Esofagus- och ventrikelcancer - cancercentrum · 3 Etiologi Liksom vid de esta andra cancerformer ar orsaken att drabbas av esofagus- eller ventri-kelcancer multifaktoriell, och risken

Esofagus- ochventrikelcancerNationell kvalitetsrapport för diagnosår 2016 från nationellaregistret för esofagus- och ventrikelcancer(NREV)

augusti 2017

Regionalt cancercentrum, Norr

Norrlands universitetssjukhus

SE-901 85 UMEA

ii Esofagus-ventrikelcancer - Nationell kvalitetsregisterrapport, 2016

Forord

Arets rapport fran Nationellt register foresofagus- och ventriklecancer (NREV) inklu-derar data fran 2007-2016 och bygger pa detre formular som registret baseras pa, livs-kvalitetsformularen samt fran matchade datafran cancerregistret och befolkningsregistret.Vi har ocksa i ar gjort en djupare analys gal-lande eventuella regionala skillnader i overlev-nad efter kurativt syftande behandling. Vida-re presenteras ”Koll pa laget” som ar en ny,INCA-plattformsbaserad online-presentationav egna klinikens resultat i relation till Riket,den egna regionen och overrenskomna malvar-den. I ovrigt presenteras som vanligt resultatper region for tackningsgrad, multidisciplinarkonferens (MDK), ledtider, behandling, kom-plikationer, overlevnad och livskvalitet.

Vi har valt att fokusera redovisningen pade senaste arens resultat for att aterspegla ak-tuella forhallanden varfor manga utfall presen-teras fran 2013-2016 eller endast 2015-2016. Vihar exkluderat data fran registrets forsta ar iredovisningen, dvs 2006, pa grund av att re-gistret detta ar inte bedomts uppna tillrackligt

hog kvalitet. Nytt fran 2016 ars rapport ar attcardiacancer typ I, II ater igen ingar underesofaguscancer och typ III, X under ventrikel-cancer for att det stammer overens med dennya TNM8. For att forbattra jamforbarhetenover tid har alla diagnoser som representerarlymfom, sarkom(ink GIST), carcinoider, neu-roendokrina tumorer och malignt melanom ex-kluderats fran analyserna for samtliga ar. Des-sa tumorformer rapporteras i andra kvalitets-register. I denna arsrapport presenteras ocksadata fran Quality of Life formularen for dia-gnosaren 2013-2015 samt for enkat som ma-ter patienternas upplevelser av cancervarden(PREM).

Juni 2017

For styrgruppen for Nationellakvalitetsregistret for esofagus- ochventrikelcancer

Jan Johansson, registerhallareMats Lindblad, FoU ansvarigOve Bjor, statistiker

iii

Innehall

Innehall

1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

1.1 Organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

1.2 Styrgruppen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

1.3 Stodteam . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

1.4 Forskning och utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

2 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

2.1 Incidens och geografisk distribution . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

3 Etiologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

4 Prognos . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

5 Process- och resultatmatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

6 Redovisade resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

6.1 Inrapportering och grad av tackning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

6.2 Koll pa laget i INCA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

6.3 Multidisciplinar terapikonferens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

6.4 Ledtider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

6.5 Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

6.6 Komplikationer och postoperativ vardtid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

6.7 Overlevnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

6.8 Livskvalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

7 Appendix: Inkomna enkater . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75

iv Esofagus-ventrikelcancer - Nationell kvalitetsregisterrapport, 2016

1. Inledning

1 Inledning

Svensk forening for ovre abdominell ki-

rurgi, SFOAK, beslot for nagra ar sedan att

sla samman foreningens davarande tva regis-

ter for esofagus- och ventrikelcancer SECC

respektive SWEGIR registren till ett gemen-

samt kvalitetsregister. Resultatet av denna

sammanslagning har blivit Nationellt kva-

litetsregister for esofagus och ventrikelcan-

cer (NREV). Registret oppnades 1 janua-

ri 2006 for inrapportering och startade med

inrapportering pa pappersformular. En web-

baserad inrapportering via INCA portalen

(www.incanet.se) startade i maj 2007. Via

denna portal presenteras aven registrets styr-

grupp, policydokument och vissa praktiska

manualer finns att ladda ned. Varje inrappor-

terande enhet kan fran och med januari 2009

via denna portal granska den egna enhetens

data och ladda ned alla egna inrapporterade

data som validerats pa onkologiskt centrum.

Registrets data validerades vetenskapligt i en

studie som publicerades 2016 [1]. Forfattarna

fann hog validitet dar registrets data hade en

fullstandighetsgrad pa 95.5%, med en exakt

overrensstammelse pa 91.1% emedan inrap-

porteringshastigheten slapade med medianti-

der om cirka tre till fyra manader.

Sedan nagra decennier tillbaka har man i

vastvarden noterad en pataglig okning av in-

cidensen av adenocarcinom i gastroesofagea-

la overgangen (cardia), medan man noterat

en minskning av incidensen av ovrig ventrikel-

cancer samt av skivepitelcancer i matstrupen.

Denna trend ses aven i vart land (Figur 2, 3

och 4). Samtidigt har den terapeutiska arse-

nalen for behandling av dessa tumorer bred-

dats avsevart och omfattas nu av resektionski-

rugi, onkologisk och endoskopisk behandling.

En stor del av patienterna som drabbas av

tumorer i esofagus eller ventrikel kan enbart

erbjudas palliativ behandling. Kunskapen om

denna behandlingsform ar inte lika valdoku-

menterad i offentliga register som exempelvis

resektionskirurgi.

Med anledning av den dynamik som fore-

ligger bade betraffande tumorpanoramats for-

andring och nya behandlingsformer bade for

kurativt och palliativt syftande behandling

har registrets styrgrupp satt som ett viktigt

mal att kunna beskriva och utvardera den-

na behandling, samt att kunna foresla for-

battringar i varden av dessa patienter. Andra

mal ar att facilitera forskning och utveckling,

studera halsoekonomi och patientupplevd livs-

kvalitet.

1.1 Organisation

Styrgruppen for Nationellt kvalitetsregister

for Esofagus och Ventrikelcancer (NREV)

har sedan start tillsatts av initiativtaga-

ren Svensk Forening for Ovre Abdominell

Kirurgi (SFOAK), samt av Gastrointesti-

nal Onkologisk Forening (GOF). Regist-

ret har sedan start och varje ar fatt stats-

medel for driften. Det finns ett policydo-

kument for registret som styr verksamhe-

ten och som finns pa registrets hemsida:

http://www.cancercentrum.se/samverkan/

cancerdiagnoser/matstrupe-och-magsack/

kvalitetsregister/dokument/ NREV’s

styrgrupp har under 2011 och 2013 tagit fram

ett nationellt vardprogram for diagnoserna

Esofagus och Ventrikelcancer. Det ar styr-

gruppens mal att efterfoljsamheten till vard-

programmet ska speglas i framtida arsrappor-

ter.

1.2 Styrgruppen

Styrgruppen for NREV har en bred for-

ankring inom professionen. Gruppen inne-

haller representanter for kirurgi pa lans-,

landels-, och samtliga regioners universitets-

sjukhus. Nytt for i ar ar att en patient-

representat ingar i styrgruppen. Det finns

aven tre onkologrepresentanter, en patolog,

tva sjukskoterskor och tva representanter

fran Regionalt Cancercentrum i styrgrup-

pen. Forutom ordforande och registerhalla-

re finns en FoU ansvarig. Gruppens med-

lemmar representerar forutom fackkunskap

inom medicin och omvardnad, kunnande in-

om epidemiologi, statistik och IT. Den aktu-

ella styrgruppens sammansattning finns pa:



kvalitetsregister/registergrupp/

1

http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/matstrupe-och-magsack/kvalitetsregister/dokument/



http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/matstrupe-och-magsack/kvalitetsregister/registergrupp/



Innehall

1.3 Stodteam

Registret ar byggt pa INCA plattformen.

Drift och support skots av Regionalt Can-

cercentrum Norr i Umea. En nationell ko-

ordinator ansvarar overgripande for formu-

larhanteringen, men varje region har moni-

torer som validerar inrapporterade data in-

nan dessa laggs in i den nationella databa-

sen. Till styrgruppen finns pa Regionalt Can-

cercentrum Norr registerkonstruktor och sta-

tistiker. Stodteamet presenteras narmre pa:



kvalitetsregister/support/

1.4 Forskning och utveckling

Data i NREV ligger till grund for en stor och

okande forskningsaktivitet bade inom Sveri-

ge och i samarbete med flera internationella

grupper. Studier som annu publicerats finns i

referenslistan [1–5].

2 Bakgrund

2.1 Incidens och geografisk distribution

Esofaguscancer ar den attonde vanligast can-

cerformen, knappt en halv miljon patienter

drabbades i varlden aret 2012 [6]. I Sverige

har den totala incidensen for all esofaguscan-

cer okat nagot for man men varit stabil for

kvinnor sedan 1970, Figur 1. Globalt sett do-

minerar skivepitelcancer omfattande over 85%

av all esofaguscancer [7]. I flera vastlander har

rapporterats en stabil eller sjunkande incidens

for den histologiska typen skivepitelcancer i

esofagus under de senaste decennierna medan

en dramatiskt okande incidens for adenocar-

cinom i esofagus skett under samma tidsperi-

od [8–10]. Figur 2 och figur 3 visar inciden-

sen for man respektive kvinnor for skivepitel-

cancer och adenocarcinom i esofagus i Sveri-

ge mellan aren 1970 och 2015. Sedan mitten

pa 2000-talet drabbas fler personer av ade-

nocarcinom i esofagus an av skivepitelcancer

i Sverige. Ventrikelcancer, som till over 95%

domineras av adenocarcinom, var lange den

vanligaste cancerformen i varlden. Under de

senaste decennierna har en stadigt minskan-

de incidens globalt lett till att ventrikelcancer

nu ar den femte vanligast cancerformen med

knappt en miljon nya personer som drabbas

arligen [6]. Figur 4 visar en tydligt sjunkande

incidens for ventrikelcancer i Sverige mellan

1970 och 2015. Alders- och konsfordelningen

av esofagus- och ventrikelcancer redovisas i Fi-

gur 5. Fordelningen av lokalisation for tumorer

i esofagus och ventrikel visas i Figur 6.

2 Esofagus-ventrikelcancer - Nationell kvalitetsregisterrapport, 2016

http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/matstrupe-och-magsack/kvalitetsregister/support/



2. Bakgrund

Ant

al/1

00 0

00

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

0

2

4

6

8

10

12

Män

Kvinnor

Figur 1. Esofagus - Aldersstandardiserad incidens/100 000 i Sverige 1970-2015. All esofaguscancer,

oavsett tumortyp. Cardiacancer (ICD10: C160 raknas som esofaguscancer). Kalla: Socialsty-

relsen, statistikdatabasen (2017-03-16). Tillganglig fran: http://www.socialstyrelsen.

se/statistik/statistikdatabas

Ant

al/1

00 0

00

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9AdenocarcinomSkivepitelcancerOdifferentierad cancer

Figur 2. Esofaguscancer for man. Cardiacancer (ICD10: C160 raknas som esofaguscancer) Alders-

standardiserad incidens/100 000 i Sverige 1970-2015 per tumortyp. Kalla: Socialstyrel-

sen, statistikdatabasen (2017-03-16). Tillganglig fran: http://www.socialstyrelsen.se/

statistik/statistikdatabas

3

http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas




Innehall

Ant

al/1

00 0

00

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9AdenocarcinomSkivepitelcancerOdifferentierad cancer

Figur 3. Esofaguscancer for kvinnor. Cardiacancer (ICD10: C160 raknas som esofaguscancer) Al-

dersstandardiserad incidens/100 000 i Sverige 1970-2015 per tumortyp. Kalla: Socialstyrel-

sen, statistikdatabasen (2017-03-16). Tillganglig fran: http://www.socialstyrelsen.se/

statistik/statistikdatabas

Ant

al/1

00 0

00

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Män

Kvinnor

Figur 4. Ventrikelcancer. Cardiacancer (ICD10: C160 ingar inte i ventrikelcancer) Aldersstandardiserad

incidens/100 000 i Sverige 1970-2015. All ventrikelcancer, oavsett tumortyp. Kalla: Socialsty-

relsen, statistikdatabasen (2017-03-16). Tillganglig fran: http://www.socialstyrelsen.

se/statistik/statistikdatabas






2. Bakgrund

Åld

er

Män

30 20 10 0 10 20 30

Kvinnor

20253035404550556065707580859095

100105

Esofagus

Män

30 20 10 0 10 20 30

Kvinnor

15253035404550556065707580859095

100105

Ventrikel

Figur 5. Esofagus och ventrikelcancer aldersfordelning i procent, 2015-2016. alder vid biopsi.

5

Innehall

Cervikala esofagus, 2%

Övre 1/3, 5%

Mellersta 1/3, 13%

Nedre 1/3, 42%

Malign tumör med övergripande växt, 1%

Matstrupen UNS, 13%

Cardia Typ I,II,III eller X, 25%

Esofagus

Fundus , 7%

Corpus , 26%

Antrum , 25%

Pylorus , 8%

Curvatura minor UNS, 5%

Curvatura major UNS, 3%

Malign tumör med övergripande växt, 7%

Magsäck UNS, 20%

Ventrikel

Figur 6. Fordelning av tumorens sublokalisation enligt formular 1, 2015-2016.

3 Etiologi

Liksom vid de flesta andra cancerformer ar

orsaken att drabbas av esofagus- eller ventri-

kelcancer multifaktoriell, och risken okar ge-

nerellt med alder. Miljofaktorer som rokning,

lag socioekonomiskt status och lagt intag av

frukt och gronsaker har storre betydelse an

genetiska faktorer och bidrar alla till utveck-

ling av dessa tumorformer. Det finns robus-

ta data for att rokning och alkohol ar starkt

bidragande till att utveckla skivepitelcancer i

esofagus, sarskilt i kombination [11,12]. Andra

mer ovanliga riskfaktorer for skivepitelcancer

ar akalasi, heta drycker, lutskada och familja-

ra kluster. De flesta adenocarcinom i esofagus

uppstar i ett metaplastiskt omvandlat skive-

pitel i nedre delen av esofagus benamnt Bar-

retts esofagus. Gastroesofageal reflux har eta-

blerats som den dominerande risk faktorn inte

bara for Barretts esofagus men ocksa for ade-

nocarcinom i esofagus [13–15]. Andra riskfak-

torer for adenocarcinom i esofagus ar overvikt

[11], sarskilt abdominell, och rokning [16, 17],

medan ett skyddande samband har noterats

for Helicobacter pylori (H. pylori) infektion

[18, 19] och intag av frukt och gronsaker. En

av de viktigaste riskfaktorerna for att utveck-

la ventrikelcancer ar H. pylori infektion, som

genererar en mer an dubblerad risk och klassi-

ficerades 1994 som klass 1 carcinogen av In-

ternational Agency for Research on Cancer


4. Prognos

(IARC). Rokning och lagt intag av frukt och

gronsaker ar andra etablerade men mattliga

riskfaktorer for ventrikelcancer. Familjar fore-

komst av ventrikelcancer ses i cirka 10% av fal-

len. Genetiken ar ofullstandigt kand, men det

finns beskrivet mutationer i E-cadheringenen

och det forekommer okad risk i familjer med

hereditar non-polypos cancer coli (HNPCC)

samt Peutz-Jeghers syndrom.

Cancer i cardia klassificeras numer som

esofaguscancer och efterliknar adenocarcinom

i esofagus vad galler etiologiska faktorer [11,

14–16].

Samtliga av tumorerna i esofagus och vent-

rikel bar en manlig dominans som for skivepi-

telcancer kan forklaras av skillnader i expone-

ring for kanda riskfaktorer, men for adenocar-

cinom i esofagus och ventrikel ar konsskillna-

den till stora delar oforklarad.

4 Prognos

Langtidsprognosen vid esofagus- och vent-

rikelcancer ar starkt beroende av patientens

alder, ovriga sjukdomar, tumorstadium, tu-

morlokalisation och typ av behandling. Gene-

rellt sett ar prognosen dalig dar esofagus- och

ventrikelcancer ar den sjatte respektive tredje

vanligaste orsaken till cancerdod i varlden [6].

Prognosen har overlag forbattrats nagot

over tid for gruppen som drabbas av esofa-

guscancer. Trots detta lever bara cirka 10 %

mer an 5 ar efter diagnos [20]. Av de som

genomgar kurativt syftande kombinationsbe-

handling med forbehandling med cytostatika

med eller utan stralbehandling foljt av resek-

tion av esofagus overlever upp emot 50 % [21].

Stadiespecifik overlevnad ar 71%, 32% och

11% for stadium 0-I, II respektive III [22].

Pa senare ar har flera studier rapporterat att

sjukhus med hog arlig volym av esofagusresek-

tion for cancer har lagre postoperativ morbi-

ditet och mortalitet an de sjukhus med lag-

re arlig volym [23–25]. Overlevnaden for pati-

enter med ventrikelcancer varierar starkt mel-

lan olika lander, exempelvis mellan Japan och

Europa, men ocksa mellan europeiska lander.

Det beror sannolikt pa skillnader i patientpo-

pulation, tumorspecifika faktorer som stadium

och lokalisation samt typ av behandling. Da-

ta fran NREV visar att overlag lever endast ca

20% av patienterna i Sverige 3 ar efter diagnos,

Figur 41. I populationsbaserade material fran

Europa opereras mindre an 50% med kurativt

syfte varav 28-42% lever efter 5 ar [26].

5 Process- och resultatmatt

Socialstyrelsens har av regeringen fatt upp-

draget att utarbeta nationella kvalitetsindika-

torer som ska spegla olika aspekter av kvali-

tet inom halso- och sjukvarden. Indikatorerna

ska vara tydliga, palitliga, matbara, accepte-

rade och mojliga att registrera kontinuerligt i

ledningssystem sasom register och andra da-

takallor. Uppdraget ska genomforas i samrad

med Sveriges Kommuner och Landsting. Den

goda halso- och sjukvarden utmarks av att den

ar kunskapsbaserad och andamalsenlig, saker,

patient- och brukarfokuserad, effektiv, jamlik

och formedlad i rimlig tid. Kvalitetsindikato-

rer inom cancersjukvarden kan identifiera for-

hallanden som bor studeras narmare nar det

galler orsakssamband och mojligheter till for-

battring. Kvalitetsindikatorerna ar ocksa av-

sedda for:

� Larande

� Kvalitetsforbattring

� Verksamhetsutveckling

� Redovisning och uppfoljning pa olika ni-

vaer

� Styrning

� Underlag for avtal och ersattning

� Informerade val av vard- och omsorgsle-

verantor.

De overgripande kvalitetsindikatorer framtag-

na av SoS, SKL och landstingen for allman

cancersjukvard ar:

1. Tackningsgrad i nationellt kvalitetsregister

7

Innehall

med tillhorande regionalt/nationellt vardpro-

gram.

2. Multidisciplinar bedomning i enlighet med

faststallda vardprogram.

3. Ledtider.

4. Overlevnad och dodlighet.

5. Anvandning av NRS skala (Numeric Ra-

ting Scale, 0-10) for skattning av smarta i det

palliativa skedet. Parametern finns annu inte

i NREV.

6. Registrering av dodsfall i Svenska palli-

ativregistret. Parametern finns annu inte i

NREV, men ett samarbete med svenskt palli-

ativvardsregister har startats.

7. Ordination av opioid parenteralt vid behov

mot smarta till patient i livets slutskede. Pa-

rametern finns annu inte i NREV.

8. Tillgang till kontaktsjukskoters-

ka/motsvarande med tydligt definierat upp-

drag och koordinerande funktion inom respek-

tive verksamhet.

Socialstyrelsen har hittills ej berort resulta-

torienterade kvalitetsindikatorer sasom ki-

rurgens (teamets) kompetens, sjukhusvoly-

mer eller standardiserat omhandertagande

av operationspreparat. I den internationel-

la litteraturen hanvisas det ofta till att des-

sa indikatorer paverkar patientens prognos.

NREV har unika forutsattningar att pa po-

pulationsbasis svara pa om dessa indikato-

rer ar relevanta i svensk vard av patienter

med esofagus-ventrikelcancer. Det forutsatter

dock att registreringsgraden ar fortsatt hog

inom esofaguscancer, och att den forbattras

for ventrikelcancer. En av de viktigaste kun-

skaperna fran registerutdragen ar den langa

vantetiden fran biopsi till behandlingsbeslut.

En overenskommelse mellan Staten och Svens-

ka kommuner och landsting (SKL) 2015-2018

skall gora cancervarden mer jamlik. En del

ar inforandet av Standardiserade vardforlopp

med stort fokus pa forkortade vantetider mel-

lan Valgrundad misstanke om cancer och be-

handling. Under 2015 infordes standardiserat

vardforlopp for esofagus- och ventrikelcancer

som en av fem pilotdiagnoser. Uppgifter fran

NREV kommer att ligga till grund for att folja

inforandet och identifiera problem i vardked-

jan. Lank till den Standardiserade vardplanen:



vardforlopp/ En tankbar atgard ar att in-

ratta kontaktsjukskoterska och/eller koordi-

natorer for att optimera kommunikation inom

och mellan enheter/sjukhus som handlagger

patienter med cancer i esofagus eller ventrikel.

6 Redovisade resultat

6.1 Inrapportering och grad av tackning

Tackningskontrollen bygger pa kontroll av re-

gisterdata gentemot data som rapporterats in

till cancerregistret. Uttag av data fran respek-

tive region gjordes i maj 2017. Vid redovis-

ning av tackningsgrader ingar all cardiacancer

under esofaguscancer da information saknas i

cancerregistret for att kunna dela upp cardi-

acancer i undergrupper. Pa grund av den efter-

slapning som sker i inrapporteringen kan man

forvanta sig en nagot samre tackningsgrad for

det senaste aret.

Registret anvander tre formular for inrap-

portering: Formular 1 speglar utredningspro-

cessen fram till och med behandlingsbeslut.

Formular 2 speglar tumorbehandlingen. Ini-

tialt har registret kraftsamlat kring variabler

som studerar resektionskirurgi men aven i na-

gon man palliativa ingrepp. Under 2008 till-

kom onkologiska behandlingsprinciper till re-

gistret. Formular 3 speglar uppfoljning efter

behandling samt komplikationer till denna och

utfallet av PAD. Vidare skickas sedan ar 2009

tva standardiserade livskvalitetsformular till

patienterna som lever ett ar efter diagnos.

Redovisning av tackningsgrader gors for

Formular 1-3, livskvalitetsformularen samt for

enkat som mater patienternas upplevelser av

cancervarden (PREM) (Figur 7-8, Tabell 1- 2

samt Tabell 3). Totalt under aren 2006- 2016

har 6292 esofaguscancrar och 6939 ventrikel-

cancrar registrerats. Antalet registrerade for-

mular (formular 1-3 samt livskvalitetsformu-

lar) per diagnosgrupp, ar och region redovisas

i Appendix. I Appendix redovisas ocksa vilka

kliniker som under ett ar alltjamt har samre

an 70% tackningsgrad for formular 1 de senas-

te fyra aren.


http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/matstrupe-och-magsack/vardforlopp/



6. Redovisade resultat

Pro

cent

88% 86% 87% 79%

0

20

40

60

80

100

2015 2016

EsofagusVentrikel

Anmälningsblanketten

Pro

cent

88% 89% 88% 83%

0

20

40

60

80

100

2015 2016

Operationsformuläret

Pro

cent

86% 86%69%

78%

0

20

40

60

80

100

2015 2016

Vårddata− och komplikationsformuläret

Figur 7. Sverige: Tackningsgrader for formularen anmalan, operationdata och vardda-

ta/komplikationer. Icdo3: C160, cardiacancer raknas till esofaguscancer.

9

Innehall

Pro

cent

98% 96% 89% 85%

0

20

40

60

80

100

2015 2016

EsofagusVentrikel

Norra

99% 100% 100% 98%

0

20

40

60

80

100

2015 2016

UppsalaP

roce

nt

80% 87%

59% 59%

0

20

40

60

80

100

2015 2016

Stockholm

93% 90% 96% 96%

0

20

40

60

80

100

2015 2016

Västra

Pro

cent

93%85% 91% 89%

0

20

40

60

80

100

2015 2016

Sydöstra

92% 87% 82%

59%

0

20

40

60

80

100

2015 2016

Södra

Figur 8. Formular 1, anmalan - tackningsgrader uppdelat pa region och diagnosar. Icdo3: C160, car-

diacancer raknas i denna rapport till esofaguscancer.



Tackningsgrader for livskvatitetsformular

fran diagnosar 2013-2015. Tackningsgraderna

representerar andelen inkomna och ifyllda livs-

kvalitetsformular ett ar efter diagnosdatum av

alla patienter som ar registrerade i formular 1

och som fortfarande lever efter ett ar.

Tabell 1. Tackningsgrad for livskvalitetsformular per region 2013-

2015 bland patienter som fortfarande lever efter ett ar.

Ej besvarat (%) Besvarat (%) Totalt (%)

Norra 79 (51.3) 75 (48.7) 154 (100.0)

Uppsala 179 (51.4) 169 (48.6) 348 (100.0)

Stockholm 257 (86.0) 42 (14.0) 299 (100.0)

Vastra 132 (45.1) 161 (54.9) 293 (100.0)

Sydostra 65 (33.5) 129 (66.5) 194 (100.0)

Sodra 163 (49.1) 169 (50.9) 332 (100.0)

Sverige 875 (54.0) 745 (46.0) 1620 (100.0)

Tabell 2. Tackningsgrad for livskvalitetsformular per diagnosar

bland patienter som fortfarande lever efter ett ar.


Esofagus

2013 122 (45.2) 148 (54.8) 270 (100.0)

2014 136 (45.0) 166 (55.0) 302 (100.0)

2015 198 (72.5) 75 (27.5) 273 (100.0)

Totalt 456 (54.0) 389 (46.0) 851 (100.0)

Ventrikel

2013 111 (42.7) 149 (57.3) 260 (100.0)

2014 133 (52.6) 120 (47.4) 253 (100.0)

2015 170 (66.4) 86 (33.6) 256 (100.0)

Totalt 414 (53.8) 355 (46.2) 775 (100.0)

11

Innehall

Tackningsgrader for PREM-enkaten (en-

kater avsedda att mata patienternas upple-

velser av cancervarden) fran diagnosar 2016.

PREM-enkaten skickas ut tre manader ef-

ter diagnosdatum. Tackningsgraderna repre-

senterar andelen inkomna och ifyllda PREM-

enkater av alla patienter som ar registrerade

i formular 1 och som fortfarande lever efter

tre manader. Observera att tackningsgrader-

na for PREM-enkaten forsamras pa grund av

att manga diagnoser annu inte registrerats tre

manader efter diagnos.

Tabell 3. Tackningsgrad for PREM-enkaterna per region 2016

bland patienter som ar registrerade och lever efter tre

manader.


Norra 75 (84.3) 14 (15.7) 89 (100.0)

Uppsala 173 (80.1) 43 (19.9) 216 (100.0)

Stockholm 112 (83.0) 23 (17.0) 135 (100.0)

Vastra 89 (64.5) 49 (35.5) 138 (100.0)

Sydostra 80 (80.8) 19 (19.2) 99 (100.0)

Sodra 110 (66.7) 55 (33.3) 165 (100.0)

Sverige 639 (75.9) 203 (24.1) 842 (100.0)



6.2 Koll pa laget i INCA

I syfte att oka tillgangligheten av kvali-

tetsregisterdata samt motivera forbattrad re-

gistrering, lanserades under 2016 ”koll pa la-

get” for NREV. ”Koll pa laget” ligger pa INCA

vilket innebar att autentisering, dvs anvandar-

namn och losenord kravs for atkomst, detta

eftersom INCA innehaller integritetskansliga

uppgifter. I Koll pa laget, for det egna sjukhu-

set, redovisas resultaten for sju utvalda kva-

litetsindikatorer. Samtliga indikatorer baseras

pa data for den senaste lopande helarsperio-

den fram till aktuellt datum (datum nar ”koll

pa laget” anropas av anvandaren). Uppfyllel-

sen av gransnivaerna for varje indikator ar

uppdelad i tre nivaer: lag (rod symbol), mellan

(gul) och hog uppfyllelse (gron). For varje in-

dikator visas ocksa graden av uppfyllelse i ett

stapeldiagram for det egna sjukhuset i jamfo-

relse med egen region och Sverige. I kolumnen

langst till hoger visar ett stapeldiagram resul-

taten for tidigare kalenderar. Pa nasta sida vi-

sas ett exempel pa ”koll pa laget” for ett fik-

tivt sjukhus. Pa startsidan i INCA finns ocksa

mojlighet att ladda ner patientlistor for det eg-

na sjukhuset. Innehallet i patientlistorna syf-

tar till att komplettera statistiken man far fran

”koll pa laget” med information for de enskil-

da patienterna. Statistiken som presenteras i

”koll pa laget” samt i patientlistorna baseras

pa data som registrerades senast dagen fore i

databasen.

13

Innehall

Koll på läget

NREV: "XXXXX Fiktivt sjukhus Inrapporterat hittils 2017"

12Diagnostiserade

senaste kalenderåret

10Opererade

senaste kalenderåret

11Opererade med registrerade

vårddata/komplikationsblanketter

Måluppfyllelse för löpande helårsperioden: 20160517 till 20170515

Uppgifter hämtades frånINCA:20170516 kl:12:02

IndikatorAntal

patienter

Mitt sjukhusMin regionRiket

Måluppfyllelse20132016

2 av 12

5 av 48

132 av 363

17 %

10 %

36 %

4 av 5

10 av 11

48 av 56

80 %

91 %

86 %

4 av 5

7 av 8

24 av 31

80 %

88 %

77 %

14 av 15

38 av 51

335 av 380

93 %

75 %

88 %

12 av 15

43 av 52

346 av 385

80 %

83 %

90 %

11 av 15

27 av 47

255 av 372

73 %

57 %

69 %

2 av 5

3 av 10

9 av 45

40 %

30 %

20 %

8 Summa (värde)

Definition av indikatorer1. Andel anmälningsformulär som rapporterats in inom 30 kalenderdagar från diagnosdatum. Nämnare: totalt antal inrapporterade anmälningsformulär 20160517 och 20170515. Denhögra figuren visar motsvarande andel årsvis för eget sjukhus, 20132016

2. Andel operationsformulär som rapporterats inom 30 kalenderdagar från operationsdatum. Nämnare: totalt antal inrapporterade operationsformulär 20160517 och 20170515. Denhögra figuren visar motsvarande andel årsvis för eget sjukhus, 20132016

3. Andel vårddata/komplikationsformulär som rapporterats inom 60 kalenderdagar från operationsdatum. Nämnare: totalt antal inrapporterade vårddata/komplikationsformulär 20160517 och 20170515. Den högra figuren visar motsvarande andel årsvis för eget sjukhus, 20132016

4. Andel patienter som har namngiven kontaktsjuksköterska (data from 2015). Nämnare: samtliga registrerade diagnoser mellan 20160517 och 20170515. Den högra figuren visarmotsvarande andel årsvis för eget sjukhus, 20132016

5. Andel patienter som diskuterats vid multidisciplinär konferens. Nämnare: samtliga registrerade diagnoser mellan 20160517 och 20170515. Den högra figuren visar motsvarandeandel årsvis för eget sjukhus, 20132016

6. Andel patienter där terapibeslut fattats inom 20 kalenderdagar från remissankomst. Nämnare: samtliga registrerade diagnoser mellan 20160517 och 20170515. Den högra figurenvisar motsvarande andel årsvis för eget sjukhus, 20132016

7. Andel patienter som påbörjat kirurgi eller neoadjuvant kemoradioterapi inom 14 kalenderdagar eller neoadjuvant kemoterapi inom 7 kalenderdagar från terapibeslut (data from 2012)Nämnare: antal opererade eller neoadjuvant behandlande patienter mellan 20150517 och 20160515. Observera att samtliga formuläruppgifter som avser operation och neoadjuvantbehandling måste vara ifyllda för att ingå i statistiken. Den högra figuren visar motsvarande andel årsvis för eget sjukhus, 20132016

Teckenförklaring

Kvalitetsindikatorer i NREV och tre nivåer av uppfyllelseMåluppfyllelse på mitt sjukhus i relation till gränsnivåer

Hög nivå: över övre gränsnivå

Mellannivå: mellan nedre gränsnivå och övre gränsnivå

Låg nivå: nedan nedre gränsnivå

Antal patienterAntal patienter för vilka kvalitetsnivån uppnåtts, av totalt antal patienter som hittillsrapporterats.

Mitt sjukhus/Min region/RiketAndel patienter för vilka kvalitetsnivån uppnåtts. Vertikala strecken visar nedre ochövre gränsnivå.

MåluppfyllelseHistorisk måluppfyllelse de föregående fyra åren för mitt sjukhus

1. Andel anmälningsformulär som rapporterats inom30 dagar från diagnosdatum

70 90 % 12 15 16 13 %

2. Andel operationsformulär som rapporterats inom 30dagar från operationsdatum

70 90 % 88 91 73 86 %

3. Andel vårddata/komplikationsformulär somrapporterats inom 60 dagar från operationsdatum

70 90 % 76 86 82 71 %

4. Andel patienter som har namngivenkontaktsjuksköterska

70 90 % 89 %

5. Andel patienter som diskuterats vid multidisciplinärkonferens

70 90 % 74 85 77 74 %

6. Andel patienter där terapibeslut fattats inom 20dagar från remissankomst

40 70 % 64 33 43 60 %

7. Andel patienter som påbörjat kirurgi ellerneoadjuvant kemoradioterapi inom 14 dagar ellerneoadjuvant kemoterapi inom 7 dagar från terapibeslut

40 70 % 13 9 11 29 %



6.3 Multidisciplinar terapikonferens

Under det senaste decenniet har stravan att

diskutera varje enskilt patientfall tillsammans

med de olika berorda specialistgrenarna bli-

vit en allt starkare malsattning i omhander-

tagandet av de flesta tumorsjukdomar. For

esofagus- och ventrikelcancerpatienter brukar

specialister inom onkologi, kirurgi, radiologi,

patologi och endoskopi samlas och ga igenom

patientens sjukhistoria, diagnos och bildmate-

rial for att tillsammans komma fram till basta

mojliga behandling for den individuella pati-

enten samt ta stallning om patienten kan er-

bjudas delta i nagot forsknings- eller utveck-

lingsprojekt. Det borgar for att patienterna in-

om regionen erbjuds likvardig, men ocksa indi-

vidanpassad behandling. Annu foreligger dock

vissa skillnader mellan regioner och mellan oli-

ka tumorgrupper i vilken utstrackning terapi-

beslutet tas multidisciplinart, Figur 9. Tren-

den ar dock att andelen okar for bade esofagus-

och ventrikelcancerpatienter, Figur 10.

Norra Uppsala Stockholm Västra Sydöstra Södra Sverige

Pro

cent

83%89%

94% 93%86%

95%91%

0102030405060708090

100

Uppgift saknasNejJa

Esofagus


Pro

cent

81% 83%92%

79%75%

91%84%

0102030405060708090

100

Uppgift saknasNejJa

Ventrikel

Figur 9. Terapibeslut taget vid multidisciplinar konferens uppdelat pa region, 2015-2016.

15

Innehall

Diagnosår

Pro

cent

2007 2009 2011 2013 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100EsofagusVentrikel

Uppgift saknas

Figur 10. Terapibeslut taget vid multidisciplinar konferens uppdelat pa diagnosar.



6.4 Ledtider

Att strava efter rimliga vantetider ar av hogs-

ta vikt for att minska patientens lidande och

oka sjukvardens flodeseffektivitet av patienter.

Socialstyrelsen och SKL har gemensamt ta-

git fram viktiga ledtider for cancerpatienter.

Tid fran remissutfardande till forsta besok pa

specialistmottagning och tid fran diagnostisk

atgard och besked om diagnos registreras an-

nu inte i NREV. Patienterna far i allmanhet

vanta ca 20 dagar mellan diagnos och behand-

lingsbeslut, Figur 11 och Figur 12. I Figur 13

presenteras vantetider mellan diagnos och be-

handlingsbeslut med spridningsmatt dar det

framgar att vantan kan bli sarskilt lang for vis-

sa patienter, ofta beroende pa kompletterande

utredningar innan behandlingsbeslut kan fat-

tas.

I ar redovisas aven vantetid fran diagnos till

primarbehandling. Med primarbehandling av-

ses har den forsta av neoadjuvant behandling

(kemoterapi eller radioterapi) eller operation.

Dessa vantetider presenteras i 14 respektive

15.

0

10

20

30

40

50

60

Vän

tetid

i da

gar

0

10

20

30

40

50

60

Vän

tetid

i da

gar

0

10

20

30

40

50

60

119 289 196 206 118 260 1188n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

14 15 1517

11.5

20

16

NorraUppsalaStockholmVästraSydöstraSödra

Väntetid i dagar

Kum

ulat

iv p

roce

nt

0 20 60 100 140

0

20

40

60

80

100

Figur 11. Esofaguscancer - Boxplot respektive kumulativ tid fran diagnos(pad) till behandlingsbeslut

2015-2016.

17

Innehall

0

10

20

30

40

50

60

Vän

tetid

i da

gar

0

10

20

30

40

50

60

Vän

tetid

i da

gar

0

10

20

30

40

50

60

116 242 146 201 120 161 986n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

15 14 14 15 14 15 15


Väntetid i dagar

Kum

ulat

iv p

roce

nt

0 20 60 100 140

0

20

40

60

80

100

Figur 12. Ventrikelcancer - Boxplot samt kumulativ tid fran diagnos(pad) till behandlingsbeslut 2015-

2016.



2007 2009 2011 2013 2015

0

20

40

60

80

100

120A

ntal

dag

ar

2007 2009 2011 2013 2015

0

20

40

60

80

100

120A

ntal

dag

ar

23 21 22 2321.521 21 2117 16

Esofagus

2007 2009 2011 2013 2015

0

20

40

60

80

100

120

2007 2009 2011 2013 2015

0

20

40

60

80

100

120

17 18 19 18 18 16 18 2015 14

Ventrikel

Figur 13. Boxplot - tid fran diagnos(pad) till behandlingsbeslut per diagnosar. Boxen innefattar mit-

tersta 50% av vardtiderna, vertikala linjerna 90% och linjen inom boxen representerar me-

diantiden.

19

Innehall

0

50

100

150

200

Vän

tetid

i da

gar

0

50

100

150

200

Vän

tetid

i da

gar

0

50

100

150

200

27 48 75 32 22 64 268n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

42 4353

44.556

3948


Väntetid i dagar

Kum

ulat

iv p

roce

nt

0 20 60 100 140

0

20

40

60

80

100

Figur 14. Esofaguscancer - Boxplot samt kumulativ tid fran diagnos till behandling 2015-2016. Med

behandling avses den forsta behandlingen av operation eller preoperativ kemoterapi. Statisti-

ken baseras endast pa patienter som har kompletta uppgifter om operationsdatum, datum

for neoadjuvant behandlingsstart och dar information om preoperativ kemoterapi registrerats

som ”ja”eller nej”. Region baseras pa opererande sjukhus.



0

20

40

60

80

100

120

Vän

tetid

i da

gar

0

20

40

60

80

100

120

Vän

tetid

i da

gar

0

20

40

60

80

100

120

36 64 63 39 44 46 292n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

42.5 4147

44 43.5

3742


Väntetid i dagar

Kum

ulat

iv p

roce

nt

0 20 60 100 140

0

20

40

60

80

100

Figur 15. Ventrikelcancer - Boxplot samt kumulativ tid fran diagnos till behandling 2015-2016. Med

behandling avses den forsta behandlingen av operation, preoperativ kemoterapi eller preo-

perativ radioterapi. Statistiken baseras endast pa patienter som har kompletta uppgifter om

operationsdatum, datum for neoadjuvant behandlingsstart och dar information om preope-

rativ kemo- eller radioterapi registrerats som ”ja”eller nej”. Region baseras pa opererande

sjukhus.

21

Innehall

6.5 Behandling

Behandlingen av esofagus- och ventrikelcan-

cer kan vara kirurgisk resektion eller onkolo-

gisk terapi. Inte sallan ges en kombination av

dessa behandlingar. NREV har fran borjan re-

gistrerat olika detaljer rorande den kirurgiska

behandlingen och sedan 2010 registreras ocksa

parametrar i den onkologiska behandlingen.

Kurativt syftande behandling av bade

esofagus- och ventrikelcancer innefattar vanli-

gen kirurgisk resektion av tumoren som horn-

sten i terapin. Endast 26% respektive 31%

av alla patienterna 2015-2016 med esofagus-

och ventrikelcancer genomgar kurativt syftan-

de kirurgisk resektion av tumoren, med eller

utan onkologisk tillaggsbehandling, Figur 16.

Siffror som varit svagt sjunkande under se-

naste aren, Figur 17, sannolikt till foljd av

allt battre diagnostik av metastaserad sjuk-

dom, samt viss efterslapning i operationsregi-

streringen. Antalet och typ av resektion forde-

lar sig enligt Figur 18. I de postoperativa re-

sultat som presenteras nedan stratifieras pati-

enten till den region/sjukhus dar operationen

skedde, oavsett var patienten ar mantalsskri-

ven eller utredd.

Antal arliga resektioner av en viss typ per

sjukhus, det som ofta brukar kallas sjukhus-

volym for ingreppet har i flera vetenskapli-

ga studier visat sig vara en viktig faktor for

utfallet. Sjukhus med hog volym av hogspe-

cialiserade kirurgiska ingrepp, daribland eso-

faguscancerresektion har lagre mortalitet och

forlangd langtidsoverlevnad jamfort med sjuk-

hus med lag volym. Det finns en stor spridning

i sjukhusvolym i Sverige for oppen eller mini-

malinvasiv esofaguscancerresektion, Figur 19,

och ventrikelcancerresektion, Figur 21 (endo-

skopiska resektioner typ EMR och ESD har

exkluderats). Antalet kliniker som utfor oppen

eller minimalinvasiv resektion av esofagus- och

ventrikelcancer har dock minskat under perio-

den 2013-2016, se Figur 23 och 24, sannolikt

som foljd av den centralisering av hogspeciali-

serad kirurgisk verksamhet som paborjats pa

flera hall i Sverige.




Pro

cent

25% 26%

36%

17%

26% 26% 26%

32 78 75 36 34 70 325n=0

10

20

30

40

50Esofagus


Pro

cent 31% 32%

39%

18%

38%34%

31%

40 79 62 38 50 57 326n=0

10

20

30

40

50Ventrikel

Figur 16. Andel patienter som resekerades av alla patienter uppdelat pa region, 2015-2016. Observera

att andelen kan underskattas om tackningsgraden for operationsblanketten ej ar fullstandig.

23

Innehall

Diagnosår

Pro

cent

2007 2009 2011 2013 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

EsofagusVentrikel

Figur 17. Andel patienter som resekerades av alla patienter, per ar. Observera att andelen kan un-

derskattas om tackningsgraden for operationsblanketten ej ar fullstandig.



2013 2014 2015 2016

Endoskopisk resektion

Ant

al

0

5

10

15

20

25

30

14

2421

18

2013 2014 2015 2016

Partiell resektion ventrikel eller gastrektomi

Ant

al

0

50

100

150

200 210

151168 165

2013 2014 2015 2016

Esofagektomi eller esofagogastrektomi

Ant

al

0

50

100

150 153169

150161

Figur 18. Antal endoskopiska resektioner, partiella resektioner ventrikel eller gastrektomier respektive

esofagektomier eller esofagogastrektomier for operationsar 2013-2016. Antalet operationer

2016 kan vara underskattad pa grund av efterslapning i registreringen.

25

Innehall

Kar

olin

ska

Uni

vers

itsts

sjh

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

und

Sah

lgre

nska

Uni

vers

itets

sjh/

SU

Aka

dem

iska

sju

khus

et −

Upp

sala

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

inkö

ping

NU

S N

orrla

nds

Uni

vers

itets

sjuk

hus

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i Ö

rebr

o (U

SÖ

)

Ble

king

esju

khus

et

Hel

sing

borg

s la

sare

tt

Gen

omsn

ittlig

t ant

al r

esek

tione

r pe

r år

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Figur 19. Genomsnittligt antal registrerade esofagusresektioner per operationsar for perioden 2013 -

2016. Endoskopiska resektioner typ EMR och ESD ingar ej.



Kar

olin

ska

Uni

vers

itsts

sjh

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

und

Aka

dem

iska

sju

khus

et −

Upp

sala

Sah

lgre

nska

Uni

vers

itets

sjh/

SU

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

inkö

ping

NU

S N

orrla

nds

Uni

vers

itets

sjuk

hus

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i Ö

rebr

o (U

SÖ

)

Ble

king

esju

khus

et

Gen

omsn

ittlig

t ant

al r

esek

tione

r pe

r år

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50Minimalinvasiva/hybridteknikÖppen

Figur 20. Genomsnittligt antal registrerade esofagusresektioner uppdelat pa klinik och om thorakoskopi

eller laparoskopi anvants, 2015 - 2016. Endoskopiska resektioner typ EMR och ESD ingar

ej.

27

Innehall

Kar

olin

ska

Uni

vers

itsts

sjh

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

und

Sah

lgre

nska

Uni

vers

itets

sjh/

SU

NU

S N

orrla

nds

Uni

vers

itets

sjuk

hus

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

inkö

ping

Aka

dem

iska

sju

khus

et −

Upp

sala

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i Ö

rebr

o (U

SÖ

)C

entr

alsj

ukhu

set i

Kar

lsta

dD

ande

ryds

sju

khus

Ble

king

esju

khus

etC

entr

alla

sare

ttet i

Väs

terå

sS

unde

rby

sjuk

hus

Cen

tral

sjuk

huse

t i K

ristia

nsta

dS

öder

sjuk

huse

tV

äste

rvik

s sj

ukhu

sV

arbe

rgs

sjuk

hus

Väx

jö la

sare

ttS

ödra

Älv

sbor

gs s

jukh

usÖ

ster

sund

s sj

ukhu

sS

kara

borg

s sj

ukhu

s, S

KaS

Gäv

le s

jukh

usH

ögla

ndss

jukh

uset

Eks

jö N

ässj

öH

elsi

ngbo

rgs

lasa

rett

Sun

dsva

lls s

jukh

usM

älar

sjuk

huse

tK

alm

ar la

sare

ttN

U−

sjuk

vård

enFa

lu la

sare

ttC

apio

S:t

Gör

ans

sjuk

hus

Nyk

öpin

gs la

sare

ttA

lings

ås la

sare

ttA

rvik

a sj

ukhu

sM

ora

lasa

rett

Örn

sköl

dsvi

ks s

jukh

us

Gen

omsn

ittlig

t ant

al r

esek

tione

r pe

r år

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Figur 21. Genomsnittligt antal registrerade ventrikelresektioner per operationsar for perioden 2013 -

2016. Endoskopiska resektioner typ EMR och ESD ingar ej.



Kar

olin

ska

Uni

vers

itsts

sjh

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

und

Sah

lgre

nska

Uni

vers

itets

sjh/

SU

NU

S N

orrla

nds

Uni

vers

itets

sjuk

hus

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

inkö

ping

Aka

dem

iska

sju

khus

et −

Upp

sala

Cen

tral

sjuk

huse

t i K

arls

tad

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i Ö

rebr

o (U

SÖ

)

Cen

tral

lasa

rette

t i V

äste

rås

Dan

dery

ds s

jukh

us

Väs

terv

iks

sjuk

hus

Väx

jö la

sare

tt

Cen

tral

sjuk

huse

t i K

ristia

nsta

d

Sun

derb

y sj

ukhu

s

Söd

ersj

ukhu

set

Öst

ersu

nds

sjuk

hus

Ble

king

esju

khus

et

Nyk

öpin

gs la

sare

tt

Alin

gsås

lasa

rett

Gäv

le s

jukh

us

Gen

omsn

ittlig

t ant

al r

esek

tione

r pe

r år

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50Minimalinvasiva/hybridteknikÖppen

Figur 22. Genomsnittligt antal registrerade ventrikelresektioner uppdelat pa klinik och om thorakoskopi

eller laparoskopi anvants, 2015 - 2016. Endoskopiska resektioner typ EMR och ESD ingar

ej.

29

Innehall

2007 2009 2011 2013 2015

Ant

al

0

10

20

30

40

50

60Esofagus

2007 2009 2011 2013 2015

0

10

20

30

40

50

60Ventrikel

Figur 23. Antal kliniker som utfor resektion uppdelat pa operationsar. Endoskopiska resektioner typ

EMR och ESD ingar ej.



Norra Uppsala Stockholm Västra Sydöstra Södra

Ant

al

0

2

4

6

8

10

12

142007200820092010201120122013201420152016

Esofagus

Norra Uppsala Stockholm Västra Sydöstra Södra

Ant

al

0

2

4

6

8

10

12

142007200820092010201120122013201420152016

Ventrikel

Figur 24. Antal kliniker som utfor resektion uppdelat pa region och operationsar. Endoskopiska resek-

tioner typ EMR och ESD ingar ej. Med region avses den region dar opererande sjukhus ar

belaget.

31

Innehall

Behandling av esofagus- och ventrikelcan-

cer kan ocksa delas upp i vilken intention be-

handlingen har - kurativt syftande eller pal-

liativ syftande behandling. Alla patienter dar

man fran borjan avser att utfora kirurgisk ku-

rativt syftande resektion blir inte resekerade,

ofta pga att patientens allmanna tillstand och

sjuklighet forsamras under forbehandlingen el-

ler for att det skett en progress av tumoren lo-

kalt eller tillkomst av metastaser. Ett viktigt

kvalitetsmatt ar resektabilitet, dvs vilken an-

del patienter som genomgick tumorresektion

av dem som man avsag for kurativt syftande

resektion. Vi ser att regionerna har en likvar-

dig resektabilitet, Figur 25 som inte heller har

andrats namnvart med tiden, Figur 26.


Pro

cent

73%79%

94%

79%73%

93%84%

30 58 88 37 33 68 314n =0102030405060708090

100Esofagus


Pro

cent

79%89% 91% 89% 91%

96%89%

34 63 69 42 49 44 301n =0102030405060708090

100Ventrikel

Figur 25. Andel patienter som resekerades av alla patienter som planerades for kurativ resektion upp-

delat pa region, 2015-2016. Berakningen av andelen ar avgransad till patienter dar opera-

tionsdataformularet har inkommit och region baseras pa den region dar registrerat sjukhus

i formular 2 ar belaget.



Diagnosår

Pro

cent

2007 2009 2011 2013 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

EsofagusVentrikel

Uppgift saknas

Figur 26. Andel patienter som resekerades av alla patienter som planerades for kurativ resektion, per

ar. Berakningen av andelen ar avgransad till patienter dar operationsdataformularet har

inkommit.

33

Innehall

Att fa bort all makro- och mikroskopiskt

synlig tumorvavnad vid operationen ar av-

gorande for langtidsoverlevnaden och brukar

anges som att tumoren ar radikalt avlagsnad.

Figur 27 visar regionernas andel radikalt av-

lagsnade tumorer. Skillnader mellan regioner

kan bero pa olikheter i hur extensiv kirurgin

varit, men ocksa pa att mer avancerade tu-

morer opereras i vissa regioner eller pa skill-

nader i definition och matning av radikalitet.

Det totala antalet lymfkortlar som tas med vid

resektionen, Figur 28 kan indikera pa hur ex-

tensiv kirurgin varit, men ar ocksa beroende

pa hur man hanterar materialet och hur noga

man letar. Figur 29 och 30 pavisar att det finns

regionala skillnader i antalet lymfkortlar som

tagits med och identifierats vid resektionen.

Framforallt syns skillnaderna for esofaguscan-

cer. En uppatgaende trend i antal lymfkortlar

som undersokts av patolog kan ses for bade

esofagus- och ventrikelcancer, Figur 31.


Pro

cent

90%

94%92%

70%

89%

80%

91%89%

94%

82%

95%

92% 92%

82%

31 33 60 60 73 60 22 18 32 49 41 36 259 256n =0

20

40

60

80

100

EsofagusVentrikel

Figur 27. Andel radikalt resekerade av samtliga resekerade patienter 2015-2016 , per region. Med regi-

on avses den region dar opererande sjukhus ar belaget. Uppgift om mikroskopisk radikalitet

saknas for 3 resektioner i formular 3.



1 14 29 44 59 74 89

Esofagus

Antal undersökta lymfkörtlar

Ant

al r

esek

tione

r

0

2

4

6

8

10

12

1 14 29 44 59 74 89

Ventrikel

Antal undersökta lymfkörtlar

0

2

4

6

8

10

12

Figur 28. Fordelning av totalt antal undersokta lymfkortlar av patolog per resektion fran formular 3,

2015-2016. Hals, thorax eller buk. I figurerna ingar bara resektioner med minst en undersokt

lymfkortel. Endoskopiska resektioner ar exkluderade fran figuren (Om information om typ

av ingrepp saknas har alla patienter registrerade med operationskoderna JCA och JDA

exkluderats).

35

Innehall

0

20

40

60

80

100

Ant

al u

nder

sökt

a ly

mfk

örtla

r

0

20

40

60

80

100

Ant

al u

nder

sökt

a ly

mfk

örtla

r

0

20

40

60

80

100

27 56 56 20 31 40 230n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

30

20

32.5

13.5 12

35.5

25

Esofagus


Antal undersökta lymfkörtlar.

Kum

ulat

iv p

roce

nt

1 20 40 60 80

0

20

40

60

80

100

Figur 29. Esofagus - Boxplot respektive kumulativt antal undersokta lymfkortlar av patolog. Patien-

ter diagnostiserade 2015 - 2016. Totalt i hals, thorax eller buk per region. Endoskopiska

resektioner ar exkluderade fran figuren (Om information om typ av ingrepp saknas har al-

la patienter registrerade med operationskoderna JCA och JDA exkluderats). Minimum en

lymfkortel for att inga i figurerna. Boxen i boxplotten innefattar mittersta 50% av antalet

lymfkortlar, vertikala linjerna 90% och linjen inom boxen representerar medianantalet. Med

region avses den region dar opererande sjukhus ar belaget.



0

20

40

60

80

100

Ant

al u

nder

sökt

a ly

mfk

örtla

r

0

20

40

60

80

100

Ant

al u

nder

sökt

a ly

mfk

örtla

r

0

20

40

60

80

100

32 56 57 16 46 35 242n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

26.5

19.5

35

21.519.5

2623

Ventrikel


Antal undersökta lymfkörtlar.

kum

ulat

iv p

roce

nt

1 20 40 60 80

0

20

40

60

80

100

Figur 30. Ventrikel - Boxplot respektive kumulativt antal undersokta lymfkortlar av patolog. Patienter

diagnostiserade 2015 - 2016. Totalt i hals, thorax eller buk. Minimum en lymfkortel for att

inga i figurerna. Endoskopiska resektioner ar exkluderade fran figuren (Om information om

typ av ingrepp saknas har alla patienter registrerade med operationskoderna JCA och JDA

exkluderats). Boxen i boxplotten innefattar mittersta 50% av antalet lymfkortlar, vertikala

linjerna 90% och linjen inom boxen representerar medianantalen. Med region avses den

region dar opererande sjukhus ar belaget.

37

Innehall

2007 2009 2011 2013 2015

0

20

40

60

80

Ant

al d

agar

2007 2009 2011 2013 2015

0

20

40

60

80

Ant

al d

agar

0

20

40

60

80

130 142 143 107 111 112 128 139 131 98n =

16 17 17 18 18

26

2124 24

27

Esofagus

2007 2009 2011 2013 2015

0

20

40

60

80

2007 2009 2011 2013 2015

0

20

40

60

80

0

20

40

60

80

227 184 212 175 179 153 155 129 139 102n =

1315 15

18 18

2220

22 22

26

Ventrikel

Figur 31. Boxplot - Antal undersokta lymfkortlar av patolog i hals, thorax eller buk per diagnosar.

Endoskopiska resektioner ar exkluderade fran figuren (for att fa jamforbarhet over tid har

alla patienter registrerade med operationskoderna JCA och JDA exkluderats). Boxen inne-

fattar mittersta 50% av antalet lymfkortlar, vertikala linjerna 90% och linjen inom boxen

representerar medianantalet.



Tumorstadiet for de patienter som genomgatt kirurgisk resektion klassificeras enligt det inter-

nationella TNM7 klassifikationssystemet och fordelas enligt Figur 32. Ett antal av tumorerna kan

inte aterfinnas ens med mikroskop efter forbehandling och anges som TX,NX,MX. Man kan se re-

gionernas fordelning av tumorstadium i Figur 33 och 34. Det gar endast att klassificera diagnoser

enligt TNM7 fran och med 2011 nar differentieringsgrad borjande registreras. I redovisningarna

som galler stadium ingar endast adenocarcinom och skivepitelcancer. De diagnostyper som inte

har kunnats klassificerats till ett stadium enligt TNM7 redovisas som Saknas och dar ingar alla

diagnoser dar endera av tumorlokal, t-stadium, n-stadium, m-stadium, histologiskt typ eller dif-

ferentieringsgrad saknar uppgift i formular 3. M1 klassificeras alltid som stadium IV oberoende

av om tnm-stadium eller differentieringsgrad saknas eller ar klassad som X.

TX/NX/MX 0 I II III IV Saknas

Pro

cent

1% 2%

20%24%

41%

2%

9%

0

10

20

30

40

50

3 5 42 49 85 5 19n=

Esofagus


Pro

cent

3%0%

20%

28%33%

13%

3%

0

10

20

30

40

50

7 1 44 62 74 30 6n=

Ventrikel

Figur 32. Andel diagnoser per stadium i Sverige enligt TNM7, 2015 - 2016. Uppgifterna om stadium

baseras pa formular 3. Endoskopiska resektioner ar exkluderade fran figuren (Om information

om typ av ingrepp saknas har alla patienter registrerade med operationskoderna JCA och

JDA exkluderats).

39

Innehall


Pro

cent

2% 2%

24% 21%

43%

2% 5%

1 1 10 9 18 1 2n =05

1015202530354045505560

Norra


0% 0%

24%

33% 36%

2% 5%

0 0 21 29 31 2 4n =05

1015202530354045505560

Uppsala


Pro

cent

3% 1%

20%26%

33%

1%

16%

4 2 28 37 47 2 23n =05

1015202530354045505560

Stockholm


7%0%

18%22% 24%

7%

22%

3 0 8 10 11 3 10n =05

1015202530354045505560

Västra


Pro

cent

0% 2%

25%

38%32%

0% 2%

0 1 10 15 13 0 1n =05

1015202530354045505560

Sydöstra


5% 2%

16%20%

43%

6% 9%

5 2 16 21 44 6 9n =05

1015202530354045505560

Södra

Figur 33. Esofagus - Andel diagnoser per stadium enligt TNM7 per region, 2013 - 2016. Uppgifterna

om stadium baseras pa formular 3. Endoskopiska resektioner ar exkluderade fran figuren

(Om information om typ av ingrepp saknas har alla patienter registrerade med operations-

koderna JCA och JDA exkluderats). Med region avses den region dar sjukhuset som angetts

i registerformular 2 (operationsdata) ar belaget.




Pro

cent

8%1%

18%

27%22% 21%

4%

6 1 14 21 17 16 3n =05

1015202530354045505560

Norra


5%0%

18%

27%33%

15%

2%6 0 22 33 41 19 2n =0

51015202530354045505560

Uppsala


Pro

cent

7%0%

15%

28%33%

9% 7%

8 0 17 31 37 10 8n =05

1015202530354045505560

Stockholm


4% 2%

20%25%

41%

5% 4%

2 1 11 14 23 3 2n =05

1015202530354045505560

Västra


Pro

cent

3%0%

17%

32%37%

11%

0%2 0 11 20 23 7 0n =0

51015202530354045505560

Sydöstra


6%1%

13%

27%35%

14%

4%

5 1 11 23 29 12 3n =05

1015202530354045505560

Södra

Figur 34. Ventrikel - Andel diagnoser per stadium enligt TNM7 per region, 2013 - 2016. Uppgifterna

om stadium baseras pa formular 3. Endoskopiska resektioner ar exkluderade fran figuren

(Om information om typ av ingrepp saknas har alla patienter registrerade med operations-

koderna JCA och JDA exkluderats). Med region avses den region dar sjukhuset som angetts

i registerformular 2 (operationsdata) ar belaget.

41

Innehall

Palliativ behandling planerades for 268

(43%) av patienterna med esofaguscancer 2016

och for 178 (37%) med ventrikelcancer 2016.

Den typ av palliativ behandling som planera-

des framgar av Tabell 4.

Tabell 4. Typ av planerad palliativ behandling av diagno-

ser som planerades for palliativ behandling, 2016

Antal (%)

Esofagus

Resektionskirurgi 3 ( 1.1)

Stent, PEG, venport eller annan 90 ( 33.6)

Onkologisk behandling 221 ( 82.5)

Ventrikel

Resektionskirurgi 11 ( 6.2)

Stent, PEG, venport eller annan 34 ( 19.1)

Onkologisk behandling 147 ( 82.6)



6.6 Komplikationer och postoperativ vard-

tid

Resektion av esofaguscancer ar ett av de stor-

re kirurgiska ingrepp som utfors och ar behaf-

tat med en relativt hog andel postoperativa

komplikationer. Totalt under perioden 2013-

2016 drabbades 170 av 580 (29%) patienter

som genomgick esofaguscancerresektion av na-

gon av de pa forhand definierade komplikatio-

nerna inom 30 dagar. Motsvarande siffror for

ventrikelcancerresektion var 114 av 586 (19%).

Postoperativa komplikationer delas vanligen

upp i ”kirurgiska”om de anses ha ett nara sam-

band med det kirurgiska hantverket och ”all-

manna” for de ovriga. I Tabell 5- 9 presente-

ras forekomsten av postoperativa komplikatio-

ner 2015-2016. Vi ser att gruppen rokare/fore

detta rokare i storre utstrackning drabbas av

postoperativa komplikationer efter esofagusre-

sektion. Lackage i den kirurgiska kopplingen -

anastomosen - ses i 11% av fallen efter esofa-

guscancerresektion, medan det ar mer ovanligt

(5%) efter resektion av ventrikelcancer, Ta-

bell 7. Forekomsten av allmanna komplikatio-

ner presenteras i Tabell 8 och typen av kom-

plikation i Tabell 9. Vanligast forekommande

specificerade allmanna komplikation for hela

tidsperioden var allvarlig pneumoni efter eso-

fagusresektion som ses i 11% samt aven efter

ventrikelresektion som ses i 5%.

Allvarlighetsgraden av postoperativ komplika-

tion brukar klassificeras enligt Clavien-Dindo

[27] dar grad IIIb och over anses som all-

varlig komplikation. NREV inforde Clavien-

Dindo klassificering ar 2012, Figur 35.

Tabell 5. Komplikationer uppdelade pa rokvanor, 2015-2016

Rokare (%) Fd rokare (%) Icke rokare (%) Okant (%) Totalt (%)

Esofagus

Totalt 33 (55.9) 34 (48.6) 31 (45.6) 22 (34.9) 120 (46.2)

Allmanna 22 (37.3) 21 (30.0) 21 (30.9) 14 (22.2) 78 (30.0)

Kirurgiska 20 (33.9) 21 (30.0) 17 (25.0) 14 (22.2) 72 (27.7)

Ventrikel

Totalt 12 (30.0) 22 (40.7) 25 (26.6) 20 (29.0) 79 (30.7)

Allmanna 6 (15.0) 11 (20.4) 14 (14.9) 10 (14.5) 41 (16.0)

Kirurgiska 8 (20.0) 18 (33.3) 15 (16.0) 15 (21.7) 56 (21.8)

43

Innehall

Tabell 6. Patienter som drabbats av en eller flera

kirurgiska komplikationer inom 30 dagar

efter huvudoperation 2015-2016. Mojli-

ga komplikationer listas i efterfoljande

tabell. Med region avses den region dar

opererande sjukhus ar belaget.

Antal (%) Totalt Antal

Esofagus

Norra 6 (19.4) 31

Uppsala 9 (15.0) 60

Stockholm 25 (34.2) 73

Vastra 5 (22.7) 22

Sydostra 16 (48.5) 33

Sodra 11 (26.8) 41

Sverige 72 (27.7) 260

Ventrikel

Norra 7 (21.2) 33

Uppsala 5 ( 8.3) 60


Vastra 6 (33.3) 18

Sydostra 12 (24.5) 49

Sodra 12 (33.3) 36

Sverige 56 (21.8) 257



Tabell 7. Fordelning av typ av kirurgiska komplikationer per operationsar. Varje diagnos kan representeras av

flera komplikationer.

2007-2011 2012 2013 2014 2015 2016 Totalt

Ja (%) Ja (%) Ja (%) Ja (%) Ja (%) Ja (%) Ja (%)

Esofagus

Blodning 18( 2.6) 2( 1.6) 4( 2.9) 0( 0.0) 1( 0.7) 3( 2.1) 28( 2.0)

Anastomosinsufficens 67( 9.7) 14( 11.1) 15( 10.7) 17( 10.3) 26( 17.0) 10( 6.9) 149( 10.5)

Substitutnekros 18( 2.6) 3( 2.4) 7( 5.0) 8( 4.8) 4( 2.6) 2( 1.4) 42( 3.0)

Intraabdominell abscess 9( 1.3) 1( 0.8) 2( 1.4) 2( 1.2) 1( 0.7) 1( 0.7) 16( 1.1)

Intrathorakal abscess 21( 3.0) 2( 1.6) 4( 2.9) 4( 2.4) 12( 7.8) 4( 2.8) 47( 3.3)

Ductus thoracicusskada 17( 2.5) 6( 4.8) 4( 2.9) 1( 0.6) 5( 3.3) 5( 3.5) 38( 2.7)

Nervus recurrenspares 18( 2.6) 7( 5.6) 10( 7.1) 8( 4.8) 5( 3.3) 6( 4.2) 54( 3.8)

Annan svar komplikation 63( 9.1) 15( 11.9) 14( 10.0) 9( 5.5) 13( 8.5) 11( 7.6) 125( 8.8)

Ventrikel

Blodning 40( 3.5) 7( 3.8) 4( 2.1) 1( 0.7) 5( 3.3) 3( 2.3) 60( 3.1)

Anastomosinsufficens 55( 4.8) 8( 4.4) 9( 4.8) 6( 4.4) 9( 5.9) 10( 7.8) 97( 5.0)

Substitutnekros 1( 0.1) 1( 0.5) 0( 0.0) 0( 0.0) 0( 0.0) 1( 0.8) 3( 0.2)

Intraabdominell abscess 56( 4.9) 14( 7.7) 13( 6.9) 6( 4.4) 7( 4.6) 6( 4.7) 102( 5.3)

Intrathorakal abscess 4( 0.3) 1( 0.5) 4( 2.1) 0( 0.0) 2( 1.3) 1( 0.8) 12( 0.6)

Ductus thoracicusskada 1( 0.1) 0( 0.0) 0( 0.0) 0( 0.0) 0( 0.0) 0( 0.0) 1( 0.1)

Nervus recurrenspares 1( 0.1) 0( 0.0) 1( 0.5) 0( 0.0) 0( 0.0) 0( 0.0) 2( 0.1)

Annan svar komplikation 91( 7.9) 17( 9.3) 17( 9.0) 8( 5.8) 13( 8.5) 15( 11.7) 161( 8.3)

45

Innehall

Tabell 8. Allmanna komplikationer inom

30 dagar efter huvudoperation,

2015-2016. Mojliga komplikatio-

ner listas i efterfoljande tabell.

Med region avses den region dar

opererande sjukhus ar belaget.

Antal (%) Totalt

Esofagus

Norra 12 (38.7) 31

Uppsala 21 (35.0) 60


Vastra 4 (18.2) 22

Sydostra 6 (18.2) 33

Sodra 17 (41.5) 41

Sverige 78 (30.0) 260

Ventrikel

Norra 6 (18.2) 33

Uppsala 8 (13.3) 60


Vastra 3 (16.7) 18

Sydostra 3 ( 6.1) 49

Sodra 9 (25.0) 36

Sverige 41 (16.0) 257

Tabell 9. Fordelning av typ av allmanna komplikationer per operationsar. Varje diagnos kan representeras av

flera komplikationer.

2007-2011 2012 2013 2014 2015 2016 Totalt

Ja (%) Ja (%) Ja (%) Ja (%) Ja (%) Ja (%) Ja (%)

Esofagus

Allvarlig pneumoni 60( 8.7) 15( 12.0) 21( 15.0) 24( 14.6) 17( 11.1) 18( 12.5) 155( 10.9)

Sepsis 43( 6.2) 4( 3.2) 13( 9.3) 8( 4.9) 11( 7.2) 13( 9.0) 92( 6.5)

Allvarlig cardiovaskular kompl. 34( 4.9) 11( 8.8) 8( 5.7) 17( 10.4) 8( 5.2) 7( 4.9) 85( 6.0)

Lungemboli 13( 1.9) 7( 5.6) 4( 2.9) 3( 1.8) 3( 2.0) 9( 6.2) 39( 2.8)

Annan vardforlangande kompl. 95( 13.7) 14( 11.2) 20( 14.3) 15( 9.1) 14( 9.2) 12( 8.3) 170( 12.0)

Ventrikel

Allvarlig pneumoni 48( 4.2) 11( 6.0) 14( 7.4) 9( 6.6) 3( 2.0) 8( 6.2) 93( 4.8)

Sepsis 40( 3.5) 12( 6.6) 13( 6.9) 5( 3.6) 3( 2.0) 10( 7.8) 83( 4.3)

Allvarlig cardiovaskular kompl. 37( 3.2) 9( 4.9) 6( 3.2) 4( 2.9) 5( 3.3) 3( 2.3) 64( 3.3)

Lungemboli 8( 0.7) 5( 2.7) 5( 2.6) 1( 0.7) 2( 1.3) 6( 4.7) 27( 1.4)

Annan vardforlangande kompl. 79( 6.9) 13( 7.1) 20( 10.6) 10( 7.3) 8( 5.2) 6( 4.7) 136( 7.0)



I II IIIa IIIb IVa IVb V

Pro

cent

14%

34%

18%21%

6%3% 3%

25 60 32 37 11 5 6n =0

10

20

30

40

50

60Esofagus

I II IIIa IIIb IVa IVb V

Pro

cent

24%

33%

13%16%

5% 3%6%

32 44 17 21 6 4 8n =0

10

20

30

40

50

60Ventrikel

Figur 35. Clavien-Dindoklassificeringen for samtliga diagnoser i Sverige, 2015-2016.

47

Innehall

Ett annat matt for att fanga upp kompli-

kationer ar postoperativ vardtid. Det pavisas

en del regionala skillnader avseende vardtid ef-

ter resektion av esofaguscancer, Figur 36 och

ventrikelcancer, Figur 37, med medianvardti-

der pa 12 respektive 8 dagar, 2015-2016. Det

finns dock manga andra skal, utover postope-

rativa komplikationer, som kan forklara skill-

nader i vardtid.

0

10

20

30

40

50

60

Vän

tetid

0

10

20

30

40

50

60

Vän

tetid

0

10

20

30

40

50

60

31 60 72 22 33 41 259n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

911 11

14 14 1412


0 20 40 60 80 100

0

20

40

60

80

100

Vårdtid i dagar

Figur 36. Esofaguscancer - Boxplot och kumulativ tid fran operation till utskrivning efter operation

per region for 2015-2016. Med region avses den region dar opererande sjukhus ar belaget.



0

10

20

30

40

50

60

Vän

tetid

0

10

20

30

40

50

60

Vän

tetid

0

10

20

30

40

50

60

33 57 60 17 49 35 251n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

7 8 9 97

108


0 20 40 60 80 100

0

20

40

60

80

100

Vårdtid i dagar

Figur 37. Ventrikelcancer - Boxplot och kumulativ tid fran operation till utskrivning efter operation

per region for 2015-2016. Med region avses den region dar opererande sjukhus ar belaget.

49

Innehall

2007 2009 2011 2013 2015

0

20

40

60

80

Ant

al d

agar

2007 2009 2011 2013 2015

0

20

40

60

80

Ant

al d

agar

17 1715 16 15 16

14 14 1311

Esofagus

2007 2009 2011 2013 2015

0

20

40

60

80

2007 2009 2011 2013 2015

0

20

40

60

80

10 11 11 12 11 12 1210

8 8

Ventrikel

Figur 38. Boxplot och kumulativ tid fran operation till utskrivning efter operation. Boxen innefattar

mittersta 50% av vardtiderna, vertikala linjerna 90% och linjen inom boxen representerar

mediantiden.



6.7 Overlevnad

Overlevnad kan indelas i kort- eller langtidso-

verlevnad. For korttidsoverlevnad efter kirurgi

anses postoperativ mortalitet vara det veder-

tagna mattet dar man tidigare vanligen anvan-

de tiden inom 30 dagar efter operation som

grans men som man numer oftast forlanger

tom 90 dagar.

I Figur 39 och 40 presenteras 90-

dagarsmortaliteten 2013-2016 fordelat pa re-

gionerna respektive som tidstrend. Endast re-

sektioner som bedomdes som kurativa eller

gransfall kurativa ingar i redovisningen. Skill-

nader mellan regionerna kan bero pa faktiska

skillnader i det perioperativa omhandertagan-

det men kan ocksa bero pa olikheter i klassifi-

kation av tumorformer eller skillnader i pati-

entpopulationer.

Pro

cent

1.8%

5% 5%4.3% 4.2%

6.9%

5%

1 6 10 4 3 11 35Antal döda =0

2

4

6

8

10


Esofagus

Pro

cent

11.8%

2.5%

0.8%

3.2%2.5% 2.6%

3.4%

9 3 1 3 2 3 21Antal döda =0

2

4

6

8

10


Ventrikel

Figur 39. Andel doda inom 90 dagar fran operationsdatum per region, 2013 - 2016 om operatorens

bedomning av tumorresektionen var kurativ eller gransfall kurativ/palliativ. Med region avses

den region dar opererande sjukhus ar belaget.

51

Innehall

Pro

cent

2007 2009 2011 2013 2015

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

EsofagusVentrikel

Figur 40. Andel doda inom 90 dagar fran operationsdatum per diagnosar om operatorens bedomning

av tumorresektionen var kurativ eller gransfall kurativ/palliativ.



Langtidsoverlevnad mats vanligen

som minst 3- eller 5-arsoverlevnad. 3-

arsoverlevnaden for alla patienterna som dia-

gnosticerades med esofagus- och ventrikelcan-

cer mellan 2013-2016 visas i Figur 41. Pro-

gnosen ar pafallande lika for tumorgrupperna.

Den allomfattande 5-arsoverlevnaden for hela

patientgruppen bade for esofaguscancer och

ventrikelcancer var ca 15%

Den allomfattande overlevnaden efter kura-

tivt syftande resektion av esofagus- och vent-

rikelcancer ar ocksa pafallande lika, Figur 42.

Endast ca 40% av patienterna lever efter 5

ar. Inte ovantat ser vi stora skillnader i over-

levnad mellan kurativt och palliativt inrikta-

de behandlingsmal, Figur 43 och 50. Mellan

de kurativt syftande behandlingsalternativen

vid esofagus- och ventrikelcancer finns bety-

dande och statistiskt sakerstallda skillnader i

overlevnad, Figur 44 respektive 51. Aven oli-

ka palliativa atgarder ar forenade med olika

overlevnad, Figur 45 respektive 52 .

Efter kurativt syftande kirurgi ar, som for-

vantat tumorstadium en starkt, och alder i

mindre grad, bidragande faktor for langtidso-

verlevnad, Figur 46 och 53 respektive Figur 47

och 54. Det ar, av oklar anledning, en signi-

fikant skillnad i overlevnad mellan man och

kvinnor efter kurativt syftande esofagusresek-

tion, Figur 48 emedan ingen skillnad sags efter

kurativt syftande ventrikelresektion, Figur 55.

Ingen synbar forbattring av overlevnaden ef-

ter kurativt syftande kirurgi har skett sedan

registret startade, Figur 49 och 56.

I overlevnadsberakningarna i denna arsrap-

port foljs overlevnaden upp till och med 2017-

05-01. Om ej annat anges ingar endast resek-

tioner som bedomts som kurativa eller grans-

fall kurativa i overlevnadsberakningarna,.

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

EsofagusVentrikel

ÅrAntal patienter i risk: Esofagus: Ventrikel:

2518 953 395 1712246 838 368 156

Log−rank test, p värde = 0.028

Figur 41. Esofaguscancer och Ventrikelcancer, overlevnad fran diagnosdatum, 2013-2016.

53

Innehall

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

EsofagusVentrikel

ÅrAntal patienter i risk: Esofagus: Ventrikel:

694 408 225 91609 398 205 99


Figur 42. Overlevnad fran operationsdatum, 2013-2016.



Esofaguscancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0KurativPalliativIngen tumörinriktad behandling

ÅrAntal patienter i risk: Kurativ: Palliativ: Ingen:

1123 688 337 1551097 220 43 12

281 39 12 3

Log−rank test, p värde = <0.001

Figur 43. Esofaguscancer, overlevnad fran diagnosdatum uppdelat i tumorbehandlingens mal. 2013-

2016.

55

Innehall

Esofaguscancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

ResektionskirurgiOnkologisk behandlingResektion och onkologisk behandling

ÅrAntal patienter i risk: Resektion: Onkbeh: Res+Onk:

289 202 121 64224 95 34 12603 385 179 78


Figur 44. Esofaguscancer, overlevnad fran diagnosdatum uppdelat i planerad kurativ behandling. 2013-

2016.



Esofaguscancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.01: Resektionskirurgi2: Stent, PEG, venport eller annan palliativ kir3: Onkologisk behandling4: Stent, PEG, venport, annan palliativ kir samt onkologisk beh

ÅrAntal patienter i risk: 1: 2: 3: 4:

8 2 1 0265 28 2 0600 158 37 9211 30 3 3


Figur 45. Esofaguscancer, overlevnad fran diagnosdatum uppdelat i planerad palliativ behandling.

2013-2016. 2 patienter registrerade bade som resektonskirurgi och onkologisk behandling

raknades som resektionskirurgi.

57

Innehall

Esofaguscancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

IIIIIIIV

ÅrAntal patienter i risk: IIIIIIIV

103 78 41 19120 75 48 17160 78 29 10

12 3 3 2


Figur 46. Esofagus - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa tumorstadium (TNM7), 2013-

2016.



Esofaguscancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

<5050−5960−6970−7980−

ÅrAntal patienter i risk: <5050−5960−6970−7980−

36 25 17 9123 89 48 16275 151 86 33235 127 63 28

25 16 11 5


Figur 47. Esofagus - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa alder vid diagnos, 2013-2016.

59

Innehall

Esofaguscancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

MänKvinnor

ÅrAntal patienter i risk: MänKvinnor

556 316 170 68138 92 55 23


Figur 48. Esofagus - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa kon, 2013-2016.



Esofaguscancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

2007−20092010−20122013−2016

ÅrAntal patienter i risk: 2007−20092010−2012

408 301 236 197445 340 267 229


Figur 49. Esofagus - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa ar vid operation, 2007-2016.

61

Innehall

Ventrikelcancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0KurativPalliativIngen tumörinriktad behandling

ÅrAntal patienter i risk: Kurativ: Palliativ: Ingen:

869 565 292 131811 169 41 11550 98 35 14


Figur 50. Ventrikelcancer, overlevnad fran diagnosdatum uppdelat i tumorbehandlingens mal. 2013-

2016.



Ventrikelcancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

ResektionskirurgiOnkologisk behandlingResektion och onkologisk behandling

ÅrAntal patienter i risk: Resektion: Onkbeh: Res+Onk:

442 283 153 7026 16 5 1

400 266 134 60


Figur 51. Ventrikelcancer, overlevnad fran diagnosdatum uppdelat i planerad kurativ behandling. 2013-

2016.

63

Innehall

Ventrikelcancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.01: Resektionskirurgi2: Stent, PEG, venport eller annan palliativ kir3: Onkologisk behandling4: Stent, PEG, venport, annan palliativ kir samt onkologisk beh

ÅrAntal patienter i risk: 1: 2: 3: 4:

65 24 14 7125 5 1 0522 123 22 3

82 13 3 1


Figur 52. Ventrikelcancer, overlevnad fran diagnosdatum uppdelat i planerad palliativ behandling.

2013-2016. 17 patienter registrerade bade som resektonskirurgi och onkologisk behandling

raknades som resektionskirurgi.



Ventrikelcancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

IIIIIIIV

ÅrAntal patienter i risk: IIIIIIIV

85 66 39 15131 99 54 26146 80 29 6

50 23 10 3


Figur 53. Ventrikel - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa tumorstadium (TNM7), 2013-

2016.

65

Innehall

Ventrikelcancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

<5050−5960−6970−7980−

ÅrAntal patienter i risk: <5050−5960−6970−7980−

51 33 15 571 55 25 17

151 100 52 23234 139 76 37102 71 37 17


Figur 54. Ventrikel - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa alder vid diagnos, 2013-2016.



Ventrikelcancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

MänKvinnor

ÅrAntal patienter i risk: MänKvinnor

374 245 118 59235 153 87 40


Figur 55. Ventrikel - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa kon, 2013-2016.

67

Innehall

Ventrikelcancer

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

2007−20092010−20122013−2016

ÅrAntal patienter i risk: 2007−20092010−2012

619 492 401 344548 430 346 291


Figur 56. Ventrikel - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa ar vid operation, 2007-2016.



6.8 Livskvalitet

EORTCs formular for halsorelaterade livskva-

litet (HRQOL) innefattar symtomskalor, funk-

tionsskalor och en skala for overgripande ”glo-

bal” livskvalitet. Saval symtom- som funk-

tionsskalorna besvaras pa en fyrgradig skala

med svarsalternativen: 1) inte alls, 2) lite, 3)

en hel del, och 4) mycket. Den overgripan-

de ”globala” livskvalitetsskalan besvaras pa en

sjugradig skala fran mycket daligt till utmarkt.

For att forenkla presentationen har vi i denna

presentation dikotomiserat svaren.

Dikotomisering:

� Funktionsskalor: patienter som svarat

minst en gang med 3) en hel del eller 4)

mycket i nagon del i en skala kategorise-

ras till dalig funktion i den skalan annars

kategoriseras patienten till god funktion.

� Symtomskalor: patienter som svarat

minst en gang med 3) en hel del eller

4) mycket i nagon del i en skala katego-

riseras till symptomgivande annars kate-

goriseras patienten till inga eller mindre

symtom.

� Globala skalan: ett svar pa 4 eller mind-

re (samre) till nagon av de tva fragor-

na i skalan kategoriseras till dalig global

livskvalitet annars kategoriseras patien-

ten till god global livskvalitet.

Sa stor andel som 69% av fallen har dalig

funktionell formaga och 76% har fortfarande

negativa symtom ett ar efter esofaguscancer-

resektion 2013-2015, Figur 57 och 58. Patien-

terna angav i 44% av fallen en dalig global livs-

kvalitet, Figur 59. Motsvarande resultat ett ar

efter ventrikelcancerresektion ar 71%, 69% och

39%, Figur 57, 58 och 59.

69

Innehall


Pro

cent

0

20

40

60

80

100 89%

64%53%

63% 66%

80%69%

n = 18 42 30 43 38 69 240

Esofagus


Pro

cent

0

20

40

60

80

100

75%

62% 59%68%

79% 83%

71%

n = 32 50 22 47 33 47 231

Ventrikel

Figur 57. EORTC QLQ-C30: Andel patienter dar patienterna svarat antingen ”en hel del”eller ”mycket”

pa minst en av fragorna, 2013-2015. Det finns 28 fragor och alternativen ar: ”inte alls, lite,

en hel del eller mycket”. En hel del eller mycket representerar dalig funktionell formaga. Med

region avses den region dar sjukhuset som angetts i registerformular 2 (operationsdata) ar

belaget.




Pro

cent

0

20

40

60

80

10083%

71% 70% 67%76%

84%76%

n = 18 42 30 43 38 69 240

Esofagus


Pro

cent

0

20

40

60

80

100 94%

60% 59%68%

73%67% 69%

n = 31 50 22 47 33 46 229

Ventrikel

Figur 58. EORTC QLQ-OG25: Andel patienter dar patienterna svarat antingen ”en hel del”eller ”myc-

ket” pa minst en av fragorna, 2013-2015. Det finns 25 fragor och alternativen ar: ”inte alls,

lite, en hel del eller mycket”. En hel del eller mycket representerar negativa symtom. Med

region avses den region dar sjukhuset som angetts i registerformular 2 (operationsdata) ar

belaget.

71

Innehall


Pro

cent

0

20

40

60

80

100

56% 55%

28%

39%32%

51%44%

n = 18 42 29 41 38 69 237

Esofagus


Pro

cent

0

20

40

60

80

100

47%38%

18%

39% 42% 43% 39%

n = 32 50 22 46 33 47 230

Ventrikel

Figur 59. EORTC QLQ-C30: Andel patienter dar patienterna svarat fyra eller samre pa minst en fraga,

2013-2015. Det finns tva fragor som ar kodade ett till sju dar 1 ar ”mycket daligt” och sju

ar ”utmarkt” global livskvalitet. Med region avses den region dar sjukhuset som angetts i

registerformular 2 (operationsdata) ar belaget.


Referenser

Referenser[1] Gustav Linder, M Lindblad, P Djerf, P Elbe, Jan Johansson, L Lundell, and Jakob Hedberg.

Validation of data quality in the swedish national register for oesophageal and gastric cancer.

British Journal of Surgery, 103(10):1326–1335, 2016.

[2] JL Dikken, JW Van Sandick, WH Allum, Jan Johansson, LS Jensen, H Putter, VH Coupland,

MWJM Wouters, VEP Lemmens, and CJH van de Velde. Differences in outcomes of oesop-

hageal and gastric cancer surgery across europe. British Journal of Surgery, 100(1):83–94,

2013.

[3] WO De Steur, D Henneman, WH Allum, JL Dikken, JW van Sandick, J Reynolds, C Mariet-

te, L Jensen, Jan Johansson, P Kolodziejczyk, et al. Common data items in seven european

oesophagogastric cancer surgery registries: towards a european upper gi cancer audit (eurecca

upper gi). European Journal of Surgical Oncology (EJSO), 40(3):325–329, 2014.

[4] F Klevebro, M Lindblad, Janet Johansson, L Lundell, and M Nilsson. Outcome of neo-

adjuvant therapies for cancer of the oesophagus or gastro-oesophageal junction based on a

national data registry. British Journal of Surgery, 103(13):1864–1873, 2016.

[5] Huan Song, Fang Fang, Unnur Valdimarsdottir, Donghao Lu, Therese M-L Andersson,

Christina Hultman, Weimin Ye, Lars Lundell, Jan Johansson, Magnus Nilsson, et al. Wai-

ting time for cancer treatment and mental health among patients with newly diagnosed

esophageal or gastric cancer: a nationwide cohort study. BMC cancer, 17(1):2, 2017.

[6] J Ferlay, I Soerjomataram, M Ervik, R Dikshit, S Eser, C Mathers, M Rebelo, DM Parkin,

D Forman, and F Bray. Globocan 2012 v1.0. Cancer incidence and mortality worldwide:

IARC CancerBase, (11), 2013.

[7] Melina Arnold, Isabelle Soerjomataram, Jacques Ferlay, and David Forman. Global incidence

of oesophageal cancer by histological subtype in 2012. Gut, 64(3):381–387, 2015.

[8] S.S. Devesa, W.J. Blot, and J.F. Fraumeni Jr. Changing patterns in the incidence of esop-

hageal and gastric carcinoma in the united states. Cancer, 83(10):2049–2053, 1998.

[9] MB Cook, WH Chow, and SS Devesa. Oesophageal cancer incidence in the united states by

race, sex, and histologic type, 1977–2005. British journal of cancer, 101(5):855–859, 2009.

[10] C Castro, C Bosetti, M Malvezzi, P Bertuccio, F Levi, E Negri, C La Vecchia, and N Lunet.

Patterns and trends in esophageal cancer mortality and incidence in europe (1980–2011) and

predictions to 2015. Annals of oncology, 25(1):283–290, 2014.

[11] T.L. Vaughan, S. Davis, A. Kristal, and D.B. Thomas. Obesity, alcohol, and tobacco as risk

factors for cancers of the esophagus and gastric cardia: adenocarcinoma versus squamous

cell carcinoma. Cancer Epidemiology Biomarkers & Prevention, 4(2):85–92, 1995.

[12] J. Lagergren, R. Bergstrom, A. Lindgren, and O. Nyren. The role of tobacco, snuff and

alcohol use in the aetiology of cancer of the oesophagus and gastric cardia. International

journal of cancer, 85(3):340–346, 2000.

[13] W.H. Chow, W.D. Finkle, J.K. McLaughlin, H. Frankl, H.K. Ziel, and J.F. Fraumeni Jr.

The relation of gastroesophageal reflux disease and its treatment to adenocarcinomas of the

esophagus and gastric cardia. JAMA: the journal of the American Medical Association,

274(6):474–477, 1995.

[14] J. Lagergren, R. Bergstrom, A. Lindgren, and O. Nyren. Symptomatic gastroesophageal

reflux as a risk factor for esophageal adenocarcinoma. New England Journal of Medicine,

340(11):825–831, 1999.

73

Referenser

[15] D.C. Farrow, T.L. Vaughan, C. Sweeney, M.D. Gammon, W.H. Chow, H.A. Risch, J.L.

Stanford, P.D. Hansten, S.T. Mayne, J.B. Schoenberg, et al. Gastroesophageal reflux disease,

use of h2 receptor antagonists, and risk of esophageal and gastric cancer. Cancer Causes

and Control, 11(3):231–238, 2000.

[16] M.D. Gammon, H. Ahsan, J.B. Schoenberg, A.B. West, H. Rotterdam, S. Niwa, W.J. Blot,

H.A. Risch, R. Dubrow, S.T. Mayne, et al. Tobacco, alcohol, and socioeconomic status

and adenocarcinomas of the esophagus and gastric cardia. Journal of the National Cancer

Institute, 89(17):1277–1284, 1997.

[17] A.H. Wu, P. Wan, and L. Bernstein. A multiethnic population-based study of smoking,

alcohol and body size and risk of adenocarcinomas of the stomach and esophagus (united

states). Cancer Causes and Control, 12(8):721–732, 2001.

[18] W.H. Chow, M.J. Blaser, W.J. Blot, M.D. Gammon, T.L. Vaughan, H.A. Risch, G.I. Perez-

Perez, J.B. Schoenberg, J.L. Stanford, H. Rotterdam, et al. An inverse relation between

caga+ strains of helicobacter pylori infection and risk of esophageal and gastric cardia ade-

nocarcinoma. Cancer research, 58(4):588, 1998.

[19] W. Ye, M. Held, J. Lagergren, L. Engstrand, W.J. Blot, J.K. McLaughlin, and O. Nyren.

Helicobacter pylori infection and gastric atrophy: risk of adenocarcinoma and squamous-

cell carcinoma of the esophagus and adenocarcinoma of the gastric cardia. Journal of the

National Cancer Institute, 96(5):388–396, 2004.

[20] M. Sundelof, W. Ye, P.W. Dickman, and J. Lagergren. Improved survival in both histologic

types of oesophageal cancer in sweden. International journal of cancer, 99(5):751–754, 2002.

[21] Joel Shapiro, J Jan B Van Lanschot, Maarten CCM Hulshof, Pieter van Hagen, Mark I van

Berge Henegouwen, Bas PL Wijnhoven, Hanneke WM van Laarhoven, Grard AP Nieuwen-

huijzen, Geke AP Hospers, Johannes J Bonenkamp, et al. Neoadjuvant chemoradiotherapy

plus surgery versus surgery alone for oesophageal or junctional cancer (cross): long-term

results of a randomised controlled trial. The lancet oncology, 16(9):1090–1098, 2015.

[22] I. Rouvelas, W. Zeng, M. Lindblad, P. Viklund, W. Ye, and J. Lagergren. Survival after

surgery for oesophageal cancer: a population-based study. The lancet oncology, 6(11):864–

870, 2005.

[23] I. Rouvelas and J. Lagergren. The impact of volume on outcomes after oesophageal cancer

surgery. ANZ journal of surgery, 80(9):634–641, 2010.

[24] M.W.J.M. Wouters, HE Karim-Kos, S. Le Cessie, B.P.L. Wijnhoven, L.P.S. Stassen, WH Ste-

up, HW Tilanus, and R.A.E.M. Tollenaar. Centralization of esophageal cancer surgery: does

it improve clinical outcome? Annals of surgical oncology, 16(7):1789–1798, 2009.

[25] J.F. Finks, N.H. Osborne, and J.D. Birkmeyer. Trends in hospital volume and operative

mortality for high-risk surgery. New England Journal of Medicine, 364(22):2128–2137, 2011.

[26] C. Lepage, M. Sant, A. Verdecchia, D. Forman, J. Esteve, and J. Faivre. Operative mortality

after gastric cancer resection and long-term survival differences across europe. British journal

of surgery, 97(2):235–239, 2010.

[27] Pierre A Clavien, Jeffrey Barkun, Michelle L de Oliveira, Jean Nicolas Vauthey, Daniel Dindo,

Richard D Schulick, Eduardo de Santibanes, Juan Pekolj, Ksenija Slankamenac, Claudio

Bassi, et al. The clavien-dindo classification of surgical complications: five-year experience.

Annals of surgery, 250(2):187–196, 2009.


7. Appendix: Inkomna enkater

7 Appendix: Inkomna enkater

Tabell 10. Esofagus - Inkomna formular avseende anmalan, operation och vardda-

ta/komplikationer per region och ar.

Norra Uppsala Stockholm Vastra Sydostra Sodra Sverige

Formular 1

2006 60 94 94 96 40 104 4882007 44 120 80 83 51 102 4802008 65 118 128 76 55 96 5382009 53 127 140 99 68 116 6032010 42 118 120 81 54 107 5222011 68 118 100 112 63 113 5742012 44 126 109 93 63 131 5662013 67 130 136 116 65 108 6222014 54 140 125 116 81 139 6552015 71 127 108 109 67 134 6162016 58 177 98 101 63 131 628Totalt 626 1395 1238 1082 670 1281 6292

Formular 2

2006 35 59 87 46 30 76 3332007 28 74 56 41 51 83 3332008 45 76 92 20 52 71 3562009 40 70 96 35 65 88 3942010 29 73 57 34 53 78 3242011 43 69 65 38 63 80 3582012 32 69 56 30 63 84 3342013 38 69 73 42 56 65 3432014 25 50 61 28 52 59 2752015 28 48 49 22 28 37 2122016 16 51 53 24 24 41 209Totalt 359 708 745 360 537 762 3471

Formular 3

2006 12 28 35 22 12 42 1512007 11 23 24 20 22 48 1482008 22 40 36 11 24 41 1742009 15 33 37 17 22 31 1552010 10 32 23 14 16 26 1212011 16 25 29 18 17 23 1282012 16 26 26 7 14 33 1222013 15 41 34 21 16 32 1592014 12 34 45 21 20 33 1652015 21 36 30 10 17 25 1392016 8 35 27 8 15 23 116Totalt 158 353 346 169 195 357 1578

75

Referenser

Tabell 11. Esofagus - Inkomna formular per region och ar. EORTC QLQ-C30 avser livskvalitetsfor-

mular gallande halsa och EORTC QLQ-C25 avser livskvalitetsformular gallande symptom.


EORTC QLQ-C30

2006 0 0 0 0 0 0 02007 0 0 0 0 0 0 02008 0 0 0 0 0 0 02009 16 14 35 0 18 32 1152010 8 14 26 12 18 44 1222011 11 31 25 34 25 33 1592012 15 25 15 35 13 42 1452013 16 29 5 40 23 36 1492014 9 35 3 33 29 56 1652015 5 17 9 13 24 6 742016 1 3 1 3 3 5 16Totalt 81 168 119 170 153 254 945

EORTC QLQ-C25

2006 0 0 0 0 0 0 02007 0 0 0 0 0 0 02008 0 0 0 0 0 0 02009 16 14 35 0 18 31 1142010 8 14 26 12 18 44 1222011 11 31 25 34 25 33 1592012 15 24 15 35 13 42 1442013 16 29 5 40 23 36 1492014 9 35 3 33 29 56 1652015 5 17 9 13 24 6 742016 1 3 1 3 3 5 16Totalt 81 167 119 170 153 253 943



Tabell 12. Ventrikel - Inkomna formular avseende anmalan, operation och vardda-

ta/komplikationer per region och ar.


Formular 1

2006 99 149 79 115 62 136 6402007 128 154 122 116 96 135 7512008 94 139 123 140 68 103 6672009 89 147 121 126 67 141 6912010 56 141 119 137 78 145 6762011 85 149 118 124 71 129 6762012 81 114 94 119 73 104 5852013 77 144 115 119 73 116 6442014 82 122 86 113 52 108 5632015 59 138 85 109 66 101 5582016 68 112 76 100 66 66 488Totalt 918 1509 1138 1318 772 1284 6939

Formular 2

2006 54 91 65 65 42 93 4102007 91 101 72 48 92 91 4952008 70 75 85 65 64 63 4222009 52 93 82 57 61 82 4272010 33 96 75 52 73 96 4252011 63 85 70 37 69 68 3922012 43 62 54 35 68 54 3162013 38 81 67 37 64 58 3452014 40 48 53 27 33 47 2482015 24 51 53 22 32 35 2172016 27 45 43 21 28 26 190Totalt 535 828 719 466 626 713 3887

Formular 3

2006 35 67 35 41 29 56 2632007 60 67 47 26 39 56 2952008 45 46 54 29 32 44 2502009 32 53 61 31 18 48 2432010 20 52 45 17 26 46 2062011 36 55 38 24 35 45 2332012 29 40 31 17 27 35 1792013 23 54 30 15 25 44 1912014 22 34 27 23 18 30 1542015 16 42 34 13 23 27 1552016 23 30 20 4 27 18 122Totalt 341 540 422 240 299 449 2291

77

Referenser

Tabell 13. Ventrikel - EORTC QLQ-C30 avser livskvalitetsformular gallande halsa och EORTC QLQ-

C25 avser livskvalitetsformular gallande symptom.


EORTC QLQ-C30

2006 0 0 0 0 0 0 02007 1 0 0 0 0 0 12008 0 0 0 0 0 0 02009 23 29 38 0 17 43 1502010 16 33 31 13 14 48 1552011 24 41 34 32 18 30 1792012 22 25 20 31 21 36 1552013 17 39 6 32 22 33 1492014 20 30 1 29 8 32 1202015 7 18 18 13 23 6 852016 0 3 0 1 3 1 8Totalt 130 218 148 151 126 229 1002

EORTC QLQ-C25

2006 0 0 0 0 0 0 02007 1 0 0 0 0 0 12008 0 0 0 0 0 0 02009 23 29 38 0 17 43 1502010 16 33 31 13 12 48 1532011 24 41 34 32 18 30 1792012 22 25 20 30 21 36 1542013 16 39 6 32 22 33 1482014 20 30 1 29 8 31 1192015 7 18 18 13 23 6 852016 0 3 0 1 3 1 8Totalt 129 218 148 150 124 228 997



Tabell 14. Formular 1 - kliniker som under ett ar har samre an 70% tackningsgrad och som repre-

senterar minst sex diagnoser i cancerregistret. Endast data fran och med 2014.

Sjukhus Klinik Diagnosar Saknade Tackningsgrad %

Stockholm Capio S:t Goran Uppgift saknas 2014 8 (43)

Stockholm Capio S:t Goran Uppgift saknas 2015 13 ( 0)

Stockholm Capio S:t Goran Uppgift saknas 2016 18 ( 0)

Stockholm Sodersjukhuset Uppgift saknas 2014 11 (45)

Stockholm Sodersjukhuset Uppgift saknas 2015 12 (43)

Stockholm Sodersjukhuset Uppgift saknas 2016 21 ( 5)

Stockholm Sodertalje sjh Uppgift saknas 2016 6 (40)

Stockholm Ovriga sjukhus Uppgift saknas 2014 13 ( 0)

Stockholm Ovriga sjukhus Uppgift saknas 2016 23 ( 0)

Sydostra Varnamo sjukhus Kirurgi 2015 11 ( 0)

Sydostra Varnamo sjukhus Kirurgi 2016 7 ( 0)

Sydostra Vrinnevisjukhuset i Norrkoping Kirurgi 2016 5 (17)

Sodra Centrallasarettet i Vaxjo Kirurgi 2016 6 (33)

Sodra Centralsjukhuset i Kristianstad Medicin 2016 3 (62)

Sodra Helsingborgs lasarett Kirurgi 2016 5 (29)

Sodra Lanssjukhuset i Halmstad Kirurgi 2015 6 ( 0)

79

Documents

Esofagus- och ventrikelcancer - cancercentrum · 3 Etiologi Liksom vid de esta andra cancerformer ar orsaken att drabbas av esofagus- eller ventri-kelcancer multifaktoriell, och risken