anatomi 1 av 3 BAS 9 - Trainers · PDF fileColumna Vertebralis 14 Bålen 15 Den övre extremiteten 15 Den övre fria extremiteten 15 Den nedre extremiteten 15 Den nedre fria extremiteten

anatomi 1 av 3BAS 9

2 Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3

TRAINERS ACADEMYANAToMI 1 Av 3

Välkommen till trainers academy

Mater ia len i grundkursen och i BAS9 är f ram-

tagna för d ig som vi l l fördjupa e l ler repetera

humanbiologisk a ämnen el ler förbereda dig

för for tsatta studier.

Väl jer du att läsa mera inom ett när l iggande,

re laterat ämne så gör du det , v i l l du inte så

k an du ta examen inom den delen du läst .

Proven är av mult iple - choice t yp och de sk r ivs

onl ine. Logga in på t ra inersacademy.com för

mer information.

Al l t mater ia l är sk r ivet e l ler gransk at av Per-

sonal Tra ining School :s lärark år e l ler samar-

betspar tners.

När du har den grundläggande förståel -

sen f rån BAS9 och har k larat samtl iga nivå

3- examina k an du studera v idare t i l l Nat ional

Strength Tra ining Coach. Och däref ter t i l l

I nternat ional Cer t i f ied Gym I nstruc tor.

kurser

G rundkurs. ■

(grat is för a l la registrerade e lever)

BAS9. ■

(Grundläggande kunsk apsmodul /

Essent ia l K nowledge Module)

NSTC Strength & Conditioning. ■

( Träningsläramodul / Fi tness K now-

ledge Module)

ICGI Strength & Conditioning. ■

Bas9Den Grundläggande kunsk apsmodulen, BAS9,

utgör stommen i d in

Tra iners Academy-utbi ldning.

I nom BAS9 läser du nio delkurser:

Nutr i t ion/när ingslära 1 , 2 , 3 . ■

Muskel fys iologi 1 , 2 , 3 . ■

Anatomi 1 , 2 , 3 . ■

nstcTräningsläramodulen, Nat ional Strength Tra in-

ing Coach, NSTC, är t i l lämpning av det du läst

i BAS9. Dessa kurser är a l l t id lärar ledda.

materialen i nstc är indelat i:

St yrk a - NSTC. ■

Kondit ion - NSTC. ■

Stretch/Sk ador - NSTC. ■

Ef ter att du läst och k larat NSTC är du Na-

t ional Strength Tra ining Coach k an du ta din

I nternat ionel la gyminstruktörs l icens.

istcI nternat ional Strength Tra ining ■

Coach.

© 2 0 0 8 Tra i n e r s Aca d e m y / I d r o t t s a ka d e m i e nN S TC A BVe r. 3 : 0M å n g f a l d i g a n d e t a v d e t t a m a t e r i a l , h e l t e l l e r d e l v i s , ä r e n l i g t l a g e n o m u p p h o v s m a n n a rä t t f ö r b j u d e t . Fö r b u d e t g ä l l e r va r j e f o r m a v m å n g f a l d i g a n d e g e n o m t r y c k n i n g, d u p l i ce r i n g, s t e n c i l e r i n g, b a n d -i n s p e l n i n g, v i d e o e t c .T i t e l : B A S 9 , A n a t o m i 1N S TC A B, b ox 3 4 4 8 1 0 3 6 9 S t o c k h o l m

3Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3


Innehåll

INLEDNING 04

Rörelseaxlar 4

Ledernas form avgör rörelserna 4

RÖRELSETERMINOLOGI 05-10

Den anatomiska grundställningen 5

Läges- och riktningsbeskrivningar 5

Kroppens fyra plan 6

Lägesbeskrivningar 7

Rörelsebeskrivningar 8-9

Ledtypernas rörelser 10

BENLÄRA 11–13

Skelettbenens namn 11

Allmän benlära 12

Skelettets indelning 13

Columna Vertebralis 14

Bålen 15

Den övre extremiteten 15

Den övre fria extremiteten 15

Den nedre extremiteten 15

Den nedre fria extremiteten 15



InledningAnatomi bet yder läran om människ ans utseende, upp -

byggnad och funkt ion. Al l t i en människ as k ropp är

uppbyggt av cel ler. De är k roppens minsta beståndsdel

och a l la cel ler är mer e l ler mindre specia l iserade. Flera

specia l iserade cel ler som al la har en l ik nande uppgif t

b i ldar organ. Al la organ k änneteck nas av att de som en

enhet har en specie l l uppgif t . När f lera ol ik a organ arbe -

tar t i l l sammans e l ler har l ik nande uppgif ter k al las dessa

för o r g a n s y s t e m e l ler a p p a ra t e r .

A l la k roppens organsystem samverk ar och för att få fu l l

förståelse för människ ans anatomi bör man fördjupa s ig i

a l la organsystem. Men för att arbeta som tränare i någon

idrott är det v ikt igt att kunna och förstå rörelseappara-

tens anatomi . Rörelseapparaten är det system som står

för rörelse, men också för stadga och sk ydd. Rörelseap -

paraten består av t vå delar ; den akt iva och den pass iva .

Den akt iva bi ldas av k roppens musk ler och den pass iva

av skelettet och dess fogar och leder.

Från Baskursen kommer du ihåg att skelettet är k roppens

k raf t igaste stödjevävnad och fungerar som upphäng-

ningsanordning och sk ydd för de inre organen. Det är

också ursprungs- och fästespunkt för skelettmuskulatu-

ren. För att de ol ik a skelettdelarna sk a kunna röra s ig i

förhål lande t i l l varandra f inns leder.

rörelseaxlar

I lederna sker rörelser i ett , t vå e l ler t re p l a n . I var je plan

k an rörelsen gå i t vå r iktningar, t i l l exempel uppåt och

nedåt , utåt och inåt .

ledernas form aVgör rörelserna

I en 1 - p l a n s l e d sker rörelserna k r ing en rörelseaxel ,

medan i en 2 - p l a n s l e d sker rörelser k r ing t vå o l ik a rörel-

seaxlar och i en 3 - p l a n s l e d k r ing tre rörelseaxlar.

INLEDNING

Planled : Två p l a t t a y t o r s o m e n d a s t t i l -l å t e r s m å g l i d r ö r e l s e r s o m t . e x m e l l a n ko -t o r n a i r yg g ra d e n .

Vridled : Fi n n s m e l l a n u n d e ra r m e n s b e n . B e n e n v r i d s i f ö r h å l -l a n d e t i l l va ra n d ra n ä r d u v r i d e r h a n d e n .

Kulled : R u n d a l e d y t o r s o m t i l l å t e r a l l s i d i g a r ö r e l s e r s o m t . e x a xe l l e d o c h h ö f t l e d.

S adel led : Fi n n s e n -d a s t m e l l a n t u m m e n o c h h a n d l e d s b e n .

l e d e r m e d t r e r ö r e l s e a x l a r

Äggled : T. e x i h a n d l e d e n .

l e d e r m e d t v å r ö r e l s e a x l a r

l e d e r m e d e n r ö r e l s e a x e l

G ångjärnsled : T i l -l å t e r e n d a s t b ö j n i n g o c h s t rä c k n i n g, t . e x i f o t o c h f i n g ra r. K n ä l e d e n ä r e n s . k . m o d i f i e ra d g å n g -j ä r n s l e d



den anatomiska grundställningen

För att göra läges- , r iktnings- e l ler rörelsebesk r ivningar

utgår man f rån den a n a t o m i s ka g r u n d s t ä l l n i n g e n . “Posi -

t ionen” v id den anatomisk a grundstäl ln ingen är stående

med armarna hängande rakt ned och handf latorna r ik-

tade f ramåt.

Så oavsett om du l igger, s tår på huvudet e l ler s i t ter utgår

man a l l t id f rån den posit ionen. Det bet yder att man a l l t id

ser på en k ropp f rån s ig s jä lv, det v i l l säga att höger s ida

på en annan människ as k ropp är det samma som din

höger. Oavsett om en person står på händer ser du k rop -

pen som den står upprätt , huvudet är a l l tså a l l t id uppåt .

Genom att använda s ig av den medic insk a terminologin

k an man på ett enkelt sätt besk r iva var t i l l exempel ett

ben el ler en muskel f inns i k roppen. Den under lättar

också när man v i l l besk r iva rörelser i k roppens leder. Att

använda s ig av gemensam terminologi minimerar r isken

för missuppfattningar vad gäl ler läges- e l ler rörelsebe -

sk r ivningar. Terminologin är dessutom internat ionel l

och används av läk are, t ränare och massörer över hela

vär lden.

O m e n p e r s o n s t å r p å h ä n d e r b e t ra k t a s k r o p p e n f o r t f a -

ra n d e s o m o m d e n s t o d u p p rä t t . H u v u d e t ä r d ä r f ö r a l l t i d

u p p å t , e f t e r s o m d e t ä r e n b e s k r i v n i n g i n o m k r o p p e n o c h

i n t e a v k r o p p e n i f ö r h å l l a n d e t i l l d e s s o m g i v n i n g.

läges och riktningsBeskriVningar

Att k änna t i l l läges- och r iktningsbesk r ivningar t i l lhör

den absoluta grunden t i l l rörelseapparatens anatomi .

Med dess hjä lp k an du på ett enkelt och kor t fattat sätt

förmedla din information utan att det uppstår t vet ydig-

heter ef tersom språket a l l t id är k lar t och t ydl igt . Detta är

v ikt igt , inte minst för läk are v id t i l l exempel operat ioner

när v issa snitt sk a göras. E l ler när du t i l l exempel sk a

besk r iva var det onda s i t ter för någon annan tränare e l ler

terapeut som ännu inte är insatt i problemet.

RÖRELSETERMINOLOGI

d e n a n a t o m i s k a g r u n d s t ä l l n i n g e nS t å e n d e m e d a r m a r n a h ä n g a n d e ra k t n e d o c h h a n d f l a t o r n a r i k t a d e f ra m å t . L ä g e s, r i k t n i n g s - o c h r ö r e l s e b e s k r i v n i n g a r g ö r s u t i f rå n d e n n a p o s i t i o n o a v s e t t o m d e n b e s k r i v n a p e r s o n e n l i g g e r, s t å r p å h u v u d e t e l l e r s i t t e r.

Horisontalplan D e l a r i n k r o p p e n i e n ö v r e o c h n e d r e d e l .

FrontalplanD e l a r i n k r o p p e n i e n f rä m r e o c h e n b a k r e d e l , e j l i ka s t o ra .

M edianplanD e l a r k r o p p e n i e n l i ka s t o r vä n s t e r s o m h ö g e r h a l va .Fl y t t a s p l a n e t u t å t s i d a n h e t e r d e t :S agittalplanD e l a r i n k r o p -p e n i e n vä n s t e r o c h h ö g e r h a l va , e j l i ka s t o ra .



kroppens fyra planFör att så korrekt som möj l igt kunna förk lara e l ler be -

sk r iva en rörelse och var den sker k rävs dessutom en

indelning av k roppen. Ti l l s in hjä lp har då t ränaren l ä g e n

och så k al lade ( rörelse) p l a n samt ( rörelse) r i k t n i n g a r .

n medianplan

Delar k roppen i en l ik a stor vänster som höger halva . Det

v i l l säga a l la rörelser som sker f ramåt ( f lex ion) och bak åt

(ex tension) mitt i k roppen ( r yggraden)

Flyttas planet ut åt s idan heter det :

n sagittalplan

Delar in k roppen i en höger och en vänster halva , e j l ik a .

Rörelserna sker f ramåt ( f lex ion) och bak åt (ex tension)

men nu i tex . axel led, höf t led ef tersom de inte l igger

’mitt i k roppen’

n horisontalplan

Delar in k roppen i en övre och nedre del . K an f lyttas

uppåt e l ler nedåt beroende på vad som sk a besk r ivas.

O f ta en rotat ion av något s lag, k an ske i tex . både axel -

led och r yggrad. .

n frontalplan

Delar in k roppen i en f rämre och en bak re del , e j l ik a

stora . Rörelserna sker ut f rån k roppen (abdukt ion) och

t i l lbak a (addukt ion) i s id led.

rörelseterminologi

p l a n o c h r i k t n i n g a r Fö r a t t k u n n a b e s k r i va e l l e r f ö r s t å

e n r ö r e l s e o c h va r d e n s ke r

I nfer ior = Nedre

Lateral = Åt s idan

Superior = Ö vre

Sinister = VänsterDex ter = Höger

Poster ior = Baksidan

Anterior = Framsidan



LägesbeskrivningarEtt läge besk r iver a l l t id i förhål lande t i l l något , t i l l ex-

empel ; f ramför (något) , bakom (något) höger (om) e l ler

vänster (om) .

medial

Ligger närmare mitten (medianplanet) i förhål lande t i l l

något .

lateral

Ligger längre i f rån/åt s idan i förhål lande t i l l något .

anterior

Ligger åt f ramsidan t i l l i förhål lande t i l l något .

posterior

Ligger åt baks idan t i l l i förhål lande t i l l något .

superior

Ligger ovanför något , den övre.

inferior

Ligger nedanför något , den nedre.

dexter

Höger.

sinister

Vänster.

rörelseterminologi

V i d t i l l e xe m p e l e t t i n ka s t i f o t b o l l ä r h ä n d e r n a o va n s k u l d ra n s h o r i s o n t a l p l a n o c h s u p e r i o r t o m h u v u d e t .

k o m i h å g !L ä g e s b e s k r i v n i n g a r ä r b e s k r i v n i n g a r i n o m k r o p p e n o c h i n t e a v k r o p p e n i f ö r h å l l a n d e t i l l d e s s o m g i v n i n g. D e t v i l l s ä g a a t t h ö g e r s i d a p å e n a n n a n m ä n n i s ka s k r o p p ä r s a m m a o a v s e t t o m p e r s o n e n s t å r vä n d i f rå n e l l e r m o t d i g.

3

4



RörelsebeskrivningarNär v i rör armar, ben, bål och huvud sker rörelser i le -

derna. Det är för ett otränat öga svår t att se i v i lken, e l ler

i v i lk a leder, rörelser sker. Rörelseterminologi är en hjä lp

att besk r iva detta . Utan förmågan att se, förstå e l ler

besk r iva var rörelserna sker när en arm el ler ett ben rör

s ig bl i r det prakt iskt omöj l igt att b l i en bra t ränare inom

vi lken idrott som helst .

rörelseterminologi

1. flexion i axelleden 2. extension i axelleden

3. flexion i höftleden 4. extension i höftleden

1. flexion i armBågsleden 2. extension armBågsleden

3. flexion i knäleden

4. extension i knäleden

extension aV Bål flexion aV Bål

flexion i höftled extension aV huVud flexion aV huVud

3

4

1

2

1

2



fem Viktiga rörelseBeskriVningar

Rörelser sker a l l t id i en led. Det v ikt igt att man a l l t id

anger i v i lken led rörelsen sker. Vissa leder k an på grund

av s in utformning inte utföra a l la rörelser (se s id. 4)

medan andra k an utföra de f lesta rörelser samt en del

specia l rörelser som har egna begrepp.

■ Flexion : Att böja i en led;

i sagitta lplan: axel , armbåge

i medianplan: huvud, nacke, bål

■ Ex tension : Att st räck a i en led.

■ Abduktion : En rörelse ut f rån k roppen som sker i

f rontalplanet .

■ Adduktion : En rörelse in mot k roppen som sker i

f rontalplanet

■ Rotation : En roterande rörelse där rotat ions-

centrum s i t ter mitt i (ax ia l t ) i det ben

som roterar. För bål och huvud anges

om rotat ionen sker åt dex ter (höger)

e l ler s in ister (vänster) .

I nåtrotat ion: Sker endast i axel - och höf t led.

Utåtrotat ion: Sker endast i axel - och höf t led.

rörelseterminologi

adduktion aV axelled

och höftled aBduktion aV axelled

och höftled

utåt- och inåtrotation

aV höftled

utåt- och inåtrotation

aV axelled

(flexion i armBågsleden)

rotation aV huVud rotation aV Bål



rörelseterminologi

LEDTYPERNAS RÖRELSER

en rörelseaxel:

Vridled . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Rotat ion ■

G ångjärnsled . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Flexion ■

Ex tension ■

tVå rörelseaxlar:

Äggled . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Flex ion ■

Ex tension ■

S adelled . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Abdukt ion ■

Addukt ion ■

tre rörelseaxlar:

Planled . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Glidrörelser i o l ik a r iktningar ■

Kulled . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Flexion ■

Ex tension ■

Abdukt ion ■

Addukt ion ■

Rotat ion ■

Horisontaladdukt ion ■

Horisontalabdukt ion ■



benlära

SKELETTBENENS NAMNI nom benläran ger man skelettbenen deras egennamn. Ef tersom

anatomin t i l l s tor del handlar om att sor tera och k atalogisera

börjar v i här med de stora delarna för att i for tsättningsmater ia len

gå in på mindre detal jer. Al la detal jer har prakt isk

bet ydelse då de t jänar som ursprung el ler fästespunkter för

musk ler.

BenVäVen Bildar olika Bentyper

1) Långa ben el ler rörben bi ldar ex tremiteternas ben

2) Kor ta ben , b i ldar kotorna samt hand och fot ledsben

3) Platta ben bi ldar sk al lens ben, skulderbladet och revben

claViculae: nyckelBen

scapulae: skulderBlad

humerus: öVerarmsBen

columna VerteBralis: ryggrad

radius: strålBen

ulnae: armBågsBenet

os coxae: höftBenet

os sacrum: korsBenet

femur: lårBen

fiBulae: VadBen

tiBiae: skenBen

benlära



ALLMÄN BENLÄRAMännisk ans skelett består av ca 209 ben, varav de f lesta

är ut veck lade för att stödja k roppen och sk ydda den mot

s lag. Exempel på detta är k raniet som sk yddar hjärnan,

e l ler revbenen som sk yddar hjär tat och andra inre organ.

Skelettet har även andra funkt ioner som t i l l exempel

blodbi ldning. Hos vuxna sker detta i de platta benen,

som skulderbladen el ler bröstbenet . Skelettet fungerar

även som ett s lags sa l t/mineraldepå för k alc ium, magne -

s ium och fosfater.

När v i föds har k roppen i s tor t sett b i ldat ben av ett så

k al lat brosk-skelett . Längdti l lväx ten sker i t i l lväx tzoner

(epi fyser) . Ti l lväx tzonerna är k änsl iga för tunga belast-

ningar och längdti l lväx ten k an v id sk ador fördröjas e l ler

avstanna. Ungdomar som växer bör där för undvik a ensi -

dig och tung belastning. Tung st yrketräning bör där för

inte ingå i programmet.

Under puber teten sker f ramföral l t längdti l lväx ten i de

t i l lväx tzonerna som s i t ter nära änden på de långa rör-

benen. Vid c i rk a 20 års å lder har dessa t i l lväx tzoner helt

förbenats, det v i l l säga att indiv iden s lutar att växa.

Skelettbenen är hårda, men har också en v iss sv ikt och

e last ic i tet . Det är de ol ik a fosfaterna och de oorganisk a*

sa l terna k alc ium och magnesium som ger skelettbenen

dess hårdhet . Om benet endast bestod av dessa kom-

ponenter skul le det v isser l igen vara hår t , men också

skör t och gansk a lätt att br yta av. Detta mot verk as av en

organisk* komponent uppbyggt av proteiner ; kol lagen,

som fungerar som bindesmassa. Kol lagenet gör att benet

sv iktar och har en v iss e last ic i tet . Ti l l sammans bi ldar de

organisk a och oorganisk a delarna ett hår t men sviktande

skelett .

När v i föds består vår t skelett procentuel l t av mer kol -

lagen än när v i är ä ldre. Hur stor den sk i l lnaden är när

v i b l i r ä ldre beror på f lera faktorer som t i l l exempel kön

(hormoner) , belastning och när ingsintag.

Vad man säker t vet är att belastning har en avgörande

bet ydelse för skelettets v i ta l i tet . Belastar man skelettet i

unga år ger det ett stark are skelett när man bl i r ä ldre.

T i l l vä x t z o n e r n a s (e p i f y s e r ) p l a c e r i n g p å d e l å n g a r ö r b e n e n .

*oorganisk a =icke levande. organisk a = levande

benlära



R yggraden, Columna ver tebral is b i ldas av 34

kotor staplade på varandra . De 9 - 10 s ista ko -

torna som bi ldar os sacrum och os cocc ygis är

sammanväx ta med varandra .

columna VerteBralis

R yggraden, Columna ver tebral is , konstrukt ion sk yddar

r yggmärgen, utgör den del f rån v i lken de båda ex tremi-

teterna utgår f rån samt ger rör l ighet och sv ikt för bålen.

Columna ver tebral is är den centra la axeln av rörelseap -

paraten och en stor mängd musk ler har s ina ursprung

och fästen här. Rör l igheten i columna ver tebral is t i l låts

av den stora mängd leder och disk ar (mel lankotsk ivorna)

som förbinder var je kotpar med varandra .

Columna ver tebral is övre del fungerar som en platt-

form för k raniet . Den nedre delen (os sacrum och os

cocc ygis) b i ldar pelv is t i l l sammans med os coxae. Ser

man columna ver tebral is f rån s idan bi ldar kotorna och

disk arna en kur vatur i medianplanet . Dessa kur vatu-

rer f inns där för att ök a sv ikten i r yggraden. En annan

funkt ion är att kur vaturerna minsk ar sk ak ningar genom

skelettet när man går e l ler spr inger och kommer där för

även att sk ydda hjärnan. De är också en natur l ig fö l jd av

sacrums f ramått ippade stä l ln ing, v i lket gör att det bi ldas

en kur vatur ( lordos) i ländr yggen. Denna kur vatur ger en

kompensator isk kur vatur (k yfos) i bröstr yggen och t i l l

s is t en lordos i halsr yggen.

skelettet indelning

De s ju nack r yggskotorna, cer v ik alkotorna, ( Ver tebrae

cer vik ales) är mindre än de övr iga kotorna i r yggen

på grund av att de endast tar upp t yngd f rån k raniet .

Nack r yggskotornas utformning t i l låter en stor rörelse i

rotat ion såväl som al la övr iga r iktningar.

De tolv bröstr yggskotorna, thoraxkotorna, ( Ver tebrae

thorak ales) bär upp en större t yngd än cer vik alkotorna

v i lket gör att de är k raf t igare och har en k raf t igt in-

sk ränkt rör l ighet på grund av att costae ( revbenen) ledar

mot a l la thorak alkotor. Deras utformning t i l låter f rämst

rörelser som f lex ion och latera l f lex ion.

De fem ländr yggskotorna, lumbalkotorna, ( Ver tebrae

lumbales) är de k raf t igaste kotorna och bär hela bålens

t yngd. Deras utformning t i l låter f rämst rörelser som f lex-

ion och ex tension, men medger även en l i ten rotat ion.

Ver tebrae

lumbales

bi ldar med

s ina fem kotor

den så k al lade

ländr yggs-

lordosen.

Ver tebrae

cer vicales

bi ldar med

s ina s ju kotor

en lordos.

Ver tebrae

thorak ales

bi ldar med

s ina 12 kotor

en k yfos.

benlära



skelettet indelning

Columna ver tebral is : Utgörs av 33 - 34 kotor (ver tebrae)

staplade på varandra .

B ålen: Utgörs av revbenen (costae) .

Den övre ex tremiteten: Utgörs av skuldergördelns t vå

ben c laviculae och scapulae v i lk a i s in tur ledar mot :

De övre fr ia ex tremiteterna: Utgörs av humerus och de

t vå underarmsbenen radius och ulnae.

Den nedre ex tremiteten: Utgörs av os coxae, sacrum,

och os cocc ygis , v i lket i s in tur ledar mot :

Den nedre fr ia ex tremitetens skelett : Utgörs av femur,

de båda underbensbenen t ib iae och f ibulae.

en kotas uppByggnad

Var je kota , oavsett i v i lken del av columna den s i t ter är

uppbyggd på samma sätt . Den del som tar upp t yngden

f rån ovanför l iggande kota och stötar under i f rån benämns

kotk ropp. Mel lan var je kotk ropp s i t ter d isk arna förank-

rade.

Från var je kotk ropp utgår mot r yggsidan en kotbåge som

omsluter en öppning, v i lk a t i l l sammans bi ldar r ygg-

märgsk analen där r yggmärgen löper.

På var je kotbåge f inns t vå t värutskott och ett taggut-

skott som fungerar som ursprungs- och fästespunkter för

musk ler.

M ellankotsk ivorna

Mellankotsk ivorna, e l ler d isk arna i dagl igt ta l , är upp -

byggda av t rådbrosk med en mjuk , gelé l ik nande k ärna

och fungerar som buffer tar mel lan kotk ropparna. Utan

disk arna skul le kotorna k rossas mot varandra v id vanl ig

gång.

Tvä r u t s ko t t ( p r o c e s s u s t ra n s v e r s u s ) , e t t p å va r j e s i d a s o m p e ka r b a kå t u t å t ko t o r s t a p l a d e p å va ra n d ra . D e 9 - 1 0 s i s t a ko t o r n a s o m b i l d a r o s s a c r u m o c h o s co cc yg i s ä r s a m m a n vä x t a m e d va ra n d ra .

Ta g g u t s ko t t e t ( p r o c e s s u s s p i n o s u s ) s o m p e ka r ra k t b a kå t .

benlära



Bålen

Costae: Det f inns 24 revben (12 par) v i lk a räk nas uppi-

f rån och ner. De är c - formade och mycket böj l iga för att

under lätta andningen och undvik a att de går av v id s lag

e l ler stötar. De översta revbenen är mycket kor ta för att

sedan ök a i längd längre ned.

Claviculae: Claviculae är ett smalt , vågformat ben som

bi ldar en bro mel lan thorax och den övre f r ia ex tremite -

ten. Benets mediala del ledar mot manubr ium sterni och

dess latera la del mot scapulae

den öVre extremiteten

S c apulae: Benet är t rek ant igt med spetsen r iktad nedåt

och ök ar t i l l sammans med c laviculae rör l igheten i hela

övre ex tremiteten. Scapulae ledar endast mot c laviculae.

Detta medför att scapulae är upphängt i en mängd musk-

ler för att inte för lora stabi l i teten och samtidigt behål la

rörelseförmågan.

de öVre fria extremiteterna

Humerus: Humerus är ett t ypiskt rörben som med s i t t

runda ledhuvud bi ldar axel leden. I andra änden bi ldar

det t i l l sammans med radius och ulnae armbågsleden.

R adius: R adius är det latera la av de t vå underarmsbenen.

Ulnae: U lnae är det mediala av de t vå underarmsbenen

R adius och ulnae ledar uppåt mot humerus och nedåt

mot handleden, samt även mot varandra .

den nedre extremiteten

Os sacrum: Os sacrum bi ldas av fem st ycken sammanväx-

ta kotor. Benet l igger ink i lat mel lan de båda os coxae och

ledar med s ina båda oregelbundna ledytor mot os coxae.

Dess lutning spelar en stor rol l för hur stora kur vaturer v i

får i hela columna ver tebral is .

Os co cc ygis: Os cocc ygis k al las populär t för svanskotan

men består i regel av fyra , ib land fem kotor. Dessa kotor

är endast små kotk roppar och kommer i t rett ioårsåldern

växa ihop och bi lda ett l i tet t rek ant igt ben.

den nedre fria extremiteten

Femur: Femur är k roppen största ben och ledar i s in övre

del med det s fär iskt formade ledhuvudet och står i s in

nedre del med hela t yngden på t ib iae.

Tibiae: Benet tar upp a l l t yngd f rån femur och resten

av k roppen längst ner ledar det mot ett av fot ledens s ju

ben.

Fibulae: Fibulae är bet ydl igt mindre än t ib iae - och tar

inte upp någon k raf t f rån femur.

www.trainersacademy.comBox 3448103 69 Stockholm

A l l t m A t e r i A l ä r u p p h o v s r ä t t s s k y d d A t

Documents

anatomi 1 av 3 BAS 9 - Trainers · PDF fileColumna Vertebralis 14 Bålen 15 Den övre extremiteten 15 Den övre fria extremiteten 15 Den nedre extremiteten 15 Den nedre fria extremiteten