Esofagus - och ventrikel cancer...2016/10/04 · sammanslagning har blivit Nationellt kva-litetsregister f or esofagus och ventrikelcan-cer (NREV). Registret oppnades 1 janua-ri 2006

Landstingens och regionernas

nationella samverkansgrupp

inom cancersjukvården

Esofagus- och

ventrikelcancer Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2015

från Nationella registret för esofagus- och

ventrikelcancer(NREV)

Juni 2016

Regionalt cancercentrum, Norr

Norrlands universitetssjukhus

SE-901 85 UMEA

ii Esofagus-ventrikelcancer - Nationell kvalitetsregisterrapport, 2015

Forord

Arets rapport fran Nationellt register foresofagus- och ventriklecancer (NREV) inklu-derar data fran 2007-2015 och bygger pa detre formular som registret baseras pa, livs-kvalitetsformularen samt fran matchade datafran cancerregistret och befolkningsregistret.Vi har ocksa i ar gjort en djupare analys gal-lande eventuella regionala skillnader i overlev-nad efter kurativt syftande behandling. Vida-re presenteras ”Koll pa laget” som ar en ny,INCA-plattformsbaserad online-presentationav egna klinikens resultat i relation till Riket,den egna regionen och overrenskomna malvar-den. I ovrigt presenteras som vanligt resultatper region for tackningsgrad, multidisciplinarkonferens (MDK), ledtider, behandling, kom-plikationer, overlevnad och livskvalitet.

Vi har valt att fokusera redovisningen pade senaste arens resultat for att aterspegla ak-tuella forhallanden varfor manga utfall presen-teras fran 2012-2015 eller endast 2014-2015. Vihar exkluderat data fran registrets forsta ar iredovisningen, dvs 2006, pa grund av att re-gistret detta ar inte bedomts uppna tillrackligt

hog kvalitet. For att harmonisera med klas-sificering av tumorstadium enligt Union In-ternationale Contre le Cancer (UICC) TNMklassifikations system version 7 inkluderas car-diacancer typ I, II, III och X under esofa-guscancer. For att forbattra jamforbarhetenover tid har alla diagnoser som representerarlymfom, sarkom(ink GIST), carcinoider, neu-roendokrina tumorer och malignt melanom ex-kluderats fran analyserna for samtliga ar. Des-sa tumorformer rapporteras i andra kvalitets-register. I denna arsrapport presenteras ocksadata fran Quality of Life formularen for dia-gnosaren 2012 och 2014.

Juni 2016

For styrgruppen for Nationellakvalitetsregistret for esofagus- ochventrikelcancer

Jan Johansson, registerhallareMats Lindblad, FoU ansvarigOve Bjor, statistiker

iii

Innehallsforteckning

Innehallsforteckning

1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

1.1 Organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

1.2 Styrgruppen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

1.3 Stodteam . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

2 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

2.1 Incidens och geografisk distribution . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

3 Etiologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

4 Prognos . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

5 Process- och resultatmatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

6 Redovisade resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

6.1 Inrapportering och grad av tackning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

6.2 Koll pa laget i INCA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

6.3 Multidisciplinar terapikonferens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

6.4 Ledtider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

6.5 Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

6.6 Komplikationer och postoperativ vardtid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

6.7 Overlevnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

6.7.1 Regionjamforelser i overlevnad efter operation, 2011-2014 . . . . . . . . . . 59

6.8 Livskvalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63

7 Appendix: Inkomna enkater . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

iv Esofagus-ventrikelcancer - Nationell kvalitetsregisterrapport, 2015

1 Inledning

Svensk forening for ovre abdominell ki-

rurgi, SFOAK, beslot for nagra ar sedan att

sla samman foreningens davarande tva regis-

ter for esofagus- och ventrikelcancer SECC

respektive SWEGIR registren till ett gemen-

samt kvalitetsregister. Resultatet av denna

sammanslagning har blivit Nationellt kva-

litetsregister for esofagus och ventrikelcan-

cer (NREV). Registret oppnades 1 janua-

ri 2006 for inrapportering och startade med

inrapportering pa pappersformular. En web-

baserad inrapportering via INCA portalen

(www.incanet.se) startade i maj 2007. Via

denna portal presenteras aven registrets styr-

grupp, policydokument och vissa praktiska

manualer finns att ladda ned. Varje inrappor-

terande enhet kan fran och med januari 2009

via denna portal granska den egna enhetens

data och ladda ned alla egna inrapporterade

data som validerats pa onkologiskt centrum.

Sedan nagra decennier tillbaka har man i

vastvarden noterad en pataglig okning av in-

cidensen av adenocarcinom i gastroesofagea-

la overgangen (cardia), medan man noterat

en minskning av incidensen av ovrig ventrikel-

cancer samt av skivepitelcancer i matstrupen.

Denna trend ses aven i vart land (Figur 2, 3

och 4). Samtidigt har den terapeutiska ar-

senalen for behandling av dessa tumorer bred-

dats avsevart och omfattas nu av resektionski-

rugi, onkologisk och endoskopisk behandling.

En stor del av patienterna som drabbas av

tumorer i esofagus eller ventrikel kan enbart

erbjudas palliativ behandling. Kunskapen om

denna behandlingsform ar inte lika valdoku-

menterad i offentliga register som exempelvis

resektionskirurgi.

Med anledning av den dynamik som fore-

ligger bade betraffande tumorpanoramats for-

andring och nya behandlingsformer bade for

kurativt och palliativt syftande behandling

har registrets styrgrupp satt som ett viktigt

mal att kunna beskriva och utvardera den-

na behandling, samt att kunna foresla for-

battringar i varden av dessa patienter. Andra

mal ar att facilitera forskning och utveckling,

studera halsoekonomi och patientupplevd livs-

kvalitet.

1.1 Organisation

Styrgruppen for Nationellt kvalitetsregister

for Esofagus och Ventrikelcancer (NREV)

har sedan start tillsatts av initiativtaga-

ren Svensk Forening for Ovre Abdominell

Kirurgi (SFOAK), samt av Gastrointesti-

nal Onkologisk Forening (GOF). Regist-

ret har sedan start och varje ar fatt stats-

medel for driften. Det finns ett policydo-

kument for registret som styr verksamhe-

ten och som finns pa registrets hemsida:

http://www.cancercentrum.se/samverkan/

cancerdiagnoser/matstrupe-och-magsack/

kvalitetsregister/dokument/ NREV’s

styrgrupp har under 2011 och 2013 tagit fram

ett nationellt vardprogram for diagnoserna

Esofagus och Ventrikelcancer. Det ar styr-

gruppens mal att efterfoljsamheten till vard-

programmet ska speglas i framtida arsrappor-

ter.

1.2 Styrgruppen

Styrgruppen for NREV har en bred for-

ankring inom professionen. Gruppen inne-

haller representanter for kirurgi pa lans-,

landels-, och samtliga regioners universitets-

sjukhus. Nytt for i ar ar att en patient-

representat ingar i styrgruppen. Det finns

aven tre onkologrepresentanter, en patolog,

tva sjukskoterskor och tva representanter

fran Regionalt Cancercentrum i styrgrup-

pen. Forutom ordforande och registerhalla-

re finns en FoU ansvarig. Gruppens med-

lemmar representerar forutom fackkunskap

inom medicin och omvardnad, kunnande in-

om epidemiologi, statistik och IT. Den aktu-

ella styrgruppens sammansattning finns pa:



kvalitetsregister/registergrupp/

1.3 Stodteam

Registret ar byggt pa INCA plattformen.

Drift och support skots av Regionalt Can-

cercentrum Norr i Umea. En nationell ko-

ordinator ansvarar overgripande for formu-

larhanteringen, men varje region har moni-

1

http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/matstrupe-och-magsack/kvalitetsregister/dokument/



http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/matstrupe-och-magsack/kvalitetsregister/registergrupp/



2 Bakgrund

torer som validerar inrapporterade data in-

nan dessa laggs in i den nationella databa-

sen. Till styrgruppen finns pa Regionalt Can-

cercentrum Norr registerkonstruktor och sta-

tistiker. Stodteamet presenteras narmre pa:



kvalitetsregister/support/

2 Bakgrund

2.1 Incidens och geografisk distribution

Esofaguscancer ar den attonde vanligast can-

cerformen, knappt en halv miljon patienter

drabbades i varlden aret 2008 [1]. I Sverige

har den totala incidensen for all esofaguscan-

cer okat nagot for man men varit stabil for

kvinnor sedan 1970, Figur 1. Globalt sett do-

minerar skivepitelcancer omfattande over 90%

av all esofaguscancer [2]. I flera vastlander har

rapporterats en stabil eller sjunkande incidens

for den histologiska typen skivepitelcancer i

esofagus under de senaste decennierna medan

en dramatiskt okande incidens for adenocar-

cinom i esofagus skett under samma tidspe-

riod [3, 4]. Figur 2 och figur 3 visar inciden-

sen for man respektive kvinnor for skivepitel-

cancer och adenocarcinom i esofagus i Sveri-

ge mellan aren 1970 och 2014. Sedan mitten

pa 2000-talet drabbas fler personer av ade-

nocarcinom i esofagus an av skivepitelcancer

i Sverige. Ventrikelcancer, som till over 95%

domineras av adenocarcinom, var lange den

vanligaste cancerformen i varlden. Under de

senaste decennierna har en stadigt minskan-

de incidens globalt lett till att ventrikelcancer

nu ar den fjarde vanligast cancerformen med

knappt en miljon nya personer som drabbas

arligen [1]. Figur 4 visar en tydligt sjunkande

incidens for ventrikelcancer i Sverige mellan

1970 och 2014. Alders- och konsfordelningen

av esofagus- och ventrikelcancer redovisas i Fi-

gur 5. Fordelningen av lokalisation for tumorer

i esofagus och ventrikel visas i Figur 6.

2 Esofagus-ventrikelcancer - Nationell kvalitetsregisterrapport, 2015

http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/matstrupe-och-magsack/kvalitetsregister/support/




Ant

al/1

00 0

00

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2014

0

2

4

6

8

10

12

Män

Kvinnor

Figur 1. Esofagus - Aldersstandardiserad incidens/100 000 i Sverige 1970-2014. All esofaguscancer,

oavsett tumortyp. Cardiacancer (ICD10: C160 raknas som esofaguscancer). Kalla: Socialsty-

relsen, statistikdatabasen (2016-04-20). Tillganglig fran: http://www.socialstyrelsen.

se/statistik/statistikdatabas

Ant

al/1

00 0

00

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2014

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9AdenocarcinomSkivepitelcancerOdifferentierad cancer

Figur 2. Esofaguscancer for man. Cardiacancer (ICD10: C160 raknas som esofaguscancer) Alders-

standardiserad incidens/100 000 i Sverige 1970-2014 per tumortyp. Kalla: Socialstyrel-

sen, statistikdatabasen (2016-04-20). Tillganglig fran: http://www.socialstyrelsen.se/

statistik/statistikdatabas

3

http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas




2 Bakgrund

Ant

al/1

00 0

00

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2014

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9AdenocarcinomSkivepitelcancerOdifferentierad cancer

Figur 3. Esofaguscancer for kvinnor. Cardiacancer (ICD10: C160 raknas som esofaguscancer) Al-

dersstandardiserad incidens/100 000 i Sverige 1970-2014 per tumortyp. Kalla: Socialstyrel-

sen, statistikdatabasen (2016-04-20). Tillganglig fran: http://www.socialstyrelsen.se/

statistik/statistikdatabas

Ant

al/1

00 0

00

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2014

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Män

Kvinnor

Figur 4. Ventrikelcancer. Cardiacancer (ICD10: C160 ingar inte i ventrikelcancer) Aldersstandardiserad

incidens/100 000 i Sverige 1970-2014. All ventrikelcancer, oavsett tumortyp. Kalla: Socialsty-

relsen, statistikdatabasen (2016-04-20). Tillganglig fran: http://www.socialstyrelsen.

se/statistik/statistikdatabas







Åld

er

Män

30 20 10 0 10 20 30

Kvinnor

20253035404550556065707580859095

100105

Esofagus

Män

30 20 10 0 10 20 30

Kvinnor

15253035404550556065707580859095

100105

Ventrikel

Figur 5. Esofagus och ventrikelcancer aldersfordelning i procent, 2014-2015. alder vid biopsi.

5

3 Etiologi

Cervikala esofagus, 1%Övre 1/3, 4%

Mellersta 1/3, 12%

Nedre 1/3, 35%

Malign tumör med övergripande växt, 2%

Matstrupen UNS, 11%

Cardia Typ I,II,III eller X, 35%

Esofagus

Fundus , 6%

Corpus , 26%

Antrum , 25%

Pylorus , 8%

Curvatura minor UNS, 5%

Curvatura major UNS, 3%

Malign tumör med övergripande växt, 7%

Magsäck UNS, 20%

Ventrikel

Figur 6. Fordelning av tumorens sublokalisation enligt formular 1, 2014-2015.

3 Etiologi

Liksom vid de flesta andra cancerformer ar

orsaken att drabbas av esofagus- eller ventri-

kelcancer multifaktoriell, och risken okar ge-

nerellt med alder. Miljofaktorer som rokning,

lag socioekonomiskt status och lagt intag av

frukt och gronsaker har storre betydelse an ge-

netiska faktorer och bidrar alla till utveckling

av dessa tumorformer. Det finns robusta data

for att rokning och alkohol ar starkt bidragan-

de till att utveckla skivepitelcancer i esofagus,

sarskilt i kombination [5,6]. Andra mer ovanli-

ga riskfaktorer for skivepitelcancer ar akalasi,

heta drycker, lutskada och familjara kluster.

De flesta adenocarcinom i esofagus uppstar i

ett metaplastiskt omvandlat skivepitel i nedre

delen av esofagus benamnt Barretts esofagus.

Gastroesofageal reflux har etablerats som den

dominerande risk faktorn inte bara for Bar-

retts esofagus men ocksa for adenocarcinom

i esofagus [7–9]. Andra riskfaktorer for ade-

nocarcinom i esofagus ar overvikt [5], sarskilt

abdominell, och rokning [10, 11], medan ett

skyddande samband har noterats for Helico-

bacter pylori (H. pylori) infektion [12, 13] och

intag av frukt och gronsaker. En av de vikti-

gaste riskfaktorerna for att utveckla ventrikel-

cancer ar H. pylori infektion, som genererar

en mer an dubblerad risk och klassificerades

1994 som klass 1 carcinogen av International

Agency for Research on Cancer (IARC). Rok-


ning och lagt intag av frukt och gronsaker ar

andra etablerade men mattliga riskfaktorer for

ventrikelcancer. Familjar forekomst av vent-

rikelcancer ses i cirka 10% av fallen. Geneti-

ken ar ofullstandigt kand, men det finns be-

skrivet mutationer i E-cadheringenen och det

forekommer okad risk i familjer med heredi-

tar non-polypos cancer coli (HNPCC) samt

Peutz-Jeghers syndrom.

Cancer i cardia klassificeras numer som

esofaguscancer och men efterliknar adenocar-

cinom i esofagus vad galler etiologiska fakto-

rer [5, 8–10].

Samtliga av tumorerna i esofagus och vent-

rikel bar en manlig dominans som for skivepi-

telcancer kan forklaras av skillnader i expone-

ring for kanda riskfaktorer, men for adenocar-

cinom i esofagus och ventrikel ar konsskillna-

den till stora delar oforklarad.

4 Prognos

Langtidsprognosen vid esofagus- och vent-

rikelcancer ar starkt beroende av patientens

alder, ovriga sjukdomar, tumorstadium, tu-

morlokalisation och typ av behandling. Gene-

rellt sett ar prognosen dalig dar esofagus- och

ventrikelcancer ar den sjunde respektive nast

vanligaste orsaken till cancerdod i varlden [14].

For gruppen som drabbas av esofaguscan-

cer i Sverige har prognosen forbattrats nagot

over tid, men bara cirka 10% lever mer an 5

ar efter diagnos [15]. Av de som genomgar ku-

rativt syftande resektion av esofagus overle-

ver 30-35%, en siffra som forbattrats avsevart

de senaste decennierna, med stadiespecifik 5-

arsoverlevnad pa 71%, 32% och 11% for stadi-

um 0-I, II respektive III [16]. Pa senare ar har

flera studier rapporterat att sjukhus med hog

arlig volym av esofagusresektion for cancer har

lagre postoperativ morbiditet och mortalitet

an de sjukhus med lagre arlig volym [17–19].

Overlevnaden for patienter med ventrikelcan-

cer varierar starkt mellan olika lander, exem-

pelvis mellan Japan och Europa, men ocksa

mellan europeiska lander. Det beror sannolikt

pa skillnader i patientpopulation, tumorspe-

cifika faktorer som stadium och lokalisation

samt typ av behandling. Overlag lever 20-25%

av patienterna i Sverige mer an 5 ar efter dia-

gnos [20] I populationsbaserade material fran

Europa opereras mindre an 50% med kurativt

syfte varav 28-42% lever efter 5 ar [21].

5 Process- och resultatmatt

Socialstyrelsens har av regeringen fatt upp-

draget att utarbeta nationella kvalitetsindika-

torer som ska spegla olika aspekter av kvali-

tet inom halso- och sjukvarden. Indikatorerna

ska vara tydliga, palitliga, matbara, accepte-

rade och mojliga att registrera kontinuerligt i

ledningssystem sasom register och andra da-

takallor. Uppdraget ska genomforas i samrad

med Sveriges Kommuner och Landsting. Den

goda halso- och sjukvarden utmarks av att den

ar kunskapsbaserad och andamalsenlig, saker,

patient- och brukarfokuserad, effektiv, jamlik

och formedlad i rimlig tid. Kvalitetsindikato-

rer inom cancersjukvarden kan identifiera for-

hallanden som bor studeras narmare nar det

galler orsakssamband och mojligheter till for-

battring. Kvalitetsindikatorerna ar ocksa av-

sedda for:

� Larande

� Kvalitetsforbattring

� Verksamhetsutveckling

� Redovisning och uppfoljning pa olika ni-

vaer

� Styrning

� Underlag for avtal och ersattning

� Informerade val av vard- och omsorgsle-

verantor.

De overgripande kvalitetsindikatorer framtag-

na av SoS, SKL och landstingen for allman

cancersjukvard ar:

1. Tackningsgrad i nationellt kvalitetsregister

med tillhorande regionalt/nationellt vardpro-

gram.

7

6 Redovisade resultat

2. Multidisciplinar bedomning i enlighet med

faststallda vardprogram.

3. Ledtider.

4. Overlevnad och dodlighet.

5. Anvandning av NRS skala (Numeric Ra-

ting Scale, 0-10) for skattning av smarta i det

palliativa skedet. Parametern finns annu inte

i NREV.

6. Registrering av dodsfall i Svenska palli-

ativregistret. Parametern finns annu inte i

NREV, men ett samarbete med svenskt palli-

ativvardsregister har startats.

7. Ordination av opioid parenteralt vid behov

mot smarta till patient i livets slutskede. Pa-

rametern finns annu inte i NREV.

8. Tillgang till kontaktsjukskoters-

ka/motsvarande med tydligt definierat upp-

drag och koordinerande funktion inom respek-

tive verksamhet.

Socialstyrelsen har hittills ej berort resulta-

torienterade kvalitetsindikatorer sasom ki-

rurgens (teamets) kompetens, sjukhusvoly-

mer eller standardiserat omhandertagande

av operationspreparat. I den internationel-

la litteraturen hanvisas det ofta till att des-

sa indikatorer paverkar patientens prognos.

NREV har unika forutsattningar att pa po-

pulationsbasis svara pa om dessa indikato-

rer ar relevanta i svensk vard av patienter

med esofagus-ventrikelcancer. Det forutsatter

dock att registreringsgraden ar fortsatt hog

inom esofaguscancer, och att den forbattras

for ventrikelcancer. En av de viktigaste kun-

skaperna fran registerutdragen ar den langa

vantetiden fran biopsi till behandlingsbeslut.

En overenskommelse mellan Staten och Svens-

ka kommuner och landsting (SKL) 2015-2018

skall gora cancervarden mer jamlik. En del

ar inforandet av Standardiserade vardforlopp

med stort fokus pa forkortade vantetider mel-

lan Valgrundad misstanke om cancer och be-

handling. Under 2015 infordes standardiserat

vardforlopp for esofagus- och ventrikelcancer

som en av fem pilotdiagnoser. Uppgifter fran

NREV kommer att ligga till grund for att folja

inforandet och identifiera problem i vardked-

jan. Lank till den Standardiserade vardplanen:



vardforlopp/ En tankbar atgard ar att in-

ratta kontaktsjukskoterska och/eller koordi-

natorer for att optimera kommunikation inom

och mellan enheter/sjukhus som handlagger

patienter med cancer i esofagus eller ventrikel.


6.1 Inrapportering och grad av tackning

Tackningskontrollen bygger pa kontroll av re-

gisterdata gentemot data som rapporterats in

till cancerregistret. Uttag av data fran respek-

tive region gjordes i maj 2016. Pa grund av

den efterslapning som sker i inrapportering-

en kan man forvanta sig en nagot samre tack-

ningsgrad for det senaste aret.

Registret anvander tre formular for inrap-

portering: Formular 1 speglar utredningspro-

cessen fram till och med behandlingsbeslut.

Formular 2 speglar tumorbehandlingen. Ini-

tialt har registret kraftsamlat kring variabler

som studerar resektionskirurgi men aven i na-

gon man palliativa ingrepp. Under 2008 till-

kom onkologiska behandlingsprinciper till re-

gistret. Formular 3 speglar uppfoljning efter

behandling samt komplikationer till denna och

utfallet av PAD. Vidare skickas sedan ar 2009

tva standardiserade livskvalitetsformular till

patienterna som lever ett ar efter diagnos.

Redovisning av tackningsgrader gors for

Formular 1-3 samt livskvalitetsformularen (Fi-

gur 7-8 samt Tabell 1 och 2). Totalt under aren

2006- 2015 har 6658 esofaguscancrar och 5386

ventrikelcancrar registrerats. Antalet registre-

rade formular (formular 1-3 samt livskvalitets-

formular) per diagnosgrupp, ar och region re-

dovisas i Appendix. I Appendix redovisas ock-

sa vilka kliniker som under ett ar alltjamt har

samre an 70% tackningsgrad for formular 1 de

senaste fyra aren.


http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/matstrupe-och-magsack/vardforlopp/




Pro

cent

93% 92% 87% 86%

0

20

40

60

80

100

2014 2015

EsofagusVentrikel

Anmälningsblanketten

Pro

cent

84% 81% 80% 81%

0

20

40

60

80

100

2014 2015

Operationsformuläret

Pro

cent 78%

90%

69%80%

0

20

40

60

80

100

2014 2015

Vårddata− och komplikationsformuläret

Figur 7. Sverige: Tackningsgrader for formularen anmalan, operationdata och vardda-

ta/komplikationer. Icdo3: C160, cardiacancer raknas till esofaguscancer.

9


Pro

cent

96% 100%84% 85%

0

20

40

60

80

100

2014 2015

EsofagusVentrikel

Norra

95% 98% 94% 90%

0

20

40

60

80

100

2014 2015

UppsalaP

roce

nt

86% 83%70%

80%

0

20

40

60

80

100

2014 2015

Stockholm

94% 98%85% 84%

0

20

40

60

80

100

2014 2015

Västra

Pro

cent

93% 89% 90% 83%

0

20

40

60

80

100

2014 2015

Sydöstra

94%82%

94% 92%

0

20

40

60

80

100

2014 2015

Södra

Figur 8. Formular 1, anmalan - tackningsgrader uppdelat pa region och diagnosar. Icdo3: C160, car-

diacancer raknas i denna rapport till esofaguscancer.



Tackningsgrader for livskvatitetsformular

fran diagnosar 2012-2014. Tackningsgraderna

representerar andelen inkomna och ifyllda livs-

kvalitetsformular ett ar efter diagnosdatum av

alla patienter som ar registrerade i formular 1

och som fortfarande lever efter ett ar.

Tabell 1. Tackningsgrad for livskvalitetsformular per region 2012-

2014 bland patienter som fortfarande lever efter ett ar.

Ej besvarat (%) Besvarat (%) Totalt (%)

Norra 49 (33.1) 99 (66.9) 148 (100.0)

Uppsala 140 (43.3) 183 (56.7) 323 (100.0)

Stockholm 247 (87.0) 37 (13.0) 284 (100.0)

Vastra 94 (31.6) 203 (68.4) 297 (100.0)

Sydostra 50 (30.5) 114 (69.5) 164 (100.0)

Sodra 112 (32.3) 235 (67.7) 347 (100.0)

Sverige 692 (44.3) 871 (55.7) 1563 (100.0)

Tabell 2. Tackningsgrad for livskvalitetsformular per diagnosar

bland patienter som fortfarande lever efter ett ar.

Ej besvarat (%) Besvarat (%) Totalt (%)

Esofagus

2012 100 (36.5) 174 (63.5) 274 (100.0)

2013 144 (46.5) 166 (53.5) 310 (100.0)

2014 149 (45.2) 181 (54.8) 330 (100.0)

Totalt 393 (43.0) 521 (57.0) 919 (100.0)

Ventrikel

2012 81 (38.6) 129 (61.4) 210 (100.0)

2013 97 (44.5) 121 (55.5) 218 (100.0)

2014 117 (54.2) 99 (45.8) 216 (100.0)

Totalt 295 (45.8) 349 (54.2) 649 (100.0)

11


6.2 Koll pa laget i INCA

I syfte att oka tillgangligheten av kvali-

tetsregisterdata samt motivera forbattrad re-

gistrering, lanserades under 2016 ”koll pa la-

get” for NREV. ”Koll pa laget” ligger pa INCA

vilket innebar att autentisering, dvs anvandar-

namn och losenord kravs for atkomst, detta

eftersom INCA innehaller integritetskansliga

uppgifter. I Koll pa laget, for det egna sjukhu-

set, redovisas resultaten for sju utvalda kva-

litetsindikatorer. Samtliga indikatorer baseras

pa data for den senaste lopande helarsperio-

den fram till aktuellt datum (datum nar ”koll

pa laget” anropas av anvandaren). Uppfyllel-

sen av gransnivaerna for varje indikator ar

uppdelad i tre nivaer: lag (rod symbol), mellan

(gul) och hog uppfyllelse (gron). For varje in-

dikator visas ocksa graden av uppfyllelse i ett

stapeldiagram for det egna sjukhuset i jamfo-

relse med egen region och Sverige. I kolumnen

langst till hoger visar ett stapeldiagram resul-

taten for tidigare kalenderar. Pa nasta sida vi-

sas ett exempel pa ”koll pa laget” for ett fik-

tivt sjukhus. Pa startsidan i INCA finns ocksa

mojlighet att ladda ner patientlistor for det eg-

na sjukhuset. Innehallet i patientlistorna syf-

tar till att komplettera statistiken man far fran

”koll pa laget” med information for de enskil-

da patienterna. Statistiken som presenteras i

”koll pa laget” samt i patientlistorna baseras

pa data som registrerades senast dagen fore i

databasen.


6.2 Koll pa laget i INCA

Koll på läget

NREV: "XXXXX Fiktivt sjukhus Inrapporterat hittils 2016"

12Diagnostiserade

senaste kalenderåret

10Opererade

senaste kalenderåret

11Opererade med registrerade

vårddata/komplikationsblanketter

Måluppfyllelse för löpande helårsperioden: 20150517 till 20160515

Uppgifter hämtades frånINCA:2016516 kl:12:02

IndikatorAntal

patienter

Mitt sjukhusMin regionRiket

Måluppfyllelse20122015

2 av 12

5 av 48

132 av 363

17 %

10 %

36 %

4 av 5

10 av 11

48 av 56

80 %

91 %

86 %

4 av 5

7 av 8

24 av 31

80 %

88 %

77 %

14 av 15

38 av 51

335 av 380

93 %

75 %

88 %

12 av 15

43 av 52

346 av 385

80 %

83 %

90 %

11 av 15

27 av 47

255 av 372

73 %

57 %

69 %

2 av 5

3 av 10

9 av 45

40 %

30 %

20 %

8 Summa (värde)

Definition av indikatorer1. Andel anmälningsformulär som rapporterats in inom 30 kalenderdagar från diagnosdatum. Nämnare: totalt antal inrapporterade anmälningsformulär 20150517 och 20160515. Denhögra figuren visar motsvarande andel årsvis för eget sjukhus, 20122015

2. Andel operationsformulär som rapporterats inom 30 kalenderdagar från operationsdatum. Nämnare: totalt antal inrapporterade operationsformulär 20150517 och 20160515. Denhögra figuren visar motsvarande andel årsvis för eget sjukhus, 20122015

3. Andel vårddata/komplikationsformulär som rapporterats inom 60 kalenderdagar från operationsdatum. Nämnare: totalt antal inrapporterade vårddata/komplikationsformulär 20150517 och 20160515. Den högra figuren visar motsvarande andel årsvis för eget sjukhus, 20122015

4. Andel patienter som har namngiven kontaktsjuksköterska (data from 2015). Nämnare: samtliga registrerade diagnoser mellan 20150517 och 20160515. Den högra figuren visarmotsvarande andel årsvis för eget sjukhus, 20122015

5. Andel patienter som diskuterats vid multidisciplinär konferens. Nämnare: samtliga registrerade diagnoser mellan 20150517 och 20160515. Den högra figuren visar motsvarandeandel årsvis för eget sjukhus, 20122015

6. Andel patienter där terapibeslut fattats inom 20 kalenderdagar från remissankomst. Nämnare: samtliga registrerade diagnoser mellan 20150517 och 20160515. Den högra figurenvisar motsvarande andel årsvis för eget sjukhus, 20122015

7. Andel patienter som påbörjat kirurgi eller neoadjuvant kemoradioterapi inom 14 kalenderdagar eller neoadjuvant kemoterapi inom 7 kalenderdagar från terapibeslut (data from 2012)Nämnare: antal opererade eller neoadjuvant behandlande patienter mellan 20150517 och 20160515. Observera att samtliga formuläruppgifter som avser operation och neoadjuvantbehandling måste vara ifyllda för att ingå i statistiken. Den högra figuren visar motsvarande andel årsvis för eget sjukhus, 20122015

Teckenförklaring

Kvalitetsindikatorer i NREV och tre nivåer av uppfyllelseMåluppfyllelse på mitt sjukhus i relation till gränsnivåer

Hög nivå: över övre gränsnivå

Mellannivå: mellan nedre gränsnivå och övre gränsnivå

Låg nivå: nedan nedre gränsnivå

Antal patienterAntal patienter för vilka kvalitetsnivån uppnåtts, av totalt antal patienter som hittillsrapporterats.

Mitt sjukhus/Min region/RiketAndel patienter för vilka kvalitetsnivån uppnåtts. Vertikala strecken visar nedre ochövre gränsnivå.

MåluppfyllelseHistorisk måluppfyllelse de föregående fyra åren för mitt sjukhus

1. Andel anmälningsformulär som rapporterats inom30 dagar från diagnosdatum

70 90 % 12 15 16 13 %

2. Andel operationsformulär som rapporterats inom 30dagar från operationsdatum

70 90 % 88 91 73 86 %

3. Andel vårddata/komplikationsformulär somrapporterats inom 60 dagar från operationsdatum

70 90 % 76 86 82 71 %

4. Andel patienter som har namngivenkontaktsjuksköterska

70 90 % 89 %

5. Andel patienter som diskuterats vid multidisciplinärkonferens

70 90 % 74 85 77 74 %

6. Andel patienter där terapibeslut fattats inom 20dagar från remissankomst

40 70 % 64 33 43 60 %

7. Andel patienter som påbörjat kirurgi ellerneoadjuvant kemoradioterapi inom 14 dagar ellerneoadjuvant kemoterapi inom 7 dagar från terapibeslut

40 70 % 13 9 11 29 %

13


6.3 Multidisciplinar terapikonferens

Under det senaste decenniet har stravan att

diskutera varje enskilt patientfall tillsammans

med de olika berorda specialistgrenarna bli-

vit en allt starkare malsattning i omhander-

tagandet av de flesta tumorsjukdomar. For

esofagus- och ventrikelcancerpatienter brukar

specialister inom onkologi, kirurgi, radiologi,

och patologi samlas och ga igenom patien-

tens sjukhistoria, diagnos och bildmaterial for

att tillsammans komma fram till basta mojli-

ga behandling for den individuella patienten

samt ta stallning om patienten kan erbjudas

delta i nagot forsknings- eller utvecklingspro-

jekt. Det borgar for att patienterna inom regi-

onen erbjuds likvardig, men ocksa individan-

passad behandling. Annu foreligger dock stora

skillnader mellan regioner och mellan olika tu-

morgrupper i vilken utstrackning terapibeslu-

tet tas multidisciplinart, Figur 9. Trenden ar

dock att andelen okar for bade esofagus- och

ventrikelcancerpatienter, Figur 10.

Norra Uppsala Stockholm Västra Sydöstra Södra Sverige

Pro

cent

79%85%

93%88%

80%

94%88%

0102030405060708090

100

Uppgift saknasNejJa

Esofagus


Pro

cent 61%

76%

87%

70% 68%

88%

76%

0102030405060708090

100

Uppgift saknasNejJa

Ventrikel

Figur 9. Terapibeslut taget vid multidisciplinar konferens uppdelat pa region, 2014-2015.


6.3 Multidisciplinar terapikonferens

Diagnosår

Pro

cent

2007 2009 2011 2013 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100EsofagusVentrikel

Uppgift saknas

Figur 10. Terapibeslut taget vid multidisciplinar konferens uppdelat pa diagnosar.

15


6.4 Ledtider

Att strava efter rimliga vantetider ar av hogs-

ta vikt for att minska patientens lidande och

oka sjukvardens flodeseffektivitet av patienter.

Socialstyrelsen och SKL har gemensamt ta-

git fram viktiga ledtider for cancerpatienter.

Tid fran remissutfardande till forsta besok pa

specialistmottagning och tid fran diagnostisk

atgard och besked om diagnos registreras an-

nu inte i NREV. Patienterna far i allmanhet

vanta ca 20 dagar mellan diagnos och behand-

lingsbeslut, Figur 11 och Figur 12. I Figur 13

presenteras vantetider mellan diagnos och be-

handlingsbeslut med spridningsmatt dar det

framgar att vantan kan bli sarskilt lang for vis-

sa patienter, ofta beroende pa kompletterande

utredningar innan behandlingsbeslut kan fat-

tas.

I ar redovisas aven vantetid fran diagnos till

primarbehandling. Med primarbehandling av-

ses har den forsta av neoadjuvant behandling

(kemoterapi eller radioterapi) eller operation.

Dessa vantetider presenteras i 14 respektive

15.

0

20

40

60

80

Vän

tetid

i da

gar

0

20

40

60

80

Vän

tetid

i da

gar

0

20

40

60

80

127 289 229 249 148 303 1345n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

2016 16

21

15.5

2118

NorraUppsalaStockholmVästraSydöstraSödra

Väntetid i dagar

Kum

ulat

iv p

roce

nt

0 20 60 100 140

0

20

40

60

80

100

Figur 11. Esofaguscancer - Boxplot respektive kumulativ tid fran diagnos(pad) till behandlingsbeslut

2014-2015.


6.4 Ledtider

0

10

20

30

40

50

60

Vän

tetid

i da

gar

0

10

20

30

40

50

60

Vän

tetid

i da

gar

0

10

20

30

40

50

60

90 189 127 181 87 157 831n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

17 16 16

22

14

1917


Väntetid i dagar

Kum

ulat

iv p

roce

nt

0 20 60 100 140

0

20

40

60

80

100

Figur 12. Ventrikelcancer - Boxplot samt kumulativ tid fran diagnos(pad) till behandlingsbeslut 2014-

2015.

17


2007 2009 2011 2013 2015

0

20

40

60

80

100

120

Ant

al d

agar

2007 2009 2011 2013 2015

0

20

40

60

80

100

120

Ant

al d

agar

22.5 21 22 22 21 21 21 2116

Esofagus

2007 2009 2011 2013 2015

0

20

40

60

80

100

120

2007 2009 2011 2013 2015

0

20

40

60

80

100

120

16.5 18 18 17 18 16 1720

15

Ventrikel

Figur 13. Boxplot - tid fran diagnos(pad) till behandlingsbeslut per diagnosar. Boxen innefattar mit-

tersta 50% av vardtiderna, vertikala linjerna 90% och linjen inom boxen representerar me-

diantiden.


6.4 Ledtider

0

50

100

150

Vän

tetid

i da

gar

0

50

100

150

Vän

tetid

i da

gar

0

50

100

150

32 49 77 33 12 57 260n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

45

54 54 5461.5

4953


Väntetid i dagar

Kum

ulat

iv p

roce

nt

0 20 60 100 140

0

20

40

60

80

100

Figur 14. Esofaguscancer - Boxplot samt kumulativ tid fran diagnos till behandling 2014-2015. Med

behandling avses den forsta behandlingen av operation eller preoperativ kemoterapi. Statisti-

ken baseras endast pa patienter som har kompletta uppgifter om operationsdatum, datum

for neoadjuvant behandlingsstart och dar information om preoperativ kemoterapi registrerats

som ”ja”eller nej”. Region baseras pa opererande sjukhus.

19


0

50

100

150

Vän

tetid

i da

gar

0

50

100

150

Vän

tetid

i da

gar

0

50

100

150

31 53 49 35 27 42 237n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

50

38

50

60

43 42.547


Väntetid i dagar

Kum

ulat

iv p

roce

nt

0 20 60 100 140

0

20

40

60

80

100

Figur 15. Ventrikelcancer - Boxplot samt kumulativ tid fran diagnos till behandling 2014-2015. Med

behandling avses den forsta behandlingen av operation, preoperativ kemoterapi eller preo-

perativ radioterapi. Statistiken baseras endast pa patienter som har kompletta uppgifter om

operationsdatum, datum for neoadjuvant behandlingsstart och dar information om preope-

rativ kemo- eller radioterapi registrerats som ”ja”eller nej”. Region baseras pa opererande

sjukhus.


6.5 Behandling

6.5 Behandling

Behandlingen av esofagus- och ventrikelcan-

cer kan vara kirurgisk resektion eller onkolo-

gisk terapi. Inte sallan ges en kombination av

dessa behandlingar. NREV har fran borjan re-

gistrerat olika detaljer rorande den kirurgiska

behandlingen och sedan 2010 registreras ocksa

parametrar i den onkologiska behandlingen.

Kurativt syftande behandling av bade

esofagus- och ventrikelcancer innefattar vanli-

gen kirurgisk resektion av tumoren som horn-

sten i terapin. Endast 25% respektive 30%

av alla patienterna 2014-2015 med esofagus-

och ventrikelcancer genomgar kurativt syftan-

de kirurgisk resektion av tumoren, med eller

utan onkologisk tillaggsbehandling, Figur 16.

Siffror som varit svagt sjunkande under se-

naste aren, Figur 17, sannolikt till foljd av

allt battre diagnostik av metastaserad sjuk-

dom, samt viss efterslapning i operationsregi-

streringen. Antalet och typ av resektion forde-

lar sig enligt Figur 18. I de postoperativa re-

sultat som presenteras nedan stratifieras pati-

enten till den region/sjukhus dar operationen

skedde, oavsett var patienten ar mantalsskri-

ven eller utredd.

Antal arliga resektioner av en viss typ per

sjukhus, det som ofta brukar kallas sjukhus-

volym for ingreppet har i flera vetenskapli-

ga studier visat sig vara en viktig faktor for

utfallet. Sjukhus med hog volym av hogspe-

cialiserade kirurgiska ingrepp, daribland eso-

faguscancerresektion har lagre mortalitet och

forlangd langtidsoverlevnad jamfort med sjuk-

hus med lag volym. Det finns en stor spridning

i sjukhusvolym i Sverige for oppen eller mini-

malinvasiv esofaguscancerresektion, Figur 19,

och ventrikelcancerresektion, Figur 21 (endo-

skopiska resektioner typ EMR och ESD har

exkluderats). Antalet kliniker som utfor oppen

eller minimalinvasiv resektion av esofagus- och

ventrikelcancer har dock minskat under perio-

den 2012-2015, se Figur 23 och 24, sannolikt

som foljd av den centralisering av hogspeciali-

serad kirurgisk verksamhet som paborjats pa

flera hall i Sverige.

21



Pro

cent

25% 25%

34%

15%

26% 26% 25%

35 78 84 38 43 80 358n=0

10

20

30

40

50Esofagus


Pro

cent 31%

29%

42%

20%

41%

28% 30%

32 56 56 37 39 46 266n=0

10

20

30

40

50Ventrikel

Figur 16. Andel patienter som resekerades av alla patienter uppdelat pa region, 2014-2015. Observera

att andelen kan underskattas om tackningsgraden for operationsblanketten ej ar fullstandig.


6.5 Behandling

Diagnosår

Pro

cent

2007 2009 2011 2013 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

EsofagusVentrikel

Figur 17. Andel patienter som resekerades av alla patienter, per ar. Observera att andelen kan un-

derskattas om tackningsgraden for operationsblanketten ej ar fullstandig.

23


2012 2013 2014 2015

Endoskopisk resektion

Ant

al

0

5

10

15

20

25

30

14 14

2320

2012 2013 2014 2015

Partiell resektion ventrikel eller gastrektomi

Ant

al

0

50

100

150

200192

209

150 149

2012 2013 2014 2015

Esofagektomi eller esofagogastrektomi

Ant

al

0

50

100

150145 153

168146

Figur 18. Antal endoskopiska resektioner, partiella resektioner ventrikel eller gastrektomier respektive

esofagektomier eller esofagogastrektomier for operationsar 2012-2015. Antalet operationer

2015 kan vara underskattad pa grund av efterslapning i registreringen.


6.5 Behandling

Kar

olin

ska

Uni

vers

itsts

sjh

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

und

Sah

lgre

nska

Uni

vers

itets

sjh/

SU

Aka

dem

iska

sju

khus

et −

Upp

sala

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

inkö

ping

NU

S N

orrla

nds

Uni

vers

itets

sjuk

hus

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i Ö

rebr

o (U

SÖ

)

Ble

king

esju

khus

et

Hel

sing

borg

s la

sare

tt

Sun

derb

y sj

ukhu

s

Väs

terv

iks

sjuk

hus

Dan

dery

ds s

jukh

us

Cen

tral

sjuk

huse

t i K

ristia

nsta

d

Kal

mar

lasa

rett

Gen

omsn

ittlig

t ant

al r

esek

tione

r pe

r år

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Figur 19. Genomsnittligt antal registrerade esofagusresektioner per operationsar for perioden 2012 -

2015. Endoskopiska resektioner typ EMR och ESD ingar ej.

25


Kar

olin

ska

Uni

vers

itsts

sjh

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

und

Sah

lgre

nska

Uni

vers

itets

sjh/

SU

Aka

dem

iska

sju

khus

et −

Upp

sala

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

inkö

ping

NU

S N

orrla

nds

Uni

vers

itets

sjuk

hus

Ble

king

esju

khus

et

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i Ö

rebr

o (U

SÖ

)

Väs

terv

iks

sjuk

hus

Gen

omsn

ittlig

t ant

al r

esek

tione

r pe

r år

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50Minimalinvasiva/hybridteknikÖppen

Figur 20. Genomsnittligt antal registrerade esofagusresektioner uppdelat pa klinik och om thorakoskopi

eller laparoskopi anvants, 2014 - 2015. Endoskopiska resektioner typ EMR och ESD ingar

ej.


6.5 Behandling

Kar

olin

ska

Uni

vers

itsts

sjh

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

und

Sah

lgre

nska

Uni

vers

itets

sjh/

SU

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

inkö

ping

Aka

dem

iska

sju

khus

et −

Upp

sala

NU

S N

orrla

nds

Uni

vers

itets

sjuk

hus

Cen

tral

sjuk

huse

t i K

arls

tad

Dan

dery

ds s

jukh

usS

unde

rby

sjuk

hus

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i Ö

rebr

o (U

SÖ

)B

leki

nges

jukh

uset

Cen

tral

lasa

rette

t i V

äste

rås

Söd

ersj

ukhu

set

Kal

mar

lasa

rett

Var

berg

s sj

ukhu

sC

entr

alsj

ukhu

set i

Kris

tians

tad

Söd

ra Ä

lvsb

orgs

sju

khus

Väx

jö la

sare

ttH

elsi

ngbo

rgs

lasa

rett

Väs

terv

iks

sjuk

hus

Ska

rabo

rgs

sjuk

hus,

SK

aSS

unds

valls

sju

khus

Öst

ersu

nds

sjuk

hus

Mäl

arsj

ukhu

set

Falu

lasa

rett

Gäv

le s

jukh

usH

ögla

ndss

jukh

uset

Eks

jö N

ässj

öC

apio

S:t

Gör

ans

sjuk

hus

NU

−sj

ukvå

rden

Örn

sköl

dsvi

ks s

jukh

usA

rvik

a sj

ukhu

sM

ora

lasa

rett

Lyck

sele

lasa

rett

Vär

nam

o sj

ukhu

sA

lings

ås la

sare

ttS

kelle

fteå

sjuk

hus

Gen

omsn

ittlig

t ant

al r

esek

tione

r pe

r år

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Figur 21. Genomsnittligt antal registrerade ventrikelresektioner per operationsar for perioden 2012 -

2015. Endoskopiska resektioner typ EMR och ESD ingar ej.

27


Kar

olin

ska

Uni

vers

itsts

sjh

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

und

Sah

lgre

nska

Uni

vers

itets

sjh/

SU

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

inkö

ping

NU

S N

orrla

nds

Uni

vers

itets

sjuk

hus

Aka

dem

iska

sju

khus

et −

Upp

sala

Cen

tral

sjuk

huse

t i K

arls

tad

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i Ö

rebr

o (U

SÖ

)

Cen

tral

lasa

rette

t i V

äste

rås

Dan

dery

ds s

jukh

us

Sun

derb

y sj

ukhu

s

Ble

king

esju

khus

et

Väs

terv

iks

sjuk

hus

Söd

ersj

ukhu

set

Väx

jö la

sare

tt

Cen

tral

sjuk

huse

t i K

ristia

nsta

d

Ska

rabo

rgs

sjuk

hus,

SK

aS

Var

berg

s sj

ukhu

s

NU

−sj

ukvå

rden

Söd

ra Ä

lvsb

orgs

sju

khus

Sun

dsva

lls s

jukh

us

Öst

ersu

nds

sjuk

hus

Mäl

arsj

ukhu

set

Hög

land

ssju

khus

et E

ksjö

Näs

sjö

Kal

mar

lasa

rett

Alin

gsås

lasa

rett

Arv

ika

sjuk

hus

Gäv

le s

jukh

us

Gen

omsn

ittlig

t ant

al r

esek

tione

r pe

r år

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50Minimalinvasiva/hybridteknikÖppen

Figur 22. Genomsnittligt antal registrerade ventrikelresektioner uppdelat pa klinik och om thorakoskopi

eller laparoskopi anvants, 2014 - 2015. Endoskopiska resektioner typ EMR och ESD ingar

ej.


6.5 Behandling

2007 2009 2011 2013 2015

Ant

al

0

10

20

30

40

50

60Esofagus

2007 2009 2011 2013 2015

0

10

20

30

40

50

60Ventrikel

Figur 23. Antal kliniker som utfor resektion uppdelat pa operationsar. Endoskopiska resektioner typ

EMR och ESD ingar ej.

29


Norra Uppsala Stockholm Västra Sydöstra Södra

Ant

al

0

2

4

6

8

10

12

14200720082009201020112012201320142015

Esofagus

Norra Uppsala Stockholm Västra Sydöstra Södra

Ant

al

0

2

4

6

8

10

12

14200720082009201020112012201320142015

Ventrikel

Figur 24. Antal kliniker som utfor resektion uppdelat pa region och operationsar. Endoskopiska resek-

tioner typ EMR och ESD ingar ej. Med region avses den region dar opererande sjukhus ar

belaget.


6.5 Behandling

Behandling av esofagus- och ventrikelcan-

cer kan ocksa delas upp i vilken intention be-

handlingen har - kurativt syftande eller pal-

liativ syftande behandling. Alla patienter dar

man fran borjan avser att utfora kirurgisk ku-

rativt syftande resektion blir inte resekerade,

ofta pga att patientens allmanna tillstand och

sjuklighet forsamras under forbehandlingen el-

ler for att det skett en progress av tumoren lo-

kalt eller tillkomst av metastaser. Ett viktigt

kvalitetsmatt ar resektabilitet, dvs vilken an-

del patienter som genomgick tumorresektion

av dem som man avsag for kurativt syftande

resektion. Vi ser att regionerna har en likvar-

dig resektabilitet, Figur 25 som inte heller har

andrats namnvart med tiden, Figur 26.


Pro

cent

74%83%

95%91%

71%

93%87%

34 59 98 41 35 83 350n =0102030405060708090

100Esofagus


Pro

cent

87% 86% 90%95% 93%

89% 90%

27 43 61 38 40 40 249n =0102030405060708090

100Ventrikel

Figur 25. Andel patienter som resekerades av alla patienter som planerades for kurativ resektion upp-

delat pa region, 2014-2015. Berakningen av andelen ar avgransad till patienter dar opera-

tionsdataformularet har inkommit och region baseras pa den region dar registrerat sjukhus

i formular 2 ar belaget.

31


Diagnosår

Pro

cent

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

EsofagusVentrikel

Uppgift saknas

Figur 26. Andel patienter som resekerades av alla patienter som planerades for kurativ resektion, per

ar. Berakningen av andelen ar avgransad till patienter dar operationsdataformularet har

inkommit.


6.5 Behandling

Att fa bort all makro- och mikroskopiskt

synlig tumorvavnad vid operationen ar av-

gorande for langtidsoverlevnaden och brukar

anges som att tumoren ar radikalt avlagsnad.

Figur 27 visar regionernas andel radikalt av-

lagsnade tumorer. Skillnader mellan regioner

kan bero pa olikheter i hur extensiv kirurgin

varit, men ocksa pa att mer avancerade tu-

morer opereras i vissa regioner eller pa skill-

nader i definition och matning av radikalitet.

Det totala antalet lymfkortlar som tas med vid

resektionen, Figur 28 kan indikera pa hur ex-

tensiv kirurgin varit, men ar ocksa beroende

pa hur man hanterar materialet och hur noga

man letar. Figur 29 och 30 pavisar att det finns

regionala skillnader i antalet lymfkortlar som

tagits med och identifierats vid resektionen.

Framforallt syns skillnaderna for esofaguscan-

cer. En uppatgaende trend i antal lymfkortlar

som undersokts av patolog kan ses for bade

esofagus- och ventrikelcancer, Figur 31.


Pro

cent

88%

76%

89%

70%

86%

94%91%

83%

89%

78%

98%

85%

90%

81%

34 29 55 47 73 49 35 35 28 36 42 27 267 223n =0

20

40

60

80

100

EsofagusVentrikel

Figur 27. Andel radikalt resekerade av samtliga resekerade patienter 2014-2015 , per region. Med regi-

on avses den region dar opererande sjukhus ar belaget. Uppgift om mikroskopisk radikalitet

saknas for 2 resektioner i formular 3.

33


1 12 25 38 51 64 77

Esofagus

Antal undersökta lymfkörtlar

Ant

al r

esek

tione

r

0

2

4

6

8

10

12

14

1 12 25 38 51 64 77

Ventrikel

Antal undersökta lymfkörtlar

0

2

4

6

8

10

12

14

Figur 28. Fordelning av totalt antal undersokta lymfkortlar av patolog per resektion fran formular 3,

2014-2015. Hals, thorax eller buk. I figurerna ingar bara resektioner med minst en undersokt

lymfkortel. Endoskopiska resektioner ar exkluderade fran figuren (Om information om typ

av ingrepp saknas har alla patienter registrerade med operationskoderna JCA och JDA

exkluderats).


6.5 Behandling

0

20

40

60

80

Ant

al u

nder

sökt

a ly

mfk

örtla

r

0

20

40

60

80

Ant

al u

nder

sökt

a ly

mfk

örtla

r

0

20

40

60

80

31 49 65 30 27 42 244n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

22 21

27

18.5

14

39

23

Esofagus


Antal undersökta lymfkörtlar.

Kum

ulat

iv p

roce

nt

1 20 40 60 80

0

20

40

60

80

100

Figur 29. Esofagus - Boxplot respektive kumulativt antal undersokta lymfkortlar av patolog. Patien-

ter diagnostiserade 2014 - 2015. Totalt i hals, thorax eller buk per region. Endoskopiska

resektioner ar exkluderade fran figuren (Om information om typ av ingrepp saknas har al-

la patienter registrerade med operationskoderna JCA och JDA exkluderats). Minimum en

lymfkortel for att inga i figurerna. Boxen i boxplotten innefattar mittersta 50% av antalet

lymfkortlar, vertikala linjerna 90% och linjen inom boxen representerar medianantalet. Med

region avses den region dar opererande sjukhus ar belaget.

35


0

20

40

60

80

Ant

al u

nder

sökt

a ly

mfk

örtla

r

0

20

40

60

80

Ant

al u

nder

sökt

a ly

mfk

örtla

r

0

20

40

60

80

27 44 44 32 32 26 205n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

19 19

2420

17.5

27

21

Ventrikel


Antal undersökta lymfkörtlar.

kum

ulat

iv p

roce

nt

1 20 40 60 80

0

20

40

60

80

100

Figur 30. Ventrikel - Boxplot respektive kumulativt antal undersokta lymfkortlar av patolog. Patienter

diagnostiserade 2014 - 2015. Totalt i hals, thorax eller buk. Minimum en lymfkortel for att

inga i figurerna. Endoskopiska resektioner ar exkluderade fran figuren (Om information om

typ av ingrepp saknas har alla patienter registrerade med operationskoderna JCA och JDA

exkluderats). Boxen i boxplotten innefattar mittersta 50% av antalet lymfkortlar, vertikala

linjerna 90% och linjen inom boxen representerar medianantalen. Med region avses den

region dar opererande sjukhus ar belaget.


6.5 Behandling

2007 2009 2011 2013 2015

0

20

40

60

80

Ant

al d

agar

2007 2009 2011 2013 2015

0

20

40

60

80

Ant

al d

agar

0

20

40

60

80

159155165124129124142140100n =

16 17 1719 18

25.5

2124

22.5

Esofagus

2007 2009 2011 2013 2015

0

20

40

60

80

2007 2009 2011 2013 2015

0

20

40

60

80

0

20

40

60

80

200171190158161136139105 98n =

1214 14

17.5 18

2220 20 21

Ventrikel

Figur 31. Boxplot - Antal undersokta lymfkortlar av patolog i hals, thorax eller buk per diagnosar.

Endoskopiska resektioner ar exkluderade fran figuren (for att fa jamforbarhet over tid har

alla patienter registrerade med operationskoderna JCA och JDA exkluderats). Boxen inne-

fattar mittersta 50% av antalet lymfkortlar, vertikala linjerna 90% och linjen inom boxen

representerar medianantalet.

37


Tumorstadiet for de patienter som genomgatt kirurgisk resektion klassificeras enligt det inter-

nationella TNM7 klassifikationssystemet och fordelas enligt Figur 32. Ett antal av tumorerna kan

inte aterfinnas ens med mikroskop efter forbehandling och anges som TX,NX,MX. Man kan se re-

gionernas fordelning av tumorstadium i Figur 33 och 34. Det gar endast att klassificera diagnoser

enligt TNM7 fran och med 2011 nar differentieringsgrad borjande registreras. I redovisningarna

som galler stadium ingar endast adenocarcinom och skivepitelcancer. De diagnostyper som inte

har kunnats klassificerats till ett stadium enligt TNM7 redovisas som Saknas och dar ingar alla

diagnoser dar endera av tumorlokal, t-stadium, n-stadium, m-stadium, histologiskt typ eller dif-

ferentieringsgrad saknar uppgift i formular 3. M1 klassificeras alltid som stadium IV oberoende

av om tnm-stadium eller differentieringsgrad saknas eller ar klassad som X.

TX/NX/MX 0 I II III IV Saknas

Pro

cent

1% 1%

20%

27%

36%

3%

12%

0

10

20

30

40

50

3 3 44 58 78 6 25n=

Esofagus


Pro

cent

3%0%

20%26%

33%

13%

4%

0

10

20

30

40

50

6 1 41 53 66 26 7n=

Ventrikel

Figur 32. Andel diagnoser per stadium i Sverige enligt TNM7, 2014 - 2015. Uppgifterna om stadium

baseras pa formular 3. Endoskopiska resektioner ar exkluderade fran figuren (Om information

om typ av ingrepp saknas har alla patienter registrerade med operationskoderna JCA och

JDA exkluderats).


6.5 Behandling


Pro

cent

0% 0%

15% 17%

58%

5% 5%

0 0 9 10 34 3 3n =05

1015202530354045505560

Norra


0% 0%

25%

35% 34%

3% 2%

0 0 22 31 30 3 2n =05

1015202530354045505560

Uppsala


Pro

cent

5%0%

18%23%

35%

2%

19%

6 0 22 28 43 2 23n =05

1015202530354045505560

Stockholm


4% 2%

23%19%

30%

4%

17%

2 1 11 9 14 2 8n =05

1015202530354045505560

Västra


Pro

cent

0%6%

24%

32% 32%

0%6%

0 2 8 11 11 0 2n =05

1015202530354045505560

Sydöstra


5% 2%

14%17%

43%

12%8%

5 2 15 19 47 13 9n =05

1015202530354045505560

Södra

Figur 33. Esofagus - Andel diagnoser per stadium enligt TNM7 per region, 2012 - 2015. Uppgifterna

om stadium baseras pa formular 3. Endoskopiska resektioner ar exkluderade fran figuren

(Om information om typ av ingrepp saknas har alla patienter registrerade med operations-

koderna JCA och JDA exkluderats). Med region avses den region dar sjukhuset som angetts

i registerformular 2 (operationsdata) ar belaget.

39



Pro

cent

9%1%

17%

30%

20% 20%

3%

6 1 12 21 14 14 2n =05

1015202530354045505560

Norra


7%0%

17%

28% 29%

18%

1%8 0 18 30 31 19 1n =0

51015202530354045505560

Uppsala


Pro

cent

8%

0%

17%

30%

22%

11% 13%

8 0 17 31 23 11 13n =05

1015202530354045505560

Stockholm


3% 2%

21% 22%

38%

9%5%

2 1 12 13 22 5 3n =05

1015202530354045505560

Västra


Pro

cent

5%0%

18%

32% 32%

10%3%

3 0 11 19 19 6 2n =05

1015202530354045505560

Sydöstra


6%0%

15%

31% 31%

12%5%

5 0 12 24 24 9 4n =05

1015202530354045505560

Södra

Figur 34. Ventrikel - Andel diagnoser per stadium enligt TNM7 per region, 2012 - 2015. Uppgifterna

om stadium baseras pa formular 3. Endoskopiska resektioner ar exkluderade fran figuren

(Om information om typ av ingrepp saknas har alla patienter registrerade med operations-

koderna JCA och JDA exkluderats). Med region avses den region dar sjukhuset som angetts

i registerformular 2 (operationsdata) ar belaget.


6.5 Behandling

Palliativ behandling planerades for 296

(45%) av patienterna med esofaguscancer 2015

och for 149 (35%) med ventrikelcancer 2015.

Den typ av palliativ behandling som planera-

des framgar av Tabell 3.

Tabell 3. Typ av planerad palliativ behandling av diagno-

ser som planerades for palliativ behandling, 2015

Antal (%)

Esofagus

Resektionskirurgi 3 ( 1.0)

Stent, PEG, venport eller annan 117 ( 39.5)

Onkologisk behandling 228 ( 77.0)

Ventrikel

Resektionskirurgi 14 ( 9.4)

Stent, PEG, venport eller annan 40 ( 26.8)

Onkologisk behandling 115 ( 77.2)

41


6.6 Komplikationer och postoperativ vard-

tid

Resektion av esofaguscancer ar ett av de stor-

re kirurgiska ingrepp som utfors och ar behaf-

tat med en relativt hog andel postoperativa

komplikationer. Totalt under perioden 2012-

2015 drabbades 164 av 573 (29%) patienter

som genomgick esofaguscancerresektion av na-

gon av de pa forhand definierade komplikatio-

nerna inom 30 dagar. Motsvarande siffror for

ventrikelcancerresektion var 100 av 539 (19%).

Postoperativa komplikationer delas vanligen

upp i ”kirurgiska”om de anses ha ett nara sam-

band med det kirurgiska hantverket och ”all-

manna” for de ovriga. I Tabell 4, 5 och 7 pre-

senteras regionvis forekomsten av postoperati-

va komplikationer 2014-2015. Vi ser att grup-

pen rokare/fore detta rokare i storre utstrack-

ning drabbas av postoperativa komplikationer

efter esofagusresektion. Lackage i den kirurgis-

ka kopplingen - anastomosen - ses i 13% av fal-

len efter esofaguscancerresektion, medan det

ar mer ovanligt (4%) efter resektion av vent-

rikelcancer, Tabell 6. Forekomsten av allman-

na komplikationer presenteras i Tabell 7 och

typen av komplikation i Tabell 8. Vanligast

forekommande specificerade allmanna kompli-

kation for hela tidsperioden var allvarlig pneu-

moni efter esofagusresektion som ses i 10%

samt aven efter ventrikelresektion som ses i

5%.

Allvarlighetsgraden av postoperativ komplika-

tion brukar klassificeras enligt Clavien-Dindo

[22] dar grad IIIb och over anses som all-

varlig komplikation. NREV inforde Clavien-

Dindo klassificering ar 2012, Figur 35.

Tabell 4. Komplikationer uppdelade pa rokvanor, 2014-2015

Rokare (%) Fd rokare (%) Icke rokare (%) Okant (%) Totalt (%)

Esofagus

Totalt 33 (53.2) 39 (54.9) 27 (42.2) 30 (40.5) 129 (47.6)

Allmanna 21 (33.9) 29 (40.8) 16 (25.0) 18 (24.3) 84 (31.0)

Kirurgiska 22 (35.5) 21 (29.6) 17 (26.6) 18 (24.3) 78 (28.8)

Ventrikel

Totalt 11 (33.3) 10 (23.3) 17 (21.8) 25 (30.5) 63 (26.7)

Allmanna 4 (12.1) 8 (18.6) 8 (10.3) 15 (18.3) 35 (14.8)

Kirurgiska 9 (27.3) 2 (4.7) 10 (12.8) 13 (15.9) 34 (14.4)


6.6 Komplikationer och postoperativ vardtid

Tabell 5. Patienter som drabbats av en eller flera

kirurgiska komplikationer inom 30 dagar

efter huvudoperation 2014-2015. Mojli-

ga komplikationer listas i efterfoljande

tabell. Med region avses den region dar

opererande sjukhus ar belaget.

Antal (%) Totalt Antal

Esofagus

Norra 9 (26.5) 34

Uppsala 11 (20.0) 55

Stockholm 20 (27.4) 73

Vastra 6 (17.6) 34

Sydostra 13 (46.4) 28

Sodra 15 (35.7) 42

Sverige 78 (28.8) 271

Ventrikel

Norra 4 (13.8) 29

Uppsala 8 (16.0) 50


Vastra 9 (25.0) 36

Sydostra 4 (11.1) 36

Sodra 1 ( 3.7) 27

Sverige 34 (14.4) 236

43


Tabell 6. Fordelning av typ av kirurgiska komplikationer per operationsar. Varje diagnos kan representeras av

flera komplikationer.

2007-2010 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt

Ja (%) Ja (%) Ja (%) Ja (%) Ja (%) Ja (%) Ja (%)

Esofagus

Blodning 18( 2.7) 1( 0.8) 2( 1.4) 4( 2.5) 0( 0.0) 2( 1.4) 27( 1.9)

Anastomosinsufficens 63( 9.5) 17( 12.8) 14( 10.1) 16( 10.2) 14( 8.4) 24( 16.2) 148( 10.5)

Substitutnekros 16( 2.4) 3( 2.3) 3( 2.2) 6( 3.8) 7( 4.2) 3( 2.0) 38( 2.7)

Intraabdominell abscess 12( 1.8) 3( 2.3) 1( 0.7) 3( 1.9) 3( 1.8) 1( 0.7) 23( 1.6)

Intrathorakal abscess 19( 2.9) 4( 3.0) 2( 1.4) 5( 3.2) 3( 1.8) 11( 7.4) 44( 3.1)

Ductus thoracicusskada 15( 2.3) 3( 2.3) 6( 4.3) 4( 2.5) 1( 0.6) 5( 3.4) 34( 2.4)

Nervus recurrenspares 13( 2.0) 5( 3.8) 7( 5.1) 10( 6.4) 5( 3.0) 3( 2.0) 43( 3.1)

Annan svar komplikation 64( 9.6) 10( 7.5) 16( 11.6) 15( 9.6) 9( 5.4) 13( 8.8) 127( 9.0)

Ventrikel

Blodning 32( 3.7) 7( 4.0) 7( 4.2) 4( 2.4) 1( 0.9) 2( 1.6) 53( 3.3)

Anastomosinsufficens 34( 3.9) 7( 4.0) 8( 4.8) 7( 4.2) 4( 3.5) 6( 4.7) 66( 4.1)

Substitutnekros 1( 0.1) 0( 0.0) 1( 0.6) 0( 0.0) 0( 0.0) 0( 0.0) 2( 0.1)

Intraabdominell abscess 43( 4.9) 7( 4.0) 14( 8.4) 12( 7.2) 4( 3.5) 6( 4.7) 86( 5.3)

Intrathorakal abscess 1( 0.1) 1( 0.6) 1( 0.6) 3( 1.8) 0( 0.0) 0( 0.0) 6( 0.4)

Ductus thoracicusskada 0( 0.0) 0( 0.0) 0( 0.0) 0( 0.0) 0( 0.0) 0( 0.0) 0( 0.0)

Nervus recurrenspares 1( 0.1) 0( 0.0) 0( 0.0) 1( 0.6) 0( 0.0) 0( 0.0) 2( 0.1)

Annan svar komplikation 71( 8.2) 9( 5.1) 16( 9.6) 16( 9.6) 7( 6.1) 6( 4.7) 125( 7.7)



Tabell 7. Allmanna komplikationer inom

30 dagar efter huvudoperation,

2014-2015. Mojliga komplikatio-

ner listas i efterfoljande tabell.

Med region avses den region dar

opererande sjukhus ar belaget.

Antal (%) Totalt

Esofagus

Norra 13 (38.2) 34

Uppsala 18 (32.7) 55


Vastra 8 (23.5) 34

Sydostra 7 (25.0) 28

Sodra 22 (52.4) 42

Sverige 84 (31.0) 271

Ventrikel

Norra 6 (20.7) 29

Uppsala 7 (14.0) 50


Vastra 6 (16.7) 36

Sydostra 2 ( 5.6) 36

Sodra 5 (18.5) 27

Sverige 35 (14.8) 236

Tabell 8. Fordelning av typ av allmanna komplikationer per operationsar. Varje diagnos kan representeras av

flera komplikationer.

2007-2010 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt

Ja (%) Ja (%) Ja (%) Ja (%) Ja (%) Ja (%) Ja (%)

Esofagus

Allvarlig pneumoni 57( 8.6) 10( 7.6) 16( 11.7) 20( 12.7) 20( 12.0) 15( 10.1) 138( 9.8)

Sepsis 45( 6.8) 4( 3.0) 5( 3.6) 12( 7.6) 7( 4.2) 12( 8.1) 85( 6.1)

Allvarlig cardiovaskular kompl. 32( 4.8) 6( 4.5) 11( 8.0) 8( 5.1) 16( 9.6) 8( 5.4) 81( 5.8)

Lungemboli 11( 1.7) 3( 2.3) 7( 5.1) 6( 3.8) 2( 1.2) 3( 2.0) 32( 2.3)

Annan vardforlangande kompl. 89( 13.4) 17( 12.9) 15( 10.9) 23( 14.6) 15( 9.0) 15( 10.1) 174( 12.4)

Ventrikel

Allvarlig pneumoni 34( 3.9) 8( 4.5) 10( 6.0) 14( 8.4) 9( 7.8) 3( 2.3) 78( 4.8)

Sepsis 29( 3.3) 5( 2.8) 11( 6.6) 13( 7.8) 4( 3.5) 2( 1.6) 64( 3.9)

Allvarlig cardiovaskular kompl. 26( 3.0) 7( 4.0) 8( 4.8) 5( 3.0) 2( 1.7) 5( 3.9) 53( 3.3)

Lungemboli 7( 0.8) 1( 0.6) 5( 3.0) 3( 1.8) 1( 0.9) 2( 1.6) 19( 1.2)

Annan vardforlangande kompl. 58( 6.6) 9( 5.1) 12( 7.2) 17( 10.2) 7( 6.1) 6( 4.7) 109( 6.7)

45


I II IIIa IIIb IVa IVb V

Pro

cent

17%

34%

15%18%

8%4% 3%

31 60 27 33 15 7 6n =0

10

20

30

40

50

60Esofagus

I II IIIa IIIb IVa IVb V

Pro

cent

28%

43%

12%9%

1% 3% 3%

28 43 12 9 1 3 3n =0

10

20

30

40

50

60Ventrikel

Figur 35. Clavien-Dindoklassificeringen for samtliga diagnoser i Sverige, 2014-2015.



Ett annat matt for att fanga upp kompli-

kationer ar postoperativ vardtid. Det pavisas

en del regionala skillnader avseende vardtid ef-

ter resektion av esofaguscancer, Figur 36 och

ventrikelcancer, Figur 37, med medianvardti-

der pa 14 respektive 9 dagar, 2014-2015. Det

finns dock manga andra skal, utover postope-

rativa komplikationer, som kan forklara skill-

nader i vardtid.

0

10

20

30

40

50

60

Vän

tetid

0

10

20

30

40

50

60

Vän

tetid

0

10

20

30

40

50

60

32 55 72 34 28 41 262n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

1113 14 15

11.5

1614


0 20 40 60 80 100

0

20

40

60

80

100

Vårdtid i dagar

Figur 36. Esofaguscancer - Boxplot och kumulativ tid fran operation till utskrivning efter operation

per region for 2014-2015. Med region avses den region dar opererande sjukhus ar belaget.

47


0

10

20

30

40

50

60

Vän

tetid

0

10

20

30

40

50

60

Vän

tetid

0

10

20

30

40

50

60

29 47 49 35 36 26 222n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

810

8 9 8.510.5

9


0 20 40 60 80 100

0

20

40

60

80

100

Vårdtid i dagar

Figur 37. Ventrikelcancer - Boxplot och kumulativ tid fran operation till utskrivning efter operation

per region for 2014-2015. Med region avses den region dar opererande sjukhus ar belaget.



2007 2009 2011 2013 2015

0

20

40

60

80

Ant

al d

agar

2007 2009 2011 2013 2015

0

20

40

60

80

Ant

al d

agar

16 16 15 16 15 1614 14 13.5

Esofagus

2007 2009 2011 2013 2015

0

20

40

60

80

2007 2009 2011 2013 2015

0

20

40

60

80

10 11 11 11 1011.5 12

9 8

Ventrikel

Figur 38. Boxplot och kumulativ tid fran operation till utskrivning efter operation. Boxen innefattar

mittersta 50% av vardtiderna, vertikala linjerna 90% och linjen inom boxen representerar

mediantiden.

49


6.7 Overlevnad

Overlevnad kan indelas i kort- eller langtidso-

verlevnad. For korttidsoverlevnad efter kirurgi

anses postoperativ mortalitet vara det veder-

tagna mattet dar man tidigare vanligen anvan-

de tiden inom 30 dagar efter operation som

grans men som man numer oftast forlanger

tom 90 dagar.

I Figur 39 och 40 presenteras 90-

dagarsmortaliteten 2012-2015 fordelat pa re-

gionerna respektive som tidstrend. Endast re-

sektioner som bedomdes som kurativa eller

gransfall kurativa ingar i redovisningen. Skill-

nader mellan regionerna kan bero pa faktiska

skillnader i det perioperativa omhandertagan-

det men kan ocksa bero pa olikheter i klassifi-

kation av tumorformer eller skillnader i pati-

entpopulationer.

Pro

cent

2.9%

5% 5.3%

3.7%

1.4%

6.4%

4.7%

2 6 10 4 1 11 34Antal döda =0

2

4

6

8

10


Esofagus

Pro

cent

6.2%

3.9%3.3% 3.5%

1.4%2%

3.3%

4 4 4 3 1 2 18Antal döda =0

2

4

6

8

10


Ventrikel

Figur 39. Andel doda inom 90 dagar fran operationsdatum per region, 2012 - 2015 om operatorens

bedomning av tumorresektionen var kurativ eller gransfall kurativ/palliativ. Med region avses

den region dar opererande sjukhus ar belaget.


6.7 Overlevnad

Pro

cent

2007 2009 2011 2013 2015

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

EsofagusVentrikel

Figur 40. Andel doda inom 90 dagar fran operationsdatum per diagnosar.

51


Langtidsoverlevnad mats vanligen som

minst 3- eller 5-arsoverlevnad. Den allomfat-

tande overlevnaden efter kurativt syftande re-

sektion av esofagus- och ventrikelcancer ar pa-

fallande lika, Figur 41. Endast ca 40% av pa-

tienterna lever efter 5 ar.

Prognosen efter kurativt syftande esofagusre-

sektion ar val kant for att vara dalig. Som for-

vantat ar tumorstadium en starkt, och alder i

mindre grad, bidragande faktor for langtidso-

verlevnad, Figur 42 och 43. Ingen storre effekt

ses av kon, Figur 44, vilket kanske forklaras

av andra faktorer som exempelvis livsstilsfak-

torer, tumorstadium och alder.

Tumorstadium och alder har stor betydelse

vad galler overlevnaden efter kurativt syftande

resektion av ventrikelcancer, emedan effekten

av kon verkar vara liten, Figur 45–47.

I overlevnadsberakningarna i denna arsrap-

port foljs overlevnaden upp till och med 2016-

03-31. Endast resektioner som bedomts som

kurativa eller gransfall kurativa ingar i over-

levnadsberakningarna.

Alla diagnoser

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

EsofagusVentrikel

ÅrAntal patienter i risk: Esofagus: Ventrikel:

713 425 215 70544 352 189 83

Log−rank test, p värde = 0.278

Figur 41. Overlevnad fran operationsdatum, 2012-2015.


6.7 Overlevnad

Esofagus − Överlevnad per tumörstadium

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

IIIIIIIV

ÅrAntal patienter i risk: IIIIIIIV

96 62 35 12107 70 29 9172 87 38 10

24 10 7 4

Log−rank test, p värde = 0

Figur 42. Esofagus - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa tumorstadium (TNM7), 2012-

2015.

53


Esofagus − Överlevnad per åldersgrupp

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

<5050−5960−6970−7980−

ÅrAntal patienter i risk: <5050−5960−6970−7980−

37 23 14 2136 90 47 15279 167 78 24230 129 69 28

31 16 7 1


Figur 43. Esofagus - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa alder vid diagnos, 2012-2015.


6.7 Overlevnad

Esofagus − Överlevnad per kön

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

MänKvinnor

ÅrAntal patienter i risk: MänKvinnor

572 329 167 54141 96 48 16


Figur 44. Esofagus - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa kon, 2012-2015.

55


Ventrikel − Överlevnad per tumörstadium

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

IIIIIIIV

ÅrAntal patienter i risk: IIIIIIIV

80 57 33 16126 93 54 25109 62 16 5

39 18 7 2

Log−rank test, p värde = 0

Figur 45. Ventrikel - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa tumorstadium (TNM7), 2012-

2015.


6.7 Overlevnad

Ventrikel − Överlevnad per åldersgrupp

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

<5050−5960−6970−7980−

ÅrAntal patienter i risk: <5050−5960−6970−7980−

46 31 11 765 45 26 11

136 91 54 24193 115 69 30103 70 29 11


Figur 46. Ventrikel - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa alder vid diagnos, 2012-2015.

57


Ventrikel − Överlevnad per kön

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

MänKvinnor

ÅrAntal patienter i risk: MänKvinnor

323 209 117 50221 143 72 33


Figur 47. Ventrikel - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa kon, 2012-2015.


6.7 Overlevnad

6.7.1 Regionjamforelser i overlevnad efter operation, 2011-2014

I samband med overlevnadsanalyser vid

framtagandet av arsrapporten 2015 uppmark-

sammade arbetsgruppen statistiskt signifikan-

ta skillnader mellan regionerna. Skillnaderna

avsag trearsoverlevnad fran operationsdatum

for opererade mellan 2011-2014 och observe-

rades bade for esofagus- och ventrikelcancer.

For att prova ifall dessa observationer kvar-

star nar analyserna inkluderar information om

prognostiska faktorer gjordes en justerad ana-

lys av trearsoverlevnaden for respektive dia-

gnosgrupp per region med hjalp av viktade

Kaplan-Meier analyser [23].

Figur 48 pa 675 patienter visar analysen

som gav upphov till denna tillaggsanalys for

esofaguscancer med data fran maj 2015.

Baserar man trearsoverlevnaden pa patien-

ter fran alla ar i registret (from 2007) sa finns

inga statistiskt signifikanta skillnader mellan

regionerna (log-rank test: p=0.301). En upp-

datering av data i december 2015 (733 patien-

ter) visade att skillnaderna mellan regionerna

kvarstod (log-rank test: p=0.011).

Esofagus − Överlevnad per region

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0


ÅrAntal patienter i risk: NorraUppsalaStockholmVästraSydöstraSödra

70 41 21 8103 63 34 14157 85 31 12120 74 41 21

59 40 19 8166 92 47 17


Figur 48. Esofagus - Trearsoverlevnad per region for patienter opererade 2011-2014. Data nedladdat

fran INCA i maj 2015.

59


Justerade Kaplan-Meier overlevnadskur-

vor avlagsnar de statistiskt signifikanta skill-

naderna (weighted log-rank test: p=0.399).

Justeringarna gjordes har med information

enbart fran anmalnings- eller operationsfor-

mularet for att sa fa patienter som mojligt

skulle exkluderas (11 patienter exkluderades

pga saknad information) och darmed innehalla

jamforbara patienter med ursprungsanalysen.

Kurvorna justerades for alder, kon, komorbi-

tet enligt ASA, operatorens bedomning av tu-

morresektionen (kurativ/gransfall) och endo-

skopiska resektioner exkluderades. Figur 49 vi-

sar overlevnaden om justeringen aven inklude-

rar TNM-7 stadium. Denna analys styrker att

skillnaderna mellan regionerna i Figur 48 kun-

de forklaras av prognostiska faktorer (wegih-

ted log-rank test: p=0.296), men pa grund

av att patienter som saknar formular vard-

data/komplikationer ar exkluderade samt att

kompletta data for att rakna ut TNM-7 maste

finnas ar inte langre patientgruppen fullt jam-

forbar med ursprungsanalysen.

Esofagus − justerad överlevnad per region

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0


År

Öve

rlevn

ad

Antal patienter i risk: NorraUppsalaStockholmVästraSydöstraSödra

61 38 19 981 57 35 17

128 80 39 1839 25 6 632 24 10 5

100 71 42 13

Weighted log−rank test, p värde = 0.296

Figur 49. Esofagus - Trearsoverlevnad per region for patienter opererade 2011-2014 justerad for alder,

kon, komorbitet enl ASA, operatorens bedomning av tumorresektionen (kurativ/gransfall)

samt TNM-7. Data nedladdat fran INCA i december 2015.


6.7 Overlevnad

For ventrikelcancer visar Figur 50 ur-

sprungsanalysen med de observerade skillna-

derna i overlevnad mellan regionerna (571 pa-

tienter), dar det framforallt var vastra och

sydostra som avvek fran ovriga regioner.

Ventrikel − Överlevnad per region

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0


ÅrAntal patienter i risk: NorraUppsalaStockholmVästraSydöstraSödra

75 48 25 14106 73 42 21109 73 49 21

95 57 21 779 60 43 21

107 72 38 17


Figur 50. Ventrikel - Trearsoverlevnad per region for patienter opererade 2011-2014. Data nedladdat

fran INCA i maj 2015.

Aven for ventrikelcancer sa kvarstar inga

statistiskt signifikanta skillnader i trearsover-

levnad om man baserar analyserna pa alla

patienter fran och med 2007 (log-rank test:

p=0.102). For ventrikelcancer innebar uppda-

teringen av data i december 2015 (614 patien-

ter) att de statistiskt signifikanta skillnader-

na mellan regionerna minskade (log-rank test:

p=0.089), vilket antyder att ursprungsskillna-

den forstarktes av en efterslapning i registre-

ringen i vissa regioner. En justerad Kaplan-

Merier analys for alder, kon, komorbitet en-

ligt ASA, neoadjuvant kemoterapi, operato-

rens bedomning av tumorresektionen (kura-

tiv/gransfall) samt med endoskopiska resek-

tioner exkluderade (24 patienter exkluderades

pga saknad information) resulterade i att det

signifikanta sambandet inte langre fanns kvar

(weighted log-rank test: p=0.850). I Figur 51

visas den justerade overlevnaden som aven

inkluderar TNM-7 stadium. Figur 51 visar

att samtliga kurvor nu ligger relativt samlade

(weighted log-rank test: p=0.460).

Sammanfattningsvis sa tyder analyserna

pa att de skillnader mellan regionerna som ob-

serverades i de ursprungliga analyserna kunde

forklaras av selektionseffekter av rapporterade

diagnoser. Efter att jamforelserna i overlevnad

fran operation tagit hansyn till prognostiska

faktorer fanns inte langre det statistiskt signi-

fikanta sambandet mellan regionerna kvar.

61


Ventrikel − justerad överlevnad per region

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0


År

Öve

rlevn

ad

Antal patienter i risk: NorraUppsalaStockholmVästraSydöstraSödra

62 41 27 1298 70 42 2291 65 45 2738 26 13 549 39 28 1680 57 28 16

Weighted log−rank test, p värde = 0.46

Figur 51. Ventrikel - Trearsoverlevnad per region for patienter opererade 2011-2014 justerad for alder,

kon, komorbitet enl ASA, operatorens bedomning av tumorresektionen (kurativ/gransfall)

samt TNM-7. Data nedladdat fran INCA i december 2015.


6.8 Livskvalitet

6.8 Livskvalitet

EORTCs HRQL formular har en fyrgradig

skala for svarsalternativen till funktions- och

symtomskalor: [1) inte alls, 2) lite, 3) en hel

del, och 4) mycket]. Den globala livskvalitets-

skalan har en sjugradig skala fran valdigt da-

ligt (1) till utmarkt (7). For att ge en enklare

och mer overskadlig presentation har vi diko-

tomiserat svaren.

Dikotomisering:

� Funktionsskalor: patienter som svarat

minst en gang med 3) en hel del eller 4)

mycket i nagon del i en skala kategorise-

ras till dalig funktion i den skalan annars

kategoriseras patienten till god funktion.

� Symtomskalor: patienter som svarat

minst en gang med 3) en hel del eller

4) mycket i nagon del i en skala katego-

riseras till symtomgivande annars kate-

goriseras patienten till inga eller mindre

symtom.

� Globala skalan: ett svar pa 4 eller mind-

re (samre) till nagon av de tva fragor-

na i skalan kategoriseras till dalig global

livskvalitet annars kategoriseras patien-

ten till god global livskvalitet.

Sa stor andel som 70% av fallen har dalig

funktionell formaga och 76% har fortfarande

negativa symtom ett ar efter esofaguscancer-

resektion 2012-2014, Figur 52 och 53. Patien-

terna angav i 43% av fallen en dalig global livs-

kvalitet, Figur 54. Motsvarande resultat ett ar

efter ventrikelcancerresektion ar 68%, 70% och

40%, Figur 52, 53 och 54.

63



Pro

cent

0

20

40

60

80

10082%

62%68% 66%

62%

75%70%

n = 34 48 28 62 39 97 308

Esofagus


Pro

cent

0

20

40

60

80

100

71%61% 62% 66%

79%72% 68%

n = 34 51 21 47 34 60 247

Ventrikel

Figur 52. EORTC QLQ-C30: Andel patienter dar patienterna svarat antingen ”en hel del”eller ”mycket”

pa minst en av fragorna, 2012-2014. Det finns 28 fragor och alternativen ar: ”inte alls, lite,

en hel del eller mycket”. En hel del eller mycket representerar dalig funktionell formaga. Med

region avses den region dar sjukhuset som angetts i registerformular 2 (operationsdata) ar

belaget.


6.8 Livskvalitet


Pro

cent

0

20

40

60

80

10082%

69%

82%

69%77% 79% 76%

n = 34 48 28 62 39 97 308

Esofagus


Pro

cent

0

20

40

60

80

100

79%

65% 67%72% 68%

73% 70%

n = 33 51 21 46 34 59 244

Ventrikel

Figur 53. EORTC QLQ-OG25: Andel patienter dar patienterna svarat antingen ”en hel del”eller ”myc-

ket” pa minst en av fragorna, 2012-2014. Det finns 25 fragor och alternativen ar: ”inte alls,

lite, en hel del eller mycket”. En hel del eller mycket representerar negativa symtom. Med

region avses den region dar sjukhuset som angetts i registerformular 2 (operationsdata) ar

belaget.

65



Pro

cent

0

20

40

60

80

100

47%52%

32% 33%

46% 45% 43%

n = 34 48 28 60 39 97 306

Esofagus


Pro

cent

0

20

40

60

80

100

56%

28%

48%40% 44%

37% 40%

n = 34 50 21 47 34 60 246

Ventrikel

Figur 54. EORTC QLQ-C30: Andel patienter dar patienterna svarat fyra eller samre pa minst en fraga,

2012-2014. Det finns tva fragor som ar kodade ett till sju dar 1 ar ”mycket daligt” och sju

ar ”utmarkt” global livskvalitet. Med region avses den region dar sjukhuset som angetts i

registerformular 2 (operationsdata) ar belaget.


7 Appendix: Inkomna enkater

Tabell 9. Esofagus - Inkomna formular avseende anmalan, operation och vardda-

ta/komplikationer per region och ar.

Norra Uppsala Stockholm Vastra Sydostra Sodra Sverige

Formular 1

2006 77 115 107 112 51 126 5882007 61 157 97 109 59 119 6022008 75 149 141 100 67 107 6392009 70 151 153 120 74 140 7082010 52 147 132 101 60 137 6292011 75 147 115 129 72 134 6722012 61 161 121 115 72 148 6782013 76 163 150 137 79 121 7262014 69 160 141 136 91 160 7572015 70 147 104 114 77 147 659Totalt 686 1497 1261 1173 702 1339 6658

Formular 2

2006 44 67 99 52 35 90 3872007 40 96 66 44 59 91 3962008 51 88 100 27 64 78 4082009 51 82 105 40 72 100 4502010 35 90 67 36 58 104 3902011 48 88 75 42 72 90 4152012 38 87 61 31 70 95 3822013 44 91 82 45 70 70 4022014 36 56 71 25 56 62 3062015 25 49 50 16 28 37 205Totalt 412 794 776 358 584 817 3741

Formular 3

2006 15 31 41 25 14 51 1772007 16 33 30 23 25 53 1802008 27 44 40 14 28 45 1982009 22 40 41 22 24 34 1832010 11 38 27 15 19 34 1442011 20 35 34 19 20 27 1552012 18 35 24 8 17 41 1432013 17 51 36 22 18 34 1782014 16 36 39 22 19 33 1652015 18 31 20 9 10 17 105Totalt 180 374 332 179 194 369 1628

67


Tabell 10. Esofagus - Inkomna formular per region och ar. EORTC QLQ-C30 avser livskvalitetsfor-

mular gallande halsa och EORTC QLQ-C25 avser livskvalitetsformular gallande symptom.


EORTC QLQ-C30

2006 0 0 0 0 0 0 02007 0 0 0 0 0 0 02008 0 0 0 0 0 0 02009 18 18 39 0 20 38 1332010 8 21 28 14 20 57 1482011 13 38 27 36 27 38 1792012 19 34 17 39 15 49 1732013 17 40 1 46 24 39 1672014 13 42 0 35 31 59 1802015 3 9 0 6 11 0 29Totalt 91 202 112 176 148 280 1009

EORTC QLQ-C25

2006 0 0 0 0 0 0 02007 0 0 0 0 0 0 02008 0 0 0 0 0 0 02009 18 18 39 0 20 37 1322010 8 21 28 14 20 57 1482011 13 38 27 36 27 38 1792012 19 33 17 39 15 49 1722013 17 40 1 46 24 39 1672014 13 42 0 35 31 59 1802015 3 9 0 6 11 0 29Totalt 91 201 112 176 148 279 1007


Tabell 11. Ventrikel - Inkomna formular avseende anmalan, operation och vardda-

ta/komplikationer per region och ar.


Formular 1

2006 83 134 77 107 52 114 5672007 111 120 109 96 89 118 6432008 84 108 110 116 55 92 5652009 72 124 108 105 60 117 5862010 46 112 107 116 71 112 5642011 78 120 102 107 62 107 5762012 64 79 82 99 64 87 4752013 68 110 101 98 58 99 5342014 64 97 68 93 41 81 4442015 38 98 66 96 53 81 432Totalt 708 1102 930 1033 605 1008 5386

Formular 2

2006 45 90 62 63 36 79 3752007 79 82 64 45 85 82 4372008 63 63 77 58 52 56 3692009 41 82 73 50 55 69 3702010 27 78 65 42 68 70 3502011 57 66 59 32 60 56 3302012 37 44 48 32 61 40 2622013 32 58 58 33 50 53 2842014 29 40 43 22 27 32 1932015 16 33 41 18 27 24 159Totalt 426 636 590 395 521 561 3129

Formular 3

2006 32 69 36 40 28 45 2502007 55 59 42 27 37 50 2702008 40 42 50 26 28 39 2252009 25 47 57 26 17 45 2172010 18 46 41 16 23 37 1812011 32 45 33 23 32 40 2052012 27 28 31 16 24 26 1522013 21 44 26 14 22 39 1662014 18 29 23 22 15 21 1282015 13 25 24 11 21 16 110Totalt 281 434 363 221 247 358 1904

69


Tabell 12. Ventrikel - EORTC QLQ-C30 avser livskvalitetsformular gallande halsa och EORTC QLQ-

C25 avser livskvalitetsformular gallande symptom.


EORTC QLQ-C30

2006 0 0 0 0 0 0 02007 1 0 0 0 0 0 12008 0 0 0 0 0 0 02009 21 25 34 0 16 37 1332010 16 26 29 11 12 35 1292011 22 34 32 30 16 25 1592012 18 16 19 29 19 29 1302013 16 28 0 26 21 30 1212014 16 23 0 25 6 29 992015 2 5 0 6 9 0 22Totalt 112 157 114 127 99 185 794

EORTC QLQ-C25

2006 0 0 0 0 0 0 02007 1 0 0 0 0 0 12008 0 0 0 0 0 0 02009 21 25 34 0 16 37 1332010 16 26 29 11 10 35 1272011 22 34 32 30 16 25 1592012 18 16 19 28 19 29 1292013 15 28 0 26 21 30 1202014 16 23 0 25 6 28 982015 2 5 0 6 9 0 22Totalt 111 157 114 126 97 184 789


Tabell 13. Formular 1 - kliniker som under ett ar har samre an 70% tackningsgrad och som represen-

terar minst sex diagnoser i cancerregistret. Endast data fran och med 2012.

Sjukhus Klinik Diagnosar Saknade Tackningsgrad %

Norra Gallivare sjukhus Kirurgi 2015 3 (57)

Uppsala Hudiksvalls sjukhus Allman kirurgi 2015 14 ( 0)

Stockholm Capio S:t Goran Medicin 2014 5 (64)

Stockholm Capio S:t Goran Medicin 2015 10 (38)

Stockholm Sabbatsbergs narsjh Gastroenterologi 2014 3 (57)

Stockholm Sodersjukhuset Gastroenterologi 2014 7 (36)

Stockholm Sodersjukhuset Gastroenterologi 2015 8 (53)

Stockholm Sodersjukhuset Kirurgi 2015 3 (57)

Vastra SkaS/Lidkoping Kirurgi 2015 6 ( 0)

Sydostra Vrinnevisjukhuset i Norrkoping Kirurgi 2013 2 (67)

Sydostra Varnamo sjukhus Kirurgi 2014 5 (17)

Sodra Hallands sjukhus, Halmstad Kirurgi 2012 9 (31)

Sodra Hallands sjukhus, Halmstad Kirurgi 2013 3 (62)

Sodra Hallands sjukhus, Halmstad Kirurgi 2015 7 ( 0)

71

Referenser

Referenser[1] J. Ferlay, H.R. Shin, F. Bray, D. Forman, C. Mathers, and D.M. Parkin. Estimates of

worldwide burden of cancer in 2008: Globocan 2008. International Journal of Cancer,

127(12):2893–2917, 2010.

[2] P.C. Enzinger and R.J. Mayer. Esophageal cancer. New England Journal of Medicine,

349(23):2241–2252, 2003.

[3] S.S. Devesa, W.J. Blot, and J.F. Fraumeni Jr. Changing patterns in the incidence of esop-

hageal and gastric carcinoma in the united states. Cancer, 83(10):2049–2053, 1998.

[4] MB Cook, WH Chow, and SS Devesa. Oesophageal cancer incidence in the united states by

race, sex, and histologic type, 1977–2005. British journal of cancer, 101(5):855–859, 2009.

[5] T.L. Vaughan, S. Davis, A. Kristal, and D.B. Thomas. Obesity, alcohol, and tobacco as risk

factors for cancers of the esophagus and gastric cardia: adenocarcinoma versus squamous

cell carcinoma. Cancer Epidemiology Biomarkers & Prevention, 4(2):85–92, 1995.

[6] J. Lagergren, R. Bergstrom, A. Lindgren, and O. Nyren. The role of tobacco, snuff and

alcohol use in the aetiology of cancer of the oesophagus and gastric cardia. International

journal of cancer, 85(3):340–346, 2000.

[7] W.H. Chow, W.D. Finkle, J.K. McLaughlin, H. Frankl, H.K. Ziel, and J.F. Fraumeni Jr.

The relation of gastroesophageal reflux disease and its treatment to adenocarcinomas of the

esophagus and gastric cardia. JAMA: the journal of the American Medical Association,

274(6):474–477, 1995.

[8] J. Lagergren, R. Bergstrom, A. Lindgren, and O. Nyren. Symptomatic gastroesophageal

reflux as a risk factor for esophageal adenocarcinoma. New England Journal of Medicine,

340(11):825–831, 1999.

[9] D.C. Farrow, T.L. Vaughan, C. Sweeney, M.D. Gammon, W.H. Chow, H.A. Risch, J.L.

Stanford, P.D. Hansten, S.T. Mayne, J.B. Schoenberg, et al. Gastroesophageal reflux disease,

use of h2 receptor antagonists, and risk of esophageal and gastric cancer. Cancer Causes

and Control, 11(3):231–238, 2000.

[10] M.D. Gammon, H. Ahsan, J.B. Schoenberg, A.B. West, H. Rotterdam, S. Niwa, W.J. Blot,

H.A. Risch, R. Dubrow, S.T. Mayne, et al. Tobacco, alcohol, and socioeconomic status

and adenocarcinomas of the esophagus and gastric cardia. Journal of the National Cancer

Institute, 89(17):1277–1284, 1997.

[11] A.H. Wu, P. Wan, and L. Bernstein. A multiethnic population-based study of smoking,

alcohol and body size and risk of adenocarcinomas of the stomach and esophagus (united

states). Cancer Causes and Control, 12(8):721–732, 2001.

[12] W.H. Chow, M.J. Blaser, W.J. Blot, M.D. Gammon, T.L. Vaughan, H.A. Risch, G.I. Perez-

Perez, J.B. Schoenberg, J.L. Stanford, H. Rotterdam, et al. An inverse relation between

caga+ strains of helicobacter pylori infection and risk of esophageal and gastric cardia ade-

nocarcinoma. Cancer research, 58(4):588, 1998.

[13] W. Ye, M. Held, J. Lagergren, L. Engstrand, W.J. Blot, J.K. McLaughlin, and O. Nyren.

Helicobacter pylori infection and gastric atrophy: risk of adenocarcinoma and squamous-

cell carcinoma of the esophagus and adenocarcinoma of the gastric cardia. Journal of the

National Cancer Institute, 96(5):388–396, 2004.

[14] D.M. Parkin. Global cancer statistics in the year 2000. The lancet oncology, 2(9):533–543,

2001.


Referenser

[15] M. Sundelof, W. Ye, P.W. Dickman, and J. Lagergren. Improved survival in both histologic

types of oesophageal cancer in sweden. International journal of cancer, 99(5):751–754, 2002.

[16] I. Rouvelas, W. Zeng, M. Lindblad, P. Viklund, W. Ye, and J. Lagergren. Survival after

surgery for oesophageal cancer: a population-based study. The lancet oncology, 6(11):864–

870, 2005.

[17] I. Rouvelas and J. Lagergren. The impact of volume on outcomes after oesophageal cancer

surgery. ANZ journal of surgery, 80(9):634–641, 2010.

[18] M.W.J.M. Wouters, HE Karim-Kos, S. Le Cessie, B.P.L. Wijnhoven, L.P.S. Stassen, WH Ste-

up, HW Tilanus, and R.A.E.M. Tollenaar. Centralization of esophageal cancer surgery: does

it improve clinical outcome? Annals of surgical oncology, 16(7):1789–1798, 2009.

[19] J.F. Finks, N.H. Osborne, and J.D. Birkmeyer. Trends in hospital volume and operative

mortality for high-risk surgery. New England Journal of Medicine, 364(22):2128–2137, 2011.

[20] M. Sant, C. Allemani, M. Santaquilani, A. Knijn, F. Marchesi, R. Capocaccia, et al.

Eurocare-4. survival of cancer patients diagnosed in 1995-1999. results and commentary.

European Journal of Cancer, 45(6):931–991, 2009.

[21] C. Lepage, M. Sant, A. Verdecchia, D. Forman, J. Esteve, and J. Faivre. Operative mortality

after gastric cancer resection and long-term survival differences across europe. British journal

of surgery, 97(2):235–239, 2010.

[22] Pierre A Clavien, Jeffrey Barkun, Michelle L de Oliveira, Jean Nicolas Vauthey, Daniel Dindo,

Richard D Schulick, Eduardo de Santibanes, Juan Pekolj, Ksenija Slankamenac, Claudio

Bassi, et al. The clavien-dindo classification of surgical complications: five-year experience.

Annals of surgery, 250(2):187–196, 2009.

[23] S. Cole and M. Hernan. Adjusted survival curves with inverse probability weights. Computer

Methods and Programs in Biomedicine, 75(2):45–49, 2004.

73

Documents

Esofagus - och ventrikel cancer...2016/10/04 · sammanslagning har blivit Nationellt kva-litetsregister f or esofagus och ventrikelcan-cer (NREV). Registret oppnades 1 janua-ri 2006