Esofagus- och ventrikelcancer - cancercentrum · sammanslagning har blivit Nationellt kva-litetsregister f or esofagus och ventrikelcan-cer (NREV). Registret oppnades 1 janua-ri 2006

Landstingens och regionernas

nationella samverkansgrupp

inom cancersjukvården

Esofagus- ochventrikelcancerNationell kvalitetsrapport för diagnosår 2011

från Nationella registret för esofagus- och

ventrikelcancer(NREV)

Juni 2013

Regionalt cancercentrum, Norr

Norrlands universitetssjukhus

SE-901 85 UMEA

2 Esofagus-ventrikelcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011

Innehallsforteckning

Innehallsforteckning

1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

1.1 Organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

1.2 Styrgruppen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

1.3 Stodteam . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

2 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

2.1 Incidens och geografisk distribution . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

3 Etiologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

4 Prognos . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

5 Process- och resultatmatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

6 Redovisade resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

6.1 Inrapportering och grad av tackning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

6.2 Multidisciplinar terapikonferens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

6.3 Ledtider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

6.4 Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

6.5 Komplikationer och postoperativ vardtid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

6.6 Overlevnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

6.7 Livskvalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62

Figurer

Tabeller

1 Tackningsgrad for livskvalitetsformular 2009-2011 per region. . . . . . . . . . . . . . 15

2 Tackningsgrad for livskvalitetsformular per diagnosar. . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

3 Typ av planerad palliativ behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

4 Typ av genomford palliativ behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

5 Komplikationer uppdelade pa rokvanor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

6 Kirurgiska komplikationer inom 30 dagar efter huvudoperation . . . . . . . . . . . . 45

7 Typ av kirurgiska komplikationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

8 Allmanna komplikationer inom 30 dagar efter huvudoperation . . . . . . . . . . . . . 47

9 Typ av allmanna komplikationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

A Esofagus - Inkomna formular per region och ar. EORTC QLQ-C30 avser livskvali-

tetsformular gallande halsa och EORTC QLQ-C25 avser livskvalitetsformular gallande

symptom. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

B Ventrikel - Inkomna formular per region och ar. EORTC QLQ-C30 avser livskvali-

tetsformular gallande halsa och EORTC QLQ-C25 avser livskvalitetsformular gallande

symptom. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

C Formular 1 - kliniker som under ett ar har samre an 70% tackningsgrad och som

representerar minst sex diagnoser i cancerregistret. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

Figurer

1 Esofagus - Aldersstandardiserad incidens/100 000 i Sverige 1970-2011 . . . . . . . . 8

2 Esofagus per kon och tumortyp, man i blatt och kvinnor i rott. Aldersstandardiserad

incidens/100 000 i Sverige 1970-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

3 Ventrikel - Aldersstandardiserad incidens/100 000 i Sverige 1970-2011. All ventrikel-

cancer, oavsett tumortyp. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

4 Aldersfordelning i procent . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

5 Fordelning av tumorens sublokalisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

6 Formular 1 - tackningsgrader for Sverige uppdelat pa diagnosar. Esofaguscancer re-

presenteras har av ICDO3 som borjar med C15 och ventrikelcancer av alla som borjar

med C16. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

7 Formular 1 - tackningsgrader uppdelat pa region och diagnosar. Esofaguscancer re-

presenteras har av ICDO3 som borjar med C15 och ventrikelcancer av alla som borjar

med C16. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

8 Terapibeslut taget vid multidisciplinar konferens uppdelat pa region, 2006-2011. . . . 17

9 Terapibeslut taget vid multidisciplinar konferens uppdelat pa diagnosar. . . . . . . . 18

10 Esofaguscancer - Kumulativ tid fran diagnos(pad) till behandlingsbeslut. . . . . . . . 19

11 Ventrikelcancer - Kumulativ tid fran diagnos(pad) till behandlingsbeslut. . . . . . . . 20

12 Boxplot - tid fran diagnos(pad) till behandlingsbeslut per diagnosar. . . . . . . . . . 21

13 Antal esofagusresektioner i genomsnitt per ar uppdelat pa klinik . . . . . . . . . . . 22

14 Antal esofagusresektioner uppdelat pa klinik for senaste aret, 2011 . . . . . . . . . . 23

15 Antal i genomsnitt ventrikelresektioner per ar uppdelat pa klinik . . . . . . . . . . . 24

16 Antal ventrikelresektioner uppdelat pa klinik for senaste aret, 2011 . . . . . . . . . . 25

17 Antal kliniker som utfor resektion uppdelat pa diagnosar(pad). . . . . . . . . . . . . 26

18 Antal kliniker som utfor resektion uppdelat pa region och diagnosar(pad) . . . . . . 27

19 Andel patienter som resekerades uppdelat pa region. . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

20 Andel patienter som resekerades av alla patienter, per ar . . . . . . . . . . . . . . . 29

21 Andel patienter som resekerades av alla patienter som planerades for kurativ resektion,

uppdelat pa region. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30


Figurer

22 Andel patienter som resekerades av alla patienter som planerades for kurativ resektion,

per ar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

23 Operatorens bedomning av tumorresektionen uppdelat pa region, 2006-2011. . . . . 32

24 Operatorens bedomning av tumorresektionen uppdelat pa diagnosar(pad). . . . . . . 33

25 Andel radikalt resekerade patienter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

26 Fordelning av totalt antal undersokta lymfkortlar av patolog per diagnos. Hals, thorax

eller buk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

27 Esofagus - Boxplot respektive kumulativt antal undersokta lymfkortlar av patolog,

2006-2011. Totalt i hals, thorax eller buk per region. Minimum en lymfkortel for att

inga i figurerna. Boxen i boxplotten innefattar mittersta 50% av antalet lymfkortlar,

vertikala linjerna 90% och linjen inom boxen representerar medianantalet. . . . . . . 36

28 Ventrikel - Boxplot respektive kumulativt antal undersokta lymfkortlar av patolog,

2006-2011. Totalt i hals, thorax eller buk. Minimum en lymfkortel for att inga i figu-

rerna. Boxen i boxplotten innefattar mittersta 50% av antalet lymfkortlar, vertikala

linjerna 90% och linjen inom boxen representerar medianantalen. . . . . . . . . . . 37

29 Boxplot - Antal undersokta lymfkortlar av patolog i hals, thorax eller buk per diagnosar. 38

30 Andel diagnoser per stadium i Sverige enligt TNM6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

31 Esofagus - Andel diagnoserper stadium enligt TNM6 per region . . . . . . . . . . . . 40

32 Ventrikel - Andel diagnoserper stadium enligt TNM6 per region . . . . . . . . . . . 41

33 Esofaguscancer - Kumulativ tid fran operation till utskrivning efter operation. . . . . 48

34 Ventrikelcancer - Kumulativ tid fran operation till utskrivning efter operation. . . . . 49

35 Boxplot, kumulativ tid fran operation till utskrivning efter operation. . . . . . . . . . 50

36 Andel doda inom 90 dagar fran operationsdatum per region . . . . . . . . . . . . . . 51

37 Andel doda inom 90 dagar fran operationsdatum per diagnosar . . . . . . . . . . . . 52

38 Overlevnad fran operationsdatum. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

39 Esofagus - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa region . . . . . . . . . . . 54

40 Esofagus - Overlevnad fran operationsdatum for Esofagus uppdelat pa tumorstadium 55

41 Esofagus - Overlevnad fran operationsdatum for Esofagus uppdelat pa alder . . . . . 56

42 Esofagus - Overlevnad fran operationsdatum for Esofagus uppdelat pa kon . . . . . 57

43 Ventrikel - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa region . . . . . . . . . . . 58

44 Ventrikel - Overlevnad fran operationsdatum for Ventrikel uppdelat pa tumorstadium 59

45 Ventrikel - Overlevnad fran operationsdatum for Ventrikel uppdelat pa alder . . . . . 60

46 Ventrikel - Overlevnad fran operationsdatum for Ventrikel uppdelat pa kon . . . . . 61

47 Andel patienter EORTC QLQ-C30dar patienterna svarat antingen ”en hel del” eller

”mycket” pa minst en av fragorna, 2009-2011. Det finns 28 fragor och alternativen

ar: ”inte alls, lite, en hel del eller mycket”. En hel del eller mycket representerar dalig

funktionell formaga. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63

48 Andel patienter EORTC QLQ-OG25dar patienterna svarat antingen ”en hel del” eller

”mycket”pa minst en av fragorna, 2009-2011. Det finns 25 fragor och alternativen ar:

”inte alls, lite, en hel del eller mycket”. En hel del eller mycket representerar negativa

symtom. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

49 Andel patienter EORTC QLQ-C30dar patienterna svarat fyra eller samre pa minst en

fraga, 2009-2011. Det finns tva fragor som ar kodade ett till sju dar 1 ar ”mycket

daligt” och sju ar ”utmarkt”. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

1 Inledning

1 Inledning

Svensk forening for ovre abdominell ki-

rurgi, SFOAK, beslot for nagra ar sedan att

sla samman foreningens davarande tva regis-

ter for esofagus- och ventrikelcancer SECC

respektive SWEGIR registren till ett gemen-

samt kvalitetsregister. Resultatet av denna

sammanslagning har blivit Nationellt kva-

litetsregister for esofagus och ventrikelcan-

cer (NREV). Registret oppnades 1 janua-

ri 2006 for inrapportering och startade med

inrapportering pa pappersformular. En web-

baserad inrapportering via INCA portalen

(www.incanet.se) startade i maj 2007. Via

denna portal presenteras aven registrets styr-

grupp, policydokument och vissa praktiska

manualer finns att ladda ned. Varje inrappor-

terande enhet kan fran och med januari 2009

via denna portal granska den egna enhetens

data och ladda ned alla egna inrapporterade

data som validerats pa onkologiskt centrum.

Sedan nagot decennium tillbaka har man i

vastvarden noterad en pataglig okning av in-

cidensen av adenocarcinom i gastroesofagea-

la overgangen (cardia), medan man noterat

en minskning av incidensen av ovrig ventri-

kelcancer samt av skivepitelcancer i matstru-

pen. Denna trend ses aven i vart land (Figur 2

och 3). Samtidigt har den terapeutiska arse-

nalen for behandling av dessa tumorer bred-

dats avsevart och omfattas nu av resektionski-

rugi, onkologisk och endoskopisk behandling.

En stor del av patienterna som drabbas av

tumorer i esofagus eller ventrikel kan enbart

erbjudas palliativ behandling. Kunskapen om

denna behandlingsform ar inte lika valdoku-

menterad i offentliga register som exempelvis

resektionskirurgi.

Med anledning av den dynamik som fore-

ligger bade betraffande tumorpanoramats for-

andring och nya behandlingsformer bade for

kurativt och palliativt syftande behandling

har registrets styrgrupp satt som ett viktigt

mal att kunna beskriva och utvardera denna

behandling, samt att kunna foresla forbatt-

ringar i varden av dessa patienter. Andra mal

ar att facilitera forskning och utveckling, stu-

dera halsoekonomi och patientupplevd livs-

kvalitet.

Nedan presenteras data fran 2006-2011 ars

inrappportering som bygger pa de tre formu-

lar som registret baseras pa, samt fran mat-

chade data fran cancerregistret och befolk-

ningsregistret. Styrgruppen har fran och med

denna rapport valt att inkludera cardiacancer

typ I och II under esofaguscancer och cardia

typ III under ventrikelcancer. For att forbatt-

ra jamforbarheten over tid har alla diagno-

ser som representerar lymfom, SARKOM(ink

GIST), carcinoider, neuroendokrina tumorer

och malignt melanom exkluderats fran analy-

serna for samtliga ar. Dessa tumorformer rap-

porteras i andra kvalitetsregister. I denna ars-

rapport presenteras ocksa data fran Quality

of Life formularen for diagnosaren 2009 och

2011. Vi har valt att i denna rapport berak-

na tumorstadium enligt Union Internationale

Contre le Cancer (UICC)TNM klassifikations-

system version 6.

1.1 Organisation

Styrgruppen for Nationellt kvalitetsregister

for Esofagus och Ventrikelcancer (NREV)

har sedan start tillsatts av initiativtaga-

ren Svensk Forening for Ovre Abdominell

Kirurgi (SFOAK), samt av Gastrointesti-

nal Onkologisk Forening (GOF). Registret

har sedan start och varje ar fatt stads-

medel for driften. Det finns ett policydo-

kument for registret som styr verksamhe-

ten och som finns pa registrets hemsida:

http://www.cancercentrum.se/sv/INCA/

kvalitetsregister/esofagusventrikel/

dokument/ NREV’s styrgrupp har under 2011

och 2012 tagit fram ett nationellt vardpro-

gram for diagnoserna Esofagus och Ventrikel-

cancer. Det ar styrgruppens mal att efterfolj-

samheten till vardprogrammet ska speglas i

framtida arsrapporter.

1.2 Styrgruppen

Styrgruppen for NREV har en bred forank-

ring inom professionen. Gruppen innehaller

representanter for kirurgi pa lans-, landels-,

och samtliga regioners universitetssjukhus.

Det finns aven tva onkologrepresentanter, en

patolog, en sjukskoterska och tva representan-

ter fran Regionalt Cancercentrum i styrgrup-


http://www.cancercentrum.se/sv/INCA/kvalitetsregister/esofagusventrikel/dokument/



1.3 Stodteam

pen. Forutom ordforande och registerhallare

finns en FoU ansvarig. Gruppens medlem-

mar representerar forutom fackkunskap in-

om medicin och omvardnad, kunnande inom

epidemiologi, statistik och IT. Den aktuel-

la styrgruppens sammansattning finns pa:



styrgrupp/

1.3 Stodteam

Registret ar byggt pa INCA plattformen.

Drift och support skots av Regionalt Can-

cercentrum Norr i Umea. En nationell koor-

dinator ansvarar overgripande for formular-

hanteringen, men varje region har monito-

rer som validerar inrapporterade data innan

dessa laggs in i den nationella databasen.

Till styrgruppen finns pa Regionalt Cancer-

centrum Norr registerkonstruktor och sta-

tistiker. Stodteamet presenteras narmre pa:



Support/

2 Bakgrund

2.1 Incidens och geografisk distribution

Esofaguscancer ar den attonde vanligast can-

cerformen, knappt en halv miljon patienter

drabbades i varlden aret 2008 [1]. I Sverige

har den totala incidensen for all esofaguscan-

cer varit stabil sedan 70-talet, Figur 1. Glo-

balt sett dominerar skivepitelcancer omfat-

tande over 90% av all esofaguscancer [2]. I fle-

ra vastlander har rapporterats en stabil eller

sjunkande incidens for den histologiska typen

skivepitelcancer i esofagus under de senaste

decennierna medan en dramatiskt okande in-

cidens for adenocarcinom i esofagus skett un-

der samma tidsperiod [3,4]. Figur 2 visar inci-

densen for man respektive kvinnor for skivepi-

telcancer och adenocarcinom i esofagus i Sve-

rige mellan aren 1970 och 2011. Sedan mitten

pa 2000-talet drabbas fler personer av ade-

nocarcinom i esofagus an av skivepitelcancer

i Sverige. Ventrikelcancer, som till over 95%

domineras av den histologiska subtypen ade-

nocarcinom, var lange den vanligaste cancer-

formen i varlden. Under de senaste decennier-

na har en stadigt minskande incidens globalt

lett till att ventrikelcancer nu ar den fjarde

vanligast cancerformen med knappt en miljon

nya personer som drabbas arligen [1]. Figur 3

visar en tydligt sjunkande incidens for vent-

rikelcancer i Sverige mellan 1970 och 2011.

Alders- och konsfordelningen samt lokalisatio-

nen av esofagus- och ventrikelcancer redovisas

i Figur 4 respektive 5.

http://www.cancercentrum.se/sv/INCA/kvalitetsregister/esofagusventrikel/styrgrupp/



http://www.cancercentrum.se/sv/INCA/kvalitetsregister/esofagusventrikel/Support/



2 Bakgrund

Ant

al/1

00 0

00

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

0

2

4

6

8

Män

Kvinnor

Figur 1. Esofagus - Aldersstandardiserad incidens/100 000 i Sverige 1970-2011. All esofaguscancer,

oavsett tumortyp.

Ant

al/1

00 0

00

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

0

2

4

6AdenocarcinomSkivepitelcancerOdifferentierad cancer

Figur 2. Esofagus per kon och tumortyp, man i blatt och kvinnor i rott. Aldersstandardiserad inci-

dens/100 000 i Sverige 1970-2011.


2.1 Incidens och geografisk distribution

Ant

al/1

00 0

00

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Män

Kvinnor

Figur 3. Ventrikel - Aldersstandardiserad incidens/100 000 i Sverige 1970-2011. All ventrikelcancer,

oavsett tumortyp.

2 Bakgrund

Åld

er

Män

30 20 10 0 10 20 30

Kvinnor

20253035404550556065707580859095

100105

Esofagus

Män

30 20 10 0 10 20 30

Kvinnor

20253035404550556065707580859095

100105

Ventrikel

Figur 4. Esofagus och Ventrikelcancer Aldersfordelning i procent, 2006-2011. Alder vid biopsi.


Cervikala esofagus, 2%Övre 1/3, 5%

Mellersta 1/3, 12%

Nedre 1/3, 44%

Malign tumör med övergripande växt, 2%

Matstrupen UNS, 6%

Cardia Typ I,II eller X, 30%

Esofagus

Cardia Typ III, 7%

Fundus , 6%

Corpus , 26%

Antrum , 23%

Pylorus , 7%

Curvatura minor UNS, 5%

Curvatura major UNS, 3%

Malign tumör med övergripande växt, 7%

Magsäck UNS, 16%

Ventrikel

Figur 5. Fordelning av tumorens sublokalisation enligt formular 1, 2006-2011.

3 Etiologi

Liksom vid de flesta andra cancerformer ar

orsaken att drabbas av esofagus- eller ventri-

kelcancer multifaktoriell, och risken okar ge-

nerellt med alder. Miljofaktorer som rokning,

lag socioekonomiskt status och lagt intag av

frukt och gronsaker har storre betydelse an ge-

netiska faktorer och bidrar alla till utveckling

av dessa tumorformer. Det finns robusta data

for att rokning och alkohol ar starkt bidragan-

de till att utveckla skivepitelcancer i esofagus,

sarskilt i kombination [5,6]. Andra mer ovanli-

ga riskfaktorer for skivepitelcancer ar akalasi,

heta drycker, lutskada och familjara kluster.

De flesta adenocarcinom i esofagus uppstar i

ett metaplastiskt omvandlat skivepitel i nedre

delen av esofagus benamnt Barretts esofagus.

Gastroesofageal reflux har etablerats som den

dominerande risk faktorn inte bara for Bar-

retts esofagus men ocksa for adenocarcinom

i esofagus [7–9]. Andra riskfaktorer for ade-

nocarcinom i esofagus ar overvikt [5], sarskilt

abdominell, och rokning [10, 11], medan ett

skyddande samband har noterats for Helico-

bacter pylori (H. pylori) infektion [12,13] och

intag av frukt och gronsaker. En av de vik-

tigaste riskfaktorerna for att utveckla ventri-

kelcancer ar H. pylori infektion, som genererar

en mer an dubblerad risk och klassificerades

1994 som klass 1 carcinogen av International

Agency for Research on Cancer (IARC). Rok-

ning och lagt intag av frukt och gronsaker

ar andra etablerade men mattliga riskfakto-

5 Process- och resultatmatt

rer for ventrikelcancer. Familjar forekomst av

ventrikelcancer ses i cirka 10% av fallen. Ge-

netiken ar ofullstandigt kand, men det finns

beskrivet mutationer i E-cadheringenen och

det forekommer okad risk i familjer med here-

ditar non-polypos cancer coli (HNPCC) samt

Peutz-Jeghers syndrom.

Cancer i cardia klassificeras vanligen som

ventrikelcancer, men efterliknar adenocarci-

nom i esofagus vad galler etiologiska fakto-

rer [5, 8–10].

Samtliga av tumorerna i esofagus och vent-

rikel bar en manlig dominans som for skivepi-

telcancer kan forklaras av skillnader i expone-

ring for kanda riskfaktorer, men for adenocar-

cinom i esofagus och ventrikel ar konsskillna-

den till stora delar oforklarad.

4 Prognos

Langtidsprognosen vid esofagus- och vent-

rikelcancer ar starkt beroende av patientens

alder, ovriga sjukdomar, tumorstadium, tu-

morlokalisation och typ av behandling. Ge-

nerellt sett ar prognosen dalig dar esofagus-

och ventrikelcancer ar den sjunde respektive

nast vanligaste orsaken till cancerdod i varl-

den [14].

For gruppen som drabbas av esofaguscan-

cer i Sverige har prognosen forbattrats nagot

over tid, men bara cirka 10% lever mer an

5 ar efter diagnos [15]. Av de som genomgar

kurativt syftande resektion av esofagus over-

lever 30-35%, en siffra som forbattrats avse-

vart de senaste decennierna, med stadiespe-

cifik 5-arsoverlevnad pa 71%, 32% och 11%

for stadium 0-I, II respektive III [16]. Pa se-

nare ar har flera studier rapporterat att sjuk-

hus med hog arlig volym av esofagusresektion

for cancer har lagre postoperativ morbiditet

och mortalitet an de sjukhus med lagre ar-

lig volym [17–19]. Overlevnaden for patienter

med ventrikelcancer varierar starkt mellan oli-

ka lander, exempelvis mellan Japan och Euro-

pa, men ocksa mellan europeiska lander. Det

beror sannolikt pa skillnader i patientpopula-

tion, tumorspecifika faktorer som stadium och

lokalisation samt typ av behandling. Overlag

lever 20-25% av patienterna i Sverige mer an

5 ar efter diagnos [20] I populationsbaserade

material fran Europa opereras mindre an 50%

med kurativt syfte varav 28-42% lever efter 5

ar [21].

5 Process- och resultatmatt

Socialstyrelsens har av regeringen fatt

uppdraget att utarbeta nationella kvalitets-

indikatorer som ska spegla olika aspekter av

kvalitet inom halso- och sjukvarden. Indika-

torerna ska vara tydliga, palitliga, matbara,

accepterade och mojliga att registrera konti-

nuerligt i ledningssystem sasom register och

andra datakallor. Uppdraget ska genomforas

i samrad med Sveriges Kommuner och Lands-

ting. Den goda halso- och sjukvarden utmarks

av att den ar kunskapsbaserad och andamals-

enlig, saker, patient- och brukarfokuserad, ef-

fektiv, jamlik och formedlad i rimlig tid. Kva-

litetsindikatorer inom cancersjukvarden kan

identifiera forhallanden som bor studeras nar-

mare nar det galler orsakssamband och moj-

ligheter till forbattring. Kvalitetsindikatorer-

na ar ocksa avsedda for:

� Larande

� Kvalitetsforbattring

� Verksamhetsutveckling

� Redovisning och uppfoljning pa olika ni-

vaer

� Styrning

� Underlag for avtal och ersattning

� Informerade val av vard- och omsorgsle-

verantor.

De overgripande kvalitetsindikatorer framtag-

na av SoS, SKL och landstingen for allman

cancersjukvard ar:

1. Tackningsgrad i nationellt kvalitetsregister


med tillhorande regionalt/nationellt vardpro-

gram.

2. Multidisciplinar bedomning i enlighet med

faststallda vardprogram.

3. Ledtider.

4. Overlevnad och dodlighet.

5. Anvandning av NRS skala (Numeric Ra-

ting Scale, 0-10) for skattning av smarta i det

palliativa skedet. Parametern finns annu inte

i NREV.

6. Registrering av dodsfall i Svenska palli-

ativregistret. Parametern finns annu inte i

NREV, men ett samarbete med svenskt pal-

liativvardsregister har startats.

7. Ordination av opioid parenteralt vid behov

mot smarta till patient i livets slutskede. Pa-

rametern finns annu inte i NREV.

8. Tillgang till kontaktsjukskoters-

ka/motsvarande med tydligt definierat upp-

drag och koordinerande funktion inom respek-

tive verksamhet. Parametern finns annu inte

i NREV.

Socialstyrelsen har hittills ej berort resul-

tatorienterade kvalitetsindikatorer sasom ki-

rurgens (teamets) kompetens, sjukhusvoly-

mer eller standardiserat omhandertagande

av operationspreparat. I den internationel-

la litteraturen hanvisas det ofta till att des-

sa indikatorer paverkar patientens prognos.

NREV har unika forutsattningar att pa po-

pulationsbasis svara pa om dessa indikato-

rer ar relevanta i svensk vard av patienter

med esofagus-ventrikelcancer. Det forutsatter

dock att registreringsgraden ar fortsatt hog

inom esofaguscancer, och att den forbattras

for ventrikelcancer. En av de viktigaste kun-

skaperna fran registerutdragen ar den langa

vantetiden fran biopsi till behandlingsbeslut.

Det finns vissa tolkningsproblem kring hur

registreringen av dessa datum ska goras, men

enheter som noterar att patienter far vanta

langre an de rekommenderade 14 dagarna till

behandlingsbeslut, bor bedoma om rutinerna

kan forbattras. Pa sikt kan NREV-registrering

anvandas for att identifiera problem i pati-

entens vardkedja. En tankbar atgard ar att

inratta kontaktsjukskoterska och/eller koordi-

natorer for att optimera kommunikation inom

och mellan enheter/sjukhus som handlagger

patienter med cancer i esofagus eller ventrikel.

Vi har i denna arsrapport valt att presen-

tera foljande resultatmatt:

� Grad av tackning

� Multidisciplinar bedomning

� Ledtider

� Behandling

� Komplikationer

� Overlevnad

� Livskvalitet

6 Redovisade resultat

6.1 Inrapportering och grad av tackning

Tackningskontrollen bygger pa kontroll av re-

gisterdata gentemot data som rapporterats in

till cancerregistret. Uttag av data fran respek-

tive region gjordes i Mars 2013. Pga den efter-

slapning som sker i inrapporteringen kan man

sallan berakna tackningsgraden forran ca ett

ar efter behandling.

Registret anvander tre formular for inrap-

portering: Formular 1 speglar utredningspro-

cessen fram till och med behandlingsbeslut.

Formular 2 speglar tumorbehandlingen. Ini-

tialt har registret kraftsamlat kring variab-

ler som studerar resektionskirurgi men aven

i nagon man palliativa ingrepp. Under 2008

tillkom onkologiska behandlingsprinciper till

registret. Formular 3 speglar uppfoljning ef-

ter behandling samt komplikationer till den-

na och utfallet av PAD. Vidare skickas sedan

ar 2009 tva standardiserade livskvalitetsfor-

mular till patienterna som lever ett ar efter

diagnos. Berakning av tackningsgrad gors an-

nu endast for Formular 1 och livskvalitetsfor-

mularen. For antalet inkomna formular per ar

och region var god se Appendix. I Appendix

redovisas ocksa vilka kliniker som under ett ar

alltjamt har samr an 70% tackningsgrad.


Pro

cent

9087

94 9497 96 97 98

96 9792

94 94 94

0

20

40

60

80

100

2006 2007 2008 2009 2010 2011 Totalt

EsofagusVentrikel

Sverige

Figur 6. Formular 1 - tackningsgrader for Sverige uppdelat pa diagnosar. Esofaguscancer representeras

har av ICDO3 som borjar med C15 och ventrikelcancer av alla som borjar med C16.


6.1 Inrapportering och grad av tackning

Pro

cent

1001001001001001001001009810096 97 99100

0

20

40

60

80

100

2006 2008 2010 Totalt

EsofagusVentrikel

Norra

Pro

cent

1001001001001001001001009910096 96 99 99

0

20

40

60

80

100

2006 2008 2010 Totalt

Uppsala

Pro

cent

7260

77 78

98 94 99 97 98 95 94 92 90 85

0

20

40

60

80

100

2006 2008 2010 Totalt

Stockholm

Pro

cent

96 95 96 94 94 97 97 96 97 9883

96 93 96

0

20

40

60

80

100

2006 2008 2010 Totalt

Västra

Pro

cent

7164

95 93 97 96 94 98 98 93 93 94 91 89

0

20

40

60

80

100

2006 2008 2010 Totalt

SydöstraP

roce

nt

9482

9586

9383

93 9486 91 87 84

91 87

0

20

40

60

80

100

2006 2008 2010 Totalt

Södra

Figur 7. Formular 1 - tackningsgrader uppdelat pa region och diagnosar. Esofaguscancer representeras

har av ICDO3 som borjar med C15 och ventrikelcancer av alla som borjar med C16.

Tackningsgrader for livskvatitetsformular

fran diagnosar 2009-2011. Tackningsgrader-

na representerar andelen inkomna och ifyll-

da livskvalitetsformular ett ar efter diagnos-

datum av alla patienter som ar registrerade i

formular 1 och som fortfarande lever efter ett

ar.

Tabell 1. Tackningsgrad for livskvalitetsformular 2009-2011 per re-

gion.

Ej besvarat (%) Besvarat (%) Totalt (%)

Norra 33 (21.7) 119 (78.3) 152 (100.0)

Uppsala 66 (21.0) 249 (79.0) 315 (100.0)

Stockholm 37 (12.7) 254 (87.3) 291 (100.0)

Vastra 78 (29.4) 187 (70.6) 265 (100.0)

Sydostra 29 (17.2) 140 (82.8) 169 (100.0)

Sodra 69 (20.7) 265 (79.3) 334 (100.0)

Totalt 312 (20.4) 1214 (79.6) 1526 (100.0)


Tabell 2. Tackningsgrad for livskvalitetsformular per diagnosar.

Ej besvarat (%) Besvarat (%) Totalt (%)

Esofagus

2009 35 (14.4) 208 (85.6) 243 (100.0)

2010 72 (29.3) 174 (70.7) 246 (100.0)

2011 52 (21.7) 188 (78.3) 240 (100.0)

Totalt 159 (21.8) 570 (78.2) 731 (100.0)

Ventrikel

2009 43 (16.0) 226 (84.0) 269 (100.0)

2010 60 (23.3) 197 (76.7) 257 (100.0)

2011 50 (18.6) 219 (81.4) 269 (100.0)

Totalt 153 (19.2) 642 (80.8) 797 (100.0)


6.2 Multidisciplinar terapikonferens

6.2 Multidisciplinar terapikonferens

Under det senaste decenniet har stravan att

diskutera varje enskilt patientfall tillsammans

med de olika berorda specialistgrenarna bli-

vit en allt starkare malsattning i omhander-

tagandet av de flesta tumorsjukdomar. For

esofagus- och ventrikelcancerpatienter brukar

specialister inom onkologi, kirurgi, radiologi,

och patologi samlas och ga igenom patien-

tens sjukhistoria, diagnos och bildmaterial for

att tillsammans komma fram till basta moj-

liga behandling for en individuella patienten

samt ta stallning om patienten kan erbjudas

delta i nagot forsknings- eller utvecklingspro-

jekt. Det borgar for att patienterna inom regi-

onen erbjuds likvardig, men ocksa individan-

passad behandling. Annu foreligger dock sto-

ra skillnader mellan regioner och mellan olika

tumorgrupper i vilken utstrackning terapibe-

slutet tas multidisciplinart, Figur 8. Trenden

ar dock att andelen okar for bade esofagus-

och ventrikelcancerpatienter, Figur 9.

Norra Uppsala Stockholm Västra Sydöstra Södra Sverige

Pro

cent

50%

60%

74%

64% 67%58%

63%

0102030405060708090

100

Uppgift saknasNejJa

Esofagus


Pro

cent

33%

45%

58%

11%

41%48%

39%

0102030405060708090

100

Uppgift saknasNejJa

Ventrikel

Figur 8. Terapibeslut taget vid multidisciplinar konferens uppdelat pa region, 2006-2011.


Diagnosår

Pro

cent

2006 2007 2008 2009 2010 2011

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100EsofagusVentrikel

Uppgift saknas

Figur 9. Terapibeslut taget vid multidisciplinar konferens uppdelat pa diagnosar.


6.3 Ledtider

6.3 Ledtider

Att strava efter rimliga vantetider ar av hogs-

ta vikt for att minska patientens lidande och

oka sjukvardens flodeseffektivitet av patien-

ter. Socialstyrelsen och SKL har gemensamt

tagit fram viktiga ledtider for cancerpatienter.

Tid fran remissutfardande till forsta besok pa

specialistmottagning och tid fran diagnostisk

atgard och besked om diagnos registreras an-

nu inte i NREV. Patienterna far i allmanhet

vanta ca 20 dagar mellan diagnos och behand-

lingsbeslut, Figur 10 och Figur 11. Vanteti-

derna synes i vissa regioner blivit nagot langre

under de senare aren 2010-2011 jamfort med

hela studieperioden. I Figur 12 presenteras

vantetider mellan diagnos och behandlings-

beslut med spridningsmatt dar det framgar

att vantan kan bli sarskilt lang for vissa pa-

tienter, ofta beroende pa kompletterande ut-

redningar innan behandlingsbeslut kan fattas.

Tiden mellan behandlingsbeslut och terapeu-

tisk atgard kan endast till viss del rapporteras

fran NREV da tidigare har enbart tidpunkten

for operation registrerats. Manga patienter far

dock onkologisk behandling med cytostatika

ensamt eller i kombination med stralning fo-

re operation. Inklusionen av en onkologimodul

inom NREV har nyligen startats varfor dessa

ledtider kommer att kunna rapporteras fram-

over.

Väntetid i dagar

Kum

ulat

iv p

roce

nt

0 20 40 60 80 120

0

20

40

60

80

1002006−2011

NorraUppsalaStockholmVästraSydöstraSödra

Väntetid i dagar

0 20 40 60 80 120

0

20

40

60

80

1002010−2011

Figur 10. Esofaguscancer - Kumulativ tid fran diagnos(pad) till behandlingsbeslut.


Väntetid i dagar

Kum

ulat

iv p

roce

nt

0 20 40 60 80 120

0

20

40

60

80

1002006−2011


Väntetid i dagar

0 20 40 60 80 120

0

20

40

60

80

1002010−2011

Figur 11. Ventrikelcancer - Kumulativ tid fran diagnos(pad) till behandlingsbeslut.


6.3 Ledtider

2006 2008 2010

0

20

40

60

80

100

120A

ntal

dag

ar

2006 2008 2010

0

20

40

60

80

100

120A

ntal

dag

ar

21 22 21 22 22 21

* 34% saknade uppgift om beslut 2006

Esofagus*

2006 2008 2010

0

20

40

60

80

100

120

2006 2008 2010

0

20

40

60

80

100

120

17 17 18.5 18 18 18

* 33.6% saknade uppgift om beslut 2006

Ventrikel*

Figur 12. Boxplot - tid fran diagnos(pad) till behandlingsbeslut per diagnosar. Boxen innefattar mit-

tersta 50% av vardtiderna, vertikala linjerna 90% och linjen inom boxen representerar me-

diantiden.


6.4 Behandling

Behandlingen av esofagus- och ventrikelcan-

cer kan vara kirurgisk resektion eller onkolo-

gisk terapi. Inte sallan ges en kombination av

dessa behandlingar. NREV har fran borjan re-

gistrerat olika detaljer rorande den kirurgiska

behandlingen och sedan 2010 registreras ocksa

parametrar i den onkologiska behandlingen.

Antal arliga resektioner av en viss typ per

sjukhus, det som ofta brukar kallas sjukhusvo-

lym for ingreppet har i flera vetenskapliga stu-

dier visat sig vara en viktig faktor for utfallet.

Sjukhus med hog volym av hogspecialisera-

de kirurgiska ingrepp, daribland esofaguscan-

cerresektion har lagre mortalitet och for-

langd langtidsoverlevnad jamfort med sjuk-

hus med lag volym. Det finns en stor sprid-

ning i sjukhusvolym i Sverige for esofaguscan-

cerresektion, Figur 13, och ventrikelcancer-

resektion, 15. Antalet kliniker som utfor re-

sektion av esofagus- och ventrikelcancer har

dock minskat under perioden 2006-2011, se Fi-

gur 17 och 18, sannolikt som foljd av den cent-

ralisering av hogspecialiserad kirurgisk verk-

samhet som paborjats pa flera hall i Sverige.

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

und

Kar

olin

ska

Uni

vers

itets

sjh

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

inkö

ping

Sah

lgre

nska

Uni

vers

itets

sjh/

SU

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i Ö

rebr

o (U

SÖ

)D

ande

ryds

sju

khus

NU

S N

orrla

nds

Uni

vers

itets

sjuk

hus

Aka

dem

iska

sju

khus

et −

Upp

sala

Sun

derb

y sj

ukhu

sG

ävle

sju

khus

Hel

sing

borg

s la

sare

ttB

leki

nges

jukh

uset

Var

berg

s sj

ukhu

sK

alm

ar la

sare

ttC

entr

alla

sare

ttet i

Väs

terå

sLä

nssj

ukhu

set i

Hal

mst

adÖ

ster

sund

s sj

ukhu

sÖ

rnsk

ölds

viks

sju

khus

Söd

ersj

ukhu

set

Sun

dsva

lls s

jukh

usE

rsta

sju

khus

Cen

tral

sjuk

huse

t i K

arls

tad

Kar

lsko

ga la

sare

ttM

älar

sjuk

huse

tLä

nssj

ukhu

set R

yhov

Väs

terv

iks

sjuk

hus

Hög

land

ssju

khus

et E

ksjö

Näs

sjö

Ljun

gby

lasa

rett

Vis

by la

sare

ttS

kara

borg

s sj

ukhu

s, S

KaS

Hud

iksv

all s

jukh

usFa

lu la

sare

tt

Gen

omsn

ittlig

t ant

al r

esek

tione

r pe

r år

0

4

8

12

16

20

24

28

32

36

40Esofagus

Figur 13. Genomsnittligt antal registrerade esofagusresektioner per ar perioden 2007-2011. Samtliga

resektioner registrerade pa kirurgkliniken undantaget oron-nasa-halskliniken pa Falu lasa-

rett.


6.4 Behandling

Kar

olin

ska

Uni

vers

itets

sjh

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

und

Sah

lgre

nska

Uni

vers

itets

sjh/

SU

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

inkö

ping

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i Ö

rebr

o (U

SÖ

)

NU

S N

orrla

nds

Uni

vers

itets

sjuk

hus

Hel

sing

borg

s la

sare

tt

Sun

derb

y sj

ukhu

s

Aka

dem

iska

sju

khus

et −

Upp

sala

Ble

king

esju

khus

et

Dan

dery

ds s

jukh

us

Öst

ersu

nds

sjuk

hus

Väs

terv

iks

sjuk

hus

Var

berg

s sj

ukhu

s

Örn

sköl

dsvi

ks s

jukh

us

Ant

al r

esek

tione

r

0

4

8

12

16

20

24

28

32

36

40Esofagus

Figur 14. Antal registrerade esofagusresektioner uppdelat pa klinik for senaste aret, 2011.


Kar

olin

ska

Uni

vers

itets

sjh

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

und

Sah

lgre

nska

Uni

vers

itets

sjh/

SU

Sun

derb

y sj

ukhu

sD

ande

ryds

sju

khus

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

inkö

ping

Söd

ersj

ukhu

set

NU

S N

orrla

nds

Uni

vers

itets

sjuk

hus

Hel

sing

borg

s la

sare

ttA

kade

mis

ka s

jukh

uset

− U

ppsa

laC

entr

alsj

ukhu

set i

Kar

lsta

dB

leki

nges

jukh

uset

Kal

mar

lasa

rett

Cen

tral

lasa

rette

t i V

äste

rås

Var

berg

s sj

ukhu

sU

nive

rsite

tssj

ukhu

set i

Öre

bro

(US

Ö)

Ers

ta s

jukh

usFa

lu la

sare

ttM

älar

sjuk

huse

tC

entr

alsj

ukhu

set i

Kris

tians

tad

Söd

ra Ä

lvsb

orgs

sju

khus

Öst

ersu

nds

sjuk

hus

Gäv

le s

jukh

usLä

nssj

ukhu

set R

yhov

Väx

jö la

sare

ttS

unds

valls

sju

khus

Läns

sjuk

huse

t i H

alm

stad

Örn

sköl

dsvi

ks s

jukh

usC

apio

S:t

Gör

ans

sjuk

hus

Väs

terv

iks

sjuk

hus

Hög

land

ssju

khus

et E

ksjö

Näs

sjö

NU

−sj

ukvå

rden

Hud

iksv

all s

jukh

usG

älliv

are

lasa

retta

rett

Ska

rabo

rgs

sjuk

hus,

SK

aSV

ärna

mo

sjuk

hus

Mor

a la

sare

ttS

kelle

fteå

sjuk

hus

Lyck

sele

lasa

retta

rett

Nyk

öpin

gs la

sare

ttLj

ungb

y la

sare

ttK

arls

koga

lasa

rett

Lind

esbe

rgs

lasa

rett

Alin

gsås

lasa

rett

Sol

lefte

å sj

ukhu

sS

öder

tälje

sju

khus

Nor

rtäl

je s

jukh

usA

rvik

a sj

ukhu

sK

iruna

lasa

retta

rett

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t MA

S −

Mal

mö

Kun

gälv

s sj

ukhu

sTo

rsby

sju

khus

Gen

omsn

ittlig

t ant

al r

esek

tione

r pe

r år

0

4

8

12

16

20

24

28

32

36

40Ventrikel

Figur 15. Genomsnittligt antal registrerade ventrikelresektioner per ar under perioden 2007-2011.


6.4 Behandling

Kar

olin

ska

Uni

vers

itets

sjh

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

und

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

inkö

ping

Sah

lgre

nska

Uni

vers

itets

sjh/

SU

NU

S N

orrla

nds

Uni

vers

itets

sjuk

hus

Cen

tral

sjuk

huse

t i K

arls

tad

Aka

dem

iska

sju

khus

et −

Upp

sala

Kal

mar

lasa

rett

Öst

ersu

nds

sjuk

hus

Sun

derb

y sj

ukhu

sC

entr

alsj

ukhu

set i

Kris

tians

tad

Ble

king

esju

khus

etU

nive

rsite

tssj

ukhu

set i

Öre

bro

(US

Ö)

Falu

lasa

rett

Söd

ersj

ukhu

set

Dan

dery

ds s

jukh

usV

äste

rvik

s sj

ukhu

sH

elsi

ngbo

rgs

lasa

rett

Var

berg

s sj

ukhu

sC

entr

alla

sare

ttet i

Väs

terå

sH

ögla

ndss

jukh

uset

Eks

jö N

ässj

öH

udik

sval

l sju

khus

Sun

dsva

lls s

jukh

usE

rsta

sju

khus

Söd

ra Ä

lvsb

orgs

sju

khus

Cap

io S

:t G

öran

s sj

ukhu

sM

älar

sjuk

huse

tLä

nssj

ukhu

set R

yhov

Ljun

gby

lasa

rett

Läns

sjuk

huse

t i H

alm

stad

Kar

lsko

ga la

sare

ttM

ora

lasa

rett

Gäv

le s

jukh

usÖ

rnsk

ölds

viks

sju

khus

Ant

al r

esek

tione

r

0

4

8

12

16

20

24

28

32

36

40Ventrikel

Figur 16. Antal registrerade ventrikelresektioner uppdelat pa klinik for senaste aret, 2011.


2006 2008 2010

Ant

al

0

10

20

30

40

50

60Esofagus

2006 2008 2010

0

10

20

30

40

50

60Ventrikel

Figur 17. Antal kliniker som utfor resektion uppdelat pa diagnosar(pad).


6.4 Behandling

Norra Uppsala Stockholm Västra Sydöstra Södra

Ant

al

0

5

10

15 200620072008200920102011

Esofagus

Norra Uppsala Stockholm Västra Sydöstra Södra

Ant

al

0

5

10

15 200620072008200920102011

Ventrikel

Figur 18. Antal kliniker som utfor resektion uppdelat pa region och diagnosar(pad)


Behandling av esofagus- och ventrikelcan-

cer kan ocksa delas upp i vilken intention be-

handlingen har - kurativt syftande eller palli-

ativ syftande behandling. Alla patienter dar

man fran borjan avser att utfora kirurgisk

kurativt syftande resektion blir inte reseke-

rade, ofta pga att patientens allmanna till-

stand och sjuklighet forsamras under forbe-

handlingen eller for att det skett en progress

av tumoren lokalt eller tillkomst av metas-

taser. Ingen storre skillnad finns mellan re-

gionerna, Figur 21, eller over tid, Figur 22,

gallande resektionsfrekvens. Ett annat viktigt

kvalitetsmatt ar resektabilitet, dvs vilken an-

del patienter som genomgick tumorresektion

av dem som man avsag for kurativt syftan-

de resektion. Vi ser att regionerna har en lik-

vardig resektabilitet, Figur 21 som inte heller

har andrats namnvart med tiden, Figur 22.

I Figur 23 och 24 redovisas fordelningen av

operatorens bedomning om tumorresektionen

var kurativ eller palliativ per region respektive

kalenderar. Bedomningen ar ju ofta subjektiv

och kan till viss del variera over tiden och mel-

lan kirurger, men har i studier korrelerat med

langtidsprognos.


Pro

cent 26%

24%

28%

21%

33%35%

28%

99 199 195 122 121 251 987n=0

10

20

30

40Esofagus


Pro

cent

43%40%

45%

29%

41% 40% 39%

216 305 290 204 167 286 1468n=0

10

20

30

40

50Ventrikel

Figur 19. Andel patienter som resekerades uppdelat pa region, 2006-2011.


6.4 Behandling

Diagnosår

Pro

cent

2006 2007 2008 2009 2010 2011

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

EsofagusVentrikel

Figur 20. Andel patienter som resekerades av alla patienter, per ar.



Pro

cent

87%81% 84%

92%

78%87% 85%

90 180 164 114 107 224 879n =0102030405060708090

100Esofagus


Pro

cent

87% 86%95%

83%88% 85% 87%

193 262 235 163 134 243 1230n =0102030405060708090

100Ventrikel

Figur 21. Andel patienter som resekerades av alla patienter som planerades for kurativ resektion

uppdelat pa region, 2006-2011.


6.4 Behandling

Diagnosår

Pro

cent

2006 2007 2008 2009 2010 2011

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

EsofagusVentrikel

Uppgift saknas

Figur 22. Andel patienter som resekerades av alla patienter som planerades for kurativ resektion, per

ar.



Pro

cent

79%

66%

82% 80%85%

61%

73%

0102030405060708090

100

Uppgift saknasPalliativGränsfallKurativ

Esofagus


Pro

cent 66%

60%

71%

60% 61% 61% 63%

0102030405060708090

100

0102030405060708090

100


Ventrikel

Figur 23. Operatorens bedomning av tumorresektionen uppdelat pa region, 2006-2011.


6.4 Behandling

2006 2007 2008 2009 2010 2011

Pro

cent

37%

73%

84% 81%87% 84%

0102030405060708090

100


Esofagus

2006 2007 2008 2009 2010 2011

Pro

cent

39%

67% 71% 73%

62%

73%

0102030405060708090

100

0102030405060708090

100


Ventrikel

Figur 24. Operatorens bedomning av tumorresektionen uppdelat pa diagnosar(pad).


Att fa bort all makro- och mikroskopiskt

synlig tumorvavnad vid operationen ar av-

gorande for langtidsoverlevnaden och brukar

anges som att tumoren ar radikalt avlagsnad.

Figur 25 visar regionernas andel radikalt av-

lagsnade tumorer. Skillnader mellan regioner

kan bero pa olikheter i hur extensiv kirurgin

varit, men ocksa pa att mer avancerade tu-

morer opereras i vissa regioner eller pa skill-

nader i definition och matning av radikalitet.

Det totala antalet lymfkortlar som tas med

vid resektionen, Figur 26 kan indikera pa hur

extensiv kirurgin varit, men ar ocksa beroen-

de pa hur man hanterar materialet och hur

noga man letar. Figur 27 och 28 pavisar att

det finns regionala skillnader i antalet lymf-

kortlar som tagits med och identifierats vid

resektionen. Framforallt syns skillnaderna for

esofaguscancer. En uppatgaende trend i an-

tal lymfkortlar som undersokts av patolog kan

ses for ventrikelcancer, Figur 29. Tumorstadi-

et for de patienter som genomgatt kirurgisk

resektion klassificeras enligt det internationel-

la TNM klassifikationssystemet och fordelas

enligt Figur 30. Ett antal av tumorerna kan

inte aterfinnas ens med mikroskop efter for-

behandling och anges som TX,NX,MX. Man

kan se regionernas fordelning av tumorstadi-

um i Figur 31 och 32.


Pro

cent

8884 84

77

83

75

94

79

97

84

7982

86

79

95 210 188 311 183 267 99 162 116 160 214 250 895 1360n =0

20

40

60

80

100

EsofagusVentrikel

Figur 25. Andel radikalt resekerade av samtliga resekerade patienter, 2006-2011. Uppgift om mikro-

skopisk radikalitet saknas for 36 diangoser i formular 3.


6.4 Behandling

1 14 29 44 59 74 89

Esofagus

Antal undersökta lymfkörtlar

Ant

al d

iagn

oser

0

10

20

30

40

50

1 14 29 44 59 74 89

Ventrikel

Antal undersökta lymfkörtlar

0

10

20

30

40

50

Figur 26. Fordelning av totalt antal undersokta lymfkortlar av patolog per diagnos fran formular 3,

2006-2011. Hals, thorax eller buk. I figurerna ingar bara diagnoser med minst en undersokt

lymfkortel.


0

20

40

60

80

100

Ant

al u

nder

sökt

a ly

mfk

örtla

r

0

20

40

60

80

100

Ant

al u

nder

sökt

a ly

mfk

örtla

r

0

20

40

60

80

100

89 168 153 93 107 210n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

1216 17

21

10

27

Esofagus


Antal undersökta lymfkörtlar.

Kum

ulat

iv p

roce

nt

1 20 40 60 80

0

20

40

60

80

100

Figur 27. Esofagus - Boxplot respektive kumulativt antal undersokta lymfkortlar av patolog, 2006-

2011. Totalt i hals, thorax eller buk per region. Minimum en lymfkortel for att inga i

figurerna. Boxen i boxplotten innefattar mittersta 50% av antalet lymfkortlar, vertikala

linjerna 90% och linjen inom boxen representerar medianantalet.


6.4 Behandling

0

20

40

60

80

100

Ant

al u

nder

sökt

a ly

mfk

örtla

r

0

20

40

60

80

100

0

20

40

60

80

100

168 242 236 143 142 214n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

12 11

16 1714

20

Ventrikel


Antal undersökta lymfkörtlar.

kum

ulat

iv p

roce

nt

1 20 40 60 80

0

20

40

60

80

100

Figur 28. Ventrikel - Boxplot respektive kumulativt antal undersokta lymfkortlar av patolog, 2006-

2011. Totalt i hals, thorax eller buk. Minimum en lymfkortel for att inga i figurerna. Boxen

i boxplotten innefattar mittersta 50% av antalet lymfkortlar, vertikala linjerna 90% och

linjen inom boxen representerar medianantalen.


2006 2008 2010

0

20

40

60

80A

ntal

dag

ar

2006 2008 2010

0

20

40

60

80A

ntal

dag

ar

0

20

40

60

80

152 141 145 154 115 113n =

1816 17 17

2018

Esofagus

2006 2008 2010

0

20

40

60

80

2006 2008 2010

0

20

40

60

80

0

20

40

60

80

206 221 189 206 163 160n =

12 1315 15

17 18

Ventrikel

Figur 29. Boxplot - Antal undersokta lymfkortlar av patolog i hals, thorax eller buk per diagnosar.

Boxen innefattar mittersta 50% av antalet lymfkortlar, vertikala linjerna 90% och linjen

inom boxen representerar medianantalet.


6.4 Behandling

0 I II III IV X

Pro

cent

5

1114

30

26

9

5

Uppgift saknas

0

5

10

15

20

25

30

48 102 127 279 238 87 50n=

Esofagus

0 I II III IV X

Pro

cent

Uppgift saknas

54

27

17

2119

8

0

5

10

15

20

25

30

75 51 386 242 306 269 113n=

Ventrikel

Figur 30. Andel diagnoser per stadium i Sverige enligt TNM6, 2006-2011. Uppgifterna avser reseke-

rade enligt formular 3. X avser alla diagnoser registrerade med antingen TX, NX eller MX

undantaget nar M-stadium registrerats som M1.


0 I II III IV X

Pro

cent

914

37

31

63

9 13 35 29 6 3n =05

10152025303540

Norra

0 I II III IV X

6 8

17

2724

10 9

11 15 34 54 48 20 17n =05

10152025303540

Uppsala

Uppgift saknas

0 I II III IV X

Pro

cent

7

16 16

27 26

36

13 30 30 50 49 5 11n =05

10152025303540

Stockholm

Uppgift saknas 0 I II III IV X

5

149

3025

611

5 14 9 31 26 6 11n =05

10152025303540

Västra

Uppgift saknas

0 I II III IV X

Pro

cent

8

2117

34

13

52

10 25 20 41 16 6 3n =05

10152025303540

Sydöstra


4 4

9

30 31

19

2

9 9 21 68 70 44 5n =05

10152025303540

Södra

Uppgift saknas

Figur 31. Esofagus - Andel diagnoser per stadium enligt TNM6 per region, 2006-2011. Uppgifterna

avser resekerade enligt formular 3. X avser alla diagnoser registrerade med antingen TX,

NX eller MX undantaget nar M-stadium registrerats som M1.


6.4 Behandling

0 I II III IV X

Pro

cent

2 4

2318

2318

14

4 8 49 38 49 38 31n =05

10152025303540

Norra


63

25

1821

17

10

21 9 84 58 69 57 33n =05

10152025303540

Uppsala

Uppgift saknas

0 I II III IV X

Pro

cent

4 4

29

19 1820

6

11 12 80 53 51 57 16n =05

10152025303540

Stockholm


63

27

14

2124

5

11 5 47 25 37 42 9n =05

10152025303540

Västra

Uppgift saknas

0 I II III IV X

Pro

cent

10

3

32

17 16 17

4

18 6 57 30 28 30 7n =05

10152025303540

Sydöstra


4 4

26

15

27

17

6

10 11 69 38 72 45 17n =05

10152025303540

Södra

Uppgift saknas

Figur 32. Ventrikel - Andel diagnoser per stadium enligt TNM6 per region, 2006-2011. X avser alla di-

agnoser registrerade med antingen TX, NX eller MX undantaget nar M-stadium registrerats

som M1.


Palliativ behandling planerades for 1524

(45%) av patienterna med esofaguscancer och

for 1039 (29%) med ventrikelcancer. Typen av

palliativ behandling som planerades framgar

av Tabell 4.6 och typen av icke resektiv pallia-

tiv behandling som utfordes framgar av Tabell

4.7.

Tabell 3. Typ av planerad palliativ behandling av dia-

gnoser som planerades for palliativ behand-

ling, 2006-2011

n (%)

Esofagus

Resektionskirurgi 33 (2.2)

Stent, PEG, venport eller annan 825 (54.1)

Kemoterapi 573 (37.6)

Radioterapi 451 (29.6)

Radiokemoterapi 138 (9.1)

Ventrikel

Resektionskirurgi 212 (20.4)

Stent, PEG, venport eller annan 341 (32.8)

Kemoterapi 568 (54.7)

Radioterapi 47 (4.5)

Radiokemoterapi 22 (2.1)

*Radiokemoterapi registreras fran och med 2009


6.4 Behandling

Tabell 4. Typ av utford palliativ behandling av diagnoser dar

ingen resektion genomfordes, 2006-2011

n (%)

Esofagus

Explorativ laparotomi 82 (6.5)

Gastroenteroanastomos 1 (0.1)

Gastrostomi vid laparotomi 41 (3.3)

Nutritiv jejunostomi 17 (1.4)

Explorativ thorakotomi 16 (1.3)

Subcutan venport (PAC) 223 (17.8)

Perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG) 211 (16.9)

Laserbehandling/Argonplasmabehandling 20 (1.6)

Stent 646 (51.6)

Annan endoskopisk palliativ terapi 19 (1.5)

Annan 402 (32.1)

Ventrikel

Explorativ laparotomi 207 (23)

Gastroenteroanastomos 136 (15.1)

Gastrostomi vid laparotomi 26 (2.9)

Nutritiv jejunostomi 87 (9.7)

Explorativ thorakotomi 1 (0.1)

Subcutan venport (PAC) 155 (17.2)

Perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG) 25 (2.8)

Laserbehandling/Argonplasmabehandling 7 (0.8)

Stent 150 (16.7)

Annan endoskopisk palliativ terapi 19 (2.1)

Annan 369 (41)


6.5 Komplikationer och postoperativ

vardtid

Resektion av esofaguscancer ar ett av de stor-

re kirurgiska ingrepp som utfors och ar be-

haftat med en relativt hog andel postope-

rativa komplikationer. Totalt under perioden

2006-2011 drabbades 249 av 927 (27%) pa-

tienter som genomgick esofaguscancerresek-

tion av nagon av de pa forhand definierade

komplikationerna inom 30 dagar. Motsvaran-

de siffror for ventrikelcancerresektion var 242

av 1431 (17%). Postoperativa komplikationer

delas vanligen upp i ”kirurgiska” om de anses

ha ett nara samband med det kirurgiska hant-

verket och ”allmanna” for de ovriga. I Tabell 5

och 6 presenteras regionvis antalet och ande-

len respektive typen av postoperativa kompli-

kationer. Vi ser att gruppen rokare/fore detta

rokare i storre utstrackning drabbas av posto-

perativa komplikationer efter esofagusresek-

tion. Lackage i den kirurgiska kopplingen -

anastomosen - ses i 8,4% av fallen efter eso-

faguscancerresektion, medan det ar mer ovan-

ligt (4,4%) efter resektion av ventrikelcancer,

Tabell 6. Antalet och andelen som drabbades

av allmanna komplikationer presenteras i Ta-

bell 7 och typen av komplikation i Tabell 8.

Vanligast forekommande allman komplikation

var allvarlig pneumoni efter bade esofagus-

och ventrikelcancerresektion.

Tabell 5. Komplikationer uppdelade pa rokvanor

Rokare (%) Fd rokare (%) Icke rokare (%) Okant (%) Totalt (%)

Esofagus

Totalt 51 (49.5) 46 (52.3) 53 (42.7) 245 (40.0) 395 (42.6)

Allmanna 30 (29.1) 35 (39.8) 30 (24.2) 147 (24.1) 242 (26.2)

Kirurgiska 36 (35.0) 23 (26.1) 33 (26.6) 157 (25.7) 249 (26.9)

Ventrikel

Totalt 27 (30.3) 22 (23.4) 62 (29.5) 253 (24.4) 364 (25.4)

Allmanna 15 (16.9) 12 (12.8) 35 (16.7) 148 (14.3) 210 (14.7)

Kirurgiska 19 (21.3) 18 (19.1) 44 (20.9) 161 (15.5) 242 (16.9)


6.5 Komplikationer och postoperativ vardtid

Tabell 6. Antal och andel patienter som drabbats

av en eller flera kirurgiska komplikatio-

ner inom 30 dagar efter huvudopera-

tion 2006-2011*. Mojliga komplikatio-

ner listas i efterfoljande tabell.

Antal (%) Totalt Antal

Esofagus

Norra 29 (30.5) 95

Uppsala 48 (24.4) 197

Stockholm 67 (35.8) 187

Vastra 18 (17.6) 102

Sydostra 39 (32.2) 121

Sodra 48 (21.3) 225

Totalt 249 (26.9) 927

Ventrikel

Norra 39 (18.0) 217

Uppsala 57 (17.4) 328

Stockholm 51 (18.3) 278

Vastra 30 (17.3) 173

Sydostra 28 (16.1) 174

Sodra 37 (14.2) 261

Totalt 242 (16.9) 1431

*Uppgift om kirurgisk komplikation saknas for 16

patiener


Tabell 7. Fordelning av komplikationer ef-

ter totalt 927 esofagusresektioner

och 1431 ventrikelresektioner un-

der aren 2006 - 2011

Esofagus

Blodning 21 (2.3)

Anastomosinsufficens 85 (9.2)

Substitutnekros 23 (2.5)

Intraabdominell abscess 11 (1.2)

Intrathorakal abscess 26 (2.8)

Ductus thoracicusskada 28 (3)

Nervus recurrenspares 24 (2.6)

Annan svar komplikation 88 (9.5)

Ventrikel

Blodning 43 (3)

Anastomosinsufficens 61 (4.3)

Substitutnekros 1 (0.1)

Intraabdominell abscess 65 (4.5)

Intrathorakal abscess 4 (0.3)

Ductus thoracicusskada 0 (0)

Nervus recurrenspares 1 (0.1)

Annan svar komplikation 111 (7.8)



Tabell 8. Allmanna komplikationer inom 30

dagar efter huvudoperation 2006-

2011. Mojliga komplikationer listas

i efterfoljande tabell.

Antal (%) Totalt*

Esofagus

Norra 14 (14.7) 95

Uppsala 54 (27.4) 197

Stockholm 63 (33.7) 187

Vastra 23 (22.5) 102

Sydostra 26 (21.7) 120

Sodra 62 (27.8) 223

Totalt 242 (26.2) 924

Ventrikel

Norra 37 (17.1) 217

Uppsala 48 (14.6) 329

Stockholm 37 (13.4) 277

Vastra 20 (11.6) 172

Sydostra 28 (16.1) 174

Sodra 40 (15.3) 262

Totalt 210 (14.7) 1431

*Uppgift om allman komplikation saknas for

19 patiener

Tabell 9. Typ av allmanna komplikationer 2006-2011

Esofagus

Allvarlig pneumoni 75 (8.1)

Sepsis 52 (5.6)

Allvarlig cardiovaskular komplikation 45 (4.9)

Lungemboli 19 (2.1)

Annan svar vardforlangande komplikation 112 (12.1)

Ventrikel

Allvarlig pneumoni 58 (4.1)

Sepsis 49 (3.4)

Allvarlig cardiovaskular komplikation 44 (3.1)

Lungemboli 11 (0.8)

Annan svar vardforlangande komplikation 90 (6.3)


Ett annat matt for att fanga upp kom-

plikationer ar postoperativ vardtid. Det pavi-

sas en del regionala skillnader avseende vard-

tid efter resektion av esofaguscancer, Figur 33

och ventrikelcancer, Figur 34, med median-

vardtider pa cirka 16 respektive 11 dagar, Fi-

gur 35. Det finns dock manga andra skal, ut-

over postoperativa komplikationer, som kan

forklara skillnader i vardtid.

0 20 40 60 80 100

0

20

40

60

80

100

Vårdtid i dagar

Kum

ulat

iv p

roce

nt

2006−2011


0 20 40 60 80 100

0

20

40

60

80

100

Vårdtid i dagar

2010−2011

Figur 33. Esofaguscancer - Kumulativ tid fran operation till utskrivning efter operation.



0 20 40 60 80 100

0

20

40

60

80

100

Vårdtid i dagar

Kum

ulat

iv p

roce

nt

2006−2011


0 20 40 60 80 100

0

20

40

60

80

100

Vårdtid i dagar

2010−2011

Figur 34. Ventrikelcancer - Kumulativ tid fran operation till utskrivning efter operation.


2006 2008 2010

0

20

40

60

80

Ant

al d

agar

2006 2008 2010

0

20

40

60

80

Ant

al d

agar

16 16 16.5 15 16 16

Esofagus

2006 2008 2010

0

20

40

60

80

2006 2008 2010

0

20

40

60

80

1210 11 11 12 11

Ventrikel

Figur 35. Boxplot, kumulativ tid fran operation till utskrivning efter operation. Boxen innefattar mit-

tersta 50% av vardtiderna, vertikala linjerna 90% och linjen inom boxen representerar me-

diantiden.


6.6 Overlevnad

6.6 Overlevnad

Overlevnad kan indelas i kort- eller langtidso-

verlevnad. For korttidsoverlevnad efter kirur-

gi anses postoperativ mortalitet vara det ve-

dertagna mattet dar man tidigare vanligen

anvande tiden inom 30 dagar efter operation

som grans men som man numer oftast forlang-

er tom 90 dagar.

I Figur 36 och 37 presenteras 90-

dagarsmortaliteten fordelat pa regionerna re-

spektive som tidstrend. Skillnader mellan re-

gionerna kan bero pa faktiska skillnader i

det perioperativa omhandertagandet men kan

ocksa bero pa olikheter i klassifikation av tu-

morformer eller skillnader i patientpopulatio-

ner.

Pro

cent

5.25.8

8.2

4.95.9

4

5.7

5 11 16 6 7 10 55Antal döda =0

2

4

6

8

Norra Uppsala Stockholm Västra Sydöstra Södra Totalt

Esofagus

Pro

cent

8.7

9.8

5.8

7.4 7.68.4 8

19 31 17 15 13 24 119Antal döda =0

2

4

6

8

Norra Uppsala Stockholm Västra Sydöstra Södra Totalt

Ventrikel

Figur 36. Andel doda inom 90 dagar fran operationsdatum per region, 2006-2011. Procentsiffror

ovanfor staplarna.


Pro

cent

2006 2007 2008 2009 2010 2011

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

● EsofagusVentrikel

Andel döda inom 90 dagar från operationsdatum

Figur 37. Andel doda inom 90 dagar fran operationsdatum per diagnosar.


6.6 Overlevnad

Langtidsoverlevnad mats vanligen som

minst 3- eller 5-arsoverlevnad. Den allomfat-

tande overlevnaden efter kurativt syftande re-

sektion av esofagus- och ventrikelcancer ar pa-

fallande lika, Figur 38. Endast ca 30% av pa-

tienterna lever efter 5 ar.

Prognosen efter kurativt syftande esofagusre-

sektion ar val kant for att vara dalig. I Fi-

gur 39 kan vi se att det inte foreligger signifi-

kanta skillnader i overlevnad mellan regioner-

na. Som forvantat ar tumorstadium en starkt,

och alder i mindre grad, bidragande faktor for

langtidsoverlevnad, Figur 40 och 41. Nagot

overraskande har kvinnor en betydligt battre

overlevnad an man, Figur 42, vilket kanske

forklaras av andra faktorer som exempelvis

livsstilsfaktorer, tumorstadium och alder.

Vi ser inte heller skillnader mellan regioner

vad galler overlevnaden efter kurativt syftan-

de resektion av ventrikelcancer, Figur 43. Tu-

morstadium och alder har stor betydelse, eme-

dan effekten av kon inte verkar ha nagon be-

tydelse, Figur 44–45.

Överlevnad

Öve

rlevn

ad

0 12 24 36 48 60 72

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

EsofagusVentrikel

MånadAntal patienter at risk: Esofagus: Ventrikel:

928 601 353 209 132 59 11447 919 605 404 249 104 5

Log−rank test, p värde = 0.491

Figur 38. Overlevnad fran operationsdatum, 2006-2011.


Esofagus − Överlevnad per region

Öve

rlevn

ad

0 12 24 36 48 60 72

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0


MånadAntal patienter at risk: NorraUppsalaStockholmVästraSydöstraSödra

92 59 37 19 8 5 0179 118 69 39 26 8 1184 122 73 42 26 16 0121 75 45 32 20 9 0107 67 41 20 13 4 0245 160 88 57 39 17 0


Figur 39. Esofagus - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa region, 2006-2011.


6.6 Overlevnad

Esofagus − Överlevnad per tumörstadium

Öve

rlevn

ad

0 12 24 36 48 60 72

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

IIIIIIIV

MånadAntal patienter at risk: IIIIIIIV

121 99 63 40 24 10 0262 174 108 66 47 18 0229 133 64 33 17 3 083 43 17 8 6 4 0

Log−rank test, p värde = 0

Figur 40. Esofagus - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa tumorstadium, 2006-2011.


Esofagus − Överlevnad per åldersgrupp

Öve

rlevn

ad

0 12 24 36 48 60 72

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

<5050−5960−6970−7980−

MånadAntal patienter at risk: <5050−5960−6970−7980−

54 40 20 14 11 5 0181 125 92 54 37 15 0331 219 120 65 47 21 0249 154 87 55 27 14 149 32 19 14 8 3 0


Figur 41. Esofagus - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa alder, 2006-2011.


6.6 Overlevnad

Esofagus − Överlevnad per kön

Öve

rlevn

ad

0 12 24 36 48 60 72

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

MänKvinnor

MånadAntal patienter at risk: MänKvinnor

677 439 250 148 95 40 1190 133 90 55 36 19 0


Figur 42. Esofagus - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa kon, 2006-2011.


Ventrikel − Överlevnad per region

Öve

rlevn

ad

0 12 24 36 48 60 72

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0


MånadAntal patienter at risk: NorraUppsalaStockholmVästraSydöstraSödra

214 129 91 64 38 14 0309 190 128 85 56 25 2283 190 128 91 48 22 10198 132 83 53 39 19 2166 97 61 40 23 8 0277 181 114 71 45 16 0


Figur 43. Ventrikel - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa region, 2006-2011.


6.6 Overlevnad

Ventrikel − Överlevnad per tumörstadium

Öve

rlevn

ad

0 12 24 36 48 60 72

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

IIIIIIIV

MånadAntal patienter at risk: IIIIIIIV

375 297 235 166 111 42 5235 171 119 69 38 18 0294 157 77 46 22 6 0252 94 28 15 11 3 0


Figur 44. Ventrikel - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa tumorstadium, 2006-2011.


Ventrikel − Överlevnad per åldersgrupp

Öve

rlevn

ad

0 12 24 36 48 60 72

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

<5050−5960−6970−7980−

MånadAntal patienter at risk: <5050−5960−6970−7980−

74 49 30 24 17 6 0175 128 97 72 46 16 1374 255 160 107 66 30 0432 266 184 117 72 35 2297 165 104 65 40 13 2


Figur 45. Ventrikel - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa alder, 2006-2011.


6.6 Overlevnad

Ventrikel − Överlevnad per kön

Öve

rlevn

ad

0 12 24 36 48 60 72

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

MänKvinnor

MånadAntal patienter at risk: MänKvinnor

770 473 327 219 141 68 10586 390 248 166 100 32 4


Figur 46. Ventrikel - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa kon, 2006-2011.


6.7 Livskvalitet

EORTCs HRQL formular har en fyrgradig

skala for svarsalternativen till funktions- och

symtomskalor: [1) inte alls, 2) lite, 3) en hel

del, och 4) mycket]. Den globala livskvalitets-

skalan har en sjugradig skala fran valdigt da-

ligt (1) till utmarkt (7). For att ge en enklare

och mer overskadlig presentation har vi diko-

tomiserat svaren.

Dikotomisering:

� Funktionsskalor: patienter som svarat

minst en gang med 3) en hel del eller

4) mycket i nagon del i en skala kate-

goriseras till dalig funktion i den skalan

annars kategoriseras patienten till god

funktion.

� Symtomskalor: patienter som svarat

minst en gang med 3) en hel del eller

4) mycket i nagon del i en skala katego-

riseras till symtomgivande annars kate-

goriseras patienten till inga eller mindre

symtom.

� Globala skalan: ett svar pa 4 eller mind-

re (samre) till nagon av de tva fragor-

na i skalan kategoriseras till dalig global

livskvalitet annars kategoriseras patien-

ten till god global livskvalitet.

Sa manga som 76% av fallen har dalig

funktionell formaga och 78% har fortfarande

negativa symtom ett ar efter esofaguscancer-

resektion, Figur 47 och 48. Patienterna angav

i 52% av fallen en dalig global livskvalitet, Fi-

gur 49. Motsvarande resultat ett ar efter vent-

rikelcancerresektion ar 67%, 70% och 42%, Fi-

gur 47, 48 och 49.


6.7 Livskvalitet


Pro

cent

0

20

40

60

80

100

6671

7767

75 75 73

n = 32 59 77 30 56 105 359

Esofagus


Pro

cent

0

20

40

60

80

100

6068 68

74

61 6065

n = 55 78 87 35 41 92 388

Ventrikel

Figur 47. Andel patienter EORTC QLQ-C30 dar patienterna svarat antingen ”en hel del”eller ”mycket”

pa minst en av fragorna, 2009-2011. Det finns 28 fragor och alternativen ar: ”inte alls, lite,

en hel del eller mycket”. En hel del eller mycket representerar dalig funktionell formaga.



Pro

cent

0

20

40

60

80

100

62

80 79

60

7784

77

n = 32 59 77 30 56 104 358

Esofagus


Pro

cent

0

20

40

60

80

100

6071 67 69

82

68 69

n = 55 78 87 35 39 92 386

Ventrikel

Figur 48. Andel patienter EORTC QLQ-OG25 dar patienterna svarat antingen ”en hel del”eller ”myc-

ket” pa minst en av fragorna, 2009-2011. Det finns 25 fragor och alternativen ar: ”inte alls,

lite, en hel del eller mycket”. En hel del eller mycket representerar negativa symtom.


6.7 Livskvalitet


Pro

cent

0

20

40

60

80

100

3846

58

43 4249 48

n = 32 59 77 30 55 105 358

Esofagus


Pro

cent

0

20

40

60

80

100

31

45 4434

4147

42

n = 55 78 87 35 41 92 388

Ventrikel

Figur 49. Andel patienter EORTC QLQ-C30 dar patienterna svarat fyra eller samre pa minst en fraga,

2009-2011. Det finns tva fragor som ar kodade ett till sju dar 1 ar ”mycket daligt” och sju

ar ”utmarkt”.


Appendix

Tabell A. Esofagus - Inkomna formular per region och ar. EORTC QLQ-C30 avser livskvalitetsformular

gallande halsa och EORTC QLQ-C25 avser livskvalitetsformular gallande symptom.

Norra Uppsala Stockholm Vastra Sydostra Sodra Sverige

Formular 1

2006 74 119 99 110 49 128 5792007 53 146 86 99 59 113 5562008 70 143 137 88 63 103 6042009 63 147 145 108 71 127 6612010 46 138 121 88 56 125 5742011 71 130 102 102 68 117 590Totalt 377 823 690 595 366 713 3564

Formular 2

2006 43 74 91 57 35 88 3882007 34 89 59 39 59 86 3662008 49 86 97 22 60 74 3882009 45 80 98 33 69 93 4182010 32 79 60 27 56 89 3432011 44 69 61 24 67 74 339Totalt 247 477 466 202 346 504 2242

Formular 3

2006 15 37 39 27 14 53 1852007 13 30 25 20 25 51 1642008 25 43 37 10 26 41 1822009 19 40 37 18 23 31 1682010 10 33 23 14 17 29 1262011 17 26 27 11 18 24 123Totalt 99 209 188 100 123 229 948

EORTC QLQ-C30

2006 0 0 0 0 0 0 02007 0 0 0 0 0 0 02008 0 1 0 0 0 0 12009 14 17 27 0 17 27 1022010 6 13 22 9 15 42 1072011 9 30 26 22 25 31 143Totalt 29 61 75 31 57 100 353

EORTC QLQ-C25

2006 0 0 0 0 0 0 02007 0 0 0 0 0 0 02008 0 1 0 0 0 0 12009 14 17 27 0 17 26 1012010 6 13 22 9 15 42 1072011 9 30 26 22 25 31 143Totalt 29 61 75 31 57 99 352


6.7 Livskvalitet

Tabell B. Ventrikel - Inkomna formular per region och ar. EORTC QLQ-C30 avser livskvalitetsformular

gallande halsa och EORTC QLQ-C25 avser livskvalitetsformular gallande symptom.

Norra Uppsala Stockholm Vastra Sydostra Sodra Sverige

Formular 1

2006 90 150 89 123 57 124 6332007 119 132 112 105 91 123 6822008 89 115 114 126 65 97 6062009 79 127 115 117 63 131 6322010 51 120 110 127 68 122 5982011 79 125 106 116 64 121 611Totalt 507 769 646 714 408 718 3762

Formular 2

2006 49 99 73 74 39 81 4152007 85 90 71 50 87 85 4682008 65 66 78 63 61 61 3942009 47 82 79 53 57 76 3942010 29 85 72 45 65 76 3722011 58 65 64 26 63 56 332Totalt 333 487 437 311 372 435 2375

Formular 3

2006 34 77 41 49 31 49 2812007 58 62 47 30 38 51 2862008 42 44 52 29 31 42 2402009 27 46 61 30 18 48 2302010 18 49 45 17 24 35 1882011 34 44 33 23 32 34 200Totalt 213 322 279 178 174 259 1425

EORTC QLQ-C30

2006 0 0 0 0 0 0 02007 1 0 0 0 0 0 12008 0 0 0 0 0 0 02009 21 23 33 0 13 35 1252010 15 21 27 10 11 35 1192011 21 32 29 24 16 27 149Totalt 58 76 89 34 40 97 394

EORTC QLQ-C25

2006 0 0 0 0 0 0 02007 1 0 0 0 0 0 12008 0 0 0 0 0 0 02009 21 23 33 0 13 35 1252010 15 21 27 10 9 35 1172011 21 32 29 24 16 27 149Totalt 58 76 89 34 38 97 392


Tabell C. Formular 1 - kliniker som under ett ar har samre an 70% tackningsgrad och som representerar

minst sex diagnoser i cancerregistret.

Sjukhus Klinik Diagnosar Saknade Tackningsgrad%

Stockholm CAPIO S:T Gorans sjh Kirurgkliniken 2006 17 (15)

Norrtalje sjukhus Kirurgkliniken 2006 3 (50)

Sodersjukhuset Medicinkliniken 2006 6 (57)

Sodersjukhuset Medicinkliniken 2007 8 (43)

Sodertalje sjukhus Medicinkliniken 2006 5 (17)

KI Huddinge Internmedicin 2007 19 ( 5)

Vastra SkaS/Lidkoping Medicinkliniken 2007 3 (50)

SkaS/Lidkoping Kirurgkliniken 2008 6 ( 0)

SkaS/Skovde Medicinkliniken 2008 5 (17)

SkaS/Skovde Kirurgkliniken 2008 11 (21)



Sydostra Kalmar Kirurg Kirurgkliniken 2006 17 (35)

Linkoping Kirurg Kirurgkliniken 2006 12 (33)

Norrkoping Kirurg Kirurgkliniken 2006 7 (46)



Sodra Karlskrona Kirurgkliniken 2006 21 ( 0)

Malmo Kirurgkliniken 2006 20 (13)


Malmo Kirurgkliniken 2008 21 ( 9)


Uppsala Mora Kirurgkliniken 2011 4 (50)


Referenser

Referenser[1] J. Ferlay, H.R. Shin, F. Bray, D. Forman, C. Mathers, and D.M. Parkin. Estimates of

worldwide burden of cancer in 2008: Globocan 2008. International Journal of Cancer,

127(12):2893–2917, 2010.

[2] P.C. Enzinger and R.J. Mayer. Esophageal cancer. New England Journal of Medicine,

349(23):2241–2252, 2003.

[3] S.S. Devesa, W.J. Blot, and J.F. Fraumeni Jr. Changing patterns in the incidence of esop-

hageal and gastric carcinoma in the united states. Cancer, 83(10):2049–2053, 1998.

[4] MB Cook, WH Chow, and SS Devesa. Oesophageal cancer incidence in the united states by

race, sex, and histologic type, 1977–2005. British journal of cancer, 101(5):855–859, 2009.

[5] T.L. Vaughan, S. Davis, A. Kristal, and D.B. Thomas. Obesity, alcohol, and tobacco as risk

factors for cancers of the esophagus and gastric cardia: adenocarcinoma versus squamous

cell carcinoma. Cancer Epidemiology Biomarkers & Prevention, 4(2):85–92, 1995.

[6] J. Lagergren, R. Bergstrom, A. Lindgren, and O. Nyren. The role of tobacco, snuff and

alcohol use in the aetiology of cancer of the oesophagus and gastric cardia. International

journal of cancer, 85(3):340–346, 2000.

[7] W.H. Chow, W.D. Finkle, J.K. McLaughlin, H. Frankl, H.K. Ziel, and J.F. Fraumeni Jr.

The relation of gastroesophageal reflux disease and its treatment to adenocarcinomas of

the esophagus and gastric cardia. JAMA: the journal of the American Medical Association,

274(6):474–477, 1995.

[8] J. Lagergren, R. Bergstrom, A. Lindgren, and O. Nyren. Symptomatic gastroesophageal

reflux as a risk factor for esophageal adenocarcinoma. New England Journal of Medicine,

340(11):825–831, 1999.

[9] D.C. Farrow, T.L. Vaughan, C. Sweeney, M.D. Gammon, W.H. Chow, H.A. Risch, J.L.

Stanford, P.D. Hansten, S.T. Mayne, J.B. Schoenberg, et al. Gastroesophageal reflux disease,

use of h2 receptor antagonists, and risk of esophageal and gastric cancer. Cancer Causes

and Control, 11(3):231–238, 2000.

[10] M.D. Gammon, H. Ahsan, J.B. Schoenberg, A.B. West, H. Rotterdam, S. Niwa, W.J. Blot,

H.A. Risch, R. Dubrow, S.T. Mayne, et al. Tobacco, alcohol, and socioeconomic status

and adenocarcinomas of the esophagus and gastric cardia. Journal of the National Cancer

Institute, 89(17):1277–1284, 1997.

[11] A.H. Wu, P. Wan, and L. Bernstein. A multiethnic population-based study of smoking,

alcohol and body size and risk of adenocarcinomas of the stomach and esophagus (united

states). Cancer Causes and Control, 12(8):721–732, 2001.

[12] W.H. Chow, M.J. Blaser, W.J. Blot, M.D. Gammon, T.L. Vaughan, H.A. Risch, G.I. Perez-

Perez, J.B. Schoenberg, J.L. Stanford, H. Rotterdam, et al. An inverse relation between

caga+ strains of helicobacter pylori infection and risk of esophageal and gastric cardia

adenocarcinoma. Cancer research, 58(4):588, 1998.

[13] W. Ye, M. Held, J. Lagergren, L. Engstrand, W.J. Blot, J.K. McLaughlin, and O. Nyren.

Helicobacter pylori infection and gastric atrophy: risk of adenocarcinoma and squamous-

cell carcinoma of the esophagus and adenocarcinoma of the gastric cardia. Journal of the

National Cancer Institute, 96(5):388–396, 2004.

[14] D.M. Parkin. Global cancer statistics in the year 2000. The lancet oncology, 2(9):533–543,

2001.

Referenser

[15] M. Sundelof, W. Ye, P.W. Dickman, and J. Lagergren. Improved survival in both histologic

types of oesophageal cancer in sweden. International journal of cancer, 99(5):751–754, 2002.

[16] I. Rouvelas, W. Zeng, M. Lindblad, P. Viklund, W. Ye, and J. Lagergren. Survival after

surgery for oesophageal cancer: a population-based study. The lancet oncology, 6(11):864–

870, 2005.

[17] I. Rouvelas and J. Lagergren. The impact of volume on outcomes after oesophageal cancer

surgery. ANZ journal of surgery, 80(9):634–641, 2010.

[18] M.W.J.M. Wouters, HE Karim-Kos, S. Le Cessie, B.P.L. Wijnhoven, L.P.S. Stassen,

WH Steup, HW Tilanus, and R.A.E.M. Tollenaar. Centralization of esophageal cancer

surgery: does it improve clinical outcome? Annals of surgical oncology, 16(7):1789–1798,

2009.

[19] J.F. Finks, N.H. Osborne, and J.D. Birkmeyer. Trends in hospital volume and operative

mortality for high-risk surgery. New England Journal of Medicine, 364(22):2128–2137, 2011.

[20] M. Sant, C. Allemani, M. Santaquilani, A. Knijn, F. Marchesi, R. Capocaccia, et al.

Eurocare-4. survival of cancer patients diagnosed in 1995-1999. results and commentary.

European Journal of Cancer, 45(6):931–991, 2009.

[21] C. Lepage, M. Sant, A. Verdecchia, D. Forman, J. Esteve, and J. Faivre. Operative morta-

lity after gastric cancer resection and long-term survival differences across europe. British

journal of surgery, 97(2):235–239, 2010.


Documents

Esofagus- och ventrikelcancer - cancercentrum · sammanslagning har blivit Nationellt kva-litetsregister f or esofagus och ventrikelcan-cer (NREV). Registret oppnades 1 janua-ri 2006