Esofagus- och ventrikelcancer · 2020. 6. 15. · KAPITEL 1 Förord Arets rapport fr an Nationellt register f or esofagus- och ventrikelcancer (NREV) inkluderar data fr an 2007-2019

Esofagus- ochventrikelcancerNationell kvalitetsrapport för diagnosår 2019från nationella registret för esofagus- ochventrikelcancer (NREV)

juni 2020

Regionalt cancercentrum NorrNorrlands universitetssjukhusSE-901 85 UMEÅ

[email protected]

Rapporten kan laddas ner frånrapporter

© 2020 Regionalt cancercentrum Norr, Norra sjukvårdsregionen

mailto:[email protected]

https://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/matstrupe-och-magsack/kvalitetsregister/rapporter/

InnehållKapitel 1:Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

Kapitel 2:Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

2.1 Organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

2.2 Styrgruppen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

2.3 Stödteam . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

2.4 Forskning och utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Kapitel 3:Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

3.1 Incidens och geografisk distribution . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Kapitel 4:Etiologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Kapitel 5:Prognos . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Kapitel 6:Process- och resultatmått . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Kapitel 7:Redovisade resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

7.1 Inrapportering och grad av täckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

7.2 Utredning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

7.3 Multidisciplinär terapikonferens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

7.4 Ledtider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

7.5 Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

7.6 Postoperativa komplikationer och postoperativ vårdtid . . . . . . . . . . . . . . . 54

7.7 Överlevnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

7.8 Livskvalitet (PROM) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84

7.9 Upplevelser av cancervården (PREM) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90

Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95

Kapitel 8:Appendix: Inkomna enkäter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98

KAPITEL 1Förord

Arets rapport fran Nationellt register for esofagus- och ventrikelcancer (NREV) inkluderar data fran2007-2019 och bygger pa de atta formular som registret baseras pa, livskvalitetsformularen, formularmed fokus pa patienters upplevelse av varden (PREM) samt fran matchade data fran cancerregistretoch befolkningsregistret. Som vanligt presenteras resultat per region for tackningsgrad,multidisciplinar konferens (MDK), ledtider, behandling, komplikationer, overlevnad och livskvalitet.

Ar 2019 fanns 62 enheter som rapporterat in 1165 patienter, med en tackningsgrad pa 91%. For deviktigaste fem parametrarna i ”koll pa laget” var 2019 tackningsgraden 95-100%. Totalt fanns 2019 iregistret 17479 patienter och 10598 behandlingar/operationer. Vi saknar fortfarande god tackningfor PROM/PREM-data och data som ror palliativa atgarder.

Vi har valt att fokusera redovisningen pa de senaste arens resultat for att aterspegla aktuellaforhallanden varfor manga utfall presenteras fran 2016-2019 eller endast 2018-2019. Vi harexkluderat data fran registrets forsta ar i redovisningen, dvs 2006, pa grund av att registret detta arinte bedomts uppna tillrackligt hog kvalitet. Nytt fran 2018 ars rapport ar att cardiacancer typ I, IIoch X ingar under esofaguscancer medan typ III ingar under ventrikelcancer for att overensstammamed TNM8. Dessutom har diagnoser med diagnoskod D00.1 (cancer in situ esofagus) och D00.2(cancer in situ ventrikel) inkluderats. For att forbattra jamforbarheten over tid har alla diagnosersom representerar lymfom, sarkom (inkl. GIST), carcinoider, neuroendokrina tumorer och maligntmelanom exkluderats fran analyserna for samtliga ar. Dessa tumorformer rapporteras i andrakvalitetsregister. I denna arsrapport presenteras ocksa data fran Quality of Life formularen fordiagnosaren 2016-2018 samt for enkat som mater patienternas upplevelser av cancervarden (PREM).

Under 2017 har forandringar skett i formularen dar flera oviktiga variabler tagits bort frandiagnostikformularet medan andra, exempelvis status for rokning och komorbiditet tillkommit tilloperationsformularet. Sedan 170501 finns en ny onkologimodul och i arets rapport tar vi fram nagrauppgifter darifran. Med start 170501 andrades ocksa komplikationsregistreringen till stora delar foratt harmonisera med internationellt faststallda definitioner [1] som genom standardiseringunderlattar jamforelser av resultat mellan populationer.

I slutet av 2019 publicerades den interaktiva rapporten ”Oppet NREV”, som ligger oppet online pahttps://statistik.incanet.se/Esofagus-Ventrikel/ Rapporten innehaller data om varden franSveriges alla vardgivare och uppdateras tva ganger per ar. Har ar det mojligt for lasaren att paverkainnehallet i figurer och tabeller genom att gora urval.

Juni 2020

For styrgruppen for Nationella kvalitetsregistret for esofagus- och ventrikelcancer

Jan Johansson, registerhallareMats Lindblad, FoU-ansvarigMarlene Malmstrom, PROM- och PREM-ansvarigElin Moritz, statistiker

Esofagus- och ventrikelcancer - Nationell kvalitetsregisterrapport 2019 | 1

https://statistik.incanet.se/Esofagus-Ventrikel/

KAPITEL 2Inledning

Svensk forening for ovre abdominell kirurgi, SFOAK, beslot for nagra ar sedan att sla sammanforeningens davarande tva register for esofagus- och ventrikelcancer SECC respektive SWEGIRregistren till ett gemensamt kvalitetsregister. Resultatet av denna sammanslagning har blivitNationellt kvalitetsregister for esofagus och ventrikelcancer (NREV). Registret oppnades 1 januari2006 for inrapportering och startade med inrapportering pa pappersformular. En webbaseradinrapportering via INCA portalen (www.incanet.se) startade i maj 2007. Via denna portalpresenteras aven registrets styrgrupp, policydokument och vissa praktiska manualer finns att laddaned. Varje inrapporterande enhet kan fran och med januari 2009 via denna portal granska den egnaenhetens data och ladda ned alla egna inrapporterade data som validerats pa onkologiskt centrum.Registrets data validerades vetenskapligt i en studie som publicerades 2016 [2]. Forfattarna fann hogvaliditet dar registrets data hade en fullstandighetsgrad pa 95.5%, med en exakt overrensstammelsepa 91.1% emedan inrapporteringshastigheten slapade med mediantider om cirka tre till fyramanader.

Sedan nagra decennier tillbaka har man i vastvarden noterad en pataglig okning av incidensen avadenocarcinom i gastroesofageala overgangen (cardia), medan man noterat en minskning avincidensen av ovrig ventrikelcancer samt av skivepitelcancer i matstrupen. Denna trend ses aven ivart land (Figur 3.2, 3.3 och 3.4). Samtidigt har den terapeutiska arsenalen for behandling av dessatumorer breddats avsevart och omfattas nu av resektionskirugi, onkologisk och endoskopiskbehandling. En stor del av patienterna som drabbas av tumorer i esofagus eller ventrikel kan enbarterbjudas palliativ behandling. Kunskapen om denna behandlingsform ar inte lika valdokumenterad ioffentliga register som exempelvis resektionskirurgi.

Med anledning av den dynamik som foreligger bade betraffande tumorpanoramats forandring ochnya behandlingsformer bade for kurativt och palliativt syftande behandling har registrets styrgruppsatt som ett viktigt mal att kunna beskriva och utvardera denna behandling, samt att kunna foreslaforbattringar i varden av dessa patienter. Andra mal ar att facilitera forskning och utveckling,studera halsoekonomi och patientupplevd livskvalitet.

2.1 OrganisationStyrgruppen for Nationellt kvalitetsregister for Esofagus och Ventrikelcancer (NREV) har sedanstart tillsatts av initiativtagaren Svensk Forening for Ovre Abdominell Kirurgi (SFOAK), samt avGastrointestinal Onkologisk Forening (GOF). Registret har sedan start och varje ar fatt statsmedelfor driften. Det finns ett policydokument for registret som styr verksamheten och som finns paregistrets hemsida: http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/matstrupe-och-magsack/kvalitetsregister/dokument/ NREV’s styrgrupp har under 2011 och2013 tagit fram ett nationellt vardprogram for diagnoserna Esofagus och Ventrikelcancer. Det arstyrgruppens mal att efterfoljsamheten till vardprogrammet ska speglas i framtida arsrapporter.

2.2 StyrgruppenStyrgruppen for NREV har en bred forankring inom professionen. Gruppen innehaller representanterfor kirurgi pa lans-, landels-, och samtliga regioners universitetssjukhus. Det finns aven treonkologrepresentanter, en patolog, tva sjukskoterskor, en patientrepresentant och tva representanterfran Regionalt Cancercentrum i styrgruppen. Forutom ordforande och registerhallare finns en FoUansvarig. Gruppens medlemmar representerar forutom fackkunskap inom medicin och omvardnad,kunnande inom epidemiologi, statistik och IT. Den aktuella styrgruppens sammansattning finns pa:

2 | Esofagus- och ventrikelcancer - Nationell kvalitetsregisterrapport 2019

http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/matstrupe-och-magsack/kvalitetsregister/dokument/

http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/matstrupe-och-magsack/kvalitetsregister/dokument/

KAPITEL 2 INLEDNING

http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/matstrupe-och-magsack/

kvalitetsregister/registergrupp/

2.3 StödteamRegistret ar byggt pa INCA plattformen. Drift och support skots av Regionalt Cancercentrum Norr iUmea. En nationell koordinator ansvarar overgripande for formularhanteringen, men varje region harmonitorer som validerar inrapporterade data innan dessa laggs in i den nationella databasen. Tillstyrgruppen finns pa Regionalt Cancercentrum Norr registerkonstruktor och statistiker. Stodteametpresenteras narmre pa: http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/matstrupe-och-magsack/kvalitetsregister/support/

2.4 Forskning och utvecklingData i NREV ligger till grund for en stor och okande forskningsaktivitet bade inom Sverige och isamarbete med flera internationella grupper. Studier som annu publicerats finns ireferenslistan [2–16].


http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/matstrupe-och-magsack/kvalitetsregister/registergrupp/

http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/matstrupe-och-magsack/kvalitetsregister/registergrupp/

http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/matstrupe-och-magsack/kvalitetsregister/support/

http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/matstrupe-och-magsack/kvalitetsregister/support/

KAPITEL 3Bakgrund

3.1 Incidens och geografisk distributionEsofaguscancer ar den nionde vanligaste cancerformen dar uppskattningsvis 570 000 personerdrabbades ar 2018 [17]. I Sverige har den totala incidensen for all esofaguscancer okat nagot for manmen varit stabil for kvinnor sedan 1970, Figur 3.1. Globalt sett dominerar skivepitelcanceromfattande over 85% av all esofaguscancer [18]. I flera vastlander har rapporterats en stabil ellersjunkande incidens for den histologiska typen skivepitelcancer i esofagus under de senastedecennierna medan en dramatiskt okande incidens for adenocarcinom i esofagus skett under sammatidsperiod [19–21]. Figur 3.2 och figur 3.3 visar incidensen for man respektive kvinnor forskivepitelcancer och adenocarcinom i esofagus i Sverige mellan aren 1970 och 2018. Sedan mitten pa2000-talet drabbas fler personer av adenocarcinom i esofagus an av skivepitelcancer i Sverige.Ventrikelcancer, som till over 95% domineras av adenocarcinom, var lange den vanligastecancerformen i varlden. Under de senaste decennierna har en stadigt minskande incidens globalt letttill att ventrikelcancer nu ar den sjatte vanligaste cancerformen med en dryg miljon nya personersom drabbas arligen [17]. Figur 3.4 visar en tydligt sjunkande incidens for ventrikelcancer i Sverige

mellan 1970 och 2018. Alders- och konsfordelningen av esofagus- och ventrikelcancer redovisas iFigur 3.5. Fordelningen av lokalisation for tumorer i esofagus och ventrikel visas i Figur 3.6.

Ant

al/1

00 0

00

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2018

0

2

4

6

8

10

12

Män

Kvinnor

Figur 3.1. Esofaguscancer. Aldersstandardiserad incidens/100 000 i Sverige1970-2018. All esofaguscancer, oavsett tumortyp. Cardiacancer(ICD10: C160) raknas som esofaguscancer. Kalla: Socialstyrelsen,statistikdatabasen (2020-03-10). Tillganglig fran:https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/

statistik/statistikdatabasen/


https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikdatabasen/


KAPITEL 3 BAKGRUND

Ant

al/1

00 0

00

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2018

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9AdenocarcinomSkivepitelcancerOdifferentierad cancer

Figur 3.2. Esofaguscancer for man. Aldersstandardiserad incidens/100 000 iSverige 1970-2018 per tumortyp. Cardiacancer (ICD10: C160) raknassom esofaguscancer. Kalla: Socialstyrelsen, statistikdatabasen(2020-03-10). Tillganglig fran: https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikdatabasen/

Ant

al/1

00 0

00

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2018

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9AdenocarcinomSkivepitelcancerOdifferentierad cancer

Figur 3.3. Esofaguscancer for kvinnor. Aldersstandardiserad incidens/100 000 iSverige 1970-2018 per tumortyp. Cardiacancer (ICD10: C160) raknassom esofaguscancer. Kalla: Socialstyrelsen, statistikdatabasen(2020-03-10). Tillganglig fran: https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikdatabasen/






3.1 Incidens och geografisk distribution

Ant

al/1

00 0

00

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2018

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Män

Kvinnor

Figur 3.4. Ventrikelcancer. Aldersstandardiserad incidens/100 000 i Sverige1970-2018. All ventrikelcancer, oavsett tumortyp. Cardiacancer(ICD10: C160) ingar inte i ventrikelcancer. Kalla: Socialstyrelsen,statistikdatabasen (2020-03-10). Tillganglig fran:https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/

statistik/statistikdatabasen/




KAPITEL 3 BAKGRUND

Åld

er

Män

30 20 10 0 10 20 30

Kvinnor

1520253035404550556065707580859095

100105

Esofagus

Män

30 20 10 0 10 20 30

Kvinnor

1520253035404550556065707580859095

100105

Ventrikel

Figur 3.5. Aldersfordelning i procent, 2018-2019. Alder vid biopsi.

Cervikala esofagus, 1%

Övre 1/3, 5%

Mellersta 1/3, 12%Nedre 1/3, 38%

Malign tumör med övergripande växt, 1%

Matstrupen UNS, 14% Cardia Typ I, II eller X, 28%

Esofagus

Cardia Typ III, 13%

Fundus, 4%

Corpus, 22%

Antrum, 17%

Pylorus, 6%

Curvatura minor UNS, 3%Curvatura major UNS, 1%

Malign tumör med övergripande växt, 6%

Magsäck UNS, 28%

Ventrikel

Figur 3.6. Fordelning av tumorens sublokalisation enligt formular 1, 2018-2019.


KAPITEL 4Etiologi

Liksom vid de flesta andra cancerformer ar orsaken att drabbas av esofaguseller ventrikelcancermultifaktoriell, och risken okar generellt med alder. Miljofaktorer som rokning, lag socioekonomisktstatus och lagt intag av frukt och gronsaker har storre betydelse an genetiska faktorer och bidrar allatill utveckling av dessa tumorformer. Det finns robusta data for att rokning och alkohol ar starktbidragande till att utveckla skivepitelcancer i esofagus, sarskilt i kombination [22,23]. Andra merovanliga riskfaktorer for skivepitelcancer ar akalasi, heta drycker, lutskada och familjara kluster. Deflesta adenocarcinom i esofagus uppstar i ett metaplastiskt omvandlat skivepitel i nedre delen avesofagus benamnt Barretts esofagus. Gastroesofageal reflux har etablerats som den dominerande riskfaktorn inte bara for Barretts esofagus men ocksa for adenocarcinom i esofagus [24–26]. Andrariskfaktorer for adenocarcinom i esofagus ar overvikt [22], sarskilt abdominell, och rokning [27,28],medan ett skyddande samband har noterats for Helicobacter pylori (H. pylori) infektion [29,30] ochintag av frukt och gronsaker. En av de viktigaste riskfaktorerna for att utveckla ventrikelcancer ar H.pylori infektion, som genererar en mer an dubblerad risk och klassificerades 1994 som klass 1carcinogen av International Agency for Research on Cancer (IARC). Rokning och lagt intag av fruktoch gronsaker ar andra etablerade men mattliga riskfaktorer for ventrikelcancer. Familjar forekomstav ventrikelcancer ses i cirka 10% av fallen. Genetiken ar ofullstandigt kand, men det finns beskrivetmutationer i E-cadheringenen och det forekommer okad risk i familjer med hereditar non-polyposcancer coli (HNPCC) samt Peutz-Jeghers syndrom.

Cancer i cardia klassificeras numer som esofaguscancer och efterliknar adenocarcinom i esofagus vadgaller etiologiska faktorer [22,25–27].

Samtliga av tumorerna i esofagus och ventrikel bar en manlig dominans som for skivepitelcancer kanforklaras av skillnader i exponering for kanda riskfaktorer, men for adenocarcinom i esofagus ochventrikel ar konsskillnaden till stora delar oforklarad.


KAPITEL 5Prognos

Langtidsprognosen vid esofagus- och ventrikelcancer ar starkt beroende av patientens alder, ovrigasjukdomar, tumorstadium, tumorlokalisation och typ av behandling. Generellt sett ar prognosendalig dar esofagus- och ventrikelcancer ar den sjatte respektive tredje vanligaste orsaken tillcancerdod i varlden [31].

Prognosen har overlag forbattrats nagot over tid for gruppen som drabbas av esofaguscancer. Trotsdetta lever bara cirka 10 % mer an 5 ar efter diagnos [32]. Av de som genomgar kurativt syftandekombinationsbehandling med forbehandling med cytostatika med eller utan stralbehandling foljt avresektion av esofagus overlever upp emot 50 % [33].

Stadiespecifik overlevnad ar 71%, 32% och 11% for stadium 0-I, II respektive III [34]. Pa senare arhar flera studier rapporterat att sjukhus med hog arlig volym av esofagusresektion for cancer harlagre postoperativ morbiditet och mortalitet an de sjukhus med lagre arlig volym [35–37].Overlevnaden for patienter med ventrikelcancer varierar starkt mellan olika lander, exempelvismellan Japan och Europa, men ocksa mellan europeiska lander. Det beror sannolikt pa skillnader ipatientpopulation, tumorspecifika faktorer som stadium och lokalisation samt typ av behandling.Data fran NREV visar att overlag lever endast ca 20% av patienterna i Sverige 3 ar efter diagnos,Figur 7.45. I populationsbaserade material fran Europa opereras mindre an 50% med kurativt syftevarav 28-42% lever efter 5 ar [38].


KAPITEL 6Process- och resultatmått

Socialstyrelsen har av regeringen fatt uppdraget att utarbeta nationella kvalitetsindikatorer som skaspegla olika aspekter av kvalitet inom halso- och sjukvarden. Indikatorerna ska vara tydliga, palitliga,matbara, accepterade och mojliga att registrera kontinuerligt i ledningssystem sasom register ochandra datakallor. Uppdraget ska genomforas i samrad med Sveriges Kommuner och Landsting. Dengoda halso- och sjukvarden utmarks av att den ar kunskapsbaserad och andamalsenlig, saker,patient- och brukarfokuserad, effektiv, jamlik och formedlad i rimlig tid. Kvalitetsindikatorer inomcancersjukvarden kan identifiera forhallanden som bor studeras narmare nar det gallerorsakssamband och mojligheter till forbattring. Kvalitetsindikatorerna ar ocksa avsedda for:

• Larande

• Kvalitetsforbattring

• Verksamhetsutveckling

• Redovisning och uppfoljning pa olika nivaer

• Styrning

• Underlag for avtal och ersattning

• Informerade val av vard- och omsorgsleverantor.

De overgripande kvalitetsindikatorer framtagna av SoS, SKL och landstingen for allmancancersjukvard ar:

1. Tackningsgrad i nationellt kvalitetsregister med tillhorande regionalt/nationellt vardprogram.

2. Multidisciplinar bedomning i enlighet med faststallda vardprogram.

3. Ledtider.

4. Overlevnad och dodlighet.

5. Anvandning av NRS skala (Numeric Rating Scale, 0-10) for skattning av smarta i det palliativaskedet. Parametern finns annu inte i NREV.

6. Registrering av dodsfall i Svenska palliativregistret. Parametern finns annu inte i NREV, menett samarbete med svenskt palliativvardsregister har startats.

7. Ordination av opioid parenteralt vid behov mot smarta till patient i livets slutskede. Parameternfinns annu inte i NREV.

8. Tillgang till kontaktsjukskoterska/motsvarande med tydligt definierat uppdrag och koordinerandefunktion inom respektive verksamhet.

Socialstyrelsen har hittills ej berort resultatorienterade kvalitetsindikatorer sasom kirurgens(teamets) kompetens, sjukhusvolymer eller standardiserat omhandertagande av operationspreparat. Iden internationella litteraturen hanvisas det ofta till att dessa indikatorer paverkar patientensprognos. NREV har unika forutsattningar att pa populationsbasis svara pa om dessa indikatorer arrelevanta i svensk vard av patienter med esofagus-ventrikelcancer. Det forutsatter dock attregistreringsgraden ar fortsatt hog inom esofaguscancer, och att den forbattras for ventrikelcancer.En av de viktigaste kunskaperna fran registerutdragen ar den langa vantetiden fran biopsi till


KAPITEL 6 PROCESS- OCH RESULTATMÅTT

behandlingsbeslut. En overenskommelse mellan Staten och Svenska kommuner och landsting (SKL)2015-2018 skall gora cancervarden mer jamlik. En del ar inforandet av Standardiserade vardforloppmed stort fokus pa forkortade vantetider mellan Valgrundad misstanke om cancer och behandling.Under 2015 infordes standardiserat vardforlopp for esofagus- och ventrikelcancer som en av fempilotdiagnoser. Uppgifter fran NREV kommer att ligga till grund for att folja inforandet ochidentifiera problem i vardkedjan. Lank till den Standardiserade vardplanen: http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/matstrupe-och-magsack/vardforlopp/

En tankbar atgard ar att inratta kontaktsjukskoterska och/eller koordinatorer for att optimerakommunikation inom och mellan enheter/sjukhus som handlagger patienter med cancer i esofaguseller ventrikel.


http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/matstrupe-och-magsack/vardforlopp/


KAPITEL 7Redovisade resultat

7.1 Inrapportering och grad av täckningTackningskontrollen bygger pa kontroll av registerdata gentemot data som rapporterats in tillcancerregistret. Uttag av data fran respektive region gjordes i maj 2020. Vid redovisning avtackningsgrader for anmalningsblanketten ingar all cardiacancer under esofaguscancer dainformation saknas i cancerregistret for att kunna dela upp cardiacancer i undergrupper. Pa grundav den efterslapning som sker i inrapporteringen kan man forvanta sig en nagot samre tackningsgradfor det senaste aret.

Registret anvander tre formular for inrapportering: Formular 1 speglar utredningsprocessen fram tilloch med behandlingsbeslut. Formular 2 speglar tumorbehandlingen. Initialt har registret kraftsamlatkring variabler som studerar resektionskirurgi men aven i nagon man palliativa ingrepp. Under 2008tillkom onkologiska behandlingsprinciper till registret. Formular 3 speglar uppfoljning efterbehandling samt komplikationer till denna och utfallet av PAD. Vidare skickas sedan ar 2009 tvastandardiserade livskvalitetsformular till patienterna som lever ett ar efter diagnos.

Redovisning av tackningsgrader gors for Formular 1-3, livskvalitetsformularen samt for enkat sommater patienternas upplevelser av cancervarden (PREM) (Figur 7.1-7.2, Tabell 7.1-7.2 samtTabell 7.3). Totalt under aren 2006-2019 har 9132 esofaguscancrar och 7885 ventrikelcancrarregistrerats. Antalet registrerade formular (formular 1-3 samt livskvalitetsformular) perdiagnosgrupp, ar och region redovisas i Appendix. I Appendix redovisas ocksa vilka kliniker somunder ett ar alltjamt har samre an 70% tackningsgrad for formular 1 ar 2016-2019.


KAPITEL 7 REDOVISADE RESULTAT

Pro

cent

97% 92% 92% 89%

020406080

100

2018 2019

EsofagusVentrikel

Anmälningsblanketten

Pro

cent

84% 90%77% 82%

020406080

100

2018 2019

Operationsformuläret

Pro

cent 72% 72%

63% 62%

020406080

100

2018 2019

Vårddata− och komplikationsformuläret

Figur 7.1. Tackningsgrader for formularen anmalan, operationsdata ochvarddata/komplikationer. Cardiacancer (ICDO3: C160) raknas tillesofaguscancer vid redovisning av tackningsgrader foranmalningsblanketten.


7.1 Inrapportering och grad av täckning

Pro

cent

100% 96% 100% 100%

020406080

100

2018 2019

EsofagusVentrikel

Norra

100% 100% 98% 95%

020406080

100

2018 2019

Uppsala

Pro

cent

98%84%

98% 97%

020406080

100

2018 2019

Stockholm

95% 98%81% 75%

020406080

100

2018 2019

Västra

Pro

cent

92% 85%100% 100%

020406080

100

2018 2019

Sydöstra

96%87% 83% 77%

020406080

100

2018 2019

Södra

Figur 7.2. Formular 1, anmalan - tackningsgrader uppdelat pa region ochdiagnosar. Cardiacancer (ICDO3: C160) raknas i denna figur tillesofaguscancer.



Pro

cent

87%

65%49%

34%

020406080

100

2018 2019

EsofagusVentrikel

Neoadjuvant behandling

62% 65%

30%18%

020406080

100

2018 2019

Adjuvant behandling

Pro

cent 78%

43% 43%

67%

020406080

100

2018 2019

Definitiv kemoradioterapi

62% 61% 64% 57%

020406080

100

2017 2018

Palliativ behandling

Pro

cent

52%

0%

33%50%

020406080

100

2017 2018

Onkologisk uppföljning, 1 år

Figur 7.3. Tackningsgrader for formularen neoadjuvant behandling, adjuvantbehandling, definitiv kemoradioterapi, palliativ behandling ochonkologisk uppfoljning.



Pro

cent

95% 92%100%

64%

020406080

100

2018 2019

EsofagusVentrikel

Norra

100% 100%

77%95%

020406080

100

2018 2019

Uppsala

Pro

cent

90%

46%

72%

10%020406080

100

2018 2019

Stockholm

86%

44%

12% 7%020406080

100

2018 2019

Västra

Pro

cent

84%67% 67%

50%

020406080

100

2018 2019

Sydöstra

65%

44%

7% 0%0

20406080

100

2018 2019

Södra

Figur 7.4. Neoadjuvant behandling - tackningsgrader uppdelat pa region ochdiagnosar.



Pro

cent

100%86%

50%

020406080

100

2018 2019

EsofagusVentrikel

Norra

100% 93%

43% 40%

020406080

100

2018 2019

Uppsala

Pro

cent

60%

0%

40%

0%0

20406080

100

2018 2019

Stockholm

100%

020406080

100

2018 2019

Västra

Pro

cent

0%

50% 50%

29%0

20406080

100

2018 2019

Sydöstra

0%

50%

14%0%

020406080

100

2018 2019

Södra

Figur 7.5. Adjuvant behandling - tackningsgrader uppdelat pa region ochdiagnosar.



Tackningsgrader for livskvalitetsformular fran diagnosar 2016-2018. Tackningsgraderna representerarandelen inkomna och ifyllda livskvalitetsformular ett ar efter diagnosdatum av alla patienter som arregistrerade i formular 1 och som fortfarande lever efter ett ar.

Tabell 7.1. Tackningsgrad for livskvalitetsformular per region 2016-2018 blandpatienter som fortfarande lever efter ett ar.

Ej besvarat (%) Besvarat (%) Totalt (%)

Norra 101 (60.1) 67 (39.9) 168 (100.0)Uppsala 229 (57.5) 169 (42.5) 398 (100.0)Stockholm 247 (67.3) 120 (32.7) 367 (100.0)Vastra 205 (64.5) 113 (35.5) 318 (100.0)Sydostra 77 (45.0) 94 (55.0) 171 (100.0)Sodra 191 (56.3) 148 (43.7) 339 (100.0)Sverige 1050 (59.6) 711 (40.4) 1761 (100.0)

Tabell 7.2. Tackningsgrad for livskvalitetsformular per diagnosar bland patientersom fortfarande lever efter ett ar.


Esofagus2016 207 (55.6) 165 (44.4) 372 (100.0)2017 158 (49.7) 160 (50.3) 318 (100.0)2018 276 (70.4) 116 (29.6) 392 (100.0)Totalt 641 (59.2) 441 (40.8) 1082 (100.0)

Ventrikel2016 134 (59.3) 92 (40.7) 226 (100.0)2017 126 (54.1) 107 (45.9) 233 (100.0)2018 146 (67.6) 70 (32.4) 216 (100.0)Totalt 406 (60.1) 269 (39.9) 675 (100.0)



Tackningsgrader for PREM-enkaten (enkater avsedda att mata patienternas upplevelser avcancervarden) fran diagnosar 2016-2018. PREM-enkaten skickas ut tre manader efter diagnosdatum.Tackningsgraderna representerar andelen inkomna och ifyllda PREM-enkater av alla patienter somar registrerade i formular 1 och som fortfarande lever efter tre manader. Observera atttackningsgraderna for PREM-enkaten forsamras pa grund av att manga diagnoser annu interegistrerats tre manader efter diagnos.

Tabell 7.3. Tackningsgrad for PREM-enkaterna per region 2016-2018 blandpatienter som lever efter tre manader.


Norra 236 (82.8) 49 (17.2) 285 (100.0)Uppsala 479 (76.8) 145 (23.2) 624 (100.0)Stockholm 438 (76.0) 138 (24.0) 576 (100.0)Vastra 308 (66.1) 158 (33.9) 466 (100.0)Sydostra 180 (67.2) 88 (32.8) 268 (100.0)Sodra 321 (61.3) 203 (38.7) 524 (100.0)Sverige 1962 (71.5) 781 (28.5) 2743 (100.0)


7.2 Utredning

7.2 UtredningUtredning av patienter med esofagus- och ventrikelcancer borjar ofta i primarvarden med en kliniskmisstanke som leder till gastroskopi dar misstanken anses valgrundad vid endoskopiskt synlig lesion.Utredningen fortsatter darefter numera enligt Standardiserade vardforlopp (http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/matstrupe-och-magsack/vardforlopp/)med endoskopisk tumorbiopsi och radiologisk utredning. Vid valgrundad misstanke paesofaguscancer forordas s.k. PET-CT och vid ventrikelcancer CT. Utredningen mynnar bland annatut i att definiera var tumoren sitter, histologisk typ, och tumorstadium. I Figur 7.6, 7.7 och 7.8 visashur kliniskt tumorstadium fordelar sig over landet senaste fem aren. Nar utredningen anses varafullstandig bor patientens fall demonstreras och diskuteras pa Multidisciplinar terapikonferens(MDK).

TX/NX/MX 0 I II III IV Saknas

Pro

cent

6%2% 3%

11%

27%

48%

2%0

10

20

30

40

50

214 75 105 376 877 1587 67n=

Esofagus

TX/NX/MX I II III IV Saknas

Pro

cent

7%12%

19%14%

43%

4%

0

10

20

30

40

50

159 284 436 328 980 90n=

Ventrikel

Figur 7.6. Andel diagnoser per kliniskt stadium enligt TNM8, 2015-2019. Foresofagus inkluderas adenocarcinom och skivepitelcancer, for ventrikelendast adenocarcinom. Uppgifterna om stadium baseras padiagnostikformularet.






Pro

cent

15%

6%2%

13%

22%

41%

1%54 22 8 47 77 147 2n =0

51015202530354045505560

Norra


7%1% 3%

14%

24%

50%

1%51 11 21 110 184 378 5n =0

51015202530354045505560

Uppsala


Pro

cent

6%2% 3%

7%

24%

55%

4%

36 11 22 46 155 357 27n =05

1015202530354045505560

Stockholm


3% 3% 2%

12%

35%

44%

1%19 16 11 67 190 241 3n =0

51015202530354045505560

Västra


Pro

cent

12%

3% 3%

16%21%

40%

5%

37 10 11 52 66 129 16n =05

1015202530354045505560

Sydöstra


3% 1%5%

8%

31%

51%

2%17 5 32 54 205 335 14n =0

51015202530354045505560

Södra

Figur 7.7. Esofagus - andel diagnoser per kliniskt stadium enligt TNM8 perregion, 2015-2019. I figuren inkluderas adenocarcinom ochskivepitelcancer. Uppgifterna om stadium baseras padiagnostikformularet.


7.2 Utredning


Pro

cent

14% 16%20%

10%

38%

2%36 43 53 27 100 6n =0

51015202530354045505560

Norra


8%16% 16%

12%

46%

1%40 81 81 62 233 7n =0

51015202530354045505560

Uppsala


Pro

cent

8% 8%

20%17%

41%

6%

34 38 92 76 186 25n =05

1015202530354045505560

Stockholm


4% 7%

23%

12%

51%

3%

17 31 103 55 232 14n =05

1015202530354045505560

Västra


Pro

cent

7%

18% 20%

11%

33%

11%

14 36 41 22 66 22n =05

1015202530354045505560

Sydöstra


4%

14% 16%21%

40%

4%

18 55 66 86 163 16n =05

1015202530354045505560

Södra

Figur 7.8. Ventrikel - andel diagnoser per kliniskt stadium enligt TNM8 perregion, 2015-2019. I figuren inkluderas adenocarcinom. Uppgifternaom stadium baseras pa diagnostikformularet.



7.3 Multidisciplinär terapikonferensUnder det senaste decenniet har stravan att diskutera varje enskilt patientfall tillsammans med deolika berorda specialistgrenarna blivit en allt starkare malsattning i omhandertagandet av de flestatumorsjukdomar. For esofagus- och ventrikelcancerpatienter brukar specialister inom onkologi,kirurgi, radiologi, patologi och endoskopi samlas och ga igenom patientens sjukhistoria, diagnos ochbildmaterial for att tillsammans komma fram till basta mojliga behandling for den individuellapatienten samt ta stallning om patienten kan erbjudas delta i nagot forsknings- ellerutvecklingsprojekt. Det borgar for att patienterna inom regionen erbjuds likvardig, men ocksaindividanpassad behandling. Annu foreligger dock vissa skillnader mellan regioner och mellan olikatumorgrupper i vilken utstrackning terapibeslutet tas multidisciplinart, Figur 7.9. Trenden ar dockatt andelen okar for bade esofagus- och ventrikelcancerpatienter, Figur 7.10.

Norra Uppsala Stockholm Västra Sydöstra Södra Sverige

Pro

cent

83%93% 94% 94%

86%92% 91%

0102030405060708090

100

Uppgift saknasNejJa

Esofagus


Pro

cent

87% 90% 93% 89%84% 86% 89%

0102030405060708090

100

Uppgift saknasNejJa

Ventrikel

Figur 7.9. Terapibeslut taget vid multidisciplinar konferens uppdelat pa region,2018-2019.


7.3 Multidisciplinär terapikonferens

Diagnosår

Pro

cent

2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100EsofagusVentrikel

Uppgift saknas

Figur 7.10. Terapibeslut taget vid multidisciplinar konferens uppdelat padiagnosar.



7.4 LedtiderAtt strava efter rimliga vantetider ar av hogsta vikt for att minska patientens lidande och okasjukvardens flodeseffektivitet av patienter. Socialstyrelsen och SKL har gemensamt tagit framviktiga ledtider for cancerpatienter. Tid fran remissutfardande till forsta besok paspecialistmottagning och tid fran diagnostisk atgard och besked om diagnos registreras annu inte iNREV. Patienterna far i allmanhet vanta ca 14-16 dagar mellan diagnos och behandlingsbeslut,Figur 7.11 och Figur 7.12. Trenden ar att mediantiderna, och spridningen, sjunker, Figur 7.13.

For vantetiderna fran diagnos till behandling finns en viss spridning mellan regioner men ocksa enstor spridning inom vissa regioner, Figur 7.14 och 7.15. Med behandling avses har den forsta avneoadjuvant behandling (kemoterapi eller radioterapi) eller operation.

0

10

20

30

40

50

60

70

Vän

tetid

i da

gar

136 288 281 226 130 267 1328n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

15 14 14

20

15

23

17

NorraUppsalaStockholmVästraSydöstraSödra

Väntetid i dagar

Kum

ulat

iv p

roce

nt

0 20 40 60 80 100 120 140

0

20

40

60

80

100

Figur 7.11. Esofaguscancer - boxplot respektive kumulativ tid fran diagnos(pad) till behandlingsbeslut 2018-2019.


7.4 Ledtider

0

10

20

30

40

50

60

70

Vän

tetid

i da

gar

106 178 182 176 85 176 903n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

14 14 14

20

14

18.515


Väntetid i dagar

Kum

ulat

iv p

roce

nt

0 20 40 60 80 100 120 140

0

20

40

60

80

100

Figur 7.12. Ventrikelcancer - boxplot respektive kumulativ tid fran diagnos(pad) till behandlingsbeslut 2018-2019.



2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019

0

20

40

60

80

100

120

Ant

al d

agar

22 21 22 22 21 21 21 2117 16 15 17 17

Esofagus

2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019

0

20

40

60

80

100

120

17 18.5 18 18 18 17 18 2015 14 14 15 16

Ventrikel

Figur 7.13. Boxplot - tid fran diagnos (pad) till behandlingsbeslut per diagnosar.Boxen innefattar mittersta 50% av vardtiderna, vertikala linjerna90% och linjen inom boxen representerar mediantiden.


7.4 Ledtider

0

50

100

150

Vän

tetid

i da

gar

32 61 73 28 36 31 264n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

42.5 42 42

57.549 49

44


Väntetid i dagar

Kum

ulat

iv p

roce

nt

0 20 40 60 80 100 120 140

0

20

40

60

80

100

Figur 7.14. Esofaguscancer - boxplot samt kumulativ tid fran diagnos tillbehandling 2018-2019. Med behandling avses den forstabehandlingen av operation, preoperativ kemoterapi eller preoperativradioterapi. Statistiken baseras endast pa patienter som harkompletta uppgifter om operationsdatum, datum for neoadjuvantbehandlingsstart och dar information om preoperativ kemo- ellerradioterapi registrerats som ”ja” eller ”nej”. Region baseras paopererande sjukhus.



0

50

100

150

Vän

tetid

i da

gar

31 60 51 32 43 22 246n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

4235.5

49 50.547

40.545


Väntetid i dagar

Kum

ulat

iv p

roce

nt

0 20 40 60 80 100 120 140

0

20

40

60

80

100

Figur 7.15. Ventrikelcancer - boxplot samt kumulativ tid fran diagnos tillbehandling 2018-2019. Med behandling avses den forstabehandlingen av operation, preoperativ kemoterapi eller preoperativradioterapi. Statistiken baseras endast pa patienter som harkompletta uppgifter om operationsdatum, datum for neoadjuvantbehandlingsstart och dar information om preoperativ kemo- ellerradioterapi registrerats som ”ja” eller ”nej”. Region baseras paopererande sjukhus.


7.4 Ledtider

2012 2014 2016 2018

0

50

100

150

Ant

al d

agar

55 53 54 52

42.547 46

43

Esofagus

2012 2014 2016 2018

0

50

100

150

Ant

al d

agar

43 44.551

4440 41

4642.5

Ventrikel

Figur 7.16. Boxplot - tid fran diagnos till behandling per diagnosar. Medbehandling avses den forsta behandlingen av operation, preoperativkemoterapi eller preoperativ radioterapi. Statistiken baseras endastpa patienter som har kompletta uppgifter om operationsdatum,datum for neoadjuvant behandlingsstart och dar information ompreoperativ kemo- eller radioterapi registrerats som ”ja” eller ”nej”.Boxen innefattar mittersta 50% av vardtiderna, vertikala linjerna90% och linjen inom boxen representerar mediantiden.



7.5 BehandlingBehandlingen av esofagus- och ventrikelcancer kan vara kirurgisk resektion eller onkologisk terapi.Inte sallan ges en kombination av dessa behandlingar. NREV har fran borjan registrerat olikadetaljer rorande den kirurgiska behandlingen och sedan 2010 registreras ocksa parametrar i denonkologiska behandlingen.

Malsattningen med behandlingen grundar sig en rad patientfaktorer, exempelvis alder, komorbiditetoch funktionsstatus samt tumorens lokalisation och kliniska stadium. Vanligen delas malsattningenin i kurativ, palliativ eller ingen tumorinriktad behandling. Av Sveriges alla patienter med esofagus-och ventrikelcancer har man infor start av behandlingen en kurativ malsattning for cirka 40% avdem, en andel som varierar mellan regionerna, Figur 7.17. Trend for malsattningen visas iFigur 7.18. Typen av kurativt syftande behandling varierar daremot ganska kraftigt mellanregionerna, Figur 7.19. Skalet eller skalen till detta liksom eventuella effekter av skillnaderna ar annuoklart och kommer att vara fokus for ett av de forskningsprojekt som utgar fran registrets data.Kurativt syftande behandling av bade esofagus- och ventrikelcancer innefattar vanligen kirurgiskresektion av tumoren som hornsten i terapin. Endast 27% respektive 33% av alla patienter 2018-2019med esofagus- och ventrikelcancer genomgar kirurgisk resektion av tumoren, med eller utanonkologisk tillaggsbehandling, Figur 7.20. Siffror som varit svagt sjunkande under senaste aren,Figur 7.21, sannolikt till foljd av allt battre diagnostik av metastaserad sjukdom, samt vissefterslapning i operationsregistreringen. Antalet och typ av resektion fordelar sig enligt Figur 7.24.Operatoren bedomde efter operationen att resektionen kunde betraktas som kurativ eller gransfallkurativ/palliativ i 90-95% av resektionerna, Figur 7.25. I de postoperativa resultat som presenterasnedan stratifieras patienten till den region/sjukhus dar operationen skedde, oavsett var patienten armantalsskriven eller utredd.


Esofagus

Pro

cent

0102030405060708090

100

Uppgift saknasIngen tumörinriktad behandling

PalliativKurativ


Ventrikel

Pro

cent

0102030405060708090

100

Uppgift saknasIngen tumörinriktad behandling

PalliativKurativ

Figur 7.17. Tumorbehandlingens mal uppdelat pa region, 2018-2019.


7.5 Behandling

Esofagus

Pro

cent

2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019

0

20

40

60

80

100KurativPalliativ

Ingen tumörinriktad behandling

Ventrikel

Diagnosår

Pro

cent

2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019

0

20

40

60

80

100

Figur 7.18. Tumorbehandlingens mal per ar.




Esofagus

Pro

cent

0102030405060708090

100

Enbart onkologisk behandlingEnbart kirurgisk/endoluminal behandlingBåde kirurgisk/endoluminal och onkologisk beh.


Ventrikel

Pro

cent

0102030405060708090

100

Enbart onkologisk behandlingEnbart kirurgisk/endoluminal behandlingBåde kirurgisk/endoluminal och onkologisk beh.

Figur 7.19. Typ av planerad kurativ behandling for patienter med kurativtbehandlingsmal, 2018-2019.


7.5 Behandling


Pro

cent

29%25%

33%

21%

31%

24%27%

42 79 100 48 46 68 383n=0

10

20

30

40

50Esofagus


Pro

cent 32% 33%

38%

26%

47%

28%33%

36 66 72 48 47 53 322n=0

10

20

30

40

50Ventrikel

Figur 7.20. Andel patienter som resekerades av alla patienter uppdelat paregion, 2018-2019. Observera att andelen kan underskattas omtackningsgraden for operationsblanketten ej ar fullstandig.



Diagnosår

Pro

cent

2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

EsofagusVentrikel

Figur 7.21. Andel patienter som resekerades av alla patienter, per ar. Observeraatt andelen kan underskattas om tackningsgraden foroperationsblanketten ej ar fullstandig.


7.5 Behandling

Esofagus

Diagnosår

Pro

cent

2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Figur 7.22. Esofagus - andel patienter som resekerades av alla patienter, perregion och ar. Observera att andelen kan underskattas omtackningsgraden for operationsblanketten ej ar fullstandig.



Ventrikel

Diagnosår

Pro

cent

2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Figur 7.23. Ventrikel - andel patienter som resekerades av alla patienter, perregion och ar. Observera att andelen kan underskattas omtackningsgraden for operationsblanketten ej ar fullstandig.


7.5 Behandling

2016 2017 2018 2019

Endoskopisk resektion

Ant

al

0

10

20

30

40

50

2630

49

28

2016 2017 2018 2019

Partiell resektion ventrikel eller gastrektomi

Ant

al

0

50

100

150178

136

165 155

2016 2017 2018 2019

Esofagektomi eller esofagogastrektomi

Ant

al

0

50

100

150175

141

170155

Figur 7.24. Antal endoskopiska resektioner, partiella resektioner ventrikel ellergastrektomier respektive esofagektomier eller esofagogastrektomierfor operationsar 2016-2019. Antalet operationer 2019 kan varaunderskattat pa grund av efterslapning i registreringen.




Esofagus

Pro

cent

0102030405060708090

100

Uppgift saknasPalliativGränsfall kurativ/palliativKurativ


Ventrikel

Pro

cent

0102030405060708090

100

Uppgift saknasPalliativGränsfall kurativ/palliativKurativ

Figur 7.25. Operatorens bedomning av tumorresektionen for alla resekeradepatienter, 2018-2019. Med region avses den region dar opererandesjukhus ar belaget.


7.5 Behandling

Antal arliga resektioner av en viss typ per sjukhus, det som ofta brukar kallas sjukhusvolym foringreppet har i flera vetenskapliga studier visat sig vara en viktig faktor for utfallet. Sjukhus med hogvolym av hogspecialiserade kirurgiska ingrepp, daribland esofaguscancerresektion har lagre mortalitetoch forlangd langtidsoverlevnad jamfort med sjukhus med lag volym. Det finns en stor spridning isjukhusvolym i Sverige for oppen eller minimalinvasiv esofaguscancerresektion, Figur 7.26, ochventrikelcancerresektion, Figur 7.28 (endoskopiska resektioner typ EMR och ESD har exkluderats).Antalet kliniker som utfor oppen eller minimalinvasiv resektion av esofagus- och ventrikelcancer hardock minskat under perioden 2016-2019, se Figur 7.30 och 7.31, sannolikt som foljd av dencentralisering av hogspecialiserad kirurgisk verksamhet som paborjats pa flera hall i Sverige.

Kar

olin

ska

Uni

vers

itsts

sjh

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

und

Sah

lgre

nska

Uni

vers

itets

sjh/

SU

Aka

dem

iska

sju

khus

et −

Upp

sala

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

inkö

ping

NU

S N

orrla

nds

Uni

vers

itets

sjuk

hus

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i Ö

rebr

o (U

SÖ

)

Ble

king

esju

khus

et

Mäl

arsj

ukhu

setG

enom

snitt

ligt a

ntal

res

ektio

ner

per

år

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Figur 7.26. Genomsnittligt antal registrerade esofagusresektioner peroperationsar for perioden 2016-2019. Endoskopiska resektioner typEMR och ESD ingar ej.



Kar

olin

ska

Uni

vers

itsts

sjh

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

und

Aka

dem

iska

sju

khus

et −

Upp

sala

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

inkö

ping

Sah

lgre

nska

Uni

vers

itets

sjh/

SU

NU

S N

orrla

nds

Uni

vers

itets

sjuk

hus

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i Ö

rebr

o (U

SÖ

)Gen

omsn

ittlig

t ant

al r

esek

tione

r pe

r år

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50Minimalinvasiva/hybridteknikÖppen

Figur 7.27. Genomsnittligt antal registrerade esofagusresektioner uppdelat paklinik och om thorakoskopi eller laparoskopi anvants, 2018-2019.Endoskopiska resektioner typ EMR och ESD ingar ej.


7.5 Behandling

Kar

olin

ska

Uni

vers

itsts

sjh

Sah

lgre

nska

Uni

vers

itets

sjh/

SU

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

inkö

ping

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

und

Aka

dem

iska

sju

khus

et −

Upp

sala

NU

S N

orrla

nds

Uni

vers

itets

sjuk

hus

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i Ö

rebr

o (U

SÖ

)

Väx

jö la

sare

tt

Cen

tral

sjuk

huse

t i K

arls

tad

Sun

derb

y sj

ukhu

s

Dan

dery

ds s

jukh

us

Söd

ersj

ukhu

set

Öst

ersu

nds

sjuk

hus

Mäl

arsj

ukhu

set

Cen

tral

sjuk

huse

t i K

ristia

nsta

d

NU

−sj

ukvå

rden

Nyk

öpin

gs la

sare

tt

Hög

land

ssju

khus

et E

ksjö

Näs

sjö

Väs

terv

iks

sjuk

hus

Var

berg

s sj

ukhu

s

Söd

ra Ä

lvsb

orgs

sju

khus

Cen

tral

lasa

rette

t i V

äste

rås

Gäv

le s

jukh

us

Sun

dsva

lls s

jukh

us

Örn

sköl

dsvi

ks s

jukh

us

Gen

omsn

ittlig

t ant

al r

esek

tione

r pe

r år

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Figur 7.28. Genomsnittligt antal registrerade ventrikelresektioner peroperationsar for perioden 2016-2019. Endoskopiska resektioner typEMR och ESD ingar ej.



Kar

olin

ska

Uni

vers

itsts

sjh

Sah

lgre

nska

Uni

vers

itets

sjh/

SU

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

inkö

ping

Aka

dem

iska

sju

khus

et −

Upp

sala

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

und

NU

S N

orrla

nds

Uni

vers

itets

sjuk

hus

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i Ö

rebr

o (U

SÖ

)

Väx

jö la

sare

tt

Sun

derb

y sj

ukhu

s

Söd

ra Ä

lvsb

orgs

sju

khus

Cen

tral

sjuk

huse

t i K

arls

tad

Mäl

arsj

ukhu

set

NU

−sj

ukvå

rden

Örn

sköl

dsvi

ks s

jukh

us

Öst

ersu

nds

sjuk

husG

enom

snitt

ligt a

ntal

res

ektio

ner

per

år

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50Minimalinvasiva/hybridteknikÖppen

Figur 7.29. Genomsnittligt antal registrerade ventrikelresektioner uppdelat paklinik och om thorakoskopi eller laparoskopi anvants, 2018-2019.Endoskopiska resektioner typ EMR och ESD ingar ej.


7.5 Behandling

2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019

Ant

al

0

10

20

30

40

50

60Esofagus

2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019

0

10

20

30

40

50

60Ventrikel

Figur 7.30. Antal kliniker som utfor resektion uppdelat pa operationsar.Endoskopiska resektioner typ EMR och ESD ingar ej.



Norra Uppsala Stockholm Västra Sydöstra Södra

Ant

al

0

2

4

6

8

10

12

142007200820092010201120122013

201420152016201720182019

Esofagus

Norra Uppsala Stockholm Västra Sydöstra Södra

Ant

al

0

2

4

6

8

10

12

142007200820092010201120122013

201420152016201720182019

Ventrikel

Figur 7.31. Antal kliniker som utfor resektion uppdelat pa region ochoperationsar. Endoskopiska resektioner typ EMR och ESD ingar ej.Med region avses den region dar opererande sjukhus ar belaget.


7.5 Behandling

Behandling av esofagus- och ventrikelcancer kan ocksa delas upp i vilken intention behandlingen har- kurativt syftande eller palliativt syftande behandling. Alla patienter dar man fran borjan avser attutfora kirurgisk kurativt syftande resektion blir inte resekerade, ofta p.g.a. att patientens allmannatillstand och sjuklighet forsamras under forbehandlingen eller for att det skett en progress avtumoren lokalt eller tillkomst av metastaser. Ett viktigt kvalitetsmatt ar resektabilitet, dvs vilkenandel patienter som genomgick tumorresektion av dem som man avsag for kurativt syftanderesektion. Vi ser att regionernas resektabilitet skiljer sig nagot mellan regionerna och liggersammantaget i Sverige pa ca 85%, Figur 7.32, en siffra som inte andrats namnvart senaste aren,Figur 7.33.


Pro

cent

85% 84%

98%

82%88% 92% 90%

35 64 111 46 37 67 367n =0102030405060708090

100Esofagus


Pro

cent

89%79%

86%78%

91%83% 84%

33 56 77 45 53 38 312n =0102030405060708090

100Ventrikel

Figur 7.32. Andel patienter som resekerades av alla patienter som planerades forkurativ resektion uppdelat pa region, 2018-2019. Berakningen avandelen ar avgransad till patienter dar operationsdataformularet harinkommit och region baseras pa den region dar registrerat sjukhus iformular 2 ar belaget.



Diagnosår

Pro

cent

2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

EsofagusVentrikel

Uppgift saknas

Figur 7.33. Andel patienter som resekerades av alla patienter som planerades forkurativ resektion, per ar. Berakningen av andelen ar avgransad tillpatienter dar operationsdataformularet har inkommit.


7.5 Behandling

Att fa bort all makro- och mikroskopiskt synlig tumorvavnad vid operationen ar avgorande forlangtidsoverlevnaden och brukar anges som att tumoren ar radikalt avlagsnad. Figur 7.34 visarregionernas andel radikalt avlagsnade tumorer. Skillnader mellan regioner kan bero pa olikheter i hurextensiv kirurgin varit, men ocksa pa att mer avancerade tumorer opereras i vissa regioner eller paskillnader i definition och matning av radikalitet. Det totala antalet lymfkortlar som tas med vidresektionen, Figur 7.35, kan indikera pa hur extensiv kirurgin varit, men ar ocksa beroende pa hurman hanterar materialet och hur noga man letar. Figur 7.36 och 7.37 pavisar att det finns regionalaskillnader i antalet lymfkortlar som tagits med och identifierats vid resektionen. Framforallt synsskillnaderna for esofaguscancer. En uppatgaende trend i antal lymfkortlar som undersokts av patologkan ses for bade esofagus- och ventrikelcancer, Figur 7.38.


Pro

cent

100%

89%87%

81%

92%

86%

100% 100%

92%

84%

97%

84%

93%

85%

24 28 54 53 59 49 1 2 40 50 33 19 215 206n =0

20

40

60

80

100

EsofagusVentrikel

Figur 7.34. Andel radikalt resekerade av samtliga resekerade patienter 2018-2019,per region. Med region avses den region dar opererande sjukhus arbelaget. Uppgift om mikroskopisk radikalitet saknas for 3 resektioneri formular 3. Endoskopiska resektioner typ EMR och ESD ingar ej.



1 9 18 28 38 48 58 68 78 88

Esofagus

Antal undersökta lymfkörtlar

Ant

al r

esek

tione

r

0

2

4

6

8

10

1 9 18 28 38 48 58 68 78 88

Ventrikel

Antal undersökta lymfkörtlar

0

2

4

6

8

10

Figur 7.35. Fordelning av totalt antal undersokta lymfkortlar av patolog perresektion fran formular 3, 2018-2019. Hals, thorax eller buk. Ifigurerna ingar bara resektioner med minst en undersokt lymfkortel.Endoskopiska resektioner ar exkluderade fran figuren. (Ominformation om typ av ingrepp saknas har alla patienter registrerademed operationskoderna JCA och JDA exkluderats.)


7.5 Behandling

0

20

40

60

80

100

Ant

al u

nder

sökt

a ly

mfk

örtla

r

24 52 58 1 39 29 206n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

19.5 21

37.5

27

19

44

26.5

Esofagus


Antal undersökta lymfkörtlar.

Kum

ulat

iv p

roce

nt

1 10 30 50 70 90

0

20

40

60

80

100

Figur 7.36. Esofagus - boxplot respektive kumulativt antal undersoktalymfkortlar av patolog. Patienter diagnostiserade 2018-2019. Totalt ihals, thorax eller buk per region. Endoskopiska resektioner arexkluderade fran figuren. (Om information om typ av ingrepp saknashar alla patienter registrerade med operationskoderna JCA och JDAexkluderats.) Minimum en lymfkortel for att inga i figurerna. Boxen iboxplotten innefattar mittersta 50% av antalet lymfkortlar, vertikalalinjerna 90% och linjen inom boxen representerar medianantalet.Med region avses den region dar opererande sjukhus ar belaget.



0

20

40

60

80

100

Ant

al u

nder

sökt

a ly

mfk

örtla

r

29 51 52 1 48 19 205n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

23 23

46

10

24.5

39

27

Ventrikel


Antal undersökta lymfkörtlar.

Kum

ulat

iv p

roce

nt

1 10 30 50 70 90

0

20

40

60

80

100

Figur 7.37. Ventrikel - boxplot respektive kumulativt antal undersoktalymfkortlar av patolog. Patienter diagnostiserade 2018-2019. Totalt ihals, thorax eller buk per region. Endoskopiska resektioner arexkluderade fran figuren. (Om information om typ av ingrepp saknashar alla patienter registrerade med operationskoderna JCA och JDAexkluderats.) Minimum en lymfkortel for att inga i figurerna. Boxen iboxplotten innefattar mittersta 50% av antalet lymfkortlar, vertikalalinjerna 90% och linjen inom boxen representerar medianantalet.Med region avses den region dar opererande sjukhus ar belaget.


7.5 Behandling

2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019

0

20

40

60

80

Ant

al u

nder

sökt

a ly

mfk

örtla

r

142 144 149 115 115 114 128 144 144 143 105 111 94n =

16 17 1719 18

26

2123.5 24

2725 25

29

Esofagus

2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019

0

20

40

60

80

218 183 205 168 178 153 155 132 144 130 119 112 93n =

1315 15

17 17.5

2220

22 22.5

28

23

29.526

Ventrikel

Figur 7.38. Boxplot - antal undersokta lymfkortlar av patolog i hals, thorax ellerbuk per diagnosar. Endoskopiska resektioner ar exkluderade franfiguren (for att fa jamforbarhet over tid har alla patienterregistrerade med operationskoderna JCA och JDA exkluderats).Boxen innefattar mittersta 50% av antalet lymfkortlar, vertikalalinjerna 90% och linjen inom boxen representerar medianantalet.



Palliativ behandling planerades for 254 (39%) av patienterna med esofaguscancer 2019 och for 134(29%) med ventrikelcancer 2019. Den typ av palliativ behandling som planerades framgar avTabell 7.4.

Tabell 7.4. Typ av planerad behandling av diagnoser som planerades forpalliativ behandling eller ingen tumorinriktad behandling, 2019.

Antal (%)

EsofagusKirurgisk/Endoluminal behandling 19 ( 5.3)Onkologisk behandling 240 ( 66.9)Ingen tumorinriktad behandling 105 ( 29.2)

VentrikelKirurgisk/Endoluminal behandling 18 ( 7.3)Onkologisk behandling 122 ( 49.4)Ingen tumorinriktad behandling 113 ( 45.7)


7.6 Postoperativa komplikationer och postoperativ vårdtid

7.6 Postoperativa komplikationer och postoperativ vårdtidResektion av esofaguscancer ar ett av de storre kirurgiska ingrepp som utfors och ar behaftat med enrelativt hog andel postoperativa komplikationer. Totalt under senaste 5-arsperioden 2015-2019drabbades 362 av 664 (55%) patienter som genomgick esofaguscancerresektion av minst en av de paforhand definierade komplikationerna inom 30 dagar. Motsvarande siffror for de som genomgickresektion av ventrikelcancer var 194 av 633 (31%). Lackage i den kirurgiska tarmskarven –anastomosen – eller att en del av anastomosen drabbas av syrebrist och vavnadsdod ar badafruktade komplikationer och sags under aren 2018-2019 i 21% av fallen efter esofagusresektion medandet ar ovanligare efter ventrikelcancerresektion, 7%. Lunginflammation – pneumoni – ar en annanvanlig komplikation som kan bli allvarlig. Den drabbar 12% och 6% efter esofagus- respektiveventrikelcancerresektion. Rokare drabbas i storre utstrackning av komplikationer, se Tabell 7.5.Komplikationsfrekvensen som rapporterats in skiljer sig mellan regionerna, Tabell 7.6. I Tabell 7.7presenteras tidtrender for nagra av de viktigaste komplikationerna.

Allvarlighetsgraden av postoperativ komplikation brukar klassificeras enligt Clavien-Dindo [39] dargrad IIIb och over anses som allvarlig komplikation. NREV inforde Clavien-Dindo klassificering ar2012, Figur 7.39.

Tabell 7.5. Postoperativa komplikationer uppdelade pa rokvanor, 2018-2019.

Rokare (%) F d rokare (%) Icke rokare (%) Okant (%) Totalt (%)

EsofagusTotalt 33 (60.0) 54 (63.5) 40 (58.8) 6 (75.0) 133 (61.6)1. Anastomoslackage/substitutnekros 12 (21.8) 18 (21.2) 14 (20.6) 2 (25.0) 46 (21.3)2. Pneumoni utan 1 1 (1.8) 9 (10.6) 8 (11.8) 1 (12.5) 19 (8.8)3. Ovriga utan 1 och 2 20 (36.4) 27 (31.8) 18 (26.5) 3 (37.5) 68 (31.5)

VentrikelTotalt 15 (35.7) 20 (34.5) 25 (25.5) 2 (18.2) 62 (29.7)1. Anastomoslackage/substitutnekros 5 (11.9) 4 (6.9) 5 (5.1) 1 (9.1) 15 (7.2)2. Pneumoni utan 1 3 (7.1) 2 (3.4) 4 (4.1) 0 (0.0) 9 (4.3)3. Ovriga utan 1 och 2 7 (16.7) 14 (24.1) 16 (16.3) 1 (9.1) 38 (18.2)

Tabell 7.6. Patienter som drabbats av en eller flera postoperativa komplikationerinom 30 dagar efter huvudoperationen, 2018-2019. Mojligakomplikationer listas i efterfoljande tabell. Med region avses denregion dar opererande sjukhus ar belaget.

Antal (%) Totalt

EsofagusNorra 19 (76.0) 25Uppsala 27 (50.0) 54Stockholm 44 (74.6) 59Vastra 0 ( 0.0) 1Sydostra 23 (57.5) 40Sodra 17 (51.5) 33Sverige 133 (61.6) 216

VentrikelNorra 9 (31.0) 29Uppsala 16 (29.6) 54Stockholm 15 (30.0) 50Vastra 0 ( 0.0) 2Sydostra 12 (24.0) 50Sodra 8 (42.1) 19Sverige 62 (29.7) 209



Tabell 7.7. Fordelning av typ av postoperativa komplikationer per operationsar.Raderna for Totalt anger antal (och andel) patienter som drabbatsav minst en postoperativ komplikation. Eftersom en patient kan hadrabbats av flera komplikationer stammer inte summorna.

2007-2014 2015 2016 2017 2018 2019 TotaltJa (%) Ja (%) Ja (%) Ja (%) Ja (%) Ja (%) Ja (%)

EsofagusAnastomoslackage 116( 9.9) 27( 16.4) 20( 11.1) 29( 23.8) 19( 14.7) 25( 21.7) 236( 12.6)Substitutnekros 36( 3.1) 4( 2.4) 2( 1.1) 2( 1.6) 0( 0.0) 2( 1.7) 46( 2.4)Blodning 25( 2.1) 1( 0.6) 5( 2.8) 0( 0.0) 1( 0.8) 0( 0.0) 32( 1.7)Lymflackage 29( 2.5) 5( 3.0) 5( 2.8) 6( 4.9) 7( 5.4) 3( 2.6) 55( 2.9)Nervus recurrenspares 43( 3.7) 5( 3.0) 7( 3.9) 3( 2.5) 3( 2.3) 1( 0.9) 62( 3.3)Pneumoni 124( 10.6) 18( 10.9) 27( 15.0) 20( 16.4) 23( 17.8) 13( 11.3) 225( 12.0)Ovriga 360( 30.8) 48( 29.1) 61( 33.9) 38( 31.1) 62( 48.1) 54( 47.0) 623( 33.2)Totalt 527( 45.1) 77( 46.7) 85( 47.2) 67( 54.9) 80( 62.0) 72( 62.6) 908( 48.3)

VentrikelAnastomoslackage 76( 4.6) 8( 5.0) 10( 6.8) 7( 6.0) 13( 10.0) 6( 5.5) 120( 5.2)Substitutnekros 3( 0.2) 0( 0.0) 1( 0.7) 0( 0.0) 1( 0.8) 0( 0.0) 5( 0.2)Blodning 52( 3.2) 5( 3.1) 2( 1.4) 3( 2.6) 0( 0.0) 1( 0.9) 63( 2.7)Lymflackage 0( 0.0) 0( 0.0) 0( 0.0) 1( 0.9) 0( 0.0) 0( 0.0) 1( 0.0)Nervus recurrenspares 2( 0.1) 0( 0.0) 0( 0.0) 0( 0.0) 0( 0.0) 0( 0.0) 2( 0.1)Pneumoni 79( 4.8) 3( 1.9) 10( 6.8) 5( 4.3) 11( 8.5) 6( 5.5) 114( 5.0)Ovriga 375( 22.9) 33( 20.8) 40( 27.0) 34( 29.3) 34( 26.2) 21( 19.1) 537( 23.4)Totalt 474( 29.0) 41( 25.8) 48( 32.4) 42( 36.2) 43( 33.1) 29( 26.4) 677( 29.4)

I II IIIa IIIb IVa IVb V Uppgift saknas

Pro

cent

8%

28%

20%26%

8%4% 6%

1%

10 37 27 35 10 5 8 1n =0

10

20

30

40

50

60Esofagus

I II IIIa IIIb IVa IVb V Uppgift saknas

Pro

cent

13%

37%

18% 18%

3% 3%8%

0%

8 23 11 11 2 2 5 0n =0

10

20

30

40

50

60Ventrikel

Figur 7.39. Clavien-Dindoklassificeringen for de diagnoser dar forekomst avminst en postoperativ komplikation registrerats, 2018-2019.Endoskopiska resektioner ingar ej.



Ett annat matt for att fanga upp komplikationer ar postoperativ vardtid. Det pavisas en delregionala skillnader avseende vardtid efter resektion av esofaguscancer, Figur 7.40 ochventrikelcancer, Figur 7.41, med medianvardtider pa 10 respektive 7 dagar, 2018-2019. Det finnsdock manga andra skal, utover postoperativa komplikationer, som kan forklara skillnader i vardtid.Trenden ar att vardtiden blir kortare efter bade esofagus- och ventrikelcancerresektion, Figur 7.42.

0

10

20

30

40

50

60

Vår

dtid

i da

gar

36 57 82 2 41 36 259n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

8 9 10

5.5

9

14

10


Vårdtid i dagar

Kum

ulat

iv p

roce

nt

0 20 40 60 80 100

0

20

40

60

80

100

Figur 7.40. Esofaguscancer - boxplot och kumulativ tid fran operation tillutskrivning efter operation per region for 2018-2019. Med regionavses den region dar opererande sjukhus ar belaget.



0

10

20

30

40

50

60

Vår

dtid

i da

gar

30 54 54 3 50 19 216n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

6.5 7.5 7

36

107


Vårdtid i dagar

Kum

ulat

iv p

roce

nt

0 20 40 60 80 100

0

20

40

60

80

100

Figur 7.41. Ventrikelcancer - boxplot och kumulativ tid fran operation tillutskrivning efter operation per region for 2018-2019. Med regionavses den region dar opererande sjukhus ar belaget.



2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019

0

20

40

60

80

Ant

al d

agar

16 16 15 16 15 1614 14

12 12 119 10

Esofagus

2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019

0

20

40

60

80

10 11 11 11 11 12 1210 9 8 8 7 7

Ventrikel

Figur 7.42. Boxplot - tid fran operation till utskrivning efter operation perdiagnosar. Boxen innefattar mittersta 50% av vardtiderna, vertikalalinjerna 90% och linjen inom boxen representerar mediantiden.



7.7 ÖverlevnadOverlevnad kan indelas i kort- eller langtidsoverlevnad. For korttidsoverlevnad efter kirurgi ansespostoperativ mortalitet vara det vedertagna mattet dar man tidigare vanligen anvande tiden inom30 dagar efter operation som grans men som man numera oftast forlanger t.o.m. 90 dagar.

I Figur 7.43 och 7.44 presenteras 90-dagarsmortaliteten 2016-2019 fordelat pa regionerna respektivesom tidstrend. Endast resektioner som bedomdes som kurativa eller gransfall kurativa ingar iredovisningen. Skillnader mellan regionerna kan bero pa faktiska skillnader i det perioperativaomhandertagandet men kan ocksa bero pa olikheter i klassifikation av tumorformer eller skillnader ipatientpopulationer.

Pro

cent

12.3%

5.7%

8.2%

6.4%

9.7%

1.7%

6.7%

7 6 15 5 6 2 41Antal döda =0

2

4

6

8

10


Esofagus

Pro

cent

7.7%

5.2%

1.5%

3.4%

5.7% 6.2%

4.6%

5 6 2 3 5 4 26Antal döda =0

2

4

6

8

10


Ventrikel

Figur 7.43. Andel doda inom 90 dagar fran operationsdatum per region,2016-2019, om operatorens bedomning av tumorresektionen varkurativ eller gransfall kurativ/palliativ. Med region avses den regiondar opererande sjukhus ar belaget.


7.7 Överlevnad

Pro

cent

2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

EsofagusVentrikel

Figur 7.44. Andel doda inom 90 dagar fran operationsdatum per diagnosar omoperatorens bedomning av tumorresektionen var kurativ ellergransfall kurativ/palliativ.



Langtidsoverlevnad mats vanligen som minst 3- eller 5-arsoverlevnad. 3-arsoverlevnaden for allapatienter som diagnosticerades med esofagus- och ventrikelcancer mellan 2016-2019 visas iFigur 7.45. Prognoserna ar pafallande lika mellan tumorgrupperna totalt, men skiljer sig nagotmellan regionerna (Figur 7.46 och 7.47) vilket kan bero pa olika patientpopulationer men ocksaskillnader i behandling och behandlingstradition. Den allomfattande 5-arsoverlevnaden for helapatientgruppen bade for esofaguscancer och ventrikelcancer var ca 15%. Overlevnaden har, sedanregistret startade, forbattrats for esofaguscancerpatienter, men inte for de med ventrikelcancer,Figur 7.48 och 7.49. Orsaken till utebliven forbattring for ventrikelcancer trots modern sjukvard kanbero pa flera faktorer. Incidensen for ventrikelcancer sjunker, men de som drabbas far kanske en meraggressiv form av cancer med samre prognos.

Den allomfattande overlevnaden efter kurativt syftande resektion av esofagus- och ventrikelcancer arocksa pafallande lika, Figur 7.50. Endast ca 40% av patienterna lever efter 5 ar. Inte ovantat ser vistora skillnader i overlevnad mellan kurativt och palliativt inriktade behandlingsmal, Figur 7.51och 7.59. Mellan de kurativt syftande behandlingsalternativen vid esofagus- och ventrikelcancer finnsbetydande och i vissa fall aven statistiskt sakerstallda skillnader i overlevnad, Figur 7.52respektive 7.60. Aven olika palliativa atgarder ar forenade med olika overlevnad, Figur 7.53respektive 7.61.

Efter kurativt syftande kirurgi ar, som forvantat tumorstadium en starkt, och alder i mindre grad,bidragande faktor for langtidsoverlevnad, Figur 7.54 och 7.62 respektive Figur 7.55 och 7.63. Det aringen skillnad i overlevnad mellan konen efter kurativt syftande esofagus- ellerventrikelcancerresektion, Figur 7.56 och 7.64. Forekomst av postoperativa komplikationer harbetydelse for langtidsoverlevnaden bade efter esofagus- och ventrikelcancerresektion, Figur 7.57och 7.65. Ingen synbar forbattring av overlevnaden efter kurativt syftande kirurgi har skett sedanregistret startade, Figur 7.58 och 7.66.

I overlevnadsberakningarna i denna arsrapport foljs overlevnaden upp till och med 2020-03-31. Omej annat anges ingar endast resektioner som bedomts som kurativa eller gransfall kurativa ioverlevnadsberakningarna. Endoskopiska resektioner ingar i analyserna.


7.7 Överlevnad

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

EsofagusVentrikel

ÅrAntal patienter i risk: Esofagus: Ventrikel:

2821 1165 519 2351985 727 326 134

Log−rank test, p−värde = 0.001

Figur 7.45. Alla patienter med diagnos esofaguseller ventrikelcancer,overlevnad fran diagnosdatum, 2016-2019.



Esofaguscancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0


ÅrAntal patienter i risk: NorraUppsalaStockholmVästraSydöstraSödra

287 109 43 19673 268 115 52584 244 118 52452 207 94 46279 102 51 23546 235 98 43


Figur 7.46. Patienter med diagnos esofaguscancer, overlevnad frandiagnosdatum uppdelat pa region, 2016-2019.


7.7 Överlevnad

Ventrikelcancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0


ÅrAntal patienter i risk: NorraUppsalaStockholmVästraSydöstraSödra

234 74 36 16424 160 74 27399 147 73 31391 132 56 21201 85 40 20336 129 47 19


Figur 7.47. Patienter med diagnos ventrikelcancer, overlevnad frandiagnosdatum uppdelat pa region, 2016-2019.



Esofaguscancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

2007−20102011−20142015−2019

ÅrAntal patienter i risk: 2007−20102011−20142015−2019

2406 989 624 4902660 1118 683 5283502 1466 695 370

Log−rank test, p−värde = <0.001

Figur 7.48. Patienter med diagnos esofaguscancer, overlevnad frandiagnosdatum uppdelat pa diagnosar, 2007-2019.


7.7 Överlevnad

Ventrikelcancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

2007−20102011−20142015−2019


2520 1127 784 6162252 987 629 4722497 966 480 258


Figur 7.49. Patienter med diagnos ventrikelcancer, overlevnad frandiagnosdatum uppdelat pa diagnosar, 2007-2019.



Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

EsofagusVentrikel

ÅrAntal patienter i risk: Esofagus: Ventrikel:

654 403 222 102597 351 190 81


Figur 7.50. Patienter med diagnos esofaguseller ventrikelcancer dar resektionenbedomdes som kurativ eller gransfall, overlevnad franoperationsdatum, 2016-2019.


7.7 Överlevnad

Esofaguscancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0KurativPalliativIngen tumörinriktad behandling

ÅrAntal patienter i risk: Kurativ: Palliativ: Ingen:

1246 790 399 1921121 287 85 25

401 80 32 16


Figur 7.51. Alla patienter med diagnos esofaguscancer, overlevnad frandiagnosdatum uppdelat i tumorbehandlingens mal, 2016-2019.



Esofaguscancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Kirurgisk/Endoluminal behandlingOnkologisk behandlingKirurgisk/Endoluminal och onkologisk behandling

ÅrAntal patienter i risk: Kir/End: Onk: Kir/End+Onk:

326 226 130 65283 152 61 29636 411 207 97


Figur 7.52. Alla patienter med diagnos esofaguscancer och kurativtbehandlingsmal, overlevnad fran diagnosdatum uppdelat i planeradkurativ behandling, 2016-2019.


7.7 Överlevnad

Esofaguscancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.01: Kirurgisk/Endoluminal behandling2: Onkologisk behandling3: Ingen tumörinriktad behandling

ÅrAntal patienter i risk: 1: 2: 3:

54 8 1 0989 276 83 24401 80 32 16


Figur 7.53. Alla patienter med diagnos esofaguscancer som planerades forpalliativ behandling eller ingen tumorinriktad behandling,overlevnad fran diagnosdatum uppdelat i planerad behandling,2016-2019. 21 patienter registrerade bade som kirurgisk/endoluminaloch onkologisk behandling raknades som kirurgisk/endoluminalbehandling.



Esofaguscancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

IIIIIIIV

ÅrAntal patienter i risk: IIIIIIIV

74 60 37 17296 172 83 43706 341 158 72

1344 388 130 52


Figur 7.54. Patienter med diagnos esofaguscancer, overlevnad fran diagnosdatumuppdelat pa kliniskt tumorstadium (TNM8), 2016-2019.


7.7 Överlevnad

Esofaguscancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

<5050−5960−6970−7980−

ÅrAntal patienter i risk: <5050−5960−6970−7980−

36 25 14 389 55 30 15

240 149 89 46269 157 80 36

20 17 9 2


Figur 7.55. Patienter med diagnos esofaguscancer dar resektionen bedomdes somkurativ eller gransfall, overlevnad fran operationsdatum uppdelat paalder vid diagnos, 2016-2019.



Esofaguscancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

MänKvinnor

ÅrAntal patienter i risk: MänKvinnor

523 315 174 78131 88 48 24


Figur 7.56. Patienter med diagnos esofaguscancer dar resektionen bedomdes somkurativ eller gransfall, overlevnad fran operationsdatum uppdelat pakon, 2016-2019.


7.7 Överlevnad

Esofaguscancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

1. Inga komplikationer2. Anastomosläckage/substitutnekros3. Pneumoni utan 24. Övriga komplikationer utan 2 el. 3

ÅrAntal patienter i risk: 1: 2: 3: 4:

214 153 89 4698 51 29 1651 30 20 8

125 81 40 17


Figur 7.57. Patienter med diagnos esofaguscancer dar resektionen bedomdes somkurativ eller gransfall, overlevnad fran operationsdatum uppdelat papostoperativa komplikationer inom 30 dagar efter huvudoperationen,2016-2019.



Esofaguscancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

2007−20102011−20142015−2019


589 442 345 293665 517 409 341868 605 389 243


Figur 7.58. Patienter med diagnos esofaguscancer dar resektionen bedomdes somkurativ eller gransfall, overlevnad fran operationsdatum uppdelat paar vid operation, 2007-2019.


7.7 Överlevnad

Ventrikelcancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0KurativPalliativIngen tumörinriktad behandling

ÅrAntal patienter i risk: Kurativ: Palliativ: Ingen:

847 512 262 119628 133 30 4454 77 33 11


Figur 7.59. Alla patienter med diagnos ventrikelcancer, overlevnad frandiagnosdatum uppdelat i tumorbehandlingens mal, 2016-2019.



Ventrikelcancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Kirurgisk/Endoluminal behandlingKirurgisk/Endoluminal och onkologisk behandling

ÅrAntal patienter i risk: Kir/End: Kir/End+Onk:

402 226 120 58422 276 139 61


Figur 7.60. Alla patienter med diagnos ventrikelcancer och kurativtbehandlingsmal, overlevnad fran diagnosdatum uppdelat i planeradkurativ behandling, 2016-2019.


7.7 Överlevnad

Ventrikelcancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.01: Kirurgisk/Endoluminal behandling2: Onkologisk behandling3: Ingen tumörinriktad behandling

ÅrAntal patienter i risk: 1: 2: 3:

45 9 4 1555 122 25 2454 77 33 11


Figur 7.61. Alla patienter med diagnos ventrikelcancer som planerades forpalliativ behandling eller ingen tumorinriktad behandling,overlevnad fran diagnosdatum uppdelat i planerad behandling,2016-2019. 16 patienter registrerade bade som kirurgisk/endoluminaloch onkologisk behandling raknades som kirurgisk/endoluminalbehandling.



Ventrikelcancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

IIIIIIIV

ÅrAntal patienter i risk: IIIIIIIV

225 130 75 30344 188 82 37280 133 56 18825 141 35 9


Figur 7.62. Patienter med diagnos ventrikelcancer, overlevnad frandiagnosdatum uppdelat pa kliniskt tumorstadium (TNM8),2016-2019.


7.7 Överlevnad

Ventrikelcancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

<5050−5960−6970−7980−

ÅrAntal patienter i risk: <5050−5960−6970−7980−

50 33 21 760 37 20 5

135 79 44 18252 149 77 37100 53 28 14


Figur 7.63. Patienter med diagnos ventrikelcancer dar resektionen bedomdessom kurativ eller gransfall, overlevnad fran operationsdatumuppdelat pa alder vid diagnos, 2016-2019.



Ventrikelcancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

MänKvinnor

ÅrAntal patienter i risk: MänKvinnor

359 217 113 46238 134 77 35


Figur 7.64. Patienter med diagnos ventrikelcancer dar resektionen bedomdessom kurativ eller gransfall, overlevnad fran operationsdatumuppdelat pa kon, 2016-2019.


7.7 Överlevnad

Ventrikelcancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

1. Inga komplikationer2. Anastomosläckage/substitutnekros3. Pneumoni utan 24. Övriga komplikationer utan 2 el. 3

ÅrAntal patienter i risk: 1: 2: 3: 4:

313 197 114 5334 21 10 423 10 5 285 54 30 9


Figur 7.65. Patienter med diagnos ventrikelcancer dar resektionen bedomdessom kurativ eller gransfall, overlevnad fran operationsdatumuppdelat pa postoperativa komplikationer inom 30 dagar efterhuvudoperationen, 2016-2019.



Ventrikelcancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

2007−20102011−20142015−2019


802 634 511 439705 561 440 365762 512 326 197


Figur 7.66. Patienter med diagnos ventrikelcancer dar resektionen bedomdessom kurativ eller gransfall, overlevnad fran operationsdatumuppdelat pa ar vid operation, 2007-2019.


7.8 Livskvalitet (PROM)

7.8 Livskvalitet (PROM)EORTCs standardiserade formular for halsorelaterad livskvalitet (HRQOL) innefattar symtomskalor,funktionsskalor och en skala for overgripande ”global” livskvalitet. Saval symtom- somfunktionsskalorna besvaras pa en fyrgradig skala med svarsalternativen: 1) inte alls, 2) lite, 3) en heldel, och 4) mycket. Ett hogt varde pa symtomskalorna representerar storre symtomborda/problemmedan ett hogt varde pa funktionsskalorna representerar battre funktion. Den overgripande”globala” livskvalitetsskalan besvaras pa en sjugradig skala fran 1) mycket dalig till 7) utmarkt. Allaskalor transformeras till skalor fran 0-100 i analysen. For att forenkla visualiseringen av resultatenhar vi i denna presentation valt att kategorisera utfallen for respektive skala enligt nedan.

• Funktionsskalor: patienter som pa en funktionsskala (multi-itemskalor) har ett score pa ≤ 50kategoriseras till nedsatt funktion, annars kategoriseras patienten till god funktion.

• Symtomskalor: patienter som pa en symtomskala (singel- eller multi-itemskalor) har ett scorepa ≥ 50 kategoriseras till symtomgivande, annars kategoriseras patienten till inga eller mindresymtom.

• Global livskvalitet: patienter som har ett score pa ≥ 50 kategoriseras till god livskvalitet annarskategoriseras patienten till nedsatt global livskvalitet.

Instrumenten besvarades 12 manader efter diagnostillfallet.

Andelen patienter som rapporterar sin globala livskvalitet som god har legat stabil sedan tidigare ar,81%/85% ar 2018 jamfort med 80%/78% ar 2017 och 80%/80% ar 2016 for hela patientgruppen medesofagus- respektive ventrikelcancer, Figur 7.67.

Totalt sett sa har 85% respektive 84% av de opererade patienterna angivit att de har god globallivskvalitet ett ar efter diagnos for esofagus- respektive ventrikelcancer, Figur 7.68. Nar det gallersymtomskalorna i QLQ-C30 rapporterade totalt sett 57% respektive 49% av de opererade patienternasymtomgivande problem ett ar efter diagnos, Figur 7.69, framfor allt gallande fatigue (23%respektive 22%) och nedsatt aptit (22% respektive 19%). Samtidigt rapporterade totalt sett 34%respektive 36% av de opererade patienterna nedsatt funktion ett ar efter diagnos, Figur 7.70, framforallt gallande rollfunktion (22% respektive 22%) och social funktion (21% respektive 22%). Nar detgaller symtomskalorna i det diagnosspecifika instrumentet QLQ-OG25 rapporterade totalt sett 73%respektive 70% av de opererade patienterna symtomgivande problem ett ar efter diagnos, Figur 7.71,framfor allt gallande oro/angest (44% respektive 45%) och viktnedgang (24% respektive 34%).

Tackningsgraden for PROM-enkaterna ar begransad och ligger idag pa 41% for esofaguscancer och40% for ventrikelcancer vilket bor beaktas vid tolkning av resultaten.



Diagnosår

Pro

cent

2009 2011 2013 2015 2017 2018

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

EsofagusVentrikel

Figur 7.67. EORTC QLQ-C30, global livskvalitet: Andel patienter med ett scorepa 50 eller hogre, d.v.s. god global livskvalitet, 2009-2018. Det finnstva fragor som ar kodade ett till sju dar 1 ar ”mycket dalig” och 7 ar”utmarkt” global livskvalitet. Utifran svaren pa de tva fragornaberaknas ett score. Figuren baseras pa svar fran bade opererade ochicke opererade patienter.




Pro

cent

0

20

40

60

80

100

79% 79%84%

93%

76%

92%85%

n = 24 39 64 30 29 51 237

Esofagus


Pro

cent

0

20

40

60

80

100

77%86% 86% 82% 83% 83% 84%

n = 22 37 36 34 30 18 177

Ventrikel

Figur 7.68. EORTC QLQ-C30, global livskvalitet: Andel patienter med ett scorepa 50 eller hogre, d.v.s. god global livskvalitet, 2016-2018. Det finnstva fragor som ar kodade ett till sju dar 1 ar ”mycket dalig” och 7 ar”utmarkt” global livskvalitet. Utifran svaren pa de tva fragornaberaknas ett score. Med region avses den region dar sjukhuset somangivits i operationsformularet ar belaget. Figuren baseras pa svarfran patienter som opererats.




Pro

cent

0

20

40

60

80

100

62%56%

50%

62% 62% 60% 57%

n = 24 39 64 29 29 50 235

Esofagus


Pro

cent

0

20

40

60

80

100

68%

43% 44%50%

45% 47% 49%

n = 22 37 36 34 31 19 179

Ventrikel

Figur 7.69. EORTC QLQ-C30, symtomskalor: Andel patienter med minst ettscore pa 50 eller hogre, d.v.s. symtomgivande, 2016-2018. Det finns13 fragor och alternativen ar: ”inte alls”, ”lite”, ”en hel del” eller”mycket”. Utifran svaren pa de 13 fragorna beraknas scores pa 9skalor. Enbart patienter som har scores pa minst halften avsymtomskalorna i QLQ-C30 ingar i figuren. Med region avses denregion dar sjukhuset som angivits i operationsformularet ar belaget.Figuren baseras pa svar fran patienter som opererats.




Pro

cent

0

20

40

60

80

100

38% 33%39%

33% 38%

24%34%

n = 24 39 64 30 29 51 237

Esofagus


Pro

cent

0

20

40

60

80

100

45%

32%25%

38% 35%47%

36%

n = 22 37 36 34 31 19 179

Ventrikel

Figur 7.70. EORTC QLQ-C30, funktionsskalor: Andel patienter med minst ettscore pa 50 eller lagre, d.v.s. nedsatt funktion, 2016-2018. Det finns15 fragor och alternativen ar: ”inte alls”, ”lite”, ”en hel del” eller”mycket”. Utifran svaren pa de 15 fragorna beraknas scores pa 5skalor. Enbart patienter som har scores pa minst halften avfunktionsskalorna i QLQ-C30 ingar i figuren. Med region avses denregion dar sjukhuset som angivits i operationsformularet ar belaget.Figuren baseras pa svar fran patienter som opererats.




Pro

cent

0

20

40

60

80

10083%

69%77%

63%

76%69% 73%

n = 24 39 64 30 29 52 238

Esofagus


Pro

cent

0

20

40

60

80

100

77%

55%67%

82%

63%

84%

70%

n = 22 38 36 34 30 19 179

Ventrikel

Figur 7.71. EORTC QLQ-OG25, symtomskalor: Andel patienter med minst ettscore pa 50 eller hogre, d.v.s. symtomgivande, 2016-2018. Det finns25 fragor och alternativen ar: ”inte alls”, ”lite”, ”en hel del” eller”mycket”. Utifran svaren pa de 25 fragorna beraknas scores pa 16skalor. Enbart patienter som har scores pa minst halften av skalornai QLQ-OG25 ingar i figuren. Med region avses den region darsjukhuset som angivits i operationsformularet ar belaget. Figurenbaseras pa svar fran patienter som opererats.


7.9 Upplevelser av cancervården (PREM)

7.9 Upplevelser av cancervården (PREM)PREM-enkaten framtagen av RCC i samverkan med syftet att utvardera patienters upplevelser avcancervarden infordes 2016 i NREV. Instrumentet innefattar en mangd variabler som fokuserar papatienternas upplevelse utifran omradena: ”sjukdom och behandling”, ”vantetid”, ”diagnosbesked”,”kontakt och samordning”, ”information”, ”symtomlindring, rehabilitering och stod” samt ”bemotandeoch fortroende”. Svarsalternativen ar foretradesvis graderade pa skalor mellan 1-3, 1-4 eller 1-5 pavilka graden av nojdhet noteras. Instrumentet besvarades 3 manader efter diagnostillfallet.

Totalt sett sa upplevde 70% av patienterna med esofaguseller ventrikelcancer att vantetidernaunder sjukdomstiden varit acceptabla, Figur 7.72, och att vardpersonalens bemotande i sambandmed cancerbeskedet i 92% av fallen var mycket eller ganska bra, Figur 7.73. Nar det galler mojlighetatt vara delaktig i beslut om sin vard sa uppgav 88% att de varit lagom delaktiga, Figur 7.74, och91% att informationen om cancersjukdomen varit mycket eller ganska bra, Figur 7.75. Totalt sett sahade 97% av patienterna ett mycket eller ganska stort fortroende for cancervarden, Figur 7.76.

Tackningsgraden for PREM-enkaten ar begransad och ligger idag pa 29% for esofaguscancer och28% for ventrikelcancer. Begransningen beror delvis pa att manga diagnoser inte ar registrerade vid3 manader da enkaten skickas ut och darmed inte kan inkluderas. Justering av matpunkt fran 3 till 6manader genomfors fran och med 2019 for att oka tackningsgraden. Tackningsgraden bor beaktasvid tolkning av resultaten.


Esofagus

Pro

cent

0

20

40

60

80

100

n = 26 88 88 93 46 126 467

Alldeles för långaNågot för långaAcceptabla


Ventrikel

Pro

cent

0

20

40

60

80

100

n = 19 49 39 61 41 62 271

Alldeles för långaNågot för långaAcceptabla

Figur 7.72. PREM-enkat: Svarsfordelning for fraga 8, ”Hur upplever du somhelhet vantetiderna under din sjukdomstid?”, 2016-2018. Figurenbaseras pa svar fran bade opererade och icke opererade patienter.




Esofagus

Pro

cent

0

20

40

60

80

100

n = 27 90 87 93 46 128 471

Ej aktuelltMycket dåligtGanska dåligtGanska braMycket bra


Ventrikel

Pro

cent

0

20

40

60

80

100

n = 18 50 40 60 41 63 272


Figur 7.73. PREM-enkat: Svarsfordelning for fraga 14, ”Hur upplever duvardpersonalens bemotande nar du fick cancerbeskedet?”, 2016-2018.Figuren baseras pa svar fran bade opererade och icke opereradepatienter.




Esofagus

Pro

cent

0

20

40

60

80

100

n = 26 91 87 92 46 130 472

För lite delaktigLagom delaktigFör mycket delaktig


Ventrikel

Pro

cent

0

20

40

60

80

100

n = 18 48 39 59 40 63 267

För lite delaktigLagom delaktigFör mycket delaktig

Figur 7.74. PREM-enkat: Svarsfordelning for fraga 19, ”I vilken utstrackningupplever du att du har haft mojlighet att vara delaktig i beslut omdin vard?”, 2016-2018. Figuren baseras pa svar fran bade opereradeoch icke opererade patienter.




Esofagus

Pro

cent

0

20

40

60

80

100

n = 27 90 88 92 45 130 472



Ventrikel

Pro

cent

0

20

40

60

80

100

n = 18 50 40 59 40 62 269


Figur 7.75. PREM-enkat: Svarsfordelning for fraga 24, ”Hur upplever du attinformationen om din cancersjukdom har varit?”, 2016-2018. Figurenbaseras pa svar fran bade opererade och icke opererade patienter.




Esofagus

Pro

cent

0

20

40

60

80

100

n = 25 90 87 91 46 130 469

Mycket litetGanska litetGanska stortMycket stort


Ventrikel

Pro

cent

0

20

40

60

80

100

n = 18 49 38 59 41 60 265

Mycket litetGanska litetGanska stortMycket stort

Figur 7.76. PREM-enkat: Svarsfordelning for fraga 46, ”Vilket fortroende har dufor cancersjukvarden?”, 2016-2018. Figuren baseras pa svar fran badeopererade och icke opererade patienter.


Referenser

[1] DE Low, D Alderson, I Cecconello, AC Chang, GE Darling, XB DJourno, SM Griffin,AH Holscher, WL Hofstetter, BA Jobe, Y Kitagawa, JC Kucharczuk, SY Law, TE Lerut,N Maynard, M Pera, JH Peters, CS Pramesh, JV Reynolds, BM Smithers, and JJ van Lanschot.International consensus on standardization of data collection for complications associated withesophagectomy: Esophagectomy complications consensus group (eccg). Ann Surg, 262(2):286–94,2015.

[2] G Linder, M Lindblad, P Djerf, P Elbe, J Johansson, L Lundell, and J Hedberg. Validationof data quality in the swedish national register for oesophageal and gastric cancer. Br J Surg,103(10):1326–1335, 2016.

[3] JL Dikken, JW van Sandick, WH Allum, J Johansson, LS Jensen, H Putter, VH Coupland,MW Wouters, VE Lemmens, CJ van de Velde, LG van der Geest, HJ Larsson, A Cats, andM Verheij. Differences in outcomes of oesophageal and gastric cancer surgery across europe. BrJ Surg, 100(1):83–94, 2013.

[4] WO de Steur, D Henneman, WH Allum, JL Dikken, JW van Sandick, J Reynolds, C Mariette,L Jensen, J Johansson, P Kolodziejczyk, RH Hardwick, CJ van de Velde, and EUG Group.Common data items in seven european oesophagogastric cancer surgery registries: towards aeuropean upper gi cancer audit (eurecca upper gi). Eur J Surg Oncol, 40(3):325–329, 2014.

[5] F Klevebro, M Lindblad, J Johansson, L Lundell, and M Nilsson. Outcome of neoadjuvanttherapies for cancer of the oesophagus or gastro-oesophageal junction based on a national dataregistry. Br J Surg, 103(13):1864–1873, 2016.

[6] H Song, F Fang, U Valdimarsdottir, D Lu, TM Andersson, C Hultman, W Ye, L Lundell,J Johansson, M Nilsson, and M Lindblad. Waiting time for cancer treatment and mental healthamong patients with newly diagnosed esophageal or gastric cancer: a nationwide cohort study.BMC Cancer, 17(1):2, 2017.

[7] CH Kung, H Song, W Ye, M Nilsson, J Johansson, I Rouvelas, T Irino, L Lundell, JA Tsai, andM Lindblad. Extent of lymphadenectomy has no impact on postoperative complications aftergastric cancer surgery in sweden. Chin J Cancer Res, 29(4):313–322, 2017.

[8] G Linder, F Sandin, J Johansson, M Lindblad, L Lundell, and J Hedberg. Patient education-levelaffects treatment allocation and prognosis in esophageal- and gastroesophageal junctional cancerin sweden. Cancer Epidemiol, 52:91–98, 2018.

[9] H Song, J Zhu, D Lu, F Fang, W Ye, L Lundell, J Johansson, M Lindblad, and M. Nilsson.Psychiatric morbidity and its impact on surgical outcomes for esophageal and gastric cancerpatients: A nationwide cohort study. Oncotarget, 8(46):81305–81314, 2017.

[10] Busweiler, Jeremiassen, Wijnhoven, Johansson, Lindblad, et al. International benchmarking inoesophageal and gastric cancer surgery using swedish and dutch quality registries. BJS Open,3:62–73, 2019.

[11] Claassen, Lindblad, et al. International comparison of treatment strategy in metastatic gastriccancer. BJS Open, 3:56–61, 2019.

[12] GL Baiocchi, S Giacopuzzi, D Marrelli, D Reim, G Piessen, P Matos da Costa, JV Reynolds,HJ Meyer, P Morgagni, I Gockel, L Lara Santos, LS Jensen, T Murphy, SR Preston,M Ter-Ovanesov, U Fumagalli Romario, M Degiuli, W Kielan, S Monig, P Kolodziejczyk,W Polkowski, R Hardwick, M Pera, J Johansson, PM Schneider, WO de Steur, SS Gisbertz,H Hartgrink, JW van Sandick, N Portolani, AH Holscher, M Botticini, F Roviello, C Mariette,W Allum, and G De Manzoni. International consensus on a complications list after gastrectomyfor cancer. Gastric Cancer, 22(1):172–189, 2019.

95

[13] C Jestin Hannan, G Linder, CH Kung, J Johansson, M Lindblad, and J Hedberg. Geographicaldifferences in cancer treatment and survival for patients with oesophageal and gastro-oesophagealjunctional cancers. Br J Surg, 2020.

[14] CH Kung, JA Tsai, L Lundell, J Johansson, M Nilsson, and M Lindblad. Nationwide study ofthe impact of d2 lymphadenectomy on survival after gastric cancer surgery. BJS Open, 2020.

[15] F Klevebro, K Nilsson, M Lindblad, S Ekman, J Johansson, L Lundell, et al. Associationbetween time interval from neoadjuvant chemoradiotherapy to surgery and complete histologicaltumor response in esophageal and gastroesophageal junction cancer: a national cohort study. DisEsophagus, 2019.

[16] M Jeremiasen, G Linder, J Hedberg, L Lundell, O Bjor, M Lindblad, et al. Improvements inesophageal and gastric cancer care in sweden-population-based results 2007-2016 from a nationalquality register. Dis Esophagus, 2019.

[17] F Bray, J Ferlay, I Soerjomataram, RL Siegel, LA Torre, and A Jemal. Global cancer statistics2018: Globocan estimates of incidence and mortality worldwide for 36 cancers in 185 countries.CA Cancer J Clin, 68(6):394–424, 2018.

[18] Melina Arnold, Isabelle Soerjomataram, Jacques Ferlay, and David Forman. Global incidence ofoesophageal cancer by histological subtype in 2012. Gut, 64(3):381–387, 2015.

[19] S.S. Devesa, W.J. Blot, and J.F. Fraumeni Jr. Changing patterns in the incidence of esophagealand gastric carcinoma in the united states. Cancer, 83(10):2049–2053, 1998.

[20] MB Cook, WH Chow, and SS Devesa. Oesophageal cancer incidence in the united states by race,sex, and histologic type, 1977–2005. British journal of cancer, 101(5):855–859, 2009.

[21] C Castro, C Bosetti, M Malvezzi, P Bertuccio, F Levi, E Negri, C La Vecchia, and N Lunet.Patterns and trends in esophageal cancer mortality and incidence in europe (1980–2011) andpredictions to 2015. Annals of oncology, 25(1):283–290, 2014.

[22] T.L. Vaughan, S. Davis, A. Kristal, and D.B. Thomas. Obesity, alcohol, and tobacco as riskfactors for cancers of the esophagus and gastric cardia: adenocarcinoma versus squamous cellcarcinoma. Cancer Epidemiology Biomarkers & Prevention, 4(2):85–92, 1995.

[23] J. Lagergren, R. Bergstrom, A. Lindgren, and O. Nyren. The role of tobacco, snuff and alcohol usein the aetiology of cancer of the oesophagus and gastric cardia. International journal of cancer,85(3):340–346, 2000.

[24] W.H. Chow, W.D. Finkle, J.K. McLaughlin, H. Frankl, H.K. Ziel, and J.F. Fraumeni Jr. Therelation of gastroesophageal reflux disease and its treatment to adenocarcinomas of the esophagusand gastric cardia. JAMA: the journal of the American Medical Association, 274(6):474–477, 1995.

[25] J. Lagergren, R. Bergstrom, A. Lindgren, and O. Nyren. Symptomatic gastroesophageal reflux asa risk factor for esophageal adenocarcinoma. New England Journal of Medicine, 340(11):825–831,1999.

[26] D.C. Farrow, T.L. Vaughan, C. Sweeney, M.D. Gammon, W.H. Chow, H.A. Risch, J.L. Stanford,P.D. Hansten, S.T. Mayne, J.B. Schoenberg, et al. Gastroesophageal reflux disease, use of h2receptor antagonists, and risk of esophageal and gastric cancer. Cancer Causes and Control,11(3):231–238, 2000.

[27] M.D. Gammon, H. Ahsan, J.B. Schoenberg, A.B. West, H. Rotterdam, S. Niwa, W.J. Blot,H.A. Risch, R. Dubrow, S.T. Mayne, et al. Tobacco, alcohol, and socioeconomic status andadenocarcinomas of the esophagus and gastric cardia. Journal of the National Cancer Institute,89(17):1277–1284, 1997.

[28] A.H. Wu, P. Wan, and L. Bernstein. A multiethnic population-based study of smoking, alcoholand body size and risk of adenocarcinomas of the stomach and esophagus (united states). CancerCauses and Control, 12(8):721–732, 2001.


[29] W.H. Chow, M.J. Blaser, W.J. Blot, M.D. Gammon, T.L. Vaughan, H.A. Risch, G.I. Perez-Perez,J.B. Schoenberg, J.L. Stanford, H. Rotterdam, et al. An inverse relation between caga+ strainsof helicobacter pylori infection and risk of esophageal and gastric cardia adenocarcinoma. Cancerresearch, 58(4):588, 1998.

[30] W. Ye, M. Held, J. Lagergren, L. Engstrand, W.J. Blot, J.K. McLaughlin, and O. Nyren.Helicobacter pylori infection and gastric atrophy: risk of adenocarcinoma and squamous-cellcarcinoma of the esophagus and adenocarcinoma of the gastric cardia. Journal of the NationalCancer Institute, 96(5):388–396, 2004.

[31] J Ferlay, I Soerjomataram, M Ervik, R Dikshit, S Eser, C Mathers, M Rebelo, DM Parkin,D Forman, and F Bray. Globocan 2012 v1.0. Cancer incidence and mortality worldwide: IARCCancerBase, (11), 2013.

[32] M. Sundelof, W. Ye, P.W. Dickman, and J. Lagergren. Improved survival in both histologic typesof oesophageal cancer in sweden. International journal of cancer, 99(5):751–754, 2002.

[33] Joel Shapiro, J Jan B Van Lanschot, Maarten CCM Hulshof, Pieter van Hagen, Mark I vanBerge Henegouwen, Bas PL Wijnhoven, Hanneke WM van Laarhoven, Grard AP Nieuwenhuijzen,Geke AP Hospers, Johannes J Bonenkamp, et al. Neoadjuvant chemoradiotherapy plus surgeryversus surgery alone for oesophageal or junctional cancer (cross): long-term results of a randomisedcontrolled trial. The lancet oncology, 16(9):1090–1098, 2015.

[34] I. Rouvelas, W. Zeng, M. Lindblad, P. Viklund, W. Ye, and J. Lagergren. Survival after surgeryfor oesophageal cancer: a population-based study. The lancet oncology, 6(11):864–870, 2005.

[35] I. Rouvelas and J. Lagergren. The impact of volume on outcomes after oesophageal cancer surgery.ANZ journal of surgery, 80(9):634–641, 2010.

[36] M.W.J.M. Wouters, HE Karim-Kos, S. Le Cessie, B.P.L. Wijnhoven, L.P.S. Stassen, WH Steup,HW Tilanus, and R.A.E.M. Tollenaar. Centralization of esophageal cancer surgery: does itimprove clinical outcome? Annals of surgical oncology, 16(7):1789–1798, 2009.

[37] J.F. Finks, N.H. Osborne, and J.D. Birkmeyer. Trends in hospital volume and operative mortalityfor high-risk surgery. New England Journal of Medicine, 364(22):2128–2137, 2011.

[38] C. Lepage, M. Sant, A. Verdecchia, D. Forman, J. Esteve, and J. Faivre. Operative mortalityafter gastric cancer resection and long-term survival differences across europe. British journal ofsurgery, 97(2):235–239, 2010.

[39] Pierre A Clavien, Jeffrey Barkun, Michelle L de Oliveira, Jean Nicolas Vauthey, Daniel Dindo,Richard D Schulick, Eduardo de Santibanes, Juan Pekolj, Ksenija Slankamenac, Claudio Bassi,et al. The clavien-dindo classification of surgical complications: five-year experience. Annals ofsurgery, 250(2):187–196, 2009.

97

KAPITEL 8Appendix: Inkomna enkäter


KAPITEL 8 APPENDIX: INKOMNA ENKÄTER

Tabell 8.1. Esofagus - inkomna formular avseende anmalan, operation ochvarddata/komplikationer per region och ar.

Norra Uppsala Stockholm Vastra Sydostra Sodra Sverige

Formular 12006 72 109 97 102 49 121 5502007 53 145 88 99 59 113 5572008 70 143 137 91 63 105 6092009 63 146 146 108 72 127 6622010 48 137 124 90 59 126 5842011 72 136 106 120 70 120 6242012 54 156 112 103 72 138 6352013 75 157 142 124 71 115 6842014 67 158 139 125 86 147 7222015 82 148 123 116 73 140 6822016 73 193 144 109 74 139 7322017 67 164 137 111 59 127 6652018 83 160 153 130 72 144 7422019 64 156 151 102 75 136 684Totalt 943 2108 1799 1530 954 1798 9132

Formular 22006 42 66 89 47 36 85 3652007 34 89 60 43 59 88 3732008 49 86 98 26 60 76 3952009 45 80 99 41 68 94 4272010 33 83 61 38 57 93 3652011 45 81 69 43 69 83 3902012 37 85 57 34 67 88 3682013 44 86 77 42 62 69 3802014 34 57 63 31 56 64 3052015 31 53 55 31 31 38 2392016 25 60 68 32 30 46 2612017 28 65 48 31 21 28 2212018 32 57 62 31 27 44 2532019 19 40 45 30 31 36 201Totalt 498 988 951 500 674 932 4543

Formular 32006 14 30 37 22 14 48 1652007 13 31 26 20 25 52 1672008 25 43 38 11 26 43 1862009 19 39 37 18 22 31 1662010 10 35 24 14 18 28 1292011 17 31 32 18 19 24 1412012 17 34 26 7 15 34 1332013 17 46 35 21 18 33 1702014 16 38 48 22 21 34 1792015 23 43 38 17 17 26 1642016 17 47 47 17 20 31 1792017 22 40 32 5 10 10 1192018 27 46 41 3 19 16 1522019 12 23 30 0 25 19 109Totalt 249 526 491 195 269 429 2159


Tabell 8.2. Esofagus - inkomna formular per region och ar. EORTC QLQ-C30avser livskvalitetsformular gallande halsa och EORTC QLQ-OG25avser livskvalitetsformular gallande symtom.


EORTC QLQ-C302006 0 0 0 0 0 0 02007 0 0 0 0 0 0 02008 0 0 0 0 0 0 02009 16 18 35 0 19 34 1222010 8 19 27 12 19 50 1352011 11 36 25 35 27 34 1682012 17 32 17 37 13 43 1592013 17 36 5 40 23 38 1592014 12 40 3 33 29 56 1732015 6 21 11 14 24 6 822016 12 39 16 28 22 43 1602017 16 34 29 27 19 28 1532018 13 29 26 11 7 30 1162019 2 3 8 5 3 6 27Totalt 130 307 202 242 205 368 1454

EORTC QLQ-OG252006 0 0 0 0 0 0 02007 0 0 0 0 0 0 02008 0 0 0 0 0 0 02009 16 18 35 0 19 33 1212010 8 19 27 12 19 50 1352011 11 36 25 35 27 34 1682012 17 31 17 37 13 43 1582013 17 36 5 40 23 38 1592014 12 40 3 33 29 56 1732015 6 21 11 14 24 6 822016 12 39 16 28 22 42 1592017 16 34 29 27 19 29 1542018 13 29 26 11 7 30 1162019 2 3 8 4 3 6 26Totalt 130 306 202 241 205 367 1451



Tabell 8.3. Ventrikel - inkomna formular avseende anmalan, operation ochvarddata/komplikationer per region och ar.


Formular 12006 88 141 85 109 53 119 5952007 119 133 123 100 88 124 6872008 89 113 114 126 60 97 5992009 79 126 115 118 63 131 6322010 51 122 115 127 73 125 6132011 81 131 113 117 66 122 6302012 72 84 91 112 68 97 5242013 69 118 110 113 71 109 5902014 69 105 82 107 48 100 5112015 50 118 82 112 59 95 5162016 72 101 112 97 58 67 5072017 51 122 95 107 45 78 4982018 47 109 83 103 52 103 4972019 64 92 109 85 47 89 486Totalt 1001 1615 1429 1533 851 1456 7885

Formular 22006 47 91 69 64 36 84 3912007 85 91 72 48 84 86 4662008 66 65 80 65 56 61 3932009 47 82 79 58 58 76 4002010 30 86 72 67 69 81 4052011 61 73 68 46 63 65 3762012 38 47 54 44 64 50 2972013 33 64 65 38 57 59 3162014 35 44 51 30 30 47 2372015 22 46 50 26 30 35 2092016 33 46 59 25 25 29 2172017 25 55 37 36 19 31 2032018 20 49 32 32 29 39 2012019 23 41 51 28 24 31 198Totalt 565 880 839 607 644 774 4309

Formular 32006 33 70 39 41 27 50 2602007 58 63 47 26 36 52 2822008 43 43 52 29 30 42 2392009 28 47 61 30 18 48 2322010 20 50 45 19 24 43 2012011 36 49 37 28 34 44 2282012 28 32 31 21 26 34 1722013 22 49 29 15 23 43 1812014 22 32 27 26 17 29 1532015 16 41 37 16 22 27 1592016 26 34 33 10 24 21 1482017 19 42 25 12 16 13 1272018 18 34 22 2 23 16 1152019 13 26 25 0 20 17 101Totalt 382 612 510 275 340 479 2598


Tabell 8.4. Ventrikel - inkomna formular per region och ar. EORTC QLQ-C30avser livskvalitetsformular gallande halsa och EORTC QLQ-OG25avser livskvalitetsformular gallande symtom.


EORTC QLQ-C302006 0 0 0 0 0 0 02007 1 0 0 0 0 0 12008 0 0 0 0 0 0 02009 23 25 38 0 16 41 1432010 16 28 30 13 13 42 1422011 24 36 34 31 16 29 1702012 20 18 19 30 21 35 1432013 16 32 6 32 22 32 1402014 17 25 1 29 8 32 1122015 6 15 16 12 22 6 772016 8 22 20 12 17 11 902017 11 25 19 17 17 16 1052018 6 17 9 15 8 13 682019 1 7 5 4 1 1 19Totalt 149 250 197 195 161 258 1210

EORTC QLQ-OG252006 0 0 0 0 0 0 02007 1 0 0 0 0 0 12008 0 0 0 0 0 0 02009 23 25 38 0 16 41 1432010 16 28 30 13 11 42 1402011 24 36 34 31 16 29 1702012 20 18 19 29 21 35 1422013 15 32 6 32 22 32 1392014 17 25 1 29 8 31 1112015 6 15 16 12 22 6 772016 8 22 20 12 17 11 902017 11 25 19 17 17 16 1052018 6 17 9 15 8 13 682019 1 7 5 4 1 1 19Totalt 148 250 197 194 159 257 1205



Tabell 8.5. Formular 1 - kliniker som under ett ar har samre an 70%tackningsgrad och som representerar minst sex diagnoser icancerregistret. Endast data fran och med 2016.

Sjukhus Klinik Diagnosar Saknade Tackningsgrad %

Stockholm Capio S:t Gorans sjukhus GASTROCENTRUM MEDICIN 2016 6 (54)Stockholm Capio S:t Gorans sjukhus Medicinkliniken 2016 3 (50)Stockholm Sodersjukhuset Gastrocentrum Medicin 2017 3 (62)Stockholm Sodersjukhuset Gastrocentrum Medicin 2018 5 (17)Stockholm Sodersjukhuset Kirurgkliniken 2018 5 (17)

Sydostra Norrkoping ViN Kirurgkliniken 2017 6 (33)Sydostra Norrkoping ViN Kirurgkliniken 2018 4 (33)Sydostra Varnamo Kirurgkliniken 2016 6 ( 0)

Sodra Blekingesjukhuset i Karlskrona Kirurgiska kliniken 2016 14 (22)Sodra Blekingesjukhuset i Karlskrona Kirurgiska kliniken 2017 10 (17)Sodra Blekingesjukhuset i Karlskrona Kirurgiska kliniken 2018 8 (53)Sodra Blekingesjukhuset i Karlskrona Kirurgiska kliniken 2019 13 (13)Sodra Hallands sjukhus Halmstad Kirurgiska kliniken 2019 10 (52)Sodra Helsingborgs lasarett Kirurgiska kliniken 2016 5 (29)Sodra Helsingborgs lasarett Kirurgiska kliniken 2018 7 (30)Sodra Helsingborgs lasarett Kirurgiska kliniken 2019 6 (57)Sodra Skanes universitetssjukhus Malmo Kirurgiska kliniken 2019 5 (38)


Documents

Esofagus- och ventrikelcancer · 2020. 6. 15. · KAPITEL 1 Förord Arets rapport fr an Nationellt register f or esofagus- och ventrikelcancer (NREV) inkluderar data fr an 2007-2019