FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN...2014/01/13 · barometern genom följande indikatorer: Andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården ska öka I 2013 års mätning

Årsredovisning 2013

FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-01-30 Diarienummer1305-0614

S

1305-0614

Sida 2

1305-0614

Sida 3

Innehållsförteckning 1 Uppföljning av mål och uppdrag för hälso- och sjukvården ............... 8 2 Uppföljning av befolkningsutveckling .................................................... 13 3 Uppföljning av Framtidsplan för hälso- och sjukvården.................... 14 4 Uppföljning av styrning av hälso- och sjukvården ............................... 19 4.1 Decentraliserad och kunskapsstyrd hälso- och sjukvård ................................................ 19 4.2 Olika avtalsformer ............................................................................................................. 21 4.3 Beskrivningssystem .......................................................................................................... 22 4.4 Ersättningsmodeller ......................................................................................................... 23 4.5 Kvalitetsuppföljning ......................................................................................................... 24 4.6 Avtalsuppföljning ............................................................................................................. 25 4.7 Styrning av patientflöden och stöd i vårdprocessen ........................................................ 27 5 Uppföljning av inriktning 2013 (2014-2015) för utveckling av hälso-

och sjukvården ............................................................................................. 29 5.1 En lätt nåbar och tillgänglig vård för alla invånare ........................................................ 29 5.2 Patientsäkerhet ................................................................................................................. 32 5.3 E-hälsa och strategisk IT .................................................................................................. 36 5.4 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård och smittskydd .................................................... 40 5.5 Primär hälso- och sjukvård .............................................................................................. 45 5.6 Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar .................................................................. 48 5.7 Hälso- och sjukvård vid psykisk ohälsa och sjukdom .....................................................53 5.8 Hälso- och sjukvård för äldre........................................................................................... 56 5.9 Hälso- och sjukvård för kvinnor ...................................................................................... 62 5.10 Somatisk specialistvård .................................................................................................... 65 5.11 Akut omhändertagande och prehospital vård ................................................................ 70 5.12 Cancervård ......................................................................................................................... 73 5.13 Läkemedel ........................................................................................................................ 77 5.14 Habilitering ........................................................................................................................ 79 5.15 Rehabilitering och sjukskrivning ...................................................................................... 81 5.16 Förskrivning av hjälpmedel ............................................................................................. 86 5.17 Hälso- och sjukvård för asylsökande ............................................................................... 87 5.18 Tandvård ........................................................................................................................... 90 5.19 Tolkverksamhet ................................................................................................................ 92 6 Uppföljning av miljöarbete i hälso- och sjukvården ........................... 94 7 Uppföljning av verksamhetens ekonomi ........................................ 96 7.1 Verksamheten totalt .................................................................................................... 96 7.2 Somatisk specialistvård .............................................................................................106 7.3 Primärvård ..................................................................................................................... 133 7.4 Psykiatri .......................................................................................................................... 144

1305-0614

Sida 4

7.5 Äldresjukvård ................................................................................................................ 151 7.6 Övrig sjukvård och övrig verksamhet.................................................................... 156 7.7 Tandvård ........................................................................................................................ 163 7.8 Läkemedel ...................................................................................................................... 167 7.9 Asylsjukvård .................................................................................................................. 168 7.10 Investeringar ................................................................................................................. 169 8 Uppföljning av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ........................... 170

1305-0614

Sida 5

Bilagor

- Bilaga 1: Översikt omvärldsbevakning - Bilaga 2: Rapport om tillgänglighet 2013 - Bilaga 3: Årsrapport för läkemedelskostnader 2013 - Bilaga 4: Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher - Bilaga 5: Balansräkning - Bilaga 6: Resultaträkning - Bilaga 7: Verksamhetstal - Bilaga 8: Utökad kostnadsredovisning

Till landstingsstyrelsens förvaltning inrapporterat underlag för ut-arbetande av koncernbokslut Förvaltningsberättelse enligt mall

A Återrapportering av mål och uppdrag A1: Mål och indikatorer A2: Uppdrag från budget A3: Löpande uppdrag A4: Nollmätning mål 2014 C Investeringsbilagor C1: Vård och annan verksamhet D Personalbilagor D1: Personal- och kompetensförsörjningsplan D2: Rekryteringsläget D3: Hälsobokslut E Diverse ekonomisk rapportering E1: Konsultkostnader och inhyrd personal F Styrdokument, policyer F1: Sammanställning Policyer och övriga styrdokument F2: Styrningsrapport F3: Försäkran internkontroll F4: Landstingets finanspolicy F5: Funktionsnedsättning F6: Upphandling och inköp

http://intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Ekonomi/Ekonomihandbok/%c3%85rsbokslut/Bilaga%20A%20-%20%c3%85terrapportering%20uppdrag%20fr%c3%a5n%20budget%20.xlsx

http://intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Ekonomi/Ekonomihandbok/%c3%85rsbokslut/Bilaga%20A-Aterrapportering_uppdrag_lopande.xlsx

http://intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Ekonomi/Ekonomihandbok/%c3%85rsbokslut/Bilaga%20A%20Nollm%c3%a4tning%20bas%c3%a5rsv%c3%a4rde%20m%c3%a5l%202014.docx

http://intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Ekonomi/Ekonomihandbok/%c3%85rsbokslut/Bilaga%20F%20Sammanst%c3%a4lln%20policyer.docx

http://intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Ekonomi/Ekonomihandbok/%c3%85rsbokslut/Bilaga%20F_Styrningsrapport%20f%c3%b6rv%202013.docx

http://intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Ekonomi/Ekonomihandbok/%c3%85rsbokslut/Bilaga%20F-Forsakran_internkontroll.docx

1305-0614

Sida 6

Sammanfattning Befolkningen i Stockholms län fortsätter att öka, vilket leder till ett ökat behov av hälso- och sjukvård. Under 2013 ökade antal invånare i länet preliminärt med cirka 35 900 individer eller cirka 1,7 procent. Befolkningen i Stockholms län uppgick preliminärt till 2 161 000 invånare vid årets slut. Behovet av vård ökar i takt med att befolkningen i Stockholms län fortsätter att öka. Vårdkonsumtionen ökade inom de flesta verksamhetsområden jämfört med 2012 inom såväl öppenvård som slutenvård, men ökningen är till skillnad mot tidigare år sammantaget något lägre än befolkningsökningen. Jämfört med 2012 ökade det totala antalet läkarbesök i öppenvården med 1,6 procent vilket är nära motsvarande ökning 2012 som var 1,4 procent. Antalet vårdtillfällen inom slu-ten vård ökade med 0,4 procent jämfört med 2012 vilket är markant lägre än ökningen 2012 som uppgick till 2,1 procent. Årets ekonomiska resultat visar ett överskott med 99 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,2 procent av omslutningen. För 2012 var resultatet ett överskott med 429 miljoner kronor. De största förklaringsposterna till årets resultat är: - utfallet för ersättningar till Karolinska Universitetssjukhuset visar över-

skott med 327 miljoner kronor på grund av lägre vårdvolymer än planerat, utfallet för ersättningarna till övriga akutsjukhus visar däremot underskott med cirka 128 miljoner kronor

- läkemedel inom läkemedelsförmånen visar överskott med 185 miljoner kronor

- för vårdvalsområdena inom somatisk specialistvård redovisas underskott med 169 miljoner kronor, det balanseras delvis av överskott för privata specialistläkare på nationella taxan med 58 miljoner kronor

- Avancerad Sjukvård i Hemmet (ASiH) visar underskott med 146 miljoner kronor på grund av fler patienter och längre vårdtider än budgeterat

- Primärvårdsrehabilitering visar underskott med 83 miljoner kronor, anta-let vårdgivare har ökat i och med införandet av vårdval

Budget för 2013 medgav en kostnadsökning med 3,9 procent jämfört med 2012. Bokslutet visar att kostnadsökningen stannade på 3,7 procent, vilket är en något lägre än föregående års ökning på 4,1 procent. Det kan således noteras att trots ett lägre överskott än föregående år har kostnadsökningstakten minskat vilket var en nödvändighet för att hålla årets budget. Utvecklingen mot en lägre kost-nadsökning måste fortsätta då det långsiktiga utrymmet är begränsats till högst 3 procent per år. Den första januari 2013 tog Stockholms läns landsting, på uppdrag av CeHis (Center för eHälsa i samverkan), över ansvaret från Inera AB för drift, förvalt-ning och utveckling av de nationella invånartjänsterna inom ramen för 1177. En sammanläggning har skett av Stockholms läns landsting invånartjänst Vårdgui-den och den nationella invånartjänsten 1177. Vårdguidens webbplats integreras

1305-0614

Sida 7

med 1177.se, och under hösten lanserades den nya webbplatsen ”1177 Vårdgui-den”. En ny lättakut startade den 15 april 2013 på Danderyds sjukhus. Lättakutens öppethållandetider är 08:00- 22:00 alla dagar året runt och har kapacitet för cirka 15 000 patienter årligen. Vidare har den prehospitala vården förstärkts genom att ytterligare sex ambulanser tagits i drift under 2013. En övergripande inriktning är att all hälso- och sjukvård där så är lämpligt ska omfattas av vårdval. I januari 2013 trädde de första avtalen för vårdval inom Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och specialiserad palliativ slutenvård i kraft. Under 2013 har hälso- och sjukvårdsnämnden fattat beslut om införande av vårdval inom allergologi, ryggkirurgi, ortopedi, intensivträning för barn med funktionshinder, neurologi, barn- och ungdomsmedicinsk öppenvård och kli-nisk neurofysiologi. De senaste åren har stora ansträngningar gjorts för att korta väntetiderna och därmed öka tillgängligheten till hälso- och sjukvården. Vid uppföljning av vård-garantin i Stockholms län 2013 framgår att 89 procent av patienterna fick komma till husläkare inom 5 dagar, 73 procent fick tid för första mottagnings-besök inom 30 dagar och 88 procent fick tid för behandling inom 90 dagar. När det gäller ersättning från den statliga satsningen Kömiljarden kvalificerade sig Stockholms läns landsting för ersättning för mottagningsbesök under samtliga månader och för behandling under fyra månader. Arbetet med den nationella patientsäkerhetssatsningen avrapporteras årligen den 30 september till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Smittskyddsin-stitutet och Socialstyrelsen. De landsting som klarar samtliga grundläggande krav och ett eller flera prestationskrav får i december månad samma år sin er-sättning från SKL. 2013 klarade Stockholm läns landsting samtliga grundläg-gande krav och alla indikatorer med undantag av en och erhöll därmed en er-sättning på 95 miljoner kronor. Bland annat har antibiotikaförskrivningen minskat med 10 procent mätt som uthämtade recept per 1000 invånare i länet. Under 2013 har projektet 4D startats upp. Det är ett samarbete mellan Stock-holms läns landsting, Karolinska Institutet och läkemedelsindustrin kring fyra diagnoser; artriter (ledinflammation), bröstcancer, diabetes och hjärtsvikt. Där-utöver är informatik en central del i 4D-projektet. Projektet väntas pågå till 2017. I Landstingsfullmäktiges budgetbeslut för 2013 fick Hälso- och sjukvårdsnämn-den i uppdrag att, utifrån godkänd inriktning i Framtidsplan för hälso- och sjukvården, besluta om utveckling inom ett antal områden. Uppdragen har återredovisats i rapporten ”Framtidsplan för hälso- och sjukvården – andra steget i genomförandet” som behandlades och godkändes av landstingsfullmäk-tige i juni 2013 i samband med beslutet om budget 2014. Uppdragen och det fortsatta arbetet under 2013 redovisas i denna årsredovisning.

1305-0614

Sida 8

1 Uppföljning av mål och upp-drag för hälso- och sjukvården

Målet för hälso- och sjukvården är, enligt hälso- och sjukvårdslagen, en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. De övergripande målen för god vård innebär att, utifrån behov, ge en patientfokuserad vård i rimlig tid som är säker, kunskapsbaserad, ändamålsenlig, jämlik och effektiv och som bidrar till ett förbättrat hälsoläge bland länets invånare. Hälso- och sjukvården i Stockholms län ska utmärkas av hög kvalitet och hel-hetssyn kring patienten. Landstingsfullmäktige har, i policydokumenten Vård i dialog och Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting fastställt gällande riktlinjer. Patient och närstående ska ges ett värdigt omhän-dertagande och gott bemötande samt visas omtanke och respekt. Vidare ska hälso- och sjukvårdens resurser användas på ett effektivt sätt och verksamheten ska ständigt förbättras och utveckla sina resultat. Effekter av förebyggande, ut-redande och behandlande åtgärder ska utvärderas och bedömas. Resultaten ska göras tillgängliga för befolkningen. Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig och befolkningen i länet ska vara nöjd med och ha tillit till den hälso- och sjuk-vård inklusive tandvård som bedrivs i länet.

Lång- och kortsiktiga mål Landstingsfullmäktige har satt upp två långsiktiga mål för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting:

■ Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården

■ En ekonomi i balans

För att styra verksamheterna i riktning mot de långsiktiga målen har ett antal kortsiktiga mål brutits ned från de långsiktiga målen. Följande kortsiktiga mål har brutits ned från det långsiktiga målet ”Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom Stockholms läns landsting”:

- Nöjda medborgare - Nöjda patienter - Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården - Likvärdig behandling av alla invånare

1305-0614

Sida 9

Till det långsiktiga målet ”En ekonomi i balans” är följande kortsiktiga mål kopplade:

- En ledande tillväxtregion - God ekonomisk hushållning - Stolta medarbetare - Hållbar miljö

De kortsiktiga målen följs upp kontinuerligt med hjälp av indikatorer som visar graden av måluppfyllelse. Nöjda medborgare Medborgarna ska ha ett stort förtroende för hälso- och sjukvården och tillgäng-ligheten ska vara god. Målet om nöjda medborgare mäts i den så kallade Vård-barometern genom följande indikatorer:

■ Andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården ska öka

I 2013 års mätning har fler personer valt alternativet ”varken eller” jämfört med tidigare år. 2013 valde 33 procent detta alternativ jämfört med 27 procent 2012. Andelen medborgare som hade stort förtroende för vården vid årets mätning 2013 var 58 procent. 2012 var motsvarande andel 65 procent. Andelen som har litet förtroende för vården har legat stabilt de senaste åren. Resultatet av mät-ningen i Stockholms län följer en trend som även kan ses nationellt. Nöjda patienter Målet om nöjda patienter innebär att ansvara för att en kvalitativ god vård ges till länets invånare. Nöjda patienter mäts genom följande indikatorer ur huslä-karmottagningarnas årliga patientenkät:

■ Andelen patienter som efter besök på husläkarmottagning skulle rekom-mendera mottagningen till andra ska öka

Andelen patienter som 2013 uppgav att de skulle rekommendera mottagningen till andra var 73 procent. Det är en ökning jämfört med 2011 och 2012 då ande-len var 71 procent.

■ Antal patienter inom husläkarverksamheten som fått rådgivning kring levnadsvanor enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ska successivt öka

I mars 2013 började man inom husläkarverksamheten registrera när man ger olika typer av rådgivning kring levnadsvanor. Tillgängliga data vid årsskiftet ger ännu inte tillräckligt underlag för en bedömning av resultatet. Under 2014 kommer denna indikator att ingå i den indikator som ligger till grund för be-dömningen av antal husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdoms-förebyggande arbetet.

1305-0614

Sida 10

Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården Patienterna ska ha rätt att välja vårdgivare. Därför ska mångfalden av vårdgi-vare öka och vårdval ska stegvis införas inom fler områden i hälso- och sjukvår-den. Ökad valfrihet och mångfald mäts genom indikatorn:

■ Antal vårdvalsområden med fri etablering för vårdgivare ska öka

I tabellen nedan redovisas de vårdområden där upphandling i enlighet med LOV har genomförts och inom vilka områden utveckling av sådan upphandling pågår.

VÅRDOMRÅDEN DÄR UPPHANDLING ENLIGT LOV HAR BESLUTATS

VÅRDOMRÅ-DEN UNDER UTVECKLING

FÖR VÅRDVAL 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Analyser pågår

Barnavårds–central

Höft- och knäprotes-operationer

Obstetrisk ultraljuds–mottagning

Allmän barn- och ung-domstand-vård

Primär-vårds–rehabilite-ring

Avancerad sjukvård i hem-met (ASiH)

Allmän kirurgi

Barnmorske-mottagning/-mödravårds-central

Katarakt-operationer ingår från 2014 i vårdval ögonsjukvård

Specialist–tandvård för barn och ungdomar

Primär hör-selrehabiliter-ing

Speciali-serad gynekolo-gisk vård

Specialiserad palliativ sluten-vård

Långvarig ospecifik smärta och utmattnings-syndrom

Fotsjukvård Förlossnings–enheter

Planerad specialiserad rehabilitering inom neuro-logi, onkologi och lymfö-dem

Specialiserad ögonsjuk–vård i öppen-vård

Speciali-serad hudsjuk-vård i öppenvård

Allergologi

Internmedicin

Husläkar-verksamhet med basal hemsjukvård

Ögonbotten-fotografering, ingår från 2012 i vårdval ögonsjukvård

Vaccination Tandregle-ring för barn och ungdomar

Ryggkirurgi

Obesitasbehandling

Läkarinsatser i särskilda boenden för äldre

Vaccination pandemi, upphörde 2010

Speciali-serad öron-, näs- och halssjuk-vård i öppenvård

Ortopedi

Psykosociala insatser

Logoped-verksamhet

Speciali-serad sjukgym-nastik

Intensivträning för barn med funktionshinder

Endoskopi

Neurologi Radiologi

Barn- och ung-domsmedicinsk öppenvård

Klinisk fysiologi

Klinisk neurofy-siologi

Urologi

Reumatologi

1305-0614

Sida 11

Likvärdig behandling av alla invånare Alla verksamheter inom Stockholms läns landsting ansvarar för att länets invå-nare behandlas likvärdigt och individuellt, att ingen diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning, etnisk eller kulturell bakgrund, funktionshinder eller andra individuella egenskaper och att alla invånare har samma möjlighet att få tillgång till den vård som landstinget ger. Därför ska:

■ Könsuppdelad statistik analyseras ur ett verksamhetsperspektiv och nyckeltal för jämställdhet och jämlikhet ska utvecklas och användas

Könsuppdelad statistik analyseras ur ett verksamhetsperspektiv regelbundet varje år vid årets slut och redovisas i årsbokslutets kapitel 7.

■ Alla belägg för ojämlik behandling eller diskriminering av något slag ska leda till förslag på åtgärder med uppföljning

Ojämlik behandling eller diskriminering inom vården följs upp på olika sätt. Den viktigaste funktionen för detta är Patientnämndens förvaltning dit patien-ter, anhöriga och personal kan vända sig när det uppstått problem i kontakterna med vården. Patientnämndens förvaltning har etablerat rutiner för att analysera inkomna ärenden utifrån olika bevakningsområden, som till exempel diskrimi-nering. Under 2013 inkom 35 ärenden till Patientnämnden där anmälaren upplevt sig diskriminerad. Utredningarna ledde till olika typer av åtgärder såsom att vård-enheten som anmälts åtog sig att arbeta vidare med värdegrund, förbättrade rutiner vid undersökning och dokumentation av patienterna. Några ärenden överfördes till Socialstyrelsen eller den nyetablerade Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Antalet anmälningar om diskriminering var få i förhållande till totala antalet anmälningar (5 422) till Patientnämnden. God ekonomisk hushållning Stockholms läns landsting ska ha en ekonomi i balans. För att uppnå och upp-rätthålla detta över tid krävs att samtliga verksamheter i landstinget uppvisar en god ekonomisk hushållning med tilldelade resurser.

■ En ekonomi i balans

Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat 2013 visade ett överskott med 99 miljo-ner kronor. 2012 gav ett överskott med 429 miljoner kronor. Stolta medarbetare Landstinget ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare som förmår rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Stolta, delaktiga och ansvarsta-gande medarbetare är av stor betydelse för att de långsiktiga målen uppnås. Stolta medarbetare följs upp genom indikatorn:

■ Medarbetarindex, som är det samlade värdet för koncernen, ska öka

1305-0614

Sida 12

I Stockholms läns landstings medarbetarenkät uppmättes medarbetarindex till 73 för 2013. Året innan var medarbetarindex 72 i motsvarande mätning. Hållbar miljö För miljöarbetet i Stockholms läns landsting finns mätbara mål i det av lands-tinget beslutade miljöpolitiska programmet Miljöutmaning 2016, som gäller från 2012 till 2016. Målen fokuserar på klimateffektivt, resurseffektivt och häl-sofrämjande miljöarbete. Insatserna påverkar både den externa miljön och även invånarnas hälsa, patienterna, medarbetarna samt landstingets ekonomi. Där-för ska:

■ Samtliga nämnder och styrelser arbetar för att uppfylla målen i lands-tingets miljöprogram

Samtliga beslut som fattas av nämnder och styrelser som hanterar hälso- och sjukvårdsfrågor innehåller ett avsnitt som behandlar miljökonsekvenser av be-slutet.

1305-0614

Sida 13

2 Uppföljning av befolkningsut-veckling

Folkmängden i Stockholms län uppgick vid slutet av november 2013 till cirka 2 161 100 individer. Befolkningen ökade med 35 900 individer eller 1,7 procent under perioden november 2012 – november 2013. Det är en befolkningsökning i paritet med de senaste åren. Befolkningsökningen berodde på ett födelseöverskott (cirka 40 procent), en skillnad i antal inflyttade från och till utlandet (invandringsöverskott cirka 46 procent) och en skillnad i inflyttade från och utflyttade till andra delar av Sve-rige (inrikes flyttningsöverskott om cirka 13 procent). Den främsta orsaken till befolkningsökningen 2013 var alltså invandring från utlandet.

1305-0614

Sida 14

3 Uppföljning av Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Landstingsfullmäktige fastställde vid sitt sammanträde den 14 till 15 juni 2011 inriktningen för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms läns landsting. Därmed beslutades genomförandet av Framtidsplanen, ett program som bed-rivs i flera faser utifrån fastställda målbilder för 2015 och 2025. Framtidspla-nens inriktning har bekräftats i landstingsfullmäktiges budgetbeslut för såväl 2012 som 2013.

Arbetet har under 2013 inriktats på, och ska även fortsättningsvis under 2014 inriktas på nedanstående strategiområden:

■ Planering för att säkerställa hälso- och sjukvårdens kapacitet på akutsjukhusen och på sjukhus för specialistvård under perioden 2014 till 2018, när stora om-byggnationer sker och inför öppnandet av det nya sjukhuset vid Karolinska Solna

■ Ökad tillgänglighet utifrån behov med individen som utgångspunkt

■ Ett hälsofrämjande förhållningssätt

■ Förbättrat omhändertagande nära patienten

■ Nära samverkan mellan husläkarmottagningar och övrig specialistvård

■ Förstärkning av vårdutbudet utanför akutsjukhusen

■ Renodling av akutsjukhusens verksamhet

■ Integrering av psykiatrisk vård och somatisk vård

■ Särskilt uppdrag till Karolinska universitetssjukhuset

■ Utveckling av eHälsotjänster och informationshantering

■ Stärkt styrning och uppföljning

■ Värdeskapande forskning och utveckling utifrån ett patientperspektiv

Uppföljning av prioriterade områden med sikte på att förändra vårdutbudet för måluppfyllelse 2018 Förslag till kapacitet och verksamhetsinnehåll vid nybyggda Nya Karolinska Universitetssjukhuset i Solna (NKS) fastställdes av landstingsfullmäktige i juni 2013. Underlag till beslutet var ärendet Karolinska Universitetssjukhusets upp-drag, verksamhetsinnehåll och kapacitet, samt fastighetsutnyttjande vid Karo-linska Solna (LS 1304-0528).

1305-0614

Sida 15

Q-huset (Astrid Lindgrens barnsjukhus) bedömdes utgöra en viktig resurs för barnsjukvården under omstruktureringsfasen när NKS successivt ska tas i bruk, och även åren därefter. Landstingsfullmäktige fattade beslut om att godkänna den förslagna inriktning-en av verksamhetsinnehåll 2018 för Karolinska Universitetssjukhuset Solna samt Huddinge. Hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Karolinska Universitetssjukhuset fick i uppdrag att i samråd med Karolinska Institutet fort-sätta processen kring verksamhetsinnehåll och profilering, samt driftsättning av Nya Karolinska Solna. Landstingsfullmäktige beslöt också att det så kallade N-kvarteret (nuvarande thoraxbyggnaden) ska användas till vårdstödjande verk-samheter samt FoUU-verksamheter vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Som en följd av beslutet pågår detaljanalys av följdeffekter på det övriga sjuk-vårdssystemet. Analysen görs i två processer och avslutas i början av 2014. Den ena processen handlar om ”vad” som ska göras, det vill säga vårdinnehåll och vårdvolymer på de olika sjukhusen. Den andra processen handlar om ”hur” det ska göras, det vill säga att etablera samverkan mellan Programkontoret och lo-kala förändringsledningar på sjukhusen. De två processerna mynnar ut i en ge-nomförandeplan för förändringsarbetet. Uppföljning av prioriterade områden avseende kompetensförsörj-ning och utbildning En modell för bedömning av framtida kompetensbehov har utvecklats och testas just nu i syfte att etablera rutiner för en effektiv styrning av kompetensförsörj-ningen i hela hälso- och sjukvården. En modell för hur den kliniska utbildning-en ska förändras har tagits fram. Förutsättningarna för verksamhetsförlagd ut-bildning kommer att ändras i och med att mer öppen- och slutenvård kommer att bedrivas utanför akutsjukhusen. Dessutom innebär subspecialisering och profilering att vårdgivare, som tidigare hade ett brett vårdutbud, inte självstän-digt kan erbjuda studenterna en tillräckligt bred utbildning. En plan för förändringsledning har utarbetats för att säkerställa att chefer och medarbetare i vården blir delaktiga i förändringar relaterade till Framtidspla-nen. Fokus i den är på att hantera intressenter, etablera nätverk för förändrings-ledning och att hålla ihop målbild och kommunikation. Uppföljning av prioriterade områden avseende forskning Under det gångna året har arbetet med att utveckla specialistvården utanför akutsjukhusen påbörjats på Sabbatsbergs sjukhus. Innehåll och uppdrag för sjukhuset har analyserats och diskuterats vid ett flertal tillfällen med olika vård-givare. Arbetet ligger till grund för fortsatt utveckling av motsvarande verksam-heter på andra sjukhus.

Den vård som kan bedrivas utanför akutsjukhusen är sådan vård som kräver tillgång till delar av, men inte alla, akutsjukhusets kompetenser och resurser. För att utföra så avancerad vård krävs att den lokaliseras till ett mindre antal sjukhus. Förutsättningar skapas för att vårdgivare som verkar här har kompe-tens och resurser att ta emot aktuella patientgrupper.

1305-0614

Sida 16

När allt mer vård kan bedrivas utanför akutsjukhusen påverkar det förutsätt-ningarna för forskning, utbildning och utveckling. Ett ökat fokus behövs på kopplingen mellan forskning, innovation och medicinsk utveckling. Med denna som underlag intensifieras arbetet under 2014. Avtal och ersättningssystem ut-formas så att de stödjer de uppdragen.

Uppföljning av prioriterade områden avseende investeringar i hälso- och sjukvården Utifrån den demografiska utvecklingen och utveckling av de medicinska be-handlingsmöjligheterna har vårdbehovet prognosticerats för de kommande åren i den så kallade vårdutbudskartan. Investeringarna planeras utifrån antaganden om nödvändig vårdkapacitet för att möta vårdbehovet och en ambition att efter-sträva så stor flexibilitet som möjligt.

Utgångspunkten är att utveckla den nuvarande infrastrukturen för att stödja vårdutbudsplaneringen i enlighet med Framtidsplanen. Baserat på denna pla-nering innehåller den tioåriga investeringsplanen investeringar i lokaler och utrustning för hälso- och sjukvården på sammanlagt 27,7 miljarder kronor från 2014 till och med 2023, exklusive kostnader för OPS-avtalet för Nya Karolinska Solna. Återrapportering av Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag avse-ende Framtidsplanen I samband med Landstingsfullmäktiges behandling den 11 till 12 juni 2013 av budgetbilagan ”Framtidsplanen – andra steget i genomförandet ” återrapporte-rades de uppdrag som gavs till Hälso- och sjukvårdsnämnden i juni 2012 och som var del av slutlig budget för Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013. För samtliga uppdrag utom ett uppdrag redovisades förslag i Framtidsplanen andra steget som beslutades av Landstingsfullmäktige i samband med beslutet om budget för 2014 den 11 till 12 juni 2013. Nedanstående tabell beskriver i korthet uppdragen och återrapporteringen. Beslut Åtgärder (Beslut 2012, att-sats nr 41) Ärende: Utveckla vårdavtal att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att

anpassa och utveckla alla vårdavtal för att stödja inriktningen på utvecklingen i enlig-het med LS 1109-1229.

Förslag ingår i Framtidsplanen andra steget Ett särskilt arbete har inletts för att utveckla avtalen för akutsjukhusen som ska förnyas från och med 2016

(Beslut 2012, att-sats nr 42) Ärende: Utveckla den specialiserade vården utanför akutsjukhusen att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att

utveckla den specialiserade sjukvården utan-för akutsjukhusen och därvid utreda hur olika sjukhus kan ges särskilda profiler och inriktningar i enlighet med LS 1109-1229

Förslag ingår i Framtidsplanen andra steget Arbetet att bygga ut den specialiserade vår-den utanför akutsjukhusen pågår kontinuer-ligt. Sjukhusen kommer att få olika inrikt-ningar. Införandet sker i takt med att de öppnar efter de omfattande upprustningar som planeras.

1305-0614

Sida 17

Beslut Åtgärder (Beslut 2012, att-sats nr 43) Ärende: Utveckla ersättningssystem och vårdvalsmodeller att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att

utveckla ersättningssystem och vårdvalsmo-deller för att stödja utvecklingen av sjukvår-den utanför akutsjukhusen i enlighet med LS 1109-1229

Förslag ingår i Framtidsplanen andra steget Nya vårdval har under 2013 införts inom flera områden. Försök görs med värdebase-rad ersättning inom vårdval ryggkirurgi

(Beslut 2012, att-sats nr 44) Ärende: Forskning och utbildning att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att

tillsammans med Karolinska Institutet, andra berörda högskolor och universitet samt berörda vårdgivare utveckla inriktning och utformning av forskningen i nätverks-sjukvården med beaktande av den omfat-tande utbyggnaden av sjukvården utanför akutsjukhusen i enlighet med LS 1109-1229

Förslag ingår i Framtidsplanen andra steget Ett första akademiskt specialistsjukhus pla-neras vid Sabbatsbergs sjukhus som får en inriktning mot äldrevård och psykiatri.

(Beslut 2012, att-sats nr 45) Ärende: Alternativa lokallösningar att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att

med såväl kommuner och andra aktörer och intressenter undersöka alternativa lösningar på lokaler för sjukhus i enlighet med LS 1109-1229

Arbete pågår. Ett ärende om nytt sjukhus i Haninge plane-ras till HSN i februari 2014.

(Beslut 2012, att-sats nr 46) Ärende: Utbyggnad av geriatrisk vård att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att

inleda utbyggnad av geriatriska vårdplatser över länet i syfte att möta kommande behov och därvid beakta att geriatrisk vård vid Ka-rolinska Huddinge tills vidare ska behållas i enlighet med LS 1109-1229

Förslag ingår i Framtidsplanen andra steget Utbyggnaden sker kontinuerligt enligt den plan som finns i Framtidsplanen.

(Beslut 2012, att-sats nr 47) Ärende: Se över strukturen på rehabiliteringen att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att

se över strukturen för rehabilitering i enlig-het med LS 1109-1229

Förslag ingår i Framtidsplanen andra steget Uppdraget är avslutat.

(Beslut 2012, att-sats nr 48) Ärende: Utveckla stödjande vård att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att

besluta om utveckling av vårduppdrag för stödjande vård i enlighet med LS 1109-1229

Förslag ingår i Framtidsplanen andra steget Arbete pågår med att definiera uppdraget och vilka patientgrupper som ingår.

(Beslut 2012, att-sats nr 49) Ärende: Utveckla den prehospitala vården att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att

utveckla en prehospital styrning som stödjer NKS och övriga vårdgivares uppdrag i enlig-het med LS 1109-1229

Förslag ingår i Framtidsplanen andra steget Ett förslag finns i ärendet om vårdinnehållet på Nya Karolinska Solna som landstings-fullmäktige behandlade i juni 2013.

1305-0614

Sida 18

Beslut Åtgärder (Beslut 2012, att-sats nr 50) Ärende: Utveckla uppdraget för barnklinikerna att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att

utifrån föreslagen inriktning utveckla upp-draget vid akutsjukhusens barnkliniker i en-lighet med LS 1109-1229

Förslag ingår i Framtidsplanen andra steget Förslag på inriktning finns i Framtidsplanen. Arbetet kommer att fortsätta och ytterligare konkretiseras.

(Beslut 2012, att-sats nr 51) Ärende: Utveckla psykiatrins slutenvård att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att

utifrån psykiatrins behov planera framtida och andra slutenvårdsenheter i enlighet med LS 1109-1229

Förslag ingår i Framtidsplanen andra steget Uppdrag har lämnats till SLSO och Karo-linska Universitetssjukhuset att ta fram krav på lokaler för psykiatrin vid NKS.

(Beslut 2012, att-sats nr 52) Ärende: Förändringar i vårdutbudet att fastslå inriktningen av förändringar i vård-

utbudet fram till år 2018 i enlighet med LS 1109-1229

Förslag ingår i Framtidsplanen andra steget Beslut fattat av landstingsfullmäktige.

(Beslut 2012, att-sats nr 53) Ärende: Tioårig investeringsplan att fastslå den föreslagna inriktning av investe-

ringar i lokaler och utrustning för hälso- och sjukvården som anges i den tioåriga investe-ringsplanen i enlighet med LS 1109-1229

Förslag ingår i Framtidsplanen andra steget Beslut fattat av landstingsfullmäktige.

Dnr: LS 1208-1029 (att-sats nr: 65) Ärende: Fortsatt arbete att uppdra åt landstingsstyrelsen och hälso- och

sjukvårdsnämnden att fortsatta arbetet med utveckling av Framtidsplan för hälso- och sjukvården enligt föreslagen inriktning i en-lighet med LS 1109-1229

Förslag ingår i Framtidsplanen andra steget Arbetet fortsäter enligt beslutet.

1305-0614

Sida 19

4 Uppföljning av styrning av hälso- och sjukvården

Styrningen av hälso- och sjukvården sker genom avtal med vårdgivarna, genom att ta till vara och utveckla kunskap till stöd för hälso- och sjukvården och ge-nom kommunikation och dialog med vårdgivare och medborgare.

4.1 Decentraliserad och kunskapsstyrd hälso- och sjukvård Utveckling av kunskapsstöd för effektiv och evidensbaserad vård inom Stock-holms läns landsting har genomförts enligt plan under 2013. Medverkan med Stockholm läns läkemedelskommitté (SLK) med dess nätverk av experter och Stockholms medicinska råd (SMR) med 28 specialitetsråd är centrala i detta arbete.

Arbetet med att implementera nyligen framtagna nationella riktlinjer avseende hälsofrämjande metoder och rörelseorganens sjukdomar, i vilket förebyggande av osteoporotiska frakturer ingår, kommer också att fortsätta under 2014. Ett regionalt vårdprogram för funktionella mag-tarmbesvär hos barn har presente-rats och godkänts av Kommittén för kunskapsstyrning (KUST). Ett omfattande vårdprogram om narkotikamissbruk och dopning presenterades för Stockholms medicinska råd i december och kommer att föreläggas KUST i början av 2014.

Två nya regionala vårdprogram har tagits fram inom verksamhetsområde psy-kiatri, förutom det ovan nämnda vårdprogrammet om narkotikamissbruk och doping så har ett vårdprogram om läkemedelsberoende tagits fram. Fyra befint-liga vårdprogram har uppdaterats – Ångestsyndrom, Schizofreni och schizofre-niliknande tillstånd, Ätstörningar och Suicidnära patienter. Regionala vårdprogram och beslutsstöd för psykiatri och beroendevård publice-ras fortlöpande på webbplatsen psykiatristod.se. Antalet vårdprogram på webbplatsen ökar stadigt och antalet besök per månad var i slutet av 2013 när-mare 8 000. Viss.nu (Vårdinformation i Stor-Stockholm) är ett webbaserat medicinskt och administrativt beslutsstöd för i första hand primärvården i Stockholms läns landsting. Antalet besök på webbplatsen ökade med 30 procent jämfört med 2012. Under 2013 har 19 nyproducerade omvårdnads- och vårdprogram publi-cerats.

Sex utvärderingar av nya medicinska diagnostiska metoder och behandlingar har genomförts i enlighet med Health Technology Assessment (HTA) och pre-senterats för KUST.

1305-0614

Sida 20

Inom läkemedelsområdet har omfattande utbildningsinsatser genomförts. Be-slutsstödet för läkemedelsanvändning, janusinfo.se, har cirka 85 000 besök per månad. Enligt en webbundersökning bland användarna som genomfördes i sep-tember 2013 är den samlade obundna läkemedelsinformationen uppskattad och av stort värde i den kliniska vardagen. Den årligen framtagna Kloka Listan med rekommenderade läkemedel vid van-liga sjukdomar utgör basen för säker och evidensbaserad läkemedelsbehandling inom Stockholms läns landsting. Ett projekt för ordnad introduktion och infö-rande av nya läkemedelsterapier har avslutats under 2013 för att övergå i för-valtning. Fyra nya beslutsstödstjänster för säker läkemedelsanvändning har ut-vecklats och implementerats under 2013, se vidare avsnitt 5.3. På janusinfo.se har flera nya läkemedelsvärderingar publicerats. I nationell samverkan har Horizon scanning (framtidsspaning) inom läkemedelsområdet fortgått. 4D är ett samarbetsprojekt mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet kring fyra diagnoser: artriter (ledinflammation), bröstcancer, diabetes och hjärtsvikt. De olika projekten inom 4D arbetar med hur vården inom dessa områden kan utvecklas och förbättras, parallellt med lärande och forskning. Några exempel på resultat under 2013 är:

• Patientens egen registrering gör patienten med artritdiagnos till medskapare i vården

• Patientens egen provtagning möjliggör att patienter med artritdiagnos själva beställer provtagning och att provresultat går till både patienten och läkaren

• Online-screening för invånare som har ont i lederna • Inom bröstcancervården ger Flygledartornet vården en överblick av patien-

tens vårdkedja. Vidare införs samtyckesregistrering på läsplatta för bio-banksprovtagning.

• Gemensamt undersökningsprotokoll för hjärtultraljud och EKG. • Gemensam mall för ändamålsenlig utredning och behandling av hjärtsvikt.

Ett femte projekt inom 4D är informatik, och är ansvarigt för utveckling av IT-stöden för artritvård ovan så att de är nationellt återanvändbara. Förstudier har inför 2014 genomförts för att stöd även till diagnosområdena diabetes, hjärt-svikt och bröstcancer. Förutom de medel som Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet har anslagit till projektet har även andra utvecklingsinitiativ kopplade till 4D erhål-lit forskningsmedel från företag, vilket på sikt kommer att ytterligare stödja ut-vecklingen på området. Arbetet planeras att fortsätta till 2017.

1305-0614

Sida 21

4.2 Olika avtalsformer Utveckling av avtal När nya avtal tecknas, nya vårdval införs eller upphandlingar planeras måste dessa utformas efter de förändringar av vården som följer av Framtidsplanen. Nya avtal måste vara flexibla på sådant sätt att strukturer som behöver föränd-ras inte är fastlåsta, samtidigt som stabila förutsättningar finns för vårdgivare och beställare. När avtal med vårdgivarna tecknas sker det utifrån följande la-gar:

■ Lag om valfrihetssystem (LOV), används för vårdval ■ Lag om offentlig upphandling (LOU), används för upphandlingar ■ Lag om läkarvårdsersättning (LOL) och Lag om ersättning för sjukgymnastik (LOS),

används för ersättningsetablering av läkare och sjukgymnaster som arbetar enligt den nationella taxan

Med den vård som drivs av Stockholms läns landsting i egen regi och som inte omfattas av vårdval tecknas direktavtal. Vårdval Vårdval införs successivt inom allt fler vårdområden. Inriktningen är att all vård där det är lämpligt ska omfattas av vårdval. Se kapitel 1 för en redovisning av de vårdområden som idag omfattas av vårdval och inom vilka områden utveckling av vårdval pågår. Upphandlingar För vårdområden där vårdval inte är lämpligt är upphandlingar enligt LOU den metod som används om vårdavtal ska tecknas med privata vårdgivare.

I tabellen nedan redovisas arbetet med upphandlingar under 2013.

1305-0614

Sida 22

Upphandlingar under 2013

Verksamheter med start under 2013 Senare start av verksamhet Basal hemsjukvård kvällar och nätter i Nacka och Värmdö

Genomfört med driftstart 2013-05-01

Bröstdiagnostiska tjänster

Utredningsarbete pågår

Geriatrisk vård vid sjukhusen i Nacka, Bromma, Löwenströmska och Nynäshamn


Insatser för förskolebarn med autism

Upphandling pågår

Lokal öppen barn- och ungdomspsykiatrisk vård Botkyrka


IT-plattform för användning i ambulanssjukvården (FRAPP)

Upphandling pågår

Lokal öppen barn- och ungdomspsykiatrisk vård i Rinkeby – Kista och Spånga – Tensta


Ortopedteknisk verksamhet

Överprövning pågår

Psykiatrisk öppenvård för sydvästra Stockholm


Specialiserad mottagning för goda levnadsvanor

Upphandlingen avbruten på grund av bristande konkurrens

Psykiatrisk öppenvård, integrerad med beroendevård för Jär-fälla och Upplands Bro


Språktolkservice

Anbudstid löper

Vårdguidens telefonitjänster

Genomfört med

driftstart 2013-09-02

Verksamhet vid hjälpmedelscentral

Avtal tecknat med driftstart 2014-02-03 avseende ett objekt. Överprövning pågår avseende ett objekt.

Prioriterings- och dirigeringstjänster. Avser prioritering och dirigering av ambulans, akutbil mm.

Tilldelningsbeslut fattat. Överprövning pågår. Interimistiskt avtal med SOS Alarm har tecknats.

Geriatrisk vård vid sjukhusen i Dalen och Handen

Arbete med förfrågningsunderlag pågår

In vitro fertilisering (IVF)

Utredningsarbete pågår

Intensivträning barn och ungdomar med rörelsenedsättning

Upphandlas enligt LOV med start 2014-04-01

Bild och funktionstjänst inom radiologi

Upphandling pågår

Uppsökande verksamhet för munhälsobedömningar och för utbildning av omvårdnadspersonal inom tandvården

Avtal tecknade med driftstart 2014-01-01

4.3 Beskrivningssystem Beskrivningssystemen för hälso- och sjukvården syftar till att på ett enhetligt sätt beskriva innehållet i utförd hälso- och sjukvård och service till patienter, klienter och brukare. Beskrivningen bygger på klassifikationer av hälsotillstånd och åtgärder. Genom att koppla resursåtgång i ekonomiska termer till olika vårdkontakter, KPP (Kostnad Per Patient), ges även underlag till ersättningssy-stem för fördelning av tillgängliga resurser. Beskrivningssystemen kan använ-das för utveckling av ersättningsmodeller och som underlag för forskning, kvali-tetsuppföljning och metodutveckling. Exempel på beskrivningssystem är ICD 10, DRG och KVÅ.

1305-0614

Sida 23

Under 2013 har en successiv implementering av nationella beskrivningssystem skett vid revidering av och införande av verksamhetsområden där vårdval in-förts. För att underlätta för vårdgivarna att lämna KPP-data finns ett antal pro-dukter upphandlade för att kunna vara dessa behjälpliga med att skapa KPP-data. Det är verktyg för validering, kvalitetssäkring och matchning av data, ana-lys och rapportering av detaljerad patientdata, totalkostnadsfördelning och pro-duktkalkylering samt verksamhetsbaserad produktionsplanering och budgete-ring. Produkterna är kostnadsfria för de vårdgivare som har avtal med Stock-holms läns landsting. I samarbete med Socialstyrelsen, Västra Götalandsregion-en och Region Skåne startade under våren 2013 ett arbete med att utveckla öp-penvårds-DRG samt framtagande av ett nationellt regelverk för rapportering av vårdkontakter.

4.4 Ersättningsmodeller Ersättningsmodellerna bygger på beskrivningssystemen och är en viktig be-ståndsdel i styrningen av hälso- och sjukvården. Utvecklingen av värdebaserade ersättningssystem fortsätter i samverkan med Socialdepartementet samt ett antal andra landsting. Stockholms läns landsting ansvarar inom detta arbete för utvecklingen av värdebaserade ersättningssy-stem inom vårdområdena ryggkirurgi, förlossningsvård samt höft- och knäleds-plastikoperationer. Inom vårdval ryggkirurgi har redan en värdebaserad be-skrivnings- och ersättningsmodell införts med start den första september 2013. Denna bygger på ersättning för vårdepisoder och är en vidareutveckling av er-sättningsmodellen i vårdval höft- och knäledsplastikoperationer. Utöver paket-pris och garantikrav med kostnadsansvar för komplikationer ingår justerad er-sättning som tar hänsyn till patientens specifika vårdbehov samt ersättning för hälsoutfall. Syftet med modellen är att möjliggöra för vårdgivaren att bättre in-tegrera vårdprocessen och utveckla vården för att få ett så gott hälsoutfall och så nöjda patienter som möjligt med så liten resursförbrukning som möjligt. Arbetet med att ta fram förslag till värdestyrd ersättningsmodell baserad på vårdepisoder för kroniskt sjuka patienter med ledgångsreumatism har kommu-nicerats med berörda specialistläkare under hösten. Som resultat av detta plan-eras en försöksverksamhet starta 2014, vilken inkluderar systematisk utvärde-ring av olika ersättningsformer som bland annat ska stödja inslag med e-hälsa och patientcentrerad vård samt forskning. Ett antal ersättningsmodeller inom vårdvalsområdena har reviderats, till exem-pel ersättningsmodellen för husläkarverksamheten. Denna innehåller nu ersätt-ning för vissa åtgärder som registreras enligt KVÅ1, avseende patienter med stora vårdbehov, hälsofrämjande arbete och fortbildningsinsatser. Inom vård-val primärvårdsrehabilitering har en större revidering gjorts i och med att ytter-ligare en yrkeskategori, naprapater, kommer att ingå i uppdraget. Justeringar 1 Klassifikation av vårdåtgärder enligt Socialstyrelsens riktlinjer

1305-0614

Sida 24

har även gjorts i prissättningen med bland annat höjd ersättning för arbetstera-peutiska insatser och successiv minskning av ersättning till kiropraktorer. Vux-enpsykiatrins ersättningsmodell reviderades per första januari 2013. Öppenvår-den fick en ökad del rörlig ersättning. Slutenvården fick en större del fast er-sättning. Geriatriken har successivt infört en ny ersättningsmodell under 2013. Skillnaden mot tidigare är huvudsakligen ett gemensamt DRG-poängsystem för alla kliniker, jämte vissa smärre ändringar i övrigt. Ett samarbetsprojekt pågår med fem husläkarmottagningar för att beskriva e-Hälsotjänster inom provtagning och ordination.

4.5 Kvalitetsuppföljning Publika jämförelser underlättar för patienterna att göra kunskapsbaserade val av vårdgivare, bidrar till vårdens kvalitetsförbättringar och ökar den demokra-tiska insynen i vårdens resultat. På 1177Vårdguiden har det publicerats resultat från patientenkäter, väntetider och telefontillgänglighetsmätningar. Inom vård-områdena kataraktoperationer och förlossning har det dessutom publicerats medicinska kvalitetsindikatorer och behandlingsresultat. Under 2013 har samt-liga tidigare publicerade uppgifter uppdaterats. Inom husläkarverksamheten har nya indikatorer avseende läkemedel, hälsosamtal och diabetes publicerats. Inom gynekologi samt höft- och knäledsplastikoperationer har resultat från pa-tientenkäter publicerats tillsammans med väntetider. På grund av viss eftersläpning i rapporteringen kommer en utförligare redovis-ning av uppnådda kvalitetsresultat inom hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting under 2013 att göras i tertialbokslut januari till april 2014. Stockholms läns landsting deltar också i betydande omfattning i de nationella öppna jämförelserna vilka genomförs och redovisas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen. I årets redovisning, ”Öppna jämförelser 2013 Hälso-och sjukvård jämförelser mellan landsting” presenteras ett mycket stort antal jämförelser – så många att det kan vara svårt att se den samlade bil-den. Sammanfattningsvis kan framhållas att hälsotillståndet generellt långsamt blir bättre såväl i Stockholm som i Sverige som helhet. Betydande skillnader i sjuklighet kan dock iakttas relaterat till socioekonomiska förhållanden. Invå-narna i Stockholms län får en i huvudsak bra och uppskattad vård, som utveck-lats gynnsamt – men kostnaderna, justerat efter demografi i jämförelse med andra landsting, är höga inom Stockholms läns landsting. Viktiga områden där förbättringar bör ske inom Stockholms län är vårdhygien, diabetesvården, före-byggande av osteoporotiska frakturer, underbehandling med läkemedel inom vissa områden och en fortsatt för hög förskrivning av antibiotika. Vidare inne-håller den nationella rapporten en rad mycket specifika jämförelser mellan olika vårdgivare. Dessa analyseras, tolkas och beaktas av berörda specialitetsområ-den. QRC Stockholm (Kvalitetsregistercentrum Stockholm) har under 2013 utökats och utvecklats. 16 nationella kvalitetsregister är nu anslutna till QRC. Nya regis-

1305-0614

Sida 25

ter har fått stöd i sin utveckling och i att söka medel från Beslutsgruppen för nationella kvalitetsregister. QRC har också stöttat upp ett förbättringsarbete som genomförts i vården med utgångspunkt från användandet av kvalitetsregis-ter. Sjutton team, varav tio inom Stockholms sjukvård, har fått stöd och hjälp med utbildning i sitt förbättringsarbete enligt metoden teamcoaching, som är utvecklad vid The Dartmouth Institute, USA. Kvalitetsregistren kopplade till cancerområdet är inte anslutna till QRC utan till Regionalt Cancercentrum (RCC). Det innebär att RCC ansvarar för motsvarande kvalitetsutvecklingsarbete inom cancerområdet. Ett projekt har påbörjats för att stödja verksamhetschefers användning av kvali-tetsregister i sin verksamhetsutveckling och uppföljning. Projektet pågår nu vid ett akutsjukhus, och samtidigt utvecklas ett generellt stöd som kan användas för samtliga sjukhus inom Stockholms läns landsting.

4.6 Avtalsuppföljning Uppföljning och granskning ska säkerställa att vårdgivarna fullgör sitt uppdrag enligt lagar och avtal. En strategi för systematisk uppföljning och granskning har tidigare tagits fram med därtill hörande handlingsplan som innehåller konkreta åtgärder utifrån den fastställda strategin. Utifrån handlingsplanens intentioner har arbetet fort-satt under 2013, med bland annat risk- och konsekvensanalyser och lokala handlingsplaner vid uppföljning och granskning. I arbetet med avtalsuppföljning är ett professionellt förhållningssätt till vårdgi-varna grundläggande. Riktlinjer för Hälso- och sjukvårdsförvaltningens relat-ioner med leverantörer har arbetats fram under året och beslutades i september. Relationerna till leverantörerna ska präglas av hög integritet, professionellt kunnande och ett gott bemötande. Förvaltningen och all personal ska ha en obe-roende ställning till vårdgivarna och andra leverantörer. Dokumentation som görs vid löpande avtalsuppföljning utgör underlag vid eventuella tvister med vårdgivare som inte levererat enligt avtal. En god insyn för allmänhet och media i hur uppföljning och granskning sker skärper kraven på tydlig hantering. Under 2013 har ett arbete inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen påbörjats med utveckling av de interna operativa processer där vårdavtalsuppföljnings-processen ingår. Arbete fortsätter under 2014 med justering och framtagning av mallar, checklistor, instruktioner och annat för test i piloter och därefter im-plementering. I avtalen med akutsjukhusen sker uppföljning av ett antal kvalitetsindikatorer. Urvalet följer den nationella utvecklingen på området. I 2013 års avtal finns 38 kvalitetsindikatorer i avtalen varav 11 med målnivå. Akutsjukhusen redovisar

1305-0614

Sida 26

resultaten av indikatorerna den sista februari 2014. Av den totala ersättningen utgår två procent för resultat av kvalitetsindikatorer. Resultatet för 2013 redovi-sas i särskild bilaga till tertialbokslutet för januari till april 2014. Uppföljning av läkare och sjukgymnaster med rätt till ersättning enligt Lagen om läkarvårdsersättning (LOL) samt Lagen om sjukgymnastik (LOS) har fort-satt under 2013. De avslutade uppföljningarna, vilka har avsett verksamheter inom sjukgymnastik och specialiteten kirurgi, har lett till att återkrav av utbe-tald ersättning har framställts till vissa vårdgivare. Revisioner Hälso- och sjukvårdsnämnden arbetar med olika typer av revisioner. Revision-erna möjliggör en mer detaljerad granskning och uppföljning av särskilda verk-samheter där vanlig avtalsuppföljning inte ger tillräcklig information. Under 2013 har ett arbete påbörjats som syftar till att utveckla en enhetlig struktur för revisionsarbetet med tydliga roller och ansvar såväl inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen som för externa konsulter. Under året har revisioner startats upp inom flera verksamhetsområden där vårdval införts. Revision pågår på femton slumpvis utvalda husläkarmottagningar med syftet att granska mottagningarnas följsamhet till gällande regelsystem för registrering av utförd vård. Resultatet hittills har lett till att en djupare revision pågår av två av de ingående mottagningarna. Rapport förväntas bli klar under första kvartalet 2014. Dessutom har en revision av två öron-näs–och halsmottagningar startats med syftet att granska mottagningarnas följsamhet till regelverket, framförallt gäl-lande registreringar. Revisionen har hittills lett till att återbetalningskrav har ställts. Den avancerade hemsjukvårdens, ASiHs, följsamhet till uppdragsbeskrivningen är föremål för en revision. Revision av enskilda vårdgivare verksamma enligt Lagen om läkarvårdsersättning görs kontinuerligt utifrån avvikande registre-ringsmönster. Revision av primärklassifikationer inom geriatriken pågår för fyra geriatriska kliniker och en fortsättning med flera kliniker planeras. Revision pågår av en vårdgivare inom ortopedisk medicin för att kontrollera huruvida registreringar skett korrekt och journalföringen är patientsäker.

1305-0614

Sida 27

4.7 Styrning av patientflöden och stöd i vård-processen En effektiv och tillgänglig vård med god kvalitet kräver att patienten får rätt vård på rätt plats i rätt tid. Vårdstrukturen ska vara välkänd av alla aktörer. Pa-tienten ska ha möjlighet att välja vårdgivare utifrån sina behov och förutsätt-ningar och vara med och påverka sin vård. För att uppnå en effektiv användning av vårdens kompetenser och resurser och där patienterna lätt hittar rätt i vår-den bedrivs arbete enligt nedanstående strategier.

Enhetliga termer och begrepp Termer och begrepp som rör vårdens alla delar måste fastställas och konsekvent användas i hälso- och sjukvården, såväl externt som internt. En underlagsrap-port ”Termer och Begrepp” har tagits fram och för att säkerställa uppdraget har projektet övergått till förvaltning i linjeorganisationen. Fortsatt utveckling av stödsystem för remisser och vårdprogram Ett projekt inom ramen för integrering av elektroniska remisser har genomförts, se avsnitt 5.1. Utveckla hänvisningsverktyg De invånartjänster som befolkningen når via olika kanaler som telefoni, mobil-applikationer, webben med flera är befolkningens första ingång till vården. Här finns information, rådgivning och hjälp till kontakt med hälso- och sjukvården, dygnet runt året om. Vårdguidens sammanslagning med 1177 skapar möjlighet-er till ytterligare utveckling av tjänster genom det nya konceptet som tagits fram kring varumärken, kanaler och tjänster. I syfte att säkerställa att hänvisnings-verktyget har samma information som andra kanaler pågår samverkan med re-laterade projekt. Stöd till grupper med stora och återkommande vårdbehov Projektet Aktiv hälsostyrning2, där vårdcoacher hjälper patienter med stora och återkommande behov, pågår. Se avsnitt 5.10.2. Incitament för att minska återinläggningar Sedan början av 2013 pågår ett utvecklingsarbete med stöd för en standardise-rad utskrivningsprocess vid fyra avdelningar på fyra akutsjukhus. Genom en standardiserad utskrivningsprocess identifieras de patienter som löper störst risk för återinskrivning i närtid. Vid utskrivning av dessa patienter följs sär-skilda checklistor med tonvikt på att fånga patientens förståelse av vad som ska ske efter utskrivning. Patienterna rings sedan upp inom tre dygn med syfte att säkerställa att patientens behov av vård och omsorg tillgodosetts. Vid brister i vård eller omsorg kontaktas ansvarig vårdgivare eller kommunal omsorg. Ut-vecklingsarbetet syftar till att skapa tryggare patienter och bidrar till att uppnå målet att minska andelen återinskrivna inom den nationella satsningen på de

2 Aktiv hälsostyrning (AHS) är ett tillfälligt, individanpassat stöd som utförs av en specialutbildad sjuksköterska, även kallad vård-coach. Se vidare avsnitt 5.10.2

1305-0614

Sida 28

mest sjuka äldre. Implementering av utskrivningsprocessen har påbörjats på några av de deltagande klinikerna och för dessa visar uppföljningen på positiva mätbara effekter. Under 2014 breddas tillämpningen av standardiserad ut-skrivning till fler vårdgivare.

Utveckling av e-hälsotjänster för patienter En förutsättning för att uppnå önskade styreffekter på patientflödena är att in-vånare, patienter och vårdgivare tar del av de e-hälsotjänster som finns tillgäng-liga. Efterfrågan på invånarkonton för tillgång till e-hälsotjänsterna via Mina Vårdkontakter ökar stadigt. Under 2013 tillkom cirka 75 000 nya konton vilket är en ökning med 22 procent. Det totala antalet konton uppgår till 425 000 vil-ket motsvarar cirka 20 procent av Stockholms läns invånare. Vid jämförelse med föregående år har 4 procentenheter fler invånare ett invånarkonto. Vid jämförelse med snittet för riket (15 procent) är täckningsgraden i Stockholms län god. Antalet vårdenheter som är anslutna till Mina Vårdkontakter uppgår till cirka 1 350. Detta är en ökning med 35 procent i jämförelse med föregående år då cirka 1 000 vårdenheter var anslutna. En fortsatt ökning av antalet anslutna vårdenheter är en förutsättning för att förväntade effekter av införande av e-hälsotjänster ska kunna förverkligas. Olika e-hälsotjänster har utvecklats och förädlats för invånare, patienter och vårdgivare under 2013, se vidare avsnitt 5.3.

1305-0614

Sida 29

5 Uppföljning av inriktning 2013 (2014-2015) för utveckling av hälso- och sjukvården

5.1 En lätt nåbar och tillgänglig vård för alla invånare Uppföljning av prioriterade områden inom tillgänglig vård för alla invånare Under budgetperioden 2013-2015 har utveckling inom följande områden be-dömts särskilt viktigt och har därför prioriterats:

■ Öka tillgängligheten till somatisk specialistvård på och utanför akutsjukhusen ■ Utveckla ett samlat remittentstöd i syfte att styra remisser till optimal vårdnivå ■ Stärka patientens tillgång till information om rättigheter och valmöjligheter

inom vården Öka tillgänglighet till somatisk specialistvård på och utanför akut-sjukhusen Flera vårdgivare utanför akutsjukhusen har arbetat med att kvalitetssäkra sina väntelistor och detta har gett positiva resultat. Antalet patienter som har väntat över vårdgarantins gränser har minskat under 2013. Det totala antalet som hade väntat mer än 30 dagar till mottagningsbesök per sista december 2013 jämfört med samma tid 2012 hade minskat med 35 procent, från 10 034 individer 2012 till 6 501 individer 2013. Antalet som hade väntat mer än 90 dagar till behand-ling per sista december 2013 hade minskat med 6 procent jämfört med samma tid 2012 (från 1 282 individer 2012 till 1 367 individer 2013). Vid samtliga mät-punkter under 2013 har det varit färre väntande över 90 dagar jämfört med samma period 2012. De områden som har flest antal väntande till mottagning över Stockholms läns landstings vårdgarantigräns är ortopedi och barn- och ungdomsmedicin. Se bilaga 2 för en utförlig redovisning av tillgängligheten till vård i Stockholms läns landsting under 2013. I avtalen för akutsjukhusen finns krav på tillgänglighet i enlighet med vårdga-rantin. Akutsjukhusen har även ett uppdrag att informera patienterna om vård-garantin. Akutsjukhusen kan erhålla bonus om vårdgarantin uppfylls och inga patienter väntat över vårdgarantin gräns. För de månader som vårdgarantin är uppfylld håller akutsjukhuset bonus motsvarande 0,5 procent av totalersättningen. Capio

1305-0614

Sida 30

S:t Görans sjukhus har som enda sjukhus erhållit bonus under året med totalt 3 miljoner kr. Vite utfaller med 500 kronor per patient och 30-dagarsperiod för väntande till nybesök och 1 000 kronor för väntande till behandling (åtgärd/operation) för varje patient som stått i kö utöver vårdgarantins gränser. Om en patient vänder sig till Vårdgarantikansliet och erhåller vård hos annan vårdgivare enligt dess försorg, debiteras akutsjukhuset den faktiska kostnaden för den vården. Under 2013 har akutsjukhusen debiterats 36 miljoner kronor i viten på grund av bris-tande tillgänglighet. Ett pilotprojekt gällande rapportering av återbesökstider inom somatisk speci-alistvård genomförts på Karolinska universitetssjukhuset. Detta ingår som del av 2013 års grundkrav för Sveriges Kommuner och Landstings stimulansersätt-ning för den så kallade Kömiljarden. Under 2014 sker ett breddinförande även på övriga sjukhus och inom psykiatrin. Ett annat kömiljardskrav är rapportering av ledtider3 för bild- och funktionsmedicin och neurofysiologi. Antal telefonsamtal till vårdgarantikansliet uppgick till drygt 12 100 samtal un-der 2013. Det innebär att samtalen har minskat med 9 procent eller 1 200 sam-tal jämfört med 2012. Antal vårdgarantiärenden var drygt 5 200 under 2013. Det innebär att antalet vårdgarantiärenden har minskat med 15 procent eller 900 ärenden jämfört med 2012. Antal patienter och vårdgivare från Stockholm som vänt sig till Hälso- och sjuk-vårdsförvaltningen för att åberopa planerad vård i annat landsting är oförändrat under 2013 jämfört med 2012, det vill säga drygt 2 700 ärenden. Antal remisser som skickats till Stockholm från andra landsting gällande planerad vård hos privata vårdgivare har ökat med 38 procent, från 3 561 remisser till 4 914 remis-ser, varav den största andelen är ortopedi. En ny lagstiftning, som reglerar rätten till ersättning för vård i annat EU-land, infördes den 1 oktober 2013. Lagstiftningen reglerar bland annat villkoren för ersättning för utlandsvård och hur ersättningens storlek ska beräknas. Lands-ting och kommuner övertar kostnadsansvaret för viss utlandsvård. Under peri-oden oktober till november inkom 18 ärenden till landstinget. Utveckla ett samlat remittentstöd i syfte att styra remisser till opti-mal vårdnivå Elektronisk remisshantering har utvecklats, vilket möjliggör att remisser kan sändas mellan olika vårdgivare oavsett vilket journalsystem som används. Ett arbete med att integrera ett remittentstöd för elektroniska remisser i viss.nu har

3Ledtid är den tid som går från det att en process startar tills den är fullbordad och fyller sitt syfte. Sveri-ges kommuner och landsting har tagit fram en modell för uppföljning av ledtider som bland annat omfat-tar väntetider till vissa röntgen- och neurofysiologiska undersökningar

1305-0614

Sida 31

avslutats, så att det nu går att hämta remissinnehåll från viss.nu och bifoga till en elektronisk remiss. Stärka patientens tillgång till information om rättigheter och valmöj-ligheter inom vården Under början av 2013 avslutades en informationskampanj om patientens rättig-heter som bland annat innehöll information om vårdgaranti, valfrihet och Vård-guiden. Kampanjen riktades främst till unga vuxna (18 till 34 år). Den bestod också av information till länets invånare om vårdgarantikansliet och dess verk-samhet. Kampanjen utvärderades under första kvartalet 2013. Utvärderingen visade bland annat att tidningen Vårdguiden är den kanal som har störst ge-nomslag, att riktad distribution av foldrar är lika effektiv som annonsering, att man når många personer via annonsering på internet och att 96 procent av lä-net invånare över 18 år känner till Vårdguiden. Resultatet kommer att ligga till grund för kommande kampanjer om patientens rättigheter. Med syfte att underlätta för invånarna i Stockholms län att hitta rätt i vården genomfördes en kampanj under sommaren och en kampanj inför jul- och ny-årshelgerna. En översyn har påbörjats när det gäller hälso- och sjukvårdsrelate-rat undervisningsmaterial som används av Svenska för invandrare (SFI). Mer än bara trösklar är ett delaktighetsprogram för personer med funktions-nedsättning. Under 2013 har en tillgänglighetsguide och webbaserad utbildning för Stockholms läns landstings medarbetare gällande funktionsnedsättning och funktionshinder tagits fram. Det specifika arbete som genomförts på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen inom programmets ram redovisas i kapitel 8. Framtagning av beslutsstrategi och handlingsplan när krav på fysisk tillgänglig-het står i konflikt med generell tillgänglighet och valfrihet pågår. Resultat och erfarenhet från projektets aktiviteter kommer redovisas i en slutrapport med förslag på hur det fortsatta arbetet framöver ska bedrivas i reguljär verksamhet. Uppföljning av övrigt utvecklingsarbete för att öka tillgänglig-heten till hälso- och sjukvården för alla invånare Hbt-policyn Under 2013 har en webbutbildning om hbt-frågor tagits fram. Inför 2014 har vårdgivare erbjudits utbildning och kompetenshöjning avseende hbt-policyn.

1305-0614

Sida 32

5.2 Patientsäkerhet Uppföljning av prioriterade områden inom patientsäkerhet Under budgetperioden 2013 till 2015 har utveckling inom följande områden be-dömts särskilt viktigt och har därför prioriterats:

■ Fortsätta arbetet för att klara kraven i överenskommelsen mellan staten och SKL gällande ökad patientsäkerhet

■ Genomföra Stockholms läns landstings ”Handlingsprogram för att minska vård-relaterade infektioner i hälso- och sjukvården”

■ Följa upp och genomföra utredning av kostnadsytterfall, inklusive utarbeta för-slag till ersättningsmodell

Fortsätta arbetet för att klara kraven i överenskommelsen mellan staten och SKL Arbetet med den nationella patientsäkerhetssatsningen avrapporteras årligen den 30 september till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Smittskyddsin-stitutet och Socialstyrelsen. Socialdepartementet gör sedan tillsammans med SKL en bedömning av de inkomna rapporterna och i vilken mån respektive landsting klarat kraven. De landsting som klarar samtliga grundläggande krav och ett eller flera prestationskrav får i december månad samma år sin ersättning från SKL. I december 2012 erhöll Stockholms läns landsting 65 miljoner kronor för 2012 års arbete. För 2013 klarar Stockholm läns landsting samtliga grund-läggande krav och alla indikatorer med undantag av en. Detta utfall motsvarar en ersättning på drygt 95 miljoner kronor. Grundläggande krav för 2013 Samtliga vårdgivare ska ha upprättat en patientsäkerhetsberättelse i enlighet med Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659), som trädde i kraft den 1 januari 2011. Lagen anger att berättelsen ska vara upprättad senast den 1 mars året ef-ter. Stockholms läns landsting har utarbetat en mall som stöd för skrivning av patientsäkerhetsberättelsen och vårdgivarna har erbjudits handled-ning/utbildning under våren 2012 samt under 2013. Drygt 200 patientsäker-hetsberättelser har hämtats in från vårdgivare inom samtliga verksamhetsom-råden. En översiktlig genomgång av inkomna berättelser visar på behov av fort-satt utbildning och stöd i arbetet med patientsäkerhetsberättelsen. Inför arbetet med patientsäkerhetsberättelser 2014 kommer vårdgivarna att erbjudas fortsatt utbildning. Kravet för 2013 är uppfyllt. Stockholms läns landsting ska delta i den nationella patientenkäten för pri-märvården, vilket också skett. Kravet för 2013 är uppfyllt. Stockholms läns landsting ska ha upprättat en eller flera handlingsplaner för patientsäkerhetskulturen. Handlingsplanerna ska innehålla mål för patientsä-kerhetskulturen och visa på patientnytta. Utifrån dessa planer ska förbättrings-arbete bedrivas inom landstinget. Utgångspunkten ska vara resultatet av ge-

1305-0614

Sida 33

nomförda mätningar av patientsäkerhetskulturen, samt dokumenterad utvärde-ring av det redan påbörjade förbättringsarbetet inom patientsäkerhetsområdet. Kravet för 2013 är uppfyllt. Landstinget ska arbeta systematiskt med strukturerad journalgranskning för att identifiera skador/vårdskador. Under 2013 var kravet att genomföra granskningar såväl på akutsjukhus- som kliniknivå. Arbetet med strukturerad journalgranskning har implementerats på alla akutsjukhus. Det är en viktig del av det lokala förbättringsarbetet på verksamhetsnivå, för att kartlägga och minska vårdskador. Kravet för 2013 är uppfyllt. Landstinget ska ha anslutit sig till Nationell Patientöversikt (NPÖ) och visa på bred användning av NPÖ. NPÖ innebär två typer av informationsdelning:

1. Vårdpersonal får möjlighet att vid vårdtillfället, med patientens sam-tycke, läsa utvalda delar av journalinformation som upprättats hos andra vårdgivare, inom och utom landstinget.

2. Vårdgivare kan tillgängliggöra utvalda delar av sin journalinformation för vårdpersonal hos andra vårdgivare inom och utom landstinget.

NPÖ-projektet i Stockholms län har fokuserat på de stora vårdgivarna i länet. Projektet avslutades den 30 september och hade då uppfyllt uppställda mål en-ligt 2013 års Patientsäkerhetsöverenskommelse. Arbetet drivs vidare i förvalt-ning. Per den 31 december 2013 tillgängliggörs information via NPÖ enligt nedan.

• För 53 procent av vårdkontakterna i Stockholms län finns information tillgänglig via NPÖ

• Vid 84 procent av vårdtillfällena i Stockholms län finns information till-gänglig via NPÖ

• 29 procent av vårdenheterna i Stockholms län är anslutna till NPÖ Användandet av NPÖ ökar stadigt i landet, vilket syns i ett ökande antal sök-ningar efter information som levererats till NPÖ av landstingets vårdgivare. Idag gäller cirka 15 till 20 procent av de frågor som ställs till NPÖ uppgifter från Stockholms läns landsting. Användandet av NPÖ antas öka stort under 2014 då framför allt fler kommuner börjar använda NPÖ.

Det går inte att visa den länkade bilden. Filen kan ha flyttats, fått ett nytt namn eller tagits bort. Kontrollera att länken pekar på rätt fil och plats.

1305-0614

Sida 34

Prestationskrav 2013 Stockholms läns landsting mäter följsamheten till Basala hygienrutiner och klädregler på minst 80 procent av alla avdelningar på alla akutsjukhus inom slutenvården. Följsamheten ska vara minst 70 procent. Mätningarna sker ge-nom SKL:s punktprevalensmätningar två gånger per år. Stockholms läns lands-ting klarar inte målnivån vad gäller följsamhet till basala hygienrutiner, utan uppnår endast 62 procent. Samtidigt ses en minskning av punktprevalensen i mätningen av vårdrelaterade infektioner, och arbetet med detta intensifieras hos många vårdgivare. Ytterligare insatser vad gäller följsamheten till hygienru-tiner kommer att göras hos flertalet vårdgivare, och lyfts fram i vårdgivarnas verksamhetsplanering. Stockholms läns landsting har verkat för ökad följsamhet till lokala behand-lingsrekommendationer avseende vanliga infektioner i öppenvården, för att överförskrivning av antibiotika ska minska. Antibiotikaförskrivningen har un-der mätperioden minskat med 10 procent mätt som uthämtade recept per 1000 invånare i länet. 147 av 207 husläkarmottagningar, det vill säga drygt 50 procent av vårdenheterna inom husläkarverksamheten, har försett sina förskrivare med en översikt av deras personliga antibiotikaförskrivning och dessutom genomfört ett reflekterande kollegialt möte. Informations- och kommunikationsinsatser har riktats till både allmänheten och till vårdgivare. Under hösten 2013 genom-fördes till exempel en kvalitativ undersökning med ett femtiotal husläkare. Syf-tet med detta var att få underlag för att öka effektiviteten i kommunikationen, såväl i planerade kommunikationsinsatser till gruppen som i husläkarnas möte med patienter och deras anhöriga. Sammantaget innebär detta att kraven gäl-lande antibiotikamålet 2013 är uppfyllt. Inom Stockholms läns landsting ska 75 procent av alla slutenvårdsavdelningar ha dokumenterade rutiner för utskrivningsinformation och ha påbörjat ett för-bättringsarbete utifrån detta. Kravet för 2013 är uppfyllt. Stockholms läns landsting mäter förekomst av trycksår på minst 80 procent av alla avdelningar på alla akutsjukhus inom slutenvården, exklusive barnsjukvård och rättspsykiatri. Landstingen ska även ha uppdaterat sin motsvarande hand-lingsplan eller handlingsplaner och utifrån dessa bedriva ett förbättringsarbete avseende förekomst av trycksår. Kravet för 2013 är uppfyllt. Under 2013 har alla sjukhus, geriatriska kliniker samt större delen av den psy-kiatriska vården kontinuerligt mätt överbeläggningar på slutenvårdsavdel-ningarna enligt fastställd rutin. Inrapportering har skett av mätvärden till den nationella databas som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) driftar. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens roll har varit att stödja vårdgivarna i deras rappor-tering och kvalitetssäkringsprocess. Från och med mars 2013 har resultat på landstingsnivå samt för akutsjukhusen publicerats på landstingets hemsida varje månad. Det som publiceras är föregående månads resultat. En förstudie för möjligheten till automatisering av mätningen har inletts av SLL IT. Kravet för 2013 är uppfyllt.

1305-0614

Sida 35

Landstinget ska ha påbörjat arbetet med att införa IT-stödet Infektionsverk-tyget. Infektionsverktyget ska vara ett stöd i arbetet med att förebygga vårdrela-terade infektioner och förbättra kvaliteten i användningen av antibiotika. En teknisk lösning har arbetats fram för att Stockholms läns landsting ska kunna anslutas till den nationella tjänsten. Infektionsverktyget testas i enlighet med kravet i överenskommelsen i pilotdrift från hösten 2013 fram till februari 2014 på verksamheter inom Södersjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset. Infektionsverktyget används redan inom slutenvården på Capio S:t Görans sjukhus. Kravet för 2013 är uppfyllt. Genomföra Stockholms läns landstings ”Handlingsprogram för att minska vårdrelaterade infektioner i hälso- och sjukvården” Under första halvåret 2013 har arbetet med att implementera Stockholms läns landstings Handlingsprogram för att minska vårdrelaterade infektioner i hälso- och sjukvården fortsatt. Målsättningen är att förekomsten av vårdrelate-radeinfektioner ska ha minskat till 9,2 procent 2015. En första utvärdering har gjorts under våren 2013 baserad på vårdgivarnas patientsäkerhetsberättelser. Under hösten har en planerad revision av handlingsprogrammet genomförts. Vid den senaste punktprevalensmätningen inom slutenvården blev Stockholms läns resultat 9,1 procent. Följa upp och genomföra utredning av kostnadsytterfall, inklusive utarbeta förslag till ersättningsmodell Utveckling av incitament för att minska kvalitetsbristkostnader pågår inom flera avtalsområden, till exempel inom akutsjukhusavtalen, höft- och knäledsplastik-operationer och kataraktoperation. Flera vårdgivare använder metoden struktu-rerad journalgranskning som en del i arbetet med att identifiera kvalitetsbrist-kostnader, även inom gruppen kostnadsytterfall. Varefter metoden utvecklas finns förutsättningar att arbeta vidare med strukturerad journalgranskning spe-cifikt inom gruppen kostnadytterfall för att identifiera ökade kostnader. Detta planeras ske under 2014. Uppföljning av övrigt utvecklingsarbete avseende patientsä-kerhet Patientsäkerhetskommittén Patientsäkerhetskommittén har under 2013 haft sammanlagt nio protokollförda möten. Under året har ett förberedande arbete med utformningen av en web-baserad patientsäkerhetsutbildning samt en chefsutbildning varit aktuell, med sikte på lansering första kvartalet 2014. Under hösten har gruppen utökats med representation för fler privata vårdgivare. En genomgång av gruppens uppdrag och syfte har skett under hösten. Under två dagar i november månad genomför-des åter Patientsäkerhetsdagen med drygt 1 700 besökare från landstingets alla verksamheter. TUFF Projektet trycksår, undernäring och fall – förebyggande (TUFF) har under 2013 fortsatt breddats utanför akutsjukhusen till geriatriska kliniker och den kommunala hälso- och sjukvården. Detta är ett arbete som kommer att intensi-

1305-0614

Sida 36

fieras under 2014. Antalet deltagande enheter i TUFF-projektet växer och vid en tidigare uppföljning framkom att satsningen är känd av 50 procent av all vård-personal. Av svaren framgår också att vårdpersonalen har mer kunskap och handlingsbenägenhet samt att de får bättre stöd från sin ledning. TUFF-projektet har även uppmärksammats av högskolor och gymnasiala utbildnings-enheter som börjat använda TUFF-projektets material i sina utbildningspro-gram. Övrigt För att säkerställa tillgång till vårdhygienisk expertis i vården har avtal tecknats mellan Vårdhygien Stockholms län och alla akutsjukhus, de flesta geriatriska kliniker samt vissa övriga privata vårdgivare. Avtal har även tecknats med de flesta särskilda boenden inom den kommunala vården, såväl kommunalt som privat drivna verksamheter. Den tidigare införda webbutbildningen avseende basala hygienrutiner får stadigt ökat antal användare. Införandet av Trygghetskvitto för säkrare utskrivning av patienter från akut-sjukvården har efter oklarheter kring sekretesslagstiftning nu återupptagits. Inom Regionalt Cancercentrum (RCC) pågår ett omfattande processarbete som syftar till att skapa säkrare och för patienten tydligare vägar genom sin cancer-sjukdom, se vidare avsnitt 5.12. Tertialbokslutet för januari till april 2014 kommer att innehålla en bilaga kallad Kvalitets- och patientsäkerhetsredovisning för Stockholms läns landsting, med en mer utförlig sammanställning av patientsäkerhetsarbetet i Stockholms län under 2013.

5.3 E-hälsa och strategisk IT Uppföljning av prioriterade områden inom e-hälsa och strate-gisk IT Under budgetperioden 2013-2015 har utveckling inom följande områden be-dömts särskilt viktigt och har därför prioriterats:

■ Samlad och aktuell information om vårdutbudet görs tillgängligt för patienter, invånare och vården

■ Fortsätt utveckling av utbudet och funktioner för invånartjänster för förbättrad tillgänglighet, delaktighet och effektivitet

■ Möjliggöra och stimulera till införande av nationellt framtagna lösningarna i samarbete med andra aktörer

1305-0614

Sida 37

Samlad och aktuell information om vårdutbudet görs tillgängligt för patienter, invånare och vården En grundförutsättning för att de system, tjänster och verktyg som nämns i av-snitt 4.7 ska fungera, är att de har tillgång till aktuell och uppdaterad informat-ion om vårdutbudet. Det ska finnas en gemensam utbudsinformation som görs åtkomlig för dessa system och tjänster. Den förstudie som genomfördes under våren 2013 för att skapa en samlad bild över vårdutbudet, ligger till grund för det fortsatta arbetet med att; tydliggöra informationsinnehåll, struktur, informationsansvar och tekniska lösningar. Fortsätta utveckla utbudet och funktioner för invånartjänster för förbättrad tillgänglighet, delaktighet och effektivitet En mängd satsningar och tjänster har färdigutvecklats under året för att bidra till de övergripande målsättningarna. EU-kommissionen utsåg bland annat den nya invånartjänsten Mitt vårdflöde till en av de tre bästa innovationslösningar-na i offentlig sektor i hela EU. Samma tjänst och det av Stockholms läns lands-ting ledda utvecklingsprogrammet för e-tjänster, verktygslådan SDK, vann 2013 det prestigefyllda priset Guldmobilen i kategorin ”Årets mobila initiativ”. Genom att integrera Vårdguiden och det nationella konceptet 1177 har utveckl-ing och förvaltning av e-tjänster kunnat användas effektivare och skapa mer nytta för invånare och patienter. Exempel på tjänster som utvecklats och kvali-tetsförbättrats under året:

- Guidningen till och i vården har förbättrats genom att tjänsten ”Hitta och jäm-för vård” på 1177 Vårdguiden utvecklats för att bli mer användarvänlig.

- Det är nu möjlighet att jämföra vårdgivare inom fler vårdvalsomården. De nya är höft- och knäledsplastikoperation, gynekologi, ögonmottagning samt husläkar-mottagningar.

- Invånartjänsten Mina vårdflöden är tekniskt produktionssatt i Mina vårdkon-takter 2.0 och ett breddinförande förbereds.

- Ett breddinförande förbereds av tjänster som tidigare testats i pilotdrift. Till exempel att kunna följa remisstatus, en tjänst som ger vårdgivarna möjlighet att automatiskt skicka ut formulär och blanketter till patienter samt att få svaren rakt in i journalsystemen. En prenumerationstjänst där patienter kan lagra ner patient-information, såsom vaccinationer, till det personliga hälsokonto som kommer att utvecklas nationellt.

- Fler mottagningar inom reumatologin har anslutit sig till tjänsten Patientens egen provtagning vilket bidrar till att fler patienter själva kan initiera provtag-ning och läsa sina provsvar.

- Fortsatt anslutning av fler tidböcker där invånare själva kan boka och omboka tider på sin vårdmottagning.

- Stöd för att vårdgivare ska kunna skicka elektroniska kallelser till patient från tidsbokningstjänster i Mina Vårdkontakter.

- Möjligheter att kunna logga in med mobilt BankID i Mina vårdkontakter vilket möjliggör större och bredare användning av tjänsterna via mobilen.

1305-0614

Sida 38

- Tillgång till nya tjänster i Stockholm via Mina vårdkontakter, bland an-nat ansökan om Färdtjänsttillstånd och beställning av tolk för invånare med hör-selnedsättning.

- Ett nationellt telefonnummer, 1177, till sjukvårdsrådgivningen på telefon gör det enklare för invånare att nå sjukvårdsrådgivning och information om hälso- och sjukvård

- Höjda krav på kompetensen hos sjukvårdsrådgivningen förbättrar möjligheten att guida invånare till rätt vårdnivå utifrån behov.

- Sjukvårdsrådgivningen har nu möjlighet att boka tider på alla de fyra stora nära-kuterna.

- Sjukvårdsrådgivning med tolk på arabiska och somaliska har genomförts i pilot, med gott resultat som lett till en permanentning av verksamheten.

Utifrån det nationella uppdraget har bland annat fakta och råd för unga med psykisk ohälsa tagits fram för samtliga landsting. På 1177 Vårdguiden och länets kommuners webbplatser finns nu samlad information om detta. UMO.se (Ung-domsmottagning på nätet) har utvecklats med material som förebygger att unga blir utsatta för sexuell exploatering via nätet och andra interaktiva medier. Möjliggöra och stimulera till införande av nationellt framtagna lös-ningarna i samarbete med andra aktörer Under 2013 har Stockholms läns landsting varit en drivande part i utvecklingen av en nationell öppen integrationsplattform. Informationsmängder som tidigare endast varit tillgängliga för journalsystemens leverantörer har öppnats upp och finns nu i den öppna plattformen. Detta innebär att såväl vården som tredje-partsleverantörer kan utveckla innovativa e-tjänster och appar på patientbun-den data4. Lösningen ställer krav på att journalsystemen ansluts till det öppna gränssnittet för varje informationsmängd. Under 2013 började många journal-systemleverantörer anpassa sina system till den nationella lösningen men mycket återstår för att öka täckningsgraden av journalsystemens informations-mängder i den nationella plattformen. Följande tjänster har utvecklats av Stockholms läns landsting på den nationella öppna integrationsplattformen under 2013:

- Remisstatus: Tjänsten ger information om skickad, mottagen och bokad remiss. Journalsystemen Take Care och Cambio Cosmic är anslutna.

- Vårdkontakt: Tjänsten ger information om alla kontakter som patienten haft med hälso- och sjukvården. Journalsystemen Cambio Cosmic och Obsterix är anslutna.

- Vårddokument: Tjänsten ger information om hälsorelaterade tillståndsbeskriv-ningar. Journalsystemen Cambio Cosmic, Take Care och Obsterix är anslutna.

4 Ytterst är det invånaren som beslutar om appen får konsumera hennes patientbundna information. Även vårdgivarna behöver godkänna att informationen tillgängliggörs.

1305-0614

Sida 39

- Mödravårdsinformation: Tjänsten ger information om hälsorelaterade tillstånd och utfall av aktivitet samt strukturerad information om tillväxtkurvor. Journal-systemet Obsterix är anslutet.

- Vaccinationer: Tjänsten ger information om ordinerade och administrerade vaccinationer. Journalsystemet Swevac är anslutet

- Diagnos: Tjänsten ger information om patients diagnoser. - Uppmärksamhetsinformation: Tjänsten ger information om en patient som är

av särskild vikt, exempelvis överkänslighet mot läkemedel, allvarlig sjukdom el-ler vårdbegränsning.

- Undersökningsresultat – EKG: Ger information om resultatet av EKG-undersökning i form av det sammanfattande utlåtandet kring undersökningsre-sultatet med i förekommande fall text och bild via länk.

- Kemlabb: Tjänsten ger information om laboratoriesvar som är lagrade i journal-system.

- Läkemedel: Tjänsten ger information om ordinerade och förskrivna läkemedel. Följande komponenter har utvecklats av Stockholms läns landsting på den nat-ionella öppna integrationsplattformen:

- Säkerhet; som gör att patienten kan anonymt dela ut sin patientbundna inform-ation till olika appar och e-tjänster

- Index; som håller reda på vilka vårdgivare en viss patient varit hos. Detta effek-tiviserar sökning efter relevant patientinformation.

- Processtöd; komponenten ser till att information från flera lokala källor present-eras på ett holistiskt sätt i rätt kronologisk ordning.

- Termstöd: Harmoniserar termer enligt nationell standard - En verktygslåda; som möjliggör och beskriver för nya grupper av utvecklare

hur man använder den öppna plattformen för att ta fram innovativa lösningar Uppföljning av övrigt utvecklingsarbete avseende eHälsa och strategisk IT Utöver de utvecklingsarbeten som nämnts ovan har en mängd andra tjänster och satsningar utvecklats och genomförts. Fyra beslutsstödstjänster för läkemedel har utvecklats i Janusfönster respektive Janusinfo.se:

- En varningstjänst som avser att identifiera och välja bort olämpliga läkemedel för äldre enligt Socialstyrelsens rekommendationer är klar för breddinförande. Införandet började under hösten 2013 och fortsätter under våren 2014. SLSO:s vårdcentraler och alla geriatriska kliniker kommer få tjänsten via Janusfönster. På Gotland är tjänsten redan införd.

- NjuRen är ett beslutsstöd för dosering av läkemedel hos patienter med nedsatt njurfunktion. NjuRen är implementerad hos 23 av de totalt 132 vårdcen-traler/mottagningar som har TakeCare under hösten. Ett 30-tal har också fått tillgång till e-utbildning via Lärtorget om NjuRen och inväntar uppkoppling till tjänsten.

1305-0614

Sida 40

- Tjänsten Kön, genus och läkemedel är i drift sedan september 2013 helt enligt plan. Evidensbaserad könsspecifik information om ett 50-tal läkemedelssubstan-ser finns publicerad på janus.se. Syftet är att ge förskrivare stöd till en förbättrad läkemedelsbehandling genom att underlätta rätt val av läkemedel och rätt dose-ring, relaterat till patientens kön.

Arbete med att öka andelen elektroniskt överförda sjukintyg har fortsatt under året, se vidare avsnitt 5.15. Landstinget lärplattform ”Lärtorget” för e-lärande är nu i förvaltning. Integrat-ion med den elektroniska katalogen EK och koppling till SITHS-kort har gjorts för att möjliggöra uppföljning på individnivå. Tjänsteavtal har tecknats med Danderyds sjukhus, SLSO, Locum och Södersjukhuset. E-kurser i HBT-frågor samt beslutsstödet NjuRen är lanserade. Vårdgivarguiden är under uppbyggnad. Syftet är att samla landstingets in-formation och tjänster i en kanal för vårdgivare och samarbetspartners och på så sätt förbättra kvaliteten i informationsmängder och tjänsteutbud. En beta-version av Vårdgivarguiden lanserades under hösten i syfte att kvalitetssäkra innehåll och användarfunktionerna inför lanseringen under våren 2014. Inled-ningsvis finns innehåll som behandlingsstöd, patientrutiner, uppdrag och avtal, utveckling och utbildning. Steg för steg ska webbplatsen byggas ut med fler tjänster, innehåll och funktioner.

5.4 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård och smittskydd Uppföljning av prioriterade områden inom hälsofrämjande hälso- och sjukvård och smittskydd Under budgetperioden 2013-2015 har utveckling inom följande områden be-dömts särskilt viktiga och har därför prioriterats:

■ Genomföra prioriterade insatser enligt handlingsplanen för folkhälsa Handling för hälsa 2012–2014, inklusive implementera Socialstyrelsens Nationella riktlin-jer för sjukdomsförebyggande metoder

■ Implementera Stockholms läns landstings Hbt-policy ■ Utveckla strategier för förbättrad smittspårning av sexuellt överförbara sjukdo-

mar och multiresistenta bakterier Genomföra prioriterade insatser enligt handlingsplanen för folk-hälsa Handling för hälsa 2012–2014, inklusive implementera Soci-alstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande meto-der Genomförandet av prioriterade insatser enligt Stockholms läns landstings hand-lingsplan Handling för hälsa 2012–2014 har fortsatt under året. Handlingspla-

1305-0614

Sida 41

nen innehåller 27 insatser, som var och en innebär en mängd åtgärder. En lä-gesuppföljning av pågående arbete utifrån handlingsplanen har påbörjats. Huvudstrategierna i handlingsplanen är att arbeta för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, att samverka kring hälsa med andra aktörer i Stockholms län och att arbeta med kommunikation för att sprida kunskap till såväl per-sonalgrupper som befolkning. Arbetet ingår till stor del i uppdragen till de tre centrumbildningar för folkhälsoarbete som under 2012 inrättades inom Stock-holms läns sjukvårdsområde (SLSO). Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställde i december ett nytt tvåårigt avtal med SLSO om verksamheten vid centrumbild-ningarna. Det innebär att de tre centrumbildningarna ska ge stöd till folkhälso-arbetet i landstinget. Rutiner för uppföljning av verksamheterna har etablerats. Arbetet med att stödja implementeringen av Socialstyrelsens Nationella riktlin-jer för sjukdomsförebyggande metoder har fortsatt med etablering av samord-ningsprojektet Goda levnadsvanor. Projektet syftar till att stödja implemente-ringen av sjukdomsförebyggande metoder genom utveckling av besluts- och me-todstöd, journalsystem och e-hälsotjänster, fortbildning och kommunikation, avtalsstyrning samt genom strukturerat processtöd till vårdenheter vid införan-det av riktlinjerna. Hösten 2013 beslutade Kommittén för kunskapsstyrning (KUST) att ett regionalt vårdprogram om sjukdomsförebyggande metoder ska tas fram och vara klart våren 2014. En utbildningsplan för kurs i implemente-ring kopplad till riktlinjerna har utarbetats. Utbildningen riktas till vårdenheter och omfattar både teori och praktiska övningar. Den nya ersättningsmodell för husläkarverksamheten som infördes den 1 mars 2013 innehåller bland annat en särskild ersättning för åtgärder enligt riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder när de utförs av distriktssköterska eller sjuksköterska som har särskild tilläggsutbildning i samtalsmetodik och kunskap om de levnadsvanor åtgärden gäller. Implementering av Handlingsprogram övervikt och fetma 2010–2013 har fort-satt med prioritering mot barn och ungdomar samt en särskild satsning mot den psykiatriska vården. En utvecklingsstudie för att förbättra det preventiva arbetet mot övervikt och fetma i barnfamiljer startade vid sju MVC/BVC i områden med hög förekomst av övervikt och fetma. Hittills deltar drygt 190 familjer som får stöd på olika språk av fyra hälsovägledare. Våga Väga - Förbättrat omhänder-tagande av feta gravida kvinnor startade under 2013 i Södertälje. Handlings-programmet ska förlängas och föreslås gälla perioden 2014 till och med 2018. En uppdatering av handlingsprogrammet har påbörjats. Utbildningsinsatser och stöd till vårdgivare kring förskrivning av Fysisk aktivi-tet på recept (FaR) har fortsatt. Rekommendationer för FaR gällande barn och ungdomar har tagits fram, liksom en film om FaR för vårdgivare. Husläkarmottagningar har i uppdrag att erbjuda alla länets 75-åringar ett hälso-samtal i hemmet. Under de senaste åren har den andel 75-åringar som har mot-tagit detta erbjudande från vårdcentralerna stadigt ökat och uppgick 2012 till 95 procent. 50 procent av 75-åringarna har fått ett hälsosamtal i hemmet.

1305-0614

Sida 42

Både inom primärvårdsrehabiliteringen och den specialiserade sjukgymnasti-ken används FaR som behandlingsalternativ för att förebygga och behandla sjukdom. Därtill utförs skade- och sjukdomsförebyggande insatser samt främ-jande av levnadsvaneförändringar. Primärvårdsrehabilitering har även uppdra-get att förebygga kost- och nutritionsrelaterade problem. Som en del av uppfölj-ningen av båda vårdvalen ingår även att ange hur många patienter som förskri-vits FaR, antal samtal om rökning som genomförts och journalförd dokumentat-ion om patienters BMI5. Inom husläkarverksamheten har stödet till hälsofrämjande befolkningsinriktade insatser förstärkts genom att arbetet under 2013 har utvidgas till att omfatta sex vårdcentraler. Under året har vårdcentralerna tagit fram mål, analyserat behov, kartlagt resurser i området, genomfört hälsodagar och promenadgrupper för befolkningen samt samverkat med kommunerna, andra myndigheter, organisat-ioner och föreningar. Vårdcentralerna har deltagit i kunskaps- och uppfölj-ningsseminarier. Den vetenskapliga utvärderingen av process och effekt har också påbörjats. I arbetet med förverkligande av Stockholms läns landstings nollvision för själv-mord har det suicidpreventiva modellprojektet Noll självmord i Stockholms län fortsatt. Behovsinventering och samarbete har inletts med kommunerna Sund-byberg och Solna. I samverkansgruppen med kommunerna deltar företrädare för psykiatri, primärvård, socialtjänsten, försäkringskassan och arbetsför-medlingen. Intresset för projektet är stort och en ny grupp som har tillkommit är kriminalvården. I strategiarbetet att förverkliga nollvisionen för självmord har också utbildningen Första hjälpen till psykisk hälsa (MHFA) fortsatt. Mål-grupper är försäkringskassan, kyrkan, elevhälsan, ungdomsmottagningar, ar-betsförmedlingen, fritidsverksamheter, arbetsgivarorganisationer, fackföre-ningar, fastighetsförvaltare och allmänheten. Utvecklingen av det förebyggande arbetet för att motverka spridning av hiv, sexuellt överförda infektioner och kring oönskade graviditeter har fortsatt. Ett tiotal utbildningar för skol-, vård- och övrig personal som möter prioriterade målgrupper har erbjudits kontinuerligt under året och cirka 500 personer har deltagit. Ett stödmaterial för skolans sex- och samlevnadsundervisning har dis-tribuerats till samtliga skolledare i länet. Tidningen Insikt om hiv, STI6 och sex-uell hälsa har gjorts tillgänglig i digital form på webbplatsen lafa.nu. Under sommaren 2013 genomfördes en kampanj för att främja kondoman-vändning bland unga resenärer genom möjligheten att beställa hem kondomer. Cirka 11 800 kondombeställningar gjordes. En kampanj riktad till män som har sex med män genomfördes i anslutning till Stockholm Pride med syfte att upp-märksamma hiv-testning. På World Aids Day anordnades ett program i Kultur-huset för allmänheten och inbjudna gymnasieskolor för att öka kunskapen och minska stigma och diskriminering kring hiv. Omkring 100 personer deltog i det

5 Body Mass Index 6 Sexually Transmitted Infections = sexuellt överförda infektioner

1305-0614

Sida 43

öppna programmet och 400 elever från sju olika skolor deltog i skolprogram-met. Regionala rådet för hiv- och STI-prevention organiserade under Europeiska hiv-testningsveckan den 22-29 november, att hiv-testning erbjöds alla patienter som sökte vård, oavsett orsak, på några sjukhusmottagningar och vårdcentraler. På en vårdcentral testades över 100 patienter för hiv under denna vecka. Syftet var att uppmärksamma behovet av ökad hiv-testning i primärvården och av-dramatisera testningen bland vårdpersonal och patienter. Projektet planeras efter utvärdering att utvidgas under 2014. På uppdrag av Smittskyddsinstitutet genomfördes en nationell kampanj från mitten av augusti och kontinuerligt under hösten 2013 kopplad till Klamydia-måndagen. Arbetet med att ta fram en övergripande landstingsstrategi för sexu-ell hälsa har skjutits fram till 2014 i avvaktan på att den nationella SRHR-policyn7 blir klar. Implementera Stockholms läns landstings Hbt-policy Implementering av landstingets hbt-policy har fortsatt. En webbaserad grund-utbildning i hbt-frågor lanserades på Lärtorget, landstingets plattform för kom-petensutveckling, under hösten. Särskilda medel har avsatts för att ge stöd till vårdgivare som vill öka sin hbt-kompetens och de första utbildningsinsatserna genomfördes under hösten. Bland annat deltog BVC-enheter, chefer på Dande-ryds sjukhus och två sex- och samlevnadsmottagningar. Flera vårdgivare, bland annat Södersjukhuset, har påbörjat planering av kompetenshöjande insatser som ska genomföras under 2014. Ungdomsmottagningarna har fått fortsatt utbildning i hbt-frågor med särskilt fokus på bemötande av transpersoner. Tre utbildningsomgångar har genomförts med cirka 80 deltagare. Utveckla strategier för förbättrad smittspårning av sexuellt överför-bara sjukdomar och multiresistenta bakterier En arbetsgrupp med representanter från Smittskydd Stockholm, Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO), Södersjukhuset och Sesammottagningarna8 har sedan våren 2013 arbetat med att ta fram skriftliga rutiner vid smittspårning av klamydia. Dokumentet ska ge en beskrivning av rutiner för sedvanlig smittspår-ning, juridisk bakgrund, sekretessfrågor, regler för dokumentation, anmälnings-rutiner med mera. Det ska vara till stöd för verksamma inom smittspårning i öppenvården, till exempel Sesammottagningar, ungdomsmottagningar och vårdcentraler i det vardagliga arbetet med smittspårning. Dokumentet beräknas bli färdigställt under början av 2014. I den nya ersättningsmodellen för husläkarverksamheterna som infördes i mars 2013 stärktes även incitament för smittspårning genom införandet av en sär-skild åtgärdsersättning.

7 SRHR=sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter 8 Särskilda mottagningar för sex- och samlevnadsfrågor/rådgivning

1305-0614

Sida 44

Kvaliteten avseende dokumentation av smittspårning vid klamydia analyseras i ett projekt vid Smittskydd Stockholm. Projektet innebär att ett antal utvalda Sesammottagningar, ungdomsmottagningar, husläkarmottagningar och näraku-ter besöks för insamling av dokumentationsuppgifter på plats. Dessa analyseras sedan. Planeringen har skett i samråd med SLSO under hösten 2012 och våren 2013. Alla vårdenheter är kontaktade och flertalet av dem är besökta. Arbetet beräknas vara avslutat i början av 2014. Uppföljning av övrigt utvecklingsarbete avseende hälsofräm-jande hälso- och sjukvård och smittskydd En rapport med redovisningar från tio projekt som genomförts med medel ur Stockholms läns landstings folkhälsoanslag och som slutfördes under 2012 har publicerats. Arbete för att öka andelen vaccinationer mot säsongs-influensan hos riskgrupper Under 2013 gjordes en utvärdering av 2012-års kampanj mot säsongsinfluen-san. Utifrån resultatet har målet för andelen vaccinerade justerats. Vaccinat-ionsfrekvensen har varit nedåtgående under flera år och resultatet säsongen 2012/2013 var 53 procent. Målet för kampanjen säsongen 2013/2014 justerades därför till ”att bryta den nedåtgående trenden och helst öka” istället för de mål som sattes i budget 2013. För att öka förutsättningarna för att få fler personer i riskgrupperna att vilja vaccinera sig mot säsongsinfluensan har en omfattande förstudie genomförts inför kampanjen 2013. Förstudien innefattade en kvantitativ och en kvalitativ undersökning till målgrupperna samt en fokusgrupp med vårdgivare. Förstu-dien användes för att ta fram budskap och utveckla kampanjkoncept som sedan testades på målgruppen. Det mest effektiva konceptet för att driva en beteende-förändring hos målgruppen ledde till årets kampanj med huvudbudskapet ”Till-hör du en riskgrupp?”. Influensakampanjen 2013 har via affischer och foldrar spridits till cirka 1 600 mottagningar i vården samt till bibliotek, apotek och medborgarkontor. Alla personer från 65 år och uppåt har fått ett vykort hem med information och kampanjen har vidare spridits i media och kollektivtrafi-ken. Målsättningen att andelen individer i medicinska riskgrupper som årligen influ-ensavaccineras skulle öka har hittills infriats, vilket innebär att en tre år lång negativ trend har brutits. Bland de äldre hade vid årets slut cirka 50 procent vaccinerat sig, jämfört med 47 procent föregående år vid samma tid. Bland risk-personer yngre än 65 år hade cirka 17 000 personer vaccinerats, jämfört med cirka 13 200 året innan. Särskilt uppmuntrande är att andelen gravida som vac-cinerade sig har ökat. 2013 utgjorde de gravida cirka 14 procent av totalt antal vaccinerade individer i riskgruppen under 65 år. Motsvarande andel var drygt 4 procent 2012.

1305-0614

Sida 45

5.5 Primär hälso- och sjukvård Uppföljning av prioriterade områden inom primär hälso- och sjukvård Under budgetperioden 2013-2015 har utveckling inom följande områden be-dömts särskilt viktiga och har därför prioriterats:

■ Anpassa förfrågningsunderlaget för husläkarverksamhet till de planerade föränd-ringarna i Framtidsplanen med fokus på att öka incitamenten till ett gott omhän-dertagande av resurskrävande patientgrupper

■ Genomföra en översyn med syfte att identifiera åtgärder som i större utsträck-ning styr mot ett akut omhändertagande inom den primära hälso- och sjukvården

■ Prova en alternativ modell för att stimulera husläkarverksamhetens helhetsan-svar för de listade patienternas behov av hälso- och sjukvård vid några vårdcen-traler

Anpassa förfrågningsunderlaget för husläkarverksamhet till de pla-nerade förändringarna i Framtidsplanen med fokus på att öka inci-tamenten till ett gott omhändertagande av resurskrävande patient-grupper Genomförandet av Framtidsplanen ställer ökade krav på att den primära hälso- och sjukvården utgör en fungerande bas i det framtida sjukvårdssystemet. I bör-jan av året infördes ett nytt förfrågningsunderlag för husläkarverksamheten. Utgångspunkten för förändringarna var de anpassningar som är nödvändiga att göra med tanke på framtidens hälso- och sjukvård, exempelvis förbättrade er-sättningsvillkor för hälsofrämjande insatser och omhändertagande av patienter som är i behov av resurskrävande insatser. Uppföljningar som har genomförts visar att de hälsofrämjande insatserna lik-som inrapporterade demensutredningar på husläkarmottagningarna har ökat. De resurskrävande vårdinsatserna, med några få undantag, ligger under de be-räknade volymerna. Det kan bero på svårigheter, som många husläkarmottag-ningar har haft, när det gäller inrapporteringen till landstingets centrala faktu-reringssystem. Under året genomfördes ett fortsatt arbete med att utarbeta förslag till vidare-utveckling av husläkarverksamhetens uppdrag och ersättningsmodell i enlighet med den ovan angivna huvudinriktningen. Arbetet slutfördes i början av hösten och de föreslagna förändringarna godkändes av Hälso- och sjukvårdsnämnden. I de beslutade förändringarna ingår en höjning av ersättningen för psykosociala insatser och hemsjukvård samt en höjning av ersättningen som utgår när perso-ner äldre än 80 år får vård av en läkare på husläkarmottagningen. Vidare till-fördes 25 miljoner kronor till husläkarmottagningarna enligt den satsning på en mer jämlik vård som beslutades av Hälso- och sjukvårdsnämnden i början av året. Konkret görs denna förstärkning genom en höjning av listningsersättning-en för personer födda i Asien, Afrika, Sydamerika samt syd- och östeuropeiska länder utanför EU.

1305-0614

Sida 46

Genomföra en översyn med syfte att identifiera åtgärder som i större utsträckning styr mot ett akut omhändertagande inom den primära hälso- och sjukvården Strukturen för det akuta omhändertagandet i den primära hälso- och sjukvår-den är i dag otydlig. Under 2013 påbörjades därför en översyn för att identifiera åtgärder som i ökad utsträckning styr mot ett akut omhändertagande vid huslä-karmottagningar och närakuter. Inledningsvis har arbetet resulterat i att kraven har förtydligats på de närakuter som drivs av länets husläkarmottagningar. Dessa närakuter ska erbjuda ett lättillgängligt alternativ till akutsjukhusens akutmottagningar för dem som inte behöver akutmottagningarnas resurser. Tid för besök ska kunna bokas av sjukvårdsrådgivningen och ambulanser ska kunna styras till närakuterna om patientens sjukdomstillstånd kan omhändertas inom den allmänmedicinska kompetensen. Tydligare krav ställs också på att när-akuterna ska ha samverkansrutiner med länets jourläkarbilar och med närbelä-gen akutmottagning. Uppföljning och utvärdering kommer ske under 2014. En upphandling av länets jourläkarbilar har skett. Syftet har varit att öka be-folkningens tillgänglighet till medicinska bedömningar i hemmet. Upphandling-en överklagades vilket resulterade i att starten av den upphandlade verksamhet-en försenades med cirka sex månader och därmed kom igång den 1 juni 2013. De första uppföljningarna av verksamheten visar en liten ökning av antalet me-dicinska bedömningar i hemmet. Antalet bedömningar i hemmet ligger dock långt under de beställda besöksvolymerna. Under slutet av 2013 inleddes ett arbete för att analysera vilka åtgärder som behöver vidtas för att uppnå de be-ställda volymerna. Med utgångspunkt från vad som hittills framkommit pågår ett arbete med att revidera rutinerna för avrop av jourläkarbilarna från sjuk-vårdsrådgivningen och ambulansverksamheten. Vidare pågår en planering av informationsinsatser för att öka befolkningens kunskaper om möjligheten att få hembesök av läkare vid akuta sjukdomstillstånd. Prova en alternativ modell för att stimulera husläkarverksamhetens helhetsansvar för de listade patienternas behov av hälso- och sjuk-vård vid några vårdcentraler Husläkarverksamheten kan med rätt förutsättningar ta ett större helhetsansvar för sina listade patienter. Under slutet av 2013 påbörjades planeringen av ett projekt som ska genomföras vid några av länet husläkarmottagningar under 2014. Fokus kommer att vara att pröva en incitamentsstruktur som stimulerar husläkarmottagningarna att minska sina listade patienters behov av vård på länets akutsjukhus. Uppföljning av övrigt utvecklingsarbete avseende primär hälso- och sjukvård Hemsjukvård 2015 Det gemensamma arbetet mellan Stockholms läns landsting och Kommunför-bundet Stockholms län (KSL) gällande den framtida hemsjukvården fortsatte

1305-0614

Sida 47

under 2013. Landstingets och KSL:s gemensamma bedömning är att en föränd-ring av ansvaret för hemsjukvården inte är aktuell under 2015. Ett antal frågor måste utredas vidare. Hälso- och sjukvårdsdirektören fick under hösten i upp-drag att utarbeta ett förslag till organisation för den framtida hemsjukvården. Det gemensamma arbetet mellan landstinget och KSL har därefter fortsatt. I uppdraget ingår i dagsläget att utarbeta ett förslag till försöksverksamhet för en sammanhållen vård- och omsorg i hemmet. Tillsammans med KSL ska också ett förslag utarbetas angående hur kommunerna ska överta hälso- och sjukvården i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt lagen om stöd och ser-vice till vissa funktionshindrade (LSS). Utöver det gemensamma arbetet med KSL har även ett arbete påbörjats med syfte att definiera hemsjukvården som ett eget fristående uppdrag. 5 års uppföljning av införandet av vårdval i husläkarverksamheten Karolinska institutet har sedan vårdvalet för husläkarverksamhet infördes haft i uppdrag att utvärdera verksamheten utifrån reformens målsättningar. Under 2013 genomfördes en utvärdering som sammanfattar de fem första årens erfa-renhet av vårdvalet inom husläkarverksamheten med avseende på tillgänglig-het, valfrihet och jämlikhet. Resultatet från utvärderingen visar att målsättningarna om ökad tillgänglighet och valfrihet kombinerat med en större mångfald har uppnåtts. Utvecklingen av läkarbesök har ökat kraftigt och de fördjupade analyserna visar att fler personer besöker länets husläkarmottagningar och att antalet besök per person har ökat. Vidare kan konstateras att husläkarverksamheten ökat sin andel av besöken i öppenvården och besöken hos privata specialister har minskat. Förutsättning-arna för valfrihet har ökat genom att många nya husläkarmottagningar har eta-blerat sig i länet. Nyetableringarna har ägt rum i såväl innerstaden som i flera ytterområden. Listningsmönstret har förändrats och länsinvånarna listar sig i allt större utsträckning utanför det egna boendeområdet. Den ökade tillgänglig-heten har inte skett på bekostnad av andra grupper. De äldre har högre öknings-takt av antalet läkarbesök än de yngre och läkarbesöken i områden med låga inkomster har ökat mer än i övriga länet. Verksamhetsförändringar under 2013 I december fanns det 208 husläkarmottagningar i länet. Under året har sju nya mottagningar startat, en i Sollentuna, två i Solna, en i Tensta, en på Kungshol-men, en i Bromma samt en i Nynäshamn. Två mottagningar har stängt, en på Norrmalm och en i Sigtuna. Antalet avtal för medicinsk fotsjukvård var 139. Under året har nio nya mottag-ningar startat och tio har upphört.

1305-0614

Sida 48

5.6 Hälso- och sjukvård för barn och ungdo-mar Uppföljning av prioriterade områden inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar Under budgetperioden 2013-2015 har utveckling inom följande områden be-dömts särskilt viktiga och har därför prioriterats:

■ Tydliggöra första linjens ansvar och uppdrag för psykisk ohälsa hos barn och unga

■ Införa vårdval för den specialiserade barn- och ungdomsmedicinska öppenvår-den

■ Införa allmän vaccination för barn mot hepatit B samt följa upp vaccinations-täckningen av HPV-vaccinet

Tydliggöra första linjens ansvar och uppdrag för psykisk ohälsa hos barn och unga I oktober 2013 beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden att införa ett tilläggs-uppdrag för omhändertagande av barn och unga med psykisk ohälsa. Uppdraget innebär att bota eller lindra psykisk ohälsa som påverkar vardagslivet och hämmar barnet och den unges normala utveckling. Målgruppen är barn och ungdomar i åldersgruppen 0 till och med 17 år med psykisk ohälsa och/eller okomplicerade funktionshinder eller barn och ungdo-mar som riskerar att utveckla psykisk ohälsa. Uppdraget omfattar inte barn och ungdomar som behöver specialiserad kompetens eller barn som behöver insat-ser som täcks av annan huvudmans ansvar. Verksamheten ska ha personal med barnkompetens samt minst en legitimerad psykolog. Det är endast vårdgivare som redan har avtal om barn- och ungdomsmedicinsk mottagning eller hus-läkarverksamhet som har möjlighet att ansöka om tilläggsuppdraget. De första verksamheterna beräknas kunna starta den 1 februari 2014. Införa vårdval för den specialiserade barn- och ungdomsmedicinska öppenvården Den 11 december 2013 beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden att vårdval ska införas för barn- och ungdomsmedicinska mottagningar. Driftstart är planerad till den 1 maj 2014. Uppdraget består av ett basuppdrag som innebär speciali-serad barnsjukvård och en möjlighet att ansöka om tre tilläggsuppdrag. Vårdva-let kommer att införas stegvis. I första steget kan enbart nyetableringar och be-fintliga barn- och ungdomsmedicinska mottagningar som organisatoriskt inte tillhör akutsjukhusen ansöka om vårdval. Akutsjukhusens sidoavtal för barn- och ungdomsmedicinska mottagningar förlängs. De får samma basuppdrag och möjlighet att teckna tilläggsuppdrag. De kommer även att få ett uppdrag att er-bjuda utbildningar samt ta fram gemensamma riktlinjer som stöd till länets alla barn- och ungdomsmedicinska mottagningar i öppenvård.

1305-0614

Sida 49

Införa allmän vaccination för barn mot hepatit B samt följa upp vac-cinationstäckningen av HPV-vaccinet BVC erbjuder vaccination enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram. Från och med den 1 januari 2013 erbjuds alla barn även gratis vaccination mot hepatit B. Vaccinationen mot humant papillomvirus (HPV) har fortsatt under 2013. Alla unga kvinnor födda 1993 till 1998 har erbjudits gratis vaccination. Det krävs tre doser för fullgott skydd. Mellan den 1 januari 2012 (då vårdval vaccination in-fördes) och den 30 september 2013 hade 31 procent av de unga kvinnorna födda 1993-1998 vaccinerats med minst en dos vaccin. Uppföljning av övrigt utvecklingsarbete avseende hälso- och sjukvård för barn och ungdomar Framtidens hälso- och sjukvård Landstingsfullmäktige gav i juni 2012 hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag i ”att utifrån föreslagen inriktning utveckla uppdraget vid akutsjukhusens barn-kliniker”. Under 2013 har arbete pågått med att utveckla verksamhetsinnehållet vid barnklinikerna vid Nya Karolinska Solna samt vid Karolinska Huddinge och Södersjukhuset/Sachsska. Arbetet fortsätter under 2014. I beslutet om Nya Karolinska Solnas verksamhetsinnehåll tydliggjordes ett antal förutsättningar som behöver beaktas i det fortsatta detaljeringsarbetet:

• NKS-akut för barn måste ha ett anpassat uppdrag • Akut omhändertagande i Q-huset (nuvarande ALB-huset) • Både öppenvård och slutenvård för barn skall finnas i Q-huset • Den högspecialiserade barnsjukvården skall vara lokaliserad till NKS • Behov av att förbättra tillgängligheten för specialiserad barnsjukvård i den

södra länsdelen Under 2013 genomfördes en studie av hur akut omhändertagande av barn är organiserat internationellt och i Sverige. Dessutom kartlades hur dagens upp-drag för barnakutmottagningarna ser ut, hur integrationen av vuxenvården ser ut men även i vilken omfattning transporter av barn till andra aktörer sker. Formerna för ett breddat barnakutuppdrag avseende kirurgi och ortopedi i Stockholms läns landsting analyserades. Bland annat undersöktes vad som skulle krävas vad gäller resurser och kompetenser. Utifrån ovanstående frågeställningar fortsätter detaljutformningen av det akuta omhändertagandet för barn på Nya Karolinska Solna och Q-huset (nuvarande Astrid Lindgrens barnsjukhus). Lättakut Under våren öppnade lättakuten vid Danderyds sjukhus. Till och med december registrerades 2 600 besök av barn.

1305-0614

Sida 50

Ungdomsmottagningar Under 2012 påbörjades ett försök med lördagsöppna mottagningar på Stock-holms skolors ungdomsmottagning samt Gullmarsplans ungdomsmottagning. Uppföljning under 2013 visar att respektive mottagning har cirka 20 besök per lördag, vilket är fler än förväntat. Majoriteten av besökarna bor i respektive mottagnings närområde men besökarna kommer även från andra delar av länet. En väntrumsenkät visar att ungdomarna är mycket nöjda med de lördagsöppna mottagningarna. Uppföljningen visar också att verksamheterna genom lördags-öppet når en grupp ungdomar som annars inte hade besökt en ungdomsmot-tagning. Fler mottagningar än tidigare år hade öppet under sommaren 2013. BVC Den 1 april 2012 infördes en ny ersättningsmodell för barnhälsovården. Syftet var att ge större möjligheter till ett mer riktat stöd till familjer med särskilda behov. För BVC innebar det en ökad tolkersättning, att besök av barn över 16 månader ersattes med en besöksersättning samt att en särskild ersättning för EPDS9 infördes. Under 2013 gjordes en första utvärdering om ersättningsmodellen har fått för-väntade effekter. Ingen nämnvärd ökning har skett vad gäller besök av barn över 16 månader. Andelen tolkbesök har totalt ökat med 0,5 procent, dock note-ras stora lokala skillnader över länet. Den största ökningen har skett vid mot-tagningar som har stora tolkbehov. EPDS-screeningen av mödrarna ökar vid barnavårdscentralerna. Så gott som samtliga mottagningar använder sig av EPDS och allt fler sjuksköterskor utbildas i metoden. Barnhospice En fördjupad uppföljning av barnhospiceverksamheten vid Lilla Erstagården genomfördes under hösten. Uppföljningen har främst fokuserat på medicinsk kvalitet, omvårdnadskvalitet, kvalitetssäkringssystem och intagningskriterier. En rapport blev klar i slutet av oktober. Samtliga åtgärder som föreslås i rappor-ten kommer att följas upp i den fortsatta kontakten med ledningen för Lilla Erstagården. Under 2015 planeras verksamheten att flytta till nya och mer ändamålsenliga lokaler intill de nuvarande tillfälliga lokalerna. Inflyttningen har försenats på grund av överklaganden. Byggstart planeras ske under våren 2014. Barnahus Uppdraget att finna gemensamma lokaler för ett barnahus har pågått under en stor del av 2013. Arbetet har skett tillsammans med polis- och åklagarmyndig-heten, Stockholms stad samt kommunerna Solna, Sundbyberg, Lidingö och Ekerö. I slutet av november enades parterna om en lokal som fyller de krav som

9 EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale) är en metod för att fånga upp behov hos kvinnor som upplever en nedstämdhet efter förlossningen och erbjuda vård.

1305-0614

Sida 51

huvudmännen ställer. Lokalen är belägen på Söder Mälarstrand. Verksamheten beräknas kunna starta i lokalerna den 1 maj 2014. Tandhälsa Sedan en längre tid pågår ett arbete för att förbättra tandhälsan för barn och ungdomar i alla åldrar, se vidare avsnitt 5.18. Glasögonbidrag Socialstyrelsen har kartlagt landstingens ekonomiska stöd till glasögon för barn vilket resulterade i en rapport i juni 2013. En utredning kring omfattning och utformning av glasögonbidrag för barn i Stockholms läns landsting genomför-des under 2013. Glasögonbidraget planeras att införas under andra kvartalet 2014. Språkförskola Den 1 januari 2013 startade två språkförskolor, en i Bromma och en i Järfälla. Båda verksamheterna samverkar med talkliniken på Danderyds sjukhus avse-ende logopedstödet. Habilitering I samband med rehabiliteringsplaneringen ger Habilitering & Hälsa alla 18-åringar en möjlighet att svara på en enkät om levnadsvanor och hälsa. Arbetet startade redan 2012 men har under 2013 blivit mer strukturerat. Vid behov er-bjuder Habilitering & Hälsa ett samtal om vilka åtgärder som behövs för att den enskilde ska förbättra sin hälsa. Den senaste BUS-överenskommelsen har skapat förutsättningar för ett förbätt-rat samarbete mellan habiliteringen, barn och ungdomspsykiatrin och skolan, vilket underlättar arbetet kring barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Spelmissbruk En kartläggning av förekomsten av spelmissbruk och behov av vård och behand-ling har påbörjats. Utifrån kartläggningen kommer förslag till åtgärder att tas fram. BUS (Barn och unga med behov av särskilt stöd) Under våren 2013 genomfördes en uppföljning av BUS-överenskommelsen10 för att undersöka antalet lokala BUS-grupper samt hur de arbetar. Uppföljningen visar att det finns lokala grupper i de flesta kommuner och stadsdelar. Nya lo-kala BUS-grupper håller på att bildas inom de kommuner där grupper tidigare har saknats. En handlingsplan har upprättats. Den innehåller bland annat aktiviteter för att stödja det lokala arbetet. Under uppföljningen noterades skillnader i antal neu-

10 Kommunförbundet Stockholms län (KSL) och Stockholms läns landsting har tagit fram en gemensam överenskommelse för barn och unga med behov av särskilt stöd. Hälso- och sjukvårdsnämnden antog BUS-överenskommelsen den 22 maj 2012 medan länets kommuner antog överenskommelsen under hösten 2012.

1305-0614

Sida 52

ropsykiatriska utredningar mellan olika delar av länet. En analys av skillnader-na fortsätter under 2014. Förslag på en gemensam mall för samordnad indivi-duell plan (SIP) för barn i länet har tagits fram och är under implementering. Barn- och ungdomspsykiatri Det har funnits och finns fortfarande ett stort behov av fördjupad utredning av barn med misstänkt ADHD eller autismspektrumtillstånd. Under 2013 har be-ställningarna av neuropsykiatriska utredningar ökat. Det stora antalet neuropsykiatriska utredningar har medfört ett ökat behov av tillgång till behandling och kognitivt stöd inom den barn- och ungdomspsykia-triska vården och habiliteringen. Under våren 2013 genomfördes ett pilotarbete kring kognitivt stöd vid en länsövergripande barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning. Ett team med psykolog-, arbetsterapeut- och specialpedagogkom-petens har erbjudit kognitivt stöd som en del i behandlingen efter utredning. Under hösten breddades arbetet till övriga barn- och ungdomspsykiatriska mot-tagningar. Utvecklingsarbetet sker inledningsvis i projektform tills erfarenheter av lämpligt arbetssätt, dimensionering och organisation finns. Övergång mellan barn- och ungdomspsykiatri och vuxenpsykiatri Kommunerna har tidigare signalerat att det har funnits problem med över-gången från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin. Det gäller mål-gruppen ungdomar placerade på Hem för vård eller boende (HVB) där kommu-nerna har haft en ekonomisk överenskommelse med barn- och ungdomspsykia-trin kring insatser som utförts inom ramen för HVB-hemmet. En särskild över-enskommelse har träffats mellan vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsyki-atrin. Syftet är att öka flexibiliteten för när ansvaret övergår och därmed minska de övergångsproblem som hittills funnits. Uppföljning visar att övergångspro-blemen för målgruppen har minskat. Verksamhetsförändringar under 2013 Den 30 juni stängdes Ungdomsmottagningen i Järna på egen begäran. I mars togs ungdomsmottagningen vid Gullmarsplan över av Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd. I april togs ungdomsmottagningen i Huddinge över av Hud-dinge kommun. I februari invigdes resurscentret Origo som vänder sig till ungdomar i ålders-gruppen 13-26 år, som utsätts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld. Två nya BVC-mottagningar har startat under året, i Solna och på Kungsholmen. Två mottagningar har stängt, på Östermalm och i Järna. Upphandling av barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvårdsverksamhet vid Järva- och Botkyrkamottagningarna har genomförts. Avtalen trädde i kraft i mars respektive maj 2013.

1305-0614

Sida 53

5.7 Hälso- och sjukvård vid psykisk ohälsa och sjukdom Uppföljning av prioriterade områden inom hälso- och sjukvård vid psykisk ohälsa och sjukdom Under budgetperioden 2013-2015 har utveckling inom följande områden be-dömts särskilt viktiga och har därför prioriterats:

■ Ta fram en handlingsplan om vårdplatsbehov och vårdmiljön inom slutenvården, inklusive en förstudie för att flytta huvuddelen av den psykiatriska vården från S:t Göransområdet till Sabbatsbergs sjukhus

■ Förbereda en flytt av den rättspsykiatriska vården från S:t Görans sjukhusbygg-nad till Löwenströmska sjukhuset

■ Utarbeta förslag på utformning av FoUU och klinisk psykiatrisk verksamhet i anslutning till Nya Karolinska Universitetssjukhuset i Solna i samarbete med verksamheterna

Ta fram en handlingsplan om vårdplatsbehov och vårdmiljön inom slutenvården, inklusive en förstudie för att flytta huvuddelen av den psykiatriska vården från S:t Göransområdet till Sabbatsbergs sjuk-hus En förstudie har genomförts. Den innehåller en uppskattning av vårdplatsbeho-vet inom norra Stockholms psykiatri inklusive verksamhet som kan och bör flytta från S:t Görans sjukhus till Sabbatsbergs sjukhus. Utifrån genomförd för-studie har övergripande krav på investeringsprojektet Sabbatsbergs sjukhus tagits fram. Vuxenpsykiatrin, rättspsykiatrin och beroendevården har fått i uppdrag att in-ventera vårdmiljön inom slutenvården utifrån en checklista. 51 heldygnsvårds-avdelningar har genomfört ”vårdmiljörond” och resultatet ska nu analyseras och ligga till grund för att utarbeta en handlingsplan om hur vårdmiljön ska förbätt-ras. Förbereda en flytt av den rättspsykiatriska vården från S:t Görans sjukhusbyggnad till Löwenströmska sjukhuset Samordning och samverkan kring planering och genomförande sker inom ra-men för arbetet med framtidens hälso- och sjukvård. Arbetet samordnas med övrig vårdplanering för S:t Göransområdet. Utarbeta förslag på utformning av FoUU och klinisk psykiatrisk verksamhet i anslutning till Nya Karolinska Universitetssjukhuset i Solna i samarbete med verksamheterna I juni 2013 fastställde landstingsfullmäktige ett förslag avseende Karolinska Universitetssjukhusets verksamhetsinnehåll. Uppdraget att utifrån förslaget detaljplanera lämnades till Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO).

1305-0614

Sida 54

Detaljplaneringen innebär en beskrivning av vilka patientgrupper som bör vår-das inom psykiatrin på Nya Karolinska Solna. I arbetet ingår att lämna förslag på lokalisering av psykiatrisk sluten- och öppenvård vid det nybyggda sjukhuset samt en beskrivning av psykiatrins behov av framtida lokalanpassningar. Till-sammans med Karolinska universitetssjukhuset ska en modell för samverkan mellan den psykiatriska och somatiska vården utvecklas. Uppföljning av övrigt utvecklingsarbete avseende hälso- och sjukvård vid psykisk ohälsa och sjukdom PRIO – psykisk ohälsa Inom ramen för regeringens handlingsplan PRIO - psykisk ohälsa – plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012-2016, har Stockholms läns landsting uppfyllt kraven och erhållit nya statliga medel för utvecklingsinsatser. Av ett sextiotal inkomna utvecklingsförslag har nu cirka tjugo beviljats. De be-viljade förslagen finns inom de prioriterade utvecklingsområdena utveckling av kvalitetsregister, utveckling av behandling inom neuropsykiatri samt satsningar på öppenvårdsutveckling och samverkansprojekt. Satsningen Bättre vård – mindre tvång från Sveriges Kommuner och Landsting fortsatte under 2013. Inom delprojektet God vårdmiljö fick under våren 89 enhetschefer från 40 verksamheter inom psykiatrin en introduktion i Det goda värdskapet som bland annat handlar om bemötande. Introduktionen ska utgöra ett underlag för fortsatt arbete på vårdavdelningarna. Det material från National Health Service (NHS)11 som används i delprojektet Frigör tid till vård har under året översatts från engelska till svenska. Syftet med projektet och översättningen är att det ska bli lättare för mottagningarna och avdelningarna i länet att förbättra och stan-dardisera vårdprocesser och därigenom eliminera tidsslöseri och skapa mer tid till direkt patientarbete. Avtalen med vuxenpsykiatri och beroendevård Inför 2013 infördes en ny ersättningsmodell i avtalen med vuxenpsykiatrin. Er-sättningsmodellen ska så långt som möjligt utgå från nationella beskrivningssy-stem. Fördelen är att det då blir möjligt att jämföra den psykiatriska vården mellan olika landsting. Syftet med den nya ersättningsmodellen är att den ska ge ökade förutsättningar att prioritera insatser efter patientens behov, stimulera en väl fungerande vårdkedja, öka tillgängligheten och kvaliteten. Psykiatrins patienter bör i ökad utsträckning ges möjlighet till snabb bedömning av en specialistutbildad läkare i psykiatri. Ett nytt krav infördes därför i avtalen som säkrar att en patient alltid ges möjlighet till bedömning av läkare i psykia-tri. En uppföljning presenteras under våren 2014.

11 National Health Service (NHS) driver den offentliga sjukvården i Storbritannien.

1305-0614

Sida 55

För att säkerställa väl fungerande vårdkedjor så har andelen patienter som har en dokumenterad vårdplan i öppen och slutenvård följts upp. En uppföljning presenteras under våren 2014. Besöken ökade till de två beroendemottagningarna på Riddargatan. Hit vänder sig dels män och kvinnor med ett begynnande missbruk för att få stöd och hjälp att minska sin alkoholkonsumtion, dels unga vuxna (18-25 år) med livsstilsrela-terade frågor. Besöken i den förstnämnda gruppen ökade med 22 procent jäm-fört med 2012 och med 58 procent i den sistnämnde gruppen. Under 2013 utö-kades därför de avtalade volymerna i avtalet med Beroendecentrum Stockholm. Regionalt samråd för missbruks- och beroendefrågor samt psykiatri Beroendepolicyn har förlängts till och med 2015 samtidigt som den utvidgades till att även omfatta doping, spelberoende, barn och unga med eget missbruk och äldre med missbruksproblem. På övergripande regional samverkansnivå har arbetet med att utveckla vårdkedjor och genomföra förebyggande insatser fortsatt. Ett vägledningsdokument har tagits fram i samverkan med brukaror-ganisationer kring gemensamma individuella planer. Brukarrevision visade att sekretessfrågorna är viktiga att arbeta vidare med. Barns behov ska uppmärk-sammas bättre inom beroendevården. Ett arbete har påbörjats för att ta fram ett vägledningsdokument kring anmälningsskyldigheten vid misstanke om att barn riskerar att fara illa. I arbetet deltar beroendevården, socialtjänsten, psykiatrin och brukarorganisationer. Inom ramen för överenskommelsen om samverkan kring vuxna med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning12 har en handlingsplan upprättats mellan lands-tinget och kommunerna. Handlingsplanen utgår från regeringens PRIO-satsning och består av en aktivitetsplanering till och med 2016. Handlingspla-nen innehåller bland annat en kartläggning av hur kommun och landsting arbe-tar med somatisk hälsa för målgruppen, gemensamma uppföljningar av hur nat-ionella riktlinjer kring depression och ångest samt psykosociala insatser vid schizofreni följs, uppföljning av samverkansavtal mellan husläkarverksamheter och psykiatrin samt genomförande av en brukarrevision av samverkansöverens-kommelsen. Ett arbete har även inletts för att komplettera samverkansöverenskommelsen med gruppen äldre över 65 år med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. Verksamhetsförändringar under 2013 Upphandling av specialiserad psykiatrisk öppenvård för vuxna i Jär-fälla/Upplands Bro och Hägersten/Liljeholmen/Älvsjö/Skärholmen har genom-förts. Avtalen trädde i kraft under mars månad.

12 Kommunförbundet Stockholms län (KSL) och Stockholms läns landsting tog under 2012 fram en över-enskommelse om samverkan kring vuxna med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. Hälso- och sjuk-vårdsnämnden antog överenskommelsen under våren 2012. Samtliga kommuner i länet har antagit över-enskommelsen.

1305-0614

Sida 56

Ett försök med sprututbytesverksamhet startade vid S:t Görans sjukhus i början av april. Mottagningen drivs av infektionskliniken på Karolinska Universitets-sjukhuset. I slutet av året fanns cirka 930 inskrivna patienter.

5.8 Hälso- och sjukvård för äldre Uppföljning av prioriterade områden inom hälso- och sjukvård för äldre Under budgetperioden 2013-2015 har utveckling inom följande områden be-dömts särskilt viktiga och har därför prioriterats:

■ Bygga ut den geriatriska vården utifrån intentionerna i Framtidsplanen ■ Utveckla gemensam vårdplanering i hemmet för ett gott omhändertagande ■ Genomföra aktiviteter i samverkan med länets kommuner och stadsdelar för att

förbättra vård och omsorg för de mest sjuka äldre i enlighet med statens och Sveriges Kommuner och Landstings (SKL):s överenskommelse

Bygga ut den geriatriska vården utifrån intentionerna i Framtids-planen Beställningarna av geriatrisk vård har ökat med sju procent jämfört med 2012. Detta har varit möjligt inom budgetramen, efter att förändringar i ersättnings-modellen genomfördes i samband med upphandlingen av geriatrik under 2012 (med driftstart 1 maj 2013). Flera kliniker har dock inte utfört vård i nivå be-ställd volym. Orsakerna till detta är flera, bland annat calicieutbrott13 som med-fört stängda vårdplatser samt minskat antal remisser under vissa perioder. Inför 2013 infördes en ny ersättningsmodell. Målgruppen för det geriatriska uppdra-get utökades genom borttagande av begränsningar som åldersgräns, vårdtid och rehabiliteringspotential med syftet att styra mot en mer behovsgrundad bedöm-ning. Inför 2013 utökades antalet platser vid Nackageriatriken och Handengeriatriken med tolv respektive sju platser. Upphandling av geriatrisk vård vid Dalen och Handens närsjukhus pågår, då dessa avtal går ut under 2015. Borttagandet av det tidigare kravet på minst fyra dagars förväntad vårdtid har inte ännu medfört några stora förändringar av vårdtidernas längd. Andelen vårdtillfällen kortare än 9 dagar har ökat med 2,5 procentenheter till 55,4 pro-cent. Andelen korta vårdtillfällen (0 till 4 dagar) har ökat marginellt från 15,6 procent till 16,2 procent av samtliga vårdtillfällen. Med anledning av att förändringar i ersättningsmodellen under året märks en viss ökad rörlighet av patienterna. Under året erhöll 10 procent av patienterna geriatrisk slutenvård på annan klinik än den närmaste geriatriska kliniken, att jämföra med 6 procent året innan. 13 vinterkräksjuka

1305-0614

Sida 57

I och med att ålderskravet på 65 år eller äldre inom geriatriken tagits bort har omkring 100 patienter under 65 år fått vård inom geriatriken. I övrigt syns inga förändringar gällande åldersfördelningen inom geriatriken. Andelen patienter 85 år och äldre utgjorde 51 procent under 2013, vilket var samma andel som året innan. En revision har genomförts när det gäller korrekt registrering av tilläggskoder för rehabilitering. Resultatet visar att dessa koder inte använts korrekt och ko-derna kommer att tas bort som ersättningsgrundande för rehabilitering. Koder-na ersätts med andra nationella tilläggskoder från och med 2014. Ytterligare en revision har genomförts eftersom en förändrad diagnosregistrering har setts vid vissa kliniker. Resultatet samt ställningstagande till kommande åtgärder pre-senteras i januari 2014. Januari 2013 startades vårdval för Avancerad Sjukvård i Hemmet (ASiH) och specialiserad palliativ slutenvård. Antalet patienter inskrivna dygnet runt i ASiH har ökat från 3 300 individer 2012 till 4 400 individer 2013. Antalet patienter för 2012 respektive 2013 är inte helt jämförbara då ASiHs målgrupp utökades vid införandet av vårdval, men ger ändå en uppfattning om tillströmningen av patienter. Det är framförallt en ökning av patienter med hjärt- och lungsjukdomar som står för ökningen vilket tyder på att samtliga målgrupper, oavsett diagnos för ASiHs uppdrag, i högre utsträckning tas omhand inom ASiH. Antalet verk-samma vårdgivare har numerärt sett inte ökat. Flera vårdgivare har dock valt att etablera verksamhet i geografiska områden de tidigare inte var verksamma i, vilket har medfört att patienterna i de flesta av länets kommuner har fått en ökad valfrihet. Ett antal patienter har varit inskrivna sedan vårdvalets infö-rande och avviker därmed från den förväntade vårdtiden. En revision pågår för att se om dessa patienter tillhör ASiH målgrupp eller om annan vårdform krävs för dessa patienter. En utvärdering av följsamhet till uppdraget och patientens valfrihet har påbörjats under 2013 med förväntad avrapportering under hösten 2014. Uppdraget för den specialiserade palliativa vården har inte förändrats vid över-gången till vårdval utan omfattar fortfarande patienter i livets slut. Intentionen är dock att fler patienter i tidigare palliativt skede ska kunna ta del av denna vårdform. Antal vårdtillfällen har ökat med cirka 6 procent i jämförelse med 2012. Remisser kommer framför allt från ASiH eller onkologisk klinik. 64 pro-cent av inskrivna patienter avlider, vilket betyder att de flesta som vårdas inom specialiserad palliativ slutenvård är i livets slutskede. Resultatet av införande av vite för ej genomförd läkemedelsgenomgång i avtal för läkarinsatser i särskilt boende har haft effekt. Sedan införandet av vite 2012 har läkemedelsgenomgångar ökat från 58 procent till 91 procent. Antalet perso-ner med särskilt boende som besökt akutmottagningar har minskat med 1,3 procent jämfört med 2012. Om minskningen beror på införandet av ersättning

1305-0614

Sida 58

för akuta oplanerade besök i avtalen för läkarinsatserna är dock svårt att be-döma. Antalet läkarbesök till boende har samtidigt minskat med 2,6 procent. Utveckla gemensam vårdplanering i hemmet För att stimulera till fler gemensamma vårdplaneringar i hemmet har KVÅ- ko-den14 för denna åtgärd lagts till i ersättningsmodellen för husläkarverksamhet under 2013. Vid registrering av KVÅ-koden utgår ersättning om vårdplanering utförs av en distriktssköterska i samverkan med person från kommunalt finan-sierad verksamhet. Registrering har pågått sedan mars 2013, och uppföljning kan ske tidigast under 2014 för att utläsa resultatet. Ett arbete med kommunerna i Stockholms län är uppstartat under 2013 för att finna gemensamma strukturer för arbetssätt kring samordnad individuell plan (SIP). Arbetet planeras fortsätta under 2014. Genomföra aktiviteter i samverkan med länets kommuner och stads-delar för att förbättrad sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre i enlighet med statens och Sveriges Kommuner och Landstings (SKL):s överenskommelse För att identifiera förbättringsområden och utveckla vård och omsorg för äldre finns sedan tidigare ett arbete kring ”Sammanhållen vård för mest sjuka äldre”. Under 2013 har arbetet fortsatt utifrån intentionerna i överenskommelsen. I överenskommelsen ingår bland annat prestationsersättningar kring undvikbar slutenvård och återinskrivningar inom 30 dagar på akutsjukhus, förbättrad lä-kemedelsbehandling samt registrering i kvalitetsregistren Senior alert, Svenska palliativregistret och Svenska Demensregistret (SveDem). Stockholms län uppnådde 2013 års mål för prestationskrav gällande förbättrad läkemedelsanvändning för äldre, minskade återinskrivningar inom 30 dagar samt minskad undvikbar slutenvård. Dessutom erhöll Stockholms län viss del av prestationsmedel för registrering i Senior alert och SveDem. Mål för prestat-ionskrav beträffande registrering i Palliativregistret var täckningsgrad på 70 procent. Stockholms län nådde en täckningsgrad på 53 procent och uppnådde därmed inte målen för prestationsersättning (förutom Norrtälje som nådde må-let). Stockholms läns landsting och KSL har under 2013 reviderat den gemensamma handlingsplanen med åtgärder för att uppnå kraven i överenskommelsen. Stockholms län ingår i SKL:s satsning Ledningskraft som har till syfte att stödja chefer att omsätta den regionala handlingsplanen till praktisk vardag och bidra till att satsningen Bättre liv för sjuka äldre implementeras. Ett regionalt Led-ningskraft för Stockholms län har startat och två gemensamma möten med kommunerna i länet har genomförts under 2013. Syftet med nätverket Stock-holms läns ledningskraft är att delge varandra goda exempel i länet, diskutera genomförandet av handlingsplanen och arbeta med överenskommelsen utifrån Stockholms läns förutsättningar.

14 Klassifikation av vårdåtgärder (nationellt beskrivningssystem)

1305-0614

Sida 59

Ett analysarbete är påbörjat tillsammans med fyra kommuner (Solna, Nynäs-hamn, Haninge och Stockholm) under hösten 2013. Resultatet kommer att slut-rapporteras i början av 2014. Analysarbetena har baserats på en samkörning av data från två huvudmän: vårdstatistik på individnivå från landstinget och sta-tistik över de vård- och omsorgsinsatser som beviljats av kommunerna. Data-underlaget har innan samkörningen avidentifierats, och samkörningen har ge-nomförts på individnivå med hjälp av krypterade personnummer, vilket ger en unik möjlighet att erhålla en helhetsbild av de insatser som äldre får av de olika huvudmännen. I analysarbetet har särskild vikt lagts på att analysera indikatorerna ”Återin-skrivning inom 30 dagar” och ”Undvikbar slutenvård” för att få en bättre förstå-else för hur man kan arbeta med att minska förekomsten av dessa. Resultatet av analyserna hittills, som är baserade på 2012 års data, visar till exempel att:

• Behovet av omfattande stöd från kommun och landsting är begränsat till ett fåtal individer

• Det är individer i eget boende som står för nästan alla vårdtillfällen som uppfyller kraven för indikatorerna ”Återinskrivning inom 30 dagar” eller ”Undvikbar slutenvård” – endast ett fåtal individer bor i särskilt boende

• Det finns mycket stora skillnader mellan hur väl olika verksamheter kla-rar av att förebygga slutenvårdstillfällen. Detta gäller såväl inom lands-tingets ansvarsområde (till exempel vårdcentraler) som inom kommu-nala verksamheter (särskilda boenden och hemtjänst).

• När skillnaderna mellan olika verksamheter tydliggjorts, så går det att identifiera ett begränsat antal verksamheter dit det fortsatta förbätt-ringsarbetet bör koncentreras. På så sätt kan man säkerställa att resur-serna fokuseras på de verksamheter som har den största förbättringspo-tentialen

Med utgångspunkt från de tidigare statliga stimulansmedlen har arbete fortsatt under 2013 med de gemensamma projekten: Bättre liv – Bättre samverkan i Hägersten-Liljeholmen och Trygg i Tyresö. Slutrapportering sker under 2014. Arbete har pågått under 2013 med att ta fram förslag till länsövergripande sam-verkansöverenskommelser om vård och omsorg om äldre mellan landsting och kommunerna i Stockholms län. I detta arbete granskas även tidigare framtagna överenskommelser kring äldre och revideringsarbete pågår och fortsätter under 2014. Ett samarbete har påbörjats med Stockholm stad kring gemensam uppföljning av särskilda boenden där landstinget har ansvar för läkarinsatser. Fokus ligger här på samverkan mellan läkare och personal på boendena.

1305-0614

Sida 60

Övrigt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvård för äldre Kvalitetsregister som Senior alert, Palliativa registret, Svenska demensregistret (SveDem) och Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska symptom vid demens (BPSD) är exempel på register som kan användas som kunskapskällor vid uppföljning av de äldres vård. Från och med mars 2013 finns krav på regi-strering i Senior alert i förfrågningsunderlaget (FFU) för basal hemsjukvård. Sedan tidigare finns krav i FFU på registrering i Senior alert, Palliativ registret och Svedem i varierande grad för uppdraget geriatrik, ASiH och specialiserad palliativ slutenvård. Där krav på registrering i Svensk palliativregister eller SveDem ställs, registrerar numera samtliga vårdgivare. Uppföljning av 2013 års resultat redovisas under 2014. Utifrån en gemensam uppföljning och diskussion under 2013 kommer ett för-slag till reviderad ”Överenskommelsen mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården” att presenteras under 2014. En kartläggning av personer 80 år och äldre, som besökt akutmottagningarna mer än två gånger under en 180 dagars period 2012 utan att bli inskrivna, har genomförts. Totalt är det 7 800 personer som tillhör målgruppen. Resultat av kartläggningen visar att det inte sker någon strukturerad informationsöverfö-ring om patienten går tillbaka till hemmet efter besöket på akutmottagningen (alltså om inskrivning på klinik inte sker). Patientens husläkare får oftast in-formation om akutbesöket via patienten själv. Påverkande faktorer för att ta fram modell och rutiner är samverkan mellan akutmottagningarna och geriatri-ken samt rutiner för bedömda geriatriska patienter som behövs utvecklas under 2014. I arbetet med förfrågningsunderlag för nya vårdval inom somatisk specialist-vård har äldreperspektivet tydliggjorts. Detta gäller särskilt kring läkemedel och informationsöverföring. Hälso- och sjukvård vid demens De nationella riktlinjerna pekar på vikten av tidig upptäckt av demenssjukdom och att en årlig uppföljning av patienterna genomförs. Antalet utvidgade de-mensutredningar på geriatriska mottagningar bedöms bli ungefär lika många som året innan (cirka 3 400). I de flesta kommuner och stadsdelar pågår arbetet med att färdigställa eller att implementera redan framtagna lokala program kring vård och omsorg för per-soner med demenssjukdom. Arbetet utgår från 2012 års överenskommelse mel-lan KSL och Hälso- och sjukvårdsnämnden, med målet att representanter från alla berörda verksamheter ska ta fram gemensamma lokala samverkansprogram och överenskommelser under 2013. För närvarande har 20 lokala samverkans-program färdigställts. För flertalet program finns en överenskommelse med de vård- och omsorgsgivare som medverkat i arbetet och i några fall underskrivet av alla befintliga aktörer. Ett 80-tal vårdcentraler, alla minnesmottagningar

1305-0614

Sida 61

samt 16 primärvårds-rehabiliteringsenheter medverkar i arbetet från landsting-ets sida. Det tidigare Demensrådets arbete har fortsatt under 2013 i form Nätverket för demensfrågor i Stockholms läns landsting, och genomfört fortbildningar, ut-vecklat uppföljningen, givit stöd till det lokala samverkansarbete samt genom-fört konferenser som Stockholms läns demens dag och Anhörigdagen. Palliativ vård Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede publicerades av Socialstyrelsen i juni 2013. Ett antal informations- och utbildningsinsatser har genomförts. Registreringsgraden i Svenska palliativregistret har förbättrats un-der året men Stockholms län ligger fortfarande lägre än övriga landet. Arbetet med att utreda utformningen av ett palliativt kunskapscentrum är ge-nomfört, och kommer att avrapporteras till Hälso- och sjukvårdsnämnden un-der våren 2014. Utredningen belyser behov utifrån ett flertal perspektiv såsom äldre, barn, hemsjukvård, FoUU, akutsjukvård samt specialiserad palliativ slu-tenvård. Utredningen har skett i samarbete med kommuner/stadsdelar, Reg-ionalt Cancer centrum (RCC) samt vårdgivare. Läkemedel Aktiviteter har under året bedrivits för att skapa en struktur för fortbildning och stöd av förskrivare avseende läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Av-snittet Äldre och läkemedel i Kloka Listan 2013 är utökat och nya kloka råd inom prioriterade områden för äldre har beslutats i Stockholms läns läkeme-delskommitté. En fördjupad analys av läkemedelsförskrivningen har genom-förts och en mall är framtagen för att ge varje arbetsplats återkoppling på sin läkemedelsförskrivning. 157 besök på vårdcentraler har genomförts under året för att implementera de nya riktlinjerna om läkemedelsgenomgångar. Dessutom har sex större fortbild-ningstillfällen, riktade till läkare och sjuksköterskor i Stockholms län, genom-förts. Ett beslutsstöd har tagits fram som kombinerar flera medicinska källor som är särskilt viktiga för äldres läkemedelsanvändning, se avsnitt 5.3. Verksamhetsförändringar under 2013 Upphandling av geriatrisk vård har genomförts och nya upphandlade avtal för Brommageriatriken, Nynäsgeriatriken, Löwetgeriatriken och Nackageriatriken trädde i kraft under våren 2013. I samband med införande av vårdval inom ASiH i januari 2014 delades länet geografiskt upp i åtta ASiH-områden. Flera tidigare verksamma vårdgivare har valt att starta nya verksamheter i något av de andra åtta områdena av länet än där de tidigare bedrivit verksamhet. Därmed finns nu fler valmöjligheter för pa-tienterna och en ökad tillgänglighet till ASiH. En ny vårdgivare har tillkommit utöver de som sedan tidigare bedrev ASiH-verksamhet.

1305-0614

Sida 62

Vid införande av vårdval inom specialiserad palliativ slutenvård ansökte samt-liga befintliga vårdgivare om godkännande. En ny vårdavdelning har öppnats på Nacka Närsjukhus. Flera vårdplatser har tillkommit under året.

5.9 Hälso- och sjukvård för kvinnor Uppföljning av prioriterade områden avseende hälso- och sjukvård för kvinnor Under budgetperioden 2013-2015 har utveckling inom följande områden be-dömts särskilt viktiga och har därför prioriterats:

■ Föra ut den gynekologiska vården som inte behöver akutsjukhusets resurser till vårdgivare utanför akutsjukhusen

■ Ta fram riktlinjer för hälso- och sjukvården när det gäller våld i nära relationer ■ Implementera vårdprogrammet rörande psykisk sjukdom vid graviditet och

första spädbarnsåret

Föra ut gynekologisk vård från akutsjukhusen Den gynekologiska vård som inte behöver akutsjukhusets resurser kan utföras av andra vårdgivare. Arbete pågår att skapa förutsättningar för utbyggnad av den specialiserade somatiska vården utanför akutsjukhusen, som till exempel gynekologi, genom fortsatt utveckling av vårdval. Tillgången till gynekologer har ökat då ett flertal nya mottagningar har godkänts att bedriva verksamhet inom vårdval gynekologi. Positivt är att några mottagningar har valt att etablera sig utanför city. Särskilt positivt är att det tillkommit vårdgivare i den södra delen av länet (Vårberg och Botkyrka) där det, relativt övriga länet, varit färre etable-ringar av specialistläkarmottagningar.

Tillgängligheten har även ökat genom att kvinnor har möjlighet att boka akuta tider på jourtid via 1177 Vårdguiden till gynekolog dagtid. Uppföljning och ana-lys pågår för att säkerställa att de avsedda effekterna avseende ökad tillgänglig-het och avlastning av akutsjukhusens akutmottagningar uppnås. Ta fram rutiner för hälso- och sjukvården avseende våld i nära relat-ioner För att stötta vårdgivarna i utvecklingen av rutiner för arbetet med våld i nära relationer beslutades år 2011 att starta ett kunskapscentrum inom området. Verksamheten startade i september 2013. Kunskapscentrum ska erbjuda vård-givare i länet stöd genom:

- Utbildningsinsatser - Metodutveckling - Rådgivning och konsultation - Samverkan internt och externt

Under 2013 har Kunskapscentrum om våld i nära relationer i samarbete med Centrum för allmänmedicin (CeFam) hållit i ett antal utbildningar på grundläg-gande nivå, på fördjupad nivå och för chefer. Totalt har 1 340 personer från

1305-0614

Sida 63

olika delar av vården deltagit vid dessa tillfällen. Vidare har två heldagar anord-nats på temat Barn som lever med våld i familjen, två halvdagar om Våld i HBTQ-relationer, två halvdagar om Samverkan samt en heldag på temat Våldsutövare. Totalt har cirka 510 personer deltagit vid dessa seminarier. Fort-bildningsaktiviteter riktade mot både vårdpersonal och politiker har genom-förts. Arbetet med att revidera Stockholms läns landstings Handlingsprogram för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor (från 2005) påbörjades under våren 2013 och ska vara klart under våren 2014. Det reviderade handlingsprogrammet ska omfatta allt våld i nära relationer och således inkludera våldsutsatta, vålds-utövare, barn som lever med våld samt de särskilt sårbara grupperna. Syftet med handlingsprogrammet är att stötta vårdgivarna i att ta fram skriftliga ruti-ner för upptäckt, bemötande och omhändertagande av utsatta för våld i nära relationer. Under år 2013 har ett metodutvecklingsarbete inom den multimodala smärtre-habiliteringen vid Danderyds sjukhus initierats. Kuratorer inom teamen har genom en lokal studie uppmärksammat att en stor andel av patientgruppen har erfarenheter av våld. Målet för arbetet är att utveckla rutiner för bemötande och omhändertagande av målgruppen. Inom ramen för sjukskrivningsmiljarden och jämställdhetsvillkoret ska minst en av åtgärderna omfatta våld i nära relationer under år 2014. Under hösten 2013 har en vårdcentral utsetts att testa den nya sökordsmallen för våldsutsatt-het som nyligen infördes i journalsystemet Take Care. Kunskapscentrum om våld i nära relationer har under hösten i samarbete med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) skickat ut en webbenkät till cirka 4 000 anställda inom vården i länet med frågor om kunskap, rutiner och behov av stödresurser när det gäller arbetet med våld i nära relationer. Sva-ren kommer att sammanställas, analyseras och rapporteras under våren 2014. I februari invigdes länets kompetenscentrum för hedersrelaterat våld, ORIGO. Verksamheten är en samverkan mellan länets kommuner, Stockholms läns landsting, Länsstyrelsen, Länspolisen och Kommunförbundet Stockholms län (KSL). Stockholms Stad är huvudman för verksamheten som ska vara en resurs i frågor som rör hedersrelaterat våld. Verksamheten riktar sig även direkt till ungdomar som är i behov av stöd och hjälp. Stockholms läns landsting har en barnmorska som tjänstgör halvtid på ORIGO. Ett arbete pågår för att skapa en e-hälsotjänst för virtuellt stöd och rådgivningscentrum kopplat till ORIGO. Mental vaccination är en metod som innebär att informera föräldrar och bli-vande föräldrar om riskerna med att skaka små barn. Informationen ska ges vid tre tillfällen på MVC, BB och BVC (idag ges information om skakvåld endast på BVC). Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i januari 2013 att metoden ska implementeras. Ett kommunikationsmaterial som har tagits fram med hjälp av fokusgrupper är i sitt slutskede och metoden kommer att implementeras i bör-jan av 2014.

1305-0614

Sida 64

Implementera vårdprogrammet rörande psykisk sjukdom vid gravi-ditet och första spädbarnsåret Vårdprogrammet rörande psykisk sjukdom vid graviditet och första späd-barnsåret har tagit längre tid än förväntat att ta fram. Vårdprogrammet kom-mer därför att implementeras först under 2014.

Uppföljning av övrigt utvecklingsarbete avseende hälso- och sjukvård för kvinnor Utöka erbjudandet om kostnadsfri vaccination mot humant papillomvirus (HPV) att omfatta kvinnor upp till och med 26 år Från och med den 1 januari 2012 erbjuds kostnadsfri vaccination mot humant papillomvirus (HPV) till flickor födda 1993 till 1998. Den 1 januari 2013 utöka-des erbjudandet om kostnadsfri vaccination mot HPV till att omfatta kvinnor upp till och med 26 år. En kommunikationskampanj om erbjudandet har genomförts under året, fram-för allt riktad till åldersgruppen 18-26 år. Budskapen utformades tillsammans med målgruppen för att öka möjligheten att göra kampanjen så effektiv som möjligt. I kampanjen berättade personer om sina egna eller närståendes upple-velser av hur det är att drabbas av livmoderhalscancer. I mars och september syntes kampanjen bland annat i kollektivtrafiken, och har även haft närvaro i sociala medier samt genomförts som events riktade till målgruppen. Utvärde-ringen av kampanjen visade att målgruppen ökade sin intention att ta vaccinat-ionen med 12 procent jämfört med genomsnittliga kampanjer inom hälsokom-munikation där motsvarande siffra är 5 till 9 procent. Från den 1 januari 2013 till och med den 31 december 2013 hade 8 procent av kvinnorna födda 1987 till 1992 vaccinerats med minst en dos. Graviditets- och förlossningsvård En revidering av förfrågningsunderlaget för vårdval förlossning genomfördes inför 2013. Revidering avsåg att vårdgivaren ska erbjuda och ansvara för scre-ening av alla nyfödda avseende tidig upptäckt av medfödda hjärtfel, pulsoxyme-tri (POX). En revidering av förfrågningsunderlaget för förlossning har även genomförts inför 2014. Revideringen avser att ur ett kvalitets- och patientsäkerhetsperspek-tiv specificera uppdraget i ett basuppdrag och ett tilläggsuppdrag samt att för-tydliga kraven på anestesi och intensivvård samt sluten neonatalvård. En målre-laterad kvalitetsersättning på två procent kommer att utgå. En första uppföljning har gjorts av den nya ersättningsmodellen som infördes för MVC den 1 april 2012. Avsikten var att genom en större andel besöksersätt-ning och högre tolkersättning stärka ersättningen för kvinnor med stora vård-behov. Uppföljningen visar en relativ ökning av ersättningen till mottagningar med många barnmorskebesök per gravid kvinna, liksom till mottagningar med stor andel tolkbesök. Totalt sett används tolk i något högre utsträckning vid be-söken än tidigare. Uppföljningen visar också att antalet läkarbesök per gravid

1305-0614

Sida 65

kvinna fortsätter att minska på MVC. Det behövs ett längre tidsperspektiv för att kunna säga om ersättningsmodellen fått avsedd effekt. En fortsatt uppföljning kommer därför att göras under 2014.

Barnlöshetsbehandlingar För att öka tillgängligheten till in vitro fertilisering (IVF), det vill säga barnlös-hetsbehandlingar, utreds möjligheten att utveckla ett tilläggsuppdrag till vård-val gynekologi. Väntetiderna har minskat på Karolinska Universitetssjukhuset men fortfarande finns behov av att använda vårdgivare, utöver de upphandlade, utom länet för att i möjligaste mån erbjuda vård inom vårdgarantin. KUB- Kombinerat Ultraljud och Blodprov Mellan 2011 och 2012 ökade antalet KUB-undersökningar15 med cirka 50 pro-cent. Under 2013 har KUB-undersökningarna fortsatt öka, under perioden ja-nuari-november 2013 hade de ökat med cirka 12 procent jämfört med året in-nan. Anledningen är att fler kvinnor önskar göra undersökningen och att MVC därför remitterar fler kvinnor. Enligt den kvalitetsuppföljning som utförts av Centrum för Fostermedicin på Karolinska Universitetssjukhuset på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är det överlag en hög kvalitet på de under-sökningar som utförs. Verksamhetsförändringar under 2013 Tre nya MVC-mottagningar har öppnats under året, i Sundbyberg, i Solna och på Kungsholmen. En MVC-mottagning stängde i september.

5.10 Somatisk specialistvård

5.10.1 Vård vid akutsjukhus Uppföljning av prioriterade områden avseende vården vid akutsjukhus Under budgetperioden 2013-2015 har utveckling inom följande områden be-dömts särskilt viktiga och har därför prioriterats:

■ Definiera akutsjukhusens framtida profiler, vårduppdrag samt vårdvolymer på Nya Karolinska Universitetssjukhuset i Solna

■ Successivt anpassa beställningarna vid Nya Karolinska Universitetssjukhuset och övriga akutsjukhus till respektive profiler i enlighet med inriktningen i Framtidsplanen

■ Minska överbeläggningar och utlokaliserade patienter

15 En fosterdiagnostikmetod

1305-0614

Sida 66

Definiera akutsjukhusens framtida profiler, vårduppdrag samt vårdvolymer på Nya Karolinska Universitetssjukhuset (NKS) i Solna Ett intensivt arbete pågår för att ta fram profiler, vårduppdrag och volymer på NKS och övriga akutsjukhus. Karolinska universitetssjukhuset har haft i upp-drag att utarbeta förslag till vårdinnehåll för sjukhuset. Förslaget har diskute-rats i en serie aktiviteter som Hälso- och sjukvårdsförvaltningen anordnat till-sammans med Programkontoret och där representanter från akutsjukhus och de större vårdgivarna utanför akutsjukhusen deltagit. Efter det att förslag till vårdinnehåll vid Karolinska tagits fram har vårdinnehållet vid övriga akutsjuk-hus diskuterats. I dessa sammanhang har också analyserats vilken vård som idag sker på akutsjukhusen som istället skulle kunna ske utanför akutsjukhusen och vilka krav som i så fall måste ställas på denna vård, som inte enbart omfattar somatisk specialistvård utan även geriatrik, rehabilitering samt ASiH och palliativ vård. Landstingsfullmäktige fastställde i samband med behandlingen av 2014 års budget ett förslag till inriktning av vårdinnehåll vid Karolinska Universitets-sjukhuset i Solna och Huddinge. Arbetet med att ta fram en mer detaljerad in-riktning av vårdinnehållet vid övriga akutsjukhus fortsätter. Successivt anpassa beställningarna vid Nya Karolinska Universitets-sjukhuset och övriga akutsjukhus till respektive profiler i enlighet med inriktningen i Framtidsplanen Ett arbete pågår med att anpassa vårdbeställningarna för att möta de kom-mande förändringarna i vårdutbudet. Detta består av två delar, dels av kortsik-tiga insatser för att korrigera i gällande avtal under 2014 och 2015, dels ett mer långsiktigt arbete med nya sjukhusavtal och en reviderad avtalsmodell från 2016. I flerårsavtalen med akutsjukhusen ökades slutenvårdsvolymerna mot 2012 års utfall med totalt 3 procent. Den höga volymökningen berodde till stor del på de minskade volymer vid Karolinska Universitetssjukhuset och ökningar vid andra akutsjukhus som ägde rum under 2012. Utfallet för 2013 visar nu en volym-minskning på 0,5 procent jämfört med 2012. Volymutvecklingen under 2013 är ett trendbrott då den årliga volymökningen under de senaste åren legat mellan 1,0 till 2,5 procent. Beställningen av öppen vård i flerårsavtalen för 2013 har ökats med 1,7 procent jämfört med 2012 års utfall. Ökningen i avtalen är något högre än vad prognos över den demografiska utvecklingen visade. Utfallet för 2013 visar en volymök-ning på 0,2 procent. Även volymutvecklingen inom öppenvården är ett trend-brott då den årliga volymökningen under de senaste åren legat på mellan 1,5 till 2,5 procent.

1305-0614

Sida 67

Minska överbeläggningar och utlokaliserade16 patienter Under 2013 har akutsjukhusen rapporterat överbeläggningar och utlokaliserade patienter till en nationell databas enligt Socialstyrelsens definitioner. Utifrån inrapporteringen beräknas andelen överbeläggningar och utlokaliserade patien-ter per 100 vårdplatser. Arbetet är en del av Patientsäkerhetsmiljarden och syf-tar till minska överbeläggningar och antalet patienter som vårdas på en annan vårdavdelning än den som har det medicinska ansvaret för patienten. Resulta-ten visar att Stockholm ligger något under rikssnittet och att antalet överbe-läggningar och utlokaliserade patienter har minskat under året. Högst andel överbeläggningar och utlokaliserade patienter under 2013 hade Karolinska Uni-versitetssjukhuset och Södertälje sjukhus.

Andel överbeläggningar per 100 vårdplatser inom somatisk vård inom Stockholms läns lands-ting i jämförelse med riket.

16 En patient definieras som ”utlokaliserad” då patienten vårdas på annan vårdavdelning på sjukhuset än den vår-davdelning som har det medicinska ansvaret för patienten, till exempel om en strokepatient vårdas på en kirurgav-delning

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov

Sverige,somatik

Stockholmlänslandsting,somatik

%

1305-0614

Sida 68

Andel utlokaliserade patienter per 100 vårdplatser inom somatisk vård inom Stockholms läns Landsting i jämförelse med riket. Uppföljning av övrigt utvecklingsarbete avseende vården vid akutsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset och Södersjukhuset har beviljats medel ur den särskilda satsningen på rikssjukvård. Karolinska beviljades 57,5 miljoner kronor per år och Södersjukhuset 2,5 miljoner kronor. Medlen används till att stärka särskilda verksamheter, deras ställning nationellt och internationellt och deras möjligheter att få bedriva rikssjukvård. Karolinska Universitetssjukhuset och Södersjukhuset ska redovisa omfattning och innehåll i satsningarna i sina re-spektive årsbokslut 2013. 5.10.2 Somatisk specialistvård utanför akutsjukhus Uppföljning av prioriterade områden avseende somatisk spe-cialistvård utanför akutsjukhus Under budgetperioden 2013-2015 har utveckling inom följande områden be-dömts särskilt viktiga och har därför prioriterats:

■ Utveckla den somatiska öppenvården utanför akutsjukhusen genom vårdval och ersättningsmodeller samt partnerskap mellan den öppna specialistvården och övriga vårdgivare

■ Utveckla alternativa vårdformer för patienter med behov av medicinsk eftervård och stora omvårdnadsbehov, benämnd stödjande vård

■ Skapa förutsättningar för utbildning och forskning i sjukvården utanför akut-sjukhusen i samverkan med Karolinska Institutet (KI)

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1,2

1,4

1,6

1,8

Jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov

Sverige,somatik

Stockholmlänslandsting,somatik

%

1305-0614

Sida 69

Utveckla den somatiska öppenvården utanför akutsjukhusen genom vårdval och ersättningsmodeller samt partnerskap mellan den öppna specialistvården och övriga vårdgivare Vårdvalen inom den somatiska öppenvården fortsätter att utvecklas, både vid införande av nya vårdval och vid revidering av befintliga. Uppdragen är i de flesta fall uppdelade i nivåer, vilket innebär ett basuppdrag som alla som är godkända att bedriva vård utför samt ett eller flera tilläggsuppdrag som kräver särskild ansökan. För att bli godkänd för ett tilläggsuppdrag ställs högre krav på tillgång till resurser och kompetenser. Beslut har under 2013 tagits om att införa vårdval inom allergologi, neurologi, ortopedi, handkirurgi och ryggkirurgi. Inom vårdval ryggkirurgi prövas en ny ersättningsmodell med värdebaserad ersättning där patientens upplevelse av minskad smärta efter operation påverkar vårdgivarens slutliga ersättning. Un-der år 2013 har sammanlagt 15 nya vårdgivare godkänts inom vårdvalen. Utveckla alternativa vårdformer för patienter med behov av medi-cinsk eftervård och stora omvårdnadsbehov, benämnd stödjande vård Under våren och sommaren har ett arbete med att kartlägga behovsgrupperna genomförts. En kartläggning av möjliga leverantörer har påbörjats samtidigt som möjligheten att använda innovationsupphandling för att utveckla vårdfor-men undersökts. Skapa förutsättningar för utbildning och forskning i sjukvården ut-anför akutsjukhusen i samverkan med Karolinska Institutet (KI) I samband med att mer vård kommer att utföras utanför akutsjukhusen behöver vårdutbildningar och forskning och utbildning och i större utsträckning ske ut-anför akutsjukhusen. Flera aktiviteter pågår för att stärka kompetensförsörj-ningen. En ny organisation för samordning och styrning av kompetensförsörj-ningen har tagits fram och ett förslag till ny modell för ersättning för ST-utbildnings-uppdraget är under framtagande. Aktiviteter pågår för att förbättra förutsättningar för vårdgivare utanför akutsjukhusen att delta i forskning och utbildning. Uppföljning av övrigt utvecklingsarbete avseende somatisk specialistvård utanför akutsjukhus En utredning har genomförts av hur vården inom driftsatta vårdvalsområden utvecklats avseende bland annat vårdvolymer, kompetens och kostnader sedan det första införandet 2008 samt förväntade effekter av kommande vårdval. Re-sultaten har redovisats under hösten 2013. Utredningen fokuserade på att be-lysa fyra områden: Tillgänglighet, Volymer och Ersättning, Kvalitet samt Kom-petensförsörjning och FOUU. Avseende tillgänglighet har konstaterats att vår-den har blivit mer tillgänglig i och med ett ökat utbud utanför akutsjukhusen parallellt med att väntetiderna har minskat. Avseende geografisk spridning har det hittills inte har skett någon större förändring – vården är fortsatt koncentre-rad till centrala Stockholm.

1305-0614

Sida 70

Vid vårdvalsinföranden har kraftiga besöksökningar skett inom gynekologisk vård, hudsjukvård och ögonsjukvård medan det varit närmast oförändrade be-söksvolymer inom öron-näsa- och halssjukvården. Kvalitetsförändringar i sam-band med vårdvalsinförande är svåra att mäta på grund av kort uppföljningspe-riod samt brist på indikatorer. De mätningar som ändå gjorts indikerar oföränd-rad till något förbättrad kvalitet avseende medicinsk och patientupplevd kvali-tet. Resultatet av utredningen kommer att användas som grund för arbetet med framtida vårdinnehåll, kommande vårdval och ytterligare utskiftning av vård. Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher Det forskningsinriktade utvecklingsarbetet Aktiv hälsostyrning med vård-coacher som påbörjades 2010, har fortsatt under 2013. Bakgrunden till aktiv hälsostyrning är insikten om att en förhållandevis liten andel av befolkningen använder en stor andel av hälso- och sjukvårdsresurserna. För dessa patienter kan hälsa och vårdkvalitet förbättras genom aktiva stödinsatser med syfte att förebygga och undvika försämringar av hälsotillståndet. Resultaten mäts och utvärderas kontinuerligt med vetenskaplig kvalitet och pre-senteras löpande till Hälso- och sjukvårdsnämnden under 2013. Erfarenheter från Stockholms läns landsting har delgetts andra landsting vid start av motsva-rande arbete och det pågår erfarenhetsutbyte och gemensamma aktiviteter med de andra landstingen. Se bilaga 4 för en utförligare redovisning av arbetet med aktiv hälsostyrning under 2013.

5.11 Akut omhändertagande och prehospital vård Uppföljning av prioriterade områden inom akut omhänderta-gande och prehospital vård Under budgetperioden 2013-2015 har utveckling inom följande områden be-dömts särskilt viktiga och har därför prioriterats:

■ Genomföra en genomgång av situationen på akutsjukhusens akutmottagningar tillsammans med akutsjukhusen samt ta fram en åtgärdsplan för hur patientsä-kerheten och omhändertagandet av patienterna i övrigt ska förbättras

■ Fortsätta utvecklingen av ambulanssjukvården med inriktning mot ökad andel direktintag till geriatrik och andra alternativa vårdenheter, samt utveckla direkt-intag till avdelning på akutsjukhus

■ Analysera och fastställa uppdraget för den anpassade akutmottagningen vid Nya Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och dess roll i sjukvårdssystemet

Genomföra en genomgång av situationen på akutsjukhusens akut-mottagningar samt ta fram en åtgärdsplan för förbättrad patientsä-kerhet En genomlysning av situationen vid Stockholms fem stora akutsjukhusmottag-ningar har genomförts i samverkan med berörda akutsjukhus, det vill säga Ka-

1305-0614

Sida 71

rolinska Universitetssjukhuset Solna respektive Huddinge, Södersjukhuset, Ca-pio S:t Görans sjukhus och Danderyds sjukhus. Syftet har varit att skapa ett fak-taunderlag för att förstå sjukhusens möjlighet att hantera akuta volymer idag och i framtiden, samt stimulera till förbättringsarbete genom att lyfta fram goda exempel. Rapporten visar att man arbetar relativt olika på respektive akutmottagning, både i det dagliga arbetet och med lösningar för att hantera det ökade inflödet av patienter. Genomlysningen pekar på ett flertal exempel på goda lösningar som har möjlighet att förbättra akutmottagningarnas situation och ge bättre förutsättningar att hantera det ökande inflödet av patienter. Rekommendationer för det fortsatta förbättringsarbetet redovisas på tre nivåer, akutmottagningsnivå, sjukhusledningsnivå och på Hälso- och sjukvårdsförvalt-ningsnivå. Ett förbättringsarbete utifrån genomlysningen har initierats under hösten 2013 och uppnådda resultat kommer att redovisas under 2014. Områden som Hälso- och sjukvårdsförvaltningen rekommenderas att arbeta vidare med är att utveckla vårdavtal så att de bidrar till en god utveckling av akutverksamheten, ökad samverkan inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen och att knyta när- och lättakuter närmare akutmottagningarna. På övergripande sjukhusnivå är det till exempel viktigt med arbete kring dialog och samverkan med geriatriska vårdgivare samt att arbeta med tillgänglighet av vårdplatser inom hela sjukhuset och en ökad användning av direktinläggningar. För den enskilda akutmottagningen handlar det bland annat om att förbättra flöden och ledtider och att se över bemanningsstrukturen i de olika delarna. Fortsätta utvecklingen av ambulanssjukvården med inriktning mot ökad andel direktintag till geriatrik och andra alternativa vården-heter, samt utveckla direktintag till avdelning på akutsjukhus Under 2013 har utvecklingen med direktintag inom ambulanssjukvården fort-satt. Andelen uppskattas till drygt två procent av totalt antal uppdrag och upp-gick till cirka 3 500 uppdrag. Geriatriken står för nästan hälften av dessa följt av höft- och strokeintag på sjukhus. Till det kommer den dirigering av ambulanser som har skett till fyra av länets närakuter, i de fall patientens sjukdomstillstånd kan behandlas av specialist i allmänmedicin. Hälso- och sjukvårdsnämnden be-slutade under hösten att detta ska utvidgas att omfatta samtliga närakuter i lä-net. Analysera och fastställa uppdraget för den anpassade akutmottag-ningen vid Nya Karolinska Universitetssjukhuset i Solna I samband med budgetbeslutet i landstingsfullmäktige 11 till 12 juni 2013 fast-ställde fullmäktige att en anpassad akutmottagning ska skapas vid Nya Karo-linska Universitetssjukhuset i Solna. Vidare har det under året bedrivits ett ut-redningsarbete för att ytterligare konkretisera verksamhetsinnehållet vid akut-mottagningen vid Nya Karolinska Universitetssjukhuset i Solna för både barn och vuxna. Detta analysarbete kommer att fördjupas under år 2014.

1305-0614

Sida 72

Uppföljning av övrigt utvecklingsarbete för att förbättra det akuta omhändertagandet och den prehospitala vården Utvecklingen av Framtidsplanen har fortsatt under året. Många av dagens be-sökare på länets akuter kan med fördel omhändertas av andra vårdinstanser och vårdnivåer, arbetet med att utveckla strukturen för det akuta omhändertagandet har därför fortsatt. Som redovisats under avsnitt 5.5 har fokus under 2013 varit att förtydliga den akuta strukturen i närsjukvårdsutbudet och förtydliga husläkarens roll i det akuta omhändertagandet. Detta har lett till ökade krav på husläkarverksamhet-en inför 2014 när det gäller samverkan med sjukvårdsrådgivningen, ambulans- och jourläkarbilarna och även närbelägna akutmottagningar. Den 15 april 2013 öppnade en lättakut vid Danderyds sjukhus. I likhet med mot-svarande verksamhet vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge ska lätta-kuten ta emot patienter som kommer till akutmottagningen men som inte behö-ver sjukhusens resurser eller specialistkompetens. Lättakuten är lokaliserad i närheten av sjukhusets akutmottagning. Lättakuten på Danderyd har efter drift-start en besöksutveckling som på helårsbasis motsvarar den beräknade volymen på ca 15 000 besök. Genom inrättandet av en lättakut avlastas också akutmottagningen. Den första uppföljningen visar en liten minskning av besöken på akutmottagningen vid Danderyds sjukhus. Under slutet av året påbörjades en fördjupad analys. Syftet är att få en bättre bild av den faktiska avlastningen av akutmottagningen efter inrättandet av lättakuten. I och med att det nya upphandlade avtalet avseende länets jourläkarbilar trädde i kraft i juni 2013 har samverkan inletts mellan 1177 Vårdguiden, SOS Alarm, jourläkarbil och ambulans. Jourläkarbilarna avlastar ambulanssjukvården men kommer även att fungera som stöd då allmänmedicinsk kompetens kommer att vara ett viktigt komplement till ambulanssjukvården. Upphandling av nytt journalsystem och EKG (FRAPP-IT SLL) till länets ambu-lanser har fortsatt. Beslut om förfrågningsunderlag togs i Hälso- och sjukvårds-nämnden i september 2013 och förslag till beslut gällande leverantör planeras till Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde i februari 2014. I enlighet med beslut i februari 2013 om genomförandet av ”Ambulanslyftet” beställdes sju nya ambulanser under 2013. Fyra ambulanser beställdes i början av 2013 med driftstart mellan mars till september 2013. Ytterligare tre enheter beställdes under slutet av våren där driftstart av två enheter skede i november. Den sjunde ambulansen är något försenad men har planerad driftstart i februari 2014. Totalt görs en förstärkning med tio ambulanser under 2013 och 2014. To-talt fanns 63 ambulanser i Stockholms län vid utgången av 2013.

1305-0614

Sida 73

5.12 Cancervård Uppföljning av prioriterade områden inom cancervården

Under budgetperioden 2013-2015 har utveckling inom följande områden be-dömts särskilt viktiga och har därför prioriterats:

■ Implementera cancerplanen i samverkan med samtliga berörda aktörer i väl sammanhållna patientfokuserade vårdprocesser

■ Genomföra en översyn av och utveckla kontaktsjuksköterskefunktionen ■ Fortsätta uppbyggnad av vårdprocesser och processledarverksamhet samt ut-

veckla vårdprogram med kvalitetsregister ■ Utveckla IT-stödsystem för stöd och uppföljning av de patientfokuserade vård-

processerna Implementera cancerplanen i samverkan med berörda aktörer i väl sammanhållna patientfokuserade vårdprocesser Inom ramen för cancerplanen finns ett flertal projekt som ska genomföras un-der åren 2013-2015. Projekten, som syftar till att förbättra cancervården utifrån ett tydligt patientperspektiv, kommer att starta fortlöpande enligt den regionala cancerplanen. Bröstcancerplanen utgör en modell för övriga tumörprocesser och har målet att ur patientens perspektiv utveckla en jämlik och säker vård med hög tillgänglig-het för de som drabbas av bröstcancer. Bröstcancer är en av diagnoserna inom samarbetsprojektet 4D (se avsnitt 4.1) och arbetet med att förverkliga bröstcan-cerplanen inkluderar därför också arbetet inom ramen för 4D. Ett samarbete har inletts med aktuella vårdgivare för att utveckla en modell för en samlad pa-tientprocess i tre bröstcentrum. Ett flertal pilotprojekt kommer att genomföras för att utveckla den nya verksamhetsformen och arbetssättet. En patientföreträdarutbildning har hållits under våren 2013. En modell för Individuella vårdplaner (IVP) har utvecklats och provas på några vårdenheter i regionen samt nationellt. Utvärdering sker kontinuerligt och ett breddinförande av individuella vårdplaner för cancerpatienter planeras under 2014. Arbetssättet för introduktion av nya läkemedel på cancerområdet har genom-lysts av Regionalt Cancercentrum på nationell nivå och en ny organisation före-slagits. En kartläggning av tillgången på avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) för barn med cancersjukdom pågår. Syfte är undersöka vad som behöver utvecklas för att barn med behov av vård i hemmet ska kunna erbjudas detta. Inom området Förbyggande arbete – tidig upptäckt pågår en rad aktiviteter och projekt. Förbättrade kunskapsunderlag avseende cancer i primärvårdens huvudsakliga beslutsstöd viss.nu ökar möjligheterna att upptäcka cancer i tidigt

1305-0614

Sida 74

skede. Arbete pågår med att omsätta slutsatserna i SBUs utredning om evidens för klinisk tidigdiagnostik i det regionala cancerplansarbetet. Ett projekt att ta fram en förbättrad och nationellt användbar kallelse till kvinnor inom livmo-derhalscancerscreeningen har slutförts i samberkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Ett pilotprojekt för att starta ett centrum för diagnostik av oklara symtom ("Di-agnostiskt Centrum") pågår sedan hösten 2013. Projektet har klargjort gräns-dragningen mellan vad primärvårdens åtaganden ska vara samt vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att en patient ska remitteras till ett diagnostiskt cent-rum. Förslag finns avseende vilka professioner som ska finnas för att kunna göra utredningarna. Vidare visar utredningen att ett sådant centrum bör förläg-gas till ett av akutsjukhusen i regionen. Start av detta centrum planeras till hös-ten 2014. Ett viktigt område i cancerplanen är den framtida kompetensförsörjningen. In-ventering och kartläggning av kompetensförsörjningen inklusive framtida ut-bildningsbehov pågår. Som grund för en preliminär probleminventering genom-förs en enkätundersökning hos berörda verksamheter. Detta kommer att ligga till grund för en kartläggning av resursbehoven inom respektive process samt bidra med förslag till kompetensförstärkande åtgärder. Genom det arbete som pågår med workshops för cancervårdens olika delar undersöks möjligheterna till förändrade arbetssätt med syftet att bättre använda befintliga resurser på ett optimalt sätt. En utredning om cancerrehabilitering har genomförts och ska ligga till grund för framtagande av förslag till samlad cancerrehabilitering för regionen. Implementering av vårdprogrammet för palliativ vård pågår, under hösten har alla akutsjukhus besökts som en del i kunskapsspridningen om vårdprogram-met. Ett regionalt palliativt råd har bildats med representanter från olika enhet-er inom den palliativa vården och företrädare för forskning inom området. Uppdraget för rådet är att utveckla och stödja de delar av cancerplanen som rör utveckling av den palliativa cancervården i regionen. Från den specialiserade palliativa vården framförs ofta synpunkten att patienter ofta remitteras i ett alltför sent skede i sjukdomsförloppet. Därför har underlag för projekt inom området Tidig kontakt med palliativa specialister för patien-ter med icke botbar cancer tagits fram för två patientgrupper, bukspottskörtel-cancer och lungcancer. Projekten syftar till att undersöka om tidig kontakt kan leda till förbättrad livskvalitet och beräknas starta under våren 2014. Genomföra en översyn av och utveckla kontaktsjuksköterske-funktionen Översynen av kontaktsjuksköterskefunktionen har genomförts under 2013. Rapporten kommer ligga till grund för fortsatt utveckling av funktionen och ge-nomförande av förbättringar såsom att antalet kontaktsjuksköterskor behöver förstärkas och att den utbildning som tidigare erbjudits ska utvecklas för att ge rätt kompetens till de framtida kontaktsjuksköterskorna. Översynen visar bland

1305-0614

Sida 75

annat att några områden där man tidigare inte haft kontaktsjuksköterskor bör inkluderas i verksamheten, till exempel ASiH och primärvård. Vidare behöver styrningen och förvaltningen av kontaktsjuksköterskefunktionen utvecklas vil-ket framgår av rapporten. Fortsätta uppbyggnad av vårdprocesser och processledarverksamhet samt utveckla vårdprogram med kvalitetsregister Processledarverksamhet Inom området pågår för närvarande 21 processer ledda av 28 processledare. Målformuleringar finns framtagna i cancerplanen för de processer som startat före 2013. Ett flertal projekt har startat och genomförs i enligt med inriktningen i cancerplanen. Exempel på arbeten som genomförts är införande av nya ar-betsmetoder för att korta väntetider, förbättra möjligheten till aktiva överläm-ningar mellan kontaktsjuksköterskor på olika enheter, nya eller förbättrade vårdprogram för primärvården och uppstart av nätverk för ökat samarbete och förbättringar i arbetet med multidisciplinära teamkonferenser. Inom området integrativ medicin17 har en processledare och arbetsgrupp tillsats med bland annat uppdraget att inventera patienters användning av komple-mentärmedicin samt att ta fram råd till personal i cancervården om olika former alternativa behandlingar/substanser och dess effekter på planerad behandling från sjukvården. Planering för en kontrollerad studie för utvärdering av örtme-dicinsk behandling har påbörjats. Mer omfattande projekt som syftar till sammanhållna patientprocesser i cent-rumbildningar finns föreslagna och arbetet har påbörjats för områdena prosta-tacancer, gynekologisk cancer och bröstcancer. Kvalitetsregister och vårdprogram Arbetet med en strukturerad vårddokumentation (SVD) inom ramen för 4D har etablerats för bröstcancer i journalsystemen TakeCare och Cosmic. Med ut-gångspunkt i kvalitetsregistrets variabler har en journalmall skapats där vård-dokumentationen är strikt strukturerad med sökord. Därefter ska en teknisk lösning för direktöverföring till kvalitetsregistret tillskapas. Ett pilotprojekt för patologidata med direktöverföring till bröstcancerregistret har genomförts i samarbete med Region Syd.

Under hösten 2013 har en satsning på att förbättra uttaget av data ur kvalitets-registren genomförts, genom en utbildningssatsning riktad till kvalitetsregist-rens statistiker. Detta ger dels möjligheter att skapa uttagsmallar on-line för snabb återföring av data till inrapportörer i realtid, samt möjligheter till bättre årsrapporter. På nationell nivå har en förändring av registerkonstruktörsorganisationen ge-nomförts med en samordning för utveckling av registerkoncept, ny funktion-alitet, drift och förvaltning. Samtidigt har en nationell arbetsgrupp med kompe- 17 Integrativ medicin avser utveckling och integration av evidensbaserad kunskap från olika alternativa medicinska traditioner för att komplettera den etablerade medicinen. Strikt vetenskapliga metoder används för att utvärdera mekanismer, effekter och effektiviteten i behandlingarna.

1305-0614

Sida 76

tensresurser för kvalitetsregister förstärkts. Den nya organisationen är imple-menterad under 2013. De nationella vårdprogramen för behandling av olika cancersjukdomar förank-ras på ett tydligare och mer strukturerat sätt än tidigare genom ett nytt nation-ellt arbetssätt. Under året har nya program för matstrupe/matsäck, lever, sköldkörtel, penis, endometriecancer (gynekologisk cancer), äggstockscancer, urinvägar och njurcancer tagits fram. Regionalt Cancercentrum har därvid an-svarat för förankring av dessa i linjeorganisationerna samt framtagande av reg-ionala tillämpningar. Utveckla IT-stödsystem för stöd och uppföljning av de patientfokuse-rade vårdprocesserna Ett flertal projekt har påbörjats i samverkan med andra enheter och med stöd från bland annat Vinnova. Utveckling av IT stöd för att bättre kunna genomföra multidisciplinära teamkonferenser och förnyad medicinsk bedömning har på-börjats. En e-hälsotjänst utvecklas, kallad Flygledarprojektet, som ger överblick och uppföljningsmöjlighet kring ledtider i patientens process utan att personalen ska behöva logga in i underliggande system. Systemet ska visa patientens aktu-ella och tidigare inbokade aktiviteter och vara kopplade till aktuell vårdplan. I ett första skede ska stödet kunna användas av vårdpersonal, men systemet ska sedan utvecklas till en vy för patienten själv. Beslut om projektets genomfö-rande är taget och kommer initialt att vara fokuserad på bröstcancer inom ra-men för 4D-projektet. Arbete har påbörjats med att se över möjligheten att utveckla och förbättra Can-cerupplysningen (telefonrådgivning som nu är förlagd till Radiumhemmet) för att kunna inkludera regionens alla cancerpatienter. Ett viktigt utvecklingsområde är framtagande av beslutsstöd som kan användas i den kliniska vardagen. Riktlinjer kring behandling, kvalitetsregisterdata samt andra relevanta studier och underlag ska finnas lätt tillgängligt. Ett pilotprojekt inom prostatacancer har startat under hösten 2013. Projektet bestod ursprungligen av två delar, dels ett nytt uppföljningssystem och dels ett nytt kallelsesystem. Den del av projektet som avser nytt uppfölj-ningssystem är i princip slutfört. Den del av projektet som avsåg att utveckla ett nytt kallelsesystem har omformulerats till att istället fokusera på att knyta mammografi till de invånartjänster som utvecklas av Mina vårdkontakter. Detta möjliggör införande av påminnelsefunktion samt att använda screening-administrationen för att kontrollera högriskgrupper. Nytt test för kolorektalcancer Upphandling av ett nytt test för kolorektalcancer pågår och beräknades ur-sprungligen att vara klart vid årsskiftet 2013. Det nya testet är känsligare och kommer att medge könsanpassning och enklare provtagning vilket kan leda till

1305-0614

Sida 77

högre deltagande. Det nya testet medger också säkrare kvalitetskontroll. Upp-handlingen är fördröjd, och kommer att genomföras under 2014.

5.13 Läkemedel Uppföljning av prioriterade områden inom läkemedelshante-ringen Under budgetperioden 2013-2015 har utveckling inom följande områden be-dömts särskilt viktiga och har därför prioriterats:

■ Implementera en modell för identifiering, kvalificerad värdering, prognostise-ring, prioritering, introduktionsstöd, fortbildning och uppföljning vid introdukt-ion av vissa nya läkemedel

■ Fokusera på en effektiv förvaltning av gällande avtal inom läkemedelsförsörj-ningen samt genomföra ett utvecklingsarbete kring en framtida försörjningsmo-dell för landstingets akutsjukhus

■ Utveckla och implementera ett systematiskt arbetssätt för läkemedelsgenom-gångar med stöd av nya föreskrifter från Socialstyrelsen

Implementera en modell för identifiering, kvalificerad värdering, prognostisering, prioritering, introduktionsstöd, fortbildning och uppföljning vid introduktion av vissa nya läkemedel En strategi för introduktion och uppföljning av nya läkemedel inom Stockholms läns landsting har fastställts i Stockholms läns läkemedelskommitté och imple-menteras i arbetet med introduktion av nya läkemedel. En testmiljö för att finna metoder för samverkan med läkemedelsföretag har etablerats. Inom testmiljön har tre förstudier inom tre terapiområden genom-förts i samarbete med flera läkemedelsföretag. Fokusera på en effektiv förvaltning av gällande avtal inom läkeme-delsförsörjningen samt genomföra ett utvecklingsarbete kring en framtida försörjningsmodell för landstingets akutsjukhus Projektet ”Ny läkemedelsförsörjning” är avslutat och har i april 2013 övergått i förvaltning. En gemensam sjukhusapoteksfunktion enligt Läkemedelsverkets föreskrifter har organiserats med ansvar för att en säker och effektiv läkeme-delsförsörjning bedrivs i Stockholms läns landsting. Cirka 3 000 läkemedelsför-råd fördelade på närmare 300 olika köpare finns nu registrerade i det nya be-ställarregistret. Upp till 800 läkemedelsbeställningar läggs varje dag. En över-syn av framtidens läkemedelsförsörjning har påbörjats. Utveckla och implementera ett systematiskt arbetssätt för läkeme-delsgenomgångar med stöd av nya föreskrifter från Socialstyrelsen Socialstyrelsens föreskrifter 2012:9 rörande läkemedelsgenomgångar för äldre har omsatts i riktlinjer för Stockholms läns landsting som trädde i kraft den 1

1305-0614

Sida 78

mars 2013. Riktlinjerna har under våren implementerats i avtal och fortbild-ning. Uppföljning av övrigt utvecklingsarbete avseende läkemedels-hantering Läkemedelsrekommendationer i Kloka Listan och Kloka råd är basen för den fortbildning och information om läkemedel enligt vetenskap och beprövade me-toder, som ger stöd i vårdgivarnas kvalitetsarbete. Under 2013 har fokus på fortbildningsinsatserna legat på prioriterade områden såsom osteoporos, anti-koagulantia och diabetes mellitus typ 2, de nationella riktlinjerna kring levnads-vanor, implementering av arbetsmetoder kring läkemedelsgenomgångar, samt uppföljning av läkemedelsförskrivning i förhållande till Kloka Listans rekom-mendationer. Det totala antalet deltagare i fortbildningen uppgick 2013 till cirka 25 000. Totalt har 560 lokala arbetsplatsbesök gjorts, och det kontinuerliga ar-betet med hel- och flerdagsfortbildningar, kollegiala nätverk och återkommande seminarier renderade 497 tillfällen. Av dessa berörde 40 aktiviteter de nation-ella riktlinjerna kring levnadsvanor, och 45 aktiviteter hade tema osteoporos. Den medicinska utvecklingen och ett ökat kostnadsansvar för läkemedel kom-mer att medföra att prioritering i den enskilda vårdsituationen blir mer tydlig. Råd till förskrivare för ansvarsfull och etisk förskrivning har utarbetats och fast-ställts under hösten 2013 av Stockholms läns läkemedelskommitté för att inklu-deras i Kloka Listan 2014. Utbyte av dyrare originalpreparat mot billigare läkemedel, så kallade generiska preparat, är en förutsättning för kostnadsminskningar som frigör resurser för introduktion av nya läkemedel. Förskrivarnas val av läkemedel har stor bety-delse för möjligheten till utbyte av läkemedel och Kloka Listan utgör ett viktigt hjälpmedel. Under 2013 lades särskild vikt vid att minimera patientsäkerhets-risker vid generiskt utbyte genom information och fortbildning, och en folder avsedd att vara ett stöd för förskrivaren till patienten i dialogen kring generiska läkemedel togs fram och distribuerades ut till vårdcentralerna i länet under hös-ten. Möjligheterna att följa upp kvaliteten i läkemedelsförskrivningen har förbättrats genom tillgången till individbaserad information om uthämtade läkemedel. Stockholms läns landsting har även fått ökade möjligheter att koppla läkemedel till andra medicinska data i VAL-databasen. Under 2013 har särskilda analyser genomförts av bland annat läkemedelsanvändningen vid förmaksflimmer, hjärtsvikt, benskörhet, demens och hepatit C. En databas har skapats för sär-skilda analyser av läkemedelsanvändningen vid nedsatt njurfunktion. Pilotstu-dier har genomförts av användningen av olämpliga läkemedel hos personer med högt blodtryck och nedsatt njurfunktion. Dessa visar på förbättringsutrymme avseende bland annat användningen av diabetesmedel, antiinflammatoriska medel och blodfettssänkande medel. Fortsatta analyser kommer att göras under 2014 och information återföras till vårdgivarna.

1305-0614

Sida 79

Djupanalyser har även gjorts av antibiotikaanvändningen och läkemedelsan-vändningen hos multisjuka äldre. Webbrapporter har lanserats via landstingets Gemensamma UppföljningsPortal (GUPS) där vårdgivarna kontinuerligt kan följa upp sin förskrivning av antibiotika och olämpliga läkemedel till äldre. An-tibiotikaanvändningen minskade under året och Stockholms läns landsting har nu näst högst användning i landet efter Skåne. Analyserna visar att även det skett viss minskning i användning av olämpliga läkemedel hos äldre. Flera ut-bildningsaktiviteter har genomförts under året där även data återkopplats till vårdgivarna. Inom ramen för Sveriges Kommuners och Landstings projekt Hållbar Jäm-ställdhet har fortsatta satsningar gjorts för att ta fram kunskapsunderlag och analysera könsskillnader i läkemedelsanvändningen. En systematisk analys av könsskillnader i läkemedelsanvändningen för de 50 största läkemedelsgrupper-na i landet har publicerats. Analysen visar på stora könsskillnader, flera av dem motiverade medan andra saknar medicinsk förklaring och manar till fortsatta analyser och utveckling av kunskapsunderlag. För att stödja läkarna med kun-skap om könsskillnader viktiga att beakta vid läkemedelsförskrivning har sam-lad dokumentation sammanställs för cirka 50 läkemedel inom grupperna koagulationshämmande medel, epilepsiläkemedel och sömnmedel. Informat-ionen gjordes tillgänglig i september 2013 via webbtjänsten ”Kön, genus och läkemedel” på janusinfo.se.

5.14 Habilitering Uppföljning av prioriterade områden inom habilitering Under budgetperioden 2013-2015 har utveckling inom följande områden be-dömts särskilt viktiga och har därför prioriterats:

■ Fortsätta utveckla habiliteringsinsatser till personer med flerfunktionsnedsätt-ning

■ Säkerställa och utveckla habiliteringsinsatser för personer med neuropsykia-triska diagnoser

Fortsätta utveckla habiliteringsinsatser till personer med flerfunkt-ionsnedsättning Habilitering för personer med flerfunktionsnedsättning fortsätter att utvecklas vid lokala habiliteringscentra. Arbetssättet är bättre implementerat vilket inne-bär att fler personer kallas. Under 2013 har nästan 400 vuxna kallats till en årlig uppföljning som genomförs av sjukgymnast enligt fastställda rutiner. Samtliga barn med flerfunktionsnedsättning orsakad av cerebral pares följs upp en till två gånger per år enligt ett centralt uppföljningsprogram (CPUP). Det medför att många brukare får kompletterande insatser i form av kontraktur- och smärtpro-fylax, förskrivning och anpassning av hjälpmedel, hemträningsprogram och in-struktioner till föräldrar och personal i boende och daglig verksamhet.

1305-0614

Sida 80

Det pågår ett arbete med att ta fram ett habiliteringsprogram för personer med flerfunktionsnedsättning. Syftet är att säkerställa att mest tid läggs på de mest prioriterade insatserna och för att utveckla en likvärdig habilitering i länet. Säkerställa och utveckla habiliteringsinsatser för personer med neu-ropsykiatriska diagnoser Under flera år har gruppen brukare med en neuropsykiatrisk diagnos ökat. Den trenden fortsatte även under 2013. Det har medfört att väntetiden till första be-sök och till behandlingsinsatser har ökat på tre av fem enheter som tar emot barn och vuxna med autismspektrumtillstånd (AST) eller med ADHD. Autismcenter för små barn hade under våren 2013 ett högt inflöde av patienter vilket medförde att besöken för alla förskolebarn glesades ut. Inga nya barn kunde heller börja med intensivträning. Därför infördes ett temporärt intag-ningsstopp på småbarnscentret från och med september 2013 till och med janu-ari 2014. Det innebar att alla förskolebarn med AST i första hand hänvisades att söka individuella insatser vid lokala habiliteringscentra som i sin tur remitte-rade barn med komplicerade tillstånd till Autismcenter för små barn. Autismcenter för små barn erbjöd under hela 2013 introduktionsutbildning om AST till berörda barns föräldrar. Uppföljning av övrigt utvecklingsarbete avseende habilitering Kompetensen för kommunikativt och kognitivt stöd har samlats i ett nytt center som startade i februari 2013. Centret arbetar med både direkta insatser till bru-karna och indirekta insatser genom lokala habiliteringscentra. Ett arbete med att ta fram habiliteringsprogram för sex olika målgrupper (per-soner med AST med och utan utvecklingsstörning, rörelsenedsättning, utveckl-ingsstörning, flerfunktionsnedsättning och förvärvad hjärnskada) pågår. Syftet med programmen är att öka brukarnas delaktighet, ge medarbetarna inom Ha-bilitering & Hälsa förutsättningar att prioritera rätt insatser samt att säkerställa en likvärdig habilitering i länet. Under 2013 har diskussioner förts med Habilitering & Hälsa och brukarorgani-sationen Hjärnkraft om en hjärnskadekoordinatorfunktion. Från och med 2014 kommer funktionen att finnas dels inom Habilitering & Hälsa och dels hos brukarorganisationen. I november 2013 beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden att införa vårdval för intensivträning för barn och ungdomar med rörelsenedsättning. Vårdvalet star-tar den 1 april 2014. Upphandlingen av intensivträning för vuxna med rörelsenedsättning pågår. Av-talsstart är beräknad till mitten av 2014. Upphandlingen av intensivträning för

1305-0614

Sida 81

förskolebarn med autismspektrumtillstånd pågår. Avtalsstart är beräknad till slutet av 2014.

5.15 Rehabilitering och sjukskrivning Uppföljning av prioriterade områden inom rehabilitering och sjukskrivning Under budgetperioden 2013-2015 har utveckling inom följande områden be-dömts särskilt viktiga och har därför prioriterats:

■ Genomföra en översyn av strukturen för rehabilitering ■ Utarbeta en långsiktig struktur för rehabiliteringsgarantins målgrupper ■ Utveckla psykosocialt omhändertagande och rehabilitering av patienter med

livshotande tillstånd ■ Genomföra identifierade åtgärder för att skapa en hållbar, kvalitetssäker och

jämställd sjukskrivningsprocess Genomföra en översyn av strukturen för rehabilitering Inriktningen i Framtidsplanen är att i ökad utsträckning styra rehabiliteringsin-satserna till primärvården, specialiserad rehabilitering, specialistvård utanför akutsjukhusen och till den geriatriska vården vilket ytterligare ökar kraven på samverkan mellan olika vårdgivare. En anpassning av de befintliga uppdragen inom rehabilitering kan underlätta denna styrning. I översynen av rehabilitering som gjordes inom ramen för Framtidsplanen lyfts även vikten av att tidig be-dömning av rehabiliteringsbehov behöver förbättras såväl på akutsjukhusen som i primärvården och att processer för rehabilitering ska utvecklas. Vidare att ökad samordning vid beställningar, utveckling av beskrivningssystem och er-sättningsmodeller för rehabiliteringsuppdragen för ökad jämlikhet ska ske. Arbetet har fortsatt med fokus på de patientgrupper som kan skrivas ut från akutsjukhusen och som i olika grad behöver rehabilitering. Utarbeta en långsiktig struktur för rehabiliteringsgarantins mål-grupper Rehabiliteringsgarantins syfte är att minska sjukskrivningar genom ett evidens-baserat omhändertagande av personer som riskerar att bli och är sjukskrivna på grund av långvarig smärta eller lätt eller medelsvår psykisk ohälsa. För målgruppen långvarig smärta, där krav på multimodala team föreskrivs, finns vårdutbudet huvudsakligen i specialistvården. I primärvården har tolv team godkänts under 2013. Ett vårdval för rehabiliteringsgarantins målgrupper planeras att införas under 2014. Syftet är att hitta en långsiktig struktur med hänsyn tagen till patienternas samsjuklighet. Studien om en koordinatorsfunkt-ion i primärvården kan effektivisera rehabiliteringsprocessen för dessa mål-grupper har fortsatt under året. Ett resultat väntas under 2014. Studien om KBT-intervention ökar graden av återgång i arbete hos sjukskrivna patienter har fortsatt och resultat väntas under hösten 2014. Erfarenheterna från studierna

1305-0614

Sida 82

ska integreras i den långsiktiga strukturen för rehabiliteringsgarantins mål-grupper. Sedan oktober 2012 pågår ett projekt vid rehabiliteringsmedicinska universi-tetskliniken på Danderyds sjukhus. Syftet är att bättre kunna möta behoven av multimodal rehabilitering för unga vuxna med långvarig smärta i samverkan med primärvård. En kartläggning av unga smärtpatienter har genomförts. Den visar på behov av förbättrade vårdkedjor och nätverk kring patienten. Projektet avslutas 2014 med långtidsuppföljning av målgruppen. För målgruppen psykisk ohälsa har 150 vårdgivare godkänts inom primärvår-den under 2013. De uppfyller därmed statens och Stockholms läns landstings krav för målgruppen lätt och medelsvår psykisk ohälsa. Det innebär att två tred-jedelar av husläkarmottagningarna har tillgång till behandlare med minst grundläggande psykoterapeutisk KBT-utbildning. För att ytterligare öka kompetensen och därmed utbud och tillgänglighet fick Karolinska Institutet i uppdrag att påbörja en utbildning i interpersonell terapi (IPT) för primärvården (7,5 högskolepoäng). Utbildningen startade under höst-terminen 2013. Cirka tio personer, huvudsakligen kuratorer, deltar i utbildning-en. Utveckla psykosocialt omhändertagande och rehabilitering av pati-enter med livshotande tillstånd En nationell utredning om cancerrehabilitering har genomförts. Den ska inte-greras i det fortsatta arbete om rehabilitering som bedrivs inom ramen för Framtidsplanen, och ligga till grund för framtagande av förslag till samlad can-cerrehabilitering för regionen. Genomföra identifierade åtgärder för att skapa en hållbar, kvalitets-säker och jämställd sjukskrivningsprocess Den nationella Sjukskrivningsmiljarden bestod 2013 av fem villkor som skulle uppfyllas för att få ersättning från staten. De rapporterades 31 augusti och 31 oktober till Försäkringskassan, som bedömer om landstingen uppfyllt kraven. För 2013 godkändes Stockholms läns landsting för alla krav utom ett. Under 2013 erhöll Stockholms läns landsting ersättning för 2012 års uppfyllda krav, vilken uppgick till 194 miljoner kronor. Syftet med Sjukskrivningsmiljarden är att skapa en hållbar, kvalitetssäker och jämställd sjukskrivningsprocess i hälso- och sjukvårdens uppdrag, att göra medicinska bedömningar och att utfärda me-dicinska underlag vid sjukskrivning. Följande identifierade åtgärder genomför-des för att uppfylla kraven under 2013. Syftet med Sjukskrivningsmiljarden är att skapa en hållbar, kvalitetssäker och jämställd sjukskrivningsprocess i hälso- och sjukvårdens uppdrag, att göra me-dicinska bedömningar och att utfärda medicinska underlag vid sjukskrivning. Följande identifierade åtgärder genomfördes under 2013. Kravet på en jämställd sjukskrivningsprocess syftar till ökad kunskap för att undvika omotiverade skillnader mellan kvinnor och män i sjukskrivningspro-

1305-0614

Sida 83

cessen. 2013 års handlingsplan för detta, som även uppfyller kravet på minst en åtgärd inom området våld i nära relationer, är godkänd av Försäkringskassan. En handbok för kvalitet och jämställdhet i sjukskrivningsprocessen har tagits fram och godkänts av Försäkringsmedicinska kommittén. Uppföljande studier av sjukintyg från primärvården, med ökat fokus på köns-skillnader beträffande såväl läkares sjukskrivningspraxis som patienters sjuk-skrivningsmönster, genomfördes under 2013. Ett metodutvecklingsprojekt kring tidig upptäckt av våldsutsatthet inleddes tillsammans med kunskapscent-rum för våld i nära relation. Kravet på kompetenssatsning i försäkringsmedicin innebär att säkerställa kompetensförsörjningen i försäkringsmedicin för läkare och andra berörda per-sonalkategorier. 2013 års handlingsplan är godkänd av Försäkringskassan. Fyra seminarier i försäkringsmedicin för närmare 150 sjukskrivande läkare har hål-lits i samarbete med Försäkringskassan och andra sakkunniga. I samarbete med Karolinska institutet har webbaserade utbildningar i försäkringsmedicin erbju-dits. Kravet på tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen är nytt för 2013 och består i att beskriva hur samverkan mellan huvudmännen sker idag, att göra en analys av utvecklingsbehovet och ge förslag på åtgärder. Kravet på kvalitet i läkarintygen innebär att Försäkringskassan granskar ett mindre antal intyg från varje landsting. Resultatet av 2012 års granskning för Stockholms läns landsting, som rapporterades i mars 2013, visade att drygt 47 procent av intygen godkändes, en marginell förbättring jämfört med föregående år. Det relativt låga värdet beror delvis på att införandet av elektroniska läkarin-tyg har fördröjts. En ny granskning av intyg från 2013 sker och rapporteras i mars 2014. En folder i fickformat med praktisk information om sjukskrivning har distribuerats till flera tusen läkare i länet. Karolinska Institutet har redovisat två rapporter; ”Läkares erfarenheter av ar-bete med sjukskrivning i Stockholm” och ”Försäkringsmedicinsk kompetens och kompetensutveckling bland läkare under vidareutbildning i Stockholms län”. De baseras på den nationella läkarenkät som skickades ut under 2012. Resultatet blir underlag för det fortsatta kvalitetsarbetet i sjukskrivningsprocessen inom Stockholms län under 2014. Kravet på elektroniskt informationsutbyte innebär ett införande av elektroniska sjukintyg. Landstinget deltar i utvecklingen av den nationella intygstjänsten, som kommer att underlätta inhämtandet av statistik på förskrivna sjukintyg. En handlingsplan för detta är godkänd av Försäkringskassan. I ett andra steg inne-bär den att fler typer av intyg som vården utfärdar ska kunna utfärdas elektro-niskt och att beslutsstöd för dessa kan integreras i tjänsten. Inom Sjukskrivningsmiljarden utbetalas även ett rörligt statsbidrag för sjuk-skrivningstalen om de följer genomsnittet i landstingen. Hittills har Stockholms

1305-0614

Sida 84

läns landstings sjukskrivningstal varit bättre än genomsnittet, varför bidraget har utbetalats i paritet med detta. Enligt särskilda överenskommelser ska landstingen, på beställning av Försäk-ringskassan, leverera fördjupade medicinska utredningar i form av särskilda läkarutlåtanden (SLU), teambaserade utredningar (TMU) samt aktivitetsförmå-geutredningar (AFU). I Stockholms läns landsting har avtal om detta tecknats med rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken på Danderyds sjukhus. De senare genomförs i försöksverksamhet med sju landsting från halvårsskiftet 2013. AFU syftar till att bedöma den försäkrade tidigare i rehabiliteringskedjan. Medel från sjukskrivningsmiljarden finansierar försöksverksamheten för AFU. Uppföljning av övrigt utvecklingsarbete inom rehabilitering och sjukskrivning Andningspatienter Under hösten 2013 slutfördes en utredning om patienter med andningsbesvär. Uppdraget var att se över organisationen av stöd till personer med andningsbe-svär speciellt med fokus på intermediära vårdplatser. Ett antal förslag har tagits fram för att optimera omhändertagandet av patienterna på sjukhusen samt för-bättra förutsättningarna för att patienten kan skrivas ut till hemmet på ett snabbare och säkrare sätt. Utredningen föreslår också ett antal åtgärder för att förbättra samverkan mellan försäkringskassa, landsting och kommun. Logopedi En fortsatt besöksökning, samt en kontinuerlig ökning av nya mottagningar, har ägt rum under 2013. I december 2013 fanns det 129 godkända logopedmottag-ningar i länet, vilket innebär att det tillkommit 20 mottagningar från föregående år. Antalet besök hos logopeder inom vårdvalet ökade med 11 procent jämfört med samma period föregående år. Ökningen beror i huvudsak på att nya logoped-mottagningar godkänts under 2013 och att antalet logopeder per mottagning ökat. Primärvårdsrehabilitering I många kommuner och stadsdelar kan befolkningen välja mellan flera utförare av mottagningsverksamhet, hemrehabilitering och neuroteam. Det innebär att tillgängligheten och valfriheten har ökat. Specialiserad sjukgymnastik Vårdval specialiserad sjukgymnastik är ett komplement till primärvårdsrehabili-tering för patienter med behov av specialiserade och enskilda rehabiliteringsin-satser. Med en formaliserad specialistkompetens för sjukgymnaster är det lät-tare för befolkningen att hitta rätt specialistområde med hög kvalitet för patien-ten. I dagsläget är alla specialistområden utom onkologi täckta.

1305-0614

Sida 85

Specialiserad rehabilitering Det finns 17 vårdgivare/rehabiliteringsanläggningar inom vårdvalsområdet pla-nerad specialiserad rehabilitering, varav sju utanför länet. Inom vårdvalsområ-det finns inriktningarna neurologi, onkologi och lymfödem. Två vårdgivare har avslutat sin verksamhet under året. Den ena vårdgivaren hade verksamhet inom området neurologi och den andra hade verksamhet inom områdena neurologi, onkologi och lymfödem. Ett nytt samordningsförbund för kommunerna Botkyrka, Huddinge och Salem samt Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Stockholms läns landsting startade sin verksamhet den 1 januari 2013. Samordningsförbunden Huddinge och Botkyrka upphörde och avslutade sin verksamhet under hösten 2013 i och med att årsboksluten godkändes av samtliga parter i samordningsförbunden. Under hösten 2013 har planering för ett samordningsförbund i Vaxholm Öster-åker skett. Förbundet beräknas starta under maj 2014. Under 2013 har Stockholms läns landsting avsatt 3,5 miljoner kronor för sam-verkan inom ramen för Tvåpartsfinsam, som är en samverkan mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. Under 2013 har Stockholms läns landsting och Försäkringskassan kommit överens om att gemensamt finansiera 19 projekt fördelade över länet. Projekten handlar bland annat om förbättrad dialog och samverkan mellan husläkarverksamhet, psykiatri samt Försäkringskassan, kon-sultationer kring DFA-kedjan (Diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbe-gränsning), arbetsterapeuter i psykiatrin för funktionsbedömningar och aktivi-tetsbedömningar. Verksamhetsförändringar under 2013 Under 2013 har det tillkommit 20 logopedmottagningar och 4 mottagningar gällande primär hörselrehabilitering. Sedan vårdvalet infördes den 1 oktober 2012 har totalt 64 mottagningar inklu-sive filialer godkänts inom vårdval primärvårdsrehabilitering varav 11 nya mot-tagningar under 2013. 1 mottagning har upphört under året. För vårdval specialiserad sjukgymnastik har 81 mottagningar godkänts sedan 1 maj 2012, varav 46 nya mottagningar under 2013. En mottagning har upphört under året.

1305-0614

Sida 86

5.16 Förskrivning av hjälpmedel Uppföljning av prioriterade områden inom förskrivning av hjälpmedel Under budgetperioden 2013 till 2015 har utveckling inom följande områden be-dömts särskilt viktiga och har därför prioriterats:

■ Upphandla hjälpmedelscentralverksamhet och ortopedteknisk verksamhet ■ Planera för en länsövergripande hjälpmedelscentral inom områdena kommuni-

kation och kognition ■ Genomföra utbildningsinsatser för förskrivare inom området förbruknings-

hjälpmedel Upphandla hjälpmedelscentralverksamhet och ortopedteknisk verk-samhet Upphandlingen av hjälpmedelscentralsverksamhet har genomförts, vilket resul-terade i att hjälpmedelscentralerna delades upp på fyra verksamheter istället för de tidigare två verksamheterna. Efter upphandling av hjälpmedelscentral för hjälpmedel till personer med rörel-senedsättning med mera för norra länsdelen skrevs avtal med Sodexo AB. Upp-handlingen av en länsövergripande hjälpmedelscentral för medicinteknisk ap-paratur i hemmet överklagades till förvaltningsrätten. Den del av nuvarande avtal som innefattar medicinteknisk apparatur i hemmet är därmed förlängt med nuvarande leverantör. Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) fortsätter att driva hjälpmedelscen-tralen för hjälpmedel till personer med rörelsenedsättning med mera för södra länsdelen. SLSO kommer också att driva den nya länsövergripande hjälpme-delscentralen för kommunikations-, kognitions- samt vissa synhjälpmedel. Denna länsövergripande hjälpmedelscentral kommer att vara lokaliserad i södra delen av Stockholm. Upphandlingen av ortopedteknisk verksamhet genomfördes som en fastpris-upphandling, vilket innebär att alla leverantörer som lever upp till de kvalitets-krav som ställts har antagits. Den 3 september 2013 fattades beslut om anta-gande av fyra leverantörer. Beslutet överprövades och ärendet har gått vidare till kammarrätten. Planera för en länsövergripande hjälpmedelscentral inom områdena kommunikation och kognition Planeringen av en länsövergripande hjälpmedelscentral inom områdena kom-munikation och kognition genomförs tillsammans med SLSO. Även vissa syn-hjälpmedel, till exempel databaserade synhjälpmedel, kommer att ingå. Upp-draget kommer att utökas jämfört med övrig hjälpmedelscentralsverksamhet, bland annat genom att hjälpmedelscentralen ska kunna ge inträning direkt till brukare. Detta avser såväl förskrivna hjälpmedel som egenansvarsprodukter

1305-0614

Sida 87

som kan kompensera för brukarens funktionsnedsättning, som till exempel smarta telefoner och läsplattor. Denna specifika hjälpmedelscentral förväntas bidra till en ökad samverkan mellan professionerna samt att kompetens och insatser stärks till barn med funktionsnedsättningar som har behov av datorba-serade hjälpmedel. Genomföra utbildningsinsatser för förskrivare inom området för-brukningshjälpmedel Under året genomfördes fem utbildningstillfällen inom området nä-ring/kosttillägg. Ett 100-tal distriktssköterskor deltog i utbildningarna. Verk-samheten för förbrukningshjälpmedel genomförde under det första halvåret en genomlysning av sin informations- och utbildningsplan. Detta resulterade i att verksamheten kommer att erbjuda en webbaserad förskrivarutbildning inom området inkontinens. Uppföljning av övrigt utvecklingsarbete avseende förskrivning av hjälpmedel Hörseltekniska hjälpmedel Upphandling av hörseltekniska hjälpmedel har genomförts. Avtal tecknades med fem leverantörer. Fritt val av hjälpmedel En förändring av ”Fritt val av hjälpmedel” har genomförts. För att egenvårdsbe-slutet för ”Fritt val av hjälpmedel” ska stämma överens med de regler och rikt-linjer som finns i Hjälpmedelsguiden vid traditionell förskrivning har riktlinjer-na harmoniserats. Förbrukningshjälpmedel En förändring av rutinerna för distribution av förbrukningshjälpmedel genom-fördes under våren. Det innebär att det från och med sommaren 2013 är möjligt att distribuera förbrukningshjälpmedel även utanför Stockholms län.

5.17 Hälso- och sjukvård för asylsökande Uppföljning av prioriterade områden inom hälso- och sjukvård för asylsökande Under budgetperioden 2013-2015 har utveckling inom följande områden be-dömts särskilt viktiga och har därför prioriterats:

■ Erbjuda hälso- och sjukvård till gömda och personer som befinner sig i Sverige utan att ha sökt nödvändigt tillstånd

■ Utvidga verksamheten med hälsokommunikatörer till att omfatta fler kommuner

1305-0614

Sida 88

Erbjuda hälso- och sjukvård till gömda och personer som befinner sig i Sverige utan att ha sökt nödvändigt tillstånd Den 1 juli 2013 infördes lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlän-ningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Lagändringen innebär ett utökat åtagande för landstinget i och med att tillståndslösa får samma rätt till hälso- och sjukvård som asylsökande. Det innebär att barn som lever i Sve-rige utan tillstånd har rätt till subventionerad hälso- och sjukvård och tandvård på samma sätt som bofasta barn. Vuxna får rätt till subventionerad hälso- och sjukvård och tandvård som inte kan vänta, mödrahälsovård, hälsoundersök-ning, preventivmedelsrådgivning samt vård i samband med abort. Ett informationsmaterial spreds under våren till frivilligorganisationer och hälso- och sjukvårdspersonal inom Stockholms läns landsting. En utvärdering gjordes genom att intervjua personer och organisationer som hade fått informationsmaterialet (bland annat Röda korset, Svenska kyrkan, Läkare i världen, Stadsmissionen, Frälsningsarmén, Amnesty, Sveriges Frikyr-kosamråd, Caritas Sverige, Ekumeniska centret). De var nöjda med materialets utformning och innehåll. Några organisationer meddelade att vissa patienter varit misstänksamma mot lagen och rädda för att söka vård trots att de hade informerats om vårdpersonalens tystnadsplikt. Utvidga verksamheten med hälsokommunikatörer till att omfatta fler kommuner Idag finns hälsokommunikatörer i tio av länets kommuner. Södertälje, Bot-kyrka, Sollentuna, Upplands Väsby, Sundbyberg, Stockholm och Nacka har del-tagit sedan tidigare och från och med 2013 har även Lidingö, Huddinge och Sig-tuna anslutit. Förutom arabiska, somaliska och tigrinja har verksamheten utö-kats med en hälsokommunikatör som talar dari. Tyresö, Haninge, Södertälje, Botkyrka, Huddinge och Nynäshamn, deltar i ett hälsokommunikationsprojekt som vänder sig till gruppen analfabeter och ut-landsfödda med låg utbildningsnivå. Smittskydd Stockholm har tillsammans med hälsokommunikatörerna påbörjat en strategidiskussion för att öka antalet anhöriginvandrarare som genomgår en hälsoundersökning. Uppföljning av övrigt utvecklingsarbete avseende hälso- och sjukvård för asylsökande Utöka provtagningen vid hälsoundersökningar av asylsökande med immuni-tetstest mot rubella för kvinnor i åldersgruppen 15 till 45 år Sedan den 1 januari 2013 har alla kvinnor i åldersgruppen 15 till 45 år erbjudits ett immuntest i samband med hälsoundersökningen. Immuntestet visar om de har antikroppar mot röda hund. De som inte har haft antikroppar har erbjudits vaccination.

1305-0614

Sida 89

Asylsökande Antalet asylsökande ökar både i landet och i Stockholms län. Det innebär att sjukvårds- och tandvårdsbehovet ökar eftersom många asylsökande har en ef-tersatt hälsa. Den 31 december 2013 fanns 7 216 asylsökande i länet, vilket är 869 fler än ett år tidigare. Asylsökande från Syrien står för en stor del av ök-ningen. Under slutet av 2012 öppnade Migrationsverket genomgångsboenden, bland annat i Hägersten-Liljeholmen. De vårdgivare som ligger nära genomgångsbo-endena hade under 2013 ett ökat antal patienter. Smittskydd Stockholm ord-nade utbildningar om hepatit, hiv och TBC för personal på boenden för ungdo-mar. Under första halvåret 2013 samordnade Smittskydd Stockholm också mö-ten mellan representanter för Migrationsverket, hälso- och sjukvårdsförvalt-ningen och de vårdcentraler som erbjuder hälsoundersökningar. Syftet var att öka antalet asylsökande och anhöriginvandrare som genomgår hälsoundersök-ningar. Smittskydd Stockholm påbörjade under 2013 en kartläggning för att bland an-nat se hur hög andel av de asylsökande som genomgår en hälsoundersökning, varför en del tackar nej, hur asylsökande bäst kan kallas till hälsoundersökning-en samt hur stor andel som tackar ja till provtagning. Resultatet skulle utgöra en grund för målinriktade preventiva smittskyddsåtgärder. Tyvärr har bristande tillgång till data lett till att kartläggningen hittills inte har kunnat fullföljas. Organisering av vård för flyktingar från Syrien Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i juni 2013 att ett förslag skulle tas fram för att beskriva hur vården av flyktingar från Syrien ska organiseras. Erfa-renheterna från Bosnienprojektet ska beaktas. I december fick hälso- och sjukvårdsnämnden information om ett förslag där de två verksamheter som redan i dag har ett uppdrag att arbeta med traumatise-rade flyktingar föreslogs få ett utökat uppdrag. Röda korsets Behandlingscenter för krigs- och tortyrskadade och Kris- och traumacentrum skulle enligt förslaget få ett uppdrag att informera målgruppen om var det finns hjälp att få. De skulle även samarbeta med Arbetsförmedlingen, kommunerna och SFI (svenska för invandrare). Inget beslut om det fortsatta arbetet fattades under 2013. Polio Under hösten drabbades Syrien av ett utbrott av polio. Socialstyrelsen rekom-menderade därför en särskild vaccinationsinsats för alla syriska asylsökande barn upp till och med 5 år. Inom Stockholms län kom vaccinationsverksamhet-en igång snabbt. Från och med mitten av november erbjuds barnen vaccination i anslutning till att asylansökan görs på Migrationsverkets ansökningsenhet. Stockholms läns landsting hade till och med den 31 december vaccinerat 43 barn på ansökningsenheterna i Sigtuna och Solna.

1305-0614

Sida 90

5.18 Tandvård Uppföljning av prioriterade områden inom tandvård Under budgetperioden 2013-2015 har utveckling inom följande områden be-dömts särskilt viktiga och har därför prioriterats:

■ Förbättra tandhälsan för barn och ungdomar i områden med sämst tandhälsa

■ Utöka utbildningsplatserna för att täcka behovet av specialistutbildade tandlä-kare

Förbättra tandhälsan för barn och ungdomar i områden med sämst tandhälsa Tandhälsan har under en längre tid förbättrats i alla åldrar för barn och ungdo-mar. Sedan år 2004 genomförs ett förstärkt preventionsprogram i områden med sämre tandhälsa. I programmet ingår bland annat insatser som fissurför-segling och fluorsköljning i riskåldrar. Även om tandhälsan förbättrats i områ-den med sämre tandhälsa är skillnaden jämfört med områden med bättre tand-hälsa relativt stor. I den tandhälsorapport som presenterats för Hälso- och sjuk-vårdsnämnden under våren 2013 framgår att andelen 3-åringar med karies i områden med bättre tandhälsa uppgår till 3 procent medan motsvarande siffra i områden med sämre tandhälsa uppgår till 9 procent. Sedan år 2011 pågår ett forskningsprojekt, Stop Caries Stockholm, riktade till 1-åringar i områden med sämst tandhälsa. Projektet innehåller bland annat tandborstinstruktion till föräldrarna, inspektion av barnets tänder och frekvent fluorlackning samt en hälsoekonomisk analys. Projektet utvärderas i en delrap-port 2014 samt i en slutrapport 2018. Utöka utbildningsplatserna för att täcka behovet av specialistutbil-dade tandläkare Inom ramen för tandvårdslagens planerings- och finansieringsansvar åligger det Hälso- och sjukvårdsnämnden att se till att utbudet av specialisttandvård mots-varar befolkningens behov. I en rapport framtagen av Hälso- och sjukvårdsför-valtningen under 2012 framgick att såväl ökade behov i befolkningen som avse-värda pensionsavgångar ger ett kraftigt underskott på specialisttandläkarresur-ser i länet. Under 2013 har antalet ST-tjänster utökats från ett drygt 20-tal till knappt 30. Samtliga tjänster är nu besatta och fördelade efter prioritering mel-lan tandvårdens åtta specialiteter. Uppföljning av övrigt utvecklingsarbete avseende tandvård I en rapport framtagen av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2011 framgick att den kliniska odontologiska forskningen i länet inte motsvarade det behov och de möjligheter som föreligger. Landstingsstyrelsen fattade 2012 beslut att den kli-niska odontologiska forskningen i länet skulle stärkas. Under 2013 har Led-ningsgruppen KI/SLL inrättat Styrgruppen för Odontologisk Forskning (SOF)

1305-0614

Sida 91

med representanter från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Karolinska Institu-tet och Folktandvården. Beslut har fattats om bemanning, budget och verksam-hetsplan för en forskningsverksamhet. Verksamheten har vidare organiserats under våren och forskningsmedel utlysts i juni 2013. Motsvarande beslut avse-ende bemanning, budget och verksamhetsplan är fattade för att skapa ett Aka-demiskt centrum för äldretandvård (ACT). Initiala medel på tre miljoner kro-nor för ACT avsätts via SOF. Centret som är förlagt till Stiftelsen Stockholms sjukhem och invigdes i oktober 2013. För att säkerställa professorskompetens har ytterligare en miljon kronor beviljats centret 2014. Det så kallade Tredje steget i Tandvårdsstödet infördes 1 januari 2013. I och med detta utökades landstingets tandvårdsstöd med en ny patientkategori. Patienter med en av elva angivna diagnoser, som också ska ha medfört en svår till fullständig funktionsnedsättning, omfattas. Dessa patienter har rätt till bas-tandvård till läkarvårdstaxa hos valfri tandläkare. Med bastandvård avses all tandvård utom fast protetik såsom kronor, broar och implantat. För att söka vård inom Tredje steget krävs ett läkarintyg som fastställer diagnos samt grad av funktionsnedsättning. Det nya stödet omfattar huvudsakligen patienter med neurologiska, reumatiska och psykiska sjukdomar. I Stockholms län beräknas cirka 12 000 personer kunna vara berättigade till detta stöd. Antalet inkomna läkarintyg under 2013 är betydligt lägre än beräknat. 1 099 intyg har resulterat i 859 utfärdade så kallade F-kort. F-kort (där F står för funktionshinder) är en nationellt överenskommen benämning på det kort pati-enten får sig tillsänt när ett adekvat läkarintyg har registrerats. Det innebär att cirka en tiondel av beräknat antal stödberättigade hittills har fått ett F-kort. Er-farenheter från införandet av landstingets tandvårdsstöd 1999, visade att efter en försiktig inledning ökade tempot betydligt. Under 2013 har den uppsökande verksamheten för vissa äldre och funktions-hindrade upphandlats för avtalsperioden 2014-01-01 – 2016-12-31. Den uppsö-kande verksamheten omfattar munhälsobedömning där tandhygienister och ibland tandläkare åker hem till dessa patienter för att göra en bedömning av munhälsan. Syftet med besöket är att ta fram en instruktion för hur patientens munhälsa behöver tas om hand samt om behov finns erbjuda nödvändig tand-vård. Drygt 27 000 personer är berättigade till uppsökande verksamhet. Föru-tom Folktandvården har 6 privata tandvårdsföretag antagits för den uppsö-kande verksamheten.

1305-0614

Sida 92

5.19 Tolkverksamhet Uppföljning av prioriterade områden inom tolkverksamheterna Under budgetperioden 2013-2015 har utveckling inom följande områden be-dömts särskilt viktiga och har därför prioriterats:

■ Införa och följa upp effekterna av tolkportalen för språktolktjänster ■ Följa upp hur tolkverksamhetens kapacitet anpassas till efterfrågat behov ■ Följa upp effekterna av tolkportalen för personer med dövhet, dövblindhet och

hörselnedsättning Införa och följa upp effekterna av tolkportalen för språktolktjänster Strävan efter en tillgänglig, säker och högkvalitativ språktolkverksamhet fortsät-ter genom implementeringen av en webbaserad beställningsportal för tolktjäns-ter. Ett pilotprojekt pågår där ett antal vårdgivare testar funktionen. Ett bredd-införande planeras under senare delen av 2014. Vid breddinförandet kommer även system för fakturering att ingå. Vid införande av webbaserade beställning-ar läggs grunden till mer effektiva beställnings- och faktureringsrutiner samt en förbättrad avtalsuppföljning. Förnyad upphandling av språktolkservice pågår. Driftstarten är planerad till den 1 oktober 2014. Nuvarande avtal är därför förlängde till och med den 30 september 2014. Följa upp hur tolkverksamhetens kapacitet anpassas till efterfrågat behov Under 2013 minskade andelen beställda tolkuppdrag som inte kunde genomfö-ras till 3,9 procent. Under 2012 var motsvarande siffra 5,3 procent. Skrivtolkning för brukare med förvärvad hörselnedsättning eller dövhet står fortfarande för cirka 4 procent av de utförda tolkuppdragen. För denna tolkme-tod har tillgången till tolkning förbättrats något under 2013. Andelen beställda tolkuppdrag som inte kunde genomföras fortsatte att minska till 7,6 procent jämfört med 8,9 procent föregående år. Följa upp effekterna av tolkportalen för personer med dövhet, döv-blindhet och hörselnedsättning Den webbaserade tolkportal som avser beställning och tolk för dövhet, döv-blindhet och hörselnedsättning driftsattes i början av 2013. Tolkportalen är till-gänglig för länets invånare via Mina vårdkontakter. I och med beslutet om val av systemlösning för säker inloggning kommer tolk-portalen för personer med dövhet, dövblindhet och hörselnedsättning även att bli tillgänglig för vårdgivare. Hörselrehabiliteringen för vuxna på Rosenlund har under hösten 2013 genomfört sina tolkbeställningar genom tolkportalen. Under första halvåret 2014 planeras ytterligare ett par verksamheter beställa tolk via portalen.

1305-0614

Sida 93

Andelen användare har fortsatt att öka och vid årsskiftet 2013-2014 hade cirka 17 procent av brukargruppen besökt tolkportalen. Det totala antalet beställda tolkuppdrag under 2013 uppgår till 24 330, varav 692 (3 procent) beställdes genom portalen. Övriga beställningar ställdes till tolkcentralen via text- och bildtelefon, e-post och besök på tolkcentralen.

1305-0614

Sida 94

6 Uppföljning av miljöarbete i hälso- och sjukvården

Det pågår ett löpande arbete med att implementera miljöprogrammet ”Miljö-utmaning 2016”. Under året har det skett ett arbete i samverkan med miljöen-heten på Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) och miljösamordnarna på akutsjukhusen med att utveckla miljöindikatorer uti-från gällande miljöprogram. Syftet är att ta fram nya nyckeltal inom miljöområ-det som kan användas som nya krav i avtalen med akutsjukhusen. Det sker ett fortlöpande arbete med publicering av information gällande vilka vårdgivare som är miljödiplomerade eller miljöcertifierade på 1177 Vårdguiden. Det har genomförts uppföljningsbesök hos nio av de diplomerade verksamhet-erna för att tillse att de lever upp till kraven i miljödiplomeringen. Under året gjordes en sammanställning av vårdgivarnas miljöinsatser 2012. Sammanställningen visar bland annat på att 91 procent av vårdgivarna angivit att de är miljöcertifierade eller miljödiplomerade. Utsläppen av lustgas per för-lossning har minskat hos fyra av fem vårdgivare i jämförelse med föregående år. Av den totala använda mängden drivmedel i vårdverksamhet utgjorde förnybart drivmedel framställt av biologiska råvaror 16 procent. Det var högre än föregå-ende år, men sett i relation till det landstingsövergripande målet på 75 procent förnybart drivmedel år 2016 är det lågt. En rad aktiviteter har genomförts på övergripande nivå för att minimera läke-medels miljöstörande effekter. Enskilda vårdgivare har fått hjälp i sitt arbete med att utveckla egna miljömål för läkemedelshantering. Läkemedelsförskri-vare har fått utbildning och stöd i konkreta frågor om läkemedels miljöpåver-kan. Miljöklassificeringen har uppdaterats och iordningställts för tryck av två broschyrer, en svensk och en engelsk. Förvaltningen har deltagit i en nationell arbetsgrupp som, enligt Nationella Lä-kemedelsstrategins handlingsplan, haft uppdraget att föreslå en modell för en frivillig miljöbedömning av läkemedelsprodukter samt utreda om modellen kan/bör beaktas vid subvention av läkemedel. Det har genomförts en nationell konferens i samverkan med Landstinget i Upp-sala och förelästs på en internationell konferens om miljöklassificering av läke-medel samt hur miljöaspekten inkluderas i Kloka Listan. Det finns ett ökat in-ternationellt intresse för landstingets arbete med läkemedel och miljö. Repre-sentanter från till exempel Belgien, Frankrike och Tyskland har kontaktat för-valtningen för önskemål om föreläsningar och råd för sitt eget miljöarbete. Täta kontakter har också hafts med FN via UNDP (United Nations Development Programme) samt WHO.

1305-0614

Sida 95

Tillsammans med landstinget i Uppsala län har Stockholms läns landsting varit drivande i ”Landstingens nationella nätverk för läkemedel och miljö”. Via nät-verket har bland annat samverkan skett kring yttrande över betänkande ”Er-sättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna SOU 2013:23” samt kring insamling av underlag till Läkemedelsverkets arbete med kartläggning av landstingens provtagningar av läkemedelsrester. Kartläggning-en kommer att användas vid framtagandet av miljöindikatorer för NLS.

1305-0614

Sida 96

7 Uppföljning av verksamhetens ekonomi

7.1 Verksamheten totalt Sammanfattning

■ Det ekonomiska resultatet för 2013 uppgår till +99 miljoner kronor. Resultatet för 2012 var +429 miljoner kronor.

■ Jämfört med bokslut 2012 har det totala antalet läkarbesök i öppenvården ökat med 1,6 procent och antalet vårdtillfällen i sluten vård har ökat med 0,4 procent.

Årets resultat

Resultat 2013

Mkr Utfall 2013 Budget 2013 Avvikelse Bokslut 2012 mkr %

Intäkter 49 820 49 421 399 0,8 % 48 182

Kostnader -49 767 -49 450 -317 -0,6 % -47 825

Avskrivningar -7 -11 4 36,4 % -8

Finansnetto 53 40 13 32,5 % 80

Resultat 99 0 99 429 Det ekonomiska resultatet för 2013 visar ett överskott med 99 miljoner kronor vilket motsvarar 0,2 procent av omslutningen. För 2012 var resultatet ett över-skott med 429 miljoner kronor. De största förklaringsposterna till årets resultat är:

• Läkemedel lämnar överskott med 185 miljoner kronor • Äldresjukvård lämnar underskott med 117 miljoner kronor, främst beroende på

ökade kostnader för ASiH på grund av fler inskrivna patienter än budgeterat • Primärvård lämnar underskott med 115 miljoner kronor, främst på grund av en

kraftig volymökning för vårdval primärvårdsrehabilitering jämfört med 2012 • Somatisk specialistvård lämnar överskott med 50 miljoner kronor, främst till

följd av lägre produktionsvolymer än beräknat vid Karolinska Universitetssjuk-huset

• Övriga verksamheter inklusive budgeterad reserv för Framtidsplanen ger över-skott med 96 miljoner kronor

Som framgår av tabellen ovan har betydande förändringar uppstått på både in-täkts- och kostnadssidan. Detta är främst hänförligt till övertagandet av de nat-ionella invånartjänsterna från Inera AB som medfört intäkter och kostnader utöver budget med knappt 140 miljoner kronor.

1305-0614

Sida 97

I respektive vårdgrensavsnitt nedan analyseras dessa avvikelser mer i detalj.

Resultatutvecklingen har i stort uppvisat samma variation över året som tidi-gare år, vilket också förutsattes i periodiserad budget (PERB 2013). Dock avvi-ker resultatutvecklingen för december markant mot periodiserad budget och även mot resultatutvecklingen för december månad de senaste åren. Överskottet är lägre än vad som beräknades i den sista prognosen. Kostnader som ökat mer i december än beräknat i prognosen avser främst medicinsk ser-vice för primärvården, ersättningar till sjukhusen utöver avtal för ökad vård-tyngd, ersättningar till Karolinska Universitetssjukhuset för programkontor NKS och kostnader för neuropsykiatriska utredningar.

-600

-400

-200

0

200

400

600

800

1000

Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Mkr

Period

Resultatutveckling HSN 2013

Utfall 2013

Utfall 2012

PERB 2013

1305-0614

Sida 98

Nettokostnaderna18 ökade under 2013 med 3,7 procent vilket är lägre än de 3,9 procent som budgeten medgav. Jämfört med 2012 har ökningstakten sjunkit. Den uppgick då till 4,1 procent. Ekonomiskt utfall per verksamhetsområde Utfall och resultat per verksamhetsområde 2013

Mkr Intäkter Kostnader Resultat Resultat/ Intäkter

Kostnads-utveckling

2013/2012 i % Somatisk specialistvård 22 704 -22 654 50 0,2 % 3,6 %

Primärvård 8 421 -8 536 -115 -1,4 % 5,7 % Psykiatri 5 185 -5 213 -28 -0,5 % 3,6 % Äldresjukvård 2 424 -2 541 -117 -4,8 % 4,6 % Läkemedel 4 873 -4 688 185 3,7 % -1,2 % Övrig sjuk-vård 5 284 -5 168 116 2,2 % 7,4 %

Tandvård 929 -921 8 0,9 % 5,7 % Summa 49 820 -49 721 99 0,2 % 3,9 %

För 2013 redovisas totalt ett överskott med 99 miljoner kronor, vilket är 330 miljoner kronor lägre än förra årets resultat (+429 miljoner kronor). Årets över-

18 Bruttokostnader minus övriga intäkter, det vill säga det som finansieras av landstingsbidraget

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

Procent

Period

Nettokostnadsutveckling 2011-2013 i procent HSN

Faktisk utv 2011-2012 Faktisk utv 2012-2013

1305-0614

Sida 99

skott kan främst hänföras till överskott inom läkemedel, övrig sjukvård och so-matisk specialistvård. Äldresjukvård och primärvård är de verksamhetsområ-den där de största underskotten har uppstått. Övriga verksamhetsområden uppvisar mindre avvikelser mot budget. Bruttokostnaderna ökade med 3,9 pro-cent mellan 2012 och 2013. Vårdkonsumtion per verksamhetsområde Tabellen nedan beskriver den totala vårdkonsumtionen för hälso- och sjukvår-den i Stockholms län 2013 jämfört med 2012 samt med budgeterad vårdkon-sumtion.

Vårdkonsumtion 2013

Utfall 2013

Budget 2013

Avvikelse mot

budget, % Utfall 2012 Förändring

2013/ 2012, %

Läkarbesök totalt 7 651 261 7 828 309 -2,3% 7 530 474 1,6%

Övriga besök totalt 8 934 466 8 565 693 4,1 % 8 342 536 7,1 %

Vårdtillfällen totalt 314 970 316 593 -0,5 % 313 598 0,4 %

Primärvård Läkarbesök* 4 285 338 4 520 240 -5,2 % 4 275 868 0,2 % Övriga besök, ej sjuk-gymnastbesök 5 006 785 4 686 890 6,8 % 4 648 604 7,7 % Sjukgymnastbesök* 1 824 644 1 816 000 -0,5% 1 649 426 10,6 %

Somatisk specialistvård Läkarbesök* 2 932 954 2 861 269 2,5 % 2 827 012 3,7% Övriga besök 852 867 834 803 2,2 % 827 701 3,0% Vårdtillfällen 250 334 250 323 0,0 % 249 574 0,3%

Psykiatri Läkarbesök* 418 818 434 800 -3,7% 413 588 1,3% Övriga besök 1 238 345 1 218 000 1,7% 1 191 287 4,0% Vårdtillfällen 33 219 33 970 -2,2% 33 196 0,1%

Äldresjukvård Läkarbesök* 14 151 12 000 17,9% 14 006 1,0% Övriga besök 11 825 10 000 18,3% 25 518 -53,7%

Vårdtillfällen 31 417 32 300 -2,7% 30 828 1,9% *inklusive specialister och sjukgymnaster verksamma på nationella läkarvårds- och sjukgymnasttaxan Befolkningsökningen mellan 2012 och 2013 uppgår till 1,7 procent. Det totala antalet läkarbesök för samtliga vårdgrenar ökade med 1,6 procent under 2013. Sett per verksamhetsgren är det läkarbesöken inom somatisk speci-alistvård som uppvisar störst ökning med 3,7 procent. För övriga besök redovisas en total ökning med 7,1 procent jämfört 2012. Det är framförallt inom verksamhetsgren primärvård som de övriga besöken har ökat.

1305-0614

Sida 100

En bidragande orsak är de nya vårdvalen inom primärvårdsrehabilitering samt specialiserad sjukgymnastik. Antalet vårdtillfällen ökar med 0,4 procent jämfört med 2012. Inom den soma-tiska specialistvården är antalet vårdtillfällen i stort sett oförändrat från 2012 medan en ökning med drygt 2 procent kan noteras inom äldresjukvården (geria-trik och specialiserad palliativ slutenvård). I övrigt kan för de olika verksamhetsområdena noteras att

• läkarbesök inom husläkarverksamhet och hemsjukvård redovisar en ök-ning med 1,4 procent

• antalet läkarbesök inom akutsjukhus- och specialistvården inklusive pri-vata specialister ökar med 3,7 procent. Besöken inom den somatiska spe-cialistsjukvården har under året ökat med cirka 8 procent vilket samti-digt inneburit ett minskat antal läkarbesök för de privata specialistläkar-na på nationella taxan med cirka 11 procent

• vårdtillfällena inom somatisk specialistvård ökade med 0,3 procent och den genomsnittliga medelvårdtiden var 3,6 dagar

• antalet vårdtillfällen inom psykiatrin är oförändrat jämfört med 2012 Nedan redovisas vårdkonsumtion 2013 jämfört med vårdkonsumtion för 2012 i diagramform.

Figur 3: Konsumtion av vård 2013 jämfört med 2012

0,2%

3,7%

0,3%

1,3%

0,1%

1,9%

10,6%

Läkarbesök inom primärvårdFörändr. 13/12

Läkarbesök inom akutsomatikFörändr. 13/12

Vårdtillfällen inom akutsomatikFörändr. 13/12

Läkarbesök inom psykiatriFörändr. 13/12

Vårdtillfällen inom psykiatriFörändr. 13/12

Vårdtillfällen inom geriatrikFörändr. 13/12

Sjukgymnast besökFörändr. 13/12

Konsumtion av vård 2013 jämfört med 2012.

1305-0614

Sida 101

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1,2

1,4

1,6

1,8

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Läkarbesök per invånare bokslut 2006-2013

Husläkare,jour etc

Psykiatri

Somatisk spec sjukvård

Privatläkare taxa

0,00

0,20

0,40

0,60

0,80

1,00

1,20

1,40

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Vårddagar per invånare bokslut 2006-2013


Psykiatri 18 år o äldre

Geriatrik 65 år o äldre

0,000

0,020

0,040

0,060

0,080

0,100

0,120

0,140

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Vårdtillfällen per invånare bokslut 2006-2013


Psykiatri 18 år o äldre

Geriatrik 65 år o äldre

1305-0614

Sida 102

En utförligare redovisning av vårdkonsumtionsutvecklingen görs under respek-tive verksamhetsavsnitt. Kostnadernas fördelning De totala kostnaderna för Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde upp-gick till 49,7 miljarder kronor 2013. Nedanstående diagram illustrerar kostna-dernas fördelning mellan verksamhetsområden. Fördelningen mellan verksam-hetsområdena är likartad mot tidigare år.

Utförd vård i privat regi Av Hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader för köpt hälso- och sjukvård 2013 stod privata vårdgivare för 33 procent av de totala kostnaderna, vilket är en ök-ning med en procentenhet mot 2012. De största kostnadsandelarna för privata utförare finns inom primärvård och övrig hälso- och sjukvård. Övrig hälso- och sjukvård inkluderar bland annat hjälpmedel, specialistrehabilitering och ambu-lanssjukvård. Även inom respektive vårdområde var fördelningen likartad mot 2012.

46%

17%

11% 5%

9% 10%

2%

Utfall per verksamhetsområde, mkr

Somatisk specialistvårdPrimärvårdPsykiatriÄldresjukvårdLäkemedelÖvr sjukv o övr verksTandvård

1305-0614

Sida 103

Köpkraft Syftet med att mäta Hälso- och sjukvårdsnämndens köpkraft som beställare/ finansiär av hälso- och sjukvård är att följa om beställaren/finansiären får mer eller mindre vård för pengarna räknat i fasta priser. Köpkraften mäts genom att den hälso- och sjukvård som Stockholms läns befolkning konsumerar ställs i relation till kostnaderna för hälso- och sjukvården. Kostnaderna justeras för dels organisatoriska förändringar, dels för inflation. Inflationen justeras med hjälp av landstingsprisindex (LPI) som från och med 2011 benämns LPIK och tas fram av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Beräkningarna har rensats för att innehållet i vårdkonsumtionen kan variera mellan åren. Kostnaderna omfattar köpt vård samt medicinsk service för akut-vård, psykiatri, primärvård och äldresjukvård. Momskostnader ingår inte i be-räkningarna. Sammantaget för perioden 1999 till 2013 har köpkraften sjunkit med drygt 12 procent. I början av perioden, när köpkraftsreduktionen var som störst, uppvi-sade sjukvården betydande underskott och hög nettokostnadsökningstakt. Denna kostnadsutveckling kunde inte mötas med motsvarande ökning av vård-konsumtionen varför köpkraften minskade. Mellan 2006 och 2011 uppvisas däremot en ökning av köpkraften som till större delen kan hänföras till ökad vårdkonsumtion. Den positiva utvecklingen av öp-penvårdsbesök kan delvis ha tekniska förklaringar, som till exempel förändrade registreringsrutiner. Mellan 2011 och 2013 sjunker återigen köpkraften.

19% 19%

61%

52% 58%

35% 33%

81% 81%

39%

48% 42%

65% 67%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Somatiskspecialistvård

Psykiatri Primärvård Äldresjukvård Övrig hälso-och sjukvård

Tandvård Totalt

Pro

cent

Privat och offentligt andel av kostnader 2013

Privat prod SLL prod (inkl andra landsting, kommuner och stat)

1305-0614

Sida 104

Mellan 2012 och 2013 har köpkraften försämrats med 2,3 procent. Utvecklingen åskådliggörs i nedanstående diagram.

Köpkraft per verksamhetsområde Den somatiska specialistvården uppvisar den lägsta köpkraftsutvecklingen un-der perioden, en sänkning med knappt 28 procent. Merparten av försämringen uppstod under perioden 1999 till 2002 när kostnadsökningarna var påtagligt högre än dagens kostnadsökningar. Primärvården uppvisar en köpkraft som förbättrats med drygt 5 procent under perioden, främst till följd av en förbätt-ring mellan 2007 och 2011. Äldresjukvård visar en köpkraftsförbättring med knappt 3 procent, främst hänförligt till utvecklingen mellan 2007 och 2010. Psykiatrin uppvisar en bättre utveckling under perioden än övriga verksamhets-områden. Det kan delvis bero på förbättrade registreringsrutiner. Under peri-oden ökade köpkraften med knappt 50 procent. En ökad vårdkonsumtion och sjunkande reala kostnader bidrar till denna utveckling. I tabellen nedan visas utvecklingen av köpkraft i procent per verksamhetsom-råde för perioden 2012 till 2013. Verksamhetsom-råden

Vårdkonsumtion Kostnader Köpkraft

Somatisk specialist-vård

-0,5 % 1,8 % -2,3 %

Psykiatri 0,3 % 1,2 % -0,9 % Primärvård 0,6 % 4,8 % -4,0 % Äldresjukvård -0,4 % 2,4 % -2,7 % Totalt 0,0 % 2,4 % -2,3 %

60,0

70,0

80,0

90,0

100,0

110,0

120,0

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Index

År

Beställarens/finansiärens köpkraft 1999-2013

Köpkraft

1305-0614

Sida 105

Utblick mot 2014 Med bokslutet 2013 som grund kan en förnyad bedömning göras av styrkan i budgeten för 2014. Figuren nedan visar Hälso- och sjukvårdens nettokostnads-ökning under perioden 2009 till 2013 och utrymme för kostnadsökningar 2014 till 2017.

Ett par år av kostnadsökningar strax över 5 procent följdes 2010 och 2011 av förhållandevis låga nettokostnadsökningar på cirka 3 procent. För 2012 och 2013 noteras en återgång till något högre kostnadsökning omkring 4 procent. När budget för 2014 nu jämförs med bokslutet kan konstateras att kostnadsut-rymmet 2014 uppgår till 3,9 procent. Det är således ett utrymme som är i nivå med de faktiska ökningarna de två senaste åren. Men det är också högre än de kommande årens budgetutrymme som enligt budgetbeslutet för 2014 är högst 3 procent per år för perioden 2015 till 2017. Mot den bakgrunden bedömer hälso- och sjukvårdsförvaltningen att ekonomistyrningen för 2014 bör inriktas mot att dämpa kostnadsökningstakten. Det är nödvändigt att påbörja en utveckling mot den långsiktigt lägre nivån runt 3 procent som krävs för en fortsatt ekonomi i balans. Som redovisas i Framtidsplan för hälso- och sjukvården uppstår de ekono-miska utmaningarna framför allt under perioden 2015 till 2020. Redan under 2014 kommer dock ökade kostnader att uppstå när vården successivt ska för-stärkas för att klara de nödvändiga omstruktureringarna. Det är därför av stor vikt att kostnaderna för den befintliga verksamheten kan begränsas och alla möjligheter till effektiviseringar tas tillvara för att öka möjligheterna att genom-föra planeringen inom givet ekonomiskt utrymme.

5,1%

2,8% 3,3%

4,1% 3,7% 3,9%

3,0% 3,0% 3,0%

0,0%

1,0%

2,0%

3,0%

4,0%

5,0%

6,0%

7,0%

8,0%

Bokslut2009

Bokslut2010

Bokslut2011

Bokslut2012

Bokslut2013

Budget2014

Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017

Hälso- och sjukvården - nettokostnadsutveckling åren 2009 - 2013 och utrymme för kostnadsökning 2014 - 2017

Faktisk förändring jämförtmed året innanUtrymme enl budget 2014

1305-0614

Sida 106

7.2 Somatisk specialistvård Somatisk specialistvård innefattar akutsjukhusvård och privata specialister som antingen har avtal eller är verksamma enligt Lagen om läkarvårdstaxan (LoL). Somatisk specialistvårds andel av budgeten är cirka 46 procent.

■ Det ekonomiska överskottet uppgår till 50 miljoner kronor för 2013 ■ Antalet läkarbesök har ökat med 3,7 procent jämfört med bokslut 2012. Antalet

vårdtillfällen är oförändrat jämfört med bokslut 2012

Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan sammanfattar vårdkonsumtionen inom somatisk specialistvård under 2013 jämfört med bokslut 2012 och budget 2013.

Vårdkonsumtion och verksamhetsstatisk 2013 Utfall 2013 Budget

2013 Avvikelse ut-fall/budget

Bokslut 2012

Förändring 2013/2012

antal % antal %

Öppenvård, läkare

Läkarbesök, totalt 2 932 954 2 861 269 71 685 2,5% 2 827 012 105 942 3,7 %

varav läkarbesök exklusive privata specialister*

2 338 704 2 234 329 104 375 4,7% 2 161 171 177 533 8,2%

varav läkarbesök privata specialister* 594 250 626 940 -32 690 -5,2% 665 841 -71 591 -10,8%

Telefonkontakter läkare, exklusive privata specialister*

221 338 220 978 360 0,2% 217 483 3 855 1,8%

Antal telefonkontak-ter privata specia-lister*

148 527 147 060 1 467 1,0% 156 776 -8 249 -5,3%

Öppenvård, ej läkare

Övriga besök 852 867 834 803 18 064 2,2% 827 701 25 166 3,0% Telefonkontakter, ej läkare 121 135 108 477 12 658 11,7% 111 402 9 733 8,7%

Slutenvård

Antal vårdtillfällen 250 334 250 323 11 0 249 574 760 0,3%

Antal vårddagar 891 703 951 228 -59 525 -6,3% 891 256 447 0,1%

Antal individer sluten vård 169 789 169 603 186 0,1% 168 986 803 0,5%

Medelvårdtid, dagar 3,6 3,8 -0,2 -6,0% 3,6 0 0

Riksavtal

Vårdtillfällen 6 511 7 121 -610 -8,6% 6 904 -393 -5,7%

Besök 43 439 56 579 -13 140 -23,2% 44 568 -1 129 -2,5% *verksamma på nationella läkarvårdstaxan Antalet läkarbesök inom somatisk specialistsjukvård inklusive privata specia-lister har sammantaget ökat med cirka 3,7 procent jämfört med bokslut 2012.

1305-0614

Sida 107

Läkarbesöken exklusive privata specialister har ökat med cirka 8,2 procent me-dan antal läkarbesök för de privata specialisterna på nationella taxan har mins-kat med cirka 11 procent. Det är en utveckling som hänger samma med utveckl-ing av vårdval. De specialiteter där vårdval har införts, har minskat med cirka 23 procent. Antalet vårdtillfällen samlat för akutsjukhusen och övriga vårdgivare är oför-ändrat jämfört med bokslut 2012. Det är även antalet vårddagar, vilket medför att den genomsnittliga medelvårdtiden är oförändrad jämfört med 2012, 3,6 dagar. Detaljerad redovisning av vårdproduktion per sjukhus för den soma-tiska akutsjukvården Förändringar per avtal Nedan redovisas förändring per avtal avseende Stockholms läns landsting, ex-klusive Norrtäljes befolkning. Redovisningen avser det som tidigare var huvud-avtal, men numera är uppdelat i huvudavtal och vårdvalsavtal. Hälso- och sjuk-vård avseende sidoavtalen ingår inte, förutom besök relaterade till intravitreala läkemedel. Den hälso- och sjukvård som utförts inom ramen för vårdgaranti-beställningar ingår inte heller i redovisningen nedan. Vårdval förlossning I redovisningen nedan anges slutenvårdstillfällen för vårdval förlossning både på totalen samt hur många av dessa vårdtillfällen som är förlossningar. Detta på grund av att vårdvalet även omfattar slutenvård som inte är förlossningar, till exempel hotande missfall och havandeskapsförgiftning. Vårdvalet omfattar också öppenvård kopplad till slutenvården. Följande redovisningar avser 2012 och 2013 exklusive invånare i Norrtälje. Ut-fallet för vårdval höft- och knäledsplastiker 2013 kan innehålla eftersläpningar i registreringen.

1305-0614

Sida 108

Samtliga akutsjukhus Alla akutsjukhus (exkl St Eriks ögonsjukhus)

Utfall 2012

Utfall 2013

Förändring

Sluten vård Antal % Huvudavtal 208 451 207 235 -1 216 -0,6% Vårdval förlossning 25 370 25 994 624 2,5% - varav förlossningar 23 030 23 638 607 2,6% Vårdval höft- och knä 1 184 1 231 47 4,0% Summa sluten vård 235 005 234 460 -545 -0,2% Öppen vård Huvudavtal 2 177 859 2 179 654 1 795 0,1% Vårdval förlossning 89 130 88 724 -406 -0,5% Vårdval höft- och knä 3 246 3 144 -102 -3,1% Intravitreala läkemedel 5 087 6 047 960 18,9% Summa öppen vård 2 275 322 2 277 569 2 247 0,1%

Slutenvård Vårdtillfällena inom slutenvården har minskat med cirka 0,2 procent (-540 vårdtillfällen) i förhållande till 2012. Antal slutenvårdstillfällen avräknade mot huvudavtalen på akutsjukhusen har minskat med cirka 1 procent (-1 220 vård-tillfällen) jämfört med föregående år. Inom förlossningsvården har antalet vård-tillfällen ökat med cirka 3 procent (620 vårdtillfällen) jämfört med samma pe-riod 2012. Öppenvård Volymerna för öppenvården totalt har ökat med cirka 0,1 procent (2 250 besök). Antalet öppenvårdsbesök avräknade mot huvudavtalen på akutsjukhusen har ökat med cirka 0,1 procent (1 800 besök) jämfört med 2012. Besöken inom vårdval förlossning har minskat med cirka 1 procent (-400 besök). Inom vårdval höft- och knäledsplastiker har antalet öppenvårdsbesök minskat med cirka 3 procent (-100 besök). Besöken för behandling med intravitreala läkemedel inom ögonsjukvården har ökat med cirka 19 procent (960 besök). Intravitreala läke-medel används inom ögonsjukvården vid behandling av våt makuladegenerat-ion. Under 2012 tillkom tre nya behandlingsindikationer för dessa läkemedel som makulaödem vid diabetes, uveit och trombos. Dessutom har nya intravitre-ala läkemedel introducerats under året. De ökade volymerna 2013 är delvis en effekt av de nya indikationerna.

1305-0614

Sida 109

Redovisning per sjukhus Danderyds sjukhus Danderyds sjukhus Utfall

2012 Utfall 2013

Förändring

Sluten vård Antal %

Huvudavtal 35 921 36 658 737 2,1% Vårdval förlossning 6 886 7 020 134 1,9% -varav förlossningar 6 255 6 347 92 1,5% Vårdval höft- och knä 190 203 13 6,8% Summa sluten vård 42 997 43 881 884 2,1% Öppen vård Huvudavtal 289 902 290 509 607 0,2% Vårdval förlossning 21 937 23 290 1 353 6,2% Vårdval höft- och knä 668 591 -77 -11,5% Summa öppen vård 312 507 314 390 1 883 0,6% Slutenvård Huvudavtal Slutenvården har ökat med cirka 2 procent eller 740 vårdtillfällen jämfört med 2012. Utfallet för huvudavtalet är cirka 0,5 procent eller 200 vårdtillfällen lägre än beräkningarna i avtal 2013. Den elektiva slutenvården är i nivå med vad som beräknats i avtal. Klinikerna infektion, ortopedi och gynekologi har utfört fler elektiva vårdtillfällen än vad som beräknats i avtal. Den akuta slutenvården är cirka 1 procent lägre (-210 vårdtillfällen) än beräkning i avtal. Klinikerna in-ternmedicin och urologi har utfört fler akuta vårdtillfällen än vad som beräknas i avtal. Akut slutenvård har ökat med cirka 5 procent eller cirka 500 vårdtill-fällen för åldersgruppen 66-80 år jämfört med 2012. Överföringen av patienter från akutmottagningen på Danderyds sjukhus till geriatriken har minskat med cirka 60 vårdtillfällen eller 4 procent jämfört med samma period 2012. Det har skett en ökning på cirka 9 procent av akut inlagda patienter. De största ökningarna kommer från kommunerna Tyresö, Botkyrka, Haninge, Järfälla och Rinkeby-Kista, områden som inte är närkommuner, jämfört med 2012. Det är främst inom internmedicin som konsumtionen från dessa kommuner har ökat. Även planerade vårdtillfällen har ökat för dessa kommuner, cirka 6 procent, jämfört med 2012. Det är framför allt vid kirurgkliniken som konsumtionen har ökat, 15 procent, jämfört med 2012. Antal noll-vårddagstillfällen, en patient skrivs in och skrivs ut samma dag, har totalt ökat med 140 vårdtillfällen eller 4 procent jämfört med 2012. Ökningen har varit störst inom allmän internmedicin, njurmedicin och kirurgi.

1305-0614

Sida 110

Vårdval förlossning Slutenvården inom vårdval förlossning har i jämförelse med 2012 ökat med cirka 2 procent eller 130 vårdtillfällen. Förlossningarna har ökat med cirka 2 procent eller 90 förlossningar. Andelen kejsarsnitt är oförändrad vid jämförelse med 2012. Andelen komplice-rade kejsarsnitt har ökat från cirka 34 procent till 35 procent vid jämförelse mellan 2012 och 2013. Andelen komplicerade vaginala förlossningar har ökat från cirka 27 procent till cirka 33 procent vid jämförelse mellan 2012 och 2013. Dessa förändringar beror sannolikt på förändringar i beskrivningssystemet som från och med 2013 beskriver vården i tre kompliceringsnivåer i stället för som tidigare i två. Numera finns nivåerna mycket komplicerad, komplicerad och utan komplikation. Öppen vård Huvudavtal Utförd öppenvård har ökat med cirka 0,2 procent eller cirka 600 besök jämfört med 2012. För huvudavtalet har den utförda öppenvården minskat med cirka 3 procent (-8 290 besök) jämfört med beräkningarna i avtal 2013. Den elektiva öppenvården är cirka 1 procent (-2 080 besök) lägre än vad som beräknats i av-tal. Dock har klinikerna ortopedi, reumatologi och gynekologi utfört fler elek-tiva besök än beräkningarna i avtal. Den akuta öppenvården är cirka 9 procent (-6 210 besök) lägre än beräkningarna i avtal. Alla kliniker, förutom kardiologi, har utfört färre besök i jämförelse med beräkningar i avtal 2013. I april 2013 öppnades en lättakut, under ansvar av SLSO, i anslutning till Dan-deryds sjukhus lokaler. Den har till del påverkat att den akuta öppenvården på sjukhuset har minskat. Det är främst klinikerna allmän internmedicin och orto-pedi som har haft färre akuta besök i jämförelse med förra året och mot beräk-ningar i avtal. Minskningen av de akuta besöken jämfört med 2012 avser främst de nordöstra kommunerna i länet och framför allt för åldersgruppen 16-35 år. Störst har minskningen varit i åldersgruppen 16-20 år, cirka 17 procent eller cirka 800 be-sök. En förklaring kan vara öppnandet av lättakuten. Andel inlagda i förhållande till antal akuta öppenvårdsbesök har ökat med cirka 5 procent. Vårdval förlossning Öppenvården har ökat med cirka 6 procent eller cirka 1 350 besök. Antal besök per individ är 3 besök, vilket är det högsta utfallet av vårdvalets fem vårdgivare. Om förlossningsbesöken delas upp före och efter förlossning är det framförallt antal besök efter förlossningen som skiljer sig mot de andra vårdgivarna (sta-tistiken inkluderar befolkningen i Nortälje). Orsaken till ökningen är att kvin-nokliniken har sagt upp sitt avtal med Mama Mia som tidigare genomförde återbesöken av mammorna.

1305-0614

Sida 111

Centrala väntetidsregistret (CVR) Antalet väntande utöver vårdgarantigränserna har minskat vid jämförelse mel-lan 2012 och 2013. Trots detta fanns i CVR 2013 väntande utöver vårdgarantin. Det finns väntande till behandling främst inom området gynekologi. Väntande till nybesök finns inom områdena internmedicin, lungmedicin och njurmedicin) samt allmänkirurgi, kardiologi ortopedi.

Antal väntande (CVR) Utfall Utfall Förändr Danderyds sjukhus 1212 1312 % Antal väntande över 90 dagar till behandling 16 6 -63 Antal väntande över 30 dagar till nybesök 121 61 -50 Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Universi-tetssjukhuset

Utfall 2012

Utfall 2013

Förändring

Sluten vård Antal %

Huvudavtal 86 676 83 657 -3 019 -3,5% Vårdval förlossning 8 772 8936 164 1,9% - varav förlossningar 8 057 8 175 118 1,5% Vårdval höft- och knä 251 275 24 9,6% Summa sluten vård 95 699 92 868 -2 831 -3,0% Öppen vård

Huvudavtal 1 276 855 1 282 001 5 146 0,4% Vårdval förlossning 37 537 34 313 -3 224 -8,6% Vårdval höft- och knä 268 234 -34 -12,7% Summa öppen vård 1 314 660 1 316 548 1 888 0,1% Sluten vård Huvudavtal Antalet utförda slutenvårdstillfällen har minskat med cirka 4 procent eller 3 020 vårdtillfällen jämfört med 2012. Inom huvudavtalet är minskningen cirka 5 pro-cent (-4 710 vårdtillfällen) jämfört med beräkningarna i avtal 2013. Både akut och elektiv vård har lågt utfall. Den akuta slutenvården är cirka 5 procent lägre (-2 840 vårdtillfällen) än beräkningarna i avtal. I huvudsak är det akutkliniken, kardiologi, urologi, öron näsa-hals, ortopedi, infektion och mag- och tarmklini-kerna som har färre vårdtillfällen, Den elektiva slutenvården är cirka 6 procent lägre (-1 860 vårdtillfällen) än vad som beräknats i avtal. Det är lågt utfall över-lag men i huvudsak är det barnkliniken, mag-och tarmkliniken, onkologi-, orto-pedi-, lungmedicin, transplantation, plastikkirurgi, thoraxkirurgi, gynekologi- och neurologklinikerna som utfört färre vårdtillfällen.

1305-0614

Sida 112

Den akuta slutenvården har minskat framför allt för befolkningen från kommu-nerna Botkyrka, Huddinge, Solna, Sundbyberg, och innerstadsdelen Norrmalm, som totalt minskat med 1 410 vårdtillfällen jämfört med 2012. Från de kommu-ner där vårdkonsumtion vid Karolinska Universitetssjukhuset har minskat har det istället skett en ökning vid Danderyd sjukhus, 250 vårdtillfällen, och Capio S:t Görans sjukhus, 200 vårdtillfällen, i jämförelse med 2012. Akut slutenvård har minskat med cirka 7 procent eller cirka 1 180 vårdtillfällen för patienter i åldersgruppen 51 -70 år jämfört med 2012. Minskningen av utförd vård beror i huvudsak på att sjukhuset under 2013 har haft vakanser som lett till brist på tillgängliga vårdplatser och brist på operat-ionskapacitet. Antal noll-vårddagstillfällen har totalt minskat med cirka 700 vårdtillfällen eller cirka 8 procent jämfört med 2012. Minskningen har varit störst inom mag-, och tarmkliniken, kardiovaskulär medicin, och allmän internmedicin. Vårdval förlossning Slutenvården inom vårdval förlossning har i jämförelse med 2012 ökat med 1,9 procent eller 164 vårdtillfällen. Förlossningarna har ökat med 1,5 procent eller 118 förlossningar.

Antal Förlossningar

Förändr Karolinska Universitets-sjukhus 2012 2013 %

Solna 3 479 3 555 2,2

Huddinge 4 580 4 633 1,2 Andelen kejsarsnitt är i stort sett oförändrad vid jämförelse med 2012. Andelen komplicerade kejsarsnitt är oförändrat 43 procent. Andelen mycket komplice-rade kejsarsnitt (som är den tredje nya kompliceringsnivån 2013) är 4 procent av totala antalet kejsarsnitt. Andelen komplicerade vaginala förlossningar har ökat från cirka 29 procent till cirka 30 procent vid jämförelse mellan 2012 och 2013. Dessa förändringar beror sannolikt på förändringar i beskrivningssyste-met som från och med 2013 beskriver vården i tre kompliceringsnivåer i stället för som tidigare i två. Nu finns, mycket komplicerad, komplicerad och utan komplikation. Vårdval höft- och knäledsoperationer Antalet operationer har ökat med cirka 10 procent eller cirka 20 operationer.

1305-0614

Sida 113

Öppen vård Huvudavtal Utförd öppenvård har ökat med cirka 0,5 procent eller cirka 5 150 besök jämfört med 2012. Utfallet för huvudavtalet är cirka 2 procent lägre (-17 300 besök) än beräkningarna i avtal 2013. Den elektiva vården är cirka 1 procent (-11 100 be-sök) lägre än vad som beräknats i avtal. Det är lågt utfall överlag men i huvud-sak är det infektionskliniken, reumatologi-, hud, öron näsa-hals, gynekologi- och neurologklinikerna som har färre besök. Den akuta öppenvården är cirka 4 procent lägre (-6 200 besök) än beräkningarna i avtal. Andel inlagda i förhållande till antal akuta öppenvårdsbesök har minskat med cirka 4 procent. Antalet telefon- och brevkontakter har ökat med cirka 10 procent eller cirka 10 400 besök på Karolinska Solna jämfört med 2012. Beställaren/finansiären betraktar denna ökning som teknisk, dvs utgörs av registreringsförändringar. Vårdval förlossning Öppenvården har minskat med cirka 9 procent eller cirka 3 200 besök. Antal besök per förlossning är 2,6 besök, vilket är det lägsta av akutsjukhusen och in-nebär en minskning med cirka 5 procent jämfört med 2012 (statistik inkluderar befolkningen i Norrtälje). Vårdval höft- och knäledsoperationer Antalet besök minskade med cirka 13 procent eller cirka 30 besök jämfört med 2012. Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande utöver vårdgarantigränserna för behandling har ökat vid jämfö-relse mellan 2012 och 2013. Väntande till behandling finns främst inom områ-dena gynekologi, kirurgi, neurokirurgi, ortopedi, plastikkirurgi, thoraxkirurgi, urologi och öron näsa hals. Väntande till mottagning finns inom områdena me-dicin och kirurgi.

Antal väntande (CVR) Utfall Utfall Förändr Karolinska Universitetssjukhus 1212 1312 % Antal väntande över 90 dagar till be-handling 651 829 27 Antal väntande över 30 dagar till ny-besök 536 356 -34

1305-0614

Sida 114

Södersjukhuset

Södersjukhuset Utfall 2012

Utfall 2013 Förändring

Sluten vård Antal % - Huvudavtal 49 368 49 667 299 0,6% - Vårdval förlossning 7 983 8 303 320 4,0% varav förlossningar 7 147 7 526 378 5,3% - Vårdval höft- och knä 304 342 38 12,5% Summa sluten vård 57 655 58 312 657 1,1% Öppen vård

- Huvudavtal 359 039 355 498 -3 541 -1,0%

- Intravirtreala läkemedel 5 087 6 047 960 18,9% - Vårdval förlossning 24 950 26 258 1 308 5,2% - Vårdval höft- och knä 943 851 -92 -9,8% - Vårdval ögonbotten 0 0 0 0,0% Summa öppen vård 390 019 388 654 -1 365 -0,3%

Sluten vård Huvudavtal Antalet utförda slutenvårdstillfällen har ökat med cirka 1 procent eller cirka 300 vårdtillfällen jämfört med 2012. Utfallet är cirka 3 procent (-1 300 vårdtillfällen) lägre än beräkningarna i avtal 2013. Den elektiva slutenvården är cirka 4 pro-cent lägre (-300 vårdtillfällen) än vad som beräknats i avtal. Den akuta sluten-vården är cirka 2 procent lägre (-970 vårdtillfällen) än beräknat i avtal. Akut slutenvård har dock ökat med cirka 5 procent eller 200 vårdtillfällen för ålders-gruppen 0-10 år, och cirka 8 procent eller 570 vårdtillfällen för åldersgruppen 66-75 år. Det har skett en ökning av akut inlagda patienter från kommunerna Nacka (8 procent eller cirka 380 vårdtillfällen), Värmdö (5 procent eller cirka 100 vård-tillfällen), Tyresö (4 procent eller cirka 80 vårdtillfällen), och Huddinge (15 pro-cent eller cirka 80 vårdtillfällen) samt från stadsdelen Hägersten (4 procent el-ler cirka 90 vårdtillfällen). Antal noll-vårddagstillfällen har totalt ökat med cirka 90 vårdtillfällen eller cirka 2 procent jämfört med 2012. Den största ökningen har varit inom klini-kerna akutintag och barnmedicin. Vårdval förlossning Slutenvården inom vårdval förlossning har i jämförelse med 2012 ökat med 4 procent eller 320 vårdtillfällen. Förlossningarna har ökat med cirka 5 procent eller 380 förlossningar. Andelen kejsarsnitt är i stort sett oförändrad vid jämförelse med 2012. Andelen komplicerade kejsarsnitt är oförändrat vid jämförelse mellan 2012 och 2013.

1305-0614

Sida 115

Andelen komplicerade vaginala förlossningar har ökat från cirka 25 procent till cirka 32 procent vid jämförelse mellan 2012 och 2013. Dessa förändringar beror sannolikt på förändringar i beskrivningssystemet, som beskrivits ovan. Öppenvård Huvudavtal Den utförda öppenvården är något lägre, cirka 1 procent eller cirka 3 540 besök, än 2012. Huvudavtalet är cirka 2 procent lägre (-4 870 besök) än beräkningarna i avtal 2013. Den elektiva öppenvården är cirka 2 procent lägre (-4 700 besök) än beräkningarna i avtal. Den akuta öppenvården är i nivå med i avtal 2013. Akut öppenvård har ökat jämfört med 2012 för åldersgrupperna 6-10 år, 230 besök eller cirka 10 procent, 31-35 år, cirka 420 besök eller cirka 5 procent, och åldersgruppen 71-75 år, cirka 360 besök eller cirka 10 procent. Det har skett en ökning av akuta besök av patienter från kommunerna Nacka (3 procent eller 320 besök), Haninge (2 procent eller 220 besök), Hägersten (3 procent eller 190 besök) och Tyresö (5 procent eller 310 besö)k. Andel inlagda i förhållande till antal akut öppenvårdsbesök har ökat med cirka 2 procent. Intravitreala läkemedel Besök för behandling med intravitreala läkemedel har ökat med cirka 20 pro-cent eller cirka 1 000 besök jämfört med 2012. Intravitreala läkemedel används inom ögonsjukvården vid behandling av våt makuladegeneration. Under 2012 tillkom det tre nya indikationer såsom makulaödem vid diabetes, uveit och trombos samt att nya intravitreala läkemedel har introducerats. De ökade voly-merna 2013 är delvis en effekt av de nya indikationerna. Vårdval förlossning Öppenvården har ökat med cirka 5 procent eller cirka 1 310 besök. Antal besök per förlossning är 2,7 besök, vilket är det näst högsta utfallet av vårdvalets fem vårdgivare och en liten ökning jämfört med motsvarande period 2012 (statistik inkluderar befolkningen i Norrtälje). Vårdval höft- och knäledsoperationer Antalet besök minskade med cirka 10 procent (100 besök) jämfört med samma period 2012.

1305-0614

Sida 116

Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande utöver vårdgarantigränserna har minskat vid jämförelse mellan 2012 och 2013. Väntande till behandling finns inom områdena handkirurgi, ki-rurgi och urologi. Väntande till nybesök är inom de kirurgiska områdena. Antal väntande (CVR) Utfall Utfall Förändr Södersjukhuset 1212 1312 % Antal väntande över 90 dagar till behandling 220 157 -29

Antal väntande över 30 dagar till nybesök 247 148 -40

Södertälje sjukhus

Södertälje sjukhus Utfall 2012

Utfall 2013 Förändring

Slutenvård Antal %

Huvudavtal 9 282 9 102 -180 -1,9%

Vårdval förlossning 1 729 1 735 6 0,3%

-varav förlossningar 1 571 1 590 19 1,2%

Vårdval höft- och knä 93 108 15 16,1%

Summa sluten vård 11 104 10 945 -159 -1,4%

Öppenvård

Huvudavtal 93 827 95 032 1 205 1,3%


Vårdval höft- och knä 443 644 201 45,4%

Summa öppen vård 98 976 100 539 1 563 1,6%

Sluten vård Huvudavtal Antalet utförda slutenvårdstillfällen har minskat med cirka 2 procent eller cirka 180 vårdtillfällen jämfört med 2012. Utfallet för slutenvården inom huvudavta-let är cirka 6 procent lägre (-570 vårdtillfällen) än beräkningarna i avtal 2013. Den elektiva slutenvården är cirka 7 procent lägre (-120 vårdtillfällen) än vad som beräknats i avtal. Den akuta slutenvården är cirka 6 procent lägre (-450 vårdtillfällen) än beräknat i avtal. Störst minskning när det gäller akut sluten-vård har noterats för åldersgruppen 61-65 år med cirka 11 procent eller cirka 80

1305-0614

Sida 117

vårdtillfällen, och åldersgruppen 81-85 år med cirka 12 procent eller cirka 100 vårdtillfällen. Det har skett en minskning om cirka 3 procent av produktionen inom den akuta slutenvården av patienter från kommunerna Södertälje och Nykvarn medan det har skett en ökning om cirka 10 procent av produktionen från närkommunerna Huddinge, Botkyrka och Salem, i jämförelse med 2012. Antal noll-vårddagstillfällen har totalt ökat med cirka 90 vårdtillfällen eller cirka 4 procent jämfört med 2012. Den största ökningen har varit inom klini-kerna ortopedi och gynekologi. Vårdval förlossning Slutenvården inom vårdval förlossning har i jämförelse med 2012 ökat med cirka 0,5 procent eller 6 vårdtillfällen. Förlossningarna har ökat med cirka 1 procent eller cirka 20 förlossningar. Andelen kejsarsnitt har minskat något från 17,9 procent till 17,2 procent vid jämförelse med 2012. Andelen komplicerade kejsarsnitt är oförändrat vid jäm-förelse mellan 2012 och 2013. Andelen komplicerade vaginala förlossningar har ökat från cirka 18 procent till cirka 24 procent vid jämförelse mellan 2012 och 2013. Dessa förändringar beror sannolikt på förändringar i beskrivningssyste-met, som beskrivits tidigare. Vårdval höft- och knäledsoperationer Antalet operationer ökade med cirka 16 procent eller cirka 20 operationer. Öppen vård Huvudavtal Utförd öppenvård har ökat med cirka 1 procent eller cirka 1 200 besök jämfört med 2012. Utfallet för öppenvården är cirka 4 procent lägre (-3460 besök) än beräkningarna i avtal 2013. Den elektiva öppenvården är cirka 5 procent lägre (-3 840 besök) än beräkningarna i avtal. Den akuta öppenvården är cirka 2 pro-cent högre (380 besök) än beräkningarna i avtal. Det har skett en generell ök-ning av den akuta öppenvården för alla åldrar. Inom åldersgruppen 16-20 år har dock produktionen minskat jämfört med 2012. Det har skett en ökning om cirka 7 procent av produktionen inom den akuta öppenvården av patienter från kommunerna Botkyrka, Salem och Södertälje jämfört med 2012. Andel inlagda i förhållande till antal akut öppenvårdsbesök har minskat med cirka 1 procent. Vårdval förlossning Öppenvården har ökat med cirka 3 procent eller cirka 160 besök jämfört med 2012. Antal besök per förlossning är 2,7 och en minskning med cirka 4 procent jämfört med 2012 (statistik inkluderar befolkningen i Norrtälje).

1305-0614

Sida 118

Vårdval höft- och knäledsoperationer Antalet besök ökade med cirka 200 (45 procent) jämfört med motsvarande pe-riod 2012. Den största ökningen av besök var de som inte ledde till operation, cirka 210 besök eller cirka 94 procent. HSF har kontaktat vårdgivaren som ska återkomma med en förklaring till den stora ökningen. Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande utöver vårdgarantigränserna har minskat vid jämförelse mellan 2012 och 2013. Trots detta fanns i CVR 2013 väntande utöver vårdgarantin. Väntande till behandling finns inom området ortopedi. Väntande till nybesök finns inom området kirurgi.

Antal väntande (CVR) Utfall Utfall Förändr

Södertälje sjukhus 1212 1312 % Antal väntande över 90 dagar till behandling 30 9 -70 Antal väntande över 30 dagar till nybesök 211 1 -100 Capio S:t Görans sjukhus Capio S:t Görans sjukhus

Utfall 2012

Utfall 2013

Förändring

Slutenvård Antal % Huvudavtal 27 204 28 151 947 3,5% Vårdval höft- och knä 346 303 -43 -12,4% Summa slutenvård 27 550 28 454 904 3,3% Öppenvård Huvudavtal 158 236 156 614 -1 622 -1,0% Vårdval höft- och knä 924 824 -100 -10,8% Summa öppenvård 159 160 157 438 -1 722 -1,1% Slutenvård Huvudavtal Antalet utförda slutenvårdstillfällen har ökat med cirka 4 procent eller cirka 950 vårdtillfällen jämfört med 2012. Utfallet för huvudavtalet är cirka 1,5 procent eller cirka 470 vårdtillfällen lägre än beräkningarna i avtal 2013. Den akuta slu-tenvården är cirka 2 procent (-440 vårdtillfällen) lägre än beräkningarna i avtal. Vid klinikerna allmän internmedicin, kirurgi och ortopedi har utförts färre akuta vårdtillfällen än vad som beräknats i avtal. Den elektiva slutenvården är

1305-0614

Sida 119

cirka 0,5 procent lägre (-40 vårdtillfällen) än vad som beräknats i avtal. Kliniken internmedicin har utfört färre akuta vårdtillfällen än vad som beräknats i avtal medan kliniken ortopedi har utfört fler elektiva vårdtillfällen än vad som beräk-nats i avtal. Slutenvården har ökat framför allt för befolkningen från kommunerna Stock-holm med stadsdelarna Kungsholmen, Norrmalm och Östermalm, och Häs-selby/Vällingby och Spånga med en ökning om cirka 340 vårdtillfällen eller cirka 1 procent. Slutenvården har ökat med cirka 9 procent eller cirka 460 vårdtillfällen för pati-enter i åldersgruppen 65-74 år jämfört med 2012. Andel inlagda i förhållande till antal akuta öppenvårdsbesök har ökat med cirka 2 procent. Andelen som blivit utskrivna till annan klinik inom samma inrättning har ökat med cirka 26 procent eller 160 vårdtillfällen i förhållande till år 2012. Antal noll-vårddagstillfällen har totalt ökat med 710 vårdtillfällen eller 26 pro-cent jämfört med 2012. Den procentuella ökningen har varit generell med störst ökning inom ortopedi. Vårdval höft- och knäledsoperationer Antalet operationer minskade med cirka 12 procent eller cirka 40 operationer jämfört med föregående år. Öppen vård Huvudavtal Utförd öppenvård har minskat med cirka 1 procent eller cirka 1 620 besök jäm-fört med 2012. För huvudavtalet har den utförda öppenvården minskat med cirka 3 procent (-5 170 besök) jämfört med beräkningarna i avtal 2013. Den akuta öppenvården är i nivå med vad som beräknats i avtal. Dock har kliniken allmän internmedicin utfört cirka 2 procent(-400 besök) färre akuta besök än beräkningarna i avtal medan kliniken kirurgi har utfört cirka 3 procent(-340 besök) färre akuta besök än vad som beräknats i avtal. Den elektiva öppenvår-den är cirka 5 procent (-5 280 besök) lägre än beräkningarna i avtal. Alla klini-ker, förutom kirurgi, har utfört färre besök jämfört med beräkningar i avtal 2013. Det har skett en minskning av öppenvårdsbesök av patienter från stadsdelen Norrmalm, cirka 870 besök eller 6 procent, från kommunerna Häs-selby/Vällingby, cirka 520 besök eller 2 procent och från Bromma, cirka 640 besök eller 3 procent jämfört med 2012. Sett till ålder har en minskning inom öppenvården skett för åldersgruppen 45-64 år med cirka 3 procent eller cirka 1 660 besök medan besöken för ålders-gruppen 65-74 år har ökat med cirka 5 procent eller 1 380 besök jämfört med 2012.

1305-0614

Sida 120

Vårdval höft- och knäledsoperationer Antalet besök inom vårdvalet minskade med cirka 11 procent eller 100 besök jämfört med 2012. Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande utöver vårdgarantigränserna är lika vid jämförelse mellan 2012 och 2013. För 2013 fanns i CVR inga väntande utöver vårdgarantin.

Antal väntande (CVR) Utfall Utfall Förändr Capio S:t Görans sjuk-hus 1212 1312 % Antal väntande över 90 da-gar till behandling 0 0 - Antal väntande över 30 da-gar till nybesök 0 0 - S:t Eriks Ögonsjukhus S:t Eriks Ögonsjuk-hus

Utfall 2012

Utfall 2013

Förändring

Sluten vård Antal % Huvudavtal 1 380 1 491 111 8,0% Summa sluten vård 1 380 1 491 111 8,0% Öppen vård Huvudavtal 157 865 160 410 2 545 1,6% Intravitreala läkemedel 10 855 10 884 29 0,3% Vårdval katarakt 6 694 7 082 667 5,8% Summa öppen vård 175 970 178 178 2208 1,3%

Slutenvård Huvudavtal Antalet utförda slutenvårdstillfällen har ökat med cirka 8 procent eller 110 vård-tillfällen jämfört med 2012. Utfallet för slutenvården totalt i huvudavtalet är cirka 11 procent högre (150 vårdtillfällen) än beräkningarna i avtal 2013. Den elektiva slutenvården är cirka 28 procent högre (150 vårdtillfällen) än vad som beräknats i avtal. Den akuta slutenvården är cirka 0,5 procent högre (4 vårdtill-fällen) än vad som beräknats i avtal. Öppen vård Huvudavtal Utförd öppenvård har ökat med cirka 2 procent eller cirka 2 550 besök jämfört med 2012. Utfallet för öppenvården totalt är cirka 4 procent lägre (-6 900 be-

1305-0614

Sida 121

sök) än beräkningarna i avtal 2013. Det är den elektiva vården som står för det lägre utfallet än förväntat, då den elektiva vården är cirka 6 procent lägre (-7 730 besök) än avtal medan den akuta öppenvården är cirka 3 procent högre (830 besök) än beräkningarna i avtal. Vårdval katarakter Utförd vård har ökat med cirka 6 procent eller cirka 670 besök jämfört med 2012. Ögonbotten Från och med 2013 ingår ögonbotten i huvudavtalet och särredovisas inte. Intravitreala läkemedel Besök för behandling med intravitreala läkemedel har ökat med cirka 0,5 pro-cent eller cirka 30 besök jämfört med 2012. Intravitreala läkemedel används inom ögonsjukvården vid behandling av våt makuladegeneration. Under 2012 tillkom det tre nya indikationer såsom makulaödem vid diabetes, uveit och trombos samt att nya läkemedel har introducerats. Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande utöver vårdgarantigränserna är oförändrad för behandling vid jämförelse mellan 2012 och 2013. För 2013 fanns i CVR väntande utöver vård-garantin. För nybesök är det väntande inom området kirurgi.

Antal väntande (CVR) Utfall Utfall Förändr S:t Eriks Ögonsjukhus 1212 1312 % Antal väntande över 90 da-gar till behandling 8 4 -18 Antal väntande över 30 da-gar till nybesök 32 77 144

1305-0614

Sida 122

Privata vårdgivare, exklusive Capio S:t Görans sjukhus

Privata vårdgivare inkl Ersta och BB Sthlm

Utfall per 2012-12

Utfall per 2013-12 Förändring

Sluten vård Antal Procent

Huvudavtal inkl tillgänglighet 4 741 5 152 411 8,7%


varav förlossningar 3 783 3 926 143 3,8%

Vårdval gynekologi 412 465 53 12,9%

Vårdval höft- och knä 1 644 1 687 43 2,6%

Vårdval ryggkirurgi 0 374 374 -

Summa sluten vård 10 807 11 844 1 037 9,6%

Öppen vård

Huvudavtal inkl tillgänglighet 221 949 238 761 16 812 7,6%


Vårdval gynekologi 180 878 230 633 49 755 27,5%

Vårdval hud 152 253 209 387 57 134 37,5%

Vårdval höft- och knä 7 028 7 368 340 4,8%

Vårdval katarakt 34 311 41 697 7 386 21,5%

Vårdval allergologi 0 4 543 4 543

Vårdval ryggkirurgi 0 1 848 1 848

Vårdval ögon 141 598 182 671 41 073 29,0%

Vårdval ÖNH 92 735 131 779 39 044 42,1%

Summa öppen vård 840 695 1 059 478 218 783 26,0%

Privata specialister 822 617 742 777 -79 840 -9,7%

Summa öppen vård inklusive privata specialister 1 663 312 1 802 255 138 943 8,4%

Sluten vård Totalt har volymerna för den slutna vården ökat med cirka 10 procent (1 037 vårdtillfällen) jämfört med 2012. Inom huvudavtal och tillgänglighetsavtal för privata enheter har den slutna vår-den ökat med totalt cirka 9 procent, varav allmänkirurgi vid Ersta står för den största procentuella volymökningen, cirka 14 procent (347 vårdtillfällen). Även inom ortopedi har det skett en ökning, cirka 3 procent (60 vårdtillfällen). Vårdvalen, som motsvarar cirka 56 procent av den slutna vården, har ökat med 626 vårdtillfällen, motsvarande cirka 10 procents ökning.

1305-0614

Sida 123

Vårdval ryggkirurgi, som startade i oktober, har ett utfall på 370 vårdtillfällen. Inom vårdval gynekologi har ökningen varit cirka 13 procent (53 vårdtillfällen) Vårdval höft- och knä har ökat med cirka 3 procent (43 vårdtillfällen). Vårdval förlossning Antal förlossningar på BB Stockholm har ökat med cirka 3 procent jämfört med 2012. Andelen kejsarsnitt har ökat från 16 procent till 18 procent vid jämförelse med 2012. Av den totala förlossningsökningen på 150 förlossningar står kejsarsnitten för 66 procent eller 99 förlossningar. Andelen komplicerade kejsarsnitt har ökat från cirka 32 procent till drygt 35 procent vid jämförelse mellan perioderna 2012 och 2013. Andelen komplicerade vaginala förlossningar har ökat från cirka 22 procent till cirka 25 procent vid jämförelse mellan perioderna 2012 och 2013. Dessa förändringar beror sannolikt på förändringar i beskrivningssystemet, som tidigare beskrivits. Öppen vård Totalt har volymerna för den öppna vården ökat med cirka 8 procent. Den öppna vården exklusive privata specialister har ökat med cirka 26 procent jäm-fört med 2012. Huvudavtal och tillgänglighetsavtal tillsammans motsvarar en ökning om cirka 8 procent. Av dessa står Ersta för en ökning med cirka 15 procent (7 357 besök). Vårdvalsbesöken, som motsvarar cirka 76 procent av den öppna vården exklu-sive privata specialister, har ökat med 33 procent. Vårdvalsbesöken gjordes tidigare hos privata specialister, privata vårdenheter och vid akutsjukhusen. Inom vårdval gynekologi har besöken ökat med cirka 28 procent jämfört med 2012. Antalet är justerat för besök som är felaktigt dubbelregistrerade, 4 895 besök 2012 och 18 427 besök 2013. Inom öron-, näs- och halssjukvården har besöksökningen varit cirka 42 procent, inom hud cirka 38 procent samt inom ögon cirka 29 procent. Nya vårdval under fjärde kvartalet är allergologi och ryggkirurgi. Flera nya aktörer inom vårdval gynekologi, öron- näs- och halssjukvården, hud och ögon har tillkommit sedan starten 1 januari 2012, även under 2013. Volymerna för privata specialister har minskat med cirka 10 procent jämfört med 2012. De specialiteter där vårdval har införts, har minskat med cirka 23 procent.

1305-0614

Sida 124

Totalt Totalt alla vårdgivare (exkl Tiohundra AB)

Utfall 2012 Utfall 2013 Förändring

Sluten vård Antal % Huvudavtal 214 572 213 878 -694 -0,3% Vårdval förlossning 29 380 30 160 780 2,7% - varav förlossningar 26 813 27 564 750 2,8% Vårdval Gyn 412 465 53 12,9% Vårdval höft- och knä 2 828 2 918 90 3,2% Vårdval Ryggkirurgi 374 374 0,0% Summa sluten vård 247 192 247 795 603 0,2% Öppen vård Huvudavtal 2 557 673 2 578 825 21 152 0,8% Vårdval allergologi 0 4 543 4 543 0,0% Vårdval förlossning 99 073 99 515 442 0,4% Vårdval Gyn 180 878 230 633 49 755 27,5% Vårdval hud 152 253 209 387 57 134 37,5% Vårdval höft & knä 10 274 10 512 238 2,3% Vårdval katarakt 41 005 48 602 7 597 18,5% Vårdval Ryggkirurgi 1 848 1 848 0,0% Vårdval ögon 141 598 182 669 41 071 29,0% Vårdval ÖNH 92 735 131 781 39 046 42,1% Intravitreala läkemedel 16 498 16 910 412 2,5% Summa öppen vård 3 291 987 3 515 225 223 238 6,8% Privata specialister 822 617 742 777 -79 840 -9,7% Summa öppen vård inkl privata specia-lister 4 114 604 4 258 002 143 398 3,5%

1305-0614

Sida 125

Könsuppdelad statistik Kvinnor konsumerade fler läkarbesök än män inom samtliga vårdområden inom somatisk specialistvård, även efter att specialiteten förlossning har exklu-derats. Detta överensstämmer med Försäkringskassans studie om kvinnors sjukfrånvaro, som presenterades i november 2013. Sedan 1980-talet har kvin-nor haft högre sjukfrånvaro än män och den nya studien visar att sannolikheten att bli sjukskriven är 30 procent högre för kvinnor än män redan 2 år före första graviditeten. Två år efter andra barnet är sannolikheten för sjukskrivning mer än dubbelt så hög för kvinnor än för män. Försäkringskassans studie visar också att faktorer så som utbildningsnivå, inkomst, var man bor, arbetsgivare och yrke har betydelse för sjukfrånvaro (mer än 14 dagar). Kvinnor som arbetar inom vård, skola och omsorg löper störst risk att bli sjukskrivna, medan sjukskriv-ningar är färre bland kvinnor med högre utbildning och inkomst. Men i relation till män har kvinnor en högre ersatt sjukfrånvaro i alla yrken som kräver högre studier än män. Skillnaderna mellan könen är också som störst i tjänsteman-nayrken. Siffrorna speglar till del även det faktum att då sjuklighet i befolkningen framför allt är kopplad till ålder, och kvinnor lever generellt sett lever längre än män, blir kvinnornas andel av den konsumerade vården högre. I Stockholms län ut-gör kvinnorna cirka 65 procent av befolkningen över 80 år. Läkarbesök inom so-matisk specialistvård

2010 2011 2012 2013

Kön Kvinnor 55,3 % 56 % 58,8% 58,6% Män 44,7 % 44 % 42,2 % 41,4 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % Läkarbesök avseende privata speci-alister verksamma på nationella taxan

2011 2012 2013

Kön Kvinnor 67,1 % 64,3 % 63,4 % Män 32,9 % 35,7 % 36,6 % Totalt 100 % 100 % 100 % Läkarbesök inom somatisk specialistvård exklu-sive förlossning

2012 2013

Kön Kvinnor 56,8% 57,7% Män 43,2% 42,3% Totalt 100 % 100 %

1305-0614

Sida 126

Vårdtillfällen inom somatisk specialistvård

2010 2011 2012 2013

Länsdel Kön Norra länet Kvinnor 57,0 % 57,5 % 57,2 % 56,6 % Män 43,0 % 42,5 % 42,8 % 43,4 % Stockholm Kvinnor 60,1 % 59,6 % 59,5 % 59,3 % Män 39,9 % 40,4 % 40,5 % 40,7 % Södra länet Kvinnor 56,6 % 56,3 % 56,5 % 56,2 % Män 43,4 % 43,7 % 43,5 % 43,8 % Summa hela länet Kvinnor 58,2% 58,1% 58,0% 57,7% Män 41,8 % 41,9% 42,0% 42,3% Totalt 100% 100 % 100 % 100 % Vårdtillfällen inom somatisk specialistvård exklu-sive förlossning

2012 2013

Kön Kvinnor 52,1% 51,6%

Män 47,9% 48,4% Totalt 100 % 100 %

1305-0614

Sida 127

Ekonomiskt utfall Somatisk specialistvård, resultat 2013 Mkr

Utfall 2013

Budget 2013

Avvikelse mot budget 2013

Kostnads-utveckling

2013/2012, % mkr %

Intäkter 22 704 22 582 122 0,5 % 2,5 % Kostnader Akutsjukhusen -18 326 -18 269 -57 -0,3 % 2,3 % Privata vårdgivare -1 745 -1 574 -171 -10,9 % 22,5 % Privata specialister på nationella taxan

-649 -707 58 8,2 % -7,2 %

Medicinsk service -517 -378 -139 -36,8 % 15,1 % Utomlänsvård -632 -722 90 12,5 % -2,6 % Övrigt -785 -932 147 15,8 % 6,5 % Summa kostnader -22 654 -22 582 -72 -0,3 % 3,6 % Resultat 50 0 50 0,2 %

Somatisk specialistvård redovisar ett överskott med 50 miljoner kronor för 2013. Nedan redovisas närmare avvikelserna mot budget. Akutsjukhusen Resultatet för akutsjukhusen är ett underskott med 21 miljoner kronor (inklude-rande vitesintäkter om 36 miljoner kronor som ingår i intäktsraden i ovanstå-ende tabell). Nedan redovisas de enskilt största förklaringsposterna. Förklaringsposter Avvikelse i mkr

Överskott huvudavtal, inkl vitesintäkter 199

Underskott tilläggsavtal -115

Vårdval förlossning -23

Vårdval höft & knä 9

Övrigt på akutsjukhus -91

Summa -21

Huvudavtal I nedanstående tabell redovisas den slutliga ersättningen för 2013 till respektive sjukhus i jämförelse med budgeterad ersättning för 2013.

1305-0614

Sida 128

Siffror i mkr

Högre avtalad nivå än urspr. budget

Över-/ under-produktion mot avtals-nivå

Kvalitets-/ miljö-ersättn

Bonus/ vite för tillgäng-lighet

Avvikelse mot budget för

Norrtäljebors konsumtion

Avvikelse mot bud-

get för huvudav-

talen, mkr Capio S:t Görans sjukhus -64 12 0 -1 2 -51

Danderyds sjuk-hus -63 6 3 3 18 -33

Karolinska Universitets-sjukhuset

-7 288 24 23 -1 327

Södersjukhuset -60 11 5 5 3 -36 Södertälje sjuk-hus -32 20 1 1 0 -10

S:t Eriks ögon-sjukhus -5 4 0 1 0 0

Norrtälje sjukhus 2 2

Summa -231 341 33 32 24 199

Budgeten för 2013 för Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställdes innan avtalen för 2013 med akutsjukhusen var slutgiltigt klara. Avtalen för akutsjukhusen slöts sedermera på en kostnadsnivå som var 231 miljoner kronor högre än bud-geterat per sjukhus. Avvikelse mot budget innehåller även förändringar av Norr-täljebornas konsumtion mot Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtäljes bud-get. Denna förändring framgår av tabellen ovan.

• Capio S:t Görans sjukhus Huvudavtalet för Capio S:t Görans sjukhus för 2013 slöts på en nivå som var 64 miljoner kronor högre än ursprunglig budget för 2013. Akutsjuk-huset har utfört vård i enlighet med avtal och har inga avdrag kopplade till brister i kvalitet. Vite för bristande tillgänglighet uppgår till cirka 2 miljoner kronor. Bonus för att akutsjukhuset har varit köfritt enligt avta-lets definition under delar av 2013 uppgår till 3 miljoner kronor. Utfallet för avtalet gav ett totalt underskott med 51 miljoner kronor.

• Danderyds sjukhus Huvudavtalet för Danderyds sjukhus för 2013 slöts på en nivå som över-steg budget med 63 miljoner kronor. Den utförda vården är lägre till vo-lym men något högre i vårdtyngd än vad som beräknats i avtal. Cirka 6 miljoner kronor av avtalad vårdersättning betalas inte ut med anledning av detta. Dessutom reduceras ersättningen till Danderyds sjukhus för 2013 med cirka 3 miljoner kronor för ej uppnådda kvalitetsmål. Vite för bristande tillgänglighet uppgår till cirka 3 miljoner kronor. Utfallet för 2013 gav ett totalt underskott med 33 miljoner kronor jämfört med bud-get för 2013.

• Karolinska Universitetssjukhus Huvudavtalet för Karolinska Universitetssjukhuset slöts på en nivå som översteg ursprunglig budget för 2013 med 7 miljoner kronor. Det låga ut-

1305-0614

Sida 129

fallet av utförd vård under året medförde att avtalad vårdersättning mot-svarande 288 miljoner kronor inte betalats ut. Ersättning har utgått för viss vårdtyngdsökning. Sjukhuset får 24 miljoner kronor i avdrag avse-ende ej uppnådda kvalitetsmål samt 23 miljoner kronor i vite för bris-tande tillgänglighet. Utfallet för 2013 ger därmed ett totalt överskott mot budget med 327 miljoner kronor. Den viktigaste orsaken till det låga ut-fallet av utförd vård är, som tidigare nämnts, brist på vårdplatser och på operationskapacitet. Den bristande operationskapaciteten är främst hän-förlig till vakanser av sjuksköterskor och operationssköterskor.

• Södersjukhuset Den avtalade nivån för huvudavtalet för Södersjukhuset för 2013 slöts på en nivå som var 60 miljoner kronor högre än budget för 2013. Den ut-förda vården är lägre till volym men något högre i vårdtyngd än vad som beräknats i avtal. Cirka 11 miljoner kronor av avtalad vårdersättning be-talas inte ut med anledning av detta. Dessutom reduceras ersättningen till sjukhuset för 2013 med cirka 5 miljoner kronor för ej uppnådda kvali-tetsmål. Vite för bristande tillgänglighet uppgår till cirka 5 miljoner kro-nor. Utfallet för 2013 ger därmed totalt sett ett underskott med 36 miljo-ner kronor.

• Södertälje sjukhus Huvudavtalet för 2013 för Södertälje sjukhus slöts på en nivå som var 32 miljoner kronor högre än budget. Den utförda vården är lägre till volym men något högre i tyngd än vad som beräknats i avtal. Cirka 20 miljoner kronor av avtalad vårdersättning betalas inte ut med anledning av detta. Dessutom reduceras ersättningen till sjukhuset för 2013 med cirka 1 mil-jon kronor för ej uppnådda kvalitets- och miljömål, cirka en halv miljon kronor vardera. Vite för bristande tillgänglighet uppgår till cirka 1 miljon kronor. Utfallet för 2013 ger därmed ett sammanlagt underskott med cirka 10 miljoner kronor.

• S:t Eriks Ögonsjukhus Huvudavtalet för 2013 för S:t Eriks Ögonsjukhus slöts på en nivå som var 5 miljoner kronor högre än budget för 2013. Den utförda vården är lägre till volym men något högre i vårdtyngd än vad som beräknats i avtal. Cirka 4 miljoner kronor av avtalad vårdersättning betalas inte ut med an-ledning av detta. Vite för bristande tillgänglighet uppgår till cirka 1 mil-jon kronor. Resultatet för St Eriks Ögonsjukhus är därmed totalt i nivå med budget.

Detta ger sammantaget bilden att avtalen för samtliga akutsjukhus tecknades på en nivå som var högre än ursprunglig budget. Alla sjukhus förutom Karolinska universitetssjukhuset uppfyllde till övervägande del de utökade beställningarna. För Karolinska Universitetssjukhuset minskade utförd vård jämfört med både ursprunglig budget, avtalad nivå och föregående års utfall.

1305-0614

Sida 130

Tilläggsavtal Utfallet för tilläggsavtalen är ett underskott med cirka 115 miljoner kronor. 16 miljoner kronor avser intravitreala läkemedel vid S:t Eriks Ögonsjukhus och Södersjukhuset. 30 miljoner kronor avser nya tilläggsavtal och 63 miljoner kro-nor befintliga tilläggsavtal på Karolinska Universitetssjukhuset. 6 miljoner kro-nor avser under 2013 tecknat tilläggsavtal med Södertälje sjukhus. Övrigt Utfallet för övrigt på akutsjukhusen redovisar ett underskott med cirka 91 mil-joner kronor. En stor del av underskottet, cirka 80 miljoner kronor, avser NKS Programkontor. Privata vårdgivare, inklusive vårdval Avtalen för privata vårdgivare redovisar totalt ett underskott med 142 miljoner kronor, varav underskotten för vårdval är 168 miljoner kronor. De privata enheterna exklusive vårdval visar ett överskott på 26 miljoner kro-nor. Merparten av överskottet är dock av budgetteknisk natur och avser ryggki-rurgi, där kostnaderna återfinns inom vårdval. Privata specialister För privata specialister redovisas ett överskott med 58 miljoner kronor. De minskade volymerna för privata specialister hänger samman med de ökade vo-lymerna inom vårdvalen. Det är framför allt inom ögonkirurgi, öron- näs- hals-sjukvård, hudsjukvård samt gynekologi som kostnadsminskningarna är störst. Det är också de områden inom vilka vårdval har införts. Privata specialister, kostnadsminskning per speciali-tet

Kostnadsminskning 2013 jämfört med 2012

i procent

Ögonkirurgi -48%

Öron, näs- halssjukvård -23%

Hudsjukvård -20%

Gynekologi -18%

Medicinsk service Kostnaden för medicinsk service ligger cirka 37 procent högre än budget vilket ger ett underskott med 139 miljoner kronor jämfört med budget. 15 miljoner kronor av detta är en post från 2012 som belastar 2013 års resultat. Budgeten för medicinsk service minskades mellan 2012 och 2013 med anled-ning av minskade volymer och kostnader för privata specialister samt planerade nya vårdval. Budgetjusteringen som gjordes har visat sig vara alltför stor. Det höga utfallet beror också på ett högre snittpris på den medicinska service som beställts av vårdgivarna samt ett ökat antal beställda produkter. De ökade

1305-0614

Sida 131

kostnaderna finns bland annat inom de beställande specialiteterna allmän in-ternmedicin, anestesi, fysiologi, kardiologi, onkologi och urologi och avser me-dicinsk service inom klinisk fysiologi (framförallt kostnader för sömnapné-undersökningar och hjärtdiagnostik) och klinisk patologi. Även kostnaderna för MRSA har ökat kraftigt jämfört med budget. Utomlänsvård Utomlänsvården redovisar ett överskott med 90 miljoner kronor. Kostnaden är 17 miljoner kronor lägre än för 2012 vilket motsvarar en kostnadsminskning om 3 procent. Det lägre utfallet beror på minskade volymer inom både öppen och sluten vård utanför länet. Övrig akutsjukvård För övrig akutsjukvård redovisas ett överskott med 227 miljoner kronor. Över-skottet förklaras främst av att budgeterade reserver till stor del balanserar de ökade kostnaderna inom vårdval (se nedan) samt på uteblivna kostnader för planerade verksamheter som ännu inte startat. Samlad redovisning av vårdval Utfallet för avtalen inom vårdval visar på ett underskott om 185 miljoner kronor enligt nedan. Flera nya aktörer inom hudsjukvård, öron- näs- och halssjukvård, gynekologi och ögonsjukvård har tillkommit. Vårdval Kostnadsavvikelse

jämfört med budget, vid akutsjukhus, mkr

Kostnadsavvikelse jäm-fört med budget, utan-för akutsjukhus, mkr

Förlossning -23 -1

Gynekologi -61

Hud -65

Höft- och knä 9 4

Katarakt 5 -9

Ögon -37

Öron, näs och hals -61

Ryggkirurgi -25,5

Allergologi -4

Planerade vårdval 90,5

Summa -9 -169

Vårdval vid akutsjukhus Utfallet för vårdval förlossningar är ett underskott med cirka 23 miljoner kro-nor. Den största avvikelsen mot budgeten redovisas för Södersjukhuset med cirka 20 miljoner kronor. Särskild satsning om cirka 14 miljoner kronor för ökad kapacitet under sommaren har tilldelats akutsjukhusen som bedriver för-lossningssjukvård.

1305-0614

Sida 132

Utfallet för vårdval höft- och knäledsplastiker är ett överskott med cirka 9 mil-joner kronor. Den största avvikelsen mot budgeten redovisas för Capio S:t Gö-rans sjukhus med ett överskott på cirka 7 miljoner kronor. Vårdval utanför akutsjukhus Vårdvalen utanför akutsjukhusen redovisar sammantaget ett underskott jämfört med budget på 168 miljoner kronor enligt ovan. Underskottet beror huvudsakli-gen på ökade volymer och ökad vårdtyngd inom vårdvalsområdena. Kostnader-na för vårdval inom gynekologi, hud, ögon och öron-, näs- och halssjukvården ökade med 40 % jämfört med 2012. Utförd vård inom vårdvalsspecialiteterna minskade vid akutsjukhusen vilket tyder på en utflyttning av vård till de privata vårdgivarna. I den besöksökning som har skett inom vårdval gynekologi ingår en ökning av dagkirurgi och större kirurgiska åtgärder. Även för slutenvården finns en ökning. Inom vårdval gynekologi, hud, katarakt, ögon och öron-, näs- och halssjukvård har totalt 25 nya mottagningar startat under 2013. Även antalet läkare inom de olika mottagningarna har ökat sen 2012. I de nya vårdvalen, som startade hösten 2013, har hittills tre aktörer etablerat sig inom allergologi respektive ryggkirurgi, se tabell nedan. Vårdval Antal mottag-

ningar 2013 Antal nystartade

mottagningar 2013 Gynekologi 48 6

Hud 25 5

Katarakt 11 1 Ögon 30 5 Öron, näs- och hals 30 8 Allergologi 3 3

Ryggkirurgi 3 3

1305-0614

Sida 133

7.3 Primärvård Primärvårdens andel av budgeten är cirka 17 procent.

■ Det ekonomiska resultatet uppgår till -115 miljoner kronor för 2013. ■ Läkarbesöken inom husläkarverksamhet och hemsjukvård ökade med 1,4 pro-

cent jämfört med bokslut 2012. Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan sammanfattar vårdkonsumtionen inom primärvårdens verk-samhetsområde19 under 2013 jämfört med 2012.

Vårdkonsumtion och verksamhetsstatisk 2013

Utfall 2013

Budget 2013

Avvikelse utfall/budget

Bokslut 2012


antal % antal % Sammanfattning Totalt antal läkarbesök 4 285 338 4 520 240 -234 902 -5,2% 4 275 868 9 470 0,2% Antal läkarbesök* 4 091 688 4 320 240 -228 552 -5,3% 4 071 559 20 129 0,5% Antal telefonkontakter läkare* 836 519 816 210 20 309 2,5% 797 564 38 955 4,9% Antal läkarbesök, privata speci-alister verksamma på nationella läkarvårdstaxan

193 650 200 000 -6 350 -3,2% 204 309 -10 659 -5,2%

Antal telefonkontakter, privata specialister verksamma på nationella läkarvårdstaxan

54 596 61 000 -6 404 -10,5% 59 317 -4 721 -8%

Antal övriga besök exkl nat taxa inkl sjukgymn 5 671 708 5 302 890 368 818 7,0% 5 179 061 492 647 9,5%

Antal övriga besök nat taxa inkl sjukgymn 1 159 721 1 200 000 -40 279 -3,4% 1 118 969 -40 752 3,6%

Antal besök på Riksavtalet som avser primärvård 96 462 86 060 10 402 12,1% 94 225 2 237 2,4%

*exklusive privata specialister verksamma på nationella läkarvårdstaxan

Husläkarverksamhet Läkarbesök (exkl tel) 3 370 145 3 550 000 -179 855 -5,1% 3 322 336 47 809 1,4% Övriga besök, dsk etc 888 248 802 950 85 298 10,6% 878 752 9 496 1,1% Psykosociala insatser 196 526 199 000 -2 474 -1,2% 173 624 22 902 13,2%

Jourläkarverksamhet/ Närakuter

Läkarbesök (exkl tel) 312 497 336 040 -23 543 -7,0% 323 400 -10 903 -3,4% Övriga besök 2 174 2 540 -366 -14,4% 2 787 -613 -22,0% Basal hemsjukvård Läkarbesök (exkl tel) 73 480 70 600 2880 4,1% 74 546 -1066 -1,4% Övriga besök 2 023 970 2 050 000 -26 030 -1,3% 1 923 834 100 136 5,2%

MVC

Läkarbesök (exkl tel) 52 713 54 000 -1287 -2,4% 53 453 -740 -1,4% Övriga besök 500 065 477 000 23 065 4,8% 482 310 17 755 3,7% BVC Läkarbesök (exkl tel) 94 913 96 600 -1687 -1,7 92 370 2543 2,8% Övriga besök 569 901 586 400 -16 499 -2,8 565 152 4 749 0,8%

19 Husläkarmottagningar inklusive basal hemsjukvård, specialister i allmänmedicin verksamma på nation-ella läkarvårdstaxan, husläkarjourer och närakuter, mödravårdscentraler (MVC), barnavårdscentraler (BVC), primärvårdsrehabilitering och specialiserad sjukgymnastik

1305-0614

Sida 134

Vårdkonsumtion och verksamhetsstatisk 2013

Utfall 2013 Budget

2013 Avvikelse

utfall/budget Bokslut

2012 Förändring

2013/2012 antal % antal %

Övrig verksamhet inom primärvård Övriga läkarbesök (exkl tel) (gyn, barn, säbo mm) 187 940 213 000 -25 060 -11,8 205 454 -17 514 -8,5

Övriga besök, (logopeder, fot-sjukvård mm) 444 290 400 000 44 290 11,1 443 346 944 +0,2

Primärvårdsrehabilitering Sjukgymnastbesök 664 923 616 000 44 290 11,1 530 457 134 466 +25,3 Övriga besök, t ex arbetstera-peut, dietist och kiropraktor 381 611 169 000 212 611 125,8 178 799 202 812 +113,4

Riksavtal/utomlänsvård Besök 96 462 86 060 10 402 12,1 94 225 2 237 +2,4 Privata specialister, läkare och sjuk-gymnaster

Läkarbesök 193 650 200 000 -6 350 -3,2 204 309 -10 659 -5,2

Sjukgymnastbesök, verksamma såväl på nationella taxan som på vårdvalsavtal

1 159 721 1 200 000 -40 279 -3,4 1 118 969 40 752 +3,6

Antalet läkarbesök inom primärvården totalt, inklusive närakuter/jourbesök och privata specialister ökade med 0,2 procent jämfört med bokslut 2012. Det är besöksökningen hos husläkarmottagningarna som är lägre än tidigare år, ök-ningen 2013 har varit 1,4 procent. Trenden med ett minskat antal läkarbesök hos privata specialister verksamma på nationella läkarvårdstaxan har fortsatt under 2013. Husläkarverksamhet Läkarbesök husläkarmottagningar Antalet läkarbesök på husläkarmottagningarna ökade 1,4 procent jämfört med bokslut 2012. Den genomsnittliga årliga ökningen av antalet läkarbesök har va-rit 4 procent sedan vårdvalet för husläkarverksamhet infördes 2008. I budget för 2013 förutsattes att besöksutvecklingen skulle fortsätta på dessa nivåer, men i stället kan en betydligt lägre besöksökning konstateras. En analys pågår angå-ende orsakerna till denna utveckling. En utvecklad ersättningsmodell med huvudinriktningen att stimulera mottag-ningarna att i ökad utsträckning omhänderta vårdtunga patientgrupper samt utveckla samverkansarbete med andra vårdgivare och kommunerna infördes från och med första mars 2013. En tendens till minskning av besöken har kon-staterats efter införandet av den nya ersättningsmodellen. I den pågående ana-lysen kommer förvaltningen att göra en bedömning av huruvida denna modell har påverkat arbetssätten på mottagningar, med minskad besöksökning som följd. I analysen kommer också att ingå att göra en bedömning av huruvida de vårdval som införts inom specialistsjukvården under 2013 har påverkat besöksutveckl-ingen inom husläkarverksamheten.

1305-0614

Sida 135

Övriga besök husläkarmottagningar Antalet besök hos distrikts- och undersköterskor på husläkarmottagningarna ökade med 1,1 procent jämfört med bokslut 2012.

Jourer/Närakuter/Lättakuter Läkarbesöken på närakuter uppgick till 312 500 besök, vilket var en minskning med 3,4 procent jämfört med bokslut 2012. Av dessa besök har 170 000 gjorts vid de närakuter som hör till husläkarverksamheten, 103 500 på övriga näraku-ter, 41 500 på lättakuter samt 2 300 besök har utförts av jourbilar. Vid de närakuter som hör till husläkarverksamheten har besöken minskat med totalt 8,7 procent. Antalet besök vid den under året öppnade lättakuten i Dande-ryd uppgick till 10 300. Basal hemsjukvård Antalet läkarbesök inom den basala hemsjukvården (inklusive kvällar, nätter och helger) var 73 500, vilket är en minskning med 1,4 procent jämfört med 2012. Det är 4,1 procent lägre än budgeterat. Under 2013 gjordes 2 024 000 sjuksköterske- och undersköterskebesök vilket motsvarar en ökning med 5,2 procent jämfört med föregående år. Från januari 2013 har besök på dagtid un-der helger tagits över av kvälls- och nattpatrullerna. MVC samt obstetriska ultraljud Totalt sett har barnmorskebesöken inom MVC och inom verksamheten för de obstetriska ultraljuden ökat med 3,7 procent. Inom graviditetsuppdraget för MVC och de obstetriska ultraljuden är ökningen 2 procent vilket beror på att antalet förlossningar inom länet ökat med 2,5 procent under 2013 jämfört med 2012. Inom uppdraget för familjeplanering på MVC har barnmorskebesöken ökat med 3 procent jämfört med 2012. Läkarbesöken har minskat med 1,4 procent jämfört med 2012 vilket varit en trend under de senaste åren. Inom MVC har antalet läkarbesök minskat med 4 procent sedan 2012 både avseende uppdraget för graviditetsövervakningen och uppdraget för familjeplaneringen. Läkarbesöken avseende obstetriska ultraljud har ökat med 1 procent jämfört med 2012. BVC Antalet läkarbesök på BVC under 2013 var 94 900, vilket är en ökning med 2,8 procent jämfört med föregående år. För övriga besök är utfallet 569 900 vilket innebär en ökning med 0,8 procent. Av övriga besök utfördes 96 procent på mottagningen och 4 procent som hembesök. Vårdval primärvårdsrehabilitering inkl. arbetsterapi, dietist och kiropraktik Antalet besök hos sjukgymnaster inom primärvårdsrehabilitering ökade jämfört med 2012 med 25 procent till 665 000 besök. Vårdval för primärvårdsrehabili-tering infördes den 1 oktober 2012. Övriga besök inom primärvårdsrehabilitering ökade med 62 procent till

1305-0614

Sida 136

382 000 besök jämfört med 220 000 besök (inklusive kiropraktik som redovi-sades separat år 2012) under 2012. Övriga besök inom primärvårdsrehabilite-ring exklusive kiropraktik har ökat med 35 procent. Ökningen beror troligen på att primärvårdsrehabilitering har anpassat sin verksamhet efter de krav som gäller för vårdvalet. Kiropraktik ingår inte i basuppdraget för primärvårdsrehabiliteringen utan är en tilläggstjänst. Kiropraktorbesök står för merparten, 61 procent, av ökningen av övriga besök inom primärvårdsrehabilitering. Kiropraktik ingick inte i pri-märvårdsrehabilitering före vårdvalet och fanns inte heller i samma omfattning i dåvarande avtalsform. I och med införandet av vårdvalet har kiropraktorbesö-ken ökat med 241 procent från 40 700 till 139 000 besök. Genomsnittligt antal besök per individ har ökat från 3,7 besök till 5,1 besök per individ för kiroprak-tik. I nuvarande ersättningsmodell saknas tak för andel kiropraktik av primärvårds-rehabiliteringsenheternas totala verksamhet. Detta har inneburit ett ökat pati-entflöde till vissa mottagningar med ett större antal kiropraktorer. Översyn av ersättningsmodellen har genomförts och en reviderad ersättningsmodell kom-mer att införas från och med 1 maj 2014. Målet med revideringen är att i ökad utsträckning styra verksamheterna mot basuppdraget. Riksavtal/Utomlänsvård Antalet läkarbesök uppgick till 96 500, vilket motsvarar en ökning med 2,4 pro-cent. Privata specialistläkare Antalet besök hos privata specialister uppgick till 193 600 under 2013, vilket är en minskning med 5,2 procent jämfört med föregående år. Antalet besök har minskat i takt med att läkarna blivit färre. Specialiserad sjukgymnastik, avser Sjukgymnastik på nationella taxan (LOS- lagen om sjukgymnastersättning) och Vårdval specialiserad sjukgymnastik Totalt ökade besöken med 3,6 procent jämfört med föregående år till 1 160 000 besök. Besöken utförda av sjukgymnaster enligt LOS har minskat med 6,8 pro-cent till 1 042 000 besök, samtidigt som besök inom vårdval specialiserad sjuk-gymnastik har tillkommit med 118 000 besök. De tidigare vårdavtalen med vissa privata sjukgymnaster upphörde i samband med att vårdvalet infördes och många av dessa återgick till verksamhet enligt LOS (lagen om sjukgymnastersättning). Rättigheten att ha vikarie är mer be-gränsad inom LOS än den var inom de tidigare vårdavtalen vilket har medfört att antalet besök minskat. Övriga besök

• Antalet besök inom Medicinsk fotsjukvård ökade med 8 procent jämfört med 2012. Antalet mottagningar har inte ökat utan fler besök görs per mottagning.

• Besöken inom basuppdraget för Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) ligger på samma nivå som föregående år.

1305-0614

Sida 137

• Antalet besök på ungdomsmottagningarna har minskat med 1 procent jämfört med 2012. 10 procent av besöken utgjordes av läkarbesök, 87 procent av barn-morskebesök och 3 procent av övriga personalkategorier såsom psykolog, kura-tor, dietist eller sjuksköterska.

• Läkarbesök på STI-mottagningarna (Sexuellt överförda infektioner) minskade med 9 procent jämfört med föregående år. Övriga besök har ökat med 5,5 pro-cent.

• Antalet besök hos logopeder inom vårdvalet har ökat med 11 procent till 147 900 besök jämfört med föregående år. 20 nya logopedverksamheter har auk-toriserats under 2013 och fler logopeder har också varit verksamma per auktori-sation. Den största delen av ökningen avser besök av barn, samt besök avseende språk- och talstörningar. Under året har en revision påbörjats för att följa upp or-sakerna till volymökningarna.

• Det totala antalet läkarbesök på särskilt boende för äldre (SÄBO) har minskat med 13 procent. Antalet hälsogenomgångar har minskat med 5 procent. Antalet läkemedelsgenomgångar har ökat med 6 procent. Övriga besök har minskat med 19 procent. De oplanerade besöken har minskat med 17 procent.

1305-0614

Sida 138

Könsuppdelad statistik Inom samtliga områden inom primärvården har kvinnor högre andel besök än män. Även detta överensstämmer med Försäkringskassans studie om kvinnors sjukfrånvaro, som presenterades i november 2013, se sidan 125. Läkarbesök hos husläkare 2011 2012 2013 Kvinnor 57,1 % 57,4 % 57,3 % Män 42,9 % 42,6 % 42,7 % Summa 100 % 100 % 100 %

Läkarbesök, privata specia-lister på nationella taxan Allmänmedicin samt barn-medicin

2011 2012 2013

Kvinnor 53,8 % 53,2% 53,0 % Män 46,2 % 46,8% 47,0 % Summa 100 % 100 % 100 %

Besök hos sjukgymnast 2011 2012 2013 Kvinnor 66,7 % 66,4 % 69,8 % Män 33,3 % 33,6 % 30,2 % Summa 100 % 100 % 100 %

Besök hos sjukgymnast på nationella taxan

2011 2012 2013

Kvinnor 68,7 % 68,5 % 68,8 % Män 31,3 % 31,5 % 31,2% Summa 100 % 100 % 100 %

Övriga be-sök

2011 2012 2013

Kvinnor 54,7% 54,3% 53,8% Män 45,3% 45,7% 46,2%

100% 100% 100%

Fördelning per typ av vårdgivare Kvinnor Distriktssköterska 76,8 % 74,1 % 70 % Sjuksköterska 14,8 % 18 % 22 % Undersköterska 8,4 % 7,9 % 8 % 100% 100% 100% Män Distriktssköterska 76 % 73,1% 70 % Sjuksköterska 15,8 % 18,8% 23 % Undersköterska 8,2% 8,1% 7 % 100% 100% 100%

1305-0614

Sida 139

Ekonomiskt utfall Primärvård, resultat 2013 Mkr

Utfall 2013

Budget 2013


Kostnads-utveckling

2013/2012, % mkr %

Intäkter 8 421 8 411 10 0,1% 5,6 % Kostnader Husläkarverksamhet, mottagning

-3 945 -3 925 -20 0,5% 4,3 %

Husläkarverksamhet, hemsjukvård

-557 -548 -9 -1,6% 3,3 %

Husläkarverksamhet, psykosociala insatser

-139 -145 6 4,1% 13,0 %

Närakuter -279 -278 -1 -0,4% 6,9 % MVC -397 -391 -6 -1,5% 3,9 % BVC -443 -451 8 1,8% 2,8 % BUMM -212 -208 -4 -1,9% 3,4 % Privata specialistläkare -201 -216 15 6,9% -2,9 % Privata sjukgymnaster -599 -601 2 0,3% 6,6 % Primärvårdsrehabilite-ring

-564 -481 -83 -17,3% 28,2 %

Läkarinsatser i SÄBO -167 -170 3 1,8% 0,6 % Logopeder -149 -128 -21 -16,4% 4,2 % Utomlänsvård -123 -109 -14 12,8% 3,4 % Övrigt -761 -760 -1 -0,1% 6,1 % Summa kostnader -8 536 -8 411 -125 -1,5% 5,7 % Resultat -115 0 -115 -1,4%

Det ekonomiska resultatet för 2013 är ett underskott med 115 miljoner kronor. Kostnadsökningstakten uppgår till 5,7 procent. De största avvikelserna mot budget sett till miljoner kronor är primärvårdsrehabilitering -83 miljoner kro-nor, husläkarmottagningar -20 miljoner kronor samt logopeder -14 miljoner kronor. Nedan kommenteras avvikelserna mot budget. Medicinsk service i primärvården I tabellen ovan ingår kostnaderna för medicinsk service i kostnadsredovisning-en för respektive verksamhet. De totala kostnaderna för medicinsk service inom primärvården exklusive obstetriska ultraljud uppgick till 666 miljoner kronor. Resultatet innebär ett underskott mot budget på 27 miljoner kronor. Kostnads-utvecklingen är betydligt högre än besöksutvecklingen och ligger på 7,2 procent. Den största ökningen avser kostnaderna för medicinsk service som husläkarna har remitterat. Här har kostnaderna ökat med 8 procent till 576 miljoner kro-nor. Den största orsaken är att en trend med övergång från enklare undersökningar till mer avancerad bilddiagnostik har skett de senaste åren, till exempel ökad användning av magnetkamera (MR). Antalet undersökningar har ökat särskilt

1305-0614

Sida 140

mycket för MR-undersökningar, datortomografi, skelett och rörelseorgan samt endoskopier och därmed även kostnaderna för dessa. Husläkarverksamhet Utfallet visar ett underskott med 20 miljoner kronor. Underskott redovisas för ST-läkare med 15 miljoner kronor, medicinsk service med 31 miljoner kronor samt övrigt cirka 17 miljoner kronor. Besöksersättningar och listningsersätt-ningar visar däremot överskott med 43 miljoner kronor. Kostnaderna har ökat med 4,3 procent jämfört med föregående år samtidigt som läkarbesöken ökat med knappt 1,4 procent. Det finns flera förklaringar till skillnaderna mellan kostnads- och besöksökningar.

• Den procentuella ökningen av kostnaderna för medicinsk service har varit betyd-ligt högre än besöksökningen. Kostnaderna uppgick till 576 miljoner kronor vil-ket innebär en kostnadsökning med 8 procent jämfört med föregående år.

• Under 2012 var den utbetalda ersättningen för bonus låg jämfört med tidigare år,

medan ersättningen 2013 har varit hög. Detta har ingått i budgeten för 2013.

• Antalet ST-läkare, och därmed kostnaderna för dessa, har ökat.

• För att öka resurserna för de vårdgivare som tar emot vissa utlandsfödda patien-ter har en förstärkt ersättning införts när en sådan patient listar sig på en huslä-karmottagning. Tilläggsersättningen per besök för medverkan av tolk minskades samtidigt och har tillsammans med ett tillskott på ytterligare 25 miljoner kronor finansierat den nya ersättningen.

En revidering av ersättningsmodellen för husläkarverksamhet med basal hem-sjukvård har gjorts som gäller från och med mars. Huvudinriktningen för revi-deringen är att prioritera de äldre och de mest vårdkrävande patienterna samt att stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Hemsjukvård (basal hemsjukvård och kvälls- och nattpatrull) Resultatet för hemsjukvård visar ett underskott med 8,8 miljoner kronor. Kvälls- och nattpatrullerna står för 12,2 miljoner kronor av detta underskott. Från januari 2013 har besök på dagtid under helger tagits över av kvälls- och nattpatrullerna, vilket har inneburit ett ökat antal besök inom ramen för deras åtagande. Kvälls- och nattpatrullerna fick av denna anledning ett förhöjt besöks-tak. Besökstaket för husläkarmottagningarnas hemsjukvård sänktes däremot inte. Ett skäl till att inte sänka taket var att länets kommuner generellt är allt mindre benägna att ta emot delegeringar. (Delegeringar innebär att primär-kommunal personal bemyndigas att i viss utsträckning utföra sjukvårdande uppgifter). Åtta kommuner har officiellt delegeringsstopp. Nynäshamn införde delegeringsstopp under hösten 2013. Det leder till att fler besök måste utföras inom hemsjukvården med kostnadsökningar som följd. Besöken som har utförts av kvälls- och nattpatrullerna har ökat mer än den minskning som har skett i den basala hemsjukvården med anledning av förändringen.

1305-0614

Sida 141

Under 2014 kommer en fördjupad analys av besöksutvecklingen inom hemsjuk-vården att göras. Psykosociala insatser Resultatet för psykosocial verksamhet visar ett överskott med 8 miljoner kro-nor. Under de senaste åren har verksamheten varit i ett uppbyggnadsskede och redovisat mycket stora besöks- och kostnadsökningar. Dessa har nu mattats av mer än vad som förutsattes i budgeten. Närakuter Närakuter, jourbil och lättakuter redovisar tillsammans ett underskott på 0,7 miljoner kronor. Kostnaderna för de 13 närakuter som ingår i husläkaruppdraget uppgick totalt till 69 miljoner kronor. Det är 9,3 miljoner kronor lägre än budgeterat och beror på att antalet besök har minskat. Kostnaderna för övriga närakuter (Järva, Handen, Nacka, Löwet och närakuten barn) uppgick till 136,3 miljoner kronor, vilket är 3,3 miljoner kronor lägre än budgeterat. Kostnaderna för de två lättakuterna (Huddinge och Danderyd) uppgick till 51,4 miljoner kronor. Det är 21,6 miljoner mer än budgeterat och beror på att beslu-tet om att öppna lättakuten i Danderyd togs efter det att budgeten för 2013 fast-ställts. En viss minskning av besöken vid akutmottagningen på Danderyds sjuk-hus kan noteras. Det är främst i åldersgruppen 16-20 år som en minskning av akutbesöken noteras. Detta kan vara en effekt av öppnandet av lättakuten på i Danderyd. Uppdraget för jourläkarbilarna har utökats. Det nya avtalet var planerat att starta i januari 2013. Upphandlingen överklagades dock och förändringen kom därför igång först från och med juni. Kostnaderna för jourbilarna uppgick till 22 miljoner kronor, vilket är 8,3 miljoner kronor lägre än budgeterat. MVC och obstetriska ultraljud Resultatet är ett underskott med 6 miljoner kronor. Kostnadsutvecklingen jäm-fört med 2012 är 3 procent och beror på en ökning av antalet gravida som med-fört fler besök. En mindre del beror på den nya ersättningsmodell för MVC som infördes 1 april 2012 och som gav mottagningarna en ökad ersättning för fram-förallt tolkbesök. BVC Verksamheten visar ett överskott med 8 miljoner kronor. Överskottet beror till viss del på att vaccinationskostnaderna har blivit lägre än budgeterat. Dessutom blev den faktiska befolkningsökningen i BVCs åldersgrupp mindre än vad som förutsattes i budgeten, vilket givit upphov till ett överskott i besöksersättningen. Antalet listade barn har ökat med 1 procent jämfört med 2012.

1305-0614

Sida 142

Barn och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) Resultatet för BUMM visar på ett underskott på -4 miljoner kronor vilket beror på ett ökat antal telefonkontakter. Privata specialistläkare inklusive privata barnläkare Det totala resultatet för privata specialistläkare är ett överskott på 15 miljoner kronor. Av detta avser 12 miljoner kronor specialister inom allmänmedicin. An-talet besök, och därmed kostnaderna, minskar i takt med att läkarna blir färre. Minskningen har varit större än vad som förutsågs i budgeten. I december fanns det 92 privata specialistläkare i allmänmedicin jämfört med 105 för ett år sedan och 115 för två år sedan. För de privata barnläkarna visas ett överskott på 2 mil-joner kronor jämfört med budget. Specialiserad sjukgymnastik, avser privata sjukgymnaster på nat-ionella taxan (LOS) och vårdval Specialiserad sjukgymnastik Det totala resultatet för dessa verksamheter visar ett överskott på 2 miljoner kronor. Sjukgymnaster verksamma enligt lag om ersättning för sjukgymnastik (LOS) Sedan vårdval specialiserad sjukgymnastik infördes den 1 maj 2012 har flera vårdavtal med sjukgymnaster upphört och sjukgymnasterna har återupptagit verksamhet i enlighet med LOS. Då LOS har mer restriktiva regler än vad som var möjligt att komma överens om inom ramen för vårdavtal har det medfört att antalet besök har minskat. Kostnaderna uppgick till 540 miljoner kronor vilket innebär ett överskott på 3,4 miljoner kronor.

Vårdval Specialiserad sjukgymnastik Antalet godkända specialiserade sjukgymnaster fortsätter att öka. I december 2013 hade 81 mottagningar, omfattande 107 sjukgymnaster, godkänts. Det har tillkommit cirka 118 000 besök mellan januari och december 2013. Kostnaderna uppgick till 58 miljoner kronor vilket innebär ett underskott på 1,4 miljoner kronor.

Primärvårdsrehabilitering inklusive neuroteam Resultatet för primärvårdsrehabilitering är ett underskott på 83 miljoner kro-nor. De ökade kostnaderna beror på att antalet vårdgivare ökat genom införan-det av vårdval. Störst ökning har skett inom tilläggstjänsten kiropraktik.

För primärvårdsrehabilitering innebär det en kostnadsökning på 32 procent, från 427 miljoner kronor till 564 miljoner kronor. I och med införandet av vård-val har kiropraktikkostnaderna ökat med 279 procent från 14 miljoner kronor till 53 miljoner kronor. Den kraftiga kostnadsökningen för kiropraktik blev högre än förväntat. En reviderad ersättningsmodell kommer att införas från och med den 1 maj 2014.

SÄBO Resultatet visar ett överskott på 4,0 miljoner kronor. Den största anledningen är att oplanerade besök har minskat mer än förväntat. Antalet listade uppgår till budgeterade 15 000. Antalet korttidsplatser uppgick till 1 020 vilket är en ök-ning med 50 platser jämfört med 2013.

1305-0614

Sida 143

Logopeder Resultatet för logopeder visar ett underskott på 21 miljoner kronor. Under 2013 har det skett en fortsatt besöksökning, samt en kontinuerlig ökning av nya mot-tagningar. Detta beror i huvudsak på att nya logopedverksamheter godkänts under 2013 och att fler logopeder är verksamma per godkänd verksamhet. Sysselsättningsgraden har därmed ökat. Den största delen av ökningen ligger på barn samt språk- och talstörningar.

Utomlänsvård Utomlänsvården visar ett underskott på 14,2 miljoner kronor jämfört med bud-get. Kostnaderna har ökat med 3 procent jämfört med 2012. Övrig primärvård Övrig primärvård visar ett totalt överskott med 16 miljoner kronor. Resultatet innehåller både över- och underskott enligt nedan:

• Barnahusen visar ett överskott med 5,3 miljoner kronor eftersom verksamheten inte kommit igång fullt ut under året

• Barnhospice visar ett underskott på 5mkr • Ej utnyttjade medel som avsatts för vaccinationskostnader visar ett överskott

med 9 miljoner kronor • Det nya resurscentret mot hedersrelaterat våld, Origo, visar ett överskott med

4,9 miljoner kronor • STI-mottagningarna (sexuellt överförda infektioner) visar ett underskott på 4,7

mkr. • Utfallet för medicinsk fotsjukvård är i nivå med budget. Kostnadsutvecklingen är

fortsatt hög, vilket förutsattes i budgeten. Antalet mottagningar ökade inte under 2013, ökningen är hänförlig till att antalet besök per mottagning har ökat.

• Resultatet för andningspatienter visar ett underskott med 14 miljoner kronor. Stockholms läns landsting ansvarar för sjukvårdsinsatser för patienter beroende av syrgas som vårdas i hemmet. Kostnaderna för dessa är svåra att budgetera ef-tersom antalet patienter varierar över året och en enskild patient kan medföra höga kostnader. I genomsnitt under året har det funnits cirka 85 andningspatien-ter. Kostnaden för en patient är i genomsnitt drygt 0,8 miljoner kronor per år. Antalet andningspatienter som vårdas i hemmet har ökat under senare år och trenden ser ut att hålla i sig.

1305-0614

Sida 144

7.4 Psykiatri Psykiatrins andel av budgeten är cirka 11 procent.

■ Det ekonomiska resultatet uppgår till -28 miljoner kronor för 2013 ■ Antalet läkarbesök ökade med 1,3 procent jämfört med bokslut 2012 ■ Antalet vårdtillfällen är oförändrat jämfört med bokslut 2012

Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan sammanfattar vårdkonsumtionen inom psykiatrins verksam-hetsområde under 2013 jämfört med 2012.

Vårdkonsumtion och verksamhetsstatisk 2013 Utfall

2013 Budget


Bokslut 2012


Antal % Antal %

Sammanfattning Antal vårdtillfällen, slutenvård 33 219 33 970 -751 -2,2% 33 196 23 0,1%

Antal vårddagar, sluten-vård 293 392 277 000 16 392 5,9% 283 760 9 632 3,4%

Antal individer i sluten-vård 13 514 13 600 -86 -0,6% 13 676 -162 -1,2%

Medelvårdtid, dagar 8,8 9,7 -1 -9,3% 8,5 0 2,9%

Tot antal läkarbesök 418 818 434 800 -15 982 -3,7% 413 588 5 230 1,3% Antal läkarbesök (exkl specialistläkare på nat-ionella taxa)

341 698 342 800 -1 102 -0,3% 332 488 9 210 2,8%

Antal telefonkontakter läkare exkl spec läk på nat taxa

67 278 97 700 -27 422 -29 83 137 -15 859 -19,1

Antal läkarbesök specia-listläkare på nationella taxan

77 120 92 000 -14 880 -16,2% 81 000 3 980 -4,9%

Antal telefonkontakter läkare på nat taxa 8 703 11 000 -2 297 -20,9 9 300 -597 -6,4

Övriga besök 1 238 345 1 218 000 20 345 1,7% 1 191 287 47 058 4,0%

Basåtagande, allmän psykiatri

Vårdtillfällen 16 201 16 400 -199 -1,2% 16 055 146 0,9% Läkarbesök 280 864 306 800 -25 936 -8,5% 284 165 -3 301 -1,2% Övriga besök 847 391 901 000 -53 609 -5,9% 868 826 -21 435 -2,5% Beroendevård Vårdtillfällen 16 288 16 800 -512 -3,0% 16 439 -151 -0,9% Läkarbesök 74 682 81 600 -6 918 -8,5% 75 539 -857 -1,1% Övriga besök 357 484 352 200 5 284 1,5% 353 882 3 602 1,0% Barn- och ungdomspsykiatr, BUP Vårdtillfällen 558 485 73 15,1% 526 32 6,1% Läkarbesök 48 877 60 300 -11 423 -18,9% 50 715 -1 838 -3,6% Övriga besök 197 497 206 600 -9 103 -4,4% 199 179 -1 682 -0,8% Ätstörningsvård Vårdtillfällen 172 285 -113 -39,6% 176 -4 -2,3% Läkarbesök 4 553 5 600 -1 047 -18,7% 4 559 -6 -0,1% Övriga besök 44 638 57 700 -13 062 -22,6% 44 277 361 0,8% Riksavtal/utomlänsvård Vårdtillfällen 369 355 14 3,9% Besök 4207 4100 107 2,6 4081 107 3,1% Privata specialistläkare på nationella taxan Läkarbesök 77 120 92 000 -14 880 -16,2 81 000 3 980 -4,9%

1305-0614

Sida 145

Totalt Antalet vårdtillfällen är oförändrat jämfört med bokslut 2012. Antalet läkarbe-sök inklusive privata specialister på nationella läkarvårdstaxan inom psykiatrin ökade med 1,3 procent jämfört med bokslut 2012. Om privata specialister ex-kluderas ökade besöken med cirka 2,8 procent jämfört med bokslut 2012. Allmänpsykiatri, basåtagande Antalet vårdtillfällen har ökat med 1 procent jämfört med bokslut 2012. Antalet läkarbesök inom psykiatrin minskade med 1,2 procent jämfört med bok-slut 2012. Övriga besök inklusive telefonkontakter har minskat med 2,5 procent och förklaras till största delen av minskning av antal telefonkontakter inom bas-åtagandet. Registrering av telefonkontakter har minskat med 35 procent. Denna minskning antas till viss del bero på prissänkning men främst på att resultatet av en revision av registreringsrutiner presenterades under hösten 2011. Kritik framfördes mot överregistrering av telefonkontakterna men en förändring i re-gistreringsbeteendet dröjde till andra hälften av 2012. Beroendevård Inom beroendevården minskade antalet läkarbesök inklusive telefonkontakter med 1 procent jämfört med 2012. Minskningen beror på att verksamheterna i Järfälla och Upplands Bro i mitten av mars gick över till allmänpsykiatrin. Det antal läkarbesök inklusive telefonkontakter som redovisats inom allmänpsykia-trin för dessa verksamheter uppgick till drygt 1 000 år 2013. Hade inte denna övergång skett hade antalet läkarbesök inom beroendevården ökat något jäm-fört med 2012. BUP och ätstörningsvård Antalet BUP- besök var 4,4 procent lägre än under 2012 och det har skett en marginell förskjutning från läkarbesök till besök hos övriga vårdgivare. Under 2013 bytte BUP ersättningsmodell och det ger en viss osäkerhet vid jämförelse mellan åren. När det gäller antal individer som fått ett läkarbesök har detta ökat med 15 procent, alltså fler patienter men i snitt färre besök per patient. Inom ätstörningsvården har antal övriga besök ökat med en knapp procent medan antal läkarbesök är oförändrade. Privata specialister Antalet läkarbesök hos privata specialister har minskat med 4,9 procent jämfört med 2012. Minskningen beror på att nyetableringar vid pensionsavgångar inte har skett. Riksavtalet I förhållande till 2012 ökade antalet vårdtillfällen med 15 procent och antalet vårddygn ökade med 1 600 motsvarande 35 procent. Ökningen förklaras av fler patienter som har extraordinära vårdbehov som inte kan tillgodoses av psykia-trin i Stockholm.

1305-0614

Sida 146

Könsuppdelad statistik

Kvinnor hade fler läkarkontakter än män med allmänpsykiatrin. Läkarbesök i bas- och allmän-psykiatri

2011 2012

2013

Länsdel Kön Norra länet Kvinnor 58,8 % 59,3 % 59,7 % Män 41,2 % 40,7 % 40,3 % Stockholm Kvinnor 58,9 % 58,7 % 58,4 % Män 41,1 % 41,3 % 41,6 % Södra länet Kvinnor 57,9 % 57,5 % 58,0 % Män 42,1 % 41,5 % 42,0 %

Totalt länet Kvinnor 58,6% 58,8% 58,7 % Totalt länet Män 41,4% 41,2% 41,3 %

Det omvända gällde för läkarkontakterna inom beroendevården. Läkarbesök i beroendevård 2011 2012 2013 Kön Kvinnor 31,7 % 32,4 % 32,8 %

Män 68,3 % 67,6 % 67,2 %

Summa 100 % 100 % 100 % Pojkar gjorde totalt sett fler läkarbesök än flickor inom barn och ungdomspsyki-atrin. Pojkarnas andel av besöken är högre i de lägre åldersgrupperna. I de högre åldersgrupperna gör dock flickorna fler besök hos läkare. Antal läkarbesök i BUP Åldersgrupp 2011 2012 2013 Kön

Flickor 0-4 0,9% 1,1% 0,9% 5-9 5,2% 5,3% 5,4% 10-14 12,6% 13,2% 13,6% 15-17 20,1% 20,1% 20,8% 18-64 1,4% 1,3% 1,5% Total 40,2% 41% 42,6% Pojkar 0-4 2,7% 2,4% 3% 5-9 16,4% 16,9% 16,3% 10-14 23,1% 22,2% 22,7% 15-17 16,7% 16,6% 14,8% 18-64 0,9% 0,9% 1,0% Total 59,8% 59,0% 58,4% 100,0% 100,0% 100,0%

1305-0614

Sida 147

Noteras kan att män hade en större andel vårdtillfällen än kvinnor inom psykia-trin men andelen minskade något sett över de senaste åren. Vårdtillfällen totalt 2010 2011 2012 2013 Kön Kvinnor 42,1% 42,5% 42,5 % 41,9 % Män 57,9% 57,5% 57,5 % 58,1 % Summa 100 % 100 % 100 % 100 %

Antalet vårdtillfällen för män inom beroendevården utgjorde cirka 75 procent av det totala antalet vårdtillfällen. Noteras kan att för barn och ungdomar var för-delningen jämnare mellan könen, men där ses en tydlig trend där pojkarnas an-del ökar över åren.

Vårdtillfällen beroende-vården

2008 2009 2010 2011 2012 2013

Kön Beroendevård barn och ungdom Flickor 52,8 % 50,9 % 46,3 % 46,8 % 46,4 % 44,9 % Pojkar 47,2 % 49,1 % 53,7 % 53,2 % 53,6 % 55,1 % Beroendevård vuxna Kvinnor 23,3 % 23,2 % 24,4 % 24,7 % 25,2 % 24,2 % Män 76,7 % 76,8 % 75,6 % 75,3 % 74,8 % 75,8 %

1305-0614

Sida 148

Ekonomiskt utfall

Psykiatri, resultat 2013 Mkr

Utfall 2013

Budget 2013


Kostnads-utveckling

2013/2012, % mkr %

Intäkter 5 185 5 182 3 0,1% 3,3 % Kostnader Allmänpsykiatri -2 708 -2 674 -34 -1,3% 2,7 % Barn- och ungdoms-psykiatri (BUP)

-746 -747 1 0,1% 1,2 %

Beroendevård -724 -754 30 4,0% 1,4 % Rättspsykiatri -507 -498 -9 -1,8% 16,3 % Ätstörningsvård -161 -163 2 1,2% 1,3 % Privata specialister -103 -117 14 12,0% -2,8 % Utomlänsvård -53 -31 -22 -71,0% 29,3 % Övrig verksamhet -211 -198 -13 -6,6% 3,9 % Summa kostnader -5 213 5 182 -31 -0,6% 3,6 % Resultat -28 0 -28 -0,5%

Psykiatrin redovisar ett underskott med 28 miljoner kronor för 2013. Kostnads-ökningstakten jämfört med föregående år uppgår till 3,6 procent. Intäkterna visar ett överskott med 3 miljoner kronor mot budget. Momskompensationen överstiger budget med 13 miljoner kronor medan intäkterna för asylsjukvård understiger budget med 9 miljoner kronor. Nedan kommenteras större avvikel-ser från budget. Allmänpsykiatri Den allmänpsykiatriska vården redovisar ett underskott på 34 miljoner kronor. Efter tekniska justeringar mot beroendevården (se nedan) är det reala resultatet för allmänpsykiatrin ett underskott med 26 miljoner kronor. De upphandlade mottagningarna inom beroendevården som överförts och in-kluderats i allmänpsykiatrin motsvarar ett underskott på 8 miljoner kronor och motsvarande belopp redovisas som överskott inom beroendevård vuxna. Mot-tagningarna har under 2013 utfört mer vård i form av fler besök än tidigare, motsvarande 10 miljoner kronor. Dessutom blev de målrelaterade ersättningar-na cirka 10 miljoner kronor högre än beräknat i budgeten. Antalet neuropsykiatriska utredningar uppgår till 3 400, en ökning med 245 stycken i förhållande till föregående år. Kostnaden för neuropsykiatriska utred-ningar som utförts utöver beställning uppgår till 11 miljoner kronor. Ett tilläggsavtal har tecknats för att möta behovet av vård för patienter med komplicerade tillstånd av depression och ångest. Avtalet motsvarar 2 600 besök till en kostnad av 3 miljoner kronor vilket inte var budgeterat.

1305-0614

Sida 149

För att öka kompetensnivån för sjuksköterskor innehåller ersättningsmodellen, för andra året i rad, möjligheter till stimulansmedel för detta ändamål. Bak-grunden är att Stockholms läns landsting har en låg andel specialistsjuksköters-kor i förhållande till övriga landet. Under 2013 påbörjade eller avslutade 24 sjuksköterskor specialistsjuksköterskeutbildning till en kostnad på 2,4 miljoner kronor. Den nya ersättningsmodellen har, i nära samarbete med vårdgivarna, följts och analyserats kontinuerligt under året. Under våren genomfördes en större ge-nomlysning av öppenvården och några mindre justeringar genomfördes. Under hösten gjordes motsvarande genomgång av heldygnsvården. Modellen kommer att modifieras något inför 2014. Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Barn- och ungdomspsykiatrin visar ett överskott på 1 miljon kronor. Överskottet förklaras av en något mindre ökning av neuropsykiatriska utredningar än för-väntat. Beroendevård Utfallet för beroendevården visar ett överskott på 30 miljoner kronor. Att upp-handlade mottagningar överförts till allmänpsykiatrin samtidigt som budgeten ligger på beroendevården har medfört ett överskott med 8 miljoner kronor. Re-alt uppvisar således beroendevården ett överskott med 22 miljoner kronor. Överskottet förklaras dels av att sprututbytesprogrammet inte startade förrän i april och dels beror överskottet på att avtalen förhandlats till en lägre nivå än avsatta budgetmedel. Rättspsykiatri Utfallet för rättspsykiatrin visar ett underskott på 9 miljoner kronor. Underskot-tet förklaras bland annat av högre lokalkostnader för öppenvården än förväntat. Öppenvården har liksom slutenvården flyttat in sin verksamhet i nya lokaler i Flemingsberg. Under sommaren tillkom ytterligare fyra rättspsykiatriska place-ringar, utöver avtalad nivå, vid Karsudden. Avtalskonstruktionen med rättspsykiatri Stockholm har setts över. Avtalet om-fattar utökat antal vårddygn, ökade kostnader för nya lokaler i Flemingsberg samt att resultatfördelning mellan beställare och vårdgivare har införts. Återbe-talning har skett med 4 miljoner kronor och förklaras av att kostnader för HVB20- placeringar minskat till följd av ett effektivt förhandlingsarbete med att dela kostnaden med kommunerna. För första gången redovisas den klinikspecifika självkostnaden i överenskom-men regionprislista, vilket innebär att andra landsting får betala efter denna och att rättspsykiatri Stockholm får en korrekt ersättning. Ett nytt och flerårigt avtal har slutits med Karsudden. 20 Hem för Vård eller Boende

1305-0614

Sida 150

Ätstörningsvård Utfallet för ätstörningsvård visar ett överskott på 2 miljoner kronor. Överskottet förklaras av effekten av att delar av kostnaderna finansierats med särskilt av-satta medel för vårdgarantier. Privata specialister Utfallet för privata specialister visar ett överskott på 14 miljoner kronor. Över-skottet förklaras av 14 900 färre läkarbesök än budgeterat, då nyetablering vid pensionsavgångar med mera inte har skett i den takt som förväntats. Utomlänsvård Utfallet för utomlänsvård visar ett underskott på 22 miljoner kronor. Antalet slutenvårdsdygn har ökat kraftigt. Ökningen beror till största delen på 14 place-ringar vid olika vårdinstitutioner i landet varav flertalet vid rättspsykiatrin i Sundsvall. Utvecklingen av slutenvårdsdygn och kostnader inom riksavtalet har utretts un-der året och det har konstaterats att flertalet patienter har extraordinära vård-behov som inte kan tillgodoses av psykiatrin i Stockholm. Under våren har re-gelverket kompletterats och utredningen har lokaliserat från vilka kliniker som patienterna remitterats. Diskussioner pågår om nya riktlinjer för ansvarsfördel-ning samt informations- och beslutsprocess. Övrig verksamhet Övrig verksamhet omfattar ST- läkare, psykoterapi, sexualmedicin, tortyrskade-vård samt asylverksamhet. Dessa redovisar sammantaget ett underskott på 2 miljoner kronor. Kostnaderna för ST-läkare ökade på grund av en något höjd ersättning, där syftet har varit att öka kostnadstäckningsgraden och stimulera till fler ST-läkartjänster på klinikerna.

1305-0614

Sida 151

7.5 Äldresjukvård Äldresjukvårdens andel av budgeten är cirka 5 procent. I verksamhetsområde Äldresjukvård ingår de geriatriska klinikerna, Avancerad Sjukvård i Hemmet (ASiH) samt specialiserad palliativ slutenvård. Det innebär att även en hel del yngre patienter inkluderas i detta område.

■ Det ekonomiska resultatet uppgår till -117 miljoner kronor för 2013. ■ Antalet vårdtillfällen ökade med 2 procent jämfört med bokslut 2012 ■ Medelvårdtiden minskade 0,4 dagar till 10,9 dagar jämfört med bokslut 2012.

Antalet individer uppgick till cirka 21 000, vilket är 1 procent högre än bokslut 2012.

Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan sammanfattar vårdkonsumtionen inom äldresjukvårdens verk-samhetsområde under 2013 jämfört 2012.

Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik 2013 Utfall

2013 Budget


Bokslut 2012


antal % antal % Sammanfattning (inkluderar ej ASiH) Antal vårdtill-fällen, sluten vård 31 417 32 300 -883 -2,7% 30 828 589 1,9% Antal vårddagar 341 946 365 970 -24 024 -6,6% 345 162 -3 216 -0,9% Antal individer, sluten vård 21 195 25 100 -3 905 -15,6% 20 998 197 0,9% Medelvårdtid, dagar 10,9 11,3 -0,4 -3,5% 11,2 -0,3 -2,6% Antal läkarbesök 14 151 12 000 2 151 17,9% 14 006 145 1,0% Antal telefonkon-takter läkare 6 966 2 000 4 966 248,3% 7 569 -603 -8,0% Antal övriga besök 11 825 10 000 1 825 18,3% 25 518 -13 693 -53,7% Antal telefonkon-takter övriga besök 1 419 1 800 -381 -21,2% 2 886 -1 467 -50,8% Geriatrik Antal vårdtill-fällen, sluten vård 28 393 29 100 -707 -2,4% 28 188 205 0,7% Vårddagar 288 678 311 370 -22 692 -7,3% 293 801 -5 123 -1,7% Medelvårdtid 10,2 10,7 -0,5 -4,7% 10,5 -0,3 -2% Antal läkarbesök 21 117 14 000 7 117 50,8% 21 575 -458 -2,1% Antal övriga besök 13 244 11 800 1 444 12,2% 28 404 -15 160 53,4% Specialiserad palliativ slutenvård Vårdtillfällen 3 024 3 200 -176 -5,5% 2640 384 14,5% Vårddagar 53 268 54 600 -1 332 -2,4% 51361 1 907 3,7% Medelvårdtid 17,6 17,1 0,5 2,9% 19,5 -1,9 -10%

1305-0614

Sida 152

Utfall 2013

Budget 2013

Avvikelse ut-fall/budget

Bokslut 2012


ASIH Antal vårddygn 460 000 335 000 125 000 37,3% 268 750 191 250 71,2% Antal individer 5 000 3 780 1 220 32,3% 3 225 1 775 55% Antal läkarbesök 18 802 18 700 102 0,5% 16 197 2 605 16,1% Antal övriga besök 332 620 286 000 46 620 16,3% 273 341 59 279 21,7%

Äldresjukvård totalt Det totala antalet vårdtillfällen inom äldresjukvården har ökat med 1,9 procent jämfört med bokslut 2012. Antalet vårddagar minskade med 0,9 procent samti-digt som antalet individer som vårdats i slutenvården är cirka 0,9 procent fler jämfört med bokslut 2012. Medelvårdtiden minskade med 0,3 dagar till 10,9 dagar. Totalt är antalet läkarbesök inom äldresjukvården oförändrat jämfört med bokslut 2012. Geriatrisk vård Det totala antalet vårdtillfällen inom geriatriken har ökat med 0,7 procent jäm-fört med föregående år. Antalet vårddagar har minskat med 1,7 procent. Medel-vårdtiden har fortsatt minska och är nu 10,2 dagar i genomsnitt för året att jäm-föra med 10,5 dagar för 2012. Upphandlingen av geriatrik vid fyra kliniker som driftsatts från halvårsskiftet 2013 har tillsammans med den nya ersättningsmodellen lett till utökade voly-mer. I budgeten för 2013 har en utökning gjorts med 900 vårdtillfällen till totalt 29 100 vårdtillfällen. Platstillgången under sommaren har varit god, med lediga geriatrikvårdplatser i högre utsträckning jämfört med tidigare somrar. Vid flertalet geriatriska kliniker märks en ökad DRG-snittvikt per slutenvårds-tillfälle samt överlag kortare medelvårdtider. Som ett led i att säkerställa och kvalitetssäkra vårdrapporteringen på de geriatriska klinikerna genomförs med start i slutet av 2013 en revision av hur primärklassificeringen går till inom den geriatriska slutenvården. Revisionen beräknas vara klar under det första halv-året 2014 då en rapport kommer att presenteras. Antalet avslutade minnesutredningar inom öppenvården uppgick till 3 300 vil-ket motsvarar antalet beställda utredningar. Antalet läkarbesök är oförändrat jämfört 2012 medan däremot antalet övriga besök har minskat med hälften. Detta beror på att uppdraget i och med genomförd upphandling har förändrats i och med att i princip all öppenvård som inte är kopplad till minnesutrednings-verksamhet har utgått. Den öppenvårdsrehabilitering som vissa geriatriska kli-niker tidigare hade i sina geriatriska avtal, ingår numera i vårdvalet för primär-vårdsrehabilitering och redovisas inte längre i geriatrikens statistik. Vid några kliniker finns tilläggsuppdrag. Därutöver finns som tidigare år även länsupp-drag vid Huddinge- och Danderydsgeriatriken avseende särskilda minnesutred-ningar.

1305-0614

Sida 153

Specialiserad palliativ slutenvård Antalet vårdtillfällen har ökat med 14,5 procent eller 384 vårdtillfällen jämfört med 2012. Antalet vårdtillfällen är 5,5 procent färre än budgeterade 3200. Me-delvårdtiden har minskat från 19,5 dagar till 17,6. Det har funnits lediga platser under hela året. En orsak till volymökningen är att vårdval införts utan takbegränsning för vård-produktionen. En strukturell förändring bidrar också till att volymerna ökar inom specialiserad palliativ slutenvård. En slutenvårdsavdelning inom geriatri-ken som hade ett uppdrag liknande det specialiserade palliativa uppdraget har stängts. Istället har en enhet med specialiserad palliativ slutenvård öppnats och ingår numera i redovisningen av specialiserad palliativ slutenvård. ASiH Från och med 15 januari har vårdval införts för ASiH. I vårdvalet har uppdraget förändrats där målgruppen utökats samtidigt som vårdgivarna fått ett helhets-ansvar för inskrivna patienter. Den nya utökade målgruppen omfattar bland annat patienter med kroniska sjukdomar i instabilt skede till exempel KOL21-patienter. Vårdgivarna ersätts med vårddygnsersättning per inskriven patient. Jämförelser med utfallet 2012 går inte att göra utifrån att uppdraget har föränd-rats. Antal vårddygn uppgår till 460 000. Detta är 37 procent fler än budgeterade 335 000 vårddygn. Orsaken till detta är fler patienter skrivits in i ASiH och att vårdperioderna blivit längre än förväntat. Tillströmningen av patienter har skett snabbare än planerat. Stora ökningar av antalet patienter har skett inom grup-pen kroniskt sjuka i instabilt skede. De palliativa patienternas antal har inte minskat. Könsuppdelad statistik, Kvinnor har en klart större andel vårdtillfällen än män inom geriatriken. Det speglar det faktum att kvinnor lever längre och därför är i majoritet i högre åld-rar när den geriatriska vården konsumeras. I Stockholms län utgör kvinnorna cirka 65 % av befolkningen över 80 år. Kön Vårdtillfällen totalt 2011 2012 2013 Kvinnor Geriatrisk klinik 62,2% 62,5% 61,4 % Män Geriatrisk kllinik 37,8% 37,5% 38,6 % Totalt 100 % 100 % 100 %

21 Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom

1305-0614

Sida 154

Ekonomiskt utfall Äldresjukvård, resultat 2013 Mkr

Utfall 2013

Budget 2013


Kostnads-utveckling

2013/2012, % antal %

Intäkter 2 424 2 401 23 1,0% 0,7 % Kostnader Geriatrik -1 591 -1 612 21 1,3% -2,3 % Specialiserad palliativ slutenvård

-210 -216 6 2,8% 12,3 %

ASiH -631 -485 -146 -30,1% 30,4 % Övrigt -109 -88 -21 -23,9% 10,1 % Summa kostnader -2 541 -2 401 -140 -5,8% 4,6 % Resultat -117 0 -117 -4,9%

Äldresjukvården visar ett underskott med 117 miljoner kronor. Vårdval ASiH visar ett underskott med 146 miljoner kronor på grund av ökade volymer och den geriatriska slutenvården visar ett överskott med 21 miljoner. Den speciali-serade palliativa slutenvården visar ett överskott med 6 miljoner kronor. Kost-naderna för äldresjukvården har ökat med 4,6 procent jämfört med bokslut 2012. Geriatrik Resultatet jämfört med budget visar ett överskott på 21 miljoner kronor. Vid en jämförelse mot föregående år är kostnadsutfallet 69 miljoner lägre. Det senare beror i huvudsak på att vissa kostnader för geriatrisk vård har överförts till vårdval inom Specialiserad palliativ slutenvård, på genomförd upphandling från halvårsskiftet men också på att betydande överskott uppstått under året till följd av att flera geriatriska kliniker inte uppnått sina avtalstak. Årets överskott beror främst på att flertalet geriatriska kliniker inte utfört vård i avtalad omfattning vilket motsvarar 25 miljoner kronor. Överskott har också uppstått på grund av budgettekniska orsaker då budgeten fastställdes innan av-talen var klara, motsvarande 20 miljoner kronor. Fyra kliniker har återkrävts på totalt 4 miljoner kronor för felrapporterad vård vilket uppmärksammades vid genomförd revision. Under året har kostnader motsvarande cirka 28 miljoner uppstått för vård på temporära vårdplatser. Av dessa har cirka 6 miljoner kronor åtgått till åtgärder för att öka tillgängligheten under våren på grund av caliciutbrott på klinikerna och extrabeställningar under sommaren samt under jul- och nyårshelgerna. Resterande medel har förbrukats för att utöka tillgängligheten hela året med 12 länsgemensamma platser. Samtliga geriatriska kliniker förutom en har haft avtal enligt ny uppdragsbe-skrivning och ersättningsmodell. Fyra upphandlade verksamheter har driftstar-

1305-0614

Sida 155

tat under maj och juni, för övriga kliniker har en ny ersättningsmodell gällt från januari. ST-läkare Resultatet för ST-läkare visar ett överskott med 1,9 miljoner kronor. Budgeten för ST-läkare har, liksom under föregående år, inte nyttjats fullt ut beroende på att utdelade ST-block inte tillsatts i önskad omfattning. Specialiserad palliativ slutenvård Resultatet visar ett överskott på 6 miljoner kronor. Orsaken till detta är att vo-lymökningarna i vårdvalet blev lägre än antagits i budgeten. Kostnadsökningen jämfört med 2012 ligger ändå på 12,4 procent. ASiH Resultatet visar ett underskott på 146 miljoner kronor. Orsaken till detta är främst att fler patienter har skrivits in i ASiH än vad som förväntats samt att medelvårdtiderna har blivit längre. Antalet inskrivna patienter per månad är cirka 300 fler än budgeterat. Detta resulterar i cirka 125 000 fler vårddagar än de budgeterade 335 000. Kostnaderna för ASiH har ökat med 30,4 procent mot föregående år. Utifrån den kraftiga ökningen av antalet patienter har en revision av en grupp patienter som varit inskrivna betydligt längre än budgeterat startats. Revisionen genomförs för att undersöka om patienterna tillhör uppdragets målgrupp. En avrapportering planeras till mars 2014. En utvärdering av ASiH startas i febru-ari 2014. Syftet med utredningen är att få kostnadskontroll och att se om ASiHs uppdrag utvecklas i enlighet med Framtidsplanen.

1305-0614

Sida 156

7.6 Övrig sjukvård och övrig verksamhet Övrig sjukvårds och övrig verksamhets andel av budgeten är cirka 9 procent.

■ Det ekonomiska resultatet uppgick till +116 miljoner kronor för 2013. Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Hjälpmedelscentralsverksamhet Förskrivningar av dyrare hjälpmedel, så kallade hyrhjälpmedel har under 2013 ökat med drygt 5 procent från 50 200 till 53 000 hjälpmedel jämfört med 2012, andelen förskrivningar från förstahandsvalet enligt ”Kloka Hjälpmedelslistan” har uppgått till cirka 91 procent. För enklare hjälpmedel, så kallade bashjälp-medel har förskrivningarna ökat med knappt 7 procent från 205 900 till 219 600 hjälpmedel jämfört med 2012, andel förskrivningar från förstahandsva-let har uppgått till cirka 92 procent. För såväl hyrhjälpmedel som bashjälpmedel var andelen förstahandsval i stort sett likvärdigt som för 2012. Fördelningen uppfyller de krav som ställs i avtalen. Telefontillgängligheten mäts i andel förskrivare som kommit fram på telefon och fått rådgivning av efterfrågad kompetens under samma dag. För 2013 var resultatet av mätningen drygt 98 procent vilket väl uppfyller de krav som ställs i avtalen. Hjälpmedelsverksamhet för förbrukningsartiklar Tillgängligheten till konsultationer har ökat och vid mätning av telefontillgäng-ligheten till och med december visas en tillgänglighet på cirka 98 procent, vilket uppfyller avtalets krav på 95 procent. Till och med december är förskrivningen av hjälpmedel från förstahandsvalet 95 procent vilket uppfyller avtalets krav på 90 procent. Det är oförändrat jämfört med 2012. Förskrivningar av förbrukningshjälpmedel har sammantaget ökat med 6 pro-cent. Detta innebär en ökning från 104 300 000 till 110 900 000 förbruknings-hjälpmedel jämfört med 2012. Tolkverksamhet för döva, dövblinda och hörselskadade personer Antalet utförda tolkuppdrag under 2013 var 18 500, vilket är 3,9 procent fler än 2012. Andelen beställda tolkuppdrag som inte kunnat genomföras uppgick till 3,9 procent, en minskning från 1 291 till 947 ej genomförda tolkningsuppdrag. Habilitering Det har utförts 146 400 besök inom habiliteringen 2013. I antal besök ingår inte indirekta kontakter såsom konferens om brukare och närståendeutbildning. När alla indirekta kontakter är exkluderade har besöken inom habiliteringen ökat med 6,3 procent 2013 i jämförelse med 2012. I budgeten för 2013 budgeterades

1305-0614

Sida 157

det för 143 000 direkta besök. Totalt har 169 100 antal besök utförts inom habiliteringen och då ingår även indirekta kontakter såsom närståendeutbildning och konferens om brukare. Totalt antal besök har ökat med 8,7 procent i jämförelse med 2012. Den största besöksökningen ses inom de verksamheter inom Habilitering & Hälsa som tar emot brukare med autismspektrumtillstånd (AST). Dessutom ses en större ökning av besöken vid andra vårdenheter inom habilitering. Vårdval primär hörselrehabilitering Under 2013 uppgick antalet besök till cirka 85 000 besök, vilket är 16 procent fler än 2012. Vårdvalet startade under november 2011 och tillgängligheten har ökat succesivt. Totalt har 16 800 personer fått en avslutad rehabiliteringsinsats. Den ökade tillgängligheten har medfört att 20 procent fler, 2 800 personer, fick avslutad rehabiliteringsinsats under 2013 jämfört med 2012. Vårdgaranti Antal samtal till vårdgarantikansliet är 12 133 för 2013. För 2012 var antalet samtal 13 309. Antalet samtal har således minskat med 9 procent. Antal vårdga-rantiärenden är 5 231 för 2013. För 2012 var antalet ärenden 6 144, det vill säga en minskning med 15 procent. Prehospital vård

Typ av resurs Antal

uppdrag 2013

Antal uppdrag

2012

Förändring 2013/2012 Antal %

Vägburen ambulans 180 800 176 500 4 300 2,4%

Ambulanshelikopter 2 660 2 620 40 1,5%

Liggande persontransport 40 400 45 600 -5 200 -11,4%

Transport av avlidna 3 748 3 776 -28 -1%

Sjukresor 866 000 767 000 -99 000 -12,9%

Uppdragen för vägburen ambulanssjukvård ökade med två procent under 2013 jämfört med föregående år. Av uppdragen utgörs 48 procent av prioritet 1 upp-drag, det vill säga uppdrag med högsta prioritet. År 2012 innebar en kraftig ök-ning av utlarmning av ambulanser med prioritet 1 och för första gången på många år var antalet utlarmningar med prioritet 1 högre än antalet utlarmning-ar med prioritet 2. Under verksamhetsåret 2013 har trenden hållit i sig. Uppdragen för ambulanshelikoptertjänsten har ökat med knappt två procent jämfört med föregående år. Uppdragen för liggande persontransporter minskade med 11 procent under 2013 jämfört med föregående år. Minskningen kan bland annat förklaras med att leverantören för tjänsten har arbetat aktivt tillsammans med sjukhusen för

1305-0614

Sida 158

att rätt målgrupp ska omfattas av tjänsten. Det kan till exempel gälla att sjuk-resa beställs i stället för liggande persontransport när patienten klarar av att transporteras sittande. Uppdragen för transport av avlidna har minskat något jämfört med föregående år. Antalet sjukresor visar en ökning med 99 000 transporter eller motsvarande tretton procent jämfört med 2012. Av antalsökningen avser 43 000 transporter som tidigare ej redovisats i form av volymer. Det gäller till exempel dialysresor. Kostnaden för dessa transporter har ingått i totalkostnaden för sjukresor. Om dessa resor inte omfattas av jämförelsen uppgår ökningen mellan 2012 och 2013 till 58 000 sjukresor eller motsvarande sju procent.

1305-0614

Sida 159

Ekonomiskt utfall Övrig sjukvård och övrig verksamhet, resultat 2013 Mkr

Utfall 2013

Budget 2013


Kostnads-utveckling

2013/2012, % mkr %

Intäkter 5 284 5 045 239 4,7 % 11,6 % Kostnader Finansnetto 53 40 13 32,5 % -33,7 % Specialiserad rehabilite-ring

-289 -298 9 3,0 % 1,4 %

Ryggcentrum -29 -40 11 27,5 % -6,5 % Vårdgarantier -55 -71 16 22,5 % -17,9 % Ambulanssjukvård -598 -580 -18 -3,1 % 5,8 % Sjukresor -233 -213 -20 -9,4 % 7,9 % Hjälpmedel -1 420 -1 406 -14 -1,0 % 0,8 % Språktolk -77 -71 -6 -8,5 % 11,6 % Habilitering -470 -479 9 1,9 % 2,6 % Hälso- och sjukvårds-förvaltningen

-649 -547 -102 -18,6 % 21,8 %

Övrigt -1 401 -1 380 -21 -1,5 % 18,7 % Summa kostnader -5 168 - 5045 -123 -2,4 % 9,2 % Resultat 116 0 116 2,3 % Det ekonomiska resultatet för 2013 avseende övrig sjukvård inklusive Hälso- och sjukvårdsförvaltningens egen verksamhet är ett överskott på 116 miljoner kronor.

Intäkter utöver budgeterat och kostnader utöver budgeterat förklaras främst av att förvaltningen under 2013 har tagit över ansvaret för den nationella in-vånartjänsten 1177 Vårdguiden.

Förklaringsposter netto Mkr Finansnetto 13 Specialiserad rehabilitering 9 Ryggcentrum 11 Vårdgarantier via vårdgarantikansliet 16 Ambulanssjukvård -14 Sjukresor -12 Hjälpmedel -7 Habilitering 9 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen -20 Diverse projekt och anslag 69 Övrigt 42 Summa 116

Finansnetto Finansnettot redovisar ett överskott med 13 miljoner kronor.

1305-0614

Sida 160

Specialiserad rehabilitering Specialiserad rehabilitering redovisar ett överskott med 9 miljoner kronor. Överskottet har till stor del uppstått inom den planerade rehabiliteringen, det vill säga patienter som kommer från eget boende. Vad gäller rehabilitering efter vård på akutsjukhus har de vårdgivare som förvaltningen har avtal med kunnat medverka till att avlasta akutsjukhusen. Ryggcentrum Ryggcentrum redovisar ett överskott med 11 miljoner kronor. De två leverantö-rer som har i uppdrag att bedriva utredning, rehabilitering och uppföljning för patienter med besvär från nacke/rygg har haft ett remissinflöde som varit mindre än planerat. Förvaltningen ska utforma ett vårdval för rehabilitering vid långvarig smärta och utmattningssyndrom. Detta avses ersätta avtalen med ryggcentra. Vårdgarantier Vårdgarantier via Vårdgarantikansliet redovisar ett överskott med 16 miljoner kronor. En bidragande orsak till att kostnaderna minskat är bland annat infö-rande av vårdval som ökar tillgängligheten inom olika verksamhetsområden. De största förändringarna kan ses inom områdena psykiatri, ortopedi/kirurgi och obesitas där kostnaderna minskar i förhållande till 2012. Däremot ökar efterfrå-gan på området ätstörningar i förhållande till 2012. Ambulanssjukvård Ambulanssjukvård redovisar ett underskott på 14 miljoner kronor. De ökade kostnaderna för ambulanssjukvård beror bland annat på fler driftsatta ambu-lanser och högre kostnad för prioriterings- och dirigeringstjänsten. Den del av underskottet som är hänförligt till ambulansavtalen, cirka 13 miljo-ner kronor, är i huvudsak kopplat till beslutet i februari 2013 att utöka antalet ambulanser med 10 stycken under perioden 2013 till 2014. 6 av dessa driftsattes under 2013. Den del av underskottet som är hänförligt till prioriterings- och dirigerings-tjänsten, cirka 5 miljoner kronor, avser merkostnader i samband med förläng-ningen av avtal med nuvarande leverantör SOS Alarm på grund av att den på-gående upphandlingen överklagats. Ambulanssjukvårdens intäkter överstiger budget med 4 miljoner kronor. Mer-parten av överskottet avser utomlänspatienter. Sjukresor Sjukresor redovisar ett nettounderskott med 12,3 miljoner kronor. Kostnaderna har blivit 7 procent högre än budgeterat, vilket förklaras av ökade volymer. Kostnadsbudgeten visar underskott med knappt 20 miljoner kronor. Att netto-underskottet blir lägre beror på att en obudgeterad intäkt på 7,4 miljoner kronor från Trafiknämnden har bokförts 2013 men avser 2012.

1305-0614

Sida 161

Hjälpmedel Kostnaderna för hjälpmedelsområdet visar ett underskott med 14 miljoner kro-nor. Hjälpmedelsverksamheten består av olika delar som beskrivs nedan. Under året har intäkterna överstigit budget med knappt 8 miljoner kronor varför net-tounderskottet för hjälpmedel uppgår till knappt 7 miljoner kronor. Hjälpmedelscentralsverksamhet Verksamheten visar ett underskott mot budget med 14 miljoner kronor. Kost-nadsökningen jämfört med 2012 är 52 miljoner eller 7,3 procent. Förbrukningshjälpmedel Verksamheten visar ett underskott mot budget med 6,5 miljoner kronor. Under-skottet beror främst på ett ökat antal förskrivningar. Jämfört med 2012 är kost-nadsökningen 9,3 procent eller 25 miljoner kronor. Antalet brukare har ökat med 4,9 procent. Hörselhjälpmedel Verksamheten visar ett överskott med 4,7 miljoner kronor. Kostnaden för hör-selhjälpmedel har inte ökat i samma omfattning som förväntat. Detta kan delvis förklaras av att den senaste upphandlingen av hörapparater har gett ett lägre genomsnittspris på hörapparater. Habilitering Habiliteringen uppvisar ett överskott på 9,5 miljoner kronor. Överskottet beror på att den målrelaterade ersättningen inte har betalats ut till fullo på grund av att kraven inte uppfyllts samt att få personer med utvecklingsstörning och grava beteendeavvikelser har behövt sluten vård. Till detta kommer att upphandling-en av intensivträning för barn och ungdomar med rörelsenedsättning inte avslu-tades som planerat i början av året vilket medfört förlängning av nuvarande av-tal till en lägre kostnad än den budgeterade kostnaden. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsområdet egen verksamhet inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen redovisar ett nettounderskott med 20 miljoner kronor för 2013. En del av un-derskottet beror på konsultkostnader avseende projektet för upphandling av vård på S:t Görans sjukhus, vårdvalsutveckling och benchmarking av akutsjuk-husens akutmottagningar. En del av underskottet är hänförligt till högre kost-nader än budgeterat för Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård. Därutöver har förvaltningen haft lokal- och servicekostnader för nya verksam-heter som inte budgeterats fullt ut samt att införandet av Windows 7 motsva-rande 4,4 miljoner kronor var obudgeterad. Nettounderskottet innehåller stora avvikelser för såväl intäkts- som kostnads-budgeten. Kostnaderna visar underskott med 102 miljoner kronor medan intäk-terna visar överskott med 82 miljoner kronor. Anslag och projekt Diverse olika anslag och projekt inom förvaltningen redovisar ett nettoöverskott med 69 miljoner kronor för 2013. De olika anslagen och projekten hör främst

1305-0614

Sida 162

hemma inom e-Hälsa och strategisk IT, Utvecklingsavdelningen, Regionalt Can-cercentrum, Evidensbaserad medicin samt Smittskydd, Vårdhygien och Strama. Övrigt, inklusive reserv och besparing Övrigt redovisar ett överskott med 42 miljoner kronor för 2013. De viktigaste förklaringsposterna är outnyttjade reserver om totalt 20 miljoner kronor samt nya livsstilsmottagningar som budgeterades med 9 miljoner kronor för 2013 men som ej startat.

1305-0614

Sida 163

7.7 Tandvård Tandvårdens andel av budgeten är cirka 2 procent.

■ Det ekonomiska resultatet uppgår till +8 miljoner för 2013. Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan redovisar vårdkonsumtion och annan verksamhetsstatistik inom tandvårdens verksamhetsområde 2013 jämfört med 2012.

Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik 2013

Utfall 2013

Budget 2013

Avvikelse utfall/budget Bokslut

2012


antal % antal % Andel barn och ungdo-mar som besöker tand-vården

95,4% 93% - 2,4% 94% - 1,4%

Andelen kariesfria 3-åringar 96,7% 96% - 0,7% 97% - -0,3%

Andelen kariesfria 3-åringar i utsatta områden 90,3% 90% - 0,3% 91% - -0,7%

Andelen 19-åringar med kariesfria sidoytor 67,3% 66% - 1,3% 68% - -0,7%

Kötid inom specialist-tandvården barn och ungdom i månader

2 mån 2 mån 0 0 2 mån 0 0

Antal nya remisser inom specialisttandvården 12 639 12 000 639 5,3% 11 673 966 8,3%

Antal starter tandregle-ring 5 253 5 600 -347 -6,2% 5 634 -381 -6,8%

Antal erbjudna munhäl-sobedömningar 2 4759 27 000 -2241 -8,3% 24 277 482 2,0%

Antal utförda munhälso-bedömningar 14 786 17 000 -2214 -13% 15 163 -377 -2,5%

Antal vuxna som erhållit nödvändig tandvård 22 865 22 500 365 1,6% 22 546 319 1,4%

Antalet vuxna som erhål-lit tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling (LIS)

6 702 7 300 -598 -8,2% 7 205 -503 -7,0%

Allmäntandvård Samtliga barn 3 till 19 år kan för allmäntandvård välja bland auktoriserade vårdgivare. Barn 3 till 19 år kallas minst vartannat år till tandvården. 95,4 pro-cent av barnen 3-19 år har besökt tandvården 2013, vilket är 1,4 procentenheter fler än 2012. Budget 2013 grundades på hur utfallet sett ut under ett flertal år tillbaka. Andelen 3-åringar utan kariesskadade tänder är mycket hög. I utsatta områden där tandhälsan är sämre pågår särskilda åtgärder för att minska skillnaderna. Andelen 19-åringar med kariesfria sidoytor har ökat kraftigt de senaste åren

1305-0614

Sida 164

men minskar något under 2013. Det är inte uteslutet att ett jämviktsläge avse-ende hälsoförbättringar har uppnåtts, där ytterligare förbättringar kräver stora insatser. En utförlig beskrivning av tandhälsans utveckling för barn och ungdo-mar redovisas i en tandhälsorapport under våren 2014. Specialisttandvård (exklusive tandreglering) Väntetiderna till specialisttandvård överstiger inte avtalets maxgräns om två månader. Tandreglering Antalet startade tandregleringsbehandlingar har minskat med 6,8 procent jäm-fört med samma period föregående år. Denna minskning ska analyseras när-mare. Munhälsobedömningar Inom det reformerade tandvårdsstödet har landstinget ett ansvar att söka upp vissa äldre och funktionshindrade för erbjudande om munhälsobedömning. An-talet berättigade till uppsökande verksamhet är för närvarande 27 000. Utfallet per den 31 december visar att 92 procent av samtliga berättigade har nåtts av ett erbjudande, vilket innebär en ökning på 2 procent jämfört med samma period föregående år. Av de erbjudna har 75 procent tackat ja till upp-sökande verksamhet, vilket är en minskning med 3 procent jämfört med samma period 2012. Av de som har tackat ja har 80 procent fått sin munhälsobedöm-ning utförd, vilket är en oförändrad andel jämfört med samma period 2012. Antalet genomförda munhälsobedömningar har minskat från 15 200 till 14 800 eller med 2,5 procent jämfört med samma period 2012. Periodiseringseffekter kan under året bidra till variationen mellan 2012 och 2013 såväl avseende er-bjudna som utförda munhälsobedömningar. Enligt avtal ska munhälsobedömningen vara utförd inom tre månader efter det att patienten tackat ja. Nödvändig tandvård Antalet behandlade inom nödvändig tandvård per den 31 december 2013 har ökat med 1,4 procent jämfört med samma period 2012. Kostnaden har ökat med 16 procent jämfört med samma period föregående år. Kostnadsökningen kan främst hänföras till fler behandlingar och undersökningar av tandhygienist och lagningar utförda av tandläkare. Tillsammans har dessa ökat med 47 procent jämfört med 2012. Tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Antalet behandlade för tandvård som ett led i sjukdomsbehandling har minskat med 7 procent jämfört med föregående år. Minskningen av antalet behandlade beror huvudsakligen på att två patientkategorier har överförts till särskilt tand-vårdsbidrag i det statliga tandvårdsstödet. En ny kategori har tillkommit, tand-vårdsbehandling på grund av ätstörningar eller refluxsjukdom. Antalet patienter i denna kategori har hittills varit få.

1305-0614

Sida 165

Ekonomiskt utfall Tandvård, resultat 2013 Mkr

Utfall 2013

Budget 2013


Kostnads-utveckling

2013/2012, % mkr %

Intäkter 929 927 2 0,2 % 6,1 % Kostnader Tandvård för barn och ungdomar

-580 -575 -5 -0,9 % 0,9 %

Tandvård för vuxna -250 -256 6 2,3 % 11,3 % Övrigt -91 -96 5 5,2 % 26,4 % Summa kostnader -921 -927 6 0,6 % 5,7 % Resultat 8 0 8 0,9 %

Tandvården redovisar ett överskott med 8 miljoner kronor 2013. Kostnaderna ökar med 5,7 procent jämfört med 2012. Intäkter avseende patientavgifter redovisar ett överskott med 2,5 miljoner kro-nor eftersom gränsen för frikort höjdes den 1 juli 2012. Även antalet patientbe-sök har ökat. Tandvård för barn och ungdomar Barntandvården redovisar ett underskott med cirka 5 miljoner kronor. Under-skottet finns i Specialisttandvård. Till och med den 31 december överstiger anta-let behandlade patienter inom specialisttandvården budgeterat antal vilket medfört högre kostnader än budgeterat. Allmän barn- och ungdomstandvård redovisar ett överskott vilket beror på att den förskotterade ersättningen till vårdgivarna överstiger den vård som faktiskt har utförts. Enligt avtalsvillkoren regleras detta i årsbokslutet. Återbetalnings-kravet avser både 2012 och 2013. Tandreglering redovisar ett överskott eftersom att antal startade tandreglering-ar har minskat med 6,8 procent jämfört med samma period föregående år. Var-ken tandläkarhögskolan eller Folktandvården når upp till förväntat antal tand-regleringsstarter. Tandvård för vuxna Vuxentandvården har ett överskott på cirka 6 miljoner kronor. Orsaken till överskottet beror på att det nya uppdraget, det så kallade tredje steget, inte kommit igång i den omfattning som budgeterats för. Av budgeterade 21 miljo-ner kronor har 5 miljoner kronor förbrukats. Ett överskott med 16 miljoner kro-nor har således uppstått för detta ändamål. Ungefär 12 000 personer i länet uppskattas att omfattas av tredje steget. För att få del av tandvårdsstödet krävs läkarintyg som fastställer diagnos samt grad av funktionsnedsättning. Under 2013 har 859 personer godkänts att ta del av stödet. Sannolikt tar det några år innan verksamheten kommer igång i full omfattning.

1305-0614

Sida 166

Kostnaderna för nödvändig tandvård har ökat med 16 procent jämfört med samma period föregående år, från 174 miljoner kronor till 202 miljoner kronor vilket medfört ett budgetunderskott på 23 miljoner kronor. Den typ av vård som ökar mest är undersökning och behandlingsåtgärder utförd av tandhygienist. Även antalet enklare lagningar utförda av tandläkare har ökat. Dessa patienter återfinns främst inom särskilt boende. Tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling redovisar ett överskott med 11,3 miljoner kronor jämfört med budget. Tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling (Lis) redovisar ett överskott med 11,3 miljoner kronor jämfört med budget. Överskottet kan i sin helhet härledas till överförandet av patienter med muntorrhet till det statliga tandvårdsstödet från och med 2013. En ny kategori patienter har tillkommit, tandvårdsbehand-ling på grund av ätstörningar eller refluxsjukdom. Antalet patienter i denna ka-tegori har hittills varit få. För övriga grupper som omfattas av Lis har kostna-derna ökat med 3 procent 2013, varav 2 procent förklaras av prisökningar. Övrig tandvård Övrig tandvård redovisar ett överskott med cirka 6 miljoner kronor. Överskottet är främst hänförligt till en lägre kostnadsökning inom vårdvalen än budgeterat.

1305-0614

Sida 167

7.8 Läkemedel Läkemedels andel av budgeten är cirka 11 procent. I Hälso- och sjukvårds-nämndens budget ingår kostnader för läkemedel och läkemedelsnära produkter på recept, främst läkemedel inom förmånen. Läkemedel som ges i slutenvård betalas direkt av vårdgivarna.

■ Det ekonomiska resultatet uppgick till +185 miljoner kronor för 2013. Läkemedel, resultat 2013 Mkr

Utfall 2013

Budget 2013


Kostnads-utveckling

2013/2012, % mkr % Intäkter 4 873 4 873 0 0 % -3,1 % Kostnader -4 688 -4 873 185 3,8 % -1,2 % Resultat 185 0 185 3,8 %

I en prognos över kostnadsutvecklingen för läkemedel 2013 till 2014, som publi-cerats av hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Stockholms läns läkemedels-kommitté, bedömdes att receptläkemedelskostnaderna skulle öka med 2,7 pro-cent 2013 jämfört med 2012. Denna prognos låg till grund för budget 2013 för läkemedel. Läkemedel redovisar ett överskott med 185 miljoner kronor för 2013. Kostna-derna har minskat med 1,2 procent under 2013 jämfört 2012, vilket är i linje med den faktiska förändringen föregående år. Budgeten 2013 har tillåtit en kostnadsökningstakt med 2,7 procent jämfört mot utfallet för 2012. Påverkande faktorer är det decentraliserade kostnadsansvaret för läkemedel, fortsatt ökad följsamhet till Kloka Listan, en fortsatt effektiv marknad med låga priser för generiska läkemedel och genomgångar av läkemedelssortimentet som gjorts av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Trenden mot minskande kostnader i Stockholms län under den första delen av 2013 har under senare delen av året vänt. Anledningen till trendbrottet beror på att kostnadsvinsterna vid övergång till generisk substitution och effekter av högkostnadsskyddets förändring 2012 till största delen varit inhämtade. Det förutses inga ytterligare volymmässigt viktiga fall av läkemedelspatent under de närmaste åren. Samtidigt finns en underliggande volymökning. Åtminstone viss användning av helt ny terapi är att förvänta. Förvaltningen bedömer att hög-kostnadsskyddets förändring haft dynamiska effekter på förbrukningen som inte förutsetts och att kostnadsansvar inom öppenvård lett till en ökad medve-tenhet om rationella läkemedelsval. Det är också så att prognosen missbedömt kostnadsutvecklingen för vissa enskilda läkemedel. Nya läkemedel mot hepatit C har minskat mycket i användning vilket kan tolkas som att patienter med akut behov fått tillgång till behandling redan under 2012 och att man nu väntar med

1305-0614

Sida 168

behandling av kroniskt sjuka patienter tills nästa generations läkemedel kom-mer under 2014.

7.9 Asylsjukvård Ekonomiskt utfall

Kostnaderna för asylsjukvård ingår i de olika verksamhetsområden där vården har utförts. Resultatet för asylsjukvård visar ett underskott på 6 miljoner kro-nor. Underskottet är störst inom primärvård och psykiatri. Asylsjukvård, mkr

Intäk-ter

2013

Kostna-der

2013

Resultat Kostnads- utveckling

2013/2012, %

Somatisk specialist-vård

99 -82 17 22,4 %

Psykiatri 18 -26 -8 -8,5 %

Primärvård 32 -40 -8 -25,1 %

Tandvård 9 -9 0 15,7 %

Övrig vård 12 -19 -7 -9,0 %

Summa 170 -176 -6 -0,8 %

Antalet asylsökande i länet har ökat med 13,7 procent jämfört med 2012 vilket motsvarar 869 personer. Asylsjukvården är svår att beräkna både avseende in-täkter och kostnader. Ersättningen baseras dels på schablonersättning, dels på olika typer av återsökning av vårdkostnader. Ett projekt har startats för att förbättra effektiviteten avseende återsökning av medel från Migrationsverket i enlighet med § 33 Förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Under 2013 återsöktes 12,5 miljoner kronor från Migrationsverket. Per sista december hade 11,7 miljoner återbetalats till Stockholms läns landsting. Underskottet beror på att Stockholms läns landsting till och med 30 juni 2013 har ersatt vård för personer som saknar tillstånd att vistas i Sverige enligt § 4 av Hälso- och sjukvårdslagen, utan att detta kompenserats via statsbidrag. Kostna-den för den målgruppen uppgick till cirka 7,8 miljoner kronor under det första halvåret 2013. Under andra halvåret har vården ersatts enligt den nya lagen och kostnaderna för detta redovisas nedan. Personer som saknar tillstånd att vistas i Sverige Från och med 1 juli 2013 har personer som saknar tillstånd att vistas i Sverige rätt att få vård i samma omfattning som asylsökande. De ska erbjudas vård som inte kan anstå inklusive tandvård samt mödrahälsovård, vård vid abort och pre-

1305-0614

Sida 169

ventivmedelsrådgivning och hälsoundersökning. Dessutom får barn till dessa personer rätt till vård på samma villkor som bosatta och asylsökande barn, det vill säga fullständig hälso-och sjukvård, inklusive regelbunden tandvård. Läke-medel som förskrivs i samband med hälso- och sjukvård ingår också i lagen.

Kostnaderna som omfattar denna målgrupp ingår i de olika verksamhetsområ-den där vården har utförts och ingår inte i tabellen ovan.

Kostnaderna för juli till och med december 2013 uppgick till 19,5 miljoner kro-nor. Ingen budget finns för denna verksamhet. Migrationsverket kommer att utbetala ersättning för denna verksamhet enligt någon form av schablon under 2014. Den beräknade ersättningen har inte bokats upp under 2013, i enlighet med anvisningar från landstinget centralt.

7.10 Investeringar Investeringar Mkr

Bokslut 2013

Budget LF 2013

Avvikelse mot budget

Inventarier 6,3 1,5 -4,8 Ombyggnation 0 0 0 IT-inventarier 1,2 0 -1,2 Totalt investeringar 7,5 1,5 -6

Utfallet uppgår till 7,5 mkr och avser i enlighet med budget planerade komplet-terings- och utbytesinvesteringar av inventarier och utrustning för Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning. Därutöver har organisationsförändringar med-fört investeringsutgifter för de nya verksamheterna 1177 vårdguiden, Regionalt cancercentrum och QRC Kvalitetsregister Stockholm på Magnus Ladulåsgatan samt för förhyrning av ytterligare ett våningsplan på Hantverkargatan.

1305-0614

Sida 170

8 Uppföljning av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Organisation Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska vara en effektiv organisation med en tyd-lig styrning för att förverkliga framtidens hälso- och sjukvård. De senaste åren har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen vuxit på grund av verksamhets- och re-sursöverföringar från Landstingsstyrelsens förvaltning. Hälso- och sjukvårds-förvaltningen har elva avdelningar uppdelade på 44 enheter och cirka 635 med-arbetare. Stockholms läns landsting tog den 1 januari 2013 över ansvaret för de nationella invånartjänsterna inom ramen för 1177. Detta medförde att cirka 70 medarbe-tare från Inera AB genom en verksamhetsövergång flyttades över till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. I samband med detta bildades en ny enhet inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, ”1177 Vårdguiden”. Enheten är placerad på avdel-ningen ”eHälsa och strategisk IT” och har utföraransvaret både för de nationella invånartjänsterna samt det regionala uppdraget för Stockholms läns landsting med Vårdguidens koncept. Utveckling av Hälso- och sjukvårdsförvaltningens interna arbetssätt För att binda samman förvaltningens olika delar genomfördes under 2012 ett brett förankrat arbete med syfte att ta fram en ny intern vision för förvaltningen. Visionen, som fastställdes i november 2012, lyder:

■ För framtidens hälsa och vård. Idag, imorgon, tillsammans.

Att utveckla Hälso- och sjukvårdsförvaltningens interna arbetssätt är ett stän-digt pågående arbete och under 2013 har utgångspunkten varit att förverkliga framtagen vision. Under visionsarbetet framkom synpunkter om förbättrings-områden och fyra utvecklingsområden har identifierats och beaktats; ”Styrning och ledning”, ”Organisation och kultur”, ”Interna operativa processer” samt ”In-terna verksamhetssystem (IT)”. Inom varje utvecklingsområde har ett antal uppdrag/projekt identifierats och totalt har 26 uppdrag/projekt startat. Några projekt har avslutats och överförts till linjen. Inom dessa utvecklingsområden har tonvikten legat på att utveckla styr- och ledningssystemet i förvaltningen och att införa ett förvaltningsövergripande processorienterat arbetssätt såsom vårdavtalsframtagning och vårdavtalsupp-följning samt att förbättra det interna IT-stödet. Andra arbeten som påbörjats är att tydliggöra medarbetarskapet inom förvalt-ningen, utveckla mötesformer och möteskultur samt former för kompetens-team.

1305-0614

Sida 171

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har också utvecklat ett strukturerat gemen-samt arbetssätt kring verksamhetsplanering och budget. Viktiga steg i verksam-hetsplaneringen har varit att avdelningar och enheter känt sig delaktiga och att aktiviteterna haft fokus på att nå framtagna mål och att göra visionen och fram-tidens hälso- och sjukvård till verklighet. Ett konkret exempel på leverans var att samtliga avdelningar och enheter arbetade fram sina egna verksamhetspla-ner utifrån förvaltningens övergripande verksamhetsplan. Ett samarbete har inletts med Landstingsstyrelsens förvaltning och Trafikför-valtningen med syfte att utreda och ta fram ett beslutsunderlag för upphandling av nytt gemensamt IT-stöd för verksamhetsstyrning. I övrigt har det fortlöpande arbetet med att utveckla förvaltningen som en at-traktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare fortsatt genom en rad aktiviteter inom områdena kompetensförsörjning, samverkan, mångfaldsarbete, utveckling av ledar- och medarbetarskapet samt förbättringar inom av såväl fysiska som psykosociala arbetsmiljön. Ett nytt dokument om förvaltningens chefs- och ledarskapskriterier har tagits fram och beslutats och ett chefskandidatprogram med 15 medarbetare har på-gått under hela 2013 och kommer avslutas i april 2014. Intern kontroll Hälso- och sjukvårdsförvaltningen eftersträvar följsamhet till Policy för intern-kontroll för Stockholms läns landsting och bolag, LS 1303-0431. Det innebär att arbetet med intern kontroll utgår från COSO-modellen (Committee of Spon-soring Organizations of the Treadway ommission). Grundtanken med processen för intern styrning och kontroll på Hälso- och sjukvårdsförvaltning är att involvera chefer och medarbetare i arbetet så mycket som möjligt. Vidare att alla ska bli medvetna om och genomföra strukturerad egenkontroll i den dagliga verksamheten. Interna revisioner som genomförs enligt intern kontrollplan innebär mer djupgående granskning av följsamhet till Hälso- och sjukvårdsförvaltningens olika processer. Intern kontroll inom Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen inledde i början av 2013 ett mer nära samar-bete med Landstingsstyrelsens förvaltning och Trafikförvaltningen. Syftet med samarbetet var att skapa en mer gemensam struktur i arbetet med intern kon-troll, metoder för riskbedömning och enhetliga begrepp. COSO-modellen var utgångspunkt för de gemensamma diskussionerna och som stöd har Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag, LS 1303-0431 använts. På grund av förändringar på tjänstemannasidan avstannade de gemensamma diskussionerna. Samarbetet kring ett mer gemensamt förhållningssätt i det framtida arbetet med intern kontroll kommer att återupptas i februari 2014. Landstingsstyrelsens förvaltning har ansvaret för att sammankalla berörda för-valtningar.

1305-0614

Sida 172

Intern kontroll 2013 Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade den 6 december 2012 beslut om intern kontrollplan 2013 för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Planen bygger på Hälso- och sjukvårdsförvaltningens identifierade processer för budgetarbete, verksamhetsplanering, ärendehantering, upprättande avtal och avtalsformer, leverantörsuppföljning, ekonomisk redovisning, intern styrning och IT-frågor samt HR-funktionen. Uppföljningar genomförs enligt fastställd plan under verksamhetsåret och vid årets slut. I årsredovisningen avges en försäkran om att nödvändiga åtgärder vidtagits för att uppnå en tillräcklig intern styrning och kontroll inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, bilaga F3. En rapport om ar-betet med intern styrning och kontroll och resultat av uppföljningar samman-ställs under kvartal ett 2014 med hälso- och sjukvårdsdirektören som motta-gare. Rapporten tydliggör förslag till åtgärder samt utgör underlag för fortsatta riskbedömningar och säkerställer att handlingsplaner upprättas. Arbetet med att en god intern styrning och kontroll är en ständigt pågående process som sä-kerställer att åtgärder vidtas direkt när så krävs. Ett exempel på direkta åtgärder för god intern styrning och kontroll var att titta på följsamheten till riktlinjer och rutiner för bisyssla. Vid genomförd intern kon-troll konstaterades att rutinerna inte var säkerställda. Detta är nu genomfört och samtliga anställda har fyllt i en blankett om eventuella bisysslor. I samband med dessa åtgärder följdes rutiner för oegentligheter och jäv upp. Även dessa rutiner är justerade och samtliga anställda har fyllt i en försäkran. Policyn för intern kontroll i Stockholms läns landsting reviderades under 2013 och beslut om en ny policy fattades av Landstingsfullmäktige den 11 juni 2013. Policyn tydliggör att risk- och väsentlighetsanalyser ska genomföras som tydlig-gör påverkbara eller opåverkbara risker. Under hösten 2013 har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen därför fokuserat på bättre metoder för riskbedömning. En modul för teknisk hantering har skapats i systemet för verksamhetsplane-ringen, Verksamhetsnavigatorn. Genom denna metod synliggörs vilka risker som föreligger på ett mer överskådligt och pedagogiskt sätt som öppnar upp för diskussioner på alla nivåer i organisationen. Miljö Under 2013 har 97 medarbetare inom förvaltningen gått den nya webbaserade miljöutbildningen. Det har även anordnats lärarledda utbildningstillfällen som har tagit upp hur man bedömer och beskriver miljökonsekvenser i beslut och tjänsteutlåtande. En extern revision har genomförts och förvaltningen blev re-certifierad. Miljöhänsyn är en integrerad del i avtalsprocessen och under året har miljökrav implementerats i ett flertal upphandlingar av och vårdval. Vid kostnader för in-köp av livsmedel i form av kaffe, te, choklad, frukt och mjölk till personalen är 35 procent av frukten enligt KRAV eller annan ekologisk standard. All färsk-mjölk hade KRAV eller annan ekomärkning. Gällande kaffe, te och choklad, in-klusive tillbehör så som mjölkpulver var 35procent ekomärkta varor, 7 procent kravmärkta varor, 39 procent rättvisemärkta varor, och 19 procent omärkta.

1305-0614

Sida 173

Mer än bara trösklar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen pågår ett projekt utifrån styrdokumentet Mer än bara trösklar, med syfte är att skapa ett strukturerat och långsiktigt arbets-sätt när det gäller ökad tillgänglighet och delaktighet för personer med funkt-ionsnedsättning. Delar av förvaltningens personal har under året utbildats och informerats av projektet. Genomförda aktiviteter har resulterat i att tre personer med funktionsnedsättning har rekryterats till praktikplatser inom HSF. Upp-handling av utbildning gällande kommunikativ tillgänglighet riktad till förvalt-ningens kommunikatörer har genomförts.

Bilaga 1: Översikt omvärldsbevakning HSN 1305-0614

Systematisk omvärldsbevakning syftar till att ge en överblick över för-ändringar och kunskaper om hälso- och sjukvården utanför det egna landstinget på såväl nationell som internationell nivå. Nedan beskrivs några centrala propositioner, utredningar och beslut som har påverkat eller kommer att påverka arbetet med hälso- och sjukvården i Stock-holms län.

Ansvarsfull hälso- och sjukvård SOU 2013:44 Regeringen har fattat beslut om direktiv till en utredning av en samlad patientlag-stiftning. En särskild utredare har presenterat förslag på hur patientens ställning inom, och inflytande över, hälso- och sjukvården kan stärkas. Utredningen har även föreslagit en ny lag som ska ersätta hälso- och sjukvårdslagen. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. Utredningen föreslår åtgärder som ska förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ur ett regionalt, system- och individperspektiv. En annan åtgärd som fö-reslagits är att öka vårdens kvalitet och effektivitet genom en ökad användning av patienters synpunkter på vården. Vidare bör Inspektionen för vård och omsorg (IVO) få ett uppdrag att utveckla system för att aggregera, sammanställa och återföra ana-lyser och erfarenheter från bland annat anmälnings- och klagomålsärenden. I utredningens delbetänkande, SOU 2013:2 Patientlag - delbetänkande av Patient-maktsutredningen, föreslås att vårdvalet inom primärvården och den öppna speci-alistvården ska utvidgas till att omfatta hela Sverige. När det gäller specialistvård ska reglerna om remisskrav från hemlandstinget gälla. Utredningen föreslår också en skärpning av patienters rätt till information om sitt hälsotillstånd. Patienter ska också ha rätt att avstå information. En annan patienträt-tighet som ska stärkas i den nya lagen är rätten till second opinion. Vid allvarlig och livshotande sjukdom ska det vara patienters rättighet att få en andra bedömning och landstingens skyldighet att erbjuda detta. Även patientens rätt till inflytande över valet av behandlingsmetod ska stärkas och patienten ska ha stort inflytande över valet av behandlingsmetod så länge det rör sig om metoder som inte strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet. I landstingets remissvar tillstyrker man i huvudsak betänkandets förslag. Att tänka nytt för att göra skillnad- om perspektivskiften i offentlig verk-samhet SOU 2013:40 Regeringen har beslutat att utse ett nationellt råd för innovation och kvalitet i offent-lig verksamhet. Rådet lämnade sitt slutbetänkande i juni och det innehåller förslag på åtgärder inom områden som värdeskapande hos offentliga aktörer, kundorientering och kundperspektiv, stöd till innovationer och förändringsarbete samt utveckling av organisationskulturen hos myndigheter.

Bilaga 1: Översikt omvärldsbevakning HSN 1305-0614 Utredningens förslag ligger i linje med landstingets utvecklingsarbete i samverkan med nya aktörer inom hälso- och sjukvården och för att stimulera innovation inom sektorn. Tillgång till läkemedel och annan hälso- och sjukvårdsmateriel vid allvar-liga händelser och kriser m.m. Dir. 2011:121 En särskild utredare har sett över nuvarande ordning ska se över nuvarande ordning för att säkerställa att det finns tillgång till läkemedel och annan hälso- och sjuk-vårdsmateriel vid allvarliga händelser och kriser. Syftet med uppdraget har varit att se över behoven av och inriktningen på åtgärder som är nödvändiga att vidta vid all-varliga krissituationer. Utredningen presenterades den 21 augusti och föreslår bland annat att det statliga ansvaret för att upprätthålla nödvändig tillgång till läkemedel och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser bör förtydligas. Vidare föreslås att en process för arbetet med en gemensam ambitionsnivå tas fram. Processen bör innehålla delprocesserna 1) vilka hot Sverige bör ha beredskap för samt med vilken målsättning, 2) till vilka läkemedel och till vilket sjukvårdsmateriel som nödvändig tillgång bör upprätthållas samt 3) vem som bör ansvara för att detta görs. En nämnd föreslås inrättas vid Socialstyrelsen med representanter från regional och nationell nivå. Nämndens uppgift skulle vara att tillämpa den ovan beskrivna proces-sen och med uppdrag att fatta beslut om en gemensam ambitionsnivå för att upprätt-hålla nödvändig tillgång till läkemedel och sjukvårdsmateriel. Ansvaret för finansiering bör i enlighet med ansvarsprincipen följa det formella an-svaret om att inför, under och efter en allvarlig händelse upprätthålla nödvändig till-gång till läkemedel och sjukvårdsmateriel. Landstingen bör även fortsättningsvis stå för kostnaderna vid nyttjande av statligt finansierade läkemedel. En rättslig grund för statens möjlighet att ta ut ersättning från landstingen vid nyttjandet bör utredas vi-dare. Ett system som ger möjlighet att överblicka tillgången till läkemedel i Sverige bör utvecklas. Beslutsoförmögna personers ställning i hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst Dir. 2012:72 En särskild utredare ska lämna förslag till en reglering för personer som på grund av att de är beslutsoförmögna helt eller delvis saknar möjlighet att fullt ut vara delaktiga eller utöva sitt självbestämmande i situationer då detta förutsätts inom hälso- och sjukvård, tandvård eller forskning. Syftet med regleringen ska vara att så långt möj-ligt säkerställa att personer som är beslutsoförmögna får den vård eller tandvård som behövs för att deras hälsa eller andra levnadsförhållanden ska kunna förbättras sam-tidigt som individens integritet och värdighet tillgodoses. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2014. Genomförande av ändringsdirektiv 2011/62/EU Förhindrande av förfals-kade läkemedel i den lagliga försörjningskedjan Promemorian innehåller förslag som syftar till att i svensk rätt genomföra Europa-parlamentets och rådets direktiv 2011/62/EU om ändring av direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel vad gäller att förhindra att förfalskade läkemedel kommer in i den lagliga försörjningskedjan. Författnings-ändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2013.

Bilaga 1: Översikt omvärldsbevakning HSN 1305-0614 Uppdrag att vidareutveckla metoder och instrument för bedömning av arbetsförmåga, S2010/5364/SF Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att i samverkan med Socialstyrelsen och i samråd med Arbetsförmedlingen vidareutveckla metoder och instrument för bedömning av arbetsförmåga inom sjukförsäkringen. Försäkringskassan har även samverkat med hälso- och sjukvården. Arbetet har utgått från den nuvarande an-svarsfördelningen mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården i sjukskriv-ningsprocessen. Uppdraget redovisades i januari 2013. Landstingen har sedan 2011 haft ansvar för fördjupade medicinska utredningar till Försäkringskassan.

En myndighet för alarmering SOU 2013:33 Regeringen har beslutat att genomföra en översyn av samhällets alarmeringstjänst, det gemensamma nödnumret 112 för polis, räddningstjänst och ambulans. Syftet med översynen är att säkerställa att alarmeringstjänsten fungerar på ett effektivt, säkert och ändamålsenligt sätt. I utredningens slutbetänkande föreslås en ökad nationell samordning och styrning av alarmeringen, inrättandet av en nationell alarmerings-myndighet, reglering av alarmering i lag, utveckling av en gemensam teknisk platt-form samt en samlad uppföljning och tillsyn av alarmeringsförhållandena. Den nya alarmeringsmyndigheten föreslås vara inrättad från 1 januari 2015. Stockholms läns landsting har i ett remissvar avstyrkt utredningens förslag om inrät-tandet av en statlig alarmeringsmyndighet då inriktningen för den nya alarmerings-myndighetens verksamhet är inte tillfredställande ur ett hälso- och sjukvårdsperspek-tiv och innebär att den operativa ledningen för ambulanssjukvården i praktiken flytt-tas från landstinget. De mest sjuka äldre Regeringen satsar 4,3 miljarder kronor under mandatperioden för att förbättra vår-den och omsorgen för de mest sjuka äldre. Målet är att få hemsjukvård, äldreomsorg, vårdcentral och akutsjukhus att samverka bättre kring de äldre. Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har ingått en överenskommelse som omfattar både landsting och kommuner. Parterna är överens om att statliga stimulansbidrag inom äldreområdet ska kopplas till resultat och prestationsbaserade mål. Åtgärder som underlättar en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre prioriteras. Målen för äldresatsningen 2011 till 2014 är till exempel en förbättrad samverkan och samordning, god och säker läkemedelsanvändning samt god vård vid demenssjuk-dom. Överenskommelse om utvecklingen och finansieringen av nationella kva-litetsregister för vård och omsorg under åren 2012-2016 S2011/8471/FS En överenskommelse har träffats mellan staten och Sveriges Kommuner och Lands-ting (SKL) om utvecklingen och finansieringen av nationella kvalitetsregistren för vård och omsorg under åren 2012-2016. Överenskommelsen består dels av nationell finansiering av kvalitetsregistren, dels organisation och ansvarsfördelning för regist-ren på nationell nivå. Överenskommelsen ska bland annat leda till en stabilare och snabbare utveckling av kvalitetsregistren, bättre samordning av IT-stöd och informa-tik samt ökad integration med vårddokumentation för att undvika dubbelarbete. Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet har undertecknat ett samarbets-avtal för ett kvalitetsregistercentrum i Stockholm. Centrumets främsta uppgifter är att stödja registerhållare att utveckla kvalitetsregister så att de blir ett stöd i mötet

Bilaga 1: Översikt omvärldsbevakning HSN 1305-0614 mellan vårdpersonal och patienter och att data från registren kan generera ny kun-skap genom forskning. SLL och KI samordnar idag 26 nationella kvalitetsregister och ett stort antal regionala register. Med det nya centrumet i Stockholm finns nu sju stycken kvalitetsregistercentrum i Sverige. Överenskommelse om förbättringar inom den psykiatriska heldygnsvår-den S2011/11186/FS Staten och SKL har enats om att arbeta för att stödja ett metodiskt förbättringsarbete inom den psykiatriska heldygnsvården för att förbättra kvaliteten i metoder och ar-betssätt. Socialstyrelsen bedömer i sin utvärdering att satsningen har haft en positiv inverkan när det gäller att öka ambitionen, ansvarstagandet och engagemanget för patienter inom den psykiatriska heldygnsvården. Lag om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, SFS 2013: 513 Lagstiftningen innehåller bestämmelser som syftar till att i svensk rätt genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande vård, det så kallade patientrörlighetsdirektivet. Lagen anger bland annat förutsättningarna för att få ersättning, till exempel vad som ska känne-teckna vården som patienter kan få ersättning för. Dessutom anges det vilka ersätt-ningsnivåer som ska gälla för den gränsöverskridande vården. Försäkringskassan ansvarar, i samråd med landstingen, för beslut och utbetalningar. Kostnadsansvaret för den gränsöverskridande vården har flyttats från Försäkringskassan till landsting-en. Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har en arbetsgrupp bildats för att han-tera frågor som kan uppstå i samband med utlandsvård. Ny ordning för nationella vaccinationsprogram I lagrådsremissen föreslås att en ny reglering av nationella vaccinationsprogram förs in i smittskyddslagen (2004:168). Kommuner och landsting blir skyldiga att erbjuda människor vaccinationer mot smittsamma sjukdomar i syfte att förhindra spridning av dessa sjukdomar i befolkningen. Programmen utgörs dels av allmänna vaccinat-ionsprogram, dels av särskilda vaccinationsprogram för barn och vuxna i riskgrupper. Regeringen ska fatta beslut om vilka sjukdomar som ska omfattas av nationella vac-cinationsprogram. Programmen ska genomföras av landsting och kommuner, vilka också ska svara för kostnaden. De vaccinationer som ingår ska erbjudas den enskilde kostnadsfritt. Vidare föreslås att det införs en ny lag om register för nationella vacci-nationsprogram där vårdgivarna ska registrera alla vaccinationer som ges inom ra-men för programmen. Lagförslagen trädde i kraft den 1 januari 2013. Ny myndighet för infrastrukturfrågor för vård och apotek Ds 2012:21 Den 1 januari 2014 inledde eHälsomyndigheten sin verksamhet. Myndigheten ansva-rar för register och IT-funktioner som öppenvårdsapotek och vårdgivare behöver ha tillgång till för en patientsäker och kostnadseffektiv läkemedelshantering. Framtidens högkostnadsskydd i vården SOU 2012:2 Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning med uppgift att göra en översyn av avgiftsstrukturen för hälso- och sjukvård, läkemedel, äldre- och handikappomsorg m.m (dir. 2011:61). I betänkandet Framtidens högkostnadsskydd i vården redovisar utredningen sitt uppdrag. Utredaren föreslår att nu gällande separata högkostnads-skydd för öppenvård respektive läkemedel tills vidare bibehålls. För att i framtiden säkra avgifternas realvärde föreslås att avgiftstaken i högkostnadsskydden indexre-

Bilaga 1: Översikt omvärldsbevakning HSN 1305-0614 gleras genom koppling till prisbasbeloppet. Ett nytt avgiftstak beräknas inför varje årsskifte. Utredaren föreslår vidare att avgiftstaket och beloppsgränserna i för-månstrappan för läkemedelsinköp indexregleras, genom koppling till prisbasbelopp-et. Ett nytt avgiftstak beräknas inför varje årsskifte. Ett ytterligare förslag är att även avgiften för slutenvård indexregleras genom en koppling till prisbasbeloppet. Stock-holms läns landsting beslutade att höja gränsen för högkostnadsskyddet från 900 till 1 100 kr den 1 juli 2012. Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd SOU 2012:17 Utredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av Lagen (1991:1128) om psykia-trisk tvångsvård och Lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård samt lämna förslag till en ny lagstiftning på området. Ett förslag som presenteras i utredningen är att nuvarande undantag, som innebär att psykiatrisk tvångsvård inte får ges om perso-nens psykiska störning utgör enbart en utvecklingsstörning, tas bort. Härigenom möjliggörs att bland annat personer med störningar inom autismspektrat kan ges vård med stöd av lagen. Utredningen föreslår också att det inrättas en Tvångsåt-gärdsnämnd som ska pröva om ”extraordinära lösningar”, som ibland behöver tillgri-pas inom vården av svårt sjuka patienter, ska få vidtas eller inte. En samlad tolktjänst SOU 2011:83 Utredningen har kartlagt och analyserat hur nuvarande reglering, finansiering, orga-nisering och tillsyn av tolktjänst till barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och personer med dövblindhet fungerar inom olika samhällsområden. Utredningen be-skriver bilden av ett system där ansvaret för att anlita och finansiera tolktjänst i sam-hället vilar på så många olika myndigheter och huvudmän att det begränsar sam-hällets möjligheter att erbjuda en resurseffektiv och kvalitativ tolktjänst. Utredningen föreslår att en mer brukarorienterad modell skapas genom att bland annat samordna tolktjänsten med en ingång för tolkanvändarna. Resurser för tolktjänst föreslås sam-las till en huvudman. Utredningens resultat kan få återverkningar på landstingets tolkverksamhet för döva, dövblinda och hörselskadade personer. Lag om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd Regeringen har tillsatt en utredning för att ta fram förslag på hur asylsökande och tillståndslösa ska få en ändamålsenlig tillgång till hälso- och sjukvård. Utredningen föreslog att asylsökande och tillståndslösa personer oavsett ålder ska erbjudas sub-ventionerad hälso- och sjukvård av det landsting inom där de bor eller vistas. Vården ska erbjudas i samma omfattning och på samma villkor som den som erbjuds bosatta personer. Utredningen föreslog vidare att asylsökande och tillståndslösa personer, till och med det år de fyller 19 år, ska erbjudas subventionerad god och fullständig tand-vård av det landsting inom där de bor eller vistas. Förslaget innebär att nuvarande regler inom Stockholms läns landsting gällande vård till asylsökande och tillståndslösa har setts över samt att vårdpersonal i länet har in-formerats om gällande regelverk. Gör det enklare! SOU 2012:33 Regeringen har tillsatt en särskild utredare med uppdraget att se över de statliga de-larna av vård- och omsorgssystemet. Utredningen bedömde att utmaningarna inom vård- och omsorgssektorn medför ett stort behov av förändringar under de kom-

Bilaga 1: Översikt omvärldsbevakning HSN 1305-0614 mande åren. Allt fler frågor kommer att kräva samarbete på nationell nivå. Utred-ningen föreslog en ny myndighetsstruktur som bygger på de fyra huvuduppgifterna:

■ En kunskapsmyndighet som har samlat ansvar för alla typer av kunskapsstöd till vården och omsorgen. Här föreslår utredningen också ett vidareutvecklat samarbete med verk-samheterna och huvudmännen.

■ En inspektionsmyndighet som har samlat ansvar för tillstånd, legitimationer, godkän-nanden och tillsyn. Denna myndighet ges större resurser för tillsyn än vad som finns i da-gens myndigheter.

■ En myndighet som tillsammans med övriga aktörer förvaltar och utvecklar sektorns IT- och kommunikationslösningar.

■ En myndighet som följer den övergripande utvecklingen av hälsa, funktionshindersfrå-gor, vård och omsorg - och därigenom stärker statens förutsättningar för strategisk styr-ning.

Baserat på utredningens förslag har Inspektionen för vård och omsorg (IVO), eHälsomyndigheten samt Folkhälsomyndigheten inrättats. Regeringen har beslutat att inte genomföra utredningens förslag om en samlad kunskapsmyndighet. Inspektionen för vård och omsorg - en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst Ds 2012:20 I promemorian lämnas förslag till att Socialstyrelsens tillsyns- och tillståndsverk-samhet enligt socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och patientsäkerhetslagen förs över till en ny tillsyns- och tillståndsmyndighet - In-spektionen för vård och omsorg. Den 1 juni 2013 inledde Inspektionen för vård och omsorg sin verksamhet. Goda affärer- en strategi för hållbar offentlig upphandling SOU 2013:12 Upphandlingsutredningens huvudsakliga syfte har varit att utvärdera upphandlings-regelverket ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv samt se över systemet för insamling av upphandlingsstatistik. Utredningen har publicerat sitt slutbetän-kande. I utredningens delbetänkande har ett antal svagheter i nuvarande regelverk påpekats: tillämpningen av upphandlingsregler är krångligt, kompetensen är låg och upphandlade kontrakt följs sällan upp eller utvärderas. Utredningen föreslår bland annat en ökning av möjligheterna till förhandling och dialog mellan beställare och leverantörer. Vidare anses att det kan behövas ett skifte från detaljstyrande upp-handlingar till mer funktionsinriktade. Utredningen överväger även flera åtgärder i syfte att öka små och medelstora företags möjligheter att delta i offentliga upphand-lingar. Bättre behörighetskontroll - Ändringar i förordningen (2006:196) om re-gister över hälso- och sjukvårdspersonal, SOU 2012:42 En särskild utredare har fått uppdraget att utreda och lämna förslag till en mer sam-manhållen och ändamålsenlig informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Utredaren fick även ett deluppdrag bestående i att analysera förutsättningarna för att på internet eller genom elektronisk direktåtkomst öka tillgängligheten till vissa personuppgifter i Socialstyrelsens register över hälso- och sjukvårdspersonal (HOSPregistret). Delbetänkandets förslag innebär bland annat

Bilaga 1: Översikt omvärldsbevakning HSN 1305-0614 att Socialstyrelsen får möjligheter att göra information om de legitimerade i registret mer tillgänglig än vad som är fallet i dag. Utredningens slutbetänkande ska redovisas senast den 30 april 2014. Ny lag om mänskliga organ avsedda för transplantation Proposition: 2011/12:95 Lagen om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga organ, innehål-ler bestämmelser som syftar till att genomföra Europaparlamentets och rådets direk-tiv 2010/53/EU av den 7 juli 2010 om kvalitets- och säkerhetsnormer för mänskliga organ avsedda för transplantation. Enligt lagen ska allvarliga avvikande händelser och allvarliga biverkningar anmälas till Socialstyrelsen och till vårdgivare som tagit tillvara eller transplanterat det aktuella organet. Vidare ska Socialstyrelsen föra regis-ter över verksamheten hos vårdgivare som tillvaratar eller transplanterar mänskliga organ. Lagen trädde i kraft den 27 augusti 2012. Specialist i allmänmedicin – en yrkeskvalifikation i allmänpraktik Pro-position: 2011/12:108 Ändringen i patientsäkerhetslagen (2010:659, SFS 2012:310) innebär att Socialstyrel-sen inte längre prövar ansökningar om bevis om kompetens som Europaläkare. Skä-let till detta är att denna titel ska tas bort efter ett klagomål från den Europeiska kommissionen. Ändringarna innebär även att allmänpraktiserande läkare som full-gjort sin utbildning enligt Yrkeskvalifikationsdirektivet (direktiv 2005/36/EG) i en annan EES-stat än Sverige eller i Schweiz ska kunna erkännas automatiskt som spe-cialist i allmänmedicin i Sverige. Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2012. Säkerhetsövervakning av läkemedel Proposition: 2011/12:74 Ändringarna i läkemedelslagen (1992:859) är en del av genomförandet av Europapar-lamentets och rådets ändringsdirektiv 2010/84/EU om säkerhetsövervakning av lä-kemedel. Reglerna om säkerhetsövervakning syftar till att förhindra, upptäcka och bedöma biverkningar av läkemedel. Ändringarna innebär att Läkemedelsverkets sy-stem för säkerhetsövervakning av humanläkemedel ska omfatta misstänkta biverk-ningar av läkemedel som godkänts för försäljning. Det förtydligas också att den som fått ett läkemedel godkänt ska ha ett system för säkerhetsövervakning som ska om-fatta information om misstänkta biverkningar. Ändringarna trädde i kraft den 21 juli 2012. Tillsynsrapport 2012 – hälso- och sjukvård och socialtjänst Socialstyrelsens tillsynsuppdrag omfattar bland annat verksamheter som rör hälso- och sjukvård och andra medicinska verksamheter, tandvård, hälsoskydd och smitt-skydd. I cirka 200 granskningar har Socialstyrelsen riktat kritik mot vårdgivaren och ställt krav på åtgärder. Under 2011 fick Socialstyrelsen in 6 689 klagomål som rörde hälso- och sjukvården, utöver de 2 312 ärenden från HSAN som övertogs den 1 janu-ari 2011.

Socialstyrelsen konstaterar allvarliga brister hos SOS Alarm, avseende bland annat bedömning och prioritering av ambulansbehovet, personalens kompetens, samver-kan mellan personalgrupper och mellan olika vårdgivare samt verksamhetens egen-kontroll. Oanmälda inspektioner vid 29 av sjuttiotalet akutmottagningar i landet vi-sade att lokalerna inte alltid var ändamålsenliga. På ungefär hälften av dem upptäck-tes brister som rör personalens kompetens. Socialstyrelsens granskning visar även på allvarliga brister i hanteringen av patientuppgifter, otydliga krav på säkerhet och av-

Bilaga 1: Översikt omvärldsbevakning HSN 1305-0614 saknad av strukturerade riskanalyser inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen bedömer att informationshanteringen kan innebära en risk för att patientsäkerheten äventyras och har därför framfört specifika krav till vårdgivarna.

Bilaga 2

Rapport om till-gänglighet

januari-december 2013

■ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ■ 08-123 132 00 ■ Datum: 2014-01-30 ■ Diarienummer: 1305-0614

BiBi

Bilaga 2

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Stockholms Läns Landsting

Januari 2014

BiBi

Bilaga 2

Sida 2

Innehållsförteckning Innehållsförteckning .......................................................................................................................... 2 Sammanfattning ............................................................................................................... 3 1Inledning ......................................................................................................................... 4 2Mätmetoder och avgränsningar ..................................................................................... 4 2.1Vårdgarantin .................................................................................................................................. 4 2.1.1 Telefontillgänglighet ................................................................................................................... 5 2.1.2 Besök husläkarmottagning ......................................................................................................... 5 2.1.3 Besök och behandling inom den specialiserade vården ........................................................... 5 2.2Nationella satsningar på tillgänglighet ........................................................................................ 6 3Primärvård ...................................................................................................................... 7 3.1 Husläkarmottagningar .................................................................................................................. 7 4Specialiserad vård .......................................................................................................... 8 4.1 Vårdgaranti ................................................................................................................................... 8 4.2 Kömiljarden ................................................................................................................................. 10 4.3 Somatisk specialistvård ............................................................................................................... 12 4.4 Specialiserad Psykiatri ................................................................................................................ 14 4.4.1 Vuxenpsykiatri .......................................................................................................................... 14 4.4.2 Barn- och ungdomspsykiatri ................................................................................................... 15 4.4.3 Särskild satsning barn och unga med psykisk ohälsa ............................................................ 16 5Geriatrisk slutenvård ..................................................................................................... 17 5.1 Analys ........................................................................................................................................... 17

BiBi

Bilaga 2

Sida 3

Sammanfattning Telefontillgänglighetsmätningarna för husläkarmottagningarna under året visar att 94 procent av kontrollsamtalen är godkända i enlighet med vårdgarantins krav. Resultatet är oförändrat jämfört med 2012. Andelen väntande under Stockholms läns landstings vårdgarantigräns till mot-tagning för specialiserad vård förbättrades under hösten. Ortopedi och barn- och ungdomsmedicin är de områden som har flest antal väntande över vårdga-rantigränsen. Dock har ortopedins resultat förbättrats jämfört med föregående år. De vårdområden som uppvisar sämst resultat för andel väntande till mot-tagning inom vårdgarantins gräns är allergologi, handkirurgi och neurokirurgi.

Resultatet gällande andelen väntande under vårdgarantins gräns till behandling för specialiserad vård förbättrades något under året jämfört med 2012. Förbätt-ringen skedde framförallt under våren 2013.

De behandlingar med flest antal väntande över vårdgarantins gräns finns inom specialiteterna öron-, näs- halssjukvård, ortopedi samt handkirurgi. Förbätt-ringar har under året skett inom handkirurgi jämfört med föregående år. Stockholms läns landsting har kvalificerat sig att ta del av Kömiljarden för mot-tagning vid samtliga årets månader och under fyra månader för behandling. Den specialiserade vuxenpsykiatrin har stabilt hög telefontillgänglighet. Ande-len godkända samtal vid telefontillgänglighetsmätningen var 94 procent.

Tillgängligheten för besök inom 30 dagar till den specialiserade vuxenpsykiatrin förbättrades jämfört med 2012.

Barn och ungdomspsykiatrin uppvisar sämre resultat i uppföljningen av vårdga-rantin jämfört med föregående år. Verksamheten har trots det en jämförelsevis hög tillgänglighet, då 87 procent av de väntande har väntat kortare tid än 30 dagar.

Av samtliga avslutade geriatriska vårdtillfällen i slutenvård hade 55 procent av patienterna lagts in på en geriatrisk klinik, antingen direkt från hemmet (18 procent) eller via akutmottagning (37 procent). Dessa resultat är stabila jämfört med 2012.

BiBi

Bilaga 2

Sida 4

1 Inledning Den tidsrelaterade tillgängligheten till vården är högt prioriterad i Stockholms läns landsting (SLL) och uppföljning av tillgängligheten sker löpande. Grunden för uppföljningarna utgörs av vårdgarantins regelverk och tidsgränser. Utifrån inrapporterad data mäts hur väl målvärdena för vårdgarantin uppfylls. Vårdga-rantin är sedan juli 2010 en del av hälso- och sjukvårdslagen och gällande för-ordning (210:349) anger att man ska få kontakt samma dag som man söker primärvården och om man har behov ska man få träffa läkare i primärvården inom sju dagar. Inom den specialiserade vården ska ett besök enligt lagen ske senast inom 90 dagar efter att remiss är utfärdad eller en egenanmälan har in-kommit. Om det därefter finns behov av operation eller annan behandling ska det genomföras inom 90 dagar. Inom Stockholms läns landsting är det kortare tidsgränser för vårdgarantin och den omfattar talen 0-5-30-90, där 0 står för kontakt med primärvården samma dag, 5 för besök på husläkarmottagningen inom fem kalenderdagar, 30 för be-sök hos annan specialist högst 30 dagar efter remissdatum eller egenanmälan och 90 för behandling/åtgärd högst 90 dagar efter beslut om behand-ling/åtgärd. Genom överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Lands-ting (SKL) sker särskilda satsningar på tillgänglighet i form av stimulansmedel som utbetalas till de landsting som klarar kraven. Kraven i överenskommelsen skiljer sig mot vårdgarantin både sett till vad som ingår i mätningarna och tids-gränser. I denna bilaga redovisas resultaten för vårdgarantin inom Stockholms läns landstings tidsgränser och de särskilda nationella satsningarna.

2 Mätmetoder och avgränsningar

2.1 Vårdgarantin Uppföljningen av vårdgarantin beräknas i enlighet med SKL:s direktiv enligt formeln:

• antal väntande under vårdgarantins gräns/totalt antal väntande

De som inte omfattas av vårdgarantin är patienter med patientvald väntan (PVV) och medicinskt orsakad väntan (MOV).1 Dessa ingår därmed inte i upp-följningen av vårdgarantin.

1 Vårdgarantin gäller exempelvis inte heller inom följande områden: återbesök, medicinsk service, utred-ningar och undersökningar, hjälpmedelsförsörjning (utprovning av hörapparater ingår dock).

BiBi

Bilaga 2

Sida 5

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska patienter få komma på bedömning av eventuell insats till den specialiserade vården (så kallat mottagningsbesök) inom 90 dagar från det att remiss skickats eller att patienten gjort en egenan-mälan. SLL har striktare krav på mottagningsbesök då patienten har rätt till be-sök inom 30 dagar. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska patienten därefter få behandling inom maximalt 90 dagar från att beslut om behandling fattats.

2.1.1 Telefontillgänglighet Telefontillgänglighetsmätningen följer upp att man får kontakt med verksam-heter inom vården. Telefontillgängligheten mäts kontinuerligt över hela året genom att 260 samtal per mätperiod om 365 dagar rings till respektive mottag-ning. Enligt den nationella vårdgarantin ska primärvården erbjuda kontakt i telefon eller på plats samma dag. Stockholms läns landsting har högre krav på telefon-tillgänglighet som att antingen ska: uppringaren nå fram inom 1,5 minut (om mottagningen har direktsvar utan

köfunktion), eller uppringaren nå fram inom 10 minuter (om mottagningen har direktsvar med

köfunktion), eller verksamheten ringa tillbaka inom 1,5 timme efter uppringning (om mottag-

ningen har ett återuppringningssystem). De verksamheter som ingår i uppföljningen år 2013 är husläkarmottagningar, mottagningar för barn- ungdoms- och allmänpsykiatri, beroendemottagningar och rättspsykiatriska mottagningar samt hjälpmedelscentraler. Det är endast husläkarmottagningar som omfattas av den nationella vårdgarantin, men i denna rapport redovisas även resultaten inom psykiatrin enligt samma modell.

2.1.2 Besök husläkarmottagning Den nationella vårdgarantin anger att om läkarbesök inom primärvården be-hövs ska det kunna erbjudas inom högst sju dagar. Stockholms läns landsting har en skarpare gräns på fem dagar. Två gånger per år mäter Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) besökstill-gängligheten till husläkare. Mätningen pågår under en tvåveckorsperiod under vår och höst. Varje husläkarmottagning inom Stockholms läns landsting rappor-terar manuellt sina väntetider till den nationella väntetidsdatabasen Signe.

2.1.3 Besök och behandling inom den specialiserade vården Uppföljningen av väntande som berör den somatiska och psykiatriska speciali-serade vården sker främst genom att vårdgivarna rapporterar in väntande pati-enter från sina patientadministrativa system till det Centrala VäntetidsRegistret

BiBi

Bilaga 2

Sida 6

(CVR). Rapporteringen sker dagligen men avstämningarna görs i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) anvisningar den sista varje månad. Då görs en sammanställning av hur många som väntar och hur länge de har väntat i enlighet med vårdgarantins regelverk samt i enlighet med kraven för överenskommelserna mellan staten och SKL. Sammanställningarna komplette-ras med manuellt inrapporterad data från de vårdgivare som ännu inte har gått över till att redovisa till CVR. Arbetet gällande utfasning av den manuella CVR-rapporteringen fortgår. Vårdgivare inom de somatiska specialistvårdvalen har under hösten påbörjat arbetet med att rapportera till CVR elektroniskt, vilket planeras breddinföras under 2014. Svagheter i dataunderlaget kan bero på bris-tande registreringsrutiner hos vårdgivarna samt utebliven och bristfällig manu-ell rapportering.

Stockholms läns landsting har en skarpare vårdgarantigräns för mottagnings-besök än den som gäller nationellt. Efter beslut om remiss/vårdbegäran ska ett besök inom den planerade specialiserade vården - om sådant behövs - erbjudas inom högst 30 dagar efter beslutsdagen. Motsvarande gräns nationellt är 90 dagar.

Uppföljningen av vårdgarantin för mottagning omfattar 26 vårdområden inom den somatiska specialistvården samt allmänpsykiatrin och barn och ungdoms-psykiatrin. Till uppföljningen av vårdgarantin för behandling följs 42 typer av specificerade behandlingar samt ytterligare kirurgiska behandlingar i tolv så kallade övrigt grupper indelade efter kirurgiska områden.

2.2 Nationella satsningar på tillgänglighet I rapporten redovisas även Stockholms läns landstings resultat enligt den be-räkningsmodell som ligger till grund för att ta del av medlen avsatta för den så kallade Kömiljarden. Kömiljarden är en nationell satsning för att förbättra den tidsrelaterade tillgängligheten i den specialiserade vården. Grundkravet är att minst 70 procent av patienterna ska ha väntat färre än 60 dagar vid en punkt-prevalensmätning per den sista varje månad. Om det grundläggande kravet uppnås finns det sedan årsskiftet 2012/2013 ett tillkommande krav på att minst 70 procent av patienterna hade en faktisk väntetid som understeg 61 dagar. Det finns även en extra nivå på 80 procent som generar ytterligare medel. Patienter som är uppsatta på patientvald väntan (PVV), det vill säga de har avsagt sig vårdgarantin av personliga skäl eller för att de vill komma till en särskild vård-givare, ingår i beräkningens alla delar. Patienter som inte kan komma på ett be-sök eller genomföra en behandling av medicinska skäl exkluderas helt från be-räkningen. Avstämning sker under årets alla månader. Vidare redovisas resultatet för den särskilda satsningen på barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Inom den satsningen görs uppföljningen enbart på faktiska väntetider. Kraven för att få ta del av stimulansmedlen är att 90 procent av de som fick ett första mottagningsbesök ska ha fått det inom 30 dagar. Av de som inleder en fördjupad utredning eller behandling ska minst 80 procent göra det inom 30 dagar från det att beslut har fattats. Avstämningen sker på det sam-

BiBi

Bilaga 2

Sida 7

manlagda resultatet från mätningar gjorda från och med januari till och med oktober. Uppföljningen omfattar även verksamheter utanför barn- och ung-domspsykiatrin som utför insatser för barn och unga med psykisk ohälsa. Inom Stockholms läns landsting mäts förutom barn- och ungdomspsykiatri även barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) vad gäller utred-ningar om Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), habiliteringen vad gäller behandling för personer under 18 år med ADHD och autismspektrumtill-stånd samt specialiserad ätstörningsvård vad gäller behandling för personer under 18 år.

3 Primärvård

3.1 Husläkarmottagningar Tabellen nedan visar aggregerat resultat för 2013 i respektive mätning. H

Husläkarmottagningar Vårdgaranti- Telefontillgänglighet samma dag 94 %

Vårdgaranti-Mottagningsbesök inom 7 dagar 95 %

3.1.1 Analys Telefontillgänglighetsmätningen 2013 visar att totalt 94 procent av samtliga kontrollsamtal till husläkarmottagningarna är godkända enligt den nationella vårdgarantin, jämfört med 95 procent 2012. Av de 211 mottagningar som mättes 2013 uppfyllde 203 den nationella vårdgarantin. Den mottagning som hade lägst resultat hade 67 procent godkända samtal, samtidigt som 134 av mottag-ningarna hade 95 procent eller högre telefontillgänglighet. I Stockholms läns landstings avtal med husläkarverksamheterna är kraven på telefontillgänglighet högre. Under 2013 godkändes 89 procent av kontrollsam-talen enligt dessa krav, vilket är något lägre än de 91 procent godkända samtal som konstaterades 2012. Av de 211 mottagningar som mättes blev 166 god-kända, det vill säga hade minst 85 procent godkända samtal. I patientenkätens fråga om hur man upplever mottagningens tillgänglighet per telefon var 85 procent av de tillfrågade nöjda 2012, vilket är i nivå med resulta-ten från 2011. Mätningarna av väntetider till besök hos husläkare 2013 visar att 89 procent av patienterna får komma till husläkare inom 5 dagar, jämfört med 90 procent 2012 (patientvald väntan borträknad). Hela 95 procent av besöken hos huslä-karna sker inom sju dagar, om inte patienten själv valt att vänta längre. Medi-använtetiden för besök hos husläkare är 0 dagar och den genomsnittliga (icke-patientvalda) väntan 1,6 dagar. Resultatet skiljer sig inte signifikant åt mellan

BiBi

Bilaga 2

Sida 8

kvinnor och män, men mellan olika åldersgrupper. I den yngsta åldersgruppen 0 till 6 år får 97 procent ett besök inom fem dagar medan i den äldsta gruppen, 65 år och äldre, får 86 procent ett besök inom fem dagar.

4 Specialiserad vård

4.1 Vårdgaranti Stockholms läns landsting rapporterar varje månad in data till Sveriges Kom-muner och Landstings (SKL) databas i enlighet med deras bestämmelser. Nedan redovisas det sammanlagda resultatet för uppföljning av väntande enligt det vårdutbud som har angetts av SKL.

Tabellen nedan visar genomsnittligt resultat för 2013 vid respektive mätning.

Specialiserad vård Vårdgaranti- mottagningsbesök 73 % Vårdgaranti -behandling 88 % Mottagning Tillgängligheten har förbättrats under hösten jämfört med samma period före-gående år. Ortopedi och barn- och ungdomsmedicin är de områden som har flest antal väntande över SLLs vårdgarantis gräns. Ortopedin gör dock stora framsteg jäm-fört med föregående år, medan tillgängligheten till barn- och ungdomsmedicin har försämrats jämfört med föregående år. Sett till andelen väntande under SLLs vårdgarantis gräns har allergisjukvård, handkirurgi och neurokirurgi låga resultat. Bäst resultat vad gäller andel väntande under SLLs vårdgarantis gräns uppvisas inom endokrinologi, hematologi, kärlkirurgi, njurmedicin samt plastikkirurgi.

BiBi

Bilaga 2

Sida 9

Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande under vård-garantins gräns till mottagning. Diagrammet visar måluppfyllelsen både för SLLs vårdgaranti (≤30 dagar) samt den nationella vårdgarantin (≤90 dagar). Behandling Uppföljningen av vårdgarantin för behandling visar förutom i december på vissa förbättringar i jämförelse med samma period föregående år, framförallt under första halvåret. De behandlingar med flest antal väntande över vårdgarantins gräns finns inom specialiteterna öron-, näs- halssjukvård, ortopedi samt handkirurgi. Det har dock skett stora förbättringar inom handkirurgi jämfört med föregående år. Trots att ortopedi har många väntande över 90 dagar, uppvisar området en till-gänglighet sett till andelen väntande inom vårdgarantins gräns på 91 procent. Bäst tillgänglighet sett till andelen väntande under vårdgarantins gräns gäller behandlingar inom hjärtsjukvård, gynekologi samt ögonsjukvård.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2012 SLL ≤30 71% 77% 77% 72% 77% 74% 52% 66% 68% 73% 70% 58% 2013 SLL ≤30 72% 76% 77% 78% 77% 71% 57% 65% 75% 80% 80% 69% 2012 Nationell ≤90 92% 94% 95% 95% 95% 95% 91% 91% 92% 94% 94% 95% 2013 Nationell ≤90 95% 96% 97% 98% 97% 96% 94% 91% 93% 96% 97% 96%

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%A

ndel

vän

tand

e in

om

resp

ektiv

e vå

rdga

rant

igrä

ns Vårdgaranti mottagning

BiBi

Bilaga 2

Sida 10

Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande under vård-garantins gräns till behandling. Diagrammet visar måluppfyllelsen både för SLLs vårdgaranti samt den nationella vård-garantin (båda avser ≤90 dagar).

4.2 Kömiljarden Inom Kömiljarden särskiljs det mellan väntande och faktisk väntetid. Med vän-tande menas de patienter som står i kö och väntar på mottagningsbesök/ be-handling den sista i varje månad. Med faktisk väntetid menas det antalet dagar som de patienter som fick ett mottagningsbesök/en behandling under månaden fått vänta.2 Grundkrav: För att få ersättning från Kömiljarden 2013 måste landstingen kvalificera sig utifrån fem grundkrav.3 Två krav gäller den statistik som SLL månatligen rap-porterar in till SKL:

• Svarsfrekvens för rapportering av väntande och faktisk väntetid ska uppgå till minst 95 procent varje månad.

• Andelen patienter som väntat 60 dagar eller kortare på första mottag-ningsbesök respektive behandling ska uppgå till minst 70 procent för re-spektive mätperiod (d.v.s. mätningen av väntande per den sista i måna-den).4

2 Inom SLL tas uppgifter om faktiska väntetider fram genom att patienten antas ha fått ett besök/en be-handling då väntetiden för patienten inte längre rapporteras till CVR från journalsystemet. 3 Bland de grundläggande kraven ingår även rapportering enligt SKL:s riktlinjer, redovisning av ledtider för bild- och funktionsmedicin och deltagande i ett nationellt projekt för uppföljning av återbesök. 4 Patienter som är uppsatta på patientvald väntan (PVV), det vill säga de har avsagt sig vårdgarantin av personliga skäl eller för att de vill komma till en särskild vårdgivare, ingår i beräkningens alla delar.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec2012 87% 86% 88% 85% 87% 84% 83% 82% 84% 89% 91% 92%2013 88% 88% 90% 91% 90% 89% 86% 82% 84% 90% 92% 91%

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%A

ndel

vän

tand

e ≤

90 d

agar

Vårdgaranti behandling

BiBi

Bilaga 2

Sida 11

Prestationsbaserad ersättning: Om grundkraven uppfylls bestäms den eventuella prestationsbaserade ersätt-ningen av resultaten av de faktiska väntetiderna. Den prestationsbaserade er-sättningen delas upp i två nivåer:

1) Landstinget får ta del av medlen om 70 procent av de patienter som ge-nomfört ett första mottagningsbesök eller genomgått en operat-ion/behandling under månaden hade väntat högst 60 dagar.3

2) En extra ersättning utgår om 80 procent av de patienter som genomfört ett första mottagningsbesök eller genomgått en operation/behandling under månaden hade väntat högst 60 dagar. 3

Grundkravet för väntande och kriteriet för faktiskt väntetid är uppdelat i mot-tagning respektive behandling. Det vill säga att även om inte grundkravet för behandling är uppfyllt, kan SLL fortfarande erhålla ersättning för mottagning.

Diagrammet visar resultaten för ett av grundkraven i Kömiljarden för mottagning respektive behandling.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov DecMottagning 80% 83% 85% 85% 85% 82% 73% 71% 81% 85% 86% 82%Behandling 63% 67% 70% 70% 69% 66% 54% 48% 62% 71% 72% 66%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Kömiljarden - väntande 2013

BiBi

Bilaga 2

Sida 12

Diagrammet visar resultaten för uppföljningen av prestationsbaserad ersättning enligt Kömiljarden för mottagning respektive behandling.

Sammantaget kvalificerar SLL för att ta del av Kömiljarden för mottagning samtliga månader, men enbart för mars, april, oktober och november för be-handling.

4.3 Somatisk specialistvård Tabellen visar ett genomsnittligt resultat för tillgänglighet under 2013.

Mottagning/Behandling Vårdgaranti- mottagningsbesök 72 % Vårdgaranti -behandling 88 % Mottagning Resultaten för perioden är för de flesta månader lika eller något bättre än före-gående år, framförallt under hösten. Jämförelser mellan akutsjukhusen och vårdgivare utanför sjukhusen visar att akutsjukhusen har betydligt bättre resultat sett till andelen väntande under 31 dagar. Det genomsnittliga resultatet för akutsjukhusen är 81 procent. Motsva-rande resultat för vårdgivare utanför sjukhusen är 63 procent. Akutsjukhusen står för drygt hälften av de totalt väntande på mottagning.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov DecMottagning 84% 82% 86% 88% 88% 89% 88% 74% 78% 87% 89% 91%Behandling 72% 67% 75% 77% 77% 79% 86% 65% 63% 71% 74% 78%

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

Kömiljarden - faktisk väntetid 2013

BiBi

Bilaga 2

Sida 13

Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande under vård-garantins gräns till mottagning. Diagrammet visar måluppfyllelsen för SLLs vårdgaranti (≤30 dagar). Behandling Andelen väntande till behandling under vårdgarantins gräns är något bättre un-der första halvåret för 2013 än för motsvarande period 2012. Akutsjukhusens resultat har försämrats marginellt jämfört med 2012, och har nu något sämre resultat än de övriga vårdgivarna utanför sjukhusen som för-bättrat sina resultat markant sedan 2012. Akutsjukhusen står för 69 procent av de totalt antal väntande på behandling.

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec2012 70% 76% 76% 70% 76% 72% 50% 64% 66% 71% 68% 56%2013 70% 75% 76% 77% 76% 70% 56% 64% 74% 78% 79% 67%

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

And

el v

änta

nde

≤ 30

dag

ar

Somatik - andel väntande under vårdgarantins gräns till mottagning 2012-2013

BiBi

Bilaga 2

Sida 14

Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande under vård-garantins gräns till mottagning. Diagrammet visar måluppfyllelsen både för SLLs vårdgaranti samt den nationella vård-garantin (båda avser ≤90 dagar).

4.4 Specialiserad Psykiatri

4.4.1 Vuxenpsykiatri Tabellen nedan visar genomsnittligt resultat för 2013 vid respektive mätning.

Vuxenpsykiatri Telefontillgänglighet 94 %

Vårdgaranti -mottagningsbesök 86 %

4.4.1.1 Analys Den specialiserade vuxenpsykiatrin har hög telefontillgänglighet. Under 2013 var andelen godkända samtal i telefontillgänglighetsmätningen 94 procent, med en spridning från 86 till 100 procent för de 32 mottagningar som ingick i mät-ningen. Den avtalade nivån är en telefontillgänglighet på minst 90 procent. Denna nivå uppnåddes av 30 mottagningar. De två mottagningar som inte uppnådde målet hade en telefontillgänglighet på 86 procent respektive 89 procent. Resultatet är något bättre än 2012, då en markant förbättring skedde jämfört med 2011. Andelen väntande under SLLs vårdgarantigräns till vuxenpsykiatrin uppvisar förbättringar i resultat jämfört med 2012, enbart undantaget augusti och no-


0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

And

el v

änta

nde

≤90

daga

r Somatik - andel väntande under vårdgarantins gräns

till behandling 2012-2013

BiBi

Bilaga 2

Sida 15

vember. Det har både skett en ökning av andelen väntande under vårdgarantins gräns och en minskning av antalet väntande över vårdgarantins gräns. Tillgängligheten till mottagning inom den specialiserade vuxenpsykiatrin var under perioden 86 procent, det vill säga att 86 procent av de väntande patien-terna har vid avstämningstillfällena väntat högst 30 dagar. Resultat för samma period föregående år var 79 procent. Den avtalade nivån är att 85 procent av patienterna ska få en tid inom 30 dagar.

Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande under vård-garantins gräns till mottagning. Diagrammet visar måluppfyllelsen för SLLs vårdgaranti (≤30 dagar).

4.4.2 Barn- och ungdomspsykiatri Tabellen nedan visar genomsnittligt resultat för 2013 vid respektive mätning.

Barn- och ungdomspsykiatri Telefontillgänglighet november-december 96 %

Vårdgaranti-mottagningsbesök januari- oktober 87 % Särskild satsning barn och unga med psykisk ohälsa- mottagning 92 %

4.4.2.1 Analys Den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin har en hög telefontillgänglig-het vid årets mätningar, som utfördes under november och december. Andelen godkända samtal var 96 procent med en spridning från 93 till 100 procent för de 16 mottagningar som ingick i mätningen. Barn- och ungdomspsykiatrin har en relativt hög tillgänglighet, då 87 procent av de väntande vid avstämningstillfällena har väntat högst 30 dagar. Resultaten är dock sämre än föregående år. Antalet väntande per den sista i månaden har ökat för varje månad 2013 jämfört med samma månad 2012.


0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

And

el v

änta

nde

≤ 30

dag

ar

Vuxenpsykiatri - andel väntande under SLLs vårdgarantis gräns till mottagning 2012-2013

BiBi

Bilaga 2

Sida 16

Ett annat mått som används för att beskriva väntetiden till mottagningsbesök inom barn- och ungdomspsykiatri är faktisk väntetid som mäter hur länge de som kommit på ett första besök hade väntat. De som själva valt att vänta längre än 30 dagar har räknats bort. Enligt detta sätt att mäta hade 92 procent av de som kom på ett första besök väntat högst 30 dagar.

Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande under vård-garantins gräns till mottagning. Diagrammet visar måluppfyllelsen för SLLs vårdgaranti (≤30 dagar).

4.4.3 Särskild satsning barn och unga med psykisk ohälsa Tabellen nedan visar genomsnittligt resultat för 2013 vid respektive mätning.

Särskild satsning barn- och unga med psykisk ohälsa Särskild satsning barn och unga med psykisk ohälsa- för-djupad utredning och behandling

74 %

4.4.3.1 Analys Måttet faktisk väntetid används för att mäta väntetiden till fördjupad utredning och behandling. Som redovisas under punkt 2.2 inkluderas i mätningen förutom barn- och ungdomspsykiatri även vissa patientgrupper vid barn- och ung-domsmedicinska mottagningar (BUMM), specialiserad ätstörningsvård samt handikapp och hälsa vid Autism- och Aspergercenter. Resultatet uppnår inte de 80 % som SKL satt som mål men är en förbättring jämfört med 2012 då resulta-tet var 68 procent.


0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

And

el v

änta

nde

≤ 30

dag

ar

BUP - andel väntande under SLLs vårdgarantis gräns till mottagning 2012-2013

BiBi

Bilaga 2

Sida 17

5 Geriatrisk slutenvård Tabellen nedan beskriver andel direktintag och intag från akutsjukhusens vår-davdelningar per klinik helår 2013. Från

hemmet Från akutmott.

Direkt-intag totalt

Intag från akutsjuk-husens vårdav-delningar

Löwetgeriatriken 14% 36% 50% 50% Brommageriatriken 13% 32% 45% 55% Handengeriatriken 31% 25% 56% 45% Danderydsgeriatriken 14% 51% 65% 35% Jakobsbergsgeriatri-ken

17% 50% 67% 33%

Nynäsgeriatriken 21% 20% 41% 59% Stockholmsgeriatri-ken

19% 36% 55% 45%

Huddingegeriatriken 14% 43% 56% 44% Södertäljegeriatriken 13% 38% 51% 49% Dalengeriatriken 27% 31% 58% 42% Nackageriatriken 36% 21% 58% 43% Totalt 18% 37% 55% 45% Källa: Uppföljningsportalen

5.1 Analys Från och med 2013 sänktes målnivåerna för direktintaget från 70 procent till 65 procent med syfte att öka tillgängligheten till geriatrisk vård för akutsjukhusen. Målnivån för direktintag från hemmet är nu 45 procent och från akutmottag-ning 20 procent av samtliga patienter som vårdas inom geriatriken. Resterande 35 procent är målnivå för intag från akutsjukhusens vårdavdelningar. Fortfarande finns en stor diskrepans mellan mål och utfall, särskilt avseende direktintag från hemmet. Ingen klinik uppnår målet för direktintag från hem-met medan flertalet kliniker ligger markant över målnivån för direktintag från akutmottagning. Tillgängligheten från akutsjukhusen vårdavdelningar översti-ger också uppsatt målnivå. Av samtliga avslutade geriatriska vårdtillfällen i slutenvård under år 2013 hade 55 procent av patienterna lagts in på en geriatrisk klinik, antingen direkt från

BiBi

Bilaga 2

Sida 18

hemmet (18 %) eller från akutmottagning (37 %). Andelen patienter inlagda från vårdavdelning på akutsjukhus uppgick till 45 procent. Utfallet på länsnivå är oförändrat jämfört med utfallet år 2012. En viss skillnad råder mellan klinikerna där andelen direktintag från hemmet varierade mellan 13 och 36 procent och andelen patienter från akutmottagning mellan 20 och 51 procent. Högst andel direktintagna patienter från hemmet hade Nackageriatriken (36 %), Handengeriatriken (31 %) och Dalengeriatriken (27 %). Södertälje- och Brommageriatriken hade lägst andel direktintagna pati-enter från hemmet (13 %). Hög andel direktintag från akutmottagning hade Jakobsbergs- och Danderyds-geriatriken, vars intag översteg 50 procent av samtliga intagna patienter. Även vid Huddingegeriatriken var andelen direktintagna patienter från akut-mottagningen relativt hög (43 %), vilket sannolikt hänger samman med att den geriatriska kliniken är placerad på akutsjukhuset med en akutmottagning i direkt anslutning till verksamheten. Detta gäller även för Danderyds- och Söder-täljekliniken. Nynäsgeriatriken når exakt målet 20 procent och Nackageriatriken når nästan målet (21 %). Möjligheten till direktintag under kvällar och helger är beroende av tillgången på lokal röntgen och laboratorieservice. Danderyds-, Huddinge- och Södertälje-geriatriken har tillgång till röntgen dygnet runt, medan övriga klinikers tillgäng-lighet till röntgen normalt är kontorstid mellan kl. 08.00 - 16.00. Precis som under föregående år har överproduktion ersatts fullt ut under de-cember med syfte att öka tillgängligheten till geriatrisk vård.

Stockholms läns landsting Box 6909 102 39 Stockholm

1 (17)

Läkemedelskostnader 2013 Denna rapport är framtagen av Utvecklingsavdelningen som ett komplement till Hälso- och sjukvårdsförvaltningens årsredovisning för 2013. Rapporten belyser främst kostnaderna för den allmänna receptförmånen liksom för rekvisitioner direkt till vårdgivare i länet såsom akutsjukhusen, avseende läkemedel och vissa läkemedelsnära varor. Rapporten innefattar ett perspektiv utifrån vårdkvalité och kostnadseffektivitet för läkemedelsförbrukningen utifrån lokala och nationella riktlinjer såsom Kloka Listan. Rapporten grundas på försäljningsdata från landstingets uppföljningsdatabas VAL_LAK samt på uppgifter om landstingets kostnader för särskild läkemedelssubvention till länsinvånare ur tabellen Läkemedelskostnader i Årsbokslutet.

Bilaga 3

Bilaga 3 2 (17)

2014-01-24

Minskade kostnader för receptläkemedlen 2013 Landstingets kostnader för läkemedel på recept minskade med 1,7 procent 2013. Ökad följsamhet till Kloka Listan för recept, få nya läkemedel med bred användning utlöpande patent och prissänkningar var några orsaker. Då de volymmässigt största läkemedlen nu finns i generisk utbytbar form, har den kostnadsbesparande effekten av utgående patent blivit alltmer inhämtad, Samtidigt har få men ofta mycket kostsamma medel tillkommit, främst inom specialiserad vård. Förskrivningen av antibi0tika och medel som bör undvikas till äldre, minskade i linje med nationella rekommendationer.

Fullständiga resultat för rekvisitioner 2013 Enligt läkemedelsstatistiken kostnaderna sjönk för läkemedel 2013 sammanlagt med 3,2 procent, Tabell 1. Den största delen av den redovisade kostnadsminskning-en 2013 för rekvisitioner var dock endast skenbar då kostnadsstatistiken för rekvisitioner från och med i år endast avser ren varukostnad exklusive distributions-kostnad. Det var ett resultat av den för året nya sjukhusförsörjningen av läkemedel. Justerat för detta bedöms kostnadsminskningen totalt för läkemedel ha varit i nivå med den för recept. Striktare prioriteringar och uppföljning av läkemedelsanvänd-ningen på sjukhusen liksom utgående patent på kostnadstunga sjukhusläkemedel medverkade till minskade kostnader för rekvisitionsläkemedel. Förmånskostnader-na för recept sjönk under 2013 med en procentenhet jämfört med 2,5 procent-enheter för enbart första tertialet. Påverkande faktorer för utvecklingen var:

- Färre nya läkemedel med breda indikationer liksom färre utgående patent på läkemedel med stor användningspotential.

- Alltmer inhämtade kostnadsvinster av tidigare års patentfall och resulterande övergång till generiska läkemedel.

- Prissänkningar för några kostnadstunga läkemedel som inte föreligger generiskt, bland annat för insuliner.

- Måttfull nyintroduktion av specialläkemedel. Till skillnad från basläkemedel, steg dessa i kostnad, jämför Tabell 2 liksom, Figur 4a. Därmed fortsatte specialläkemedlens kostnadsandel att stiga, Tabell 2 och Figur 1.

- Kvarstående styreffekter mot effektivare läkemedelsanvändning genom såväl husläkaravtalen som sjukhusens KÖL.

- Viss kvardröjande effekt av den höjda gränsen för läkemedelsförmån och frikort 2012.

- Underliggande volymökning, i storleksordning oförändrad jämfört med tidigare år.

Bilaga 3 3 (17)

2014-01-24

Tabell 1. Försäljning i Stockholms län av läkemedel och läkemedelsnära produkter 2013 jämfört med 2012. Uppgifter om egenvårdsläkemedel saknas. Källor: VAL/GUPS och Läkemedelsbokslut 2013.

*) Källa: Läkemedelsbokslutet SLL 2013 K. Sollenmark. **) Fria läkemedel enl. SML etc. Källa: Läkemedelsbokslutet SLL 2013 K. Sollenmark. ***) Netto eventuella centrala upphandlingsrabatter 270 Mkr (240 Mkr).Källa: M. Grahm. Beloppet för 2013 är till skillnad från 2012 exklusive distributionskostnad och minskningen 2013 synes således vara skenbart för stor. ****) Inklusive direktdistribuerade hjälpmedel vid diabetes 95 Mkr (89 Mkr).

Tabell 2. Fördelning av totalbelopp för bas- respektive specialläkemedel*) år 2010 – 2011 i Stockholms län samt förändring 2012 – 2013, jämför, Tabell 1. 2013. Källa: VAL /GUPS

*) För definitioner av begrepp inom läkemedelsuppföljning, se sidan 16.

Varutyp, försäljningssätt Totalt, Mkr SLL kostnader, Mkr2013 2012 Diff. % 2013 2012 Diff. %

Läkemedel:Recept & dosdispenserat VAL 6 063 6 029 34 1 4 220 4 267 -47 -1Dosdispensering, tjänsten*) 41 62 -21 -34 41 62 -21 -34Fria läkemedel SLL**) 321 334 -13 -4 321 334 -13 -4Summa läkemedel recept 6 425 6 426 0 0,0 4 582 4 664 -81 -1,7Rekvisitioner VAL ***) 1 047 1 153 -106 -9,2 1 047 1 153 -106 -9,2Summa läkemedel 7 472 7 578 -106 -1,4 5 629 5 816 -187 -3,2Läkemedelsnära:Recept/Hjälpmedelskort 133 117 16 13 95 89 6 7Rekvisitioner 1 1 0 -42 1 1 0 -42Summa läkemedelsnära 133 118 15 13 96 90 6 7Summa totalt netto ****) 7 700 7 785 -85 -1,1 5 820 5 995 -181 -3,0Upphandl.rabatter (+) 270 240 30 13 270 240 30 0Summa totalt brutto 7 970 8 025 -55 -0,7 6 090 6 235 -145 -2,3

Typ av läkemedel2013 2012 Diff. % 2011 2010

Basläkemedel recept 2 986 3 059 -73 -2,0 3 129 3 142Basläkemedel rekvisition 194 221 -27 -12,0 225 225Summa basläkemedel 3 181 3 280 -100 -3,0 3 354 3 368Specialläkemedel recept 3 077 2 970 107 4,0 2 896 2 750Specialläkemedel rekvisition 1 122 1 172 -49 -4,0 1 168 1 116Summa specialläkemedel 4 199 4 142 58 1,4 4 065 3 866Summa läkemedel 7 380 7 422 -42 -0,6 7 419 7 234

Beloppsandel specialläkemedel (%) 57 56 55 53

Mkr

Bilaga 3 4 (17)

2014-01-24

Figur 1. Fördelning av totalbelopp per år mellan bas- och specialläkemedel i Stockholms län. Uppgifterna för rekvisitioner är inklusive leverantörsrabatter, jämför texten till Tabell 2.

Figur 2. Totalbelopp (recept befolkningen SLL + rekvisitioner vårdgivare SLL) för största huvudgrupper av läkemedel (ATC-1) netto officiella rabatter. *) Avser i huvudsak beredningar och licenser för specialiserad sjukhusvård. Källa: GUPS.

Immunsuppressiva fortsätter att öka Läkemedel mot tumörer och rubbningar i immunsystemet, ATC-grupp L, fortsatte att ha den största kostnadsandelen, 22 procent, Figur 2. Kostnaderna steg med 1

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

2010 2011 2012 2013

Mkr

Basläkemedel recept Basläkemedel rekvisitionSpecialläkemedel recept Specialläkemedel rekvisition

57%53% 55% 56%

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

1 800

Milj

oner

kro

ner

2012 2013

Bilaga 3 5 (17)

2014-01-24

procent vilket innebar fortsättning på en flerårigt sjunkande ökningstakt. Den begränsade ökningen avspeglar tillkomsten av generiska läkemedel inom detta område. Vidare synes patientpopulationerna för flera läkemedel med stor kostnads-massa, såsom TNF-hämmare mot reumatiska sjukdomar och trastuzumab mot bröstcancer, nu i stora delar har nåtts av behandling. Samtidigt har nya biologiska läkemedel tillkommit, ofta riktade till små patientgrupper. Immunsuppressiva medel vilka innefattar TNF -hämmarna, steg med 7 procent. Det var en halverad ökningstakt jämfört med några år tillbaka, 2010. Läkemedel inom ATC-grupp L04 som under 2013 ökade kraftigt var fingolimod mot multipel skleros, TNF-hämmarna adalibumab och infliximab, lenalidomid mot multipelt myelom och ipilimumab mot avancerat melanom, Figur 4 och Tabell 4. Några av dessa är särskilt kostsamma per behandlad patient. För TNF-hämmare förväntas uppbromsad kostnadsutveckling som en effekt av att flera potentiella patientgrupper nu har nåtts av behandling men också av tillgång till nya läkemedel med lägre priser.

Figur 3. Onkologiska och immunologiskt verkande medel (ATC-grupp L): Förändring av totalbelopp för dess undergrupper, 2013 exklusive distributionskostnad. Reservation för osäkra om kostnader för ingående beredningar av cytostatika för 2013. Källa: GUPS. Nervsystemets läkemedel minskade med 0,3 procent, Figur 2. Jämfört med 2012 var det en uppbromsad minskning. Det berodde främst på att generiska läkemedel inom grupperna morfinanalgetika, läkemedel mot epilepsi och neuroleptika inte minskade lika mycket i kostnad som tidigare år. Samtidigt steg volymerna inom grupp N i oförminskad takt. Det var tillgången på prispressade generiska medel mot bland annat nedstämdhet, Alzheimers sjukdom och opiatberoende liksom tunga analgetika, som höll tillbaka kostnadsutvecklingen, jämför tabell 3. Medel mot ADHD fortsatte att öka i både kostnad och volym, Tabell 4.

0100200300400500600700800900

Rece

pt +

rekv

isiti

on M

kr

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Bilaga 3 6 (17)

2014-01-24

Inom ATC-grupp B steg kostnaden för nya antikoagulationsmedel Figur 4a. Det vägdes upp av kostnadsminskningar för andra medel inom B-gruppen. Räknat i antal recept ökade warfarin och nya antikoagulantia i ungefär samma grad. Kampanjen för minskad antibiotikaförbrukning gav under året resultat. Således sjönk receptvolymen för antibiotika med närmare 9 procent och kostnaderna totalt med 14 procent, se J01 Tabell 3. Jämför minskningen för fenoximetylpenicilin, Figur 4b. Utvecklingen gynnades av måttlig influensavåg under perioden. Läkemedel mot HIV steg i belopp med 6 procent. Det berodde på nya säkrare men patentskyddade kombinationsmedel mot HIV till högre priser än för generika, jämför Tabell 4a. Läkemedel mot hepatit C, inom samma ATC-grupp, minskade samtidigt med mer än hälften, sannolikt då denna terapi redan tidigare år nått aktuella patienter, jämför teleprevir Tabell 4b. Totalt sjönk därför Antivirala medel med 3 procent, Tabell 3. Sammanlagt sjönk medel mot infektionssjukdomar (J) med 6 procent, Figur 2. Tabell 3. Beloppsmässigt största undergrupper av läkemedel (ATC-3). Totalbelopp recept (förmånsbelopp + egenavgifter) + belopp för rekvisitioner netto rabatter 2012 och 2013, avrundade belopp Mkr. Källa: GUPS

Medel mot bland annat mag-tarmsjukdomar och diabetes, grupp A, steg med 3 procent trots att medel mot diabetes sjönk med 3 procent till följd av priskon- kurrens, jämför insulin glargin Tabell 4. Övriga diabetesmedel ökade i volym och vissa medel även i kostnad, Tabell 3. Medel mot D-vitaminbrist hos äldre och medel mot den medfödda sällsynta Gauchers sjukdom var läkemedel som totalt bidrog till kostnadsökningen för grupp A, Figur 4.

ATC-grupp 2013 2012 Diff. MKr Diff. (%)Immunomodulerare ( L04 ) 879 819 60 7Cytostatika ( L01 ) 498 507 -9 -2Medel mot astma/KOL ( R03 ) 435 444 -9 -2Antidepressiva, demensmedel ( N06 ) 391 373 18 5Antivirala ( J05 ) 336 345 -10 -3Hemostatika ( B02 ) 273 258 15 6Neuroleptika, medel mot oro/sömnsvårigheter ( N05 ) 267 262 5 2Analgetika ( N02 ) 237 239 -2 -1Könshormoner ( G03 ) 235 229 6 3Diabetesmedel ( A10 ) 230 234 -4 -2Antikoagulantia ( B01 ) 203 187 16 9Antibiotika ( J01 ) 170 197 -27 -14Ögonläkemedel ( S01 ) 169 164 6 3Antiepileptika ( N03 ) 168 165 4 2Immunstimulerande medel ( L03 ) 151 179 -28 -16Urologiska medel ( G04 ) 150 155 -5 -3Hypofys-/hypotalamushormonerr ( H01 ) 114 112 2 1Medel vid anemi ( B03 ) 104 110 -5 -5Plasma/vätskeprodukter ( B05 ) 97 124 -27 -22RAAS-blockerare ( C09 ) 93 137 -44 -32

Bilaga 3 7 (17)

2014-01-24

Figur 4a. Största ökningar 2013 för läkemedel via recept och rekvisition i totalbelopp Mkr se ovan. Substansnamn och exempel på produkt, samt huvudanvändning. Källa: VAL/GUPS

Figur 4b. Största minskningar 2013 för läkemedel via recept och rekvisition i totalbelopp Mkr se

ovan. Substansnamn och exempel på produkt, samt huvudanvändning. Källa: VAL/GUPS

0 5 10 15 20 25 30

Erytropoietin ( RETACRIT ) - anemi

Koagulationsfaktor VIII ( ADVATE ) - blödarsjuka

Imiglukeras ( CEREZYME ) - Gauchers sjukdom

Formoterol, salmeterol ( SYMBICORT TURBUHALER ) - astma

Dabigatranetexilat ( PRADAXA ) - blodpropp

Ipilimumab ( YERVOY ) - metastaserande melanom

Kolekalciferol ( DEVITRE ) - D-vitaminbrist

Lenalidomid ( REVLIMID ) - multipet myelom

Rivaroxaban ( XARELTO ) - blodpropp

Infliximab ( REMICADE ) - reumatoid artrit

Aflibercept ( EYLEA ) - makuladegeneration

Emtricitabin, tenofovir disoproxil, rilpivirin ( EVIPLERA ) - HIV

Adalimumab ( HUMIRA ) - reumatoid artrit

Metylfenidat ( RITALIN ) - ADHD

Fingolimod ( GILENYA ) - multipel skleros

Förändring Mkr 2013

Basläkem. i Kloka Listan 2013

Basläkem. ej i Kloka Listan

Spec.läkem. i Kloka Listan 2013

Spec.läkem. ej i Kloka Listan

-30 -25 -20 -15 -10 -5 0

Kandesartan ( ATACAND ) - hypertoni, hjärtsvikt

Paklitaxel ( PACLITAXEL TEVA ) - tumörsjukdom

Telaprevir ( INCIVO ) - hepatit C

Montelukast ( SINGULAIR ) - astma

Atorvastatin ( LIPITOR ) - förhöjda blodfetter

Immunglobulin i.v. ( XEPOL ) - immunbrist

Buprenorfin ( SUBUTEX ) - opiatberoende

Peginterferon alfa-2a ( PEGASYS ) - kronisk hepatit B och C

Elektrolyter ( NATRIUMKLORID ) - vätske-/elektorlytrubbning

Galantamin ( REMINYL ) - Alzheimers sjuikdom

Tolterodin ( DETRUSITOL SR ) - inkontinens

Ranibizumab ( LUCENTIS ) - degeneration av gula fläcken

Fenoximetylpenicillin ( KÅVEPENIN ) - infektion

Pegfilgrastim ( NEULASTA ) - blodbildsförändring av cytostatika

Darbepoetin alfa ( ARANESP ) - anemi

Förändring Mkr 2013

Basläkem. i Kloka Listan 2013

Basläkem. ej i Kloka Listan

Spec.läkem. i Kloka Listan 2013

Spec.läkem. ej i Kloka Listan

Bilaga 3 8 (17)

2014-01-24

Medel mot hjärt-kärlsjukdom, ATC-grupp C, fortsatte att minska mest (-12 %), Figur 2, trots fortsatt treprocentig volymökning. Det var liksom 2012 främst atorvastatin mot höga blodfetter och kandesartan mot högt blodtryck och hjärtsvikt, som bidrog till kostnadsminskningen, Figur 4b. Endast ett fåtal läkemedel inom grupp C är nu patentskyddade och med en relativt sett högre prissättning än generiska alternativ. Tabell 4 Läkemedel, recept + rekvisitioner med största totalbelopp 2013. Rek (S): Rekommenderat endast inom specialiserad vård. Basläkemedel: Se definition sid. 16. Källa: VAL/MJH

ATC-grupp Läkemedel ( PRODUKT - exempel ) - användningsområde Kloka

ListanBasläkem. (B); Upp-handl. (U)

2013 Mkr

Diff 2012 Mkr

Diff (%)

L04AB04 Adalimumab ( HUMIRA ) - reumatoid artrit Rek (S) -- 208 14 7

L04AB01 Etanercept ( ENBREL ) - reumatoid artrit - -- 191 1 0

R03AK07 Formoterol och övriga medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar ( SYMBICORT TURBUHALER ) - astma

Rek B, U 164 8 5

B02BD02 Koagulationsfaktor VIII ( ADVATE ) - blödarsjuka - -- 146 7 5

L04AB02 Infliximab ( REMICADE ) - reumatoid artrit Rek (S) -U 139 10 8

N06BA04 Metylfenidat ( RITALIN ) - ADHD Rek (S) -- 133 16 14

L01XC03 Trastuzumab ( HERCEPTIN ) - tumörsjukdom (bröstcancer) - -U 78 -2 -2

L01XC02 Rituximab ( MABTHERA ) - tumörsjukdom, reumatoid artrit - -U 74 0 0

L03AB07 Interferon beta-1a ( AVONEX ) - multipel skleros - -- 70 -6 -8

R03BB04 Tiotropiumbromid ( SPIRIVA ) - kronisk obstruktiv lungsjukdom KOL Rek B, U 69 5 8

B01AB04 Dalteparin ( FRAGMIN ) - blodpropp Rek B, U 61 1 2

N02BE01 Paracetamol ( ALVEDON ) - smärta, feber Rek B, U 60 4 7

N03AX16 Pregabalin ( LYRICA ) - ångest, neuropatisk smärta, epilepsi - B, - 60 2 3

L04AA23 Natalizumab ( TYSABRI ) - multipel skleros - -U 56 -6 -10

L01XE01 Imatinib ( GLIVEC ) - tumörsjukdom (leukemi) - -U 53 2 3

G03CA03 Östradiol ( VAGIFEM ) - östrogentillägg lokalbehandling Rek B, - 51 0 1

C07AB02 Metoprolol ( METOPROLOL SANDOZ ) - hjärtsvikt, hypertoni Rek B, U 51 4 7

R03AK06 Salmeterol och övriga medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar ( SERETIDE DISKUS FORTE ) - astma

Rek B, - 50 -2 -3

H01AC01 Somatropin ( NORDITROPIN NORDIFLEX ) - tillväxtstörning - -- 49 -2 -4

J05AR02 Lamivudin och abakavir ( KIVEXA ) - HIV - -- 49 1 3

A10AE04 Insulin, glargin ( LANTUS (SOLOSTAR) ) - diabetes mellitus Rek (S) B, - 48 -2 -5

J05AR03 Tenofovirdisoproxil och emtricitabin ( TRUVADA ) - HIV - -- 48 0 0

R03BA02 Budesonid ( PULMICORT ) - astma Rek B, - 48 -2 -3

J05AR06 Emtricitabin, tenofovirdisoproxil och efavirenz ( ATRIPLA ) - HIV - -- 47 0 1

L04AD02 Takrolimus ( PROGRAF ) - transplantationsavstötning - -- 45 -2 -5

L04AX04 Lenalidomid ( REVLIMID ) - multipelt myelom - -- 42 9 27

D02AX Övriga hudskyddande och uppmjukande medel ( PROPYLESS ) - uppmjukande

Rek B, - 40 3 8

S01LA04 Ranibizumab ( LUCENTIS ) - degeneration av gula fläcken - -U 40 -9 -18

G04BE03 Sildenafil ( VIAGRA ) - hypertoni lungkretsloppet Rek B, - 40 -1 -2

G04BE08 Tadalafil ( CIALIS ) - erektil dysfunktion Rek B, - 39 4 13

Bilaga 3 9 (17)

2014-01-24

Ringa kostnadsökning inom de största vårdgrenarna Läkemedelskostnaderna för akutsjukhusen sjönk 2013 med 1 procent, främst till följd av skenbart lägre kostnader för rekvisitioner som följd av den nya sjukhusförsörjningen, Tabell 5. Ökad följsamhet till Kloka Listan för recept, Figur 6, delvis som följd av KÖL och relativt få nya kraftigt kostnadsdrivande medel inom Tabell 5. Fördelning av SLL-kostnader per vårdgren och varuslag. recept respektive rekvisitioner för läkemedel och vissa läkemedelsnära varor i Stockholms län. Beloppet för rekvisitioner är netto upphandlingsrabatter. Psykiatri innefattar privata specialistmottagningar. Urvalet för Geriatrik + SÄBO kan innefatta brister på grund av felaktiga arbetsplatskoder. Källa: VAL/MJH

Vårdgren / varuslag (Mkr)

Ordination 2013 Andel av Total (%)

2012 Diff. Diff. (%)

Akutsjukhus Recept 1 964 1 950 14 1Rekvisitioner 1 158 1 202 -45 -4

Akutsjukhus Summa 3 121 56 3 152 -31 -1Primärvård HLM/VC Recept 904 954 -50 -5

Rekvisitioner 8 5 3 51Husläkarverksamheter Summa 912 16 959 -47 -5Psykiatri Recept 323 317 5 2

Rekvisitioner 20 23 -4 -17Psykiatri Summa 342 6 341 2 0Geriatrik, SÄBO, ASIH Recept 143 152 -8 -6

Rekvisitioner 87 79 8 10Geriatrik+SÄBO Summa 231 4 231 0 0Övriga SLL Recept 760 767 -7 -1

Rekvisitioner 45 99 -54 -55Övr. vårdgivare SLL Summa 805 15 866 -61 -7Övriga ej SLL Recept 0 0 0 0

Rekvisitioner 0 0 0 0Övriga ej SLL Summa 0 0 0 0 0Uppgift saknas Recept 127 127 0 0

Rekvisitioner 0 0 0 -Uppgift saknas Summa 127 2 127 0 0Totalt Recept 4 221 4 267 -47 -1

Rekvisitioner 1 317 1 409 -92 -6Totalt Summa 5 538 100 5 676 -138 -2

Bilaga 3 10 (17)

2014-01-24

Figur 5. Landstingskostnad för recept- och rekvisitioner per vårdgren, Källa: VAL/MJH

Figur 6. Följsamhet till Kloka Listan (%) enligt DU90% för recept för några huvudkategorier av vårdgivare, enligt Kloka Listan generellt samt inkl. begränsad rekommendation inom specialiserad vård. Källa: GUPS.

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

Förm

ånsk

ostn

ad re

sp. b

elop

p M

kr

2012 2013

RekvisitionRecept

-

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2010 2011 2012 2013

Följs

amhe

t till

Klo

ka Li

stan

(%) e

nl D

U90

%

Alla vådgivare SLL

Inkl. rek. för specialiserad vård

Akutsjukhus


Allmänpsykiatri


Husläkarverksamhet


Geriatrisk basverksamhet


Heldragen linje: Enligt generell rekommendationStreckad linje: Endast rekommenderat i specialiserad vård

Bilaga 3 11 (17)

2014-01-24

Specialiserad vård kan ha bidragit. Såväl husläkarverksamheterna som annan specialiserad vård utanför sjukhusen minskade sina receptkostnader med 5 respektive 1 procent. Samtidigt steg följsamheten till Kloka Listan, Figur 6.

Psykiatrins läkemedelskostnader för recept steg något, Tabell 5, men följsamheten till Kloka Listan sjönk, Figur 6. En viktig förklaring kan vara psykiatrins starkt specialiserade och individanpassade terapi, samtidigt som flertalet psykofarmaka nu är generiska.

Figur 7. Läkemedels volym, recept + rekvisitioner, i topp per 1000 invånare och dag i Stockholms län 2013. Grön färg för läkemedel i Kloka Listan. Källa: GUPS.

Kloka Listans läkemedel volymmässigt i topp De volymmässigt största läkemedlen i länet var liksom tidigare medel ur Kloka Listan Figur 7. Detta och kontinuiteten i Kloka Listans rekommendationer har underlättat hög följsamhet för läkemedel med bred användning. För läkemedel som i stor utsträckning förskrivs för tillfälligt bruk, var följsamheten räknat i antal individer som köpt läkemedel på recept, något lägre, Figur 8. Dessa medel såsom hostmediciner, omfattas i lägre grad av läkemedelssubventionen varför förskrivning då inte påverkar landstingets kostnader. Följsamheten till Kloka Listan fortsatte att stiga under 2013, Figur 6. Det förklaras av att volymmässigt stora vårdgivarkategorier förbättrade sin följsamhet. En bidragande förklaring är också att flera tidigare ej rekommenderade läkemedel togs in i listan efter kraftig prissänkning efter att de fått generiskt status, till exempel atorvastatin mot höga blodfetter och desloratadin mot allergiska besvär, jämför kostnadsminskningarna i Figur 4b.

0 10 20 30 40 50 60

Propiomazin ( Propavan ) - sömnsvårigheter

Metformin ( generisk ) - diabetes mellitus

Felodipin ( generisk ) - hypertoni, kärlkramp

Losartan ( generisk ) - hypertoni, hjärtsvikt

Citalopram ( generisk ) - nedstämdhet

Sertralin ( generisk ) - depression

Kalcium, vitamin D3 ( Kalcipos-D ) - benskörhet

Zopiklon ( generisk ) - sömnsvårigheter

Ramipril ( Alvedon ) - hjärtsvikt, hypertoni

Paracetamol ( generisk ) - smärta, feber

Metoprolol ( Levaxin ) - hjärtsvikt, hypertoni

Levotyroxin, T4 ( generisk ) - för ämnesomsättningen

Kandesartan ( generisk ) - hypertoni, hjärtsvikt

Furosemid ( Furix ) - vätskedrivande

Cyanokobalamin ( Betolvidon ) - vitamin B12-brist

Omeprazol ( generisk ) - syrarelaterade symtom

Simvastatin ( generisk ) - förhöjda blodfetter

Amlodipin ( generisk ) - hypertoni

Enalapril ( generisk ) - hjärtsvikt, hypertoni

Acetylsalicylsyra ( Trombyl ) - förebygger blodpropp

Antal dygnsdoser DDD / 1000 inv & dag

2013

2012

Bilaga 3 12 (17)

2014-01-24

Figur 8. Läkemedel i topp 2013 efter andel länsinvånare som erhållit på recept minst en gång under 2013 resp. 2012. Grön färg för läkemedel i Kloka Listan. Källa: VAL Tabell 6. Följsamhet till Kloka råd från Stockholms läns läkemedelskommitté vid läkemedelsförskrivning 2013. Blå markering där någon förbättring uppnåtts.

Ökad följsamhet till två av fem Kloka råd Av årets åtta Kloka Råd gick fem helt eller delvis att följa upp enbart med läkemedelsstatistik. Bäst resultat uppnåddes för de båda råd som gällde minskad antibiotikaförbrukning, Tabell 6. Förskrivningen av såväl luftvägsantibiotika som urinvägsantibiotika minskade med cirka 10 procent, Figur 9-11. Stockholms

0 2 4 6 8 10 12

Makrogol, kombinationer ( Laxabon ) - obstipation

Kalcium, vitamin D3 ( Kalcipos-D ) - benskörhet

Propylenglykol ( Propyless ) - torr hud

Amlodipin ( generisk ) - hypertoni

Diklofenak ( generisk ) - inflammation

Efedrin, bromhexin ( Mollipect ) - hosta

Cyanokobalamin ( Betolvidon ) - vitamin B12-brist

Enalapril ( generisk ) - hjärtsvikt, hypertoni

Levotyroxin, T4 ( generisk ) - för ämnesomsättningen

Etylmorfin, expektorantia ( Cocillana-Etyfin ) - hosta

Zopiklon ( generisk ) - sömnsvårigheter

Kodein, paracetamol ( Citodon ) - smärta

Mometason ( Nasonex ) - rinit

Naproxen ( generisk ) - inflammation

Metoprolol ( Levaxin ) - hjärtsvikt, hypertoni

Simvastatin ( generisk ) - förhöjda blodfetter

Acetylsalicylsyra ( Trombyl ) - förebygger blodpropp

Omeprazol ( generisk ) - syrarelaterade symtom

Fenoximetylpenicillin ( Kåvepenin ) - infektion

Paracetamol ( generisk ) - smärta, feber

Andel av befolkningen (%)

20132012

Behandling med protonpumpshämmare är olämpligt vid magont utan känd orsak.

Volym protonpumpshämmare (DDD / 1000 invånare & dag; TID)

Skall minska 41,2 42,3

Avvakta med antibiotika i 2-3 dygn vid okomplicerad otit hos barn 1-12 år.

Volym luftvägsantibiotika (barn); Recept/ / 1000 invånare TIN kalenderåret R12 till individer 1-12 år

Skall minska 385 291

Behandla inte asymtomatisk bakteriuri hos äldre. Odla endast vid symtom från urinvägarna.

Volym urinvägsantibiotika; Recept/TIN R12 till individer 65+ - ej officiell indikator*)

Skall minska 322 306

Bisfosfonat är ofta indicerat efter osteoporosfraktur. Ompröva terapin efter 3-5 år då risken för atypiska frakturer ökar med behandlingstiden.

(Andel individerr 50+ med Recept på bisfosfonat 2013 - ej officiell indikator)

Skall öka 4,4% 4,1%

Undvik propiomazin och tramadol till äldre.

Volym propiomazin och tramadol till individer 65+ (DDD / 1000 invånare & dag TID)

Skall öka 25,0 24,6

Kloka Råd 2013 Indikator Mål Utfall20132012

Bilaga 3 13 (17)

2014-01-24

Figur 9. Totalt antal försålda antibiotikarecept per 1000 invånare per månad rullande 12 månader R12, alla åldrar i Stockholms län. Källa: GUPS

Figur 10. Antal utköpta antibiotikarecept på fenoximetylpenicilin PcV av alla recept på luftvägsantibiotika lämpliga till barn 0-6 år, Stockholms län. Källa: GUPS

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

Antal receptposter per 1000 invånare R12

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Anta

l rec

eptp

oste

r PcV

per

mån

ad (%

)

Andel receptposter PcV av luftvägsantibiotika till barn (%)

Bilaga 3 14 (17)

2014-01-24

Figur 11. Andel recept på icke-kinoloner av UVI-antibiotika till kvinnor 18-79 år i Stockholms län. Källa: VAL/GUPS. antibiotikaförbrukning är fortfarande näst högst i landet, se Strama Stockholm www.janusinfo.se. Förbrukningen av PPI fortsatte att stiga även om en tendens till volymmässigt dämpad av förskrivning går att skönja. Förskrivningen till äldre av det smärtstillande medlet tramadol och propiomazin mot sömnsvårigheter, minskade något i linje med regeringens äldresatsning. Jämför volymutvecklingen för dessa och andra medel som bör undvikas till äldre, Figur 12, och andelen av de äldre som får dessa läkemedel Figur 13. Dessa nationella riktlinjer har således fått gott genomslag i Stockholm. Förskrivningen av bisfosfonater mot benskörhet var oförändrad och kampanjen för en ökad andel medelålders och äldre patienter som får dessa medel efter en första fraktur, fortsätter. Ytterligare en rekommendation inom regeringens äldresatsning på läkemedel var att minska förskrivningen av inflammationsdämpande medel, så kallade cox-hämmare eller NSAID, till äldre. Det är främst med hänsyn till negativa cirkulatoriska effekter vid kontinuerlig användning med förhöjd hjärt-kärlrisk. Även denna rekommendation följdes kvalitativt för andelen av den äldre befolkningen som fick sådana medel, Figur 14.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Ande

l (%

)

Andel receptposter icke-kinoloner av UVI-antibiotikakvinnor 18-79 år (%)

http://www.janusinfo.se/

Bilaga 3 15 (17)

2014-01-24

Figur 12. Volym läkemedel på recept som ska undvikas till äldre personer 75+ som fått läkemedel på recept genomsnitt av senaste 12 månaderna per dag. Källa: VAL/GUPS.

Figur 13. Andel av befolkningen 75+ som får läkemedel på recept som ska undvikas till äldre, räknat per kvartal. Var tionde individ 75+ fick fjärde kvartalet 2013 således minst en gång minst ett läkemedel som bedöms som olämpligt äldre. Källa: VAL/GUPS.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Anta

l DDD

/ 1

000

inv

& d

ag 7

5+ å

r R12

Antikolinergika

Tramadol & propiomazin

Långverkande bensodiazepiner

0

2

4

6

8

10

12

14

Ande

l ind

ivid

er i

läne

t (%

)

Andel 75+ med minst ett olämpligtläkemedel

Andel 75+ med något antikolinergikum

Andel 75+ med tramadol eller propiomazin(Propavan)

Andel 75+ med någon långverkandebensodiazepin

Bilaga 3 16 (17)

2014-01-24

Figur 14. Andel av befolkningen 75+ som får inflammationsdämpande medel på recept per kvartal. Källa: VAL/GUPS. Sten Ronge Björn Wettermark Apotekare Enhetschef, docent Utvecklingsavdelningen Utvecklingsavdelningen

0

1

2

3

4

5

6

7

2010Q3 2010Q4 2011Q1 2011Q2 2011Q3 2011Q4 2012Q1 2012Q2 2012Q3 2012Q4 2013Q1 2013Q2 2013Q3 2013Q4

Ande

l ind

ivid

er i

läne

t 75+

(%

)

Andel med COX-hämmare 75+ (%)

Bilaga 3 17 (17)

2014-01-24

Läkemedelsdefinitioner: Basläkemedel

Enligt definition inom SLL, läkemedel som vanligtvis insättes inom primärvården. Omklassificering från specialläkemedel, beslutas av läkemedelskommittén.

DDD Definierad Daglig Dygnsdos, vid sidan om antal recept, Vedertaget volymmått för läkemedel med begränsningen att det i princip endast gäller läkemedel för daglig medicinering tillfört genom munnen, samt att DDD med några undantag inte överensstämmer med normaldosering i Sverige.

DU90% Metod för uppföljning av följsamhet till rekommendationslista baserad på DDD som innebär att visst utrymme lämnas för att avvika från rekommendationerna på grund av bristande tolerans hos enskilda patienter och andra individuella faktorer.

Fria läkemedel Enligt Smittskyddslagen SML är landstingen skyldiga att kostnadsfritt tillhandahålla läkemedel mot

smittfarliga sjukdomar. Därutöver har SLL beslutat att generellt för länsinvånarna subventionera vissa läkemedel som p-piller till unga eller vissa läkemedel till psykiskt sjuka utan sjukdomsinsikt. Landstinget subventionerar även vissa läkemedel i särskilda vårdärenden. Dessa SLL-kostnader måste särskilt adderas till SLLs kostnaderna för den allmänna läkemedelssubventionen för att ge en heltäckande kostnadsbild. Däremot ingår de automatiskt i totalbeloppet för läkemedel eftersom dessa kostnader ingår i statistikens belopp för SLL-invånarnas egenavgifter vid receptköp, vilka inte särredovisas i denna sammanställning.

SLL-kostnad I denna framställning förmånsbelopp vid receptförsäljning samt fakturerat belopp för rekvisitioner vårdgivare inom Stockholms län oavsett driftsform.

Specialläkemedel Läkemedel som vanligtvis endast insättes inom specialiserad vård.

Totalbelopp läkemedel Summan av förmånsbelopp och egenavgifter för receptförsäljning samt fakturabelopp för rekvisitioner netto eventuell upphandlingsrabatt SLL, för cytostatika ATC-grupp L01 är beloppet brutto rabatter, se text och tabeller.

Upphandlingsrabatter SLL Avser endast läkemedel till rekvisition, i första hand till akutsjukhusen. Under 2011 uppgick dessa till ca 235 Mkr varav 200 Mkr fördelade på fakturerade kostnader (netto).

VAL Landstingets databaser för sjukvårdsdata, för uppföljning och analys av vården.

Rapport Aktiv hälsostyrning

– vårdcoacher 2013

■ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ■ 08-123 132 00 ■ Datum: 2014-01-30 ■ Diarienummer: 1305-0614

Bilaga 4

Bilaga 4


Anna Nergårdh 08-123 133 35 anna.nergå[email protected]

Gunilla Benner Forsberg 08-123 131 87 [email protected]

Bilaga 4

Inledning Det forskningsinriktade utvecklingsarbetet Aktiv hälsostyrning med vård-coacher som påbörjades 2010, har fortsatt under 2013. Resultaten mäts och ut-värderas kontinuerligt med vetenskaplig kvalitet. Den vetenskapliga utvärde-ringen sker tillsammans med ansvariga forskningshuvudmän vid akutsjukhusen och erfarenheter och diskussioner kring utvecklingen sker även regelbundet med företrädare för berörda kliniker på akutsjukhusen. Erfarenheter från Stockholms läns landsting har även delgetts andra landsting vid start av mot-svarande arbete och det pågår erfarenhetsutbyte och gemensamma aktiviteter med de andra landstingen. Bakgrunden till aktiv hälsostyrning är insikten om att en förhållandevis liten andel av befolkningen använder en stor andel av hälso- och sjukvårdsresurser-na. För dessa patienter kan hälsa och vårdkvalitet förbättras genom aktiva stödinsatser med syfte att förebygga och undvika försämringar av hälsotillstån-det. Aktiv hälsostyrning bygger på internationellt validerade modeller för case- och disease management.

Målsättning Målsättning för det forskningsinriktade utvecklingsarbetet aktiv hälsostyrning är att:

■ Förbättra livskvaliteten och få tryggare patienter

■ Minska antalet oplanerade vårdkontakter och inläggningar

■ Öka förståelse och deltagande hos patienten kring sin egen sjukdomssituation

■ Öka patientsäkerheten genom en bättre koordinerad vårdkedja och mer informerad patient

■ Öka förståelse hos patient, vårdgivare och beställare för de faktorer som driver oplanerade vårdkontakter och inläggningar

■ Utveckla en modell för vård av vårdtunga och utsatta patientgrupper som bygger på existerande strukturer och är långsiktigt hållbar

■ Få fram ett underlag för utökad kunskapsstyrning inom området vårdtunga och utsatta patientgrupper

■ Få fram ett underlag för en mer resurseffektiv hälso- och sjukvård för denna mål-grupp

Bilaga 4

Vårdcoacher Tanken med aktiv hälsostyrning med specifika vårdcoacher är att hitta och stötta de patienter som har många återkommande akuta besök och sjukhusvis-telser, så att vårdbehovet hos dessa patienter i vissa fall kan förebyggas och att vården när den behövs kan göras mer planerad. Detta innebär större trygghet och ökad livskvalitet för patienten liksom högre vårdkvalitet och minskade kostnader enligt internationella studier och hittillsvarande erfarenheter i Stock-holms läns landsting. Vårdcoachens uppgift är att vara ett personligt stöd för bättre hälsa, utifrån varje patients unika situation och behov samt att samordna patientens vårdkon-takter. Vårdcoachen är ett tillfälligt komplement till den ordinarie vården och är inte tänkt att ersätta denna. Vårdcoachen är legitimerad sjuksköterska med sär-skild vidareutbildning inom case och disease managment.

Målgrupp Målgrupperna för vårdcoachernas arbete har under 2013 varit patienter som ofta besöker akutvården (mångbesökare > 3 akutbesök senaste 6 månaderna), patienter med hjärtsvikt (som haft > 1 inläggning under de senaste 12 månader-na) patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL (som diagnosticerats inom öppen- eller sluten somatisk vård vid akutsjukhusen de senaste 12 måna-derna samt småbarn (vars föräldrar söker upprepade gånger med i huvudsak astmatiska besvär). En särskild anpassning av vårdcoachens uppdrag har gjorts för patienter 65 år och äldre. Det finns nu även patienter med arabiska, spanska och finska som modersmål som erhållit vårdcoachens stöd på sitt modersmål.

Ytterligare målgrupper En kartläggning av vårdkonsumtion har genomförts inom den psykiatriska vår-den och tillsammans med medicinskt sakkunniga och vårdgivare har under slu-tet av året ett pilotprojekt startat för patienter med psykiskt ohälsa/sjukdom som föranleder många akuta besök.

Ytterligare kartläggning av vårdkonsumtion inom barnsjukvården har inneburit att barn med neurologisk sjukdom med många akutbesök erbjuds vårdcoach i ett pilotprojekt som startade under hösten. Ytterliggare målgrupper som tros kunna ha nytta av vårdcoacher utreds vidare under 2014.

Utvärdering av resultat, december 2013 I dagsläget har cirka 10 000 patienter erbjudits vårdcoach vid samtliga akut-sjukhus i länet, av dessa har totalt 5 900 patienter erhållit stöd genom vård-coach. Varje månad får cirka 200 nya patienter stöd av vårdcoach. Då modellen

Bilaga 4

för vårdcoacher är ny inom Stockholms läns landsting, såväl som inom övriga Sverige, sker en noggrann och kontinuerlig utvärdering av vårdcoachens insat-ser och resultatet för patienten. Vid behov sker justering av vårdcoachens ar-betssätt för att optimera patientnyttan. Målsättning är att öka patientens själv-skattade livskvalitet och förebygga akuta vårdinsatser genom ett mer aktivt fö-rebyggande arbete. Resultaten från de randomiserade studier som utvärderar aktiv hälsostyrning med vårdcoach inom Stockholms läns landsting visar fortsatt goda resultat. Minskningen av akutvård är störst under de första sex månaderna men kvarstår i hög omfattningen även vid ettårsuppföljningen och efterföljande uppföljning-ar. Vid den senaste utvärderingen av aktiv hälsostyring med vårdcoach i december 2013 var mångbesökare den dominerande gruppen med 3 314 mångbesökare. 1 021 patienter hade hjärtsvikt, 992 patienter hade KOL och 549 var småbarn. Deltagarna är till övervägande del äldre patienter med medianålder runt 65 år för mångbesökare och runt 75 år för patienter med hjärtsvikt eller KOL. Av de vuxna patienterna hade drygt 250 patienter vårdcoach som talade antingen ara-biska, spanska eller finska, 65 procent av dessa patienter var kvinnor. Patienternas livskvalitet och nöjdhet mäts också regelbundet inom ramen för de vetenskapliga studierna och resultaten är positiva. Uppföljningen visar att patienterna förefaller ha stor nytta av vårdcoachens stöd. Efter tolv månader med vårdcoach minskar antalet vårddagar med drygt 30 procent och de totala sjukvårdskostnaderna med drygt 20 procent för mångbesökare. Liknande resultat rapporteras för de andra patientmålgrup-perna. För samtliga grupper ökar antalet planerade öppenvårdsbesök med mel-lan 5 och 10 procent.

Övriga pågående aktiviteter I det forskningsinriktade utvecklingsarbetet med aktiv hälsostyrning har fokus under de första åren varit på intervention med vårdcoach för de patienter som har behov av case management (individanpassat stöd som levereras av vård-coachen). För patienter med hjärtsvikt och KOL har även vårdcoacher erbjudits som en av interventionerna inom ramen för utveckling av disease management. För alla patienter med kroniska sjukdomar föreligger inte behov av vårdcoach. Däremot har patienter med kroniska sjukdomar behov av ökad kunskap och att få bli mer delaktiga i sin egen behandling. Detta har även framkommit i de år-liga nationella patientenkäterna. För dessa patienter har nu nästa steg i utveckl-ingen aktiv hälsostyrning tagits. Tillsammans med patientföreträdare och den medicinska sakkunnigorganisationen planeras dagens vårdprogram att utveck-las mot aktiva/individuella vårdprogram som ännu bättre tillgodoser patientens behov av kunskap och delaktighet samt skapar bättre samsyn mellan patient och

Bilaga 4

vårdgivare kring vad patienten kan bedriva av egenvård och vad vårdgivaren ska bistå med. Sedan början av 2013 pågår ett utvecklingsarbete med stöd för en standardise-rad utskrivningsprocess vid fyra avdelningar på fyra akutsjukhus. Genom en standardiserad utskrivningsprocess identifieras de patienter som löper störst risk för återinskrivning i närtid. Vid utskrivning av dessa patienter följs sär-skilda checklistor med tonvikt på att fånga patientens förståelse av vad som ska ske efter utskrivning. Patienterna rings sedan upp inom tre dygn med syfte att säkerställa att patientens behov av vård och omsorg tillgodosetts. Vid brister i vård eller omsorg kontaktas ansvarig vårdgivare eller kommunal omsorg. Ut-vecklingsarbetet syftar till att skapa tryggare patienter och bidrar till att uppnå målet att minska andelen återinskrivna inom den nationella satsningen på de mest sjuka äldre. Implementering av utskrivningsprocessen har påbörjats på några av de deltagande klinikerna och för dessa visar uppföljningen på positiva mätbara effekter. Vidare steg kommer under 2014 att tas för att bredda till-lämpningen av standardiserad utskrivning till fler vårdgivare. Ytterligare ett utvecklingsarbete inom aktiv hälsostyrning ligger inom ramen för population health management. Detta utvecklingsarbete handlar om att delta-gande familjer får stöd av hälsovägledare att förebygga övervikt och fetma bland barn. Detta arbete leds från styrgruppen för Handlingsprogram Övervikt och Fetma.

Publikationer och presentationer ■ Werr J, Larsson A-C. Övervård är inte kvalitet. Kvalitetsmässan 2013, Göteborg.

■ Reinius P, Johansson M, Fjellner A, Werr J, Öhlén G, Edgren G. A telephone-based case-management intervention reduces healthcare utilization for frequent emer-gency department visitors. European Journal of Emergency Medicine. 2013 Oct;20(5):327-34.

■ Forsberg B, Reinius P, Johansson M , Fjellner A, Werr J, Öhlén G, Edgren G. A tel-ephone-based case management intervention reduces health care utilisation and costs while increasing quality of life for frequent emergency department visitors without compromising patient safety. IHEA Healthcare Facilities Management Conference, Sydney 2013.

■ Reinius P, Johansson M, Öhlén G, Högberg M. Telephone-based case management can significantly reduce costs while increasing quality of life for frequent emergency department visitors. EHMA Annual Conference "What healthcare can we afford? Better, quicker, lower cost health services", Milano 2013.

■ Stäck P, Forsberg B, Högberg M, Werr J, Edgren G. Risken för akut återinläggning kan förutsägas. Läkartidningen. 2012;109(48):2211-5.

Bilaga 4

■ Öhlén G. Results from large-scale RCTs evaluating telephone based case-management in the County Council of Stockholm, Sweden. 7th European Congress on Emergency Medicine. Antalya 2012.

■ Fjellner A. Implementing concepts on system-level: improved quality and reduced costs. IHI International Forum on Quality and Safety in Healthcare, Paris 2012.

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGHälso- och sjukvårdsförvaltningen

2014-01-30 Bilaga 51(2)

BALANSRÄKNING (Tkr)

Utfall Utfall2013-12-31 2012-12-31

TILLGÅNGAR

AnläggningstillgångarOmbyggn i förhyrda lokaler 4 091 6 884Inventarier 8 811 5 599Inventarier datautrustning 2 051 1 850Andra långfrist fordranSumma Anläggningstillgångar 14 953 14 333

OmsättningstillgångarKundfordringar 392 352 318 601Fordringar hos staten 294 108 273 540Övriga kortfristiga fordringar 387 1 750Förutbetalda kostnader 73 239 81 968Upplupna intäkter 404 451 672 128Kassa och Bank 7 543 284 6 445 508Summa omsättningstillgångar 8 707 821 7 793 495

SUMMA TILLGÅNGAR 8 722 774 7 807 828

SKULDER OCH EGET KAPITAL

Eget kapitalLandstingskapital 13 404 13 404Årets resultat 99 152 428 729Summa eget kapital 112 556 442 133

Avsättningar 10 000

Summa långfristiga skulder 687 687

Kortfristiga skulderLeverantörsskuld 5 088 086 5 004 550Kort del av långfr skulder 687Övriga kortfristiga skulder 1 081 643 869 922Intern balansdifferens -6 2Löneskuld 848 715Semesterskuld 32 311 28 594Upplupna kostnader 2 395 643 1 434 083Förutbetalda intäkter 11 006 16 455Summa kortfristiga skulder 8 609 531 7 355 008

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 8 722 774 7 807 828

Jämförelse mellan bokslut 2013 och bokslut 2012

Anläggningstillgångarna har netto ökat med 620 tkr. Under år 2013 har inventarieranskaffats för 7 538 tkr och totala avskrivningar uppgår till 6 917 tkr.


2014-01-30 Bilaga 52(2)

Omsättningstillgångarna har totalt ökat med 914 326 tkr. Ökningen består i huvudsak av att tillgodohavandepå kassa och bank har ökat med 1 097 776 tkr, upplupna intäkter har minskat med 267 677 tkr.Förutbetalda kostnader har minskat med 8 729 tkr samtidigt som kundfordringar har ökat med 73 751 tkr.

Upplupna intäkter har minskat med 267 677 tkr, vilket främst beror på att upplupna intäkter motKarolinska sjukhuset är 206 848 tkr lägre än motsvarande period 2012 samt att upplupna intäkter minskat med 15 000 tkr mot Danderyds sjukhus och med 16 000 tkr mot Södertälje sjukhus.

Banktillgodohavandet har ökat med 1 097 776 tkr. Detta förklaras främst av att upplupna kostnaderhar ökat med 961 560 tkr, samt att skulden för externa projekt har ökat med 207 241 tkr.

Kortfristiga skulder har ökat med 1 254 523 tkr. Detta förklaras främst av följande poster:Leverantörsskulden har ökat med 83 536 tkr.Upplupna kostnader har ökat med 961 560 tkr beroende på eftersläpningav fakturering från främst akutsjukhusen.Övriga kortfristiga skulder har ökat med 211 721 tkr vilket kan förklaras av att skulden för externa projekt har ökat med ca 207 241 tkr.Förutbetalda intäkter har minskat med 5 449 tkr.

Egna kapitalets minskning beror på att resultat 2013 ( 99 152 tkr ) är 329 557 tkr lägreän 2012 ( 428 729tkr).

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGHälso-och sjukvårdsförvaltningen

2014-01-30 Bilaga 6

RESULTATRÄKNING 2013Bokslut Budget Bokslut

RESULTATRÄKNING (belopp i tkr) 2012 2013 2013Verksamhetens intäkter (Tkr)Landstingsbidrag 46 333 200 47 699 819 47 729 8206% ersättning vid upphandling 1 234 547 1 178 305 1 277 467Övriga bidrag från statenÖvriga intäkter 613 612 542 766 813 039Summa verksamhetens intäkter 48 181 359 49 420 890 49 820 326Verksamhetens kostnader (Tkr)Beställare,egen verksamhet -533 129 -546 615 -648 898Beställarverk. Somatisk specialistvård -21 229 614 -21 999 084 -22 006 984Beställarverk. Psykiatrisk vård -4 975 787 -5 127 126 -5 145 805Beställarverk. Primärvård -7 831 788 -8 154 687 -8 271 110Beställarverk. Geriatrisk vård -2 342 737 -2 331 350 -2 449 982Beställarverk. Övrig sjukvård -2 246 809 -2 479 072 -2 521 746Läkemedel i öppen vård -4 744 038 -4 873 389 -4 688 240Habilitering -458 300 -478 886 -469 643Hjälpmedel -1 408 481 -1 406 034 -1 420 138Tandvård -820 013 -875 726 -867 3466% momskompensation -1 234 547 -1 178 305 -1 277 467Summa verksamhetens kostnader -47 825 243 -49 450 274 -49 767 359

Verksamhetens rörelseresultat 356 116 -29 384 52 967

Avskrivningar enlig planSumma avskrivningar enligt plan -7 725 -10 616 -6 917

Finansiella intäkterSumma finansiella intäkter 81 465 40 000 54 093

Finansiella kostnaderSumma finansiella kostnader -1 127 0 -991

Summa finansiella poster, netto 80 338 40 000 53 102

Resultat efter finansiella poster 428 729 0 99 152

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGHälso- och sjukvårdsförvaltingen

2014-01-29 Bilaga 7 Sida 1

VERKSAMHETSTAL

PRIMÄRVÅRD Bokslut Budget Bokslut2012 2013 2013

SammanfattningAntal läkarbesök, exkl ARV 4 071 559 4 320 240 4 091 688Antal telefonkontakter läkare exkl ARV 797 564 816 210 836 519Antal övriga besök exkl ARV inkl sjukgymn 5 179 061 5 302 890 5 671 708Antal läkarbesök privata specialister, ARV 204 309 200 000 193 650Antal telefonkontakter privata specialister, ARV 59 317 61 000 54 596Antal övriga besök ARV inkl sjukgymn 1 118 969 1 200 000 1 159 721Riksavtal , besök 94 225 86 060 96 462

Bokslut Budget BokslutKÖPT PRIMÄRVÅRD inkl telefonkontakter 2012 2013 2013

HusläkarverksamhetLäkarbesök (exkl tel) 3 322 336 3 550 000 3 370 145Telefonkontakter 758 459 779 760 798 843Övriga besök, Dsk etc 878 752 802 950 888 248Övriga besök , psykosociala insatser 173 624 199 000 196 526

Jourläkarverksamhet / NärakuterLäkarbesök (exkl tel) 323 400 336 040 312 497Telefonkontakter 2 788 2 550 1 848Övriga besök 2 787 2 540 2 174

Hemsjukvård (Basal)Läkarbesök (exkl tel) 74 546 70 600 73 480Telefonkontakter 20 884 20 900 17 300Övriga besök 1 923 834 2 050 000 2 023 970

MvcLäkarbesök (exkl tel) 53 453 54 000 52 713Telefonkontakter 0 0Övriga besök 482 310 477 000 500 065

BvcLäkarbesök (exkl tel) 92 370 96 600 94 913Telefonkontakter 0 0Övriga besök 565 152 586 400 569 901

Övriga besökÖvriga Läkarbesök (exkl tel) ex gyn,barn,säbo 205 454 213 000 187 940Telefonkontakter 15 433 13 000 18 528Övriga besök ex logopeder,fotvård 443 346 400 000 444 290

PrimärvårdsRehab Sjukgymnast besök 530 457 616 000 664 923Övriga besök, ex Arbetsterapeut,Dietist 178 799 169 000 381 611

Riksavtal / utomlänsvårdBesök 94 225 86 060 96 462

Privata specialister läkare och sjukgymnasterLäkarbesök (nu inkl tel, förslag exkl tel) 204 309 200 000 193 650Telefonkontakter 59 317 61 000 54 596Sjukgymnastbesök ARV 1 118 969 1 200 000 1 159 721Övriga besök ex kiroprakt 0 0 0

GERIATRIK exkl ASiH Bokslut Budget Bokslut2012 2013 2013

SammanfattningAntal vårdtillfällen, sluten vård 30 828 32 300 31 417Antal vårddagar, sluten vård 345 162 365 970 341 946Antal individer sluten vård 20 998 25 100 21 195Medelvårdtid, dagar 11,20 11 11Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV 14 006 12 000 14 151Antal telefonkontakter läkare exkl ARV 7 569 2 000 6 966Antal övriga besök exkl ARV 25 518 10 000 11 825Antal telefonkontakter övriga besök 2 886 1 800 1 419

Bokslut Budget BokslutKÖPT GERIATRIK 2012 2013 2013

Geriatrik exkl hospice/palliativVårdtillfällen 28 188 29 100 28 393Vårddagar 293 801 311 370 288 678Läkarbesök 21 575 14 000 21 117Övriga besök 28 404 11 800 13 244

Hospice, Palliativ vårdVårdtillfällen 2 640 3 200 3 024Vårddagar 51 361 54 600 53 268Övriga besök


2014-01-29 Bilaga 7 Sida 2

ASIH Bokslut Budget Bokslut2012 2013 2013

SammanfattningAntal vårddygn 268 750 335 000 460 000Antal individer 3 225 3 780 5 000Antal läkarbesök 16 197 18 700 18 802Antal övriga besök 273 341 286 000 332 620

PSYKIATRI Bokslut Budget Bokslut2012 2013 2013

SammanfattningAntal vårdtillfällen, sluten vård 33 196 33 970 33 219Antal vårddagar, sluten vård 283 760 277 000 293 392Antal individer sluten vård 13 676 13 600 13 514Medelvårdtid, dagar 9 10 9Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV 332 488 342 800 341 698Antal telefonkontakter läkare exkl ARV 83 137 94 700 67 278Antal övriga besök exkl ARV 1 191 287 1 218 000 1 238 345Antal telefonkontakter övriga besök 276 390 299 500 208 665Antal läkarbesök privata specialister, ARV 81 100 92 000 77 120Antal telefonkontakter privata specialister, ARV 9 300 11 000 8 703Riksavtal vårdtillfällen 369Riksavtal , besök 4 081 4 100 4 207

Bokslut Budget BokslutKÖPT PSYKIATRI inkl telefonkontakter 2012 2013 2013

Basåtagande / allmän psykiatriVårdtillfällen 16 055 16 400 16 201Läkarbesök 284 165 306 800 280 864Övriga besök 868 826 901 000 847 391

BeroendevårdVårdtillfällen 16 439 16 800 16 288Läkarbesök 75 539 81 600 74 682Övriga besök 353 882 352 200 357 484

BUPVårdtillfällen 526 485 558Läkarbesök 50 715 60 300 48 877Övriga besök 199 179 206 600 197 497

ÄtstörningsvårdVårdtillfällen 176 285 172Läkarbesök 4 559 5 600 4 553Övriga besök 44 277 57 700 44 638

Riksavtal / utomlänsvårdVårdtillfällen 355 369Besök 4 081 4 100 4 207

Privata specialist läkareVårdtillfällen 0 0 0Läkarbesök 90 400 103 000 85 823Övriga besök 0 0 0

HABILITERING Bokslut Budget Bokslut2012 2013 2013

SammanfattningÖvriga besök 137 693 143 500 146 403

KÖPT HABILITERING

HabiliteringVårdtillfällen 0 0 0Läkarbesök 0 0 0Övriga besök 137 693 143 500 146 403


2014-01-29 Bilaga 7 Sida 3

SOMATISK SPECIALISTVÅRD Bokslut Budget Bokslut2012 2013 2013

SammanfattningAntal vårdtillfällen, sluten vård 249 574 250 323 250 334Antal vårddagar, sluten vård 891 256 951 228 891 703Antal individer sluten vård 168 986 169 603 169 789Medelvårdtid, dagar 3,6 3,8 3,6Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV 2 161 171 2 234 329 2 338 704Antal telefonkontakter läkare exkl ARV 217 483 220 978 221 338Antal övriga besök exkl ARV 827 701 834 803 852 867Antal telefonkontakter övriga besök 111 402 108 477 121 135Antal läkarbesök privata specialister, ARV 665 841 626 940 594 250Antal telefonkontakter privata specialister, ARV 156 776 147 060 148 527Riksavtal, vårdtillfällen 6 904 7 121 6 511Riksavtal , besök 44 568 56 579 43 439

Bokslut Budget BokslutKÖPT SOMATISK SPECIALISTVÅRD (inkl telefonkontakter 2012 2013 2013Följande verksamhetstal motsvarar redovisningen av den köpta vården enl bilaga 4Norrtälje Vårdtillfällen 729 709 771Läkarbesök 4 412 4 308 4 415Övriga besök 761 1 071 846

DanderydVårdtillfällen 42 998 41 730 43 933Läkarbesök 215 047 225 860 195 740Övriga besök 116 078 112 078 119 904

Karolinska UniversitetsjhVårdtillfällen 96 834 100 445 94 186Läkarbesök 895 330 917 679 886 901Övriga besök 422 049 449 918 432 238

SödersjukhusetVårdtillfällen 57 717 56 306 58 312Läkarbesök 274 515 293 960 270 356Övriga besök 116 172 122 288 118 292

Capio S:t GöranVårdtillfällen 27 545 27 431 28 454Läkarbesök 115 537 116 074 115 232Övriga besök 43 607 48 074 42 206

S:t ErikVårdtillfällen 1 380 1 406 1 491Läkarbesök 121 213 133 059 111 143Övriga besök 58 215 59 665 59 707

SödertäljeVårdtillfällen 11 107 11 086 10 945Läkarbesök 71 288 68 755 73 281Övriga besök 27 746 23 763 27 253

ErstaVårdtillfällen 2 464 2 384 2 870Läkarbesök 33 505 34 158 37 478Övriga besök 16 162 15 842 20 755

Mindre enheterVårdtillfällen 8 800 8 826 9 372Läkarbesök 647 807 661 454 865 496Övriga besök 138 313 110 581 152 801

Privat spec läkare VårdtillfällenLäkarbesök 822 617 774 000 742 777Övriga besök

Riksavtal / utomlänsvårdVårdtillfällen 6 904 7 121 6 511Besök 44 568 56 579 43 439

TANDVÅRDBokslut Budget Bokslut

2012 2013 2013TandvårdAndelen barn och ungdomar som besöker tandvården 94 93 95Kötider inom specialisttandvården barn och ungdom 1 2 2Andelen kariesfria 3-åringar 97 96 97Andelen kariesfria 3-åringar i utsatta områden 91 90 90Andelen 19-åringar med kariesfria sidoytor 68 66 67Antal nya remisser inom specialisttandvården (ex tandreg) 11 673 12000 12639Antal starter tandreglering 5 634 5 600 5 253

1) Antal erbjudna munhälsobedömningar 24 277 27 000 24 7592) Antalet utförda munhälsobedömningar 15 163 17 000 14 7863) Antal vuxna som erhållit nödvändig tandvård 22 546 22 500 22 8654) Antalet vuxna som erhållit tandvård som ett led i en 7 205 7300 6702sjukdomsbehandling (LIS)


2014-01-30 Bilaga 8

Utökad gemensam kostnadsinformation i ÅR 2013

Intäkter (Tkr) ÅRSBOKSLUT ÅRSBUDGET ÅRSBOKSLUTKostnader (Tkr 2012 2013 2013

Akutsjukvård Landstingsbidrag 24 165 200 24 441 093 24 441 092Momskomp 636 064 583 153 646 454Övriga intäkter 108 075 120 380 179 217Summa intäkter 24 909 339 25 144 626 25 266 763Kostnader (specifikation)Norrtälje -41 265 -30 653 -29 603Danderyd -2 370 816 -2 404 754 -2 442 651Karolinska Universitetssjukhuset -10 240 071 -10 673 488 -10 537 569Södersjukhuset -2 969 749 -2 952 925 -3 018 200S.t Göran -1 384 766 -1 282 233 -1 331 152S:t Erik -322 573 -333 255 -341 582Södertälje -578 315 -583 276 -604 660Ersta -235 927 -238 952 -267 485Mindre enheter -1 188 280 -1 334 715 -1 477 493Privat spec läkare -699 393 -707 326 -649 493Medicinsk service -448 522 -378 215 -516 851Riksavtal / utomlänsvård -649 258 -722 217 -632 235Asylsjukvård -66 790 -77 160 -81 783Läkemedel i öppen vård -2 525 254 -2 562 389 -2 501 323Ev övrigt -33 888 -279 915 -76 107Momskomp -636 064 -583 153 -646 454

Summa spec kostnader -24 390 931 -25 144 626 -25 154 641Resultat Akutsjukvård 518 408 0 112 122

PsykiatriLandstingsbidrag 5 225 136 5 397 924 5 397 912Momskomp 58 531 54 272 66 808Övriga intäkter 60 259 62 727 53 666Summa intäkter 5 343 926 5 514 923 5 518 386Kostnader (specifikation)Basåtagande / allmän psyk -2 637 978 -2 674 201 -2 708 174Beroendevård -713 594 -753 909 -723 323BUP -736 952 -746 681 -745 656Rättspsykiatri -436 258 -498 445 -506 555Ätstörningsvård -158 905 -162 773 -160 607Riksavtal/ utomlänsvård -41 583 -30 903 -53 010Privata spec läkare -106 023 -117 301 -103 345Asylsjukvård -28 256 -28 113 -25 855Läkemedel i öppen vård -312 254 -333 525 -304 725Övrig verksamhet -116 239 -114 800 -119 280Momskomp -58 531 -54 272 -66 808

Summa spec kostnader -5 346 573 -5 514 923 -5 517 338Resultat Psykiatri -2 647 0 1 048


2014-01-30 Bilaga 8

Intäkter (Tkr) ÅRSBOKSLUT ÅRSBUDGET ÅRSBOKSLUTKostnader (Tkr 2012 2013 2013

PrimärvårdLandstingsbidrag 8 848 080 9 320 835 9 320 808Momskomp 244 250 256 494 264 875Övriga intäkter 208 857 190 961 192 109Summa intäkter 9 301 187 9 768 290 9 777 792Kostnader (specifikation)Husläkarverksamhet -3 780 788 -3 924 602 -3 944 774Jour/Närakut verksamhet -261 273 -278 063 -278 775Hemsjukvård -539 265 -547 808 -556 599Psykosociala insatser -123 177 -145 482 -138 914Läkarinsatser i SÄBO -166 232 -170 384 -167 365MVC -382 258 -390 961 -397 189BVC -431 437 -450 832 -442 683BUMM -205 090 -207 852 -211 527Primärvårdsrehab exkl privata sjukgymnaster -439 985 -423 592 -564 111Riksavtal/utomlänsvård -119 001 -109 319 -123 478Privata spec läkare inkl barnläkare ARV -206 852 -215 522 -201 021Privata sjukgymnaster -561 537 -600 702 -598 599Asylsjukvård -53 352 -43 676 -39 966Läkemedel i öpen vård -1 295 707 -1 357 109 -1 270 794Övrig verksamhet -561 541 -644 872 -606 108Momskomp -244 250 -256 494 -264 875

Summa spec kostnader -9 371 745 -9 767 270 -9 806 778Resultat Primärvård -70 558 1 020 -28 986

GeriatrikLandstingsbidrag 2 376 156 2 389 796 2 389 800Momskomp 86 633 69 405 91 020Övriga intäkter 13 425 12 337 14 203Summa intäkter 2 476 214 2 471 538 2 495 023Kostnader (specifikation)Basgeriatrik -1 659 560 -1 612 067 -1 590 427Specialiserad palliativ vård -186 907 -215 537 -210 274ASIH -483 851 -485 445 -631 195Asylsjukvård -240Läkemedel i öppen vård -68 474 -70 783 -89 513Övrig verksamhet -12 419 -18 301 -17 864Momskomp -86 633 -69 405 -91 020

Summa spec kostnader -2 497 844 -2 471 538 -2 630 533Resultat Geriatrik -21 630 0 -135 510

Övrig köpt vårdLandstingsbidrag 4 485 493 4 773 172 4 803 212Momskomp 158 243 163 342 155 033Övriga intäkter 117 404 111 019 246 012Summa intäkter 4 761 140 5 047 533 5 204 257Kostnader (specifikation)Specialiserad rehabilitering inkl klimatvård -285 008 -298 084 -288 731Ambulanssjukvård -565 309 -579 589 -597 957Sjukresor -216 124 -212 816 -232 557Läkemedel i öppen vård -542 349 -549 583 -525 612Hjälpmedel -1 408 481 -1 406 033 -1 420 138Habilitering -458 300 -478 885 -469 643Asylsjukvård -20 708 -25 312 -18 853Övrig verksamhet -1 159 661 -1 364 293 -1 380 024Momskomp -158 243 -163 342 -155 033

Summa spec kostnader -4 814 183 -5 077 937 -5 088 548Resultat Övrig vård -53 043 -30 404 115 709


2014-01-30 Bilaga 8

Intäkter (Tkr) ÅRSBOKSLUT ÅRSBUDGET ÅRSBOKSLUTKostnader (Tkr) 2011 2012 2012

TandvårdLandstingsbidrag 803 470 856 538 856 536Momskomp 50 826 51 639 53 274Övriga intäkter 20 688 19 188 18 910Summa intäkter 874 984 927 365 928 720Kostnader (specifikation)Tandvård för barn och ungdomar -574 855 -575 115 -580 337Tandvård för vuxna -224 898 -255 714 -250 417Asylsjukvård -7 654 -12 129 -8 854Övrigt -12 605 -32 768 -27 738Momskomp -50 826 -51 639 -53 274

Summa spec kostnader -870 838 -927 365 -920 620Resultat Tandvård 4 146 0 8 100

Övrig verksamhetLandstingsbidrag 429 665 520 461 520 460MomskompÖvriga intäkter 84 904 26 154 108 925Summa intäkter 514 569 546 615 629 385Kostnader (specifikation)Beställarens egen verksamhet -533 129 -546 615 -648 901Momskomp

Summa spec kostnader -533 129 -546 615 -648 901Resultat Övrigt -18 560 0 -19 516

Summa verksamhetens intäkter 48 181 359 49 420 890 49 820 326Summa verksamhetens kostnader -47 825 243 -49 450 274 -49 767 359Resultat 356 116 -29 384 52 967

Avskrivningar enlig planSumma avskrivningar enligt plan -7 725 -10 616 -6 917

Finansiella intäkterSumma finansiella intäkter 81 465 40 000 54 093

Finansiella kostnaderSumma finansiella kostnader -1 127 0 -991

Summa finansiella poster, netto 80 338 40 000 53 102

Resultat efter finansiella poster 428 729 0 99 152

5

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Diarienummer HSN 1305-0614


Förvaltningsberättelse 2013

2 (23)


HSN 1305-0614

3 (23)

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HSN 1305-0614

Innehållsförteckning

1. Sammanfattning 2013 och förväntad utveckling 2014 .................... 5 1.1 Sammanfattning 2013 ...................................................................... 5 1.2 Ledningens åtgärder under 2013 .................................................... 6 1.3 Förväntad utveckling 2014 .............................................................. 6

2. Mål och uppdrag ............................................................................. 6 2.1 Mål ................................................................................................... 6 2.1.1 Tillgänglighet/Tillförlitlighet .......................................................... 6 2.1.2 Kvalitet ............................................................................................. 7 2.1.3 En ekonomi i balans ........................................................................ 8 2.2 Uppdrag ........................................................................................... 8 2.2.1 Uppdrag givna i budget 2012 respektive 2013 ................................ 8 2.2.2 Uppdrag givna under 2013 .............................................................. 8

3. Verksamhetens omfattning och innehåll ........................................ 8 3.1 Verksamhetsförändringar ............................................................... 8 3.1.1 Produktivitet.................................................................................... 8 3.2 Konsumtion vård – HSN ................................................................. 8

4. Verksamhetens ekonomiska resultat .............................................. 9 4.1 Årets resultat ................................................................................... 9 4.1.1 Redovisning över samtliga specialdestinerade statsbidrag ........... 11 4.1.2 Resultat per verksamhetsgren – HSN ............................................ 12 4.1.3 Externa intäkter och kostnader ...................................................... 12 4.1.4 Personal .......................................................................................... 13 4.1.5 SLL-externt köpt hälso- och sjukvård - HSN ................................. 15 4.1.6 Övriga kostnadsslag, avskrivningar och finansnetto ..................... 16 4.2 Investeringar .................................................................................. 17 4.3 Balansräkning ................................................................................ 17 4.4 Kassaflödesanalys ........................................................................... 19

5. Uppföljning av styrdokument ........................................................ 19 5.1 Bolagsstyrningsrapport/styrningsrapport ..................................... 19 5.2 Landstingets finanspolicy .............................................................. 19

6. Medarbetare ................................................................................... 19

7. Miljö .............................................................................................. 22

4 (23)


HSN 1305-0614

8. Funktionsnedsättning ................................................................... 22

9. Folkhälsoarbetet ............................................................................ 23

10. Upphandling och inköp ................................................................. 23

11. Styrelsebehandling ........................................................................ 23

5 (23)


HSN 1305-0614

1. Sammanfattning 2013 och förväntad utveckling 2014

1.1 Sammanfattning 2013

Årets ekonomiska resultat visar ett överskott med 99 miljoner kronor vilket motsvarar 0,2 procent av omslutningen. För 2012 var resultatet ett överskott med 429 miljoner kronor. De största förklaringsposterna till årets resultat är: - utfallet för ersättningar till Karolinska Universitetssjukhuset visar

överskott med 327 miljoner kronor på grund av lägre vårdvolymer än planerat, utfallet för ersättningarna till övriga akutsjukhus visar däremot underskott med 128 miljoner kronor

- läkemedel inom läkemedelsförmånen visar överskott med 185 miljoner kronor

- För vårdvalsområdena inom somatisk specialistvård redovisas underskott med 169 miljoner kronor, det balanseras delvis med överskott privata specialistläkare på nationella taxan med 58 miljoner kronor

- ASiH (Avancerad Sjukvård i Hemmet) visar underskott med 146 miljoner kronor på grund av fler patienter och längre vårdtider än budgeterat

- Primärvårdsrehabilitering visar underskott med 83 miljoner kronor, antalet vårdgivare har ökat i och med införandet av vårdval

-600

-400

-200

0

200

400

600

800

1000

Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Mkr

Period

Resultatutveckling HSN 2013

Utfall 2013 Utfall 2012 PERB 2013 PR föreg MB

6 (23)


HSN 1305-0614

Budget för 2013 medgav en kostnadsökning med 3,9 procent jämfört med 2012. Bokslutet visar att kostnadsökningen stannade på 3,7 procent, vilket är en något lägre än föregående års ökning på 4,1 procent. Det kan således noteras att trots ett lägre överskott än föregående år har kostnadsökningstakten minskat vilket var en nödvändighet för att hålla årets budget. Utvecklingen mot en lägre kostnadsökning måste fortsätta då utrymmet långsiktigt de kommande åren begränsas till högst 3 procent per år.

1.2 Ledningens åtgärder under 2013 Budgeten för 2013 medgav en nettokostnadsökning med 3,9 procent mot 2012. Faktisk ökning blev 3,7 procent vilket ledde till ett överskott med 99 miljoner kronor, varför inga kostnadsreducerande åtgärder behövde vidtas för 2013. Budgetbeslutet för 2014 och planeringsåren 2015-2017 medger en kostnadsökningstakt på högst 3 procent för varje år i perioden 2015 -2017.. Det betyder att ekonomistyrningen för 2014 bör inriktas på att dämpa kostnadsökningstakten. Det är nödvändigt att påbörja en utveckling mot den långsiktigt lägre nivån kring 3 procent som krävs för en fortsatt ekonomi i balans.

1.3 Förväntad utveckling 2014 Se huvuddokumentet

2. Mål och uppdrag

2.1 Mål Se huvuddokumentet.

2.1.1 Tillgänglighet/Tillförlitlighet Vård – HSN

7 (23)


HSN 1305-0614

Redogör för hur mycket HSN erhållit till följd av att sanktioner för köställning inbetalts. Redovisningen ska ske per sjukhus, utfall 2013. Sjukhus i mkr Viten Bonus Karolinska Universitetssjukhuset Danderyds sjukhus Södersjukhuset Södertälje sjukhus S:t Görans sjukhus S:t Eriks sjukhus Summa

24 3 5 1 2 1

36

0 0 0 0

-3 0

-3 Förvaltningen har erhållit intäkter med 36 miljoner kronor i form av viten respektive haft kostnader med 3 miljoner kronor i form av bonus, avseende tillgänglighet - kösituationen vid sjukhusen. Nettot av detta är således ett överskott med 33 miljoner kronor. Mer detaljerade redovisningar av vänteläget återfinns dels i huvuddokumentet, dels i separat bilaga.

2.1.2 Kvalitet I avtalen mellan beställare och vårdproducent anges att en 2-procentig kvalitetsersättning kan erhållas under avtalsperioden. Ange om sjukhuset uppnår detta eller med hur mycket den avviker i utfall samt ange varför. Sjukhus i mkr Maximal ers

enl avtal Faktisk ers i årsbokslut

Avvikelse

Karolinska Universitetssjukhuset Danderyds sjukhus Södersjukhuset Södertälje sjukhus S:t Görans sjukhus S:t Eriks ögonsjukhus Summa

198,2 39.6 52,0 10,9

5,5 26,5

332,7

174,7 36,9 47,2 10,5

5,5 26,5

301,3

23,5

2,7 4,8 0,4 0,0 0,0

31,4 För samtliga sjukhus som inte erhållit maximal kvalitetsersättning gäller att sjukhusen själva gjort bedömningen att de inte klarar sina åtaganden enligt avtalet fullt ut.

8 (23)


HSN 1305-0614

2.1.3 En ekonomi i balans Se avsnitt 4 och kapitel 7 i huvuddokumentet

2.2 Uppdrag

2.2.1 Uppdrag givna i budget 2012 respektive 2013 Se separat bilaga.

2.2.2 Uppdrag givna under 2013 Se separat bilaga.

3. Verksamhetens omfattning och innehåll

3.1 Verksamhetsförändringar Se huvuddokumentet.

3.1.1 Produktivitet Se huvuddokumentet.

3.2 Konsumtion vård – HSN Se huvuddokumentet.

9 (23)


HSN 1305-0614

4. Verksamhetens ekonomiska resultat Resultaträkning Mkr

Bokslut 2013

Bokslut 2012

Förändr %

Budget 2013

Avvik Bokslut-

Bu

3830 6% 1 278 1 235 3,4% 1 178 100

3870 landstingsbidrag 47 730 46 333 3,0% 47 700 30

Övriga intäkter 813 613 32,6% 543 270

0

Verksamhetens intäkter 49 820 48 181 3,4% 49 421 399

4999 personalkostnader -467 -382 22,1% -440 -27 5299,5599,5499 köpt h-osjvård,verksankn -42 779 -40 252 6,3% -42 594 -185

Övriga kostnader -6 521 -7 191 -9,3% -6 416 -105

0

Verksamhetens kostnader -49 767 -47 825 4,1% -49 450 -317

Avskrivningar -7 -8 -13,8% -11 4

Finansnetto 53 81 -34,4% 40 13

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 99 429 0 99

Erhållna koncernbidrag (komp) 0

Lämnade koncernbidrag (komp) 0

Justerat resultat 99 429 0 99

Lämnade koncernbidrag (skatt) 0

Överavskrivningar 0

Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt 99 429 0 99

4.1 Årets resultat Resultatet för 2013 visar ett överskott med +99 mkr. Överskott uppvisas främst för läkemedel, övrig vård, övrigt och somatisk specialistvård. Inom övrig vård, övrigt består överskottet bland annat av outnyttjade reserver och finansnetto. Geriatrik och primärvård redovisar ett underskott. Årets resultat är 330 mkr sämre än 2012. Årets intäktsutfall är 49 820 mkr att jämföra med budgeten på 49 421 mkr. Intäkterna har ökat med 3,4 % jämfört med föregående år och förklaras främst av ökat landstingsbidrag och 6 % statsbidrag. Avvikelsen på övriga intäkter förklaras främst med övertagandet av den nya verksamheten nationella invånartjänsten 1177 Vårdguiden från Inera AB den 1 januari 2013 med 138 mkr. Förklaras även med vitesintäkter från akutsjukhusen, 36 mkr.

10 (23)


HSN 1305-0614

Jämförelsestörande post utgörs av ökningen av landstingsbidrag med 30 mkr avseende satsning på 4D-projektet enligt beslut LS 1303-0356. Den budgeterade intäktsökningen i jämförelse med årsbokslut 2012 är 2,6 % (BU1312/AC1212). Årets kostnadsutfall är – 49 767 mkr jämfört med budgeten på -49 450 mkr. Kostnaderna har ökat 4,1 % jämfört med motsvarande period föregående år. Jämförelsestörande post utgörs av att den 1 januari 2013 övertog Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning den nationella verksamheten Invånartjänster från Inera AB och bildade den nya verksamheten 1177 Vårdguiden genom en sammanslagning med SLLs invånartjänst Vårdguiden. Den budgeterade kostnadsökningen i jämförelse med årsbokslut 2012 är 3,4 % (BU1312/AC1212).

11 (23)


HSN 1305-0614

4.1.1 Redovisning över samtliga specialdestinerade statsbidrag

Bidagsgivare Statsbidrag Bokslut

2013 Bokslut

2012 Budget

2013

Avvik Bokslut-

Bu

Socialstyrelsen Hjälpmedel för döva 4 653 4 679 4 514 139

Dövtolk 18 577 18 577 18 577 0

Vävnads- o cell verksamhet 27 759 9 915 27 759

SKL RCC Processutv cancerstrategin 8 000 9 370 8 000

Bidrag osteoporos 1 000 1 000

Psykiatri prestationsbaserad ersättning 69 554 40 700 69 554

Heldygnsvård psykiatri 1 200 9 300 1 200

Mest sjuka äldre 61 530 24 300 61 530

Evidensbaserad praktik 1 510 1 510

Funktionsnedsatta 1 510 1 510

Kvalitetsregistercentrum 6 383 2 500

Försäkringskassan Rehabgarantin 171 057 113 900 171 057

Forskningsmedel Rehsam 1 400 1 900 1 400

Smittskyddsinsitutet Bidrag HIV/STI 32 436 30 665 32 436

Kampanj klamydiamåndag 1 400 439 1 400

HIVbidrag ,Lafa 400

Kammarkollegiet Utveckling vårdvalssystem 9 700 4 643 9 700

Psykiatri kunskap till praktik 408 408

Migrationsverket Asylsjukvård 53 106 44 189 30 000 23 106

Hälsokommunikatör Eufond 1 524 1 524

Vinova Mina vårdflöden 4 499 5 500 4 499 Vidareförmedlat från Koncernfinans Asylsjukvård 98 782 105 153 138 390 -39 608

LSS bidrag 21 012 20 910 20 787 225 Vidareförmedlat från LSF Kvalitetsregistercentrum 9 000 3 250 9 000

Totalt specialdestinerade statsbidrag 606 400 449 890 212 268 394 132

Observera att de tre sista angivna statsbidragen har förvaltningen inte fått direkt från staten. De är bidrag som först influtit på landstinget centralt och som senare vidareförmedlats till hälso- och sjukvårdsförvaltningen från Koncernfinansiering och LSF. Dessa medel bokförs som övriga intäkter inom förvaltningen. Observera också att de statsbidrag som saknar angivna värden i budgetkolumnen är sådana som redovisas som externa projekt och bokförs över balansräkningen. Dessa statsbidrag budgeteras inte.

12 (23)


HSN 1305-0614

4.1.2 Resultat per verksamhetsgren – HSN

Resultat per VO (Mkr) Bokslut 2013

Bokslut 2012

Förändr %

Budget 2013

Avvik Bokslut-Bu

Somatisk specialistvård 50 275 -82% 0 50

Geriatrisk vård -117 -22 432% 0 -117

Psykiatrisk vård -28 -16 75% 0 -28

Primärvård -115 -100 15% 0 -115

Läkemedel öppen vård 185 285 -35% 0 185

Övrig sjukvård 116 3 3767% 0 116

Tandvård 8 4 100% 0 8

Totalt förvaltning/bolag 99 429 -77% 0 99

Betydande underskott redovisas för geriatrik och primärvård. Trots det redovisar HSN ett samlat överskott med 99 miljoner kronor främst till följd av stora överskott för läkemedel och övrig vård. Övriga verksamhetsgrenar uppvisar mindre över- och underskott. För mer detaljerade beskrivningar, se huvuddokumentet.

4.1.3 Externa intäkter och kostnader

SLL-extern resultaträkning Mkr

SLL-externt Bokslut

2013

SLL-externt Bokslut

2012

Förändr %

SLL-externt Budget

2013

Avvik Bokslut-Bu

Verksamhetens intäkter 1 690 1 427 18,4% 1 379 311

Verksamhetens kostnader -20 668 -19 805 4,4% -20 934 266

Avskrivningar -7 -8 -12,5% -11 4

Finansnetto 0 -1 -100,0% 0 0

Resultat -18 985 -18 387 3,3% -19 566 581

Ovanstående tabell redovisar samtliga intäkter och kostnader som förvaltningen haft under 2013 mot SLL-extern motpart. Nettokostnaden för samtliga SLL-externa varor och tjänster har ökat med 3,3 procent mot 2012. Den totala nettokostnaden för HSN har ökat med 3,7 procent mot 2012. Det betyder att nettokostnadsökningen avseende SLL-interna varor och tjänster är högre än den för SLL-externt. Den viktigaste orsaken till att de SLL-externa kostnaderna ökar är det successiva införandet av vårdval inom somatisk specialistvård, primärvård,

13 (23)


HSN 1305-0614

psykiatri och geriatrik. Därutöver har några upphandlingar avseende specialiserad psykiatrisk öppenvård för vuxna och några mottagningar inom barn- och ungdomspsykiatri resulterat i ökade SLL-externa kostnadsandelar. Utöver vårdvalen har kostnaderna för utförd vård vid S:t Görans sjukhus ökat med drygt 3 procent mot 2012. Ökningen av verksamhetens intäkter avser främst det nya nationella uppdraget för 1177 Vårdguiden. För denna verksamhet har såväl intäkter som kostnader ökat med cirka 140 miljoner kronor mot 2012.

4.1.4 Personal

Bemanningskostnader Mkr

Bokslut 2013

Bokslut 2012

Förändr %

Budget 2013

Avvik Bokslut-Bu

Summa personalkostnader -467 -382 -440

varav förändring sem- och löneskuld -1 -2 -55% -1

varav lönekostnad -314 -255 23% -286 -28

varav PO-pålägg -135 -110 22% -127 -8

Inhyrd personal -16 -15 9%

varav läkare 0

varav sjuksköterskor 0

varav övrig personal -16 -15 9% -16

Summa bemanningskostnad -483 -397 22% -440 -100%

Sjukfrånvaromått Bokslut 2013

Bokslut 2012

Förändr %-enh

Budget 2013

Avvik %-enh

Procentuell sjukfrånvaro 3,3 3,1 20,0% 330,0%

Lönekostnaderna, vilka utgör den största delkomponenten av personalkostnaderna ökade 23 % jämfört med 2012. Den budgeterade bemanningskostnaden i jämförelse med årsbokslut 2012 är +15 %.(BU1312/AC1212)

Jämförelsestörande post är att fr.o.m. 1 januari 2013 överfördes verksamheten 1177 vårdguiden från Inera AB till Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning med 66 årsarbetare, personalkostnader är inte budgeterade.

14 (23)


HSN 1305-0614

Lönekostnadsökningen består av en volymförändring motsvarande 21,6 % vilket främst förklaras av 1177 Vårdguiden. Inhyrd personal 7550 Inhyrd personal verksamhetsanknutna tjänster Kostnaderna avser verksamheten 1177 Vårdguiden. 7551 Inhyrd personal ej verksamhetsanknutna tjänster Kostnaderna avser administrativ personal inom bland annat verksamheten 1177 Vårdguiden. Utveckling helårsarbete samt verksamhetsförändringars effekt

Personalvolym/helårsarbete Antal

Bokslut 2013

Budget 2013

Avvik Bokslut-

Bu

Bokslut 2012

Förändr %

LF/LS/HSN beslut

(Ja/Nej)

Helårsarbeten exkl. extratid (personalvolym) 653 550 103 537 21,6%

Ny verksamhet 20130101 ,1177 vårdguiden 66 Utökning inom kommunikationsverksamheten 14

Tidsbegränsat anställda 58

Totalt förändring 138 0

Jämförelsestörande post är att fr.o.m. 1 januari 2013 överfördes den nationella verksamheten 1177 Vårdguiden från Inera AB med 66 årsarbetare, verksamheten är inte budgeterad. Kommunikationsverksamheten har utökats med 14 befattningar bl a för samordning och förflyttning av ansvaret för SLL:s övergripande arbete inom pressjour och kriskommunikation till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

15 (23)


HSN 1305-0614

4.1.5 SLL-externt köpt hälso- och sjukvård - HSN

Köpt hälso- och sjukvård Mkr

Bokslut 2013

Bokslut 2012

Förändr %

Budget 2013

Avvik Bokslut-Bu

Somatisk specialistvård -4738,7 -4546 4,2% -4629,1 -110

Primärvård -5400,2 -5003,1 7,9% -5231,9 -168

Psykiatri -1127,5 -1062,5 6,1% -1173,4 46

Geriatrik -1342,7 -1265,2 6,1% -1224,1 -119

Tandvård -348,1 -316,7 9,9% -349,4 1

Övrig sjukvård -1921,3 -1788,6 7,4% -2019,1 98

Summa -14878,5 -13982,1 6,4% -14627 -252

Somatisk specialistvård Ökningen av externt köpt vård beror främst på kostnadsökningen inom de nya vårdvalen. Inom vårdval gynekologi, hud, katarakt, ögon och öron-, näs- och halssjukvård har totalt 25 nya mottagningar startat under 2013. Sex nya mottagningar inom vårdval allergologi och ryggkirurgi. Avtalet med S:t Göran blev 51 mkr högre än budget och utfallet för köpta verksamhetsanknutna tjänster blev 119 mkr högre än budget. Primärvård Ökningen av externt köpt vård beror främst på kostnadsökningen inom de nya vårdvalen. 11 nya mottagningar har startat inom vårdval primärvårdsrehabilitering och 20 mottagningar inom vårdval logopedi. Psykiatri Ökningen av externt köpt vård beror främst på upphandling av specialiserad psykiatrisk öppenvård för vuxna och upphandling av några mottagningar inom barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvårdsverksamhet med leverantör Prima barn-och vuxenpsykiatri AB. Minskningen utfall mellan utfall 2013 jämfört med budget 2013 beror bland annat på privata specialister. Geriatrik Ökningen av externt köpt vård beror främst att nya vårdval har införts för ASIH och specialiserad palliativ vård. Tandvård Ökningen av externt köpt vård beror främst på specialisttandvård för barn- och ungdomar. Övrig vård

16 (23)


HSN 1305-0614

Ökningen av externt köpt vård avser bland annat utökad verksamhet inom ambulanssjukvården, kostnader för tekniska hjälpmedel samt att 4 nya mottagningar har startat gällande vårdval hörselrehabilitering.

4.1.6 Övriga kostnadsslag, avskrivningar och finansnetto IT-kostnader 7541 IT-tjänster (ej konsult) Innehåller bland annat kostnader för vårdersättningssystem, SLL-net och intern IT-kostnad för förvaltningen. Ökade kostnader hänförs främst till övertagandet av de nationella invånartjänsterna 1177 Vårdguiden från Inera AB och införande av nya Windows 7. Konsultkostnader 7542 Konsultarvoden IT Ökade kostnader hänförs främst till övertagandet av de nationella invånartjänsterna 1177 Vårdguiden från Inera AB, utveckling av vårdgivarkoncept och invånartjänster SLL. 7569 Konsultarvoden övriga Ökningen jämfört med föregående år förklaras främst av programkontoret för Framtidens hälso-och sjukvård (FHS), övertagandet av de nationella invånartjänsterna 1177 Vårdguiden från Inera AB, projektet för upphandling av vård på S:t Görans sjukhus, vårdvalsutveckling och benchmarking av akutsjukhusens akutmottagningar samt 4D-projektet. 7561 Konsultarvoden juridiska tjänster Innehåller bland annat kostnader för second opinion i upphandlingar av hälso-och sjukvård. 7562 Konsultarvoden marknadsföring/PR Innehåller bland annat kostnader för invånartjänsterna 1177 Vårdguiden. 7590 Diverse övriga tjänster (ej konsulter). Innehåller bland annat kostnader för programkontor Nya Karolinska (80 mkr), folkhälsoverksamhet (123 mkr), 4D-projektet (19 mkr), projektet med aktiv hälsostyrning (52 mkr), ersättning till Nationella kvalitetsregistret för vård och omsorg (22 mkr), Cefam (30 mkr), rikssjukvårdssatsning vid Karolinska universitetssjukhuset (62 mkr), finansiering av Nationella kvalitetsregister SKL (22 mkr), köp av redovisningstjänster från LSF (16

17 (23)


HSN 1305-0614

mkr) invånartjänsterna 1177 Vårdguiden (25 mkr), läkemedelsförsörjning sjukhus (6 mkr), samverkan med kommuner ( 17 mkr), Stiftelsen Äldrecentrum (7 mkr), läkemedelskommitté/läkemedelsstöd/fortbildning (9 mkr).

4.2 Investeringar

Investeringar Mkr

Bokslut 2013

Nuvarande status

Budget LF 2013

Avvik Bokslut-Bu

Inventarier 6,3 1,5 5

Ombyggnation 0

IT-inventarier 1,2 1

Totalt investeringar 7,5 0 1,5 6

Utfallet uppgår till 7,5 mkr och avser kompletterings- och utbytesinvesteringar av inventarier och utrustning för Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning. Avvikelsen jämfört med budget hänförs till investeringsutgifter för de nya verksamheterna 1177 vårdguiden, Regionalt cancercentrum och QRC Kvalitetsregister Stockholm på Magnus Ladulåsgatan samt för förhyrning av ytterligare ett våningsplan på Hantverkargatan.

4.3 Balansräkning

Balansräkning Mkr

2013-12-31 2012-12-31 Förändring

Tillgångar

Anläggningstillgångar 15 14 1

Omsättningstillgångar 8 708 7 794 914

varav kassa och bank 7 543 6 446 1 097

SUMMA TILLGÅNGAR 8 723 7 808 915

Eget kapital 113 442 -329

Avsättningar (samt ev. minoritetsintresse) 10 -10 Skulder 8 610 7 356 1 254

Långfristiga skulder 1 1 0

Kortfristiga skulder 8 609 7 355 1 254

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 8 723 7 808 915

Jämförelse mellan bokslut 2013 och bokslut 2012.

18 (23)


HSN 1305-0614

Anläggningstillgångarna har netto ökat med 1 mkr. Under år 2013 har inventarier anskaffats för 7,5 mkr och totala avskrivningen uppgår till 7 mkr. Omsättningstillgångarna har totalt ökat med 915 mkr. Ökningen består i huvudsak av att tillgodohavande på kassa och bank har ökat med 1 098 mkr samtidigt som upplupna intäkter har minskat med 268 mkr. Förutbetalda kostnader har minskat med 9 mkr och kundfordringar har ökat med 74 mkr. Upplupna intäkter har minskat med 268 mkr, vilket främst beror på att upplupna intäkter mot Karolinska sjukhuset är 207 mkr lägre än motsvarande period 2012 samt att upplupna intäkter minskat med 15 mkr mot Danderyds sjukhus och med 16 mkr mot Södertälje sjukhus. Banktillgodohavandet har ökat med 1 098 mkr. Detta förklaras främst av att upplupna kostnader har ökat med 962 mkr, samt att skulden för externa projekt har ökat med 207 mkr. Kortfristiga skulder har ökat med 1 254 mkr. Detta förklaras främst av följande poster: Leverantörsskulden har ökat med 84 mkr. Upplupna kostnader har ökat med 962 mkr beroende på eftersläpning av fakturering från främst akutsjukhusen. Övriga kortfristiga skulder har ökat med 212 mkr vilket kan förklaras av att skulden för externa projekt har ökat med ca 207 mkr. Förutbetalda intäkter har minskat med 5 mkr. Egna kapitalets minskning beror på att resultat 2013 (99 mkr) är 330 mkr lägre än 2012 (429 mkr).

19 (23)


HSN 1305-0614

4.4 Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalys Mkr

2013-12-31

Den löpande verksamheten

Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 544

Investeringsverksamheten

Kassaflöde från investeringsverksamheten -7

Finansieringsverksamheten

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -439

Årets kassaflöde 1 098

Under 2013 har förvaltningens likvida medel ökat med 1 098 miljoner kronor. Det förklaras främst av att upplupna kostnader har ökat med 961 miljoner kronor och att skulden för externa projekt har ökat med 208 miljoner kronor.

5. Uppföljning av styrdokument

5.1 Bolagsstyrningsrapport/styrningsrapport Se separat bilaga.

5.2 Landstingets finanspolicy Landstingets finanspolicy följs fullt ut. Se mer i separat bilaga.

6. Medarbetare HSF har under 2011 och 2012 genomfört ett större förändringsarbete, det så kallade Visionsarbetet. Resultatet satte fokus på det interna sättet att styra och leda förvaltningen internt. Styr och ledningsprocesser ses över och synliggörs. Resultatet av visionsarbetet har resulterat i ett flertal

20 (23)


HSN 1305-0614

genomförandeprojekt ett nytt ledningssystem. Även ett nytt IT-stöd administrera verksamhetsplaneringen upphandlas. Som projekt har definierats HSLGs roll, utveckla styr- och ledande ledarskap, Utveckla chefs- och ledarskapet. Utgångspunkten Har varit SLLs personalpolicy, beskrivning av chefsrollen och ledarkriterier samt ”visionselementen”. Ett nytt styrdokument ”Vårt chef- och ledarskap i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen” har tagits fram. Verksamhetsförändringar och omstruktureringar HSF HR har bistått med stöd vid 5 större verksamhetsförändringar. Dessa är av karaktären; verksamhetsövergång med och utan medföljande medarbetare samt inrättande av nya enheter och omstrukturering. Den största förändringen skedde den 1 januari då 66 personer vid Inera AB, via en verksamhetsövergång, flyttades över till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Stödet från HR har bestått i förhandlingsarbete, organisations- och bemanningsarbete, intresseanmälningar och rekryteringar.

Personal- och kompetensförsörjning

Arbetet med införandet av KOLL initierades och påbörjades på senhösten 2012. KOLL blev ett delprojekt i det fortsatta arbetet med det gemensamma utvecklingsprojektet Visionsarbetet. Tanken var att implementeringen av SLLs gemensamma kompetensplaneringsmodell skulle ske parallellt med att integreringen av HSFs kompetensplaneringsprocess som del av VP-processen. Då HSF under det första kvartalet iscensatt ett flertal utvecklingsprojekt fattades beslut om att skjuta på införandet av KOLL till 2014. Någon införandeplan har ännu inte upprättats.

Chef- och ledarskap

I det förutnämnda visionsarbetets projekt ingår ett arbete med utveckling av hur HSF sätter mål, styr och följer upp verksamheten. I det nyligen framtagna styrdokumentet för chef och ledarskap belyser det aktiva ledarskapet och att ledarskapet kräver kontinuerlig utveckling. Styrdokumentet lyfter också fram chefers ansvar för att arbeta mål och resultatinriktat, följa upp, analysera och genomföra förbättringar. Ett genomföra ett ledarutvecklingsprogram är nästa steg.

Hälsofrämjande arbetsmiljö Varje enhet har gjort en handlingsplan efter förra årets medarbetarenkät. Denna inkorporerats i verksamhetsplanen.

21 (23)


HSN 1305-0614

I förvaltningens visionsarbete har projekt dragits i gång rörande medarbetarskap, ledarskap och projekt som ska främja samhörigheten. Syftet är att skapa en ändamålsenlig och fungerande kultur.

Sjukfrånvaro I jämförelse med 2012 har sjukfrånvarodagar under 2013 ökat totalt med 0,77 sjukdgr/anställd. Männens sjukfrånvaro har minskat med 2,24 sjukdgr/anställd medan kvinnornas frånvaro har ökat med 1,6 sjukdgr/anställd.

Inga åtgärder har vidtagits

Sjukfrånvarons utveckling

0

2

4

6

8

10

12

K M Totalt

10,10 7,35

9,33

11,70

5,11

10,10

Antal sjukfrånvarodagar/anställd & kön

2012

2013

22 (23)


HSN 1305-0614

7. Miljö Se huvuddokumentet.

8. Funktionsnedsättning Se separat bilaga.

0112233445

dag 0-14 dag 14-90 dag 90-

4,29

1,95

3,83

4,48

3,05

4,16

Kvinnor, frånvarodagar/intervall

K 2012

K 2013

23 (23)


HSN 1305-0614

9. Folkhälsoarbetet Redogör i följande tabell för: Har förvaltningen/bolaget en handlingsplan för genomförande av landstingets folkhälsopolicy och landstingets handlingsplan för hälsa?

Ja Nej Kommentar X Handlingsplanen är inte helt aktuell och ska uppdateras. Har förvaltningen/bolaget ansvarig/samordnare för arbete med folkhälsopolicyn?

Ja Nej Kommentar X

Har förvaltningen/bolaget under året fattat beslut som stödjer landstingets folkhälsopolicy eller på annat sätt verkat för att genomföra policyn?

Ja Nej Kommentar - Om ja, ge gärna exempel X Förvaltningen har övergripande strategiskt ansvar för

SLLs folkhälsoarbete och för stöd till genomförande och uppföljning av folkhälsopolicyn och Handling för hälsa. Verksamheten redovisas i HSN:s årsredovisning avsnitt 5.4 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård och smittskydd.

Ange om förvaltningen/bolaget utför annat folkhälsoarbete utöver det som nämnts i frågan ovan?

Ja Nej Kommentar - Om ja, ge gärna exempel på sådant arbete

X

10. Upphandling och inköp Se separat bilaga.

11. Styrelsebehandling Årsredovisningen för Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013 kommer att nämndbehandlas 2014-02-13.

Bilaga A11(2)

UPPFÖLJNING MÅL OCH INDIKATORER ÅRSBOKSLUT 2013

Långsiktigt mål Kortsiktigt mål Indikator Utfall2012

Budget 2013

Utfall2013

Uppfyllt långsiktigt mål

(Ja/Nej)

Uppfyllt kortsiktigt mål

(Ja/Nej)

Uppfylld indikator (Ja/Nej)

Kommentar (analys och åtgärd)Ansvarig nämnd/styrelse

Nöjda medborgareAndelen av befolkningen som har stort förtroende för vården ska öka

65 >65 58 Nej

Både i vårens och höstens mätning uppgav 58 % av SLLs befolkning att de hade stort förtroende för vården. Fler personer har valt alternativet ”varken eller” jämfört med tidigare år, Utvecklingen är likartad nationellt. HSN

Nöjda patienter

Andelen patienter som, efter besök på husläkarmottagning, skulle rekommendera mottagningen till andra ska öka

71 >71 73 Ja

HSN

Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården

Antal vårdvalsområden med fri etablering för vårdgivare ska öka

Ökat Öka Ökat JaHSN fattade under 2013 beslut att införa vårdval inom ytterligare sju områden HSN

Könsuppdelad statistik ska analyseras ur ett verksamhetsperspektiv. Nyckeltal för jämställdhet och jämlikhet ska utvecklas och användas.

Landstingets jämlikhets- och jämställdhetsarbete i invånarperspektivet utgår från jäm¬ställd-hetspolicyn och den regionala jämställdhetsstrategin samt europeiska jämställdhets¬deklara-tionen för vilken en reviderad handlingsplan togs fram våren 2012. • Översyn av jämlik patientinformation har genomförts och förbättringar inarbetats.• Hbt-indikatorer har utvecklats i avtal.• Analys av läkemedelsanvändning har påbörjats utifrån ett jämlikhetsperspektiv.

Analyseras och utvecklas

Ja

Könsuppdelad statistik analyseras regelbundet för de olika verksamhetsområdena inom hälso- och sjukvården. Under 2013 har en webbutbildning om hbt-frågor tagits fram. Mer än bara trösklar är ett delaktighetsprogram för personer med funktions-nedsättning. Under 2013 har en tillgänglighetsguide och webbaserad utbildning för Stockholms läns landstings medarbetare gällande funktionsnedsättning och funktionshinder har tagits fram. En kampanj om patienters rättigheter, särskilt inriktad mot målgruppen unda vuxna (18-34 år) genomfördes under 2013. HSN

Alla belägg för ojämställd behandling eller diskriminering av något slag ska leda till åtgärder och uppföljning.

Åtgärder och uppföljning

Ja

Under 2013 inkom 35 ärenden till Patientnämnden där anmälaren upplevt sig diskriminerad. Utredningarna ledde till olika typer av åtgärder såsom att vårdenheten som anmälts åtog sig att arbeta vidare med värdegrund, förbättrade rutiner vid undersökning och dokumentation av patienterna. Några ärenden överfördes till Socialstyrelsen eller den nyetablerade Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Antalet anmälningar om diskriminering var få i förhållande till totala antalet anmälningar (5 422) till Patientnämnden.

HSN

Nöjda medborgareAndelen av befolkningen som är nöjda med kollektivtrafiken ska förbättras

57 >57

TN

66 >66TN - Kollektivtrafik på land

88 >88TN - Kollektivtrafik till sjöss

Kollektivtrafiken ska levereras med hög kvalitet – tillförlitligheten ska förbättras med bättre punktlighet och mäts genom ”Kunder i tid"

Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken

Likvärdig behandling av alla invånare

Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och

sjukvården

Nöjda medborgare

Bilaga A12(2)

Långsiktigt mål Kortsiktigt mål Indikator Utfall2012

Budget 2013

Utfall2013

Uppfyllt långsiktigt mål

(Ja/Nej)

Uppfyllt kortsiktigt mål

(Ja/Nej)

Uppfylld indikator (Ja/Nej)

Kommentar (analys och åtgärd)Ansvarig nämnd/styrelse

93 >93

TN - Kollektivtrafik för personer

En ledande tillväxtregionSkatteunderlagets årstaktsutveckling i länet ska vara lika hög eller högre än riket/övriga riket

Högre.=/> än riket/övriga

riketLS - SLL Ekonomi och finans

Resultat: Att resultatet är i balans med hänsyn tagen till ej resultatförda kostnader och att realkapitalet bibehålls

Ja UppfylltLS - SLL Ekonomi och finans

Finansiering: Ersättningsinvesteringar självfinansieras till 100 procent.


Skuldsättning: Att lånefinansiering endast används för att finansiera övriga investeringar.


In- och utbetalningsströmmar: Att betalningsberedskapen motsvarar minst 21 dagars genomsnittliga driftskostnader.


Stolta medarbetareMedarbetarindex, som är det samlade värdet för koncernen, ska öka

76 >76

LS - SLL Personal och utbildning

Hållbar miljöSamtliga nämnder och styrelser ska arbeta för att uppfylla målen i landstingets miljöprogram.

Samtliga nämnder och styrelser påbörjade arbetet 2012. Alla

LS - SLL Tillväxt, miljö och regionplane

God ekonomisk hushållning

En ekonomi i balans

Bilaga A2

PÅGÅENDE ÄRENDEN FRÅN BUDGET FÖR POLITISK BEREDNING

År Att-sats nummer

LS-nummer Att-sats Ansvarig nämnd/styrelse

Områdesansvarig

Uppdrag åtgärdat(Ja, Delvis, Nej)

Kommentar

2012 LS 1109-1232

Uppdrag i budget 2012 åt landstingsstyrelsen att i samråd med berörda verksamheter, samordna upphandlingar av byggnationer, inventarier och IT för de behov som framgår av Framtidsplan för hälso- och sjukvården

LSSLL Juridik och upphandling

2012 LS 1109-1233

Uppdrag i budget 2012 åt landstingsstyrelsen att årligen i samband med behandling av budgetärendet i landstingsfullmäktige redovisa vilka åtgärder som vidtagits respektive kommer att vidtas samt tidplan för att implementera Framtidsplan för hälso- och sjukvården

LS PK Delvis

Löpande återkoppling sker till styrgruppen. Programkontoret rapporterar också löpande till sjukhusdirektörer. Därutöver sker en årlig återrapportering i samband med att budgeten behandlas.

2012 LS 1109-1238

Uppdrag i budget 2012 åt landstingsstyrelsen att anpassa program för Ny byggnad för akutsjukvård vid Danderyds sjukhus i enlighet med beslut i ärendet Framtidsplan för hälso- och vården


2012 LS 1109-1239

utreda hur Framtidsplan för hälso- och sjukvården, LS 1104-0574, påverkar pågående och framtida förstudier och programarbeten utöver SÖS, Danderyds sjukhus samt Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge


2012 LS 1109-1216

att uppdra åt landstingsstyrelsen att utarbeta förslag till profilering av re-spektive akutsjukhus för beslut i landstingsfullmäktige

LS

SLL Personal och utbildning

2012 LS 1108-0865

att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att- besluta om utveckling av integrerat arbete med psykisk ohälsa

HSN Delvis

Arbete pågår och har återrappoterats som del av Framtidsplanen andra steget

2012 LS 1108-0868

att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden besluta om förtydligande av begrepp i hälso- och sjukvårdstrukturen

HSN DelvisArbete pågår och har återrapporterats som en del av Framtidsplanen andra steget.

2013 24 LS 1208-1019

att uppdra åt landstingstyrelsen att bevaka och följa upp omfattning och nivåer på medfinansiering avseende såväl enskilda objekt som totalt

LSSLL Ekonomi

och finans

2013 59 LS 1208-1024

att uppdra åt landstingsstyrelsen att genomföra en förstudie för att flytta huvuddelen av den psykiatriska vården från S:t Göransområdet till Sabbatsbergs sjukhus i enlighet med LS 1109-1229

LS LD stab

2013 60 LS 1208-1025

att uppdra åt landstingsstyrelsen att vidareutveckla riskfördelningsmodellen för investeringar samt utarbeta riktlinjer och implementera den beslutade riskfördelningsmodellen i enlighet med LS 1109-1229

LSSLL Ekonomi

och finans

2013 61 LS 1208-1026

att uppdra åt landstingsstyrelsen att fatta beslut om mått för att mäta effektiviteten och produktiviteten i hälso- och sjukvården och utifrån dessa ange mål för utvecklingen av effektiviteten och produktiviteten i hälso- och sjukvården i enlighet med LS 1109-1229

LS LD stab

2013 62 LS 1208-1027

att uppdra åt landstingsstyrelsen att i budgetförslag för år 2014 återkomma till landstingsfullmäktige med detaljerade kalkyler över omstruktureringskostnader för Framtidsplan för hälso- och sjukvården samt föreslå en finansieringsmodell för detta i enlighet med LS 1109-1229

LS PK Nej

Arbete pågår. Leverans förväntas ske under 2014.

2013 70 LS 1208-1030

att uppdra till landstingsstyrelsen att återkomma till landstingsfullmäktige med ett bearbetat genomförandebeslut för Program Kistagrenen som innebär en lägre total investeringskostnad

LSSLL Ekonomi

och finans

2013 71

att uppdra till landstingsstyrelsen att återkomma till landstingsfullmäktige med ett bearbetat genomförandebeslut för Program Slussen inklusive Söderströmsbron som innebär en lägre total investeringskostnad

LSSLL Ekonomi

och finans

2013 72

att uppdra åt trafiknämnden att genomföra en utredning där internationella jämförelser görs vad gäller möjligheter till medfinansiering av önskvärda kollektivtrafikprojekt i enlighet med LS 1112-1617

TN

2013 87 LS 1208-1019

att uppdra åt landstingsdirektören att bevaka och följa upp omfattning och nivåer på medfinansiering avseende såväl enskilda objekt som totalt

LSSLL Ekonomi

och finans

Bilaga A3

UPPDRAG GIVNA UNDER ÅRET

Besluts datum i

LF/LS

LF/LS Ärende rubrik LS-nummer Att-sats Uppdrag åtgärdat)(Ja, Delvis, Nej

Kommentar Åtgärdad och avrapporterad

2013-03-19 LF

Omarbetad informationsäkerhetspolicy och riktlinjer för informationssäkerhet inom Stockholms läns landsting (förslag 17) 1112-1733

att uppdra åt nämnder, styrelser och bolag inom Stockholms läns landsting att utarbeta styrdokument för informationssäkerhet i enlighet med landstingsstyrelsens riktlinnjer för informationssäkerhet. Delvis

Preliminärt beslut i HSN i mars 2014.

2013-03-19 LFGenomförandebeslut ny- och ombyggnation av Södertälje sjukhus (förslag 18) 1208-1023

att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att beakta nettokostnadsökningarna i kommande års avtals- och budgetarbete. Ja

2013-06-18 LS Tertialrapport per april 2013 för Stockholms läns landsting 1305-0702

att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Karolinska Universitetssjukhuset att i samråd analysera antagandena för intäkter och kostnader i syfte att eliminer differensen, samt att återkomma till landstingsstyrelsen med en återrapportering i samband med delårsrapporteringen. Ja

I delårsbokslutet gjordes följande rapportering av uppdraget: "I samråd med Karolinska har prognosdifferensen analyserats och skillnaderna är i allt väsentligt identifierade. Differensen har reducerats från 300 miljoner kronor i tertialbokslutet till 131 miljoner kronor i delårsbokslutet. Återstående differens beror på skilda uppfattningar om volymutveckling resten av året och ersättning för poängglidning." I årsbokslutet för 2013 är alla differenser mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Karolinska universitetssjukhuset eliminerade i enlighet med gällande regelverk.

Återrapportering av uppdrag godkänt av LF, se § 187 i protokoll från 3 december 2013.

2013-09-17 LF Ekonomisk reglering inom sjukvård och omsorg i Norrtälje 1304-0584

att uppdra till Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje att i samråd med hälso- och sjukvårdsnämnden samt landstingsstyrelsen genomföra ochåterrapportera en fördjupad analys av sjukvårdsbehoven samt utvecklingen av pris och volym för sjukvården samt övriga kostnader för den verksamhet som finansieras av Stockholms läns landsting Delvis

Preliminärt beslut i HSN i mars 2014.

BILAGA A4

BASÅRSVÄRDE NYA MÅL 2014 2014-01-30

Diarienummer [Diarienummer]

1. Nya mål och indikatorer 2014 – basårsvärde 2013

Landstingsfullmäktige beslutade om ett antal nya mål och indikatorer för landstinget i samband med beslut om SLL Mål och budget 2014 i juni 2013. För den första uppföljningen av de nya målen under 2014 och för efterföljande år behövs ett basårsvärde att jämföra mot. Basårsvärdet ger också en nulägesbild som synliggör förbättringsområden och vilka insatser som behövs för att verksamheterna ska ha rätt förutsättningar att arbeta med respektive mål och indikator under 2014. Beskrivning ska göras utifrån aktuellt läge per den 31 december 2013.


1.1 Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården

För samtliga indikatorer under förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården svarar enbart HSN. Mätningen avser de indikatorer inom målet för vilka det inte går att sammanställa data (basårsvärde) utifrån information i den ordinarie förvaltningsberättelsen för 2013.

1.1.1 Säker vård Förekomsten (prevalensen) av vårdrelaterade infektioner

9,1 %

30 dagars återinläggningsfrekvens inom slutenvården

15,9 %

Antibiotikaförskrivning 368 uthämtade recept per 1000 invånare och år

Kontakt Anna Nergårdh

BILAGA A4

2 (8)


Diarienummer

1.1.2 Hög effektivitet Andel invånare i befolkningen som har invånarkonto på Mina vårdkontakter

20 %

Andel husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete

36,8 %

Andel specialistläkarbesök som utförts av specialistläkare utanför akutsjukhus

76,5 %

Kontakt Gunilla De Geer

1.2 Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken Samtliga tillförlitlighetsindikatorer svarar Trafiknämnden på. Mätningen avser de indikatorer inom målet för vilka det inte går att sammanställa data (basårsvärde) utifrån information i den ordinarie förvaltningsberättelsen för 2013.

1.2.1 Attraktiva resor Kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna

00 %

Kontakt Ange kontaktperson

1.2.2 Tillgänglighet Andel bussar med tillgängligt insteg 00 % Andel spårfordon med tillgängligt insteg

00 %

Kontakt Ange kontaktperson

1.2.3 Effektiva resor Andel förnybar energi i kollektivtrafiken

00 %

Kostnad per personkilometer 00 % Kontakt Ange kontaktperson

BILAGA A4

3 (8)


Diarienummer

1.3 Hållbar tillväxt Mätningen avser de mål/indikatorer inom Hållbar tillväxt för vilka det inte går att sammanställa data (basårsvärde) utifrån information i den ordinarie förvaltningsberättelsen för 2013. För varje frågeområde finns • en kort övergripande beskrivning av målet/indikatorn som utgår från

styrande dokument. • beskrivning av vilka verktyg och metoder som avses för systematiskt

arbete inom området • frågor för bedömning av verksamhetens nivå gällande systematiskt

arbete samt för att beskriva aktuella verktyg och metoder. Frågorna ska besvaras av ansvarig/sakkunnig inom respektive område. Samtliga mål som frågorna gäller har indikatorn: Andel av landstingets förvaltningar och bolag som infört metoder och verktyg för systematiskt arbete. Mål Frågeområde Socialt ansvarstagande Likvärdig behandling

av alla invånare Könsuppdelad statistik Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Säkra processer Säkerhetsarbetet ska bedrivas på ett systematiskt sätt

Informationssäkerhet Säkerhet

1.3.1 Socialt ansvarstagande - Likvärdig behandling av alla invånare

Indikator: • Andel av landstingets förvaltningar och bolag som infört metoder och

verktyg för systematiskt arbete. Landstinget ska bidra till ökad jämlikhet och jämställdhet för invånarna i länet och sträva efter att utjämna olikheter som uppstått genom att vi behandlas olika utifrån kön, etnisk eller kulturell bakgrund, sexuell läggning med mera. Alla verksamheter inom landstinget ansvarar för att länets invånare behandlas likvärdigt och individuellt. Alla invånare ska ha samma möjlighet att få tillgång till och ta del av den vård, trafik och service landstinget ger.

BILAGA A4

4 (8)


Diarienummer

Könsuppdelad statistik Verktyg och metoder för systematiskt arbete innebär att verksamheten: • analyserar könsuppdelad statistik ur ett verksamhetsperspektiv

(exempelvis den nationella patientenkäten och från kundundersökningar inom trafiken)

• utvecklar och använder nyckeltal för jämlikhet och jämställdhet • vidtar åtgärder och följer upp alla belägg för ojämställd behandling eller

diskriminering som framkommer vid genomlysningar eller som uppmärksammas på annat sätt.

Samtliga förvaltningar och bolag besvarar: Nivå Ja Delvis Nej Kryssa i på vilken nivå verksamheten har metoder och verktyg enligt angiven beskrivning.

Metoder och verktyg finns och används för analys av all köns-uppdelad statistik, samt för att vidta åtgärder vid ojämställdhet.

Metoder och verktyg finns och används för analys av viss köns-uppdelad statistik.

Metoder och verktyg finns inte för systematisk analys av könsuppdelad statistik.

X Beskriv kort verksamhetens metoder och verktyg

HSF har under perioden 2011-2013 tagit del av HÅJ-medel (HÅJ = Hållbar jämställdhet) från SKL för att driva ett jämställdhetsprojekt. Ett av målen i projektet var att utveckla och utvärdera rutiner och metoder som underlättar kvantitativ analys av jämställdhetsaspekter inom publika mätningar. Utifrån detta arbete har Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) har fått ett särskilt uppdrag angående behovsanalys och behovsbaserad uppföljning för 2014-2015. Uppdraget består av tre insatser: • Övergripande behovsanalys relaterad till faktisk

resursanvändning. • Analyser av vård på lika villkor. • Analys av utveckling av vårdbehov och

vårdkonsumtion bland särskilt utsatta. Ett annat resultat av projektet är att HSF aktivt har deltagit i SKL:s nyckeltalsgrupp och de 18 nyckeltal som där tagits fram kommer att implementeras i organsationen under 2014. Fokus för 2014 är att vidareutveckla metoder för analyser och rutiner för hur analyserna används, sprids och kommuniceras samt uppföljning av arbetet.

Kontakt Birger Forsberg

BILAGA A4

5 (8)


Diarienummer

Nationella minoriteter och minoritetsspråk Förvaltningsmyndigheter ska, när det behövs, på lämpligt sätt informera Sveriges fem nationella minoriteter om deras rättigheter. Förvaltningsmyndigheter ska också ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och samråda med representanter för minoriteterna, så långt det är möjligt. Det allmänna har även ett ansvar att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur. Särskilt barns utveckling av en kulturell identitet ska främjas. Genom förvaltningsområdet för finska har Stockholms läns landsting också ett utökat ansvar att erbjuda service på finska. De fem nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Deras språk jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Verktyg och metoder för systematiskt arbete innebär att verksamheten: • erbjuder relevant service på finska (medborgarinformation på

webbplatser och i trycksaker) • kontinuerligt stöder möjligheterna för den finska minoriteten att

utveckla sin kultur och sitt språk • samråder med nationella minoriteter • kontinuerligt erbjuder relevant service även på ett eller flera av övriga

fyra minoritetsspråk för att informera om rättigheter, främja inflytande och/eller främja möjligheterna att utveckla kultur och språk.


Metoder och verktyg är införda fullt ut enligt ovanstående beskrivning

Metoder och verktyg är delvis införda enligt ovanstående beskrivning

Metoder och verktyg är inte införda alls enligt ovanstående beskrivning

X

Beskriv kort verksamhetens metoder och verktyg.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har inte infört metoder och verktyg enligt ovanstående beskrivning. Förvaltningen erbjuder dock översatt information i olika punktinsatser. Uppdraget, att aktivt arbeta med och följa upp SLL;s insatser för nationella minoriteter, ligger på övergripande landstingsnivå och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer att följa kraven som finns på förvaltningsnivå.

Kontakt Eva Gezelius Telefon: 08-123 131 38

BILAGA A4

6 (8)


Diarienummer

1.3.2 Säkra processer - Säkerhetsarbetet ska bedrivas på ett systematiskt sätt

Indikator: • Andel av landstingets förvaltningar och bolag som infört metoder och

verktyg för systematiskt arbete. Informationssäkerhet Målet för landstingets informationssäkerhetsarbete är att skydda informationen inom verksamheten. Skyddet ska vara anpassat till skyddsvärde, risk och lagkrav och därigenom möjliggöra för landstingets verksamheter att uppnå sina mål. En god informationssäkerhet inom landstinget främjar verksamheternas funktionalitet, kvalitet och effektivitet, medborgares rättigheter och personliga integritet, landstingets förmåga att förebygga och hantera allvarliga störningar och kriser samt förtroendet för landstingets informationshantering och IT-system. Verktyg och metoder för systematiskt arbete innebär att verksamheten: • har beslutade lokala styrdokument i enlighet med gällande riktlinjer • har infört ny e-utbildning (nya Disa) enligt gällande riktlinjer • har infört IT-stöd för systematiska säkerhetsgranskningar (Compliance

Management) Observera att ovan skrivningar utgår från gällande riktlinjer och att arbete med att breddinföra ett nytt ledningssystem för informationssäkerhet kommer att ske först under 2014. Nollmätningens basårsvärde 2013-12-31 en viktig del för att kunna mäta vad som åstadkommits vid uppföljningen 2014-12-31 samt efterföljande år.

BILAGA A4

7 (8)


Diarienummer





X Beskriv kort verksamhetens metoder och verktyg.

Som nämnts ovan kommer Stockholms läns landsting att breddinföra nya metoder och verktyg. Hälso-och sjukvårdsförvaltningen avvaktar detta breddinförande och har därför: - Äldre lokala styrdokument, som inte heller är systematiskt implementerade i verksamheten. - En äldre version av e-utbildning (Disa). Detta är medvetna beslut för att underlätta enhetlighet mellan landstingets olika myndigheter och bolag.

Kontakt Torbjörn Näslund Telefon: 08-123 136 55 Säkerhet Säkerhetsarbetet ska inriktas mot att skydda landstingets alla tillgångar – inklusive den yttersta tillgången – intressenternas förtroende för landstinget. Det gäller alltså att skydda såväl materiella som immateriella värden. I allt säkerhetsarbete prioriteras skydd av liv, hälsa och personlig integritet. Säkerhetsarbetet ska bedrivas inom ramen för landstingets policy och reglemente för intern kontroll samt enligt tillhörande riktlinjer för säkerhet. Grundläggande krav där säkerheten utformas i enlighet med gällande lagar och förordningar utgör miniminivån för säkerhetsstandarden inom landstinget. Lagstiftningens krav på skydd och säkerhet ska alltid efterlevas. Verktyg och metoder för systematiskt arbete innebär att verksamheten: • har beslutade lokala styrdokument i enlighet med gällande policy och

anvisningar • säkerställer integritet och trygghet för patienter, resenärer, anställda,

förtroendevalda och alla övriga som berörs • bedriver säkerhetsarbete i enlighet med säkerhetspolicy och

krishanteringsplan Observera att ovan skrivningar utgår från gällande landstingsövergripande styrdokument och att arbete med att utveckla organisation, metoder och verktyg för säkerhetsarbetet kommer att ske under 2014. Därför är

BILAGA A4

8 (8)


Diarienummer

basårsvärdet 2013-12-31 en viktig del för att kunna mäta vad som åstadkommits vid uppföljning 2014-12-31 samt efterföljande år. Samtliga förvaltningar och bolag besvarar: Nivå Ja Delvis Nej Kryssa i på vilken nivå verksamheten har metoder och verktyg enligt angiven beskrivning.




X Beskriv kort verksamhetens metoder och verktyg.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen följer i allt väsentligt den säkerhetspolicy som gäller för Stockholms läns landsting men bedriver inte ett strukturerat säkerhetsarbete. Beslut om policyn togs 2005 och sedan dess har det skett både organisatoriska och strukturella förändringar. Säkerhetspolicyn innehåller många olika delar som på olika sätt berör olika verksamhets- och ansvarsområden men är inte uppdaterad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen saknar en samordnande funktion för alla säkerhetsfrågor och ett delegerat ansvar för olika delar. Landstingsrevisorerna menar att HNS:s interna kontrollplan täcker väsentliga processer och arbetet med att ta fram planen bedrivs strukturerat samt den interna kontrollplanen baseras på risk- och väsentlighetsanalys. Intern kontroll är en del i arbetet med att säkerställa rutiner och arbetsmetoder men inte på något sätt heltäckande för att kunna identifiera alla eventuella brister inom alla områden för säkerhetsfrågor. Samtliga prioriterade åtgärder är inte redovisade i internkontrollplanen, vilket är ett skall-krav enligt Säkerhetspolicyn.

Kontakt Ingela Gundmark Göthe Tel 08-123 133 16

Stockholms läns landsting Hälso-och sjukvårdsförvaltningen Bilaga C1

1 (1)

Investeringsutfall 2013. Investeringar inom vård (inkl fastigheter) och annan verksamhet. (fyll i färgade celler)

Period 2013-12-31

KommentarBudgeterad Ackumulerad Budget Bokfört Avvikelse Förklaring total utgift förbrukning 2013 2013 BU-BO till

Mkr t o m 2013-12-31 avvikelse

1 Specificerade objektStrategiska investeringarObjekt 1

Objekt 2etc

ErsättningsinvesteringarObjekt 1

Objekt 2etc

RationaliseringsinvesteringarObjekt 1

Objekt 2etc

2 Ospecificerade objekt totaltVarav strategiska investeringarVarav ersättningsinvesteringar 1,5 7,5 Hänförs främst till nya verksamheten 1177 vårdguiden

Varav rationaliseringsinvesteringar

Summa ersättningsinvesteringar

Summa övriga investeringar

Summa investeringsutgifter totalt 1,5 7,5

Total utgift (mkr) Investeringsutgifter (mkr)

Bilaga D1 1 (3)

Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och utbildning

2013-11-08

Personal - och kompetensförsörjningsplan I enlighet med budgetanvisningar för 2013 ska förvaltningar och bolag ska ha en personal- och kompetensförsörjningsplan. Målet är att, utifrån dagsläge samt förväntande förändringar, kartlägga rekryterings - och kompetensförsörjningsbehov. Åtgärder för att överbrygga de mest kritiska/angelägna kompetensgapen ska också beskrivas liksom behovet av samordnade/övergripande åtgärder. Det går bra att expandera eller komplettera men utgå ifrån rubriker och frågorna i mallen. Kompetensanalys Rekryteringsläget Fyll i Excel bilagan - obs flera flikar med olika yrkesgrupper Varje flik innehåller två frågor: 1) Ange nuläget avseende er bemanning, är alla budgeterade tjänster tillsatta eller finns det vakanser? 2) Gör en uppskattning av rekryteringssituationen per yrkesgrupp/specialitet. Kompetensbehov och kompetensgap Beskriv balans mellan efterfrågan och tillgång mot bakgrund av redovisningen i Bilaga Informationsinsamling Personal -och kompetensförsörjningsplan. Finns det kompetensgap, (skillnad mellan befintlig kompetens och kompetensbehov), som är särskilt kritiska? Flera typer av kompetenser har under 2013 varit svåra att rekrytera. Det är en mycket stor variation avseende respons på annonserade befattningar. Det här gäller exempelvis kompetenser inom IT-området och befattningar inom området avtalshantering och avtalsstyrning. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen hade för avsikt att påbörja en implementering av kompetensplanering med det tillhörande IT-stödet ProCompetence under 2013. Med anledning av att förvaltningen drev många §parallella utvecklingsprojekt internt under 2012/2013 fattades beslut om att skjuta upp arbetet med införande av KOLL till 2014. Med stor sannolikhet kommer Hälso- och sjukvårdsförvaltningen skaffa sig en bättre möjlighet att med hjälp av KOLL och ProCompetence beskriva roller, arbetsuppgifter, kompetensnivåer samt nuvarande och framtida kompetensgap.

2 (3)

2013-11-08

Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledningsgrupp fattade under 2013 beslut om att samtliga rekryteringsbehov av såväl anställda som konsultbehov behandlas i ledningsgruppen i syfte att få ett bättre grepp om kompetensförsörjningen.

Beskriv kompetensgapen utifrån:

− Hur kompetenssammansättningen ser ut (t ex fördelning av roller och arbetsuppgifter inom och mellan yrkesgrupper. )

− Kompetensnivå (t.ex. kunskap och erfarenhet) Beskriv kompetensgap, som ni uppfattar som särskilt kritiska tom

2016, med hänsyn till: − Strukturella förändringar, t ex Framtidens hälso - och sjukvård − Att verksamheten får nya eller förändrade uppdrag − Nya arbetssätt − Medicinsk och/eller teknisk utveckling

Se ovan

3 (3)

2013-11-08

Plan för personal- och kompetensförsörjning Redovisa pågående och planerade åtgärder för att säkra kompetensgap

som är, eller kommer att bli, särskilt kritiska.

Pågående och planerade åtgärder

Mål med åtgärd Tidplan

Implementera KOLL

Förtydliga kompetensläget

Ny tidplan finns ännu inte

E Hälsa har engagerat Bistå med anskaffande Pågående rekryteringskonsulter av kompetens

Samordnade/övergripande åtgärder Vilka behov av samordnade och/eller SLL-övergripande aktiviteter och

åtgärder finns för att möta förväntade personalbehov och kompetensgap?

Kompetensgap-/behov Förslag till åtgärd Analysera kompetensbehov Löpande Följa upp resultat av

rekryteringar Synliggöra HSF som arbetsgivare Deltagande i rekryteringsmässa

/högskoleaktiviteter el motvs (employer branding)

Beskriv gärna ovanstående behov och förslag till åtgärder lite mer utförligt.

2013 Bilaga D2 - Informationsinsamling Personal- och kompetensförsörjningsplan

Rekryteringsläget avseende övrig chefer, administrativ och teknisk personal

Förvaltning/bolag: Handläggare:Uppgifterna gäller per 31 december 2013

CheferAvdelningscheferEnhetschefer 4Handläggare inom:Ekonomi 1IT (systemutveckling, systemförvaltn,tjänsteförv) 7Medicinsk Kompetens 2Avtal och avtalsstyrningProjektledning verksamhetFörvaltningsledning (förvaltn.ledare objektledare) 2Verksamhetsutveckling 1UtredningProjektledning IT 1NämndsekretariatKommunikation och press 2Offentlig förvaltning (ej kopplat till avtal)Fastighet 1Redaktion och informationAdminstratörer 1

HSFLil Suther

Fråga 1Behov av personalVilket behov av personal har ni, det vill säga budgeterade tjänster som ni idag inte har tillsatt? Ange antal vakanser per yrkesgrupp/specialitet. Ta ej med de tjänster där rekrytering slutförts men personen ej påbörjat anställning.

Komplettera gärna om ni saknar något yrke

Yrkesgrupp Behov

2013 Bilaga D2 - Informationsinsamling Personal- och kompetensförsörjningsplan

1 2 3 4 5CheferAvdelningscheferEnhetschefer XHandläggare inom:Ekonomi XIT (systemutveckling, systemförvaltn,tjänsteförv) XMedicinsk Kompetens XAvtal och avtalsstyrning XProjektledning Verksamhet XFörvaltningsledning (förvaltn.ledare objektled) XVerksamhetsutveckling XUtredningProjektledning IT XNämndsekretariat XKommunikation och press XOffentlig förvaltning (ej kopplat till avtal) XFastighetRedaktion och information XAdministratörer X

Fråga 2Svårighet/lätthet att rekryteraAnge balansen som den är i dagsläget mellan efterfrågan och tillgång per yrkesgrupp/specialitet på den femgradiga skalan nedan. 1 - efterfrågan är mycket större än tillgången, det är svårt att rekrytera3 - balans mellan efterfrågan och tillgång5 - tillgången är mycket större än efterfrågan, lediga tjänster kan tillsättas utan problem

Komplettera gärna om ni saknar något yrke

YrkesgruppEfterfrågan - Tillgång

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGBolag/Förvaltning: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Bokslut 2013Förvaltningsberättelse

Bilaga D3 Hälsobokslut

G:\Hsf\LSF-FSHAG3\#Gemensam\HSN och utskott styr beredn\HSN\2014\(02) 13 februari\Ok från Caf\Årsredovisning 2013\öBilaga D3 Personal hälsobokslut 2013(320156).xlsx

Ifylles av samtliga förvaltningar och bolag

De uppgifter som lämnas till hälsobokslutet finns för närvarande intetillgängliga i befintliga system.

Alla uppgifter ska vara könsuppdelade så långt som möjligt.

Personalkostnader (Tkr)

Personalkostnader: enligt ekonomisystemet, lönekostnader, pensionskostnader , arbetsgivaravgifter

Investering i kompetensutveckling (Tkr)

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt10661 9663

Investering i kompetensutveckling; kostnader för extern utbildning, kurskostnader samt lönekostnader inkl PO-pålägg.

Friskvård (Tkr) Tillämpas friskvårdstimme? Om ja, är den schemalagd?X Ja Ja

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Nej X Nej640 507

Som friskvård definieras här arbetsgivarens subvention av motionskort för

gym, qigong, spinning, kostrådgivning etc.(exkl. lokalkostnader).

Företagshälsovård (Tkr)

Förebygg. Efterhjälp. Totalt Förebygg. Efterhjälp. Totalt563 364

Investering i företagshälsovård(köp av extern företagshälsovård. Investeringen i företagshälsovård redovisas uppdelad i förebyggande

(stödinsatser för att förebygga ohälsa och sjukfrånvaro för grupp eller individ) samt efterhjälpande

(vård-/rehabiliteringsinsatser för arbetsrelaterad ohälsa).

Rehabilitering - antal anställda i åtgärd

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt13 2 15 7 3 10

Antalet anställda som varit föremål för arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd under året.

Rehabilitering - antal som återgått i arbete

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt9 2 11 0

Hur många av de som varit förmål för arbetslivsinriktad rehabilitering har under året återgått i arbete

på egen eller annan enhet.

Rapportera antal anmälda skador per skadegrupp.

Skadegrupp * Kvinnor Män Totalt Med anledning av ny skadegruppsindelningFallolyckor 3 3BelastningsskadorVåld och hotStick-/skärskador 1 1SmittaPsykiska/socialaFysiskaÖvrigtTotalt 4 4Med arbetsskador menas här anmälda arbetsskador, både arbetsolyckor och arbetssjukdomar inkl så kallade nollolyckor dvs olyckor

utan sjukfrånvaro. (OBS ej tillbud)

De enheter som använder arbetsmiljöprocessen i Händelsevis kan hämta sina uppgifter där.

* Definitioner avseende skadegrupp och uppgifter i Händelsevis se flik "Definitioner".

2013 2012449375 365608

2013 2012

2013 2012

2013 2012

2013

kan jämförelse bakåt i tiden inte göras

2013 2012

2013 2012

Bilaga E1

Konsultkostnader och inhyrda tjänsterHälso-och sjukvårdsförvaltningen Enhetsnamn

1500 Enhetsnummer

Belopp i tkrExterna kostn Interna kostn Totalt

Tidigare konto Saldo 2012-12-31 Nytt konto jan-dec jan-dec saldo 2013-12-317542 IT-tjänster adm förvaltnings infsys -66046 7542 Konsultarvoden IT-tjänster -136154 -40190 -1763447560 Konsultarvoden -144399 7561 Konsultarvoden speciella utredningar, - juridiska tjänster -3822 -38227543 IT-tjänster -84302 7562 Konsultarvoden speciella utredningar, - marknadsföring/PR -2684 -2684

7569 Konsultarvoden övriga -142766 -6854 -149620Summa konsultkostnader -285426 -47044 -332470

7550 Kostn inhyrd personal -15464 7550 Inhyrd personal verksamhetsanknutna tjänster -1176 -11767551 Inhyrd personal ej verksamhetsanknutna tjänster -15138 -15138Summa inhyrd personal -16314 0 -16314

7541 IT-tjänster teknisk förvaltning -118004 7541 IT-tjänster (ej konsulttjänster) -27884 -137857 -1657417590 Diverse övriga tjänster -416391 7590 Diverse övriga tjänster (ej konsulter) -193719 -334864 -528583

Summa övriga tjänster -221603 -472721 -694324TOTALT -844 606 -523 343 -519 765 -1 043 108

För korrekta definitioner av nya konton, var god se ekonomihandboken.

Förvaltningsberättelse Policyer BILAGA F1 del 2

Utgivningsdag 2013-01-10 1 (6) öBilaga F1 del 2 Sammanställn policyer Hälso och sjukvård(320191).docx

Årsbokslut 2013-12-31 Policyer 2013, bilaga om hälso- och sjukvård Policy/styrdokument Styrdokument hälso- och sjukvård

Följer Följer delvis

Följer ej

Kommentarer

Policy för att stärka patientens ställning - Vård i dialog policy (PDF) Landstingfullmäktige, 2000-02-08, LS 9912-0722

X I policydokumenten ”Att stärka patientens ställning” och ”Vård i Dialog” framhålls att en grundförutsättning för samspelet mellan patient och vårdpersonal är ”det goda mötet”. Sedan 2005-11-01 återfinns dessa policydokument i SLL:s ”Allmänna villkor för vårdavtal”. Klagomål och avvikelser till Patientnämnden, Socialstyrelsen, IVO och Patientförsäkringen tyder på att följsamheten inte alltid följs.

Policy/styrdokument Styrdokument hälso- och sjukvård


Följer ej

Kommentarer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården- första steget i genomförandet (PDF) Landstingsfullmäktige 2012-06-14, HSN 1111-1484, LS 1109-1229

X ”Av central betydelse för hälso- och sjukvården i Stockholms län under de närmaste åren är de beslut som Landstingsfullmäktige fattade vid sammanträdet i juni 2011 och som sedan bekräftats vid Landstingsfullmäktiges budgetsammanträden både 2012 och 2013 beträffande fortsatt inriktning för framtidsplan för hälso – och sjukvården. Genom detta beslut har inriktningen för den framtida hälso- och sjukvårdsstrukturen i Stockholms län lagts fast och är därmed styrande för inriktningen för budget 2014 samt planering för 2015-2016”. Status är att beslutet följs.

http://www.intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Styrning/Styrdokument/Halso-och_sjukvard/Vard_i_dialog_policy.pdf



http://www.intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Styrning/Styrdokument/Halso-och_sjukvard/Framtidsplan_forsta_steget_20april.pdf







Följer ej

Kommentarer

Framtidsplanen för hälso- och sjukvården - andra steget i genomförandet (PDF, 1 MB) Landstingsfullmäktige fattar beslut 11-12 juni, 2013, LS 1304-0527

X

Hjälpmedelspolicy (PDF) Landstingsfullmäktige, 2003-03-11, LS 0205-0220

X Verksamheterna arbetar efter Hjälpmedelspolicyn men vissa punkter i policyn är i behov av justering. Kan nämnas att det står dagligvaruhandeln när öppna handeln avses. Det har alltid hanterats på det sättet, så det blev ett nomenklaturfel i policyn. Idag används begreppet egenansvarsprodukter, i dokumentet står det egenvårdsprodukter, men samma sak avses. Valfrihet är större än vad som står i dokumentet. I policyn står att ”personer med långvariga funktionshinder inte ska ha merkostnader för sina hjälpmedel” men vissa hjälpmedel är belagda med en kostnad för brukaren.

Klädpolicyn ersätts med Basala hygienrutiner och Socialstyrelsens föreskrifter: Basala hygienrutiner (PDF)(ersätter klädpolicyn) 2011-02-08

X

Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. (PDF) (ersätter klädpolicyn)

X Identiskt med ovanstående

http://www.intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Styrning/Styrdokument/Halso-och_sjukvard/Framtidsplan_steg2.pdf



http://www.intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Styrning/Styrdokument/Halso-och_sjukvard/Hjalpmedelspolicy.pdf

http://www.intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Styrning/Styrdokument/Halso-och_sjukvard/Basala_hygienrutiner.pdf

http://www.intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Styrning/Styrdokument/Halso-och_sjukvard/Basala_hygienrutiner.pdf

http://www.intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Styrning/Styrdokument/Halso-och_sjukvard/socialstyrelsens_hyginerutiner_2007.pdf







Följer ej

Kommentarer

Riktlinjer FAR (PDF) Landstingsstyrelsen, 2006-06-20, LS 0503-0536

X KVÅ-kod för FaR från mars 2013. Rekommendationer för FaR Barn togs fram hösten 2013. Arbete med implementering fortsätter 2014-2018 i enlighet med slutlig budget 2014 för Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting (PDF) Landstingsfullmäktige, 2002-06-18, LS 0205-0254

X De etiska frågeställningarna är ständigt aktuella inom hälso- och sjukvården. Policydokumentet är ett stöd för ett värdigt förhållningssätt inom hälso- och sjukvården för såväl patientens och personalens behov. För att ytterligare stärkt patientens ställning knyter en treårig landstingsomfattande studie ”Värdegrund -en gemensam angelägenhet för hälso- och sjukvården”, an till dessa områden vad gäller responsivitet gentemot givna normer inom hälso- och sjukvården. Studien lämnar förslag till hur dessa områden kan beaktas i den fortsatta utvecklingsprocessen kring att stärka patientens ställning. En uppföljning utifrån studiens resultat planeras under 2014. Klagomål och avvikelser till Patientnämnden, Socialstyrelsen, IVO och Patientförsäkringen samt hos patientvägledare inom Stockholms läns landsting tyder på att vårdpersonal inte följer givna policys fullt ut. Personal beskriver behov av utbildningsinsatser.

Läkemedelsstrategi 2013-2017 (PDF) Landstingsfullmäktige, 2008-05-20, LS 0803-0270

X

http://www.intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Styrning/Styrdokument/Halso-och_sjukvard/Riktlinjer-FAR.pdf

http://www.intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Styrning/Styrdokument/Halso-och_sjukvard/Vardegrund_for_halso-och_sjukvarden.pdf



http://www.intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Styrning/Styrdokument/Halso-och_sjukvard/2013-2017%20L%c3%a4kemedelsstrategi.pdf

http://www.intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Styrning/Styrdokument/Halso-och_sjukvard/2013-2017%20L%c3%a4kemedelsstrategi.pdf





Följer ej

Kommentarer

Handlingsprogram för omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor (PDF) Landstingsfullmäktige, 2005-12-13, LS 0505-0801

X I en pågående kartläggning bland vårdgivarna (ej ännu sammanställd och analyserad) har 36 procent svarat ja på frågan om det finns skriftliga rutiner på arbetsplatsen. Denna kartläggning måste dock tolkas med försiktighet då svarsfrekvensen endast ligger på 19 procent. Handlingsprogrammet kommer under 2014 att uppdateras och utökas för att omfatta samtliga berörda målgrupper. Under våren 2014 utkommer Socialstyrelsen med föreskrifter för hälso – och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer vilket kommer att ha betydelse för utformning av det reviderade handlingsprogrammet.

Handlingsprogram för övervikt och fetma 2010 - 2013 (PDF, 2MB) Landstingsfullmäktige, 2010-04-27, HSN 0903-0275

X

Arbetet med handlingsprogrammet fortskrider och utvecklas. En uppdatering/revidering kommer att presenteras under hösten 2014. Arbete med implementering fortsätter under perioden 2014 till 2018 i enlighet med slutlig budget 2014 för Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Handlingsprogram för säker hälso- och sjukvård i Stockholms läns landsting (PDF) Lanstingsstyrelsen, 2006-06-20, LS 0501-0074

X Handlingsprogrammet är det styrdokument som Stockholms läns landsting grundar sitt patientsäkerhetsarbete på. Handlingsprogrammet kommer att revideras under 2014 utifrån genomförda förändringar i lagar och författningar inom området.

http://www.intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Styrning/Styrdokument/Halso-och_sjukvard/Handlingsprogram-for-omhandertagande-av-valdsutsatta-kvinnor.pdf



http://www.intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Styrning/Styrdokument/Halso-och_sjukvard/Handlingsprogram-for-overvikt-och-fetma.pdf




http://www.intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Styrning/Styrdokument/Halso-och_sjukvard/Handlingsprogram-for-saker-halso-och-sjukvard.pdf







Följer ej

Kommentarer

Vision för måltidssituation (PDF) Landstingsfullmäktige, 2012-05-08, LS 1104-0575

X I samband med avtalsuppföljningar följs det upp i vilken utsträckning vårdgivarna gör nutritionsbedömningar.

Regional katastrofmedicinsk plan (PDF, 2MB) Landstingsstyrelsen, 2005-12-06, LS 0406-1149

REK, LSF

Valfrihetsregler inom psykiatrin (PDF) Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2010-10-19, HSN 1003-0333

X Valfrihetsreglerna gäller och följs (i betydelsen tillämpas) av vårdgivarna. Vi följer utvecklingen av valfrihet genom produktionsstatistiken. I konkreta patientärenden som kommer till Hälso- och sjukvårdsförvaltningens kännedom genom patientnämnden eller via direktkontakt, klargörs reglerna och vid behov åtgärd gentemot vårdgivare.

Regelverk för remissens väg genom vården (PDF) Hälso- och sjukvårdsnämnden 2010-01-26, HSN 0911-1450

X Dokumentet används av befolkning, vårdgivare, politiker samt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Under 2013 inleddes arbetet med att revidera/uppdatera Remissregelverket och dess tillämpningsanvisningar som behöver anpassas till e-remiss och bokning av läkartid via Mina Vårdkontakter. Denna revidering planeras att slutföras under 2014.

Regler för ekonomisk kompensation vid inställd operation (Word) Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2007-09-25, LS 0402-0344

X

http://www.intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Styrning/Styrdokument/Halso-och_sjukvard/Vision-for-maltidssituationen-i-SLL.pdf

http://www.intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Styrning/Styrdokument/Halso-och_sjukvard/Regional-katastrofmedicinsk-plan.pdf

http://www.intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Styrning/Styrdokument/Halso-och_sjukvard/Regional-katastrofmedicinsk-plan.pdf

http://www.intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Styrning/Styrdokument/Halso-och_sjukvard/Valfrihetsregler-gallande-psykiatrisk.pdf

http://www.intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Styrning/Styrdokument/Halso-och_sjukvard/Valfrihetsregler-gallande-psykiatrisk.pdf

http://www.intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Styrning/Styrdokument/Halso-och_sjukvard/Regelverk-for-remissens-vag-genom-varden.pdf

http://www.intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Styrning/Styrdokument/Halso-och_sjukvard/Regelverk-for-remissens-vag-genom-varden.pdf

http://www.intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Styrning/Styrdokument/Halso-och_sjukvard/Regler-for-ekonomisk-kompensation-vid-installd-operation.doc







Följer ej

Kommentarer

Epidemiberedskapsplan (PDF) Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2011-04-12, HSN 1103-0276

X

Avtal om samverkan mellan läkemedelsföretag och sjukvårdspersonal/forskare (PDF) Landstingsfullmäktige, 2004-09-14, LS 0406-1198

X Ny överenskommelse kommer antas av LF i februari. HR på LSF ansvariga.

BUS- överenskommelse (PDF) En överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2012-05-22, HSN 0811-13

X I enlighet med BUS- överenskommelsen finns det nu lokala BUS-grupper i de flesta kommuner och stadsdelar. Grupper är under bildande där det saknas och snart finns det lokala BUS-grupper i alla länets kommuner och stadsdelar.

Strategidokument för att förhindra spridning av VRE vancomycinresistenta enterokocker och ESBL (extended spectrum betalactamase producerande tarmbakterier) inom slutenvården i Stockholms läns landsting (PDF) Landstingsdirektören, 2008-12-10, LS 0812-1190

X Ny övergripande handlingsplan och strategi mot VRI har tagits fram för implementering. Befintligt strategidokumentet ger bra och detaljerade rekommendationer kring bland annat mat-bufféer och köksarbete inom vården.

http://www.intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Styrning/Styrdokument/Halso-och_sjukvard/Epidemiberedskapsplan.pdf

http://www.intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Styrning/Styrdokument/Halso-och_sjukvard/Epidemiberedskapsplan.pdf

http://www.intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Styrning/Styrdokument/Halso-och_sjukvard/Avtal-om-samverkan-mellan-lakemedelsforetag-och-sjukvardspersonal-forskare.pdf



http://www.intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Styrning/Styrdokument/Halso-och_sjukvard/BUS-overenskommelse.pdf

http://www.intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Styrning/Styrdokument/Halso-och_sjukvard/BUS-overenskommelse.pdf

http://www.intranat.sll.se/Global/Amne_SLL/Styrning/Styrdokument/Halso-och_sjukvard/Strategidokument-for-att-forhindra-spridning-av-VRE-vancomycinresistenta-enterokocker-och-ESBL.pdf








BILAGA F2

STYRNINGSRAPPORT

HSN 1305-0614


STYRNINGSRAPPORT 2013

2 (10)

STYRNINGSRAPPORT HSN 1305-0614

Innehållsförteckning

1. Återrapportering av styrande direktiv .............................................3 1.1 Efterlevnad av fastställt reglemente .................................................3 1.2 Efterlevnad av policyer och styrdokument ..................................... 4

2. Internkontroll .................................................................................. 4 2.1 Kontrollmiljö .................................................................................... 5 2.2 Riskbedömning och kontrollaktiviteter .......................................... 8 2.3 Uppföljning .................................................................................... 10 2.4 Försäkran om internkontroll.......................................................... 10

3. Behandling av styrningsrapporten ................................................. 10

3 (10)

STYRNINGSRAPPORT

HSN 1305-0614

Styrningen av hälso- och sjukvårdsförvaltningen utgår från den kommunallagen, gällande lagar för den specifika verksamheten som bedrivs samt de direktiv som Stockholms läns landsting lämnat, exempelvis reglemente och policyer.

1. Återrapportering av styrande direktiv

1.1 Efterlevnad av fastställt reglemente

Hälso- och sjukvårdsförvaltningens uppfattning är att arbetsordning, reglementen och delegationsordning efterlevs enligt fastställda dokument. Smärre avvikelser har skett vid enstaka tillfällen enligt arbetsordningen för Hälso-och sjukvårdsnämndens sjukvårdsutskott, sjukvårdsstyrelser och programberedningar. På sidan två femte punkten anges ”Inför varje år tar sjukvårdsstyrelserna och programberedningarna fram och beslutar om varsin översiktlig handlingsplan och budget rörande sitt interna arbete”. Programberedning ett har inte tagit fram en sådan översiktlig handlingsplan under 2013. En bidragande orsak har varit att ordförande inte har varit intresserad av att ha en handlingsplan. En övergripande handlingsplan planeras dock att tas fram under 2014. På sidan tre under rubriken formalia, punkt två anges ”Kallelse ska skickas ut minst tio dagar före möte”. Gällande Programberedning 1 har det inte alltid varit utskick tio dagar innan mötet vilket berott på att ordförande hade lagt mötena två veckor innan Hälso- och sjukvårdsnämnden gentemot de andra programberedningarna som har sina sammanträden en vecka innan Hälso- och sjukvårdsnämnden. Under 2014 ser det bättre ut och det är endast i något enstaka fall som det kommer bli mindre än 10 dagar mellan utskick och möte för Programberedning ett. För övriga grupper hålls tidsgränsen. På sidan fyra, punkt två anges att protokoll ska justeras senast två veckor efter att mötet hållits. De flesta beslut justeras omedelbart och de börjar därför gälla direkt. Det har dock hänt att de fysiska underskrivna protokollen har dröjt mer än två veckor innan de faktiskt blir påskrivna och är tillbaka på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Detta beroende på att postgången kan ta en del tid då protokoll skickas per post till ordförande justering och underskrift. Det står även att utskick och handlingar ska ske per post och e-post till ledamöter men vissa ledamöter får efter önskemål handlingarna enbart på sin läsplatta på grund av att tekniken har utvecklats.

4 (10)

STYRNINGSRAPPORT

HSN 1305-0614

1.2 Efterlevnad av policyer och styrdokument I bilaga F1 till förvaltningsberättelsen avrapporteras efterlevnaden av policyer och styrdokument. Dessa dokument har sin grund i Socialstyrelsens föreskrifter samt beslut i Landstingsfullmäktige, Landstingsstyrelsen eller Hälso- och sjukvårdsnämnden. Att generellt svara ”Följer alla”, ”Följer delvis” alternativt ”Följer ej” ger inte en rättvisande bild av efterlevnaden till en policy/styrdokument av flera skäl. Dels därför att påståendet ”Följer alla” pekar på att det finns ett antal styrdokument under samma rubrikområde för respektive policy/styrdokument. Dels därför det i vissa fall endast är några policyer/styrdokument under ett rubrikområde berör Hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamhetsområde. Dels därför att det finns policy/styrdokument som inte är uppdaterade efter till exempel organisatoriska förändringar. Styrdokumentet Hälso- och sjukvård innehåller 21 styrdokument som är oberoende till varandra. För att skapa förutsättningar för en rimlig uppföljning av dessa 21 styrdokument har de lyfts ut ur policybilagan F1 och redovisas i särskild bilaga, bilaga F2. Vid uppföljning av följsamhet till gällande styrdokument kan särskilt noteras att det inte sker någon systematisk uppföljning av följsamheten till Barnkonventionen. Vidare att det brister i översikten över risker och sårbarhet när det gäller Informationssäkerhet.

2. Internkontroll Hälso- och sjukvårdsförvaltningen följer landstingets Policy för internkontroll, LS 1303-0431, vilket innebär tillämpning av COSO-modellen1. COSO-modellen är ett internationellt tillämpat ramverk för att beskriva den interna kontrollen. Intern styrning och kontroll definieras enligt COSO som en process där styrelse, ledning och övrig personal samverkar och med rimlig grad av säkerhet ska se till att verksamhetens mål uppnås avseende:

• Effektiv och ändamålsenlig verksamhetsstyrning • Tillförlitlig finansiell rapportering • Efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och interna regler

Det ska dock påtalas att planen för intern kontroll arbetas fram under förgående verksamhetsår, vilket innebär att Policy för internkontroll, LS 1303-0431 inte fanns att tillgå vid tidpunkten för Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut om intern kontrollplan 2013. 1 Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission

5 (10)

STYRNINGSRAPPORT

HSN 1305-0614

2.1 Kontrollmiljö Landstingsrevisorerna har under 2012 sedvanligt granskat den interna kontrollen (löpande granskning av internkontroll) samt presenterat en årsrapport. I enlighet med Landstingsrevisorernas rutiner ges en lägesrapport utifrån iakttagelser som gjorts i den löpande granskningen under året och i den översiktliga granskningen av delårsrapporten för Hälso- och sjukvårdsnämnden. Landstingsrevisorernas rapportering 2013 har inte delgivits Hälso- och sjukvårdsnämnden. Landstingsrevisorernas årsrapport för verksamhetsåret 2013 tas fram under första kvartalet 2014. Landstingsrevisorerna slår, i årsrapport 2012, fast att:

• HSN bör, tillsammans med sjukhusen, ta fram en tydlig transparent modell för värdering av förändringar i sjukhusens DRG-genomsnittsvärden

• fullmäktiges resultatkrav uppnåtts. Det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet bedöms sammantaget som tillfredställande

• även om revisionens bedömning är att HSN har ett ändamålsenligt system för löpande uppföljning av ekonomi och vårdkonsumtion (prestationer) bedöms prognosarbetet kunna utvecklas

• granskningen fann att de revisioner som avslutades under 2012 lett till eller kommer att leda till åtgärder i någon form. En revision var av undermålig kvalitet och godtogs inte.

• HSN bör, tillsammans med landstingsstyrelsen, säkerställa att journalers bevarande inom landstingsdriven och landstingsfinansierad vård blir likvärdig i syfte att säkerställa enskilda patienters tillgång till sin vårdhistorik samt framtida möjligheter att beforska dessa journaler

• Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet behöver få större genomslag i den professionella vården, parallellt med att arbetet bedrivs effektivt och baseras på väl grundade analyser och prioriteringar. Styrning av folkhälsoarbetet behöver bli mer precis vad gäller mål och ansvar för förväntade insatser och resultat

• HNS:s ansvar för patientsäkerhetsfrågorna, samt roller och kommunikationsvägar gentemot vårdgivarna, bör tydliggöras

• Granskningen av det systematiska informationssäkerhetsarbetet visade att åtgärder behövde vidtas för att etablera en tillräcklig stödstruktur. HSF saknade lokalt anpassade anvisningar. Informationsägarrollen var otydlig och inte fullt ut implementerad. Dessutom saknades ett strukturerat angreppssätt gällande utbildning inom informationssäkerhetsområdet.

• Stockholms medicinska råd har föreslagit att en riskanalys bör göras vid införande av nya vårdval rörande dess konsekvenser. Revisionen instämmer och vill särskilt lyfta fram vikten av att beakta oönskade sidoeffekter, som eventuella undanträngningseffekter

6 (10)

STYRNINGSRAPPORT

HSN 1305-0614

• Hälso- och sjukvårdsdirektören har antagit en strategi och handlingsplan, Strategi för systematisk uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården, för uppföljning av vårdgivare, men som inte implementerats som planerat. Revisionen uppfattar strategin med tillhörande handlingsplan som funktionell och implementeringen bör ytterligare stärkas för att få den genomförd

• Utifrån gjorda iakttagelser anser revisionen att HSF har skapat förutsättningar för att utveckla ersättningsmodeller så att de bidrar till en styrning mot fullmäktiges mål, men att det finns områden som bör utvecklas

• Volymtillväxten inom PNA och egenanalyser påverkar centrallaboratoriernas förutsättningar och arbetssätt. Därför är det angeläget att i samband med pågående utredning av laboratorieverksamhetens styrning och uppdrag även göra en samlad analys av hur användningen av PNA och egenanalyser påverkar, och kommer att påverka, vårdens samlade (kostnads)effektivitet

• HSF bör säkerställa en tillräcklig styrning, kontroll och uppföljning avseende projektredovisning av projekt med extern aktör

• Under hösten genomfördes en granskning av förvaltningsgemensamma rutiner för lönehantering som redovisats till förvaltningens ledning i Delårsrapport 2012. Den sammantagna bedömningen är att den interna kontrollen i huvudsak var tillräcklig, även om en rekommendation lämnades om att HSF bör upprätta rutiner och processer i syfte att säkerställa direkta förändringar i databasen för Heroma genomförs fullständigt och riktigt. Inför årsrapporten har ett antal uppföljande intervjuer genomförts med ett urval chefer för att kontrollera efterlevnaden till centrala rutiner avseende nyckelkontroller.

Revisionens samlade bedömning HNS:s interna kontrollplan för 2012 täcker väsentliga processer och arbetet med att ta fram planen bedrivs strukturerat. Nämnden har en intern kontrollplan som baseras på risk- och väsentlighetsanalys. Identifierade brister har följts upp av förvaltningen och genomförda åtgärder beskrivs i årsredovisningen Revisionens bedömning är att HSN har ett ändamålsenligt system för löpande uppföljning av ekonomi och vårdkonsumtion (prestationer). Uppföljningarna och analysen av ekonomin och världskonsumtionen bedöms vara väl utvecklad. Rutiner och metoder för uppföljning och analys samt rapportering finns etablerade. Rapportering till nämnden sker kontinuerligt. Prognossäkerheten bedöms dock kunna utvecklas. Folkhälsoarbetet behöver bli mer precist. Ansvar, roller och kommunikationsvägar behöver bli tydligare för vårdgivare och personal vad gäller organisationens styrning av patientsäkerhets- och kvalitetsfrågor.

7 (10)

STYRNINGSRAPPORT

HSN 1305-0614

Vad gäller styrning av laboratoriemedicin, så är förtydligande av KUL:s uppdrag fortfarande en viktig fråga. HSF behöver ha bättre kontroll på hur vårdgivare löser behoven av patientnära analyser och vilka som genomförs. Revisionen finner att HSN efterlever gällande lagar, föreskrifter och regler inom granskade områden. Lagar och regler som omfattar olika områden finns listade på intranätet och på uppdragsguiden. Men revisionens bedömning är att nämndens interna kontroll avseende projektredovisning med avseende på rutiner för kontroll och uppföljning inte är helt tillräcklig. Sammanfattningsvis bedömer revisionen att arbetet med intern kontroll täcker väsentliga processer inom förvaltningen, bedrivs strukturerat samt att årets internkontrollarbete och föregående års åtgärder följts upp på ett bra sätt. Den interna styrningen och kontrollen bedöms sammantaget tillräcklig. Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande Nämnden har 2013-09-03 lämnat yttrande över årsrapporten för 2012. Nämnden har inte i sitt yttrande framhållit synpunkter som avviker från revisionens synpunkter i rapporten. Nämnden delar revisorernas uppfattning att den värdering av förändrad DRG-genomsnittsvikt som görs ska vara transparent och tydlig. En arbetsgrupp med representanter från HSF och akutsjukhusen har bildats. När det gäller rekommendationen att HSN tillsammans med landstingsstyrelsen bör säkerställa att journalers bevarande inom landstingsdriven och landstingsfinansierad vård blir likvärdig, hänvisar HSN till att ändrade krav på bevarande av journaler innebär en ändring i avtalsvillkoren till flera tusen avtal som måste hanteras i en systematisk process. HSN har för avsikt att i samverkan med LSF ta upp en dialog med bland annat övriga landsting och SKL för att belysa möjligheten till ett likartat bevarande av journaler inom all landstingsfinansierad vård. Inom HSF pågår arbete med att tydliggöra roller och kommunikations-vägar avseende patientsäkerhetsarbetet i enlighet med revisionens rekommendation. Med anledning av rekommendationen om att HSF bör säkerställa en tillräcklig styrning, kontroll och uppföljning avseende projektredovisning av projekt med extern aktör har anvisningar upprättats och lagts ut på förvaltningens intranät. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens visionsarbete Hälso- och sjukvårdsförvaltningens visionsarbete påbörjades under 2012 och en ny vision fastställdes 2013. Den nya visionen ska vara vägledande i det dagliga arbetet och skapa gemensamma förutsättningar för att förverkliga och förvalta framtidens hälso- och sjukvård enligt de målbilder som bland annat finns i Framtidsplanen.

8 (10)

STYRNINGSRAPPORT

HSN 1305-0614

För framtidens hälsa och vård. Idag, imorgon, tillsammans.

Arbetet med att förverkliga visionen delas in i följande utvecklingsområden:

• Styrning och ledning • Organisation och kultur • Arbetssätt interna operativa processer • Arbetssätt interna verksamhetssystem

Utvecklingsarbetet bedrivs i interna projekt som engagerar chefer och medarbetare på alla nivåer i organisationen i nedanstående perspektiv:

• Aktivt ledarskap • Professionell förvaltning • Effektiva arbetssätt • Engagerat medarbetarskap • Rätt kompetens • Omvärld • Effektiv vård • Hälsofrämjande

Hälso- och sjukvårdsförvaltningens visionsarbete är ett led i arbetet med att utveckla och säkerställa kvaliteten inom hälso- och sjukvården i Stockholms län. Invånare i Stockholms län ska ha tillgång till en bra och säker hälso- och sjukvård, tandvård samt kunskapsstöd genom olika e-hälsotjänster och smittskyddsfrågor.

2.2 Riskbedömning och kontrollaktiviteter Hälso- och sjukvårdsnämnden reviderade internkontrollplanen för 2013 den 6 december 2012. Områden där väsentliga brister noteras åtgärdas löpande och följs upp. Internkontrollplanen för 2013 är bilagd till förvaltningsberättelsen. Budgetprocessen och bokslutsprocessen Den interna kontrollen har särskilt granskat budgeterade kostnader för kommunikations- och IT-satsningar under verksamhetsåret. Granskningen slår fast att den tidiga budgetprocessen gör det svårt att beräkna kommande års satsningar inom dessa områden. Man kan inte på ett tidigt stadium känna till informationskampanjer till invånarna som exempel kan nämnas Antibiotikakampanjen. Invånartjänster är ett annat exempel på att budget saknas. Beslutsunderlag för nya satsningar under verksamhetsåret behöver förbättras och följsamheten till delegationsordningen vid fattandet av beslut ska ses över. Vidare behöver rutiner vid fakturering för IT-kostnader mellan SLL- IT och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ses över. Bristande underlag och sent inkomna fakturor vid årets slut försvårar kostnadsavstämningar.

9 (10)

STYRNINGSRAPPORT

HSN 1305-0614

Verksamhetsplaneringsprocessen I Hälso- och sjukvårdsförvaltningens styr- och ledningsprocess ingår en effektiv verksamhetsplanering. Verksamhetsplaneringsprocessen har utvecklats under 2013 och är styrinstrument så att bland annat resurser kan prioriteras på ett mer synligt sätt samt att kompetens kan tas tillvara och tydliggöras i enlighet med Hälso- och sjukvårdsförvaltningens vision och Stockholms läns landstings övergripande mål. Ärendeprocessen Totalt lämnades 157 ärenden in till nämndsekretariatet på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen för vidare behandling i Hälso- och sjukvårdsnämnden under 2013. Utav dessa lämnades 84 ärenden i tid och 73 ärenden lämnades efter stoppdatum i tidplan. Inlämningsstatistiken visar på samma resultat som de mätningar som genomförts sedan 2010. Det går således inte att se någon tydlig trend på förbättring eller försämring över åren. Mätningarna visar dock på en klar förbättring vad gäller handläggning via dokumenthanteringssystemet EDIT, 83 procent handläggs korrekt via EDIT. Nästa steg i förbättrad följsamhet till tidplan är att utveckla analysarbetet vid försent inkomna ärenden. Avtalsprocessen För att öka kvalitetssäkringen vid LOU-upphandlingar har nya rutiner upprättats. De nya rutinerna för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, som tagits fram i samarbete med SLL-Juridik och SLL-Upphandling, innebär bland annat att en extern jurist granskar tilldelningsbeslut. Ekonomisk redovisning Uppföljning av logglistor och följsamhet i Contempus till beslutad attestantförteckning har resulterat i att rutiner för kontroll av delegationsbeslut har setts över. LSF redovisning har skapat en blankett för återkoppling till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen när brister finns. Rutiner på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska ses över för att säkerställa ändringar i attestantförteckningen. Avtalsuppföljning Det interna arbetet med systematisk avtalsuppföljning behöver förbättras. Fokus under 2013 har varit att utveckla den interna processen vid granskning av inkomna underlag. I de nya riktlinjerna för avtalsuppföljningsprocessen, som ska implementeras under 2014, ska det finnas tydliga riktlinjer om vad som ska följas upp, hur det ska göras och vem som är mottagare av resultaten.

10 (10)

STYRNINGSRAPPORT

HSN 1305-0614

Intern styrning Följsamheten till ramavtal inom IT-området är svår att följa upp då det saknas rutiner för kontering och hur man säkerställer att bokföring sker på rätt konto. Riktlinjer för rätt kontering ses över. Följsamheten till rutiner för anmälan om bisyssla samt försäkran som säkerställer skydd mot oegentligheter, mutor och jäv har setts över. Uppföljningen visade på brister som föranledda direkta åtgärder. Nya rutiner och riktlinjer har tagits fram och samtliga medarbetare har fyllt i dessa blanketter på nytt. Granskning av de inkomna blanketterna pågår. HR-funktion Delegation och följsamhet till det systematiska arbetsmiljöarbetet är otydligt och behöver tydliggöras på alla nivåer i organisationen.

2.3 Uppföljning Hälso- och sjukvårdsnämnden utvärderar kontinuerligt den information som förvaltningsledningen lämnar. Arbetet innefattar bland annat att säkerställa att åtgärder vidtas rörande de brister och förslag till åtgärder som framkommit vid den interna kontrollen och externa revisionen. Uppföljningen av internkontrollplanen 2013 kommenteras ovan under 2.2. En mer omfattande rapport om resultat vid uppföljningar under 2013, risker samt förslag till åtgärder sammanställs i en rapport och överlämnas till hälso- och sjukvårdsdirektören under första kvartalet 2014. Rapporten ligger till grund för arbetet med intern kontroll 2014 då riskbedömningar görs, handlingsplaner upprättas och beslut om åtgärder fastställs. På så sätt säkerställs ett fortlöpande arbete med intern kontroll på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

2.4 Försäkran om internkontroll Hälso- och sjukvårdsförvaltningens förvaltningschef har i särskild bilaga till förvaltningsberättelsen lämnat försäkran att nödvändiga åtgärder vidtagits för att uppnå en tillräcklig internkontroll inom bolaget i enlighet med Policy för Internkontroll LS 1303-0431, bilaga F3.

3. Behandling av styrningsrapporten Denna styrningsrapport ingår som en bilaga till Förvaltningsberättelsen 2013 och kommer att behandlas i Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-02-13.


Telefon: 08-737 25 00 Fax: 08-737 44 28 E-post: [email protected]

Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se

Besök oss: Fleminggatan 20. Kommunikationer: T-bana Rådhuset, Buss 1 och 56

Bilaga F4 1 (3)

Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Ekonomi och finans Koncernredovisning

ÅRSBOKSLUT - FINANSPOLICY 2013-12-13

Frågeformulär avseende uppföljningen av landstingets finanspolicy år 2013 Förvaltning/bolag: HSF/1500 Detta frågeformulär består av ett antal ja och nej-frågor som syftar till att besvara om enheten har följt landstingets finanspolicy. Om ni svarar ja på någon av frågorna nedan har en avvikelse mot finanspolicyn skett. Vid ett ev. ja-svar, förklara vad som skett och om avvikelsen åtgärdats. Detta frågeformulär ska kommenteras i förvaltningsberättelsen oavsett om avvikelse mot finanspolicy skett under året eller ej. Har ni bankkonton utanför landstingets koncernkontosystem (markera Ja eller Nej med kryss)? Om ja, ange kontoförande institut, kontonummer, syftet med respektive konto samt saldo på respektive konto vid bokslutstillfället. Svar: Ja Kontoförande institut: Kontonummer: Syfte med kontot: Saldo: Kontoförande institut: Kontonummer: Syfte med kontot: Saldo: Etc Nej

X

2 (3)


Har ni placerat likviditet externt, d v s utanför landstinget? Svar: Nej Har ni tagit upp externa lån, d v s inte lånat via AB SLL Internfinans? Svar: Nej Har ni finansierat investeringar via lånefinansiering utan samråd med AB SLL Internfinans? (Direktfinansiering av investeringar via likvida medel kan göras utan samråd.) Svar: Nej Har ni gjort externa leasingaffärer utan samråd med AB SLL Internfinans? (Leasingfinansiering som gjorts via avrop på landstingets ramavtal med SEB anses vara i samråd med AB SLL Internfinans) Svar: Nej Har ni utfäst borgensförbindelser som inte har beslutats av landstingsstyrelsen/landstingsfullmäktige? Svar: Nej Förekommer förskottsbetalningar utan bankgarantier av godkänd kvalitet (såvida inte undantag enligt finanspolicyn avsnitt 3.8 Förskottbetalning gjorts)? Bankgaranti ska vara utfärdad av bank med en rating mot-svarande minst ett av följande: Standard and Poor’s: A Fitch: A Moody’s: A2 Svar: Nej

3 (3)


Finns kontrakt tecknade i utländsk valuta överstigande motsvarande 5 mkr som saknar valutasäkring (såvida inte undantag enligt finanspolicyn avsnitt 3.9 Handel med utlandet, upphandling i utländsk valuta gjorts)? Svar: Nej Har ni på annat sätt avvikit mot landstingets finanspolicy? Svar: Nej


Telefon: 08-737 25 00 Fax: 08-737 41 09 E-post: [email protected]

Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se

Besök oss: Hantverkargatan 45. Kommunikationer: T-bana Rådhuset, Buss 3, 40, 52 och 62

Bilaga F5 1 (14)

Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Juridik och upphandling LSF Kansli

MER ÄN BARA TRÖSKLAR 2013-12-01

Diarienummer LS 1311-1481

Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 – 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning I programmet (lättläst) som Landstingsfullmäktige beslutade den 16 mars 2010 beskrivs hur målen nås. Varje år ska förvaltningar och bolag redovisa följande indikatorer: Övergripande satsning inom HSF under 2013 rörande delaktighetsprogrammet för personer med funktionsnedsättning, Mer än bara trösklar Utöver det löpande arbete i reguljär verksamhet för att öka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning som beskrivs nedan inom respektive målområde har HSF under 2013 genomfört tre aktiviteter för att ytterligare utveckla förvaltningens strävan att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.

1. Projektet Mer än bara trösklar med syfte att HSF skapa ett strukturerat arbetssätt utifrån styrdokumentet Mer än bara trösklar och samtidigt stärka fokus på hälsan hos personer med funktionsnedsättning för att förbättra den via folkhälsoinsatser. Projektet mål är att föreslå en modell för hur förvaltningen ska kunna arbeta med Mer än bara trösklar på ett strukturerat, långsiktigt och hållbart sätt. Projektet riktas mot all tre målområden i delaktighetsprogrammet dock med fokus på kommunikativ tillgänglighet då bedömningen är att här finns den största förbättringspotentialen. Framtidsscenariot att medborgarna i allt högre utsträckning kommer använda digitala tjänster för sin hälso- och sjukvård adderar ytterligare krav på kommunikativ tillgänglighet. Projektet avslutas 2014.03.01.

2. På avdelningen för E-hälsa och strategisk IT har en

Referensgrupp för tillgänglig eHälsa etablerats under 2013. Idén har kommit från Samverkansrådet handikapp- och pensionärs-organisationerna och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Syftet med referensgruppen är att företrädare för personer med olika funktionsnedsättningar bidrar mer sin kunskap, erfarenhet och delaktighet för att utveckla e-tjänster för största användarnytta, användbarhet och tillgänghet.

http://sll.se/Page/31609/Mer%20än%20bara%20trösklar.pdf

http://sll.se/Page/31609/Mer%20än%20bara%20trösklar.LÄTTLÄST.pdf

2 (14)



3. Inom Programkontoret för framtiden hälso- och sjukvård är delaktighetsfrågan för personer med funktionsnedsättning i viktig fråga. Särskilt i perspektivet att medborgarna förväntas sköta allt mer av sin hälso- och sjukvård via digitala tjänster. Mot denna bakgrund har extern konsult utrett frågan. Syftet med detta uppdrag är att belysa Jämlik vård i Framtidens Hälso- och sjukvård (FHS) med inriktning på funktionshinder. Rapporten innehåller kartläggning av dagens situation, bedömning av behovsbild, tänkt infrastruktur, teknisk utveckling samt incitaments- och uppföljningsmodeller.

3 (14)



Mål 1 Bemötande 1. Vilka åtgärder har vidtagits för att öka medvetandet och kunskapen hos medarbetare, entreprenörer och allmänhet. Visa de kvantitativa och kvalitativa resultaten av åtgärderna. Svar: Projektet Mer än bara trösklar har givit information och kortare utbildning kring delaktighetsfrågor för personer med funktionsnedsättning bland annat i samverkan med Arbetsförmedlingen i Stockholm på HSF:s månadsmöte. Avdelningen för Verksamhetstyrning och stöd har varit en pilotavdelning och där har information och utbildning varvats även på avdelnings- och enhetsmöten. Månadsmöten når via webbkamera cirka 80% av HSF:s 680 medarbetare. Avdelningsmöten Verksamhetsstyrning och stöd: Cirka 60 medarabetare. I ambitionen att öka kunskap om personer med funktionsnedsättning hos HSF:s medarbetare har avdelningen för Verksamhetsstyrning och stöd som en pilot öppnat upp för att ta emot praktikanter med funktionsnedsättning. Arbetet har skett i samverkan med Arbetsförmedlingen i Stockholm samt Stockholms stad, IPS-projektet1. Avdelningen för Verksamhetsstyrning och stöd har tre praktikanter. Referensgruppen tillgänglig eHälsa har som ett av sina syften att öka den kunskapen hos medarbetarna om målgruppen personer med funktionsnedsättning. Samtidigt är det ett tillfälle för representanter från funktionshinderrörelsen att öka sin kunskap om SLL:s arbete med eHälsa 1 IPS-projektet; Individuellt stöd i att finna, få och behålla ett arbete. Länk: http://www.strockholm.se/ips

4 (14)



och kunna bidra med sin kunskap och erfarenhet i utvecklingen av olika digitala verktyg riktade till invånarna. Referensgruppen har regelbundna möten 2 ggr/termin. Antal deltagare i referensgruppen är nio personer. Sex från olika funktionshinderföreningar samt tre från invånartjänster. Vid behov adjungeras andra medarbetare från organisationen beroende på frågeställningar. Konkreta aktiviteter som resulterar av samarbetet med referensgruppen:

• Referensgruppen har varit på studiebesök på Medhelp, som svarar på 1177 vårdguidens samtal i Stockholms läns landsting

• Medarbetare på 1177 vårdguiden har gått på studiebesök på synskadades riksförbund för att lära sig om hjälpmedel vid synskador

• Vi har också fått hjälp av epilepsiförbundet med att ordna en workshop med unga med epilepsi inför en vidareutveckling av UMO.se

Jämlik vård i Framtidens Hälso- och sjukvård har i sitt utredningsarbete träffat 52 medlemmar från olika funktionshindergrupper i fyra workshops. Där identifierades viktiga områden för att säkerställa jämställd hälso- och sjukvård.

• e-hälsa/informationshantering • kunskap och attityder i vården kring funktionsnedsättningar • ett ledningssystem för jämlik tillgång till hälso- och sjukvårdens

tjänster • konsekvensanalys av olika:

beslut tekniska innovationer organisatoriska förändringar

2. Hur många avtal av det totala antalet avtal innehåller avsnitt om bemötande, hur många uppföljningar har gjorts avseende bemötandet samt har ekonomiska regleringar genomförts. Svar: Entreprenörer Programmet ”Mer än bara trösklar” – program 2011 – 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning finns tillgängligt för vårdgivarna via

5 (14)



Vårdgivarguiden som är Hälso- och sjukvårdsnämndens kanal för kommunikation med såväl landstingsdrivna som externa vårdgivare. På Uppdragsguiden kan samtliga vårdgivare söka den information som de behöver för att fullfölja vad som tecknats i avtal och allmänna villkor. Via Uppdragsguiden kan vårdgivarna även söka fördjupad information, stödmaterial och blanketter på www.handisam.se Myndigheten för handikappolitisk samordning. Allmänhet Vårdguiden är webbplattformen för medborgarna om hälso- och sjukvården i Stockholms län. På Vårdguiden uppdateras informationen om hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting kontinuerligt. Här får medborgarna information om vilken vård som erbjuds och om möjligheter att välja vård. Vårdguiden innehåller även information till medborgarna om stöd, service och rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Fyra nummer av tidningen Vårdguiden har skickats ut kostnadsfritt till samtliga hushåll i Stockholms län under 2013. Avtal Alla avtal som upprättas med vårdgivare innehåller avsnitt om bemötande. Det är vårdgivarnas ansvar att följa hälso- och sjukvårdslagen som bland annat bygger på gott bemötande och respekt för individens integritet. I ”Allmänna villkor” som är en bilaga till avtal med vårdgivare utvecklas kraven på bemötande ytterligare genom följande skrivning:

Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar. Patienten och dennes närstående ska ges ett värdigt omhändertagande och gott bemötande samt visas omtanke och respekt. Hälso- och sjukvården ska i samråd med patienten effektivt behandla sjukdom eller skada, när så är möjligt. Hänsyn ska tas till varje individs speciella förutsättningar och omständigheter.

Enkäter Uppföljning om bland annat patientens upplevelse av bemötande i samband med att de besökt en vårdgivare görs genom att enkäter skickas ut till patienter som besökt en vårdgivare. Urvalet av patienter som ombeds besvara enkäten sker slumpvis för respektive vårdgivare. Resultaten sammanställs på totalnivå och redovisas i särskild rapport och i årsbokslut. Leverantörsuppföljning Vårdgivarnas kvalitetsresultat redovisas på plattformen för Leverantörs-uppföljning (LUD). Vårdguiden Medborgarna kan välja vårdgivare utifrån vårdgivarnas kvalitetsresultat via Vårdguiden och göra jämförelser mellan vårdgivare om bland annat bemötande.

http://www.handisam.se/

6 (14)



Patientnämnden Patienter som upplever sig illa bemötta kan vända sig till patientnämnden med klagomål eller rådfrågning samt för att få hjälp med att skriva och framföra klagomål. 3. Vilka åtgärder har vidtagits för att personer med funktionsnedsättning ska kunna anställas Svar: Projektet Mer än bara trösklar har under 2013 i en pilot på avdelning för Verksamhetstyrning och stöd öppnat upp för tre praktikplatser för personer med funktionsnedsättning. Praktikplatserna har tagits fram i samverkan med samtliga enhetschefer inom avdelning med fokus på reella arbetsuppgifter som avlastar medarbetare på respektive enhet. Rekrytering inleds med att man tar fram en bestämd kravbeskrivning för tjänsten. I rekryteringsprocessen används fasta rekryteringsrutiner där målet är att undvika diskriminering. Medarbetarenkät och medarbetarsamtal ger utrymme för frågor om kränkande särbehandling och diskriminering.

7 (14)



Mål 2 Kommunikativ tillgänglighet 1. Vilka åtgärder har vidtagits för att öka den kommunikativa tillgängligheten. Visa de kvantitativa och kvalitativa resultaten av åtgärderna. Svar: Projektet Mer än bara trösklar har under året genomfört fyra aktiviteter för att förbättra den kommunikativa tillgängligheten.

• Extern granskning av den kommunikativa tillgängligheten av tryckt information riktad och digitala verktyg riktade till invånarna. Funka Nu har genomfört granskningen av:

Tryckt information

o Tjänsteutlåtande - pdf och pappersutskrift o Yttrande motion o Brev patient o Valblankett BVC – pdf och pappersutskrift o Faktablad – pdf och pappersutskrift o Rapport Framtidsplanen andra steget - pdf och

pappersutskrift o Folder Framtidsplanen andra steget – pdf och tryckt folder o Faktablad Framtidsplanen andra steget – pdf och tryckt blad o Tidningen Vårdguiden o

Digitala verktyg o 1177 vårdguiden med UMO – 1177.se o Mina vårdkontakter o Hitta och jämför Vård o Rökfri o BVC-appen o Gravidappen o Frågachans.nu o Säkraresex.se

8 (14)



Tillgänglighetsgranskningen är en ”0-lägesmätning” och Funka Nu:s rapport ska utgöra grund för en långsiktig strategi för att förbättra förvaltningens kommunikativa tillgänglighet. Rapporten innehåller även en prioritesrangordnad åtgärdslista utifrån angelägenshetsgrad kopplad till kostnad. Tio stycken tryckta informationer till invånarna är tillgänglighetsgranskade. Åtta digitala verktyg riktade till invånarna är tillgänglighetsgranskade.

• Utbildning riktad till förvaltningens samtliga kommunikatörer i alternativa format. Kommunikatörerna är en nyckelgrupp i ett långsiktigt arbete att förbättra förvaltningens kommunikativa tillgänglighet och det är därför angeläget att denna grupp har både insikten och den tekniska kunskapen om tillgänglighetanpassning av tryckt information och digitala verktyg. Denna kunskap ska vara ett stöd för förvaltningens alla medarbetare i strävan att förbättra den kommunikativa tillgängligheten. Cirka 15-20 kommunikatörer utbildas.

• I samverkan med LSF/SLL Personal och mångfaldsansvarige Ulrika Gellerstedt skaps en e-utbildning riktad till chefer och medarbetare inom hela SLL angående funktionsnedsättning och funktionshinder. Arbetet genomförs med Learnways och kommer att publiceras på Lärtorget maj 2014. E-utbildningen kopplas till tidigare utarbetad e-utbildning för HBT.

• Projektledaren och en kommunikatör har skapat en tillgänglighets-

guide innehållandekommunikativ och fysisk tillgänglighet på HSF:s intranät. Guiden ska fungera som en praktisk verktygslåda riktad till förvaltningen samtliga medarbetare. Den är en del av en samlad anstatts att förbättra fram för allt den kommunikativa tillgängligheten inom förvaltningen där e-utbildningen samt utbildningen av kommunikatörer i alternativa format är andra delar. Publiceras under våren 2014 när e-utbildningen är publicerad.

Referensgruppen tillgänglig eHälsa har fastställt att en testgrupp bestående av ett antal representanter för olika funktionshinderrörelser tillsätts. Syfte att på ett tidigt stadium bidra med kunskaper och

9 (14)



erfarenheter när nya digitala verktyg riktade till invånarna tas fram. Testgruppen ska i skarp IT-miljö på ett standardiserat sätt prova och utvärdera de digitala verktygen. Capires utredning, Jämlik vård i Framtidens Hälso- och sjukvård visar tydligt på ett behov av ovanstående lösning med testgrupp vid utveckling av digitala tjänster riktade mot invånarna är av största vikt för att framtidens utveckling av hälso- och sjukvården garanteras tillgång av god och säker vård på lika villkor.

Vårdguiden är medborgarnas plattform för att söka information om vården och vårdgivare. Strävan är att skriva texter så att så många som möjligt på ett bra sätt ska kunna ta till sig den information som förmedlas. 2. Hur många avtal av det totala antalet avtal innehåller avsnitt om kommunikativ tillgänglighet. Hur många uppföljningar har gjorts avseende kommunikativ tillgänglighet. Har ekonomiska regleringar genomförts. Svar: I alla vårdavtal som tecknas finns en skrivning i Allmänna villkor som säger att:

Vårdgivaren ska göra verksamheten i alla avseenden tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar, även kognitiva funktionsnedsättningar.

Ingen särskild uppföljning kring kommunikativ tillgänglighet har genomförts. 3. Anser personer med funktionsnedsättning att den kommunikativa tillgängligheten till de tjänster som landstinget erbjuder har ökat. Svar: Detta är en Landstingsövergripande fråga. När det gäller HSF så skulle en strukturerad enkät behövas för att svar på denna fråga. En sådan finns inte. Sammanslagningen av 1177 och Vårdguiden medförde dock att 1177:s grundplatta för den digitala tjänsten används. I SLL:s perspektiv medförde

10 (14)



detta en högre grad av tillgänglighet med bland annat tillgång till talande webb samt fler språkanpassningar. 4. Anser personer med funktionsnedsättning att deras möjligheter till engagemang och delaktighet i den demokratiska processen har ökat. Svar: Detta är en Landstingsövergripande fråga.

11 (14)



Mål 3 Fysisk tillgänglighet 1. Hur många avtal av det totala antalet avtal innehåller avsnitt om den fysiska tillgängligheten, hur många uppföljningar har gjorts avseende den fysiska tillgängligheten samt om ekonomiska regleringar har genomförts. Svar: Alla vårdavtal innehåller avsnitt om fysisk tillgänglighet. Under 2011 har ett arbete gjorts avseende uppföljning av fysisk tillgänglighet hos befintliga verksamheter som auktoriserades då Vårdval Stockholm infördes 2008. I detta arbete har ingått att förbereda uppsägning av avtal som inte uppfyller kraven. När nya vårdgivare ansöker om auktorisation sker regelmässigt en kontroll av den fysiska tillgängligheten innan avtal upprättas. 2. Har samverkan med andra samhällsaktörer ökat. Svar: Förvaltningen har ett regelbundet nära samarbete med handikapp- och pensionärsorganisationerna i Stockholms län i from av ett Samverkansråd med nio möten under året. Samverkansrådet består av: Handikapporganisationerna

• HSO: 5 ordinarie, 2 ersättare • DHR: 1 ordinarie, 1 ersättare • SRF: 1 ordinarie, 1 ersättare

Pensionärsorganisationerna

12 (14)



• PRO: 2 ordinarie • SPF: 2 ordinarie • SPRF: 1 ordinarie • SKPF: 1 ordinarie

Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning företräds av sjukvårdsdirektören eller vid förfall dennes ersättare samt av tjänstemän som förvaltningsledningen utsett. Under året har en referensgrupp kring e-hälsa skapats där sex representanter funktionshinderförenigar är representerade. Samverkan med andra samhällsaktörer är ett ständigt pågående utvecklings- och förbättringsarbete. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen träffar regelbundet Samverkansrådet med representanter för patientföreningarna. Som även deltagit i Samverkan med och stöd till kommuner har skett inom ramen för uppdrag till Karolinska institutets folkhälsoakademi, bland annat genom olika nätverk på såväl regional som lokal nivå. Samarbete med regionala aktörer har bedrivits inom ramen för en gemensam plan som fastställts under 2011. Samverkan med och stöd till kommuner har skett inom ramen för uppdrag till Karolinska institutets folkhälsoakademi, bland annat genom olika nätverk på såväl regional som lokal nivå. Samarbete med regionala aktörer kring frågor som gäller alkohol, narkotika, dopning, tobak (ANDT-frågor) har bedrivits inom ramen för en gemensam plan som fastställts under 2011. 3. Har fysiska hinder eliminerats så att personal med funktionsnedsättning har kunnat anställas. Svar: Förvaltningen har lokaler med mycket god fysisk tillgänglighet och ser inget hinder för ytterligare anpassning i individuella fall för att öka tillgängligheten.

13 (14)



Utifrån svaren på ovanstående frågor anser ni att ni har metoder och verktyg för ett systematiskt arbete? Indikator: • Andel av landstingets förvaltningar och bolag som infört metoder och

verktyg för systematiskt arbete. Verktyg och metoder för systematiskt arbete innebär att verksamheten uppfyller beskrivningen i programmet gällande områdena bemötande, kommunikativ tillgänglighet och fysisk tillgänglighet Nivå Ja Delvis Nej Kryssa i på vilken nivå verksamheten har metoder och verktyg enligt angiven beskrivning.

Metoder och verktyg finns och används av alla delar av arbete inom de tre mål-områdena i Mer än bara trösklar

Metoder och verktyg finns och används för vissa delar av arbete inom de tre mål-områdena i Mer än bara trösklar

Inga metoder och verktyg finns för systematiskt arbete inom de tre målområdena i Mer än bara trösklar

X

14 (14)



Tillgänglighet ”Att göra informationen tillgänglig betyder att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att kommunicera med – och ta del av – myndighetens information via tryckta medier, telefon, webb, film och möten.” ”Att göra lokalerna tillgängliga betyder att personer med funktionsnedsättning ska kunna besöka en myndighet – samt ta del av och delta i verksamheten där. Lokalerna ska också fungera som arbetsplats för personer med funktionsnedsättning.” ”Ibland sker förändringar inom tillgänglighetsområdet – till exempel nya standarder, regler och lagar samt ny kunskap. På Handisams webbplats, www.handisam.se, hittar du de senast uppdaterade riktlinjerna.” Läs mer i Riktlinjer för tillgänglighet, Riv hindren

http://www.handisam.se

http://www.handisam.se/Filer/Riv%20hindren%202009.pdf

1 (9)

Årsbokslut Landstingsstyrelsens förvaltning Ekonomihandbok

2013-12-02 Förvaltnings-berättelse 2013

öBilaga F6 Upphandling och inköp(320196).docx

Datum: 130123 Frågeformulär avseende uppföljning av landstingets Upphandling och Inköp år 2013 Frågeformuläret syftar till att besvara hur förvaltningar/bolag arbetat med upphandling under året. Uppgiftslämnare och kontaktperson: Resultatenhet Kontaktperson E-postadress Telefonnummer HSF Peter Ölund peter.olund

@sll.se 123 132 21

1. Upphandlat år 2013

Här avses annonserade upphandlingar som avslutats under år 2013, d v s där tilldelningsbeslut fattats. Avrop, beställning och förnyad konkurrensutsättning på föregående års ramavtal tas inte med. Upphandlingsvärdet avser det sammanlagda avtalsvärdet, inklusive optionsår. Mkr betecknar miljoner kronor. 1.1. Ange antalet upphandlingar över 284 631 kr (15% av tröskelvärdet) för LOU samt det totala upphandlingsvärdet för dessa. Särskilj egna upphandlingar, samordnade upphandlingar och de upphandlingar som Ni gett SLL Upphandling i uppdrag att utföra. De verksamheter som går under LUF anger upphandlingar över 569 262 kr (15% av tröskelvärdet). Upphandlingar över 284 631 kr för LOU samt 569 262 kr för LUF år 2013 Upphandling Antal upphand-

lingar, totalt Totalt upphand-lingsvärde (Mkr)

Egna upp-handlingar

Samordnad upphandling

Uppdrag till SLL Upphandling 6 2800

2 (9)




Samordnad upphandling är när två eller flera nämnder/styrelser eller bolag gemensamt anskaffar varor och tjänster av samma slag. Den part som genomför den samordnade upphandlingen redovisar denna i enkäten. Eventuella kommentarer till fråga 1.1: 1.2. Ange antalet direktupphandlingar och det totala upphandlingsvärdet för dessa.

Antal direktupphandlingar och upphandlingsvärde år 2013

Upphandling Antal

Totalt upphand-lingsvärde (Mkr)

Mellan 50 000 kr och 284 631 för LOU och 569 262 för LUF

Över 284 631 för LOU och 569 262 för LUF med synnerliga

skäl

Eventuella kommentarer till fråga 1.2:

2. Miljöprogram och uppförandekod 2.1 I hur många upphandlingar (exkl. direktupphandlingar) där avtal har tecknats år 2013 har landstingets miljöprogram beaktats? Avser upphandlingar över 284 631 kr för LOU och 569 262 kr för LUF.

Upphandlingar där landstingets miljöprogram beaktats år 2013

Antal upphand-lingar, totalt

Egna upphandlingar Samordnad upphandling Uppdrag till SLL Upphandling 4

3 (9)




2.2 I hur många av de av fullmäktige beslutade prioriterade områdena har krav ställts på landstingets uppförandekod (De prioriterade områdena är instrument och rostfria sjukvårdsartiklar, operation och engångsmaterial,

handskar, sprutor och kanyler, förbandsartiklar, textilier.)

Upphandlingar där krav ställts på landstingets uppförandekod år 2013


Egna upphandlingar Samordnad upphandling Uppdrag till SLL Upphandling

2.3 Antal övriga upphandlingar där krav ställts i på uppförandekod utöver de av fullmäktige prioriterade områdena

Upphandlingar där krav uppförandekod utöver prioriterade områden år 2013


Egna upphandlingar Samordnad upphandling Uppdrag till SLL Upphandling Vilken uppförandekod har använts? 2.4 Antal genomförda uppföljningar av uppförandekoden a) Antal uppföljningar som lett till åtgärd: aa) Om det lett till åtgärd, beskriv denna:

4 (9)




3. Avtal 3.1 I vilken utsträckning utnyttjar Er verksamhet samordnade upphandlingsavtal? Alltid Ofta Sällan Aldrig Om svar ”sällan” eller ”aldrig”, ange orsak:

4. Använder ni elektroniska beställningssystem? Ja Nej A) Om ja, vilket system används Clock Work Annat Om annat ange vad: B) Om nej, finns planer på ett införande? Ja Nej Kommentar :

5 (9)




5. Kvalitet i upphandlingsarbetet. 5.1 I mars 2010 antog landstingsfullmäktige en ny upphandlingspolicy. Finns det en dokumenterad lokal upphandlingspolicy som följs?

Finns det en dokumenterad och standardiserad upphandlingsprocess som följs?

2012 2013 2012 2013 Ja Nej

Ja Nej

Ja Nej

Ja Nej

Eventuella kommentarer till fråga 5.1:

6. Upphandlingsstrategi 6.1 I vilken utsträckning har en upphandlingsstrategi innehållande riskanalys och kvalitetssäkringsmoment upprättats? Gäller upphandlingar över 284 631 kr för LOU och 569 262 kr för LUF.

Upphandlingsstrategi

Antal med genomförd och dokumenterad

upphandlingsstrategi

Antal upprättade strategier innehållande

dokumenterad riskanalys och

kvalitetssäkringsmoment Egna upp-handlingar

Samordnad upphandling

Uppdrag till SLL Upphandling

Eventuella kommentarer till 6.1: I processen för upphandling ingår alltid riskanalys och kvalitetsäkringsmoment. "Upphandlingsstrategi" såsom benämning på dokument används i förekommande fall av SLLU.

6 (9)




7. Uppföljning 7.1 Har ni en organisation som säkerställer aktiv uppföljning av ingångna avtal? Ja Beskriv denna: Uppföljning av avtal avseende hälso- och sjukvård är en huvuduppgift för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. På förvaltningen finns mer än 100 avtalshandläggare som använder en stor del av sin arbetstid till uppföljning. HSF har över 2000 avtal med leverantörer av hälso- och sjukvård. Samtliga dessa följs upp enligt metoder som är utformade för resp. vårdområde. Nej Om nej, ange varför? 7.2 Genomför ni seriositetskontroller via skattemyndigheten under pågående avtalsperiod? Ja Nej Om nej ange varför: 7.3 Följer ni regelmässigt upp avtal ekonomiskt under pågående avtalsperiod? Ja Nej Beskriv om ni gör annan regelmässig uppföljning av avtal:

7 (9)




7.4 Hur många avtal (t ex serviceavtal och försörjningsavtal) har ni följt upp ekonomiskt under år 2013? Avser avtal med årligt avtalsvärde över 2000 000 kr för LOU och LUF. Hur många sådana avtal har ni totalt?

Försörjningsavtal avser städning, mat och tvätt. 7.5 Hur många avslutade avtal (t ex serviceavtal och försörjningsavtal) under 2013 har följts upp avseende villkor i avtalet? Avser avtal med årligt avtalsvärde över 2000 000 kr för LOU och LUF. Hur många sådana avtal har avslutats under året? Antal avtal med högre värde än 2,0 mkr, LOU och LUF, som avslutats

under år 2013

Antal avslutade avtal med högre värde än

2,0 mkr, LOU och LUF, som följts upp

avseende villkor i avtalet

Antal avslutade avtal med högre värde än

2,0 mkr, LOU och LUF, utan särskilda villkor i

avtalet

Se 7.1

8. Små och medelstora företag 8.1 Har förfrågningsunderlag anpassats så att små företag har möjlighet att delta i det konkurrensuppsökande skedet? Gäller upphandlingar över 284 631kr för LOU och 569 262 kr för LUF. (Definition : små företag har färre än 50 anställda) Ja a) Antal upphandlingar där förfrågningsunderlaget anpassats 2 aa) På vilket sätt har förfrågningsunderlaget anpassats? Kraven avseende ekonomi samt teknisk förmåga och kapacitet har utformats så att små företag haft möjlighet att lämna anbud.

Antal avtal med högre värde än 2,0 mkr, LOU

och LUF

Antal avtal med högre värde än 2,0 mkr, LOU och LUF, som följts upp

ekonomiskt

Se punkt 7.1

8 (9)




aaa) Antal små företag som erhållit avtal? 5 Nej Ange varför :

9. Medarbetarstatistik Här anges hur många genomsnittligt antal årsarbetare (ej personer) som arbetar med inköp (beställning/avrop) respektive upphandlingar. Beräkning av genomsnittligt antal framgår av Anvisningar årsbokslut 2013. (OBS! Om en medarbetare i sin tjänst till viss del har att upphandla/göra inköp så uppskattar Ni hur stor respektive del är). De som avropar ute i vården skall ej tas med här.

Upphandlare Inköpare (beställning/avrop)

2012 2013 2012 2013 Antal

Heltidstjänster :

0,2

0,2

Eventuella kommentarer till fråga 9:

9 (9)




10. Överprövningar 10.1 Ange antal unika överprövningsmål (så kallade målnummer, dvs flera parallella mål med olika leverantörer avseende samma upphandling) med lagakraftvunna domar under år 2013 där SLL fått rätt.

SLL har fått rätt och ärendet har blivit:

- avslaget - avskrivet - återkallat 2012 2013 2012 2013 2012 2013

Antal: 4 3 1 1 0 4 10.2 Ange antal unika överprövningsmål (så kallade målnummer) med lagakraftvunna domar under år 2013 där anbudsgivaren fått rätt.

SLL har ålagts att:

göra en rättelse

göra om upphandlingen

2012 2013 2012 2013 Antal: 2 4 0 0

Eventuella kommentarer till fråga 10:

Documents

FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN...2014/01/13 · barometern genom följande indikatorer: Andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården ska öka I 2013 års mätning