ytterst kortlivad.

sorgebetygelser. Smyckena anvndes bland annat i an-tikens Rom, hos Nordens vi-kingar och i det viktorianska England. Drottning Viktoria sjlv bar gagatsmycken som en del av sin sorgedrkt.

en dag utan kaffe......kan te sig svruthrdlig fr mngen javapimp-

lande svensk.

Men sknk d en tanke t dem som levde d kaffedrickande frbjds i lag och som fick vnta i 13 r p nsta kopp. Frbudet infrdes frsta gngen 1756 och drevs d igenom av bondestndet som en hmnd

fr att husbehovsbrnningen av brnnvin hade frbjudits samma r. Hembrnningsfr-budet hvdes 1760 medan kaffefrbudet bestod i ytterli-gare nio r, till det fikasugna borgarstndets frtret. Kaffe-

Avrttad av Kinas enda kejsarinnaFlera kvinnor har regerat Kina, men Wu Zetian (625-705 e.Kr.) r den enda kvinna som formellt suttit p Kinas kejsartron, och vars namn finns i Kinas regentlista.

Staty av livvakt som vakar utan-fr graven dr kejsarinnan Wu Zetian och hen-nes make och fretrdare, kej-sare Gaozong, r begravda i Qianlang, 75 kilometer nord-vst om Xian.

Sorgesmycke i gagat.Bild: Detlef Thomas

AoV TEMA HISTORIA 7

AoV Historia NR 08

Amors fot

Tillbakablickar

> Nikolaj I hade just tilltrtt som tsar nr upproret brt ut den 14 december 1825. Ett par tusen revoltrer samlades p Senatstorget i Sankt Petersburg, Rysslands dvarande huvudstad. De utgjordes frmst av soldater ur livgardestrupperna och upproriska matroser. Upprorsmnnen som kallas dekabrister efter det ryska ordet fr december, dekabr krvde ett

slut p tsarens envlde, avskaffande av livegenskapen, kad politisk frihet och, i praktiken, strre makt t adeln. Planen var att hindra armn frn att svra trohetseden till den impopulre Nikolaj. Sedan skulle Vinterpalatset och PeterPaulfstningen intas, och tsarfamiljen gripas. Men tsartrogna trupper kallades snart till platsen.

De gjorde ngra misslyckade frsk att skingra revoltrerna, och vergick sedan till att avlossa kartescher ovanfr deras huvuden. Dekabristerna svarade med att ppna eld med sina gevr, varp helvetet

brt ut p allvar. Tsarens kanoner riktades nu direkt mot upprorsmnnen och den nyfikna folkmassa som samlats p torget.

En grupp dekabrister flydde ut p floden Nevas is, dr de beskts med artilleri. De som inte ddades direkt drunknade nr kanonkulorna brt upp isen. Totalt omkom 1 271 soldater.

Upproret var krossat. Nikolaj I:s regim kom till hans dd 1855 att prglas av djup konservatism, misstro mot adeln, strng censur och hrt frtryck av oliktnkande.

Misslyckad kupp mot nytilltrdde tsaren

> Nr renssanskonstnren Agnolo Bron-zino frn Florens omkring r 1546 mlade sitt verk Allegori ver Venus triumf var han nog beredd p att det skulle tolkas p olika stt det ligger liksom i allegorins natur.

Mlningen frestller gudinnan Venus och hennes son Amor bgge spritt sprngande nakna. Den sistnmnde kys-ser sin mors lppar och hller sin hand p hennes ena brst. De omges av diver-se gestalter som frslagsvis kan tolkas som Tiden (gubben i vre hgra hrnet), Glmskan (kvinno gestalten mittemot), Avund sjukan (den olyckliga stackaren dr-under) och Drskapen (pojken till hger).

Lust, frgnglighet, svartsjuka ngonstans i det hradet har nog de flesta tolkningar av verket hamnat och det r sannolikt ungefr var Bronzino hade

vntat sig. Dremot tror vi att han hade blivit frv-nad om han ftt veta hur en detalj i hans mlning lille Amors fot kommit att n bermmelse i vr tid.

Bronzinos tavla, som hnger p National Gal-lery i London, inspire-rade nmligen ngon gng p 1960-talet en animatr vid namn Terry Gilliam, och sedan dess har foten, i ltt modifierad och spegelvnd version, trampat ned otaliga saker i Monty Pyt-hons animerade sketcher. Hur det ska tolkas har vi ingen aning om. Men det r

rtt kul.

frbudet terinfrdes flera gnger under de fljande decennierna ofta moti-verat med att importen skadade handelsbalan-sen men avskaffades slutligt 1822.

renare efter koleraI slutet av juli 1834 fick timmerman-nen Anders Rydberg i

Gteborg ont i magen. ven hans familj insjuknade, och snart var de alla dda. Kole-ran hade fr frsta gngen kommit till Sverige, och under fljande tre mnader dog cirka 12 600 mnniskor i sjukdo-

Nu tilltet. Bild: IBL

Allegori ver Venus av

Agnolo Bron-zino (1503-72). Studera foten nere i vnstra

hrnet ser den inte bekant ut?

Bild: IBL

Terry Gilliam vnde p foten.

8 AoV TEMA HISTORIA

HISTORISKA nedslag

Dekabristupproret sls ned av tsartrogna trupper p Senatstorget i Sankt Peters-burg den 14 december 1825 (eller 26 december med nutida kalender).

men. Farsoten frlamade delar av samhllet, men ledde ocks till ett uppvaknande nr det gller synen p hygien, skriver historikern Daniel Larsson i sin bok Kolera: samhllet, iderna och katastrofen 1834.

mannen bakom torrSom elev till den store Galileo Galilei var italienaren Evangelis-ta Torricelli (1608-47) freml fr hga frvntningar, och han gjorde ingen besviken. Han lade bland annat grunden fr

hydrodynamiken, frbttrade sin lrares linsteleskop och utvecklade ett funge-rande mikroskop. Han var dessutom den frsta som lyckades skapa ett

vakuum under en lngre tid, en kunskap han anvnde

nr han utvecklade den frsta kvicksilverbaro-metern. En enhet fr tryck, torr, r uppkal-lad efter Torricelli.

> I ndens r 1389 var det tyskarna som styrde i Stockholm. Visserligen hade Albrekt av Mecklenburg tagits till fnga av drottning Margareta i Danmark, men i Stockholm gjorde tyskarna fortfarande som de ville. Och de svenskar som vgade opponera sig gick det illa fr det sg en tysk vaktstyrka kallad httebrderna till.

Men sedan tyskarna kastat tre framstende svenskar, bland dem borgmstaren, i fngelse utan synbar anledning bevpnade sig svenskarna. Tyskarna sg fr gott att slppa fngarna fr tillfllet.

Men det sista ordet var inte sagt. I juni samlades s tyska httebrder, soldater och kpmn vid Kkbrinken och gjorde upp sina planer. En anklagelseskrift mot 76 namngivna svenskar som skulle gripas fr frrderi lstes upp. Dessa frdes sedan till slottet dr de torterades och marterades med trsgar. Dagen drp brndes tre av dem p bl.

Ytterligare tv dagar senare frdes vriga fngar till Kpplingen, nuvarande Blasieholmen.

Dr frdes de hrt bundna in i ett trhus. Tyskarna satte sedan eld p huset, s att alla de fngslade blefvo lefvande innebrnda. Ett 60tal svenskar ska ha dtt, men uppgifter om bde lgre och hgre ddstal frekommer i historieskrivningen.

Dagen drp drog ett vldsamt ovder ver huvudstaden, och man sg hri ett tecken af himmelens misshag fver den frfvade illgrningen. Tyskarna

erknde s smningom att de gjort fel, och lt som tecken

p frsoning stta upp tre minnesstenar p

Sdermalm.Efter Kpplinge

morden blev Stockholm ett tillhll fr tyska pirater, s kallade vitaliebrder, som fortsatte

att skapa kaos i staden och oro p

stersjn.

De fasansfulla Kpplingemorden

Evangelista Torricelli.

Karta ver Stockholm frn 1642. n Kpplingen (som numera heter Blasieholmen och r en halv) var 253 r tidigare skdeplats fr fruktansvrda tyska illdd mot stockholmarna.

Albrekt av Mecklenburg, avbildad p sitt gravmonument. Medan han satt fnge hos drottning Margareta betedde sig tyskarna i Stockholm synnerligen illa.

Stockholms sigill frn 1300-talet. Bild: IBL

AoV Historia NR 08

AoV TEMA HISTORIA 9

AoV Historia NR 08

> ret var 1975 och Abba var lika dda som sillkonserver medan Stickan Andersson var ett cyniskt svin. Vid en alternativ gala i mars 1975 framfrde Ulf Sillstryparn Dageby lten Doin the omoralisk schlagerfestival med textrader som inte vara ndiga mot musiketablissemanget. Udden var riktad mot Eurovision Song Contest, som hlls i Stockholm det ret. Abba hade vunnit i Brighton 1974, vilket gjorde att Sverige ret drp fick hlla i det kostsamma arrangemanget.

Protesterna mot tvlingen tog skruv och fljande r, 1976, deltog inte Sverige kanske frmst av rdsla fr att vinna igen och ter tvingas bekosta spektaklet. Tvlingen visades inte ens i svensk tv, men sndes dremot i radio.

Enligt den rdande tidsandan var det fel att tvla i musik och mnga trodde och hoppades att Melodifestivalen var p vg att frpassas till historiens soptipp. S blev det inte, som bekant. Redan 1977 var Sverige tillbaka i tvlingen minns ngon gruppen Forbes och lten Beatles? och idag r uppmrksamheten kring musiktvlingen strre n ngonsin.

Omoralisk schlagerfestival?

> Att bygga den brittiska stensttningen Stonehenge, med dess 60 klippblock p upp till fyra ton styck, var ett hrt jobb och inte gjort i en handvndning. Arbetarna behvde vila, socialt umgnge och mat och nu tror sig brittiska forskare veta hur de fick samtliga dessa behov uppfyllda nmligen vid stora, gemensamma grillpartyn med massor av ktt.

Forskare frn University of York har gjort detaljerade analyser av matrester p lerkrl som hittats vid Durrington Walls, en 4 500 r gammal bosttning i nrheten av Stonehenge dr man tror att de som byggde den vrldsbermda stenformationen bodde.

Ytterst f spr finns av tillagning av fda frn vxtriket. Dremot pekar analyserna p kttkonsumtion i stor skala. Svinktt tycks srskilt ofta ha sttt p menyn, men ven ntktt frekom. Kttet antingen kokades eller grillades. Det skedde ofta vid eldstaden inomhus men ven, visar spren, p strre grillplatser utomhus.

Analyser av benrester visar att mnga av grisarna slaktades innan de ntt sin maxvikt. Det anses tyda p att man genomfrde planerade hst och vinterslakter i stor skala. Eftersom ben frn hela djurkroppen har hittats antar man att boskapen leddes levande till den kombinerade slakt och festplatsen snarare n forslades dit i frdigstyckade kttbitar.

Den hr nya forskningen ger en fantastisk inblick i det storskaliga festandet bland mnniskorna som byggde Stonehenge. Djuren frdes dit frn alla delar av landet fr att grillas och tillagas vid stora utomhusfester dr massor av mnniskor samlats, men ocks fr att tas vid mer privata mltider inne i de mnga husen i Durrington Walls, sger professor Mike Parker Pearson, som leder utgrvningarna p platsen.

Grillfester vid Stonehenge

Stenarna i Stonehenge

kommer frn Wales och

forslades ver 30 mil ett fruktansvrt

hrt jobb. Inte konstigt att arbetarna kopplade av

med rejla grillpartyn.

Ulf Sillstryparn Dageby tillsammans med musiker ur bland annat National-teatern och Nynningen.

Norra Vietnam ervras av kinesiska armer frn Handynastin. I ver tusen r ska den delen av Vietnam komma att tillhra Kina, men r 938 besegrar Ng Quyn en kinesisk arm vid Bach Dang-floden och frklarar landet sjlvstndigt.

111 f.Kr.

Nicolae Ceausescu kommer till makten i Rumnien sedan han valts till general-sekreterare i kom-munistpartiet. I vst blir han populr fr sin kritik mot Sovjet-unionen. P hemma-

plan startar han en extrem personkult med sig sjlv och sin familj i centrum, och styr envldigt genom den brutala skerhetspolisen Securitate. Nr den hatade diktaturen faller 1989 arkebuseras han och hustrun Elena, och de sargade kropparna visas upp i tv.

1965

10 AoV TEMA HISTORIA

HISTORISKA nedslag

> Vart jag n ser r det eld eld i husen, eld i luften, eld verallt. Hela vrlden brinner. Det dnar, det knakar, det skriker, det vser och viner.

S beskrev Gustaf Frding den stora branden i Karlstad 1865. Han var knappt fem r, men mindes och nedtecknade i efterhand sina intryck av eldsvdan, som praktiskt taget jm-nade Karlstad med marken. Bara sju av stadens 241 grdar klarade sig.

Branden brt ut p frmiddagen den 2 juli 1865. Klockan 11.20, mitt under hgmssan, gick larmet i staden.

Halvannan timme tidigare hade ba-gargesllen Karl August Ljunggren, en 36-ring frn Gteborg, tagit ut ngra vedtrn som legat i ugnen ver natten fr att torka. Han placerade dem p trgolvet fr att svalna ngot, precis som man brukade gra, medan han och vriga anstllda i bageriet utfrde sina morgonsysslor och fr-beredde kommande bak.

Strax efter klockan 11 gick

de ut ett slag, men fick efter bara ngra minuter hra frskrckta rop frn grannen som bodde ovanfr bageriet, bleckslagare Dyring. Det kom rk upp genom golvet till hans bostad!

Nr de ppnade drren till bageriet stod rummet i ljusan lga. Frfrad hll-de Karl August Ljunggren en hink vatten p elden, men hettan tvingade honom att rdda sig ur lokalen. Brandkren larmades och var snabbt p plats, men branden spred sig blixtsnabbt i den d-tida trstaden med sin smala grnder.

Langningskedjor bildades fr att f fram vatten, men ingenting hjlpte. Vid 16-tiden brjade det sregna, men branden pverkades knappt alls.

Dremot blev tillvaron nnu mer elndig fr de nu hemlsa

Karlstadsborna, som huttrande samlades nere vid Klarlven dr militren snart slog upp tltlger fr de

ndstllda. I det rttsliga efterspelet misstnkliggjordes frst en lrpojke som varit den siste att lmna bageriet fre branden.

Han sattes i arrest och frblev dr i flera mnader, men friades s smning-om frn ansvar, och lr sedan ha flyttat till Amerika.

Skulden lades istllet p Karl August

Ljunggren, som dmdes att betala 100 riksdaler fr frsummelse en ansenlig summa fr en bagargesll. Eftervrl-den har ifrgasatt om det verkligen var rimligt att ge honom skulden, och det frekommer rent av uppgifter om att branden i sjlva verket var anlagd.

Dagen d Karlstad brann ned

Fotografi frn Karlstad efter branden. Frdel-

sen var total, bara ett ftal huskroppar stod kvar.

Bild: Vrmlands arkiv

I ett tal i Wheeling, West Virginia, den 9 februari hvdar senator Joseph Raymond McCarthy att USA:s utrikesdepartement infiltrerats av ett stort antal kommunister. Ngra bevis presente-rar han inte, men utspelet gr honom riksknd, och markerar starten p flera rs politisk fr-fljelse av personer som, ofta p ytterst svag grund, anklagas fr att ha kommunistsympatier.

Nstan hela Karlstad frstrdes i storbranden 1865. Omkring 5 000 mnniskor blev hemlsa. Teckning med stadssiluett. Bild: Vrmlands arkiv

1950

AoV TEMA HISTORIA 11

AoV Historia NR 08 AoV Historia NR 08

Det r vid middagstid fre-dagen den 20 april 1945 Hitlers 56:e och sista f-delsedag i livet. Vi befin-

ner oss vid Rikskansliet i hjrtat av Berlin. verallt ser man ruinerna av snder bombade och utbrnda hus. Gatorna r fulla av brte frn ner-rasade husvggar, utbrnda bilvrak och sprvagnar som kastats omkull vid bombningarna. P en del stllen r det omjligt att ta sig fram. I fjrr-ran hrs det dova mullret frn Rda armns tunga artilleripjser.

Sedan fyra dagar tillbaka har det-

Hitler inspekterar pojksoldater utanfr Rikskansliet p sin sista fdelsedag den 20 april 1945. Det var ingen stor ledare, utan en bruten man som de unga soldaterna fick mta. Bild: IBL

Det sensationella fynDet av

1900-talets strsta historiebluff:

1983 publicerade den tyska tidningen Stern den frbluffande nyheten att Hitlers dag-bcker hade hittats. De bestod av 62 volymer med anteckningar frn 1932 nda fram till dagarna innan diktatorn tog sitt liv i april 1945.

Dagbckerna hade granskats av ett par knda och hgst serisa forskare och bedmdes vara kta. Framfr allt var det den vervldigande mngden text som bekrftade kthe-ten. Fr vem skulle stta sig ner och fylla 62 bcker med fantasier som nd mste vara historiskt frankrade? Och handskrivet med en stil som liknade Hitlers?

Konrad Kujau hette mannen som gjort s, skulle det visa sig. Han hade gnat sig t detta imponerande frfalskningsprojekt i mnga r. Men srskilt bra gjort var det egentligen inte ett trnat ga behvde inte ens ppna bckerna fr att se att de inte var kta.Text Fredrik Johansson Bild IBL, Rex Features, Corbis m fl

12 AoV TEMA HISTORIA

Hitlers dagbcker

ta kanonmuller blivit allt starkare. Samtidigt har gatorna mer och mer fyllts med flyende kvinnor, barn och ldre som frsker slpa med sig det ndvndigaste, inpackat i sm bylten. Alla r p vg vsterut, bort frn de sovjetiska trupperna. Slaget om Ber-lin slutstriden har brjat.

Det forna pampiga Rikskansliet r s gott som totalfrstrt av bomber. Av trdgrden mellan Rikskansliet och ingngen till Hitlers underjordis-ka bunker terstr nstan inget. Nere i Hitlerbunkern rder en tryckt stm-ning, men eftersom det r Hitlers f-

delsedag frsker man hlla skenet uppe.

Hitlers sista framtrdandeStrax efter lunch kommer Hitler med sitt flje upp frn bunkern till Rikskansliet. Man samlas i den n-got s nr hela Ehrenhofsalen fr att gratulera Hitler. Forna tiders pam-piga fdelsedagsmottagningar med utlndska sndebud och diplomater r borta. Nu r bara den innersta kretsen kring Hitler med: Joseph Goebbels, Martin Bormann, Joa-chim von Ribbentrop, Albert Speer,

Heinrich Himmler samt en del mi-litra ledare och Rikskansliets per-sonal. Efter ceremonin p en knapp timme gr Hitler ut i trdgrden fr att inspektera ngra soldater ur SS-divisionen Frundsberg samt en liten grupp pojksoldater i 12-15-rsl-dern ur Hitlerjugend. Soldaterna ser med bestrtning p Hitler, en bruten man med uppsvllt ansikte, skakande hnder och en stapplande framtlutande gng.

Detta r Hitlers sista officiella framtrdande som de f fotograferna kan freviga. Efter inspektionen gr

AoV TEMA HISTORIA 13

Hitler tillbaka ner i bunkern dr han installerat sitt hgkvarter. Klockan 16.00 samlas Hitler och de militra ledarna fr en lgesgenomgng i or-derrummet. Lget r ytterst kritiskt. En del av den ryska armn str endast 40 kilometer frn Berlin och berk-nas inom ngra timmar ha ntt sta-dens ytteromrden.

Alla frstr att Tredje rikets da-gar r rknade. Generalerna Jodl och Keitel samt Martin Bormann frsker vertyga Hitler om att han mste lmna Berlin nu, innan det r fr sent. Men Hitler vgrar. Det gr ett rykte i bunkern att Hitler tnker stanna och beg sjlvmord, fast ingen vet med skerhet. Nr konferensen r slut lmnar bde SS-chefen Himmler

och riksmarskalken Gring bunkern och Hitler fr att aldrig mer terse diktatorn.

evakueringP natten mot den 21 april ger Hit-ler order om Operation Seraglio nstan all personal i Rikskansliet och i bunkern ska lmna Berlin fr

att frflyttas till Berchtesgaden, Hit-lers sommarresidens i sder. De tv ldsta av Hitlers sekreterare, Johanna Wolf och Christa Schroeder, fr veta av Fhrern sjlv att de ska vara res-klara inom en timme.

Gerd Heidemann presenterar dagbckerna under en presskonferens p tidningen Stern. Bild: Rex

Features

En av dag-bckerna finns p mu-seum, vilket visar vilket genomslag de fick. Bild: Rex Features

14 AoV TEMA HISTORIA

Hitlers dagbcker

Allt sker nu slag i slag. Hitlers chefspilot generalljtnant Hans Baur fr order om att hlla tio flyg-plan startklara fr att transportera bde personal och viktigt material sderut. Det rder en hektisk stm-ning i bunkern. Hemligt material packas ner i ldor, dribland en del vrdesaker och anteckningar som tillhr Hitler personligen. Det som inte fr plats brnns.

Telefonisten Rochus Misch och Hitlers unge betjnt Wilhelm Arndt lastar tillsammans det plan som Arndt ska flja med.

I detta plan en Junker 352 lastas den hemliga lasten, bland annat tio ldor med de stenografiska uppteck-ningarna av alla Hitlers bordssamtal sedan 1942.

Flygplan efter flygplan startar, men Arndts plan blir frsenat, bland annat p grund av ett bombanfall. Framt morgontimmarna fr piloten major Friedrich Gundlfinger klartecken och planet ger sig i vg mot mlet i bayerska Ainring, nra Salzburg.

Alla planen flyger under radiotyst-nad. Nio av de tio planen nr sitt ml, bland annat det med Hitlers bda

sekreterare som verlever kriget. Bara ett plan frloras det med Hitlers be-tjnt Arndt och den hemliga lasten. Ngra dagar senare rapporte-rar chefspiloten Hans Baur till Hitler att det frmodligen har strtat ngonstans i de bayerska skogarna. Nr Hitler fr klart fr sig vilket plan det rr sig om, utbrister han:

Det var just det plan som hade Arndt som pas-sagerare...stackars karl! Och i s fall skulle ocks de do-kument som han hade med sig gtt frlorade viktiga papper som skulle ge efter-vrlden en mjlighet att frst mina handlingar och beslut. Det skulle vara en katastrof!

Sju dagar senare, den 30 april, begick Hitler sjlvmord i bunkern och den 9 maj kapitulerade Tyskland.

Det frsvunna planet gjorde att v-gen lg ppen fr framtida spekula-

tioner: hade Hitler frt dagbcker? Var fanns dessa i s fall? Hade de mjligen varit nedpackade i de me-talldor som fanns i det frsvunna flygplanet med Hitlers betjnt Arndt?

Ganska snart efter kriget glmdes dock den strtade Junkern bort, men spekulationer om Hitlers eventuella dagbcker levde kvar. I brjan av 1980-talet blev dock planet hgin-tressant igen.

vrldssensationen 1983 Hitlers dagbcker funna!Den 22 april 1983 kablades sen-sationen ut ver vrlden: Hitlers dagbcker hade upptckts. Vid en presskonferens kunde den tyska tid-ningen Stern meddela att den och deras reporter Gerd Heide mann ef-ter flera rs efterforskningar hade funnit Hitlers dagbcker. Innehllet betraktades som s uppseendevck-ande att den bild man hittills haft av Hitler och nazisttiden till stora delar nu mste skrivas om.

Totalt fanns 60 dagbcker samt tv specialband den ena om Rudolf Hess bermda flygning till England 1941, den andra om attentatet mot Hitler 1944. Dagbckerna, som var frda frn 22 juni 1932 till mitten av april 1945, var i A4-format med om-slag av bltt eller blsvart konstlder.

Bckerna fram till 1938 hade eti-

Tidningen Stern tnkte sig att gra en bra hacka p scoopet om Hitlers dagbcker men det kos-tade istllet mycket, bde i pengar och i renomm.

Heidemann presenterar dagbckerna fr Wolf-Ruediger Hess, son till Rudolf Hess. Den senare fick en helt egen volym av den frfalskade dagboksserien gnad t sig. Bild: Corbis

AoV TEMA HISTORIA 15

Hitlers dagbcker

ketter med pskriften: Eigentum des Fhrers, immer unter verschloss halten, Fhrerns egendom, hlls alltid inlst.

En del bcker var frsedda med rda snoddar och sigill som fre-stllde riksrnen och hakkorset. P en av dagbckerna fanns Hitlers initialer. Samtliga sidor flera tusen var skrivna med svart blck och mnga av dem bar Hitlers namn-teckning. Dagboksinnehllet var i brjan ofta kortfattat och skrivet i notisform, men frn och med krigs-utbrottet blev det mera utfrligt och personligt. Mot slutet av kriget var handstilen mer svrlslig och slar-vig och bokstverna blev strre och fljde inte heller linjerna p pappret. Vidare avsljades att dagbckerna bara var en del av det fynd som tid-ningsreportern Gerd Heidemann, hade gjort. ven andra dokument och teckningar som tillhrt Hitler fanns.

Tv knda historiker den brit-tiske professorn Trevor-Roper (fr-fattare till boken Hitlers sista dagar) och den amerikanske professorn Gerhard Weinberg hade granskat dagbckerna och menade att de var kta.

Jag vgar stta mitt rykte p att de r kta, sa Trevor-Roper.

Weinberg hll dem fr kta bland annat drfr att det borde vara ab-solut uteslutet att kunna frfalska en sdan stor mngd material. Men han ansg nd att ytterligare analyser var ndvndiga.

det sensationella inneHlletNog var det en sensation. Ingen hade ju knt till att dagbckerna fanns inte ens ngon av Hitlers sekreterare. Och innehllet visade sig i flera stycken innehlla fakta som historikerna tidigare inte knt till, exempelvis planer-na gllande Kristallnatten den 10 november 1938, d

ver 10 000 judiska affrer frstr-des och plundrades, och ver 400 ju-dar ddades eller tvingades att beg sjlvmord.

Dagbckerna gav en annan bild av hndelserna: Det gr inte att vr ekonomi och vrden fr miljoner fr-strs av vra vildhjrnor ... Har dessa mnniskor blivit tokiga? Ska genast utfrda ndvndiga order. stod det i en anteckning daterad november 1938.

Vidare framkom att Hitlers instll-ning till Goebbels och Himmler inte hade varit srskilt positiv, vilket var en nyhet fr historikerna. Goebbels kallas den lille dr Goebbels och

Himmler kallas en djurupp-fdare med makthunger....

Tror snart att han inte r riktig i huvudet tillgger Hitler.

I maj 1941 flg Rudolf Hess, Hitlers stllfretr-

dare, p eget bevg till Eng-land fr att frska medla i

kriget. Hitler blev ursinnig och frklarade Hess som

frrdare och tokig. Ge-nom dagbckerna blev

det nu klarlagt att Hitler tillsam-mans med Hess planerat flygningen till England. Hitler och Hess hade gjort upp om olika alternativ, varav ett i dagboken ld: Skulle uppdra-get lyckas och Hess ha framgng, har han (Hess) handlat i samfrstnd med mig.

Men skulle Hess dremot miss-lyckas, s skulle Hitler frklara att Hess handlat p eget bevg.

En annan dramatisk hndelse i Hitlers liv var attentatet 20 juli 1944 dr sammansvurna tyska officerare frskte sprnga honom i luften. Det misslyckades som bekant, vilket kommenteras i dagbckerna med: Ha, Ha, ha, r det inte skratt retande! Detta avskum har redan bildat en ny riksregering... Dess sammansttning bestr av okunniga nollor.

Hur upptcktes dagbckerna?Hur hade d Stern-reportern Gerd Heidemann kommit dagbckerna p spren? Heidemann hade sedan tidi-gare ett stort intresse fr gamla na-zistsouvenirer. Detta intresse gjorde att han hade kommit i kontakt med

SS-chefen Heinrich Himmler var en mystiker som vurmade fr ariernas mytologiska ur-

sprung. Det finns mycket som tyder p att den pragmatiske Hitler mest skakade p huvudet t

dessa ider, men i dagbckerna uttrycks det klart: Himmler lever i en annan vrld en forntida germansk fantasivrld. Jag brjar

tro att han r tokig. Bild: Bundesarchiv

Gring och Bormann inspekterar frdelsen efter 20-juli-attentatet 1944, vilket Hitler som bekant verlevde. I dagbckerna kommenteras det med orden: Ha, Ha, ha, r det inte skrattretande! Detta avskum har redan bildat en ny riksregering... Dess sammansttning bestr av okunniga nollor. Bild: IBL

16 AoV TEMA HISTORIA

Hitlers dagbcker

gamla nazister. 1973 slde Heide-mann sitt hus i Hamburg fr att kun-na kpa Grings lustyacht, Carin II, av en industriman i Bonn fr nra en halv miljon kronor. Till denna yacht bjd Heidemann sedan in gamla na-zister fr att prata gamla minnen. Bland beskarna fanns hga SS-ge-neraler som Karl Wolff Himmlers chefsadjutant och Wilhelm Mohn-ke, chef fr frsvaret av bunkern och regeringsbyggnaderna Die Zita-delle de sista veckorna fre kapi-tulationen. Det var vid dessa samtal som Heidemann frst fick hra talas om Hitlers dagbcker. Vnner till SS-generalen Wolff antydde att dag-bckerna verkligen fanns. 1979 kom s avgrandet fr Heidemann. Som tack fr alla besk p Carin II fick Heidemann en bok av frre SS-ge-neralen Wilhelm Mohnke med upp-maningen att lsa den noga. I denna bok, Die Kata kombe (Bunkern, av James ODonnell och Uwe Bahnsen) fick Heidemann bekrftat, att Hitlers dagbcker kanske fortfarande fanns.

Dr berttade Hitlers chefspilot Hans Baur, som verlevt kriget, om major Friedrich Gundlfingers Ju 352, det enda av de tio flygplan som inte kommit fram utan strtat med sin hemliga last. Mohnke antydde att han trodde att Hitlers anteckningar fortfarande fanns. Han menade att den hittills rdande uppfattningen,

Rudolf Hess var Hitlers nrmaste man och stllfretrdare fram till andra vrldskrigets utbrott. Trots krigsut-brottet tycks Hess ha trott p Hitlers officiella nskan om fred, och den 10 maj 1941 flg han p eget bevg till Storbritannien fr att fra fredssamtal. Enligt dagbckerna gjordes det dock med Hitlers goda minne. Bild: Corbis

Det strsta misstag som frfalskaren gjorde var minst sagt igonfal-lande fr den som kan frakturstil. P en av dagbckerna r initialerna FH (verst) och inte AH (un-derst) som man skulle ha frvntat sig om Adolf Hitler varit upphovs-man. Kujau trodde helt enkelt att F:et var ett A.

Under Kristallnatten vanda-liserades tusentals judiska butiker och hundratals syna-gogor. Enligt de frfalskade dagbckerna gillade inte Hitler detta. Det gr inte att vr ekonomi och vrden fr miljoner frstrs av vra vildhjrnor ... Har dessa mnniskor blivit tokiga? Ska genast utfrda ndvndiga order. str det i en anteck-ning. Bild: IBL

AoV TEMA HISTORIA 17

Hitlers dagbcker

som stod i boken och byggde p Baurs upp-gifter, var felaktig. Major Gundlfingers plan hade istllet star-tat tv dagar innan Hit-lers adjutant Schaub brnt de Hitlerdokument som inte ftt plats i planet. Drmed hade man hunnit flyga ivg en del av Hit-lers privata tillhrigheter dribland dagbckerna.

Det var uppgifter som inte stmde med vad som tidigare var knt, vilket lockade Heidemann till vidare efter-forskningar. Och frn ett av reger-ingens arkiv i Vstberlin fick han veta vad ingen tidigare knt till: major Gundlfingers plan hade strtat vid den lilla byn Brnersdorf sydost om Dresden den 21 april 1945.

Det stod nu klart fr Heidemann att frre SS-generalen Mohnke haft rtt nr han trodde att datumen inte stmde med Baurs uppgifter. Vid ett besk i Brnersdorf kunde Hei-demann sjlv se gravarna. P tv av

korsen stod major G u n d l f i n g e r s och Wilhelm Arndts namn. Hr kom ocks Heidemann i kontakt med

gonvittnen som kunde bertta om

kraschen och hur man lyckats identifiera

flera av de dda. Men Hei-demann fick ocks hra att det fun-nits papper som uppenbarligen var Hitlers privata samt ldor med guld-tackor utspridda p platsen.

Sist men inte minst hade gonvitt-nen berttat om en metallda full av anteckningsbcker. Ldan var mrkt: Eigentum des Fhrers Fhrerns egendom.

I slutet av 1980 hade Heidemann rekonstruerat hela hndelsefrloppet med major Gundlfingers frsvunna Ju 352. Heidemann fortsatte sitt le-tande.

Med hjlp av frre SS-generalen Karl Wolff beskte han gamla nazis-ter i Schweiz, sterrike, Spanien och Sydamerika. Wolff pstod sig veta att

tillfrlitliga vnner hade gmt Hitlers dagbcker.

De var eventuellt beredda att slja dem till Heidemann och tidningen Stern fr att ge en helt ny bild av Hit-ler.

sterns Hemliga avdelning Under tiden hade Heidemann lar-mat sin redaktion p Stern att han var Hitlers dagbcker p spren. Fr att vara hundraprocentigt skra p att inget skulle lcka ut upprttades ett srskilt kontor ngra kvarter frn Sterns huvudbyggnad med beteck-ningen Historiska avdelningen. Ett ftal personer inom Sternledningen var inblandade och ett speciellt konto inrttades fr att Heidemann skulle kunna betala resor och s smningom kpa dagbckerna.

Till slut gav Heidemanns efter-forskningar resultat och han kunde meddela Sternledningen att han hade funnit Hitlers dagbcker. Frn och med nu blir Heidemanns uppgifter knapphndiga och luddiga om hur han verkligen fick tag p dagbck-erna. Det pstods att en armofficer gmt bckerna p hskullen i en lada

Konrad Kujau, frfalskare och frsljare av nazi souvenirer. Bild: Corbis

Under de sista mnaderna i livet skrev inte Hitler alls med blckpenna hans hnder skakade s mycket att han bara anvnde blyerts som kunde raderas. Trots det var ven denna period nedskriven i blck i dagbckerna. Bild: Corbis

18 AoV TEMA HISTORIA

Hitlers dagbcker

efter flygplanskraschen. Sedan skulle de ha flyttats frn den ena bondgr-den till den andra fr att s smning-om fras ut ur sttyskland till vst. Denne hgt uppsatte officer nu pen-sionerad skulle sedan ha slt dem till Heidemann. Mer n s ville inte Heidemann avslja hur han ftt dag-bckerna och nr var mycket oklart. Inte heller ville han namnge officeren eller andra mellanhnder. Dagbcker-na hade levererats i omgngar och all-tid till Heidemann via en kontaktper-son. Inte ens redaktionsledningen p Stern visste vem kllan var, men man litade helt p Heidemann tack vare hans tidigare meriter som journalist.

misstankarna vxerVeckan efter det sensationella avsl-jandet vxte tvivelsmlen om dag-bckernas kthet. Nya efterforskning-ar visade att Heidemanns uppgifter inte helt stmde. Tidningen Der Spie-gel hade lyckats spra officeren som frde kommandot ver den SS-trupp som kommit till platsen efter kra-schen. Ngra dagbcker eller andra personliga saker som tillhrde Hitler fanns verhuvudtaget inte.

Vi genomskte allt inom en om-krets av ungefr 100 meter, sa office-ren och kunde ocks i detalj bertta vad man faktiskt funnit.

Flera tyska professorer i historia an-sg dagbckerna vara frfalskningar. Och det fanns flera skl till tveksam-het skulle Hitler frt dagbcker utan att ngon enda av hans nrmaste vis-ste detta? Christa Schroeder, en av Hitlers sekreterare som d bodde i Mnchen, hvdade bestmt att Hitler alltid dikterade och inte skrev ngot sjlv. Och hade han verkligen haft tid ver fr dagboksskrivande?

Efter 1943 var det ocks knt i Hit-lers inre krets att i de f fall han sjlv skrev exempelvis ett utkast, s skedde detta med blyerts inte med blck. Detta berodde p att han emellant drabbades av skakningar i hnderna, mjligen p grund av Parkinsons sjukdom eller ngon neurologisk ska-da efter 20 juli-attentatet 1944. I vilket fall var han i princip ofrmgen att skriva lnga texter med blck de sista mnaderna av sitt liv. Trots det fanns det anteckningar daterade till mitten av april 1945.

En annan misstnkt detalj var prmarna. Hitler var allt annat n blygsam och att han skulle njt sig med konstlder ver-kade otroligt.

Materialet hade inte heller undergtt kemiska analyser av exempelvis limmet i bck-erna, eller ngon djupare text- och handskriftsanalys, vilket Stern med-gav. Tidningen ville publicera nyheten s fort som mjligt och hade inte hun-nit med alla kontroller de borde. Det var ett misstag.

ddssttenAllt fler preliminra rapporter brjade strmma in, och alla tydde p att dag-bckernas kthet starkt kunde ifr-gasttas. Stern hade fre offentligg-randet erbjudit publiceringsrtten till flera av vrldens stora tidningar, som ftt fotostatkopior p dagbokssidorna. Nr nu handskriftsexperter och text-analytiker granskat detta material upptcktes bland annat att p olika stllen stmde inte Hitlers namn-teckning. Till och med den engelske historikern Trevor-Roper, Sterns sak-kunnige som frn brjan gott i god fr dagbckernas kthet, brjade vackla i sin tro och sade i en BBC-intervju:

De r Hitlers tills motsatsen r bevisad.

Att han frn brjan trott att de var kta berodde p mngden material, liksom att han hade ftt uppfattningen att Stern var skra p att fynden hr-stammade direkt frn flygplanskra-schen vilket inte var fallet.

I det lget beslutade Stern att dag-bckerna skulle verlmnas till Fr-bundsarkivet i Koblenz och rikskri-minalen i Wiesbaden.

Dessutom gjorde Stern ett eget sista frsk: man lt den vrldsbermde amerikanske handskriftsexperten Charles Hamilton granska tv kom-pletta dagbcker. Hamiltons svar blev:

Frfalskningar strsta bluffen i historien!

S kom ddsstten fr dagbckerna nr Vsttysklands inrikesminister Friedrich Zimmermann meddelade att dagbckerna var frfalskningar. Kemiska analyser visade att bind-ningen i bckerna innehll polyester-

trdar, ett material som inte fanns under andra

vrldskriget. Limmet i etiketterna som

satt p ngra av bckerna var ocks efterkrigstillverkat liksom det konstgjorda ldret i bokprmarna. Sigillen med vidhngande snoddar innehll polyamidpolyester, som upp-fanns efter kriget.

Dessutom tydde underskningen p att blck och papper var frn mit-ten av 1950-talet.

P en av dagbckerna fanns Hitlers initialer med bok stver av gammal-engelsk typ. Misstaget hr var att A:et i sjlva verket var ett F i denna frak-turstil. Istllet fr A.H. s stod dr i sjlva verket F.H..

fngelse fr frfalskarnaTextanalyser visade att frfalskaren p flera stllen i stort sett skrivit av den vlknda boken Hitler tal och proklamationer 19321945, samman-stlld av historikern Max Domarus.

Dagbckerna tckte precis samma tidsperiod. Och de felaktigheter som historiker upptckt i denna bok fanns ocks med i dagbckerna, vilket var bestickande. Vissa delar av dagbck-erna var dock s pass skickligt gjorda att historiker som Trevor-Roper fann dem fr kta, och dr krvdes hand-skriftsexperter fr att avslja dem som frfalskningar.

Gerd Heidemann fann nu fr gott att avslja sin kontaktman en viss Konrad Kujau, frsljare av nazisou-venirer i Stuttgart. Efter ngra veckor verlmnade sig Kujau till vsttyska polisen och erknde frfalskning-arna.

Vid pfljande rttegng avsljades att Kujau ftt motsvarande sex mil-joner kronor av Heidemann. Totalt hade Heidemann ftt motsvarande 27 miljoner kronor av Stern, varav 15 miljoner fortfarande saknades.Domstolen dmde i juli 1985 Gerd Heidemann till nstan fem rs fng-else och Konrad Kujau till drygt fyra r. rhundradets historiska sensa-tion hade blivit rhundradets fr-falskning.

Den brittiske professorn Trevor-Roper stu-derade dagbckerna och bedmde dem som kta. Bild: Rob Mieremet/Anefo

AoV TEMA HISTORIA 19

Hitlers dagbcker

LktarvLd dMed jmna mellanrum rapporterar medierna om vld i samband med idrotts-evenemang, srskilt fotboll. Men lktarvld r en fre-teelse som har hundratals r p nacken. I 500-talets Konstantinopel gick det s lngt att stora delar av staden stacks i brand och 30 000 mnniskor ddades. TEXT TOMAS SERHOLT BILD IBL

D en 29 maj 1985 vann italienska Juventus den europeiska cupfinalen i fotboll efter 10 mot

engelska Liverpool p Heyselstadion i Bryssel. Men matchen r inte ihg-kommen fr det sportsliga resultatet utan fr den tragiska lktarkata-strofen i samband med matchen. En timme fre matchstart utbrt brk mellan Liverpool- och Juventus-anhngare och stngslet som av-grnsade lktarsektionerna revs ned. Hundratals engelska supporters stor-made in p den neutrala lktarsek-tionen och p Juventus lktarsektion. Tusentals fans, merparten Juventus-supportrar, flydde i panik nr de frskte undkomma de vldsamma Liverpoolanhngarna.

Krossades till ddsDen stora flyende folkmassan pressa-des mot en betongvgg vid lktarens sida som kollapsade under trycket. 39 personer ddades och 376 skadades i rasmassorna och tumultet i en av de

vrsta lktarkatastroferna i modern tid.

Ocks Sverige har sett sin beskr-da del av lktarvld och huliganism i samband med idrottsevenemang. I samband med premirmatchen

av fotbollsallsvenskan 2014 mellan Helsingborgs IF och Djurgrdens IF omkom en djurgrdssupporter i ett brk en halvtimme fre matchen. En Helsingborgsanhngare dmdes se-nare till tio mnaders fngelse fr att

Hippodromen

Nr den romerske kejsare Kon-stantin den store 330 flyttade rikets huvudstad till Konstantino-pel passade han samtidigt p att restaurera och bygga om stadens hippodrom. Den uppskattas ha varit omkring 450 meter lng och 130 meter bred, och de omgivan-de lktarna ska ha rymt omkring 100 000 skdare.

Under den bysantinska perioden var hippodromen ett centrum fr bde det sociala och politiska livet i Konstantinopel. Stora pengar satsades p loppen, som innehll upp till tta ekipage, vart och ett draget av fyra hstar.

Supporterbrk p 500-talet:

Resterna av den gamla hippodromen, som ruinerna sg ut fre turkarnas ervring av Konstantinopel 1453.

20 AoV TEMA HISTORIA

Nikaupproret

d ddade 30000

ha utdelat det knytnvsslag som fick djurgrdaren att falla och sl huvu-det i marken. Den tragiska hndelsen intrffade visserligen utanfr arenan, men den lamslog fotbolls-Sverige och debatten om huliganism och suppor-tervld flammade upp p nytt.

de bl mot de grnaMen alla tragiska hndelser i samband med vr tids huliganism bleknar i jmfrelse med en lktarre-volt p hstkapplpningarna i Kon-stantinopel fr snart 1 500 r sedan.

Hstkapplpning med fyrspann var den strsta idrottsgrenen i det bysantiska riket. De strsta evene-mangen p hippodromen, kapplp-ningsbanan, i huvudstaden Kon-stantinopel lockade publik i tusental. Precis som idag d de stora idrotts-klubbarna har hngivna och vlor-ganiserade supportergrupper fljdes hstkapplpningarna av motsvaran-de supporterklubbar. Under det ro-merska rikets hjdpunkt fanns fyra s kallade cirkuspartier som stdde

de olika fraktionerna som tvlade p hippodromen. De bl, de vita, de grna och de rda efter fr-gerna p de uniformer som lagens krsvenner bar under tvling. I det bysantiska riket var de enda tv lagen av betydelse de bl och de grna.

idrott och politiKAnhngarna till de grna och de bl cirkuspartierna var organiserade i vad som nrmast kan liknas vid en ohelig blandning av kriminella gatu-gng och politiska partier. Dessa partier hade olika politiska agendor och stdde inte sllan olika tron-kandidater.

Att ordna hstkapplpningar och andra evenemang var ett stt fr makteliten att hlla sig vl med folket, men fr medborgarna var tvlingarna ocks en chans att vdra sina sikter fr de styrande. Idrotten och politiken var s ttt samman-fltade att dessa cirkuspartier ofta frskte pverka kejsarens agenda genom att ropa sina politiska krav

mellan loppen. Deras inflytande var sdant att kejsarens soldater och stadens vaktstyrka hade svrt att upprtthlla ordningen i staden utan fraktionernas samarbetsvilja.

FullsKaligt upploppCirkuspartierna stddes i sin tur av olika aristokratiska familjer som hade politiska agendor som inte sllan gick stick i stv med kejsa-rens eller som hade egna kandida-ter de sjlva ansg ha strre rtt till tronen. P det hela taget en politisk soppa som bddade fr problem och det r fga frvnande att hstkapp-lpningarna ofta skakades av vlds-yttringar och kravaller mellan de tv fraktionerna.

r 532 urartade ett kapplpnings-evenemang till ett fullskaligt upplopp i vad som kom att bli det strsta

Antikens kapplpningar var fartfyllda, vldsamma och mycket farliga tillstllningar. Och det var inte bara krsvennerna som riskerade sina liv ven p lktarna svallade knslorna med vldsamheter som fljd.

Kejsar Justinianus I (483-565). Mosaik frn 500-talet.

och skvLade konstantinopeL

AoV TEMA HISTORIA 21

Nikaupproret

upproret i Konstantinopels historia. Bakgrunden var en sammandrabb-ning mellan rivaliserande gng efter en hstkapplpning ret innan. Ett upplopp hade brutit ut efter kapp-lpningen, ett antal mnniskor hade ddats och ngra medlemmar ur det grna och det bl partiet arresterats fr mord.

lovade nya KapplpningarDe flesta av de arresterade mrdarna hngdes. Men tv av dem, en med-lem ur vartdera partiet, flydde och gmde sig i en kyrka. En uppretad mobb som ville se mrdarna frikn-da omringade snart kyrkan. Kejsar Justinianus I (482-565), sjlv en sup-porter av det bl cirkuspartiet, fann sig hrt pressad. Kejsaren, som den samtida historieskrivaren Prokopios bland mycket annat kallar demon-lik, befann sig mitt i fredsfrhand-lingar med perserna, det fanns ett ut-brett missnje ver hans hga skatter runt om i riket och nu hade han ett potentiellt upplopp p halsen mitt i den egna huvudstaden. Fr att lugna den upprrda stmningen lt han meddela att hstkapplpningar skul-le hllas den 13 januari och omvand-lade de bda mrdarnas ddsdomar till fngelsestraff. De bl och de gr-na lt sig emellertid inte bevekas av det kejserliga pbudet, de krvde full bendning fr de bda mnnen.

angrep palatsetDet var en spnd och upprrd folk-massa som tog sig till hippodromen fr kapplpningarna den 13 januari. Kanske var det drfr som kejsaren valde att vervaka kapplpningarna frn en loge sammanbunden med det kejserliga palatset som lg all-deles intill hippodromen. Frn s-kerheten i sitt palats kunde kejsaren hra den uppretade publiken vrla frolmpningar mot honom nda frn tvlingarnas brjan. Glporden blandades med publikens hejarop fr krsvennerna ur de egna lagen, men mot slutet av dagens tvlingar, under lopp 22 av 24, vergick vrlen i ett samstmmigt Nika! (segra) och som p en given signal brt sig den stora skdarmassan, bl och grna frenade av samma hat och vrede, under stora vldsyttringar

ut ur hippodromen fr att angripa palatset.

Kejsaren redo att FlyUnder fem dagar belgrades palatset av en hotfull mobb medan andra upprorsmn stack stora delar av sta-den i brand. Bland alla byggnader som brndes till marken fanns sta-dens frnmsta kyrka Hagia Sofia.

Justinianus fiender i senaten sg nu tillfllet att bli av med den impopu-lre kejsaren en gng fr alla. Med std av de bevpnade upprorsmn-nen utropade de en ny kejsare, Hy-patius, brorson till den frre kejsaren Anastasius I. Justinianus lojala trup-pers tidiga frsk att sl ned upproret hade misslyckats och kejsaren var nu s desperat att han gjorde sig redo att fly staden. Men hans hustru Theo-dora sgs ha vertalat kejsaren att stanna med orden: De som har burit kronan kan aldrig verleva frlusten av den. Jag vgrar att se den dag d jag inte lngre hlsas som kejsarinna.

Kapplpningsvagnarna drogs som regel av fyra hstar vardera, och de flesta medel var tilltna fr att vinna loppen.

Kejsar Justinianus gjorde sig beredd att fly undan upprorsmnnen, men hans bestmda hustru Theodora fick honom p andra tankar.

Upploppet p Heyselstadion i Bryssel 1985, nr Liverpoolsupportrar stormade Juventusanhngarnas lktare. 39 mnniskor omkom i katastrofen. Men n vrre var konsekvenserna av lktarupproret i Konstantinopel r 532 det kostade omkring 30 000 mnniskor livet.

Nikaupproret

22 AoV TEMA HISTORIA

eunucKens guldpseNu instlld p att stanna och att ter-ta kontrollen ver sin stad tog en plan form i Justinianus huvud. Han snde en betrodd eunuck vid namn Narses till hippodromen dr mnga av le-darna i de bda cirkuspartierna fort-farande befann sig. Med god hjlp av en stor pse guld vertalade Narses ledarna fr det bl partiet att ta stll-ning fr Justinianus.

Han pminde dem om att Justi-nianus sjlv var en anhngare av det bl partiet och att mannen som de, tillsammans med det grna partiet och de upproriska senatorerna, ut-ropat till ny kejsare var anhngare av det grna partiet, de blas naturliga rivaler.

Narses ord och den kejserliga mutan fick avsedd verkan, fr mitt under Hypatius krning lmna-de stora delar av den bl falangen hippo dromen, vergav de grna och lmnade Hypatius t sitt de. Strax drp stormade de kejserliga trup-

perna under ledning av generalerna Belisarius och Mundus, in i hippo-dromen genom tv olika ingngar och omringade upprorsmnnen.

blodbad p hippodromenMassakern blev fruktansvrd. Inte en enda av medborgarna, vare sig de grna eller bl, som befann sig i hippodromen verlevde, berttade senare den bysantiska historieskri-varen Theofanes Beknnaren (cirka 752-818). Troninkrktaren Hypatius avrttades och efter nio dagars upp-ror kunde revolten slutligen kvsas. Enligt bysantiska kllor hade den kostat ver 30 000 mnniskoliv och delagt halva staden.

Freden terinfrdes och terupp-byggnaden av de delar av staden som frstrts under revolten, bland annat Hagia Sofia, inleddes. S stor var Justinianus rdsla fr ytterligare uppror att inga hstkapplpningar i Konstantinopel gde rum under de kommande fem ren.

De hr fyra hstarna i frgylld koppar prydde hippodromen i Konstantinopel i flera hundra r, och ven under Nikaupproret 532. Nr staden plundrades 1204 under det fjrde korstget frdes de till Venedig, dr de nu finns i Markuskyrkan.

General Belisarius tar emot hyllningar i Konstantinopel, framfr kejsar Justinianus. Nr Nikaupproret hotade kejsaren massakrerade Be-lisarus trupper revoltrerna inne p hippodromen.

Narses, eunuck och chef fr kejsarens livvakt, lyckades muta ledarna fr det bl partiet att ta stllning fr Justinianus.

Nikaupproret

AoV TEMA HISTORIA 23

Nr laNd ville tillhra Sverige

Vid frsta vrldskrigets slut var en klar lndsk majoritet fr en terfrening med Sverige, mot Finlands vilja. Och nr borna bad om hjlp valde

svenskarna till slut att svara.Men landsttningen av svensk trupp i februari 1918, mitt under brinnande finskt inbrdeskrig, vckte vrede och oro i Finland. Ville Sverige utnyttja

lget och annektera gruppen? Ngra dramatiska dagar fljde och lands moderna historia formades.

TEXT FREDRIK JOHANSSON BILD IBL M.FL.

landsfrgan:

landsfrgan

24 AoV TEMA HISTORIA

Att land med sitt geografiska lge n idag har stor militrstrategisk betydelse str klart. S sent som i juli

i r ppekade Finlands frsvarsminister Jussi Niinist att man inte fst tillrckligt med uppmrksamhet vid lands frsvar. Han tillade dessutom med en dramatisk formulering att land i fel hnder r som en pistol riktad mot Sveriges tinning. Redan dagen drp kom ett uttalande frn ordfranden i den svenska riksdagens frsvarsutskott Allan Widman (FP) om att Sverige under alla frhllanden kommer att reagera om Ryssland frsker ockupera gruppen till och med genom att ingripa. I bgge fallen kan uttalandena ses som reaktioner p den kade ryska aktiviteten i och omkring stersjn och de upprepade krnkningarna av bde svenskt och finskt luftrum.

Motstnd Mot frryskningMen land har lnge varit ett angelget svenskt intresse, kanske frmst som buffert mot Ryssland.

I kriget 1808 1809 hade Sverige frlorat Finland inklusive land till Ryssland. Mot slutet av seklet gjorde ryssarna flera frsk att frryska Finland med bland annat infrande av ryska sprket i senat och mbetsverk, hrdnande censur och planer p en vrnpliktslag som skulle tvinga in finska mn i den ryska armn. Det mtte omfattande protester i Finland vilka kulminerade den 16 juni 1904 med mordet p den hrdfre ryske generalguvernren Bobrikov i Helsingfors.

Nr frsta vrldskriget brt ut 1914 anade finlndarna gryende mjligheter att frigra sig frn Ryssland. Efter februarirevolutionen 1917, nr den ryske tsaren Nikolaj II tvingades avg och bolsjevikerna tta mnader senare tog makten, dk rtt tillflle upp. Den 6 december 1917 frklarade sig Finland sjlvstndigt. Bolsjevikregeringen i Petrograd erknde Finlands sjlvstndighet den 31 december i frvissning om att proletariatet i Finland drmed snart skulle flja det ryska exemplet.

Vita och rdaMotsttningar mellan de borgerliga och de socialistiska grupperingarna i Finland skrptes snabbt i slutet av 1917. Vldsamma sammansttningar mellan grupperna frekom allt oftare. Samtidigt skakades landet av generalstrejker, arbetslshet och svr livsmedelsbrist. Otryggheten och det alltmer utbredda vldet tillsammans med avsaknaden av egen arm och ordningsmakt ledde till bildandet av vpnade s kallade ordningsgarden. I januari 1918 utbrt direkta fientligheter mellan dem som kom att kallas vita (borgerliga) och rda (socialistiska) garden. De vita gardena brjade senare kalla sig fr skyddskrer.

Den rda revolutionen i Helsingfors brt ut den 27 januari 1918. Fljande morgon hissades en rd fana p tornet till Folkets hus i huvudstaden som ett tecken p att revolutionen

hade brjat. Inbrdeskriget mellan rda och vita var ett faktum. ven om inbrdeskriget ibland kallat frihetskriget blev kortvarigt med de rdas kapitulation i maj 1918, s var det ett grymt och blodigt krig med bland annat summariska rttegngar och ibland massavrttningar.

Mlet: terfrening Hndelserna p fastlandet i Finland vckte stor oro hos befolkningen p land. Man ville undvika att revolutionen spred sig dit.

Vissa i den lndska samhllseliten hade redan tidigare, efter de omstrtande hndelserna i Ryssland, brjat propagera fr en anslutning till Sverige. I augusti 1917 hade den s kallade landsrrelsen bildats p lands folkhgskola i Finstrm. Mlet var en terfrening med Sverige. Dagen efter att inbrdeskriget i Finland brutit ut i januari 1918 anlnde en delegation frn landsrrelsen till Stockholm och den svenske kungen. Sndebuden hade med sig 7 097 namnunderskrifter som std fr kravet p en terfrening med Sverige. Det motsvarade 96 procent av den myndiga befolkningen p land.

lnningarna, som var ett helt svensktalande folk, knde sig egentligen varken som finnar eller svenskar utan som lnningar. De knde viss samhrighet med de svensktalande i Finland just p grund av det gemensamma sprket, men mnga

Svensk postering vid Haraldsby i Saltviks kommun p land 1918. Den svenska militra nrvaron var inte uppskattad av finnarna, som uppfat-tade hjlpexpeditionen snarast som ett frsk att markera Sveriges ansprk p gruppen.

I kriget 1808-09, kallat finska kriget, frlorade Sverige hela Finland inklusive land till Ryssland. Mlning av den finlandssvenske konstnren Albert Edelfelt (1854-1905).

AoV TEMA HISTORIA 25

landsfrgan

sg egentligen Sverige som ett land, Finland som ett land och land som ett land.

tidningen lands betydelseDet som kom att f enormt stor betydelse nstan avgrande fr mnga lnningars stllningstagande var tidningen lands och dess chefredaktrs stllningstagande fr en framtida anslutning till Sverige. Tidigare hade tidningen varit helt fr Finland som fosterland men nu, srskilt sedan revolutionen och inbrdeskriget brutit ut, mlade den upp en mycket negativ bild av frhllandena i Fin

land och de framtida faror som hotade lnningarna. Srskilt varnades fr socialisternas krav p revolution som i Ryssland, vilket hotade att leda till nnu mer ryskt inflytande. Redan vid krigsutbrottet 1914 fanns indikationer p att de rysknationella krafterna i tsarens omgivning planerade

s omfattande frryskningstgrder i Finland efter kriget att den finlndska srprgeln helt skulle suddas ut. Dessutom fanns det hos lnningarna sedan tidigare ett starkt misstroende mot beslutsfattarna i Helsingfors. Uppfattningen var att man p fastlandet inte tog tillrcklig hnsyn till

Bomarsunds fstning p land var en viktig utpost fr ryssarna under Krimkriget den hade till uppgift att sl tillbaka hot vsterifrn. Den 15 augusti 1854 inringades den av en stor engelsk-fransk flotta, och ett vldsamt bombardemang inleddes. Dagen drp kapitulerade frsvararna. Ett par veckor senare sprngdes fstningen till ruiner. I den fljande freden fick ryssarna frbinda sig att inte ha ngra befsta punkter p land, och efter det skulle gruppen i huvudsak frbli demilitariserad.

Grnserna efter 1922. Den rda linjen markerar grnsen mellan Finland och Sverige, den bl r provinsen lands grnser inom Finland.

Den nye generalguvernren i Finland anlnder efter mordet p fretrdaren Bobrikov. ro nu alla innevnarne utvisade ur landet?, frgar han och fr ett jakande svar av kosackofficeren. N, d vgar jag stiga p. Karikatyr i den svenska satirtidningen Puck 1904. Bild: IBL

26 AoV TEMA HISTORIA

landsfrgan

lands intressen och till och med missgynnade befolkningen i vissa fall. Fr lnningarna var drmed den bsta lsningen ett terfrenande med Sverige. Dr kunde man ocks knna ekonomisk och sprklig trygghet mot ett i bsta fall sjlvstndigt Finland, dr framtiden var osker och det svenska sprket hotat. Allt enligt tidningen land och dess chefredaktr.

ryssarna koMMerMen inbrdeskriget och oroligheterna p fastlandet i Finland skulle snart spridas till land. Dr fanns redan en rysk garnison och dessutom hade ryssarna frlagt en marinbas utanfr Mariehamn. Frsta vrldskriget gjorde att just lands strategiska lge kade. Redan 1916 frde ryssarna ver allt fler infanterisoldater liksom artilleri till gruppen och p sommaren kan man tala om ett verkligt besttande av land. Frn land och in lngs hela Finska viken byggde ryssarna ett system av land och kustfstningar som skydd fr Petrograd. Frutom Rysslands allierade i kriget, Frankrike och England, s godtog ocks Sverige besttandet, trots att det var ett brott mot verenskommelsen om demilitarisering frn freden i Paris 1856, efter Krimkriget. I diskussionerna med Sverige angav ryssarna att trupperna p land var till fr att skydda handelstrafiken i omrdet. Mnga lnningar ogillade de ryska trupperna, inte minst efter revolutionen i Ryssland d den uppluckrade militra disciplinen ledde till vldsdd och stlder. Nr s inbrdeskriget i Finland brt ut anslt sig ven lokala lndska rdgardister till ryssarna.

inbrdeskriget nr landDet var i detta lge, den 13 februari 1918, som Sydvstra Finlands skyddskr den vita Nystadskren kom till land. Den vita skyddskren hade i brist p vapen och ammunition tvingats retirera ver isarna till land. Mlet var att via Sverige ta sig till sterbotten och dr frena sig med den vita armn under befl av general Mannerheim. Men vl p land ndrades planerna och krens ledning beslt sig fr att stanna, som det hette: ... fr att land, genom

krens frsorg, skulle kunna rensas och ervras frn ryssarna och rdgardisterna. Kren, som bestod av cirka 450 skyddskrister, begrde nu frutom vapen och ammunition ven truppfrstrkningar. Den ryska styrkan hade drastiskt minskat sedan oktoberrevolutionen och bestod nu av cirka 2 000 soldater. Drmed hade inbrdeskriget ocks kommit till land. Flera stridigheter frekom mellan p ena sidan ryssarna och de rda gardena, varav de flesta tillhrde lokala arbetarefreningar p land, och p den andra sidan den vita Nystadskren. Men snart meddelade en representant fr Nystadskren att befrielsen av land endast var mjlig om man fick svensk hjlp med manskap och vapen.

heroaffren hjlp stoppasRedan i januari hade delegationen frn landsrrelsen, i samband med verlmnandet av namninsamlingen om terfreningen, begrt svensk hjlp. ven den vita ledningen i Finland hade vid inbrdeskrigets utbrott begrt assistans frn Sverige. Bde landsrrelsen och den vita ledningen i Finland fick d nekande svar av den svenska regeringen.

Inte heller denna gng tillmtesgick den svenska regeringen kraven frn Nystadskren. Men d tog den finska vita legationen i Stockholm saken i egna hnder. Man hyrde ngfartyget Hero fr att kunna bist Nystadskren. Med hjlp av insamlade medel hade ngaren frsetts med en last bestende av 260 gevr, tta maskingevr samt drygt 50 000 patroner. Dessutom fljde 15 frivilliga svenskar med.

Den finska legationen i Stockholm fick tillstnd av sjminister Erik Palmstierna att lta ngaren avg frn Stockholm. Men p vg till land stoppades pltsligt ngarens frd vid Furusund utanfr Stockholm. Hr hlls fartyget kvar av svensk polis. Som skl angavs att en del av lasten stulits frn svenska militrdeper. Senare tervnde ngfartyget till Stockholm.

Skrivelse frn lands landsting 1919 dr man under-stryker befolkningens orubliga vilja att ern terfr-

ening med moderlandet Sverige och hnvisar till den omrstning som gjorts i frgan. Bland dem som skrivit under finns Carl Bjrkman och Julius Sundblom som bgge greps ret drp, anklagade fr hgfrrderi.

Ville tillhra SverigeI en omrstning p land sommaren 1919 rstade 9 735 av de 10 198 rstberttigade lnningarna, motsvarande 96 procent, fr en anslutning till Sverige. Bara 461 rstade emot. Ngon egentlig folkomrstning med valhemlighet var det inte, utan snarare nnu en namninsamling, men resultat var mycket tydligt.

Den svenska regeringen hade tidigare framfrt kravet p en folkomrstning med hnvisning till den nationella sjlvbestm-mandertten. Den finska regeringen sin sida avfrdade kravet med motiveringen att land redan tillhrde Finland.

AoV TEMA HISTORIA 27

landsfrgan

finsk Misstro Besvikelsen p den vita finlndska sidan var enorm. Uppfattningen var nu att svenskarna hindrade den vita skyddskren frn att bestta hela land och driva ut bde ryssarna och rdgardisterna. Och inte nog med det. Man menade ocks att svenskarnas handlingsstt var ett steg mot att frska avskilja land frn Finland och p sikt knyta land till Sverige.

Det var redan allmnt knt att flera inflytelserika svenska politiker var fr en terfrening av land med Sverige .

Hndelsen med ngaren Hero skapade en ytterst stark misstro mot svenskarna och Sverige i Finland.

Denna misstro frstrktes ytterligare nr den svenska regeringen en dag senare, den 13 februari, beslt att omedelbart skicka en egen hjlpexpedition till land sedan det kommit rykten om ryska plundringar och vldsdd. Syftet uppgavs ocks vara en humanitrexpedition eftersom lnningarna de facto hade begrt hjlp, en del hade ven bett att f lmna land, och dessutom att ett antal svenskar skulle rddas. Expeditionen fick ocks till uppgift att frhandla med ryssarna och den vita Nystadskren dock utan att frst ha varit i kontakt med den finska ledningen.

sjlVptagna MedlareDen svenska aktionen accepterades varken av de vita eller de rda i Finland, och inte heller av Tyskland och Ryssland. Frn finsk sida uppfattade man det hela som ett frsk att markera Sveriges ansprk p gruppen.

Men expeditionen avseglade. Frn Stockholm gick en isbrytare, ngfartyget Runeberg och pansarbten Thor. Vl framme p land den 14 februari kunde svenskarna konstatera att den ryska framfarten verdrivits kraftigt och hade varit lngt ifrn s vldsam som lnningarna beskrivit.

Snabbt intog svenskarna sin sjlvptagna medlarroll och inledde frhandlingar med parterna. Svenskarna framhll att det bsta vore om bde den vita kren och ryssarna lmnade land. Samtidigt erbjd sig svenskarna att ocks skeppa ver bde de ryska soldaterna och

Nystadskren till Sverige fr vidare befordran till respektive hemland. Resultatet blev att svenskarna fick fram en vapenvila mellan parterna.

Men i det lget kom rapporter om att 200300 rdgardister frn bo var p vg till land p isbrytaren Murtaja. Den 17 februari landsattes ett antal rdgardister p stra land och Murtaja fortsatte mot Mariehamn. Frhandlingarna avbrts och nya strider brt ut. P landsbygden och i Mariehamn lmnade nu mnga sina hem av rdsla.

inforMations- och telegraMkaosMan brukar sga att det frsta som frloras i ett krig r sanningen ngot som verkligen gller i landsfrgan. Vid den hr tidpunkten var lget nrmast kaosartat. Ena dagen hade den vita Nystadskren stora framgngar fr att nsta dag lida flera nederlag mot ryssarna och de rda. Situationen blev alltmer svrbedmd eftersom informationen som huvud sakligen kom via telegram var bristfllig, motstridig och ibland hade oklar avsndare.

Ibland kom telegrammen inte ens fram till den finska legationen i Stockholm, vilket vckte irritation, srskilt som telegrammen frn land och Finland gick via telegrafstationen i Stockholm. Frn finsk sida misstnkte man att svenskarna lg bakom problemen och i vissa fall till och med frvanskade telegrammen till legationen i Stockholm.

De svenska frhandlarna uppmanade vid olika tillfllen den vita Nystadskren att lmna land. Den 17 februari kom ett meddelande frn de svenska myndigheterna p land om

Ryska trupper vid

ett mte i Dalkarby

i Jomala kommun p land 1917 eller 1918.

Gustaf Mannerheim p en parad i Helsingfors 1918. I maj detta r var inbrdeskriget mot de rda vunnet. Bild: IBL

Ryska trupper p land 1918.

Dda kroppar utanfr ett snderskjutet hus i Tammer-fors under det finska inbrdeskriget. Det var ett kort, men blodigt och brutalt krig. Bild: IBL

28 AoV TEMA HISTORIA

landsfrgan

att den vita skyddskren skulle lmna gruppen fr transport till sterbotten i Finland via Sverige. Detta enligt general Mannerheims order.

falsk sVensk inforMationMen ngon sdan order utfrdade aldrig general Mannerheim. Det finns inte ett enda telegram frn Mannerheim med ens en antydan om att den vita kren skulle lmna gruppen.

Hur kom det sig d att Nystadskren fick felaktig information? Den svenska regeringens frlngda arm var statsrdet Gripenberg, som gav instruktioner till den svenska expeditionen p land. Men han frdes av allt att dma bakom ljuset av sjminister Palmstierna. Denne nedvrderade Nystadskrens militra mjligheter och ansg att den gjorde bst i att lmna gruppen. Det senare pstod han helt felaktigt att ven Mannerheim ville i ett telegram.

Sjministern vidarebefordrade inte heller till statsrdet Gripenberg de telegram dr Mannerheim gav den motsatta instruktionen: att Nystadskren skulle kmpa vidare.

Det kan allts konstateras att den svenska regeringen p detta stt via sin sjminister motarbetade general Mannerheim och den finska vita regeringen. Det gr heller inte att bortse frn mjligheten att Palmstierna med sitt agerande p sikt ville ka det svenska inflytandet p land.

feM Veckors fristDen 19 februari upphrde krigshandlingarna p land och frhandlingarna terupptogs. Samtidigt anlnde till land ett svenskt kompani kustartillerister och dagen drp tv svenska pansarskepp, Oskar II och Sverige, med infanterisoldater och artilleri. Syftet var att frska hindra ytterligare stridigheter, att skydda lnningarna och pskynda frhandlingarna. Slutresultatet blev att Nystadskren motvilligt undertecknade en verenskommelse om att lmna land. Den 24 februari gick den d avvpnade vita skyddskren ombord p svenska fartyg fr transport till Finland

via Sverige. Ngra dagar tidigare hade rdgardisterna lmnat land. Frhandlingarna med ryssarna ledde till att de fick fem veckor p sig att lmna sina frlggningar. Detta skapade oro hos den lndska befolkningen, som fruktade vldsamheter och plundringar. I denna situation begrde lnningarna ter ytterligare svensk hjlp och den 24 februari anlnde tre svenska fartyg med trupper ur Gta livgarde.

tyska trupper till landDen 5 mars frndrades lget ter p land d en tysk flottavdelning kom till gruppen. Tyskarna var p vg till Finland fr att hjlpa de vita trupperna och general Mannerheim. Drmed skedde evakueringen av de ryska trupperna mycket fortare n de verenskomna fem veckorna, genom tyskarnas frsorg. Svenskarna och tyskarna tog nu gemensamt hand om bevakningen av land.

De svenska styrkorna brjade dras bort frn land i mitten av

mars och i slutet av maj 1918 fanns bara en mindre styrka kvar fr bevakning av de svenska frrden. Fortfarande hoppades en majoritet av lnningarna p en terfrening med Sverige, eftersom en huvudid efter frsta vrldskriget var att varje folk sjlv skulle f bestmma sin nationstillhrighet.

Ett antal nya lnder hade just bildats p detta stt, som exempelvis Estland, Lettland, Litauen och Tjeckoslovakien.

I juni 1920 skickade de finska myndigheterna pltsligt trupper till Mariehamn och lt fngsla tv av de ledande mnnen inom landsrrelsen Julius Sundblom, chefredaktr p tidningen land, samt Carl Bjrkman, vice hradshvding. Anklagelserna ld landsfrrdisk verksamhet. De tv hade bland annat varit med 1918 vid verlmnandet av den bermda namninsamlingen med nskan om terfrening med

Sjminister Erik Palmstierna (1877-1959) var av sikten att Finland skulle

avst land till Sverige. Bild: IBL

Murtaja sjsattes 1890 och var Finlands frsta isbrytare. Fartyget anvndes under inbrdeskriget av rd-gardister fr att ta sig ver till land.

Den 13 fe-bruari 1918 skickades det svenska pansarskep-pet HMS Thor p hjlpexpe-dition till land.

AoV TEMA HISTORIA 29

landsfrgan

Sverige i Stockholm. Arresteringarna framkallade en stark notvxling mellan Sverige och Finland och den svenska regeringen kallade hem sin Helsingforsambassadr.

frgan aVgrs i nfDen svenska regeringen ansg att frgan om land skulle avgras vid fredskonferensen i Versailles, men s blev det inte. Istllet hnskts frgan till det nybildade Nationernas Frbund, NF.

NF tillsatte en speciell juristkommission, som den 24 juni 1921 lade fram sitt kompromissfrslag landsverenskommelsen. Den innebar att land skulle fortstta att tillhra Finland under frutsttning att det frblev svensksprkigt och demilitariserat samt fick hg grad av sjlvstyre. Besvikelsen p land var stor. Dr hade man svrt att frst att man gick emot en helt svensksprkig befolkning dr en majoritet nskade en annan nationstillhrighet. I Finland dremot vlkomnades lsningen.

Den svenska regeringen tyckte inte om frslaget, men valde nd att acceptera det. Som en fljd av landsfrgan frblev relationerna mellan Sverige och Finland anstrngda fram till brjan av 1930talet d den internationella situationen i Europa brjade frndras. lands srstllning i Finland r n idag tidvis en het och kontroversiell frga i Finland, eftersom land nskar mer omfattande sjlvbestmmande. Och att land n idag har stor militr strategisk betydelse visar inte minst de svenska och finska reaktionerna p den kade ryska aktiviteten i och omkring stersjn.

lnningarna fick vnja sig vid utlndska trupper p sin mark. I mars 1918 kom en tysk flottavdelning till gruppen, dr det sedan tidigare fanns bde ryska och svenska soldater. Hr spelar den 14:e preussiska jgar-bataljonens musikkr.

Nr Julius Sundblom och Carl Bjrkman tervnder till Marie-hamn med ngbt i mitten av juli 1920 tar flera tusen ln-ningar emot dem som hjltar med blommor och hurrarop.

Julius Sundblom fortsatte sin poli-tiska bana och var lands landstings talman frn 1922 fram till sin dd 1945. Hr p ett mte i Sverige med Frisinnade klubben 1939. Bild: IBL

30 AoV TEMA HISTORIA

landsfrgan

Under 1600-talet koloniserade Nederlnderna stora delar av Sydostasien och sdra Indien. Samma farvatten lockade fler europeiska sjfarare och visst fanns det mer att upptcka mycket mer.

Sder om Indonesien och Nya Guinea bredde en vldig kontinent ut sig. Det var jungfrulig jord som aldrig odlats, vildmark av ett slag som aldrig tidigare skdats och en flora och fauna som

saknade motsvarighet i ngon annan del av vrlden. Det var kontinenten som skulle bli Australien.Hollndarna var frst ocks hr men ungefr ett och ett halvt sekel senare hade britternas

intresse brjat vakna och med James Cooks expeditioner var processen inledd. En process som skulle bli desdiger och bitter fr urbefolkningen och p kort tid frvandla en torftig brittisk

straffkoloni till en modern vlfrdsstat. TEXT LARS BRANDER BILD IBL, REX FEATURES, ALL OVER PRESS M.FL.

Australien - frn straffkoloni

till stttepelare i imperiet

INNEHLL32-35 De frsta invnarna: Aboriginernas unika kultur och tragiska de.

36-39 Nr europerna kom seglande: S upptcktes kontinenten.

40-46 Cook lste ett brittiskt problem: Australien blev straffkoloni.

47-49 Den tasmanska tragedin: Europernas ankomst blev slutet fr urinvnarna.

50-53 De dmdas kontinent blir sjlvstndig stat.

54-57 Australien i krig: En plitlig allierad.

AoV TEMA HISTORIA 31

AboriginernAs unikA kultur- och trAgiskA deNr de frsta europeiska sjfararna ndde fram till Australien var kontinenten redan befolkad. Mycket glest, men definitivt befolkad. Och det hade den varit lnge. Hr hade aboriginerna levt ostrda och jagat i mnga tusen r, utvecklat en unik kultur i samklang med naturen och blivit mstare p att verleva under tuffa omstndigheter vad gller milj, klimat och tillgng p fda. Europernas ankomst skulle i det nrmaste betyda deras undergng.

D e kom tidigt, fr tminstone 55 000 r sedan. De hade frdats ver havet frn Syd ostasien och

nr de satte sina nakna ftter p den frmmande kontinentens varma strnder mttes de av en unik flora och fauna.

Men lngt innan dess hade deras frfder varit de frsta Homo sapiens att lmna Afrika. Enligt en hypotes hade de fr omkring 85 000 r tagit sig ver havet och ntt den arabiska kusten. Vandringen fortsatte sterut lngs med kusterna, frbi Indien, och ndde fram till sdra Kina. Det blev deras rddning. De undgick de vrsta fljderna av supervulkanen Tobas gigantiska utbrott p Sumatra, som drnkte bland annat nuvarande Indien och Pakistan i aska och vllade en tusen rig nedkylning.

De frsta sjmnnenNr kylan slppte sitt grepp sjsatte de btarna fr frden ver havet mot den australiska kontinenten. Det r mjligt, kanske till och med troligt, att dessa mnniskor var vrldens frsta sjmn. Mlningar ptrffade i trakten av Kimberley antyder att

btarna hade roder och kl. Man gav sig av under en lgvattenperiod, utnyttjade havsstrmmar och tidvatten fr att ta sig frn till och ndde slutligen fastlandet mhnda vid Arnhem Land i norr. Dr har arkeologerna sttt p de hittills ldsta bosttningarna och skelett efter mnniskor i omrdet omkring

55 000 r gamla anses de vara.Hr formade aboriginerna vad

forskarna betraktar som vrldens ldsta obrutna kultur eller kanske snarare kulturer. Dessa kmpar idag fr sin verlevnad, ansatta av diskriminering, fattigdom, arbetslshet och missbruk, men fre europernas ankomst var de starka och livskraf

De frsta invnarna:

En av Homo sapiens flyttstrmmar frn Afrika tog vgen lngs Asiens kust och frbi Indien till Sydostasien, varifrn somliga drog vidare sderut frn till fr att till sist n Australiens kust. Dr har 55 000 r gamla mnskliga skelett hittats. I det grna fltet gjorde klimatfrndingar migrationen frn Afrika mjlig. I det orangea fltet gjorde en lgre havsniv expansionen mot Australien mjlig. Bl frg visar omrden med nedisningar under mnniskans era. Bild: IBL

32 AoV TEMA HISTORIA

AboriginernAs unikA kultur- och trAgiskA de

Klanen samlas fr grillfest p knguru. Aboriginerna var mstare p att ver-

leva ven under mycket knappa omstn-digheter. Man delade p fdan, och det som jorden gav var ingenting man gde

utan ngot alla hade tillgng till. Bild frn slutet av 1800-talet. Bild: IBL

tiga och i harmoni med natur, milj och arter.

BesjlaD naturBenmningen aborigin r hmtat frn latinets ab origine och betyder av ursprung, det vill sga urbefolkning, men begreppet r snarast samlande och omfattar omkring 600 folkgrupper, som talar nrmare 300 olika sprk och dialekter. Till det kommer invnarna p arna norr om Cape York, som kallas fr Torres Strait Islanders. Urbefolkningen utgr i dagslget ungefr 2,7 procent av Australiens totala befolkning p 23,5 miljoner mnniskor.

Fr mnga millennier sedan steg de iland i norr och spred sig ver kontinenten. De levde av naturen, i naturen. De lste landskapet likt en bok, allt var besjlat, den gudomliga Drmtiden fljde dem i sngerna, de ldre berttade fr de yngre i lgereldarnas sken och de satte spr dr de som nomader, jgare och samlare drog fram.

flyttaDe efter matenI Kakadu National Park i Norra Terri toriet finns mer n 5 000 klippmlningar frn tre olika perioder, de

ldsta ver 20 000 r gamla., och enligt vissa uppskattningar hela 40 000 r gamla. Inte minst Anbangbang i skuggan av Nourlangie Rock visar upp mnga prov p de gamla aboriginernas frestllningsvrld, men det finns mnga sdana platser vilka i rtusenden varit heliga och dyrkade till och med mitt inne i storstaden Sydney, dr detaljerade klippristningar vittnar om livet lngt fre europernas fr urbefolkningen s oerhrt desdigra ankomst.

Boplatser valdes utifrn tv premisser: tillgngen p mat och tillgngen p vatten. Dessa vxlade med rstiderna, vilket innebar att urbefolkningen till viss del frde en

I juni 1838 mrdades ett 30-tal frsvars-lsa aboriginer av en grupp bostads-sktare i den s kallade Myall Creek- massakern i New South Wales. Bild: IBL

En grupp aboriginer frn sandiland-stammen. Urinvnarna tvingades ofta bort frn sina marker och hnvisades i stor utstrckning till att bo i The Outback, kenomrdena som ingen annan ville ha. Fotografi frn 1890- talet. Bild: IBL

AoV TEMA HISTORIA 33

nomadiserad tillvaro. Dessa mnniskor var i ldre tider jgare och samlare, varken jordbruk eller boskapssktsel frekom och eftersom man rrde sig mellan olika boplatser, till fots och ofta ver stora omrden, var redskapen av tr, sten och vxtfiber enkla och ltta att bra med sig.

Bumerang och kluBBaHelst skulle redskapen ha flera funktioner. Bumerangen, till exempel, var vapen och jaktredskap, men lika mycket, eller kanske till och med mer, grvkpp, spade, skalkniv och till och med musikinstrument. Mnnen jagade ven med spjut, klubba och nt.

Aboriginerna hade slagit sig ned bde i kenomrdena i centrala Australien, lngs med kusterna och i regnskogarna i norr. De anpassade sig till naturen i varje specifikt omrde och blev mstare p att verleva ocks under mycket knappa omstndigheter.

Slktskapssystemet var komplicerat och reglerades med minutis noggrannhet, vilket motverkade inavel och genetisk utarmning. Frutom stammens vardagliga sprk fanns ofta ett hemligt sprk som anvndes endast av mycket nrstende samt ett srskilt, andligt prglat sprk fr ceremoniellt bruk. Familjen och klanerna var krna och essens i de relativt lst sammanhllna samhllena. Vanligt var att brder med fruar och barn bildade en klan och flera klaner bildade tillsammans en stam.

europernas ankomstMan delade p fda och begreppet personlig egendom saknades eller var tminstone mycket nedtonat. Det jorden gav var inget man gde utan ngot alla hade tillgng till. Men aboriginernas vrld frndrades. Ingenting blev lngre som det varit nr europerna dk upp.

De frsta besken hade jmfrelsevis varit tmligen diskreta. Men frn

det att Storbritannien den 26 januari 1788 satt sin flagga i australisk jord frndrades allt. Kolonierna i Amerika hade gjort sig fria och fngar som dmt