Barn i stan

Kritiska punkter för barns delaktighet i planeringen

Sofia Cele

Kulturgeografiska institutionen, UU.

Sofia.cele@kultgeog.uu.se

• Hur upplever barn platser?

• Barns rätt till den fysiska miljön

• Vilka utmaningar innebär det att involvera barn i planerings- och gestaltningsprocesser?

• Kritiska aspekter att reflektera över när man som vuxen ska involvera barn i deltagande processer

Varför ska vi fråga barn?

• Vuxnas erfarenheter av barndom kommer antingen från en annan tid och ett annat rum eller av erfarenheter av föräldraskap.

• Vuxna upplever platser på ett annat sätt än barn

• Barn och vuxna ser på barns miljöer på olika sätt

• LEK• IDENTITET• KROPPENS

BETYDELSE• AKTIVITET• UTFORSKA• LUGN OCH RO

• Barnet som stadsbo och staden som identitet

• Det kompetenta / inkompetenta barnet

• När det fysiska utrymmet blir mindre riskerar också det sociala utrymmet att minska. Barn riskerar att bli störande och får begränsad frihet

• Den täta staden kräver ökad kompetens!

Barn lever här och nu.

Välmående i nuet är det som ”rustar för framtiden”

Deltagande processer handlar om att föra in flera röster, tankar och erfarenheter i planeringen

Alla barn är kompetenta på att vara barn och att berätta om sina erfarenheter på sitt sätt.

Utgångspunkten ska vara att barns berättelser och erfarenheter har mening, inte att det finns rätt eller fel sätt att relatera till planeringen

Ladder of participationSherry Arnstein (1969)

Reflektera kritiskt över:

…hur målen är formulerade….

…vilka konkreta verktyg som ska användas och…

...på vilket sätt resultaten ska användas i verksamheten

Kommuner vill förankra, barn vill påverka

• Motsättningen mellan skydd av barnet / barnets deltagande

• Motsättningen mellan att barnet är ”inkompetent” och att hon blir ”kompetent” genom delaktighet

• Att våga se barns kompetenser

Viktigt att:

• Ta barn på allvar

• Respektera barns integritet och erfarenheter

• Förstå att barns kommunikation är förkroppsligad, kreativ och berättande

• Reflektera kontinuerligt över de vuxnas position

• Problem med budgetar, tidsscheman, projektformat och stela arbetsstrukturer

• Det måste finnas ett politiskt, ekonomiskt och socialt utrymme för att arbeta med barn i deltagande processer.

• Inflytande av privata aktörer / exploatörer i planeringen

Den täta staden innebär:

• Ökade krav på kompetens och kvalitet

• Att vi måste värna de goda miljöer vi idag tar för givna

• Att vi måste möta förändringar i uppfattningar om ”den goda barndomen” med fakta om varför utemiljön är viktig

De värderingar vi bygger in i den fysiska samhällsstrukturen får långtgående sociala och

kulturella konsekvenser för de människor som bor och vistas där

Tack!

• Cele, S. (2014). Lyssnar du på riktigt? Kritiska punkter om barns delaktighet i planeringen. I de Laval (red.) Skolans och förskolans utemiljöer., Skolhusgruppen, Movium, Arkus. 45-50

• van der Burgt, D., Cele, S. (2014). Barnen och stadsrummet: Relationer mellan kompetens, ålder och delaktighet. Sociologisk forskning, 51(1): 29-46

• Cele, S. (2013). Performing the Political through Public Space: Teenage Girls' Everyday Use of a City Park. Space & Polity, Routledge. 17(1): 74-87

• Cele, S. (2013). Får barnen plats i den täta staden?. PLAN tidskrift för samhällsplanering, Föreningen för Samhällsplanering. 16-19

• Cele, S., van der Burgt, D. (2013). Participation, Consultation, Confusion: Professionals’ understandings of children’s participation in physical planning. Children’s geographies.

• Cele, S. (2010). Lek och identitet i den urbana miljön. I Mats Lieberg, Petter Åkerblom, Suzanne de Laval (red.) Den lärande staden, Umeå: Borea. 82-95

• Cele, S (2006) Communicating Place. Methods for understanding children’s experience of place.

WWW.KULTGEOG.UU.SE