Embed Size (px)
DESCRIPTION
Citation preview
Projektarbete
Etapp 1: Fallet Lascelles
Grupp 23
David Larsson - [email protected]
Filip Johansson - [email protected]
Jakob Ljungkvist - [email protected]
Inlämningsdatum 17/11-11
Biblioteksuppgift
Första källan:
A philosophical discussion of the root definition in soft systems thinking: An enrichment
of CATWOE
av Basden, A och Wood-Harper, AT
SYSTEMS RESEARCH AND BEHAVIORAL SCIENCE -ISSN 1092-7026-01/2006-Volym 23
Vi valde just denna artikel p.g.a. att CATWOE-modellen är ganska komplext och kräver en del
förståelse bakom. Själva principen är relativt lätt men det tar tid innan man förstår den fullt ut.
Därför tyckte vi att de kunde vara bra att komplettera den informationen som finns i kurslitteraturen
så att man fick en ännu bättre förståelse av ämnet.
Andra källan:
The blind men and the elephant: views of scenario-based system design
av Kentaro Go och John M. Carroll
Interactions-ISSN 1072-5520-12/2004-Volym 11-Nummer 6
Just denna artikel kände vi var relevant då den tog upp exemplet med elefanten och de blinde
männen. Det exemplet hade vi fått kunskap om under den första föreläsningen vi hade inom denna
kurs och vi tyckte att det kunde vara intressant att gå in ännu djupare inom det perspektivet.
Tredje källan:
The rich picture of design activity
Av MAZIJOGLOU, M
Automation in Construction
ISSN 0926-5805
01/1998
Volym 7
Nummer 2-3, pp. 157 - 175
Vi valde denna källa för att den behandlar Rich Picture, som vi har fått i uppgift att skriva om under
denna etapp. Vi har fått information om Rich Picture metoden genom föreläsning och
kurslitteraturen men vi tänkte att det kunde vara bra med information från en annan källa så att man
fick lite olika perspektiv på metoden.
Socialt kontrakt Medlemmarna i vår grupp kände inte varandra sedan tidigare, innan vi började på skola här i
Göteborg, och ingen av oss är heller från staden. Vi har dock lärt känna varandra bra vid det här
laget och har umgåtts frekvent sedan skolan startade i slutet av augusti. Vi har därför valt att arbeta
med varandra, då vi upplever att vi fungerar bra som grupp och inte ha några som helst problem
med att ha en öppen dialog med varandra. Detta tror vi underlättar ett projektarbete, ifall problem
skulle uppstå så är vi säkra på att vi skulle lösa dem internt genom att prata med varandra. Vi tycker
också att samtliga gruppmedlemmar är flexibla, att vi har en förmåga att anpassa oss för att på så
sätt undvika problem.
Vi har dock också varit noga med att prata om att alla hela tiden har rätt till en åsikt och de andra är
förpliktigade att lyssna på alla parters åsikter och ta med dem vid bedömning av saker vi gör.
Vårt gemensamma mål är att klara kursen, och att alla ska bidraga till detta. Vi anser att vi har goda
möjligheter till detta då vi upplever att alla är ambitiösa, skickliga samt att vi (än så länge) fungerar
bra som grupp.
Riskerna med att just vi arbetar som grupp är att skulle komplikationer uppstå inom vår grupp, kan
det också påverka vårt sociala liv och därmed få större konsekvenser än vad det hade fått om vi
arbetade med folk vi inte umgicks med privat.
Det är dock en "risk" vi valt att ta, då vi är överrens om att risken är minimal att det skulle inträffa.
Om det skulle gå så långt att vi faktiskt blir oense på en nivå som vi själva inte kan reda ut, kommer
vi att ta kontakt kursansvarig och meddela att vi behöver hjälp för att på så sätt reda ut situationen,
men återigen, vi är övertygade om att slippa detta.
David Larsson – [email protected]
Jakob Ljungkvist – [email protected]
Filip Johansson – [email protected]
Lascelles Fine Foods
Bakgrund Lascelles Fine Foods(LFFL) är ett fiktivt etablerat företag inom matsektorn. De har sitt
huvudkontor i Ashville och tillverkaren ligger i angränsande delar. Kundleveranser sker från
Ashvilles lager. Vissa produkter köper företaget in från andra tillverkare, dessa färdiga eller
halvfärdiga produkter gör man klart innan det säljs vidare.
Deras verksamhet är uppdelad i fyra huvudområden sälj och marknadsföring, lager och distribution,
tillverkning och finans. All information och kommunikation är pappersbaserad och förlitar sig på
förskrivna dokument.
LFFL har olika kunder allt från små hälsobutiker till stora supermarkets. De har standardorders som
levereras en specifik vecka eller prioritetsorders som placeras för att sedan levereras omgående.
Varje kund tilldelas en ”account handler” och han eller hon fungerar som en samverkningspunkt
inom LFFL. Förutom att ta emot orders jobbar en ”account handler” bland annat med att säkerställa
tillfredställelse av ordern och ta hand om dag-till-dag frågor.
När en order tas emot skrivs den på ett förberett formulär. En kopia går till själavdelningen och två
till lager och distribution. Lagret sorterar alla orders efter datum. När leveransen är framme ska
kunden skriva under ett formulär, efter att man kontrollerat leveransen. Skulle det finnas fel skickas
en korrekt beställning tillbaka till kunden.
LFFL lagrar färdiga produkter, inköpsprodukter och råmaterial på lagret. Lagret är uppdelat i olika
zoner beroende på hur varan ska lagras. Utöver orderprocessen har lager också hand om andra saker.
De sköter omplaceringar inom lagret, tar emot produkter och råmaterial från leverantörer, de skickar
råmaterial till tillverkaren, tar emot färdiga produkter och oanvänt råmaterial.
Inom tillverkning sysslar de med enkel ompaketering till mer avancerad tillagning. Recepten lagras
på papper som visar ingredienserna och processen.
Finansavdelningen delas upp i tre områden:
Leverantörskostnader
Redovisning
Intern redovisning
Problemområden LFFL har lite olika problem inom de olika områdena.
Säljavdelning
Statusen på en order kan inte fastställas utan att ta kontakt med lagret.
Kunder klagar på att leveranser är försenade, felaktiga och ofullständiga.
Förseningar beror ofta på att tillverkaren är sen med sin produktion.
Lager och distribution
Många varor hinner bli för gamla då de inte roteras ordentligt.
Det egentliga lagervärdet är oftast felaktigt för att det uppdateras dåligt.
Säljavdelning tar ofta emot prioritetsorders även fast produkterna inte finns på lager.
Finans
Säljrapporterna från kontohanterarna är ofta ofullständiga.
De har många djupa skulder – detta är pga dåliga kreditkontroller.
Den interna redovisningen är svår för att rätt information inte kommer ifrån de andra avdel-
ningarna.
Tillverkning
Lagret är sena med att beställa råmaterial då korrekta procedurer kringgås.
Bristen på bra marknadsprognoser gör det svårt att planera produktionen.
Allmänt
Alldeles för stor personalrotation
Sjukskrivningsnivån är väldigt hög på lagret för att det råder brist på lyftningsverktyg.
Dålig ledning och teknisk support har lett till dålig moral.
Framtiden LFFL vill byta ut det pappersbaserade systemet mot ”datorer av något slag”. Detta hoppas de leder
till förbättrad kommunikation inom företaget. VD för företaget har pratat med varje områdeschef att
lägga fram en plan. Dock delas entusiasmen mellan områdescheferna. De vill inte riskera att
exponera eller skada sina egna avdelningar.
Det som LFFL måste bestämma är hur de ska applicera programvarorna de behöver. De kan hyra in
IT-konsulter som anpassar programmen efter behov. Ett annat alternativ är att köpa ett program som
redan finns och det sista är att låta IT-personalen inom företaget utveckla programvarorna, dock är
kunskapen om IT låg inom företaget.
2. Rich Picture
De svårigheter som man kan tänkas se lite extra till är de ofta ofullständiga rapporterna från säljarna
till finansavdelningen, samt att säljarna ofta lovar kunder varor innan man hört efter med lagret hur
möjligheterna att faktiskt leverera i tid ser ut. Det händer också att kommunikationen mellan
kunder-säljare-lager sviktar, vilket leder till att kunder ibland får fel varor, fel mängd av varor eller
liknande.
Sett till helheten kan många av deras problem åtgärdas genom att förbättra kommunikationen, vilket
man kan göra genom att skaffa ett IS. Genom att förbättra kommunikation minimerar man de
problem som vi ovan nämnt. Även kontakten mellan lager och fabrik verkar inte fungera perfekt,
leveranstiden även där vara för lång, vilket i sin tur leder till längre leveranstid till kunder.
3. CATWOE Använd modelleringstekniken CATWOE och beskriv verksamhetens intressenter. Gör nödvändiga
antaganden och beskriv intressenternas förväntningar på vad det tänkta systemet skall hjälpa varje
just dem med. Skapa med andra ord flera rot-definitioner(eng. root-definition)
Clients/Customers
o Kunder, leverantörer till LFFL.
Actors
o De anställda på företaget, Sales, Warehousing, Finance, Manufactoring, Office.
Transformation
o Gå från papper till dator för att effektivisera hela informationsprocessen. Från beställning
från kund, genom ekonomiavdelningen till lagret och leveransen.
Worldview
o Ett företag som försöker att hänga med i utvecklingen.
Owner
o VD. Ytterst ansvarig för systemet och som kräver resultat. Hela ledningen.
Environment
o Begränsad budget.
Rot-definitioner
Stormarknader, närköp mm.
Ett system som är säkert, användarvänligt och inriktat på kundens behov, oavsett storlek på
företaget.
Leverantörer
Tidseffektivt system som inriktar sig på snabb kommunikation och bra samarbete.
Anställda
Ett system ökar personalens effektivitet genom användarvänlighet och integration.
Kontor/ledning
Att nå de budgeterade målen genom ett mer strömlinjeformat system som effektiviserar både
kostnader och tid, som i sin tur leder till en ökad omsättning och utveckling av företaget.
Övergripande
Att effektivisera hela organisations arbetssätt med hjälp av ett modernt informationssystem som
tillgodoser alla intressenters behov genom användarvänlighet, integration och kostnadseffektivitet
som leder till mer produktiv en arbetssituation och ökad utveckling av företaget.
4. Funktionsmodell
Ge minst två exempel på direktiv respektive operativ
information i modellen:
Operativ: Order, Invoice.
Direktiv: Decisions, Strategy.
5. Val av informationssystem och motivering Vilket informationssystem Lascells bör använda sig av beror på vilka ekonomiska förutsättningar
och behov som finns. I Lascells fall upplever vi att det dock enbart är ett enklare system som de är
ute efter, ett system som kan ersätta deras dokumentering, ett system som kan ersätta dokument i
pappersform till stor del.
För Lascells anser vi det bästa alternativet vara 'off the shelf'-system. De verkar vara intresserad av
ett smidigt alternativ som inte kostar allt för mycket, och inte heller är allt för avancerat. Därför
anser vi att 'off the shelf' är det bästa alternativet. Nackdelarna är att det inte är helt skräddarsytt och
inte helt framtaget för just deras behov, men med tanke på att de inte verkar vara intresserad av
något avancerat bör det fylla de funktioner de är ute efter. Utan att kosta för mycket pengar får de
ett billigt och smidigt system som passar företag som Lascells, företag som inte är i behov av
avancerade system.
Lascells är ett företag med god ekonomisk tillväxt som på sikt kommer att expandera, och därför
tror vi att de kommer behöva skaffa ett mer avancerat system i framtiden, som är skräddarsytt efter
just deras behov. Detta är återigen en ekonomisk fråga ju mer avancerat system desto mer pengar
blir det fråga om.
Eftersom de i nuläget inte har något system kan det vara bra att börja med ett simplare och sedan
avancera så småningom. Då de inte heller vet exakt vad för system de vill ha kan det vara bra att
börja använda sig av ett simpelt för att få lite perspektiv på vilka behov de har av ett IS, för att
sedan ha större kunskap om vad de kan tänkas ha för funktioner i ett kommande IS i framtiden.
Att gå från att inte använda någon form av IS till ett väldigt avancerat tror vi är ett för stort steg att
ta, genom att börja med ett simplare får de insikt i ungefär hur ett IS kan tänkas fungera och
därigenom se över vilka behov de kan komma att behöva när de sedan väljer att utveckla deras
system. Alltså, genom att spendera en mindre summa pengar på ett simplare system, gynnar
företaget på alla plan tror vi. Även om det kan tolkas som att vi väljer att rekommendera en relativt
kortsiktig lösning är vi övertygade om att det är vad som är bäst för Lascells även i det långa loppet.
6. Hur säkrar man att produkten möter kundens förväntningar? I boken
1 så går författarna igenom Sahay och Guptas (2003) olika steg eller kriterier som ska hjälpa
en att välja ett passande IS(Informations System) för företaget. De anser att om man följer dessa
kriterier så är risken mindre att man införskaffar sig ett IS som kanske är bra på pappret men som
inte passar ens företag särskilt bra. Sahay och Guptas förklarar vidare att det finns olika nivåer av
kriterier, primära och sekundära, som är mer eller mindre viktiga beroende på vad företaget behöver.
För vissa företag kan det primära vara det sekundära och vice versa.
Vi tänkte nu gå igenom dessa steg och förklara vilka steg vi anser att LFFL(Lascelle’s Fine Foods)
ska gå igenom och vilka de ska lägga mer vikt vid.
Primära
Features
Det här kriteriet innefattar vilka relevanta funktioner man skall förvänta sig av systemet, vad man
kommer att använda systemet till och vilka verktyg man kommer att använda sig av.
I LFFL’s fall så innebär detta att man borde se till att paketet innehåller någon utav detta.
o Mail – Grundläggande kommunikation.
o Ekonomi – löner, fakturor mm. Något som hanterar alla pengaflöden inom företaget.
o Order/distribution – Hålla ordning på inkommande orders och distribuera dessa till rätt kund.
Detta var några grundläggande funktioner som bör finnas i ett IS för företaget. Dock så krävs det en
mer noggrann analys för att avslöja allt som LFFL behöver.
Technology
Detta kriterium inriktar sig mer på hårdvara och kompatibilitet mellan olika applikationer, både
redan existerande, och sådan som eventuellt kan komma i framtiden. För LFFL’s del så innebär
detta inte så mycket för den redan existerande teknologin, då den består av mestadels pappersarbete
och dokument. Ett införande av ett nytt IS skulle således innebära mer at tänka på vilka
1Business Information Systems, fourth edition. Paul Bocij, Andrew Greasley, Simon Hickie.
Sid 298-299.
applikationer som skulle kunna implementeras i framtiden. Ett öppet IS som lät kan uppgraderas
skulle vara till en fördel då man garderar så inför eventuella förändringar i framtiden för LFFL.
Support and services
I boken2 säger LFFL’s ledning att det finns väldigt lite IT-expertis inom företaget. Det borde
innebära att behovet av eventuell support och service är stort vid införandet av ett nytt IS i företaget.
Ett företag som erbjuder en slags paketlösning som innebär en kombination av hårdvara, mjukvara
och installationen av detta skulle vara att föredra. Något som också faller inom detta kriterium är
träning och upplärande av användare, företagets personal, som är nödvändigt at lägga stor vikt vid.
Om inte användarna lär sig att använda sitt nya IS på ett effektivt sätt så spelar det ingen roll vilka
funktioner det har, man kommer aldrig att utnyttja dess fulla potential.
Cost
Här är den punkten som förmodligen i slutändan spelar störst roll. Hur utvecklat, designat och
anpassat systemet är beror oftast på hur mycket det kostar tyvärr. Här är det en svår balansgång som
man aldrig kan vara riktigt säker på att man klarar förrän systemet är igång och bevisar sin förmåga.
Det man bör tänka på när man ser på kostanden av ett IS är att räkna i det långa loppet. Ett IS som
är en stor engångskostnad kan verka onödigt vid första tanken, men allt beror på hur snabbt det
betalar av sig. Dock så bör man alltid ta med i beräkning är att det tillkommer kostnader i form av
underhåll, fortlöpande utbildning och oförutsedda utgifter som komponenter som går sönder. Dessa
kostnader bör man räkna med oberoende vilket system man väljer. Ett IS som har en liten
investeringskostnad i början kanske behöver mer driftskostnader och i slutändan kanske blir dyrare i
slutändan än vad det hade blivit med en stor engångskostnad. Detta tycker vi visar att man mer bör
tänka på systemet än vad det kostar. Dock så har ofta företagen inte lyxen att göra detta utan det är
pengar som styr i slutändan. LFFL bör göra en uppskattning, som alla andra företag, och välja det
som passar dem bäst. Utgången av detta har vi redan beskrivit tidigare i fråga 5.
Customisation
Att anpassa systemet så det passar företaget ännu bättre kan vara skillnaden mellan ett bra köp och
ett dåligt. I LFFL’s fall så är detta också viktigt, men kanske inte lika viktigt som föregående
punkter. Visst, inget företag vill ha ett kantigt och obrukbart IS som inte fungerar till någonting.
Men LFFL är i våra ögon ett ganska vanligt och standardiserat grossistföretag som inte behöver
massa olika funktioner, utan de behöver ett par få funktioner som gör de uppgifterna som de är till
för väldigt bra. Eftersom införskaffandet av detta IS innebär deras första datoriserade IS, så har de
heller inte något direkt att jämföra med. Ett IS som är anpassat för företaget är självklart bättre men
vi tror att det är mer prisvärt för LFFL att inrikta sig mer på ett enklare och mer standardiserat
system.
2Business Information Systems, fourth edition. Paul Bocij, Andrew Greasley, Simon Hickie.
Sid 305.
Sekundära
Vendor strength
För ett stort internationellt företag som arbetar över hela världen är Vendor strength viktigare än för
LFFL. Det handlar om hur etablerat och egentligen hur kraftfullt leverantören bakom valda IS är.
Hur kraftfulla pengamässigt och hur erfaret leverantören är spelar också stor roll om man är ett
multinationellt företag. För en lite mindre aktör som LFFL så har detta inte riktigt lika stor
betydelse då vi anser att de skall fokusera mer på varan, än på leverantören bakom varan.
Vendor vision
Föregående kriterium hör ihop med detta då de båda handlar om leverantören bakom varan man
köper. Visionen som leverantören har om valda produkt är kanske viktigare än själva styrkan som
de besitter. För ett företag som LFFL är förmodligen den viktigaste aspekten att leverantören visar
att de satsar på det systemet som de säljer. Det vore en ganska obehaglig överraskning för LFFL om
de visar sig att ett år efter köpet så väljer leverantören att satsa på något annat IS, eller ännu värre,
att avveckla deras helt.
Industries covered
Eftersom LFFL i stort sett bara opererar på en marknad, matindustrin , så behöver man knappt gå in
på denna punkt. För företag som är inblandade i flera olika marknader så kan det ha betydelse om
det IS man väljer fungerar för alla dessa. Vissa system kan vara bra på endast tillhandahålla
information om en marknad, medans andra lämpar sig bättre för flera såsom dataindustrin och
klädesinsdustrin exempelvis. Dock så har detta ej någon större betydelse för LFFL eftersom man
bara har en marknad att fokusera på.
Other drivers.
Det sista kriteriet är en slags samlingspunkt för flera olika behov ett företag kan ha och som inte
ryms inom de föregående punkterna. Eftersom de varierar så väldigt mycket mellan olika företag så
kan denna punkt antingen vara primär, eller en ganska oviktig sekundärt kriterium.
Därför är det svårt att sia om hur viktigt steg detta är för LFFL då det skulle krävas en ännu mer
detaljerad analys än den vi har gjort inför denna etapp.
7.Genomförbarhetsstudie När man ska införskaffa ett system krävs att man tar noga hänsyn till de olika möjligheterna och
riskerna med att installera ett system, för att få en så optimal lösning som möjligt. Att se till de
ekonomiska förutsättningarna vid ett skaffande av system kan anses som självklart, det handlar
dock inte enbart om att man ska ha råd med att skaffa systemet. Man måste också se till hur pass
prisvärt systemet är, om kostnaden motsvarar de tjänster man får för de pengar man lägger ut.
I Lascelles fall upplever vi att man inte är i behov att ett större system därför inte bör lägga ut
pengar på ett skräddarsytt system. Det bör finnas system som används av liknande företag med
liknande behov, och därmed bör man kunna hålla nere kostnaden vid införskaffandet för att också
på så sätt få ett prisvärt system som motsvarar företagets behov. Skulle man skaffa ett skräddarsytt
program är riskerna stora att kostnaderna skenar iväg, och risken att man inte längre får ett lika
prisvärt system ökar. Ett företag som har stora behov av ett avancerat system bör givetvis lägga mer
pengar på ett system, och därmed få ett mer avancerat, men i det här fallet uppfattar vi det som att
ett avancerat system är överflödigt.
Det i sin tur genererar också att man organisationsmässigt gör det lättare att genomföra skaffandet
av system. Det man vill med det organisationsmässiga är att lösningarna(systemet) möter behoven,
vilket det i det här fallet gör. Kunskaperna gällande IT på Lascelles verkar begränsade, och även här
passar ett enklare system bättre. Ett mer avancerat och på så sätt också komplicerat system kan
försvåra det vardagliga arbetet inom företaget och därmed minska effektiviteten hos de anställda,
vilket inte alls är syftet med ett system. Det som tydligt framgick var att de var ute efter ett system
som kunde ersätta deras pappershantering, vilket även ett enklare system gör. Därför anser vi också
ur det här perspektivet att ett enklare system passar Lascelles bättre.
Det är att rekommendera att ha utbildning inom det nya systemet som installeras för att nå så
effektiv användning som möjligt. Genom att utbilda personalen inom det nya systemet undviker
man att det används på fel sätt, man gör så att programmet till större del används fullständigt, och
att man inte utelämnar viktiga uppgifter vid användning. Detta leder också till att man försvårar
användandet för andra, om alla inte använder programmet enligt planen. Riskerna med att inte
utbilda personalen är uppenbara, det genererar att man inte lär sig systemet på rätt sätt, vilket lätt
leder till frustration och missnöje. Är man missnöjd med ett system blir det lätt att man undviker att
använda det och därmed hamnar i en negativ spiral.
Det finns även juridiska risker med att skaffa ett system, att väl se över ett avtal innan man ingår i
det, för att slippa rättstvister och de höga kostnader som med dem kommer. Om till exempel inte
företaget som ska leverera systemet lyckas med det, på grund av otillräcklighet, försening eller vad
det kan tänkas vara. Detta leder i sin tur till förseningar och kan få stora konsekvenser om man
missar eller blir sen med sina egna leveranser, kan höga kostnader tillkomma.
Den tekniska delen handlar om att ta reda på om lösningar som tas fram kommer fungera och om
det finns rätt verktyg och personal för att implentera det. Den tekniska delen måste göras före den
ekonomiska för att det i stort sett inte går att ta fram ekonomiska ramar om man inte vet vad det nya
systemet ska innehålla. När de tekniska delarna ska införas finns det en del ”frågor” man kan beta
av för att förenkla processen och enkelt kunna se om system som ska införas är rätt för företaget.
Kan systemet leverera rätt prestanda?
Kan systemet uppfylla kraven på tillgänglighet och pålitlighet?
Har systemet rätt säkerhetsnivå?
Kommer det uppstå problem med integration och kvalitén av data?
Kan systemet hjälpa till när beslutfattande krävs?
Dessa frågor kan hjälpa Lascelles när de ska införa sitt nya system. Om Lascelles skulle utveckla ett
eget system med IT-personal de har inom företaget, som inte anses vara kompetenta, skulle det vara
en stor risk. Frågan, ”kan systemet leverera rätt prestanda?”, skulle passa bra in att ställa sig för att
risken att IT-personalen levererar ett ”halvbra” system är dessvärre ganska stor. Alla frågor ovan blir
svåra att uppfylla om det är okunniga utvecklare som ska göra de nya systemen till Lascelles. En
punkt handlar om tillgänglighet och pålitlighet, den del som berör användarna allra mest. Det är en
punkt man absolut inte får kompromissa med, om system som införs inte går att lita på eller att
det ”gör fel” så finns det ingen anledning att införa ett nytt system överhuvudtaget. Lascelles mål
med att datorisera företaget var bland annat att alla varor på lagret skulle kunna roteras på ett lättare
sätt. Om man har ett system där alla varor kan lagars i ett system blir det bra mycket mer pålitligt än
att föra allt på papper som de gör nu. Som vi nämnde tidigare kan det bli onödigt dyrt med att hyra
in kunniga IT-utvecklare därför är det bästa att köpa ”off-the-shelf”. När man köper färdiga
produkter kan man jämföra mot de frågor man vill ha svar på då dessa programvaror använts
tidigare och skapat referenser.
Den operativa delen görs när det nya systemet introduceras i företaget. Man följer hur programmet
fungerar för alla nya användare så att det inte är för komplicerat. Risken finns alltid att användare
inte klarar av det nya systemet om det är för komplext. För att motverka detta är det viktigt att
testköra systemet innan man introducerar det. Sedan kontinuerligt följa hur användarna hanterar det.
Självklart är detta viktigt för Lascells för att de har haft en hel del problem med missnöjda kunder
så steget de måste ta nu är att hela företaget hjälps åt och att användarna av de nya systemen får
hjälp.
Genomförande
Omfattning Fråga Kontrollteknik
Organisatorisk Analysera företagets
organisatoriska be-
hov och förutse på-
verkan i praktiken.
Kan systemet för-
bättra företagets pre-
station och förminska
deras problemom-
råden?
Identifiera vad som
gör företaget
bra/dåligt och be-
håll/ta bort dessa.
Ekonomisk Räkna på kostnaden
av det nya systemet
och den kostnad man
tjänar på det.
Tjänar företaget på
det nya systemet?
Noggranna analyser
och kalkyleringar av
företagets ekonomi
och marknadens
framtid.
Teknisk Ta reda på vilka tek-
niska svårigheter
som kan förekomma
med det nysa syste-
met.
Kommer vi att kunna
utnyttja systemet
fullt ut utan alltför
stora tekniska hin-
der?
Planera vilken kapa-
citet man behöver
och kan tänkas be-
höva ha i framtiden
och gardera sig.
Slutlig drift Förutse systemets
mottagande av dess
användare.
Kan systemet bli
accepterat av dess
slutanvändare på ett
effektivt sätt?
Analyser av systemet
och av vad företagets
användare vill ha i
slutändan. Gör en
riskanalys som inrik-
tar sig på om man
kommer att kunna
uppnå detta.
8. Betrakta ett system för försäljningsavdelningen på Lascelles. Lägg till sådana detaljer och antaganden som är lämpliga och angrip följande problem.
Definiera problemområdet och användningsområdet för försäljningssystemet.
För att kunna analysera ett system är det viktigt att kunna dela upp information och sätta dem i
perspektiv till varandra. Detta kan man göra, som författarna beskriver i boken Objektorienterad
analys och design på sid 20, genom att dela in informationen i användningsområde och
problemområde;
”Problemområde: Den del av en omgivning som administreras, övervakas eller styrs av ett system.
Användningsområde: Den organisation som administrerar, övervakar eller styr ett
problemområde.”3
Om man skall överföra detta tänkande på LFFL(Lascelle’s Fine Foods) säljverksamhet så finner
man att användningsområdet består av:
De anställda på säljavdelningen såsom säljare och administratörer.
Det är dessa som styr och övervakar problemområdet och därmed är dessa inom
användningsområdet. Problemområdet är lite mer komplext men kan innefatta följande saker:
Oöverskådlig orderprocess.
Problematiska leveranser – försenade, ofullständiga och felaktiga leveranser.
Prioriterar fel – fel orders skickas iväg först. Små orders prioriteras framför stora orders från
stora återförsäljare istället för tvärtom.
Sena orders – tillverkningsavdelningen tillverkar varor för långsamt och i för liten kvantitet
för att fylla alla orders.
Skriv upp klasskandidater i försäljningssystemet
3Objektorienterad analys och design(2000), upplaga 2:8, Lars Mathiasen, Andreas Munk-Madsen, Peter Axel Nielsen,
Jan Stage.
Klasskandidater tas fram för att förstå vilka inslag som finns i problemområdet. För att få fram
relevanta sådana skall man skapa listor med massor av tänkbara kandidater. Sedan går man igenom
listan och väljer vilken eller vilka man skall använda och det är här det ör viktigt att välja mycket
noga. Denna process innebär att man lättare får fram rätt klass för rätt syfte.
Ex: Orders, artikel, pengar, avdelning, köp, kund, beställning, krav, information, kontor, frakt,
kontor, ordersystem, papper, leverantör, anställd.
Listan kan göras nästintill oändlig men det gäller att få med så många som möjligt så att man till
slut kan ta ut de mest relevanta alternativen.
Skriv upp händelsekandidater i försäljningssystemet. Utvärdera kandidaterna och framställ
den resulterande händelsetabellen.
För att komplettera klasskandidater så använder man händelsekandidater. Som man hör på namnet
så existerar dessa för att beskriva olika händelser och för att komplettera hela
modelleringsprocessen. Processen går till på ett liknande sätt och syftet är detsamma, att välja ut de
mest relevanta händelsekandidaterna.
Ex: Order beställd, möte bokat, artikel köpt, artikel levererad, vara skickad, budget klar, vara trasig,
faktura betald, kund informerad, avtal underskrivet, reklamation skickad, lagret kontaktat.
När man kombinerar dessa två typer av kandidater så skapar man en händelsetabell som kan
exempelvis se ut så här:
Händelser
Klass
Kund
Artikel
Köp
Möte bokat X
Artikel köpt X X X
Artikel levererad X X
