Forskardagarna 2014 broschyr

ForskardagarnaSällan har så många fått veta så mycket. På så kort tid. 50 korta föredrag på två dagar. su.se/forskardagarna

8–9 OKT

FORSKARDAGARNA 2014 FORSKARDAGARNA 20142 3

Våra populärvetenskapliga evenemang är och har varit en viktig del av Stockholms universitet alltsedan starten. Möjligheten att ta del av vår forskning finns under hela året i en rad öppna evenemang både på universitetet men också i samarbete med olika aktörer runtom i Stockholm. Under två dagar i oktober arrangeras Forskardagarna som bjuder på rykande aktuell forskning i korta föredrag. Hoppas du hittar inspiration i vår forskning!

Astrid Söderbergh Widding, rektor

FORSKNINGEN HJÄLPER OSS att förstå män-niskan, samhället och naturen bättre. Forskningen kan också förändra världen. Den nya kunskapen har stor betydelse för samhällsutvecklingen, till exempel genom att ligga till grund för politiska beslut, företagsidéer, lagändringar och utveckling av produkter och tjänster.

ForskardagarnaUnder Forskardagarna kan du välja och vraka mellan olika intressanta föredrag. Gemensamt för alla – närmare 50 – föredrag är att forskningen som presenteras är rykande aktuell. I ett separat schema kan du läsa mer om varje föredrag. Välj ut det just du är intresserad av att komma och lyssna på.

Först till kvarnAtt besöka Forskardagarna är gratis och öppet för alla. Ingen föranmälan krävs för föredragen i Södra huset, husen A–D, plan 3. Men eftersom antalet platser är begränsat är det först till kvarn som gäller. Vi ber er att komma i tid då föredragen alltid börjar vid varje hel timme. Vi har ett stort

utbud av olika föredrag med samhällsvetenskaplig, humanistisk och naturvetenskaplig inriktning som pågår parallellt i olika salar under dagens lopp.

Att studera vid Stockholms universitetUnder Forskardagarna kan du vid ett flertal till-fällen få mer information om universitetsstudier och hur det är att studera vid Stockholms univer-sitet. Studievägledare och studentambassadörer kommer att finnas på plats för att berätta och svara på frågor om hur det är att studera och om livet som student vid Stockholms universitet. Föredrag på temat utbildningsinformation kommer även att arrangeras. Sista ansökningsdag till vårterminen är den 15 oktober 2014.

TackEtt stort tack riktas till Ragnar Söderbergs och Torsten Söderbergs stiftelser för deras fleråriga bidrag till Forskardagarnas verksamhet.

Mer informationsu.se/forskardagarna [email protected]

Välkommen till Stockholms universitet!

Att forska är att söka efter ny kunskap

OBS! Förändringar i programmet kan förekomma – för löpande uppdateringar se su.se/forskardagarna

Välkommen till Stockholms universitet


Thomas Wimark har alltid engagerat sig mot samhälleliga orättvisor. Han vill med sin livsgärning göra skillnad.

För några år sedan stod Thomas Wimark vid ett vägskäl, antingen skulle han välja politikerbanan eller forskarbanan.

– Valet blev ganska lätt, som forskare ser man snabbare resultat än inom politiken. Dessutom väljer man i stor utsträckning vad man ska göra och rår över sin egen tid. Jag tycker om att vara min egen chef.

Medan Thomas Wimark skrev sin master-uppsats bodde han under en period i Tanzania där han undersökte hur ett slumområde utvecklades sedan det rustades upp. Under den tiden lärde han känna några unga män, som liksom han själv var gay.

I Tanzania är homosexualitet i lag förbjudet. Thomas Wimark blev starkt berörd av sina vänners rädsla för straff och repressalier, och började intressera sig för hur sexualiteten påverkar våra liv och livsval. När han kom tillbaka till Sverige bytte han ämne, från marginalisering av fattiga till exkludering av homosexuella.

– Migration är ett intressant tema. Jag är själv uppvuxen i en småstad, men bor sedan många år

Punkterar gay-myten

i Stockholm. Jag har frågat mig själv vad som på-verkade mitt val – och vad som påverkar andra homosexuella, säger han.

I sin avhandling – och i sitt föredrag på Forskardagarna – slår han hål på myten att homosexuella ungdomar på småorter fortfarande måste flytta till större städer för att kunna leva ett fullgott liv.

Jag har frågat mig själv vad som påverkade mitt val – och vad som påverkar andra homosexuella.

8–9 OKT

8 oktober kl. 11.00 – 11.459 oktober kl. 10.00 – 10.45

8–9 OKT


Sverige är flerspråkigtAnu Muhonen har visserligen finska som moders- mål, men lika gärna talar hon svenska eller engelska – och ser flerspråkigheten som en resurs.

De flesta svenskar, och även andra nordbor, utgår från den märkliga föreställningen ett land – ett språk. Men det är en myt att Sverige är enspråkigt förklarar Anu Muhonen.

– Oavsett bakgrund talar så gott som alla ung-domar i Sverige både svenska och engelska, ofta också ett tredje språk. De flesta länder i världen är flerspråkiga och jag är övertygad om att de som är utbildade och flerspråkiga, i framtiden kommer att få de bästa jobben.

Hennes eget språkintresse förde henne tidigt ut i världen. Efter att ha studerat och arbetat i England och USA, har universitetet och Institutionen för baltiska språk, finska och tyska varit hennes fasta punkt sedan början av 2000-talet.

– När jag tittar på ett språk, studerar jag inte grammatiska strukturer utan undersöker hur det

De som är utbildade och flerspråkiga kommer att få de bästa jobben.

används för att visa identitet och grupptillhörighet, säger hon.

I sin aktuella avhandling granskar hon hur fler- språkigheten uttrycks i radioprogram, riktade till ungdomar i Finland och Sverige. På Forskardagarna kommer hon göra sin avstamp i rap och hiphop, där sättet att tala – och skifta mellan olika språk – markerar grupptillhörighet och skapar gemenskap.

– Jag hoppas att min forskning ska bidra till att både allmänhet och politiker ska få upp ögonen för att flerspråkighet inte är ett problem, utan en resurs i samhället, säger hon.


En pusselbit på vägen mot malariavaccin

Immunologi var det roligaste och mest spännande jag läst.

Malaria är ett allvarligt folkhälsoproblem i Afrika. Det blev uppenbart för Stéphanie Boström, när hon som nybliven doktorand åkte på fältarbete till Tanzania.

– Jag såg hur malaria påverkade hela samhällen. Det har sedan inspirerat mig att forska vidare.

8–9 OKT


För mig är det viktigt att jobba i projekt som kommer till nytta för människor.

Redan som gymnasieelev besökte Stéphanie Boström Forskardagarna. Hon minns en både inspirerande och utmanande dag. I år är hon själv den som föreläser.

– Det ska bli jättekul. Jag gillar att förmedla mina kunskaper till studenter.

Stéphanie Boström försöker, genom att analysera blodprover, förstå hur människans eget immun-försvar reagerar på malariaparasiter. Särskilt har hon ägnat sig åt gravida och barn, två grupper som är speciellt mottagliga att insjukna i de allvarliga formerna av sjukdomen.

– Mitt arbete är en liten pusselbit i den breda forskningsfronten som försöker skapa ett hållbart vaccin eller förbättrade läkemedel mot malaria.

När hon började läsa molekylärbiologlinjen på universitetet hade hon inga tankar på att bli forskare. Intresset vaknade under programmets tredje år.

– Jag tog en kurs i immunologi, och det var det roligaste och mest spännande jag läst dittills. Dessutom var laborationerna väldigt kul.

Kursen ledde till ett sommarjobb som assistent på ett labb, och sedan vidare till exjobb och dok-torandutbildning. Fortfarande trivs Stéphanie Boström allra bäst på laboratoriet. Här får hon pröva sina idéer, både i med- och motgång.

– Ibland försöker man i flera veckor att få en metod eller ett test att fungera, och är nära att ge upp. Så plötsligt fungerat det. Jag lever för de där ögonblicken då allting bara stämmer och jag blir glad och full av inspiration på nytt.

9 OKT

9 oktoberkl. 13.00 – 13.45

För statsvetaren Jenny Madestam spelar sociala medier en viktig roll – som arbetsredskap, som studieobjekt och som en språngbräda för samhällsdebatt.

Jenny Madestam har sedan avhandlingen 2009 studerat partiledare och politiskt ledarskap ur olika aspekter. Hennes senaste projekt ska analy-sera politikers närvaro i sociala medier.

– I USA har forskare bland annat studerat Obamas kampanj från 2008 och sett att sociala medier har betydelse. Men i Sverige finns ännu ingen systematisk kunskap på området.

Tillsammans med en forskare på Handels-högskolan ska Jenny Madestam försöka svara på vad politikerna faktiskt skriver på exempelvis Twitter och Facebook och i vilken mån det påverkar väljare.

Själv driver hon en blogg och twittrar regel-bundet, mestadels som ett sätt att ta del av sam-hällsdebatten. Att följa politiker och politiska samtal i sociala medier är också ett viktigt arbetsredskap.

Politisk forskning i sociala medier – Sociala medier har blivit en del av mitt

empiriska material, mitt bakgrundsmaterial som forskare. I det nya projektet är det förstås också viktigt att själv finnas med i sociala medier.

Jenny Madestam är flitigt anlitad för att kom-mentera politik i TV och tidningar. För henne är det en självklarhet att delta i den offentliga debatten, även om det tar tid och energi från den egna forskningen.

– Som forskarutbildad har jag en särskild kompetens att analysera samhället som inte alla har. Därför är det viktigt att delta i det offentliga samtalet.

Sociala medier har blivit en del av mitt bakgrundsmaterial som forskare.


Kemi, molekylära livsvetenskaper (Life Science), nutrition Det omöjliga har blivit möjligt!Biofysik, Bill Söderström

Moderkaka ger ledtrådar till malariavaccinImmunologi, Stéphanie Boström

Vård, omsorg, människors beteendeVem passar var?Psykologi, Sofia Sjöberg

KBT hjälper unga med social fobiPsykologi, Rio Cederlund

Hjärnan på jobbetPsykologi, Cecilia Stenfors

Matematik, fysik, materialvetenskap, IT/DataKärnfysiker – också ett verkstadsarbeteFysik, Klas Marcks von Würtemberg

Räkna med slumpen!Matematisk statistik, Erland Ekheden

Can solid adsorbents combat climate change? Materials and Environmental Chemistry, Ocean Cheung

Lecture will be held in English

Is gravity weightless? Theoretical Physics, Angnis Schmidt-May


Samhälle, politik, lag och rättNär jag blir stor ska jag…Sociologi, Cecilia von Otter

Gay-myt som punkterasKulturgeografi, Thomas Wimark

Ensamhet i barndomen ökar risk för självmordSociologi, Yerko Rojas

Att jobba nära över avståndKulturgeografi, Kristina Westermark

Katastrofer vi minns? Socialantropologi, Susann Ullberg

Arrows from the jungle hit the biotech industry Law, Frantzeska Papadopoulou


Språk, litteratur, medierUnika handskrifter i NepalIndologi, Leif Asplund

Från salong till iscensättning – fotografiet i KinaAsiens språk och kulturerEva Aggeklint

Sverige är flerspråkigt!Flerspråkighet, Anu Muhonen

Lärarutbildning, barn och ungdom Bortom orden – förskolebarn filosoferarBarn- och ungdomsvetenskap, Viktor Johansson

Förskola för allaFörskoledidaktik, Birgitta Hammarström-Lewenhagen

Spädbarn i psykoanalys Pedagogik, Ida Bertell

Digitala resurser utmanar synen på lärandeDidaktik, Anna Åkerfeldt

Vad kan den som utför en flatspin 900 med tailgrab?Utbildningsvetenskap, Gunn Nyberg

Vad är viktigt för blivande matematiklärare?Matematikämnets didaktik, Kicki Skog

Historia, arkeologi, kulturarv Guds ord till lägerplatsenHistoria, Elin Malmer

Husmödrar i uniformHistoria, Karin Carlsson

Ryska flyktingar diskriminerades under kalla krigetHistoria, Cecilia Notini Burch

Det sanna snillet – genus och geni hos Thomas ThorildIdéhistoria, Kristina Nordström

Ekonomi, företagande, ledarskapFrån gemenskap till kommersFöretagsekonomi, Christofer Laurell

Ekologi, biologi, miljö, klimat, geovetenskapFjärilens valVäxtekologi, Malin König

Genetisk variation minskar hos hundar och vargarZoologi, Mija Jansson

Konst, kultur, filosofi Tidig film ur ett kolonialt perspektivFilmvetenskap, Nadi Tofighian

Har vi en fri vilja? Praktisk filosofi, Maria Svedberg

Under Forskardagarna kan du lyssna till följande föredrag

UtbildningsinformationStudievägledare och studenter berättar om hur det är att studera vid Stockholms universitet.

Fyra fördjupande forskarsamtal över ämnes-gränserna, se sidan 11.


Fyra fördjupande forskarsamtalNytt för i år är att vi under Forskardagarna erbjuder fyra samtal där erfarna forskare samtalar

utifrån sina forskningsområden. De utforskar skillnader mellan olika ämnesområden, men även

hur de möts över gränserna.

Besök su.se/forskardagarna för att se filmer med några av de medverkande forskarna.

Att ta reda på hur jorden mår – och lyckas enas om rätt medicinÖrjan Gustafsson och Jonas EbbessonKlimat och juridik

Digitala medier – blogga om din lunch, bli känd eller starta en revolution?Jenny Madestam och Paul Levin Statsvetenskap och ekonomisk historia

Kan både genusvetare och kriminologer jobba hos polisen?Fanny Ambjörnsson och Tove PettersonGenusvetenskap och kriminologi

Internationellt lagarbete ommateriens minsta och galaxens giganterSara Strandberg och Göran ÖstlinPartikelfysik och astronomi


Akademi(Grekiska Akade-meia, kommer från namnet på den trädgård nära Aten, uppkallad efter sagohjältenAkademos, där Platon undervisade)a) sammanslutning av vetenskapsmän, författare eller konstnärerb) plats där exempelvis vetenskap, konst eller sport utövasc) synonym till universitet

Akademisk kvartEn tradition på universitet är att undervisningen börjar en kvart efter hel timme. Traditionen började på den tiden då varje student inte hade en egen klocka utan fick lita till kyrkklockans slag. När den slagit timman hade studenten en kvart på sig att hinna till föreläsningen. Används INTE vid Stockholms universitet – så kom i tid.

Alumn(Latin alumnus, av alo ’föda’, ’nära’). Betyder lär- junge, elev. Används numera om tidigare studenter.

AvhandlingI en vetenskaplig avhandling presenterar doktor-anden sina forskningsresultat. Avhandlingen presenteras vid en disputation.

Disputation(Latin disputatio, av disputo ’utreda’, ’undersöka’).Examensprov för utbildning på forskarnivå där doktoranden presenterar och försvarar sin avhand-ling offentligt mot en opponent (en forskare inom samma ämne) som kritiskt granskat avhandlingen.

Doktor(Latin doctor ’lärare’, av doceo ’lära’, ’undervisa’, ’utbilda’). Person som avlagt doktorsexamen eller har doktorsgrad.

Doktorand(Medeltidslatin doctorandus, avledning av doctor). En person som är antagen till och går en utbildning på forskarnivå.

DoktorsexamenExamen efter avklarad utbildning på forskarnivå och godkänd vetenskaplig avhandling. Den hög-sta akademiska examen som finns i Sverige.

Fakultet(Latin facultas ’förmåga’, ’duglighet’, ’möjlighet’).En avdelning med närbesläktade ämnen vid ett universitet eller högskola som består av ett antal institutioner. Vid Stockholms universitet finns fyra fakulteter: humanistisk, juridisk, naturveten-skaplig och samhällsvetenskaplig.

Forskare En person som i sitt yrke ägnar sig åt vetenskap för att få nya kunskaper. Detta görs genom en metodisk process. Personen är vanligtvis anställd vid ett lärosäte.

Utbildning på forskarnivåUtbildning som ska ge de kunskaper och färdig-heter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning inom ett ämne. Utbildningen omfattar licentiatexamen om 2 år (120 högskole- poäng) eller doktorsexamen om 4 år (240 hög-skolepoäng).

Institution(Latin institutio ’inrättning’, ’anordning’,’undervisning’, ’utbildning’). En enhet för utbild-ning och forskning inom ett eller flera besläktade ämnen. Institutioner är lärarnas och studenternas arbetsplats vid universitetet eller högskolan. Vid Stockholms universitet finns drygt 70 institutioner och centra.

Kandidatexamen(Latin candidatus ’vitklädd’, ’sökande till ett ämbete’, bildning till candidus ’skinande vit’; den som sökte ett ämbete skulle på Forum i Rom uppträda i en vit mantel, kallad toga candida).Kandidatexamen uppnås efter avslutade kurser om sammanlagt 180 högskolepoäng (hp), det vill säga 3 års studier.

Magisterexamen(Latin ’ledare’, ’mästare’, ’lärare’, av magis ’mer’, ’i högre grad’). En ettårig fördjupning (60 hp) som du kan gå vidare och läsa efter att du tagit en kan-didatexamen (3 år) eller motsvarande utbildning om minst 180 hp. Det blir sammanlagt 240 hp.

Masterexamen(Engelska, ’mästare’). En tvåårig fördjupning som du kan gå vidare och läsa efter att du tagit en kandidatexamen (3 år) eller motsvarande utbildning om minst 180 hp. Det blir samman-lagt 300 hp.

Opponent(Av latinets oppono ’invända’, ’bemöta med’).Person som utsetts att granska och kritisera en doktorsavhandling under disputation samt att ställa frågor till respondenten.

Postdok/postdoktorKortare, temporär forskningstjänst, ofta utom-lands, för nydisputerade forskare.

Professor(Latin ’offentligt anställd eller avlönad lärare’,av profiteor ’öppet bekänna’, ’offentligt uppge

som sitt yrke’). Den högsta lärartjänsten på ett universitet och den som är ansvarig för forsk-ning och utbildning på forskarnivå inom sitt ämnesområde, medverkar även i grundutbild-ningen.

Professor emeritus/emerita(Latin, av emereor ’tjäna ut’, ’tjänstgöra till slut’).Titel som används när en professor gått i pension.

Rektor(Latin rector ’ledare’, ’styresman’, av rego ’styra’, ’leda’). Högste företrädare för universitetet. Utgör tillsammans med prorektor och förvalt-ningschef universitetets ledning.

Respondent(Av latin respondeo ’svara’). Den som försvarar sin doktorsavhandling vid disputation.

Universitet(Latin universitas ’helhet’, ’det hela’;’sammanfattning’). Högskoleenhet med fakul-tetsorganisation.

Ordlista

FORSKARDAGARNA 201414

Entré till plan 3

Produktion: Kommunikationsavdelningen, Stockholms universitet, 2014. Grafisk form och produktion: Matador kommunikation AB. Foto: Eva Dalin. Tryck: TMG Tabergs 2014. Papper: 200 och 130 g Munken Polar som uppfyller kriteriet för Svanenmärkning.

Södra huset A–DForskardagarna genomförs i Södra huset, husen A–D, plan 3. Det är det kanske mest kända huset på univer-sitetsområdet och är svårt att missa. Huset har blivit en symbol för Frescati och fyllde nyligen 40 år. Här står huskropparna i bokstavsordning och blänker i solen. Husets fasad är nämligen klädd i ofärgade glas-skivor med vitemaljerade baksidor och speglar alltid himlen, därav i folkmun kallat ”Blå husen”.

Hitta hitStockholms universitet, Frescati

Så tar du dig till Stockholms universitetTunnelbana: Röda linjen, station Universitetet.Roslagsbanan: Hållplats Universitetet.Buss: Bussarna 40, 70, 540 samt 670 stannar vid universitetsområdet Frescati, där huvuddelen av Stockholms universitet är beläget, ligger på östra sidan av Roslagsvägen, norr om Roslagstull. Bil: Parkering finns i direkt anslutning till Södra huset.

A B C D E F

Bloms hus

Södra husetPlan 3

Biblioteks-byggnaden

A B C D E F

Hörsal 2 Hörsal 3, 4, 5 Hörsal 6 Hörsal 7

Stockholms universitet 106 91 Stockholm Tel 08-16 20 00

Fri entré.Öppet för alla. Rykande aktuellt.

Documents

Forskardagarna 2014 broschyr