Den nya skollagen - förskola, - förskoleklass, - grundskola, - grundsärskola

Luleå14 februari 2011

Anderz Andersson070/520 94 65

Uppläggning och innehåll

Förmiddagen

08.30-09.00 Inledning och bakgrund till den nya skollagen 09.00-09.30 Den nya skollagens och läroplanernas

uppbyggnad 09.30-10.00 Kaffe 10.00-11.00 1 kap. Inledande bestämmelse

Syftet med utbildningen inom skolväsendetUtformningen av utbildningenLika tillgång till utbildningSärskild hänsyn till barnets bästaSkolformernas syfte

11.00-12.00 2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelningLedningen av utbildningen - rektor och förskolechefAnställning av lärare och förskollärareLegitimation

Uppläggning och innehåll

Eftermiddagen

13.00-14.30 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målenBarnens och elevernas lärande och personliga utvecklingInformation om barnets och elevens utvecklingSärskilt stödLäroplaner och kursplaner

14.30-15.00 Fika 15.00-16.00 Sammanfattning och allmän frågestund

Vem är jag?• Anderz Andersson• Jurist• Umeå universitet• Juridiska institutionen• Centrum för skolledarutveckling• Konsult • Ordförande i norrlands största idrottsförening

Den nya skollagens uppbyggnad

Styrdokument• Lag• Förordning• Föreskrifter• Läroplaner• Kursplaner

Struktur

29 kapitel uppdelade i tre avdelningar:

1-7 kap. Bestämmelser gemensamma för alla eller många av verksamheterna

8-25 kap. De olika skolformerna26-29 kap. Övriga bestämmelser

755 §§

Inledande bestämmelser

1 kap. Inledande bestämmelser2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen4 kap. Kvalitet och inflytande5 kap. Trygghet och studiero6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling7 kap. Skolplikt och rätt till utbildning

8 kap. Förskolan9 kap. Förskoleklassen10 kap. Grundskolan11 kap. Grundsärskolan12 kap. Specialskolan13 kap. Sameskolan14 kap. Fritidshemmet15 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan16 kap. Utbildning på nationella program i

gymnasieskolan17 kap. Utbildning på introduktionsprogram i

gymnasieskolan18 kap. Allmänna bestämmelser om

gymnasiesärskolan19 kap. Utbildning på program i gymnasiesärskolan20 kap. Kommunal vuxenutbildning21 kap. Särskild utbildning för vuxna22 kap. Utbildning i svenska för invandrare

23 kap. Entreprenad och samverkan24 kap. Särskilda utbildningsformer25 kap. Annan pedagogisk verksamhet26 kap. Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och

nationell uppföljning och utvärdering27 kap. Skolväsendets överklagandenämnd28 kap. Överklagande29 kap. Övriga bestämmelser

Syftet med förskolan 8 kap 2 § • Allmänna bestämmelser• Utbildningens syfte

Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning.

Syftet med förskoleklass 9 kap 2 § Allmänna bestämmelserUtbildningens syfte

Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap

Syftet med grundskolan 10 kap 2 § • Allmänna bestämmelser• Utbildningens syfte

Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Grundsärskolan 11 kap. 2 §Utbildningens syfteGrundsärskolan ska ge elever med

utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning och i övrigt så långt det är möjligt motsvara vad som anges för grundskolan i 10 kap. 2 §.

Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om elever med utvecklingsstörning också ska gälla vissa andra barn, ungdomar och vuxna

Mål och resultatstyrning

Rättssäkerhet

Barnkonventionen

Tydlighet

Enhetlighet

Ny skollagDen nya skollagen ska börja tillämpas

höstterminen 2011Den är anpassad till en målstyrd skola där

kunskap står i fokusLagen speglar ansvarsfördelningen mellan stat

och huvudman och tydliggör de uppgifterSamma regler så långt som möjligt ska gälla för

offentliga och fristående skolorDe enskilda huvudmän ska använda sig av samma

läroplaner, kursplaner och andra bestämmelser som den offentliga skolan

Övergripande förändringari de samlade läroplanerna

Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen och kursplaner.

Kompletteras med kunskapskrav för de olika ämnena.

De samlade läroplanernas första del, där övergripande mål och riktlinjer för utbildningen återfinns, är i princip likadan för alla skolformer och gäller även fritidshem och förskoleklass.

Det som skiljer den samlade läroplanen från Lpo94 är framförallt att ”Mål att sträva mot” och ”Mål att uppnå” ersätts av ett antal långsiktiga övergripande mål som med något undantag är gemensamma för alla obligatoriska skolformer.

Nya kursplanerKursplanerna beskriver de kunskaper och

förmågor i äm-nena som undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla

Texten har rubrikerna syfte och centralt innehåll I syftestexten motiveras varför ämnet finns i

skolan, syftet med undervisningen och vilka förmågor som undervis-ningen i ämnet ska ge eleverna möjlighet att utveckla under skoltiden

Syftestexten avslutas med ett antal långsiktiga mål som är uttryckta som ämnesspecifika förmågor

Målen gäller för alla skolår.

Obligatoriskt centralt innehållDet centrala innehållet anger det innehåll som

undervis-ningen ska behandla för att eleverna ska ges möjlighet att utveckla de kunskaper och förmågor som står i syftet

Ett obligatoriskt centralt innehåll är något helt nytt jämfört med nuvarande kursplaner

Innehållet är formulerat så att det inte ska begränsa lärarna i deras val av det mer konkreta innehållet eller vilket arbetssätt

I grundskolan är det centrala innehållet i alla ämnen utom samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen, moderna språk och hem- och konsumentkunskap uppdelat i tre delar, för årskurserna 1–3, 4-6 och 7–9

Obligatoriskt centralt innehållFör årskurserna 1–3 är det centrala innehållet i de

samhällsorienterande och naturorienterande ämnena formulerat i ämnesgrupper, SO respektive NO

I årskurserna 4–6 och 7–9 är innehållet däremot uppdelat ämnesvis

Moderna språk har ett centralt innehåll för årskurserna 4–9, medan innehållet i hem- och konsumentkunskap är uppdelat på årskurserna 1–6 och 7–9

I specialskolan är det centrala innehållet uppdelat på årskurserna 1–4, 5–7 och 8–10 och i grundsärskolan är det uppdelat i två delar: årskurserna 1–6 och 7–9

Rektors och förskolechefs roll förtydligas

Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Dessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas.

Rektorn och förskolechefen ska benämnas på detta sätt. Dessa benämningar ska förbehållas den som har en anställning som rektor eller förskolechef.

En ställföreträdare får utses för en rektor eller en förskolechef.

Rektors och förskolechefs roll förtydligasRektorn och förskolechefen beslutar om sin

enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar.

Rektorn och förskolechefen får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor som avses i första stycket, om inte annat anges.

Kraven på förskollärares kompetens ökar

Huvudmännen ska för undervisning använda lärare eller förskollärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren eller förskolläraren ska bedriva.

En lärarexamen blir fyra

FörskollärarexamenGrundlärarexamenÄmneslärarexamenYrkeslärarexamen

FörskollärarexamenFörskollärarexamen (210 högskolepoäng), ska ge en

självklar inriktning mot arbete i förskolan och en tydligare yrkesidentitet jämfört med dagens lärarutbildning.

Utbildningen ska vara tydligt inriktad mot arbete i förskolan. Den blivande förskolläraren ska inom utbildningen få den kunskap och kompetens som krävs för att möta de yngsta barnens behov av lärande och omsorg och ha mycket god kunskap i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning.

Förskollärarexamen bör omfatta en utbildningsvetenskaplig kärna och verksamhetsförlagd utbildning samt kunskaper om barns utveckling och lärande och kunskaper om barns behov av omsorg samt förskolans pedagogik och arbetssätt

Kapitel 1. Inledande bestämmelser

InnehållSkolväsendetSyftet med utbildningen inom skolväsendetUtformningen av utbildningenLika tillgång till utbildningSärskild hänsyn till barnets bästaLäroplaner


Skolformerna som lagen omfattar– förskola, – förskoleklass, – grundskola, – grundsärskola, – specialskola, – sameskola, – gymnasieskola, – gymnasiesärskola, – kommunal vuxenutbildning, – särskild utbildning för vuxna, och – utbildning i svenska för invandrare.


I skolväsendet ingår också fritidshem som kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grund-särskolan, specialskolan, sameskolan och vissa särskilda utbildningsformer.


Syftet med utbildningenBetydelse för individen och samhällsutvecklingenInhämta och utveckla värden – värdegrundBarnkonventionen m.m.Varje skolform har sedan en syftesbeskrivning

Syftet med utbildningen 1 kap. 4 § Skollagen

Barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Utbildningen ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära

Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokra-tiska värderingar som det svenska samhället vilar på.


I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov

Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt

En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen


Utbildningen syftar till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare

Utformningen av utbildningen 1 kap. 5 § Skollagen

Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grund-läggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättig-heterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Utformningen av utbildningen 1 kap. 5 § Skollagen

Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Lika tillgång till utbildning 1 kap 8 §Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och

sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag.

I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.


Likvärdig utbildningOavsett var i landet den anordnasEj krav på likformighet

Särskild hänsyn till barnets bästa 1 kap 10 §

I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år.

Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad

Läroplan 1 kap 10 §

För varje skolform och för fritidshemmet ska gälla en läroplan som utgår från bestämmelserna i denna lag. Läroplanen ska ange utbildningens värdegrund och uppdrag. Den ska också ange mål och riktlinjer för utbildningen.

Definitioner 1 kap. 3 § Skollagen

Elev:

den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan


Förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad


Undervisning:

Sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden

Definitioner 1 kap. 3 §

Utbildning:

Den verksamhet inom vilket undervisning sker utifrån bestämda mål

Kapitel 2. Huvudmän och ansvarfördelning

Vilka som är och får vara huvudmän inom skolväsendetHuvudmannens ansvarLedning av utbildningenLärare och förskollärare

Kapitel 2. Huvudmän och ansvarfördelning

ElevhälsaStudie- och yrkesvägledningRegisterkontroll av personalKompetensutveckling Lokaler och utrustning och tillgång till bibliotek

Huvudmannens ansvar för utbildningen

Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar

Ledning av utbildningenRektor och förskolechef

Pedagogiska ansvaret

Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechefDessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas

Rektor och förskolechef

Rektorn och förskolechefen ska benämnas på detta sättDessa benämningar ska förbehållas den som har en anställning som rektor eller förskolechefEn ställföreträdare får utses för en rektor eller en förskolechef

Enhetens inre organisation

Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar.

Enhetens inre organisation

Rektors och förskolechefs beslutanderättNy generell regel – avvikelse från kommunallagenBeslut som ansvaret kräverÅtgärdsprogram och ledighet

Ledningsfunktioner

Förskolechefen och rektorn får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta . Beslutanderätt enligt särskilda föreskrifter får dock överlåtas till någon annan endast om annat inte anges särskilt i dessa föreskrifter.

Ledningsfunktioner

Rektor och förskolechef delegationsrättExempel anställnings-, personal- eller

lokalärenden

Behörighetskrav för rektor och förskolechef

Som rektor eller förskolechef får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt

Regeringens proposition 2010/11:20 Legitimation för lärare och förskollärare

Ett legitimationssystem för lärare och förskollärare införs.

Som huvudregel krävas legitimation som lärare re-spektive förskollärare för att få anställas i skolväsen-det utan tidsbegränsning och för att få undervisa.

En legitimation ska kunna kompletteras med ytterligare behörighet om läraren vidareutbildat sig genom kompletterande kurser.

Förskollärare kan komplettera sin legitimation med ytterligare behörighet efter en speciallärarexamen.


Det ska vara Statens skolverk som meddelar legitimationer och upprättar ett register

Läraren eller förskolläraren ska för att kunna bli legitimerad också ha tjänstgjort minst ett läsår eller motsvarande på heltid med stöd av en mentor (introduktionsperiod).

Introduktionsperioden ska i huvudsak omfatta undervisning och uppgifter som tillhör undervisningen, som svarar mot lärarens eller förskollärarens examen.


En lärare eller förskollärare kan också ha ett utländskt behörighetsbevis, som grund för svensk legitimation.

Endast legitimerade lärare ska, med ett par undantag, självständigt få sätta betyg. En lärare som inte är legitimerad ska sätta betyg tillsammans med en legitimerad lärare.

Som ett karriärsteg för lärare och förskollärare kan huvudmännen utnämna lektorer enligt den nya skollagen (2010:800). Utnämningen föreslås nu göras av Statens skolverk och ska kopplas till legitimationssystemet.


Lärarnas ansvarsnämnd ska bildas för att pröva ärenden om varningar, återkallande av legitimationer och nya legitimationer till lärare och förskollärare som tidigare fått legitimationen återkallad.

Statens skolinspektion ska vara den instans som kan göra anmälningar till nämnden. Den legitimerade ska också själv kunna ansöka om att få sin legitimation återkallad.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2011 och tillämpas fullt ut den 1 juli 2012.

2 kap. SkollagenHuvudmän och ansvarsfördelning

Ledningen av utbildningenRektor och förskolechef2 kap 9 §

Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Dessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Rektorn och förskolechefen ska benämnas på detta sätt. Dessa benämningar ska förbehållas den som har en anställning som rektor eller förskolechef. En ställföreträdare får utses för en rektor eller en förskolechef.

Kapitel 3. Barns och elevers utveckling mot målen

STYRDOKUMENT OCH MÅLPortalparagrafen i skollagen 1 kap. 4 §Utveckling mot målen …..3 kap. 3 § Syfte med respektive skolformLäroplanerKursplanerBetygskriterier

Några utgångspunkterSärskilt stöd i skollagenSocialtjänsten - Lag om stöd och skydd för barn och unga

(LBU)Utvärdering av den nationella ungdomssatsningenPå initiativ av rikspolischefen och landets länspolismästare

har de 21 polismyndigheterna genomfört en nationell ungdomssatsning. Bakgrunden var att det fanns brister i polisens utredningsarbete av ungdomsbrott.

Barnahusen - I februari 2005 fick Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Rättsmedicinalverket och Socialstyrelsen (nedan kallat Samverkansmyndigheterna) i uppdrag av regeringen att under perioden 2006-2007 medverka till etablering av försöksverksamheter för myndighetssamverkan i gemensamma lokaler för barn som misstänks vara utsatta för brott, s.k. barnahus.

Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 kap 3 §

Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Rätt till stöd inom de olika skolformerna

• Förskolan Bestämmelserna om särskilt stöd i 3 kapitlet i skollagen gäller inte i förskolan, eftersom målen där inte gäller enskilda barn utan verksamhetens kvalitetsutveckling.

• Förskoleklassen och fritidshemmet Förskoleklassen och fritidshemmet har inga egna mål men de följer läroplanen för de obligatoriska skolformerna och arbetar därmed mot samma mål.


• De obligatoriska skolformerna I grundskolan, sameskolan och specialskolan ska elever som behöver särskilt stöd för att ha möjlighet att nå kunskapskraven för betyget E inom respektive ämne få det.

• Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Bestämmelserna om stöd gäller även för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Även här handlar det om rätt till stöd för att nå kunskapskraven för betyget E inom respektive ämne.


Vuxenutbildningen I vuxenutbildningen gäller inte bestämmelserna om särskilt stöd eftersom en väl fungerande studievägledningen ska leda till att de studerande väljer utbildningar som de klarar av.

Olika skäl att ge elever särskilt stöd och omfattningen av det särskilda stödet

Det särskilda stödet ska ges om en elev riskerar att inte nå de lägsta kunskapskraven.

Rektorn är ansvarig för arbetet med särskilt stöd

• 1. Anmälningsskyldighet

• 2. Utredningen och beslutet

• 3. Åtgärdsprogrammet

Utredningen och beslutet

Skollagstiftning – kopplat till målenFörvaltningslagen – frågan om

myndighetsutövningOffentligs och sekretesslagen -

dokumentation


Förvaltningslagens regler om handläggning i skolan

Förvaltningslagen ska tillämpas när skolor handlägger ärenden som är myndighetsutövning mot enskilda

Detta framgår av 29 kap. 10 och 11 §§ i skollagen

Handläggning av ärenden

En parts rätt att meddela sig muntligen 14 § 1 stycket FL: Vill en sökande, klagande

eller annan part lämna uppgifter muntligt i ett ärende som avser myndighetsutövning mot någon enskild, skall han få tillfälle till det, om det kan ske med hänsyn till arbetets behöriga gång.


Anteckning av uppgifter 15 § FL: Uppgifter som en myndighet får på

annat sätt än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet skall antecknas av myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.


En parts rätt att få del av uppgifter 16 § FL: En sökande, klagande eller annan part

har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 10 kapitlet 3 § offentlighets- och sekretesslagen.


17 § FL: Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett om


Motivering av beslut 20 § FL: Ett beslut varigenom en myndighet

avgör ett ärende skall innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.


Underrättelse av beslut 21 § FL: En sökande, klagande eller annan part

skall underrättas om innehållet i det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Parten behöver dock inte underrättas, om det är uppenbart obehövligt.


Av 29 kap. 11 § skollagen framgår att följande bestämmelser i förvaltningslagen ska tillämpas i ärenden när beslut får överklagas enligt 28 kapitlet i skollagen


Formkrav på överklagandet 23 § FL: Ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen

skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han begär. Om överklagandet har kommit in i rätt tid

24 § FL: Den myndighet som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Har skrivelsen kommit in för sent, skall myndigheten avvisa den, om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Skrivelsen skall inte avvisas, om förseningen beror på att myndigheten har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar.

Överklagan

27 kap. Skolväsendets överklagandenämndInledande bestämmelse1 § För prövning av överklaganden av vissa beslut på

skolväsendets område ska det finnas en särskild nämnd, Skolväsendets överklagandenämnd

28 kap. ÖverklagandeKapitlets innehåll1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

- överklagande hos allmän förvaltningsdomstol (2-11 §§),- överklagande hos Skolväsendets överklagandenämnd (12-17 §§), och- överklagandeförbud (18 §).

Nämnden ska vid sin prövning antingen fastställa eller upphäva beslutet.

Nämnden ska således inte kunna sätta ett annat beslut i det ursprungliga beslutets ställe.

En viktig del i nämndens överprövning avser utrednin-gens kvalitet, dvs. om rektor utrett eleven på det sätt som krävs samt även i övrigt har följt den handlägg-ningsprocess som föreskrivs i den nya skollagen.

Om det finns brister i utredningen eller i förfarandet ska överklagandenämnden upphäva åtgärdsprogram-met och återförvisa ärendet till rektor.

Nämnden kan inte genom sin överprövning ge förslag på vad åtgärdsprogrammet ska innehålla, men däremot ge uttryck för en uppfattning om huruvida eleven borde ges stöd i en annan omfattning eller i annan form.

Om utredningen visar att eleven ska ges särskilt stöd i större omfattning eller i annan form, bör åtgärdspro-grammet upphävas och ärendet återförvisas till rektor som har att besluta om ett nytt åtgärdsprogram, dvs. en ny prövning i sak.

Även beslutet att inte upprätta ett åtgärdsprogram kan, som nämnts, överklagas.

Om rektorn t.ex., trots signaler om att det finns ett stöd-behov, fattar ett beslut om att ett åtgärdsprogram inte ska upprättas, kan det finnas skäl att en oberoende instans granskar om detta beslut verkar rimligt.

Beslut om åtgärdsprogram för en elev i en fristående skola ska kunna överklagas på samma sätt som beslut för en elev i en offentlig skola.

Förvaltningslagens bestämmelser om handläggning av ärenden ska tillämpas även i en fristående skola vid handläggning av ett ärende om särskilt stöd.


Sekretessregler

Dir. 2010:25 Sekretess för uppgifter i skolväsendet och

vissa andra utbildningsformer och verksamheter

Utredningen och beslutetMinimiskydd för känsliga personuppgifter inom

den offentliga sektornI 21 kap. offentlighets- och sekretesslagen finns

bestämmelser som tillsammans utgör ett minimiskydd för känsliga uppgifter om enskildas personliga förhållanden, oavsett var inom den offentliga förvaltningen de förekommer. Bestämmelserna kompletteras av sekretessbestämmelser avseende utbildningsverksamhet m.m. i 23 kap. samma lag


Sekretesskyddet för uppgifter om enskildas personliga förhållanden inom det offentliga skolväsendet regleras i bl.a. 23 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen. Enligt första stycket nämnda lagrum gäller sekretess för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.


Samma stränga sekretess med omvänt skaderekvisit gäller inom den offentliga skolhälsovården, eftersom denna verksamhet omfattas av hälso- och sjukvårdssekretessen enligt 25 kap. 1 och 2 §§ offentlighets- och sekretesslagen.


Av 23 kap. 2 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen framgår att i skolans elevvårdande verksamhet i övrigt gäller sekretess däremot bara, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom eller henne närstående lider men om uppgiften röjs.

Utredningen och beslutetUppgifter som inte hänför sig till elevvården,

utan avser elevens studiesituation i mer begränsad bemärkelse, ligger utanför det sekretesskyddade området.

Uppgifter om en elevs studieresultat, närvaro eller frånvaro och undervisningstid i olika ämnen omfattas därför inte av sekretess.

Inte heller känsliga uppgifter i handlingar som upprättats av elever och lämnats till skolans personal omfattas av sekretess om de faller utanför skolans elevvårdande verksamhet.

Utredningen och beslutetSekretess gäller enligt 23 kap. 2 § andra stycket

för uppgift i ett ärende om tillrättaförande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier.

Beslut i elevvårdsärenden och ärenden om tillrättaförande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier är offentliga.

Samma sekretess som gäller i den elevvårdande verksamheten i övrigt gäller även enligt 23 kap. 4 § i specialpedagogisk stödverksamhet.


Enligt 23 kap. 2 § tredje stycket gäller sekretess även i andra fall för uppgift om enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.


Sekretess för kunskapsprov regleras i 17 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen. Av den bestämmelsen framgår att det råder sekretess för uppgifter i ett kunskapsprov, om det kan antas att syftet med provet motverkas om uppgifterna röjs. Det följer av tryckfrihetsförordningen att prövningen av om ett sådant prov ska lämnas ut görs där proven förvaras.

När det gäller skolväsendet görs således den prövningen av personal på respektive skola.

Nuvarande reglering av sekretess i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorgInom förskoleverksamheten gäller enligt 23 kap.

1 § offentlighets- och sekretesslagen sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men

Sekretessen inom skolbarnsomsorgen regleras i 23 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen. Till skillnad mot sekretessen i skolan, som främst rör elevvårdande verksamhet, omfattar den all verksamhet inom skolbarnsomsorgen

Behovet av en utredningSekretess och tystnadsplikt i skolan

Kraven på skolan att i olika sammanhang upprätta skriftlig dokumentation om elevers skolsituation har de senaste åren ökat, som t.ex. åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner

Åtgärdsprogrammet

1. Elevens behov2. Åtgärder för att nå målen3. Följa upp och utvärdera

Åtgärdsprogram3 kap. 9 § 1 stycket

Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.

Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning 3 kap. 11 §

Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges en-skilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till.

Av paragrafen framgår att i de angivna skolformerna får det särskilda stödet ges utanför den gemenskap eller gruppering där eleven normalt ingår endast om det finns särskilda skäl.

Innan beslut om särskild undervisningsgrupp fattas ska samråd ske med eleven och elevens vårdnadshavare, med beaktande av bestämmelsen om särskild hänsyn till barnets bästa (1 kap. 10 §).

Beslut enligt denna paragraf om undervisning i särskild undervisningsgrupp eller enskilt kan inte ersätta beslut om placering vid en skolenhet enligt bestämmelser i respektive skolformskapitel.

Anpassad studiegång 3 kap 12 §

Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut enligt 7 § innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång).

Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen.

Kapitel 4. Kvalitet och inflytande

Systematisk kvalitetsarbeteInflytande och samråd

Kapitel 4. Kvalitet och inflytandeNationell nivå

I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar.

Huvudmannanivå Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudman-nanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

EnhetsnivåSådan planering, uppföljning och utveckling av

utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå.

Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.

Hantering av klagomålHuvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt.

Huvudregeln bör vara att klagomål först lämnas till ansvarig rektor, förskolechef eller motsvarande ledningsfunktion vid fritidshemmet för att därefter slussas vidare till huvudmannen.

Informationen om klagomålsrutinerna lämnas på sådant sätt att de blir kända för de som vill lämna klagomål.

Kapitel 5. Trygghet och studiero

ArbetsmiljöOrdningsreglerAllmänna befogenheter för rektor och lärareDisciplinära och andra särskilda åtgärderDokumentation

6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling

Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.

Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag.

DiskrimineringBestämmelser om förbud m.m. mot

diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567).

7 kap. Skolplikt och rätt till utbildningI kapitlet finns bestämmelser om

- vilka som omfattas av skolplikt (2 §),- rätten till utbildning (3 §),- hur skolplikten fullgörs (4-9 §§),- när skolplikten inträder (10 §),- tidigare skolstart (11 §),- när skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skolgången (12-16 §§),- deltagande i utbildning (17-19 §§), och- ansvar för att skolplikten fullgörs (20-23 §§).

Skollagens 26 kap. Tillsyn m.m.

Kapitlets innehåll2-9 §§ Tillsyn10-18 §§ Ingripanden vid tillsyn19-23 §§ Statlig kvalitetsgranskning

24-27 §§ Nationell uppföljning och utvärdering

Tillsyn

Tillvarata barns och elevers rättigheter, i enlighet med lagen.

Informera om 14 a kapitlet i skollagen, men också ge råd.

Följa utvecklingen inom området. Upprätta kontakter och samarbeta med andra

myndigheter och ombudsmän. Företräda barn eller elever i domstol i en

skadeståndstvist. Hjälpa barn och elever så att de kommer till

Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Skolväsendets överklagandenämnd

Skolväsendets överklagandenämnd är en egen myndighet som tillkom 1991 för att pröva vissa överklagade beslut inom det offentliga skolväsendet.

Två stora ärendegrupperUnder åren har antalet ärenden som kommit in

till nämnden varierat mellan drygt 300 och knappt 1 500 ärenden per år. De i särklass största ärendegrupperna gäller frågor om mottagande av elever i gymnasieskolan och om mottagande av elever i kommunal vuxenutbildning (komvux). Tillsammans har de två ärendetyperna varje år svarat för cirka 90 procent av samtliga ärenden.

Nämnden sammanträder normalt omkring 20 gånger per år. Vid dessa sammanträden avgörs 100 ärenden varje år. Övriga ärenden avgörs på nämndens vägnar av ordföranden ensam. Nämndens beslut går inte att överklaga.

Tillsyn – definition 26 kap. 2 §

En självständig granskning.Har till syfte att kontrollera om den verksamhet

som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter.

I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen.

Tillsynens omfattning 26 kap. 3 §

Statens skolinspektion har tillsyn över

1. skolväsendet, särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet enligt skollagen,2. utbildning som avses i International Baccalaureate3. hur en kommun uppfyller sina skyldigheter och4. hur en kommun uppfyller sitt tillsynsansvar enligt 4 §.


En kommun har tillsyn över

1. förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt enligt 2 kap. 7 § andra stycket, och2. pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag enligt 25 kap. 10 §.


Socialstyrelsen har tillsyn över elevhemsboende vid Rh- anpassad utbildning, specialskolan och viss utbildning för elever med utvecklingsstörning som bedrivs enligt avtal med staten.

Uppgiftsskyldighet 26 kap. 7 §

Skyldig att på tillsynsmyndighetens begäran lämna upplysningar samt tillhandahålla handlingar och annat material som behövs för tillsynen.

Förebyggande åtgärder 26 kap. 9 §

Tillsynsmyndigheten ska inom ramen för sin tillsyn lämna råd och vägledning.

Ingripande vid tillsyn

Föreläggande

Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna.


AnmärkningEn tillsynsmyndighet får i stället för att meddela ett föreläggande tilldela en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn en anmärkning vid mindre allvarliga överträdelser av vad som gäller för verksamheten.


Avstående från ingripandeEn tillsynsmyndighet får avstå från att ingripa om1. överträdelsen är ringa,2. den vars verksamhet granskas vidtar nödvändig rättelse, eller3. det i övrigt med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl mot ett ingripande.

Ingripande vid tillsynÅterkallelse

En tillsynsmyndighet får återkalla ett godkännande eller ett beslut om rätt till bidrag som myndigheten har meddelat enligt skollagen.Återkallelse får beslutas även om rättelse har skett vid prövningstillfället, om det kan befaras att det på nytt kommer att uppstå sådana missförhållanden som utgör grund för återkallelse. Tillsynsmyndigheten får besluta att ett beslut om återkallelse ska gälla trots att det inte har vunnit laga kraft.

Statliga åtgärder för rättelseStatens skolinspektion får när det gäller en

verksamhet som bedrivs av en kommun eller ett landsting besluta att staten på kommunens eller landstingets bekostnad ska vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse.

Har staten haft kostnader för en åtgärd som vidtagits med stöd av denna paragraf, får denna kostnad kvittas mot belopp som staten annars skulle ha betalt ut till kommunen eller landstinget.

Tillfälligt verksamhetsförbud

Om det är sannolikt att ett beslut om återkallelse eller ett beslut om statliga åtgärder för rättelse kommer att fattas, och beslutet inte kan avvaktas med hänsyn till allvarlig risk för barnens eller elevernas hälsa eller säkerhet eller av någon annan särskild anledning, får tillsynsmyndigheten förbjuda huvudmannen att tills vidare, helt eller delvis, driva verksamheten vidare.

Statlig kvalitetsgranskning 26 kap

UppdragStatens skolinspektion ska granska kvaliteten i sådan utbildning och annan verksamhet som står under dess tillsyn eller under tillsyn av en kommun enligt detta kapitel.

InriktningenGranskningen ska avse den granskade utbildningens eller verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer.

Nationell uppföljning och utvärdering

UppdragStatens skolverk ska på nationell nivå följa upp och utvärdera1. skolväsendet,2. övriga utbildningar och verksamheter som står under Statens skolinspektions tillsyn enligt denna lag, och3. annan pedagogisk verksamhet som anordnas av en enskild.

Skolväsendes överklagandenämnd27 kap.

För prövning av överklaganden av vissa beslut på skolväsendets område ska det finnas en särskild nämnd, Skolväsendets överklagandenämnd.

28 kap. Överklagande

Kapitlets innehållBestämmelser om- överklagande hos allmän förvaltningsdomstol - överklagande hos Skolväsendets överklagandenämnd och- överklagandeförbud (18 §).

Överklagande hos allmän förvaltningsdomstol

Beslut av Statens skolinspektionBeslut av Statens skolverkBeslut av HögskoleverketBeslut av en kommun eller ett landstingBeslut av en enskild huvudmanBeslut av Specialpedagogiska

skolmyndighetenBeslut av Sameskolstyrelsen

Överklagande hos Skolväsendets överklagandenämnd

Beslut av en rektorBeslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om1. åtgärdsprogram 2. särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller enskilt eller3. anpassad studiegångVid prövning av ett överklagande enligt första stycket 1 ska nämnden antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet. Om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning.

29 kap. Övriga bestämmelser

Handläggning 29 kap.10 och 11 §Talerätt 29 kap. 12 §

Handläggning29 kap 10 §

I ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild enligt denna lag hos en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman ska följande bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223) tillämpas:- 14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig muntligen,- 15 § om anteckning av uppgifter,- 16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter,- 20 § om motivering av beslut,- 21 § om underrättelse av beslut, och- 26 § om rättelse av skrivfel eller liknande. I sådana ärenden hos en enskild huvudman ska också 11 och 12 §§ förvaltningslagen tillämpas. Bestämmelserna i 16 och 17 §§ förvaltningslagen gäller dock inte uppgifter som rör någon annan sökande i ett ärende om plats i utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag.

Det som sägs i denna paragraf gäller inte vid betygssättning.

Slut

Förskolans syfte

8 kap. Förskolan

Kapitlets innehållI kapitlet finns

- allmänna bestämmelser (2-11 §§),- bestämmelser om förskoleklass med offentlig huvudman (12-16 §§), och- bestämmelser om fristående förskoleklass (17-22 §§).

Allmänna bestämmelser

Utbildningens syfteLäsår och terminerErbjudande och information om utbildningenTester och provOmfattningAvgifterModersmålUtvecklingssamtal

8 kap. Förskolan

Utbildningens syfteFörskoleklassen ska stimulera elevers utveckling

och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.

Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

Syftet med utbildningen inom skolväsendet 1 kap 4 §

Alltid som utgångspunkt

Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demok-ratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

Syftet med utbildningen inom skolväsendet 1 kap 4 §

• I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov.

• Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.

• En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

• Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

Åter till vad undervisning är Sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden

Åter till vad utbildning är

Den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål

1. Förskolans värdegrund och uppdrag2. Mål och riktlinjer2.1 Normer och värden2.2 Utveckling och lärande2.3 Barns inflytande2.4 Förskola och hem2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och

fritidshemmet2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling2.7 Förskolechefens ansvar

Förskolans värdegrund och uppdrag

Grundläggande värden Förskolan vilar på demokratins grund.

Förståelse och medmänsklighetFörskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs.

Saklighet och allsidighetFörskolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram.

Förskolans uppdragFörskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Mål och riktlinjer

Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan.

Riktlinjer för personalen i förskolan anger dels förskollärares ansvar för att arbetet sker i enlighet med målen i läroplanen, dels det ansvar som vilar på var och en i arbetslaget i förskolan.

Alla som arbetar i förskolan ska följa de normer och värden som anges i förskolans läroplan och bidra till att förskolans uppdrag genomförs.

Normer och värden

Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.

MålRiktlinjerFörskollärare ska ansvara för• att varje barn får sina behov respekterade och

tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde,• att förskolan tillämpar ett demokratiskt

arbetssätt där barnen aktivt deltar, och• att det utvecklas normer för arbetet och

samvaron i den egna barngruppen.

Arbetslaget ska• visa respekt för individen och medverka till att det skapas

ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet,

• stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,

• lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor,

• göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande, och

• samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan.

Förskolechefens ansvarSom pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare

och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att

• systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten,

• det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av förskollärare, barnskötare och övrig personal samt för att erbjuda barnens vårdnadshavare möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet,

• förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas,

• förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande,

Förskolechefens ansvar• verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd

och den hjälp och de utmaningar de behöver,• upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans

handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda,

• formerna för samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta,

• samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet och att samverkan kommer till stånd för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete, och

• personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter.

Grundskolans syfte

Utbildningens syfte 10 kap 2 §

Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa.

Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning.

Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Kapitlets innehåll

I detta kapitel finns- allmänna bestämmelser (2-13 §§),- bestämmelser om betyg (14-23 §§),- bestämmelser om grundskola med offentlig huvudman (24- 34 §§), och- bestämmelser om fristående grundskola (35-41 §§).

Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet1. Skolans värdegrund och uppdrag2. Övergripande mål och riktlinjer2.1 Normer och värden2.2 Kunskaper2.3 Elevernas ansvar och inflytande2.4 Skola och hem2.5 Övergång och samverkan2.6 Skolan och omvärlden2.7 Bedömning och betyg2.8 Rektorns ansvar

Grundläggande värdenDet offentliga skolväsendet vilar på demokratins

grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell.

Documents

Den nya skollagen - förskola, - förskoleklass, - grundskola, - grundsärskola