EXAMENSARBETE INOM TEKNIK,GRUNDNIVÅ, 15 HPSTOCKHOLM , SVERIGE 2018

Användarupplevelsen av en mobilapplikation – En utvärdering av företaget Amazing Leaders prototyp

User Experience of a mobile application – An evaluation of the company Amazing Leaders' prototype

ANNA ZAKIPOUR

LEILA ENGLUND

KTHSKOLAN FÖR ELEKTROTEKNIK OCH DATAVETENSKAP

Abstract

During the past decade the useage of smart mobile telephones have increasedtremendously. As a result, alot of research has been undertaken in the field of HCI(Human–Computer Interaction). From HCI, the study of the interaction betweenusers and computers, the scientific field of User Experience (UX) has emerged.User experience, as a whole, refers to a person’s overall experience about using aparticular product, system or service.

The organization Amazing Leaders have developed a prototype in order toimplement their future mobile application. The implementation of the applicationwill be executed by the IT-company VNTRS. VNTRS and the authors undertakethis bachelors thesis in order to study the characteristics of the prototype, withthe aid of concepts taken from the research area of UX, in order to understandwhat Amazing Leaders’ intended end-users have thoght to be the most importanttraits of the prototype in relation to the user experience. Using Hassenzahl’sUX framework and Laugwitz et al. characteristics of the user experience, theprototype was examined by use of surveys and focus groups.

Using the data collected from the surveys and focus groups, the most importantcategorization for the prototype could be established and recommendations onfuture work made.

Keywords: Usability, User Experience, prototype, user-centered design

Sammanfattning

Under de senaste decenniet har anvandandet av smarta mobiltelefoner okatkraftigt. Som ett resultat av detta har mycket forskning drivits inom omradetMDI (manniska datorinteraktion). Ur MDI, som studerar interaktionen mellanmanniska och dator, har forskningsomradet User Experience (UX) fotts. Pa ettgenerellt plan sa handlar UX-omradet om den helhetsbild som fas av en tjansteller produkt samt huruvida manniskor kommer att anvanda den och vad somattraherar anvandaren till att nyttja en produkt eller tjanst.

Organisationen Amazing Leaders har utvecklat en prototyp for en framti-da mobilapplikation som ska utvecklas av IT-firman VNTRS. VNTRS ochforfattarna har tagit sig an kandidatexamensarbetet for att, med hjalp av UXsom forskningsomrade, studera de egenskaper hos prototypen som AmazingLeaders’ slutanvandare har tyckt varit viktigast for anvandarupplevelsen. UtefterHassenzahls UX-ramverk och Laugwitz et al. egenskaper hos anvandarupplevelsenundersoktes prototypen med hjalp av enkatundersokningar och fokusgrupper.

Med hjalp av insamlad data fran enkaterna och fokusgrupperna kunde deviktigaste kategorierna for prototypen faststallas och en rekommendation omfortsatt arbete goras.

NyckelordAnvandbarhet, anvandarupplevelse, manniska-datorinteraktion, prototyp,anvandarcentrerad design

Innehall

1 Introduktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51.2 Uppdragsarbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61.3 Problemformulering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61.4 Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71.5 Mal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71.6 Samhallsnytta, etik och hallbarhet . . . . . . . . . . . . . . 71.7 Introduktion till metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81.8 Malgrupp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81.9 Avgransningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91.10 Disposition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

2 Teori . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112.1 Manniskocentrerad Design . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112.2 Anvandarcentrerad design . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112.3 Manniska- datorinteraktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112.4 User Experience . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122.5 Prototyper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152.6 Anvandartestning och utvardering . . . . . . . . . . . . . . . 162.7 UX-egenskaper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

3 Uppdragsgivare och resurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 213.1 VNTRS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 213.2 Amazing Leaders . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 213.3 AL1 - prototypen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

4 Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 234.1 Tillvagagangssatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 234.2 Litteraturstudie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 244.3 Enkatundersokning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 244.4 Fokusgrupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

5 Utforande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 275.1 Utformning av enkatundersokning . . . . . . . . . . . . . . . 275.2 Genomforande av enkatundersokning . . . . . . . . . . . . . 285.3 Utformning av fokusgrupp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 295.4 Genomforande av fokusgrupp . . . . . . . . . . . . . . . . . 305.5 Analysarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

6 Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

6.1 Tydlighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 336.2 Effektivitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 366.3 Palitlighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 396.4 Stimuli . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 436.5 Attraktivitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

7 Analys, sammansattning och rekommendationer . . . . . . . . . . . 517.1 Sammanstallning av resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . 517.2 Vad vi kan rekommendera som nasta riktning . . . . . . . . 547.3 Resultat fran utvardering av prototyp . . . . . . . . . . . . . 56

8 Diskussion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 598.1 Avgransningar av studien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 598.2 Kvalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 598.3 Spridningsmatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 608.4 Forbattringsomrade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

9 Slutsats och forslag till framtida arbete . . . . . . . . . . . . . . . . 639.1 Slutsats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 639.2 Forslag till framtida arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

4

1 Introduktion

Dagligen mots vi manniskor av olika mobila applikationer som vi interagerarmed, bade i arbetslivet och pa fritiden[1]. Saledes ar det viktigt att anvandarenkan interagera med applikationen pa ett naturligt och gynnsamt satt[2]. Foratt detta ska ske ar en av grundprinciperna att satta anvandaren i fokus[2].Genom att ta reda pa vad anvandaren tycker och vad som kan forbattraanvandarupplevelsen skapas ett storre varde for applikationen[3]. Oavsett omapplikationen ska anvandas av privatpersoner eller internt pa ett foretag sa gerinformation om anvandarupplevelsen en viktig och vardefull insikt som kan bidratill forbattringar[3].

1.1 Bakgrund

Manniska datorinteraktion (MDI) ar ett forskningsomrade som studerar inter-aktionen mellan manniska och dator[1]. Forskningsomradet etablerades pa tidigt60-tal men det var inte forran pa 80-talet som termen Manniska- datorinteraktionfick sin spridning[4]. Idag ses MDI och dess begrepp som en nodvandighet for attutforma interaktiva system[5].

Ett nyckelkoncept inom MDI ar anvandbarhet [4]. anvandbarhet i kontext tillMDI ar en matning pa hur val anvandaren kan interagera med eller anvanda ettsystem[1]. Anvandbarhet kan arbetas fram genom principer som effektivitet ochtillfredsstallelse hos anvandaren(Ibid).

Ett annat centralt begrepp som etablerats inom MDI pa senare tid ar UserExperience (UX). User Exprerience handlar om att satta anvandaren i fokus vidutveckling av en produkt. UX ar alla aspekter av slutanvandarens interaktion medforetaget, dess tjanster och dess produkter enligt Norman[6]. UX kan applicerasinom alla branscher, produkter eller tjanster, pa alla losningar dar anvandaren ari fokus[7]. UX som forskningsomrade syftar till anvandarens totala upplevelse aven produkt eller tjanst[8].

Da teknik har blivit sa pass etablerat i samhallet, dar interaktiva system har bliviten stor del av manniskans vardag, ar det viktigt att interaktionen med system skerpa ett gynnsamt satt for anvandaren[2]. Den storsta utmaningen systemutvecklarestalls infor ar vad som motiverar anvandaren till fortsatt nyttjande av systemet[9].Det ar manga faktorer som spelar in vid utveckling av ett lyckat interaktivtsystem. Bland dessa faktorer spelar anvandbarhet och UX en stor roll[9]. Genomatt utveckla system utefter ett manniskocentrerat perspektiv ar chansen storre attsystemet tillfredsstaller anvandarens behov och bidrar till fortsatt anvandning[10].

Interaktiva system och karakteriseras av ett signifikant antal interaktionermellan manniska och dator[11]. Nodvandiga egenskaper interaktiva system bor

5

innehalla ar anvandbarhet, lattbegripligt och framja till fortsatt anvandning [10].Interaktiva system ar saledes nagot som maste utga fran manniskocentreraddesign[12]. Manniskocentrerad design utgar fran fysiska och psykiska behovhos manskliga anvandare[13]. Manniskocentrerad design blandas ofta ihop medtermen anvandarcentrerad design[14]. Anvandarcentrerad design fokuserar pa endjupare analys av malgruppen och specifika egenskaper hos malgruppen. Densistnamnda designen ar nagot som fokuserats pa i denna rapport da applikationenkommer att anvandas av det som beskrivs som anvandarcentrerat.

1.2 Uppdragsarbetet

Kandidatarbetet utfors tillsammans med VNTRS [15] at Amazing Leaders [16].VNTRS ar ett konsultbolag som startades ar 2016 av fyra management konsulter.VNTRS har i nulaget (2018) 21 anstallda som arbetar med att hjalpa foretag attbygga innovativa digitala produkter. VNTRS arbetar bland annat tillsammansmed Amazing Leaders, som ar en av deras uppdragsgivare.

Amazing Leaders ar en organisation som grundades av industriledare. De coacharoch utbildar ledare i med syftet att oka ledareffektivitet. Ledareffektivitetenutvecklas med hjalp av metoder inom forskningsomradet EQ (Emotional Quotient/emotionell kvot) och coachningen gar ut pa att hoja denna kvot. AmazingLeaders avser i framtiden att erbjuda utbildningsprogram dar programmen delvisutfors digitalt via en app, eller dar digitala appar finns tillgangliga som hjalpmedelunder programmets gang. VNTRS och Amazing Leaders samarbetar idag for attuppna denna vision.

VNTRS har statt for utvecklingen av en prototyp. Denna prototyp skapades foratt testa olika koncept kring hur effektiva olika utbildningsmetoder var for slu-tanvandaren. Mycket av behovet som finns hos VNTRS och Amazing Leaders, irelation till detta arbete, ar baserat pa att fran Amazing Leaders prototyp kun-na dra slutsatser som ar nyttiga i det slutgiltiga arbetet - vilket ar att skapa enanvandarvanlig och anvandarcentrerad applikation.

1.3 Problemformulering

VNTRS, och i utstrackning Amazing Leaders, visste inte i vilken riktningutvecklingsarbetet skulle ske och gav upphov till denna studie. Detta arbetekan ge direktiv kring hur utvecklingsarbetet kan fullbordas for att uppna enanvandarcentrerad applikationsprototyp.

Kondenserat blir forskningsfragan foljande:

• Vad tycker slutanvandaren om prototypen?

6

• Hur forbattras anvandarupplevelsen for Amazing Leaders framtida applika-tion?

1.4 Syfte

Syftet med studien ar att testa anvandarupplevelsen pa Amazing Leaders’ prototypoch undersoka vilka egenskaper som ar viktiga enligt slutanvandaren.

1.5 Mal

Malet med studien ar att granska vilka egenskaper hos Amazing Leaders’ prototypsom ar viktiga for slutanvandaren. Det sker genom en enkatundersokning samtfokusgrupper for att forsta vad slutanvandaren anser vara mest vardeskapandeoch bristfalligt med prototypen. Malsattningen ar vidare att VNRTRS ska haforstaelse for vad som behovs prioriteras vid utveckling av en digitala applikation.

1.6 Samhallsnytta, etik och hallbarhet

Vanligtvis nar en applikation utvarderas fran ett manniska-dator perspektiv,gors forandringar i granssnittet. Med hjalp av denna studie kan forbattringarpa granssnittet goras, vilket leder till en mer gynnsam anvandarupplevelse avAmazing Leaders’ prototyp. Huruvida denna studie bidrar till en mer omfattadsamhallsnytta ar svart att diskutera inom ramarna av ett teknologiskt arbete.

Det som Amazing Leaders’ forsoker astadkomma genom sjalvledarskap och okadEQ har en positiv inverkan, om inte minst av slutmottagaren av applikationen. Iett storre perspektiv, ar de slutsatser vi drar i faltet MDI, oavsett hur sma ellerstora, bidragande till att utveckla och oka forstaelsen inom faltet, for andra elleross sjalva i framtiden. Applikationen kommer anvandas i utbildningssyfte och gerdar av vissa krav i form av etik. Anvandaren bor fa en objektiv syn pa EQ ochdessutom ratt och ovinklad information kring amnet.

Hallbar utveckling innehaller tre delar, den ekonomiska, den sociala och denekologiska utvecklingen[17]. Tillampningen av en applikation kan komma attminska det fysiska motet, exempelvis moten via videosamtal i telefonen, detmotsvarar ett mer miljovanligt alternativ da det minskar transportstrackor ochdarmed utslapp.

Direkta ekonomiska aspekter innefattar en direkt forbattrad verksamhet for badeVNTRS och Amazing Leaders. De kunder som de tar del av Amazing Leaders’tjanster har som mal att pa nagot satt forbattra sin verksamhet. Vare sig detta argivet som en positiv inverkan i ett perspektiv i samhallsnytta, etik och hallbarhetar svart att avgora. Manga foretag har idag, som del av affarsiden, som mal attbedriva en gron och samhallsetisk verksamhet bl.a genom att tillagna resurser tillCSR-relaterat arbete. Forhoppningar finns huruvida Amazing Leaders i framtiden

7

har ett selektivt tankesatt nar det galler deras kunder och samarbetspartners, ochvaljer att bras pa organisationer som tar hansyn till hallbar utveckling.

Det man kan argumentera for ar att en god anvandarupplevelse forbattrar enmanniskas upplevelse vid anvandning. Syftet med applikationen ar till stor del attfa manniskor att ma battre och att ledare aven ska forsta andra manniskor battre(se forskningsomradet EQ). Detta resonemang ar fortfarande pa en lokal niva. Ettbredare narrativ skulle kunna vara att lardomarna som kan fas av att utveckla envaldigt bra applikation for Amazing Leaders leder till att andra foretag aven kanta efter och fortsatta trenden att coacha och utbilda digitalt. Vare sig detta arpositivt eller negativt ar ett forskningsomrade i sig.

1.7 Introduktion till metod

For att uppna syftet med rapporten antas ett vetenskapsteoretiskt arbetssattsom kallas triangulering. Trianguleringen som metod innebar att flera metoderanvands i studien. Vi har anvant oss av litteraturstudie, enkatundersokningar ochfokusgrupper. Med den kollektiva kunskap som kan anskaffas genom triangule-ringen fors abduktiva resonemang for att dra slutsatser for att uppna rapportensmal.

En prototyp ar framtagen for detta andamal som ett metodredskap. Prototypenkallas lopande under rapportens gang Amazing Leaders’ Prototyp 1 (”AL1”). AL1ar central i denna rapport och har utvarderats med hjalp av bland annat fokus-grupper. I AL1 far anvandaren ett smakprov pa en ovning inom sjalvledarskap.Anvandarens upplevelse har bedomts efter Hassenzahls ramverk for UX[18]och egenskaper hos anvandarupplevelsen av Laugwitz et al.[19] som bedomeranvandarupplevelse efter fem attribut, namligen: Attraktivitet, Tydlighet, Stimuli,Palitlighet och Effektivitet.

AL1 ett redskap for metodvalen som gjorts. Det vi ville uppna med rapportenvar att ta lardom fran fokusgrupper samt med hjalp av kvantitativ datainsamling(enkatundersokningar) forsta vad som ar

1. Bristfalligt med prototypen, och2. Vad som anses vara bra med prototypen enligt slutanvandaren.3. Vad ar viktigast for anvandarupplevelsen for Amazing Leaders applikation?

1.8 Malgrupp

Vetrov[20] visar pa att skapandet av framgangsrika produkter har skett dar manvaliderar och loser ratt problem at ratt malgrupp och pa ratt marknad. Det vivisste var att Amazing Leaders hade ett stort fokus pa ledarskap och att deraskund-urvalsgrupp riktar sig mot ledare inom diverse foretagssektorer. Det vi ocksavisste var att applikationen kommer fokusera pa EQ och coachning/utbildning re-

8

laterat till detta falt, framst riktat mot sjalvledarskap och allman foretagsledning.

Vi valde att skilja mellan malgruppen for applikationen och malgruppen sombehovde skapas for att uppna de mal som satts for denna studie. Som namnthar en av malsattningarna varit att forsta vad som ar viktigt, i termer avanvandarvanlighet for Amazing Leaders’ slutanvandare utifran den befintligaprototyp som ar utvecklad. For att svara pa forskningsfragan for studien, seavsnitt 1.3 problemformulering, behovdes tva malgrupper. En malgrupp forenkatundersokningar och en for fokusgrupper.

Enkatundersokningens respondenter begransades till personer inom befintliga or-ganisationer och foretag som ville utvecklas, och var intresserade av begreppetEQ. De personer som valdes ut till att svara pa enkatundersokningen utsags tillen malgrupp da de i framtiden kan komma att vara anvandare av Amazing Lea-ders’ framtida applikation. I takt med att Amazing Leaders har en stor kundkretsbehovdes en avgransning goras. Urvalets avgransning baserades pa:• Alder• Bakgrund• Yrkesverksamma ar• Position i foretaget

1.9 Avgransningar

Avgransningar gjordes i form av inte implementera en ny prototyp utifran resul-taten fran fokusgrupperna samt enkatundersokningen. Denna avgransning gjordesfor att tidsramen for detta kandidatarbete inte skulle racka till for att gora en nyprototyp med forbattringar utifran resultaten fran metoderna. Inga losningar ellerkrav pa vad som ska implementeras i den framtida mobila applikationen presente-ras inte heller, detta ocksa pa grund av tidsaspekten. Det vi fokuseras pa i dennarapport ar saledes en utvardering av AL1 och vilken egenskap som ar viktigast hosden enligt slutanvandaren (se sektion 1.5 Mal).

1.10 Disposition

Kapitel 2 presenteras manniskocentrerad design, egenskaper kring UX ochprototyper. Det presenteras aven ett avsnitt om hur vi tolkar UX utifran teorin.

Kapitel 3 presenter uppdragsgivare och resurser som ar en bakgrund for attlasare ska forsta vad projektet ar baserat pa. Detta kapitel ger nodvandiginformation for att forsta vasentliga begrepp som exempelvis prototypen AL1,vilka uppdragsgivarna ar samt hur det iterativa arbetet har utforts.

I kapitel 4 presenteras metoden som anvants i denna rapport. Kapitlet inkluderaren forklaring av metodval samt for och nackdelar.

9

Kapitel 5 presenterar utforandet av arbetet, framforallt enkatundersokningen ochfokusgrupperna, och hur vi har fa fram resultatet.

I kapitel 6 redovisas resultaten fran bade enkatundersokningen och fokusgrupper-na.

I kapitel 7 sammanstalls resultatet fran enkatundersokningen och fokusgrupperna.Sammanstallningen forenklar presentationen av slutsatser, och generella rekom-mendationer redovisas.

I kapitel 8 diskuteras resultaten av studien. Det fors en diskussion om arbetet,dess kvalitet och dess avgransningar samt hur detta har paverkat studien.

Slutligen, i kapitel 9 redovisas slutsatsen om arbetet samt forslag till framtidaarbete.

10

2 Teori

I detta avsnitt presenteras teori for forskningsomradet UX och andra vasentligateorier for denna rapport. Manniskocentrerad Design, Anvandarcentrerad design,Manniska- datorinteraktion, User Expreience, Prototyper, Anvandartestning ochutvardering och slutligen Egenskaper presenteras i detta kapitel. Denna teori argrundlaggande for att kunna forsta begrepp som anvands i studien.

2.1 Manniskocentrerad Design

Manniskocentrerad design ar en process som har sina rotter i falt som datorve-tenskap, ergonomi och artificiell intelligens[21]. Det ar saledes inte en designstilutan en process som grundar sig pa information om manniskor som ska nyttja enprodukt[13].

Manniskocentrerad design utgar fran fysiska och psykiska behov hos manskligaanvandare[13]. Med det menas att anvandaren ska interagerar med en produkt el-ler tjanst pa ett sa manskligt satt som mojligt. Produkten eller tjansten tillgodoserbehov och formagor hos anvandaren och designen anpassas darefter[13]. ISO 9241-210 Ergonomics of human-centred system interaction beskriver manniskocentreraddesign som[22]:

”An approach for Systems design and development that aims to makeinteractive systems more usable by focusing on the use of the systemand applying human factors/ergonomics and usability knowledge andtechniques.”

2.2 Anvandarcentrerad design

Manniskocentrerad design blandas ofta ihop med termen anvandarcentrerad de-sign[14]. Anvandarcentrerad design fokuserar pa en djupare analys av malgruppenoch specifika egenskaper hos malgruppen. Detta ar en fas dar malgruppen spelarstor roll i designprocessen. De aspekter som bor tas till hansyn vid utformningav designen ar; specifik malgrupp, kon, alder, social status, utbildningsniva ochprofessionell bakgrund[12]. Utifran de aspekterna bor en djupgaende analys gorasoch specifika preferenser tas till hansyn. Dessa preferenser kan vara exempelvis;kanslomassiga och fysiska uppfattningsdrag samt nivaer av teknikmedveten-het(Ibid).

2.3 Manniska- datorinteraktion

Manniska- datorinteraktion (MDI) ar ett forskningsomrade som studerar inter-aktionen mellan manniska och dator[1]. Forskningsomradet etablerades pa tidigt

11

60-tal men det var inte forran pa 80-talet som termen Manniska- datorinteraktionfick sin spridning[4]. Idag ses MDI och dess begrepp som en nodvandighet for attutforma interaktiva system[5].

Forskningsomradet MDI har haft manga namn sa som; human factors, ergonomi,kognitiv ergonomi, manniska-maskin interaktion etc[23]. En battre etikett pa forsk-ningsomradet beskrivs av Pinker[24]. Han foredrar att kalla forskningsomradet”natural language”. Han havdar att ”natural language” refererar till beteendensom ar naturligt for manniskan, med eller utan extern hjalp, for informationspro-cessen samt hanterandet av naturliga symboler.

Anvandbarhet

Ett centralt begrepp inom manniska- datorinteraktion ar anvandbarhet. Begreppetar en matning pa hur val anvandaren kan interagera med eller anvanda ettsystem[1].

Nielsen definierar begreppet anvandbarhet i interaktiva system efter fem kvalita-tiva komponenter[25]:• Learnability: hur enkelt ar det for anvandaren att utfora enkla uppgifter?• Efficiency: hur snabbt kan uppgiften utforas nar anvandaren lart sig desig-

nen?• Memorability: nar anvandaren atervander till designen efter en period, hur

snabbt kan anvandaren aterkoppla till uppgiften?• Errors: hur manga misstag gor anvandaren och hur kan de ta igen sig efter

misstaget?• Satisfaction: hur behaglig kanns designen att anvanda?

Han menar att dessa komponenter ar viktiga for anvandbarheten av olika systemfor att anvandaren inte ska lamna eller overge systemet.

2.4 User Experience

Anvandarcentrerad design spelar en stor roll inom UX-omradet. User Experiencedirekt oversatt till svenska ar anvandarupplevelse; den personligt upplevdakanslan och tanken vid anvandning av en produkt eller tjanst[26]. Det innebar attUX ar en viktig del av den vardeskapande processen av en produkt eller tjanstoch har som mal att ge meningsfulla och bra upplevelser for anvandaren[27].Pa ett generellt plan handlar UX-omradet om den helhetsbild som erhalls av entjanst eller produkt samt huruvida manniskor kommer att anvanda den och vadsom attraherar anvandaren till att nyttja en produkt eller tjanst[26].

Det finns manga olika definitioner pa vad UX ar. En person som har haft enbetydande roll for forskningsomradet ar Norman som beskriver UX som foljande[6]:

”All aspects of the end-user’s interaction with the company, its

12

services, and its products. The first requirement for an exemplaryuser experience is to meet the exact needs of the customer, withoutfuss or bother. Next comes simplicity and elegance that produceproducts that are a joy to own, a joy to use. True user experience goesfar beyond giving customers what they say they want, or providingchecklist features. In order to achieve high-quality user experience in acompany’s offerings there must be a seamless merging of the servicesof multiple disciplines, including engineering, marketing, graphicaland industrial design, and interface design.”

Sammanfattningsvis handlar User Experience om alla aspekter av slutanvandarensinteraktion med foretaget, dess tjanster och produkter[6].

Som tidigare namnt har UX manga definitioner och en anledning till det ar attforskare anser att det ar ett komplext forskningsomrade[8]. Pa senare ar har detpastatts att UX ar dar affarsbehov och anvandaren mots, och genom att stallacentrala fragor sa som vad, varfor och nar vid utformning av en produkt samtatt fokusera pa att arbeta anvandarcentralt sa underlattas designprocessen(Ibid).

Interaktionsdesign ar ett ungt falt som fortfarande forsoker hitta sin plats blandandra systerfalt sa som informationsarkitektur (IA), industriell design (ID), visuell(eller grafisk) design, anvandarupplevelse (UX) design och human factors [9]. Figur1 klargor forhallandet mellan dem, enligt Saffers sa faller de flesta falt under UX,”disciplinen att titta pa alla aspekter”[9].

13

Figur 1: Saffers definition pa UX[9]

Norman[28] havdar att design kraver kunskap fran flera omraden vilket gorUX subjektivt och dess utvarderingsmetoder subjektiva. Dillon menar att denupplevda anvandbarheten och dess tillfredsstallande estetik ar tva kriterier sombehovs tas hansyn for att forsta User Experience, medan andra forskare menaratt fokus bor vara pa att arbeta med personen i sig[29]. UX-omradet tar tillhansyn att vardesatta anvandarens upplevelse av en produkt eller tjanst. Det kaninnebara att anvandaren gor ett stallningstagande av de estetiska aspekterna i endesign[30]. Det finns en vaxelverkan mellan hedonistiska faktorer och helhetsupp-levelser av system(Ibid).

Var syn pa User Experience

Enligt Bargas[26] ar User Experience den personligt upplevda kanslan kring enprodukt eller tjanst, vilket ocksa ar sattet vi har definierat UX pa. Da det arviktigt att anvandaren kan interagera med en produkt eller tjanst pa ett sa enkeltsatt som mojligt sa ar en av grundprinciperna att satta anvandaren i fokus. Dettaar nagot vi samtycker med da manga foretag tenderar att implementera tjansterutefter sina egna behov istallet for anvandarens[31]. Detta leder till funktionalite-ter som inte tar hansyn till anvandarens behov och tjansten/produkten riskeraratt inte bli nyttjad.

Det ar viktigt med en tydlig distinktion mellan anvandbarhet och UX. De harmycket gemensamt, men UX tar till hansyn att vardesatta anvandarens upplevelse

14

av produkten och dess vilja att nyttja den. Detta kan innebara att anvandaren tarett stallningstagande runt dess estetiska tilltal, det vill saga om den ar valdesignadoch om anvandaren upplever att den ar hedonistiskt tillfredsstallande. Det finnssamband dar en god anvandbarhet har influerad testpersonens asikt om denupplevda estetiken[32]. Tuch et al. pastar att en vaxelverkan mellan hedonis-tiska faktorer och helhetsupplevelser av system existerar[30]. Det ar viktigt atticke-funktionella inslag av en produkt tas till hansyn, dar det forekommer endistinktion mellan anvandbarhet och UX.

2.5 Prototyper

Att fa en design perfekt vid forsta forsoket ar orimligt, darfor anvands prototyperi ett tidigt skede for att utvardera design och funktionalitet[33]. For att fa en godanvandarupplevelse behover en testmodell utformas. I dess tidigaste skede, innanutveckling av kod gors, skapas skisser eller low-fidelityprototyper[32]. Gualtieri[32]foresprakar att utforma (designa) ett koncept i ett tidigt skede och ta hjalp avslutanvandare for att utveckla designen vidare (las mer om detta i sektion 2.6Anvandartestning och utvardering). Vad en prototyp ar kan skilja sig oerhort,fran att vara en valutvecklad interaktiv prototyp till en skiss pa ett papper[34].

Houde och Hill anser att en prototyp ar nagot som ar till for att utforska ochkonkretisera en design[34]. De havdar att det ar en etablerad metod for attrepresentera design i dess olika stadier och for att utforska olika designmojligheter.Emellertid ar interaktiva system komplexa dar det kan vara svart att skapaprototyper av en hel design(Ibid).

Modellen i figur 2 ar utformad for att enkelt kunna peka ut aspekter som arviktiga i en interaktiv prototyp samt att ingen del ar mer eller mindre nodvandigan den andra[34]. Malet ar att vid ett designproblem (oberoende av storlek ellerdess omfang) ska modellen behandlas som ett hjalpmedel for att separera problem.Detta for att forsta de fragor varje klass sekventiellt stalls infor. De tre aspekternamodellen bestar av ar[34]:• Rollen• Hur den ser ut och kanns• Implementationen

Med ”rollen” syftar de till fragor om funktionaliteten. ”Hur den ser ut och kanns”har att gora med den konkreta upplevelsen om anvandarens estetiska intryck ochhur anvandaren anser att den kanns. Med ”implementation” syftar Houde och Hilltill fragor angaende tekniken och det som de kallar for UI (User Interface).

15

Figur 2: Figur fran What do Prototypes Prototype? avStephanie Houde och Charles Hill[34]

Genom att explicit fokusera pa vissa designfragor kan en prototyp lattare utformasoch implementeras. De fragor man ska stalla sig, enligt Houde och Hill ar[34]:• Vilken roll kommer de att spela i anvandarens liv?• Hur ska de se ut och kannas?• Hur bor de genomforas?

2.6 Anvandartestning och utvardering

Olika metoder har utvecklats for att stodja manniskocentrerad ochanvandarcentrerad design[14]. En metod ar bland annat anvandartestning.

Anvandningstest ar en central metod inom UX och har som syfte att sattaslutanvandaren i centrum. Grunden for anvandningstest ar att undersokaom prototypen eller produkten uppnar kriterierna for god anvandbarhet ochanvandarupplevelse for slutanvandaren[32]. En riktlinje som Gualiteri gar in paar att inte lita pa nagon, utan testa allt, dar testresultat kan ge konkreta vardenoch vasentlig riktning av ett projekt(Ibid).

Nar en digital plattform formas bor anvandningstest forekomma i ett tidigt skedefor att na forvantningarna som en anvandare har pa produkten[32]. Gualtieripastar att anvandningstest ger resultat som kan ge riktlinjer som ar essentiellavid utformningen av applikationen. Han namner att det ar enkelt att forvaxlakunden och slutanvandaren, da dessa nodvandigtvis inte delar samma behov ellermal. For att kunna utfora anvandartester kravs nagot att testa pa, sa som enmodell, prototyp eller del av en applikation(Ibid).

Ett problem, som ar viktigt att ha i atanke vid utformning av ett anvandartest,ar att den del/modell eller prototyp som testas pa anvandaren bor vara valfungerande dar funktionaliteten inte ska vara begransad till den utstrackning att

16

det paverkar det estetiska tilltalet[32]. Det ar viktigt att icke-funktionella inslagav en produkt tas i aktning vid anvandartester, dar det gors en distinktion mellananvandbarhet och anvandarupplevelse. Det ar darmed viktigt att vara tydligmed syftet av anvandartestningen, sa att fokus inte laggs pa funktionalitet utansnarare pa helhetsbilden av anvandarupplevelsen.

Enligt Benyon [35] ar det viktigt att forsta att en undersokning i form av intervjueller enkat inte ar tillracklig, utan detta ska ske i kombination med observationfor ett korrekt resultat(Ibid).

En typ an anvandningstest ar fokusgrupper. Det ar en kvalitativ forskningsteknikdar en mindre grupp deltagare uppmanas att diskutera sina asikter, ideer, tankareller uppfattningar om en produkt eller tjanst[36]. Syftet ar att fa feedback pa pro-dukten eller tjansten[37]. Fokusgrupper har en moderator som ar samtalsledare ochen observator. Moderatorn har i uppgift att stalla diskussionsfragorna samt att le-da diskussionen i ratt riktning. Moderatorn tillhandahaller exempelvis en prototyppa produkten eller tjanst som underlag for diskussionen. Prototypen fran testasav deltagarna som sedan diskuterar kring den utefter ett antal forvalda fragor[36].En fokusgrupp bor ha 5-10 deltagare for att diskussionen ska vara optimal[38].

2.7 UX-egenskaper

Manniskocentrerad design och anvandarcentrerad design ar metoder som kananvandas vid utformning av ett system. Da UX definieras pa manga olika satt sakan det vara en trygghet att luta sig mot ett studerat och testat ramverk.

Vilka egenskaper som anvandarupplevelsen kan besta av ar nagot som anvants idenna studie. Med egenskaper menar vi specifika egenskaper inom UX som ser tillhedoniska och ergonomiska kvalitetsaspekter. Egenskaperna anvands for att kunnautvardera ett system utifran ett anvandarperspektiv. Egenskaperna som anvandshar tagits fram av Laugwitz, Held, och Schrepp’s artikel ”Construction and Eva-luation of a User Experience Questionnaire”[19] Laugwitz et al. i sin tur utgickefter ett teoretiskt ramverk inom User Experience [39]. Ramverket ar framtagetav Hassenzahl och syftar till att gruppera tva olika kvalitetsaspekter: ErgonomiskKvalitet (EQ) och Hedonisk Kvalitet (HQ)(Ibid). Ramverket sarskiljer pa upplevdergonomisk kvalitet och upplevd hedonisk kvalitet. Detta anvands sedan for attkunna utvardera hur attraktiv ett system ar, enligt Hassenzahl.

Uppkomsten av Hassenzahls ramverk grundar sig pa anvandbarhet dar han menaratt anvandbarhet inte tillgodoser faktorer om huruvida ett system ar rolig attanvanda [39]. Han menar ocksa att anvandbarhet inte tar hansyn till preferenservad det galler anvandarnas tillfredsstallelse. Darfor foreslogs en ny modell sominkluderade ”hedonisk kvalitet”(Ibid).

Ergonomisk- och hedonisk kvalitet ar tva begrepp som sammanfattar olika

17

kvalitetsaspekter hos anvandarupplevelsen[39]. Ergonomisk kvalitet innebar att setill de malorienterade eller arbetsorienterade aspekterna i designen av en produkteller tjanst(Ibid). En hog ergonomisk kvalitet innebar att anvandaren kan nauppgiftsorienterade mal pa ett effektivt satt[39]. Hedonisk kvalitet syftar till vadanvandaren tycker om produktens estetik eller attraktivitet(Ibid).

Ergonomisk och hedonisk kvalitet bor saledes tas till hansyn vid en undersokningav en ett system utifran ett anvandarperspektiv[19]. Enligt detta antagande boren produkt undersokas utifran tva indelningar av anvandarupplevelsen enligtLaugwitz, Held, och Schrepp[19]:• den uppfattade attraktiviteten (HQ) och• den uppfattade kvaliteten pa relevanta aspekter (EQ).

Vilka egenskaper anvandarupplevelsen kan besta av har tagits fram av Laugwitz,Held, och Schrepp[19]. Dessa arbetades fram med hansyn till UX-ramverket avHassezahl[19] for att fa fram foljande fem egenskaper som tar hansyn till EQ ochHQ. Tillslut kom de fram till fem egenskaper[19]:• Tydlighet• Effektivitet• Palitlighet• Stimuli• Attraktivitet

Dessa egenskaper har vi anvant som grund till var analys och utvardering pa AL1prototypen.

Hedoniska kvaliteter

Hedoniska kvaliteter syftar till vad anvandaren tycker om produktens estetikeller attraktivitet[39]. I detta arbete betyder hedoniska kvalitetsattribut uppgiftersom inte ar arbetsorienterade och faller under egenskaperna attraktivitet ochstimuli [40]. Ett exempel pa attribut kan vara en produkt som ar modern ochinspirerande att anvanda, men aven vad som far anvandaren att fortsatta anvandaprodukten rent motivationsmassigt[19]. For att en produkt ska vara stimulerandekravs det att produkten framjar individers kompetensutveckling samt ger nyamojligheter och insikter[41].

Med andra ord sa syftar alltsa hedoniska kvalitetsaspekter om en produkt ar in-bjudande, ambitionen att vilja nyttja den och framjar till fortsatt anvandning[42].Detta, menar Heijden, kan goras genom att innefatta bilder, farger och smakfulldesign i produkten[42]. Nagot Heijden[42] ocksa talar for ar att en produkt arlattare att anvanda ju mer estetiskt tilltalande den ar.

Ergonomiska kvaliteter

Till skillnad fran de hedoniska kvaliteterna sa ser ergonomiska kvaliteter tillde malorienterade eller arbetsorienterade aspekterna i designen av en produkt

18

eller tjanst[39]. Det innebar alltsa aspekter som har med anvandarens mal attgora. I studiens sammanhang faller ergonomiska kvaliteter under egenskapernatydlighet, effektivitet och palitlighet [40]. Detta kan exempelvis handla om huruvidaanvandaren forstar vad som forvantades av dem for att kunna starta eller gavidare i ett system, men aven hur pass latt eller svart det ar for anvandarenatt utfora enkla uppgifter och forsta symboler och knappar menar Hassenzahl.Typiska attribut for system med ergonomiska kvalitetsaspekter ar anvandbarhet,kontrollerbarhet och premisser som uppfyller givna beteendemal[40].

Viktigt att ha i atanke ar att en produkt inte nodvandigtvis maste ha bada kvali-tetsaspekterna for en god anvandarupplevelse. Detta beror pa syftet med produk-ten och hur den ska anvandas[40]. I studien anvands bade hedoniska och ergono-miska kvalitetsattribut. Detta for att applikationen avser bade hedoniska och ergo-nomiska kvalitetsaspekter, det vill saga malorienterade uppgifter och framjandettill fortsatt anvandning.

Argument till val av egenskaper

Beroende pa anvandningsomradet av en applikation stalls olika krav pa den, dessakrav beror anvandarupplevelsen[6]. Ett exempel kan vara bankapplikationer,som har med transaktioner, betalningsmetoder eller pengar att gora. I en sadanapplikation har anvandaren hoga krav pa tydlighet sa att funktionaliteten intestors(Ibid). Anvandaren behover i detta fall uppleva att applikationen ar palitlig,dar utseendet (attraktiviteten) inte ar ett hogt krav(Ibid). Som Hassenzahl pastar,nar en anvandare gor en utvardering av en applikation sa vags olika egenskaper invid bedomningen. Karat, Lindgaard och Bassat[43][44][45], menar att designtekni-ken har en inverkan pa preferenser hos anvandaren. Bade syftet med applikationenoch vad slutanvandaren anser vara viktigast for anvandarupplevelsen ska fast-stallas[46].

19

20

3 Uppdragsgivare och resurser

I det har kapitlet gar vi in djupare pa vilka uppdragsgivarna ar, samt den prototypvi har anvant oss av. Kapitlet ska ge dig som lasare en bakgrund for att forstarapporten battre.

3.1 VNTRS

VNTS ar ett konsultbolag som har sin bas i Stockholm. VNTRS grundades av fy-ra managementkonsulter. Visionen ar att hjalpa entreprenorer samt stora foretagmed innovativa digitala produkter och tjanster. VNTRS har i nulaget, Maj 2018,21 anstallda. Bolaget bestar konsulter som har erfarenhet inom iOS-utveckling,Android-utveckling, Frontend-utveckling, Backend- och UX/ UI-utveckling till-sammans med personer som arbetar med marknadsstrategi. Malet med arbetetar att utveckla en del i eller en hel digitala produkt eller tjanst, beroende pa be-hov och uppdrag. VNTRS har utvecklat digitala produkter sa som Byt Grej, Zipo,SUNI och BakingHood och har arbetat med bolag som Office Depot, NRK ochHusbanken[47].

3.2 Amazing Leaders

I den har studien ar uppdragsgivaren Amazing Leaders, de arbetar med attmojliggora framgangsrikt ledarskap med hjalp av individers emotionella intelli-gens. De jobbar med kunder som exempelvis Telia, SEB och Adidas. TermenEQ-smart ar en central del i arbetet dar de tillsammans med diverse ledar-skapsprogram vill oka individers emotionella intelligens. Malet med emotionellintelligens handlar om formagan att kunna kanna igen och kontrollera kanslorhos en sjalv och andra, for ett mer fordelaktigt ledarskap. Amazing LeadersEQ-ramverk ar baseras pa psykologen Martyn Newmans definition och forskningkring EQ[48]

Amazing Leaders menar pa att man kan genom EQ kan astadkomma att uppnaeffektiva team dar ledare kan ta hjalp av EQ for att uppna ledareffektivitet. Dehar tjanster som individuell coachning, teamutveckling, ledarskapsprogram ochkarriarcoachning for att namna nagra. De utbildar individer inom EQ genomdigiloga processer, dar manskliga moten ager rum med digitalt stod. Med hjalp avden forskning som finns inom EQ har de mojliggjort att mata resultat kopplat tillderas kunders KPI:er (Keep Performance Index). Idag har rapporter och resultatvisat pa att emotionellt starka manniskor ar battre ledare som i sin tur skapareffektivare och konkurrenskraftigare foretag. [48]

21

3.3 AL1 - prototypen

Den prototyp som anvants i denna studie har utformats av Amazing Leaderstillsammans med VNTRS. AL1 innehaller i sin helhet en video pa en av AmazingLeaders’ coacher, Ursula. Syftet med prototypen var att fa en inblick i hur denframtida applikationen skulle komma att se ut. Prototypen inleds med att Ursulatalar informativt om varderingar. Anvandaren far stegvis svara pa olika fragorunder videons gang. Anvandaren far svara pa fragor genom att klicka i forvaldaalternativ pa en skala samt genom att sjalv skriva i sina svar. I slutet visas en grafsom ska representera dina varderingar baserat pa vad du som anvandare har svarat.

Figur 3: Bild pa AL1 som visar olika svarsalternativ

Prototypen har som mal att anvandas i syfte for att testa anvandarupplevelsen,det vill saga den overgripande interaktionen som en testperson har med proto-typen. Beslaktade testomraden som anvandbarheten utesluts fran prototypensandamal. Detta eftersom det fanns en risk att prototypen hade brister ochdarfor utbildades testpersoner kort om distinktionerna mellan anvandbarhet ochanvandarupplevelse.

22

4 Metod

I den har delen av uppsatsen presenteras metodvalen som ar relevanta for studienoch anledning till varfor de valdes. For att fa en bred uppfattning om anvandarensuppfattning av AL1 genomfordes denna studie enligt triangulering: litteraturstudie,fokusgrupper och enkatundersokningar.

4.1 Tillvagagangssatt

Syftet med studien var att undersoka anvandarupplevelsen av AL1-prototypen.Det var viktigt att metodvalet var tydligt och konkret, dar uppsattningen av kravfor studien bemottes och dar aspekter fran litteratur och forskningsomradet togsi atanke.

Triangulering anvandes for att oka validiteten i studien och har bestatt av litte-raturstudie, fokusgrupper samt en enkatundersokning [49]. En teoretisk bakgrundkravdes for studien samt for att kunna valja relevanta utvarderingsmetoder,darfor genomfordes en litteraturstudie. Den teori som vi ansag var mest relevantfor studien efter att ha analyserat teorier vid liknande forskning var Hassenzahlsramverk[39] samt Lauqwitz et al. egenskaper hos anvandarupplevelsen[19] (las merom ramverket och egenskaperna under Egenskaper i sektion 2.7). Efter insamlingoch analys av data av enkatundersokningen upptacktes det att kompletterandedata behovdes for att tacka studiens fragestallningar. Nagot som togs i atankeunder studiens gang var konceptet ”gap-filling”. Detta innebar att en ansatsverkstalls for att forbattra studien nar undersokningen upptacks vara otillracklig.Detta ger i sin tur upphov till obesvarade fragor eftersom att det funnits ettspektrum som inte problematiserats eller ifragasatts. Darav prioriterades detta istudien och genom triangulering efterstravades det att undvika det som Alvessonet al. kallar ”gap-filling”.

En enkatundersokning samt anvandartester i form av fokusgrupper anvandes forinsamling av data. Dessa metoder genomfordes pa slutanvandaren(malgruppen).Resonemanget till varfor fokusgrupper och enkatundersokning utsags som relevan-ta metoder var for att fa mojligheten att behandla kvantitativ data tillsammansmed en kompletterande kvalitativ data. Vi valde att arbeta pa ett abduktivtarbetssatt. Langendoen beskriver abduktion som[24]:

”Abduktion rymmer kunskapsfilosofiska teorier om manniskan, verk-ligheten och relationen dem emellan, men ar ocksa en forskningsmetodsom bygger pa att upptacka det ovantade, stamma av det mot befintligkunskap, skapa ny forstaelse som sedan provas genom nya iakttagelseri en levande och standigt pagaende process”

En stor del av arbetet har varit att dra slutsatser fran givna premisser, vilketar anledningen till ett abduktivt arbetssatt. Darfor togs beslutet att arbeta med

23

ramverket skapat av Hassenzahl[39] och ar varfor egenskaperna ar central i dennarapport.

4.2 Litteraturstudie

Vid studiens start genomfordes en grundlig litteraturstudie for att fa nodvandiginformation om anvandbarhet och UX. Relevant litteratur togs fram i form avbocker och artiklar. I ett tidigt skede utforskades framst erkanda bocker inomomradet, sa som: Designing Interactive Systems by Benyon (2010), The designof everyday things by Norman (2002) och Human-computer interaction by Sergul(2006). Den har ordningen var fundamental for att fa ratt information omomradet. Forskning om UX omradet togs fram genom en grundlig studering avrelevanta artiklar som exempelvis Gualiteri Best Practices In User Experience(UX) Design (2001) och The Effect of Perceived Hedonic Quality on ProductAppealingness av Marc Hassenzahl(2001).

Syftet med litteraturstudien var ocksa att finna specifik information som varnodvandig for att genomfora studien. Ett antal databaser anvandes for att hittaartiklar och journaler; ACM, Google Scholar, DIVA portalen och IEEE. Processengick ut pa att soka pa nyckelord som kunde ge vasentliga traffar av artiklar.De nyckelord som anvandes vid sokningen var bland annat; Human ComputerInteraction , Usability, User Experience,UX, HCI + Usability + User Experience,UX + Questionnaire.

Den kallkritiska analysen i studien genomfordes med hjalp av skolverkets riktlin-jer[50]. Dessa riktlinjer avser att undersoka kallans akthet. De punkter som togs iatanke vid den kallkritiska analysen var[50]:• Finns nagot syfte med publiceringen?• Ar informationen trovardig?• Stammer det med vad du redan vet?• Hittar du nagot budskap?• Finns dolda budskap?• Gar fakta att kontrollera?• Saknas uppgifter?

Dessutom genomfordes en jamforelse mellan olika kallor som behandlade sammaamne, for att undersoka kallans akthet och sa att det inte fanns personliga bud-skap eller vinklad information. Sokningen avslutades da tillrackligt med relevantinformation togs fram for att ta hjalp av utvarderingsmetoderna.

4.3 Enkatundersokning

Enkatundersokningar som metod ar vanligt for att fa snabba svar i en studie. Rentteoretiskt kan det anses vara enkelt att genomfora, i och med att processen attskicka ut enkater till ett antal individer och invanta svar kan anses vara enkel[51]. I

24

praktiken ar det inte lika enkelt att fa svar som kommer att ge vardefull feedback.Sadana fragestallningar kraver planering, eftertanke och noggrannhet[52].

Ett tydligt mal maste darmed sattas for undersokningen[53]. Fragor behover varastallda pa ett sadant satt att alla respondenter uppfattar dem lika. Det betyderatt tydlighet ar en viktig faktor vid utformning av en enkat. Ett tillvagagangssattkan vara att anvanda olika varianter pa samma fraga, det vill saga upprepasamma fraga fast omformulerat pa ett annat satt[54]. Tydligheten pa fragorna aren faktor som paverkar huruvida engagerade respondenten blir i enkaten[54]. Omfragorna ar stallda pa ett otydligt satt ar risken stor att respondenten overgerenkaten[53], vilket ar en klar nackdel da det ger upphov till ett bortfall avrespondenter som kan vara viktiga for studien.

En stor fordel med enkatundersokningar ar att undersokningen kan na ut till ettstort urval av manniskor da det ar enkelt att skicka ut undersokningen digitalt viawebben[54].

4.4 Fokusgrupper

For att angripa studiens forskningsfraga, se sektion 1.3 Problemformulering,fran flera synvinklar och dessutom fordjupa resultatet fran enkatundersokningenhar vi valt att samla in kvalitativ data genom fokusgrupper. Fokusgrupper aren systematiserad gruppintervju[55]. Syftet med fokusgrupper ar att en gruppmanniskor diskuterar ett amne, sa som en reklamkampanj, en produkt elleren tjanst. Deltagarna far sjalva diskutera med varandra utifran egna erfaren-heter och uppfattningar. Vid anvandandet av fokusgrupper fas inte bara dataom vad en grupp individer tycker och tanker, utan aven information om varfor[55].

Den stora fordelen med fokusgrupper ar att det sker en interaktion emellandeltagarna sjalva. Vid en intervju star den som intervjuar i centrum och inter-aktionen sker mellan intervjuare och respondent, jamfort med en fokusgrupp,dar deltagarna uppmuntras att dela med sig av sina synpunkter samt att lyssnapa de andra deltagarna. Ett av malen ar att en diskussion sker sinsemellandeltagarna, dar ett utbyte av tankar och uppfattningar gors. Morgan havdar attfokusgruppers interaktion mellan deltagarna sjalva ar lika mycket en fallgrop somstyrka[56]. Det som kan ske ar att nagra deltagare dominerar diskussionen. Detar darfor det viktigt att en observerande samtalsledare ar pa plats[57]. Detta foratt lata alla komma till tals och styra diskussionen sa den faller inom ramarna forforskningsomradet och foljer en rod trad[58].

For en storre forstaelse av slutanvandaren ar fokusgrupper en mycket lampligmetod att anvanda, da en storre forstaelse for anvandaren skapas genom att re-spondenterna diskuterar och resonerar kring ett visst amne[56]. Fokusgruppensdeltagare kan antingen enas eller sa kan uppfattningen skilja sig at. Vi vill i varstudie lyfta denna interaktion da den ar central i var forskningsfraga, dar det

25

kan bidra till en forbattrad slutprodukt[59]. Genom att undersoka interaktionenmellan deltagarna och i den bemarkelsen observera och konstatera utmaningar,nojdhetsfaktorer eller problem sa kan resultat tas fram som i sin tur mojliggor attforbattringar kan ske.

26

5 Utforande

I det har kapitlet beskrivs det praktiska tillvagagangssattet av metod och resultat.Forst presenteras utformningen av enkaten som anvandes i denna studie foljt avgenomforandes av denna. Fokusgrupperna beskrivs analogt.

5.1 Utformning av enkatundersokning

Nar enkatundersokningen utformades anvandes Laugwitz, Held, och Schrepp’sstudie ”Construction and Evaluation of a User Experience Questionnaire” somriktlinje och mall[19]. Den anvandes som mall eftersom studien var avsedd forapplikationer sa som var. Det vill saga extraheringen av information fran enbefintlig produkt/prototyp. Anvandarupplevelsen delas upp i delar vilket vi tagitfran Laugwitz et al. och som vi kallar for egenskaper(se mer om detta undersektionen Egenskaper 2.7)(Ibid).

Boynton och Greenhalgh[54] havdar att en nyckelpunkt nar man utformarett frageformular ar att anvanda tidigare validerade formular. Saledes varutgangspunkten ”Construction and Evaluation of a User Experience Questionnai-re” till fragorna. Sedan formades en enkat med fragor for att fa svar pa det sombesvarade forskningsfragan i studien.

Egenskaper

Eftersom fragor ofta ar vinklade kan samma fraga stallas pa olika satt for attfa ett mer exakt svar. Det var pa detta satt som fragorna arbetades fram enligtLaugwitz et al.[19]. Skalan ar fran 1 till 6 dar respondenten kan valja ett alternativpa varje fraga. Varje egenskap hade liknande fragor som stalldes pa olika satt foratt sakerstalla respondentens svar och sen kunna ta fram en totalbedomning paden anvandarupplevelsen av AL1 (se hela enkaten i Bilaga B). Las mer om dettaunder avsnitt Egenskaper 2.7. Nagot som klargjordes for enkatdeltagarna var ivilket kontext en fraga stalldes under. Det vill saga, respondenten hade hela tidenforstaelse over vilken typ av kategori fragan var relaterad till.

Fragorna som stalldes i enkatundersokningen var:1. Attraktivitet:

Jag upplever att prototypens totala intryck ar:• Ful/Snygg• Irriterande/Angenam• Otrevlig/Tilltalande

2. Effektivitet:Mitt totala intryck av prototypen ar att den gar/ar:• Langsam att anvanda/Snabb att anvanda• Ineffektiv/Effektiv

27

• Opraktisk/Praktisk• Rorig/Valorganiserad

3. Palitlighet:Jag upplever prototypen som:• Oforutsagbar/Palitlig• Komplicerad/Enkel• Forvirrande/Tydliga instruktioner

4. Tydlighet:Jag upplever prototypen som• Svar att forsta/Latt att forsta• Hammande/Underlattande• Oviktig/Viktig

5. Stimuli:Jag upplever prototypen som• Omodern/Modern• Oinspirerande/Inspirerande• Jobbig/Bekvam

I bilaga B kan det fullstandiga frageformularet hittas.

5.2 Genomforande av enkatundersokning

Enkaten skapades i Google Forms[60], detta for att det ar ett enkelt system forutformning av en enkat. Dessutom ar enkaten mycket enkelt att sprida med hjalpav en lank. Nar utkastet till enkaten var fardigstallt sa testades den pa ett antalutomstaende personer. De fick ga igenom AL1-prototypen och svara pa enkaten.Efter testningen strukturerades enkaten efter feedbacken som samlades in.

Enkaten skickades ut till relevanta personer (las mer om detta i Malgrupp(Urval)), via Linkedin och e-mail. I beskrivningen presenterade vi vilka vi var ochsyftet med enkaten. Enkatundersokningen genomfordes digitalt tillsammans medprototypen och tillhorande fragor om den.

Malgrupp (Urval)

Malgruppen for respondenter har varit potentiella slutanvandare till appli-kationen. Nar urvalet av personer som skulle fa mojligheten att svara paenkatundersokningen gjordes kom vi fram till att personer inom en organisationsom vill lara sig mer om EQ var de som var lampliga for att svara pa enkaten.

Urvalet har utgatt fran Amazing Leaders’ kontakter och varit ett snobollsurval.

28

Snobollsurval ar ett icke-slumpmassigt urval av personer som tas fram med hjalpav tidigare valda personer. Det forsta urvalet av personer anvands for att letasig fram till andra personer som kan vara med i urvalet[61]. Detta var lampligtda Amazing Leaders har haft ett brett natverk dar de i sin tur vetat andra sompassar malgruppen. Enkaten skickades ut till sammanlagt 50 personer.

5.3 Utformning av fokusgrupp

Nar vi utformade fokusgrupperna vill vi fa svar pa hur anvandaren upplevdeprototypen. Vi ville fa fram helhetsupplevelsen och spekulera kring framtidaforbattringar, vilket har varit utgangspunkten for var studie. For denna typ avstudie kom vi fram till att utformningen bor ha en samtalsledare och darforlampar sig semi-strukturerade och ostrukturerade intervjuer bast[57].

En semi-strukturerad intervju innebar att fragor skrivs som ettbedomningsunderlag dar det under intervjuns gang kan fraga relevanta foljdfragor.Detta lampade sig i var studie da vi ville skapa kanslan av ett samtal[49]. Ostruk-turerade intervjutekniker utgar daremot fran ett blankt papper, dar respondentenfar styra samtalet[62]. En vaxelverkan mellan dessa metodiker ansags passa bastda den ostrukturerade intervju-tekniken gor att forskaren kan vara moderatormed syfte att ingripa sa lite som mojligt under intervjun for att tillata gruppenatt diskutera fritt.

Genom att utfora enkatundersokningarna forst fick vi forutsattningarna attupptacka vilka omraden i var forskning kring UX pa AL1-prototypen som var”gap-filling” (vad ”gap-filling” innebar se avsnitt Metod 4.1)[63]. Med dettai atanke kunde vi sedan bredda fragorna som stalldes i fokusgrupperna kringAL1-prototypen.

Egenskaper

Precis som enkatundersokningarna foljer fokusgrupperna egenskaperna namndaav Laugwitz et al[19]. Med studien hade vi som malsattning att ha ett kvalita-tivt tillvagagangssatt for att komplettera enkatundersokningens resultat. Forefragorna besvarades fortydligades egenskaperna och korta presentationer om deolika kategorierna gjordes. Las mer om detta under sektionen Egenskaper 2.7.

Fragor som stalldes pa fokusgrupp tillfallena var:

1. Attraktivitet

• Vad tycker du om det allmanna utseendet av prototypen, ar den inbju-dande att anvanda rent utseendemassigt?• Varfor?

29

• Varfor inte?• Vad var bra och varfor?• Vad var daligt och varfor?• Hur viktigt ar det for din anvandarupplevelse? Rosta fran 1-10, skriv

ditt svar pa denna lapp2. Tydlighet

• Hur tydlig ar prototypen, ar det latt att forsta vad som forvantas av digsom anvandare? Ar det latt att forsta hur man tar sig till nastkommandesteg?• Varfor?• Varfor inte?• Vad var bra och varfor?• Vad var daligt och varfor?• Hur viktigt ar det for din anvandarupplevelse? Rosta fran 1-10

3. Palitlighet• Hur palitlig(kanns den serios/oserios) kanns prototypen? Kanns den

trovardig? Kanns den komplicerad eller enkel?• Varfor?• Varfor inte?• Vad var bra och varfor?• Vad var daligt och varfor?• Hur viktigt ar det for din anvandarupplevelse? Rosta fran 1-10.

4. Stimuli• Hur modern ar den, ar den “i tiden”? Kanns den rolig/stimulerande att

anvanda?• Varfor?• Varfor inte?• Vad var bra och varfor?• Vad var daligt och varfor?• Hur viktigt ar det for din anvandarupplevelse? Rosta fran 1-10.

5. Effektivitet• Hur effektiv och snabb kandes den? Var den praktisk och organiserad?• Varfor?• Varfor inte?• Vad var bra och varfor?• Vad var daligt och varfor?• Hur viktigt ar det for din anvandarupplevelse? Rosta fran 1-10.

5.4 Genomforande av fokusgrupp

Vi drog slutsatsen att ha tre olika tillfallen for fokusgrupper. Att valja just treolika tillfallen baserades pa att vi ansag att det var tillrackligt och heltackandefor denna studie. Fokusgrupperna skedde i Amazing Leaders lokaler. For attgenerera en positiv ton och oka intresset hos deltagarna samt for att sakerstallaatt deltagarna dok upp anordnade vi ett frukosttillfalle, lunchtillfalle och ett

30

kvallstillfalle. Under dessa tillfallen bjods det pa mat och dryck.

Ett mindre antal deltagare anvandas till fokusgrupperna. Vi kom fram tillatt fem personer i varje fokusgrupp var optimalt. Detta for att det skulle gedeltagarna mer utrymme for diskussion och ge mojlighet for alla att komma tilltals. Grupperna formades efter vara kriterier, se sektionen ”Malgrupp” nedan(5.4.1). Vi ansag att en bra diskussion skulle kunna fortlopa om deltagarna intekande varandra eller jobbade pa samma arbetsplats. Orsaken till varfor vi valdeatt forma grupperna pa detta satt hade att gora med att vi ville bibehalla alladeltagarnas relationsmassiga integritet. Vi ville inte att tidigare relationer ochtidigare gruppdynamik skulle ha en paverkan i de svar som samlades in.

Malgrupp (Urval)

For att i en undersokning kunna dra slutsatser dar data ar validerad behoves det tahansyn till omradet ”malgrupp”[32]. Vid moten med Amazing Leaders forstod viatt de hade ett stort urval av kontakter som skulle vara potentiella slutanvandare.Da Amazing Leaders har en stor kundkrets behovde vi gora ett urval infor fokus-grupperna. Det urval som vi gjorde baserades pa kriterierna:• Alder• Bakgrund• Yrkesverksamma ar• Position i foretaget

Kartlaggningen och ansatsen gjorde att vi fick ett diversifierat urval av erfarenhet,kon, anstallning, bakgrund, utbildning, yrkesverksamma ar och position i foretaget.

5.5 Analysarbete

Minst tre snarlika fragor stalldes under varje egenskap kring anvandarupplevelsen.En sammanstallning av dessa svar verkstalldes for att analysera den totalaegenskapens inverkan pa anvandarupplevelsen och for att fa en tydlig inblickav respondentens anvandarupplevelse. Analysen gjordes pa sa satt att en totalsammanstallning av varje egenskap utfordes for att ta reda pa vad anvandarentyckte om AL1 prototypen.

Fran fokusgruppstillfallena samlades data in for att forska i vad slutanvandarentyckte var den viktigaste egenskapen i en mobil applikation. Den egenskap somhade fatt flest och host gradering ansag vi vara den viktigaste egenskapen foranvandaren.

I tabell 1, se sektion 7.1 Sammanstallning av resultat, visas ett medelvardepa egenskapsbetyget, egenskapsvikten, traffsakerheten samt prioritet enligt slu-tanvandaren. Denna sammanstallning utfordes for att enkelt kunna dra slutsatserom vilken egenskap som var viktigast for anvandaren kontra hur gynnsam respon-

31

denterna tyckt att egenskapen har varit i AL1 prototypen. Tabellen kan anvandasfor att fa en tydlig overblick av respondenternas anvandarupplevelse. Tabellen ut-formades utifran det teoretiska ramverk som anvands i denna studie och forenadesmed User Experience Questionnaire.

32

6 Resultat

I den har delen av rapporten kommer resultat att presenteras. Resultatet redovisasutifran egenskap utefter Laugwitz et al.[19] bedomning av anvandarupplevelse, enriktlinje som anvants i denna rapport. Egenskaperna redovisas i foljande ordning:• Tydlighet• Attraktivitet• Stimuli• Effektivitet• Palitlighet

Resultat fran bade enkatundersokningar och fokusgrupper redovisas. For merinformation om egenskaperna se avsnitt 2.7, 5.1 och 5.3

Av de 50 personer som enkaten skickades ut till fick vi 24 svar. 14 individer kundesamlas till fokusgrupperna med fem respektive fyra deltagare i vardera gruppunder tre tillfallen. Samtliga deltagare hade blivit informerade om kontextet,forskningsomradena och de olika egenskaperna.

Resultaten redovisas sekventiellt efter egenskap. Forst redovisas stapeldiagram pasvaren insamlade fran enkatundersokningen. Eftersom ett flertal fragor har stalltsom varje egenskap sammanstalls dessa resultat som ett separat cirkeldiagram. Tillexempel sa stalldes tre fragor om attraktivitet, se bilaga B for att se hur enkatensag ut.

Under enkatundersokningen har respondenterna fatt svara pa hur val dom harupplevt en egenskap. Skalan ar mellan 1-6, dar 6 ar hogsta betyg. 6/6 innebaralltsa att en viss egenskaper inte kan bli battre, till exempel om en respondentsvarar 6 pa tydlighet, uppfattar hen att prototypen ar sa tydlig som mojligt.

Efter att resultaten fran enkaten sammanfattas foljer resultaten fran fokusgruppen,dar fragan ocksa stalldes om hur viktig de tyckte att varje egenskap var pa en skalamellan 1 och 10.

6.1 Tydlighet

Fragan om tydlighet har stallts pa tre olika satt under enkatundersokningen(seavsnitt 5.1 for mer information om vad de olika egenskaperna for utvarderinginnebar). Respondenterna har fatt svara pa fragor om tydlighet dar skalan harvarit mellan 1 och 6. Siffran 1 har indikerat tre olika, men snarlika ord for detre olika satten att stalla fragor om tydlighet pa. Detsamma galler for vad 6 harbetytt; de redovisas har under.

1. 1=svart att forsta ←→ 6=latt att forsta2. 1=komplicerad ←→ 6=enkel3. 1=forvirrande ←→ 6=tydliga instruktioner

33

Nedan kommer resultatet fran varje fraga att redovisas. De forsta figurerna visar paresultatet fran enkatundersokningarna, som sedan anvands for sammanstallningen.Se figurens beskrivning for att forsta vad 1-6 betyder.

Figur 4: Fran enkatundersokning dar 1 betyder svar attforsta och 6 betyder latt att forsta

Figur 5: Fran enkatundersokning dar 1 betyderkomplicerad och 6 betyder enkel

Figur 6: Fran enkatundersokning dar 1 betyder forvirrandeoch 6 betyder tydliga instruktioner

Med resultatet fran varje fraga kunde en sammansatt representation att bildas, se

34

figur 7. Det ar alltsa 72 svar som fordelas mellan de olika betygsnivaerna mellan1-6.

Figur 7: Resultat av total tydlighet

I figur 7 syns att nastan mer an 23

av enkatdeltagarna har gett prototypen hogstaoch nast hogsta betyg i tydlighet.

I figur 8 samlas svaren fran fokusgrupperna, dar alla deltagare fick svara pa hurviktig de tyckte att en viss egenskap var pa en skala mellan 1-10

Hur viktigt ar tydlighet for din anvandarupplevelse?

Figur 8: Hur viktig ar tydlighet enligt fokusgruppen.

Slutligen redovisas hur viktig deltagarna fran fokusgrupperna har tyckt atttydlighet som egenskap har varit. 9

14har tilldelat denna egenskap 10, som innebar

att tydlighet ar valdigt viktigt for vilka som skulle kunna komma sig att bli

35

Amazing Leaders’ framtida kunder.

FokusgruppernaGenomgaende tyckte respondenterna att prototypen inte var speciellt tydlig, badeutifran farger och uppgiftsorienterade aspekter. En av respondenterna tyckte attprototypen var i fel fargskala och att det paverkade tydligheten for att kunna setexten:

”Man ju tanka sig att ser man daligt sa ar det lite for gratt, texten arfor gra.”

Andra respondenter holl med om att tydligheten var bristfallig. En av respon-denterna kommenterade att tydligheten kandes sadar och att funktionaliteten varlite buggig. En person tyckte att vissa handlingar var otydlig for att ga vidare iprototypen:

”Det var inte glasklart var man ska markera, for det fanns ingen punkteller checkbox.”

Daremot tyckte en av respondenterna att att vissa aspekter av prototypen varvaldigt tydlig, dar det hade anvants symboler som kandes igen, men att personeninte fick hela sammanhanget kring prototypen. Det fanns aven fler respondentersom inte forstod helhetsupplevelsen, rent malmassigt, och tydligheten i den:

”Man forstod att det var en film man skulle kolla pa i och medatt det var en playknapp. Inte svart att forsta men jag fick intesammanhanget. The why, varfor gor jag detta, om jag far reda pa detsa kor jag vidare sedan utan att tanka.”

Vid forsta anblick var prototypen svar att forsta sig pa men efter att de hade fattga igenom nagra uppgifter och kommit in i vad som forvantades i nastkommandesteg sa var det mer tydligt, enligt vissa respondenter.

6.2 Effektivitet

Fragan om effektivitet har stallts pa fyra olika satt i enkatundersokningen(seavsnitt 5.1 for mer information om vad de olika egenskaper for utvarderinginnebar). Respondenterna har fatt svara pa fragor om effektivitet dar skalan harvarit mellan 1 och 6. Siffran 1 har indikerat fyra olika, men snarlika ord for defyra olika satten att stalla fragor om effektivitet pa. Detsamma stammer for vad6 har betytt; de redovisas har under.

1. 1=langsam att anvanda ←→ 6=snabb att anvanda2. 1=ineffektiv ←→ 6=effektiv3. 1=opraktisk ←→ 6=praktisk

36

4. 1=rorig ←→ 6=valorganiseradNedan kommer resultatet fran varje fraga att redovisas. De forsta figurerna visar paresultatet fran enkatundersokningarna, som sedan anvands for sammanstallningen.Se figurens beskrivning for att forsta vad 1-6 betyder.

Figur 9: Fran enkatundersokning dar 1 ar langsam attanvanda och 6 ar snabb att anvanda

Figur 10: Fran enkatundersokning dar 1 ar ineffektiv och 6ar effektiv

Figur 11: Fran enkatundersokning dar 1 ar opraktisk och 6ar praktisk

37

Figur 12: Fran enkatundersokning dar 1 ar rorig och 6 arvalorganiserad

Med resultatet fran varje fraga kunde en sammansatt representation bildas. Detar alltsa 96 svar som fordelas mellan de olika betygsnivaerna mellan 1-6, se figur 13.

Foljande egenskap ar ocksa overrepresenterade enligt respondenterna, vad detgaller graderingen 5/5 och 6/6, som bestar av lite mer an halften av de insam-lade svaren. Dock ar de tva storsta klassificeringarna 4/6 och 5/6.

Figur 13: Resultat av total effektivitet

I figur 14 samlas svaren fran fokusgrupperna, dar alla deltagare fick svara pa hurviktigt de tyckte att en viss egenskap var pa en skala mellan 1-10.

38

Hur viktigt ar effektivitet for din anvandarupplevelse?

Figur 14: Effektivitetens viktighet enligt fokusgruppen

FokusgruppernaRespondenterna var overens om att effektivitet i de tekniska delarna ar nagot sombara ska fungera. Det ar en avgorande faktor for huruvida anvandaren kommerstanna kvar i applikationen eller inte menade dem. Det ar nagot som deltagarnatar for givet ska fungera som det ska:

”Absolut ar det viktigt att allting fungerar smidigt och att mankommer till nasta steg snabbt.”

”Den tekniska delen ar nagot man inte tanker pa sa mycket, man tarfor givet att det ska fungera.”

Det ar alltsa inte okej under nagra omstandigheter att det ska finnas buggar iapplikationen eller att responsen ska vara langsam:

”Effektivitet i alla former av digitala produkter ar en sjalvklarhetfor mig. Ifall det buggar massvis hade jag inte orkat vara inne paapplikationen och tagit det som att den inte ar valgjort.”

Deltagarna tyckte att det fanns vissa aspekter som saknades for effektiviteten paprototypen. Ett exempel pa detta var att deltagarna ville se, som en tidslinje, hurlangt varje videoklipp var och hur langt man hade kommit i ovningen. Detta foratt kunna avgora om de har tid att ta sig an en ovning eller inte.

6.3 Palitlighet

Fragan om palitlighet har stallts pa tre olika satt i enkatundersokningen (seavsnitt 5.1 for mer information om vad de olika egenskaperna for utvardering

39

innebar). Respondenterna har fatt svara pa fragor om palitlighet dar skalan harvarit mellan 1 och 6. Siffran 1 har indikerat tre olika, men snarlika ord for de treolika satten att stalla fragor om palitlighet pa. Detsamma stammer for vad 6 harbetytt; de redovisas har under.

1. 1=oforutsagbar ←→ 6=palitlig2. 1=hammande ←→ 6=underlattande3. 1=oviktig ←→ 6=viktig

Nedan kommer resultatet fran varje fraga att redovisas. De forsta figurerna visar paresultatet fran enkatundersokningarna, som sedan anvands for sammanstallningen.Se figurens beskrivning for att forsta vad 1-6 betyder.

Figur 15: Fran enkatundersokning dar 1 var oforutsagbaroch 6 var palitlig

Figur 16: Fran enkatundersokning dar 1 betyderhammande, 6 betyder underlattande

40

Figur 17: Fran enkatundersokning dar 1 betyder oviktigoch 6 betyder viktigt

Med resultatet fran varje fraga kunde en sammansatt representation bildas,se figur 18. Vi valjer att sarskilja denna visualisering som ett cirkeldiagram.Cirkeldiagrammet bestar saledes av summan av de fyra fragorna som redovisadesinnan. Det ar alltsa 72 svar som fordelas mellan de olika betygsnivaerna mellan 1-6.

Figur 18: Resultat av total palitlighet

Figur 18 visar tydligt att de flesta har upplevt prototypen som palitlig och attsvaren ar fordelade mellan betygen 4, 5 och 6.

I figur 19 samlas svaren fran fokusgrupperna, dar alla deltagare fick svara pa hurviktig de tyckte att en viss egenskap var pa en skala mellan 1-10

41

Hur viktigt ar palitlighet for din anvandarupplevelse?

Figur 19: Palitlighetens vikt enligt fokusgruppen

FokusgruppernaManga av respondenterna tyckte att prototypen inte holl mattet for den seriositetsom forvantades i kontext till innehallet av prototypen. En person hade asiktenom att:

”Till exempel videon, den skulle behova vara studioproducerad, kannslite hopkok med telefonfilmen, den tappar trovardighet. Alla detaljerbehover ha vass kvalite for att kannas trovardig.”

Medan andra tyckte att innehallet i videon var valdigt seriost men att fargskalan iprototypen inte riktigt holl samma seriositet vilket tappade den seriosa helhetsbildav prototypen, enligt respondenterna:

”I think that Ursulas tone is quite serious and she has a seriousmessage, but the prototype itself is not that serious, it’s a bit playful.Because of the colors, it feels like a quiz which may not seem the mostserious.”

En respondent hade kommentaren om att det visst gar att blanda lekfullhet medseriositet, om det gors pa ratt satt:

”You can mix playfulness and seriousness but if you have a lot of colorsit don’t appear so serious. But if you have one color and have thatcolor along the journey it changes the user experience in a positiveway and appear more serious.”

Detta var nagot som alla andra vid detta fokusgruppstillfalle holl med om och var

42

valdigt positiva till. De tyckte att det var en bra losning pa hur det kunde okapalitligheten i applikationen samtidigt som att den inte var sa formell och trakig.

6.4 Stimuli

Detta stycke redovisar fragorna angaende stimuli (se asvnitt 5.1 for mer ingaendeinformation om vad varje egenskap innebar). Fragorna har stallts pa tre olika satt.Respondenterna har fatt svara pa fragor om stimuli dar skalan har varit mellan 1och 6. Siffran 1 har indikerat tre olika, men snarlika ord for de tre olika satten attstalla fragor om stimuli pa. Detsamma stammer for vad 6 har betytt; de redovisashar under.

1. 1=omodern ←→ 6=modern2. 1=oinspirerande ←→ 6=inspirerande3. 1=jobbig ←→ 6=bekvam

Nedan kommer resultatet fran varje fraga att redovisas. De forsta figurerna visar paresultatet fran enkatundersokningarna, som sedan anvands for sammanstallningen.Se figurens beskrivning for att forsta vad 1-6 betyder.

Figur 20: Fran enkatundersokning dar 1 betyder omodernoch 6 betyder modern

Figur 21: Fran enkatundersokning dar 1 betyderoinspirerande och 6 betyder inspirerande

43

Figur 22: Fran enkatundersokning dar 1 betyder jobbig och6 betyder bekvam

Med resultatet fran varje fraga kunde en sammansatt representation att bildas, sefigur 23. Det ar alltsa 72 svar som fordelas mellan de olika betygsnivaerna mellan1-6.

Figur 23: Resultat av total stimuli

Resultaten fran enkaten har varit goda, och de flesta har ansett att att stimulansenhar varit bra. Hogsta och nast hogsta betyg star for 54% av svaren och de trehogsta betygen star for 81% av svaren

I figur 24 samlas svaren fran fokusgrupperna, dar alla deltagare fick svara pa hurviktig de tyckte att en viss egenskap var pa en skala mellan 1-10.

44

Hur viktigt ar stimuli for din anvandarupplevelse?

Figur 24: Stimulis viktighet enligt fokusgruppen

FokusgruppernaFor att applikationen ska framja till fortsatt anvandning och vara stimulerande paett sadan satt att applikationen skall vara ett hjalpverktyg i vardagen var nagotsom manga respondenter tyckte att prototypen uppnadde:

”Utifran hur Amazing Leaders jobbar har och nu sa tror jag att detkan vara ett bra stod, som en brygga in och for att fa kontinuitet.”

Att applikationen var stimulerande och motiverande radde det inga tveksamheterom, enligt respondenterna. Kompetensutvecklingen, nya mojligheter och insiktervar ocksa nagot som en anvandare trodde prototypen kunde bida med, vilketpaverkar stimulansen till det positiva menar personen:

”Jag gillade interaktivitet i den, och att det var interaktivitet som varpersonlig for mig. Det tror jag ar nyckeln, att det inte ar generellt foralla, gora nagot och reflektera ar viktigt.”

Men detta var inte riktigt nagot som prototypen i nulaget uppnadde, menar enannan person. Det fanns vissa funktioner som saknades for att den personligautvecklingen skulle ga framat. Det saknades helt enkelt saker for att personen ifraga skulle bli motiverad till att fortsatta lara sig amnet i sig:

”Skulle nog vilja att det fanns en fordjupningsknapp om man exem-pelvis skulle vilja lasa mer om vad EQ var, vad menas med vad somvar mina actions. Da far man annu en niva pa det.”

45

6.5 Attraktivitet

Fragan om attraktivitet har stallts pa tre olika satt under enkatundersokningen(se avsnitt 5.1 for mer information om vad de olika egenskaperna for utvarderinginnebar). Respondenterna har fatt svara pa fragor om tydlighet dar skalan harvarit mellan 1 och 6. Siffran 1 har indikerat tre olika, men snarlika ord for de treolika satten att stalla fragor om attraktivitet pa. Detsamma har stammer for vad6 har betytt; de redovisas har under.

1. 1=ful ←→ 6=snygg2. 1=irriterande ←→ 6=angenam3. 1=otrevlig ←→ 6=tilltalande

Nedan kommer resultatet fran varje fraga att redovisas. De forsta figurerna visar paresultatet fran enkatundersokningarna, som sedan anvands for sammanstallningen.Se figurens beskrivning for att forsta vad 1-6 betyder.

Figur 25: Fran enkatundersokning dar 1 betyder ful och 6betyder snygg

Figur 26: Fran enkatundersokning dar 1 betyderirriterande och 6 betyder angenam

46

Figur 27: Fran enkatundersokning dar 1 betyder otrevligoch 6 betyder tilltalande

Med resultatet fran varje fraga kunde en sammansatt representation att bildas, sefigur 28. Det ar alltsa 72 svar som fordelas mellan de olika betygsnivaerna mellan1-6.

Figur 28: Resultat av total attraktivitet

Nastan 60% av svaren faller under graderingarna 6/6 och 5/6, och 6/6, 5/6 och4/6 star for 84% av de insamlade svaren for egenskapen attraktivitet.

I figur 29 samlas svaren fran fokusgrupperna, dar alla deltagare fick svara pa hurviktig de tyckte att en viss egenskap var pa en skala mellan 1-10

47

Hur viktigt ar attraktivitet for din anvandarupplevelse?

Figur 29: Attraktivitets viktighet enligt fokusgruppen

Till skillnad fran andra diagram over hur viktig fokusgruppsdeltagarna har tycktatt egenskaperna ar, har attraktivitet ett nagot lagre prioritetsordning an detidigare namna. Vidare sammanstallning av resultatet redovisas i kapitel 7.

FokusgruppernaVad det galler attraktiviteten pa prototypen radde det delade meningar om. Vissatyckte att prototypen var inbjudande, rent utseendemassigt, medan andra tyckteatt prototypen inte holl mattet for attraktivitet och modernitet:

”Det var tydligt och rent, det var latt att komma igang med det.Lattillgangligt.”

”Prototypen kanns inte modern inte alls, finns ingenting nytt i den.”

De flesta deltagarna i fokusgrupperna fick emellertid ett positivt intryck avutseendet och attraktiviteten pa prototypen. Vissa tyckte att det var positivt attdet inte var overflodigt med text som kunde stora, rent utseendemassigt, for attkomma igang att anvanda prototypen. Det fanns inte overflodigt med tecken,symboler och annat som kunde stora designens tydlighet:

”Jag tycker att den ar inbjudande for att den ar enkel och det arinte jattemycket textmassor utan det ar ganska instinktivt hur jag skaborja klicka.”

”Jag ar oftast valdigt rastlos nar man tittar i en telefon, vill se direktvad det ar, inte sa mycket text utan det ska vara tydligt och enkelt.

48

Forsta direkt vad det ar man gor.”

”Ja precis, lite det har med att less is more. Fa grejer men man skadirekt forsta vad som ska goras.”

49

50

7 Analys, sammansattning och rekommendatio-

ner

I det har avsnittet kommer vi att sammanstalla resultaten fran enkaterna ochfokusgrupperna samt redovisa vara slutsatser fran dessa.

Nagra numeriska hjalpmedel som har varit gynnsamma har varit de aritmetiska me-delvardena for bade egenskapsbetyg som samlades in fran enkatundersokningarna,och ”egenskapsvikten”, alltsa hur viktigt en egenskap var enligt testdeltagarna,som erholls under fokusgrupperna. Dessa snitt har varit speciellt hjalpsammafor att ge indikation pa hur val en egenskap var bemott kontra hur viktig dennaegenskap var i relation till de andra egenskaperna.

Innan vi gar igenom resultaten kan vi konstatera att prototypen tas emot valdigtval hos personerna som har testat den. Den egenskap som ar bast bemott artydlighetsegenskapen och den samst bemotta egenskapen ar stimuli. Bada dessaegenskaper har dock fortfarande relativt hogt snitt, i termer av betyg. Sammanlagtover alla egenskaper har det aritmetiska medelvardet varit 4.6, som kan tolkas somett snittbetyg pa 4.6/6. Hur betygsskalan ar bestamd beskrivs i foregaende avsnitt.

7.1 Sammanstallning av resultat

I tabell 1 sammanstalls nagra viktiga resultat fran enkaterna och fragestallningarsom introducerats under fokusgrupperna.

Med medelvarde menas det aritmetiska medelvardet. Varje gradering av en egen-skap har alltsa summerats och sedan har summan dividerats med antal svar foratt erhalla kolumn 2 och 3.

Tabell 1: Medelvarde, traffsakerhet och prioritet

EgenskapMedelvarde

EgenskapsbetygMedelvarde

Egenskapsvikt

Kolum 2 ·Kolum 3

(Traffsakerhet)

Kolumn 3 /Kolumn 2(Prioritet)

Tydlighet 4.81 av 6 9.29 av 10 44.68 1.93Effektivitet 4.48 av 6 9.21 av 10 41.26 2.06Palitlighet 4.58 av 6 8.93 av 10 40.90 1.95

Stimuli 4.47 av 6 7.93 av 10 35.46 1.77Attraktivitet 4.64 av 6 7.14 av 10 33.13 1.54

Kolumn fyra och fem har ingen strikt fysikalisk mening, men har varit anvandbarasom hjalpmedel for att analysera resultatet. Vi kallar dom har storheterna forK4- och K5-tal respektive genom stycket. K4-talet samt K5-talet har beraknats

51

pa foljande satt:

K4 = mb ·mv

= b · v

b = betyg fran enkat

b =1

n

n∑i=1

bi

dar n= antal svar fran enkat

v = egenskapsvikt fran fokusgrupper

v =1

n2

n2∑i=1

vi

dar n2=antal svar fran fokusgrupper

Kolumn fyra ar produkten av medelvardet for egenskapsbetyg (forkortat mb) ochegenskapsvikt (hur viktig egenskapen ar)(forkortat till mv). Detta kan ses somett matt pa hur val prototypen lyckats inom en egenskap, med andra ord hurtraffsaker egenskapen har varit. Max i detta fall skulle vara om egenskapsviktenvar 10 och egenskapsbetyget var 6 (10 · 6 = 60), vilket skulle indikera pa atten kategori har fatt hogsta betyg (6/6) for den egenskap som ocksa ansags varaden viktigaste(10/10). K4-talet belonar alltsa egenskaper som har bade hogegenskapsvikt och egenskapsbetyg; ju hogre desto battre.

K5 =mv

mb

=v

b

b = betyg fran enkat

b =1

n

n∑i=1

bi

dar n= antal svar fran enkat

v = egenskapsvikt fran fokusgrupper

v =1

n2

n2∑i=1

vi

dar n2=antal svar fran fokusgrupper

52

Kolumn fem ar ett liknande matt, som hjalper till att avgora vilken egenskapsom det bor laggas energi pa i framtiden. Mattet bestams genom att divideramedelvardet pa egenskapsvikten (mv) med medelvardet pa egenskapsbetyget(mb). Vi valjer att titta pa denna kvot pa grund av att om en situation skulleuppsta dar egenskapsvikten var valdigt hog men betyget lagt, skulle kvoten blihog i relation till de andra egenskaperna och det skulle uppenbara sig vilken avegenskaperna som kraver mest omsorg i framtiden. Extremvardena i detta fallskulle vara om en egenskap hade vikten 10 och betyget 1 vilket skulle ge K5-talet10, som uppenbart indikerar pa att egenskapen behovs forbattring. I kontrastskulle K5-talet bli 0.167 (1

6) om en egenskap hade fullt betyg i egenskap men 1

vikt. K5-talet ar dock inte sa lattolkat som K4-talet eftersom att om en egenskaphar bade max egenskapsbetyg som vikt skulle kvoten bli 1.66(10

6). Det kan ses som

ett matt pa hur val vikten uppfyller betyget som erhallits for en egenskap. Tillexempel sa ser man att det K5-tal som ar hogst ar for egenskap Effektivitet, medett K5 = 2.06, eftersom att egenskapsvikten ar nast hogst men egenskapsvardetar nast lagst, och darav blir K5 vardet valdigt hogt.

Nedan analyserar vi kortfattat de olika egenskaperna var for sig i ordning efteregenskapsvikt. Vi redovisar egenskapsbetygen och egenskapsvikten visuellt for attenklare kunna dra slutsatser hur arbetet ska prioriteras.

Tydlighet

Tydlighet som egenskap har varit valdigt val bemott som tidigare namn. Dennaegenskap ar ocksa den egenskap som deltagarna har tyckt ar viktigast. 64% avfokusgruppen har tyckt att tydlighet som egenskap ar valdigt viktig, se Figur 8 iavsnitt 6.1. Detta ar ocksa den egenskap som har fatt flest fullbetyg, med ca entredjedel.

Medelbetyget for egenskapen tydlighet ar 4.81/6, och medelvardet for egen-skapsvikten ar 9.29/10. Dessa siffror reflekterar att testpersonerna har tyckt atttydligheten ar bland de mest utomstaende egenskaperna, da snittbetyget ar dethogsta bland egenskaperna, men att det fortfarande finns utrymme att forbattrasda gruppen ocksa tycker att denna egenskap ocksa ar valdigt viktig (viktigast),som reflekteras av medelvardet pa egenskapsvikten och K4 vardet (se tabell 1)

Effektivitet

Effektivitetsegenskapen precis som tydlighetsegenskapen har bemotts val, meninte lika val som tydligheten och har ansetts viktig, i relation till de andraegenskaperna.

Medelbetyget 4.48/6 och medelvardet pa egenskapsvikten ar 9.21/10. Dessavarden ar nagot lagre an betyget for Tydlighet. En slutsats som kan dras ar, om

53

en jamforelse mellan de andra egenskaperna i tabell 1 gors, sa har effektivitetfatt nast lagst i medelvardet av egenskapsbetyg, med enbart Stimuli som hadeett medelvarde pa 4.37. Som konsekvens har Effektivitet det hogsta K5-vardet,saledes bor denna egenskap utvecklas for att gora prototypen mer effektiv vidnasta iteration av den.

Palitlighet

Palitligheten ar den tredje i ordningen med ett K4-varde pa 40.90. Testpersonernahar tyckt att prototypen har varit mer palitlig an effektiv och tycker att palitlighetocksa ar valdigt viktig (8.9/10).

Palitlighet har det nast hogsta K5-vardet bland egenskaperna. Den slutsatssom kan dras ar att egenskapen hamnar pa andra plats i listan over det som armest viktigt att forbattra, trots att egenskapens medelegenskapsbetyg ar 4.47 av 6.

Stimuli

Stimuli ar den av egenskaperna som har fatt lagst i medelbetyg (4.47/6), med enoverrepresentation av laga poang, med nastan 45% fordelat pa betygen 2,3 och 4, setabell 2. Dock ser vi att egenskapsvikten ar relativt lag i tabell 1. Da de foregaendetre egenskaper (Tydlighet, Effektivitet och Palitlighet) hade egenskapsvikter panarmare 9 har denna en egenskap vikt pa narmare 8.

Attraktivitet

Anvandarna och testarna av prototypen har i regel tyckt att applikationen harvarit valdigt attraktiv. Av alla egenskapsbetyg kom Attraktivitet som egenskaptvaa med ett snitt betyg pa 4.64 av 6. Dock ser vi att den har placerats sist somegenskap under egenskapsvikt. Trots att prototypen har uppfattats som valdigtsnygg, har inte anvandarna tyckt att detta ar viktigt. Denna tanke reflekterasocksa i K5-talet som ar i sarklass lagst av alla egenskaperna pa ett varde av 1.54.

Vad galler framtida prioriteringar kan vi sakert saga att denna egenskap inte ar istort behov av forandring, och bor istallet prioritera andra egenskaper forst, inteminst pa grund av att den redan betraktas estetiskt tilltalande.

7.2 Vad vi kan rekommendera som nasta riktning

Resultatet fran egenskaperna har varierande svar. Det ar overlag hoga betyg foregenskaperna. Rangordningen kan ocksa definieras pa olika satt, till exempel sahar vi i tabell 1 ordnat egenskaperna efter hur hogt de har fatt i egenskapsvikt.Samma rangordning visas i tabell 2, fast kondenserat. Det sammanfaller aven

54

att Medelegenskapsvikten och Traffsakerheten (K4-varde se foregaende avsnitt fordetaljgenomgang) ger samma ordning.

Tabell 2: Rangordning efter hur viktig egenskaperna ar for slutanvandaren

Egenskap RangordningMedelvarde

EgenskapsviktTydlighet 1 9.29/10

Effektivitet 2 9.21/10Palitlighet 3 8.93/10

Stimuli 4 7.93/10Attraktivitet 5 7.14/10

Denna rangordning pa egenskaperna ar ett matt som Amazing Leaders ochVNTRS kan ta med sig i det fortsatta arbetet som underlag pa vad slu-tanvandaren tycker ar viktigt. Givetvis ar det sa att alla egenskaperna ar viktigaoch att forsoka na slutanvandaren pa samtliga satt ar att rekommendera. Dennalista ger indikationer pa vad slutanvandaren vill ha, och i utstrackning vilkenriktning som utformningen av applikationen bor ske sett till fokusomrade.

Tabell 3: Rangordning efter traffsakerheten

Egenskap RangordningMedelvarde

TraffsakerhetTydlighet 1 44.68/60

Effektivitet 2 41.26/60Palitlighet 3 40.90/60

Stimuli 4 35.46/60Attraktivitet 5 33.13/60

Tillsammans med egenskapsvikten och traffsakerheten kan VNTRS forsta badepa vilket satt prototypen ar bra och vilka omraden som ar varda att fortsatta attutveckla. Talet ar ett bra satt forsta hur bra en egenskap ar som andel av hur braden kan bli; darfor kan talet anvandas aven for att forsta styrkor och svagheter iappen om kombinerad med data fran hur viktig enkatdeltagarna tycker att varjeegenskap ar.

Det kan dock vara svart att veta vilken utav egenskaperna som ar mest vart attutforska och i vilken ordning. Om en divergens av en viss typ av atgardseffekt villgoras kan det vara vart att andra en egenskap i taget. Ett annat exempel skullevara om resurserna ar begransade inom utvecklingen och darmed behover gora enprioritering over hur resurser ska allokeras till den egenskap som ar i behov avstorst forandring. Detta for oss till nasta rangordning.

55

En rangordning kan goras utefter vad vi har kallat prioritet, alltsa K5-vardet. Seavsnitt 7.1 for mer information.

Tabell 4: Rangordning efter prioritet

Egenskap RangordningMedelvarde

PrioritetEffektivitet 1 2.06Palitlighet 2 1.95Tydlighet 3 1.93Stimuli 4 1.77

Attraktivitet 5 1.54

Denna rangordning ar som tidigare namnts speciellt bra for att ange i vilken ord-ning utvecklingen av varje egenskap ska ske, eftersom K5-talet tar till hansyn hurval en egenskap har presterat hos enkatdeltagarna kontra hur viktig dem tyckeratt en egenskap ar. Saledes sager var undersokning att det som ar mest gynn-samt for utvecklingen av applikationen ar att folja rangordningen. Detta for attdet finns mest att vinna hos slutanvandaren om utvecklingsarbetet fokuseras paatt hoja testpersonernas upplevelse inom effektivitet, och att det finns nast mestatt hamta inom egenskapen palitlighet, osv. Denna rangordning visar i vilken foljdutvecklingsarbetet bor utforas, enligt undersokningen som vi har gjort.

7.3 Resultat fran utvardering av prototyp

De viktigaste citaten ar redovisade utefter egenskap under avsnittet Resultat (sekapitel 6).

I foregaende avsnitt analyserade vi i vilken ordning som det fortsatta arbeterekommenderas att ske. Faktiska atgarder av prototypen ar inget som behandlasi denna uppsats, dock har forslag pa forbattringar diskuterats i fokusgrupperna.Transkriberat material fran diskussionerna hittas i bilaga A. An en gang rekom-menderar vi lasaren att fordjupa sig inom egenskaperna fran avsnitt 2 och 5.

Nedan tas nagra av de viktigaste rekommendationerna fran fokusgruppen upp.

Tydlighet:Tva deltagare tyckte att det var svart att forsta vad malet var nar hen anvandeprototypen. Det ar nagot som enkelt kan atgardas for att hoja tydligheten hosprototypen.

Det fanns nagra andra estetiska detaljer som kom som forslag for att okatydligheten. Bland annat kunde en checkbox implementeras under ett momenti prototypen for att tydligt markera ett agerande. En annan deltagare foreslogatt andringar av textens farg borde utforas, for att tydligheten av texten skulle

56

framhavas.

Effektivitet:Det var svart for deltagarna under fokusgruppen att komma med konkretaforandringsforslag. Men det var manga som yttrade sig over hur viktigt det varfor dem att en app fungerar som tankt och att allting fungerar, ”smidigt och attman kommer till nasta steg snabbt”.

En annan person sager att ”den tekniska delen ar nagot som tas for givet och arnagot man inte tanker pa, men att det ar valdigt viktigt att det fungerar”.

Slutsatsen vi kan dra fran slutanvandarnas diskussion ar att de sallan tankerpa hur val systemet maste fungera for att vara nojd med produkten. Men omprodukten felar, aven om enbart lite, kommer helhetsbetyget dras ned rejalt.Darfor ar en effektivitet en viktig egenskap som vi rekommenderar att laggamycket tid pa sa att applikationen ar effektiv, snabb och inte buggar.

Palitlighet:Ett konkret forslag fran en deltagare var att studioproducera videon som ar med iprototypen och att dess nuvarande form tappar trovardighet. Hen fortsatter ”Alladetaljer behover ha en vass kvalite for att kannas trovardig.”. Detta ar nagot somenkelt kan atgardas infor nastkommande iterationer av prototypen.

En annan deltagare sager att det finns nagot av en missanpassning mellan Ursulaston under videon och prototypen i sig sjalv. Hen menar att prototypen kannslekfull och att Ursula kanns serios. Da det ena ar bra for palitligheten kan detandra aspekten dra ner seriositeten hos appen. ”Because of the colors, it feels likea quiz which may not seem the most serious”. Detta citat ger aven ett forslag paatt andra fargschemat som ingjuter trovardighet hos anvandaren. Vi anser att forforandringar inom denna egenskap inte bor utforas, da utvarderarna har ansettatt applikationen ar attraktiv samtidigt som de tyckt att attraktivitet inte arviktigt for andamalet.

Stimuli:Vad det galler fragan hur mycket stimulans anvandaren kanner nar de anvanderprototypen, var manga av kommentarerna relaterade till Amazing Leaders och EQ.

Vissa tycker att det ar valdigt positivt att fa vara interaktiv under anvandandetav prototypen, darfor ar det ett element som bor tas i atanke i framtida versionerav prototypen och applikationen, atminstone preliminart, for att sedan utvarderadetta vid en senare version av applikationen.

Andra beskriver att de tycker att applikationen over lag skulle vara ett brakomplement till det arbete som Amazing Leaders redan bedriver i verksamheten.

57

Ett konkret exempel fran en deltagare i fokusgrupperna var att hen onskar merinformation tillganglig om karnfragan i utbildningsomradet, EQ. Ett forslag somkan testas i en framtida prototyp. I framtiden kan ha mojligheten finnas att tasig in pa en flik dar lite informerande text ar forberedd, sa att anvandarna har enchans att i forvag lasa pa lite om amnet.

Attraktivitet:Som kant ar det manga som har tyckt att prototypen har varit attraktiv vidanblick och estetiskt tillfredsstallande.

Deltagare sager bland annat att: ”Det var tydligt och rent, det ar latt att kommaigang med det - lattillgangligt”

Konkret sa sager en av fokusgruppmedlemmarna att hen tycker att det ar braatt det inte ar for mycket textmassor och att det som foljd ar enkelt och intuitivt.Detta ar en aspekt som flera har visat sin uppskattning for och bor darfor fortsattavara en hornsten i det attraktiva designtanket.

58

8 Diskussion

I det har avsnittet diskuteras resultatet av studien. Forst presenteras av-gransningarna av studien och dess inverkan pa studien. Efter det diskuteras kva-liteten av resultaten foljt av vad vi kunde ha gjort battre.

8.1 Avgransningar av studien

En stor avgransning av studien har varit malgruppen till utvarderingen. DaAmazing Leaders inte faststallt hur deras framtida applikation skulle vara sa vardet svart att kunna definiera vem slutanvandaren skulle vara. For att fa en sa brauppfattning som mojligt var malet med studien att fa en stor bredd av deltagaretill utvarderingarna. Det gjordes en avgransning dar enkatundersokningensmalgrupp avgransades till personer inom befintliga organisationer och foretag somvill lara sig mer om EQ. Urvalet for fokusgrupperna blev istallet baserat pa vissakriterier (se mer om detta i avsnitt Malgrupp 5.4). De har avgransningarna hadeen effekt pa resultatet da de som var intresserade att gora enkatundersokningensinte var sa manga. Vi forstod att de som ar intresserade av att bli ”EQ-smart”var en begransad grupp dar aven andra, utover Amazing Leaders’ kunder, kundevara mojliga slutanvandare som kunde genomfora enkatundersokningen.

En annan avgransning var att inte utvardera anvandbarhet utan endast userexperience. Denna begransning gjorde att vissa funktionaliteter inte var mojligaatt evaluera och det var problematiskt att forsoka forklara vad skillnaden mellananvandbarhet och user experience var. Trots att detta forklarades i syftet ochinbjudan till utvarderingarna ar det mojligt att respondenterna inte forstodskillnaden vilket skulle minska resultatets palitlighet.

En parameter som var en avgransning for studien var valet av ramverk. Vid borjanav litteraturstudien forstod vi snabbt att det fanns manga definitioner av UX ochnastan lika manga ramverk. Vid val av ramverk gjordes en grundlig litteraturstudiesom bestamde vilket ramverk som lampade sig bast for studiens mal. En aspektsom kan ha forandrat hela studiens omfattning och resultat ar valet av ramverk.

8.2 Kvalitet

For att oka kvaliteten pa insamlad data anvandes ett ljudinspelningsverktyg foratt spela in fokusgruppestillfallerna, som sedan transkiberades pa detaljniva.Detta reducerar mojligheten for missforstand vid analys av data.

Utover detta reviderades fragorna till enkatundersokningen och fokusgruppernaett flertal ganger for att forsakra oss om att deltagarna och respondenten tolkadefragorna pa samma satt. Det minskade mojliga fragetecken och tolkningsfel vidsvar av enkatundersokningen. Detta medfor dock inte att alla forstod exaktvad varje fraga innebar, fran varan standpunkt, och inte heller att alla hade

59

samma forstaelse over vad varje egenskap innebar etc. Detta ar nagot som vihar forsokt forhindra men det finns som namnt anledning att tro att aven fastforsiktighetsatgarder beaktats, kan det finnas en viss osakerhet i datan fran fel-och misstolkningar. Till exempel, om man narundersoker fragorna som stalldes omegenskapen Palitlighet ar det nagot tvetydigt kring hur exakt fragorna ar koppladetill egenskapen Palitlighet. For att oka kvaliten i framtiden skulle man revideraenkaterna annu mer och kunnat jobbare narmare enkatdeltagare for att forstaannu djupare vad varje fraga innebar. For att fortsatta pa denna diskussionstradkan man ocksa genom att utveckla informeringen och introduktionen till amnetoverlag.

Innan utvarderingen berattade vi att det fanns en risk att prototypen hade bristeri funktionalitet och berattade darfor kort om distinktionerna mellan anvandbarhetoch anvandarupplevelse. Vi hoppas det minskade riskerna for att funktionalitetinte skulle ha paverkat det estetiska tilltalet.

En aspekt som paverkat studien ar antalet respondenter under badeenkatundersokningar och fokusgrupper. Under arbetets korta tidslinje har respon-denterna over lag varit valdigt bra, da de har valts pa ett satt sa att de hamnari ratt malgrupp. Nagot som daremot skulle kunna forbattra den totala kvaliteteni bade det befintligt och framtida arbetet ar om flertalet enkat- och fokusgruppsdeltagare kunde utokas. Detta skulle kunna medfora nya analysomraden, sa somstatistiskt underlag samt kunna validera resultaten pa ett mer gediget satt. Foratt detta skulle kunna ske behovs enkaten formuleras pa ett satt sa att den enklareskulle kunna analyseras pa ett djupare plan.

8.3 Spridningsmatt

For att avgora hur pass sakra vara siffror ar sa har vi beraknat standardavvikelsenpa medelvardet. Standardavvikelsen ar ett matt pa hur mycket en observationavviker fran medelvardet. Lag standardavvikelse betyder att observationen liggernara medelvardet och tvartom.

Tabell 5: Standardavvikelsen

Egenskap StandardavvikelseMedelvardeEgenskap

Tydlighet 1.49 9.29/10Effektivitet 2.04 9.21/10Palitlighet 1.10 8.93/10

Stimuli 3.45 7.93/10Attraktivitet 3.21 7.14/10

Standardavvikelsen for varje egenskap har beraknats var for sig for att kunnaundersoka spridningen for varje egenskap. Vi kan se i tabell 5 att spridningen

60

for varje egenskap inte har varit speciellt hog vilket betyder att observatio-nen ligger nara medelvardet. Detta innebar att personerna i fokusgruppernahar rostat med lag spridning och att de flesta var eniga. De egenskapernamed storst spridning var stimuli och attraktivitet, det ar ocksa de egenskaper-na som deltagarna rostat fram till de tva minst viktiga egenskaper i en applikation.

Kvaliteten blivit hogre om den undersokta datainsamlingen hade varit bredare ochatt standardavvikelsen fortfarande hade varit lag. Dock kan vi sammanfatta att,tack vare den laga standardavvikelsen har de flesta deltagarna varit eniga kringegenskaperna.

8.4 Forbattringsomrade

En del av arbetet tillsammans med uppdragsgivaren var att etablera malgruppoch avgransa arbetet. Om denna tid kunde allokeras till annat hade det varitfordelaktigt for studien i sin helhet da det skulle oppna upp tidsplaneringen.

Forandringar i enkaten skulle behovas ses over for att forbattra den samtfor att extrahera mer information. Det ar svart att gora en bra analys da dedata som samlas in ar en skala fran 1-6. En forandring skulle till exempelkunna vara att be respondenterna rangordna egenskaperna. Det skulle ge ettresultat pa ett mer kombinatoriskt satt for att kunna se vad folk tycker ar viktigast.

Studien anvande fokusgrupper for att fa kompletterande data. Ettforbattringsomrade aven dar hade varit att se over genomforandet av fo-kusgrupper for att fa ut mer ur den timmen som var avsatt for diskussion ifokusgruppen.

61

62

9 Slutsats och forslag till framtida arbete

I denna del av uppsatsen presenteras de slutsatser vi dragit utefter de resultatsom undersokningen av prototypen genererat. Det presenteras ocksa forslag franoss om framtida arbete med prototypen och forslag till framtida arbete.

9.1 Slutsats

Problemet som gav upphov till denna studie var att VNTRS, och i utstrackningAmazing Leaders inte visste exakt i vilken riktning utvecklingen av derasapplikationsprototyp skulle ta for att den skulle vara sa anvandarcentrerad sommojligt. Studien utfordes for att kunna ge riktlinjer kring utvecklingsarbetet. Vihade aven som malformulering att forsta vad som var viktigt for Amazing Leadersslutanvandare.

Arbetet har resulterat i tva olika satt att rangordna Laugwitzs el al. egenskaperhos anvandarupplevelsen. Den forsta rangordningen visar pa vilket satt AmazingLeaders’ slutanvandare varderar de olika egenskaperna. Denna rangordning arsom foljer:

1. Tydlighet2. Effektivitet3. Palitlighet4. Stimuli5. Attraktivitet

Den andra rangordningen som erhallits ar pa vilket satt vi anser att priorite-ringarna framtida arbete ska ske, och hur effektiv egenskaperna har varit i sittnuvarande arbete. Med detta menas att den foljande rangordningen ar ett matt paden omvanda relationen till hur bra en egenskap har presterat i forhallande till hurviktig egenskapen har bedomts av testpersonerna. Rang 1 medfor i nedanstaendelista den mest gynnsamma egenskap att utveckla, for en mer nojd slutanvandare.

1. Effektivitet2. Palitlighet3. Tydlighet4. Stimuli5. Attraktivitet

Det ar saledes enligt dessa tva rangordningar som vi anser att arbetet bor fortsatta,om arbetet sker med anvandarvanlighetsegenskaperna enligt Laugwitz el al. Utoverdetta har det faststallts hur omtyckt varje egenskap har varit pa en skala mellan1-6. Nagot som ocksa faststallts ar hur traffsaker prototypen har varit i relation tillbetyget for egenskapen kontra hur viktig samma egenskap ar for testanvandaren(se mer i avsnitt 7).

63

9.2 Forslag till framtida arbete

Da AL1 prototypen endast behandlar en liten del av den tankta fullstandiga ap-plikationen behovs en fullandad version av prototypen utvecklas. Med slutsatsernafran resultatet kan en kravlista tas fram dar slutanvandarnas asikter inkluderas.Ett forslag ar att se over fokusgruppernas citat, och utveckla prototypen vidarefran den rangordning som tagits fram. Darefter anser vi att prototypen bor testasigen med likadana utvarderingsmetoder pa samma testpersoner for att se om datahar forandrats. Detta ger upphov till en mer noggrann bild pa hur slutanvandarentycker och tanker om prototypen samt om forbattringar faktiskt har skett.

Slutanvandaren bor saledes vara densamma under hela processen for att avgoraom forbattringar har gjorts. Det kommer i sin tur ge ny data och detta iterativaarbetssatt ar en central del inom utvecklingsarbetet. Det iterativa arbetet aren grundpelare vid en anvandarcentrerad applikation. En fullandad prototypsom har tagit riktlinjerna och rekommendationen i beharska efterstravar en godanvandarupplevelse, som ar en del av Amazing Leaders och VNTRS malsattning.

En annat aspekt som kan tas med till framtida arbete ar att utoka malgruppenfor de som deltar i enkatundersokningen. Detta kan goras for primart tva syften.Antingen for att oka informationen och validiteten av undersokningen, eller for attskapa en mer generell applikation. Det forsta syftet kan uppnas genom att utvidgaurvalen till fler manniskor som ar i behov av liknande ledarskapscoachning, utanforAmazing Leaders narmaste kundkrets. Det andra syftet kan uppnas genom attenbart vidga malgruppen.

64

Referenslista

[1] M. Blanton, J. Zhou, M. M. Moro, D. Zhang, V. J. Tsotras, M. Halkidi,J.-L. Hainaut, E. Tanin, F. R. Korn, T. B. Pedersen, C. Bohm, C. Plant, Q.Zhang, M. J. Strauss, C. S. Jensen, R. Snodgrass, N. Li, M. Kantarcioglu, N.Sebe, A. Jaimes, A. Dix och F. W. Tompa, ”Human-Computer Interaction”, iEncyclopedia of Database Systems, Boston, MA: Springer US, 2009, s. 1327–1331. doi: 10.1007/978-0-387-39940-9{\_}192. URL: http://www.springerlink.com/index/10.1007/978-0-387-39940-9_192.

[2] J. Six, The Integration of User Experience into Software Development, 2011.URL: https : / / www . uxmatters . com / mt / archives / 2011 / 08 / the -

integration-of-user-experience-into-software-development.php.[3] K. Rodden, H. Hutchinson och X. Fu, Measuring the User Experience on

a Large Scale: User-Centered Metrics for Web Applications, 2010. URL:https://research.google.com/pubs/pub36299.html.

[4] B. Myers, ”A brief history of human-computer interaction technology”, In-teractions, vol. 5, nr 2, s. 44–54, mars 1998. doi: 10.1145/274430.274436.URL: http://portal.acm.org/citation.cfm?doid=274430.274436.

[5] P. Robinson, The new face of human–computer interactions, 2011. URL:http : / / www . cam . ac . uk / research / news / the - new - face - of -

humancomputer-interactions.[6] D. Norman och J. Nielsen, ”The Definition of User Experience (UX)”, URL:

https://www.nngroup.com/articles/definition-user-experience/.[7] P. Axbom, Jag svarar pa 16 fragor om design - axbom, 2013. URL: https:

//axbom.se/jag-svarar-pa-16-fragor.[8] L. Chambers, 20 Takeaways from the UX Australia 2012 Conference. URL:

https://uxmastery.com/twenty-takeaways-from-the-ux-australia-

2012-conference/.[9] D. Saffer, ”Creating Innovative Applications and Devices”, URL: http :

/ / www . designingforinteraction . com / designingforinteraction2 _

sample.pdf.[10] B. May, ”Applying Lean Startup: An Experience Report”, i 2012 Agile Con-

ference, IEEE, aug. 2012, s. 141–147, isbn: 978-1-4673-2622-3. doi: 10 .

1109/Agile.2012.18. URL: http://ieeexplore.ieee.org/document/6298105/.

65

[11] Interactive Systems - Dictionary definition of Interactive Systems. URL:https : / / www . encyclopedia . com / computing / news - wires - white -

papers-and-books/interactive-systems.[12] T. Studio, Human-Centered Vs User-Centered Design. Are The Terms Dif-

ferent? URL: https://tubikstudio.com/faq-design-platform-human-centered-vs-user-centered-are-the-terms-different/.

[13] P. Millot, ”Human-Centered Design”, i Designing Human-Machine Coope-ration Systems, Hoboken, NJ, USA: John Wiley & Sons, Inc., juli 2014, s. 1–41. doi: 10.1002/9781118984390.ch1. URL: http://doi.wiley.com/10.1002/9781118984390.ch1.

[14] C. Abras, D. Maloney-Krichmar och J. Preece, ”User-Centered Design”,2004. URL: http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.94.381&rep=rep1&type=pdf.

[15] VNTRS, VNTRS Consulting AB. URL: http://vntrs.se/#/.[16] Amazing Leaders — Ledar- och organisationsutveckling. URL: http://www.

amazingleaders.se/.[17] KTH, Hallbar utveckling — KTH. URL: https : / / www . kth . se / om /

miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/

verktygslada / sustainable - development / hallbar - utveckling - 1 .

350579.[18] M. Hassenzahl, ”The Effect of Perceived Hedonic Quality on Product Appe-

alingness”, International Journal of Human-Computer Interaction, vol. 13,nr 4, s. 481–499, dec. 2001. doi: 10.1207/S15327590IJHC1304{\_}07.

[19] B. Laugwitz, T. Held och M. Schrepp, ”Construction and Evaluation ofa User Experience Questionnaire”, LNCS, vol. 5298, s. 63–76, 2008. URL:http://www.ueq-online.org/wp-content/uploads/Construction_of_

UEQ1.pdf.[20] Y. Vetrov, Applied UX Strategy, Part 1: Maturity Models: UXmatters, 2013.

URL: https://www.uxmatters.com/mt/archives/2013/12/applied-ux-strategy-part-1-maturity-models.php.

[21] J. Giacomin, ”What Is Human Centred Design?”, The Design Journal, vol.17, nr 4, s. 606–623, dec. 2014. doi: 10.2752/175630614X14056185480186.URL: https : / / www . tandfonline . com / doi / full / 10 . 2752 /

175630614X14056185480186.[22] ISO, ISO 9241-210:2010 - Ergonomics of human-system interaction – Part

210: Human-centred design for interactive systems, 2010. URL: https://www.iso.org/standard/52075.html.

[23] S. Smith-Atakan, Human-computer interaction. Thomson, 2006, s. 204, isbn:9781844804542.

[24] D. T. Langendoen och S. Pinker, ”How the Mind Works”, Language, vol. 75,nr 1, s. 136, mars 1999. doi: 10.2307/417481. URL: https://www.jstor.org/stable/417481?origin=crossref.

[25] J. Nielsen, Usability 101: Introduction to Usability, 2012. URL: https :

/ / www . nngroup . com / articles / usability - 101 - introduction - to -

usability/.

66

[26] J. A. Bargas-Avila och K. Hornbaek, ”Old Wine in New Bottles or NovelChallenges? A Critical Analysis of Empirical Studies of User Experience”,URL: http://www.kasperhornbaek.dk/papers/CHI2011_UXReview.pdf.

[27] K. F. Flave och O. Landstrom, ”Designprinciper for att utveckla en digitalmarknadsplats”, URL: http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1141743/FULLTEXT01.pdf.

[28] D. Norman, ”Part operating manual for designers and part manifesto on thepower of designing for people”, URL: www.basickbooks.com.

[29] S. Lee och R. J. Koubek, ”Understanding user preferences based on usabilityand aesthetics before and after actual use”, Interacting with Computers,vol. 22, nr 6, s. 530–543, nov. 2010, issn: 0953-5438. doi: 10.1016/J.

INTCOM.2010.05.002. URL: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S095354381000055X.

[30] A. N. Tuch, S. P. Roth, K. Hornbaek, K. Opwis och J. A. Bargas-Avila, ”IsBeautiful Really Usable? Toward Understanding the Relation Between Usa-bility, Aesthetics, and Affect in HCI”, tekn. rapport. URL: https://pdfs.semanticscholar.org/4189/eac6d7104e00323f78a8897167d50c815c80.

pdf.[31] P. Erikson, Planerad kommunikation: strategiskt ledningsstod i foretag och

organisationer.[32] M. Gualtieri, ”Best Practices In User Experience (UX) De-

sign”, tekn. rapport, 2009. URL: http : / / web . uchile . cl /

DctosIntranet / 05UsabilidadExperienciaUsuario / BuenasPracticas /

BestPracticesUserExperience.pdf.[33] T. Yamakami, ”Exploratory analysis of differences between social experi-

ence design and user experience design”, i 16th International Conference onAdvanced Communication Technology, Global IT Research Institute (GIRI),febr. 2014, s. 769–773, isbn: 978-89-968650-3-2. doi: 10.1109/ICACT.2014.6779066. URL: http://ieeexplore.ieee.org/document/6779066/.

[34] S. Houde och C. Hill, ”What do Prototypes Prototype?”, Cupertino, CA,USA, tekn. rapport. URL: https://pdfs.semanticscholar.org/30bc/6125fab9d9b2d5854223aeea7900a218f149.pdf.

[35] D. Benyon, Designing Interactive Systems: A comprehensive guide to HCI,UX and interaction design, 3/E. 2013, isbn: 9781447920113.

[36] J. Nielsen, ”Focus Groups in UX Research”, URL: https://www.nngroup.com/articles/focus-groups/.

[37] A. S.f. P. Affairs, ”Focus Groups”, juni 2013. URL: https : / / www .

usability.gov/how-to-and-tools/methods/focus-groups.html.[38] How to Conduct Focus Groups. URL: https://www.interaction-design.

org/literature/article/how-to-conduct-focus-groups.[39] M. Hassenzahl, ”User Experience (UX): Towards an experiential perspective

on product quality”, URL: http://delivery.acm.org/10.1145/1520000/1512717/p11- hassenzahl.pdf?ip=130.229.173.213&id=1512717&

acc=ACTIVE%20SERVICE&key=74F7687761D7AE37%2EE53E9A92DC589BF3%

67

2E4D4702B0C3E38B35 % 2E4D4702B0C3E38B35 & _ _ acm _ _ = 1520241899 _

82a2381eb36208fcba78dfc47029628b.[40] ——, ”The Thing and I: Understanding the Relationship Between User and

Product”, i, Springer, Dordrecht, 2003, s. 31–42. doi: 10.1007/1-4020-2967-5{\_}4.

[41] J. Mcgrenere, The objective and subject dimensions. Conference on Hu-man Factors in Computing Systems - Proceedings, 2000, s. 337–338,isbn: 1-58113-248-4. doi: 10 . 1145 / 633292 . 633495. URL: https :

/ / translate . google . se / ?hl = sv # en / sv / Individuals %

2520strive % 2520for % 2520personal % 2520development % 252C % 2520i .

e . %252C % 2520proliferation % 2520of % 2520knowledge % 2520and %

250Adevelopment%2520of%2520skills.%2520To%2520do%2520so%252C%

2520products%2520have%2520t.[42] H Heijden, ”User acceptance of hedonic information systems”, dec. 2004.[43] T. Ben-Bassat, J. Meyer, N. Tractinsky och B. Gurion, ”Economic and Sub-

jective Measures of the Perceived Value of Aesthetics and Usability”, URL:http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.320.

5761&rep=rep1&type=pdf.[44] G. Lindgaard och C. Dudek, ”What is this evasive beast we call user satis-

faction?”, URL: www.elsevier.com/locate/intcom.[45] J. Karat och C. M. Karat, ”The evolution of user-centered focus in the

human-computer interaction field”, IBM Systems Journal, vol. 42, nr 4,s. 532–541, 2003. doi: 10.1147/sj.424.0532. URL: http://ieeexplore.ieee.org/document/5386817/.

[46] J. Morris, 5 Ways to Improve the UX of Your Applications. URL: https://www.interaction- design.org/literature/article/5- ways- to-

improve-the-ux-of-your-applications.[47] VNTRS Consulting AB. URL: http://vntrs.se/#/portfolio.[48] Amazing Leaders, Om oss — Amazing Leaders, 2017. URL: http://www.

amazingleaders.se/om-oss/.[49] A. Rankin, ”Kvalitativa metoder”, URL: https : / / www . ida . liu . se /

~TDDC72/notes/ps_kv_meth2.pdf.[50] Skolverket, Guide for kallkritik. URL: https : / / www . skolverket . se /

skolutveckling / resurser - for - larande / kollakallan / kallkritik /

guide-for-kallkritik-1.251678.[51] Paloma, 99 rad och tips for en lyckad enkatundersokning, 2014. URL: https:

//www.paloma.se/blogg/2014/12/99-rad-och-tips-for-en-lyckad-

enkatundersokning/.[52] KundKoll, Tips till din enkatundersokning, 2018. URL: http : / / www .

kundkoll.se/tips-till-din-enkatundersokning/.[53] D. Vannette, 4 Guidelines for Writing Clear and Effective Survey Questions,

2015. URL: https://www.qualtrics.com/blog/4- guidelines- for-

writing-clear-and-effective-survey-questions/.[54] P. M. Boynton och T. Greenhalgh, ”Selecting, designing, and developing

your questionnaire”, BMJ, vol. 328, nr 7451, s. 1312–1315, maj 2004. doi:

68

10.1136/bmj.328.7451.1312. URL: http://www.bmj.com/lookup/doi/10.1136/bmj.328.7451.1312.

[55] ”Fokusgrupp -en systematiserad gruppintervju”, URL: http : / / www .

jamstall.nu/wp-content/uploads/2014/02/fokusgrupp.pdf.[56] D. L. Morgan, Focus Groups. doi: 10.2307/2083427. URL: http://www.

jstor.org/stable/2083427.[57] M. Denscombe, The good research guide: for small-scale social research pro-

jects. McGraw-Hill/Open University Press, 2010, s. 373, isbn: 0335241387.[58] B. Tuckman, Tuckman forming storming norming performing model. URL:

https://www.businessballs.com/team-management/tuckman-forming-

storming-norming-performing-model-234/.[59] Victoria Wibeck, Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som un-

dersokningsmetod, 2. utg. Stockholm: Studentlitteratur, 2010, s. 178, isbn:9789144058566.

[60] Google Forms. URL: https://docs.google.com/forms/u/0/?tgif=d.[61] O. Vejde, Snobollsurval. URL: http://www.ollevejde.se/statistikord/

snobollsurval.htm.[62] S. Arnborg, ”Utvarderingsmetodik av User Experience”, URL: www.csc.

kth.se/utbildning/kandidatexjobb/teknikmanagement/2010/.[63] M. Alvesson, ”Generating research questions through problematization”,

Daft & Lewin Hargens, 1985. URL: https://wiki.aalto.fi/download/attachments / 59573826 / Alvesson - Sandberg2011 - generating +

research+questons.pdf.

69

70

Bilaga A

Fokusgrupp 1

Transkriberad ljudinspelning fran Fokusgrupp 1

Anna: Vad tycker ni om det allmanna utseendet av prototypen?

Person 5: Jag maste bara saga en sak innan vi kastar oss in i den fragan. Det berormycket pa hur mycket vetskap man har innan man anvander den har sidan, detar avgorande tror jag. Jag tycker sjalv sahar .. Ja nu vet jag ungefar vad jag haratt forvanta mig och darfor har jag hog acceptansnivan for utseendet. Om det skavara en catchy-saljigt sida da tror jag att det finns jobb att gora, det ar mitt inspelpa det. Vem ar jag, vart kommer jag ifran, ar det nagon sokning pa natet som jaghar hittat hit eller svenska spel som har gjort en stor upphandling av kurser? Santbehover man veta innan man satter sig in i denna rollen. For mig har det baringpa det med utseendet och sadar. Ska det vara saljigt eller bara funktionellt? Sasaligt ar det inte tycker jag, mer funktionellt.Person 2: Jag tycker att den ar inbjudande for att den ar enkel och det ar intejattemycket textmassor utan det ar ganska instinktivt hur jag ska borja klicka.Det finns en pil dar jag ska trycka, och det ar ganska intuitivt att veta nar jag skakomma igang. Inte jattemycket text vilket jag tycker ar bra, bilder farger. Inte saatt jag blir forvirrad over var jag ska borja. Sen vet jag inte om den ar specielltinbjudande.

Person 1: Jag blir lite fundersam nar man tittar pa forsta sida, ”learning EQ ochself leadership”, det ar ju lite gran den lingon som ar inom ledarskaps utveckling.Man kanske kan paketera det lite grann sa att det inte blir sa internt coachperspektiv. For jag gillar att ha slutprodukten synlig, som nagot slags kontrakt.Sen kan man fundera pa vad man kan gora med den for att befasta den. Oavsettom du har kommit in i den har processen inom att vara i en mobil varld eller i enfysisk dialog sa har man ungefar skapat samma kontrakt. Den som ar tricket harar att fa det levande over en tid och da maste du kanske befasta detta kontraktetpa nagot satt, kanske att man distribuerar det eller att du far moteskallelser au-tomatiskt in i telefonen for att faktiskt gora dessa aktions som du kommit overens.

Person 5: Det ar bra med kort information, instruktion, inga sadana har tiominuters lyssningar.

Person 2: Ja det var verkligen lagom langt klipp. Jag tankte pa nar man klickarin dar sa hamnar man mitt inne i tva av tio lektioner. Da ar det bra att det finnsen tidslinje, sa man ser hur langt den ar. Jag skulle nog ha en annan forstasidaoavsett vart den landar.

Person 1: Jag gillade det personliga tilltalet i videon. Sen kan man fundera pa

71

om man i processen kan fa annu mer personligare. I borjan ar det okej att det argenerellt, utan nagon personlig information. For just videon signalerar ju nagonform utav personlig dialog. Men om det bara ar en allman instruktion som ar likaoavsett vad jag svara i olika steg sa ar den kanske lite besviken pa den.

Person 5: Jag gillar att det var funktionellt, har ska man trycka, man har inte samycket andra initiativ eller mojligheter. Inte sa mycket ”buzz”. Det ar funktionsnarare an att det ar feeling. Det ar inte sa saljande, inte sa wowigt, inte samycket konfetti, utan det ar funktion.. tryck har och sedan ga vidare. Det behoverinte vara fel men det ar min kansla.

Anna: Ar det latt att forsta vad du ska gora som anvandare? hur manga gangerska jag gora de har ovningarna?

Hela gruppen: Ja

Person 2: Se sa ser man inte pilen forran man trycker pa skarmen, utan man serbara en bild, da tycker man -har man fastnat nu eller.

Person 5: Jag tycker det ar sjalvklart nar man markerar, har pa MAC datorn, detman vill klicka pa sa blir det ett forstoringsglas. Det var inte glasklart vart manska markera, for det fanns ingen punkt eller checkbox, ska jag klicka pa textenhar eller.. Det var inte super tydligt.

Person 2: Sen kan man ju tanka sig att ser man daligt sa ar det lite for gratt,texten ar for gra. Sa jag far ju da anvanda forstoringsglas

Person 5: Kan man gora en sadan har grej att vid markeringen dar nar manhovrar over texten sa gar fonten upp. Bara sa att man ser

Person 4: Ar inte det super irriterande?

Person 5: Bara for att markera, ”har ar du” liksom.

Person 4: MAC:en har ju en docka har nere med applikationer och sedan sa ettforstoringsglas, det ar det forsta man stanger av sa den inte haller pa att forstoraoch forminska. Men det ar ju en annan liknelse.

Anna: Men var det latt for dig att forsta vad som var nastkommande steg?

Person 4: Nej jag tycker inte det, det var oklart. Det forsta jag funderar oversom formodligen forklaras nagonstans, ar varfor lifeintentions ar viktigt. Detforklarades inte tyckte jag. Sen sa ar det da nar man svarar och ga vida-re,Men det var ju enkelt i form av att jag inte kunde gor nagot annat mer an attga vidare. Inte min effort i form av okej nu har jag gjort detta, vad kommer sendan?

72

Anna: Skulle du kanna att du skulle vilja se det, hur manga steg du vill gora iovningen?

Person 4: Nu ar det valdigt paverkad av hur vi tanker kring UX design pa klarna,och det ar solklart att det alltid ska vara sa. Jag vill alltid tanka att ”vad arminimal effort for att ga vidare fran detta”?

Person 5: ja det ar bra att se hur lang resan ar.

Person 1: det var ju nagon form utav en progressiv indikator, nar man svarade padessa flervalsfragorna, det var ju bra! Men det fanns ingen overgripande pa dessatre minuterna, det saknades ju helt. Det var pa enskilda moment fanns det ju saatt man kunde gissa sig fram pa hur lang det var men inte helheten.

Person 3: men ja tkr ocksa total sammanstallningen ar viktig.

Anna: Kanns appen trovardig?

Person 4: om jag far ga tillbaka till detta med attraktivitet sa tycker jag attattraktivitet inte viktig for seriositeten, om detta hade varit min forsta interaktionmed appen sa ser den inte serios ut, utifran vad man ar van vid och hur sakeroch ting ser ut designmassigt. Det finns en app, som man kan klassa som enkonkurrent, dar man gar igenom appen och gar igenom sina grundvarderingarutifran forskning sa ar det ett valdigt stort antal varderingar. Det tar mer effort,sa jag varderar att resultatet mer i och med att det tar mer effort, sa ju snabbaredet gar, desto mindre serios och med som pop-quiz pa Facebook. Appen serextremt proffsig ut i jamforelse med prototypen. Men ocksa sattet man sortera utkanns mer seriost nar det finns mer val, och jobbigare. Och problemet, nar vi hartestat ai-coachning, ar hur manniskor fungerar. Hjarnan fungerar som sadan att40 procent nar vi gor saker gar pa autopilot, det betyder att vi anvander oss avgamla vanor, dessa vanor skyddar oss fran att testa nya saker. Nar nagot ar forenkelt ar det lattare att ga in i autopilot, ga in i en gamification snarare an attjag faktiskt reflekterar pa riktigt. Och det ar det svara med sadana har typer avtrainable app.

Anna: Hur modern kandes denna prototypen?

Person 4: inte alls, for att finns ingenting nytt i den, sattet att lara ut pa , na dear jattemanga som gor det, samma sak med video. Jag vet inte vad som skullevara nytt over huvud taget.

Anna: Men kandes den stimulerande att anvanda?

Person 4: Jag tror att for mig, som har testat jattemanga sadana appar och forsokt

73

implementera det, det borjar inte med appen, det borjar i en annan anda, vad harhant innan appen? Vi sager om allt annat har fungerat sa ar appen inte viktig,jag skulle lagga mer krut pa vad som ar utanfor appen snarare an vad som ar inuti.

Person 3: Jag tanker att det ar en bra forlangning da, att man har detta somett komplement till nasta steg. Utifran hur Amazing Leaders jobbar har och nusa tror jag att det kan vara ett bra stod, som en brygga in och for att fa kontinuitet.

Person 5: Ja, for att fora folk framat, utan att varje gang behova traffas. Mekanismfor att driva utvecklingen for individerna framat. Om vi har haft ett mote med,sag Ursula nu da, sa har vi dessa tre aktiviteter och ovningar som vi har papapper och som vi kan folja upp.

Person 1: Jag ar inne pa samma sak, man behover nastan bestamma sig, antingensa ar det forberedande och da ar det inte seriositet sa viktigt, da ar det merett insamlingsmoment. Skriv ned dessa 10 saker i din bok, de dar har man juvaldigt svart att ta sig for. Detta skulle kunna vara ett enkelt satt for att jaginte ska behova ga tillbaka till mina anteckningar. Den andra biten som jag trorkan va intressant ocksa ar den har resultat effekten, nan action darefter. vi sagerdet har kontraktet du har gjort i nan form utav fysiks dialog, dokumentationenoch exekveringen utav det langsiktiga ar nagot man kan bocka av. Lite somgamificaition, jag har gjort detta, det som vi kom overens om.

Fokusgrupp 2

Transkriberad ljudinspelning fran Fokusgrupp 1

Anna: Vad tycker ni om det allmanna utseendet av prototypen?

Person 1: Jag gillade det pa forsta sidan, detta med att det ser ut som en scroll. Saatt man kan se progressen. Vill alltid ha kontroll pa hur langt jag kommit, sa det arbra. Vill veta vart ar jag, hur mycket har jag kvar, ar det lont att borja pa en ny osv.

Person 4: Det ar nastan sa man skulle vilja se vilket kapitel och hur lang ovningenar, sa man forstar vad man ger sig in pa.

Person 1: Men bara som nagon slags forstaupplevelse, vart ar jag for nagonstans?

Var prototypen inbjudande?

Person 3: ja det tycker jag. Det var tydligt och rent, det var latt att komma igangmed det. Lattillgangligt.

Person 2: Jag ar oftast valdigt rastlos nar man tittar i en telefon, vill se direkt

74

vad det ar, inte sa mycket text utan det ska vara tydligt och enkelt. Forstar direktvad det ar man gor.

Person 1: Ja precis, lite det har med att less is more. Fa grejer men man skadirekt forsta vad som ska goras.

Person 3: Det var lagom langa filmer, sa fort dom blir for langa sa tappar jaguppmarksamheten.

Person 3: Ga framat och bakat saknade jag

Person 1: Forsta sidan var bra, men att man far mer kontroll. Man sag att detvar en film men det gick inte se hur lang den var, men jag vill veta hur lang denar. Om det ar andra gangen jag gar in sa vill jag dra fram 45 sekunder om jagredan har sett pa det.

Hur tydlig var prototypen?

Person 3: Man kande att det var en prototyp, just for att dessa smasaker var intemer. Blir mer nyfiken pa hur nasta version kommer att vara

Person 1: Sadar, for att den kanns lite buggig.

Person 4: det var inte riktigt tydligt hur man skulle klicka klart tycker jag. Litemer intuitivt

Vad det latt att forsta vad som forvantades?

Person 3: Man forstod att det var en film man skulle kolla pa i och med att detvar en playknapp. Inte svart att forsta men jag fick inte sammanhanget. The why,varfor gora detta, om jag far reda pa det sa kor jag vidare sedan utan att tanka.

Person 4: Inte riktigt tydlig kontext.

Forstod man vad som var nastkommande steg?

Person 1: ja men det tycker jag, man tog ju sig framat for att det inte fanns samanga andra alternativ.

Person 3: Jag gillade att det var lika dana blaa bars. Den bla knappformen hjalptetydligheten. Man fattade att det var en form av action.

Hur palitlig kandes prototypen?

Person 2: Det blir nog en utmaning att fa till det i en kort video. Annars kommer

75

man ju inte orka med att kolla. Hitta sa att det blir serios med inte for lang

Person 1: Tex videon, den skulle behova vara studioproducerad, kanns lite ihopkokmed telefonfilmen, det tappar trovardighet. Alla detaljer behover ha vass kvalitefor att kannas trovardig

Hur modern kandes prototypen?

Person 3: Sadar, det finns ju mycket sant men den kandes trevlig, mer trevlig annytankande typ.

Person 2: Ja precis, jag haller med.

Person 1: Gillar forsta sidan, den var frasch.

Person 3: Den har blir mer personlig an om det bara skulle vara grafiskt.

Kandes den stimulerande?

Person 1: Jag gillade att interaktivitet i den, och att det var interaktivitet somvar personlig for mig. Det tror jag ar nyckeln, att det inte ar generellt for alla,gora nagot och reflektera ar viktigt.

Person 3: Skulle nog vilja att det fanns en fordjupningsknapp om man ex skullevilja lasa mer om vad EQ var, vad menas med vad som var mina actions. Da farman annu en niva pa det

Fokusgrupp 3

Transkriberad ljudinspelning fran Fokusgrupp 3

Person 1: I liked that it had clear intentions, very specific for the person who usesit. And a clear flow of the prototype. But I would like an option to skip the videosand have a text or something.

Person 3: I think it looked really nice, but I think its a bit hard to understandwhats the mission is. And I think that if you could show it in a graphical waybefore she start to tak, other wise its hard to get the point. But I think it’s niceto have someone talking for once, because usually it’s a lot of text and so.

Person 4: I agree with both of you, and the interface Is okay. In the whole scopeit’s good. But I would like to have a functionality to go back and maybe repeat,if you come up with something more that you would write for your answer.

76

Person 5 : I really liked the person person who talked, she was calm. The flow isstructured well.

Person 3: Another thing; maybe it should visualize the total journey, like, I’m hereright now, I started there and this is the end. It’s very important to understandthe mission, the goal and why, how , what and where I am right now.

Person 1: Yes, you want to se progress of what you are doing. But you don’t haveto be forced to do it , if you want to see your progress you can do it.

Person 5: Maybe it can be a bar that you could hide if you don’t want to see theprogress.

Person 2: I liked the design, I think that colors is nice, easy with the flow. Iunderstand what to do. Then I agree on the alternative to the video, maybe showa text , if you don’t able to have sound. And a progress bar Is nice to see whereyou have started and were you going, so you could orient yourself a bit were you are.

Person 3: I think that it was not that clear, you have to be more clear in thebeginning of what the goals for this exercise is. What is the goal and mission. Whyare you starting here? What is the steps? And I think it’s important to visualize it.

Person 1: The app is clear, but If I have a goal how would I know that the app ishelping me reach that goal? When I’m in the app and chosen my intentions, thatis clear my question is that, does it help me in any way?

Person 3: its not clear what the purpose is and if the app helps me.

Person 2: I think that Ursulas tone is quite serious and she framfor a seriousmessage, but the prototype itself is not that serious, it’s a bit playful. Because ofthe colors, it feels like a quiz which may not seem the most serious.

Person 5: I think it was serious, because of the message she gave. It was reliable,didn’t think that I was playing.

Person 2: Det var inte som ett spel for mig. Jag saknade nagon slags tydlig ram,fargmassigt, lite stringent. Den kanns lite ”fladdrig”. Det ar viktigt att fargtematfoljer en rod trad och ar sammanhangande. Behovs lite mer tydligt att det finnsen huvudmeny, om man vill backa eller om man vill pausa. Det ar svart att svarapa fragan om den ar palitlig da prototypen buggade, fick en kansla av att den litevar palitlig da. Fungerar inte tekniken sa hoppar jag over det, det ar jatteviktigtfor mig. Det hade varit bra om man fick skriva noteringar eller fragor som jag hartill min coach, antingen separat eller kopplat till mitt coachingpnogram.

Person 1: What she said about the color scheme, you can mix playfulness and

77

seriousness but if you have a lot of colors it don’t appear so serious. But ifyou have one color and have that color along the journey it changes the userexperience in a positive way and upper more serious.

Person 3: I’ts not fun, but must it be fun? I’m not certain that it should be funactually. This is something for me and my journey, mor of an stimulation in thatcontext.

Person 3: Stimulation for me is something that I can use in my daily life or athome. For me its a good thing if I can see that I have a benefit from it.

Person 3: The app should support growth so it does not have to be fun, maybeit should not be fun, then it won’t be serious. It should tot boring but not like agame either.

Person 4: Personally I would only like to have that once, or else I just cancel themessage or don’t read it.

Person 2: The fact that we know that she is an experienced coach it makes theapp more reliable. But if you don’t know that she can say it in the beginning ofthe video.

78

Bilaga B

79

80

81

82

83

TRITA TRITA-EECS-EX-2018:144

www.kth.se