Beskriva sjuksköterskors förhållningssätt gentemot patienter med fetma en litteraturstudie

Describe nurse´s attitudes towards patients with obesity

A literature study

Lina Forslund

Sabrine Bouchiba Testouri

Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap

Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet

Examensarbete 15 hp

Handledare: Ann- Catrin Blomberg och Maria Bystedt

Examinerande lärare: Ann-Kristin Sandin-Bojö

Inlämningsdatum 10/5 - 2016

Sammanfattning

Titel: Beskriva sjuksköterskors förhållningssätt gentemot patienter med fetma.

Describe nurse´s attitudes towards patients with obesity

Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper

Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper

Ämne: Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå

Författare: Lina Forslund & Sabrine Bouchiba Testouri

Handledare: Ann-Catrin Blomberg & Maria Bystedt

Sidor: 29

Nyckelord: Fetma, sjuksköterskor, förhållningssätt

Introduktion: Sjuksköterskor möter dagligen patienter med fetma.

Fetmaproblematiken ställer höga krav på hur sjuksköterskor förhåller sig till den

patientgruppen. Syfte: Beskriva vad som påverkade sjuksköterskors

förhållningssätt gentemot patienter med fetma. Metod: Litteraturstudien var

uppbyggd enligt Polit och Beck (2012) nio-stegsmodell. CINAHL och PubMed

var de databaser som användes. Sökorden som användes var: Nurses attitude,

obesity och patients. Databassökningen resulterade i tio artiklar som klarade

kvalitetsgranskningen och utgjorde materialet till resultatet. Resultat: Det

slutgiltiga resultatet delades in i tre teman: personliga värderingar, upplevelsen

av att vårda patienter med fetma och vårdorganisation. Slutsats Om det inte sker

någon förändring av bemötandet kring patienter med fetma kommer problemen

som finns kvarstå. Sjuksköterskans egna värderingar samt vårdorganisationens

möjlighet till resursförbättring och bemanningsmöjligheter påverkar vårdkvalitén.

Innehållsförteckning

1. Introduktion ..................................................................................................................................................... 1

2. Problembeskrivning ...................................................................................................................................... 3

3. Metod ................................................................................................................................................................. 4

3.1 Urval ................................................................................................................................................................ 5

4. Databearbetning ............................................................................................................................................. 6

6. Resultat ............................................................................................................................................................. 6

6.1 Personliga värderingar ............................................................................................................................... 7

6.2 Upplevelsen av att vårda patienter med fetma ................................................................................... 8

6.3 Vårdorganisation ......................................................................................................................................... 9

7. 1 Resultatdiskussion ...................................................................................................................................10

7.2 Metoddiskussion ........................................................................................................................................12

8. Klinisk betydelse ..........................................................................................................................................13

9. Förslag till fortsatt forskning ....................................................................................................................13

10. Slutsats ..........................................................................................................................................................14

11. Referenser ....................................................................................................................................................15

Bilaga 1. Artikelmatris...................................................................................................................................20

1

1. Introduktion

Fetma är ett globalt hälsoproblem (Edlund & Zethelius 2009). Fetma kan beskrivas

som överkonsumtion av kalorier. World health organization`s WHO (2015) definierar

fetma som ”Overweight and obesity are defined as abnormal or excessive fat

accumulation that may impair health.” WHO (2015) uppger att 13 % av världens

befolkning har fetma, vilket betyder att närmre 600 miljoner människor har fetma.

Folkhälsomyndigheten (2014) har gjort en mätning i Sverige som år 2014 visade att

hälften av den svenska befolkningen var överviktiga samt att 14 % hade ett BMI över

30 och därmed klassificeras som personer med fetma. Enligt Lunner (2009) möts

personer med fetma av diskriminering och fördomar i vardagen, detta menar Dahlberg

och Segersten (2010) bidra till onödigt lidande för patienten vilket leder till en icke

vårdande relation. Om sjuksköterskor inte respekterar sina patienter blir mötet

opersonligt, kallt och distanserat (Dahlberg & Segesten 2010).

Dietz et al. (2015) beskrev det som att låginkomsttagare löper en större risk att

drabbas av fetma, då de ekonomiska förutsättningarna en människa har ger stor

inverkan på vilken mat de har möjlighet till att konsumera. Näringsrik kost kan vara

dyrare att köpa och därmed löper låginkomsttagare större risk av att drabbas av fetma

då de inte har ekonomiska medel att köpa mer näringsrik kost (Dietz et al. 2015).

Fysiologiska faktorer

Fetma är ett komplext tillstånd som ökar risken för andra sjukdomar, funktionshinder

eller för tidig död (Lazzeretti et.al 2015). Fetma har även stor inverkan på individen

och dennes hälsa. Det är vanligt att personer med fetma drabbas av följdsjukdomar

som hjärtkärlsjukdomar, diabetes mellitus, cancer och infertilitet (Edlund & Zethelius

2009). Människor med fetma löper även större risk att drabbas av ätstörningar,

depression och psykosociala problem (Edlund & Zethelius 2009). Guldstrand (2009)

menar att placeringen av fettcellerna i kroppen har stor betydelse. Fettcellerna i

bukhålan är känsliga för stresshormoner som i sin tur påverkar insulinresistens. När

fettet är lokaliserat runt stuss, höft eller midja har det inverkan på hur metabolismen i

kroppen fungerar. Mobbs et al.(2010) beskrev i sin studie att patienter som lider av

fetma använder mat som tröst eller som en belöningsstrategi. Enligt Lazzeretti et.al

(2015) har fetma en stor inverkan på individen och dennes hälsa. Fetma är ett

komplext tillstånd som ökar risken för andra sjukdomar, funktionshinder eller en för

tidig död. Var i kroppen fettcellerna är placerade har stor betydelse. Fettcellerna i

bukhålan är känsliga för stresshormoner som i sin tur påverkar insulinresistens. När

fettet är lokaliserat runt stuss, höfter och midja har det en inverkan på hur

metabolismen i hur kroppen fungerar (Guldstrand 2009).

BMI är ett mått som mäter vikt i förhållande till längd. Formeln beräknas som:

kg/m2. Måttet BMI är vanligt förekommande som grund till att bedöma om patienter

ligger i riskzon för övervikt eller fetma. Måttet tar inte hänsyn till om vikten består av

muskler eller fett, resultatet kan till följd av detta bli missvisande. De olika

graderingarna ändras om du är barn, vuxen eller äldre. Det finns olika graderingar på

BMI (WHO 2015), se tabell 1.1.

2

Tabell 1.1

BMI Vuxna

<18 Underviktig

18-25 Normal/idealvikt

25-30 Överviktig

30-40 Kraftig övervikt/Fetma

(WHO 2015).

Förhållningssätt

Ett professionellt förhållningssätt kräver att sjuksköterskor visar sina patienter respekt

och behandlar dem med värdighet (Holm 2009). Det krävs ett genuint intresse för

varje enskild individ samt att vården utförs med ett helhetsperspektiv för att undvika

diskriminering. Människan kan betraktas ur olika perspektiv där en helhetsbild skapas

först när fysiska, psykiska och själsliga aspekter vägs samman (Enqvist 2004).

Basáñez et al. (2013) menar att patienter med fetma löper större risk för objektifiering

då fokus läggs på patientens fysiska kroppsbild. Psykiska och själsliga aspekter kan

bli bortprioriterade och individens livssituation accepteras inte. När sjuksköterskor

endast ser den fysiska aspekten kan individens integritet bli lidande (Basáñez et al.

2013).

Patienten ska känna sig bekräftad och bli respektfullt bemött av sin sjuksköterska som

sköter omvårdnaden. Vid samtal ska patienten ges utrymme till att uttrycka sina egna

tankar och värderingar. Sjuksköterskan ska ge råd och vägledning för att patienten ska

ges en möjlighet att uppmärksamma problematiken runt sin sjukdomsbild (Enqvist

2004). Kommunikation och kroppsspråk är en stor del i hur patienter upplever

sjuksköterskors förhållningssätt (Nilsson & Waldemarson 2007). Respekt är ett

komplext ämne. Att behandla en patient med respekt innebär att visa hänsyn till

dennes normer och värderingar. Normer och värderingar varierar beroende på

sjuksköterskans kultur. Sjuksköterskor utbildas i att alla patienter ska vårdas på

samma grunder och att ingen ska bli diskriminerad (Entwistle & Watt 2013).

Sjuksköterskor måste frångå sina personliga värderingar i obekväma eller svåra

situationer och det kan upplevas som en utmaning (Holm 2009).

Människor får god självrespekt om de upplever god självkänsla. Självkänsla innebär

hur individen upplever sig själv, med god självkänsla upplever vi andra människor

som mer positiva. Det är en viktig del i arbetet som sjuksköterska att främja patienters

självkänsla (Nilsson & Waldemarson 2007). Sjuksköterskor har ett eget ansvar över

hur vården som de bedriver ska se ut. Som sjuksköterska är du skyldig att vårda alla

patienter med respekt, integritet och ett lika människovärde oavsett kroppsstorlek

(International council of nurses [ICN] 2014).

Människovärdesprincipen innebär att alla människor har ett lika värde, oberoende av

vilken ställning människan har i samhället eller dennes personliga värderingar. Inom

vården ingår människovärdesprincipen i ett prioriteringssystem som används när

sjukvården måste välja vem som är i behov av vård först Proposition (1996/97:60).

3

Autonomi beskriver rätten till att varje människa ska vara en fri varelse och ha

bestämmanderätt över sig och sitt liv. Varje människa är berättigad sin identitet och

ingen ska inkräkta på den (Heberlein 2014). Det finns fyra etiska grundprinciper att

förhålla sig till dessa är autonomiprincipen, godhetsprincipen, inte skada och

rättviseprincipen. När en patient med fetma vårdas kan dessa principer ställas mot

varandra då det finns en risk när sjuksköterskor vill använda sig av godhetsprincipen.

Fetma bör diskuteras med försiktighet så att inte patienten känner sig kränkt eller tar

skada då ämnet tas upp (Munoz 2016). Alla patienter har rätten till att känna känsla

av sammanhang (KASAM). KASAM är en teori som kan användas vid bemötande av

patienter. Det tre huvudkomponenterna i KASAM är: begriplighet, meningsfullhet

och hanterbarhet (Antonovsky 1991).

Sjuksköterskor tar dagligen etiska ställningstaganden till hur vården ska kunna bli så

bra som möjligt. Etik handlar om rätt eller fel samt gott eller ont (Berggren 2010).

Etik och moral visar sig i vår verbala och icke-verbala kommunikation. Olika aspekter

som spelar stor roll när sjuksköterskor gör sina etiska ställningstaganden är: etiska

teorier, intuition, kunskap, människosyn och värderingar (Arlebrink 2013).

Patienter med fetma möts av stigmatisering då de frångår den genomsnittliga kroppsbyggnaden (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] 2007). Stigma definieras som ett kroppsligt tecken på något ovanligt eller

nedvärderande hos en annan individs moraliska status. Patienter som avviker eller

uppträder på ett oönskat sätt, skapar lätt stigma hos sjuksköterskor. Den sociala miljön

vi lever i avgör vilka människor sjuksköterskor sätter in i olika kategorier, vad som är

vanligt eller ovanligt. Sjuksköterskor ska hjälpa utsatta individer och bör inte

påverkas av stigmatiseringen. Stigmatisering är synligt överallt i dagens samhälle då

alla individer bär på olika normer och värderingar (Goffman 2014).

2. Problembeskrivning Patienter med fetma möts av stigmatisering som finns i samhället. Det krävs mod och

engagemang som sjuksköterska att utelämna personliga värderingar i vårdandet av

dessa patienter. Ett bristande förhållningssätt hos sjuksköterskor kan skapa onödigt

lidande för vuxna patienter med fetma (BMI >30). Vad som påverkar ett

förhållningssätt är komplext med olika faktorer som komponenter, det är av intresse

att beskriva vad som påverkar de olika faktorerna i vårdandet till patienter med fetma.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som påverkade sjuksköterskors

förhållningssätt gentemot patienter med fetma.

4

3. Metod

Polit och Beck (2012) nio-stegs modell var den valda metoden till hur litteraturstudien

genomfördes. De nio stegen var:

Figur 1, Polit och Becks (2012) nio-stegs-modell fritt översatt av

litteraturstudieförfattarna

Steg 1. Studiens syfte formulerades. Steg 2. Innebar att göra upp en sökstrategi, välja

ut databaser och relevanta sökord utifrån studiens syfte (Polit & Beck 2012). Studiens

inkulsionskriterier var: artiklar som var skrivna på engelska, vetenskapligt granskade

“Peer reviewed”, granskade av en etisk kommitté samt sökbara från och med år 2005

och framåt. Exklusitionskriterier var: barn i åldrar 0-18 år. Sökningar genomfördes i

databaserna; CINAHL och PubMed för att välja ut vetenskapliga artiklar.

I CINAHL utgick sökningarna från CINAHL-headings med sökorden Obesity och

nurses attitude. Obesity söktes som en exakt major subjekt headings (MM) och nurses

attitude söktes som term for Cinahl heading (MH). Sökningen i PubMed utgick från

meshtermerna: obesity, nurses, attitude och patients. I databaserna användes sökorden

både enskilt och i kombination. Steg 3. Innebar att påbörja en databassökning (Polit &

5

Beck 2012). Se resultat av sökningen från databasen CINAHL i tabell 2.1 och resultat

av databassökningen från PubMed i tabell 2.2. Frisökning på ytterligare en artikel

gjordes i PudMed med sökorden: Impact on care, nursing, obesity, då en manuell

sökning inte gav några relevanta träffar. Frisökningen gjordes för att kompensera upp

datamaterial till litteraturstudiens resultat då det inte fanns tillräckligt med

datamaterial baserat på den systematiska databassökningen.

Tabell 2.1

Databas Sökord/Headings Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3

CINAHL S1 Obesity (MM) 19,832

S2 Nurses attitude (HM) 19,851

S1 AND S2 28 6 6 4

Totalt 28 6 4 3

Sökning gjord 5/2 2016

Tabell 2.2

Databas Sökord/Meshtermer Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3

PubMed S1 Nurses 21220

S2 Attitude 123304

S3 Obesity 84102

S4 Patients 20074

S1AND S2 AND S3 AND S4 50 28

1*

1+

7 7

Totalt 50 28 7 6

Sökning gjord 15/12. 2015 += 1extern dubblett * = intern dubblett.

3.1 Urval Sökningen i CINAHL och PubMed resulterade i 78 artiklar. I Steg 4. lästes titel och

sammanfattning för att granska relevansen i artiklar (Polit & Beck 2012). I CINAHL

valdes sex av 28 artiklar vidare till urval ett. I PubMed valdes 28 av 50 studier vidare

till urval ett. Under första urvalet hittades en extern dubblett och en intern dubblett i

PubMed. Efter exkluderande av dubbletter så fanns det totalt 32 artiklar från urval ett.

Steg 5. innebar att gallra ut de artiklar som inte svarade mot studien syfte (Polit &

Beck 2012). I urval två lästes metod-och resultatdelarna i de vetenskapliga artiklarna.

Från CINAHL svarade 6 av 28 och från PubMed svarade 7 av 28 vetenskapliga

6

artiklar mot litteraturstudiens syfte. Totalt hade studieförfattarna 11 artiklar från urval

två.

Steg 6 och 7. var att identifiera relevant fakta och genomföra en kritisk granskning

samt utvärdering av de vetenskapliga artiklarnas innehåll (Polit & Beck 2012). I urval

tre kvalitetsgranskades artiklarna med Forsberg och Wengström (2013)

granskningsmall. En artikelmatris skapades till varje artikel och syfte, årtal, urval, val

av metod, databearbetning och resultat (bilaga 1). Etiska ställningstaganden var en del

av granskningsprocessen men det var inget som redovisades. Granskningen visade att

en artikel från CINAHL inte kunde klassas som en vetenskaplig artikel då den inte

följde forskningsprocessens delar och exkluderades därför från urval tre. En artikel

från PubMed exkluderas då den inte var etiskt granskad och var inte relevant för

litteraturstudien. Från CINAHL svarade 3 av 4 och från PubMed svarade 6 av 7

artiklar mot litteraturstudiens syfte. Efter exkludering återstod nio artiklar. De

artiklarna som låg till grund för resultatet var: från Storbritannien (n=5), Tyskland

(n=1), Kina(n=1), Canada (n=2) och Sverige (n=1). Fem artiklar var kvantitativa och

fem var kvalitativa studier.

4. Databearbetning

Artiklarna som valdes ut tilldelades en siffra. Delar av resultaten i artiklarna

markerades med olika färger i ett word-dokument, det som markerades kunde kopplas

till sjuksköterskors förhållningssätt. Texten som markerades var på artiklarnas

originalspråk som senare översattes från engelska till svenska. Steg 8. innebar att

kategorisera sin data (Polit & Beck 2012). Texten klipptes ut för att kunna bilda

teman. Det framkom att många artiklar visade liknande resultat, de parades ihop och

teman som bildades var: personliga värderingar, upplevelsen av att vårda patienter

med fetma och vårdorganisation. Steg 9. Det insamlade materialet från de utvalda

artiklarna sammanställdes sedan under vardera teman (Polit & Beck 2012).

5. Etiska ställningstaganden

Enligt Forsberg och Wengström (2013) ska forskningsetiska ställningstaganden alltid

göras vid en litteraturstudie. De ställningstaganden som gjordes var att; inte plagiera

information, få godkännande av en etisk kommitté samt sponsrade studier. Olsson och

Sörensen (2012) beskrev att det är samma etiska ställningstagande vare sig det var en

kvantitativ eller kvalitativ metod som användes.

6. Resultat

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som påverkade sjuksköterskors

förhållningssätt gentemot patienter med fetma. Resultatet baserades på tio artiklar

varav fem stycken var kvantitativa och fem stycken var kvalitativa (bilaga1). Utifrån

analysen av materialet framkom tre olika teman: Personliga värderingar, upplevelsen

av att vårda patienter med fetma och vårdorganisation.

7

Figur 2, Översikt av valda teman

6.1 Personliga värderingar

Positiva

Få sjuksköterskor upplevde obehag av att arbeta med patienter med fetma. Många av

sjuksköterskorna kände en meningsfullhet med att vårda dessa patienter och kände

empati för patienterna (Poon & Tarrant 2009; Brown et al. 2007). I Zhu et al. (2013)

studie visade sjuksköterskor en neutral inställning till patienter med fetma. Deltagarna

i studien tyckte inte att patienter med fetma var mer lata jämfört med andra patienter

(Brown et al. 2007). Fetma är något patienter fått till resultat av ett visst beroende av

mat (Phillips et al. 2013). Fetma sågs som ett tillstånd och inte en sjukdom (Hansson

et al. 2011). De sjuksköterskor som hade ett genuint intresse för fetma var de som

borde arbeta med denna patientgrupp då ett eget intresse skapade bättre

förutsättningar för god vårdkvalité (Hansson et al. 2011).

Negativa

Manliga sjuksköterskor hade en mer negativ syn på patienter med fetma än vad

kvinnliga sjuksköterskor hade (Poon & Tarrant 2009). Sjuksköterskor associerade

patienter med fetma som något negativt vilket påverkade vårdkvalitén (Brown &

Thompson 2007;Watson et al. 2008;Poon, & Tarrant 2009;Skikorski et al. 2013;

Lumley et al. 2015). Sjuksköterskors negativa inställning till patienter som hade

fetma gjorde att de distanserade sig från patientgruppen och vårdkvalitén blev således

påverkad (Shea & Gagnon 2015). Den negativa synen kan även komma från att

fetman i sig har gjort att personen ifråga blev sjuk och att attityden var då att denne

fick skylla sig själv (Brown et al. (2007);Hansson et al.2011;Shea & Gagnon 2015).

Watson et al. (2008) och Skikorski et al. (2013) gjorde i sina studier en jämförelse

mellan hur sjuksköterskor ser på normalviktiga patienter och patienter med fetma.

Patienter med fetma förknippades med mer negativitet i jämförelse med

Sjuksköterskors förhållningssätt

Personliga värderingar

- Positiva

- Negativa

Upplevelsen av att vårda

patienter med fetma

- Vårdrelation

Vårdorganisation

- Resurser

- Kompetens

8

normalviktiga. Att tala negativt eller nedlåtande om en patient var mer vanligt när det

kom till patienter med fetma. Detta gjorde att hela vårdmiljön blev kantad av

negativitet kring personer med fetma (Hansson et al.2011 och Shea & Gagnon 2015).

Det framkom att sjuksköterskor uttryckte att patienter med fetma var långsamma och

klumpiga. Att vårda patienter med fetma beskrevs som obehagligt (Poon & Tarrant

2009). Sjuksköterskor ansåg att patienter med fetma var motbjudande och

vedervärdiga (Poon & Tarrant 2009;Shea & Gagnon 2015).

6.2 Upplevelsen av att vårda patienter med fetma Sjuksköterskor med tidigare erfarenhet hade lättare att nå fram till patienter med

fetma i jämförelse med de sjuksköterskor som hade mindre erfarenhet (Brown, et al.

2007;Skikorski et al. 2013; Zhu et. al 2013). Sjuksköterskor med högre ålder hade en

högre nivå av stigmatisering mot patienterna i jämförelse med yngre sjuksköterskor

(Skikorski et al. 2013). Tidigare arbetslivserfarenheter underlättade att ta bort en

barriär som sjuksköterskor själva byggt upp till patienter som led av fetma. (Zhu et al.

2013).

Sjuksköterskors egna kroppsuppfattningar spelade stor roll i hur bekväma de var att

vårda patienter med fetma (Brown et al. 2007; Brown & Thompson 2007; Shea &

Gagnon 2015). Ett högt BMI hos sjuksköterskor kunde leda till att de var självkritiska

och ansåg sig själva som dåliga förebilder. Sjuksköterskor med lågt BMI undvek att ta

upp ämnet fetma med sina patienter då de inte ansåg sig kunna känna empati för dem

(Brown & Thompson 2007).) De med högt BMI hade mindre negativ syn på patienter

med fetma (Brown et al. 2007). Sjuksköterskorna hade en viktig roll när de vårdade

patienter med fetma. Majoriteten ansåg att det var deras ansvar som sjuksköterskor att

ta upp patienternas viktproblematik för att se till patienternas välmående (Brown et al.

2007; Lumley et al. (2015).

Att vårda patienter med fetma kunde innebära en risk för fysiska skador (Shea &

Gagnon 2015). Det upplevdes mer fysiskt krävande att vårda en patient med fetma i

jämförelse med en normalviktig patient. Vissa kände sig utmattade och menade på att

det var mer energikrävande att vårda en patient med fetma (Poon & Tarrant 2009 och

Shea & Gagnon 2015). Sjuksköterskor upplevde en psykisk utmattning av att arbeta

med patienter som hade fetma (Lumley et al. 2015). En del ansåg inte att det var mer

krävande att arbeta med den patientgruppen, alla vårdade patienterna på ett likvärdigt

sätt (Poon & Tarrant 2009;Phillips et.al 2013).

Vårdrelation

Många av sjuksköterskorna tog upp att det var viktigt att bygga en nära relation till

patienterna. Sjuksköterskor upplevde det lättare att diskutera ämnet när patienterna

var återkommande till vården (Phillips et.al 2013). När sjuksköterskor ville diskutera

hälsoriskerna av att ha av fetma var det fåtal patienter som ville lyssna eller ta till sig

det sjuksköterskorna hade att säga (Hansson et al. 2011;Phillips et.al 2013).

Viktfrågan kom inte upp om det inte var det som patienten sökte vård för. Checklistor

användes där det fanns frågor om patienters livsstilsvanor samt vikt (Phillips et.al

2013).

Ett empatiskt samtal med patienter ansågs vara att sjuksköterskor utelämnade

fördomar (Brown, et al. 2007; Brown & Thompson 2007). I Shea och Gagnon (2015)

9

studie diskuterade sjuksköterskor om deras utmaning till att lära patienter att

acceptera sin kroppsbyggnad och att inte påverkas av den sociala omgivningen.

Fullständig information till patienter inom det här området minskade den negativa

inställningen som upplevdes från sjuksköterskorna. Vissa sjuksköterskor använde sig

av en skrämseltaktik när de skulle kommunicera med patienter som hade fetma

(Brown & Thompson 2007).

I sometimes say: `heart disease, do you want that? Or diabetes? `I try to scare them

a little bit and if I found out that their mother died of a heart attack I can use that.

(Hansson et al. 2011, s.6)

Om ämnet fetma inte diskuterades sjuksköterskor emellan blev de ytterligare påminda

av stigmatiseringen och det skapade frustration hos både personal och patienter. Det

grundade sig i att sjuksköterskor kände sig obekväma i att samtala om patienternas

fetmaproblematik (Brown & Thompson 2007).

….You know, trying to put aside, so I`d say the biggest part is trying to put aside

societal judgment or the stigmas that society puts on the obese population and trying

to, yes, put that to rest so that I can go in and take care of patients as how they are as

un individual and not with a stigmas attached to them... (Shea & Gagnon 2015, s.28)

6.3 Vårdorganisation

Resurser

Den största utmaningen förekommer på organisationsnivå. Kvalitén på vården

begränsades till resurser, såsom: specialanpassade hjälpmedel, kläder till patienter,

personalstyrka och tid. (Brown & Thompson 2007;Brown et al. 2007;Skikorski et al.

2013;Phillips et al. 2013;Shea & Gagnon 2015; Zhu et al. 2013;Lumley et al. 2015).

Tid var en faktor som spelade stor roll (Phillips et al. 2013;Shea & Gagnon

2015;Lumley et al. 2015). Tidsbristen gjorde att sjuksköterskor lät bli att prata med

patienterna om deras vikt (Phillips et al. 2013). Sjuksköterskor menade på att

omvårdnaden tog längre tid att utföra till patient med fetma jämfört med en

normalviktig patient. Arbetsmiljön påverkades av hur kollegor emellan samarbetade

och förhöll sig till patienter som hade fetma (Hansson et al.2011;Zhu et al. 2013;Shea

och Gagnon 2015). Några sjuksköterskor ansåg att patienterna bör påbörja en

viktnedgångsplan direkt på sjukhuset med hjälp av vårdpersonal för att motivera dem

att minska i vikt (Poon & Tarrant 2009). Det var en långsiktig behandling att gå ner i

vikt och därför bör tid ges till hälsosamma livsstilsförändringar. Tid som

sjuksköterskor upplevde att vårdorganisationen inte tillät (Hansson et al.2011).

I think it works pretty much the same way with bariatric patients as it does with a

non- batriatric patien. You just need more of it instead of having one or two people to

healp you, you need four to eight depending on the patients weight…. Trying to find

that many people is difficult because everybody`s is busy. At least most people are

busy. And people who are not busy and don`t like to help usually make themselves

scarce… (Shea & Gagnon 2015, S.32.)

Kompetens

10

Sjuksköterskorna ansåg att det var lättare att ta upp ämnet om man hade en “mall” att

gå efter. Riktlinjer underlättade och gjorde det mindre pinsamt att ta upp ämnet. Brist

på riktlinjer och tid för hur vården till patienter med fetma upplevdes utmanande

(Brown & Thompson 2007). Misslyckandet till att hjälpa en patient att gå ner i vikt

gjorde att den negativa synen ökade hos sjuksköterskorna. Sjuksköterskor upplevde

en frustration över att inte ha tillräckligt med kunskap om vilka behandlingsmetoder

som passade bäst för en lyckad viktnedgång hos patienter med fetma (Hansson et al.

2011).

Sjuksköterskor upplevde att de hade fått bra stöd och utbildning inom ämnet fetma på

den organisationen som de arbetade för (Brown et al. 2007). Utbildning och

erfarenhet gav en bättre anpassad vård för patienter med fetma (Zhu et al. 2013). I

Brown et al. (2007) och Zhu et al. (2013) studier ansågs majoriteten av

sjuksköterskorna att interventioner bör införas på deras arbetsplats om att förbättra

vården för patienter med fetma.

7. Diskussion

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som påverkade sjuksköterskors

förhållningssätt gentemot patienter med fetma. Resultatet visade att sjuksköterskor

hade olika förhållningssätt mot den patientgruppen. Både positiva och negativa

attityder har framkommit. Faktorer som påverkade sjuksköterskors förhållningssätt

var: personliga värderingar, upplevelsen av att vårda patienter med fetma och

vårdorganisationen.

7. 1 Resultatdiskussion Edlund och Zethelius (2009) menade att fetma var en ätstörning som klassificeras som

en sjukdom. Fetma kan diagnostiseras enligt Internationell statistisk klassifikation av

sjukdomar och relaterade hälsoproblem (ICD- 10- SE) (Socialstyrelsen 2005). Fetma

ansågs vara ett tillstånd som personen själv har orsakat (Brown et al. 2007;Hansson et

al.2011;Shea & Gagnon 2015). Folkhälsoproblem var även ett sätt att definiera fetma

på (Livsmedelsverket 2015). Fetma kallades enligt Ericson & Ericson (2012) för en

folksjukdom medan Hemmingsson och Rössner (2004) definierar fetma som en

kronisk sjukdom. En fundering var att om fetma hade en tydligare definition skulle

det eventuellt kunna upplevas som mindre känsloladdat.

Hälsosamt tillstånd ses när sjukdom och funktionsnedsättning är frånvarande samt när

känslan av fullkomlig fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande uppnås (WHO

2003). Det var konstaterat att fetma har en inverkan på hälsan både fysiskt och

psykiskt. Fetma har konstaterats ha en inverkan såväl fysiskt som psykiskt på hälsan

(Edlund & Zethelius 2009). Fetma påverkade individer på så vis att de blev asociala

och paralleller drogs med att många blev deprimerade (Changa & Yenb 2011).

Studieresultatet visade att sjuksköterskor hade en positiv och negativ syn på att vårda

patienter med fetma. Sjuksköterskors negativa inställning till patienter med fetma

distanserar sig från den patientgruppen vilket ledde till att vårdkvalitén påverkades.

Sjuksköterskor är skyldiga enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) att ge alla

människor lika vård. Sjuksköterskor är skyldiga till att ta ställning när oetiska

förhållanden uppdagar sig (ICN 2014). Med rätt utbildning får sjuksköterskor

kunskapen till att bemöta patienter med fetma på ett professionellt sätt. Viktigt att inte

11

belasta patienten med för hårda krav till livsstilsförändringar, det kan leda till att

patienterna inte tar till sig de råd som ges (Ericson & Ericson 2012).

Att se till patienternas hälsovinster istället för att tala negativt om vikten var ett sätt

för sjuksköterskor att bygga en god vårdrelation. Sjuksköterskors skall ge råd om vad

som kan förbättra patienternas hälsa (Azevedo & Vartanian 2015). För att upprätthålla

en god vårdkvalité och ett professionellt förhållningssätt behöver sjuksköterskor ha

goda kunskaper i hur de kommunicerar med patienter. Vid obekväma situationer kan

sjuksköterskor inta en passiv inställning och fetmaproblematiken kvarstår (Inspektion

av vård och omsorg [IVO] 2014). Att värna om patientens integritet och autonomi är

något som ingår i sjuksköterskors profession (ICN 2014). Människovärdesprincipen

är en aspekt som ska spegla hur sjuksköterskor vårdar sina patienter (Heberlein 2014).

Upplever sjuksköterskor att fetma är ett känsligt ämne kommer troligtvis inte heller

frågan att tas upp (Puhl & Heuers 2009).

Betydelsen av KASAM är viktig för alla patienters livskvalité (Antonovsky 1991).

Studieresultatet visade att sjuksköterskor upplevde det frustrerande att inte nå fram till

patienterna, vårdrelationen påverkades om patienterna inte var återkommande till

vården. Att bygga en nära vårdrelation var en viktig faktor för sjuksköterskor när de

skulle diskutera problematiken om fetma. En fundering är hur patienter med fetma

upplever KASAM när studieresultatet visade att sjuksköterskor förhöll sig på ett

negativt sätt gentemot patientgruppen. Alla människor har rätt till likvärdig vård och

det ska inte ha någon betydelse för hur den fysiska kroppsbyggnaden ser ut.

Sjuksköterskor är ålagda att arbeta utifrån människovärdesprincipen (Proposition

1996/97:60).

Studieresultatet visade att sjuksköterskors egen kroppsuppfattning hade stor inverkan

på förhållningssättet de hade till patienter med fetma. Aranda och McGreevy (2012)

menar att sjuksköterskorna med egen fetmaproblematik såg sig mindre lämpade att ge

förslag på goda behandlingsåtgärder till patienter med fetma. Department of health

(2011) beskrev att sjuksköterskor ställde sig kritiska till fetmaepidemin som pågår, de

upplevde att det var en för stor utmaningen att ändra livsstilsvanor för patienter med

fetma. Några av de kompetenskrav som sjuksköterskor skulle följa var att visa

patienter respekt, medkänsla och värna om deras integritet (ICN 2014). Oavsett hur

sjuksköterskors egen kroppsbyggnad såg ut så fick det inte påverka bemötandet till

patienter med fetma.

Studieresultatet visade att kvalitén på vården begränsades av resurser. Enligt

Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) så ska arbetsmiljön vara tillfredsställande med

hänsyn till arbetsbelastningens tyngd. Arbetsförhållanden gav möjlighet till personliga

och yrkesmässiga utvecklingspotential. Tidsbristen innebar att sjuksköterskor lät bli

att samtala med patienterna om deras vikt (Phillips et al. 2013). Patientsäkerhetslagen

(SFS 2010:659) var till för att adekvata åtgärder skulle förhindra onödigt lidande för

patienter.

Studieresultatet visade på att det var lättare för sjuksköterskor att ta upp ämnet fetma

om de hade en “mall” att gå efter. Sjuksköterskor kunde brista i att ta egna beslut i

komplexa situationer. Enligt Socialstyrelsen (2012) kunde standardiserade

bedömningsmetoder användas som stöd för att sjuksköterskor skulle kunna göra

rättvisa bedömningar till patienter med fetma. När sjuksköterskor använde ett

bedömningsinstrument bedömdes alla patienter likvärdigt. Vid användandet av en

12

mall minskades risken för att personliga värderingar påverkade förhållningssättet på

ett negativt sätt.

Negativa attityder undveks om arbetsteamet arbetade mot samma mål. Genom att

lyfta problemen som upplevdes på arbetsplatsen skapades möjligheter till förbättring.

Ledarskapet ska stödja arbetsteamet till att hitta rätt verktyg för att kunna lösa de

problem som kan finnas på en arbetsplats (Kogler Hill 2016). Studieresultatet visade

att erfarenhet hade en positiv inverkan till hur förhållningssättet påverkades. I

Schwartz et.al (2003) studie framkom det att vårdpersonal som vårdar patienter med

fetma, dagligen har ett mindre stigmatiseringstänk än de som inte är bekanta med den

patientgruppen.

Det kom dagligen upp i sociala medier att nedskärningar på personal inom vården,

landsting och kommuner skall vara sparsamma gällande ekonomin. Problemet med

för lite bemanning och tidsbrist kom att kvarstå om inte vårdorganisationerna insåg

behovet av tillräcklig bemanning för att kunna bedriva vård med hög kvalité (Ejd

2015). Karasek och Theorell (1990) teori om krav-och stödmodellen ansåg att

arbetstagarens hälsa upprätthålls när det fanns balans mellan krav och resurser. För att

ställa studieresultatet i relation till förhållningssättet kan arbetsmiljön ha en

hämmande effekt på hur sjuksköterskor har möjlighet att kunna bibehålla hög

vårdkvalité.

7.2 Metoddiskussion Studieförfattarna gick in med en förförståelse till ämnet men strävade efter att denna

inte skulle inverka, vi har försökt att ha ett så objektivt förhållningssätt som möjligt.

Enligt Forsberg och Wengström (2013) beskrevs förförståelse som en aspekt som kan

påverka studiens resultat. Syftet diskuterades fram och tillbaka det slutliga syftet blev:

beskriva vad som påverkade sjuksköterskors förhållningssätt gentemot patienter med

fetma. När attitude översattes från engelska till svenska blev översättningen

förhållningsätt. Från början var tanken att undersöka sjuksköterskors attityd mot

patienter som lider av fetma. Attityder blev ett för smalt område att basera en

litteraturstudie på. Därför valdes det att undersöka vilka faktorer som påverkade

sjuksköterskors agerande i vårdandet av patienter med fetma. Ordet attityd ingår i ett

förhållningssätt, med vidare eftertanke upplevdes att ett förhållningssätt gav mer

bredd till litteraturstudien.

Databaserna som användes var CINAHL och PubMed de ansågs vara de mest

relevanta databaserna vid omvårdnadsforskning (Polit & Becks 2012). I CINAHL

användes sökorden: Obesity och nurses attitude, I PubMed: Nurses, Attitude, Patients

och Obesity. För att få fram vetenskapliga artiklar som riktade sig mot syftet.

Sökorden ansågs vara relevanta då studien inriktade sig på vad som påverkade

sjuksköterskors förhållningssätt i vårdandet av patienter som led av fetma. Med vidare

eftertanke skulle andra sökord kunnat ge författarna ytterligare data till resultatet.

Sökord som skulle kunna ge ytterligare data till litteraturstudien var stigma och

övervikt. Funderinga över hur databasen CINAHLS uppbyggnad såg ut då det

framkom flertal artiklar som inte var vetenskapligt baserade samt att sökkriterierna

inte avskärmade till det ämne som önskades. I PubMed var forskningen mer

medicinskinriktad, trots det fanns det flest artiklar som svarade mot litteraturstudiens

syfte i den databasen.

13

Alla studier som utgjorde resultatet var skrivna på engelska. Studieförfattarnas

modersmål är svenska därför användes ett Engelska-Svenska lexikon för att få en så

korrekt översättning som möjligt av innehållet från artiklarna. Båda studieförfattarna

läste samtliga studier flertal gånger, de upplevde att det var en styrka att samarbeta

och tolka studierna tillsammans. Barn 0-18 år exkluderades på grund av att

förhållningssättet skiljer sig åt i vårdandet av barn i jämförelse med vuxna patienter.

Temana som bildades var inte självklara, författarna valde tillslut att dela upp

resultatet i tre olika teman med tillhörande underkategorier.

Artiklarna som inkluderades i studiens resultat var från olika delar av världen.

Storbritannien (n=5), Tyskland (n=1), Kina(n=1), Canada (n=2) och Sverige (n=1),

det gav ett mångkulturellt perspektiv på studieresultatet. Vilket gav en bra översikt på

hur forskningsläget till hur sjuksköterskor förhöll sig till patienter med fetma. Enligt

Polit och Beck (2012) kan en blandning av kvantitativa och kvalitativa studier ge en

hög trovärdighet till resultatet. Kvalitativa studier baseras på intervjustudier där

studiedeltagarna berättar om sina egna upplevelser. I en kvalitativ studie kan det vara

svårare att uttrycka sig om nedlåtande eller negativa tankar då deltagarna inte är

anonyma till den som håller i intervjun. Kvantitativa studier ger större utrymme för att

kunna uttrycka sig mer fritt då deltagarna oftast svarar inför ett formulär och inte en

person.

Det upplevdes som en svårighet att hitta studier som enbart speglade sjuksköterskors

perspektiv, men sex stycken studier hittades. Övriga studier som var med i

studieresultatet har haft mer än bara sjuksköterskor som deltagare i sina studier.

Konsekvenserna av bristen på artiklar resulterade i att det krävdes ytterligare

noggrannhet att urskilja sjuksköterskeperspektivet i de artiklar där det fanns andra

yrkeskategorier representerade. Artiklarna som valdes ut är sökbara från 2005 och

framåt allt för att få fram ett så relevant och trovärdigt resultat som möjligt av

nulägets forskning.

8. Klinisk betydelse Litteraturstudien belyser en komplexitet i att möta patienter med fetma. Kunskap om

ämnet behöver spridas. Studien kan användas som hjälp för att få ytterligare förståelse

gentemot patienter med fetma. Ökad medvetenhet angående sjuksköterskors

förhållningssätt till patienter med fetma kan minska risken för onödigt lidande.

9. Förslag till fortsatt forskning Forskning kring sjuksköterskans förhållningssätt till patienter med fetma är under

utveckling. Det finns idag begränsad forskning inom ämnet utifrån ett

sjuksköterskeperspektiv, behovet av framtida forskning är därför stort. Fetma är ett

ökat samhällsproblem vilket gör ämnet högaktuellt. Framtida forskning rörande detta

ämne bör därför prioriteras i syfte att öka patienternas positiva vårdupplevelse samt

stärka sjuksköterskornas kompetens kring bemötande. Hur sjuksköterskors personliga

värderingar påverkar vårdkvalitén för patienter med fetma är ett område som

förslagsvis behöver stärkas.

14

10. Slutsats Sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienter som lider av fetma påverkas av

personliga värderingar, tidigare upplevelser av att vårda patienter med fetma samt hur

vårdorganisationen ser ut. Negativa synsätt kring patienter med fetma försämrade

sjuksköterskans möjlighet till att tillgodose vård av god kvalité. För att uppnå en god

vårdkvalité måste personliga värderingar åsidosättas i mötet med patienter med fetma.

Hur vårdorganisationen är uppbyggd påverkar möjligheterna till att minska negativa

förhållningssätt som finns. Om det inte sker någon förändring av bemötandet kring

patienter med fetma kommer problemen som finns kvarstå. Sjuksköterskans egna

värderingar samt vårdorganisationens möjlighet till resursförbättring och

bemanningsmöjligheter påverkar vårdkvalitén.

15

11. Referenser Azevedo, S, M. & Vartanian, L, R. (2015). Ethical Issues for Public Health

Approaches to Obesity. Springer. 4:324–329

Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. (2:a uppl.). Stockholm: Natur och Kultur.

Aranda, k & McGreevy, D. (2012). Embodied empathy-in-action: overweight nurse`s

experiences of their interactions with overweight patients. Nursing Inquiry. 21 (1) S.

30-38.

Arlebrink, J. (2013). Grundläggande våretik- teori och praktik. Lund:

Studentlitteratur.

Basáñez, T., Blanco, L., Collanzo, J L., Berger, D. & Crano, W. (2013). Ethnic

groups' perception of physicians' attentiveness: implications for health and obesity.

Psychology, Health & Medicine. 18(1), 37-46. doi: 10.1080/13548506.2012.672750

Berggren, I. (2010). Vårdandets etik. Att bli sjuksköterska – en introduktion till yrke

och ämne. I Dahlborg- Lyckhage, E. (red.) Lund: Studentlitteratur. S. 125- 144.

Brown, I., Stirde,C., A., Psarou, A., Brewins, L & Thompson, J. (2007). Mangement

of obesity in primary care: nurse´s parctices, beliefs and attitudes. Blackwell

Publishing Ltd, Jounal compilation.

Brown, I. & Thompson, J. (2007). Primary care nurses’ attitudes, beliefs and own

body size in relation to obesity management. Journal of Advanced Nursing 60(5),

535–543.

Changa, H-H., & Yenb, S, T. (2011). Association between obesity and depression:

Evidence from a longitudinal sample of the elderly in Taiwan. Aging & Mental

Health Vol. 16, No. 2, March 2012, 173–

16

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande, I teori och praxis.

Stockholm: Natur och kultur.

Department of health. (2011). Healthy lives, healthy people: ours strategy for public

health in England. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.dh.gov.uk/health/2011/07/healthy-lives-healthypeople [2016-03-11].

Dietz, W., Baur, L., Hall, K., Puhl, R., Travers, E., Uauy, R. & Kopelman, P. (2015).

Management of obesity: improvement of health-care training and systems for

prevention and care. The Lancet. Volume 385, Issue 9986, 20–26 June 2015, Pages

2521–2533

Edlund, K & Zethelius, B. (red.) (2009). Introduktion. Fetma. Del 1, medicinsk

behandling och kognitiv beteendeterapi. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. S. 27-33.

Ejd, M. (2015). Strunta i pengarna. [Elektronisk]. Tillgänglig:

https://www.vardfokus.se/tidningen/2015/nr-11-2015-11/struntai-pengarna/ [2016-03-

11].

Entwistle, VA. & Watt, IS. (2013). Treating patients as persons: a capabilities

approach to support delivery of person-centered care. The American Journal of

Bioethics, 13(8): 29–39.

Enqvist, A. (2004). Kommunikation på arbetsplatsen. Stockholm: Prisma.

Ericsson, E., & Ericsson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.

Folkhälsomydigheten. (2014). Fler har fetma och övervikt. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-

press/nyhetsarkiv/2014/februari/fler-har-fetma-och-overvikt/ [2016-01-29].

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier-

värdering, analys och presentation av omvårdnadsforsking. Stockholm: natur och

kultur.

Goffman, E. (2014). Stigma, den avvikandes roll och identitet. Lund: Studentlitteratur

AB.

Guldstrand, M. (2009). Orsaker till fetma:genetik, patofysiologi och miljö. Fetma. Del

1, medicinsk behandling och kognitiv beteendeterapi. 1. Edlund, K & Zethelius, B

(red.) uppl. Lund: Studentlitteratur. S. 33-51.

Hansson, L M., Rasmussen, F. & Ahlstom, G. (2011). General practitioner`s and

dstrict nurser´s concepttions of the encounter with obese patients in primary health

care. BioMed central family practice. 12:7.

Heberlein, A. (2014). Människan. ETIK- människan, moral, mening. Finland:

Bookwell. s. 63-139.

Hemmingsson, E. & Rössner, S. (2004) Fysisk aktivitet som fetma terapi. Fetma- en

kronisk sjukdom som kräver livslång motionsaktivitet. Läkartidningen. Nr 20. Vol

101.

17

Holm, U. (2009). Att vara professionell. Det räcker inte att vara snäll – Om empati

och professionellt bemötande i människovårdande yrken. Stockholm:Natur &

Kultur. S.48-69.

(International council of nurses [ICN]. (2014) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.

Svensk sjuksköterskeförening. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf

[2015-12-14].

(Inspektion av vård och omsorg [IVO] 2014). Kommunicationsbrister i vården.

[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ivo.se/globalassets/dokument/bilder-och-

nyheter/2014/kommunikationsbrister-i-varden.pdf [2016-03-17].

Lazziretti,L., Rotella, F. & Pala, L. (2015). Assessment of psychological predictors of

weight loss: How and what for?. World J Psychiatry Volume 5, ISSN 2220-3206

Mars 22 2015, pages 67.

Livsmedelsverket. (2015). Övervikt och fetma. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och-

halsa/overvikt-och-fetma/ [2016-03-16].

Lumley, E., Homer, C. V., Palfreyman, S., Shackley, P. & Tod, A. M. (2015). A

qualitative study to explore the attitude of clinical staff to the challange of caring for

obese patients. Journal of clinical Nursing. 24, 3594-3604.

Lunner, K. (2009). Fetma och psykosociala problem. I K, Edlund & B, Zethelius

(red). Fetma-medicinsk behandling beteendeterapi S. 151-158. Lund:

Studentlitteratur.

Mobbs, O., Cre´pin,C., Thie´ry, C., Golay, A. & Van der Linden, M. (2010). Obesity

and the four facets of impulsivity. Patient Education and Counseling 79 (2010) 372–

377

Munoz, J. (2016). Etisk plattform för Hälso-och sjukvården. [Elektroniskt].

Tillgänglig: http://www.karolinska.se/for-patienter/din-vard-pa-

karolinska/kvalitetsuppoljningar-och-resultat/etik-pa-karolinska/etik/ [2016-05-08].

Nilsson, B. & Waldemarson, A-K. (2007). Kommunikation- Samspel mellan

människor. Poland: Studentlitteratur.

Karasek R, Theorell T. (1990). Healthy work: stress, productivity, and the

reconstruction of working life. New York: Basic books.

Kogler Hill, S. E. (2016). Team Leadership. Leadership – Theory & Practice. I

Northouse. P. G. (red). Los Angeles:Sage S. 363- 396.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2012). Forskningsetiska aspekter. Forskningsprocessen.

Stockholm: Liber. s. 77- 94.

18

Phillips, K., Wood, F. & Kinnersley, P. (2013). Tackling Obesity: the challenge of

obesity management for practice nurses in primary care. Family practice. Vol. 31. No.

1,51-59.

Polit, D,F. & Beck, C,T. (2012). Literature Reviews: findings and critiquing evidence.

Nursing Research – Generating and Assessing Evidence for Nursing practice.

Phiadelphia: J.B Lippiincott company.

Poon, M-Y. & Tarrant, M. (2009). Obesity: attitudes of undergraduate student nurses

and registered nurses. Blackwell Publishing Ltd, Journal of clinical Nursing. 18,

2355-2365.

Proposition 1996/97:60. Prioriteringar inom hälso-och sjukvården. Stockholm:

Sveriges riksdag.

Puhl, R. & Heuer, C. (2009). The Stigma of Obesity: A Review and Update. Obesity.

17 (5), 941-964.

(Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] 2007). SBU- rapport:

fetma-problem och åtgärder (nr.160). Stockholm: The swedish council on technology

assessment in health care.

Schwartz, M-B., O’Neal, H., Brownell, K-D., Blair, S-N. & Billington C. (2003).

Wight Bias among Health Professionals Specializing in Obesity. OBESITY

RESEARCH Vol. 11. Nr 9.

SFS 1982:763. Hälso- sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.

SFS 1977:1160. Arbetsmiljölagen. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet.

Shea, J, M. & Gagnon, M. (2015). Working with patients living with obesity in the

intensive care unit- A study of nurse`s exeprience. Advances in Nuring Science Vol.

38, No. 3, pp. E17-E37.

Socialstyrelsen. (2012). Om standardiserade bedömningsmetoder. [Elektroniskt].

Tillgänglig: https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18907/2012-12-

9.pdf [2016-03-09].

Socialstyrelsen. (2005). Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997.

[Elektroniskt]. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/diagnoskodericd-10/Documents/Alfa2005feb.pdf [2016-03-11].

Skikorski, C., Luppa, M., Glaesmer, H., Brähler, E., König, H-H. & Riedel-Heller, S.

(2013). Attitudes of Health Care Professionals towards Female Obese

Patients. Institute of Social Medicine, Occupational Health and Public Helath

Univerity of Leipzig. 6:512-522.

Watson, L., Oberle, K. & Deutscher, D. (2008). Develoment and psychometric testing

of the Nurse`s attitudes toward obesity and obese patient (NATOOPS) scale.

Research in Nurising & Health. Vol 31. s. 586-593.

19

(World health organization [WHO] 2015). [Elektroniskt]. Tillgänglig:

http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs311/en/ [2015-12-10].

(World health organization [WHO] 2003, 1948). [Elektroniskt]. Tillgänglig:

http://www.who.int/about/definition/en/print.html [2016-03-16].

Zhu, D., Norman, L. & While, A. (2013). Nurses self-efficancy and practices relating

to weight managment of adult patients: a path analysis. International Journal of

behavioral nutrition an physical activty. 10:131

20

Bilaga 1. Artikelmatris

Författare, Land Årtal Titel Syfte Metod Resultat

Brown, I &

Thompson, J

Storbritannien

2007 Primary care nurser´s

attitudes, beliefs and

own body size in

relation to obesity

managment.

Upptäcka sjuksköterskors

attityder,

trosföreställningar och

uppfattning om sin egen

kroppstorlek i relation till

att ge patienter råd om

fetma.

Metod: Kvalitativ

Deltagare 15

sjuksköterskor

Urval: Strukturerat urval

Datainsamling:

Strukturerade Intervjuer

Bortfall: 0

Resultaten av intervjuerna

delades upp i olika teman. De

olika var: känslighet mot

fetma, komplexitet av fetma,

effekten av egen

kroppsstorlek, lågt, respektive

högt BMI.

Resultatet visar att fetma är ett

känsligt ämne att diskutera

med patienter, sjuksköterskan

är rädd för att skada mer än

vad den hjälper. Samt att det

spelar roll vilken

kroppsstorlek sjuksköterskan

själv har. Dem med lågt BMI

tyckte det var svårt att ta upp

ämnet, medans de som hade

högt BMI kände att de inte var

bra förebilder.

21

Författare,

Land

Årtal Titel Syfte Metod Resultat

Brown, I. Stirde, C.

Psarou, A.

Brewins, L. &

Thompson, J.

Storbritannien

2007 Mangement of

obesity in primary

care:

nurse´s parctices,

beliefs and attitudes.

Undersöka klinisk

övning, trosuppfattning

och attityder hos

sjuksköterskor med

respekt för att hantera

patienter med fetma.

Metod: Kvantitativ

korrelations

undersökning

Datainsamling:

Strukturerade

frågeformulär

Deltagare: 564 st 298st

distriktsjuksköterskor,

119st Health visitors,

147st Pratice

sjuksköterskor.

Urval: Strukturerat

Bortfall: 27,8 %

Resultatet visar att

majoriteten av

sjuksköterskorna som

ingick i undersökningen

tycker att fetma är ett

vedertaget hälsoproblem.

Samt att hälsoproblemen en

person har är kopplat till

fetma. Det ligger mycket

eget ansvar hos patienten

själv när det gäller att välja

mat. Familjehistoria och

miljöfaktorer spelar en stor

roll. Sjuksköterskorna tror

att mer personer med fetma

saknar viljekraft till att

ändra sina matvanor och

livsstil.

22

Författare,

Land

Årtal Titel Syfte Metod Resultat

Hansson, L-M

Rasmussen, F &

Ahlstom, G-I

Lund, Sverige

2011 General

practitioner`s and

dstrict nurser´s

concepttions of the

encounter with

obese patients in

primary health care.

Upptäcka

allmänläkarnas och

distrik tsjuksköterskor

föreställning av att

konfrontera patienter

med fetma inom

primärvården.

Metod: Kvalitativ

studie.

Deltagare: 10 st

allmänläkare och 10st

distrikt

sjuksköterskor.

Urval:

Frivilligt/strukturerat

Datainsamling: Semi-

strukturerade

intervjuver.

Borfall: 0

Resultaten visas tydligt i

om det är en allmänläkares

uttalande eller distrikt

sjuksköterskans. Resultaten

är uppdelat i rad olika

teman.

Men huvudfokus är hur

patienter med fetma ska

bemötas och vad som

påverkar mötet med den

patientgruppen.

23

Författare,

Land

Årtal Titel Syfte Metod Resultat

Lumley, E Homer,

C-V Palfreyman, S

Shackley, P & Tod,

A-M

Storbritannien

2015 A qualitative study

to explore the

attitude of clinical

staff to the challange

of caring for obese

patients.

Syftet var att undersöka

om patienter med fetma

kräver mer vård och

om det påverkar

vårdpersonalens attityd

mot dem.

Metod: Kvalitativ

Deltagare: 18st

Sjuksköterskor:7st

Urval:

Frivilligt/strukturerat

Datainsamling:

Semi-strukturerade

intervjuer

Bortfall: 0

Sjuksköterskor anser att

patienterna med fetma är

mer vårdkrävande. Det tar

mycket mer tid, kräver fler

personal vid omvårdnaden,

fler hjälpmedel, svårt att

hitta “sjukhuskläder” som

passar. Det är en psykisk

utmattning som upplevs hos

personalen samt stress då

dem kräver mer tid.

24

Författare,

Land

Årtal Titel Syfte Metod Resultat

Phillips, K., Wood,

F. & Kinnersley, P.

Storbritannien,

South Wales

2013 Tackling Obesity:

the challenge of

obesity management

for practice nurses

in primary care.

Genom en kvalitativ

semi-strukturerad

intervju studie är syftet

att undersöka hur

sjuksköterskor i

praktiken hanterar

fetma inom primär

vården. Identifiera god

praxis och utforska

hinder för att uppnå

effektiv förbättring.

Metod: Kvalitativ,

innehållsanalys. Urval:

Sannolikhetsurval.

Datainsamling:

Semistrukturerade

intervjuer “face to

face”.

Antal deltagare: 18st

sjuksköterskor.

Bortfall: 0

Sjuksköterskorna hade

delade åsikter om

hanteringen av patienter

med fetma. Patienter

delades in i två grupper,

patienter med fetma med en

sjukdom och “friska”

patienter med fetma.

Sjuksköterskorna ansåg att

uppföljningen hos patienter

som led av en tidigare

sjukdom med fetma gjordes

mer noggrant än dem

“friska”. Sjuksköterskorna

ansåg att det var viktigt

med en god patientrelation

för att lyckas med

viktminskningen.

25

Författare,

Land

Årtal Titel Syfte Metod Resultat

Poon, M-Y. &

Tarrant, M.

China, Hong-Kong

2009 Obesity: attitudes of

undergraduate

student nurses and

registered nurses.

Undersöka

sjuksköterskestudenter

samt legitimerade

sjuksköterskors

attityder gentemot

personer med fetma.

Hantering av patienter

som lider av fetma.

Metod: Kvantitativ,

tvärsnittsstudie. Urval:

Bekvämlighets urval.

Datainsamling:

Frågeformulär

Antal deltagare: 352

studenter och 199

sjuksköterskor.

Bortfall: 19,2%

Legitimerade

sjuksköterskor visade sig ha

en mer negativ attityd mot

patienter som lider av fetma

än

sjuksköterskestudenterna.

Sjuksköterskorna ansåg att

patienter med fetma gillade

mat, åt för mycket, var slöa,

var inte i form och är

inaktiva. Sjuksköterskorna

tyckte att patienter med

fetma bör sättas på diet

under deras

sjukhusvistelse.

26

Författare,

Land

Årtal Titel Syfte Metod Resultat

Skikorski, C.,

Luppa, M.,

Glaesmer, H.,

Brähler, E., König,

H-H. & Riedel-

Heller, S.

Tyskland

2013 Attitudes of Health

Care Professionals

towards Female

Obese Patients.

Syftet med artikeln var

att ta reda på vilken

attityd personal inom

hälso-och sjukvården

har mot kvinnor med

fetma. Rapporter om

stigmatisering

angående

viktproblematik har

ökat.

Metod: Kvantitativ

metod.

Urval:

Bekvämlighetsurval

Datainsamling:

Strukturerade

frågeformulär.

Antal deltagare:

Total:682

Sjuksköterskor: 321

Bortfall: 61%

Sjuksköterskor som var

äldre än 35år visade sig ha

en högre stigmatisering än

yngre sjuksköterskor.

Sjuksköterskor med en

längre erfarenhet hade en

mer negativ attityd

gentemot patienter med

fetma.

27

Författare,

Land

Årtal Titel Syfte Metod Resultat

Shea, J-M &

Gagnon, M

Ottawa, Canada

2015 Working with

patients living with

obesity in the

intensive care unit-

A study of nurse`s

exeprience

Undersöka

erfarenheten hos

sjuksköterskor som

jobbar på en

intensivvårdsavdelning.

Som vårdar patienter

som lider av fetma, där

man jobbar utifrån

“othering framework

utvecklat av Canales

2010”

Metod: Kvalitativ

studie.

Deltagare: 11st

sjuksköterskor som har

erfarenhet av

intensivvårdsavdelning.

Urval: Frivilligt

Datainsamling:

Intervjuer

Bortfall: 0

Resultaten redovisas i

teman och underteman.

Huvudteman är: Tema 1:

Arbeta med andra. Tema

2:Exkludera upplärning på

en intensivavdelning. Tema

3:Inkludera upplärning på

en intensivavdelning. Tema

4:Miljön på intensiven.

Slutsatsen menar att

sjuksköterskorna vill arbeta

på ett sätt där alla patienter

behandlas lika. Rutiner

måste förändras och

ytterligare resurser behövs i

vårdandet av patienter med

fetma.

28

Författare,

Land

Årtal Titel Syfte Metod Resultat

Watson, L., Oberle,

K. & Deutscher, D.

Canada

2008

Development and

Psychometric

Testing of Nurses

Attitudes Toward

Obesity and Obese

Patients

(NATOOPS) Scale.

Att utvärdera ett

instrument som mäter

sjuksköterskans attityd

mot vuxna patienter

som lider av fetma.

Metod: Kvantitativ

studie.

Urval: Slumpmässigt

urval.

Datainsamling:

Enkät-undersökning

Antal deltagare:1,400

Bortfall: 54%

Instrumentet visade en hög

acceptans med

psykometriska egenskaper.

Sjuksköterskor som är

normalviktiga eller

underviktiga har en mer

negativ attityd mot

patienter med fetma.

29

Författare,

Land

Årtal Titel Syfte Metod Resultat

Zhu, D., Norman, L.

& While, A.

Storbritannien,

London

2013 Nurses self-efficancy

and practices relating

to weight managment

of adult patients: a

path analysis.

Att ta reda på

sjuksköterskors

individuella förmåga

och praxis relaterat till

viktkontroll av vuxna

patienter.

Metod: Kvantitativ, en

korrelations

undersökning.

Urval:

Bekvämlighetsurval

Datainsamling:

Strukturerade

frågeformulär.

Antal deltagare: 588st

Bortfall: 168

Sjuksköterskors

professionella

egenskaper har stor

betydelse för att kunna

påverka patienternas

viktnedgång. Förmåga

att påverka patienter får

sjuksköterskan av

erfarenhet när dem

jobbar med patienter

med fetma. Information,

prioritera träning och

vikten av eget ansvar bör

varje sjuksköterska ta

upp vid mötet med

patienten som lider av

fetma.

30