SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET FÖR EN FÖRBÄTTRAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR PATIENTENS BÄSTA www.sls.se

annons_DN_bilaga.indd 1 2015-12-21 13:18:29

A N N O N S A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

KVALITET OCH INNOVATION INOM VÅRDEN JANUARI 2016

MEDICINRISKOMRÅDENsidan 8

KRÖNIKANHANS RUTBERG sidan 34

E-HÄLSAEN BÄTTRE VÅRDsidan 14

Hur står det till med säkerheten?Nulägesanalys, sidan 4

Personalbrist eller felprioriteringar?Resurshantering, sidan 20

”Att mörka är kontraproduktivt”Patientsäkerhetslagen, sidan 29

”Patienter som får bestående men eller avlider till följd av en vårdskada är betydligt färre idag”

Profilintervju

FOKUS

CHARLOTTA GEORGE

Läs intervjun i mobilen! FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

PATIENTSÄKERHET

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

2 Ledaren Heidi Stensmyren FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

P L A S T I K K I R U R G E N L E I F G Y L B E R T Tel: 08-21 01 01 Box 5605, 114 86 Stockholm Valhallavägen 91,Hus A www.sophiahemmet.se www.plastikkirurgen.com info@plastikkirurgen.com

Plastikkirurgi i trygg och omvårdande miljö

Legiti merad läkare Leif Gylbert med specialistområde plasti kkirurgi erbjuder esteti sk och rekonstrukti v plasti kkirurgi i en trygg och omvårdande miljö på Sophiahemmet. En väg ti ll ökad livskvalitet - välkommen med din förfrågan!

04 Nulägesanalys patientsäkerhet

08 FoU: Riskutsatta områden

10 Vård & äldreomsorg

12 Utbildning i framkant

14 E-hälsa: För en bättre vård

16 Profilintervjun Charlotta George

20 Debatt: Resurshantering

22 Hygien & omsorg

24 Forskning & utveckling

26 Vaccin & antibiotika

29 Tandvård & munhälsa

32 Forskning i Sverige

34 Krönikan Hans Rutberg

Inför patientansvarig läkare i vården

Trevlig läsning!Jonatan Söderlund Projektledare

16 Charlotta George

DETTA ÄR SMART MEDIASmart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising. Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande innehåll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221Email redaktion@smartmediaagency.seWebbwww.smartmediapublishing.com

Läs mer om...Läs ledaren i mobilen! FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

FOKUS PATIENTSÄKERHETProjektledare Jonatan Söderlundjonatan.soderlund@smartmediaagency.seVdMarcus CarloniRedaktionschef Cindy Ahrnewald

Text Annmarie Palm, Cindy Ahrnewald, Eva-Lotta Sigurdh, Håkan SöderbergOmslagsbild Sofie WestlingGrafisk formgivningSmart Media Publishing AB

Layout och reproJohan Umenius Distribution Dagens Nyheter, januari 2016 Tryck Bold Printing StockholmWebb www.fokuspatientsäkerhet.se

Läkarförbundet har fört samtal med företrädare för patientför-eningar och pensionärer. Vi är

alla överens om att en patientansva-rig läkare (Pal) behövs. Det ska vara en legitimerad läkare med tillräcklig kompetens för uppgiften.

Patientansvarig läkare skulle öka tryggheten för patienten och skapa en mer jämlik vård. År 1991 infördes Pal i hälso- och sjukvårdslagen för att underlätta kontinuitet och patien-tens anknytning till en viss läkare. Pal togs dock bort från lagstiftningen år 2010 och ersattes av ”fast vård-kontakt” med ansvar för samord-ning. Men de nuvarande reglerna om fast vårdkontakt fungerar inte bra nog.

Endast vid livshotande tillstånd uppges att denna vårdkontakt ska vara en läkare. Funktionen vård-kontakt är otydlig och kan variera stort beroende på vem som utses.

Det finns en tröskel för vem som får en vårdkontakt som är läkare. Ett återinförande av Pal skulle ge en säk-rare och mer patientvänlig sjukvård. Kontinuiteten mellan patient och läkare skulle förbättras, liksom sam-ordningen mellan olika vårdenheter. Vårdens kvalitet och tillgängligheten skulle därmed öka.

Läkarförbundet har fört samtal med företrädare för patientför-

eningar och pensionärer. Vi är alla överens om att Pal behöver återinföras.

Jämlikheten i vården skulle också öka. Då patienter som, kanske till följd av orkeslöshet på grund av sitt sjukdomstillstånd, har sämre förmåga att tala för sig och till-godose sina vårdbehov skulle ges större möjligheter att få hjälp av en samordnande läkarkontakt som har medicinskt ansvar.

I dag saknas ofta någon med ett övergripande medicinskt ansvar för patienter med långvariga sjukdomar, andra allvarliga eller komplicerade sjukdomstillstånd, äldre med flera sjukdomsdiagnoser och patienter med nedsatt autonomi. Resultatet är en opersonlig och osäker vård där patienter skickas runt utan någon namngiven person med en medi-cinsk helhetsbild. Många läsare av Dagens Nyheter känner till fallet Åke som under en relativt kort sjuk-domsperiod slussades runt mellan 66 olika läkare. Alla dessa kontakter saknade nödvändig helhetsblick över Åkes sjukdomstillstånd och ett samlat medicinskt ansvar. Fallet Åke är förfärande men tyvärr inte unikt, andra patienter far illa på liknande sätt.

Det var förmodligen aldrig lagstiftarens avsikt att försämra patienternas möjligheter att få en

namngiven ansvarig läkare när begreppet fast vårdkontakt infördes. Ändå gled den praktiska verklig-heten och ambitionsnivån ner på dagens oacceptabla nivå.

Läkarförbundet kräver därför att vård-givarna omedelbart ser till att alla patienter som behöver eller önskar ha en läkare som fast vårdkontakt ges den möjligheten. Denna läkare borde benämnas patientansvarig lä-kare, Pal, enligt Läkarförbundet. An-ledningen är att det ska bli tydligare för både patienter och vårdpersonal vem som har det här viktiga ansvaret och befogenheten.

Läkarförbundet föreslår att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) skärper tillsynen för att kontrollera att vårdgivarna lever upp till kvalitetskraven om konti-nuitet mellan patient och läkare i lagstiftningen. Vi föreslår även att regeringen ger IVO i uppdrag att

följa upp dagens tillämpning av fast vårdkontakt, för att få mer faktaupp-gifter om de patienter som behöver en patientansvarig läkare verkligen får det. Det skulle ge underlag om det behövs ytterligare reglering och möjligtvis en hårdare tillsyn.

Om Pal återinförs för alla de pa-tienter som behöver så skulle den för vården så nödvändiga helhetssynen kring patienten stärkas väsentligt. n

I dag saknas ofta någon med ett övergripande medicinskt ansvar för patienter

Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund

Intelligent infrastruktur i framtidens sjukvård

All data fi nns egentligen redan, men den måste samlas på ett bättre sätt. Först då kan verksamheten bli mer eff ektiv, något som inte bara sparar tid, pengar

och miljö, utan även ökar tryggheten och patientsäkerheten.– Tekniken ska ju hjälpa människan och här fi nns oanade möjligheter inom

sjukvården, säger Lars Fjällström på den globala specialisten inom energihantering Schneider -Electric.TEXT EVA�LOTTA SIGURDH

Sjukvården, inte minst våra sjuk-hus, brottas med stora prövningar. Dagligen rapporteras det om nöd-vändiga besparingar, personalbrist och otydlighet kring information och rutiner.

– I mötet med våra kunder ser vi vilka enorma utmaningar många sjukhus står inför, men också vilka resurser som redan � nns, framhål-ler Lars Fjällström, Sales Director på Schneider-Electric EcoBuil-ding, en division inom Schneider Electric.

Företaget har mångårig erfarenhet av hälso- och sjukvårdssektorn och det är lätt att skönja vilka utma-ningar som är störst – och vilka som är på frammarsch:

– Förutom det tryck på � nansiella besparingar samt alla regelverk som omgärdar sjukhu-sen, så handlar mycket i dag om säkerhet på alla nivåer. Särskilt det sistnämnda växer alltmer, i takt med att samhället i stort blivit hårdare. Precis som skolorna så vill till exempel allt � er sjukhus införa ID-kontroller och säkrare passer-system, berättar Lars Fjällström, som också ser en ökning av allt som är kopplat till patientnöjdhet och patientsäkerhet.

Patienterna har generellt blivit mer medvetna än tidigare om vad som krävs för ett snabbare tillfrisknande och ställer därför högre krav, som till exempel enskilt rum i stället för fyrsalar, erfar Lars Fjällström från sina kontakter med vårdpersonalen. Uppmärksamheten kring vårdska-dor har också ökat.

Ökad samordningDet gäller alltså att möta alla dessa utmaningar, vilket i mångt och mycket är en teknikfråga.

– Eller, snarare en fråga om att samla den teknik som redan � nns i olika IT-system. För med en bättre samordning av be� ntliga resur-ser ökar såväl e� ektiviteten som säkerheten totalt. Detta samtidigt som både skattepengar och miljö sparas. Den här samordningen är en förutsättning för morgondagens sjukvård. Därför bygger hela vårt koncept på det vi kallar intelligent infrastruktur, där vi plockar ihop alltifrån belysningsstyrning till passerkontroller och larmsystem, säger Lars Fjällström.

Ett exempel kan vara att när brandlarmet går så framgår det tydligt och snabbt vilken del av byggnaden det berör, så att inte

alla måste rusa ut och lämna det de håller på med.

– Som en operation. Det kan ju få förödande konsekvenser för patienten att avbryta operationen.

Men larm kan även handla om samordnade passersystem och di-gitala kontrollfunktioner för att se vilka som be� nner sig i sjukhusets lokaler.

Ett annat exempel är koordi-nerad rumsbokning mellan olika enheter. Idag görs många bokning-ar manuellt, vilket tar värdefull tid från andra, viktigare uppgi� er för personalen.

– Med en gra� sk överblicksbild, där alla rum och bokningar � nns samlade behöver du inte ringa runt och leta e� er förlossningsplatser.

En så kallad operationspanel är ytterligare ett exempel på e� ektivi-sering. Att på ett och samma ställe i operationssalen enkelt kunna ställa in allt ifrån belysning och temperatur till vilken musik man eventuellt vill ha i bakgrunden utifrån de behov som råder, kan spara � era minuters förberedelsetid per operation – vilket blir många timmar per år:

– Det är sådant här vi hjälper till med, e� ersom vi ser att det behövs. Vi utvecklar både produk-terna samt tjänsterna vilket gör oss till en komplett leverantör av unika och e� ektiva sjukhuslösningar från energianläggningar till yttersta eluttaget.

Tekniken fi nnsGenom att ta ansvar för helheten ökar också förutsättningarna för de mervärden man vill ha över tid, som till exempel energibesparingar, men-ar Lars Fjällström, och tycker det är synd att så många sjukhus i dag står med så mycket outnyttjade resurser.

– De � esta har en mängd avancerade datasystem, men de passar inte ihop med varandra. Det är som egna små öar av teknik som � yter omkring …

Att få grepp om detta är redan akut men det kommer att bli än viktigare e� ersom sjukhusen står inför allt större utmaningar. Många byggnader är gamla och i behov av upprustning, men sjukhusen behöver även byggas om för att bättre kunna leva upp till de krav som dagens vård ställer.

– Patient� ödena genom sjukhusen ser annorlunda ut mot förr. För att e� ektivisera operationerna vill många exempelvis ha särskilda förberedelserum i anslutning till operationssalarna.

En ökad samordning av IT-systemen och införandet av intelligent infrastruktur är dock i sig inte beroende av de nödvändiga upprustningarna och ombyggna-tionerna, betonar Lars Fjällström. De går alldeles utmärkt att anpassa även till be� ntliga byggnader.

– Men om man ändå måste modernisera byggnaderna och detta innebär ytterligare utmaning-ar för vården, så kan det ju vara ett utmärkt tillfälle att samtidigt dra nytta av och uppgradera den teknik som redan � nns. Det � nns så mycket outnyttjad potential inom sjukvården idag!

Värdet av helhetsansvarTekniken � nns alltså och även

Med en bättre samordning av befi ntliga resurser ökar såväl eff ektivitet en som säkerheten totalt. Detta samtidigt som både skattepengar och miljö sparas.

Att patientnöjdhet och säkerhetsfråg or fått större fokus gör att också tekniken har fått det, då man söker mer kreativt est er anpassade lösningar.

stora tekniska kunskaper på sina håll. Nu behöver nästa steg tas, från isolerad kompetens och verksam-hetsutveckling till samordning och delaktighet, för att klara nuvarande och kommande utmaningar.

– Jag ser en positiv trend, där många viktiga frågor kommit högre upp på agendan. Att patient-nöjdhet och säkerhetsfrågor fått större fokus gör att också tekniken har fått det, då man söker mer kre-ativt e� er anpassade lösningar.

– Fördelen med att ta hjälp av ett företag som oss på Schneider-Electric EcoBuilding är att vi tar ett helhetsansvar. Vår styrka är att vi är den kompletta leverantören, med hela kedjan av komponenter anpassade för varan-dra. Vi tillverkar själva alla produk-ter och vet hur de passar ihop.

Fast oavsett produkter och aldrig så modern teknik är ändå alltid det mänskliga användandet viktigast.

– Visionen för framtidens sjukvård är att det ska vara full kontroll på verksamheten och att tekniken är med och stödjer detta. Först med rätt information till rätt person och vid rätt tillfälle har vi kommit en god bit på väg, avslutar Lars Fjällström.

SCHNEIDER-ELECTRIC

Hjälper kunder att hantera energi och processer säkert, eff ektivt och hållbart, från tillverkning till eluttag – och med mångårig erfarenhet inom hälso- och sjukvården.

Mer information på:www.schneider-electric.se

Lars Fjällström, Sales Director Schneider-Electric EcoBuilding

FOTO

JA

NIE

AIR

EY

FOTO

PA

TRIK

SV

ED

BE

RG

ANNONS

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

4 Nulägesanalys FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

Kunskapen om problemet med vård-skador är klart bristfällig, enligt Lars Harms-Ringdahl, tidigare professor i riskhantering på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Karlstads universitet, tillika medlem i en patientnämnd.

– Det är allvarligt att flera stora vårdområden, som öppenvården, psykiatrin och barnsjukvården inte har kommit med i statistiken, fram-håller han.

Det sker flera stora förändringar

Hur står det egentligen till med patientsäkerheten inom den svenska vården? Lite si och så enligt vissa, klart bättre tycker andra.

Frågan är kanske snarast vad som egentligen menas med patientsäkerhet och vad som krävs för att vi ska kunna säga att vi har kommit en god bit på väg.

Att flera spännande projekt med rätt riktning tagit form är dock oomtvistligt – som till exempel Flemingbergsprojektets riktade aktiviteter mot diabetessjuka och en visuell säkerhetsmetod som fått namnet Gröna korset.TEXT EVA-LOTTA SIGURDH

Med patientsäkerheten i fokus

Södra Älvsborgs sjukhus vann Quality Innovation of the Year år 2014 för det visuella säkerhetsprojektet Gröna korset

inom svensk sjukvård just nu, med omorganisationer, ombyggnationer av sjukhuskomplex och utflyttning av allt mer avancerad vård i hem-met. Mycket till det bättre – men Lars Harms-Ringdahl är orolig för att säkerhetstänkandet inte hinner med.

– Riskanalyser är ett av mina special-områden, men ska jag vara ärlig så känns det som om man inte vet hur man ska göra. Det behövs vid stora ändringar av organisationen så att allt fungerar för patienten, exem-

pelvis hanteringen av remisser som lätt kan bli fel. Faktum är att det inte finns någon objektiv klar bild av hur patientsäkerheten inom hela vården ser ut, utan den bygger till stor del på självuppskattningar från sjukhus och vårdgivare själva.

Kunskap kräver forskningBehovet av kunskap och forskning förs fram av många. Men det räcker inte med önsketänkande menar Lars Harms-Ringdahl, eftersom forskningen i dag är mycket liten i förhållande till problemets storlek.

– Kunskap kommer inte av sig själv, den kräver forskning och ut-värdering. Staten behöver ta ett över-gripande ansvar. Svensk sjukvård är ju den största och mest komplexa verksamhet vi har i Sverige.

Han menar att Sverige behöver ett kunskapscentrum för patientsä-kerhet likt de centrum som finns för till exempel strålskydd och trafiksä-kerhet. Ett kunskapscentrum skulle värdera och ta hand om resultat så att det kommer till nytta och når alla användare.

Lyckade screeningstudierMen även om de politiska sats-ningarna på nationell nivå inte är tillräckliga så har patientsäkerhets-

Det är allvarligt att flera stora vårdområden, som öppenvården, psykiatrin och barnsjukvården inte har kommit med i statistiken.

Lars Harms-Ringdahl

Lars Harms-Ringdahl, tidigare professor i riskhantering på Kungliga Tekniska Högskolan

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE Nulägesanalys 5

Vårdval inom barn- och ungdomsmedicin gör det möjligt för barn att snabbt få träffa en specialist på Barnsjukhuset Martina.

Korta väntetider på Barnsjukhuset Martina

- Det är patientvänligt, säger Anneli Degardh som är verksamhetschef på Martina. På akuten tar vi emot barn upp till 18 år om man är medlem. Under 1 års ålder är alla barn välkomna. Medlemmar har möjlighet att boka tid via en mobilapp för ett akutbesök.– På mottagningen tar vi emot alla barn för utredning och behandling, även barn med ADHD-frågeställningar.– Det känns roligt att kunna erbjuda barnen att få träffa specialistkompetenta läkare, bland annat inom allergiska, neurologiska och hormonella frågeställningar, och att vårt nätverk med specialister ökar!

Tidsbokning: 08-120 23 110Öppet vardagar 08 - 20,

helger 10 - 16

Adress: Hus F vid Sophiahemmet Valhallavägen 91F, 114 27 Stockholm (ingång via Lindstedtsvägen 8)Telefon: 08-120 231 10. Fax: 08-20 36 40. Hemsida: www.barnsjukhusetmartina.se

Med ögat i fokus”Mer än bara glasögon”

TEXT REDAKTIONEN

När vi nu lättare ser vilka som är i riskzonen eller i förstadiet, kan vi mota ”Olle i grind” och spara såväl stora pengar som massor med personligt lidande.

Kristin Steiner

frågan fått en helt annan aktualitet idag, i jämförelse med tidigare. Mycket spännande forskning görs på området, om än kanske mer riktat och regionalt än övergripande och landsomfattande.

Ett exempel på detta är de scree-ningstudier som nyligen gjorts av diabetesdrabbade och de som är i riskzonen för att få diabetes. Inom ramen för Karolinska Institutets och Stockholms läns landsting forsk-ningsprojekt 4D, som går ut på att koppla forskning till kvalitetsutveck-ling, har en metod arbetats fram som gör det möjligt att både hitta och tidigt behandla dessa personer:

– Det här betyder mycket för patientsäkerheten, eftersom diabetes är en allvarlig, ständigt ökande sjukdom, där också risken för farliga följdsjukdomar är stor. När vi nu lättare ser vilka som är i riskzonen eller i förstadiet, kan vi mota ”Olle i grind” och spara såväl stora pengar som massor med personligt lidande, säger Kristin Steiner, diabetesfors-kare och distriktsläkare, som lett projektet med det nu avslutade screeningarbetet.

Jämlikhet och individanpassningResultatet visar att många som är i riskzonen inte söker vård och därför behöver hittas på andra sätt. Det gäl-ler framförallt invandrare från utom-europeiska länder, psykiskt sjuka och – allra mest! – män i arbetsför ålder.

– De här upptäckterna betyder väldigt mycket för såväl fortsatt före-byggande som behandlande arbete. Nu kan vi göra mer riktade insatser mot just dessa grupper och med in-dividanpassad vård få ett mer jämlikt resultat, förklarar Kristin Steiner.

Ett sätt är att kartlägga hur vård-centralerna uppmärksammar, upply-ser och hanterar diabetesfrågan i sitt närområde och som första steg i den kartläggningen, har nu Kristin inlett ett forskningsprojekt i invandrartäta Flemingsberg utanför Stockholm.

Kristin Steiner, diabetesforskare och distriktsläkare

FOTO

SÖ

DR

A Ä

LVS

BO

RG

S S

JUK

HU

S

Fortsättning på s.6

– Eftersom diabetes i ett ännu outvecklat eller väldigt tidigt skede handlar mycket om livsstilsföränd-ringar är det oerhört viktigt att vara lyhörd för vilka förändringar som fungerar i vilka grupper, betonar hon. Vissa kanske inte har varken lust eller förutsättningar att köpa gymkort, men kanske skulle börja röra på sig med glädje om det fanns kurdisk dans. Det är något vi funde-rar på här …

– Att arbeta patientsäkert som op-tiker innebär att man dels arbetar strukturerat och dokumenterar det man gör. Dels är att man kan bistå med adekvat kompetens och se till att patienten får den undersökning problematiken kräver.

Anders Wedin, optiker och delägare i Wedin & Söderberg, har en medicine magisterexamen i klinisk optometri. En vidareut-bildning som ger ökad förståelse för ögonsjukdomar, detektion och förlopp. Eller ”konstiga ögon”, som han skämtsamt uttrycker det.

– Det är min specialitet och vår nisch, och det kan till exempel handla om patienter som behöver glasögon utformade för ett defekt färgseende, åldersförändringar på näthinnan eller speciella kontakt-linser för skadade hornhinnor. Men självklart är alla välkomna till oss, man måste inte ha större problem än till exempel vanlig närsynthet.

Närsynthet ökar– Tyvärr så ökar just närsynthet, framförallt hos ungdomar. Till stor del beror det på en minskad expo-nering av UV-ljus: Detta beror på att barn tillbringar mer tid inom-hus är tidigare generationer. Även kosten spelar roll, intag av snabba kolhydrater ger stora insulinpåslag och insulin gör så att ögongloben växer, vilket skapar närsynthet.

– Sen tror jag personligen att det ökade närarbetet – tiden vi till-bringar framför datorer, telefoner och läsplattor – spelar en stor roll, liksom vår kost. Som tur är finns det en särskilld typ av kontaktlins, Orto-K, som minskar närsynthets-utvecklingen hos patienten, avslu-tar Anders Wedin.

Aktuellt

Anders Wedin, delägare Wedin & Söderberg

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

6 Nulägesanalys FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

Innovativ vårdsamverkanVill du arbeta direkt i patientens journal vid sängkanten med stöd av en surfplatta? Vill du slippa faxen för att kommunicera kring patienten mellan vårdgivare? Vill du få direkt tillgång till all information om din patient i ett och samma system? Vill du få en säkrare och bättre vård med direkt tillgång till evidensbaserade råd i patientmötet?

Cambio COSMIC® utvecklas av svensk hälso- och sjukvård för svensk hälso- och sjukvård. Med Cambio COSMIC® är framtiden redan här. Det kallar vi Innovativ vårdsamverkan.

Besök oss på www.cambio.se för mer information.

Patientsäkerhet handlar ytterst om skydd mot vårdskada – att skydda patienter från att skadas när de får vård. I Sverige är vården säkrare än i de flesta andra länder, men ändå är vårdskador ett stort problem.

Enligt Socialstyrelsen så är en vårdskada enligt patientsäkerhetslagen (PSL) ”när en patient drabbas av lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall, som annars hade kunnat undvikas om rätt åtgärder hade skett vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården.”.

Vissa skador går inte att undvika och inom vården tvingas man ibland att acceptera en lindrig skada. Dessa klassificeras dock inte som en vård-skada, utan det är de skador som kunnat undvikas som rubriceras som vårdskador. Vårdskador kan vara av olika allvarlighetsgrad.

Regering och riksdag ansvarar för lagstiftningen som styr vården och där-med hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen. Föreskrifter, riktlinjer och vägledningar ansvarar Socialstyrelsen och andra myndighe-ter för. Hälso- och sjukvården ansvarar i sin tur för att arbeta patientsä-kert och följa lagar och föreskrifter.

Källor: Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting (SKL)

Smart fakta

Ont i rygg, nacke och axlar?Många har värk i överkroppen vilket ofta beror på en dålig hållning. Mycket fysiskt arbete i vardagen innebär ofta extra mycket belastning. En hållningsväst kan motverka dålig hållning och minska smärtan.TEXT REDAKTIONEN

Kristin hoppas att Flemingsbergspro-jektet ska ge ringar på vattnet och ge-nerera liknande livsstilsmottagningar på alla vårdcentraler i Sverige.

– Det skulle definitivt öka patientsäkerheten och bidra till en förbättrad folkhälsa på lika villkor för en stor del av befolkningen, framhåller hon.

Gröna korset – från industrin till vårdenEtt annat projekt med ett lyckat resultat är Gröna korset, som införts på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. Det är en enkel visuell metod för medarbetare i sjukvården att dagli-gen identifiera risker och vårdskador i realtid.

– Jag fick idén efter flera allvarliga händelser som inte uppmärksam-mats på ett bra sätt, vilket gjorde mig frustrerad, berättar initiativtagaren och dåvarande kirurgklinikens

verksamhetschef Lars Rex (nu-mera chefläkare på sjukhuset), som ägnade mycket tid åt att försöka hitta lösningar på de här problemen.

– Så när jag gjorde ett studiebesök inom industrin år 2011 och såg hur de där arbetade med arbetsplatsrisker och olyckor enligt en ”Safety cross metod”, så tänkte jag att ”det här borde vi kunna göra också inom vården!

Redan dagen därpå skapade vårdutvecklaren och den som i dag leder arbetet, Katherina Hansson, en vårdanpassad modell som döptes till Gröna korset och som nu implemen-teras på sjukhusets samtliga enheter.

Daglig överblickI korthet går metoden ut på att med olika färger identifiera och bedöma uppkomna vårdskador eller risk för vårdskador det senaste dygnet och visuellt illustrera detta på en stor månadstavla. Tavlan visar tydligt hur varje dag ser ut och med hjälp av hela korset (månadens alla dagar) ger den även mer övergripande helhetsbild av situationen.

– Poängen med metoden är att vi har gått från skrivbordsprodukt till ”hands on”, här och nu. Medarbe-tarna på varje enhet och från olika yrkesgrupper träffas minst en gång per dygn, ibland vid varje skift och går då tillsammans igenom riskläget; Har vi haft någon vårdskada eller risk för vårdskada? Om så är fallet, vad kan vi göra för förbättringar? Och – inte minst – vem gör vad?

Nu på en gång, säger Katherina Hansson. Hon framhåller det dagliga förbättringsarbetet som den absolut största och viktigaste framgångsfak-torn för metoden:

– Eftersom ”Elsa som har ramlat” fortfarande är kvar på sjukhuset är det ju lätt att gå till henne direkt och bistå med hjälp samt be om förslag på förbättringsåtgärder för att und-vika att något liknande inträffar igen och sedan snabbt åtgärda.

Ett annat exempel kan vara sköterskan som var nära att gå in med mediciner till fel patient (vilket genererar en risk för vårdskada); Hur

kunde detta ske? Och hur kan man snabbt ändra rutinerna så att detta inte sker igen?

Intresset för Gröna korset har redan spritt sig långt utanför sjuk-husets gränser och både Lars och Katherina hoppas att metoden ska slå igenom i hela landet:

– Tillsammans med medarbetar-na har det varit lätt att införa meto-den. Den är så enkel och självgående och tack vare det visuella och dagliga arbetet har personalen blivit mycket mer riskmedveten, vilket både ökat patientsäkerheten och stärkt patient-säkerhetskulturen.

Jag fick idén (till Gröna korset) efter flera allvarliga händelser som inte uppmärksammats på ett bra sätt, vilket gjorde mig frustrerad.

Lars Rex

Poängen med metoden är att vi har gått från skrivbordsprodukt till ”hands on”, här och nu.

Katherina Hansson

Lars Rex, chefläkare Södra Älvsborgs sjukhus och Katherina Hansson, vårdutvecklare Gröna korset

Fortsättning från s.5

– Många har en arbetsställning där axlarna faller framåt och vi håller armarna framför kroppen vilket resulterar i att bröstmuskulatu-ren förkortas. Eftersom kroppen anpassar sig efter de arbeten den utför vill kroppen fortsätta dra fram axlarna även efter att vi slutat arbeta, säger Arvid Forsmann, grundare och vd på Stärkevästen.

Förebygger problemArvid Forsmann jobbade tidigare som massageterapeut. Många av hans kunders problem kom från dålig hållning men de hållnings-västar som fanns på marknaden var ofta obekväma.

För att råda bot på situationen utvecklade han Stärkevästen som är speciellt framtagen för att den ska vara skön att bära, samtidigt som den påminner kroppen om hållningen. Västen finns i fem storlekar och är extra viktig att använda när man är som tröttast i ryggen.

– Eftersom det är lättare att förebygga problem än att lösa något som redan har fått sätta spår i kroppen, så är Stärkevästen ett bra sätt för personal inom vård och omsorg att undvika dålig hållning och medföljande problem, avslutar Arvid Forsmann.

Aktuellt

Arvid Forsmann, vd Stärkevästen

Före Efter

ÅDERBRÅCK och ådernät

Skuminjektion med ultraljudEffektiv behandling av åderbråck

utan operation eller narkos.(Ingen sjukskrivning krävs)

Läkarhuset Hötorgcity08-55 80 80 00

www.åderbråck.nuDr. Brigitte Galland Perhard

Vi vill ha dig.Och din syrra. Din mamma. Din granne. Och kanske din kompis. För tillsammans kan vi göra världen bättre. Vill du vara med? Sms:a medlem till eller gå in på www.naturskyddsföreningen.se. Ett medlemskap kostar kr/mån.

Digitala lösningar för vård och omsorg som bidrar

till ett kvalitetssäkert genomförande, minskad

administration, ökad trygghet och mer tid till

personliga möten

En bättre dag

Våra kunder arbetar med

HEMTJÄNST HEMSJUKVÅRD

ELEVHÄLSA PRIMÄRVÅRD

Besök oss på

MVTe-m

ässan i Kista!

3-4 feb, monter D

:23

www.joliv.se

Välkommen till Privata Barnmorskors MödravårdscentralVälkommen till Privata Barnmorskors MVC på Värtavägen 30 i Stockholm. Hos oss får du kostnadsfri mödravård och preventivme-delsrådgivning. Vi tar hand om dig! Boka tid på tel 08-661 59 50. www.privatabarnmorskor.se

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

8 Riskutsatta områden FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

Många av sjukhusinläggningar av äldre skulle kunna undvikas bara de fick rätt mediciner, i rätt kombina-tioner och doser, samt tillräcklig och individanpassad information.

Det visar en studie som publicera-des för några år sedan ledd av Ulrika Gillespie, samordnare för klinisk farmaci i Uppsala, tillika forskare kring äldre och mediciner.

– En stor del av problemen beror på brister i samordningen mellan olika vårdinstanser och konsekven-serna det får, förklarar hon.

– Många äldre är multisjuka och behandlas av fler olika läkare samti-digt, utan att dessa har någon kom-munikation om behandlingsmetoder och läkemedel sinsemellan. Då finns risken att det både blir för mycket mediciner och att ingen tar ansvar för den totala behandlingen.

I studien jämfördes två olika patientgrupper, där den ena inklu-derade en apotekare i behandlings-teamet runt patienten, något som fortfarande är ovanligt i Sverige, men vanligt utomlands. Dennes uppgift var att, tillsammans med patien-ten, gå igenom samtliga aktuella mediciner och därefter lämna förslag till den ansvarige läkaren på vad i behandlingen som behövde ändras.

– Flera doseringar visade sig vara för höga eller för låga och många mediciner som det inte längre fanns behov av kunde plockas bort. Detta

– IT-system i vården som förenklar och följer upp

www.journalia.se

AK – för antikoagulationsbehandlingenCytoBase – för cytostatikabehandlingens vårdkedja

JOURNALIA

Läkemedelsanvändandet bland äldre och diabetes-sjukvården är två av de mest komplexa och därmed riskutsatta områdena inom svensk sjukvård.

Mycket arbete återstår för att förebygga och mins-ka riskerna och därmed stärka patientsäkerheten, men en hel del har också gjorts.

Tack vare forskningen görs ständigt nya, avgö-rande upptäckter, som både belyser problematiken och banar väg för nya läkemedel och framgångsrika samar-betsmöjligheter.TEXT EVA-LOTTA SIGURD

… Åsa Agerbring, projektledare för Patientsäkerhetskonferensen

Varför konferera om patientsäkerhet?– Jag tror på mötet. Genom att mötas kan man diskutera meto-der och idéer, jämföra dem med varandra och ta stöd i den kunskap som finns under ett och samma tak. En konferens ger mycket om man utnyttjar den på rätt sätt. Att möta andra med liknande agenda som en själv.

– Patientsäkerhetskonferensen består inte enbart av seminarier. Här har vi en stor mötesplats och utställning där alla våra samar-rangörer finns och kan bidra med fördjupad information och kunskap. Här kan man också ta del av praktiska exempel och idéer till förbättringar. Det är en samlings-plats för landstingschefen såväl som för sjuksköterskan.

Vilka träffar man mer?– Det är många som prioriterar konferensen och deltagare från både kommuner, myndigheter och landsting, samt den akademiska världen och näringslivet ställer ut, håller seminarier eller workshops. Tanken är att konferensen ska följa utvecklingen i hela Sverige, i alla led.

Vad kommer att diskuteras?– Många olika ämnen inom patientsäkerhet. Konferenserna har utvecklats till att bli allt mer strategiska, tidigare handlade det om ”hur man rapporterar en vård-skada”. Idag fokuserar man på hur man kan arbeta systematiskt med de metoder, arbetssätt och proces-ser som finns.

– Sen är det ju inte vi arrangö-rer som bestämmer innehållet, utan våra deltagare. Därför blir också konferensen högaktuell. Årets inskickade förslag handlar framförallt om kompetens: Vilken typ av kompetens och i vilka sammanhang den krävs. Hur man förebygger vårdskador i alla led från patient till chef, är en annan fråga som fått stort fokus.

– Anmälningstiden för förslag till seminarier har tyvärr passerat. Men förslag till posterutställningen kan lämnas mellan 8 mars – 4 april. För mer information, besök patientsäkerhetskonferensen.se

Patientsäkerhetskonferensen är en etablerad samlingsplats för patient-säkerhetsfrågor. Årets konferens går av stapeln på Stockholmsmässan den 21-22 september, 2016. Anmälan öppnar i april.

Äldreriksdagen är en etablera d och välkänd mötesplats för beslutsfattare med ansvar för vården och omsorgen om äldre.

Äldreriksdagen 2016 tar bland annat upp frågor kring vård och omsorg, boende och miljö, trygg-hetsfrågor, kompetens, mat och social gemenskap.

I år ligger Äldreriksdagen i direkt anslutning till Nationella Patient-säkerhetskonferensen, den 21-22 september.

Källa: Skl.se

Smart fakta

sammantaget gjorde att patienterna inte behövde uppsöka sjukvården lika ofta året därpå, särskilt inte akut och för läkemedelsproblem, sam-manfattar hon resultatet, som hon nu hoppas ska ge större genomslag inom både primärvården och på sjukhusen framöver.

Ulrika och hennes kollegor planerar nu att ta den här forskningen vidare från yrkesfokus och farmaceuternas roll, till fokus på vilka insatser inom vården som har effekt:

– Ofta får äldre som kommer till sjukhuset helt andra läkemedel än man haft innan. Det finns ett stort glapp mellan primärvården och sjukhusen, som vi ska försöka över-brygga genom bättre uppföljning efter utskrivning, berättar hon.

Målet är att försöka hitta nya arbetssätt som minimerar läkeme-delsorsakade sjukhusinläggningar.

Kulturanpassad patientutbildningEtt annat komplext vårdområde är diabetes, både behandlingsmäs-sigt och i fråga om tidig upptäckt. Särskilt det sistnämnda har oerhörd betydelse, framförallt vid diabetes typ 2 och här har flera spännande rön redan lett till riktade insatser med gott resultat – även om mycket praktiskt arbete återstår. Diabetes-forskaren Per Wändell upptäckte nyligen att det finns en överrepresen-tation av diabetes bland utomeuro-peiska invandrare:

– Vi har sett att det är tre till fyra gånger fler personer från Mellan-östern än svenskfödda som har diabetes och det är extra viktigt att uppmärksamma nu med den stora flyktingvågen.

Upptäckten har lett till nationella riktlinjer för hur man ska nå den här gruppen, till exempel med hjälp av en kulturanpassad patientutbildning (läs mer om kulturanpassad patient-utbildning i artikeln om patientens säkerhet och behov, s.4). Exakt hur den ska se ut är dock ännu inte klart.

– Men det är oerhört viktigt att vi hittar dessa människor och genom livsstilsförändringar kan förebygga att de utvecklar diabetes, eftersom det inte bara är allvarligt i sig utan också kan leda till många farliga följdsjukdomar, betonar Per Wändell.

Exempel på följdsjukdomar är hjärt- och kärlsjukdomar, där forskningen visar på ett allt tydligare samband. Alarmerande, men samti-digt positivt, menar Per Wändell, då det också lett till att hjärtläkarna nu vill samarbeta mer med diabetessjuk-vården än innan – vilket i sin tur fört forskningen framåt, såväl inom det förebyggande som det behandlande vårdarbetet.

– Flera nya läkemedel är på gång, de ska bara provas ut ordentligt först, berättar han och spår att det kan bli verklighet inom några år.

– Egentligen handlar det ”bara” om mer pengar, vilket vår forskning är i stort behov av.

Förutom upptäckten att vissa invandrargrupper är särskilt utsatta råder det ingen tvekan om att många personer med diabetes går odiag-nostiserade och att det därför krävs en ökad uppmärksamhet och många olika insatser.

– Man räknar med att så mycket som att på två som har diabetes går en tredje som är oupptäckt, illustre-rar han det allvarliga läget. Och det är ju så onödigt!

”Kräv dina rättigheter!”Riktade åtgärder mot invandrare och fler och bättre läkemedel är alltså några av insatserna som forskningen lyft fram för att komma till rätta med situationen, men det finns även an-nat viktigt, som till exempel att pri-märvården behöver bli mer jämlik.

– Det är så lätt att kolla om man har diabetes, men många vårdcen-traler väntar alldeles för länge med att erbjuda de blodprover som krävs, säger Per Wändell.

Ansvaret för detta, liksom för all form av upplysning och uppföljning, måste ligga på vårdenheten, inte på patienterna själva, eftersom patien-

terna inte alltid vet vad de ska vara observanta på eller vilka rättigheter som de faktiskt har:

– Det är allvarligt och ett stort hot mot patientsäkerheten oavsett vårdområde! tycker både Ulrika Gil-lespie och Per Wändell.

I väntan på kommande forsknings-resultat, som exempelvis av Ulrika Gillespies planerade studie om vilka insatser inom läkemedelsområdet som har effekt, så skulle mycket personligt lidande och stora pengar kunna sparas – om bara de direktiv som redan finns efterföljs, framhåller hon.

– Enligt en författning från år 2012 har alla patienter som är 75 år eller äldre med minst fem läkemedel rätt till en läkemedelsgenomgång av sin läkare minst en gång per år. Så kräv detta av din läkare på vårdcen-tralen. Och att du även alltid får med dig en uppdaterad lista på vilka medi-ciner du tar när du lämnar sjukhus eller vårdcentral. Det är din rättighet!

(Läs mer om säker vård av äldre i artikeln om äldreomsorg, s.10).

Flera doseringar visade sig vara för höga eller för låga och många medi-ciner som det inte längre fanns behov av kunde plockas bort.

Ulrika Gillespie

Flera nya läke-medel är på gång, de ska bara provas ut ordentligt först… Egentligen handlar det ”bara” om mer pengar.

Per Wändell

Ulrika Gillespie, samordnare klinisk farmaci i Uppsala

Per Wändell, diabetesforskare

Hallå där …

Forskning och medicinsk utveckling ökar tryggheten

Flytta in bland palmer & olivträd

Världens grönaste 55+ boende Bovierans hjärta och självklara mötesplats är den unika vinterträdgården, där över 3000 växter & träd från hela världen fi nns samlade. Trädgården blir en plats där man kan umgås & koppla av tillsammans.

Försäljning pågår: Falun, Sala, Skövde & Örebro Kränglan Kommande projekt: Borgholm, Karlstad, Kalmar, Borstahusen – Landskrona, Oskarshamn, Stenungssund, Strängnäs, Svedala, Södertälje, Trelleborg, Viken-Höganäs, Växjö & Ystad

Intresserad?Fyll i intress

eanmälan för

den ort du är intresserad

av

och läs mer på

www.bovieran.se

eller kontakta oss

på info@bovieran.seVinterträdgård

För dig som vill

njuta av livet!

Operation vid sjuklig fetma

ger högre livskvalitetVänta inte på din operation onödigt länge.Vi utför Gastric bypass operationer mot fetma med titthålsteknik.

Aleris Obesitas Skåne är Sveriges största enhet som bedriver övervikts- kirurgi.

All personal är specialiserad på kirurgisk behand-ling av av övervikt. Vi arbetar på uppdrag av Region Skåne och har även avtal med andra landsting.

Enligt vårdgarantin har du rätt till besök och behandling inom 90 dagar. Önskar du komma till oss kan du aktivt åberopa vårdgarantin genom att din doktor skriver detta på remissen eller att du kontaktar den mottagning som erhållit din remiss och där åberopar den.

Välkommen till oss Om du har frågor är du varmt väkommen att kontakta oss på tel. 046 12 87 02 eller läs mer på www.aleris.se/obesitasskane

Aleris är ett privat vård- och omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom sjukvård, äldreomsorg och psykisk hälsa i Sverige, Norge och Danmark.

aleris.se

För de som har sjuklig fetma och inte klarar

att operera. Ingreppet kallas Gastric bypass

eller Gastric Sleeve. Aleris är Skandinaviens

största enhet för dessa operationer.

-

-

--

-

--

-

-

-

--

Vid förfrågningar ring 046 12 87 01

De som opereras för sjuklig fetma slipper sjukdomar

kopplade till diagnosen och det ökar deras livskvalitet,

säger verksamhetschef Marie Flemming på Aleris

Obesitas Skåne.

ANNONS

Foto

: Ale

ris O

besitas S

kåne

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

10 Äldreomsorg FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

Informationstekniken kan på nya sätt stödja genomförandet av olika typer av rörelsemoment på ett strukturerat sätt, både för att undvika sjukdom och för att förbättra och bibehålla tillstånd då sjukdom har inträffat. Syftet kan vara både att bedöma och påverka tillstånd hos individen.

Ett viktigt inslag är att indivi-den är motiverad och tycker det är roligt att utföra olika typ av övningar. Spelteknik och utrust-ningar som har ett förhållandevis lågt pris kan användas för att göra nytta. Olika typer av informa-tionstjänster måste dock skapas vilka skall samspela med spelut-rustningen för att visa individen vad man individuellt skall öva på, samt hur rörelserna verkligen ut-fördes och ge återkoppling. Hela aktivitetsupplägget stöds genom

Gaming  och  individorienterade  vård-­  och  omsorgsprocesser  att patienten medverar i målsät-tandet och planerade aktivitetsin-slag som är aktuella, vilket stöds på ett personorienterat sätt. Alkit Communications arbetar i ett antal projekt där det ingår att integrera olika former av rörelse-aktiviteter med kopplade spelmo-ment i en individorienterad process för vård och omsorg, som skall möjliggöra anpassning av vad som skall göras till den enskildes behov och situation och övning med hemmet som bas. Några av projekten inom området där Alkit medverkar är Stroke-pro-jektet, där SICS ICT (Swedish Institute of Computer Science) och Robotdalen ingår, EU-projek-tet AiB (Aging in Balance) (AAL) där datorstöd för riskbedömning och fallprevention byggs upp samt

ett tredje är KOL-projektet där

och teknikleverantörer ingår. Alkit Communications tillför i projekten olika videomedierade moduler som möjliggör för t ex en fysioterapeut kan aktivt stödja

individer över distans kunna utfö-ra rörelser tillsammans, funktioner för att bygga upp planer och funktioner för att monitorera och visualisering resultat. Alkit utvecklar också tjänster som använder kostnadseffektiva sen-sorer som fokuserar på händerna för att bedöma skakningar hos Parkinson- patienter i hemmet för noggrann inställning av mediciner på dagsbasis.

Läs mer på www.alkit.se

ANNONS

Det är många val som göras och beslut som ska fattas inför den period när vi själva inte kan klara av vardagen. Att välja äldreboende eller hemtjänst och vilken leverantör som passar bäst, kommunal eller privat, tar både tid och kraft av anhöriga och den som behöver hjälp. Det är precis det som grundarna av den oberoende sajten Seniorval.se har tagit fasta på.

– Innan vi startade så fanns det ingen oberoende nationell vägle-

Trygg och säker ålderdom – högt upp på dagordningen i Sverige och EuropaAtt få möjligheten att fortsätta leva tryggt och säkert även på ålderns höst står högt upp på dagordningen hos merparten av Sveriges kommuner. Utmaningen med en åldrande be-folkning och stora demografiska förändringar, delar Sverige dessutom med större delen av världens länder.TEXT ANNMARIE PALM

dande informationstjänst på nätet gällande de här frågorna. Vår ambi-tion att kunna hjälpa till på vägen i de olika val som ska göras, berättar Pernilla Kristoffersson som är en av grundarna till Seniorval.se.

Kunskap – nyckeln till trygghetDet var den egna erfarenheten av äldre släktingar som skulle flytta till äldreboenden eller erhålla hemtjänst, som initierade verksamheten:

– Vi upptäckte att förutsättning-arna ser olika ut i Sveriges kommu-ner. I och med att vi inte hade någon kunskap om hur systemet fungerade och hur man skulle agera så kände vi oss vilsna.

På Seniorval.se kan besökaren ta del av vilka vårdgivare som finns att tillgå i Sverige idag och deras resultat vad gäller kundnöjdhet. Sajten innehåller också information om hur handläggningen av de äldres ärenden ska gå till och hanteras hos kommunerna.

– Kommunikationen med kom-munen kan kompliceras av att deras roll är att både vara vägledande och den som ska bedöma dina behov av äldreomsorg, konstaterar Pernilla Kristoffersson.

– Vi vill informera om den en-skildes möjligheter och att innehållet även ska kunna fungera som ett stöd om något skaver eller inte fungerar. Vi tror på att en ökad kunskap bidrar till en tryggare, säkrare och mer positiv situation för alla inblandade. Dessutom ser vi att vi kan bidra till att effektivisera kommunernas pro-

Förutsättningarna ser olika ut i Sveriges kommuner.

Pernilla Kristoffersson

Pernilla Kristoffersson, grundare Seniorval.se

FOTO

PO

NTU

S FA

LL

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE Äldreomsorg 11

Personer över 65 år är överrepresenterade vid skadehändelser. Många händelser leder till skador som orsakar stort personligt lidande, något som också uppmärksammats på politisk nivå.

År 2007 utarbetades en handbok om Systematiskt arbete för äldres säkerhet med syftet att bland annat minska antalet skador till följd av olyckor bland äldre. År 2010 fick Socialstyrelsen med flera myndigheter, ett regeringsuppdrag att ta fram ett förslag till en nationell handlings- och åtgärdsplan för säkerhetsfrämjande arbete för människor som är 65 år och äldre.

År 2013 delade den dåvarande regeringen ut sammanlagt 107 miljoner kronor till Region Skåne då regionen utmärkt sig särskilt inom området basala hygienrutiner och klädregler, men även förbättrat verksamheten inom områden som till exempel överbeläggningar, trycksår och antibioti-kaanvändning. 29,7 miljoner kronor var särskilt tillskrivna de prestationer som landsting och kommuner nått gällande insatser inom vården av äldre och framförallt inom området läkemedel där regionen minskat kraftigt inom föreskrivningen av antibiotika till äldre. De goda resultaten tillskrivs det arbetssätt sjukvård, primärvård och kommuner jobbar sammanhållet kring de äldre.

Källor: Myndigheten för samhällskydd och beredskap, Region Skåne

Smart fakta

Optimal fOtvård för diabetiker

Lätt att smörja in, kladdar inte

Allpresan® diabetic är en fotkräm i skumform som innehåller karbamid – speciellt utvecklad för att vårda och stärka hudbarriären på den diabetiska foten. För daglig användning. Kliniskt dokumenterad.

HMI Care • Box 9119 • 400 93 Göteborg • tel:031-682660 • www.allpresan.se

Samtal Test VårdTala med en

läkareFå din

benskörhet undersökt

Osteoporos går att behandla

Ska�a dig en bättre benhälsa - bli vår medlem och håll dig informerad Tel: 08-505 805 74 eller www.osteoporos.org och möt oss på Facebook

För ett liv utan brott - ROP, Riksföreningen Osteoporotiker

SKÖRHETEN KOMMER INIFRÅNOsteoporos, eller benskörhet, kan beskrivas som ett kroniskt sjukdomstillstånd i skelettet med allvarliga konsekvenser för rörelseförmåga och hälsa.

Vänd dig till sjukvården vid smärta om du har frakturer. Lämplig träning ledd av sjukgymnast är viktig samt hjälp på smärtklinik.

I Sverige drabbas varannan kvinna och var �ärde man över 50 år av benbrott på grund av osteoporos. Men det går att förebygga. Vänta inte tills du drabbas.

Hjälp oss att sprida kunskap-en om osteoporos. Berätta för dina släktingar och vänner att skörheten kommer inifrån.

Hörselnedsättning kan drabba allaAtt få sämre hörsel är ofta kopplat till ett naturligt åldrande. Man kan även få nedsatt hörsel på grund av skador och sjukdomar. En del av dessa går att förebygga, säger Lotta Hannu, legitimerad audionom på Bra hörsel.TEXT REDAKTIONEN

– Tidigare var arbetsmiljön den största boven när det gäller bul-lerskador och fortfarande finns arbeten med för hög ljudnivå. Idag ökar fritidsbullret med bland annat konstant användning av hörlurar och både mer och starkare ljud i offentliga miljöer.

Det är inte bara ljudnivån utan även hur lång tid vi exponeras för ljudet som spelar roll. Höga ljudni-våer kan inte bara orsaka hörsel-nedsättning utan även tinnitus och överkänslighet för ljud. Ofta medför detta en försämrad livskvalitet men det finns bra hjälp att få.

– Alla hörselmottagningar har skyldighet att informera om de oli-ka valmöjligheter och bidrag som finns när det gäller hörhjälpmedel. Det är viktigt att känna sig delaktig i hela processen och få kunskap om sin hörselnedsättning och vilka möjligheter som finns när det gäller typ av hjälpmedel, tillbehör, olika modeller och tekniknivåer.

– Om man känner sig involve-rad och har möjlighet att påverka och prova sig fram så ökar chansen att man använder sina hörhjälp-medel och har god nytta av dem i stället för att de blir liggande i byrålådan, avslutar Lotta Hannu.

Aktuellt

FOTO

LE

NN

AR

T H

AN

NU

Lotta Hannu, legitimerad audionom Bra hörsel

cesser. Med tillgång till en komplet-terande sajt som vår så behöver de inte lägga lika mycket resurser på att utveckla informationen på sina egna plattformar.

En trygg och säker kommunEn av de kommuner i Sverige som under många år haft ett övergripan-de politiskt mål att upplevas som en trygg och säker kommun, är Nacka kommun. Kommunen har också valt att samarbeta med Europeiska Unionen (EU) i dessa frågor och är medlem i Covenant of Mayors on Demographic Change, som innebär att skapa en så kallat Age Friendly Environment, för att trygga äldres

Kerstin Seipel, utvecklingsledare ”Trygg och säker äldre omsorg”, Nacka kommun

I det skadeförebyggande arbetet ingår det att man identifierar riskfaktorer oavsett om medborgarna bor hemma och med eller utan hemtjänst, eller på särskilt boende.

fortsatta medverkan i samhället. Sedan år 2000 är Nacka kommun dessutom certifierad som en så kall-lad Safe Community, det vill säga en trygg och säker kommun enligt en internationell standard.

– Certifieringen Safe Community, som utdelas av World Health Orga-nisation (WHO), är ett bevis för att vi lyckats i vårt arbete med att aktivt och strukturerat arbeta skadeföre-byggande med våra medborgare och framförallt med våra äldre med-borgare, då flera av våra särskilda boenden är certifierade som ”Safe Elderly” av samma organisation, berättar Kerstin Seipel som är ut-vecklingsledare för ”Trygg och säker

Certifieringen Safe Community är ett bevis för att vi lyckats i vårt arbete med att aktivt och strukturerat arbeta skadeförebyggande med våra medborgare och framförallt med våra äldre medborgare.

Kerstin Seipel

ILLU

STR

ATI

ON

SH

UTT

ER

STO

CK

äldreomsorg” i Nacka kommun.I det skadeförebyggande arbetet ingår det att man identifierar risk-faktorer oavsett om medborgarna bor hemma och med eller utan hemtjänst, eller på särskilt boende. Därefter sätter man in lösningar som följs upp, utvärderas och uppdateras utefter medborgarnas skiftande nya förutsättningar över tid.

Men trygg- och säkerhets-arbetet på Nacka kommun fortsätter löpand e även efter certifieringen.

– För att vi ska kunna upprätt-hålla certifieringen så krävs det att vi fortsätter att ägna oss åt ett ständigt förbättringsarbete, säger Kerstin Seipel.

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

bildningstid lär om patientsäkerhet och kvalitetsarbete med inspiration av verkliga processer hämtade från kliniker och vårdcentraler, enligt en framarbetad mall.

– Processerna handlar om sådant som man från klinikerna vill ut-veckla och förbättra och studenterna får i vardagen studera problemet och i kombination med teorikunskaper komma med förslag på lösningar, berättar Johanna Dahlberg, lektor på Linköpings universitets medicinska fakultet.

Alla projekt syftar till en ökad patientsäkerhet och handlar om allt ifrån bristande hygienrutiner och hantering av patientjournaler, till farlig lyftteknik eller bristande patientinformation.

– Det kanske visar sig att hand-faten och handspriten sitter på fel ställen, där personalen naturligt inte går förbi, eller att hjärtopererade inte har fått veta vilka mediciner som orsakar förstoppning och hur det i sin tur kan äventyra operationsresultatet, exemplifierar Johanna Dahlberg. Po-ängen är att identifiera hur processer kan förbättras, inte att skuldbelägga personalen.

Förbättrar verksamheterStudenterna använder sig av särskilda förbättringsmetoder som de fått lära sig i förbättringskunska-pen och dessa, i kombination med att de kommer in i verksamheten utifrån med ”unga, fräscha ögon”, gör att de kan upptäcka sådant som personalen missar. Det är lätt att bli hemmablind, menar Ebba Berglund,

12 Utbildning i framkant FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

Sjukvårdens problemlösareDet pratas allt mer om farmaceuter i samhället. Men vilken roll spelar de i sjukvården och vad betyder de för patientsäkerheten?TEXT CINDY AHRNEWALD

FOTO IDA RENSTRÖM

– Som farmaceut, det vill säga apotekare eller receptarie, arbetar du med att informera om läkemedel och skapa rutiner för hur de ska användas och hanteras på ett säkert sätt, men även med att behand-lingen blir e� ektiv och säker för en enskild patient.

Ur ett patientsäkerhetsperspektiv är detta av högsta vikt, exempelvis när det kommer till grupperna barn och äldre då läkemedel idag till största delen testas på yngre vuxna.

Maria Swartling är apoteka-re och undervisar inom klinisk

far maci på Uppsala universitet.– Det � nns redan initialt en

kunskapslucka och större behov av att göra en individuell bedöm-ning för de patientgrupper som inte motsvaras av normen, även inom respektive patientgrupp. En åldrande kropp har exempelvis inte samma sammansättning och funktion som en ung vuxen och då agerar läkemedlet annorlunda. Och du kan inte dosera på samma sätt till en prematur som till en femtonåring. För barn och äldre måste man o� a lösa läkemedelspro-blem på individnivå och tänka bort från FASS och normen. Den typen av problemlösning och rådgivning arbetar många apotekare med.

En annan viktig del i patientsä-kerhetsarbetet är att kvalitetssäkra övergången mellan olika vårdfor-mer, där det � nns en ökad risk för att fel uppstår.

– Ett kritiskt läge uppstår när patienten byter vårdinstans då det � nns en risk att information om läkemedel inte följer med. Det gäller både när man läggs in på sjukhuset och när man åker därifrån. Idag arbetar receptarier och apotekare med att säkerställa att informationen överförs korrekt och att patienten är välinformerad om sina läkemedel.

Ett framtidsyrkeInternationellt så är klinisk farmaci en utbredd verksamhet som är långt framskriden och inte sällan

Utbildningar för dig som är intres-serad av att arbeta som apotekare eller receptarie i vården:

Apotekarprogrammet, 5 år (300 hp)

Receptarieprogrammet, 3 år (180 hp)

Masterprogrammet i läkemedels användning, 2 år (120 hp)

Magisterprogrammet i klinisk farmaci, 1 år (60 hp)

Läs mer på www.uu.se/utbildning

För barn och äldre måste man ost a lösa läkemedelsproblem på individnivå och tänka bort från FASS och normen.

Maria Swartling, universitets-adjunkt, Uppsala universitet

UTBILDNINGAR

� nns det en farmaceut för varje sjukhusavdelning. I Sverige har vi inte kommit lika långt, men allt � er landsting inser fördelen med den här typen av rådgivning och att det är en bra resurs att investera i – framförallt när det kommer till den patientnära vården.

– Jag tror att det i framtiden kommer att öppna upp för många nya intressanta positioner för apo-tekare såväl som receptarier inom vården, som till exempel specialise-rade kliniktjänster med avancerad rådgivning inom ett visst område.

ANNONS

Numera ingår förbättringskunskap och kunskap om teamarbete på samtliga vårdutbildningar i Sverige i syfte att dels säkerställa god kva-litet, stabila organisationer och väl fungerande ledarskap ute på våra sjukhus och vårdcentraler, dels att öka patientens delaktighet i sin egen behandling.

Förbättringskunskap och så kallat ”interprofessionellt lärande”, där studenter från olika professionsut-bildningar lär tillsammans för att utveckla förmågan att samverka, förekommer vid de flesta lärosätena i Sverige.

Studenter välkomnas i arbetetVid Linköpings universitet har man tagit detta ett steg längre. Förbätt-ringskunskapen och det interprofes-sionella lärandet har samordnats och bedrivs i nära samarbete med Region Östergötland (tidigare landstinget). I praktiken innebär det att alla studenter på Linköpings universitets medicinska fakultet under sin ut-

Samarbete mellan professioner, arbetsliv och utbildningAtt lära med, om och av varandra för att förbättra verksam-heten. Det är grundkonceptet för en effektiv och säker vård, tycker företrädare för Linköpings universitets medicinska fakultet och Region Östergötland och startade därför ett världsunikt samarbetsprojekt.

Projektet, som idag är permanent, har gått över all förväntan och är ett lysande exempel på framgångsrik kompetensutveckling.TEXT EVA-LOTTA SIGURDH

Legitimerad personal ökar trygghetenEnligt hälso- och sjukvårds-lagen måste alla vårdgivare säkerställa god vård genom ett systematiskt förbättrings-arbete, egenkontroller och utredning av avvikelser.Men patientsäkerheten förbätt-ras ytterligare om man enbart anställer legitimerad personal. TEXT REDAKTIONEN

forsknings- och utvecklingsstrateg på Region Östergötland och den som företrätt studenternas blivande ar-betsgivare sedan samarbetsprojektet med universitetet inleddes för snart tio år sedan:

– Vår önskan var att framtidens medarbetare redan innan de kommer ut som färdig personal skulle ha lärt sig ett ständigt reflekterande och ”förbättringstänkande arbetssätt”, och precis så har det blivit, säger hon nöjt. Studenterna är i allra högst grad med och påverkar och förbättrar vården.

Studenterna har även bidragit till att utveckla säkrare lyftmetoder på neurokirurgen där patienterna är extra känsliga för förflyttningar och föreslagit förändringar i rondruti-nerna på kirurgkliniken.

Ett världsunikt projekt Hittills har 500 projekt genomförts, vilket omfattar 350 studenter per termin och nästan alla kliniker och vårdcentraler i Östergötland. Det är världsunikt, både i sin omfattning och genom det nära samarbetet mel-lan olika professioner, arbetsliv och utbildning.

I varje studentgrupp ingår blivande läkare, sjuksköterskor, biomedicin-ska analytiker, logopeder, fysio-terapeuter, arbetsterapeuter och medicinska biologer. Tillsammans bearbetar de förbättringsområdet de tilldelats ur sina olika perspektiv, för att sedan presentera sina förslag på åtgärder för personalen på arbets-platsen.

– Det blir dubbelt positivt, efter-som studenterna ser att vi tar dem på allvar samtidigt som patienterna får verklig nytta av resultatet, förklarar Ebba Berglund.

En annan positiv effekt av sam arbetet är att det har främjat re-kryteringen av god arbetskraft inom vården i Östergötland. Många av de deltagande studenterna arbetar nu själva på klinikerna och flera av dem är handledare för nya studentgrupper.

– Vi är jätteglada att se hur vi hela tiden höjer nivån på projek-ten och resultaten vi får. Det lyfter kompetensen i hela vår verksamhet, både på vårdinrättningarna och i utbildningarna. Men allra mest gyn-nas patienterna, sammanfattar Ebba Berglund och Johanna Dahlberg.

Poängen är att identifiera hur processer kan förbättras, inte att skuldbelägga personalen.

Johanna Dahlberg

Det blir dubbelt positivt, eftersom studen-terna ser att vi tar dem på allvar samtidigt som patienterna får verklig nytta av resultatet.

Ebba Berglund

Johanna Dahlberg, lektor Linköpings universitets medicinska fakultet

Ebba Berglund, forsknings- och utvecklingsstrateg Region Östergötland

Aktuellt

Det menar Ewa-Lena Hägglund, verksamhetschef på Narva Kirurg Center – en privat vårdgivare som inriktar sig på avancerad åder-bråcksbehandling.

– Med legitimerad personal ökar tryggheten i vårdprocessens alla delar; det uppstår inga tvetydigheter och man slipper delegera, något som ofta är nödvändigt om man ar-betar med icke legitimerad personal som till exempel undersköterskor, förklarar Ewa-Lena Hägglund.

Ansvarsfull vårdFör att få utföra en vårduppgift måste utföraren ha god vetskap om ämnet eller beprövad erfarenhet. Som legitimerad utövare kan man vända sig direkt till allmänheten som fri yrkesutövare. Man har en mer självständig yrkesfunktion med ansvar för att själv bedöma om man har den kompetens som krävs för att utföra vårduppgiften och därmed ett särskilt ansvar för patientens säkerhet. Därmed kan man få sin legitimation indragen om man missköter sig allvarligt.

– Med en legitimerad läkare är man garanterad en ansvarsfull vård. Vi använder oss dessutom av sys-temet patientansvarig läkare (Pal) vilket innebär att samma läkare följer patienten från diagnos till behandling och uppföljning. Det är viktigt för både patient och läkare, avslutar Ewa-Lena Hägglund.

Bli en förbättrare hos oss!

Jönköping Academy erbjuder utbildningar i kvalitetsföräbttring, ledarskap och patientsäkerhet:

• Masterutbildning i kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd

• Advanced training program i samarbete med Intermountain Healthcare

• patientsäkerhet 7.5 HP

• Coaching för kval-itetsförbättring i vård och omsorg 7,5 hp

”Det är inte alltid så att en förändring leder till förbättring, genom att gå denna kurs får jag lära mig hur man kan göra förbättringar inom hälso- och sjukvård trots begränsade ekonomiska resurser.” /Enhetschef, Mölndals stad

Läs mer: www.jonkopingacademy.se

Fredrik Livheim, leg. psykolog, organisationskonsult, författare, doktorand. 070-7375290

Hantera stress och psykisk ohälsaNu finns möjlighet att utbilda sig eller någon ur sin personal till gruppledare för att kontinuerligt kunna hålla egna, effektiva ACT-interventioner för att hantera stress och psykisk ohälsa. Detta är särskilt lämpat för sjukvården eller organisationer där man behöver egen kapacitet att kunna hålla många egna ACT-interventioner. T.ex. för primärvårdsenheter, studenthälsovård, ungdomsmottagningar, företagshälsovård, större företag, etc. Utbildning till att bli gruppledare är endast fyra heldagar. Vi har hitintills utbildat 850 gruppledare.

Vårens gruppledarutbildningar startar i mars 2016: Utbildningen ges i Stockholm, fyra utspridda dagar, start 3 mars 2016 Denna metod är evidensbaserad. Vi har genomfört sju stora studier i Sverige och England som alla visar goda resultat. Dessa sju studier är randomiserade, kontrollerade studier som alla är publicerade i vetenskapliga tidskrifter och har granskats av oberoende forskare.

www.livskompass.seVi startar även nya utbildningar i oktober 2016.

Vi har en pedagogik som vi vi-

dareutvecklat sedan början

av 2000-talet, kamratläran-

de, som nu även testas i ett

forskningsprojekt för nyutexaminerade

säger Gunilla Mårtensson, utbildningsle-

dare vid Akademin för hälsa och arbets-

liv vid HiG.

- Som chef ser jag bara fördelar med kam-

ratlärandet för våra studenter. En vidare-

utveckling är att vi börjat med kamratin-

troduktion för nya sjuksköterskor och jag

ser samma fördelar. Utrymme för efter-

tanke och för att diskutera med kollegor

som också är nya i yrket. Sjuksköterskor

som börjat på min avdelning har kommit

in i arbetet bättre och snabbare så kam-

ratlärandet betyder mycket för vägen in

i det nya yrket, säger Kerstin Teljing, vår-

denhetschef, Division operation, Region

Gävleborg.

Gunilla förklarar vidare hur viktiga deras

den, för studenternas framtid, så centra-

la verksamhetsförlagda utbildningen. De

har kontroll över utveckling och kunska-

per avgörande för bedömningen av stu-

dentens totala kompetens och möjlighet

att nå de högst ställda kraven. Tack vare

god samverkan med vårdverksamheten

-

anställda lärare.

Kamratlärande  i  praktikenElisabeth Persson är sjuksköterska med

stor erfarenhet från vård i Sverige och ut-

omlands. Hon är klinisk adjunkt och en

av lärarna som bedömer och examinerar

studenterna i den verksamhetsförlagda

utbildningen.

- För många är det stressigt att komma

ut i vården. I vår utvecklade pedagogis-

ka modell går studenterna i par, de lär

av och med varandra, stödjer varandra

och jag följer dem på plats. Det gör att

vi snabbt ser vilken kompetens och kun-

och samtidigt avlastas handledaren. Med

tanke på arbetssituationen i vården är

det viktigt, säger Elisabeth.

För att bedöma studenternas prestatio-

ner använder HiG bedömningsformu-

läret AssCE. Ett formulär som utveck-

lats på högskolan och idag används på

ett stort antal lärosäten i Sverige på både

grund- och avancerad nivå.

Samverkan för bäst sjuksköterskeutbildningFrån Högskolan i Gävle (HiG) kommer många av de

bäst förberedda sjuksköterskorna. Förklaringen till det

är ett utvecklat, unikt och nära samarbete i regionen för

verksamhetsförlagda delarna. En utvecklad pedagogisk

modell för utbildningen och för att optimera första tiden i

yrket.

Mer om utbildningen på Högskolan i Gävle: www.hig.se.

Information om AssCE: Sök på AssCE på hig.se

Här ser vi åtta av de fjorton kliniska adjunkterna med Elisabeth

Persson i förgrunden och utbildningsledarna Gunilla Mårtensson

och Anita Nyström längst till höger i bild.

På bilden ser vi Johan Erlandsson, nyutexaminerad sjuksköterska

som introducerats in i yrket med kamratlärande, doktorand Ylva

Pålsson som genomför forskningsprojektet och bakre raden Jens

Kandén, Kompetensförsörjningsstrateg och Kerstin Teljing, vården-

hetschef, båda Region Gävleborg.

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

14 E-hälsa FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

Safe-Doc är ett användarvänligt dokumentationssystem för hälsa, vård och omsorg inom privat och offentlig verksamhet. Safe-Doc används dagligen av över 30 000 användare inom äldreboende, hemtjänst, LSS-boende, failjehem, HVB, psykiatri och rehab. Ett 15-tal tilläggsmoduler effektiviserar och underlättar din verksamhet ytterligare. Här är två exempel:

Modulen e-läkemedel:Larmar vid utebliven överlämning.

Hämtar och uppdaterar dosdispenserade läke-medel.

Uppföljning och spårbarhet i logg.

Minskar antalet avvikelser och kvalitetsbrister.

Ger högre patientsäkerhet.

Återrapportering för varje utförd insats sker i mobilen.

Modulen Senior alert:Förenklar ditt arbete genom att registrera och

bearbeta Senior alerts riskbedömningar, hän-delser och uppföljningar direkt i Safe-Doc. Överföring till Senior alert sker med automatik.

Registreringar sker med riskbedömningsinstru-ment som Trycksår Modifierad Norton, Downton Fall Risk Index, MNA® Nurtition och Munhälsa.

Mer nytta – anteckning registreras automatiskt i journalen och planer upprättas automatiskt där utvalda åtgärder presenteras.

Safe Care Svenska AB 040-643 03 20 www.safecare.se

Vård- och omsorgssektorn är en av de mest informationsintensiva sektorerna i det svenska samhället. Detta innebär att det finns stora möjligheter till att använda digitali-seringen för att förbättra processer och informationshantering, vilket i sin tur medför att patienter framöver kommer att kunna bli mer delaktiga i sin vårdprocess.

– Det man brukar kalla e-hälsa handlar kort och gott om verksam-hetsutveckling inom vården med hjälp av IT, berättar Tomas Lithner som är avdelningschef för vård-och apotekstjänster på E-hälsomyndig-heten.

Nationellt system för primärvårdskvalitetEn prioritering på den svenska agendan för e-hälsa är det planerade nationella systemet för primär-vårdskvalitet. Det är ett system som ska ge återkoppling på data, som hämtats ur journaler dikterade av läkare, distriktssköterskor och andra som arbetar inom primärvården. I systemet för primärvårdkvalitet kom-mer man ges möjlighet att jämföra sina egna resultat med andras, lokalt och nationellt, och söka efter enskilda

Digitala nyheter för en förbättrad vård

Digitaliseringen inom vård, omsorg och hälsa fortsätter. Under 2016 kommer en rad nya lösningar att lanseras med syfte att förenkla vårdprocesserna och säkra hanteringen av personlig data.TEXT ANNMARIE PALM

System för säkrare vårdJournalsystem sammanställer data så att information kan återvändas. Men för att patientsäkerheten inte ska äventyras måste såväl system som implementering förbättras, säger Anna Ramebäck, vd på Journalia.TEXT REDAKTIONEN

patienter eller patientgrupper.Men samtidigt som det finns sto-

ra ambitioner inom e-hälsoområdet så har digitaliseringen, enligt Tomas Lithner, inte nått så långt i Sverige. Trots att man idag övervägande arbetar med digitala journaler och remisser, så skickas fortfarande en stor del material med fax eller post.

– Det finns en enorm potential inom området e-hälsa. Anledningen till att utvecklingen inte sker snabbare är att det är en komplex struktur som ska hanteras. Dessutom är det en fråga om ledning och pengar. Olika landsting har olika förutsättningar, konstaterar Tomas Lithner.

Bättre kontroll på förskrivningarDet område inom den digitala utvecklingen där Sverige nått längst, vilket också gör Sverige unikt i ett in-

ternationellt perspektiv, är recepthan-teringen. Idag flödar 98 procent av all receptförskrivning mellan vården och apoteken digitalt, vilket innebär en stor förenkling både för den som skriver ut preparat och för patienten.

Ett annat exempel är framtagan-det av en gemensam läkemedelslista, vilken den svenska staten utformar

tillsammans landstingen. I praktiken innebär en gemensam läkemedelslis-ta att all information kring läkeme-del som tidigare ordinerats patienten är tillgänglig för alla vårdgivare.

– Läkemedel är ju i högsta grad en vital del av vårdprocessen, och därför är det så viktigt att vi får kontroll över dem.

Personligt hälsokonto 2016Under nästa år kommer E-hälso-myndigheten att erbjuda ett person-

ligt hälsokonto till alla invånare i Sverige. Det kommer vara gratis att använda och varje individ ska kunna logga in med sitt bank-ID.

– Detta är ett helt unikt projekt som vi nu ska sjösätta i Sverige och också ett viktigt steg i vår ambition att patienter ska få en bättre dialog med vården och därmed ökar pa-tientsäkerheten.

Med hjälp av hälsokontot kommer användarna att kunna överblicka all information från vården som handlar om användaren ifråga. Kontot ska fungera som en digital bokhylla där användarna själva laddar ner till exempelvis sina journalkopior.

I det personliga hälsokontot kan man även registrera sitt välbefin-nande, sin kost, rektioner på olika behandlingar och så vidare.

– Du kan till exempel överblicka dina läkemedel på hälsokontot, och lever du med diabetes ska du kunna registrera dina blodsockervärden. All denna typ av samlad information blir ett oerhört värdefullt bidrag i vårdprocessen. Men du behöver inte vara sjuk för att öppna ett hälsokonto utan kan även använda det för att re-gistrera din träning, avslutar Tomas Lithner.

Det man brukar kalla e-hälsa handlar kort och gott om verksamhetsutveckling inom vården med hjälp av IT.

Tomas Lithner

Tomas Lithner, avdelningschef vård- och apotekstjänster E-hälsomyndigheten

FOTO

MA

GN

US

GL

AN

S

FOTO

SH

UTT

ER

STO

CK

Aktuellt

– Det är svårt att få journalsyste-men att kommunicera med varan-dra. Att byta system är inte heller en given lösning eftersom datan ofta hänger ihop med systemet som används. Kan systemet dessutom inte dela information blir uppgiften ännu svårare då man själv måste söka upp relevant information.

Enligt Anna Rambäck kan detta undvikas om systemet har olika vyer för olika specialiteter.

– För mycket information skapar lätt svårigheter. För till exempel en sköterska är det viktigt med tydlig information om vad som ska gälla vid behandling av patienten. Alla observationer kan göra det svårt att avgöra vad som är viktigast.

Större flora behövsDet finns många specialiserade system på marknaden, vilket hon tycker är positivt, även om hon gärna ser fler:

– Med en ökad konkurrens finns det alltid möjlighet att byta till det system som medger störst patientsäkerhet och är lättast att implementera.

– Idag är implementationen alldeles för krånglig. IT-systemens gränssnitt mot användaren måste förenklas och förbättras. På samma sätt som läkare kan välja skalpell, så ska de kunna välja sitt adminis-trativa verktyg. Då blir arbetet både enklare och patientens vård bättre.

Anna Ramebäck, vd Journalia

Med förebyggande arbete, ­regelbunden­information­och­­ aktiva­träffpunkter­arbetar­­Haninges­Äldreförvaltning­intensivt­för­­pensionärernas­välbefinnande.­

– Vår  vision  är  att  ligga  i  framkant  vad  gäller  arbetet  för  och  med  kommunens  seniorer. Ett  exempel  på  det  är  arbetet  som  förebygger hot  och  våld  mot  äldre.  Vi  har  bland  annat  en äldrelots  med   särskilt  fokus  på  dessa  frågor. Vår  personal  är  också  utbildad  i  att  upptäcka 

 tidiga   varningssignaler som  tyder på  fysiskt eller  psykiskt våld från närstående, säger Ewa Kardell, förvaltningschef på Haninge Äldreförvaltning.Haninge har idag sex träffpunkter för seniorer.– Alla  är  välkomna,  men  Träffpunkterna  är 

främst till för pensionärerna.Grundtanken  är  att  mat  i  social  gemenskap, friskvård  och  aktiviteter  främjar  ett  friskare åldrande.

Syftet med  träffpunkterna  är  att man  vill  öka självständigheten  så  långt  upp  i  åldrarna  som  möjligt.  Och  samtidigt  ge  en  tillhörighet  i  ett  socialt sammanhang.– De  som  började  gå  på  träffpunkter  som  pigga och  friska  fortsätter också med det  även om de skulle  bli  sjuka  senare.  Aktiva  träffpunkter  som fokuserar  på  friskvård  skjuter  upp  eller minskar behovet  av  hjälp.  Träffpunkterna  har  också  till-gång till en friskvårdskonsult som både enskilt och i grupp kan bistå med träningstips och allmänna råd om hälsa.

Förebyggande­hembesök­Förebyggande  hembesök  har  också  varit  en grundpelare  i  det  förebyggande  arbetet.  Sedan flera  år  tillbaka  genomför  man  förebyggande hembesök  till  alla  75  -  80-  och  85-åringar  samt till  nyblivna  änkor  och  änkemän.  Under  dessa hembesök tittar man på fallrisker, brandrisker eller  annat hos pensionärerna som kan behöva ses över. 

Fokus  sedan  förvaltningen  startade  har legat  på  att  utveckla  metoder  för  en   rättssäker 

biståndsbedömning.  Att  inte  låta  ekonomin  styra vid  behovsbedömning,  är  ett  framgångskoncept som  även  visat  sig  vara  ekonomiskt  hållbart.  Ut-gångspunkten är rätt beslut till rätt person i rätt tid.  

– Kundundersökningarna  är  ryggraden  i  vår verksamhet,  fortsätter  Ewa.  Vi  vill  vara  trans-paranta.  Därför  får  de  som  deltagit  i  kund-undersökningar  alltid  information  om  vad  som kommer  hända,  vad  vi  har  tagit  till  oss  och så   vidare.  Människor  ska  känna  sig,  och  vara  delaktiga  i det som berör dem. Det är kunderna som bestämmer hur verksamheten formas.

ValfrihetSedan 2009 har de äldre  i Haninge möjlighet att välja utförare av hemtjänst.  I dagsläget finns ett 30-tal  olika  utförare  att  välja  på.  “Parbogaranti” i  äldreboendet  infördes  i  praktiken  redan  1999.  Det  finns  också  en   ”Tillbakabondegaranti”  där den friska partnern har möjlighet att bevara hem-mets  inventarier  på  kommunens  bekostnad.  Vill man sedan flytta ut igen så har man möjlighet att erbjudas en seniorbostad.

Arrangerar­Äldremässa– För att visa medborgarna  i Haninge att vi finns så arrangerar vi för sjätte året i rad en Äldremässa på Internationella Äldredagen den första oktober, avslutar Ewa med.

Haninge,­en­seniorvänlig­kommun!

www.haninge.se/aldre

aldreforvaltningen@haninge.seEva Kardell, förvaltningschef på Haninge Äldreförvaltning.FOTO: Rosie Alm

En   ny   studie   från   PwC   visar  

-­

-­

-­

-­

– 40 procent i vår studie svarar att de är positiva till att välja virtuella vård-lösningar framför traditionella och ungefär lika många tror att virtuell vård kan leda till snabbare tillgång till vård. Studien bekräftar en trend som vi sett under en längre tid, säger Jon Arwidson, partner och branschansva-rig för hälso- och sjukvård på PwC.

”Gör-det-själv”Egenvård innefattar till exempel diag-nostisering på distans utifrån prover som patienten själv kan ta i hem-met. Det skulle kunna gälla mätning av blodtryck eller blodsockernivåer. Över hälften (54 procent) av de som svarat i studien är positivt inställda till att göra den sortens enklare tester i hemmet. Av samtliga respondenter

svarade 33 procent att de positivt in-ställda även till mer avancerad vård i hemmet. – Flera resultat överensstämmer med en liknande amerikansk studie från 2013 genomförd av PwC:s Health Research Institute. Men jämfört med amerikanerna verkar vi i Sverige vara mer positiva till virtuella lösningar och enklare diagnosticering via exem-pelvis urintest eller EKG-provtagning hemmavid, säger Sarah Lidé, mana-ger och branschspecialist för hälso- och sjukvård på PwC. En tredjedel av de respondenterna är öppna för att genomföra ett läkar-besök via en mobilapplikation och ungefär en femtedel kan tänka sig att göra ett läkarbesök- eller sjuksköters-kebesök via ett videosamtal.

Möjligt med årliga besparingar i miljardklassenI takt med att svenskar lever allt läng-re så belastas vårdapparaten allt hår-dare. Hela 85 procent av Sveriges pen-sio närer har minst en kronisk sjukdom och 66 procent har två kroniska sjuk-domar. Vården av landets kroniskt sjuka patienter står för 80–85 procent av Sveriges totala vårdkostnader. – Om en av tre personer med kro-

niska sjukdomar skulle välja virtuel-la vårdlösningar kan det innebära en kostnadsbesparing på cirka 370 mil-joner per år. Om en av fem svenskar skulle välja att göra hälften av sina lä-karbesök virtuellt istället för i primär-vården kan det innebära en kostnads-besparing på 1,2 miljarder kronor per år, säger Jon Arwidson.

Om  undersökningen

i april 2015.

svenskar, 1 034 svarade vilket inne-bär en svarsfrekvens på cirka 40 procent.

och i åldern 18–75 år.

Ny  teknik  kan  spara  vårdmiljarder  årligen

Fakta om PwC:PwC Sverige är marknadsledande inom revision, redovisning, skat-te- och affärsrådgivning med 3 800 medarbetare på 100 kontor runt om i landet. Med erfarenhet och unik branschkunskap utvecklar vi värden för våra 60 000 kunder vilka utgörs av globala företag, svenska stor-företag och organisationer, mindre och medel stora, främst lokala företag samt den offentliga sektorn.

Jon Arwidson, partner och branschansvarig för hälso- och sjukvård på PwC.jon.arwidson@se.pwc.com070-92 93 102

Sarah Lide, manager och branschspecialist för hälso- och sjukvård på PwC.sarah.lide@se.pwc.com072-584 92 08

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

16 Profilintervjun Charlotta George FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

Vill du veta mer om oss? Läs på www.vgregion.se/sas

• Utvecklingsarbetet utgår från medarbetarnas kunskap och engagemang och vår metod för dagligt förbättringsarbete

• Vi har hög medicinsk kvalitet tack vare ett processorienterat arbetssätt som skapar värde för patienten

• Vinnare av Quality Innovation of the Year 2014 för Gröna korset – en enkel metod som ger ökad patientsäkerhet

Södra Älvsborgs Sjukhus - med vårdens utveckling i fokus

Ett av de sätt som man kan följa patientsäkerheten på är att granska förekomsten av vårdskador i patientjournaler. Jämfört med den första vårdskademätningen som Socialstyrelsen gjorde år 2007, har antalet granskade patientjournaler ökat. Idag har hälso- och sjukvården granskat närmare 40 000 patient-journaler vilket har gett en god bild över förekomsten av vårdskador inom den somatiska sjukhusvården.

– Vi kan glädjande nog konstatera en försiktig minskning av vårdska-dor de senaste åren. När vi jämför situationen med för tio år sedan kan vi se att det totala antalet vårdska-dor ligger kvar på ungefär samma nivå. Men patienter som får bestå-

Har patientosäkerheten minskat och vad är ”God vård”? Vilka nya utmaningar ser Socialstyrelsen och hur ska dessa bemötas?Smart Media träffade Charlotta George, Chief Nurse Officer (CNO) och sakkunnig inom patientsäkerhet på Socialstyrelsen, för att få svar på hur det ligger till med den svenska patientsäkerheten.TEXT ANNMARIE PALM

FOTO SOFIE WESTLING

Det är resultate t av det samlade arbetet som ger oss en god och säker vård.

Charlotta George

ende men eller avlider till följd av en vårdskada är betydligt färre idag, konstaterar Charlotta George.

Svensk vård baseras på sex parametrarPatientsäkerhet handlar enkelt ut-tryckt om att patienter som söker vård ska skyddas från risken att drabbas av en vårdskada. För att för-tydliga vad det handlar om kan man använda sig av begreppet God vård som Social styrelsen tagit fram. God vård innehåller sex perspektiv som innebär att vården som Sveriges innevånare ska ha tillgång till ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jäm-lik och utföras inom en rimlig tid.

– Det är resultatet av det samlade arbetet som ger oss en god och säker vård och precis det vi vill att patien-terna ska uppleva, oavsett om de är i kontakt med akutsjukhuset, primär-vården eller hemsjukvården.

Under de senaste åren har det varit ett ökat fokus på patientsäkerhet och anledningarna till det är, enligt Charlotta George, flera.

– Dels beror det på att vi fick en särskild patientsäkerhetslag år 2011, men också och att regeringen ingick en patientsäkerhetsöverenskom-

”Vi kan glädjande nog konstatera en försiktig minskning av vårdskador”

Charlotta George, Chief Nurse Officer och sakkunnig inom patientsäkerhet på Socialstyrelsen

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

Läs intervjun i mobilen! FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE Charlotta George Profilintervjun 17

Vi på Symbioteq arbetar med konsultation, rådgivning, utbildningar och bemanning till Medicintekniska verksamheter. Vårt kärnvärde är Patient säkerhet, samtidigt som vi värnar våra kunders och medarbetares trygghet och säkerhet. Efter över 20 år i den medicin tekniska branschen har vi sett hur de europeiska regelverken tagit form och förändrats för att möta allt komplexare och krävande frågeställningar.

Sjukvården tar stormkliv in i den digitala världen och för oss står samma ledstjärna kvar, nämligen patientsäkerheten. Vi på Symbioteq vill fortsätta vara den medicintekniska branschens självklara partner.

− Vi kan kraven, vi identifi erar behoven, vi hjälper er!

specialist

www.symbioteq.com

Framöver kommer vården i allt större utsträckning att bedrivas närmare patienterna själva och i många delar är det väldigt positivt.

Charlotta George Patientsäkerhet handlar enkelt uttryckt om att patienter som söker vård ska skyddas från risken att drabbas av en vårdskada.

Effektiv behandling av åderbråckTEXT REDAKTIONEN

Eko-skleros är en behandlingsme-tod för åderbråck där man injekte-rar bråcket med en skuminjektion, samtidigt som det undersöks med ultraljud. Dr Brigitte Perhard, legitimerad läkare och specialist på kärlsjukdomar, behandlar åderbråck med eko-skleros. Hon använder ultraljudet både vid undersökning och injektering för att kunna lokalisera bråcket och läckaget, samt storleken.

– Alla åderbråck syns inte i sin helhet. För att behandlingen ska vara effektiv måste hela åderbråcket tas bort, annars finns det en stor risk att patienten får tillbaka bråcket.

Ur ett patientsäkerhetsperspek-tiv är eko-skleros ett mycket bra behandlingsalternativ.

– Det krävs ingen narkos eller lokalbedövning och man behöver inte skära i kroppen. Risken för att få en blodpropp är mindre eftersom man kan gå direkt efter ingreppet.

– Eko-skleros kräver visserligen två till tre behandlingar för större bråck, men infektionsrisken är mycket liten – det krävs bara ett litet stick. Behandlingarna tar cirka 20 minuter per gång och du slipper ärr.

Minskad riskAlternativet är konventionell ki-rurgi, så kallad stripping, där hela åderbråcket och venen avlägsnas. Operationen sker oftast i full nar-kos och kräver sjukskrivning.

– Båda metoderna har samma mål, att förstöra åderbråcket. Men en operation innebär alltid en risk och är kostsamt. Dessutom får många svårt att röra sig obehind-rat under en period. Till detta kommer missprydande ärr, ofta på knän och ben.

– Därför lönar det sig att under-söka behandlingsalternativen – alla åderbråck behöver inte opereras.

melse med Sveriges kommuner och landsting (SKL) perioden 2011-2014, som omfattade flera aktiviteter och uppföljningar med fokus på att minska vårdskadorna.

– Detta har lett till en ökad medvetenhet i hälso- och sjukvården men också i samhället.

God säkerhetskultur avgörandeCharlotta George har arbetat inom sjukvården i 30 år. Hon har erfaren-heter som specialistsjuksköterska inom akutsjukvård och neuroki-rurgisk intensivsjukvård och som kvalitets- och utvecklingschef på bland annat Nacka Sjukhus.

– Det var där som mitt intresse för att utveckla och förbättra vården föddes.

– Mitt fokus har hela tiden varit på patienten och dess närstående, och att vi ska kunna erbjuda en god vård och behandling kopplat till den enskildes behov.

Hon har tidigare även haft upp-draget att utveckla Stockholms läns landstings grundläggande patient-säkerhetsutbildningar som riktar sig till chefer och medarbetare i vården. Dessa utbildningar används idag i Stockholm.

– Det är viktigt att området

patientsäkerhet finns med redan i vårdens grund- och vidareutbild-ningar. Det är en så viktig del i att utveckla en god säkerhetskultur och behöver därför komma in tidigt i utbildningen, konstaterar hon.

Utflyttning kräver innovativa lösningarEnligt Charlotta George är det en stor patientsäkerhetsutmaning att vården av multisjuka och äldre flyt-tas ut från sjukhusen till fortsatt vård i hemmen.

– Det är så vår samhällsutveck-ling ser ut och det kommer ställa ökade krav på hälso- och sjukvården. Framöver kommer vården i allt stör-re utsträckning att bedrivas närmare patienterna själva och i många delar är det väldigt positivt. Men i och med förflyttningen så uppstår det även nya riskmoment som behöver stödjas i det gemensamma patientsä-kerhetsarbetet.

Först och främst handlar det om kommunikation och informa-tionsöverföring mellan vårdgivare och huvudmän men också mellan och inom vårdteam och IT-system. Som det ofta är idag så kan inte olika vårdgivares system kommunicera med varandra.

Aktuellt

Fortsättning på s.18

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

18 Profilintervjun Charlotta George FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

Prata! vi är gärna ditt bollplank när Du vill sluta röka eller snusa!

oss nu eller anmäl dig på vår RIng! hemsida så kontaktar vi dig!

www.slutarokalinjen.se

DrugLoc ska ge rätt injektionerEtt litet sample av en lösning, två sekunder i en läsare och du kan se om det är rätt drog i rätt koncentration som ska injiceras i kroppen.DrugLog, som tagits fram av det svenska företaget Pharmacolog, är en produkt som kan komma att begränsa konsekvenserna av fel som begås i sjukvården. TEXT HÅKAN SÖDERBERG

– Nya förutsättningar innebär att vi behöver arbeta med att identifi-era nya riskområden och hitta nya metoder och verktyg för att kunna fortsätta att stödja hälso- och sjuk-vården.

Nationell samordning på 2016-års agendaUnder förra året ägnades det mycket tid och resurser till att stärka upp patientsäkerhetsarbetet på Social-styrelsen, dels på grund av att det fanns ett behov av att tydliggöra myndighetens uppdrag och ansvar, men också för att överenskommelsen mellan regeringen och SKL löpt ut och att det finns behov av en natio-nell samordning av insatser.

– Vi på Socialstyrelsen kommer att bedriva patientsäkerhetsarbetet i sam-arbete och samverkan med många olika parter såsom berörda myndig-heter, SKL, professionsföreningar och patientorganisationer. Det är viktigt att vi lär av varandra, att både positiva och negativa erfarenheter tas tillvara och att vi lyfter fram goda exempel. För det krävs det förstås att vi själva är öppna och transparanta och delar med oss av våra erfarenheter. Vi behöver arbeta tillsammans, förebyg-gande och proaktivt.

Under 2016 kommer Socialsty-relsen att ta fram en ny föreskrift om utredning av vårdskador, som ersätter den nuvarande lex Maria-föreskrift en, och en ny föreskrift inom läkemedelshantering som tydliggör ansvar och kompetenskrav för ordination och hantering av läke-medel. Båda föreskrifterna har som mål att stödja hälso- och sjukvården i arbetet för en ökad patientsäkerhet.

Delaktighet i vården ökar säkerhetenMen det kanske allra viktigaste området som Charlotta och hennes kollegor på Socialstyrelsen kommer att lyfta fram under det nya året är arbetet med att involvera patienten och deras närstående i patientsäker-hetsarbetet.

– Vi vet att patientens och när-ståendes delaktighet i vården på alla nivåer leder till ökad patientsäker-het. Det här är viktigt i myndighe-tens arbete och det pågår redan idag många olika initiativ där patientfö-reträdare involveras i framtagande av kunskapsstöd som nationella riktlinjer, rekommendationer och vägledningar. Men det kan utvecklas ytterligare. I detta arbete ingår det även att stärka upp patienternas kunskaper och medvetenhet kring riskområden och deras rättigheter, avslutar Charlotta George. n

Under 2016 kommer Socialstyrelsen att ta fram en ny föreskrift om utredning av vårdskador som ersätter den nuvarande lex Maria-föreskriften.

Fortsättning från s.17

Alla händelser i hälso- och sjukvården som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada ska, enligt patientsäkerhetslagen, utredas. Lex Maria är det vardagliga namnet på anmälningsskyldigheten som följer av lagen och innebär att en vårdgivare har skyldighet att anmäla till Inspek-tionen för vård och omsorg (IVO).

Socialstyrelsen har föreskrifter och allmänna råd om lex Maria. Föreskrif-terna kompletterar lagen och innehåller bestämmelser om vad den sådan utredning ska innehålla. Syftet är att stödja arbetet för en säker vård och att bidra till den nollvision som finns när det gäller vårdskador.

Socialstyrelsen har beslutat att återkalla föreskrifterna om utredning av vårdskador som skulle börjat gälla vid årsskiftet, för att ser över hur regel-verket ska kunna förtydligas.

Enskilda, anhöriga och allmänheten kan inte göra en lex Maria-anmälan till IVO.

Källa: Socialstyrelsen

Smart fakta

Aktuellt

Hans Dahlin är grundare och vd för det Uppsalabaserade företaget som etablerades 2007 tillsammans med nu framlidne Kjell Wester-lund, en ikon inom dosimetri och strålbehandling.

Hans passion handlar om kvalitetssäkring av intravenösa lä-kemedel i den svenska sjukvården, med cancerbehandling i fokus. Det görs ett antal felaktiga medicinska behandlingar varje år, också när det gäller intravenösa läkemedel.

– Fel droger i fel koncentration har till och med lett till dödsfall. Förutom mänskligt lidande inne-bär misstagen enorma kostnader för vården, säger Hans Dahlin.

Stoppar ”Drug Diversion”DrugLog är en utrustning som fungerar snabbt och enkelt och ska kunna användas av all behörig per-sonal i sjukvården, på apotek och i kliniska prövningar, överallt där det är viktigt att säkerställa att det är rätt drog i rätt koncentration.

DrugLog kan också få betydelse för det som kallas Drug Diversion, det vill säga att läkare eller sjukskö-terskor stjäl droger i samband med operationer och därmed utsätter patienter för stor fara, genom att blanda ut de injektioner som ges.

– Det här ett mycket stort problem i USA. Med DrugLog kan man säkert mäta det rätta förhål-landet mellan det som kom in och det som kommer ut ur operations-salen.

Idag finns DrugLog installerat på ett par sjukhus i USA och i Europa och Hans Dahlin ser fram emot expansion i Sverige och i världen.

– Vi har stora ambitioner och intresset är stort, säger han.

Hans Dahlin, grundare och vd för Pharmacolog

FÖRE EFTER FÖRE EFTER

ÅDERBRÅCK? ÅDERNÄT?

Med hjälp av moderna metoder försvinner samtliga åderbråck med mycket gott kosmetiskt och funktionellt resultat. Inga snitt, inga stygn! Du går hem samma dag. Vi är specialister inom modern åderbråcksbehandling. Vårt team som består av enbart kärlkirurger och legitimerade sjuksköterskor erbjuder Dig bästa tänkbara resultat, i bästa tänkbara miljö.

Vill Du veta mer eller få en konsultation med ultraljud, ring 08 666 20 30 eller gå in på www.narvakirurg.se. Vanlig landstingsavgift gäller för alla bedömningar och vid behandlingar som är medicinskt motiverade. Privat sjukvårdsförsäkring accepteras.

Alla åderbråck går att ta bort!

ÅDERBRÅCK? ÅDERNÄT?Alla åderbråck går att ta bort! Med hjälp av moderna metoder försvinner samtliga åderbråck med

mycket gott kosmetiskt och funktionellt resultat. Inga snitt, inga stygn! Du går hem samma dag.

Vi är specialister inom modern åderbråcksbehandling. Vårt team som består av enbart kärlkirurger och

legitimerade sjuksköterskor erbjuder Dig bästa tänkbara resultat, i bästa tänkbara miljö.

Vill Du veta mer eller få en konsultation med ultraljud, ring 08 666 20 30 eller gå in på www.narvakirurg.se.

Vanlig landstingsavgift gäller för alla bedömningar och vid behandlingar som är medicinskt motiverade.

Privat sjukvårdsförsäkring accepteras.

NARVA KIRURG CENTER Narvavägen 30, 115 22 Stockholm

08 666 20 30

ÅDERBRÅCK? ÅDERNÄT?Alla åderbråck går att ta bort! Med hjälp av moderna metoder försvinner samtliga åderbråck med

mycket gott kosmetiskt och funktionellt resultat. Inga snitt, inga stygn! Du går hem samma dag.

Vi är specialister inom modern åderbråcksbehandling. Vårt team som består av enbart kärlkirurger och

legitimerade sjuksköterskor erbjuder Dig bästa tänkbara resultat, i bästa tänkbara miljö.

Vill Du veta mer eller få en konsultation med ultraljud, ring 08 666 20 30 eller gå in på www.narvakirurg.se.

Vanlig landstingsavgift gäller för alla bedömningar och vid behandlingar som är medicinskt motiverade.

Privat sjukvårdsförsäkring accepteras.

NARVA KIRURG CENTER Narvavägen 30, 115 22 Stockholm

08 666 20 30

NARVA KIRURG CENTERNarvavägen 30, 115 22 Stockholm

08 666 20 30

Våra kärlkirurger

Marianne Thor

Rabbe Takolander Henrik Åkesson

Stefan Nydahl Ove Thott

Finns även som webbkatalogwww.privat-vård.se

Finns nu även som nedladdningsbar app, Privatvård Stockholm, för Iphone och Android.

Följ instruktionen på webbsidan www.privat-vård.se

Katalogen Privat vård fi nns atthämta gratis på ditt apotek!

När resultatet är det viktiga!Som producent av professionella städredskap vet vi hur viktigt det är att hålla riktigt rent i vårdmiljö. Smittspridning och vårdrelaterade infektioner kan få förödande effekter. Därför erbjuder vi alltid produkter av högsta kvalitet som hjälper till i jakten på bakterierna.

Välj professionella städprodukter från Vileda Professional och du får:

Vill du vet mer? Besök oss på www.vileda-professional.se eller kontakta oss på vileda.professional.se@fhp-ww.com

Patientsäkerhet.indd 1 2016-01-22 08:13:51

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

– Andra yrkesgrupper, som under-sköterskor och farmaceuter kan göra mer av det dagliga och medicinska arbetet, exemplifierar hon. Då skulle situationen se helt annorlunda ut.

Fast hon framhåller samtidigt att pendeln är på väg att svänga tillbaka, det är bara lång väg kvar.

Bemanningsföretagens rollEn ”räddare i nöden” – som dock ofta ifrågasätts på olika sätt – är bemanningsföretagen. Den perfekta lösningen där kompetens saknas eller där arbetsbördan blir för stor,

20 Resurshantering FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

Förekomsten av multiresistenta bakterier har ökat kraftigt de senaste åren, både i Sverige och världen. En stor del

av smittspridningen sker i sjukhusmiljöer och om utvecklingen fortsätter kommer sjukvården snart stå inför en krissituation, där patienter dör av vanliga infektioner eftersom antibiotika inte längre biter på dem.

– När det kom in en patient med multire-sistenta stafylokocker till ett sjukhus för 15 år sedan så blev det tidningsrubriker om att ”nu är mördarbakterierna här”. Men idag finns det protokoll på vartenda litet landsortssjukhus för hur man ska hantera patienter som kommer in med multiresistenta bakterier. För 15 år sedan fanns det knappt och idag är det rutin. Om man då försöker se 15 år framåt i tiden, hur kommer det se ut då? frågar sig Peter Ekolind VD för medtechbolaget Avidicare AB.

–Demografin i världen visar hur vi blir allt äldre. Den här gruppen är mer infektions-känslig vilket i sin tur innebär större risk för komplikationer efter en operation. Under det senaste decenniet och särskilt de senaste åren har rapporterna om en snabb ökning av antalet

Avidicare utvecklar och testar olika produkter av ventilationslösningar i eget laboratorium, ett unikt operationsrum på 70 kvadratmeter. Ett ingående samarbete med flera tekniska hög-skolor inom och utom Sverige ger ytterligare möjligheter till forskning och utveckling inom området.

www.avidicare.se

Här är det senaste vapnet mot mördarbakteriernaModerna ventilationslösningar är det senaste vapnet i kampen mot en av sjukvårdens största utmaningar – de multiresistenta bakterierna.

multiresistenta bakterier ökat i antal. Vi måste vara medvetna om att det finns en potentiell risk för att profylaktisk antibiotika inte skyddar längre och en relativt banal sårinfektion kan visa sig dödlig. Det krävs andra lösningar fortsätter Peter Ekolind.

En av de empiriskt mest effektiva åtgär-derna är att bygga in en effektiv ventilation i operationsrummen. Idag satsar också allt fler sjukhus på att, när de renoverar sina operations-avdelningar eller bygger nya, uppgradera sin ventilation.

– Det här är ett sätt att minska riskerna inför framtida, mer krävande operationstekniker med allt mer främmande material som planteras in i kroppen på allt äldre patienter.

Idag görs det stora insatser för att minska spridningen av multiresistenta bakterier, framförallt genom minskad förskrivning av antibiotika och förbättrade rutiner på sjukhus. Men trots detta ökar alltså antalet infektioner och nya antibiotikaresistenta bakterier upptäcks. För att minska risken för att patienter drabbas

av infektioner av dessa och andra bakterier har Avidicare därför utvecklat Opragon, ett helt nytt ventilationssystem som kraftigt sänker infektionsrisken vid operationer. – Med ett van-ligt ”omblandande” ventilationssystem har en operationssal ofta runt 30-100 bakteriebärande partiklar per kubikmeter luft. Med Opragon minskar man den siffran till under femberättar Peter Ekolind och fortsätter:

– Nästa generation som vi ska utveckla ska klara under en bakteriebärande partikel per kubikmeter rumsluft. Det tror jag kommer vara framtidens krav när multiresistensen är så ut-bredd att antibiotika inte fungerar längre, säger Peter Ekolind.

Det revolutionerande med Opragonsystemet är att det kombinerar den klassiska omblandan-de ventilationen, som späder ut antalet bakte-riebärande partiklar, med något som man kallar Temperature controlled Air-Flow (TAF).

Tekniken bygger på att Opragon pumpar ut svalare luft i en zon kring operationsbordet som på grund av att den har högre densitet än om-givande luft naturligt sjunker mot golvet. Detta luftflöde skapar på så vis en barriär eftersom den svalare luften nära patienten inte blandas med luft och bakterier ifrån resten av operations-rummet. Genom att utnyttja just skillnaden i lufttemperaturen uppnås den här effekten på ett effektivare sätt och skapar mindre turbulens än andra system.

I dagsläget har Avidicare genomfört runt 100 installationer av Opragonsystemet i Norden och Holland. Peter Ekolind hoppas nu att fler sjukhus ska få upp ögonen för ventilationens betydelse när de många eftersatta operationssa-larna i landet ska renoveras. Att minska risken för infektioner vid kirurgi tror han nämligen kommer bli allt viktigare i framtiden och med Opragon får man också ett system som lätt kan skalas upp för att möta framtidens krav på renhet.

Personalbrist eller felprioriteringar?För få vårdplatser och orimlig arbetsbörda på akutmottag-ningarna. Visst finns belägg för att det råder fortsatt stora brister inom svensk sjukvård.

Men frågan är om det verkligen handlar om nedskär-ningar och personalbrist, eller om de mänskliga och ekonomiska resurserna används på fel sätt?

Anna Starbrink, Stockholms hälso- och sjukvårdslands-tingsråd och Malin Ernestrand, vd för bemanningsföretaget Nurse & Doc Partner ger sina olika perspektiv och framtids-tankar i en komplex fråga.TEXT EVA-LOTTA SIGURDH

Aldrig har IT-systemen varit så moderna som idag och trots att kris-rapporter som larmar om motsatsen så finns, enligt Anna Starbrink, gott om specialistutbildade sjuksköter-skor. Ändå går dessa på knäna och hela vårdsektorn stressas av teknik som inte fungerar:

– Det beror framförallt på att den kompetens som finns inte används på rätt sätt, anser hon och syftar i första hand på specialistsjuksköter-skorna, som hon menar behöver av-lastas mycket mer så att de kan ägna sig åt det som de är utbildade för.

kan tyckas, men ändå finns tvivlen på trovärdighet och patientsäkerhet där som en ständig skugga.

– Det är trist att bli ifrågasatt när vi uppenbarligen fyller ett behov, anser Malin Ernestrand. Annars skulle det ju inte efterfrågan på våra tjänster ständigt öka, slår hon fast.

Det handlar om att täcka vakanser både i storstad och glesbygd, där det är svårt att rekrytera och att få fram specialistpersonal med kort varsel.

– Om inte hela vårdteamet finns vid en operation till exempel så mås-te den ställas in. Kan vi då snabbt erbjuda den saknade operationssjuk-sköterskan så slipper man ställa in.

Att personal från bemanningsfö-retag skulle vara en större säkerhets-risk förstår hon inte, eftersom det finns väl utarbetade processer för allt ifrån rekrytering och grundutbild-ning av de anställda, till uppföljning och kontroller.

Dessutom framhåller Malin Ernestrand bemanningsföretagen som ett spännande och attraktivt arbetsgivaralternativ till landstinget för att locka framtidens personal:

– Hos oss får man omväxling och flexibilitet – och goda möjligheter att bygga på sitt CV. Det lockar många till en annars svårrekryterad bransch.

Vikten av IT-satsningar och samarbetenAnna Starbrink håller med om att bemanningsföretagen har sin givna roll, så länge det handlar om tillfäl-liga akutlösningar på ”en rimlig nivå”.

– De ska bidra till hälso- och sjukvården genom att försörja oss

med vikarier vid tillfälliga vakanser eller arbetstoppar. Då är de viktiga och bra samarbetspartners. Men det får inte gå så långt att de är med och bygger upp grundstrukturen i vården.

Och just det här med samarbets-partners är, vid sidan av en omprio-ritering av befintliga resurser, något hon ofta återkommer till som en avgörande framgångsfaktor för den framtida vården:

– Vi måste samarbeta mer med andra regioner och landsting. Det görs redan på sina håll, men samar-betet behöver utvecklas mycket mer. Inte minst när det gäller IT.

Just nu fasas gamla IT-system ut för att ge plats för nya, moderna system, som ska öka möjligheterna till såväl större patientinsyn som ger mer integrerade journallösningar mellan olika vårdgivare.

– Det här är förstås väldigt posi-tivt, men om det är något som stres-sar personalen och tar både tid och pengar i anspråk just nu så det den här utfasningen. Det är ett jättestort problem inom hela vårdsektorn, betonar Anna Starbrink, som dock ser framtiden an med tillförsikt:

– Vi behöver göra stora infra-struktursatsningar på IT-området och fortsätta investera i nya system. I Stockholm har vi avsatt tre miljarder, men det behövs ännu mer. Gör vi detta och hittar formerna för olika slags samarbeten så kommer både arbetsbelastningen inom vården att minska och kunskapsnivån, patientsäkerheten och patienternas delaktighet i den egna vården att öka stort framöver.

Det är trist att bli ifrågasatt när vi uppenbarligen fyller ett behov.

Malin Ernestrand, vd Nurse & Doc Partner

Vi måste samarbeta mer med andra regioner och landsting. Det görs redan på sina håll, men samarbetet behöver

utvecklas mycket mer. Inte minst när det

gäller IT.Anna Starbrink, Stockholms hälso- och sjukvårdslandstingsråd

Medicinteknisk kvalitetssäkring i fokusInom medicinteknik finns en stor mängd olika produkter, allt från pacemaker till plåster. Det är av högsta vikt att kvalitetsprocessen sker innan etablering – för patienten såväl som företaget.TEXT HÅKAN SÖDERGREN

Aktuellt

– Medicintekniska företag som inte har för avsikt att i första hand tänka på patientsäkerhet ska inte vara kunder hos oss, säger konsultföretaget Sym-bioteqs grundare Tomas Camnell.

Symbioteqs grundades år 1994 och har till uppgift att hjälpa företag så att deras produkter är patientsäk-ra och uppfyller de lagar och regler som finns på de olika marknader.

Tomas Camnell konstaterade i sitt tidigare arbete att kvalitetsas-pekten kom in alldeles för sent i processen för nya medicintekniska produkter. Först när en produkt skulle lanseras började man fundera över regelverk och lagar.

– Det gjorde att hela processen stannade upp och försenades kraftigt.

Digitaliseringen kräver merIdag är situationen en helt annan och mycket tack vare Symbioteqs konsulter. Här finns en mycket bred erfarenhet samtidigt som konsulter-na har blivit alltmer specialiserade på en marknad där kravbilden stän-digt ökar. Inte minst har digitalise-ringen förändrat en del.

– Ju fler datorer desto mer kom-plicerat. System ska sammankopplas, transformeras och så vidare. Varje led i kedjan måste säkerställas, säger han.

Idag förekommer också handel via nätet där långt ifrån alla produk-ter är säkerställda ur ett patientsä-kerhetsperspektiv.

– Den som undrar kan gärna vända sig till oss eller till Läkeme-delsverket, avslutar Tomas Camnell.

Tomas Camnell, grundare Symbioteq

På Centrum för klinisk forsk-ning Västerås möts klinisk och medicinsk verksamhet. I Västerås är ingen heltidsfors-kare utan alla har samtidigt en fot i den kliniska myllan. Säte för verksamheten är Västmanlands sjukhus i Väs-terås och de två huvudmän-nen bakom är Landstinget Västmanland och Uppsala universitet. Till skillnad från en regelrätt universitets-institution är Centrum för klinisk forskning Västerås inte begränsade till ett forsknings-område, utan har möjlighet att låta vitt skilda professio-ner forska inom en mängd olika discipliner. Läkare, psy-kologer, sköterskor och fysio-terapeuter är exempel på de

bland de ca 40 anställda.

Som exempel på pågående projekt kan nämnas att det pågår en stor studie av pa-tienter med hjärtinfarkt. Det

spelmissbruk, hjälpmedel för barn med CP-skador, samt en studie som avhandlar rökavvänjning. Mats Enlund, chef för Centrum för Klinisk Forskning Västerås, berättar

såväl yrkesmänniskor som forskningsområden ofta

CENTRUM FÖR KLINISK FORSKNING

VÄSTERÅS – EN AV DE BÄSTA I VÄRLDEN

leder till intressant korsbe-fruktning mellan projekten. – Hos oss kan till exempel en bröstkirurg sitta och dis-kutera sin forskning med en sköterska inom barnpsykiatri, vilket naturligtvis är en gro-grund för inspiration och nya infallsvinklar, berättar han.

Tyngdpunkten inom forsk-ningen på Centrum för Kli-nisk Forskning Västerås ligger på cancerforskning, psykiatri, kardiovaskulärforskning och epidemiologi. Inom området

-linjer : bröstcancer samt kolo-rektalcancer och inom dessa discipliner pågår 12 forsk-ningsprojekt. Bland annat pågår ett projekt som jämför kirurgiska tekniker vad gäller ändtarmscancer, där man har ett nära samarbete med Imperial College i London, samt ett projekt som försö-ker ta reda på ifall livskvalitet hos bröstcancerpatienter påverkas av internetbaserad Kognitiv Beteendeterapi, KBT.

– I de årliga, öppna jäm-förelser där Statens Kom-muner och Landsting, SKL, sammanställer resultat inom sjukvården visar kvalitetsutfall att Västmanlands Landsting VLT klarar sig bra i vissa av-

seenden och sämre i andra. Det som är väldigt tydligt är dock att de enheter som bedriver forskning klarar sig utmärkt i dessa jämförelser, säger Mats.

I grova tal är femårsöverlev-naden för bröstcancer 90% och för cancer i tjock- och grovtarmen 60-65%. Såväl kliniskt som medicinskt är man i Västerås väldigt fram-gångsrika vad gäller cancer I tjocktarmen och ändtarmen, så kallad kolorektalcancer. Mats Enlund berättar att Västerås har bäst överlevnad i landet för patienter med ovannämnda cancerform. Sverige toppar listan på bäst överlevnad i världen, vilket innebär att man i Västerås kan slå sig för bröstet och säga att man är bäst i värl-

utmärkelsen guldskalpellen 2010 för att de har en så strukturerad behandlings-process och hantering av cancern; allt från information, uppföljning, och strålning, till kirurgi och cellgifter.

Även inom bröstcancerkirur-gi har forskningen gått raskt framåt de senare åren. På Centrum för Klinisk Forsk-ning i Västerås har man lagt

mycket tid och resurser på att ta fram den nu domi-nerande tekniken Sentinel Node, en teknik för att ope-rera bröstcancer som inne-bär att man slipper ta bort alla lymfkörtlar, vilket leder till att ungefär 2000 kvinnor per år i Sverige slipper arm-besvär efter operationen. Sentinel Node innebär att man försöker hitta den så kallade portvaktskörteln, dvs den första lymfkörteln som tar hand om lymfvätska från bröstet, och skicka den för analys. Innehåller den inga cancerceller slipper man göra en lymfkörtelutrymning, vilket i sin tur leder till att man kan undvika en mängd obehagliga bieffekter som detta ingrepp annars kan ge.

På Centrum för Klinisk Forsk-ning i Västerås görs även studier som innefattar både kolorektal- och bröstcancer. Mats Enlund som är docent i anestesi och narkosläkare driver ett forskningsprojekt som kommer att innefatta ca 8000 patienter, vars syfte är att försöka ta reda på ifall den narkosmetod som an-vänds vid kirurgiska ingrepp för att ta bort cancertumörer påverkar återhämtning och överlevnad på längre sikt.

ANNONS

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

22 Hygien & omsorg FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

Ett svenskt diarrévaccin som räddar liv”

”

Scandinavian Biopharma är ett undan-

tag i den svenska biotech-industrin.

De är något så sällsynt som ett svenskt

forskningsbaserat företag som också

är ledande distributör av vacciner och

immunglobuliner till den nordiska

marknaden.

Tillsammans med den amerikanska

ideella hälsoorganisationen PATH, som

är en viktig partner till Bill & Melinda

Gates Foundation, och forskare vid

Göteborgs Universitet utvecklar Scan-

dinavian Biopharma ett nytt drickbart

diarrévaccin mot ETEC.

– Det handlar om ett vaccin som kan

rädda livet på hundratusentals barn

i tredje världen, men också rädda se-

mestern för miljontals resenärer, säger

Björn Sjöstrand, vd på Scandinavian

Biopharma.

ETEC orsakar varje år omkring 400

miljoner diarréfall och hundratusentals

dödsfall i världens låg- och medel-

inkomstländer. Särskilt utsatta är barn

under fem år. ETEC-bakterier är också

orsaken till att nästan varannan resenär

i dessa områden drabbas av diarré.

Många av dessa får även långvariga

mag- och tarmproblem efter hemkomst.

diarrévaccin mot ETEC för att möta

dessa behov. Det ska vi ändra på, lovar

Björn Sjöstrand.

Tillsammans med PATH och Göteborgs Universitet utvecklar

ett svenskt biotech-företag ett banbrytande diarrévaccin.

SOLNA | SVERIGE

För mer information om ETEC, utvecklingen

av vaccinet och distributionsverksamheten,

besök www.sbdistribution.se. Björn Sjöstrand, vd på Scandinavian Biopharma.

Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan enligt en tidi-gare publicerad rapport från Sveriges kommuner och landsting (SKL). Studier har visat att åtminstone en tredjedel av dessa kan förebyggas med vårdhygieniska insatser.

De senaste tio åren har intresset av förbättringsarbete inom vårdhy-gien ökat. Ny lagstiftning hjälper också till att höja kvaliteten. Från och med den 1 januari 2016 kommer de regler om basal hygien som gäller inom sjukvården även att gälla vid arbete inom hemtjänsten, särskilda boenden och vid vissa LSS-boenden (LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, reds. anmärkning)

På initiativ av SKL görs sedan år 2008 även så kallade punktmät-ningar, med syftet att få kontroll på vårdrelaterade infektioner. Mätning-arna genomförs en speciell dag, en till två gånger per år.

– De senaste åren ligger vi ganska stabilt på nio procent här i Sverige berättar Inga Zetterqvist, som är

Vårdrelaterade infektioner – vår vanligaste vårdskadaMinst en tredjedel av alla vårdrelaterade infektioner kan förebyggas med god vårdhygien. Vårdhygien är dock ett vitt begrepp som innefattar allt från basala hygienrutiner, till att ledningen prioriterar frågorna. På marknadssidan pågår en kontinuerlig produktutveckling för att kunna effektivisera städning inom vården vilket ger goda förutsättningar för en minskad procent av vårdrelaterade infektioner.TEXT ANNMARIE PALM

sakkunnig hygiensjuksköterska hos Folkhälsomyndigheten.

– Men med tanke på att vi i Sverige arbetar aktivt med hygienfö-rebyggande åtgärder ur ett patient-säkerhetsperspektiv, så skulle jag givetvis vilja se att procentsiffran låg lägre, konstaterar hon.

En ledningsfrågaVårdhygien är ett vitt begrepp som innehåller flera olika åtgärder. Man måste arbeta med frågan på flera nivåer.

– Först och främst handlar det om att visa en god följsamhet vad det gäller basala hygienrutiner där bland annat en god handhygien ingår. Även följsamhet till andra hygienåt-gärder som till exempel hanterandet av katetrar är av stor betydelse.

Något som är väldigt viktigt gäl-ler patientsäkerhet och vårdhygien är dessutom, enligt Inga Zetterqvist, att det finns en ledning som verkligen prioriterar dessa frågor.

– Det bör även finnas en själv-klarhet i inställningen till att följa de riktlinjer som finns. Kulturen i

verksamheten ska präglas av att man tycker att det är oacceptabelt med vårdrelaterade skador.

Några andra framgångsfaktorer för att uppnå god vårdhygien är att lokalerna är rätt anpassade, att det finns tillgång till enkelrum när det behövs samt att man håller en hög nivå på städningen.

Nya innovationer inom vårdhygien I branschen som levererar produkter inom vårdhygien pågår det en stän-dig produktutveckling för att man på ett ännu mer effektivt sätt ska kunna städa bort de farliga bakterierna i vårdmiljöerna och byta ut de meto-der som fungerar mindre bra.

Inom vården har man till exem-pel sedan länge använt fiberdukar eller papper som man fuktar med sprit innan användning.

– Använder man sprit på fiberdu-kar eller papper under en längre tid så bildas det en tunn biofilm på den behandlade ytan. Den drar i sin tur ännu lättare till sig ytterligare bakte-rier, vilket leder till att man behöver använda ännu mer sprit på dukarna, berättar Claes Sunebring som är Sverigechef på Vileda Professional som ingår i koncernen Freudenberg Household Products (FHP).

Mikrofiberdukar som består av 1000 gånger mindre fibrer än traditionella mikrodukar är en intressant nyhet på marknaden.

– Fördelen med dessa är att det inte behövs tillsättas kemikalier i vattnet som används, och att de avlägsnar problemet på ytan. På så sätt skonas miljön. Dessutom har de nya mikrofiberdukarna en extrem upptagningsförmåga gällande

bakterier, 99,6 procent enligt flera oberoende undersökningar, berättar Claes Sunebring.

Stor efterfrågan på engångsartiklarMen även engångsprodukter inom vårdhygien är på stark frammarsch.Förutom produkter som ska kunna tvättas och hålla länge för använd-ning så börjar man i allt större utsträckning efterfråga engångs-artiklar i form av mikrodukar och mikrofibermoppar.

– Detta är ju positivt för att man ska kunna undvika de smittorisker som uppstår vid de moment som ingår när man ska ta hand om dukar och mop-par i samband med tvätt och logistik, avslutar Claes Sunebring.

Kulturen i verksamheten ska präglas av att man tycker att det är oacceptabelt med vårdrelaterade skador.

Inga Zetterqvist

Inga Zetterqvist, sakkunnig hygiensjuksköterska Folkhälsomyndigheten

Claes Sunebring, Sverigechef Vileda Professional Ett LSS-boende är en insats

enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och innebär en bostad anpassad för personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar. Målet är att funktionsnedsatta människor ska kunna leva och bo så likt andra människor som möjligt. Boendet är frivilligt och kan vara ett gruppboende, en servicebostad eller en särskilt anpassad bostad.

Smart fakta

2015 års AsklepiospristagareKandidatföreningen är Svenska Läkaresällskapets yngre läkar förening och vänder sig till läkare under utbildning fram till och med legitimation.De delar varje år ut pris till Bästa vetenskapliga artikel (15 000 kr) och Bästa veten skapliga projektarbete (10 000 kr).TEXT REDAKTIONEN

Aktuellt

2015 års artikelpristagare är Anne Örtqvist, Institutionen for medi-cinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet, med arti-keln ”Antibiotics in fetal and early life and subsequent childhood astma: nationwide population based study with sibling analysis”.

Juryn motiverade sitt beslut bland annat med att studien ”visar på såväl stringens som kreativitet och arbetet kännetecknas av excel-lens och bådar gott för fortsatta forskarmeriter”. Pristagaren kom-mer att fortsätta studera tidiga riskfaktorer för barnsjukdomar.

Årets projektpristagareMichael Persson, med. Kand. Thoraxkliniken, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska institutet, tog emot priset för Bästa vetenskap-liga projektarbete. Hans projekt, ”Short-term Complications after Coronary Artery Bypass Grafting using Bilateral Internal Thoracic Arteries Compared to Single Interna Thoracic Artery Grafting”, jämför enligt juryns motivering ”kort- och långtidskomplikationer på ett utmärkt sätt” för en säker och underanvänd operationsmetod som, enligt pristagaren själv, bör föras fram som ett förstahandsval inom kranskärlskirurgi.

Anne Örtqvist Michael Persson

Använder man sprit på fiberdukar eller papper under en längre tid så bildas det en tunn biofilm på den behandlade ytan. Den drar i sin tur ännu lättare till sig ytterligare bakterier.

Claes Sunebring

GynStockholm har fem olika mottagningar i Stockholmsområdet. Den gynekologiska verksamheten omfattar både mottagning och kirurgisk behandling och är bland an-nat specialiserad på operationer av framfall och inkontinens.

Alla är välkomnaGynStockholm har vårdavtal med Stockholms Läns Landsting och det behövs därför ingen re-miss för att få komma till mottagningarna och vanlig patientavgift samt frikort gäller. – Alla är välkomna. Oavsett kösituation på hem orten kan du bli opererad vid GynStockholm, säger Folke Flam, docent och en av GynStock-holms grundare. Verksamheten började 1998 på S:t Görans sjukhus och har sedan expanderat och finns nu även i Jakobsberg, Kista, Stuvsta och Rimbo.

Specialister med hög kompetensGynStockholm har en stor gynekologisk mottag-ningsverksamhet och utför många operationer. Det finns flera specialister inom områden som

bland annat hormonella störningar, ultraljud och barnlöshet. – Vi utför 10 procent av alla framfallsopera-tioner i Sverige och 25 procent av alla inkonti-nensoperationer, vilket resulterar i ungefär 1 400 sådana operationer per år. Genom att få doktorer utför operationerna så blir också kvalitén den bästa. Sveriges mest erfar-na gynekologkirurger arbetar vid GynStockholm.

Utvecklad metodik kortar ner vårdtiderGenom förenkling av rutinerna kring operations-verksamheten har GynStockholm fått ner vård-tiderna. Operationer för framfall och inkontinens sker under lokalbedövning för att ge en så skon-sam operation som möjligt. GynStockholm har också en kursverksamhet för andra läkare som vill implementera detta ar-betssätt. – Vi får många mail med positiv feedback från nöjda patienter. Vi uppfyller vårt verksamhets-mål med att ge sjukvård av högsta kvalitet med kort väntetid och ett personligt omhändertagan-de, avslutar Folke Flam.

Hela Sveriges kvinnoklinik

www.cevitacare.se

Folke Flam. Foto: Juliana Viklund. More than words.

Vårdrelaterade infektioner beräknas till stora kostnader inom sjukvården och att förhindra infektioner är också av största vikt för patientsäkerheten.

En viktig del i arbetet med basal hygien är rutinerna för arbetskläder inom vård och omsorg. Från och med den 1 januari 2016 gäller Socialstyrelsens nya bindande föreskrist er kring detta, som nu även omfattar omsorg och andra vårdnära yrken.TEXT EVA�LOTTA SIGURDH

Inom sjukvården har det länge varit ett krav att arbetskläder ska bytas minst en gång om dagen. Socialsty-relsens nya föreskri� er innebär att kretsen utökas till att omfatta även omsorg. Avsikten är att förhindra smittspridning som kan ske genom att bakterier samlas i textilierna och som riskerar att föras över till patienter och vårdtagare.

En av de stora aktörerna bakom frågan om arbetskläder har varit fackförbundet Kommunal, som får stöd av Ulf Holmdahl, försäljnings-chef på Berendsen Healthcare, som också tycker att frågan är viktig.

– Det talas o� a om en god hy-gienisk standard inom sjukvården och det är märkligt att inte samma standard har gällt inom omsorgen, där smittspridning kan ge lika allvarliga konsekvenser som inom sjukvården. Vi på Berendsen tycker

det är positivt att frågan har ly� s och att det resulterat i bindande föreskri� er e� ersom det är en fråga om patientsäkerhet.

Berendsen Healthcare erbjuder hyr- och tvättlösningar av olika textilier och har länge arbetat med processer och rutiner för att uppnå en god hygienisk standard avseende textilier inom vård och omsorg. För att minska smittspridningen krävs rutiner för hantering av allt ifrån rena som smutsiga kläder till trans-port och förvaring av textilier.

– Att tvätta i ett professionellt tvätteri, som hos oss på Berendsen, är ett sätt att säkerställa att tem-peraturerna hålls och att plaggen blir rena. Vårdens grundkrav är 70 grader för att textilierna ska bli fria från smittämnen, exempli� erar Ulf Holmdahl. Dessutom har vi kontrollsystem som kan säkerställa

att plaggen som används faktiskt blir rena.

Enligt Socialstyrelsens föreskrif-ter ska arbetskläder bytas minst varje dag. För att uppfylla kraven förutsätts att det alltid � nns rena kläder tillgängliga för verksamhet-ens behov, vilket kan vara dyrt. En hyrlösning av arbetskläder är ett praktiskt och kostnadsbesparande alternativ, som även gör att vårdin-rättningen slipper utrymmeskrä-vande lagerhållning.

– Den största förändringen från årsski� et är att även personalen inom omsorg och andra vårdnära yrken nu måste bära arbetskläder vilket kräver en annan typ av kläder än de traditionella vårdplaggen, framhåller Ulf Holmdahl. Vi har därför tagit fram en kollektion av plagg med mer hemlik karaktär som skapar trygghet och trivsel,

Hårdare krav på hygienrutiner från årsskist et

samtidigt som de självklart är prak-tiska med genomtänkta funktioner.

En annan nyhet i föreskri� erna är de ökade kraven på ledningssys-tem för systematiskt kvalitetsarbete.

– Det handlar om att det ska � n-nas processer och rutiner som säk-rar verksamhetens kvalitet. Genom att vi har chip i samtliga våra plagg kan vi ta fram statistik på när och hur o� a ett plagg har tvättats, vilket möjliggör egenkontroller och upp-följning av hur bra hygienrutinerna i verksamheten e� erlevs. Används privata kläder kan verksamheten omöjligt garantera att kläderna håller en god hygienisk standard. Arbetskläder är egentligen en fråga om säkerhet för både patient och arbetstagare.

Läs mer påwww.berendsen.se/socialstyrelsen

Textilserviceföretaget Berend-sen hyr ut och tvättar sängklä-der, handdukar och arbetskläder för bland annat sjukvård och äldreomsorg.

Berendsen Healthcare är en av fem divisioner inom företaget, som erbjuder hyr- och tvättlös-ningar inom fl era olika typer av branscher. I Sverige har företaget 35 000 aktiva kunder.

OM BERENDSEN

Det talas ost a om en god hygienisk standard inom sjukvården och det är märkligt att inte samma standard har gällt inom omsorgen.

Ulf Holmdahl, försäljningschef Berendsen Healthcare

ANNONS

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

24 Forskning och utveckling FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

Att medicin och teknik skulle ha någonting med varandra att göra har inte alltid varit en självklarhet, men Sverige såg relativt tidigt sambandet. Redan år 1968 fanns ett riksdagsför-slag om att en enhet för teknisk och medicinsk forskning och utbildning skulle förläggas till Linköping, där en sådan också inrättades året efter, 1969.

I drygt 40 år har Sveriges – och även en av Europas – största insti-tutioner för medicinsk teknik legat i Linköping. Men forskning och utveckling av medicinsk utrustning bedrivs även på flera andra håll i lan-det. Satsningen på medicinsk teknik i Sverige har genererat hundratals företag, som tillsammans täcker en stor del av den svenska sjukvårdens behov av medicintekniska produkter och tjänster.

Men vad är då medicinsk teknik egentligen och vad gör den?

Medicinsk teknik täcker alltifrån tung utrustning som röntgenapparatur och hjärt- och lungmaskiner, till för-brukningsartiklar som förband, kany-ler och inkontinensprodukter. Likaså IT i vården och olika slags hjälpmedel inkluderas i medicinsk teknik.

IT spelar allt större rollPrecis som den tekniska och digitala utvecklingen spelar en avgörande

Tack vare bland annat avancerad bilddiagnostik, nya implantat och bättre mätmetoder upptäcks sjuk-domar och riskfaktorer allt tidigare och behandlingarna blir mer effektiva.

Men för att utvecklingen ska vara patientsäker krävs utbildning av alla instanser.TEXT EVA-LOTTA SIGURDH

Nationella Patientsäkerhetskonferensen är Sveriges största nationella samlingsplats för de som leder, ansvarar för och arbetar med patient säkerhetsfrågor inom hälso-­ och sjukvård, omsorg, myndigheter, akademi och näringsliv. Konferensen är ett samarbete mellan arbetsgivar-­, yrkes-­ och bransch -­organisa tioner, fackförbund och myndigheter. Projektägare är Sveriges Kommuner & Landsting. Anmälan och mer information på www.patientsakerhetskonferensen.se

”Patienten ska stå i fokus”För att öka patientsäkerheten måste alla instanser samarbeta – från högsta ort till gräsrotsnivå. Det menar Karin Magnusson, konsult hälso- och sjukvårdsfrågor på PwC. TEXT REDAKTIONEN

Aktuellt

Medicinsk teknik omfattar hjälp-medel som används för att ställa diagnos på sjukdom, behandla sjukdom och som rehabilitering. Ämnet kretsar kring hur män-niska och maskin kan samverka och utbildningar finns på flera ställen i Sverige. Examen kan tas som högskoleingenjör och civilingenjör, men det finns även fristående kurser.

Alla sjukhus i Sverige har en medicinteknisk avdelning.

Regelverket för medicintek-niska produkter är baserat på tre EU-direktiv där regler och krav är införlivade med den svenska lagstiftningen genom lagen om medicintekniska produkter och föreskrifter. Dessa utfärdas i sin tur av Läkemedelsverket.

Källa: Läkemedelsverket

Smart fakta

roll för samhället i stort, så har IT även kommit att dominera en stor del av den medicintekniska utvecklingen. Det är också inom detta område som ytterligare svenska landvinningar spås i framtiden.

Avancerad bild- och laboratorie-diagnostik är några exempel på hur teknikens framsteg lett till att både sjukdomar upptäcks tidigare och att behandlingarna blir allt mer effektiva. Användningsområdet för bilddiagnostik har utökats ifrån att endast diagnostisera till att även förebygga och behandla. Tack vare välutvecklad bildteknik kan man idag många gånger upptäcka cancer i mikroskopiska förstadier och inte enbart först efter att stora tumörer bildats.

Cancervården har även gynnats av annan medicinskteknisk utveckling – virtuella rondrum. Med virtuella konferenser, kan specialistkompetens på plats såväl som på distans samlas och arbeta tillsammans. Med hjälp av videoskärmar får alla ta del av samma information samtidigt varför det blir både lättare att ställa diagnos och att ge adekvat behandling.

Ett tredje exempel på medicinsk-teknisk utveckling som gynnar cancervården är en nyligen upptäckt optisk metod som får hjärntumö-rer att lysa på dataskärmen, vilket gör det enklare för kirurgen att se var gränsen går mellan den friska vävnaden och tumören. Här har forskningen kring tekniken funnits

länge, men först på senare tid har den kunnat implementeras praktiskt i operationssalen.

Biocensorer är ett annat intres-sant område på frammarsch. Inte minst för att det kan bli ett alternativ till både kostsamma och plågsamma djurförsök. Med hjälp av kemiskt framställda ”biologiska avkännare” kan man rapportera direkt inifrån levande celler och på så sätt se olika reaktioner. Detta kan vara speciellt användbart när nya läkemedel testas.

Känsligare proteser, förfinade hörapparater och effektivare sätt att återskapa skadade organ är ytterli-gare exempel på en medicinteknisk utveckling som fått stor betydelse för den svenska vården.

Att IT även fortsättningsvis kom-mer att spela en stor och avgörande roll inom vården är de flesta aktörer eniga om. Likaså att fokus alltmer kommer att förflyttas från att enbart behandla sjukdom till att förebygga och hantera hälsa.

Utveckling kan innebära riskerDen snabba utvecklingen av teknisk avancerad medicinsk utrustning gynnar både vårdpersonal och pa-tienter. Men att implementera kräver både tid och resurser och framfö-rallt, kunskap.

Ett sådant område är IT i vården, som just nu genomgår en stor omställningsprocess. Digitaliserade patientjournaler och ökat inflytande av patienterna i den egna vårdpro-cessen ställer höga kunskapskrav på alla inblandade parter. Därför menar många att behovet av kunskap och förmågan att implementera på ett smidigt sätt ute på landets vårdin-rättningar, är den kanske allra största utmaningen.

För att den medicintekniska utvecklingen ska få verkligt genom-slag och vara patientsäker, måste utbildning, kommunikation och

organisation hålla samma takt som den tekniska utvecklingen. Det är en av de främsta förutsättningarna – och därmed ett av de främsta kraven – för den framtida vården.

Först när kunskaperna finns implementerade hos var och en som berörs kan tekniken utnyttjas till fullo. Och först när förmågan finns att på ett patientsäkert sätt kunna kommunicera över de gränser som tack vare datoriseringens möjligheter öppnats upp, kan nya samarbetsfor-mer utvecklas fullt ut. Samarbeten som redan finns, som till exempel de virtuella rondrummen med gränsö-verskridande konferenser, men som skulle kunna bli ännu fler och ännu mer välutvecklade i den framtida vården.

I blickfånget: medicinsk teknik

FOTO

SH

UTT

ER

STO

CK

– Samarbetet blir allt bättre, men ytterligare fokus på den samord-nade vården är viktigt. Vi, lands-tingen och kommunerna måste fortsätta arbeta med detta, säger Karin Magnusson och fortsätter:

– Ett annat område som kan förbättras är användandet av perso-nella resurser. Och att dra nytta av digitala lösningar. Här ligger vår-den inte i framkant, men digitalise-ringen kan vara en komplex fråga som kräver flera perspektiv.

– Det finns även undermåliga lokaler som försvårar patientsäker-hetsarbetet. Planering av lokalers utformning och lokalisering är väsentlig för minska risken för till exempel vårdrelaterade infektioner. Det är viktigt att man involverar olika kompetenser vid om- och nybyggnationer.

Framtidens primärvårdKarin Magnusson tror att en av vår-dens stora, framtida frågor handlar om var patienten ska få vård.

– Det som jag framförallt hör efterfrågas är politiskt mod.

Hon tror att vi kommer att se en förändring av vården med allt fler som får vård utanför sjukhusen, vilket ur ett patientsäkerhetsper-spektiv kan vara till en fördel:

– Om vi kan hålla dem som inte måste läggas in utanför sjukhusens dörrar så finns förutsättningar för att öka patientsäkerheten i flera avseen-den. Det kräver dock att man lyfter blicken och flyttar med patientsäker-hetsperspektivet så att inkluderar den vård som ges utanför det tradi-tionella sjukhuset inkluderas.

Patientupplevelsen viktigKarin Magnusson vill understryka vikten av att fortsätta att arbeta med flöden för att minska de risker som följer med överlämningar inom vården.

– Idag gör vi det till viss del uti-från ett medicinskt perspektiv men man måste även göra det utifrån hur patienten upplever vården. Det är av allra största vikt att patienten kan tillgodogöra sig informationen som ges, vilket är en särskild utma-ning för äldre och/eller förvirrade personer.

Karin Magnusson, konsult hälso- och sjukvårdsfrågor PwC

Satsningen på medicinsk teknik i Sverige har genererat hundratals företag

Gör en Ögonhälsoundersökning som förutom synundersökning innehåller uppmätning av ögats

tryck, synfält och kontroll av ögonbotten.

Ge dina ögon en riktig genomgång hos två av Sveriges bäst utbildade optiker

Hammarby Allé 32, 120 61 Stockholm08-12 20 33 33

www.wedin-soderberg.se

Förbättrar din hållning

Motverkar problem i rygg och nacke

Stretchar ut bröstmuskulaturen

076-77 60 777www.starkevasten.se

I grunden ska all information hanteras på ett säkert sätt enligt sekretess, tillgänglighet, riktighet och spårbarhet, säger Carl Önne, informationssäkerhetskonsult på Certezza. Det innebär att informationen ska hanteras så att den inte kommer på avvägar, ska vara åtkomlig för vårdpersonal vid behov, att ing-en information ändras eller försvinner samt att det ska gå att i efterhand se vem som har tagit del av informationen, eller ändrat i den.

HÖGA KRAV PÅ AUTENTISERINGDagens informationssystem inom vården är ofta gamla och dras med ett arv från tidigare, vilket gör att de är sårbara och är mycket svå-ra att ändra i för att uppfylla dagens lagkrav, säger Conny Balazs, informationssäkerhets-konsult på Certezza med mångårig erfaren-het av säkerhet inom vården. Ta bara det exemplet att Patientdatalagen kräver säker autentisering får åtkomst till journaler, likaså lagen om receptregister.

Nu är det inte bara landstingens organisa-tion som ska ha åtkomst till systemen, även

kommuner och privata utförare behöver det. Det ställer höga krav på bland annat åtkomstkontroll och autentisering i alla delar i kedjan, fortsätter Conny Balazs. Det är viktigt att vid systemanskaffning och föränd-ringar ta med dessa delar redan från början i projektet. Det blir alldeles för dyrbart att lägga till det senare.

UTGÅ FRÅN MOBILITETCertezza har varit med i många stora projekt där just autentisering av användare har varit i centru m och har därifrån skaffat sig mycket erfarenhet inom området. Den stora utmaningen idag är att också kunna ta del av känslig information på mobila enheter, men med bibehållen säkerhet och användarvänlighet.

Tyvärr är många projekt inriktade på att ha en dator i fokus, medan de många anställ-da inom vården istället vill att man fokuserar på mobila enheter. Så tipset är att utgå från mobilitet och anpassa istället vid behov för datorer.

Affärsidé: Certezza är ett oberoende informations- och IT-säkerhetsföretag som erbjuder spetskompetens till näringsliv och offentlig sektor.

Vision: Vår vision är att vara marknadens främsta informations- och IT-säkerhetspartner.

Historia: Certezza grundades 1996 med syfte att skapa en helt oberoende aktör i informationssäkerhets-branschen.

KONTAKT: www.certezza.net

Tel +46 8 791 92 00

info@certezza.net

OM CERTEZZA

Certezzas grundare och ägare Thomas Nilsson och Jonny Boberg.

Hantera känslig information säkertDet är nog inte någon annan verksamhet där man samlar in så känslig infor-mation om en person som inom hälso- och sjukvården. Den enskilda individens uppgifter om hälsotillståndet måste kunna hanteras på ett säkert sätt ur flera aspekter.

ANNONS

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

26 Vaccin & antibiotika FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

Ny smart teknik för smartare diabetesvård!

Tel 040–32 12 70 www.areo.nu

Vi gör det enklare!Blodsockermätaren GlucoMen Areo kan trådlöst överföra dina blodsockervärden till Diasends app, som sedan vidarebefordrar informationen direkt till din vårdkontakt. Tillsammans skapar de ett unikt teknikstöd som kan underlätta din diabetesvård och ge dig mer tid till annat.

GlucoMen Areo överför värden... ...trådlöst... ... till Diasends app... ...och delas med din vårdkontakt

Varje år dör 1,2 miljoner barn i värl-den på grund av diarrésjukdomar. En tredjedel, cirka 400 000, orsakas av ETEC-bakterien. Framförallt slår ETEC hårt mot barn under fem år. Bakterien är utbredd i stora delar av utvecklingsländerna och frodas där det råder brist på rent dricksvatten och sanitära anläggningar.

Det är mot den bakterien som det nya vaccinet tagits fram.

Bakom vaccinet ligger det svens-ka företaget Scandinavian Biop-harma i samarbete med Sahlgrenska sjukhuset och framtagningen är finansierad av bland andra Bill & Melinda Gates Foundation.

Vaccinet har gått igenom alla de första stegen i processen och just nu pågår större tester på människor i Europa och i Bangladesh.

– Vi är stolta och glada, inte minst för att makarna Gates valt att stödja just oss i det här, säger Björn Sjöstrand, vd på Scandinavian Biopharma.

Det nya vaccinet kommer att rädda många liv i tredje världen men det får betydelse också utanför den.

”Vaccin räddar liv”2021 kan ett vaccin mot diarrésjukdomar finnas ute på marknaden. Ett vaccin som årligen komma att rädda livet på 400 000 barn i tredje världen. Vaccinmotståndarnas argument tar bland annat fäste i vaccineringen med Pandemrix mot svininfluensa. TEXT HÅKAN SÖDERBERG

FOTO SCANDINAVIAN BIOPHARMA

– Det vi idag kallar turistdiarré är en av de sjukdomar som orsakas av ETEC-bakterien. I och med att vi re-ser mycket kommer vi i kontakt med den här typen av sjukdomar, säger han. Även om ETEC inte drabbar oss i väst lika hårt som i utvecklings-länderna, kan infektionen vara nog så allvarlig. Mer än tio procent av de som kommer hem med sjukdomen får fortsätta magproblem.

År 2021 tror han att vaccinet ska finnas ute på marknaden.

Mycket höga säkerhetskrav vid vaccineringI Sverige har det på senare år förekommit en del debatt kring vac-cination. Individer och grupperingar motsätter sig vaccination av olika skäl. Björn Sjöstrand slår fast att vac-cin som ges till människor i Sverige idag är mycket säkra.

– Jag tror att vi är lite bortskämda på ett sätt i Sverige. I och med att vi är så väl vaccinerade så ser vi inte effekterna av de sjukdomar som an-nars kunnat bryta ut. Reser du runt i tredje världen så ser du det på ett

annat sätt, säger han.Nyligen konstaterades att många

fler än tidigare väljer bort vaccin mot HPV som kan orsaka livmoderhals-cancer.

– Min egen dotter är vaccinerad så det kanske är ett tillräckligt svar på den frågan, säger Björn Sjöstrand.

Antroposoferna i Järna utanför Södertälje är en grupp som är negativ till vaccination. Här har också före-kommit uppmärksammade fall av bland annat röda hund och mässling.

– Små utbrott får ingen större spridning eftersom de allra flesta är väl vaccinerade. Problemen uppstår när fler undviker att vaccinera sina barn, risken för bland annat mäss-lingepidemier ökar redan när 10-15 procent är ovaccinerade. Men jag vill nog rent allmänt säga till föräldrar att kanske inte bara tänka på sina egna barn utan också på andras barn. Ingen skall behöva bli sjuk eller dö i sjukdomar som kan förebyggas av vacciner. När vi reser utomlands är vi extra utsatta. Om någon blir sjuk på en resa kan det få förödande konsekvenser, säger Björn Sjöstrand.

Pandemier kräver snabba beslutDet kanske mest omtalade vaccina-tionsfrågan på senare tid har varit den så kallade svininfluensan där vaccinet Pandemrix tros ha orsakat narkolepsi hos ett antal barn.

– Vi var inte inkopplade på det och det är ett specialfall. World Health Organisation (WHO) hade konstaterat att en pandemi var på gång och då måste ett beslut tas. Vaccinet var inte fullt lika säkerställt som det normalt är, så då måste man väga för och nackdelar. Bryter en pandemi ut så talar vi om många döda. Självklart är det ingen tröst för de enskilda individer som drabbas, säger han.

Det ska också sägas att det finns oklarheter kring om vaccinet varit den enda orsaken till de sjukdomar som rapporterats.

En annan orsak till att det råder en viss en oro kring vaccinering beror på att vaccin ges till fullt friska människor för att de ska förbli friska.

– Om du är cancersjuk så räknar du med och accepterar att det blir bi-verkningar, men inte om du är frisk. Det är ju därför det är så extremt noga med att vaccin ska vara säkert. Och de vacciner som idag ingår i vaccinationsprogrammet i Sverige är mycket säkra, säger han.

Ett verktyg mot antibiotikaresistensVaccin är också viktigt i kampen mot antibiotikaresistens, som är ett

växande problem i världen. Resis-tensproblemet kommer av överan-vändning av antibiotika, men även felaktig användning.

– Det man sett i exempelvis Bang-ladesh är att när man väl kommer till sjukhus så har de bakterier som orsakar sjukdomen utvecklat resistens, framförallt beroende på att antibiotika finns att köpa utan recept men till ett så högt pris att de fattigaste bara har råd att köpa några få tabletter istället för en hel kur. Vaccin är oerhört viktigt också i det sammanhanget, säger Björn Sjöstrand och slår fast:

– Vaccin är den mest kostnadsef-fektiva och effektiva behandling som finns.

I och med att vi är så väl vaccine-rade så ser vi inte effekterna av de sjukdomar som an-nars kunnat bryta ut.

Björn Sjöstrand

Björn Sjöstrand, vd Scandinavian Biopharma

Sjukhus i Bangladesh

Du är inte ensam, ungefär 1,4 miljoner svenskar uppskattas ha en hörselnedsättning som påverkar dem i det dagliga livet. Nedsatt hörsel kan på sikt leda till ökad stress och utanförskap.

Men det finns hjälp och stöd att få. Hos oss på Bra Hörsel finner du hörapparater med den senaste tekniken. Vi erbjuder alltid kostnadsfritt hörselprov och 2 månaders fri provtid på alla våra hörapparater.

Danderyd 073-964 39 12 Globen 070-796 97 76 Göteborg 073-595 29 89 | www.brahorsel.se

Gör en kostnadsfri hörselundersökning hos oss!

Har du svårare att höra alla toner på sista raden?

Foto

: Ale

x &

Mar

tin

• k

om

son

.se

www.pharmacolog.se

När intravenös medicin bereds och doseras blir det ibland fel. Med DrugLog® kan du snabbt kontrollera att

medicinen är korrekt innan du skickar den vidare i vårdkedjan. Och framförallt innan den injiceras i patienten.

Varning! Medicinen som injiceras kan vara fel. Kontrollera inne-håll och koncentration.

info@3dimprimo.se +46 70 443 49 64, +46 70 211 15 01 www.3dimprimo.se

We print 3D medical models for pre-operation

studies, decision support and educational purposes

Revaxör Olja öronspray mjukar upp öronvax så attdet lättare kan rinna ut av sig självt.

Revaxör Olja förebygger uppkomst av vaxproppargenom att förbättra den naturliga rengörings me-kanismen. Den vårdande oljan minskar också klådaoch irritation orsakad av torr hud i hörselgången.Örat ska inte sköljas ur vid användning av Revaxör Olja.

Revaxör Olja kan användas av vuxna och barn över 1 år.

Revaxör öronvård för att förebygga och lösa upp vaxproppar. För att lösa upp vaxproppar behöver du öronvaxlösande Revaxör örondroppar eller öronspray.

Läs alltid bruksanvisningen innan användning.

Läs mer om öronvax och Revaxör på www.revaxor.seOrion Pharma AB | 08-623 64 40 - www.revaxor.se

Spraya –

klart!

Revaxör Olja förbättrar örats naturliga

rengöringsmekanismÖronvaxet skyddar hörselgången mot

bl.a. infektioner. Smuts och gamla hudceller fastnar i vaxet och rensas bort när vaxet

sakta rör sig utåt.

DU KÖPER REVAXÖR PÅ APOTEK — FRÅGA GÄRNA APOTEKSPERSONAL OM RÅD.

Revaxör 250x183.indd 1 22-01-2016 14:34:24

Frisktandvård.Tandvård till fast pris!

Nu kan du gå till tandläkaren utan att få dyra överraskningar. Med Frisktandvård får du regel-bunden tandvård och akuttandvård i hela landet till ett fast pris. Samma summa oavsett hur många besök i tandläkarstolen du måste göra.

Läs mer om Frisktandvård på folktandvardenstockholm.se

Få koll på styrelsens brandskyddsansvar med vår e-learning!E-learning är en effektiv utbildning som görs via datorn.

” Vi har samlat de vanligaste frågorna om brandskydd som vi får från styrelseledamöter i bostadsrättsföreningar. Gå vår utbildning och lär dig vilket ansvar ni har! ” Hans AnderssonBrandingenjör på Brandskyddsföreningen

www.brandskyddsforeningen.se

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE Tandvård & munhälsa 29

Men även om den nuvarande Patientsäkerhetslagen varit aktuell i sex år så är det enligt Ann-Christine Bolle, patientsäkerhetschef på Prak-tikertjänst, först nu som branschen visar upp en verklig förståelse för innehållet och syftet med lagen.

– Det är ju alltid så att det tar lite tid innan det går att skönja en beteendeförändring. Jag tycker att vi inom tandvården alltid har varit duktiga på att följa gällande regelverk, men nu ser jag också att polletten börjar ramla ner på riktigt när det gäller att både dokumentera och följa upp eventuella avvikelser i den tandvård som utförs.

En ärligare rapporteringÄven hos Folktandvården upplever man ett ökat intresse och aktivitet gällande patientsäkerheten. Anders Lindunger som är klinikchef och legitimerad tandläkare vid Folktand-vården Stockholms läns landsting

”Att försöka mörka är ju bara kontraproduktivt”År 2010 trädde Sveriges nya patientsäkerhetslag i kraft. Lagen ska främja hög patientsäkerhet och innehåller bland annat krav på att tandläkare ska dokument era och rapportera tillbud. Man har också skyldighet att rapportera till Socialstyrelsen om man anser att en anställd utgör en risk för patientsäkerheten. Men syftet med lagen är inte att straffa individen, utan att förebygga risker.TEXT ANNMARIE PALM

HJÄLPBARNEN

SOM FLYR!Bli Barnrättskämpe på räddabarnen.se

MO Wing Prisbelönt

Härdljusskydd*CERTIFIERADE OPTIKER FINNS I BORÅS, ESKILSTUNA, HÖÖR, JÖNKÖPING, KARLSKRONA, KARLSTAD, LINKÖPING, LUND, MALMÖ, MÖLNLYCKE, NORRKPING, RONNEBY, STOCKHOLM, SUNDSVALL, TÄBY, UMEÅ, UPPSALA, VARBERG, VÄNERSBORG, VÄXJÖ, ÖREBRO

Synen styr din arbetsställning

Se bättre, må bättre!

www.meridentoptergo.com

Vår filosofi handlar om kvalitet och omtanke i alla steg.

Vi vill få våra kunder att se bättre och utvecklar därför specialoptiska produkter för tandläkare, kirurger och andra yrkesgrupper med behov av optiska lösningar.

Våra glasögon och luppar ger inte bara bättre syn. Unik optik i kombination med kunskap om ergonomi, ger en helt ny arbetsställning. En arbetsställning som skonar axlar och nacke och som får våra kunder att må bättre.

hävdar att han upplever att man numera är mycket ärligare med att rapportera in olika händelser.

– Att försöka mörka är ju bara kontraproduktivt. Hos Folktandvår-den använder vi ett rapportsystem

som vi kallar för ”HändelseVis”. Jag upplever också en stor skillnad nu mot förr om åren då man alldeles för sällan talade om avvikelser. Då ansågs det lite ”skämmigt” att aktivt och öppet bearbeta de avvikelser som uppstått. Nuförtiden ser de allra flesta det istället som en fördel att både kunna rapportera in egna och ta del av andras avvikelser på arbetsplatsträffar.

Syftet med den nya patientsäker-hetslagen är att komma åt systemfel inom vården, inte att straffa enskilda individer. Det är vårdgivaren som ska följa upp och vidta åtgärder för att avvikelser inte ska inträffa igen. Det största anledningen till att något kan gå fel inom tandvården är, enligt Ann-Christine Bolle, att

Av de saker som rapporteras in så har allvarliggraden minskat, och det är ju mycket bra.

Ann-Christine Bolle

Fortsättning på s.30

Ann-Christine Bolle, patientsäkerhetschef Praktikertjänst

Det går inte att helt eliminera risken för att något ska hända. Att arbeta i munhålan är i sig bara det en risk.

FOTO

SH

UTT

ER

STO

CK

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

30 Tandvård & munhälsa FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

Nya föreskrifter ska minska stressDen 31 mars träder Arbets-miljöverkets nya föreskrifter AFS 2015:4 om organisato-risk och social miljö i kraft. De ska minska risken för sjukskrivning på grund av kränkande särbehandling eller ohälsosam belastning, som till exempel stress.TEXT REDAKTIONEN

Patientsäkerhetslagen (PSL) har till uppgift att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Detta innebär att vårdgivare ska bedriva ett syste-matiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador genom till exempelvis en årlig patientsäker-hetsberättelse.

I lagen regleras skyldigheter såväl som behörighetsfrågor, samt tillsyn- och ansvarsnämnderna Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Även apo-tekspersonal inkluderas i PSL då de är skyldiga att anmäla en läkare eller tandläkare om denne skriver ut läkemedel i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet.

PSL ska också öka möjligheten för patienter med närstående att delta i patientsäkerhetsarbetet.

Källa: vårdgivarguiden.se

Smart fakta

Det är oerhört väsentligt att vi även värdesätter att rapportera saker av lågriskkaraktär, att vi fortsätter att dela med oss av de små vardagliga incidenterna.

Anders Lindunger

man inte har tagit sig tid att göra en riskanaly s.

– Det går inte att helt eliminera risken för att något ska hända. Att arbeta i munhålan är i sig bara det en risk. Du kan tappa något i patien-tens mun, du arbetar mycket nära andningsvägarna och med mycket små produkter. Det viktiga är att du planerar för att förebygga risker och att minimera de eventuella skador som kan uppstå.

En arbetsmiljöfrågaNågra exempel på områden inom Folktandvården där man under de senaste åren bidragit till ökad pa-tientsäkerhet är bland annat att man är ännu mer noggrann med legitima-tionskontroll av patienterna.

Inom sterilhanteringen har man infört ett mätsystem där allting loggas och vad gäller vattensystemet som används vid patientbehandling har man sett till att säkra kvaliteten genom att byta ut nuvarande system till ett som är självrengörande.

Ann-Christine Bolle påpekar att patientsäkerhet inom tandvården även är en arbetsmiljöfråga.

– Vi kan inte garantera en god patientsäkerhet om vi inte själva ver-kar i en bra arbetsmiljö. Att arbeta inom tandvården är ofta stressigt. Med många patienter i omlopp är det kanske inte alltid så lätt att hinna med att sätta av tid för att reflek-

Anders Lindunger, klinikchef och legitimerad tandläkare Folktandvården Stockholms läns landsting

Nuförtiden ser de allra flesta det istället som en fördel att både kunna rapportera in egna och ta del av andras avvikelser på arbetsplatsträffar.

Anders Lindunger

tera hur man egentligen utför sina arbetsuppgifter och för att följa upp det som eventuellt blir fel.

Alla avvikelser ska rapporterasJämfört med då lagen trädde i kraft så ser Ann-Christine Bolle inte att det är färre avvikelser som rappor-teras.

– Men det är inte heller något som jag önskar. Jag vill att avvikel-serapporteringen ska öka och bli en naturlig del i att hela tiden arbeta med förbättringar. Det jag däremot märker har hänt är att av de saker som rapporteras in så har allvar-liggraden minskat, och det är ju mycket bra, konstaterar hon.

– Det är oerhört väsentligt att vi även värdesätter att rapportera saker av lågrisk-karaktär, att vi fortsätter att dela med oss av de små vardag-liga incidenterna, instämmer Anders Lindunger.

– Det är de små ständiga förbätt-ringarna som bidrar till att vi hela tiden kan utveckla vårt patientsäker-hetsarbete, sammanfattar han.

FOTO

STE

FAN

BO

HL

IN

Fortsättning från s.29

FOTO

MA

TTIA

S E

DVA

LL

Aktuellt

– Jag tycker att det är bra att det kommer tydligare regler kring detta. Stress är den absolut vanli-gaste orsaken till sjukskrivning i Sverige och ett problem som ökar kraftigt. Vi behöver gemensamt angripa problemet på flera fronter. Arbetsgivare kan hjälpa många i ett tidigt skede, både genom att erbjuda en god arbetsmiljö och genom att ge de anställda konkre-ta verktyg för att kunna hantera ofrånkomlig stress, säger Fredrik Livheim, leg. psykolog, doktorand och projektledare ACT.

Föreskrifterna komplette-rar det arbetsmiljöarbete som arbetsgivare måste bedriva på ett mer modernt sätt, vilket Fredrik Livheim välkomnar.

– Dagens arbetsliv medger nya typer av utmaningar. Vi hanterar större mängder av information och vi är– tack vare tekniken – konstant tillgängliga. Då hjärnan har svårt att skilja mellan tänkta hot (stress) och verkliga hot (fysisk fara), så får vi en fysisk stressrespons. Vi måste hitta sätt att inte stressa ihjäl oss och för-hoppningsvis kan föreskrifterna hjälpa till.

Fredrik Livheim, leg. psykolog, doktorand och projektledare ACT

Modern vård kräver moderna lokaler. Det vet man i Region Östergötland där det nu pågår renovering och nybyggnation av

-tet är Framtidens Universitets-

-vigs under högtidliga former den

– Det handlar inte bara om att

uppdatera lokalerna utan också

om ett omfattande nytänk kring

vårdprocesser, säkerhet, miljö-

mässig hållbarhet och arbetsmiljö,

säger Ditte Pehrsson-Lindell,

vårddirektör på US.

Projektet Framtidens Universitets-

sjukhus är indelat i tre etapper,

där den första etappen är avkla-

-

sen mitt i etapp två. År 2020 ska

hela projektet stå färdigt.

ganska gammalt. Vissa av bygg-

naderna är mycket gamla, andra

är från 40- och 60-talen och även

om det pågår ett fortlöpande

underhåll så kommer man till slut

till en punkt där det helt enkelt

inte är hållbart. Det blir således

billigare att göra en genomgripan-

de förändring.

Det nya sjukhuset blir mer i takt med

dagens och framtidens sjukvård,

menar Ditte Pehrsson-Lindell.

REGION ÖSTERGÖTLAND

BYGGER FRAMTIDENS SJUKVÅRD – Alla vårdrum blir enkelrum

vilket dels innebär en större trygg-

het och integritet för patienten,

och dels att vårdteamen får större

möjligheter att göra mer på plats.

Dessutom kan enkelrum bidra till

färre vårdrelaterade infektioner,

säger hon.

Omplacering av olika verksamhe-

ter skapar också en större effek-

tivitet.

– Vi har tänkt till ordentligt kring

vilka verksamheter som ligger i

anslutning till varandra och sett till

vilka det är mest logiskt att för-

lägga på samma våningsplan. Till

exempel blir det ett våningsplan

för våra intensivvårdsverksamheter

och ett annat våningsplan för mot-

tagningsenheterna. Framtidens

Universitetssjukhus får en helt ny

akutmottagning och i anslutning till

den ligger olika diagnostiska verk-

samheter, så som röntgen. På det

bättre förutsättningar för samarbe-

ten mellan avdelningar.

Arbetsmiljön är en annan viktig

dimension vilken man tar fasta på

i projektet.

– Det är helt centralt att arbets-

situationen för våra medarbetare

är så bra som möjligt. När de

känner att verksamheten är smi-

dig och trivsam så är det också

något som i slutändan gynnar

patienten, säger Ditte Pehrs-

son-Lindell.

Eftersom projektet är så omfattan-

de är det samtidigt en utmaning

att hålla sjukhusets verksamhet

i rullning parallellt med byggena,

menar Ditte Pehrsson-Lindell.

– Vi har ju inte möjlighet att

hänga upp en skylt med ”Stängt

på grund av renovering” utan sjuk-

huset måste fungera trots byggna-

tionerna. Samtidigt har samarbetet

mellan medarbetare, sjukhus-

ledning och byggledningen varit

riktigt tätt och har genomsyrats

av delaktighet. Vi ser också den

här perioden som en möjlighet att

göra en omfattande verksamhets-

utveckling för att ta höjd för det vi

tror kommer att vara viktigt för en

effektiv sjukvård i framtiden.

– Eftersom vi idag inte kan veta

vilken typ av vård och vårdpro-

cesser som behövs om fem eller

som kan anpassas efter framti-

da behov i största möjliga mån.

Grundtanken är att man på så

sätt inte bygger in sig i ett hörn.

Vilka utmaningar är det vården

står inför i framtiden?

-

ningen, med en allt äldre befolk-

ning, dels att vi har gjort enorma

medicinska framsteg något som

samtidigt också är oerhört resurs-

krävande. Det ligger en utmaning

i att prioritera rätt. Ibland är det

faktiskt så att vi kan mer än vi

kanske har råd med. Kompetens-

försörjningen är en annan viktig och

aktuell fråga för vården, där det

gäller att kunna hänga med i den

snabba utvecklingen som vi nu ser.

Förutom Universitetssjukhuset

i Linköping sker det nu också

upprustningar av Vrinnevisjukhuset

i Norrköping. Dessutom byggs en

ny rättspsykiatrisk klinik i Vadstena

och ett vårdcentrum i Finspång.

– Det sker stora och efterläng-

tade förändringar på regionens

sjukhus och vi känner verkligen av

en tydlig framtidsanda, med lång-

siktiga satsningar på högkvalitativ

och modern sjukvård, säger Ditte

Pehrsson-Lindell.

Fo

to: W

hite A

rkitekte

r

ANNONS

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

32 Forskning i Sverige FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

mtab etablerade i norden sedan 1968leverans och mekanisk installation av takhängt system för kranskärlsröntgen och PCi.

Brought to y ou b y

Ska du flytta känslig, tung, värdefull eller skrymmande

teknisk utrustning? Våra medarbetare är utbildade i att

transportera, installera och konfigurera helt anpassat efter

unika förutsättningar. Vi tillverkar även specialemballage

eller löser transporten helt utan emballage.

MTAB tar hand om hela leveransen

KontaKt Rickard Sohl 08-54 600 145 rickard.sohl@mtab.se

Våra tjänVåra tjänV Ster

High-tech logistics Tour logistics

Storage & warehousingFine art logistics

”Det finns ofta inte tid för forskning”Inom flera områden inom svensk klinisk forskning har man under de senaste åren kunnat se ett växande problem med läkare som inte forskar eller söker kliniska forskarmånader.

Hösten 2015 slog bland annat Barncancerfonden larm om att trots att utlysta medel ökat, så har summan som för-delas inte ökat sedan 2009.

Forskar vi allt mindre i Sverige och vad beror det i så fall på? Smart Media ringde upp Mats Ulfendahl, ordförande i Svenska läkaresällskapets (SLS) forskningsdelegation, för att reda ut situationen.TEXT CINDY AHRNEWALD

FOTO KRISTIAN POHL

Vetenskapsrådet inledde år 2013 en omfattande kartläggning av svensk forskning. I arbetet engagerades stora delar av forskningssamhället och drygt ett hundratal forskare identifie-rade nuläge och framtidsutsikter, svagheter och styrkor. I septem-ber 2015 publicerades översikten ”Vägval för framtidens forsk-ningssystem – Mål och rekom-mendationer”.

Källa: Vetenskapsrådet

Smart fakta

Är det färre som forskar? – Nej, inte på ett övergripande plan. Om man ser till forskningssystemet som helhet har antalet forskare ökat de senare åren. Det är positivt att det finns ett intresse för forskarkarriären men det innebär också ett problem med tanke på de begränsade resurser som finns tillgängliga. För att de som forskar ska kunna bedriva forskning av hög kvalitet måste de också ges rimliga förutsättningar vad gäller tillgängliga resurser. Slutsatsen är att antingen måste mer resurser tillskjutas eller så måste antalet forskare minska.

– Om man ser mer specifikt på läkarnas möjligheter till forskning så finns det helt klart ett problem. Intresset och engagemanget för forskning är stort men i den kliniska vardagen är möjligheterna till att bedriva forskning begränsade. Det saknas inte idéer och projekt men det finns ofta inte tid för forskning.

Det är helt nödvändigt att hälso- och sjukvårdens forskningsuppdrag såväl ges högre prioritet som även följs upp och utvärderas.

Finns det ett forskarområde ni gärna skulle se en ökning inom? – SLS gör ingen värdering av olika områden utan stödjer främst forsk-ning med hög kvalitet. Mer generellt är det viktigt att stödja den forskning som adresserar kliniskt relevanta frågor eller som bedrivs av kliniskt aktiva läkare. Det gäller inte minst unga forskare som bör ges en möjlig-het till att både bedriva forskning och inhämta nya kunskaper och erfarenheter.

Hur stödjer ni unga forskare att bedriva forskning? – Vårt bidrag till postdoc-vistelser och konferensresor täcker till viss del möjligheten för unga forskare

att inhämta nya kunskaper. Medlen har särskilt delats ut till vetenskaplig verksamhet som är mindre väl tillgo-dosedd genom anslag från universi-tet och forskningsråd. Det gäller till exempel möjlighet till fortsatt forsk-ning de första åren efter disputation samt till aktivt deltagande i kongres-ser över hela världen.

Intresset och engagemanget för forskning är stort men i den kliniska vardagen är möjligheterna till att bedriva forskning begränsade.

– Forskningsvistelser vid centra utanför Sverige stöds också, särskilt om de innebär inhämtande av ny teknik och nya metoder. Vi ledigför-klarar även post doc-stipendier till i första hand kliniska forskare för att ge möjlighet till tjänstledighet med finansiering från SLS, för att bedriva fortsatt forskningsarbete utomlands.

Generellt är det viktigt att stödja den forskning som adresserar kliniskt relevanta frågor eller som bedrivs av kliniskt aktiva läkare.

Mats Ulfendahl, ordförande Svenska läkaresällskapets forskningsdelegation

Köper du sexuella tjänster?Välkommen a� kontakta ossTelefon 020-220 440E-post kastmail.sof@stockholm.sestockholm.se/kastDet är kostnadsfri� och dukan vara anonym

Har du problem med porrsurfandeeller liknande?Vill du förändra di� beteende?

Stockholms stad erbjuder dig rådgivning och samtal via telefon, e-post eller tids-bokade besök. Du är välkommen oavse� kön eller sexuell identitet.

Fujifi lm har sedan starten 1934 utvecklat en mängd avancerade tekniklösningar inom foto & bildbehandling. I linje med ansträngningarna att bli ett heltäckande vårdföretag, har Fuji� lm nu tillämpat dessa tekniker för att förebygga, diagnos-tisera och behandla sjukdomar. Under den senaste Europa-kongressen för medicinsk röntgen i Wien tidigare i vår, visade Fuji� lm sina nya landvinningar inom bland annat mammografi , där man anammat de senaste rönen inom 3D-bildhantering, så kallad Tomosyntes.

Med Fujifi lms nya mammograf Amulet Innovality kan kvinnornas bröst virtuellt skivas upp och med bildbehandlingen skapa mycket större möjligheter

till en mer träffsäker diagnos. Hela den enorma floran av olika intressanta patologiska förändringar kan enklare redas ut och på så sätt effektivisera eventuell medicinsk behandling.

Fujifi lm har redan framgångsrikt använt denna teknik i flera europeiska länder, och introducerar den nu även i Sverige. Några egenskaper som vi i Sverige ser som mycket viktiga är röntgendetek-torns höga känslighet så att den effektiva dosen blir så låg som möjligt, samt att bilderna blir skarpa och svärtningsmässigt högupplösta trots utmaningar såsom ”täta” bröst eller bröstimplantat. En annan fördel med metoden är att arbetsflödet för sjuk-vårdspersonalen både förenklas och effektiviseras.

Framgångsrik teknik

www.fujifilm.se

SMS:a FLYKT150 till 72980 och ge 150 kronor.Eller swisha valfritt belopp till 123 90 01 645.Tack!

Just nu är 60 miljoner människor på flykt undan krig och förföljelse i världen. Din hjälp behövs.

Hjälp människor på flykt!

Fo

to:

UN

HC

R/A

nd

rew

Mc

Co

nn

ell

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

34 Krönika Hans Rutberg FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

Var med och skapa bättre livsvillkor för några av Europas fattigaste och mest utsatta människor – på plats i Rumänien och här i Sverige! Swisha valfritt belopp till 123 000 46 55 – eller ge ditt bidrag på redcross.se

pappmuggen.bortom

ett

liv

Stöd

Genom att swisha godkänner du att Röda Korset får kontakta dig. Självklart följer vi personuppgiftslagen.

Nyligen publicerade Sveriges kommuner och landsting en rapport som visade att

det totala antalet vårdskador (skador som hade kunnat undvikas) minskat under perioden 2013 – 2014. Det innebär minskat lidande för patien-ter och sänkta kostnader och det frigör resurser till annan viktig vård. Det är glädjande att antalet vårdska-dor minskar, men fortfarande skadas alltför många patienter.

Vi vet numera vilka typer av ska-dor det rör sig om och vad som kan göras för att förbygga dem. Våra pa-tienter kan fråga sig: ”Om ni vet hur ni ska göra för att förhindra skador – varför gör ni inte alltid det? Varför görs liknande fel om och om igen?” Ibland kan orsaken vara att man gjort avsteg från en rutin på grund av okunskap och/eller tidsbrist hos medarbetarna.

Betydelsen av en god arbetsmiljö där medarbetarna får goda förut-sättningar för att göra ett bra arbete uppmärksammas alltmer. Men det är inte bara de som arbetar närmast patienterna som har ansvaret för att minska antalet vårdskador. Lands-tings- och sjukhusledningar liksom verksamhetschefer bär också ett stort ansvar.

När det gäller vårdrelaterade infek-tioner vet man att det blir färre infektioner på sjukhus där man inte accepterar, utan aktivt bekämpar infektioner. Där spelar ledningen en viktig roll genom att uppmärk-

samma problemet och konsekvent arbeta för att antalet infektioner ska minimeras. Detta kräver en aktiv, kontinuerlig uppföljning. Ansvaret för en god arbetsmiljö och en hög patientsäkerhet ligger hos ledningen på olika nivåer.

För en bättre patientsäkerhet imorgon behöver dagens medarbe-tare få tid att reflektera över det som blev fel igår. Den tiden finns inte i dagens sjukvård. Ett begrepp som används i säkerhetssammanhang är "normalisation of deviance": det av-vikande har blivit det normala. Vård-personalen blir efter hand så van att arbeta under förhållanden där det ofta råder brist på tid, kompetens, personal, vårdplatser och kontinuitet att man inte längre ser och reagerar på sådana avvikelser.

Grunden till en förbättrad sjukvård är att patienternas behov sätts i fokus, liksom vårdens kvalitet och säkerhet. Det har mindre betydelse i vilken organisatorisk form vården utförs.

Det finns en ständig motsättning mellan säkerhet och andra priorite-ringar. Därför är det ett grundkrav att ledningen ändrar fokus så att kvalitet och säkerhet sätts främst, inte ekono-miska och administrativa mål.

En god vårdkvalitet och en hög patientsäkerhet innebär också att de ekonomiska resurserna används på bästa sätt. Sist men inte minst har medarbetarnas professionella kom-petens en avgörande betydelse för en bättre patientsäkerhet. n

Varför görs liknande fel om och om igen?

För en bättre patientsäkerhet imorgon behöver dagens medarbetare få tid att reflektera över det som blev fel igår. Den tiden finns inte i dagens sjukvård.

Läs krönikan i mobilen! FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

Hans Rutberg, adjungerad professor, institutionen for medicin och hälsa, Linköpings universitet

MORGONDAGENS MEDICINTEKNISKA INNOVATÖRER

Läs mer om utbildning och forskning på KTH Skolan för teknik och hälsa: www.kth.se/sth

”Vår verksamhet omfattar utveckling inom det tvärvetenskapliga området mellan teknik och medicin i en vid bemärkelse. Forskningen vi bedriver främjar hälsa och förebygger ohälsa”.

Björn-Erik Erlandsson, vice skolchefKTH Skolan för teknik och hälsa

”Medicinsk teknik är en spännande utbildning där vi studerar i en miljö i gränslandet mellan medicin och teknik. Jag vill utveckla morgon-dagens medicinteknik. Det räddar liv”.

Sofia Nordgren, student Medicinsk teknik KTH

MORGONDAGENS MEDICINTEKNISKA INNOVATÖRER

”Medicinsk teknik är en spännande utbildning där vi studerar i en miljö i gränslandet mellan medicin och teknik. Jag vill utveckla morgondagens medicinteknik. Det räddar liv”.

Sofia Nordgren, student Medicinsk teknik KTH

Läs mer om utbildning och forskning på KTH Skolan för teknik och hälsa: www.kth.se/sth

”Vår verksamhet omfattar utveckling inom det tvär-vetenskapliga området mellan teknik och medicin i en vid bemärkelse. Forskningen vi bedriver främjar hälsa och förebygger ohälsa”. Björn-Erik Erlandsson, tillträdande vice skolchef

KTH Skolan för teknik och hälsa

Hiv flyger inte omkring i luftenTänk på en vanlig förkylning. Förkylningsvirus smittar via beröring

eller när någon nyser och sprider viruspartiklar omkring sig. Så är

det inte alls med hiv. Hiv överförs endast vid oskyddat sex eller

genom direkt blodöverföring. Att hålla handen, kramas och kyssas,

eller dela samma toalett på jobbet eller bänk i bastun på gymmet,

utgör alltså ingen som helst smittrisk. Och har aldrig gjort.

Effektiv behandling minimerar risken vid sexOm en person som lever med hiv har en välfungerande behandling,

är risken minimal att hiv överförs vid oskyddat sex. (Störst är

risken hos en person som nyligen fått hiv men inte vet om det.)

Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att kondom alltid gör sex

säkrare och skyddar mot andra sexuellt överförbara infektioner

och oönskade graviditeter – men det visste du nog redan.

Man kan skaffa barn även om man har hiv Många som lever med hiv har en önskan att bli föräldrar. Detta

är ingen omöjlighet längre, även om viss risk för överföring från

mamma till barn fortfarande finns. Genom effektiv behandling

och olika åtgärder vid graviditet och förlossning, kan risken för

att barnet smittas minskas till låga 0,5 %.

Hivpositiva blir äldre och äldreIdag är ungefär häften av alla vuxna som lever med hiv i Europa

över 50 år, och när de blir äldre kan olika ålderssjukdomar

förvärras av hivinfektionen. Detta ställer nya krav på både

behandlingarna och vården. Läkare, sjuksköterskor och annan

vårdpersonal behöver nya kunskaper, liksom personal på

servicehem för äldre, dit många hivpositiva kommer att flytta

inom en snar framtid. Hiv har i det avseendet blivit en mer

komplex sjukdom. Men det utesluter inte att hivpositiva kan få

en bra livskvalitet på ålderns höst.

Botemedlet är sannolikt bara en tidsfråga Ingen kan idag med säkerhet säga när ett botemedel mot hiv

kommer att finnas tillgängligt. Dock pågår forskning på flera

håll och forskarna är försiktigt optimistiska. Men i väntan på ett

framtida botemedel är det viktigt för oss alla att försöka förstå

vad det innebär att leva med hiv. Om vi ökar förståelsen kan vi

tillsammans förändra den föråldrade syn på hiv som dröjer sig

kvar i samhället.

På hivupdated.se kan du ta del av intervjuer, filmer och fakta

om hiv idag – och i framtiden.

Gilead Sciences | Hemvärnsgatan 9, 171 54 Solna, Sweden | Phone: + 46 (0)8 505 71 800 | Fax: + 46 (0)8 505 71 801 www.hivupdated.se

HIV updated

HIV.Sverige lider av en föråldrad syn på

Det fanns en tid då hiv var en fråga om liv eller död. Så är det inte

längre. Tack vare effektiva kombinationsbehandlingar klassas hiv

numera som en kronisk infektion och människor som lever med

hiv kan leva ett långt liv som alla andra. Men fortfarande omges hiv

av många fördomar. Trots att så mycket har hänt sedan hiv dök upp

och chockade världen på 1980-talet, lever gamla ”sanningar” kvar.

Här är fem saker du kanske inte visste om hiv idag:

Det positiva är att den går att bota.

00

1/S

E/1

5-1

1/P

M/1

517

På AstraZeneca tror vi på forskningens möjligheter att förändra behandlingen av allvarliga sjukdomar som cancer, hjärtsjuk-domar, diabetes, KOL och astma. Forskningen driver oss att tänja gränserna för vad som är möjligt.

AstraZeneca är ett av mycket få renodlade bioläkemedelsföretag som omfattar hela värdekedjan för ett läkemedel, från upptäckt och utveckling till tillverkning, marknadsföring och distribution. Vi bedriver verksamhet i mer än 100 länder och våra innovativa läkemedel används av miljontals patienter över hela världen.

AstraZeneca är ett av Sveriges viktigaste exportföretag. På våra anläggningar i Mölndal och Södertälje bedriver vi forskning och utveckling, produktion och marknadsföring. Läs mer på www.astrazeneca.se

Forskningens möjligheter

Kombinationsbehandlingar mot cancer – ett exempel på AstraZenecas forskning För att hitta nya sätt att behandla patienter med

av biologiska och småmolekylära läkemedel.

795.

703,

011

06,2

015

SE

AstraZeneca 151 85 Södertälje www.astrazeneca.se

38092 Annons, Kampanjen Kvinnors Hälsa.indd 1 2015-06-08 10:50