Pelham Grenville Wodehouse 1881-1975

En presentation i biografier genom åren Bengt Malmberg Hur det började.

Mitt intresse för P. G. Wodehouses böcker väcktes på 1940-talet i folkskolans bibliotek. Jag

fann Wahlströms 4 pojkböcker i hyllorna och blev intresserad. Längre fram hittade jag Louis

de Geers Singleton-böcker om en engelsk internatskola där en svensk pojke hamnade och

slutligen även blev lärare. Det gav mersmak för engelsk litteratur, och i gymnasieåldern började

jag mera systematiskt läsa Wodehouseböcker. Jubileumsutgåvan 1959 med de tio bästa

romanerna blev den egentliga startpunkten på mitt samlande.

1987 träffade jag två av grundarna av Wodehouses vänner, som bildades i Uppsala 1984. De

sålde ett nummer av klubbtidningen JEEVES som klubben tryckt året innan, och jag blev in-

vald i klubben. Via klubbens informationsblad ökade mitt intresse och jag blev en verklig

Wodehousesamlare. Jag måste ha alla svenska böcker plus de engelska som inte var översatta.

När samlingen började bli komplett på båda språken hade intresset för författaren P. G.

Wodehouse väckts på allvar, och jag började leta efter biografier om honom, vilket också blev

till en verklig mani. Resultatet blev följande översikt över de biografier jag skaffat mig.

Intresset för Wodehouses berättelser som inte fanns med i böckerna ledde mig in på tidskrifter

och källor utomlands (engelska och amerikanska Wodehousesällskapen) men också till att jag

fick kontakt med Tomas Prenkert 2006, också en samlare i stora mått. Han letade översatta

noveller i svenska veckotidningar och vi började samarbeta. Vi hittade över 100 noveller och

romaner och åstadkom fyra nya antologier med svenska översättningar som inte finns i tryckta

böcker. I den här artikeln kan läsare av Wodehouselitteratur ta kontakt med två svenska hem-

sidor som Tomas Prenkert byggt upp, läsaren av denna artikel är ju redan inne på den ena.

Den här redovisade listan av min samling wodehousebiografier är ingalunda komplett, det finns

ytterligare en handfull större biografier utgivna genom åren, men dessa är de vanligast före-

kommande och citerade på boklistor. Utöver gängse biografiska verk finns speciallitteratur

kring olika sidor om Wodehouses författarskap. De olika WodehouseSällskapen (främst de

engelska och amerikanska) har publicerat många översikter och artiklar i diverse ämnen om

Wodehouses produktion. Den hemsida som jag tycker ger mest finns i USA, och man kan nå

den via www.madameulalie.org/index.html med hittills funna noveller i engelska tidskrifter.

Tyvärr finns ingen fylligare biografi om P. G. Wodehouse på svenska ännu. Vad som kan ge

information om honom och hans författarskap är Uno Asplunds bibliografi Möt Mr Wodehouse

90 år 93 böcker från 1971, som innehåller en kort levnadsteckning. I övrigt får man ta del av

Georg Svenssons mycket fina artiklar genom åren, Torsten Jungstedts artikel 1982 I hans värld

fanns alltid en Jeeves samt Arne Ericssons radiokåseri julafton 1981 till 100-årsminnet av

Wodehouses födelse. Wodehouse om Wodehouse 1981 bör nog också nämnas. Även två

finlandssvenska analyser av Henry Troupp och Filip Pettersson är väl värda att läsa. I övrigt

hänvisas man till följande engelska biografier och analyser genom åren alltsedan 1966.

Jag vill framför allt rekommendera Tomas Prenkerts två hemsidor där länkar finn till andra mat-

nyttiga källor. Bl. a. hittar man samtliga verk i olika upplagor som givits ut i Sverige på hemsi-

dan www.wodehousebibliografier.n.nu. Där finns också en omfattande förteckning över alla

funna novellöversättningar hittills i Sverige. På den här websidan hittar man också ett antal ar-

tiklar om Wodehouse och hans produktion under fliken ”Artiklar”, besök gärna den!

1

De tidigaste biografierna

Den första (?) biografin Wodehouse at Work skrev Richard Ushborne 1961. I 9 kapitel går

han igenom alla böcker efter motivkretsar med analytiska omdömen. R.B.D. French sam-

manställde 1966 i en serie artiklar ur ”Writers and Critics” P.G.Wodehouse på 120 sidor. Han

beskriver mest Wodehouses verk. Samma år utkom Richard J.Voorhees´ P.G.Wodehouse, en

mycket vetenskaplig analys av Wodehouses författarskap alltsedan skolhistorierna. Han bygger

i mycket på Wodehouses självbiografiska verk, men styrkan i hans bok är den analys han gör

av författarstilen med många källhänvisningar.

1971-72 utkom The World of P.G.Wodehouse av Herbert Warren Wind, som haft tillfälle till

många intervjuer med Wodehouse på Long Island. Även den mycket kort, 104 sidor men inne-

håller en rad unika fotografier som han fick tillgång till. I övrigt en summarisk biografi.

David A. Jasen utgav 1975, Wodehouses dödsår, P.G.Wodehouse A Portrait of a Master, också

efter lång kontakt med Wodehouse och hans hustru. Den är relativt okritisk men den innehåller

mycket värdefull bibliografisk information om samtliga böcker, en stor lista med de korta

historierna med hänvisningar till var och när de publicerats. Dessutom en bibliografi över hans

teater- och musicalbidrag. Den första ”stora” biografin i raden som man ofta hänvisat till.

Slutligen Joseph Conollys P.G.Wodehouse: An Illustratred Biography 1979, kortfattad mera

ytlig information, men ett mycket allsidigt och rikt illustrationsmaterial samt en gedigen lista

på 130 böcker och novellsamlingar samt ett namnindex som avslutning. En vacker men inte

spec. djuplodande bok.

1978 uppdaterade Richard Usborne sin bok Wodehouse at Work (1961) efter Wodehouses död

1975 med en utvärdering av hans böcker genom många citat i Wodehouse at Work to the End.

Usborne hade brevväxlat med Wodehouse om bakgrunden i böckerna och även träffat honom.

1991 kom After Hours With P G Wodehouse, en samling essäer genom åren kring Wodehouses

författarskap. Usborne är allmänt sedd som en mycket god Wodehousekännare och hans

biografier är mycket respekterade.

Iain Sprout skrev en biografisk bok, Wodehouse at War 1981, som utredde omständigheterna

kring Wodehouses famösa Berlintal och framför allt mörkläggningen av hanteringen i England.

Han söker bevisa att man hemlighöll material med hänsyn till hur det skulle drabba levande

personer om allt offentliggjordes. En kvalitativ och gedigen bok. Journalisten Harry W.

Flannerys bok Assignment to Berlin 1942 innehåller ett mycket subjektivt kapitel med förfat-

tarens delvis manipulerade intervju med Wodehouse i Berlin 1941.

2

P G Wodehouse: The Authorized Biography 1982 av Frances Donaldson. Hon var nära vän

till Wodehouses adopterade dotter Leonora och hennes son Edward Cazalet. Donaldson hade

fått tillgång till familjearkivet. Hon gillade inte Wodehouses böcker, ansåg honom low brow,

ytlig och kritiserade hans kvinnosyn i böckerna. Hon hade lojalt ställt upp och skrivit en

personlig biografi, som trots vetenskapliga brister blev populär under lång tid. I Yours Plum:

The Letters of P.G. Wodehouse 1991 kompletterar hon med fakta kring Wodehouses

författarskap.

Barry Phelps´ P.G.Wodehouse: Man and Myth 1992 är en mycket innehållsrik biografi med

en annorlunda bild av Wodehouse. Enligt Phelps var han inte den blyge undanglidande

författaren utan en man som med glädje tog del i det sociala livet. Wodehouse var med i många

sällskap, t ex frimurarna, och hade en omfattande korrespondens med bl.a. deckarförfattare.

Han skrev upp till 40 brev per vecka. Myten om hans tillbakadragenhet tillskriver Phelps

Wodehouses uppträdande efter kriget och Berlinepisoden som tog honom hårt. Den avslutande

delen om Wodehouses år i USA är den fylligaste av alla biografier. Phelps´ analys är utan tve-

kan en av de bästa som gjorts med ett synnerligen omfattande källmaterial.

Wodehouses samarbete inom musicalbranschen behandlar Lee Davis i Bolton and Wodehouse

and Kern 1993. ”The Men who made musical comedy” kallades trion under sin storhetstid

1915-1935. En mycket läsvärd biografi om denna viktiga och utvecklande period i Wodehouses

liv. Intressant att läsa om hur Wodehouse var med och utvecklade musicalgenren från början.

You Simply Hit Them with an Axe utgavs av Tony Ring 1995. Den utreder på ett mycket

inträngande sätt Wodehouses strid med taxeringsmyndigheterna i USA och England som båda

ville starkt beskatta hans inkomster. Följden blev hans ”flykt” till Le Touquet, med allt vad det

kom att innebära. En intressant sida av den mycket ekonomiske Wodehouse som sålde sina

historier lätt omarbetade i många lätt omarbetade versioner till olika magasin.

The Theatre of P.G.Wodehouse 1979. Under åren 1904-1948 bidrog Wodehouse till New

Yorks och Londons teatervärld i 43 teater- och musicalstycken, vilka David A. Jasen redovisar.

En verklig praktbok med alla rolluppsättningar, 101 foton och sex färgillustrerade affischer.

Jasen svarar för 2 korta introduktioner, i övrigt är det material från aktuella uppsättningar som

visas.

Benny Greens P.G.Wodehouse: A Literary Biography 1981 handlar också till stor del om

Wodehouses engagemang inom teatern. Greens tes är, att Wodehouses eget liv reflekterades i

hans böckers motivkretsar, vilket senare analyser bekräftat. En välfylld bok.

3

Robert McCrums Wodehouse: A Life 2004 skulle äntligen sättas en definitiv punkt för bio-

grafierna enligt förhandstipsen. Den bygger på fyra års forskning med flera sakkunniga

inblandade. Dess svaghet ligger mest i obevisade psykologiska antaganden, spec. om barn-

domens påverkan. Boken domineras mycket av Berlin-episoden som enligt kritikerna lagt sig

som ett vått täcke över skildringen som är kritisk mot Wodehouse. Dock utan att McCrum

kommit fram till en definitiv plausibel analys. Biografin är dock mycket bred och läsvärd!

Barry Days The Complete Lyrics of P.G.Wodehouse 2004 redovisar alla hans bidrag till den

musikaliska teatern. Har mycket fina illustrationer, mera en praktbok!

Uppslagsböcker med biografiskt innehåll

2006 presenterade Wodehousekännaren Norman T.P. Murphy ett par intressanta och genom-

arbetade handböcker som skall hjälpa läsaren av Wodehouses böcker att förstå bakgrunden i

olika sociala förhållanden i det engelska samhället. Dessa är en verklig forskningsbragd.

A Wodehouse Handbook: The World and Words of P.G.Wodehouse i två tjocka delar. Volyme

1, 496 sidor, behandlar bakgrunden och inspirationskällorna till alla romaner och noveller i en

mycket kunnig genomgång av det brittiska samhällets utseende och utveckling under 1900-

talet. Den startar med skoltiden på Dulwich, tar upp klädmodet, prästerskapet i samhället,

Londons klubbväsen, herrgårds- och slottsmiljöerna, kommunikationerna. Även den franska

miljön, Hollywood och imperiet berörs liksom teaterlivet och golfmiljöerna som Wodehouse

kände väl. I Potty Peers beskrivs den engelska adelns bizarra företrädare som stod modell för

Wodehouses romanfigurer.

Volyme 2, 584 sidor, är en uppslagsbok kring alla citat och referenser som förekommer i

böckerna, såväl klassiska som dagsaktuella, och Murphy utreder hur Wodehouse fann sina citat,

även hur han omkastar dem till komiska inslag i böckerna. Murphy hade läst Wodehouse under

60 år och var dessutom väl insatt i det brittiska samhället vilket märks i analyserna. Böckerna

kan man med stor fördel lika väl kan läsa som de etablerade biografierna. Båda handböckerna

reviderades 2013 och kom ut i paperbackupplagor.

En ”uppslagsbok” Who´s Who in Wodehouse gav Daniel H. Garryson ut 1989 kring platser,

personer och intriger i Wodehouses böcker, kan vara rolig att testa sin kunskap. En faktabok

som redovisar fakta men inte bjuder på några analyser av Wodehouses författarskap.

4

Böcker med litterär innehållsmässig kritik av Wodehouses författarskap.

Historiken Owen Dudley Edwards behandlar i P G. Wodehouse: A Critical and Historical

Essay 1977 hans verk fram till andra världskriget. Han noterar att man kan spåra 30-talets

politiska utveckling i böckerna i motsats till alla dem som ansett honom vara opolitisk. Även

de sociala motsättningarna i samhället ger Edwards exempel på i böckerna, men slutar med

omdömet att Plum är A Poet of Communication. Ett intressant perspektiv på Wodehouse.

Roderick Easdale lyckades med The Novel Life of P.G.Wodehouse 2004 efter flera års försök

fullfölja sitt projekt med en översiktlig beskrivning av Wodehouses produktion, en medioker

bok där han söker visa hur Wodehouse ofta köpte, lånade och omarbetade intriger i sina verk

när han inte kunde forma egna. I brev till William Townend klagade Plum över brist på intriger.

The Comic Style of P.G.Wodehouse 1974 skriven av Robert A.Hall Jr som söker han svaret på

varför Wodehouse är så humoristisk ur en textkritisk synvinkel. Det är en mycket grundlig

genomgång av Wodehouses författarskap, och Hall presenterar en komplett och invecklad

”mind-map” över hur alla personer står i relation med varandra med Drones Club i som ett

centralt nav. Boken är ”lite svår” att läsa men innehållsrik på analyser.

Kristin Thompson har i Wooster Proposes, Jeeves Disposes 1992 analyserat det berömda paret

ur en textkritisk tradition, hur historierna utvecklades efter hand liksom karaktärerna mot bak-

grund av Wodehouses egen karriär. Hennes huvudtes är att Jeeves agerar mycket egoistiskt i

sin relation med Bertram Wooster, vilket flera forskare anslutit sig till.

Slutligen Elliott Milsteins lilla häfte The Growt of Sweetness and Light 1975 som analyserar

Wodehouses tre stora perioder, ungdomsböckerna (1902-1923) med hans genombrott,

mellantidsromanerna (1923-1944) och sena perioden (1945-1975). Milstein indelar berät-

telserna i 13 motivkretsar (Skolan, Blandings, Psmith, Jeeves, Mulliner, Valley Fields, golf etc)

och beskriver hur Wodehouses författarskap utvecklas fram till den sista perioden.

Självbiografiska böcker av P G Wodehouse.

Bland biografierna bör också P.G.Wodehouses självbiografiska böcker nämnas. Den allra förs-

ta har man ansett vara Not George Washington 1907. Wodehouse beskriver där en nyetablerad

författares svåra problem med att skriva en bra bok och bli känd.

5

År 1953 kom den första egentliga självbiografin Performing Flea (Cirkusloppa som en

föraktfull författarkollega kallade honom). Boken är i sin helhet uppbyggd kring den livslånga

brevkontakten med Bill Townend som medverkar och sparat all korrespondens mellan dem.

Därmed ges autentiska inblickar i Wodehouses liv genom åren och problem i författandet.

Bring On the Girls 1954 tillsammans med Guy Bolton handlar om de år de samarbetade med

Jerome Kern, George och Ira Gershwin, Flo Ziegfield och många andra inom musicalvärlden.

En mindre känd sida numera av Wodehouse breda författarskap. Teater- och musicalvärlden

bildade ofta bakgrund till romanerna på 1920-30 talet. En trevlig titt bakom kulisserna.

Hans sista självbiografiska bok blev America I Like You 1956, i England under titeln Over

Seventy 1957. Den innehåller rapsodiska små kåserier om hans liv och samarbete med sin

”förläggare” Winkler. Wodehouse betvivlade själv att han hade förmågan att skriva en

självbiografi. För det skulle enligt honom erfordras ”an eccentric father, a missunderstood

childhood and a hell of a time at one of these schools.” Han hade inte upplevt något av allt detta

och åren på Dulwich var i hans sinne en paradisisk tillvaro. Boken har översatts i delar till

svenska i Wodehouse om Wodehouse 1981. Denna innehåller även 4 avsnitt ur Performing

Flea med upplevelserna under interneringen i Tyskland 1941-43.

Wodehouse: A Life in Letters utgiven av Sophie Ratcliffe 2011 är en mycket personlig bok

som illustrerar Wodehouses långa liv genom brevkontakterna med många vänner utöver den

dagliga arbetsrutinen. Breven daterar sig ända tillbaka till Dulwichtiden. Ett mastodontverk på

600 sidor som ger mycket personliga upplysningar om hur Wodehouse arbetade.

Bibliografiska hyllningsböcker

Andra verk som ger biografiska uppgifter om Wodehouse är Homage to P.G.Wodehouse 1973

där 12 av Wodehouses författarkollegor på uppdrag av hans adoptivdotters svägerska Thelma

Cazalet-Keir skrev var sitt hyllningskapitel till Wodehouse. I dessa tar var och en upp vad de

upplevt speciellt värdefullt i hans produktion. Intressanta perspektiv av författarkollegor.

Framför allt är dock James Heinemans och Donald Bensons stora jubileumsbok P. G. Wode-

house: A Centenary Celebration 1881–1981, utgiven till hundraårsminnet av hans födelse

1981 den allra värdefullaste. En mycket påkostad bok i folioformat som innehåller det mesta

om Wodehouse alltifrån hans egen berättelse How I Write My Books. 25 framstående

Wodehousekännare ger där sin syn på hans författarskap, bl.a. Georg Svensson som bidrog med

artikeln On Translating Wodehouse. Verket ger inte endast biografiska upplysningar utan även

den dittills mest omfattande bibliografiska översikten av alla hans verk, framställd av Eileen

McIlvaine. Denna reviderades och utökades 1990 till P.G.Wodehouse A Comprehensive

Bibliography and Checklist. Jubileumsboken innehåller det mesta man bör veta om

Wodehouse. Mycket rikt och vackert illustrerad. Sedan McIlvaines reviderade sin bibliografi

1990 har dock många okända noveller hittats i en rad magasin och tidningar fram till nutid.

Dem kan man lätt hitta på madameulalie som tidigare nämnts.

6

Uppslagsböcker med fakta kring personerna i Wodehouses böcker.

Under denna rubrik skall först presenteras Tony Rings stora bearbetning av Geoffrey Jaggards

Wooster´s World 1967 där han presenterade karaktärerna i Jeeves- och Blandingsböckerna.

Jaggard hann inte komplettera verket då han avled 1970, men Tony Ring köpte hans manuskript

och fullbordade genomgången inom 8 motivkretsar under samlingsnamnet The Millennium

Wodehouse Concordance 1994–2001. Den omfattar följande delar: Wodehouse in the

Clubhouse (golf),…at Angler´s Rest (Mulliner),…Goes to School (skolhistorier)…Among the

Chickens (Ukridge),…at Blandings Castle, (Emsworth)…in Woostershire (Jeeves),…with old

Friends (drönare) …with New Friends (olika udda karaktärer). Alla personer presenteras i de

sammanhang de uppträder (böcker, situationer etc.) och serien är ett utomordentligt uppslags-

verk rörande personregistret för Wodehouseläsare och forskare.

Övriga böcker och annan litteratur

Richard Usborne återkom 2003 med Plum Sauce: A P.G.Wodehouse Companion vari han

återger ett antal artiklar han skrivit genom åren om Wodehouse inklusive delar av hans tidigare

böcker. I boken What´s in Wodehouse? 1989 av Charles E Gould utmanas läsaren att i ett

omfattande testbatteri spåra ett antal wodehousecitat i böckerna eller att placera personerna i

rätt bok.

Om P.G Wodehouses vistelser i Hollywood och hans bidrag i olika sammanhang berättar Brian

Taves i P.G. Wodehuse and Hollywood 2006 (206 sidor). Underrubrik Screenwriting, Satires

and Adaptions. Den innehåller en komplett filmbiografi över alla hans bidrag inom filmen,

televisionen och de historier som han anpassade till olika utbud. Det är en mycket vetenskaplig

kartläggning av alla de titlar som hans bidrag presenterades under. Inte enbart i USA utan även

i andra länder som de två filmer som producerades i Sverige 1938 (Blixt och dunder) och 1945

(Gomorron Bill) med komplett information om alla skådespelarna, filmmanuskript och bak-

grundsmaterialet i böckerna.TV-inspelningar som gjorts efter Wodehouses död finns redovi-

sade i mista detalj. Man måste imponeras av det enorma arbete som Wodehouse lade ned på att

anpassa och skriva om manusen för alla filmer, teaterstycken och TV-program samtidigt som

han skrev ett stort antal böcker. Taves har skrivit en uppslagsbok av världsklass!

7

FIRSTS The Book Collector´s Magazine vol. 13 January 2003 är ett specialnummer med 28

sidor om Wodehouse och hans verk. Den inleds med ett biografiskt kapitel av Kathryn Smiley

varefter följer 3 sidor med råd om hur man samlar Wodehouses böcker. Därefter en 11 sidor

lång bibliografi över alla hans verk med prisuppgifter rörande 1:a upplagor, med eller utan

omslag. Verk före 1920 är inte prissatta då tillgången på referensmaterial är magert. 1920-talets

böcker kostar ca $ 2 000 med omslag, på 1930-talet sjunker de till $ 500 – 1 000 medan 1940-

talets böcker inte når upp till $ 500. De sista 15 årens böcker betingar $ 150–200 eller mindre

men omslagen som är viktiga måste vara med.

Book and Magazine Collector nr 248 nov. 2004 presenterar World of Wodehouse med bl.a.

Tony Rings intervju med Robert McCrum efter hans publicering av Wodehouse: A Life.

Därefter artikeln A Collectors´guide to Books about P.G.Wodehouse som är en intressant

genomgång av ett 30-tal biografier samt viktigare biografiska artiklar som även dessa prissats i

original. En fördel med denna lista är att även 1: a upplagor utan omslag prissatts. Häftet är rikt

illustrerat med färgbilder på ett antal böcker.

Specialstudier av Wodehouse – och en nyutkommen kort biografi.

2012 publicerade Tony Ring Second Row, Grand Circle, en referensguide till P.G. Wodehou-

ses bidrag till teatern. En mycket imponerande sammanställning om villkoren på teatrarna, alla

uppföranden med rollbesättningar, manus (även opublicerade), uppföranden på teatrar utanför

England/USA, rikt illustrerad med affischmaterial, produktioner under och efter hans levnad,

personregister etc. En fullständigt komplett uppslagsbok på 485 sidor om allt som rör Wode-

house i teatervärlden. En magnifik sammanställning av ett svåröverskådligt område.

En ny forskningsredovisning av Tony Ring är What Goes Around Comes Around 2014. Tony

anger att den är till minne av Wodehouses många dikter i olika former och kring ämnes-

områden som Sport, Kriminalitet, Underhållning, Språk och Litteratur, Barn, Mat och dryck,

Personligheter, Resor, Politik och politiskt uppförande, Romanser, Parrotdikterna, skatter etc.

En sida av Wodehouse som visar Wodehouses bredd och som man vanligtvis inte kommer i

kontakt med.

Den tredje är Wodehouses Anteckningsböcker från 1902–1905, Phrases and Notes, som

innehåller alla hans nedkastade minnesanteckningar, uppslag och idéer för att skriva. Det är den

kunnig Wodehouseforskaren Norman Murphy, som sammanställt och redigerat materialet i

läsbar form, 206 sidor, 2014. Den ger en utförlig information om varifrån Wodehouse samlade

alla sina uppslag för olika historier, en sida som man inte har en aning om. Norman Murphy

gick tyvärr tragiskt bort 18 oktober 2016 efter att ha startat ett nytt forskningsprojekt kring alla

platser som Wodehouse bott på alltsedan Dulwichtiden. Murphy hann endast publicera

perioden 1900–1907 i By The Way nr 65, bilaga till Plum Lines´ septembernummer.

8

Den senaste biografin i raden är Norman Murphys The P.G. Wodehouse Miscellany som kom

i mars 2015. En fullödig biografi koncentrerad på 183 sidor i litet bokformat. Miscellany

betyder blandning enligt lexikonet, och det innebär en lättsam beskrivning av Wodehouses liv

och författarskap med tonvikt på bakgrunden till alla historier, personer, platser etc. En verkligt

underhållande biografi med många intressanta kommentarer av en oerhört kunnig Wode-

housekännare. Murphy har ett språk som redovisar fakta och sammanhang på ett koncentrerat

sätt men ändå lättläst och fylligt. Den innehåller också en bibliografi över böckerna, en

förteckning av Wodehouse-Sällskapen samt några intressanta web-platser, bl.a. de två svenska

forskningshemsidorna. Norman Murphy avled okt. 2016 och detta är hans sista bidrag.

Några udda böcker med biografiskt innehåll

Dessa böcker är uppbyggda på texter och utvalda citat ur Wodehouses egna böcker. Den första

The Reminiscences of the Hon. Galahad Threepwood 1995, författad av N.T.P. Murphy och

bygger på vad Galahad i olika böcker erinrar sig om sin ungdom när han och broder Clarence

gjorde klubbarna osäkra i London vid sekelskiftet. Det ”biografiska” är hänvisningarna till vad

som nämns i Blandingsböckerna. Här får vi bl.a. veta om historien med Parsloe och räkorna.

Barry Day och Tony Rings bok P.G.Wodehouse in his Own Words 2001 är upplagd efter

olika teman: Upstairs och Downstairs, Uneasy Money, America I Like You, Dulwich, Clubs

and Codes and Clergy, Bring on the Girls samt Pearls, Girls and Plums. Boken följer

Wodehouse genom åren med kommentarer, från uppväxten till vuxen författare. Med träffsäkra

citat ur böckerna (t.ex. hur han beskriver olika butlertyper) ges exempel på hur Wodehouse

formulerade sina skämtsamma karaktäristiker och beskrivningar. Boken på 300 sidor är

illustrerad med teckningar.

The Wit and Wisdom of P.G.Wodehouse 2007 har tagits fram av Tony Ring efter ett bestämt

mönster. Vänstersidorna innehåller allmänt roliga citat medan högersidornas tema är olika

åsikter och värderingar som framgår av Wodehouses berättelser. En rolig samling av träffsäkra

formuleringar på 120 sidor som ger ett intressant perspektiv på Wodehouses stil.

Jeeves and Wooster 2013 av Nigel Cawthorne är en slags biografi över alla personerna i

historierna om Jeeves och Wooster. I 11 kapitel redovisar han deras bakgrund och i vilka

sammanhang de dyker upp. Inledningsvis 41 sidor med en kortfattad men relativt fyllig biografi

över Wodehouses familjebakgrund och författarskap. Han går igenom alla romaner och noveller

och redovisar handlingen i dem. Jeeves och Bertram Wooster ägnas var sitt separata kapitel

liksom 21 drönare i ett annat kapitel men även 15 äldre betydelsefulla äldre personer som

Roderick Glossop och Watkyn Basset. En intressant biografi med karaktär av uppslagsbok.

9

”Bibliografiska antologier” över Wodehouses tidiga artiklar 1901 – 1908

under de 8 år han var anställd på tidningen GLOBE.

By the Way-antologierna är en bibliografisk samling av artiklar ur ”London´s GLOBE News-

paper” åren 1901–1908 med Wodehouses bidrag under ”By the Way” spalten. Sju medlemmar

i amerikanska och engelska Wodehousesällskapen under ledning av John Dawson har kartlagt

alla ”säkra” bidrag av Wodehouse. De speglar Wodehouses fantastiska förmåga, 20–28 år

gammal, att kunna skriva så oerhört många kommentarer runt aktuella skeenden och händelser

i olika former. Dels i artikelform och dels i 200 av totalt 800 verser som med säkerhet antogs

vara skrivna av honom. De flesta tillkom under stor tidspress då han på ett par förmid-

dagstimmar skulle kommentera dagstidningarnas nyheter. En eventuell 3:e volym planeras.

Böckerna skulle likaväl kunna redovisas under förteckningen av alla hans normala utgivningar

under årens lopp, men är av en speciell karaktär genom sin bild av Wodehouse som journalist

mitt emellan verklighet och dikt, varför jag väljer att redovisa dem här. En verklig fyndgruva

för Wodehouseälskare. Utgivare ”Globe Reclamation Group” 2015.

Till sist några svenska biografiska verk

Åke Skeppare

10

Uno Asplunds bibliografi 1971, 50 sid. Möt Mr. Wodehouse: 90 år 93 böcker redovisar alla

engelska utgåvor fram till 1971 och de svenska översättningarna. Antologiernas alla noveller

är angivna med titlar både på engelska och svenska. Han redovisar också en lista med de ameri-

kanska utgåvornas titlar. Biografin över Wodehouse på 18 korta sidor är mycket översiktlig och

berör närmast han omfattande författarskap, men boken är eftertraktad av samlare.

”Over Seventy” var en samling betraktelser av Wodehouse över sitt skiftande liv. Wodehouse

om Wodehouse 1981 som den svenska versionen heter, innehåller diverse kåserier kring hans

långa författarskap genom åren. Från Performing Flea beskrivs Tysklandsinterneringen rela-

tivt utförligt men ger inga intressantare och djupare bilder ur hans liv.

Livat på Blandings, En analys av berättarstrukturen i P G Wodehouses romanserie 1987

av Christina Björkman är en uppsats i litteraturvetenskap vid Uppsala Universitet. Hon ana-

lyserar huvudpersonerna, motsatsparen, typiska situationer, viktiga byggstenar och Wode-

houses berättarteknik. Med träffsäkra valda citat får hon fram hur Wodehouse byggde upp de

olika berättelserna. Mycket läsvärd akademisk forskningsrapport.

Georg Svensson, som förlagt de flesta böckerna av Wodehouse i Sverige på Bonniers förlag,

har i sitt slutkapitel i memoarboken Minnen och möten 1987 kortfattat beskrivit några drag

hos Wodehouse och hans böcker. I flera längre artiklar har han tagit upp Wodehouses förfat-

tarskap, bl.a. i Alla Tiders Wodehouse 1950. Georg berättar om när han träffade Wodehouse

i New York. Exempel på Georgs artiklar finns på www.wodehousebibliografier.n.nu under

Läsvärt om Plum. På websidan finns också alla svenska wodehouseböcker utförligt redovisade

i olika upplagor liksom hittills funna översatta noveller och följetänger i veckotidningar.

Advokaten Woldemar Krüger (1910–1999), var en mycket beläst samlare av Wodehouses

böcker och redovisar i en 330 sidor omfattande privattryckt bibliografi alla svenska över-

sättningar med referat av innehållet, originalutgåvan på engelska, anknytning till andra verk i

Wodehouses huvudteman (Blandings, Jeeves etc) samt ger ett omdöme om varje bok. Därefter

kommer en förteckning på 117 sidor över alla personer som förekommer i böckerna (Jeeves

199, Blandings/drönarna 327, Mulliner, golf 354 och övriga 614 st. totalt 1494) på motsvarande

sätt som i Tony Rings millenniumserie. Bibliografin inleds med 69 sidor artiklar i svensk press

genom åren. Ett livsverk och en fin uppslagsbok för Wodehouseälskare, upplaga <10 st.

Åke Skeppare, veteran inom WodehouseSällskapet författade en mycket personlig och kunnig

biografi 2006 Pelham Grenville Wodehouse, som kan läsas på websidan under fliken

ARTIKLAR: www.wodehouseforskning.weebly.com. Den innehåller på fem A5-sidor det

viktigaste man bör känna till om Wodehouse och hans liv, skrivet av en Wodehouseälskare med

järnsjuan under armen. Artikeln rekommenderas varmt! På hemsida under fliken ARTIKLAR

finns ett antal rekommenderade artiklar som ger mycket av biografisk kunskap kring olika si-

dor av Wodehouses författarskap, bl.a. en del av artiklarna i WodehouseSällskapets årsskrift

Jeeves.

På ”bibliografihemsidan” finns uppgifter om ett flertal publicerade artiklar om P G Wodehouse

och hans författarskap i svenska tidskrifter. Fliken ”Läsvärt om Plum” ger exempel på 36

intressanta artiklar från 1928 – 2007. WodehouseSällskapet Sverige ger sedan 1998 varje år ut

en årsskrift JEEVES i vilken också publiceras artiklar kring olika sidor av Wodehouses

författarskap i vilka man kan få lära sig mer om Wodehouses författarskap. Alla medlemmar i

sällskapet erhåller den i december varje år.

11

TV-biografier

Flera TV-program har gjorts om P.G. Wodehouse, hans liv och hans författarskap. I Sverige

bör man främst nämna Ulf Schenkmanis och Tomas Arvidssons två 50-minutersprogram

1986 som är mycket välgjorda. Bl.a. medverkar Ernst Hugo Järegård som uppläsare av utvalda

delar ur hans författarskap och sången ”Bill”, Wodehouses mest kända text, framförs av

sångerskan Lena Ericsson och pianisten Claes Crona. Berättelsen interfolieras med avsnitt ur

filminspelningar.

1990 kom ett engelskt program, Thank you, Wodehouse, Brian Morgans TV-program från

oktober 1981, ett 50 minuter långt med liknande upplägg, många inklippta scener ur klassiska

inspelningar. Framför allt får man höra ”Cassandras” William Connors häftiga angrepp i BBC:s

nyhetsutsändning 15 juli 1941 på bästa utsändningstid. Likaså Wodehouses inledningsanföran-

de vid första utsändningen från Berlin. Det är två mycket känsloladdade tal som väcker många

känslor och speglar den allvarliga situationen.

Ett tredje minnesprogram gjorde den nyligen avlidne Wodehousekännaren Terry Wogan 2011

i BBC: Life and Work of P G Wodehouse ca en timme långt. Han hade gjort en lång rad

intervjuer med personer som väl kände Wodehouses författarskap som Edward Cazalet (son till

Wodehouses adopterade dotter Leonora), Stephen Fry (som är mycket kunnig och som spelade

Jeeves i den långa TV-serien Jeeves and Wooster), Robert McCrum som skrev den ”slutgiltiga

biografin”, Jan Piggot, nuvarande rektor på Wodehouses skola Dulwich samt hösten 2016

avlidne Norman T P Murphy, en av världens mest kunniga i Wodehouses liv och författarskap.

Ett program med ett brett perspektiv på Wodehouse. Dessa biografiska TV-program kan vara

svåra att hitta, men efter hand brukar även svåra program dyka upp i media och gå att

införskaffa.

Uppsala juli 2017

Bengt Malmberg med värdefull korrekturhjälp av Tomas Prenkert.

12