Ansvarsfullt företagande för goda affärer

och en hållbar framtid Läs mer på sid.8-9

ME

DFÖ

LJE

R S

OM

TE

MAT

IDN

ING

I D

AG

EN

S IN

DU

STR

I SE

PTE

MB

ER

200

7

ANNONS ANNONSHELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Tvingande regler eller frihet under ansvarDen första standardiserade glo-bala vägledningen för alla orga-nisationers CSR-ansvar håller på att ta form. Det internationella intresset är stort men det råder delade meningar. Läs mer på sid 4-5

ANSVARSFULLA INVESTERINGAR – FRÅN NISCHVERKSAMHET TILL HYGIENFAKTOR SE SID 5

CSR

Handelsminister Sten Tolgfors om CSRVarför är företags sociala och mil-jömässiga ansvar en allt mer an-gelägen fråga och hur kan Sverige verka för att förbättra arbetsvill-koren i Kina?

Läs mer på sid 10

Mat och klimatAllt fler börjar få upp ögonen för miljöaspekterna kring matkon-sumtion och livsmedelsproduk-tion. Nya kostrekommendationer med hänsyn till miljön håller på att utfärdas, och ny klimatmärk-ning av mat kan få brett ge-nomslag i produktutbudet redan nästa år.

Läs mer på sid 6

Corporate Social Responsibility

FOTO: ANNA STAFFANSSON

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET 2 ANNONS ANNONS

Det handlar om corporate social responibility (CSR). Mänskliga rättigheter (MR) har sedan slu-tet av andra världskriget varit FN’s huvudagenda.

Mary Robinson, UN Human Rights Com-missioner, 1998: “Count up the results of fifty years of human rights mechanism, thirty ye-ars of multibillion dollar development pro-grams and endless high level rhetoric and the general impact is quite underwhelming…….this is a failure of implementation on a scale that shames us all.”

FN och dess medlemsstater har många välut-bildade byråkrater. Men folk börjar tröttna. Politiken håller på att förlora sin ledande roll. Samhället ställer nu krav på att näringslivet med sina enorma resurser tar aktiv del i att styra den snabba utvecklingen i rätt riktning.

Men kritikerna är många. De multinationella företagen är gigantiska, odemokratiska och okontrollerbara anses det. De är skickliga på att manipulera globala organisationer såsom Världsbanken, IMF och WTO. Global Compact och andra frivil-liga initiativ har inte lyckas få företagen att ta CSR på allvar. Allt går för långsamt.

Företagens påverkan på lokal kultur och miljö kan vara förödande. Och många företag har också drivits till dom-stol för delaktighet i det allvarligaste MR- brottet; brott mot mänskligheten. Oljebolagen i Sudan, Nigeria och Myanmar är några av många avskräckande exempel. Resultatet är fö-retagsfientliga domslut samt prohibitiva lagar, skrivna av

tjänstemän som saknar kunskap om nä-ringslivets förutsättningar.

Våra rättssystem är inte utrustade för han-tera verkligheten. Rättsosäkerheten är stor. Företagen vet inte var gränsen går för brott och skadestånd. Men utvecklingen av både internationell och nationell rätt rörande MR har aldrig i historien gått så fort som nu. MR-advokaterna söker nya vägar för att syna de multinationella företagen i sömmarna. De som har förstått att integrera CSR hela vägen kommer att gå segrande ur. CSR är en policy och ett verktyg som omfattar både moralisk och finansiell excellens.

Vad är det som gör att ett företag verkligen tar samhällsansvar? Det enkla svaret är god

företagskultur. Företagskultur är grunden till framgång eller miss-lyckande i företagets långsiktiga verksamhet. Företagskulturen le-der de anställda i deras beslutsfattande.

Anställ företagsledare som förstår vilka långsiktiga utmaningar näringslivet och samhället i övrigt står inför. Han eller hon ska ha kraft att vinna de anställdas förtroende och skapa en organisation med en företagskultur som ger god vinst för företaget självt och för samhället.

Claes Cronstedt

INFO:Tematidningen Corporate Social Responsibility syftar till att informera läsarna om hur företagen arbetar med CSR samt hur företagets ansvar breder ut sig i hela före-tagsstrukturen.

CSR - Mycket skrik och lite ull

Hifab International AB Management Consultants in International Development

Since its inception in 1973, Hifab International AB has effectively and efficiently managed a large number of projects in Asia, Africa, Latin America and Europe. Hifab is currently managing projects in some 20 countries. Many of these in the fields of infra-structure, rural development, environmental engineering, geotechnology, procurement, institution development, education, social development.

Assistance to Street Children Project, Vietnam The overall objective of the project is to restore street children’s rights to health, education and family care and to preserve these rights for children at risk. The specific objectives of the project are:- To reduce the number of street children up to 15 yrs by strengthening the existing system for family reunification;- To improve the possibilities for social integration and/or the living conditions for street children when family reunification is not possible trough improved practices and development of new models for alternative care; and- To prevent the flow of street children from rural to urban areas by Education Information and Communication Campaigns.

Establishment of an Adult Training Development Centre, MoldovaContinued development of modular VET system for youth and adults. Development of close cooperation betwenn education and labour market authorities. SME training. Vocational guidance and career counseling. Labour market information. Development of a national training centre for training of trainers.

Promoting sustainable development A growing and changing demands from clients, NGO´s, authorities, investors, project financers etc are taking place against the background of an ever more complex global economy. Changing conditions in our business environment mean a growing need for competence in operational, organisational and project-related development with a bearing on sustainable social development.

Creating insight Hifab’s role is to create insight into changing factors in the world at large entail-ing new conditions and opportunities for organisations in the society of tomorrow, and also to initiate and accomplish environmentally and socially driven operational development with regard to management and organisation, processes and technology.

Corporate Social Responsibility Services• Risk Assessments - practical scoping and baseline assessment tool identifying a company’s key social and environmental risks.• Stakeholder Dialogues - that promote productive dialogue, including partner selection and meeting facilitation.• Policy and Code of Conduct development/assesssment • Supplier Compliance Audits - using Hifab’s extensive network of local partners worldwide. Audits based on international standards such as SA8000 OECD guidelines, global compact.• Training & Awareness Raising - tailored for management, employees and suppliers.

Contact: Andréa Haag, andrea.haag@hifab.se, +46 8 546 667 65 Director Training & Consulting Division, Hifab International www.hifab.se

Inledning

Claes Cronstedt.

Distribueras med Dagens Industri 2007. Synpunkter på våra tidningar: synpunkter@mediaplanet.se

CSR - EN TITEL FRÅN MEDIAPLANET

Stockholm • Oslo • Köpenhamn • Helsingfors • London • Zürich • Madrid • Amsterdam • Berlin • MilanoTallinn • Dublin • Bryssel • New York

Mediaplanet är världsledande inom produktion och finansiering av ämnesspecifik information genom tidningar och webb-TVFör mer information, kontakta Rickard Wilton på 08-545 953 00

Projektledare: Per Josefsson, Mediaplanet, 08-545 953 00 Produktionsansvarig: Anna von der Groeben, Mediaplanet Layout: Henrica Dieden, Mediaplanet Repro: Ordbild 08-545 412 90 Tryck: Bold/DNEX Tryckeriet AB Text: Lisa Monique SöderlindhFör information, kontakta: Willem De Geer, Mediaplanet, 08-545 953 00

Claes Cronstedt, tidigare internationell delägare i Baker & McKenzie Advokatbyrå, är sedan 2003 medlem av Council of Bars and Law Societies of Europe’s (CCBE) expertgrupp som skriver guidelines för EU:s 700.000 advokater om Corporate Social Responsibility. Han är även medlem i Advisory Board i Svenska Amnesty Inter-national Business Group, och i International Commission of Jurists’ expertpanel rörande Corporate Complicity in International Crimes.

InnehållRegler eller frihet

Från nischverksamhet till hygienfaktor

Mat och klimat

Ansvarsfullt företagande

Handelsminister Sten Tolgfors om CSR

Prisbelönad 100-åring

Nytt ljus över hållbarhetsfrågor

CSR-kompetens

sid 4-5

sid 5

sid 6

sid 8-9

sid 10

sid 10

sid 13

sid 14

➺

➺

➺

➺ ➺

➺

➺

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET 4 ANNONS ANNONS

D en nya internationella stan-darden för socialt ansvars-tagande, ISO 26000, ska

enligt planerna lanseras hösten 2009. I slutet av juli i år togs ett betydelsefullt kliv framåt, själva strukturen grundfästes och sju äm-

nesområden definierades: organi-sationsstyrning, mänskliga rättig-heter, arbetsvillkor och arbetsmiljö, miljö, rättvis verksamhetsutövning, konsumentfrågor och samhällsut-veckling. Standarden ska beskriva hur en organisation konkret kan

arbeta med frågor inom respektive område.

– Förhoppningen är att det ska fungera som ett samlingsdokument för hela världen, att alla som vill ar-beta med socialt ansvartagande får enhetliga definitioner och hänvis-

ningar till de konventioner och in-ternationella instrument som redan finns, säger Bengt Rydstedt, projekt-ledare på Swedish Standards Institute (SIS).

SIS tillsammans med den brasili-anska organisationen ABNT driver det internationella sekretariatet för projektet som involverar totalt 75 länder, över 350 experter och runt 30 stora internationella organisationer, däribland FN Global Compact och ILO.

Deltagarna i projektet och de till-tänkta användarna kommer från nä-ringslivet och offentlig verksamhet, konsumenter, facket, och frivilligor-ganisationer.

– Många företag och organisatio-ner har inte så bra grepp om vad som gäller, det finns ingen egentlig global samlingsstandard på det här området. Därför tror jag att behovet är stort och att vi har väldigt stora möjligheter att förbättra världen för många männis-kor genom den här standarden, fort-sätter Bengt Rydstedt och tillägger att riktlinjerna ska fungera som en frivil-lig vägledningsstandard:

– Under arbetat med att utveckla riktlinjerna stod det klart att tiden inte var mogen för en kravstan-dard.

Brist på kontrollFN:s Global Compact tillhör tung-viktarna i den uppsjö av olika nationella, regionala och interna-tionella initiativ som syftar till att verka normerande för företagens samhällsansvar. Men kritikerna påpekar att det saknas kontroll och uppföljning av de medlemsföretag som har förbundit sig att följa Glo-bal Compacts tio principer på om-rådet mänskliga rättigheter, arbets-rätt, miljö och korruption.

Internationella biståndsorgani-sationen ActionAid har under det senaste året granskat två av Global Compacts medlemmar; gruvbolaget AngloGold Ashanti och moderbo-laget Anglo American, och visat på hur bolagens verksamhet bidrar

till kränkningar av de mänskliga rättigheterna och grov miljöförstö-ring.

Svenska sektionen riktar kritik mot svenska AP-fonderna, till-lika medlem i Global Compact, för

att ha investerat över 750 miljo-ner kronor i de två gruvbolagen och det tredje dotterbolaget Anglo Platinum. Detta trots att de i sin etik- och miljöpolicy uttrycker att de inte ska investera i bolag som bryter mot mänskliga rättigheter.

– Hela initiativet tappar i trovär-dighet när sådana här klara CSR-övergrepp uppdagas och inget görs någonting åt. Det får även en ne-gativ effekt på de övriga medlems-företagen som försöker att göra bra ifrån sig, säger Ylva Jonsson Strömberg, generalsekreterare på svenska ActionAid.

Hon menar att prövotiden för frivillighet och internationella rikt-märken på CSR-området är slut.

– De senaste 20 åren har vi sett flera frivilliga initiativ. Företagen har sålunda haft 20 år på sig att visa att det här ska vi klara på fri-villig väg. Om de inte har lyckats göra det på den här tiden är det dags för lagstiftning och inte fler frivilliga initiativ. De företag som sköter sig har inte någonting att förlora på ett bindande och sank-tionerande regelverk, säger Ylva Jonsson Strömberg.

Kommersiellt relevanta reglerRegelverken om företagens sam-

Skylt vid Jiso-dammen i Ghana med gruvbolaget AngloGolds Ashantis egna instruktioner till lokalbefolkningen – simma ej, fiska ej, drick ej.

Reglerna måste bli kom-

mersiellt relevanta. Det måste bli nöd-vändigt även för dem som egentli-gen inte tycker att de här frågorna är

så viktiga.

“

CSR-normer

Tvingande regler eller frihet under ansvarDen första standardiserade globala vägledningen för alla organisationers etiska, miljömässiga och sociala ansvar håller på att ta form. Det internationella intres-set är stort, men ännu råder delade meningar om frivillighetens väg leder till ökat CSR-ansvar, eller om det krävs ett övervakande och sanerande regelsystem.

FOTO: DAVID ROSE/PANOS/ACTIONAID

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS ANNONS 5

hällsansvar har hårdnat och tuffare krav ställs i dag på att företag ska ha uppförandekoder som även ef-terlevs av leverantörerna. Men av-vägningen mellan å ena sidan ett bindande regelverk som kontrolle-rar att företagen tar sitt ansvar, å andra sidan kravet på att företagen själva tar fram sociala, etiska och miljömässiga uppförandekoderna och efterlever dem, är en återkom-mande fråga.

– Båda metoderna krävs men jag fruktar att det inte räcker med fri-villighet på lång sikt.

Om det bara är de ansvarskän-nande företagen som står bakom de här frivilliga åtagandena, medan de-ras mindre nogräknade konkurrenter

inte gör det, får det hela en konkur-renssnedvridande effekt, säger Claes Lundblad, advokat vid Mannheimer Swartling Advokatbyrå.

Han menar att tydliga, kon-kreta och likformiga regler måste utformas och gälla alla, och att de kommersiella effekterna av att inte följa reglerna måste bli mer påtagliga.

– Reglerna måste bli kom-mersiellt relevanta. Det måste bli nödvändigt även för dem som egentligen inte tycker att de här frågorna är så viktiga, att likväl följa reglerna för att de skall kun-na göra goda affärer, säger Claes Lundblad.

Gröna investeringar

Miljöutbildning - på nätet!Dags att utbilda personalen inför

ISO 14 001 certifieringen ?

Nu finns en helt färdig miljöutbildning- som dessutom snabbt och enkelt kan

anpassas efter er organisations önskemål och behov.

Tfn: 08-25 20 64www.miljoutbildning.se

I 1920-talets USA handlade det om kväkarnas placeringskrav; inga aktieköp i alkohol- och

tobaksbolag. Fyra decennier senare växte svarta listan under medborgar-rättsrörelsens framfart; inga inves-teringar i företag aktiva i Sydafrika eller andra apartheidstater. Ännu två decennier senare rullade den gröna vågen fram med miljöaktivister och människorättskämpar vars budord slutligen spikades i Brundtlandrap-porten och på FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992: hela världen måste verka för en hållbar utveckling – inte minst företagen och världs-marknadens kapitalförvaltare.

– Det har slipats på de här frågorna under väldigt lång tid, men nu har vi stakat ut riktlinjerna och gått in i en mognadsfas där det råder konsensus kring vad det här handlar om, säger Magnus Furugård, VD för analysfö-retaget GES Investment Services.

Han pekar på begreppsövergången från etiska och socialt ansvarsfulla investeringar, SRI, till hållbara och slutligen ansvarsfulla investeringar som kan sägas sammanfatta alla ti-digare aspekter.

– Jag tror att vi har funnit en defi-nition och en begreppsvärld som alla är tillfreds med, fortsätter Magnus Furugård och lyfter inte minst fram betydelsen av FN:s globala riktlinjer för ansvarsfulla investeringar (PRI) som lanserades våren 2006. Snart ett och ett halvt år senare har över 200 av världsmarknadens största institu-tionella kapitalförvaltare skrivit un-der på att integrera de så kallade ESG-aspekterna, miljömässiga, sociala och

lednings- och styrningsaspekter, i sin finansiella analys.

Ökat intresse för ansvarsfulla investeringarGES kontrollerar att bolagen som kunden investerar i följer de place-ringskriterier som kapitalförvaltaren har satt upp. När företaget startade sin verksamhet i början på 1990-talet var intresset för analyser om bolags-

resultat och beredskap på hållbar-hetsområdet begränsat.

I dag förvaltar GES kunder för nå-gonstans mellan 250-300 miljarder Euro, jämfört med cirka 100 miljoner kronor tio år sedan.

– Det här indikerar att investerare i mycket högre utsträckning låter ESG-aspekterna genomsyra all sin förvaltning, inte bara enskilda fonder och pensionsfonder utan även buf-fertfonder och stiftelser. Kapitalför-valtarna är också på väg fram, säger Magnus Furugård.

Han tillägger att det framförallt är stort fokus på miljöaspekterna och att det inte finns aktier nog för alla som vill ”investera grönt”. Att just miljörelaterade investeringar är på stark frammarsch är även någonting

som speglas i fondbranschen. Under våren har flertalet nya gröna eller så kallade miljövänliga fonder lanse-rats på svenska marknaden och runt om i Europa. Enligt Folksams sta-tistik uppgick de svenskregistrerade SRI-fondernas andel till cirka elva procent av det totala fondsparandet 2006.

Samband miljörisk - avkastningResulterar fonder med etisk, social, eller miljöprofil i bättre eller sämre avkastning jämfört med neutrala fonder? Vid Umeå universitet har forskare studerat sambandet mel-lan miljörisker och avkastningen för värdepappersportföljer inom ramen för forskningsprogrammet Sustainable Investment. Forsk-ningsrapporten som publicerades i början av september 2007 visar att det finns ekonomiska incitament för ett företag att minimera sina miljörisker och investera i hållbar utveckling.

– Effekterna på marknadsvärdet är entydigt, hållbarhetsarbete för-bättrar marknadsvärdet, men när det gäller lönsamheten är effek-terna olika beroende på bransch, säger Lars Hassel, programchef för Umeågruppen och professor på Handelshögskolan vid Umeå uni-versitet.

– Det är dyrare med hållbarhets-arbete inom högmiljöriskindustri-er, som till exempel energiföretag. Företag i branscher som är mindre utsatta för miljörisker, banker och försäkringsbolag, kan genom sitt miljö- och hållbarhetsarbete både förbättra sitt marknadsvärde och sin framtida lönsamhet, fortsätter Lars Hassel och pekar på att även placerare gynnas av företag med framgångsrikt miljöarbete eftersom den långsiktiga värdeutvecklingen ter sig god i dessa företag.

Ansvarsfulla investeringar

Sju år in på 2000-talet handlar det inte längre om särgruppers etiska placeringskrav. Investeringar med etiska, sociala och miljömässiga förtecken är på väg att bli en hygienfaktor för alla som investerar.

Från nischverksamhet till hygienfaktor

Mer om forskningsprogrammet Sustainable Investment på: www.sirp.se

Magnus Furugård är grundare till GES Invest-ments, ett analyshus för etiska investeringar och ägarstyrning.

GES Investment Services är Nordeuropas ledande tjänste-företag för ansvarsfulla investeringar. Vi analyserar bolag frånhela världen utifrån internationella normer för miljö, mänsk-liga rättigheter och ägarstyrning, i enlighet med FN:s princi-per för ansvarsfulla investeringar (PRI). Vårt oberoende äravgörande för objektiva bedömningar. Tillsammans med kapi-talägare och förvaltare förbättrar vi företagens ägarstyrningoch ledningssystem för att skapa mervärde.

För mer information:

08 - 787 99 10www.ges-invest.com

Ansvarsfullainvesteringar lönar sig.

FOTO: DAVID ROSE/PANOS/ACTIONAID

Förorenat vatten från gruvbolaget AngloGold Ashantis rinner rakt igenom byn Ahansonyewodea. Tusentals lokalbor i södra Ghana har sett sin mark förgiftas av cyanid och dussintals floder är i dag oanvändbara.

FOTO: BENGT ALM

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET 6 ANNONS ANNONS

Barnfonden, Västra Kanalgatan 8, Box 4100, 203 12 MalmöTelefon: 040-12 18 85, PG: 901301-2, E-post: office@barnfonden.se

Lönande engagemang Många välgörenhetsorganisatio-ner efterlyser personliga insat-ser som ett alternativ till direkt ekonomiskt stöd. Den ideella organisationen Mentor Sverige, som arbetar med drogprevention bland ungdomar, var tidigt ute med idén om volontärstöd och mentorskap. I dag ser organi-sationen framförallt ett ökat intresse från företagens sida att engagera sina medarbetare, be-rättar Sara Brodahl, insamlings-chef på Mentor.

Över 30 företag bidrar till Mentors arbete och bland part-nerna märks företag som H&M, Posten, SEB, och Tetra Laval. Se-dan starten 1996 har över 1 200 personer, privatpersoner inklusive företagsmedlemmar, stött verk-samheten genom att delta i något av organisationens drogförebyg-gande- eller mentorskapsprogram för ungdomar.

Sedan ett år tillbaka håller den forne SAS-chefen Jan Carlzon i Mentors ordförandeklubba.

– Jag drar en lans för att vi inte bara tittar på andra nationers behov av hjälpinsatser utan att vi verkligen tar hand om de pro-blem som finns i vårt eget när-område. En och en halv miljon människor lever i utanförskap i Sverige. Företagens huvudupp-gift är att driva en kommersiell framgångsrik verksamhet, i till-lägg till det krävs det också att man dokumenterar och visar att man är en ansvarstagande samhällsmedborgare, säger Jan Carlzon.

Läs mer på www.mentorsverige.se.

Livsmedelsproducenternas ansvar

M änniskans utsläpp av växthusgaser är den största enskilda orsaken

till att temperaturen på jorden sti-ger. Koldioxidutsläppen hotar våra möjligheter till en hållbar utveck-ling. Så långt är de flesta överens. Liksom att klimatförändringarnas konsekvenser på ekonomin ställer nya krav. Marknaden och biosfä-ren måste arbeta ihop, människan måste anpassa sig till ekosystemens kapacitet. Men var börjar ansvaret och vem bär ansvar?

Klimatdebatten i media har rik-tat stor fokus på transportindustrin som den största miljöboven, mindre uppmärksamhet har ägnats åt livs-medelssektorn och köttindustrin. Detta trots att kött- och animalie-produktionen står för 18 procent av utsläppen, enligt FN:s jord-bruksorgan FAO. Men det faktum att djurindustrin står för större kol-

dioxidutsläpp än hela transportsek-torn börjar nu vinna gehör på bred front. Allt fler initiativ lanseras för att minska livsmedelsproduktio-nens klimatpåverkan och främja en mer miljömässig matkonsumtion.

Klimatvänlig matkonsumtionNaturvårdsverket och Livsmedel-verket har inlett ett samarbete för att se över kostrekommendationer-na med hänsyn till matens inver-kan på miljön. Arbetet påbörjades i slutet av augusti och väntas re-sultera i mer miljövänliga kostråd i början av januari 2008.

Nästa år kommer även en ny gemensam klimatmärkning för livsmedelsprodukter. Det svenska certifieringsorganet för ekologisk odling och produktion, Krav, har tillsammans med LRF-ägda Svenskt Sigill påbörjat framtagningen av en märkning som ska göra det enklare

för konsumenter att välja livsmedel utifrån produkternas utsläpp av kli-matpåverkande gaser.

– Med den märkning som Krav och Svenskt Sigill nu drar igång kan de här frågorna utvecklas väl-digt fort – klimatmärkning kom-mer nog att bli ”mainstream”, säger

Thomas Angervall, chef för miljö-gruppen vid Institutet för Livsmed-el och Bioteknik, SIK.

Han pekar på att märkning ger

en möjlighet att kommunicera mer-värden för sina produkter, men att märkningen kommer att vara be-gränsad eftersom kunskapen om olika livsmedels klimatpåverkan ännu inte är tillräckligt stor. Därför är det viktigt att tillsätta resurser för att bygga upp den kunskapen. Och I takt med att kunskaperna på området växer, förespråkar han en mer komplett och specifik märk-ning, där produktens så kallade Global Warming Potential, GWP, anges i koldioxidekvivalenter, som är en gemensam räknebas för alla klimatpåverkande gaser.

– Livsmedelproduktionen i Sve-rige står för cirka 25 procent av utsläppen av växthusgaserna som produceras. Det finns ett stort be-hov för livsmedelsproducenter att veta vad deras produkter har för klimatpåverkan. Frågan är så pass stor i dag att ska man vara ett framgångsrikt företag bör man ar-beta seriöst med det här, fortsätter Thomas Angervall.

Till hösten startar SIK ett in-dustrinätverk om mat och klimat, för att öka livsmedelsproducenters kunskap och förståelse för deras produkters klimatpåverkan.

Klimatförändringarnas konsekvenser ställer krav

Allt fler börjar få upp ögonen för miljöaspekterna kring matkonsumtion och livsmedelsproduktion. Nya kostrekommendationer med hänsyn till miljön håller på att utfärdas, och ny klimatmärkning av mat kan få brett genomslag i produktutbudet redan nästa år.

FOTO: FRANS HÄLLQVIST

Enligt Naturvårdsverket skulle en köttfri kosthållning i Sverige medföra en minskning av en-ergiåtgången för livsmedelsproduktion med cirka en tredjedel.

FOTO: EVA-LENA RÅDBERG

Ansvarsfullt skogsbruk

Nästa gång du köper träkol till grillen, lägger nytt golv eller

bygger om hemma – köp FSC-märkt virke så medverkar

du till ett ansvarsfullt skogsbruk.

Sveaskog bedriver ett långsiktigt hållbart skogsbruk där

produktion balanseras med höga naturvårdsambitioner och

sociala hänsyn. All vår skog är certifi erad enligt FSC och vi

verkar för att öka antalet FSC-certifi erade skogar bland

privata skogsägare i Sverige.

Läs mer om FSC på www.sveaskog.se

www.soy

a.se

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET 8 ANNONS ANNONS

Gemensamt ansvar

Friska människor, frisk miljö, frisk organisation.

Vi tar helhetsgrepp på hållbar tillväxt!

”

Vi är ett av Sveriges ledande konsultbolag inom hållbar utveckling. Vårt konceptutgår ifrån att friska människor, frisk miljö och frisk organisation bygger upp våra kun-ders förtroende, varumärke och lönsamhet. 08-789 04 00 • www.kemil.se

Cen

tral Börja din

dag med en kopp nybryggd respekt.Genom att servera kaffe som är Rättvisemärkt och KRAV-märkt bidrar vi till bättre arbets- och levnadsvillkor för kaffeodlarna. Det är inte så tokigt att börja dagen så. Vi fortsätter att hitta lösningar för en hållbar värld – etiskt, socialt och för miljön. Sunt förnuft helt enkelt.www.scandic-hotels.se/betterworld

Klimatförändringen har eskalerat till tjugohundratalets och mänsklighetens största utmaning.

Flera generationers möjlighet till ekonomisk och social utveckling hotas, men världens regeringar misslyckas att handla med den skyndsamhet som hotets omfatt-ning kräver. Vi har mindre än tio år på oss att ändra kurs. Larmet kommer från FN:s utvecklingspro-gram, UNDP. Rapporten ”Human Development Report 2007” släpps i november och uppmanar alla att agera.

På årets FN toppmöte om före-tags sociala ansvarstagande, Global Compact, i Gèneve 5-6 juni, tog över 150 företagsledare bladet från munnen och förpliktigade sig att växla upp tempot och arbeta strate-giskt för att minska klimatriskerna. Totalt samlades över 1000 företags-

ledare och regeringsföreträdare till årets möte på temat: ”Facing Reali-ties: Getting Down to Business”.

Men trots att allt fler företag börjar integrera miljöhänsyn och socialt ansvar i affärsverksamheten står tusentals kvar bakom tröskeln.

Rädsla och bristande kunskap– Från avfall till folkmord – var

ska vi börja någonstans? Alla tror att det är så stort och krångligt. Alla väntar på att någon annan ska säga hur man ska göra och vad de har gjort, säger Inga Birath von Sydow, VD för konsultföreta-get Sustainia som erbjuder företag stöd inom hållbar affärsutveck-ling.

Hon menar att allt för få före-tag vågar berätta vad de gör inom CSR-området, av rädsla för att inte göra tillräckligt och få smäll på näsan. Misstag i alla dess storlekar skapar stora rubriker, medan små

framsteg går ohörda förbi. Ingen vill lyfta på locket och få vill fråga hur.

– Men vi har inte tid att vänta på att någon annan ska ta ansvar och tala om för oss vad vi ska göra. Alla företag och människor måste börja titta på vad de kan göra uti-från de egna förutsättningarna och ta ansvar för den påverkan de har på miljön, säger Inga Birath von Sydow.

Hon upplever att många lever kvar i föreställningen att det råder en motsättning mellan lönsamhet och samhällsansvar. Kvartalsredo-visningens strikta fokus på kortsik-tiga resultat präglar i synnerhet de mindre företagen. Men det är först när ledningen konstaterar att soci-alt och miljömässigt ansvar både leder till minimering av risker och öppnar för ökade vinster som ste-nen kan sättas i rullning:

– Hållbar affärsutveckling hand-

lar om att inse att CSR är någonting som företaget gynnas av, samman-fattar Inga Birath von Sydow.

Från ord till handlingFör att komma igång med CSR-ar-betet föreslår Inga Birath von Sy-dow att företaget kontaktar någon av de byråer eller konsulter som är specialiserade på området. Ansva-ret ska inte läggas över på någon annan men det kan vara värdefullt att inledningsvis få hjälp att bygga upp en helhetsplan för hur före-taget systematiskt kan arbeta med frågorna.

Ett företag bör också läsa in sig på internationella standarder och

riktlinjer, till exempel OECD:s rikt-linjer, ILO:s konventioner, FN:s Glo-bal Compact, och ta stöd av dem vid framtagningen av en intern po-licy och uppförandekoder för CSR-åtagandet.

– En komplex men nödvändig del i ansvarsfullt företagande är att ha insyn i hela leverantörskedjan, fortsätter Inga Birath von Sydow. Ett företag som påstår sig ta ansvar över sina produkter och processer måste rimligen också känna till vilka samtliga underleverantörer är, vad de gör, och hur de tar fram de produkter eller varor som före-taget representerar. Men den insy-nen brister fortfarande på många

Ansvarsfullt företagande

Skälen till att vänta är ohållbara. Klimatfrågan och globaliseringens utmaningar kräver nya svar. Omvärlden ställer högre krav. Närsynt företagande undergräver långsiktig lönsamhet. Därför är det dags att rikta fokus på ansvarsfullt företagande. Tre CSR-profiler ger hållbara råd och motiv för att komma igång.

Sedan ett par år tillbaka samarbetar Dobase med IT-företaget WebSearch som har sitt utveck-lingskontor i Nepal. Syftet är att utbyta kunskap över gränserna.

- en fråga för stora som små

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS ANNONS 9

håll eftersom det kan vara svårt, tidskrävande och kostsamt att följa upp underleverantörernas verksam-het på annan ort eller i annat land. Därför kan det vara värdefullt att ta hjälp av någon som genomför granskningar på plats hos befint-liga leverantörer.

Uthållig lönsamhet och tillväxtFör att hjälpa ett företag med upp-byggnaden av struktur, rutiner och processer för en hållbar affärsut-veckling har Sustainia utvecklat praktiska verktyg och metoder. Den så kallade hållbarhetsmodellen går ut på att balansera fem värden: kundernas behov måste tillgodoses,

medarbetarna måste uppnå sina och företagets mål, det måste finnas en fungerande struktur och verksamhe-ten måste ta hänsyn till de krav som både samhälle, och miljö ställer.

– Det går inte att ensidigt jobba med ett eller några av dessa värden. Ordning och reda i den egna verk-samhetsstyrningen är en grundför-utsättning. Det är summan av dessa värden som utgör organisationens finansiella värde. Har man ett sys-tematiskt angreppssätt när det gäller ledning, det vill säga mål och styr-ning över processer och rutiner, så är CSR ytterligare en aspekt som lättare låter sig integreras i ledningssyste-met, säger Inga Birath von Sydow.

Ända sedan starten 1998 har IT-konsult företaget Dobase i Sö-dertälje integrerat CSR-frågorna i den egna affärsdrivna verksamhe-ten. Även små företag kan göra skillnad, menar VD Linda Hult-hén.

Dobase består av femton kon-sulter specialiserade inom IT-stöd, webbpublicering och tekniska kommunikationsverktyg. Företa-get erbjuder affärsdriven system-utveckling med fokus på hållbar teknisk utveckling och försöker att ta hänsyn till miljön i alla led. Sedan starten för snart tio år se-dan har företaget även utfört ide-ella uppdrag för organisationer som Plan Sverige, Young Women Solidarity och Etikakademin.

– Vi vill bidra med någonting utöver vår egen nytta och vinst. Det var en grundläggande värde-ring hos dem som startade före-taget, och det har i sin tur lockat till sig personal som delar samma värderingar. Jag skulle kunna säga att CSR är Dobases livsstil, om än en affärsmässig sådan, säger Linda Hulthén.

Hållbara lösningar och miljö-hänsyn

– När det gäller systemutveck-lingsdelen fokuserar vi på att inte bygga in våra kunder i ett beroende till oss, vilket vi har sett att många leverantörer har som strategi. Vi re-kommenderar långsikta tekniska lös-ningar som kunden själv kan bygga vidare på, säger Linda Hultén.

– Systemlösningar med hjärtat på rätt ställe ger nöjda kunder, men det handlar likväl om att ta hand om sina medarbetare på hemmaplan, fortsät-ter Linda Hultén.

Hon menar att det gäller att vara en medmänsklig arbetsgivare och att tänka hållbart kring de människor som ingår i bolaget:

– Jag är väldigt fokuserad på per-sonalens välmående, att mina med-arbetare trivs och utvecklas. Även det är en del av CSR för mig, säger Linda Hultén.

Hon pekar även på några mer praktiska inslag; för personal som inte åker kommunalt till arbetsplat-sen är det miljöbil som gäller, vid varuinköp blir det ekologiskt och rättvisemärkt, och källsortering är en självklarhet.

– Jag tycker att CSR skapar en sammanhörighet i företaget, med-arbetarna känner att det är givande att arbeta för en arbetsgivare som vill bidra med någonting mer än att bara höja siffror, säger Linda Hultén.

– Allt för många företagsledare är anonyma idag, vi behöver fler profiler i näringslivet som går i bräschen för CSR-frågor, säger

Marianne Bogle, projektansvarig på nätverket CSR Sweden.

Tanken bakom CSR Sweden är att vara en mötesplats för företag som arbetar med CSR-frågor och som vill inspirera och låta sig in-spireras i sitt arbete. Nätverket sam-lar i dag 14 medlemsföretag och ett medlemskap baseras på företagets egna initiativ att vilja utveckla sitt samhällsansvar.

– Vi fungerar som en idébank för olika lösningar och en arena för kun-skapsutbyte mellan CSR-utövare och experter. Det handlar om att hjälpa varandra, tala om vad som gick min-dre bra och vad som gick bättre, sä-ger Marianne Bogle och välkomnar fler företag som vågar dela med sig, inte minst eftersom CSR är ett rörligt begrepp:

– Det finns ingen allmängiltig definition av CSR utan innebörden

är kopplad till varje enskilt företags verksamhet. Men små och medelsto-ra företag bör se ansvar för personal och miljö som en nödvändig investe-ring, vilket bara blir svårare och dy-rare ju längre man skjuter på det.

■ Det är förarbetet som till stordel avgör hur lyckad en CSR-insats blir. Med en genomarbetadvision och målgruppsanalys är detenklare att välja rätt partner, sommatchar den egna verksamheten.CSR-ansvar är inget man gör förkortsiktig goodwill, det är iställetett långsiktigt ansvar som underett antal år ska leva tillsammansmed företaget.

– Det ska finnas en klar tankebakom valet av partner som dessutom måstekunna kommuniceras tydligt, såväl internt

som externt. Lyckas man meddetta gör man inte bara en godgärning utan stärker både företags-kulturen och bolagets anseendeutåt, konstaterar Britta Sjöström.

– Det är dessutom fantastisktgivande och inspirerande att arbetamed ideella organisationer heltutanför den marknad man självbefinner sig på!

LTS Kommunikation AB är enav Göteborgs ledande kommuni-

kationsbyråer och har under ett par års tidarbetat med CSR-projekt för sina kunder.

Byrån arbetar med såväl B2B- som kon-sumentvarumärken och har flera interna-tionella uppdrag som omfattar kommu-nikation med media, kunder och andramålgrupper på utländska marknader.

– Det är helt avgörande att komma ”rätt” in i ett CSR-projekt, och detmåste vara förankrat i ledningen innan man sätter igång.

Det menar Britta Sjöström, CSR-konsult på LTS Kommunikation AB.

Konsten att göra en god gärning – länge

www.ltskommunikation.se

Britta Sjöström,CSR-konsult på LTS Kommunikation.

1. Det måste finnas engagemangpå ledningsnivå.

2. Formulera tidigt en vision, medtydliga mål och målgrupper.

3. Välj CSR-projekt med omsorg– det ska leva med er organi-

sation under lång tid.4. Gör en riskanalys utifrån valt

projekt.5. Kommunicera alltid allt CSR-

arbete internt, innan (om) niberättar det externt.

Att tänka på inför en CSR-satsning

Gemensamt ansvar

Linda Hulthén, VD på IT-konsult företaget Dobase sedan 2006.

Marianne Bogle, projektansvarig på CSR Sweden.

Kathmandu.

FOTO: ANNA-KARIN STRID

Kathmandu.

FOTO

: ING

ELA

BJU

RE

NB

OR

G

FOTO: ANNA-KARIN STRID FOTO: ANNA-KARIN STRID

FOTO: EVA DALIN

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET 10 ANNONS ANNONS

Reportage

F ör SKF, med 100 år på nack-en och verksamhet i mer än 130 länder, handlar det om

att städa i sin egen bakgård och ”göra rätt för sig”:

– Det är viktigt för oss att känna att vi förtjänar rätten att tjäna de pengar vi tjänar, och förtjäna rätten att vara i den här branschen, säger Bengt Olof Hansson, ansvarig för SKF:s hållbarhetsarbete och tillika bolagets chef i Storbritannien.

Några genvägar eller snabba lös-ningar tror han inte på:

– Det krävs ett enträget, vardag-ligt arbete över tiden och att sats-ningar på hållbarhet inte görs för att det ska se bra ut, utan för att det finns en tro på att det är nyttigt och att det är en bra affär, fortsätter Bengt Olof Hansson

Han pekar också på nödvändig-heten att hållbarhetsarbetet är för-ankrat i ledningen men likväl att

alla medarbetare arbetar i samma riktning, i sin egen vardag och i sin specifika arbetsgrupp:

– Alla koncernens 42 000 medar-betare har genomgått en halvdags-utbildning om hållbarhetsfrågor. Resultaten visar sig när alla gör de små förändringar de kan.

Hållbar affärsutvecklingHur har arbetet med hållbarhet de-finierats inom koncernen? SKF har delat upp begreppet i fyra samman-hängande områden: företagsom-sorg, miljöomsorg, medarbetarom-sorg och samhällsomsorg. Inom ramen för respektive område har olika mål och ambitioner stakats ut och sedan fem år tillbaka integreras hållbarhetsresultaten i den finan-siella årsredovisningen.

På området miljöomsorg gäller till exempel målet att minska de år-liga koldioxidutsläppen från energi-förbrukningen i fabrikerna med fem procent, oavsett om produktionsvo-

lymen ökar. Inom medarbetarom-sorg är ett av målen att uppnå noll arbetsrelaterade olycksfall.

– Hållbarhetsarbetet kan natur-ligtvis ses som en kostnad, men är i högre grad en investering i effek-tivare processer. Noll olycksfall lan-serade vi inte för att det skulle vara lönsamt men när jag räknar på det i efterhand har det inneburit en vä-sentlig besparing i mångmiljonklas-sen, säger Bengt Olof Hansson.

Av totalt 197 enheter har 88 stycken nått upp till målet om minst ett år med noll olyckor, och utsläppsmålet nåddes med god mar-ginal 2006.

Lokalt samhällsengagemangUnder 2006 blev SKF medlem i Glo-bal Compact, FN-initiativet för att främja ett ansvarsfullt företagande. Samtidigt infördes en koncernpolicy för socialt ansvar som syftar till att uppmuntra SKF:s lokala företags-ledningar att engagera dess medar-betare i olika samhällsprojekt.

– Vi tror att vi gör bäst påverkan genom att faktiskt engagera oss lo-kalt i de samhällen där vi finns re-presenterade, snarare än att sitta i Göteborg och satsa över gränserna, säger Bengt Olof Hansson.

Bland annat sponsrar SKF byg-get av ett barnhem i Indien, och en förskola för barn som förlorat sina föräldrar och barn med HIV/Aids i Sydafrika.

Prisbelönad 100-åring

Varför är företags sociala och miljömässiga ansvar en allt mer angelägen fråga?Svenska och europeiska konsumen-ter är intresserade av varors pris och kvalitet, men kräver samtidigt att varor produceras med respekt för miljö och goda arbetsvillkor. Företag som upplevs behandla an-ställda illa, eller saknar miljöhän-syn kommer att se sin marknads-andel minska.

Den som vill värna frihandel måste ha svar på hur viktiga frå-gor som arbetsvillkor och miljö ska hanteras. Som frihandelsvän tycker jag att frivilligt ansvarstagande för

miljö och arbetsvillkor är bättre än hindrande klausuler för handel. Har man sådana klausuler i handelsav-tal kan det lätt glida över i pro-tektionism vilket stoppar länders utveckling.

Vad betyder socialt och miljö-mässigt ansvar i praktiken?De svenska företag som jag träf-far är väl medvetna om vikten av goda villkor i den egna verksam-heten. Sedan är det ju konsumenter som köper företagens varor eller tjänster och ytterst avgör därmed konsumenten vilket agerande som belönas.

Det är företagets eget ansvar att göra etiska analyser – och ta kon-sekvenser av de val de gör. Man har att efterleva mottagande lands lagar och kan därutöver följa fri-villiga internationella regler och instrument.

Företag som agerar hänsynsfullt kan få en stor konkurrensfördel av det. Socialt och miljömässigt ansvar är en ny tids marknadsbyggande.

Under det kinesiska statsbe-söket i Sverige i juni 2007 undertecknades ett samför-ståndsavtal mellan Sverige och Kina om CSR-frågor. Vad innebär det?Avtalet öppnar för ett fördjupat samarbete om hur bättre arbetsför-hållanden kan skapas i Kina. Det formaliserar och skapar kontinuitet i dialogen kring dessa frågor. Ex-empelvis har länderna förbundit sig att på hög nivå utbyta erfarenheter gällande arbetsvillkor, miljö och mänskliga rättigheter. Samarbetet går bredare än den politiska nivån och omfattar såväl näringslivet, universitet, experter som konsu-mentorganisationer.

Du besökte nyligen svenska företag i Kina och studerade CSR-frågor. Vad har du tagit med dig hem i baggaget?Jag är glad över att de svenska företag jag träffat tar CSR-frågor på stort allvar, i en miljö där ut-maningarna är omfattande. Företa-gen ser arbetet med socialt ansvar som en långsiktig process. För dem handlar det om att ställa krav på sina underleverantörer, men också om att överföra kunskap till dem.

Hur kan Sverige verka för att förbättra arbetsvillkoren i Kina?Svenska företag kan spela en vik-tig roll för att förbättra arbets-villkoren i Kina. De sysselsätter hundratusentals personer i Kina och genom att ställa krav på, och överföra kunskap till sina underle-verantörer kan de bidra till bättre arbetsvillkor på plats. Det innebär även att ryktet för företagen på-verkas positivt, vilket bidrar till långsiktiga vinster. Dagens an-ställda i Kina är också morgonda-gens konsumenter.

CSR-avtalet som vi skrev med

Kina under statsbesöket ger yt-terligare möjligheter att samarbeta kring frågorna och på så sätt verka för förbättrade arbetsvillkor. Dess-utom tog jag upp frågorna i flera möten i Kina, och kommer att fort-sätta göra det även i framtiden.

Du uppmuntrar ökad handel mellan Sverige och Kina. Är det rätt att uppmuntra ökad handel med ett land som grovt kränker de mänskliga rättighe-terna?Handelsrelationen är en förut-sättning för att kunna föra bre-dare diskussioner. Genom svenska företags höga närvaro i Kina och att regeringen konsekvent står för frihandel – exempelvis inom EU gällande antidumpingsåtgär-der på kläder och skor gentemot Kina – så är vi också en trovärdig samtalspartner. Därmed kan vi även föra samtal om frågor som mänskliga rättigheter, arbetsvill-kor, dödstraff etc. Vilket jag också gjorde vid tal som jag höll i Kina och i många av mina möten, ex-empelvis med handelsministern Bo Xilai.

- Handelsminister Sten Tolgfors om CSR

Socialt och miljömässigt ansvar är en ny tids marknadsbyggande.

”

Verkstadsbolaget SKF toppar Amnestys årliga Business rating över hur svenska företag arbetar med mänskliga rättigheter, har fått pris för bästa hållbarhetsredovisning, och tilldelades nyligen Globe Award för att ha kommit längst vad det gäller att integrera CSR-frågorna i den egna affärsverk-samheten. Vad är formeln?

Handelsminister Sten Togfors.

FOTO: PAWEL FLATO

Den 21 mars 2007 invigdes ett nytt barnhem för barn med HIV/Aids i Daveyton utanför Jo-hannesburg i Sydafrika. Bakom initiativet står SKF och St. Andrews Presbyterianska kyrkan i staden Benoni.

FRED. FRIHET. DEMOKRATI.FRED. FRIHET. DEMOKRATI.FRED. FRIHET. DEMOKRATI.FRED. FRIHET. DEMOKRATI.FRED. FRIHET. DEMOKRATI.FRED. FRIHET. DEMOKRATI.FRED. FRIHET. DEMOKRATI.FRED. FRIHET. DEMOKRATI.FRED. FRIHET. DEMOKRATI.FRED. FRIHET. DEMOKRATI.

Mycket större än så är den inte. Fred. Frihet. Demokrati. Så självklart att vi inte ens lägger märker till det. Eller en ouppnåelig dröm. Perspektiv ger nya perspektiv på världens mest angelägna frågor. Vilken skuld har religionen i sprid-ningen av hiv? Hur kan man våldta på order? Är civilkuraget utrotningshotat? Perspektiv rör om och berör.

Prenumerera nu för endast 150:-/år! Gå in och beställ via www.folkochforsvar.se. Just nu får du en gratis provtidning!

Perspektiv vänder sig till dig som är intresserad av den värld som

vi lever i, och för hur vi ska kunna leva och överleva tillsammans.

Till dig som tycker att fred och demokrati är viktigt, och som är

intresserad av säkerhetspolitik och försvar. Till dig som ställer frågor

snarare än tar saker för givet.

www.folkochforsvar.se • 08-588 824 90

Hennes frihet ryms i en liten ask...

Cas

per

Hed

berg

, Kon

tinen

t

Svenska etanolkök räddar både liv och miljö

Svenska Dometic levererar etanoleldade spritkök till utsatta familjer i u-länder. Köken ersätter ineffektiva eldstäder, som genom sina föroreningar skördar miljon-tals liv varje år och leder till stora miljöproblem. I stora delar av världen orsakar en så enkel ak-tivitet som matlagning allvarliga hälsoproblem. Människor, fram-förallt kvinnor och barn, utsätts för rök från spisar som eldas med farliga bränslen i oventilerade kök. Enligt beräkningar dör så många som 1,6 miljoner människor varje år av detta. Dometic har utvecklat ett etanoldrivet spritkök som kan ersätta de farliga eldstäderna.

Etanol tillverkas av slagg-

produkter från en mängd olika råvaror, bland annat sockerrör och kassava, vilket gör den extra lämplig att använda i till exempel Afrika.

Den afrikanska etanoldistri-butionen är ännu svag, så ett av målen är också att utveckla en lokal etanolmarknad. Projektet, som delvis finansieras av Shell Foundation, inleddes 2003 i Eti-opien, men har nu spridit sig också till Sydafrika, Nigeria och Brasilien. Ted Örbrink är, inom Dometic, ansvarig för projektet.

– Vi ville göra något konkret och samtidigt utnyttja vår er-farenhet av etanol och spritkök, förklarar han. För oss innebär

projektet att bidra till bättre hälsa och miljö för miljontals männi-skor. Samtidigt öppnar vi upp en marknad med en enorm potential, som det går att tjäna pengar på. Spritköket, kallat Dometic Clean-Cook eller Afrikaköket, är en vi-dareutveckling av ett spritkök för fritidsbåtar som säljs över hela världen. Det är specialutvecklat för att användas i hushåll samti-digt som det är robust och enkelt att sköta.

Etanol förbränns utan skadliga avgaser och sotpartiklar och ersätter lokala bränslen som samlas i närområdet. När ved, buskar, träkol eller kodynga eldas i dåligt ventilerade kök, ger de

föroreningar inomhus som mots-varar rökning av två paket ciga-retter per dag, enligt WHO.

Följderna blir kroniska andningsproblem, bronkit och i värsta fall cancer. Kvinnor i dessa länder ägnar flera timmar varje dag åt att samla in bränslen. Användningen av dessa lokala bränslen leder till skogsskövling, erosion och konflikter när olika folkgrupper tvingas samla ved på varandras områden. Resultaten talar sitt tydliga språk. Hälsan för-bättras redan efter ett par veckor då man inte längre andas in farlig rök. Dometic har inledningsvis satsat på att förse flyktingläger i UNHCR:s regi med spritköket.

Tanken är också att den privata marknaden ska utvecklas.

– Tillverkning av etanol är inget problem, men distributinen är fortfarande svår i många u-länder. Vi försöker att prata med tillverkare och lobba mot regeringar för att människor ska kunna få tillgång till etanolen. Det är en långsam process, men det går framåt, avslutar han.

För mer information kontakta Ted Örbink ted.orbrink@dometic.se

Bilderna är tagna i , Etiopien, på gränsen mot Eritrea, i ett av KebreyahUNHCR:s flyktingläger där Afrikaköket används.

- Handelsminister Sten Tolgfors om CSR

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET 12 ANNONS ANNONS

När varannan elev i årskurs nio vet hur man får tag på

droger och var fjärde femtonåring är full minst en gång i

månaden har vårt arbete blivit allt mer angeläget.

Mentor är en ideell organisation som arbetar för att

unga ska välja bort alkohol och droger. Runt om i Sverige

genomför vi mentorskapsprogram för ungdomar, ger stöd

till föräldrar, sprider kunskap och bildar opinion. Det gör

vi tillsammans med engagerade företag och skolor.

Förutom att våra företagspartners bidrar ekonomiskt

engagerar sig deras medarbetare som mentorer åt ung-

domar eller deltar i våra föräldrakurser och seminarium.

För att kunna göra ännu mer vill vi gärna ha fler före-

tagspartners. Är du en av dem?

Ring till Johanna Berkquist på 08-789 11 93 så berättar

vi hur ditt företag kan engagera sig.

Hållbarhetsredovisning

Populärt CSR-bloggande sedan startenPå nyhetsportalen CSR i praktiken strömmar det dag-ligen fram nya konkreta exempel på hur företag runt om i världen tillämpar ett socialt och miljömässigt ansvar. Nyheter blandas med trendspaning på CSR-området och praktiska förslag på hur du som före-tagare kan tänka hållbart och lönsamt. Intresset för

nyhetsportalen har vuxit stadigt sedan starten i maj 2006. Med runt 12 000 besökare i månaden intar CSR i praktiken plats nummer 73 inom kategorin företag, på Bloggtoppens lista över Sveriges mest besökta bloggar.

Läs mer på http://csripraktiken.blogspot.com

VEGA bildades 1996 och vår affärsidé är att vi hjälper stora och medelstora företag att bli mer konkurrenskraftiga genom att ta fram strategier och konkreta arbetssätt till ett verk-samhetssystem. Detta görs genom att VEGA levererar projekt-ledning, konsulttjänster och utbildningar inom områdena:

• Kvalitet/processer• Socialt ansvartagande • Miljö/energi• Arbetsmiljö• Informationssäkerhet

Våra uppdrag varierar från korta kartläggningar på någon vecka till stora projekt som löper över ett år. Våra kunder är stora och medelstora företag och organisationer som bl.a Vattenfall, Fortum, LKAB, Sodexho, PEAB, Volkswagen.

Utdrag från system - socialt ansvarstagande

Besöksadress: Vasagatan 15111 20 STOCKHOLMTel: 08-34 44 58

Fax: 08-30 72 46E-post: info@vegaab.seInternet: www.vegaab.se

VEGA

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS ANNONS 13

HJÄLP TILL ATT VACCINERA 33,5 MILJONER BARN.

UNICEF har FN:s uppdrag att kämpa för barns rättigheter världen över. Vårt jobb är att finnas på plats och hjälpa till där det behövs. Genom att skänka pengar till UNICEF blir du också närvarande. Du är med i Bangladesh när vi vaccinerar 33,5 miljoner barn mot mässlingen. Du är med på första skoldagen i Mutomo, Kenya. Du finns där under den hiv-smittade tonåringens förlossning i kåkstäderna utanför Johannesburg i Sydafrika.

Vi kan med din hjälp skapa en bestående förändring för barnen. Gå in på www.unicef.se och gör skillnad redan idag.

Pg: 90 20 01-7

SASgruppens tillslutning till:

FN´s Global Compact och vårt arbete med:

• CSR

• Code of Conduct Intressentdialoger

• Samhällsengagemang

• Utvecklingen i Miljöindex

• Och mycket mer…

kan du läsa om på:www.sasgroup.net (Sustainability)

Här kan du också läsa ochbeställa den nya årsrapporten!

SAS Groupwww.sasgroup.net

Hållbarhetsredovisning

Nya regler kastar ljus över hållbarhetsfrågorSedan årets början gäller ökade krav på att bolagens miljö- och personalförhållanden blir synliga i årsredo-visningen:

– Förhoppningen är att det här lyfter blicken bort-om siffrorna och visar företagens verkliga spelplan, säger Sören Bergström som på regeringens uppdrag har utrett reglerna för hur ansvarsfrågor ska belysas i förvaltningsberättelsen.

Enligt de nya reglerna i Års-redovisningslagen ska större företag lämna upplysningar

om bland annat miljö- och perso-nalfrågor i förvaltningsberättelsen. Denna så kallade icke-finansiella information, som omfattar i prin-cip alla ansvarsfrågor, ska redovisas i den mån det behövs för att förstå företagets utveckling, ställning, eller resultat.

– Förut var det i stort sett bara att stoppa in vissa utsläppssiffror i års-redovisningen. Nu måste man belysa alla ansvarsfrågor i den utsträckning de har med affärsverksamheten att göra. Att inte göra detta är i prakti-ken att betrakta dem som oväsent-liga, säger Sören Bergström, VD i konsultföretaget Naturekonomihuset och professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet.

De nya kraven innebär att icke-fi-nansiella bedömningar blir del av förvaltningsberättelsen och där-med föremål för lagbunden revi-sion, vilket Sören Bergström tror kan påverka styrelsens sätt att hantera och värdera ansvar också vid sidan av påskrivna kontrakt, de traditionellt ”mjuka” frågorna:

– I bolagsledningskulturen är många fortfarande lite förlägna att ta i frågor som inte har direkt koppling till kostnader och intäk-ter. Jag tror att många verkställan-de direktörer och andra i bolags-ledningen nu på ett tydligare sätt tar bladet från munnen och reder ut ansvarsfrågorna runt verksam-heten.

HållbarhetsredovisningDe skärpta reglerna utgår från

EU:s Moderniseringsdirektiv som införlivades i den svenska Årsredo-visningslagen i maj 2005. Direktivet är ett led i EU:s arbete för att höja kvaliteten i de europeiska företagens rapportering och bättre synliggöra CSR-aspekterna.

– Revisionsbyråbranschen ser det här som ett viktigt utvecklingsom-råde eftersom hållbarhetsredovis-ningen nu tar plats i årsredovisning-ens förvaltningsberättelse som ju är föremål för det lagbundna kravet på revision. Vi måste möta upp med den kompetens som krävs för att kunna sakområdet och det specifika redo-visningsformatet, säger Lars-Olle Larsson, specialistrevisor på Öhrlings Pricewaterhouse Coopers, och pekar på GRI-riktlinjerna som definierar formatet för hållbarhetsredovisning, det vill säga företagets redovisning av miljömässiga, sociala och finan-siella prestanda parat med nationell och internationell standard för revi-sion av icke-finansiell redovisning.

Sedan initiativet togs för tio år se-dan har Lars-Olle Larsson deltagit i utvecklingen av the Global Reporting Initiatives (GRI) redovisningsriktlinjer och i framtagningen av internationell revisionsstandard för sådan redovis-ning. GRI:s riktlinjer används i dag av fler än 1000 företag. I oktober 2006 kom den tredje generationen riktlin-jer, G3, som syftar till att vara mer användarvänlig och resultatinriktad och som dessutom rekommenderar ett oberoende bestyrkande.

– Det har varit två steg fram och ett tillbaka under 15 års tid. Det som började med miljöredovisning har nu utvecklats till en helhetssyn på före-tags risker och möjligheter i ett håll-barhetsperspektiv, fortsätter Lars-Olle Larsson och menar att det bara finns en väg framåt:

– Mot transparens och en helhets-syn på företag. Med det sagt, att sam-manfattningen av GRI-redovisningen får en plats i årsredovisningen, till-sammans med ett så kallat GRI-index som refererar till var i årsredovis-ningen läsaren hittar den normgi-vande hållbarhetsupplysningen. Be-styrkanderapporten adderas vid den gängse revisionsberättelsen. Det är en resa tills vi kommer dit, men kva-litetssäkrad hållbarhetsredovisning är en förutsättning för att företag och organisationer på ett trovärdigt sätt ska kunna demonstrera lånsik-tig, hållbar affärsutveckling. Den här utvecklingen drivs nu av ägarkrav. De institutionella placerarna ställer kraven på sina portföljföretag för att säkra värdeutvecklingen på sina innehav, och de attraktiva företagen har redan responderat, avslutar Lars-Olle Larsson.

Kritik mot hållbarhetsredo-visningAntalet hållbarhetsredovisningar i världen ökar stadigt men kritikerna menar att de är begränsade i använd-ningen för intressenter eftersom de baserar sig på olika standarder och

riktlinjer beroende på land, och att det råder stora skillnader i kvalitet och omfattning. Sören Bergström ställer sig i ledet som även menar att de isolerar, snarare än att normalisera ansvarsfrågorna i affärsutvecklingen.

– Den separata hållbarhetsredovis-ningen har varit en smart ”äntrings-strategi” som har knuffat in frågorna på arenan och gjort dem synliga. GRI:s riktlinjer har i det sammanhanget varit viktiga, men jag tror att de har gjort sitt. De har låst in frågorna i en särskild terminologi och det bidrar inte till att företaget faktiskt leds på ett bättre sätt, säger Sören Berg-ström.

Ansvarsfrågor ska inte behandlas som ett bihang utan måste diskute-ras som en del av företagets risk- och kostnadsproblematik och därmed bli en central del i den samlade formella rapporteringen, resonerar Sören Berg-ström, och understryker att just detta är idén bakom lagändringen.

Enligt revisions- och konsultföre-taget KPMG som har undersökt de 55 största företagen på Stockholmsbör-sen är det bara en tredjedel som lever upp till de nya kraven i Årsredovis-ningslagen. I sin årsredovisning för år 2006 lämnade företagen i genomsnitt 36 procent av den icke-finansiella information som efterfrågas i förvalt-ningsberättelsen; 12 procent av före-tagen rapporterade om resultaten av insatserna i sociala och etiska frågor; och i snitt 42 procent levde upp till kravet om miljöinformation.

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET 14 ANNONS ANNONS

We are a values-led consultancy specialized in Sustainable Business Development

and Corporate Responsibility. Our vision is a sustainable, global development, in which the

business sector is a responsible driving force. Our present clients include AstraZeneca,

ICA, SwedBank, Vattenfall, Volvo Cars and the Ministry of Foreign Affairs.

Enact Sustainable Strategies

– we join your dots

www.enact.se, mail@enact.se

phone: +46 8 522 03 450

EXPERIENCE •CURIOSITY •

HONESTY •

• is the best policy

• is the best teacher

• killed the cat

Do the enact test. Join the dots:Are you a CSR professional?

Alla talar svenska !

CSR-expertis

M älardalen högskola, Växjö universitet, Lunds Uni-versitet, Luleå Tekniska

Universitet, och Handelshögskolan i Stockholm (HHS), hör till några av de lärosäten som erbjuder fördju-pade och fristående studier inom CSR. Övriga universitet och hög-skolor har ännu inte satsat på bred front, men under de närmsta åren kan mycket hända, säger Susanne Sweet, docent vid HHS och ledare för den prisbelönade forskargrup-pen SuRe, Sustainability Research Group.

– CSR växer på alla områden. Allt fler studenter söker de kurser vi ger på området, fler och fler skriver uppsats och gör sina exjobb i äm-net, och antalet doktorander som

ägnar sig åt de här frågorna ökar stadigt, säger Susanne Sweet.

För sjätte året i rad ger hon en specialkurs i ”Sustanaible Mana-gement” som i dag lockar till sig över 40 studenter, jämfört med 16 stycken första året.

Masterutbildning i hållbar affärsutvecklingDet växande intresset för CSR har drivit fram idén att starta en mas-terutbildning i hållbar affärsutveck-ling tillsammans med Centrum för Tvärvetenskaplig Miljöforskning (CTM), vid Stockholms universitet.

– Får vi till det här samarbetet med Stockholms Universitet lär det bara dröja ett par år tills CSR slår igenom i undervisningen runt om

i landet. Efterfrågan på kompetenta lärare kommer att öka och finns inte kompetensen så behöver vi ut-veckla den, säger Susanne Sweet.

Om planerna realiseras kommer masterutbildningen i CSR påbör-jas 2009, och de sociala och mil-jömässiga aspekterna av hållbar utveckling kommer att få ett större utrymme i undervisningen.

– När det kommer till miljöfrå-gorna har vi kommit långt, men när det gäller att integrera CSR i samhällsvetenskaperna – hur so-ciala system fungerar ihop med ekologiska system – har vi inte rik-tigt nått fram i Sverige, konstaterar Susanne Sweet.

Brist på praktisk erfarenhetMagnus Enell, VD för konsultfir-man Enell Sustainable Business AB och professor vid Internationella miljöinstitutet vid Lunds Universi-tet ser det som positivt att CSR har tagit sig in i ekonomiutbildning-arna och blivit ett allt viktigare un-dervisningsmoment.

– Men jag saknar fortfarande en mer praktiskt betonad undervis-ning, säger Magnus Enell och lutar sig tillbaka på över 20 års arbete med hållbar affärsutveckling och miljöfrågor:

– I min kontakt med kunder har jag allt mer märkt av behovet efter

praktiker som inte bygger sina kun-skaper på teorier och pratar om fö-retag i tredje hand.

Han rekommenderar därför ny-examinerade att börja sin karriär som anställd på en konsultfirma, istället för att starta upp eget.

Ökad efterfrågan på CSR-kompetensMagnus Enell uppskattar att efter-frågan på konsulter med CSR-kom-petens har ökat mellan 200-300 procent under de senaste två åren – en ökning som ännu inte match-as av utbudet:

– Idag finns det totalt runt 250 CSR-konsulter, 50 av dem är kom-petenta, återstående 200 är teore-tiker och så oerfarna att jag som

företagare inte skulle vilja anlita eller anställa dem.

Inom en två års period kommer behovet att ligga på runt 500, fort-sätter Magnus Enell och säger att i framtiden kommer det att handla mindre om konsultuppdrag ute på

företagen, mer om teambuilding, det vill säga att konsulten ingår i en projektgrupp på företaget.

– Hållbar utveckling är ett så vittomfattande område att även om jag själv har arbetat med de här frågorna i 25 år så behärskar jag inte alla delar, säger Magnus Enell.

Det kommer att bli vanligare att plocka in konsulter från olika kompetenser, i synnerhet finns det behov efter kompetens som kan hantera företagets leverantörsked-jor:

– Det här är en komplex bit där undervisningen fortfarande är bristfällig. I stora företag som IKEA, H&M och Indiska kan allt se bra ut vid besök hos de olika un-

derleverantörerna, men förhållan-dena kan förändras snabbt, och då står plötsligt media där med blås-lampan, säger Magnus Enell och understryker att det därför behövs ett stort samarbete med frivilligor-ganisationer.

CSR-kompetens - eftertraktad marknadsvaraEfterfrågan på CSR-kompetens ökar i takt med att allt fler företag och organisationer inser behovet av att arbeta med hållbar utveckling. I spåren föl-jer ökad fokus på CSR vid svenska universitet och högskolor, och inom några år väntas en ny master-utbildning på området.

CSR växer på alla områden. Allt fler stu-denter söker de kurser vi ger på området, fler och fler skriver uppsats och gör sina exjobb i ämnet och antalet doktorander som ägnar sig

åt de här frågorna ökar stadigt.

“

Allt fler studenter intresserar sig för CSR – ett studieämne och en yrkeskompetens som har framtiden för sig.

FOTO: CLAES JÖRNSKÖLD FOTO: DAVID BICHO

gad

d.n

u

Låt ert företag skänka en viktig gåva på www.rb.se/kampanj Beställ något av våra gåvopaket och visa att ert företag vill förändra utsikten för miljontals barn.

sustainiaHÅLLBAR AFFÄRSUT VECKLING