En folder utarbetad av Visita i samverkan med Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO.

ATT MOTVERKA DISKRIMINERING AV GÄSTER

Visita arbetar för en besöksnäring fri från diskriminering

Restauranger och hotell ska kunna erbjuda en trygg och trivsam miljö för alla. Diskriminering av gäster på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck

1, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning är enligt lag förbjuden.

Att utsättas för diskriminering kan för den drabbade vara en kränkning och en tragedi. Restauranger och hotell måste därför förebygga och motverka förekomsten av diskriminering. Syftet med denna folder är att sprida kunskap om diskrimineringsförbuden som berör och att ge exempel på hur företagare inom besöksnäringen kan arbeta för att motverka diskriminering av gäster.

Gäster ska inte behöva uppleva sig felaktigt eller orättvist behandlade vid ett besök på exempelvis en restaurang eller ett hotell. Alla har rätt att få ett respektfullt bemötande.

Visita har som branschorganisation ett ansvar för att verka för en besöksnäring som är fri från diskriminering. Visitas medlemsföretag bedriver sin verksamhet inom Sveriges tydligaste service- och gäst-

1 Könsöverskridande identitet eller uttryck är tillsammans med ålder två tillkommande diskrimineringsgrunder som träder i kraft den 1 januari 2009 med den nya diskrimineringslagen. Könsöverskridande identitet eller uttryck är en diskrimineringsgrund som berör alla samhällsområden, däribland tillhandahållande av varor och tjänster i hotell- och restaurangbranschen, medan diskriminering på grund av ålder enbart förbjuds i arbetslivet och inom utbildningsverksamhet. Ålder är därför exkluderat som diskrimineringsgrund i denna folder.

frihetssektor och vill inte utestänga människor från sin verksamhet, utan tvärtom bjuda in dem.

Visita har också Etiska regler som alla organisationens medlems-företag har åtagit sig att följa. Visitas Etiska reglerna innehåller särskilda regler mot diskriminering av gäster. Kort sagt: att vara medlem i Visita innebär en skyldighet att följa samhällets spelregler och ett medlemsmärke från Visita betyder att företaget bär branschens symbol för god affärsetik. Visitas uppfattning är att inte bara samhällets lagar och regler utan även god affärsetik förbjuder diskriminering av gäster.

Vad innebär diskrimineringsförbuden?

Lagen om förbud mot diskriminering innebär beträffande besöks-näringen att den som yrkesmässigt tillhandahåller varor eller tjänster, alltså exempelvis den som bedriver restaurang- eller hotellverksamhet, inte får missgynna någon genom att behandla denne sämre än någon annan behandlas i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med

• kön,• könsöverskridandeidentitetelleruttryck,• etnisktillhörighet,• religionellerannantrosuppfattning,• funktionshindereller• sexuellläggning.

Att vägra någon tillträde till en restaurang på grund av att personen i fråga är mörkhyad, kommer från ett visst land eller på grund av någon annan av ovanstående diskrimineringsgrunder är inte bara kränkande för den enskilde – det är också förbjudet.

Det är i princip inte heller tillåtet att behandla någon sämre genom tillämpning av bestämmelser, kriterier eller förfaringssätt som framstår som neutrala, men som i praktiken särskilt missgynnar personer med exempelvis viss etnisk tillhörighet.

För att en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfarande ska få tillämpas trots att detta har negativ effekt och missgynnar personer med visst kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktions-hinder eller sexuell läggning måste två krav vara uppfyllda. För det första måste dess syfte vara objektivt sett godtagbart. För det andra måste de medel som används vara lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Med nödvändiga menas att det ska saknas

andra medel – som inte är diskriminerande – för att nå ett i sig godtagbart mål.

Det avgörande för om diskriminering föreligger eller inte är resultatet av en viss handling, inte avsikten. Även oavsiktlig diskriminering är förbjuden enligt lagen om förbud mot diskriminering.

Den näringsidkare som diskriminerar någon – själv eller genom någon anställd 2 – kan bli ersättningsskyldig mot den diskriminerade 3.

Utöver de civilrättsliga förbuden mot diskriminering finns det också straffrättsliga bestämmelser i brottsbalken. Brottsbalkens bestämmelser om olaga diskriminering innebär att den näringsidkare som uppsåtligen diskriminerar någon på grund av hans eller hennes ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse eller sexuella läggning efter polisanmälan och åtal kan dömas för olaga diskriminering. Även den som är anställd hos näringsidkaren eller annars handlar på dennes uppdrag kan dömas för brottet. Straffet för olaga diskriminering är böter eller fängelse i högst ett år.

Se även Visitas folder “Diskriminering av gäster - vad gäller?”.

2 Från den 1 januari 2009 kan ersättningsanspråk eller talan i ett diskrimineringsmål riktas mot ägaren av t.ex. en restaurang även när det gäller diskriminerande handlingar från personer som inte är anställda hos ägarföretaget, men som likväl företräder företaget gentemot allmänheten, t.ex. entrévärdar och ordningsvakter. Det kan vara fråga om personer vars arbetsgivare är t.ex. ett vaktbolag eller som driver sådan verksamhet i egen regi (se prop. 2007/08:95, Ett starkare skydd mot diskriminering, s.520).

3 Diskrimineringshandlingar begångna före år 2009 kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot den diskriminerade. Med den nya diskrimineringslagen kan från den 1 januari 2009 istället diskrimineringsersättning utdömas. Införandet av diskriminerings-ersättning kan förväntas leda till högre ersättningsnivåer, då ersättningen ska både utgöra ersättning för den kränkning som diskrimineringen inneburit och avskräcka från diskriminering (se prop. 2007/08:95, s. 390 ff.).

Tydliga regler – lika regler för alla

Det är ingen lätt uppgift att arbeta som exempelvis ordningsvakt eller entrévärd och därmed ha ansvar för att det råder ordning och reda såväl vid entrén som inne i lokalen. I praktiken finns det inte alltid enkla lösningar på de svåra situationer som kan uppstå.

Tydliga regler om vad som gäller för tillträde till och vistelse i lokalen är det bästa sättet att förebygga problem och oklarheter kring skälet till att någon nekas tillträde till eller fortsatt vistelse i lokalen. Sätt gärna upp anslag med gällande regler i anslutning till entrén, så att gästerna kan se vad som gäller. Det viktiga är att reglerna är enkla, klara och lätta att förstå och att de tillämpas konsekvent. Lika regler ska självklart gälla för alla.

Det är företagarens ansvar att se till att alla anställda – serveringspersonal, ordningsvakter, entrévärdar med flera – känner till och tillämpar de regler som gäller för inträde till restaurangen eller hotellet och för övrig service. Att ha välutbildad personal är alltid en stor fördel.

Rekommendationer från Visita och DO:

• Bestäm vilka regler som ska gälla

• Anslå gärna gällande regler på skylt vid entrén.

• Tillämpa dessa regler strikt för alla.

• Tänk på att inkonsekvent agerande kan innebära eller uppfattas som diskriminering.

När kan en gäst nekas tillträde?

Så länge ingen diskriminering sker har företag rätt att själv välja vilka gäster som får tillträde till lokalerna. En restaurangföretagare har rätt att ställa krav på exempelvis viss ålder för tillträde (dock måste ålderskravet vara detsamma för alla, oavsett etnisk tillhörighet, kön etc.), viss nivå på gästernas klädsel och ett allmänt gott uppträdande mot övriga gäster och personal. En restaurang eller ett hotell med serveringstillstånd har dessutom en långtgående skyldighet enligt alkohollagstiftningen att se till att de gäster som släpps in eller vistas i lokalerna uppfyller kraven på bland annat nykterhet och skötsamhet.

En gäst som är märkbart berusad eller drogpåverkad ska givetvis inte släppas in. En riktig bedömning måste dock göras av gästens tillstånd så att restaurangen inte riskerar att till exempel felaktigt avvisa någon som kanske lider av något funktionshinder.

Om undantag görs för vissa situationer, exempelvis om tre av fyra i ett sällskap uppfyller den satta åldersgränsen och hela sällskapet då släpps in, bör dessa undantag finnas dokumenterade. Regler, liksom de dokumenterade undantagen, bör tillämpas konsekvent!

Vid krav på vårdad klädsel kan det vara fördelaktigt att inte bara tala om vad som inte accepteras utan också tala om vilken klädsel som alltid accepteras. Tänk på att klädkraven inte får vara utformade så att de utesluter vissa grupper från möjlighet till tillträde.

Rekommendationer från Visita och DO:

• Ge tydligt och korrekt besked om varför gästen nekas inträde.

• Dokumentera undantag från reglerna.

Medlemskap och gästlista

Att ge företräde till medlemmar och stamgäster under kvällen eller när det börjar bli fullsatt är i grund och botten tillåtet. Agerandet bör dock vara konsekvent och det är en fördel om det finns skriftliga regler att hänvisa till.

De restauranger som skiljer på olika gäster, även om det är utifrån legitima kriterier som medlemskap eller stamgäststatus, kan riskera att få större problem med misstankar om diskriminering än restauranger som behandlar alla gäster lika. Det rekommenderas därför att i förekommande fall tillämpa en tydlig gästlista och/eller medlems- eller stamgästkort.

Hur många gäster lokalen rymmer kan framgå av exempelvis ett anslag vid entrén. Tillämpas ”en ut och en in” eller endast inträde för VIP-gäster kan även det anslås vid entrén. Används en loggbok är det bra att notera den tidpunkt under kvällen när det blev fullt och begränsat inträde började tillämpas. Det kan vara bra att kunna visa upp en klickmätare om någon ifrågasätter att det är fullt.

Rekommendationer från SHR och DO:

• Det är bra om enkla och tydliga krav för inträde kan anslås väl synligt för alla.

• Tillämpa i förekommande fall tydlig gästlista och/eller medlems- eller stamgästkort.

Loggbok för vakter

Bråk i restaurangentréerna resulterar ibland i anklagelser om diskriminering. Med tanke på hur allvarliga konsekvenserna av en incident kan bli, bör det vara rutin för ansvariga chefer att dagligen få rapporter om vad som händer i entrén och inne i restaurangen.

En loggbok är ett ur arbetsledningsperspektiv effektivt sätt att kontinuerligt få information om vad som händer i verksamheten. En loggbok är också bra för att kontrollera att diskriminering inte sker och kan vara ett bra stöd i kontakten med polisen.

I en loggbok noterar ordningsvakter, entrévärdar och serveringspersonal varje dag incidenter och avvikelser från det normala. Anteckningarna bör göras fortlöpande och inte för långt i efterhand.

Krav på ordningsvaktsbolag

Påminn de tjänstgörande ordningsvakterna om deras skyldighet att inte diskriminera.

Inför gärna krav på att ordningsvakterna från det anlitade vaktbolaget är utbildade i diskrimineringsfrågor.

Kameraövervakning och bandinspelning

Ur säkerhetssynpunkt kan det vara ett alternativ att överväga att ansöka hos länsstyrelsen om tillstånd att införa kameraövervakning vid entrén, särskilt om restaurangen varit utsatt för upprepade händelser av bråk och misskötsamhet.

Vid händelse av misstänkt diskriminering kan en bandinspelning vara till stor hjälp för att i efterhand reda ut vad som hänt i en specifik situation.

Rekommendationer från SHR och DO:

• Dokumentera händelser och avvikelser från det normala i en loggbok.

• Påminn regelbundet personalen om gällande förbud mot diskriminering.

• Överväg eventuellt behovet av kameraövervakning.

”Att motverka diskriminering av gäster” har till syfte att förhindra diskriminering av gäster inom

hotell- och restaurangbranschen. Foldern har utarbetats av Visita i samverkan med DO.

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DOwww.do.se

Visitawww.visita.se