Fokus Gruvindustrin

A N N O N S A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

Erbjudanden från

ledande factoringbolag – kostnadsfritt!

JÄMFÖR FAKTURAK

ÖPfakturum.se

NY SMART TJÄNST FRÅN SMART MEDIA

FÖR ALLA LED I MINERALBRANSCHEN NOVEMBER 2014

INVESTERINGARDärför satsade Boliden och Endomines

KRÖNIKALENA SÖDERBERG Hållbarhet och återvinning

RÅVARORSäkrare del av investerings-portföljen

Läs intervjun med profi len på mobilen! FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

ArbetsmiljöMer IT och mindre fossildrivet

LeverantörerAllt närmare kunderna

ComebackSmältverket i Fagersta åter igång

www.alimakhek.com

När du har till uppgift att kontrollera viktiga processer och funktioner, underhålla,reparera och förhindra kostsamma driftsstopp, eller transportera material somsnabbt och säkert måste komma på plats, har hissen en viktig roll. Våra hissarlöser vertikala transportproblem över hela världen. Det har de gjort i sextio år.

..... minskar underhållskostnaden för din anläggning!

En hiss ...........

KRÖNIKA

”Vi klarar den låga prisnivån”

Profi lintervju

PAUL MARSDEN

FOKUS GRUVINDUSTRIN

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

2 Ledare Lennart Evrell FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

www.silver.fi

Sverige är en viktig gruvnation i Europa. Svensk gruvnäring produce-rar 80 till 90 procent av all järnmalm, 25 procent av all zink och 20 procent av allt silver. Förra året stod vi för 20 procent av alla investeringar inom tillverkningsindustrin, motsvarande 11 miljarder kronor. Branschen sys-selsätter 13 000 personer och skapar ytterligare tre gånger så många indirekta arbetstillfällen.

Vi verkar i en global och utpräg-lad cyklisk bransch där metallpri-serna sätts globalt och där ökade kostnader inte kan tas ut i kundledet. Därför fokuserar vi på kontinuerliga förbättringar och stabila processer vilket ger ökad konkurrenskraft.

Stabilitet ger både säkerhet och lönsamhetEn säker arbetsplats är en förutsätt-ning för stabilitet och vice versa. Olycksfall i arbetet orsakar inte bara oacceptabelt mänskligt lidande, utan får också ekonomiska följder. Olyckor leder till oregelbunden produktion och oväntade situationer som i sin tur ökar risken för ytterli-gare störningar och olyckor.

De senaste decennierna har svenska gruvföretag gjort enorma framsteg vad gäller arbetsmiljö och kraftigt reducerat antalet olyckor. 1981 låg olycksfallsfrekvensen i den svenska gruv- och mineralindustrin

på 51,3 per en miljon arbetade tim-mar. Enligt den senaste mätningen, gjord vid halvårsskiftet 2014, ligger den nu på 7,5.

Svenska gruvföretag har i dag en lägre olycksfallsfrekvens än indu-strin i genomsnitt. Det är resultatet av ett tålmodigt arbete och ett gott samarbete mellan fack och företag. Vid sidan av investeringar i säkrare maskiner och utrustning handlar det om ett systematiskt och konti-nuerligt arbete med ledningssystem, riskbedömningar, åtgärdsplaner och förbättrade rutiner. Men det kan inte stanna där.

Satsningar på entreprenörerMånga företag i den svenska gruvbranschen har liksom Boliden bestämt sig för att fortsätta arbetet mot en helt olycksfri verksamhet. Och vi vill göra det tillsammans med våra entreprenörer. Även om utvecklingen vad gäller olycksfall hos entreprenörer också har sjunkit kraf-

tigt – mellan 2012 och 2013 sjönk den från 22,2 till 8,3 olycksfall per en miljon arbetade timmar – ligger den fortfarande högre än för gruvbola-gens egna medarbetare. Säkerhet vid entreprenadarbeten är ett område som vi i branschen kommer att satsa extra på de kommande åren.

Säkerhet – en kulturfrågaDet finns inga genvägar till en olycks-fri arbetsplats. För att skapa en olycks-fri verksamhet behöver vi intensifiera arbetet med individens beteende, in-ställning och ansvar. Säkerhet skapas i hög grad i det dagliga arbetet.

Det handlar om att öka förståel-sen om att det personliga ansvaret. Varje person måste ta ansvar och ta sig tid att göra riskbedömningar och följa rutiner och regler, men också påpeka när en arbetskamrat uppvisar ett osäkert beteende och uppmanar andra att påpeka när man själv agerar oansvarigt.

Det handlar om att upprätthålla en säkerhetskultur där medveten-heten om riskerna är hög samtidigt som den personliga viljan till förbätt-ringar är väl etablerad.

Det handlar om att skapa stolthet i de aktiviteter som leder till såväl hög lönsamhet och låga olyckstal.

En bra säkerhetskultur uppstår inte av sig själv, den skapar man tillsammans.

Lennart Evrell, vd för Boliden och ordförande i SveMin

04 Gruvinvesteringar som börjar betala tillbaka

06 Så jagar gruvbolagen sina kostnader

08 Arbetsmiljö driver på teknikutveckling

10 Kalksten alltmer populärt

12 Arbetsmiljöutmaningar

14 Profilintervju Paul Marsden

16 Återstart för smältverket i Fagersta

18 Råvaror en säkrare investering

20 Expertpanel

22 Fler smarta maskiner i gruvorna

24 Hållbar gruvverksamhet

26 Krönika Lena Söderberg

Med rika naturresurser, hög kompetens och fungerande regelverk är Sverige ett utmärkt land för en levande gruvnäring. Driven av den globala efterfrågan på bas-metaller har den svenska gruvbranschen haft en kraftig tillväxt det senaste decenniet. Något som sällan nämns men som också bidrar till lönsam-heten är de framsteg som åstadkommits inom arbets-miljöområdet.

En bra säkerhets-kultur uppstår inte av sig själv, den skapar man tillsammans.

Låga olyckstal och lön- samhet går hand i hand

Trevlig läsning!Thomas Johansson

Projektledare

06 14

FOKUS GRUVINDUSTRINProjektledare Thomas [email protected]

Affärsutvecklare Marcus Carloni Text Fredrik Dhejne, Anders Edström Frejman, Waldemar Ingdahl, Annika Wihlborg

Textkorrektur Pål Johansson Omslagsbild Benjamin AndreassonRedaktionschef Ruxandra Bocaciu Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB

Layout och repro Martin Isaksson Distribution Dagens Industri, november 2014 Tryck BOLD/DNEX Tryckeri, Akalla, V-TAB, Landvetter, Daily Print, UmeåWebb www.fokusgruvindustrin.se

DETTA ÄR SMART MEDIASmart Media hjälper sina kunder att förstärka varumärken, driva försäljning och skapa mer-värden inom deras målgrupper – genom att producera innehåll som är behovsmotiverad och som engagerar. Smart Media har levererat Content marketing-lösningar i världsklass sedan 2007. Ring oss i dag så kan vi berätta mer om hur vi kan hjälpa ert företag.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-660 84 39Email redaktion@smartmediapublishing.comWebbwww.smartmediapublishing.com

Läs mer om...

Läs ledaren på mobilen! FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

IF Metall har som mål att till kongressen 2017 ha 30 procent kvinnor i beslutande och rådgivande organ. I förbundsstyrelsen är detta mål redan nått.

– För oss är det en självklarhet och inget konstigt. Jämlikhet och jämställd-het är lika viktigt, alla behövs och ska vara med, säger Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare och ordförande för IF Metalls mångfaldsgrupp.

IF Metalls jämställdhetsarbete vilar på tre sammanhängande ben. Det första är att verka för jämställda arbetsvillkor på arbetsplatserna. Det andra är att uppnå jämställdhet inom organisationen och i egenskap av arbetsgivare på våra egna avdelningskontor och förbundskontoret. Det tredje är att påverka för bättre jäm-ställdhet i samhället.

För att inte detta ska fastna vid fi na ord på papper krävs aktiva åtgärder och att kontinuerligt jobba med frågan. IF Metall har därför förstärkt resurserna centralt för att kunna arbeta med detta än mer intensivt under den kommande kongressperioden.

– Lika lön för lika arbete oavsett kön är en viktig hörnsten för såväl jämställda ar-betsplatser som ett jämställt samhälle. Ett viktigt verktyg i detta arbete är att göra en årlig lönekartläggning på arbetsplatserna. Vi välkomnar den nya regeringens förslag att återinföra årlig lönekartläggning i lag, liksom förslaget om en tredje pappamå-nad, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Ett aktivt jämställdhetsarbete kräver kunskap om såväl praktiskt utveck-lingsarbete som befi ntlig forskning om jämställdhet och genus. Därför är det

viktigt att öka kunskaperna om detta på alla nivåer inom organisationen. Det kan handla om att öka medvetenheten om de strukturer som bland annat leder till att kvinnor inte i tillräcklig omfattning er-bjuds eller önskar fackliga uppdrag samt att män och kvinnor ofta har olika typer av fackliga uppdrag och arbetsuppgifter.

– Kunskapen är viktig för att avdel-ningarna ska kunna arbeta mer aktivt för att få fl er kvinnor som fackliga företräda-re, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Samtliga IF Metallavdelningar, oavsett storlek, ska göra en skriftlig jämställd-hetsplan som följs upp och utvärderas regelbundet. Planen behandlar jämställda arbetsförhållanden, möjligheterna att för-ena föräldraskap och arbete, motverkan-det av sexuella trakasserier och trakasse-rier på grund av kön samt främjandet av en jämn könsfördelning genom utveck-ling och utbildning samt vid anställning.

– Strukturen i jämställdhetsplanen ska följa de olika paragraferna i diskrimine-ringslagen, säger Veli-Pekka Säikkälä.

I IF Metalls vision tas allas kunnande och erfarenhet till vara och i det hållbara och jämställda arbetslivet jobbar kvinnor och män tillsammans i organisationens alla delar – oavsett kön, etnisk bakgrund, ålder och sexuell läggning.

För oss är jämställdhet en självklarhet

ANNONS

Jämställdhetsfrågan är högt prioriterad inom IF Metall. På kongressen tidigare i år togs beslut om att IF Metall ska vara en feministisk organi-sation. En del i detta är att genomföra utbildningar i jämställdhet och genuskunskap inom hela organisationen, såväl centralt och lokalt som ute på arbetsplatserna.

Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare

IF Metall har cirka 325 000 medlemmar på 11 600 arbetsplatser runt om i Sverige. Cirka 22 procent av medlemmarna (71 300) är kvinnor.


4 Aktuellt Gruvprojekt FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Norden ligger i ett för gruvverksam-het geologiskt gynnsamt område. Hög kunskapsnivå om gruvdrift , god infrastruktur och politisk stabilitet är andra förklaringar till de förhållan-devis många och stora gruvor som fi nns här.

Ett exempel på en relativt nystar-tad gruvverksamhet i Finland är det svenska gruvföretaget Endomines AB. Företaget har ett gynnsamt läge så till vida att de kontrollerar samt-liga prospekteringsrättigheter längs den 40 kilometer långa så kallade Kareliska guldlinjen. Företagets första guldgruva startades 2011 i Pampalo.

– Pampalos underjordiska gruva fungerar tekniskt mycket väl och in-tegrerar mycket väl med anriknings-verket i Pampalo, säger företagets vd Markus Ekberg.

Man driver nu snedbanan i Pampalo mot djupet till nivån under 500 meter med sikte på att säkerställa ytterligare malm.

– De tre ”malmlinser” vi bryter kan mycket väl eft er prospektering komma att kompletteras med fl era pipor. Det är också aktuellt att öka prospekteringen söderut i något som kan bli utvidgad underjordsbrytning från orter längs snedbanan, men också genom ett utvidgat dagbrott.

Och den dagliga produktionen verkar rulla på.

– Vi har hög tillgänglighet och eff ektivitet och har under 2013 byggt ut kapaciteten i anrikningsverket för att fortsättningsvis kunna processa all Pampalo-malm med närbelägna satelliter.

Tanken med det uppgraderade anrik-ningsverket som centrum är alltså att bedriva brytning i närliggande fyn-digheter, men också kunna ta hand om mindre rika malmer från till exempel Rämepuro. Man hoppas på skalfördelar tack vare att kapaciteten ökat från 270 000 till 420 000 ton.

– Rämepuro har startat bra och ansluter till vår strategi att addera satellitgruvor till Pampalo. Vi har eft er jordavrymning hittills under 2014 planenligt brutit malm från dagbrott och ska fortsätta så. Det kan i fortsätt-ningen bli aktuellt att driva Rämepuro som en underjordsgruva beroende på halter och hur vi väljer att optimera jordavrymning kontra underjords-drift , säger Markus Ekberg.

Företaget menar sig även ha fl er intres-santa potentiella gruvor i området.

– Guldfyndigheten vid Hosko är vår kanske mest lovande fyndighet. Det var där Endomines-projektet startade, även om fokus sedan 2006 sattes på Pampalo, som förvärvades från Dragon Mining. Halterna är av-sevärt högre i Hosko än i våra andra gruvor. Produktionen är planerad att starta 2015 som dagbrott.

Han tror på ökande guldpriser och att guldet kommer att återfå sin roll som motviktsfaktor i tider av oro. Företaget är inte lika volymberoende som de stora järnmalmsaktörerna, men väl beroende av guldpriset kon-tra cash cost. Det senare möter man med löpande eff ektivetsåtgärder.

– Vi har klarat oss relativt väl som guldproducent. Vi har dock haft högre cash cost än vad vi ursprung-ligen bedömt och förutom detta även fallande guldpriser. En faktor som besvärat oss är vår guld-hedge som eff ektmässigt blivit väl stor med hänsyn till senare bedömningar.

Men hur är det då med att hitta fi nansiering när en del andra gruvor fått problem? – Det är självklart så att när till exempel järnmalmsgruvor får problem ökar vår bevisbörda gentemot våra investerare.

Företaget verkar dock ha investe-rare som tror på verksamheten.

– Vi står nu inför en företrädes-emission som är säkerställd till 80 procent, säger Markus Ekberg.

Silver- och zinkgruvan i Garpen-berg i Hedemora är ett exempel på gruvverksamhet där ägaren Boliden valt att göra ett större investerings-program i eff ektiviserings- och produktionsökningar.

Gruvan är en framgångsaga så till vida att det är Sveriges äldsta gruva som fortfarande är i drift . Man vet att fyndigheter började bearbetas redan på 1200-talet. Det äldsta bevarade så kallade privilegiebrevet utfärdades av Magnus Eriksson 1354. Boliden har

Endomines guldgruva i Finland och Bolidens gruva i Garpenberg är två exempel på nordiska projekt där gjorda investeringar nu börjar ge tydliga resultat. TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN FOTO BOLIDEN

Positivt för guld- och zinkgruvor i Norden

Vi står nu inför en företrädesemission som är säkerställd till 80 procent.Markus Ekberg

Investeringen som Boliden gjort i Garpenberg på nästan fyra miljoner förväntas minska kostnaderna med 25 procent.


FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE Gruvprojekt Aktuellt 5

ägt gruvan sedan 1957.Investeringen som initierades

2011 har inneburit att Boliden inves-terat fyra miljarder kronor av egna medel för att kunna öka produktio-nen från 1,4 miljoner ton till 2,5 i slutet av 2015.

Samtidigt ska produktionskostnaden minska med en fj ärdedel, vilket gör företaget mindre känsligt för eventu-ella framtida prisfall på världsmark-naden.

– Vi tog anläggningen i drift mars och den invigdes formellt av Christer Fuglesang i augusti, säger Hans Jöns-son, platschef i Garpenberg.

Och investeringarna ser ut att ha gett eff ekt. Enligt bolagets tredje kvartalsrapport för 2014 verkar det som om man får valuta för pengarna då man beräknar nå upp till 2,1 mil-joner ton redan för helåret 2014.

– I stort sett alla fasta anläggning-ar är nya. Ett exempel är anriknings-verket som ersätter det gamla som var inhyst i en byggnad från 1950-talet. Det innebär inte bara att det har högre kapacitet utan även att det är drift säkrare och en bättre arbetsplats.

Och han fortsätter:– I all projektering av de nya an-

läggningarna har arbetsmiljö och sä-kerhet ingått i riskanalyserna som det gör i all modern projektering. Gruvan har defi nitivt blivit en ännu tryggare arbetsplats tack vare det faktum att detta eft ersträvats redan från början.

Han beskriver den uppgraderade Garpenbergsgruvan som en av världens modernaste gruvor med hög tekniknivå genom hela ked-jan. Autonoma lastmaskiner under jorden där operatörer kan fj ärrstyra såväl lastning som lossning, kortare transportvägar och fj ärrövervakning av processer i anrikningsverk är bara några av byggstenarna.

Automatisk styrning av ventilation och avancerade lösningar för rening av vatten från kväve och syreförbru-kande ämnen är exempel på åtgärder för att minska miljöpåverkan. Dessutom har vattenanvändningen kunnat minskas tack vare modernare utrustning och eff ektivare hantering.

Modern gruvdrift är långt ifrån så personalkrävande som för ett antal decennier sedan. Den stora inves-teringen har därmed inte inneburit några dramatiska personalökningar.

– Det har ändå tagits emot mycket positivt i bygden. Jag har inte hört något negativt om detta. Det är själv-klart bra för en ort om företag gör in-vesteringar och satsar för framtiden.

Han berättar att trots att man nu skruvat upp produktionen högst väsentligt så har man en framförhåll-ning på säkert 20 år när det gäller malmreserver och därmed verk-samhetens fortlevnad på platsen. Malmreserverna har genom fortsatt prospektering kunnat säkerställas

– Dessutom fi nns det potential att hitta ännu mer i framtiden, så det ser ljust ut även på den fronten.

Ljust ut har det även sett ut på metallprisfronten, eft ersom Gar-penbergs komplexmalm innehåller främst zink och bly, men även kop-par guld och silver. Metallmixen ger en bra kostnadsposition.

– Prisutvecklingen på exempelvis zink har gynnat oss på sista tiden, avslutar Hans Jönsson.

Positivt för guld- och zinkgruvor i Norden

023-790 560GlobalDri l l ing.se

Snabba resu l tat .I a l l a lutn ingar .I mi l jö med magnet i sm.

VÄRLDSLEDANDE GYROTEKNOLOGI

Det är självklart bra för en ort om företag gör investeringar för framtiden.Hans Jönsson

Konsulter möter gruvbolags utmaningarTid är pengar och ibland behöver gruvbolag – även etablerade så-dana – komplettera kompetensen i sin befi ntliga organisation.

– Bland annat eft erfrågas spe-cialistkompens inom stål-, betong-, dynamiskt belastade konstruk-tioner, industriarkitektur, fl ödes- och slitageegenskaper hos olika material, säger Richard Furuhovde, regionchef industri på Sweco.

Det ökande användandet av BIM (Building Information Model) är ett annat viktigt område.

– Det är viktigt för kunder att kunna samla inte bara information om byggnader utan även maskiner och ingående delars underhållbe-hov i en gemensam digital modell.

Man behöver även förse kunderna med projekt- och projekterings-ledare i större omfattning än tidigare.

– Den viktigaste utmaningen för oss som konsultbolag är att bemanna hela kundens behov i ett projekt. Det är en tydlig trend att kunder allt mer önskar ett hel-hetsåtagande från en leverantör.

Men Richard Furuhovde menar att den riktigt stora utmaningen för hans industrienhet är att organi-sera projektgrupper.

– Det handlar om att stimulera och engagera medarbetare så att de hela tiden försöker göra sitt bästa lite bättre i de projekt vi utför åt våra kunder.

Järnmalmspriset har fallit mycket under det senaste halv-året. Prisfallet på guld har inte varit lika dramatiskt. Prisutveck-lingen för zink har däremot varit betydligt bättre.

Smart Fakta

Investeringen som Boliden gjort i Garpenberg på nästan fyra miljoner förväntas minska kostnaderna med 25 procent.


6 Fokus Maskiner FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Om det är något som karaktäriserar gruvindustrin så är det stora inves-teringar som ska räknas hem på ett fåtal år. Det handlar alltid om stora volymer material som ska processas så eff ektivt som möjligt. Varje liten förbättring kan i slutändan innebära stor utväxling i kronor.

Den maskinella utrustningen är förstås en central del i detta. Kon-tinuerlig drift är a och o och varje stopp blir snabbt mycket kostsamt i form av tappad försäljning.

Underhållskontrakt innehåller därför oft a ekonomiska incitament om

utrusningens tillgänglighet givet att ett överenskommer underhållssche-ma följs. Når man upp till ett visst antal garanterade drift timmar och kanske överträff ar detta så blir det ekonomiskt gynnsamt för leverantö-ren – och självklart även för kunden som har en störningsfri produktion. Blir drift timmarna för få svider det i leverantörens plånbok.

En tydlig trend är att gruvbolag söker djupare samarbete med ett minskan-de antal leverantörer. Anledningen är att gruvföretag befi nner sig i en bransch som karaktäriseras av stor transparens. De fl esta priser sätts på en råvarubörs och företagens produk-tionskostnader per producerat ton är enkla att räkna ut. Här gäller det att vässa varje del av verksamheten.

Till skillnad från många andra branscher kan gruvbolag inte vältra över ökade kostnader på sina kunder. Enda möjligheten att bibehålla långsiktig lönsamhet och skapa mot-ståndskraft mot råvaruprisfall är att hålla nere kostnaden.

Man skär i kostnader eller ökar pro-duktiviteten – helst både och. Och det är här det tätare och mer integre-rade samarbetet mellan gruvbolag och maskinleverantörer kommer in.

Men samtidigt vill man öka konkur-rensen vid upphandlingen. Traditio-nella leverantörer till gruvindustrin har börjat känna av konkurrens från kinesiska och östeuropeiska leverantörer som börjar närma sig kvalitetsmässigt.

Men gruvbolagen nöjer sig inte med bara med tillförlitlig produktion och socialt ansvarstagande. Utöver teknisk excellens vill de även att leverantörerna själva visar att de är drivande när det gäller kostnadstänk. Man vill ha ett bra förhållande och balans mellan investeringskostnad och total kostnad över maskininves-teringens ekonomiska livslängd.

Som leverantör är det därför vik-tigt att aktivt hjälpa sina kunder att hela tiden vara lite bättre än konkur-renterna. Här har välkända etable-rade svenska bolag en stark ställning

inte minst genom att det sedan länge varit vanligt att prototyper testats ute hos kund.

Leverantörerna vittnar om att inte minst svenska kunder är oerhört krävande, vilket inte nödvändigtvis behöver innebära något negativt. Det gör deras produkter attraktiva på andra marknader.

De hårda leverantörskraven kan sannolikt förklaras med att svenska gruvor – förutom ett unikt hårt berg även – har en mycket långt dragen automatiseringsgrad. Produktionen är strömlinjeformad och därför är som tidigare nämnts tillgänglighet centralt.

Konkurrensen hårdnar för leverantörerna till gruvin-dustrin. Vinnarna blir de som samarbetar nära sina kunder och aktivt hjälper dem att blir lite bättre än sina branschkollegor.TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

FOTO BELAZ

Tillgänglighet och kostnad viktigast

Val av produktionsutrustning påverkar i hög grad verksam-hetens resultat. Detta genom investeringskostnader och under-håll och produktivitet genom prestanda och tillgänglighet.

Smart Fakta

Gruvbolag söker djupare samarbete med ett mins-kande antal leverantörer.

Instrumentet håller reda på borrhåletAtt borra snabbt är bra, men att borra rätt är viktigare. Borrning i berg är kostsamt – i synnerhet dia-mantborrning – och det är förstås viktigt att man får det resultat man vill ha.

– Ett sätt är att använda sig av avancerade mätinstrument som man för ned i borrhålet, säger Jan Halvarsson, teknisk expert på Global Drilling, ett företag specia-liserat på utrustning för borrning i berg.

Så kallade mikromekaniska system, oft a förkortat MEMS, är en nyckel för att veta mer om hur borrhål är orienterade.

– IsCompass är ett exempel på ett modernt magnetiskt multishot-instrument som bygger på MEMS-teknologi. Det är framtaget för att mäta hålavvikelser i omagnetiska miljöer.

Lutning, rotationsvinkel, magnetic tool face och riktning kan mätas med 0,15, 0,20 respektive 0,35 graders noggrannhet.

– Enkelt förklarat kan man få svar på vart ett borrhål egentligen tar vägen, vilket är extremt viktigt i många fall.

Instrumentet samlar på sig och skickar standarddata som bland annat stationsdjup, lutning, azi-muth och temperatur.

– Något annat som är viktigt är att användaren via en fält-PC kan analysera, studera och felkorrigera datan redan ute i fält, avslutar Jan Halvarsson.

I jakten på allt högre kostnadseff ektivitet blir även maskiner större. Ett exempel är världens största gruvtruck Belaz 75710 som lastar 450 ton. Den drivs av två V16-motorer om vardera 2 300 hästkraft er.

I tjugo års tid har Driconeq tillverkat borrör och utrustning i världsklass till gruvföretag runtom i världen. Våra ingenjörer arbetar nära kunden när de skräddarsyr borrlösningar som på detalj-nivå matchar kundens behov.

– Vi har stor erfarenhet av att anpassa produkterna efter våra kunders behov och önskemål. Vår telefon är öppen dygnet runt för frågor och våra produkt-

specialister kan med kort varsel finnas på plats vid en borrarbetsplats. För oss är det viktigt att verkligen finnas där, när kunden behöver oss som mest, säger Driconeqs Senior adviser och produktchef Håkan Olsson.

All värmebehandling i egen regiFöretaget HÄRDtekno ägs av Driconeq och värmebehandlar all borrutrustning.

Genom att hantera all värmebehand-ling i egen regi, så kan vi garantera en genomgående hög kvalitet och kontroll i hela processen, med minimala ledtider för såväl produktion som leverans.

Driconeqs tillverkning sker i värm-ländska Sunne. Råmaterialet köps in från Europas bästa leverantörer och verksamheten är certifierad enligt ISO 14001 och 9001.

– Ytterligare en trygghetsfaktor för våra kunder är vår fullständiga spår-barhet, som sträcker sig från stålverk, tillverkning och bearbetning till färdig produkt, säger Håkan Olsson.

Borrutrustning från Driconeq tryggar och effektiviserar gruvindustrin

ANNONS

Driconeq utvecklar avancerad borrutrustning för gruvindustrin, vatten- borrning, geotermisk och undersökningsborrning. Oavsett hur behoven ser ut kan Driconeq alltid leverera en trygg lösning, med hög tillgänglighet och en servicenivå som motsvarar högt ställda kvalitetskrav från gruvindustrin.

www.driconeq.com

www.volvopenta.se

POWERING YOUR BUSINESS WWW.VOLVOPENTA.COM

D5

D8

D11

D13

D16

STEG 4 CERTIFIERADEFRÅN 105 TILL 515 KW

MED VÅR ENKLA OCH BEPRÖVADE SCR TEKNIK KAN NI UPPFYLLA DE SENASTE OCH MEST KRÄVANDE EMISSIONSREGLERNA.

KEEP IT SIMPLE!

NYA SCOOPTRAM ST18Gruvlastaren som maximerar din produktivitet

Atlas Copco Scooptram ST18 är gruvlastaren som maximerar din produktivitet. Genom att kombinera avancerad teknologi och smarta lösningar är Scooptram ST18 din bästa vän i gruvan.

Designa din egen ST18 på www.stylemyst18.com


8 Framtid Teknikutveckling FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Professor Pär Weihed vid Luleå Tekniska Universitet (LTU) leder det strategiska nationella innova-tionsprogrammet för den svenska gruv- och metallproducerande industrin (STRIM) som löper mellan 2013 och 2016.

– Företagen vill att vi eff ektiviserar hela värdekedjan och utvecklar mer leana processer. Utmaningen är att vi ska bli mer konkurrenskraft iga, mer resurseff ektiva, minska energian-vändning och avfall och utveckla mer miljösäkra processer, förklarar han.

Bland de deltagande företagen fi nns LKAB, Boliden, Lundin Mining, Sandvik, Atlas Copco, ABB med fl era.

– Vi har projekt kring prospek-tering för att göra den processen mer lean och för att bland annat kunna mäta i borrhålen och utveckla mer fl exibel borrteknik. Att borra mycket djupa hål är väldigt dyrt. Det är intressant att snabbt ta sig till de stora djupen och samtidigt kunna mäta och analysera. Vi vill också kunna integrera hela processen från prospektering till metallurgi.

Han säger att gruvindustrin strä-var att ta bort folk från brytnings-fronten, eliminera farliga moment och göra arbetet mer fj ärrstyrt.

Vad funderar du på framåt?– Världsbehovet av metaller väntas öka med två till tre procent per år även om priserna varierar över tid, branschen är cyklisk. LKAB och Boliden klarar sig dock ganska bra. LKAB kan ta lite mer betalt för sin produkt och Boliden är inte bero-ende av järnmalmen. För de mindre svenska gruvorna kan det bli kärvare.

Att Northland fi ck svårigheter tror han beror på att bolaget räknade med högre malmpriser och hade för höga logistikkostnader.

– Jag tror inte att projektet är kört om det får nya ägare. Sammantaget är svensk gruvindustri extremt kon-kurrenskraft ig och med fortsatt FoU ser jag positivt på framtiden.

Professor Jerker Delsing (LTU) ar-betar med forskning inom nätverkan-de elektronik och inbyggda system.

– Inom gruvteknik jobbar vi med gruvautomation och processautoma-tion. I gruvor bygger man hela tiden ut infrastrukturen. Det är framdrag-ning av el, ventilation, vatten, spår för gruvtåg med mera. Här behövs mer automation. Djupare gruvor krä-ver också mer teknikutveckling. Då behövs informationssystem som hela

tiden kontrollerar vad som händer med berget. Att till exempel utveckla intelligenta bergbultar som sänder information om bergets tillstånd.

Han förutspår allt fl er fj ärrstyrda maskiner.

– Däremot behöver vi alltid ha servicepersonal som underhåller maskiner på plats. Att förlänga serviceintervallen är också en mycket viktig utveckling.

Industrin vill också ha bättre sätt att mäta. Ett exempel är att kunna mäta gasfl öden vid pelletstillverk-ning. Det är mycket besvärligt med svåra miljöomständigheter.

– Industrin ställer mycket hårda krav vilket har gynnat svenska leve-rantörer. I vår forskning samarbetar vi bland annat med ABB och fl era mindre ingenjörsföretag.

Bolidens vd hävdar att det inte fi nns någon motsättning mel-lan bra miljö och lönsamhet och kvalitet – hur ser du på det?– Jag håller med om det. Mår männ-iskor och maskiner bra producerar man bättre. Sverige och Finland ligger långt framme. Vi räknar också

med att brytning måste ske på betyd-ligt större djup. Det ställer hårdare krav på arbetsmiljö och säkerhet.

Vad ser du framåt?– Två saker: Ett att vi kan rekry-tera ungdomar som vill jobba med avancerad automation, de länder som lyckas med detta har en konkurrens-fördel och kan då få fram malm till lägre kostnader. Det andra är att man vågar ligga på teknikens framkant. Vi får fl er uppkopplade stora system som utnyttjar all den information som redan fi nns och informationsmäng-den ökar. Det kräver mer avancerade datorsystem som kan hantera all informationen och presentera den på ett begripligt sätt för beslutsfattarna.

Staff an Sandström är teknisk chef för Bolidens gruvverksamhet. Han säger att en viktig drivkraft för utvecklingen är att höja produkti-viteten, öka kapaciteten i befi ntliga gruvor och automatisera mer.

– Vi vill kunna jobba kontinuer-ligt 24 timmar om dygnet, komma åt ställtider och öka personalens eff ektiva arbetstid. I dag går mycket tid åt till att transportera dem. Vi vill även se till att rätt brytningsfront är i

arbete. Vi vill kunna borra och ladda för sprängning fj ärrstyrt. Vi vill också bli bättre på att styra verksamheten och optimera arbetet i gruvorna. Det händer alltid saker i en gruva. Folk blir sjuka och maskiner går sönder. Då gäl-ler det att omplanera och vara fl exibla.

Kommunikation är viktigt i gruvor. – Tidigare jobbade vi mycket med

radio. I dag drar vi ner wifi i våra gruvor. Då kan vi koppla upp maski-ner trådlöst och vi bygger nu en stor kapacitet för datortrafi k under jord. Vi sätter även ut fj ärrstyrda kameror på visa ställen och vi kommer att fj ärrstyra mer. Med vårt underjor-diska datanät kan vi titta på vad som händer i gruvan i realtid.

– Vi ska heller inte ha några olycksfall. Vid brytfronterna är ladd-ning, borrning och byte av borrkro-nor arbetsmoment med vissa risker. De här momenten skulle vi vilja automatisera mer.

Ventileringen i gruvor är en stor energiförbrukare. Här samarbetar Boliden med ABB och fl era andra fö-retag för att skapa en mer optimerad ventilation som ska vara behovsstyrd.

– På sikt vill vi gå ifrån maskiner med förbränningsmotorer under jord och helt och hållet och gå över till elektriska maskiner.

Han säger att Boliden har ett bra samarbete med leverantörer och universitet, inte minst LTU.

– Ju eff ektivare vi blir desto fattiga-re malmer kan vi bryta. Vi vill utveckla vår förmåga att kunna få ut så mycket metall som möjligt ur malmen. Vi vill även bli bättre på att ta vara på andra metaller ur våra malmer än det vi gör i dag genom utveckling och framtagning av nya utvinningsproces-ser, till exempel hydrometallurgiska processer, avslutar Staff an Sandström.

Ska svensk gruvnäring fortsätta att vara konkur-rensduglig krävs stora satsningar på forskning och teknikutveckling. Här har gruvföretagen också ett gott samarbete med universitet och de ledande svenska maskinleverantörerna.TEXT FREDRIK DHEJNE

FOTO SANDVIK, LTU

Arbetsmiljö och djupare gruvor driver på teknikutvecklingen

Nordens största lagerhållare av speciallegeringar och titan

• Dagsaktuell lagerlista online• Komplett servicecenter• Vattenskärning

• Vi skickar er order samma dag

• Mer än 100 års erfarenhet www.haraldpihl.comNickel 200 201 | Monel 400 K-500 | Nilo 36 42 K | Nimonic 75 80A 90 263 901 | Nilomag 77 | Incoloy 330 800 825 925 A-286 DS | Inconel 600 601 625 686 718 C-22 C-276 HX X-750 | Titan Grad 1 2 3 4 5 7 9 23

Djupare gruvor kräver mer teknik-utveckling. Då behövs informations-system som hela tiden kontrollerar vad som händer med berget.Jerker Delsing

Jag tror inte att Northland-projektet är kört om det får nya ägare.Per Weihed

För gruvindustrin är dieselmotorer med låga avgasutsläpp avgörande.

Från råmaterialet – hela vägen genom metallurgiska och formande processer – tar Swerea MEFOS tag i utmaningarna och skapar framsteg. Våra erfarna experter arbetar i nära samarbete med industrin. Vi erbjuder pilot anläggningar och experimentell utrustning för storskalig forskning och utveckling. Om du kan tänka det – kan vi göra det! www.swereamefos.se

Metallurgiska mirakel

www.plansju.se / Foto: Maria Åsén

Normet Scandinavia ABSvetsarevägen 2771 42 LudvikaSverigeT. +46 240 59 18 00

Normet Norway ASSilovegen 202100 SkarnesNorwayT. +47 476 66 476

www.normet.com

FOR TOUGH JOBS UNDERGROUND

NORMET_141105_imageAd_Natural Resources_w123xh177


10 Möjligheter Kalkbrytning FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Kalkindustrin har en viktig roll att fylla i den gröna omställningen. I takt med att miljökraven ökar behövs allt mer avancerad teknik, rening av olika utsläpp till luft och vatten och återvinning av alltifrån sopor till metaller. I hela världen får vi en ökad eft erfrågan på förnybara råvaror från jord- och skogsbruk. I Sverige

får vi också ökad eft erfrågan på bra, närproducerade livsmedel. Allt detta ökar eft erfrågan på kalksten.

Tack vare kalksten kan skördarna i lantbruket och näringstillförseln till djuren förbättras så att våra livsmedel i slutändan blir nyttigare. Kalksten är också nödvändig för att rena vårt dricksvatten, våra avlopp, våra sjöar och vattendrag. Kalksten är det mest naturliga alternativet för rening av olika industriella processer och an-vändningsområdena är omfattande. I många fall saknas i dag alternativ till kalksten i dessa sammanhang.

Ett exempel på ny användning av kalksten är avgasrening till sjöss. De nya hårda miljöreglerna för svavelrening av fartygens rökgaser på Östersjön och Nordsjön som träder i kraft 2015 tvingar fram helt nya lösningar för sjöfarten. Nordkalk har utvecklat en ny produkt, granuler av släckt kalk, som absorberar svavlet från rökgaserna i en så kallad torr-skrubber. När svavlet reagerar med

kalk bildas gips. Därmed renas inte bara fartygets rökgaser, utan en ny produkt uppstår som kan användas för byggmaterial inom exempelvis byggindustrin. Nordkalk bidrar till en förhållandevis enkel lösning som både eliminerar utsläppen och har lågt energibehov.

Ett annat exempel är sopförbrän-ning, där skadliga ämnen bildas som måste renas innan rökgasen släpps ut i luft en. Olika kalkprodukter används för reningen när vi bränner sopor, industriavfall, returträfl is, däck, plast, trä och papper. I dag omvandlas cirka hälft en av allt hushållsavfall i Sverige till fj ärrvärme via sopför-bränning, men behovet ökar i takt med att samhället vill återvinna energin och undvika att lägga sopor på deponi.

Naturligtvis ska vi utveckla åter-vinningen i samhället, vilket är ytterligare ett steg jämfört med energiåtervinning genom avfallsför-bränning. Metaller och mineraler

kan redan i dag återanvändas i stor utsträckning genom insamling och nedsmältning till nya produkter, men i återvinningsprocessen är kalk en viktig komponent för att klara kraven på rening.

Eft erfrågan på olika kalkstenspro-dukter för miljöändamål ökar hela tiden. Vi satsar därför på forskning och utveckling av nya miljöappli-kationer som motsvarar kundernas nuvarande och framtida behov och för att leva upp till de nya hårdare miljökraven.

Kalksten behövs för många viktiga funktioner i samhället, inte minst inom miljöområdet. För att ställa om till ett mer hållbart samhälle behöver vi eff ektivt använda oss av de mine-ralresurser som fi nns att tillgå. Det gör vi i produktionen av olika kalk-stensprodukter, men också genom att kalken förbättrar miljöprestandan i andra produktionsprocesser och produkter i samhället. Kalksten för samhällets och industrins olika

behov fi nns tillgänglig lokalt i Sverige och Östersjöområdet. Ett hållbart användande av dessa resurser ska ske på ett ansvarsfullt och långsiktigt sätt. Genom att använda oss av den lokalproducerade stenen främjar vi en minskad miljöbelastning och minimerar logistikrelaterade miljö-utsläpp. Kalk är naturens egna recept på många miljöfrågor.

Sveriges omställning till en hållbar samhällsutveckling gör att miljökraven på fö-retagen skärps inom en rad olika områden. Men detta behöver inte bli en ekono-misk belastning. Genom innovativ aff ärsverksamhet kan utvecklingen ge både miljöfördelar och andra vinster för samhället.TEXT EVA FELDT, KOMMUNIKATIONSCHEF

NORDKALK

Grön omställning ökar est erfrågan på kalksten

Nordkalk är Nordeuropas le-dande tillverkare av högklassiga kalkstensbaserade produkter för bland annat miljövård, pappers-, stål- och byggmaterialindustrin samt lantbruk. Nordkalk har verksamhet i nio länder runt Östersjön och sysselsätter totalt cirka 1050 personer. Nordkalk lägger stor vikt vid att förena in-dustri och miljövård och vi är ISO 14001 miljöcertifi erade. Nordkalk tillhör Rettig Group-koncernen.

Smart Fakta

Eva Feldt, kommunikationschef Nordkalk

EFFEKTIV EGEN METOD FÖR BRYTNING AV SMALA MALMER RIK ZINK/BLYMALM OCH STABIL DRIFT MED GOD KOSTNADSUTVECKLING GER HÖG LÖNSAMHET OCH STARKT KASSAFLÖDE HÖG UTDELNING OCH STARKA FINANSERMÖJLIGHETER ATT UTVECKLA NYA PROJEKTJan-sep 2014:• Intäkterna från malmleveranserna under de tre första kvartalen 2014 upp-

gick till 38,0 MSEK (mot 34,7 för samma period 2013), en ökning med 9 %.

• Rörelseresultatet efter avskrivningar blev 13,4 MSEK (9,8), en ökning med 37 % och en rörelsemarginal på 35 % (28).

• Vinsten per aktie uppgick till 3,06 SEK (2,05). • Likvida medel vid periodens slut var 14,6 MSEK (8,9).

Kassafl ödet från verksamheten var 15,0 MSEK (9,6).

Utsikterna för hela 2014 pekar mot ett resultat efter fi nansnetto på mer än 16 MSEK vid dagens metallpriser. En förbättring med mer än 50 % jämfört med 2013.

lovisagruvan.se

Vad gör du om det hettar till på jobbet? Varje timme börjar det brinna på en arbetsplats någonstans i Sverige. Hos Prevent finns en utbildning om brandsäkerhet för gruv- och stål-industrin.

Lär dig det viktigaste om att förhindra och släcka bränder, och bli medveten om de risker som finns.

Utbildningen är kostnadsfri och görs vid datorn. Den tar bara en timme men kan rädda många liv.

www.prevent.se/brandgruvstal

Kostnadsfriwebbutbildning

Läs mer:prevent.se/brandgruvstal

brand_staende_124x176_141030.indd 1 2014-10-30 16:28:23

40 ÅR AV SLIT OCH STARKARE ÄN NÅGONSINNär det bockbara slitstålet från Oxelösunds Järnverk kom ut på mark-naden 1974 var det långt före andra stål inom sitt område. Nu fyller Hardox 40 år och är hårdare, segare och mer eftertraktat än någonsin.

Vi satsade redan från början på att utveckla ett slitstål som var så hårt som möjligt. Samtidigt skulle det vara segt för att kunna bearbetas på olika sätt utan att spricka.

Hardox kan vara tunnare och ändå starkare än andra stål. Tunnare stål

i lastbilsflak, containrar och andra stålkonstruktioner ger lägre vikt, mer nyttolast, bättre bränsleekonomi och färre transporter.

Med hjälp av Hardox går det att bygga en starkare, lättare och mer hållbar värld. Även om du inte ägnar vårt kära stål en enda tanke, så kan du vara säker på att det spar material och energi överallt i din vardag.

www.hardox.com

Vill du veta mer om historien bakom Hardox, välkommen till hardox.com


12 Fokus Arbetsmiljö FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Dagens gruvindustri domineras till största delen av maskinellt arbete och tekniskt styrd utrustning. Det fi nns nästan inga tunga manuella arbets-uppgift er kvar under jord. Gruvarbe-tarna sköter arbetet från styrhytter i maskiner och kontrollrum. Svenska gruvor är världsledande på arbetsmiljö.

Teknikens utveckling har förändrat gruvbranschen från att vara en per-sonalintensiv näring med stora behov av relativt lågutbildad arbetskraft till att vara en till stora delar mekanise-rad och automatiserad näring med behov av högutbildad arbetskraft . Den arbetskraft en ställer i sin tur högre krav på säkerheten.

Det fi nns fortfarande delar av ar-betet som måste utföras av personal under jorden och riskerna förändras när gruvorna måste gå allt djupare

ned för att fi nna malm. När gruvorna går djupare innebär det att riskerna med spänningar och sprickbild-ningar i berget ökar vid borrning och sprängning.

Maskinerna blir större och fl er under jorden, vilket ställer nya krav på planeringen och installation av ventilation. Ett annat sätt är att fl er dieselmotorer i gruvmaskinerna ersätts med hybridmotorer eller blir eldrivna och körs på batteri, då myndigheternas krav på lägre gränsvärden för avgaser med största sannolikhet kommer att skärpas.

Riskanalyser hittar farliga platser och arbetsmoment för att kunna före-bygga olyckor. Närvarokontroller och elektroniska taggar har visat sig vara bra för att personalen ska undvika farliga platser.

Tillbud, det vill säga händelser som hade kunnat bli en olycka med personskador, rapporteras nu och utvärderas. Det systematiska arbetet med säkerhet har gett resultat. År 1981 inträff ade 51 olycksfall per miljoner arbetade timmar, enligt branschföreningen SveMin. År 2013 har siff ran sjunkit till åtta olycksfall

per miljoner arbetade timmar– Det är noga med att få till en

arbetskultur av att värna säkerheten och sina kollegor, för de fl esta olyck-or sker sällan av att berg faller ner på någon, säger Anders Henriksson, LKAB:s förädlingschef i Malmberget. Riskerna uppstår när någon genar, el-ler tar en chansning i arbetet. Det är en fråga om värderingar; det fi nns ett likhetstecken mellan bra aff ärer och en bra arbetsmiljö.

Entreprenadföretag sköter ost a riskabla uppgift er som borrning, sprängning eller malmlastning eller anlitas som specialister. Det är viktigt att vara noggrann vid kontraktsskrivningen med entreprenadföretagen

– För att få tillträde måste entre-prenörerna genomgå säkerhetsut-bildning med prov via datorn. Det är ett formellt krav, påpekar han.

Dataoperatörsjobben leder till nya utmaningar för företagens hälsovårds-

arbete. Pernilla Ericsson, sjukgymnast och specialist i ergonomi vid Väster-bottens läns landsting, har i EU-pro-jektet Minehealth studerat riskerna för belastningsskador hos krossoperatörer.

– De drabbas framför allt av besvär i axlar, rygg och nacke, säger hon, vilket har en koppling till en-formigt stillasittande arbete framför skärm. De ställningarna behöver förebyggas med bättre utformning av arbetsstationerna och kombineras med variation och fysisk rörelse.

Skist esarbete påverkar kroppen och kan leda till sämre sömn, hjärt- och kärl-sjukdomar, magbesvär eller diabetes.

Gruvan är en arbetsmiljö som det är viktigt att få en överblick på, där-för är samordningsansvaret nyckeln till säkerhet.

Gruvor har ett oförtjänt dåligt rykte som farlig arbetsmiljö. Dagens gruvor möter andra sorters utmaningar, som gamnacke och terminalarm.TEXT WALDEMAR INGDAHL

Nya arbetsmiljöutmaningarför gruvan

Krossoperatörer drabbas framför allt av besvär i axlar, rygg och nacke.Pernilla Ericsson

Mörker är en arbetsmiljörisk, då det kan störa kroppens hormon-rytm. Därför behövs 30 minuters solljus varje dag, bättre belys-ningsutformning och ljuskaféer under jord.

Smart Fakta

HILUX INVINCIBLE. ÖVERJORDISKT STARKUNDER JORD.

JUBILEUMSPRISET ÄR ETT REK CA PRIS FRÅN GENERALAGENT OCH GÄLLER BILAR I LAGER T O M 31 DEC -14, LOKALA AVVIKELSER KAN FÖREKOMMA. *FINANSIERINGS UPPGIFTER FRÅN TOYOTA FINANCIAL SERVICES: LEASING MED RÖRLIG RÄNTA 4,95 % (OKT -14), 36 MÅNADER, 30 % SÄRSKILD LEASINGAVGIFT, 45 % RESTVÄRDE. LEASINGPRISER ÄR EXKL MOMS, UPPLÄGGNINGS- OCH AVIAVGIFTER TILLKOMMER. BRÄNSLEFÖRBRUKNING OCH CO2-UTSLÄPP VID BLANDAD KÖRNING HILUX 7,3 – 8,6 L/100 KM OCH 194 –227 G/KM. MILJÖKLASS EURO5. BILEN PÅ BILDEN KAN VARA EXTRAUTRUSTAD. MED RESERVATION FÖR AVVIKELSER, PRISÄNDRINGAR OCH TRYCKFEL. PRIS FRÅN 276.150 KR AVSER HILUX INVINCIBLE D-CAB 2,5 D-4D MANUELL.

I Aitik-gruvan utanför Gällivare rullar ett hundratal Toyota Hilux. Dygnet runt, året om, obesegrade av de tuffa förhållanden som råder. Vår nyaste i serien är Toyota Hilux Invincible. En stor femsitsig evighetsmaskin som klarar hela 48 graders lutning, kan lasta upp till 995 kg och dra 2.800 kg. Just nu finns Hilux Invincible till jubileumspris för att fira att Toyota funnits 50 år i Sverige.

Jubileumspris från 276.150 kr Gäller t.o.m. 31 dec 2014. Ord. pris från 291.050 kr exkl. momsLeasing från 2.570 kr/mån* exkl. moms


14 Profi lintervju Paul Marsden FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Gruvor i ett större sammanhang.Ett nytt pelletsverk i Kiruna. Ny huvudnivå för gruvan i Kiruna och Malmberget. Återstart av gruvan i Dannemora. Alla är de exempel på hur Sweco tillsammans med kunder har skapat hållbara lösningar för Sveriges gruvindustri. Genom att kombinera vår unika kompetens och er farenhet som 50 år inom gruvbranschen har gett oss, med fördelarna med att vara ett stort företag, hoppas vi vara en uppskattad samarbets partner i minst 50 år till. Vad kan vi göra för dig? Läs mer om våra konsulttjänster på www.sweco.se.

Technical Sales and Marketing Direc-tor Paul Marsdens uppgift i företaget är att svara för produkt- och process-utveckling.

Bolaget är på väg att slutföra en genomförandestudie (feasibility study). Denna räknar med tolv till 15 år initial livslängd på gruvan, men studierna visar att det fi nns tillräck-ligt med malm för minst 30 till 40 år framåt. Marsden säger att arbetet går väldigt bra och följer planen.

– Vi har anlitat en oberoende konsult som ska gå igenom rapporten och alla data. Planen är att detta ska vara klart första kvartalet nästa år och får vi fi nansiering kan vi möjligen starta produktion i liten skala 2016 om marknadssituationen så medger och i full skala 2017.

– Vi har fått vårt miljötillstånd så vi är ”spade ready”. Det vi behöver göra är att skaff a ytterligare fi nansiering för fl er faser av utveckling. Tekniskt ser jag inga skäl till att vi inte skulle komma igång. Jämfört med många andra projekt i världen kan vi bli en producent med låga kostnader och hög kvalitet på vår produkt. Vi tror att vi kan sälja den på vilken marknad som helst, det är bara en fråga om pris.

Vad betyder malmpriserna för gruvindustrin?– Vi har sett ett substantiellt prisfall på runt 40 procent de senaste månaderna. Det har varit ett förö-dande slag för en del operatörer och påverkat många utvecklingsprojekt. Men jag är övertygad om att vi kan överleva med denna prisnivå.

Nordic Iron Ore siktar i första hand in sig på den europeiska marknaden.

– Vi har närheten till marknaden och producerar en högkvalitetspro-dukt som ger en bättre marginal. Det fi nns därför stora möjligheter att konkurrera med länder som Brasilien och Kanada som är stora leverantörer till Europa. Många av de europeiska stålindustrierna arbetar med högkva-litetsprodukter och riktar in sig mot bilindustrin och liknande kunder, som eft erfrågar högkvalitativa malm-produkter.

Vad är er stora utmaning?– Det är att få tillräcklig fi nansiering,

det har redan dragit ned takten i vårt projekt. De goda nyheterna är att vi fortfarande är här och igång och nu ökar vi takten. Men marknaden är trög nu och många investerare har förlorat pengar och är mer tveksam-ma. Nu tittar de på projekten mycket mer noggrant än tidigare. Vi måste jobba hårt med vår trovärdighet.

Hur ser du på ny- och återstar-tade projekt i Sverige?– När det gäller återstart har vi en distinkt fördel genom att vi har tillgång till en befi ntlig infrastruktur, energi, vägar och järnväg alldeles intill. Det är ingen hemlighet att till exempel Northland har mycket höga kostnader för att bygga upp en helt ny logistikkedja från väg till järnväg och vidare till utskeppningshamn. Deras logistikkostnader ligger runt 30 USD/ton medan våra ligger när-mare 10 USD/ton.

Hur kan svensk gruvnäring klara den internationella konkurrensen?– Svensk gruvnäring är konkur-renskraft ig även om de norrländska gruvorna har lite högre kostnader på grund av sitt läge, men det gäller även för gruvor i Kanada och Ryss-land. Visst har Sverige högre löner, sociala kostnader och miljörestrik-

På lång sikt är framtiden god för europeiska producenter av hög-kvalitativ järnmalm och användandet kommer att bli mer uppskattat. Det säger Paul Marsden vid Nordic Iron Ore AB.TEXT FREDRIK DHEJNE FOTO BENJAMIN ANDREASSON

Miljön för gruv-verksamhet är mycket bra i Sverige.

Ljust för producenter av järnmalm Läs intervjun på mobilen!

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE


FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE Paul Marsden Profilintervju 15

Endomines AB (publ) är ett gruvbolag med guldproduktion baserad på egna mineralreserver och mineraltillgångar längs den 40 km långa Karelska Guldlinjen. Produktionskapaciteten i det centralt placerade anrikningsverket i Pampalo uppgår till 420 000 ton per år. Bolaget har målsättningen att producera 900-1 000 kg guld per år.

AffärsidéEndomines affärsidé är att utveckla guld- och industrimineralförekom-ster till ekonomiskt lönsamma gruvor, med primärt fokus på Pampa-logruvan och andra guldfyndigheter längs med Karelska Guldlinjen.

GruvorEndomines prioriterar i nuläget guldproduktion i Pampalo och Räme-puro med plan att under 2015 inleda produktion i Hosko. Bolagets pro-jektportfölj omfattar vid sidan av dessa ett flertal guldfyndigheter i olika utvecklingsfas, som också utgör en solid bas för framtida expansion av verksamheten.

Endomines har även ambitionen att aktivt delta i en framtida transfor-mering och konsolidering av den nordiska gruvbranschen och kommer därför att utvärdera de eventuella möjligheter som uppstår.

En ytterligare hörnsten i Endomines strategi är att utnyttja det gynn-samma klimatet för prospektering och projektutveckling som råder i Finland. Landets infrastruktur är välutvecklad och den politiska miljön stabil. Regelverket för att erhålla undersökningstillstånd och bearbet-ningskoncessioner är väl strukturerat.

Läs mer om Bolaget på: www.endomines.com

Expansion längs Karelska Guldlinjen

Gruvindustrins affärsförutsättningar i Finland

Förutsättningarna för prospektering av malmfyn-digheter i Finland är gynnsamma. Landet har en väl utvecklad infrastruktur, stabila politiska förut-sättningar och möjligter att erhålla både under-sökningstillstånd och bearbetningskoncessioner för gruvprospektering över större områden. Ge-nerellt exploateras i Finland: guld, platina, grund-metaller, diamanter, uran samt industrimineraler.

Hosko

Kuivisto

Pampalo

Rämepuro

MuurinsuoEllinsuo

KorvilansuoKuittila

40 K

M

Expansion längs

KarelskaGuldlinjenEndomines AB (publ) är ett gruvbolag med guldproduktion baserad på egna mineralreserver och mineraltillgångar längs den 40 km långa Karelska Guldlinjen. Produktionskapaciteten i det centralt placerade anrikningsverket i Pampalo uppgår till 420 000 ton per år. Bolaget har målsättningen att producera 800-900 kg guld per år.

AffärsidéEndomines affärsidé är att utveckla guld- och industri-mineralförekomster till ekonomiskt lönsamma gruvor, med primärt fokus på Pampalogruvan och andra guld-fyndigheter längs med Karelska Guldlinjen.

GruvorEndomines prioriterar i nuläget guldproduktion i Pam-palo och Rämepuro med plan att under 2015 inleda produktion i Hosko. Bolagets projektportfölj omfattar vid sidan av dessa ett fl ertal guldfyndigheter i olika ut-vecklingsfas, som också utgör en solid bas för framtida expansion av verksamheten.

Endomines har även ambitionen att aktivt delta i en framtida transformering och konsolidering av den nordiska gruvbranschen och kommer därför att utvär-dera de eventuella möjligheter som uppstår.

En ytterligare hörnsten i Endomines strategi är att utnyttja det gynnsamma klimatet för prospektering och projektutveckling som råder i Finland. Landets infra-struktur är välutvecklad och den politiska miljön stabil.

Regelverket för att erhålla undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner är väl strukturerat.

Gruvindustrins affärsförutsättningari FinlandFörutsättningarna för prospektering av malmfyndigheter i Finland är gynnsamma. Landet har en väl utvecklad infrastruktur, stabila politiska förutsättningar och möjligter att erhålla både undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner för gruvprospektering över större områden. Generellt exploateras i Finland: guld, platina, grundmetaller, diamanter, uran samt industrimineraler.

Läs mer om Bolaget på: www.endomines.se

tioner, men det kan kompenseras genom en relativt liten arbetsstyrka, hög teknisk nivå och automations-grad. Ni har en mycket välutbildad arbetskraft med duktiga ingenjörer.

Tror du en ny regering kan införa mer restriktioner för er verksamhet?– Jag hoppas inte det. Sverige har en väletablerad miljölagstiftning. Utomlands tror en del att den är väldigt svår. Det är den inte, den är mycket klar och uppfyller man dess krav är det inga problem. Vi satsar på miljövänlig och energisnål teknik, vår ytpåverkan är mycket liten och vi har ett mycket starkt stöd från kom-munen och det lokala näringslivet.

Vad är fördelen att driva en gruva här jämfört med andra länder?– Miljön för gruvverksamhet är mycket bra i Sverige. Lagstiftningen är tydlig, ni har ett stabilt styre och låg grad av korruption – det gil-lar näringslivet. Men också ur ett tekniskt och historiskt perspektiv har ni en lång historia av gruvdrift och erfarna, välutbildade personer. För oss är Sverige en säker plats i ett brett avseende. Landet är också förutsäg-bart även om ni nu byter regering. Vi vet att en ny regering inte kommer att riva upp hela lagstiftningen och göra tokiga saker.

Däremot väntar han att logistik-kostnader på medellång och längre sikt kan öka på grund av högre avgif-ter för järnvägsoperatörerna, hårdare beskattning av lastbilar och de nya reglerna för svavel i fartygsbränsle.

– Jag tror ändå att järnvägen

kommer att vara konkurrenskraftig. Det är ju det enda alternativet för att transportera stora volymer malm på land. Vi tror att man kommer att ta hänsyn till den svenska industrin när man sätter järnvägstaxorna.

Hur ser du på framtiden för gruvindustrin, både i Sverige och utomlands?– På lång sikt är den mycket god. Europeiska företag kommer att öka sin produktion av högkvalitativ järnmalm. Användandet av denna typ av malm kommer att bli allt mer uppskattat, inte minst därför att många nya fyndigheter har malm av lägre kvalitet. Globalt kan vi vänta en hel del tillväxt. Om investeringarna i järnmalmsprospektering minskar globalt finns dock en reell fara för en stark prisstegring och instabilitet. Även om vi i teorin gillar höga priser föredrar vi stabilitet. Ledtiden från prospektering till färdig gruva är lång och då är stabilitet mycket viktig.

Men jag är övertygad om att vi kan överleva med denna prisnivå.

Prospektering med miljöansvarI många av de miljöer där prospek-tering utförs är det extra viktigt att miljöpåverkan minimeras.

– Det finns flera sätt att vara skonsam mot miljön. Exempelvis att om möjligt utföra prospek-teringsborrning vintertid för att undvika markskador, säger Matti Rautakoski, business manager på Kati.

Entreprenadfirman som sedan tio år tillbaka är ISO 14001-certifierad är specialiserad på tjänster inom prospektering. Bandgående fordon är ett sätt att se till så att mark-skadorna blir så små som möjligt särskilt under barmarksperioden.

– Oavsett utrustning kan attity-den och hänsynen hos personalen i fält inte underskattas. Den avgör om man gör ett acceptabelt eller extraordinärt bra arbete.

Områden där kraven på miljöskydd är särskilt utmanande.

– Här kan vi använda ett stängt kretslopp för borrningen som även är anpassat för användning i arktiska områden.

En stor fördel med metoden är att vattnet kan återcirkuleras i borr-hålet. Vattenmängden kan därmed minskas med hela 75 procent och reducerar alltså även behovet av transporter av sköljvatten.

– Denna metod separerar alltså stenmaterialet från vattnet. Vi kan därmed även erbjuda kunderna möjlighet att transportera bort detta från platsen.

Paul MarsdenUtbildad geolog, examinerad 1978. Vidareutbildade sig 1988 till ingenjör (Chartered Engineer). Har jobbat inom den engelska mineralprocessindustrin och därefter 26 år på British Steel utomlands som konsult inom gruv- och malmförädlingsindu-stri. Därefter blev det svenska Northland och i november 2011 kom han till Nordic Iron Ore.

Smart Fakta


16 Aktuellt Smältverk FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Sverige har en lång historia med brukssamhällen och bruksorter som spelat en stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Ett av de äldsta bruken i landet fanns i Fagersta. Det förvärvades i slutet av 1970-talet av Kinnevik under ledning av Jan Stenbeck.

Bruket lades dock ned redan i början av 1980-talet och bolaget kom att delas upp och delarna föras över till andra verksamheter. Bland annat Fagersta Stainless AB med ägare Sandvik/Outokumpu som produce-rade rostfri tråd. Ett annat var företa-get SECO med skärstålstillverkning med Sandvik som ägare samt Atlas Copco för bergborrutrustning.

Med andra ord kan man säga att delar av det som en gång var Fagersta Bruk AB lever vidare.

En lokal från Fagersta Bruk där det fortfarande pågår verksamhet är den så kallade skänkhanteringshallen. I dag används detta som smälthall, men resan fram tills i dag har varit krokig. Från början var det ett tråd-dragningsföretag som skulle produ-cera svetsmaterial i nickellegeringar.

– Efter nedläggningen av bruket i början av 1980-talet bildades Gradic Wire AB. Det var ett bolag med affärsidé att utveckla direktgjuten hybridtråd, berättar Carl Pihl som representerar de nuvarande ägarna.

Anläggningen var då utrustad med två högfrekvensugnar samt en vacuu-mugn på tre ton. Den torkugnsdel som används i dag var byggd då, men användes som förråd. Redan efter

några år gjorde man om anläggningen för att kunna arbeta med ferrotitan.

– Gradic Wire-projektet kördes fram till år 2004, de sista åren med en hel del förändringar bland ägarna och slutligen nedläggning som resultat. Hela projektet Gradic Wire var finansierat via en del kollektiva forskningsmedel samt bidrag från industrifonden.

Sedan dess har smältverket passerat flera händer utan att man lyckats skapa en långsiktigt livskraftig verksamhet. 2005 gjorde Sven Ekerot – då under bolagsnamnet Comdicast AB – de första smältorna FeTi 70 procent. Under detta år producerade man 32 ton. Comdicast AB sålde verksamheten till Ekerot Titanium AB med en ägartrio, Ekerot, Björn Grufman och Lundman. Toppåret var 2009 då man producerade 143 ton Fe Ti 70 procent.

Så sent som för två år sedan köp-tes företaget av Skrotjohan Titanium AB och från och med februari i år övertog Harald Pihl Ferrotitanium AB företaget och driften vid anlägg-ningen i Fagersta.

Bakom ägarbolaget står Harald Pihl AB, ett företag specialiserat på handel med speciallegeringar och titan samt privatpersonerna Johan Pihl och sönerna Jonas och Carl Pihl. Det är till största delen en privat investering som ligger utanför gros-sisten Harald Pihl AB.

Varför köper man ett smältverk?– Det var faktiskt via en släkting som vi blev uppmärksammade på att smältverket var till salu. Vi tyckte att det lät spännande och tyckte samtidigt att det var tråkigt att det inte drevs någon verksamhet i smält-verket. Vi tyckte att det skulle vara spännande att försöka få till stånd en livskraftig långsiktig produktion på en traditionell bruksort som kanske tappat många arbetstillfällen av detta

slag genom åren, säger Carl Pihl som även är företagets vd.

Och han fortsätter:– Vi verkar inom metallbranschen

som grossister och är nu även produ-center via Harald Pihl Ferrotitanium AB. Självklart är det ett stort steg att driva produktion, men vi ser det som en intressant breddning av det vi gör även om det i dag kanske inte har potential för att skapa uppenbara synergier.

När man kom in hade det inte pågått någon verksamhet på ett antal år, men all utrustning som till exempel smältugnar var intakta.

De nya ägarna startade verksam-heten redan i mars 2014 med mål att komma upp i volymer stora nog för att skapa en ekonomiskt hållbar verksam-het. Enligt Carl Pihl är man nu nära att nå svarta siffror på månadsbasis.

– I dag är vi en producent av vi ferrotitan. Vi återvinner titanskrot, smälter om det och tillsätter järn för att producera denna industrilegering. Produktionen är uppe och börjar nu nå en livskraftig nivå och det kommer att vara vår huvudsakliga verksamhet för överskådlig tid.

Men man nöjer sig inte där.– På sikt vill vi kunna addera andra

ferrolegeringar som ligger nära ferroti-tanet där till ferronickel eller ferrovana-dium bara är två exempel, säger han.

Carl Pihl menar att eftersom man besitter rätt stor spetskompetens runt just smältning och metallurgi

generellt så är tanken även att man ska kunna agera ”smältexpert” som kan ta sig an andra uppdrag.

– Det skulle till exempel kunna vara att på sikt återvinna material för kunds räkning. Till exempel kontami-nerade material som man i dag lämnar ifrån sig till externa avfallshanterings- och återvinningsföretag. Det vill säga kunder som i stället vill återvinna eget material för sin egen verksamhet.

Ett annat scenario skulle kunna vara att smälta om detta skrot till andra produkter som går att avyttra och använda.

Köpet av smältverket har upp-märksammats lokalt och uppfattats som något positivt.

– Vi märker att finns ett stort intresse från kommunens nämnder, politiker och det lokala näringslivet att hjälpa oss på olika sätt även om det inte rör sig om så många ar-betstillfällen. Men det finns ett stort intresse för att verksamhet av denna typ som tappat mark åter får stadigt fotfäste och bedrivs i Fagersta.

Har det varit svårt att hitta personal?– Egentligen inte. Fagersta är ju en gammal traditionell bruksort och förutsättningarna är ganska goda att hitta personal som är vana med in-dustriarbete. Man har en helt annan närhet till och kunskap om industri än på många andra orter. Däremot kan det vara svårare att hitta personal med erfarenhet av just denna del av branschen, avslutar Carl Pihl.

Sedan mars pågår det åter kommersiell produktion i det gamla smältverket på bruks-orten Fagersta. En ny ägare inom metallbranschen har tagit över.TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

Smältverket i Fagersta åter hett

Bruksorten Fagersta är fortfa-rande en betydande industristad. En stor del av näringslivet är uppbyggt kring företag som har sitt ursprung i det gamla bruket, Fagersta Bruks AB.

Smart Fakta

Vi tyckte det var tråkigt att det inte bedrevs någon verksamhet i bruks-ortens smältverk.Carl Pihl

CE-märkta silor enligt SS-EN 1090-1Från den 1 juli 2014 är det lagkrav på att tillverkare av silos och andra bärverk måste vara tredjeparts certifierade enligt SS-EN 1090-1.

– Detta är något som vi på Tomal har lyckats med via Nord-certs certifieringsorgan. Tomals leveranser följer den harmonise-rande standarden för silo och vi är dessutom certifierade enligt SS-EN ISO 3834-2, som säkerställer kva-liteten vid svetsning, säger Teddy Eriksson, vd för Tomal AB.

Den nya lagen ställer betydligt högre krav på tillverkaren inte bara vid tillverkningen utan också vid ytbehandling och montering. Efter vald utförandeklass, beräknas och dimensioneras dessutom silorna efter berörda Eurokoder och lokala nationella standarder (NDP). Dess-utom måste material och ingående komponenter vara CE-märkta.

Tomal levererar kundanpassade siloanläggningar bland annat inom gruvindustrin avsedda för lagring och utmatning av fasta kemikalier såsom pulver och granulat.

– Våra silor anpassas för den aktuella kemikalien och kan place-ras inomhus eller utomhus.

Kapacitetsbehov, lokala förhållan-den och kundens önskemål påver-kar också silons utformning.

– I kombination med vår multiskruvdoserare får kunden en kvalitetssäkrad utrustning med en noggrann och säker utmaning.

Hjärtstartare räddar liv Varje år drabbas drygt 10 000 personer av hjärt-stopp i Sverige. Endast 500 av dessa överlever. En konkret åtgärd för att öka över- levnadsfaktorn är att fler utbildar sig och att placera ut fler hjärtstar-tare på strategiska platser.

– För varje minut som går efter ett hjärtstopp minskar överlevnad-schansen med upp till 10 procent. Det är viktigt att få hjälp snabbt, säger Gustav Nord på Aptum.

För att arbetsmiljöarbetet ska bli effektivt rekommenderar han gruv-företag att inventera organisationens kompetensbehov på säkerhetsområ-det och sätta ihop en handlingsplan som visar på varje medarbetares roll om olyckan är framme.

Gustav Nord rekommenderar att be-trakta brandskydd och skydd mot olyckor som en helhet, där allt från produkter, såsom hjärtstartare, till underhåll av säkerhetsutrustning och utbildning ingår.

The northernmost University of Technology in Scandinavia World-class research and education

Future MiningFuture Mining

Luleå University of Technology is Sweden’s centre for research and education which focuses on mining, and the clearly stated ambition is to be an internationally strong centre of excellence. The research covers the whole spectrum, from prospecting via mining and processing to metallurgy and environmental issues as well as research on occupational health and safety, the commodity economy and the societal aspects of extraction and processing.

Areas of Excellence in Research and Innovation

Contact Pär Weihed,Scientific [email protected] 13 71

Contact Contact Pär Weihed,Scientific DirectorScientific [email protected] 13 71

Jenny Greberg,Deputy Scientific [email protected] 28 40

Jenny Greberg,Deputy Scientific [email protected] 28 400920-49 13 710920-49 13 71 0920-49 28 40

www.ltu.se | www.bergsskolan.se

Sabine Mayer,Project [email protected] 24 28

Deputy Scientific DirectorSabine Mayer,Project [email protected] 24 28

Vet inte hur annonsen bör vara, tacksam för er hjälp. Tänkte endast använda en bild på en � äktinstallation. Skickar en bild IMG 3040, där jag tycker att det räcker med en enkel text t.ex. ”Frisk lu� under jord” och sedan bara kontaktuppgi� er enligt nedan. Bifogar dock även ett exempel på annons som jag har ha� i en eng-elskspråkig tidskri� , i en svensk tidning samt en annan bild på Di� -rycksporten. Om ni tycker annorlunda.

Frisk luft under jord

EOL Ventsystem ABStorgatan 69, SE-523 31 Ulricehamn Tel: +46 321 109 50E-mail: [email protected] Web: www.eolventsystem.com

CE-märkningNEAB bistår tillverkare och leveran-törer med att uppfylla lagkraven på CE-märkning, det vill säga grundläg-gande hälso- och säkerhetskrav.

ProjektstödNEAB finns till hands och stöttar upp er organisation vid toppar eller då den egna kompetensen saknas.

Bygg- och industriprodukterByggprodukter som tillverkas för att varaktigt ingå i ett byggnadsverk ska från och med 1 juli 2013 CE-märkas. Exempel på produkter som omfattas av kraven:

• Stålkonstruktioner• Skruvar• Bärande konstruktioner• Bärande takplåtar• Fönster• Svetselektroder samt vissa andra

förbrukningsmaterial m.m.

NEAB kan CE-märkning och bistår med följande:• Stöd vid upphandling av maskiner/

utrustning• Riskhantering• Upprättande av Teknisk tillverknings-

dokumentation• Utbildning inom CE-märkning och

maskindirektivet• Bullermätning

AtexStöd vid val av skyddsutrustning och säkerhetssystem och för explosions-skydd.

Explosionsskyddsdokument där bland annat riskbedömning och klassning av explosionsfarliga områden ingår.

UtbildningHos oss kan ni välja på några utbild-ningspaket som även går att anpassa till Ditt företag. Kontakta oss så berättar vi mer.

www.nordiceducation.se


18 Fokus Råvaror FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Runt råvarumarknaderna har det genom historien byggts upp långväga handelsnät, transporter, fi nansiella tjänster och juridiska kontrakt. På råvarumarknaden byts obearbe-tade varor som vete och råolja, eller bearbetade som raffi nerad olja och apelsinjuicekoncentrat.

Skillnaden mot handeln med värdepapper som aktier är att köparen inte behöver gå via börsen för sin investering. En fördel med råvaror i investeringsportföljen är att

sprida sina risker, då råvarupriserna oft a växlar av andra orsaker än vad priserna på börsen gör.

Vissa råvaror är säsongsberoende. Detta gäller exempelvis vete, eller nickel som det råder brist på under monsunperioden på Filippinerna. Det är då lättare att förutsäga hur priset kommer att utvecklas. Den jämförelsevis goda förutsägbarheten gör det möjligt för en råvaruägare att skydda sitt varulagers värde och gardera inköp eller försäljning mot prisändringar. En risk är att råvaruaf-färer görs upp i främmande valutor, särskilt dollar, vilket påverkar hur högt priset kommer att bli när det omvandlas till kronor.

Spothandel sker vid det pris som råder för dagen, och vid termins-handel avtalar köpare och säljare

i dag om ett bindande pris för ett parti råvaror som ska gälla för ett datum i framtiden. Det går att köpa råvaror i parti, men det är vanligare att köpa certifi kat. Det är en andel av ett terminskontrakt som en bank el-ler annan börsaktör tecknat upp. Ett helt kontrakt skulle vara för dyrt för privatpersoner att handla med.

Kina, Indien och Brasilien befi nner sig i långsiktig tillväxt där eft erfrågan på metaller, spannmål och energi antas öka.

– Eft er fi nanskrisen föll priset på guld och olja och nådde botten i mars 2009. Kinas stimulanspaket gav en otypisk återhämtning av priserna fram till 2012, kommenterar Bjarne Schieldrop, analyschef råvaror på SEB, utvecklingen.

Investeringar i produktionskapacitet och infrastruktur tar lång tid innan de ger avkastning och då kan kon-sumtionen komma ikapp. Det ses i Kinas fallande järnmalmsproduktion då investeringar nu når sin kapacitet och erbjuder billigare järnmalm. Priset på olja har sjunkit genom Saudiarabiens höga produktion, men Schieldrop ser att oron i Mellanös-tern har hållit priset relativt högt.

– Det kan ta fem år av tillstånds- och miljöprövning för att starta en ny oljekälla i Nordsjön. Politik och myn-dighetsprövningar spelar en viktig roll för hur många råvarumarknader utvecklas, understryker han.

I Sverige är det relativt få som handlar med råvaror, skälet är att det oft a behövs specialister som rådgivare. Då aff ärskontakterna sker över lång tid behöver rådgivarna också långsik-tighet och god kreditvärdighet.

Eft erfrågan på råvaror styrs av långsiktiga trender och investeringar i produktion och kan därför vara en säkrare del av investeringsportföljen.TEXT WALDEMAR INGDAHL

Råvaror – den grundläggande potentialen

Lösningen på problemet med miljöfarliga

skumsläckare!

Presto Brandsäkerhet AB 0150-760 00 - www.presto.se

Presto lanserar nu nästa generation skumsläckare. Det nya Eco-programmet innebär betydligt högre släckeffekt än tidigare

men även mindre miljöpåverkan tack vare nyutvecklade skumvätskor, något som säkerställts av den ledande miljömärkningen Milieukeur.

Politik och myn-dighetsprövningar spelar en viktig roll för hur många råvarumarknader utvecklas.Bjarne Schieldrop

Handlarna vid London Metal Exchange håller råvarulager för att jämna ut prisväxlingarna. I dag råder köer för att köpa vid lager och statistiken över lagren är svår att överblicka.

Smart Fakta

Bjarne Schieldrop, analyschef råvaror på SEB

www.introteknik.se Tel 08-590 737 50 [email protected]

Ny teknik minskar underhålls-kostnaderna av järn och plåt

inom den tunga industrin!

Inom gruvindustrin är underhållet av flotationstankar ofta besvärligt och kostsamt beroende på stor mekanisk påverkan. Sedan 3 år finns Relest®. En specialutvecklad polyuretan-produkt som kan appliceras i upp till 5000-7000 mym. Avnötningen per år har visat sig vara ca 500 mym vilket betyder att man efter 8-10 år bara behöver att tvätta och måla igen. Hittills har ett 30-tal tankar behandlats med Relest och resultaten är mycket goda. Ingen dyrbar och tidskrävande blästring. Minimal miljöpåverkan.

Introteknik har även ett yttolerant rost-skyddssystem Isotrol som ger goda resultat målat direkt på rostigt underlag. Ingen sandblästring är nödvändig. Färgsystemet Isotrol har använts inom tungt rostskydd i mer än 20 år, bla. på Trafikverkets broar, Sjöfartsverkets fyrar och sjömärken mm. Kontakta oss för att ta del av alla tester och rapporter!

Sedan flera år används även Isotrol för underhåll inom gruvindustrin.

Stålborstad gravrost (D) behandlad med Isotrol klarlack Grund samt med Isoguard Pansar.

WATER TECHNOLOGIES

Veolia VA-Ingenjörerna — en ledande funktionsleverantör som i över 20 år genomfört projekt från idé till färdig anläggningMed gruvprojekt och referenser runt om i världen och mer än 150 års erfarenhet av hantering och rening av gruvvatten, havsvatten, processvatten, avloppsvatten samt dricksvattenproduktion har vi kompetensen att samarbeta med ert företag för att möta de ökande kraven.

www.vaing.sewww.vwsmining.com Veolia VA-Ingenjörerna Vretenvägen 13, 171 54 Solna Tel. 08-579 78 120, [email protected]

Världsledande och naturlig samarbetspartner

Tomal tillverkar kundanpassad doseringsutrustning för gruvindustrin

Tomals noggranna och tillförlitliga multiskruvdoserare säkerställer funktionen på reagensanläggningen och reningsprocessen för flera olika kemikalier såsom PAX, IBUX, Dextrin, Natriumdikromat, Koppar-, Zink-, Järnsulfat, Nasfroth, Kalk och Polymer. I våra leveranser ingår även storsäckstömmare, lagringsbehållare, bland-ningstankar, pumpstativ, pneumatiska transporter, automatikskåp med PLC-styrning för att ge dig kompletta skräddarsydda leveranser.

TOMAL AB, BOL 110 S-311 65 VESSIGEBRO www.tomal.se

Tel. 0346-71 31 00 Fax. 0346-71 31 39 [email protected]

ISO 9001:2008 Quality Certificate

Tomals utrustning till gruvan i Garpenberg: anrikning av zink, koppar, bly, guld och silver.

Certifierade enl

EN 1090-1

Mer än kalk, ansvar för en hållbar samhällsutveckling!

Kalk är en miljöprodukt som renar vårt dricksvatten, neutraliserar försurade sjöar och vattendrag, förbättrar

lantbrukets skördar och ger oss starka, friska djur.Kalk förbättrar miljön inom industrin genom att rena rökgaser

och avlägsna svavel eller andra skadliga komponenter. Kalk ingår i många produkter i ett modernt samhälle.

Vill du vara med och göra skillnad för miljön och för ett hållbart samhälle? Kontakta oss för mer information!

Nordkalk är norra Europas ledande tillverkare av kalkstensbaserade produkter för bl a miljövård, pappers-, stål- och byggmaterialindustrin samt lantbruk.


20 Expertpanel FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Finns det likheter i bergtekniska frågeställningar mellan infrastruktur- och gruvprojekt?– I båda fallen handlar det om att beskriva berget så bra som möjligt. Utöver geologisk beskrivning av bergart handlar det till exempel även om att kartlägga sprickor och deras utbred-ning. Provborrningar kan ge noggranna svar på vissa saker, men det rör sig alltid om kostsamma stickprov. Med geofysiska undersökningar kan man undersöka större volymer, men mätdatat måste då tolkas.

Vilka forskningsutmaningar finns inom dessa områden i dag?– När det gäller gruvor så handlar det om att bedriva gruvdrift på allt större djup. Vid underjordsgruvor måste man ta hänsyn till seismiska aspekter på grund av högre belastningar, till ex-empel utveckla andra metoder för bergförstärkning. Riskhan-tering är centralt inom både gruvdrift och infrastruktur. I det senare fallet kan verkligen ingenting gå sönder eftersom detta ofta är publika utrymmen. Riskbaserade analyser är ett område som bör utvecklas vidare.

Hur finansieras forskningen?– Enskilda gruvbolag finansierar forskning på egen hand, genom forskningsstiftelser tillsammans med andra gruvbolag eller nationella projekt där staten går in via till exempel Vin-nova. På infrastruktursidan är det mer sällan enskilda företag som finansierar. Här finns bland annat branschens forsknings-stiftelse BeFo som samlar viktiga spelare.

Finns det möjlighet till framtida forskningssamarbeten?– Ja, kvalitet och metoder på grundläggande förundersökning-ar är en gemensam utmaning.

Nämn en utmaning för dagens gruvföretag?– Fluktuerande metallpriser. Järnmalm har exempelvis fallit 45 procent på ett halvår. Det tar troligen tid innan det kan nå de nivåer som varit fram tills nu. Bolag med tung exponering mot järnmalm eller bolag med hög belåning har fått det tufft.

Vad gör gruvföretagen i det korta perspektivet?– Svensk gruvindustri präglas av en närmast extrem effektivi-tet, men man försöker effektivisera verksamheten ännu mer. Företag som LKAB och Boliden har gjort mycket stora inves-teringar i produktionsökningar och effektiviseringar. LKAB försöker få ned produktionskostnaderna ytterligare genom att öka volymerna och öppna nya gruvor. Alla försöker effektivi-sera processer, korta ledtider och få till ett mer kontinuerligt arbetsflöde med färre kostsamma stopp.

Hur påverkas investeringar i forskning?– Konjunkturläget i branschen är inte det mest gynnsamma för att hitta pengar till ny forskning. Det stora nationella forsk-ningsprogrammet STRIM som pågår mellan 2013 och 2016 startade i rätt tid. Det är finansierat både från branschen och med statliga pengar.

När vänder det upp?– Det vet naturligtvis ingen. Gruvbranschen hade en ”super-cykel” som varade i tio år fram tills 2014, med undantag för en liten dipp under finanskrisen. Cyklerna tenderar att bli längre med högre toppar och djupare dalar. Metallanvändningen ökar dock med två till tre procent per år och om tre miljarder människor ska lyftas från fattigdom till medelklass så behövs det metaller.

Kan du ge några exempel på utmaningar som metall- och gruvbranschen har?– Corporate Social Responsibility (CSR) är mycket viktigt för branschens framtid. Det är viktigt att man dels samarbetar med beslutsfattare på alla nivåer och aktivt visar att man exempelvis tar miljöfrågor på allvar och är öppen och transparent som fö-retag. Gruvföretag verksamma i Sverige tar miljöfrågor mycket seriöst sedan lång tid tillbaka och är duktiga på detta. Även när det gäller strävan mot cirkulär ekonomi där återvinning är en central del finns det många utmaningar.

Men återvinns inte alla metaller?– Stål återvinns i mycket hög grad, men många produkter som tillverkas i dag är mycket komplexa. Till exempel med många ingående metaller. Här finns mycket att göra för att öka återvinningen.

Kan du ge exempel på ett annat område som kan utvecklas?– Gruv- och metallindustrin är en mycket energiintensiv industri. Med minskad energianvändning når man en dubbel effekt. Dels minskar man utsläpp exempelvis av växthusgaser och dels minskar man sina egna kostnader. Detta är något man alltid eftersträvar.

Kan du nämna något om din egen forskning?– Mycket handlar om att hitta den optimala vägen för metall-framställning genom små förbättringar som tack vare stora de volymerna som hanteras får stor effekt. Att göra produktionen så sömlös som möjligt och om möjligt hitta spinoff-effekter. Till exempel som SSAB i Luleå och LKAB i Kiruna som båda omvandlar delar av spillvärmen till fjärrvärme.

Jonny Sjöberg VD,

ITASCA CONSULTANTS AB

Per Weihed PROFESSOR,

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET

Dr Lawrence Hooey SENIOR METALLURG,

SWEREA MEFOS

Experterna har ordet

Sverige ligger i framkant inom materialforskning, inte minst vad beträffar stål och stålets egenskaper. KTH-professorerna Levente Vitos och Börje Johansson säger att satsningarna på MaxIV och ESS i Lund blir en kraftfull injektion för svensk materialforskning. Till detta måste kopplas en mycket aktiv teoretisk forskning som kan tillvarata och tolka de experimentella data som formligen kommer att spruta ut ur de båda anläggningarna.

Levente berättar att KTH-gruppens forskning är djupt engagerad i järnets och stålets grundläggande strukturer på atom-nivå. Stål är inte alls ett ”färdigt” material. Det är mycket komplicerat och det återstår massor att göra för att optimera stål för olika tillämpningar.

– Vi är unika i att vår tillämp-ningsinriktade forskning är direkt uppkopplad mot grundforskning. Vi har haft en fantastisk utveckling under de senaste 30 åren där vi tack vare allt bättre datorer fått en enorm hjälp att verkligen spetsa

våra studier av metallmaterial. – Vi vill också forska vidare kring jordarts-

metallerna säger Börje. De har blivit allt vikti-gare och ingår idag i en lång rad av produkter som mobiltelefoner, elektronik, vindkraftverk med mera. Här har Kina blivit den helt domi-nerande producenten, men nu vill man behål-la dessa för eget bruk. Det skapar ett skriande behov av att utnyttja fyndigheter på andra ställen. Det är därför ytterst intressant att notera att man helt nyligen funnit en stor sådan fyndighet i Grännaområdet.

Börje, vad vill du lämna efter dig när du går i pension?Att våra studenter tar plats i den svenska industrin och där tillämpar de metoder och kunskaper de lärt hos oss. De blir då en brygga mellan akademin och industrin. Om företagen på så sätt

ännu bättre kan utnyttja forskningens framsteg leder det till nya exportprodukter och arbetstillfällen. Detta kräver en intim närhet mellan nyfikenhetsforskning, tillämpad forskning och teknikutveckling.

–Det är frukten av en mycket tidig och långsiktig satsning utgående från den atomnära elektronstrukturen hos material med sikte på bland annat vår basindustri där stålet har varit och är viktigt. Länder som USA och Kina ligger i startgroparna för att satsa stora resurser på samma typ av forskning men vi har ett klart försprång. Risken är dock att försprånget snabbt äts upp om fortsatta aktiva satsningar inte görs, förklarar Börje.

Vad krävs för att behålla försprånget och vad ska vi inrikta oss på?

–Materialutvecklingen går väldigt fort nu och även vår basindustri har ambitio-nen att behålla tätpositionen inom stål och stålkvalitéer. Här finns alltså ett område där forskningen ska vara med och bidra.

Det händer också mycket inom svensk materialforskning. Två exempel finns i Lund där forskningsanläggningarna Max-lab och kommande ESS bidrar och kommer att kraftfullt bidra till fortsatt stark grundforskning.

–Satsningarna i Lund visar också på vikten av ett livligt internationellt samarbete. Traditionellt har vi på avdelningen för Materialvetenskap ett ständigt ömsesidigt utbyte

med forskningscentra i världen. Negativt är de svårigheter det idag är att kunna bjuda in gästforskare. Tidigare kunde jag snabbt stipendiera en senior forskare för exem-pelvis två månader, köpa biljett och få hit forskaren direkt. Det var otroligt värdefullt för verksamheten.

Börje kommer även in på vikten av rätt förutsättningar för svenska forskare. Idag försvinner många lovande unga forskare

utomlands utan att vi skapar tillräcklig stimulans för att de ska komma tillbaka.

–Svenska forskare måste få internation-ella erfarenheter och kunskaper. Samtidigt måste vi lyfta de inhemska förut-sättningarna så det blir rejält lockande att komma tillbaka hem och ta de avgörande ste-gen som forskare. Dessutom

måste vi kunna ställa ännu högre krav på både forskare och doktorander. Det räcker inte att vara lagom om vi ska behålla vår ledande position. Vi måste vara bäst vilket kräver de rätta förutsättningarna och rätt inställning.

Går det att peka på något speciellt vik-tigt för Börje och hans forskarkollegors framgångar?

–Teamkänsla! Även om många av fors-karna är de bästa skulle vi inte lyckas om vi inte jobbar och trivs som team. Detta hjälpte oss till att erövra ett ytterst åtråvärt forskningsbidrag från europeiska forsk-ningsrådet ERC. I vår forskning prioriterar vi spännande materialfysikaliska problem kopplade till grundforskning. Goda relatio-ner internationellt är också mycket viktigt. Dessutom, lite tur med vissa forsknings-projekt skadar inte heller.

Börje Johansson, professor i teoretisk materialvetenskap vid KTH. [email protected]

Institutionen för materialvetenskap KTH | Brinellvägen 23 | 100 44 Stockholm | Tel: 08-790 83 91 | Fax: 08-20 76 81 | www.mse.kth.se

KTH Materialvetenskap – världsledande inom materialforskningSverige ligger i framkant inom mate-rialforskning rörande legeringar, spe-ciellt om stål och stålets egenskaper. Professor Börje Johansson och hans forskarkollegor på Kungliga Tekniska Högskolan har genom egen forskning och nära samarbeten internationellt nått en position som är unik.

a n n o n s

–Det är frukten av en mycket tidig och långsiktig satsning utgående från den atomnära elektronstrukturen hos material med sikte på bland annat vår basindustri där stålet har varit och är viktigt. Länder som USA och Kina ligger i startgroparna för att satsa stora resurser på samma typ av forskning men vi har ett klart försprång. Risken är dock att försprånget snabbt äts upp om fortsatta aktiva satsningar inte görs, förklarar Börje.

Vad krävs för att behålla försprånget och vad ska vi inrikta oss på?

–Materialutvecklingen går väldigt fort nu och även vår basindustri har ambitio-nen att behålla tätpositionen inom stål och stålkvalitéer. Här finns alltså ett område där forskningen ska vara med och bidra.

Det händer också mycket inom svensk materialforskning. Två exempel finns i Lund där forskningsanläggningarna Max-lab och kommande ESS bidrar och kommer att kraftfullt bidra till fortsatt stark grundforskning.

–Satsningarna i Lund visar också på vikten av ett livligt internationellt samarbete. Traditionellt har vi på avdelningen för Materialvetenskap ett ständigt ömsesidigt utbyte

med forskningscentra i världen. Negativt är de svårigheter det idag är att kunna bjuda in gästforskare. Tidigare kunde jag snabbt stipendiera en senior forskare för exem-pelvis två månader, köpa biljett och få hit forskaren direkt. Det var otroligt värdefullt för verksamheten.

Börje kommer även in på vikten av rätt förutsättningar för svenska forskare. Idag försvinner många lovande unga forskare

utomlands utan att vi skapar tillräcklig stimulans för att de ska komma tillbaka.

–Svenska forskare måste få internation-ella erfarenheter och kunskaper. Samtidigt måste vi lyfta de inhemska förut-sättningarna så det blir rejält lockande att komma tillbaka hem och ta de avgörande ste-gen som forskare. Dessutom

måste vi kunna ställa ännu högre krav på både forskare och doktorander. Det räcker inte att vara lagom om vi ska behålla vår ledande position. Vi måste vara bäst vilket kräver de rätta förutsättningarna och rätt inställning.

Går det att peka på något speciellt vik-tigt för Börje och hans forskarkollegors framgångar?

–Teamkänsla! Även om många av fors-karna är de bästa skulle vi inte lyckas om vi inte jobbar och trivs som team. Detta hjälpte oss till att erövra ett ytterst åtråvärt forskningsbidrag från europeiska forsk-ningsrådet ERC. I vår forskning prioriterar vi spännande materialfysikaliska problem kopplade till grundforskning. Goda relatio-ner internationellt är också mycket viktigt. Dessutom, lite tur med vissa forsknings-projekt skadar inte heller.

Börje Johansson, professor i teoretisk materialvetenskap vid KTH. [email protected]


KTH Materialvetenskap – världsledande inom materialforskningSverige ligger i framkant inom mate-rialforskning rörande legeringar, spe-ciellt om stål och stålets egenskaper. Professor Börje Johansson och hans forskarkollegor på Kungliga Tekniska Högskolan har genom egen forskning och nära samarbeten internationellt nått en position som är unik.

a n n o n s

MaxIV och ESS – stark injektion för svensk materialforskning

Levente Vitos och Börje Johansson, Materialvetenskap, KTH.


Levente Vitos Börje Johansson

ANNONS

Marknadsledande gruvmaskiner med fokus på Säkerhet, Ergonomi och Produktivitet

Värdefulla mineraler för både portföljen och miljönDet svenska aktiebolaget Delta Minerals affärsidé ger inte bara en vinstpotential utan räddar även liv och förbättrar miljön i Filippinernas floddeltan. Tanken är att utvinna mineraler i landets floder och i september invigdes deras första verk i Cagayanprovinsen.

Erosion av sand orsakar varje år stora miljöproblem i Filippinerna. Den ansamlade sanden i floderna leder till översvämningar, i synnerhet under monsunperio-den, vilket resulterar i dödsfall och svåra materiella skador. Delta Minerals affärsidé är att skapa lönsam-het och samtidigt förebygga dessa problem.

– Vi forslar bort sanden ur floderna och utvinner järnmalm, så kallad magnetit. Mineralerna säljs till smältverk och stålproduktion, och vi tar även till vara på den separerade sanden. Sanden säljer vi som utfyllnads- och byggnadsmaterial. I exempelvis Sydostasien är det vanligt att länder fyller ut stora områden med fyllnadsmaterial för att få mer landyta, säger Thomas Lundgren, VD för Delta Minerals.

Han konstaterar att miljöaspekten innebär att såväl lokalbefolkning som myndigheter är positiva till pro-jektet. Verksamheten har inte bara potential att rädda liv utan stärker även landets infrastruktur genom en upprensning av de betydelsefulla vattenvägarna.

– Miljöaspekten är av stor betydelse för bolaget och minskar risken för framtida problem från sam-hälle och beslutsfattare. Målsättningen är att arbeta med ett miljötänkande och ett stort socialt ansvar. Vi vill anställa lokalbefolkningen för produktionen och skapa trygga och säkra arbetsplatser i regionen, säger Thomas Lundgren.

Stor vinstpotentialMen vinsterna är inte enbart miljömässiga och sociala. I Delta Minerals preliminära beräkningar framkom-mer att full produktion i området, med ett upptag av 1,5 miljoner ton sand per år, skulle ge ett positivt kassaflöde om cirka 40 miljoner kronor. Ökas produk-tionen till sex miljoner ton sand per år, genererar det ett positivt kassaflöde om 170 miljoner kronor.

– Siffrorna är baserade på ett antagande om att magnetitinnehållet i sanden uppgår till sex procent samt att tio procent av materialet kan användas till byggnads-material. Men det finns också potential att utvinna ännu större värden ur sanden. Det är exempelvis möjligt att hitta ädelmetaller i området, säger Thomas Lundgren. Drift inom kortDelta Minerals tecknade nyligen ett avtal med det koreanska företaget Nova International om ett över-tagande av deras processanläggning vid Cagayanflo-den. Därigenom får företaget en pilotanläggning som möjliggör drift inom några månader.

Verket, som invigdes 12:e september, är ombyggt för att passa Delta-processen och man har nu påbör-jat intrimningsprocessen.

– Cagayanfloden är Filippinernas största flod och mycket mineralrik vilket ger den en stor affärsmäs-sig potential. Vi har även fått tillstånd att undersöka floderna Santa Ana, Abolog, Pamplona, Claveria samt övriga tillflöden i provinsen, och räknar med att komma i produktion under 2015. Mycket talar för projektet som inte bara har en stor affärsmässig po-tential utan även bidrar till att lösa ett omfattande och allvarligt miljöproblem, avslutar Thomas Lundgren.

ANNONS

Invigning av Delta Minerals verk 20 september 2014, Cagayan, Filippinerna. VD, Thomas Lundgren.

Delta Minerals [email protected] VD Thomas Lundgren

Tel: 070-397 25 24


22 Framtid Automatisering FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

I Sverige fi nns de mest avancerade ex-emplen på modern och miljöanpas-sad teknik med automatisering och processtyrning och de maskinerna behöver kunna arbeta integrerat. Framtidens gruvmaskiner måste anpassas till trenden i gruvbranschen med att gräva fl er djupare gruvor under jord och med större produk-tion i drift en, då mineralhalterna är lägre i malmen.

– Det viktigaste med framtidens gruvmaskiner kommer alltid vara att de ska leverera produktivitet till våra kunder, säger Elias Engman som är marknadschef på Sandvik Mining.

– Arbetsmiljön i gruvorna har under de senaste åren utvecklats väldigt positivt och så även arbets-

miljön i och runt våra gruvmaskiner. Dock kommer kundernas krav på god ergonomi och säkerhet hos gruvmaskinerna att öka för varje år, fortsätter han.

Engman ser också tydliga trender och kundbehov som pekar mot en ökad grad av automatisering samt fj ärrstyrning av gruvmaskiner, både som ett sätt att öka produktiviteten men också öka säkerheten. Slutligen så berättar han att det kommer också att fi nnas ett stort intresse för att se sig om eft er nya, och alternativa, energikällor för framdrift av gruvmaskiner.

Gruvmaskinerna går mot att få allt mer processorkraft inbyggd och att använda mer kraft full och tillförlitlig trådlös kommunikation. Känsliga 3D-sensorer monteras på fordonen så att operatörerna undviker kollisioner under jord.

Kontrollrummet för gruvan blir viktigare, då information från hela produktionskedjan sänds tillbaka dit. Därifrån samordnas transportfordon, krossar, transportband, gruvspel, ven-tilation, el, pumpar och sensorer.

Sensorer samlar in data om sin omgivning och ger information. Gruvarbetare med videokameror kan ge kontrollrummet mer fullstän-dig information.

Operatörerna måste förstå allt mer av hela kedjan, från brytning till färdig produkt och avfallshantering. Det blir viktigt ur eff ektivitets- och miljösynpunkt att sköta så mycket som möjligt av mineralhanteringen under jord.

Forskning görs på att använda virtuell verklighet för att ge kontrollrums-personalen en närvarokänsla och helhetsperspektiv av hela produk-tionskedjan. Då kan kontrollrummet visualisera hur varje steg bidrar till värdet och kan förbättras. Det är viktigt att förebygga underhåll av gruvmaskinerna, då det kostar både pengar och dyr produktionstid.

Automatiseringen och centralise-ringen av produktionsledningen till kontrollrummet pekar mot att färre människor kommer att vistas i gru-vorna. I slutändan styrs maskinerna av en operatör i kontrollhytten eller på distans av kontrollrummet.

Kan gruvmaskinerna ta över helt? Helautomatiska borrmaskiner, förarlösa truckar och gruvtåg används redan. Framstegen inom utvecklingen av intelligent mjukvara, gps-system, trådlös kommunikation och sensor-teknik har gett nya användningsområ-den för robotar i gruvdrift en. I dag är robotarna dyra i drift och underhåll, men miljö- och säkerhetsskäl kommer att driva utvecklingen framåt.

Fler smarta maskiner ställer nya krav på produktionen. Man mäter mer genom sensorerna, men får fram mindre användbar information.

– Där man tidigare mätte 5-10 variabler, mäts nu 100-200 variabler säger Erik Vanhatalo, universitetslektor i kvalitetsteknik vid Luleå Tekniska universitet. Oft a används samma statistiska metoder som tidigare. Vanhatolo arbetar i ett forskningsprojekt för att ta fram nya metoder för stora datamängder som mäts med hög frekvens. I gruvnäringen kan metoderna användas för att bevaka processer i anrikningsverk och pelletsverk.

FOTO

: SA

ND

VIK

Framtidens gruvmaskiner har krav på sig att bli smar-tare, mer eff ektiva och mer självständiga. Kommer det i framtiden att fi nnas männ-iskor i gruvan under jord?TEXT WALDEMAR INGDAHL

Gruvmaskinerna allt smartareFO

TO: U

LF L

IND

BÄ

CK

MTC – Miljötekniskt Center ABUtveckling av miljöteknikMTC utvecklar ny teknik inom avfallshantering, förorenad mark och vatt enrening. Vi levererar innovati va lösningar med tydlig miljönytt a – Vid vår anläggning för storskaliga testbäddar kan vi demonstrerar ny teknik för avfall, gruv- och mineralindustrin, pappers- och massaindustrin, förorenad jord, slam och vatt en.

Innovati oner i världsklassMTC har sin grund in den miljöforskning som bedrivs vid Umeå Universitet. Samverkan sker via fyra fokusområden:• Miljöteknik: Nya smarta lösningar• Avfall: Resurs och energi• Vatt en: Skydda och rena• Mark: Återställa och bevara

MTC är ett dott erbolag ti ll Envix Nord AB som är ett svenskt familje-ägt, konsult- och forskningsföretag med säte i Umeå och kontor i Göteborg och Stockholm. Envix utgör en unik blandning mellan forskare, prakti skt erfarna konsulter och entreprenörer.

MTC är en unik satsning för att implementera forskning och ny teknik i samverkan mellan akademi och industri

MTC – Miljötekniskt Center AB, Kylgrän 4A, 906 20 Umeå, www.mtcenter.se

Elias Engman Erik Vanhatalo

Säkerhet högt på agendan inom gruvindustrinOlycksfallsutvecklingen i den svenska gruvindustrin har under de senaste årtiondena varit mycket god. Arbetsmiljö- och säkerhetsar-bete står högt på dagordningen och förutom att erbjuda en fysiskt säker och bra arbetsmiljö så arbetas det aktivt med att förbättra männis-kors attityder och beteenden kring säkerhet. Att skapa en kultur där alla genom sitt beteende värnar om såväl sin egen och andras säkerhet.

– Även om gruvorna i dag är betydligt säkrare än för tio till 15 år sedan så vill parterna på området att man jobbar vidare med säkerhetskulturen. De har därför initierat projektet ”Samverkan kring säkerhetskultur i gruvbran-schen” hos oss som resulterat i en kortfattad skrift som kommer lanseras under senvåren 2015 och gå att ladda ned från vår hemsida, säger Lisa Rönnbäck, projektledare på Prevent, en ideell organisation som inspirerar och stödjer arbets-platsernas arbetsmiljöarbete.

En av utbildningarna Prevent arbetar med är brandsäkerhet.

– Varje timme utbryter en brand på en arbetsplats i Sverige och det kan ta tid tills räddnings-tjänsten är på plats. Det är därför viktigt att man kan agera snabbt, eff ektivt och säkert. Tillsammans med Industriarbetarna och IF Me-tall har vi tagit fram en kostnadsfri webbutbildning om brandsäkerhet som ger grundläggande kunskaper, höjer medvetenheten och informe-rar hur bränder förebyggs.

Ord kan inte beskrivakänslan av att äga guld

Tavex tror på en portfölj som innehåller ett komplement av investeringsguld – en äkta hårdvaluta,

med ett bestånde värde som inte kan förgås eller tas ifrån dig

“Ni måste göra ett val - Lita på guldets naturliga stabilitet eller

regeringsmedlemmarnas ärlighet och intelligens. Och med full respekt för dessa herrar

rekommenderar jag er att rösta på guldet så länge det kapitalistiska systemet består.”

George Bernard Shaw, 1928

Smålandsgatan 9 • Solna Centrum • Liljeholmstorget • Farsta Centrum • Täby CentrumTel: 08-678 20 30 • www.tavex.se

Valuta • Guld • SilverTavex


24 Fokus Hållbarhet FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

De svenska kraven för att beviljas tillstånd att bedriva gruvverksamhet är striktare än i många andra länder, vilket är resurskrävande för gruvfö-retagen. Det ger goda förutsättningar för att etablera miljömässig hållbar gruvverksamhet.

– Miljöaspekterna fi nns med i hela processen, från prospektering och provbrytning till bearbet-ningskoncession och miljötillstånd. Miljökraven accentueras slutligen i samband med miljöbalksprövning-arna. Gruvbranschens miljökrav har defi nitivt skärpts de senaste tio åren, säger Anders Lundkvist, miljöansva-rig på gruvsektorns branschorganisa-tion Svemin.

Svemin har valt att formulera ett antal

rekommendationer och föreskrift er som ett komplement till de lagstyrda miljökraven. Föreskrift erna reglerar bland annat hur medlemsföretagen ska agera i frågeställningar som dammsäkerhet och prospektering. Gruvverksamhet påverkar miljön och omgivningen på många sätt. Det är därför viktigt att gruvbolag arbetar aktivt för att samverka och identifi era

lösningar som gynnar såväl gruvbo-laget som andra näringsgrenar, verk-samheter och medborgare, inte minst i samband med tillståndsprocesser.

– Gruvsektorns miljöarbete har delvis skift at fokus på senare år. Tidigare fokuserades arbetet i hög utsträckning på tekniska frågor, exempelvis hur man bygger dammar som förhindrar vittringsprodukter

från gruvavfall från att läcka ut i naturen. Nu väljer många gruvföre-tag att istället ta ett samlat grepp om verksamhetens samlade hållbarhets-arbete, säger Anders Lundkvist.

Relationer till andra näringsgre-nar och verksamheter på orten är numera en integrerad del av fl era företags hållbarhetsarbete. Svemin studerar hur andra branschorgani-sationer för gruvsektorn, exempelvis Mining Association Canada, har introducerat hållbarhetskrav för sina medlemsföretag. Anders Lundkvist menar att såväl gruvbolagen som dess intressenter har mycket att vinna på att introducera ett samlat hållbarhetsbegrepp som förenar miljömässig, social och ekonomiskt hållbar utveckling.

– Det kan bland annat hjälpa branschen att kommunicera sitt hållbarhetsarbete på ett tydligare sätt. Branschen har historiskt sett diskuterat frågor som berör teknik, arbetsmiljö-arbete och sociala frågor i olika forum. Nu vill vi samla dessa frågor under ett paraply, säger Anders Lundkvist.

Anders Lundkvist menar att det håll-barhetsarbete som sker på företagens eget initiativ oft a hamnar i skym-undan när gruvsektorns miljöpå-verkan hamnar på agendan. Det

fi nns gott om positiva exempel på gruvföretag som arbetar konsekvent och strukturerat med hållbarhets-frågor genom exempelvis ekologisk kompensation, som går ut på att företagen kompenserar den inverkan man har på naturen genom att skjuta till medel till andra delar av naturen. Svenska gruvföretag är bra på att beskriva den process man står inför i samband med att en ny gruva ska öppnas, men har en bit kvar i arbetet med att kommunicera sitt samlade hållbarhetsarbete till omvärlden.

– Som en del av tillståndsproces-sen ingår att samråda med berörda parter, såsom allmänhet och markä-gare. Det är viktigt att man redan på ett tidigt stadium klargör den process gruvföretaget står inför. När samtliga berörda parter förstår hur den påver-kar dem ökar förutsättningarna för ett bättre och enklare arbete, säger Anders Lundkvist.

Miljömässigt hållbar gruvverksamhetGruvindustrins miljöpåver-kan har minskat drastiskt de senaste decennierna. Även om gruvverksamhet ofrån-komligen medför ingrepp i landskapsbilden har många svenska gruvföretag kommit långt i sitt arbete med att värna om miljö, samverkan och sociala aspekter.TEXT ANNIKA WIHLBORG

Svemins miljöarbete fokuserar på att bistå medlemsföretagen i deras miljöarbete, bevaka bran-schens intressen när nya lagar utformas samt att kommunicera gruvbranschens miljöarbete till allmänheten.

Smart Fakta

Nu väljer många gruvföre tag att ta ett samlat grepp om verk-samhetens samlade håll-barhetsarbete.Anders Lundkvist.

Prospektering tyder på att Fäbodtjärn innehåller goda guldhalter. I samverkan med Luleå Tekniska Universitet har Botnia Exploration testat en gravimetrisk anriknings-metod med lyckat resultat. Den småskaliga gravimetriska anrikningsmetoden genererar ett minimalt ekologiskt fotavtryck ger samtidigt potential att ge god avkastning till fö-retagets aktieägare. Guldfyndigheten Fäbodtjärn är en av de mest intressanta fyndighe-terna som påvisats i Sverige på många år. Den geologiska miljön i Vindelgransele tyder även på en unik prospekteringspotential av fyndigheter lämpade för småskalig brytning.

Småskalig underjordsbrytning–Vi bedömer att Fäbodtjärnfyndigheten har rätt förutsättningar för lönsamhet med intäkter från guldförsäljning i kombination med en anrikningsmetod som sker småska-ligt och under jord och därmed genererar låga investerings- och rörelsekostnader. Det medför i sin tur att vi planerar att inte genomföra några nyemissioner för att initiera brytningen i Fäbodtjärn. Parallellt fortsätter vi med övrig prospekteringsverksamhet i området, säger Botnia Explorations vd Bengt Ljung.

Fäbodtjärn har en antagen mineraltillgång som bedöms innehålla 210 kton med en genomsnittlig halt av 7.1 g/t Au. Mineraltillgångsberäkningen har utförts av Geovistas � omas Lindholm, av SveMin registrerad kvali� cerad person (QP). Anrikningen pla-neras att genomföras under sommarmånaderna med en kapacitet av cirka 20 ton/timme och gruvans livslängd beräknas till drygt 7 år. Genom att ett lokalt anrikningsverk planeras i Vindelgransele öppnas möjligheterna att även bryta fyndigheten i grannom-rådet Vargbäcken.

Provbrytning inleds sommaren 2015–För närvarande arbetar vi med att få alla nödvändiga tillstånd på plats och räknar med att starta provbrytningen sommaren 2015. Vi har även skrivit samarbetsavtal med den närliggande samebyn. Cirka 25 000 ton kommer då att sprängas i form av en rörgrav på den guldförande kvartsgångens övre del. Eftersom vår prospekteringsverksamhet tyder på guldfyndigheter även i det närliggande området ser vi långsiktigt på vår verksamhet i Vindelgranseleområdet, säger Bengt Ljung.

Botnia förbereder uppstarten av en småskalig guldgruvaBotnia Exploration har, efter fl era års framgångsrik prospekte-ringsverksamhet, valt att gå vidare med förstudierna för Fäbod-tjärns guldfyndighet med målsättningen att i egen regi utveckla och bryta Fäbodtjärn. Botnia Exploration gör sig nu redo att ut-vecklas från ett renodlat prospekteringsbolag till ett småskaligt gruvbolag som fokuserar på brytmetoder med god lönsamhet.

Bengt Ljungwww.botniaexploration.com

ANNONS

Miljömässigt hållbar gruvverksamhet

Maragruvan ligger i norra Tanzania i Mararegionen sydöst om Viktoriasjön. Gruvan ligger i en väl känd och starkt mineraliserad zon med flera stora gruvor i drift. North Mara gruvan har kända mineraltillgångar på 4 miljoner oz. guld och en årlig produktion på cirka 250 000 oz. Gruvan ligger 4 km nordväst om Maragruvan som

Kilimanjaro Gold förvärvat.– Vi bedömer att det finns goda förutsättningar att etablera en mineraltill-

gång på 1 miljon oz. vid Maragruvan, vilket gör det till ett attraktivt projekt att på sikt ta över även för lite större aktörer, säger Peter Hjorth, VD på Kili-manjaro Gold. Företaget kommer att undersöka gruvlicensområdet genom bl a borrprogram på djupet.

Enligt tidigare undersökningar finns ca 190 000 oz. guld under jord. För att ytterligare öka mineraltillgången finns planer på att förvärva geogra-fisk närliggande licensrättigheter. I tillägg finns ca 10 500 oz. ovan jord i

restupplag efter tidigare gruvbrytning. Bolaget har genomfört testproduktion av guld genom lakning av restupplag under våren 2014. Totalt har ca 10 kg doréguld producerats under våren.

– Testproduktion av guld i restupplag under våren visade att vi nådde volymmålen men tyvärr var utbytet av guld för lågt för tillfredställande lönsamhet, säger Peter Hjorth.

Och han fortsätter:– För att nå god lönsamhet bedömer vi att vi behöver införa en annan

process med icke statisk lakning. Därför har vi ingått avsiktsförklaring med bolaget Ferranti som genom eget mobil anrikningsverk kan producera guld för vår räkning med väsentligt bättre utbyten.

Kassaflödet från produktion av guld ur restupplag kan delfinansiera prospektering av mineralltillgångar under jord, vilket är Bolagets egentliga huvudmål med verksamheten.

- Det är där vi bedömer att den stora potentialen finns. Kilimanjaro Gold ser positivt på möjligheterna i Afrika och framförallt Tanzania. Landet är rikt på mineraltillgångar – framförallt guld - och det finns en väl fungerande lagstiftning som skapar goda förutsättningar att verka i landet som utländsk investerare.

– Vi siktar på att utveckla fler projekt vid sidan av Maragruvan som är ett utmärkt första projekt, säger Peter Hjorth. Vi bygger en långsiktig närvaro i landet och ser stora möjligheter att bygga en stark position i segmentet mel-lanstora mineralfyndigheter.

Kilimanjaro Gold är ett prospekterings- och gruvutvecklingsbolag med fokus på guldprojekt i Tanzania. Bolagets målsättning är att förvärva och utveckla fyndigheter där potential finns att bevisa mineraltillgånger på upp till 1 miljon oz. guld. Koncernen består av det svenska moderbolaget Kilimanjaro Gold Holding AB (publ), det svenska dotterbolaget Kilimanjaro Gold AB och de tanzaniska dotterbolagen Mara Mine Development Ltd och Uhuru Resour-ces Ltd. Kilimanjaro Golds aktie är listad på NGM Nordic MTF och handlas under symbolen KILIMTF.

Prospekterings- och gruvutvecklingsbolaget Kilimanjaro Gold genomför nyemission och planerar införande av ny process för att produktion av guld ur restupplag vid Maragruvan i Tanzania. På sikt är målet att genom prospektering utöka mineraltillgången under jord från 190 000 oz. till 1 miljon oz.

Kilimanjaro Gold genomför nyemission och inför ny process för produktion av guld i restupplag vid Maragruvan

FAKTA

Kilimanjaro Gold | Brahegatan 29 | 114 37 STOCKHOLM | www.kilimanjarogold.com

Kilimanjaro Gold

ANNONS

Maragruvan ligger i en välkänd mineraliserad zon i norra Tanzania. Kilimanjaro Gold har under våren genomfört testproduktion av guld som ligger kvar i restupplag på marken efter tidigare brytning. Nu planerar bolaget ingångsatt produktion med ny mer effektiv process. Längre fram planeras igångsättning av underjordsgruva.


26 Krönika Lena Söderberg FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

– Vi är involverade i Forsknings- och

utvecklingsprojekt rörande undermarks-

byggande, både när det gäller infrastruk-

turprojekt och på gruvsidan, säger Per

Tengborg, forskningsdirektör på BeFo.

Han förklarar kärnan i verksamheten:

– BeFo identifierar branschens behov

av forskning och utveckling genom

tre utlysningar årligen. Intressanta

projekt med hänsyn till den praktiska

nyttan samt fördjupning inom utvalda

områden, får finansiering. BeFo följer

forskningen under projektens gång och

medverkar till att resultatet kommer

industrin till del. Ett av BeFos viktiga

mål är att stärka kompetensen inom

bergbranschen i Sverige.

De forskningsprojekt som BeFo är

med och finansierar inom sitt FoI-pro-

gram omfattar ett brett spann. Från till-

lämpad bergforskning till mer teoretiska

projekt med till exempel avancerade

beräkningsmodeller.

– Även projektens längd varierar

mycket; från sex månader till finansie-

ring av doktorander under fyra till fem år.

Gemensamt är fokus på nyttan av forsk-

ningen och hur den kan komma våra

huvudmän och bergbranschen till del.

Bo-Göran Johansson, VD Atlas Copco

CMT Sweden AB:

– Forskningen BeFo bedriver har en

viktig roll i den tekniska utvecklingen

inom bergbranschen. BeFos organisa-

tion med 40 huvudmän från branschen

skapar unika möjligheter till samar-

bete. Från samfinansiering och stöd

till svensk forskning till skapandet av

mötesplatser och att vara en naturlig

länk mellan bergbranschens olika ak-

törer. Stiftelsen strävar efter att utvidga

samarbetet inom bergbranschen och

genom detta öka utväxlingseffekten för

alla involverade parter.

BeFo tar utveckling och forskning inom bergteknik från teori till praktisk användningStiftelsen Bergteknisk Forskning

(BeFo) är en forskningsstiftelse med

40 huvudmän från bergbranschen.

ANNONS

Stiftelsen Bergteknisk Forskning (BeFo) är en projektledningsorganisation vars forskning har bred förankring hos beställare, entrepre-nörer, konsulter, forskare och i samhället. Resultaten skall spridas till bredast möjliga praktisk nytta och tillämpning. Ett mål är att utveckla bergbyggandet och bygga fler och bättre berganläggningar.

Vi vänder oss till forskare och andra som ut-vecklar byggande i berg och gruvindustrin för att med gemensamma krafter ta oss an kom-mande utmaningar. Skicka intressanta projekt-förslag till BeFo senast den 30 december 2014.

Storgatan 19, Näringslivets HusBox 5501, 114 85 STOCKHOLM www.befoonline.org

Foto

: Mik

ael U

llén

Metaller är inte förnybara resurser, men inte heller ändliga som till exempel olja. I stället kan de flesta metaller återanvändas och åter-vinnas. Mineralutvinning påverkar dock ofta den närliggande naturen och behöver därför göras ansvarsfullt.

För att möta den allt mer ökande levnadsstan-darden i världen krävs en genomtänkt och hållbar försörjning av metaller och mineral. Utgångspunkten bör vara att bara använda metaller där inte förnybara material kan fylla samma funktion, och att effektivisera nyttjandet så att så lite metaller som möjligt krävs. Här kan Sverige genom innovation gå före och utveckla produkter och processer som ligger i framkant.

Vi behöver fortsätta på den inslagna vägen att återanvända och återvinna metaller. Rönnskärsverken i Skellefteå är som exempel världsbäst på återvinning av elektronikskrot, och järn och koppar återvinns redan i stor skala, men det behöver öka betydligt för andra metaller. Speciellt för de som brukar benämnas ”sällsynta jordartsmetaller”. De finns bland annat i mobiltelefoner och läsplat-tor, där de används för att öka verkningsgra-

den, för att möjliggöra billigare, mindre och energieffektivare miljöteknik.

En återvinningsresurs som utreds av bland andra Sveriges geologiska undersökning är gammalt gruvavfall, som kan innehålla stora mängder efterfrågad mineral som kan vara lönsamma att utvinna. Forskningen pekar också på att det finns ”stadsmalm” att utvinna i gammal utrangerad infrastruktur. Men för många material kan vi inte ens i Sverige, med avancerad miljöteknik och bra infrastruktur, uppnå en återvinningstakt som är i närhe-ten av efterfrågan. Det här beror dels på att marknaden snabbt har blivit så mycket större än för bara några tiotals år sedan, dels på att dagens elektronik till stor del bygger på nya material.

En ökad återvinning kan på sikt dämpa behovet av nyproduktion, men alltså inte ensamt täcka den ökande efterfrågan. Frågan som kvarstår är då inte om vi ska ha en gruvindustri, utan snarare hur denna produktion kan bedrivas så hållbart och ansvarsfullt som möjligt och var på jordklotet denna ska äga rum.

Sverige har en av världens modernaste och mest krävande miljö- och arbetsmiljölagstift-ningar, vi har kapital och kunnande att satsa på användning av modern teknik och vi har betydande mineraltillgångar med många av de metaller som används i vardagen. Efter-som vi också är stora förbrukare av dessa och andra metaller är det rimligt att vi så långt det är möjligt bidrar till världens metallförsörj-ning på alla de fyra sätt som angetts ovan – innovation för byte till förnybara material, ökad effektivitet i användningen, återvinning, samt nyproduktion i form av gruvdrift. För att nå det målet ser vi därför fram mot en ökad dialog om ansvarsfull metallförsörjning i Sverige och världen.

Det ökade välståndet i världen är glädjande. Bland det första en fattig familj köper är ett kylskåp, vilket kraftigt påverkar hälsoläget åt rätt håll. Miljontals andra står inför att köpa sin första mobiltele-fon eller egna transportmedel. En gemensam nämnare för utveck-lingen är tillgången till metaller. TEXT LENA SÖDERBERG, GENERALDIREKTÖR PÅ

SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING (SGU)

Hållbarhet kräver såväl återvinning som nyproduktion

En återvinningsresurs som utreds av bland andra Sveriges geologiska undersökning är gammalt gruvavfall.

Tidigare krönikor på mobilen! FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

FOTO LARS CLASON

Ludvika gruvor vädrar morgonluft

Nordic Iron Ore AB är nästa järnmalms- producent i Europa. Nystarten av Ludvika gruvor i Blötberget i södra Dalarna bara väntar på förverkligande. Även Stora investeringar väntar, liksom efterfrågan på kompetens personal.

– Vi har väldiga fördelar, vi har hela lo-gistiken på plats från början och vi har en högkvalitativ malmprodukt, vilket är avgö-rande för framgången. Vi har även nyligen av utomstående analytiker bedömts vara ett av världens bästa fristående och pågående järnmalmsprojekt, säger Christer Lindqvist, vd i Nordic Iron Ore AB.

Avsikten är att återuppta och utveckla produktionen av järnmalm i Blötberget och Håksberg, som tillsammans med det mellan-liggande Väsmanfältet bildar Ludvika gruvor. Gruvorna var i sina delar i aktiv drift från mitten av 1800-talet till slutet av sjuttiotalet då den lades ned med anledning av mins-kad efterfrågan av järnmalm.

– Det här är ett utvecklingsprojekt med relativt sett låg risk, säger Christer Lindqvist. Förutsättningarna är mycket goda. Just nu färdigställs den slutliga projektstudien som styrelsen ska ta ställning till. Därefter ska projektet finansieras, cirka 2,3 miljarder kro-nor ska hämtas in i form av en blandning av ytterligare aktiekapital och lånefinansiering.

Christer Lindqvist beskriver den redan befint-liga logistiken som projektets största fördel, tillsammans med möjligheten att förädla järnmalmen till en produkt med den högsta kvaliteten som finns på marknaden. Gruvan ligger i närhet till järnväg som leder till en väl dimensionerad bulkhamn i Oxelösund, vilken medger anlöp av fartyg i 100.000 tons-klassen.

– Vi når hela världen med vår produkt utan omlastning. För en så lågvärdig produkt som järnmalm krävs att man har kostnadseffektiva transportlösningar. Vi räknar med i första hand Europa som marknad, men också

Mellanöstern och Asien, där man är be-redd att betala för högkvalitativa produkter. Trenden går mot köp av allt högre kvaliteter, bland annat av hållbarhets- och miljöskäl. Ju högre järnhalt i malmen desto effektivare blir kundens produktion.

Efterfrågar högutbildad kompetens– Vi kommer ha en högteknologisk produk-tionsapparat med stort fokus på hållbarhet och miljö. Vi kommer att behöva välutbilda-de operatörer som får ansvar för dyrbara maskiner och system. Det kommer att behö-vas miljöingenjörer och geologer. Inte bara i brytningsrummet utan också runt omkring gruvan kommer det att vara stort behov av kunnig, utbildad personal, säger Christer Lindqvist. I en första fas räknar han med att projektet direkt och indirekt sysselsätta 240 personer, snart öka till 400, och inom en femårsperiod upp till ca 1000 personer.

www.nordicironore.se

ANNONS

Kopparberg Mineral rustade inför framtiden

Kopparberg Mineral är väl rustat inför framtiden med tillgångar som kan omsättas i värdehöjande insatser.

Kopparberg Mineral har i dag tre huvudprojekt. Den helägda verksamheten i Bergslagen och de två intressebolagen Norrliden Mining och Nordic Iron Ore.

– Efter fjolårets kapitalanskaffning har vi goda möjligheter vidareutveckla våra projekt, också med förhoppningen att pendeln för gruvindustrin åter svänger tillbaka åt ett mer positivt håll. Inom bolaget är vi fast beslutna att vända motgångar till med- gångar, säger Kopparberg Minerals vd Per Storm.

Den helägda verksamheten i Bergslagen:• Dialog med alla aktörer om förnyad bedömning

avseende koncessionsansökan för Håkansboda.

• Arbete med utveckling av Tvistboförekomsten där bolaget har en bearbetningskoncession. En inledande kaxborrningskampanj pekar på goda möjligheter att utöka och uppgradera denna förekomst.

Intressebolaget Norrliden Mining:• Ny, innovativ undersökningsteknik, OPTV, för

att säkerställa strukturell geologisk information har applicerats.

• Ny information kombineras med den information som tillfördes bolaget i samband med bildandet.

• Omtolkningar och nya analyser pågår. Bolaget befinner sig i dag i en helt annan sits vad gäller

kunskap om de olika projekten än vid samma tidpunkt förra året.

Intressebolaget Nordic Iron Ore: • Miljötillstånd beslutat i huvudsak i bolagets favör,

verkställighetsförordnande klart.• Uppdaterad mineraltillgångsbedömning: kända

tillgångar 11 Mton @ 35 % järn, indikerade 60 Mton @ 40 % järn, antagna 119 Mton @ 37 % järn.

• Inlandsinnovation har gett finansiellt stöd, slutlig genomförbarhetsstudie pågår.

• Tidsplanen har påverkats, främst på grund av branschens finansieringssvårigheter, men potentialen i projektet har ökat.

Kopparberg Mineral fokuserar norrut

I och med annonseringen av Copperstone explo-ration target har Kopparberg Mineras verksam-het naturligt kommit att fokuseras norrut.

Kopparberg Mineral har idag tre huvudprojekt men kommer under den närmaste framtiden att koncen-trera verksamheten till det hälftenägda men av Kopp-arberg Mineral drivna Copperstoneprojektet. Övriga projekt i Bolaget är den helägda verksamheten i Bergslagen och intressebolaget Nordic Iron Ore.

”Att kunna presentera Copperstone-projektet var en mycket stor sak för Kopparberg Mineral. Vi har länge känt att området var mycket intressant men att vi skulle kunna presentera ett så pass stort projekt trodde vi nog inte. Vi uppfattar detta som en unik möjlighet – ett av de mest intressant prospekteringsresultaten i Sverige under senare år. Ett projekt med utomordentlig potential”, säger Kopparberg Minerals VD Per Storm.

Intressebolaget Norrliden Mining:• Copperstone exploration target, omfattar 60 - 100

Mton vid 1,0 – 1,2% kopparekvivalenter,Cueq 1

• Arbetet har pågått i två år – mer än 40 års pro-spekteringsarbete har sammanfattats och (om)tolkats baserat på omfattande geologisk och geofysisk information

• Presentationen av Copperstone exporation tar-get innbär en ny geologisk tolkning som öppnar upp för en ny geologisk (del)provins i norra delen av Skelleftefältet

• Förekomsten består av en disseminerad och massiv koppar-, silver-, guld-, zink-, och bly- mi-neralisering

Den helägda verksamheten i Bergslagen:• Nästa steg är arbete med utveckling av Tvist-

boförekomsten där bolaget redan har en bear-betningskoncession. En inledande kaxborrnings-kampanj pekar på goda möjligheter att utöka och uppgradera denna förekomst.

• Bolaget inväntar slutlig juridisk bedömning av-seende koncessionsansökan för Håkansboda.

Intressebolaget Nordic Iron Ore: • Miljötillstånd beslutat i huvudsak i bolagets

favör, verkställighetsförordnande klart• Uppdaterad mineraltillgångsbedömning,: kända

tillgångar 11 Mton @ 35 % järn, indikerade 60 Mton @ 40 % järn, antagna 119 Mton @ 37 % järn

• Inlandsinnovation har gett finansiellt stöd, slut-lig genomförbarhetsstudie pågår

1 Kopparekvivalenter(Cueq) innebär omräkning av värdemetallerna i förekomsten till koppar vid följande prisantaganden: Au $1200/oz, Ag $20/oz, Cu $6500/ton, Zn $2100/ton, Pb $2100/ton

ANNONS

Alkoholkonsumtion under graviditeten kan

skada barnet.

körsbär, choklad och ceder. Denna röda nyhet passar till mustiga kötträtter så som Osso Bucco eller en riktig klassiker: kalops

med rödbetor. Passar även utmärkt till brickan med kallskurna charkuterier och

lagrade hårdostar.

Intensiv &passionerad

Amarone

Beställ i din butik eller på systembolaget.se

Finns i beställnings-

Perfektgå-bort-

Levereras i exklusiv inslagning

Bolla Le Poiane, Amarone, art nr: 70215, 75 cl, 16 % vol, 225 kr

Svensk gruvnärings nya hem på webben!Din självklara webbplats för det senaste inom svensk gruvnäring – fokusgruvindustrin.se

■ Prospektering – nya tekniker■ Arbetsmiljö – nation i framkant■ Logistik – nordiskt samarbete■ Framtidens maskiner■ Guldnäring■ Logistik och transport

Läs mer online

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Scanna kodenmed telefonen för snabb och enkel tillgång!

Documents

Fokus Gruvindustrin