Embed Size (px)
Citation preview
Försök till VäxjöNr Namn1 K Vattnets tre faser, fast, flytande, gas2 B Örats egenskaper med anatomsik modell, mät ljudnivåer med ljudslang, stämgafflar och
dudacap. Koppla enhet och ljudnivå.3 B Ögats egenskaper med anatomisk modell, mät olika lampors ljusintensitet LED halogen
lågenergi samt "vanlig" glödlampa4 B Hjärtat, med anatomisk modell samt funktionsmodell. Se ett blodpreparat i mikroskopet.
Mät EKG, hjärtfrekvens och blodtryck.5 F Vakuumförsök med Marshmallows. Mätning av tryck.6 K Försök med olika indikatorer surt och basiskt. Mät pH-värdet.7 K Vem är surast i klassen? 8 B Fotosyntes. Mät spenatens CO2 och 02 i ett slutet kärl.9 B Muskler i handen. Se en anatomisk modell av handens muskler och mät muskelstyrkan i
handen samt fingertoppar med en handdynamometer.10 F Värmeförsök med doppvärmare och vatten11 F Magnetism, vilka ämnen är magnetiska och vilka är det inte? Visa magnetens nord och
sydpol med magnetfältsgivare.12 K Försök med blandning surt och basiskt. Mät pH-värdet13 F Ellära, gör olika kopplingar samt mät Spänning och ström.14 B En varm hand. Mät med temperaturgivare.15 F Friktion mät kraften med dynamometer eller kraftgivare.16 B Vattendragsundersökning mät grumlighet CO2 och O217 B Maskandning mät CO2 samt O218 F Läge tid diagram gå och få upp din graf19 F Vilka sockor är varmast? Mät temperaturen.20 K Filtrering avdunstning.
Vattnets tre tillstånd
Centralt innehåll Lgr 11Kemi 4-6: Vattnets egenskaper och kretslopp.
Vad händer?________________________________________________________________
Är lösningen sur eller basisk?___________________________________________________
Häll sedan i en liten mängd citronsyralösning med hjälp av den andra pipetten. (OBS! Var noga med att inte blanda ihop pipetterna.) Skaka om.
Vad händer?________________________________________________________________
Teori: Vatten kan anta 3 olika former, fast, flytande och gasform. När vatten temperaturen i vatten ökar, ökar hastigheten på vattenmolekylerna. När is hettas upp blir svängningarna kraftigare och kraftigare på molekylerna. De blir till slut så kraftiga att molekylerna sliter sig loss från sina platser och börjar röra sig om varandra.
Om man fortsätter uppvärmningen till 100 grader får vissa av molekylerna får så hög hastighet att de lämnar vattenytan. Då bildas vattenånga. Detta kallas för avdunstning. Om vi fortsätter värma vattnet får fler molekyler så hög fart att de också avdunstar. När vattnets temperatur nått +100grader kokar vattnet. Temperaturen på vattnet blir aldrig mer än detta utan all värme som sedan tillförs går åt till att ge molekylerna så hög hastighet att de kan lämna vätskan. Om vattnet kokar tillräckligt länge förångas allt. När vatten ångan kyls ner återgår vattnet till flytande form och om man fortsätter avkylningen ner under 0 grader övergår vattnet till fast form.
Vatten, is och vattenånga är samma ämne. Vattenmolekylen är hela tiden likadan. Om vattenångan får svalna blir den till vatten igen och om vi fryser vattnet så blir det till is.
Detta innebär att det inte är någon kemisk reaktion som sker utan en fysikalisk omvandling.
Ett fast ämne som blir vätska smälter. En vätska som blir gas kokar eller förångas och en gas som blir vätska kondenserar. När vätskan blir fast stelnar den.
Olika ämnen har olika smältpunkt och kokpunkt.
Du behöver: kolv med sidorör, kork, provrör, glasbägare, glasrör, gummislang(10 cm), elektrobrännare, stativ, muff, klämmare, isbitar av färgat vatten.
Tillvägagångssätt: Ställ upp utrustningen. Sätt på brännaren och låt den vara på en stund.
Vad händer?_________________________________________________________________
Varför blir det så och vad kallas den form vattnet nu får?______________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Låt vattnet koka en stund.
Vad händer?_________________________________________________________________
Varför blir det så och vad kallas den form vattnet nu får?______________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Låt vattnet koka tills allt försvunnit. Vad händer när vattenångan tar sig ner genom slangen in i provröret? Varför blir det så och vad kallas det?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Om du fortsätter att kyla vattnet ner till under 0 grader, vad händer då?__________________
___________________________________________________________________________
Vad kallas denna form av vatten?________________________________________________
Ljud
Detta ska vi arbeta med under arbetsområdet optik:
• Örats namn, utseende, placering, funktion och samverkan. • Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat. • Hörselskador, buller. • Historiska upptäckter. • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla
skriftliga rapporter.
Detta ska du lära dig:
• Känna till örats delar och dess funktion. • Känna till fenomen i vardagen som ex. buller, tinnitus. • Känna till olika begrepp kring ljud så som frekvens, hastighet,
ljudvågor, decibel, svängning. • Känna till hur ljud förflyttar sig och sprider sig i luft, vakuum, fasta
ämnen och i vätskor. • Hur vi kommunicerar med hjälp av ljud på olika vis.
Du kommer att bli bedömd på följande punkter:
Att du kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
Att du kan jämföra dina och andras resultat och då kan föra enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidra med förslag som kan förbättra undersökningen.
Att du med hjälp av text och bild kan göra enkla dokumentationer av dina undersökningar.
Att ha förståelse för personer med hörselnedsättning och hur samhället kan anpassas efter dem.
Att du känner till örats delar samt hur du på bästa sätt skyddar din hörsel.
Lektionsplanering
Lektion 1:
Att förstå det vi hör.
Att beskriva det vi upplever.
Att kunna jämföra resultaten.
Hur klarar sig personer med hörselnedsättning i samhället?
Lektion 2:
Örats delar. Hur det ser ut på in- och utsidan samt delarnas funktion. Ytter- och innerörats delar. Hur vår hörsel och hjärna samarbetar för att förstå det vi ser.
Ljudeffekter, viskleken.
Lektion 3 & 4:
Ljudets egenskaper i luft, fasta ämnen och i vätskor.
Laboration med trådtelefon.
Vattenslang
Olika vattennivå i glasflaskor
Resonans
Lektion 5
Prov på örats delar samt skriva några punkter där du förklarar hur ljud uppstår och hur örat fungerar samt något om hörselskador.
Ögat
Centralt innehåll Lgr -11 Biologi 4-6: Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering funktion och samverkan.
Du behöver: Modell av ögat, lärobok i biologi samt ev. dator med internetuppkoppling.
Tillvägagångssätt: Börja med att sätta ut namnen på ögats delar nedan.
Ta sedan reda på så mycket du kan om ögats olika delar och skriv en kort faktatext om deras funktioner och hur de samverkar för att vi ska kunna se. Se till att få med något om varje del som finns med på bilden nedan.
Teori: Ögat är det sinnesorgan som vi får flest intryck genom. Ögat fungerar ungefär som en kamera genom att ögat fångar upp ljus som reflekteras från omgivningen. Ögat bryter ljusstrålarna och de samlas ihop och träffar näthinnan där de omvandlas till nervimpulser som via synnerven skickas till hjärnan där hjärnan bearbetar och tolkar informationen till bilder.
1.________________________________ 2.______________________________
3:________________________________ 4.______________________________
5.________________________________ 6.______________________________
7.________________________________ 8.______________________________
9.________________________________ 10._____________________________
1
2
3
4
56
7
8
9
10
Undersökning med mikroskop
Centralt innehåll Lgr -11 Biologi 4-6: Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
Du behöver: ett mikroskop,objektglas, täckglas, salt, socker, hårstrå, tyg, papper. Tillvägagångssätt: Placera vart och ett av salt, socker, hårstrå, tyg och papper på varsitt objektglas. Lägg över täckglaset. Ta nu ett och ett av glasen och placera dem i mikroskopet. Hur många gångers förstoring använde du för att se bra? Ta reda på vad mikroskopets delar heter och rita pilar och skriv namnen på dem nedan.
Fakta: I ett mikroskop använder man sig av två (eller fler) linser för att skapa en förstorad bild av ett föremål. Man använder fler än en lins för att få en klarare bild. Om man skulle använda sig av endast en jättestark lins skulle man få en förvriden bild. I moderna mikroskop använder man okular för att minska förvridningen av bilden. För att få en bra bild i mikroskopet brukar man lysa upp föremålet underifrån. Detta ger mer ljus på föremålet, vilket gör att man ser det tydligare i mikroskopet. Man kan också använda en kamera för att ta bilder genom mikroskopet.
Hjärtat
Centralt innehåll Lgr -11 Biologi 4-6: Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering funktion och samverkan.
Du behöver: Modell av ett hjärta, lärobok i biologi samt ev. dator med internetuppkoppling.
Tillvägagångssätt: Börja med att sätta ut namnen på hjärtats delar nedan.
Ta sedan reda på så mycket du kan om hjärtats olika delar och skriv en kort faktatext om deras funktioner och hur de samverkar för att vi ska kunna leva. Se till att få med något om varje del som finns med på bilden nedan.
Teori: Hjärtat är kroppens viktigaste organ. Hjärtat håller igång vårt blodomlopp som ser till att transportera syre och näring till våra celler samt transporterar bort koldioxid och annat avfall. Hjärtat är egentligen en stor muskel som fungerar som en pump genom att elektriska signaler från hjärnan får hjärtat att regelbundet dra ihop sig. Ett friskt hjärta vilar sig aldrig, inte ens när vi sover.
1.________________________________ 2.______________________________
3:________________________________ 4.______________________________
5.________________________________ 6.______________________________
7.________________________________ 8.______________________________
9.________________________________ 10._____________________________
1 2
3
4
5
6
8
9
10
7
10
9
3
4
1
Vakuumförsök med Marshmallows
Centralt innehåll Lgr -11 NO 1-3: Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras.
Du behöver: Vakuumpump, glaskolv med propp och ventil, plastsklang att fästa mellan vakuumpumpen och ventilen, färska minimarshmallows, andra sorters godis, t.ex. Gott & Blandat och Ahlgrens bilar.
Tillvägagångssätt:
Häll i ca 20 minimarshmallows. Sätt på korken. Nu ska du snart koppla på vakuumpumpen på burken men innan du gör det ska du skriva ner vad du tror kommer att hända med Marshmallowsen? Tror du de blir mindre eller större?
___________________________________________________________________________
Koppla därefter på vakuumpumpen på kolven och sug ut så mycket luft det går.
Vad händer?_________________________________________________________________
Teori: Vakuum är ett fysikaliskt uttryck för ett begränsat utrymme som inte innehåller någon materia alls. Ordet vakuum kommer från det latinska ordet vacua som betyder tom.
Ett totalt vakuum är omöjligt att skapa men det vi i vardagligt tal kallar vakuum är ett tillstånd då vi kraftigt sänkt lufttrycket i ett utrymme till mindre än en tusendel av lufttrycket i atmosfären.
___________________________________________________________________________
Varför tror du att det blir så?____________________________________________________
___________________________________________________________________________
Vad tror du händer när du väl släpper in luft i kolven igen?____________________________
___________________________________________________________________________
Släpp nu in luft i kolven igen och se efter vad som hänt och jämför det med hur det såg ut innan du sög ut luften.
Är det någon skillnad och i så fall vad tror du det är som åstadkommit skillnaden?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Gör nu om försöket med annat godis eller annat material och jämför vad som händer. Skriv ner dina iakttagelser på ett lösblad eller i din anteckningsbok.
Försök med olika indikatorer
Centralt innehåll Lgr -11 Kemi 4-6: Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt.
Du behöver: provrörsställ, 6 provrör, glasstav, natriumkarbonatlösning , citronsyralösning, destillerat vatten, 2 st. pipetter och en märkpenna. Tillvägagångssätt: Häll ca 1 cm citronsyralösning, 1 cm natriumkarbonatlösning och 1 cm destillerat vatten i två rör för varje lösning. Numrera provrören och ställ dem i provrörsstället. Fukta en bit rött lackmuspapper och en bit blått lackmuspapper med destillerat vatten. Doppa sedan glasstaven i citronsyralösningen och sätt en droppe på varje lackmuspapper. Se efter hur färgen ändras på de båda lackmuspapperen. Skölj glasstaven noga och sätt sedan en droppe natriumkarbonatlösning på nya fuktade lackmuspapper. Häll sedan ett par droppar Fenoftalein i ett provrör med citronsyralösning, ett med natriumkarbonatlösning och ett med destillerat vatten.
Fakta: Alla lösningar kan delas in i antingen sura lösningar, basiska lösningar eller neutrala lösningar. Det är lösningens pH-värde som bestämmer om lösningen är sur, basisk eller neutral. Sura lösningar har ett pH-värde som är mindre än 7, basiska lösningar har ett pH-värde som är större än 7 och neutrala lösningar har ett pH-värde som är 7. För att bestämma om en lösning är sur eller basisk måste man ta hjälp av andra ämnen, man kan alltså inte bestämma det genom att t.ex. se eller lukta på en lösning. Det ämne man använder för att bestämma om en lösning är sur eller basisk kallas för en indikator. Man kan använda många olika ämnen som indikator men det finns några ämnen som är lämpligare att använda än andra. Dessa ämnen är t.ex. Lackmus, Fenoftalein och BTB (bromtymolblått). Lackmus använder man genom sk. lackmuspapper. Blått lackmuspapper färgas rött om det doppas i en sur lösning och rött lackmuspapper färgas blått om det doppas i en basisk lösning.
Gör likadant i de två återstående provrören men använd då i stället BTB-lösning. Färg på rött
lackmuspapper Färg på blått lackmuspapper
Färg med Fenoftalein
Färg med BTB
Citronsyralösning Natriumkarbonat Dest. vatten Vilka slutsatser kan du dra av försöket och hur kom du fram till dem? Skriv på löspapper eller i din anteckningsbok.
Vem är surast i klassen?
Centralt innehåll Lgr -11 Kemi 4-6: Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt.
Du behöver: Universalindikatorremsor.
Ge varje elev en liten bit universalindikatorpapper och instruera dem att samla ordentligt med saliv i munnen. Be dem därefter doppa pappret i saliven och sedan jämföra färgen på pappret med skalan på universalindikatorns ask.
Var det någon som indikerade för surt pH? Vad kan det bero på?
Gör om försöket direkt efter lunchen och se om värdena förändras. Diskutera vad eleverna ätit och hur det kan påverka pH-värdet i munnen.
Teori: Vad man äter och hur ofta man äter har stor betydelse för hur dina tänder mår. Vissa av bakterierna i munnen lever på socker och omvandlar sockret till syra som fräter på tänderna.
pH-värdet i munnen är normalt neutralt, d.v.s. 7. När man äter något med socker i sänks pH-värdet i munnen. Om pH-värdet sänks under 5,7 börjar tandytan lösas upp. Om tänderna får vila mellan måltiderna så hinner saliven reparera de små skadorna som syran åstadkommit.
Andning och fotosyntes
Centralt innehåll Lgr -11 Biologi 4-6: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband. Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
Du behöver: Dator med LoggerPro, LabQuest, syrgasprob, koldioxidprob, något som du kan täcka behållaren med så att det blir helt mörkt ex. en mörk filt, behållare med hål för båda proberna samt färsk bladspenat.
Teori: När djur och människor andas förbrukar vi syrgas och druvsocker och ger ifrån oss koldioxid. Denna process kallas frö cellandning. Växterna förbrukar i stället koldioxid och druvsocker och omvandlar det till syrgas med hjälp av vatten och solljus. Denna process kallas för fotosyntes. Utan fotosyntesen skulle all syrgas på jorden ta slut och vi skulle kvävas av all koldioxid som vi andas ut.
Om man lägger ex. färska spenatblad i en sluten behållare kan man mäta hur syrgas- och koldioxidhalterna i burken.
Tillvägagångssätt: Börja med att lägga i spenatbladen i behållaren och sätt på locket. Stoppa sedan i proberna i hålen i locket.
Koppla syrgasproben och koldioxidproben till LabQuesten och anslut den till datorn. Kalibrera dina prober om det behövs. Ange mättiden till 20 min med 15 mätningar per sekund. Placera ditt kärl i solen. Därefter trycker du på Start-knappen. Efter 20 min avslutas mätningen automatiskt.
Efter 20 minuter, när mätningen är färdig, gör du det helt mörkt för växterna genom att t ex lägga ett mörkt tyg över kärlet. Tryck start och välj spara senaste resultat. Nu registreras i stället förändringarna i mörker. Efter ytterligare 20 minuter ser du resultatet av ditt experiment i mörker.
Jämför de båda graferna, den i ljus och den i mörker för såväl syre som koldioxid.
Vilka slutsatser kan du dra av graferna?___________________________________________
__________________________________________________________________________
Vad är det som händer i burken när det är ljust?____________________________________
___________________________________________________________________________
Vad är det som händer i burken när det är mörkt?____________________________________
___________________________________________________________________________
Vad kallas dessa två processer?__________________________________________________
Beskriv dessa processer genom att med ord och bild förklara hur de går till.
Värmeförsök med doppvärmare och vatten
Centralt innehåll Lgr -11 Kemi 4-6: Vattnets egenskaper och kretslopp.
Matematik 4-6: Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram. Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla undersökningar. Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar.
Du behöver: doppvärmare, bägare (1000 ml), termometer, tidtagarur.
Tillvägagångssätt:
Häll i 600 ml kallt vatten i bägaren. Ställ i doppvärmaren och termometern i bägaren. Läs av
temperaturen på vattnet innan du sätter på doppvärmaren. Svara sedan på följande frågor:
Kommer vattnet att börja bli varmt direkt eller dröjer det en stund innan man ser att
temperaturen ökar (och i så fall varför)?
___________________________________________________________________________
Teori: När vattentemperaturen i vatten ökar, ökar hastigheten på vattenmolekylerna. Vissa av molekylerna får så hög hastighet att de lämnar vattenytan. Då bildas vattenånga. Detta kallas för avdunstning. Om vi fortsätter värma vattnet får fler molekyler så hög fart att de också avdunstar. När vattnets temperatur nått +100grader kokar vattnet. Temperaturen på vattnet blir aldrig mer än detta utan all värme som sedan tillförs går åt till att ge molekylerna så hög hastighet att de kan lämna vätskan. Om vattnet kokar tillräckligt länge förångas allt.
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Hur kommer temperaturökningen att se ut; först långsam sedan allt snabbare eller först
snabbt sedan allt långsammare eller på något annat sätt?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Hur varmt kommer vattnet att vara om 25 minuter? Hur varmt skulle det kunna bli om vi
fortsätter värma ytterligare en timme?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Sätt nu på doppvärmaren och läs av temperaturen 1gång i minuten under 20 min. Anteckna
resultatet i tabellen på nästa sida.
När du skrivit in alla resultaten i tabellen så använd mätvärdena till att
göra ett linjediagram på ett rutat papper.
Vad händer när vattnet uppnått 100 grader?
__________________________________________________________
__________________________________________________________
Varför tror du att det är så och vad händer sedan?
__________________________________________________________
__________________________________________________________
Tid Temperatur
Magnetism
Centralt innehåll Lgr -11 Fysik 4-6: Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället.
Du behöver: Stavmagnet, materialprovsats.
Innan du börjar testa vilka material som är magnetiska försök att gissa vilka du tror är magnetiska och anteckna dem nedan.
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Teori: Magnetism är ett fenomen med vilket ett material utövar attraktiva eller repulsiva krafter, d.v.s. drar åt sig eller stöter bort andra material. Magnetiska stenar har under alla tider fascinerat människan och redan i antikens Grekland bröt man malm med sådana egenskaper i ett område som heter Magnesia och som fått ge namnet till magnetismen. Svartmalm (magnetit) som är en av Sveriges vanligaste järnmalmer är naturligt magnetisk.
En magnet har alltid en nordände och en sydände. Man kallar ändarna så eftersom en magnet alltid strävar efter att ställa in sig mot jordens magnetiska nord- och sydpol om den läggs i en rörlig hållare. T.ex. i en kompass.
Om man delar en magnet i två delar får de två nya magneterna var sin nord- och syd ände.
Testa nu de olika materialen i materialsatsen och anteckna om du hade rätt eller fel.
Material Magnetiskt Icke magnetiskt 1. Järn
2. Mässing 3. Aluminium 4. Koppar 5. Bly 6. Stål 7. Zink 8. Plastpolyeten 9. Nylon 10. Gummi 11. Plexiglas 12. PVC 13. Kork 14. Kol 15. Ylle 16. Bomull 17. Glas 18. Wellpapp 19. Trä 20. Nickel
Försök med blandning av surt och basiskt.
Centralt innehåll Lgr ‐11 Kemi 4‐6: Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna
utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt.
Du behöver: provrörsställ, 2 pipetter, 3 provrör, citronsyralösning, natriumkarbonatlösning, BTB.
Tillvägagångssätt:
Sätt tre provrör i ett provrörsställ och fyll det högra provröret till hälften med citronsyralösning och fyll sedan det vänstra provröret till hälften med natriumkarbonatlösning. Häll sedan med hjälp av den ena pipetten över ca 2 cm natriumkarbonatlösning i det mittersta och häll sedan i tre droppar BTB.
Vad händer?________________________________________________________________
Är lösningen sur eller basisk?___________________________________________________
Teori: Alla lösningar kan delas in i antingen sura lösningar, basiska lösningar eller neutrala lösningar. Det är lösningens pH-värde som bestämmer om lösningen är sur, basisk eller neutral. Sura lösningar har ett pH-värde som är mindre än 7, basiska lösningar har ett pH-värde som är större än 7 och neutrala lösningar har ett pH-värde som är 7. Om man blandar en sur lösning med en basisk i lämpliga mängder får man en neutral lösning. En sur lösning färgas gul när man tillsätter BTB, en neutral lösning färgas grön och en basisk lösning färgas blå.
Häll sedan i en liten mängd citronsyralösning med hjälp av den andra pipetten. (OBS! Var noga med att inte blanda ihop pipetterna.) Skaka om.
Vad händer?________________________________________________________________
Fortsätt hälla i ytterst små mänger citronsyralösning tills lösningen blir grön.
Vad har nu hänt med lösningens pH-värde?________________________________________
Vad händer med lösningen om man häller i för mycket citronsyralösning?
___________________________________________________________________________
Hur kan man neutralisera lösningen om man hällt i för mycket citronsyra?
___________________________________________________________________________
1
Grundläggande ellära
Mtrl: Materiellåda art nr 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en
lös glödlampa. Koppla så att lampan lyser. Rita hur du kopplade.
Kan du koppla på mer än ett sätt? Räcker det med en sladd? Hur gör du då? Lampan lyser när det går ström genom lampan.
2
2. Kan du få lampan att lysa om du använder en järntråd och en sladd, istället för två sladdar? Prova. Försök sedan med plasttråd (fisklina), koppartråd, tunt snöre i stället för järntråden.
Går det till och med att använda två trådar och inte alls någon sladd. Skriv ned vad ni fann: Det ni nu har funnit beror på att järn och koppar är metaller och metaller leder
ström.
3
3. I lådan finns batterier och lampor i särskilda hållare. Ett batteri som ser ut så här ritar man så här och en glödlampa
som ser ut så här ritas så här Det finns också sladdar med kontakter. De kallas banankontakter. Koppla ihop en lampa
med ett batteri så att den lyser. Nu måste du förstås använda två sladdar. Du använder en ”bricka” med en lampa och du ser att den är märkt med bilden för en
lampa. På brickan finns också 2 små ”rör”, som kallas uttag. Sladdarnas kontakter sätter man i sådana uttag. Den andra brickan är lite högre och har märket för ett batteri. De kopplas ihop så här.
Sladd Kopplingen kan då ritas så här:
Sladd (Sladden ritas ofta
som ett ”U” men den behöver inte läggas så)
Skruva ur lampan. Vad händer? Strömmen genom lampan bryts då lampan skruvas ur.
Sladd
Sladd
4
Vi kan jämföra med en vattenpump och ett vattenhjul, t.ex. ett kvarnhjul.
Vatten Så länge vatten pumpas runt så dras vattenhjulet runt. Om pumpen stannar eller det blir
stopp i en ledning så slutar vattenhjulet att gå runt. Rita in med blå färg hur vattnet rinner i ledningarna.
I vår koppling med batteriet och lampan är det batteriet som är pump och pumpar ström
genom lampan.
Vattenhjul Pump
5
4. Det finns även strömbrytare i lådan. En strömbrytare markeras så här Koppla in en strömbrytare så att du kan tända och släcka lampan med strömbrytaren. Du
behöver en sladd till. Så här kopplar du ihop delarna. Sätt först ena änden av en sladd i batteriets ena uttag och
sladdens andra ände i strömbrytarens ena uttag. Fortsätt sedan med nästa sladd från strömbrytarens andra uttag till det ena uttaget på lampan. Den sista sladden går från lampans andra uttag till batteriets andra uttag.
Man kan då rita så här
Rita lampan gul i kopplingen här ovanför.
Hur många sladdar behövs för kopplingen? Tryck ned kontakten på strömbrytaren. Vad händer? Släpp kontakten. Vad händer? Varför tror du att det kallas strömbrytare?
6
5. Byt ut strömbrytaren mot en andra lampa så att du alltså har två lampor och ett batteri. Om man ritar så ser det ut så här: Lyser de båda lamporna lika starkt? Lyser de starkare eller svagare än när det bara var en lampa inkopplad? Om du inte minns
hur starkt en ensam lampa lyser kan du koppla en lampa till batteriet som på sidan 3. Vad händer om du skruvar ur en lampa? Detta kallas att seriekoppla lamporna. Det går då lika stor ström genom lamporna -
de lyser lika starkt. Tänk på jämförelsen med pump och vattenhjul. Nu har vi två vattenhjul efter varandra.
Om pumpen stannar eller vi stänger någon ledning så slutar båda hjulen att snurra.
Vattenhjul
Pump
7
6. Försök koppla in strömbrytaren så att du kan tända och släcka lamporna med den. Nu behöver du en sladd till. Du behöver alltså fyra sladdar till den här kopplingen.
Din koppling kan se ut så här.
Kan du tända och släcka lamporna med strömbrytaren? Hur gör du då? Om vi kopplar in en kran i vattenledningen så kan vi stoppa vattnet. Den kan vi rita så här Rita in i bilden med pumpen och vattenhjulen var du skulle placera en kran så att båda
hjulen stannar om du stänger kranen.
Vattenhjul
Pump
8
7. Tag bort strömbrytaren och försök koppla lamporna så att de lyser lika starkt som när du
bara hade en lampa. Du måste koppla ena änden av båda lamporna till batteriets + och andra änden till -.
Så här kan man rita kopplingen: Och så här kopplar man: Eller så här: Lyser lamporna lika starkt eller lyser en starkare än den andra?
Så här skulle det se ut om vi jämförde med vattenpumpen:
Rita in i bilden ovanför var du skulle placera en kran så att båda hjulen stannar om du
stänger kranen. Koppla in strömbrytaren så att du kan tända och släcka båda lamporna. Då behöver du en
sladd till. Tänk efter var vi skulle stoppa vattnet för att få båda vattenhjulen att stanna. I den här uppgiften är lamporna kopplade bredvid varandra - det kallas att de är
parallellkopplade. Lika lampor, som är parallellkopplade, lyser lika starkt.
9
8. Vi fortsätter med lamporna kopplade som i uppgift 7. Var skulle du sätta en kran för att stänga av vattnet till det ena hjulet men låta vattnet
forsa förbi det andra hjulet så att det fortsätter att snurra? Rita in en kran i bilden och fyll i med blå färg hur vattnet rinner i ledningen.
Placera en strömbrytare i din koppling så att du kan stänga av strömmen till en lampa
men låta den fortsätta genom den andra lampan. Rita färdig kopplingen. Tag en sladd och en strömbrytare till. Koppla så att den ena tänder och släcker en lampa.
Den andra gör detsamma med den andra lampan. Rita in hur du kopplade.
10
9. Här skall du ha ett batteri, 3 lampor och 4 sladdar. Seriekoppla lamporna. Om du inte minns vad som menas med seriekoppling så kan du gå tillbaka till sidan 6. Vad händer om du skruvar ur en eller två lampor?
Det går inte fram någon ström då man skruvar ur en lampa eller drar ur en kontakt. Tag bort en lampa och en sladd så att du har två lampor som lyser. Vi kallar dem nr 1 och
nr 2. Koppla den tredje lampan, nr 3, parallellt med nr 2 som du redan kopplat in. Då behöver en sladd till. Om du kopplat rätt lyser alla tre lamporna.
Så här ser det ut 1 2 3 Lyser de lika starkt? Vilken lyser starkast? Om du skruvar ur lampa 1 så slocknar alla lamporna. Prova. Vad händer om du skruvar
ur en av de båda andra?
11
10. I lådan finns strömbrytare med tre uttag att sätta sladdens banankontakt i. Vi skall nu använda en sådan strömbrytare i stället för en av lamporna.
Sladden från batteriet kopplar vi till uttaget i mitten. Det heter C. Från A drar vi en sladd
till en av lamporna och sedan en ny sladd till batteriets andra uttag. Från B gör vi på samma sätt med den andra lampan.
Så här ser kopplingen ut. A C B
Men så här kopplar vi sladdar
Eller så här
Vad händer om du ställer strömbrytarens arm först mot A och sedan mot B?
12
11. Ibland vill man ha 2 strömbrytare till en lampa. Ofta har man kopplat belysningen i en
trappa så att man kan tända och släcka med en strömbrytare högst upp och en längst ned. Det kallas därför en trappkoppling. Till en sådan koppling behöver du ett batteri, en lampa, 2 st strömbrytare av samma sort som du använde på förra sidan och 5 st sladdar. Kopplingen ser ut så här:
A A C C B B Du kan lätt kontrollera att lampan kan tändas och släckas med vilken som helst av
strömbrytarna. Försök förklara varför det fungerar så:
13
12. I en påse i lådan finns 1 meter av en tunn järntråd och i en annan påse 1 meter av en tjockare tråd. Fäst den tunna tråden på plattan med två klämmor på uttagen. Trådens ena ände skall fästas i den ena uttaget och den andra änden i den andra uttaget. Klämmorna kallas krokodilklämmor. Varför tror du att de fått ett sådant namn? Seriekoppla ett batteri och en lampa med den tunna tråden. Hur starkt lyser nu lampan?
______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________
Byt till den tjocka tråden. Lyser lampan starkare eller svagare nu? ______________________________________________________________________ Du minns väl att lampan lyser starkare när det går mera ström genom den ? Att lampan lyser olika starkt beror på något som kallas resistans (eller ibland motstånd).
Vi kan säga att tråden gör motstånd mot strömmen och därför lyser inte lampan så starkt. Resistansen är större i en tunn tråd än den är i en tjock tråd. Låt strömmen gå genom båda trådarna efter varandra innan den går genom lampan. Hur
lyser lampan nu? ________________________________________________________ Vad har alltså hänt med strömmen? Koppla trådarna parallellt istället. Lamporna 2 och 3 i kopplingen i uppgift 6 är kopplade
parallellt. Hur lyser lampan nu? _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ Strömmen genom lampan blir mindre om man kopplar den i serie med trådarna
men större om man kopplar trådarna parallellt.
14
13. I radioapparater, bandspelare, datorer och många andra apparater finns motstånd (resistorer). Vi vet nu att sådana kan användas för att minska den elektriska strömmen. I en koppling brukar ett motstånd ritas så här:
Rektangeln markerar själva motståndet och strecken på sidorna ledningarna till och från
motståndet. I din låda hittar du några motstånd markerade 1 och 3,3 . Motstånd mäts i (ohm,
uttalas åm) precis som du mäter din vikt i kg och anger priser i kr. Koppla ihop batteriet, motståndet på 1 och lampan i serie (efter varandra). Om du tar
bort tråden du använde förut så kan du sätta fast motståndet med klämmorna. Det kan ritas så här:
Lyser lampan lika starkt som när du hade någon av trådarna i stället för motståndet? Koppla även in det andra motståndet i serie med det första, så här: Hur lyser lampan nu? Koppla med en sladd förbi motstånden, så här: Händer det något med lampan?
15
Det beror på att strömmen lättare går fram genom kopplingstrådarna som är tjocka och
inte så lätt genom motstånden, som liknar de tunna trådarna vi hade förut. Nu kopplar vi även motstånden parallellt före lampan, så här:
Blir strömmen större eller mindre än då vi hade ett motstånd?
Det beror på att det går lite ström genom varje motstånd och den sammanlagda
strömmen går sedan genom lampan.
16
14. I lådan finns även ett motstånd som kallas skjutmotstånd. Det kallas ibland även potentiometer och består av en tråd lindad på en liten rulle. Man kan föra en spak längs rullen och alltså koppla in mer eller mindre av tråden. Skjutmotståndet ritas ofta så här:
Det finns tre uttag för banankontakter på plattan med skjutmotståndet. Spaken är som du ser kopplad till uttaget i mitten. I bilden är det uttaget med pilen.
Koppla in skjutmotståndet i stället för motstånden i uppgift 13, så här:
Vad händer med lampan om du flyttar spaken längs rullen?
Hur har då strömmen genom lampan ändrats ? Ett skjutmotstånd kan man alltså använda för att ändra strömmen lite (så det inte syns på
lampan) eller mycket. Ett annat sätt att koppla lampan och skjutmotståndet är detta: Prova även den kopplingen. Fungerar den på samma sätt?
17
15. I den sista uppgiften skall du försöka koppla två lampor och skjutmotståndet till batteriet. Om du flyttar spaken längs rullen så skall den ena lampan lysa starkare och den andra svagare. Om du flyttar spaken så långt som möjligt åt det ena hållet skall en lampa slockna medan den andra lyser fullt. Om du flyttar så långt som möjligt åt det andra hållet så skall det bli tvärtom.
1
Ellära för mellanstadiet.
Mtrl: Materiellåda art nr 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en
lös glödlampa. Koppla så att lampan lyser. Rita hur du kopplade.
Kan du koppla på mer än ett sätt? ja, man kan byta plats mellan + och - Räcker det med en sladd? ja Hur gör du då? jag håller lampan med dess ”botten” mot batteriets ena pol, t.ex +-sidan av batteriet. Lampan lyser när det går ström genom lampan.
2
2. Kan du få lampan att lysa om du använder en järntråd och en sladd, istället för två
sladdar? Prova. Försök sedan med plasttråd (fisklina), koppartråd, sytråd i stället för järntråden.
Går det till och med att använda två trådar och inte alls någon sladd. Skriv ned vad ni fann: Det fungerar bra med järntråd eller koppartråd men inte med de andra. Alla metaller leder ström mer eller mindre bra. Det andra materialen är däremot dåliga ledare för elektrisk ström. Det går även bra med 2 metalltrådar. Det ni nu har funnit beror på att järn och koppar är metaller och metaller leder
ström.
3
3. I lådan finns batterier och lampor i särskilda hållare. Ett batteri som ser ut så här ritar man så här och en glödlampa
som ser ut så här ritas så här Det finns också sladdar med kontakter. De kallas banankontakter. Koppla ihop en lampa
med ett batteri så att den lyser. Nu måste du förstås använda två sladdar. Du använder en ”bricka” med en lampa och du ser att den är märkt med bilden för en
lampa. På brickan finns också 2 små ”rör”, som kallas uttag. Sladdarnas kontakter sätter man i sådana uttag. Den andra brickan är lite högre och har märket för ett batteri. De kopplas ihop så här.
Sladd Sladd Sladd Kopplingen kan då ritas så här:
Sladd (Sladden ritas ofta
som ett ”U” men den behöver inte läggas så)
Skruva ur lampan. Vad händer? Den slocknar Strömmen genom lampan bryts då lampan skruvas ur.
4
Vi kan jämföra med en vattenpump och ett vattenhjul, t.ex. ett kvarnhjul.
Så länge vatten pumpas runt så dras vattenhjulet runt. Om pumpen stannar eller det blir
stopp i en ledning så slutar vattenhjulet att gå runt. Rita in med blå färg hur vattnet rinner i ledningarna.
I vår koppling med batteriet och lampan är det batteriet som är pump och pumpar ström
genom lampan.
Vattenhjul Pump
5
4. Det finns även strömbrytare i lådan. En strömbrytare markeras så här Koppla in en strömbrytare så att du kan tända och släcka lampan med strömbrytaren. Du
behöver en sladd till. Så här kopplar du ihop delarna. Sätt först ena änden av en sladd i batteriets ena uttag och
sladdens andra ände i strömbrytarens ena uttag. Fortsätt sedan med nästa sladd från strömbrytarens andra uttag till det ena uttaget på lampan. Den sista sladden går från lampans andra uttag till batteriets andra uttag.
Man kan då rita så här
Rita lampan gul i kopplingen här ovanför. Hur många sladdar behövs för kopplingen? 3 st Tryck ned kontakten på strömbrytaren. Vad händer? Lampan tänds och lyser Släpp kontakten. Vad händer? Lampan slocknar Varför tror du att det kallas strömbrytare? Den används för att bryta strömmen
6
5. Byt ut strömbrytaren mot en andra lampa så att du alltså har två lampor och ett batteri. Om man ritar så ser det ut så här: Lyser de båda lamporna lika starkt? Ja, det gör de (samma typ 1,5 V) Lyser de starkare eller svagare än när det bara var en lampa inkopplad? Om du inte minns
hur starkt en ensam lampa lyser kan du koppla en lampa till batteriet som på sidan 3. De lyser svagare. (Beroende på att spänningen bara blir 0,75V för varje lampa). Vad händer om du skruvar ur en lampa? Båda slocknar Detta kallas att seriekoppla lamporna. Det går då lika stor ström genom lamporna -
de lyser lika starkt. Tänk på jämförelsen med pump och vattenhjul. Nu har vi två vattenhjul efter varandra.
Om pumpen stannar eller vi stänger någon ledning så slutar båda hjulen att snurra.
Vattenhjul
Pump
7
6. Försök koppla in strömbrytaren så att du kan tända och släcka lamporna med den. Nu
behöver du en sladd till. Du behöver alltså fyra sladdar till den här kopplingen. Din koppling kan se ut så här.
Kan du tända och släcka lamporna med strömbrytaren? Hur gör du då? Om man trycker ned kontakten i strömbrytaren tänds lamporna, om den släpps slocknar
de Om vi kopplar in en kran i vattenledningen så kan vi stoppa vattnet. Det kan vi rita så här Rita in i bilden med pumpen och vattenhjulen var du skulle placera en kran så att båda
hjulen stannar om du stänger kranen. här (eller någon annanstans i kretsen)
Vattenhjul
Pump
8
7. Tag bort strömbrytaren och försök koppla lamporna så att de lyser lika starkt som när du
bara hade en lampa. Du måste koppla ena änden av båda lamporna till batteriets + och andra änden till -.
Så här kan man rita kopplingen: Och så här kopplar man: Eller så här: Lyser lamporna lika starkt eller lyser en starkare än den andra? De lyser lika starkt (Båda får spänningen 1,5V) Så här skulle det se ut om vi jämförde med vattenpumpen: här
eller här Rita in i bilden ovanför var du skulle placera en kran så att båda hjulen stannar om du
stänger kranen. Koppla in strömbrytaren så att du kan tända och släcka båda lamporna. Då behöver du en
sladd till. Tänk efter var vi skulle stoppa vattnet för att få båda vattenhjulen att stanna. I den här uppgiften är lamporna kopplade bredvid varandra - det kallas att de är
parallellkopplade. Lika lampor, som är parallellkopplade, lyser lika starkt.
9
8. Vi fortsätter med lamporna kopplade som i uppgift 7. Var skulle du sätta en kran för att stänga av vattnet till det ena hjulet men låta vattnet
forsa förbi det andra hjulet så att det fortsätter att snurra? Rita in en kran i bilden och fyll i med blå färg hur vattnet rinner i ledningen.
Placera en strömbrytare i din koppling så att du kan stänga av strömmen till en lampa men
låta den fortsätta genom den andra lampan. Rita färdig kopplingen.
Tag en sladd och en strömbrytare till. Koppla så att den ena tänder och släcker en lampa.
Den andra gör detsamma med den andra lampan. Rita in hur du kopplade. Brytarna kan även placeras ”under” lamporna
10
9. Här skall du ha ett batteri, 3 lampor och 4 sladdar. Seriekoppla lamporna. Om du inte
minns vad som menas med seriekoppling så kan du gå tillbaka till sidan 6. Vad händer om du skruvar ur en eller två lampor?
Alla lamporna slocknar Det går inte fram någon ström då man skruvar ur en lampa eller drar ur en kontakt. Tag bort en lampa och en sladd så att du har två lampor som lyser. Vi kallar dem nr 1 och
nr 2. Koppla den tredje lampan, nr 3, parallellt med nr 2 som du redan kopplat in. Då behöver en sladd till. Om du kopplat rätt lyser alla tre lamporna.
Så här ser det ut 1 2 3 Lyser de lika starkt? Nej, de lyser inte lika starkt (2 och 3 lyser lika starkt) Vilken lyser starkast? Lampa nr 1 lyser starkast (strömmen genom 1 delas av 2 och 3) Om du skruvar ur lampa 1 så slocknar alla lamporna. Prova. Vad händer om du skruvar ur
en av de båda andra? Den som skruvas ur slocknar och de andra båda lyser lika starkt
11
10. I lådan finns strömbrytare med tre uttag att sätta sladdens banankontakt i. Vi skall nu
använda en sådan strömbrytare i stället för en av lamporna. Sladden från batteriet kopplar vi till uttaget i mitten. Det heter C. Från A drar vi en sladd
till en av lamporna och sedan en ny sladd till batteriets andra uttag. Från B gör vi på samma sätt med den andra lampan.
Så här ser kopplingen ut. A C B
Men så här kopplar vi sladdar
Eller så här
Vad händer om du ställer strömbrytarens arm mot A och sedan mot B? Då den ställs mot A lyser den lampa som är kopplad via A men inte den andra. Då den ställs mot B blir det tvärtom
12
11. Ibland vill man ha 2 strömbrytare till en lampa. Ofta har man kopplat belysningen i en
trappa så att man kan tända och släcka med en strömbrytare högst upp och en längst ned. Det kallas därför en trappkoppling. Till en sådan koppling behöver du ett batteri, en lampa, 2 st strömbrytare av samma sort som du använde på förra sidan och 5 st sladdar. Kopplingen ser ut så här:
A A C C B B Du kan lätt kontrollera att lampan kan tändas och släckas med vilken som helst av
brytarna. Försök förklara varför det fungerar så: Om båda brytarna står mot A går strömmen genom ledningen AA och vidare genom lampan. Vi har vad som brukar kallas en sluten krets. Om endera strömbrytaren slås över till läget B (med den andra kvar i A) så har vi inte längre en sluten krets. Lampan slocknar alltså. Genom att föra över den andra till läget B, eller den första tillbaka
till A så tänds lampan igen.
13
12. I en påse i lådan finns 1 meter av en tunn järntråd och i en annan påse 1 meter av en
tjockare tråd. Fäst den tunna tråden på plattan med två klämmor på uttagen. Trådens ena ände skall fästas i den ena uttaget och den andra änden i den andra uttaget. Klämmorna kallas krokodilklämmor. Varför tror du att de fått ett sådant namn? Seriekoppla ett batteri och en lampa med den tunna tråden.
Klämmans ”tänder” ser ut som en tänderna hos en krokodil Hur starkt lyser nu lampan?
Den lyser svagt Byt till den tjocka tråden. Lyser lampan starkare eller svagare nu? Starkare Du minns väl att lampan lyser starkare när det går mera ström genom den ? Att lampan lyser olika starkt beror på något som kallas resistans (eller ibland motstånd).
Vi kan säga att tråden gör motstånd mot strömmen och därför lyser inte lampan så starkt. Resistansen är större i en tunn tråd än den är i en tjock tråd. Låt strömmen gå genom båda trådarna efter varandra innan den går genom lampan. Hur
lyser lampan nu ? Mycket svagt. Vad har alltså hänt med strömmen ? Den har minskat Koppla trådarna parallellt istället. Lamporna 2 och 3 i kopplingen i uppgift 6 är kopplade
parallellt. Hur lyser lampan nu? Starkare än när vi hade en tråd. Strömmen genom lampan blir mindre om man kopplar den i serie med trådarna
men större om man kopplar trådarna parallellt.
14
13. I radioapparater, bandspelare, datorer och många andra apparater finns motstånd
(resistorer). Vi vet nu att sådana kan användas för att minska den elektriska strömmen. I en koppling brukar ett motstånd ritas så här:
Rektangeln markerar själva motståndet och strecken på sidorna ledningarna till och från
motståndet. I din låda hittar du några motstånd markerade 1 Ω och 3,3 Ω. Motstånd mäts i Ω (ohm,
uttalas åm) precis som du mäter din vikt i kg och anger priser i kr. Koppla ihop batteriet, motståndet på 1 Ω och lampan i serie (efter varandra). Om du tar
bort tråden du använde förut så kan du sätta fast motståndet med klämmorna. Det kan ritas så här:
Lyser lampan lika starkt som när du hade någon av trådarna i stället för motståndet? Ja, ungefär lika starkt som med den tjocka tråden. Koppla även in det andra motståndet i serie med det första, så här: Hur lyser lampan nu? Ännu svagare Koppla med en sladd förbi motstånden, så här: Händer det något med lampan ? Ja, nu lyser den med full styrka
15
Det beror på att strömmen lättare går fram genom kopplingstrådarna som är tjocka och inte så lätt genom motstånden, som liknar de tunna trådarna vi hade förut.
Nu kopplar vi även motstånden parallellt före lampan, så här:
Blir strömmen större eller mindre än då vi hade ett motstånd? Den blir större
Det beror på att det går lite ström genom varje motstånd och den sammanlagda
strömmen går sedan genom lampan.
16
14. I lådan finns även ett motstånd som kallas skjutmotstånd. Det kallas ibland även potentiometer och består av en tråd lindad på en liten rulle. Man kan föra en spak längs rullen och alltså koppla in mer eller mindre av tråden. Skjutmotståndet ritas ofta så här:
Det finns tre uttag för banankontakter på plattan med skjutmotståndet. Spaken är som du ser kopplad till uttaget i mitten. I bilden är det uttaget med pilen.
Koppla in skjutmotståndet i stället för motstånden i uppgift 13, så här: A
D
Vad händer med lampan om du flyttar spaken längs rullen? Man kan ändra ljusstyrkan Om den ”rörliga” kontakten, D, flyttas till kanten A slocknar lampan. Hur har då strömmen genom lampan ändrats ? Strömmen ökar eller minskar beroende på åt vilket håll man flyttar spaken. Ett skjutmotstånd kan man alltså använda för att ändra strömmen lite (så det inte syns på
lampan) eller mycket. Ett annat sätt att koppla lampan och skjutmotståndet är detta: B D A Prova även den kopplingen. Fungerar den på samma sätt? Ja
17
15. I den sista uppgiften skall du försöka koppla två lampor och skjutmotståndet till batteriet.
Om du flyttar spaken längs rullen så skall den ena lampan lysa starkare och den andra svagare. Om du flyttar spaken så långt som möjligt åt det ena hållet skall en lampa slockna medan den andra lyser fullt. Om du flyttar så långt som möjligt åt det andra hållet så skall det bli tvärtom.
Skjutmotståndet fungerar som en spänningsdelare. När ratten står i mittenläget får varje lampa spänningen 0,75 V och lyser alltså svagt. I ändlägena blir spänningen 1,5V över en lampa och 0 V över den andra, som inte alls lyser.
Namn ____________________________________ Datum __________________
Middle School Science with Vernier 1 - 1
En varm hand
I denna laboration ska ni arbeta i grupp. Ni ska mäta temperaturen på era handflator. I processen kommer ni att lära er att använda en Go!Temp och Logger Lite-programmet.
MÅL
I det här experimentet kommer du att:
• Använd en Go! Temp att mäta temperatur med. • Beräkna temperaturen i genomsnitt. • Jämföra resultat.
MATERIAL
Dator med Logger Lite
bägare Go!Temp vatten Pappershanddukar
Bild 1
En varm hand
LabQuest 1
1 - 2 Middle School Science with Vernier
Tillvägagångs sätt
1. Anslut Go!Tempen till din dator.
2. Starta Logger Lite-programmet. Välj Nytt på Arkiv-menyn. 3. I programmet väljer du Experiment och ändrar datainsamlingens längd till 60 sekunder. 4. Mät temperaturen i handflatan.
a. Börja insamlingen av uppgifter. b. Plocka upp Go! Tempen och håll spetsen i handflatan som visas i bild 1. Datainsamlingen
kommer att avslutas när 60 sekunder har gått.
5. Anteckna den högsta temperaturen för var och en i gruppen.
6. Förbered Go! Tempen för nästa körning.
Kyl Go! Tempen genom att placera den i en bägare med rumstempererat vatten tills temperaturen nått temperaturen hos vattnet. Temperaturen hos Go! Tempen visas på skärmen. b. Använd en pappershandduk för att torka Go! Tempen. Var noga med att inte värma sonden när du torkar den.
7. Upprepa steg 4–6 för varje person i din grupp.
DATA
Elevens namn Högsta temperatur
°C
°C
°C
°C
Gruppens genomsnittstemperatur °C
Name ______________________________________________ Date ___________________________
Middle School Science with Vernier 1 - 3
Dataanalys
1. Beräkna din grupps genomsnitt för högsta temperatur. Anteckna resultatet i tabellen ovanför.
2. Hur mycket skiljde sig resultaten mellan dina gruppkompisar?
3. Vem hade den varmaste handen?
Fördjupning
1. Beräkna högsta genomsnittstemperaturen för hela klassen.
Friktionsförsök
Centralt innehåll Lgr -11 Fysik så 4-6: Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, till exempel vid cykling. Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
Fakta: När vi är ute och går eller ska åka bil på vintern är det ibland väldigt halt men om vi gör samma sak på sommaren är det inte halt. Detta beror på att olika underlag har olika friktion, d.v.s. har olika glidförmåga. Is har en yta som är väldigt slät och i och med det minskar friktionen medans bar asfalt har en rugglig yta som ger hög friktion. En yta i sig innebär inte friktion förrän den möter en annan yta, t.ex. skorna du går i eller däcken på bilen. För att öka friktionen på vintern brukar man ha mer mönster på skosulorna och på bildäcken. Ju grövre mönster desto större friktion. Dubbarna på vinterdäcken ökar också friktionen och vallan på skidorna gör att friktionen minskar eftersom ytan blir slätare. När du åker ner för en rutschbana går det olika fort beroende på hur ren rutschbanan är och vad du har på dig. Detta beror också på friktionen.
Du behöver: 1 friktionskloss, 1 dynamometer Tillvägagångssätt: Ta fram en friktionskloss och en dynamometer. Dra klossens olika sidor mot underlaget genom att fästa den vid dynamometern och släpa den över en plan yta, t.ex. ett bord. Anteckna i tabellen hur många N (Newton) det behövs för att klossen ska börja röra sig. Gör om försöket med alla sidorna på klossen. Bord Golv Trä
Plast
Skinn
Sandpapper
Var det någon skillnad mellan resultaten för de olika sidorna på klossen?_________________ ___________________________________________________________________________ Vad beror det på?_____________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Var det någon skillnad beroende på vilket underlag du drog klossen över?________________ ___________________________________________________________________________ Vad beror det på?_____________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
Vattendragsundersökning
Centralt innehåll biologi så 4-6: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske. Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Du behöver: Vattendragsbricka, artböcker. Tillvägagångssätt: Hämta vattenprov från det vattendrag som du ska undersöka. Häll i provet i vattendragsbrickan och börja därefter att försöka identifiera vilka organismer som finns i vattnet. Sortera arterna enligt anvisningarna på vattendragsbrickan. Vilka organismer hittar du? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
Teori: Alla växter och djur behöver koldioxid och vatten för att kunna leva men det räcker inte. De behöver mycket annat och särskilt viktigt är det med fosfor och kväve i någon form. Om vi odlar utan att tillföra kväve- och fosfor i någon form blir inte resultatet så bra. När man släpper ut för mycket näring i vattendrag kallas det för övergödning. Oftast beror detta på att det finns för mycket kväve eller fosfor i vattnet. Utsläppen kommer oftast från avloppsvatten eller avrinning från jordbruk i närheten. Gödsel från jordbruket innehåller fosfor och kväve. Även bilar och kraftverk bidrar till att vattendragen blir övergödda genom att de släpper ut kväveoxider. I övergödda vattendrag bildas det alltmer växter och alger. När växtdelarna dör sjunker de ner till botten. När växtdelarna bryts ner används mer och mer syre vilket leder till att syret på botten minskar. Efterhand som syret minskar så minskar också djurlivet tills det bara finns bakterier som inte är beroende av syre kvar. Dessa bakterier tillverkar giftigt svavelväte som gör att vattnet börjar lukta illa vilket leder till att fiskar och andra djur ger sig av till friskare vatten. För att kontrollera hur vattendragen mår kan man mäta pH-värdet, kontrollera halten av kväve och fosfor samt undersöka hur mycket syre det finns i vattnet. pH-värdet påverkas av det så kallade kolsyrasystemet och varierar därför under dygnet så att pH är lite högre på kvällen än på morgonen. I trakter med kalkrik berggrund ligger pH-värdena i sjöar och vattendrag över 8, medan näringsfattiga skogssjöar kan ha ett normalt pH på 6. Försurade sjöar kan ha pH-värden ner mot 4. De första biologiska skadorna i sjöar och vattendrag sker redan vid ett pH-värde strax under 6,0. Vid pH 5,4 och mindre är alkaliniteten noll och sjön är allvarligt hotad av försurning. Under pH 5,0 kan oftast inte någon annan fiskpopulation än ål överleva i längden.
Du behöver: LabQuest Logger Pro, pH-prob, temperaturprob, Turbitidy Sensor Probe. Tillvägagångssätt: Välj ut en plats vid vattendraget och använd din LabQuest för att bestämma din position med hjälp av GPS innan du börjar undersökningen. Därefter mäter du temperatur, pH-värde, och grumlighet med hjälp av LabQuestens olika prober. För in dina värden i tabellen nedan samt ange din GPS-position: GPS-position:__________________________ Datum:_______________ Tid:____________ Mätvärde Temperatur pH Grumlighet Syrehalt Vilka slutsatser kan du dra av de värden du kom fram till i dina undersökningar? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
Behöver man göra något för att förbättra miljön i vattendraget och i så fall vad? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
Djur i bur
Centralt innehåll Lgr -11 Biologi 4-6: Djurs, växters och andra organismers liv. Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
Du behöver: Dator med LoggerPro, LabQuest, syrgasprob, koldioxidprob, behållare med hål för båda proberna samt ett litet djur, t.ex. en mjölmask, en fluga eller ett bi.
Tillvägagångssätt: Börja med att sätta i den ena proben i det ena hålet på behållaren. Släpp därefter in djuret i behållaren och sätt i den andra proben.
Koppla syrgasproben och koldioxidproben till LabQuesten och anslut den till datorn. Ange mättiden till 20 min med 1 mätning per sekund. Därefter trycker du på Start-knappen. Efter 20 min avslutas mätningen automatiskt.
Du har nu fått en graf som visar syrgashalten över tid och en graf som visar koldioxidhalten över tid.
Teori: När djur och människor andas förbrukar vi syrgas och ger ifrån oss koldioxid. Om man stänger in ett djur i en behållare kan man mäta hur mycket syre djuret förbrukar och hur mycket koldioxid det avger på en viss bestämd tid. Tänk på att inte ta för lång mättid eftersom djuret dör om det får för lite syrgas.
Vilka slutsatser kan du dra av graferna?___________________________________________
__________________________________________________________________________
Vad tror du hade hänt om du fortsatt mäta en längre tid?______________________________
___________________________________________________________________________
Vad är det som saknas i behållaren för att djuret skulle få syre?________________________
___________________________________________________________________________
Namn ____________________________________ Datum __________________
Middle School Science with Vernier 33 - 1
GRAFER ÖVER RÖRELSE
Grafer som görs med hjälp en rörelsedetektor kan användas för att studera rörelse. I detta experiment kommer du att använda en rörelsedetektor för att göra grafer över din egen rörelse.
MÅL
I det här experimentet kommer du att • Använda en rörelsedetektor för att mäta position, hastighet och acceleration. • Använda en dator för att producera grafer över din rörelse. • Analysera grafer som du producerar. • Matcha ställning mot tid och hastighet mot tidgrafer.
MATERIAL
Dator maskeringstape Vernier Loger Lite meterlinjal Go!Motion Detector
walk back and forth in front of
Motion Detector
TILLVÄGAGÅNGS SÄTT
Del A Position
1. Fäst en Go! Motion-detektor på en bordsskiva så att ni kan röra er mot den. Anslut rörelsedetektorn. Om rörelsedetektorn är känslig ställ den på Normal.
2. Använd korta remsor av maskeringstejp på golvet för att markera 1 m, 2 m, 3 m och 4 m från rörelsedetektorn.
Gå fram och tillbaka framför rörelsedetektorn.
Graphing Your Motion Computer 33
33 - 2 Middle School Science with Vernier
3. Starta Logger Pro-programmet och experimentet i Vernier-mappen genom att välja Arkiv, Öppna, tutorials, Logger Pro, en-US, Experiments, Middle School Science, 33a Graphing Motion.
4. Stå vid 1 meters markeringen framför rörelsedetektor. Låt din labbkompis klicka på . Rör dig sakta baklänges bort från rörelsedetektorn och titta på dataskärmen.
5. Välj Store Latest Run i Experiment-menyn. Upprepa steg 4 men rör dig snabbare denna gången.
6. Rita in dina resultat I ovanstående diagram.
7. Öppna filen “33b Graph Matching.” Du ska nu se följande avstånd vs. tid- diagram.
8. Försök att matcha linjen genom att röra dig mot eller bort från rörelsedetektorn. Rita in dina resultat i diagrammet ovan. Låt alla i din labbgrupp försöka matcha linjen.
Name ______________________________________________ Date ___________________________
Middle School Science with Vernier 33 - 3
Bearbetning av resultaten i del A
1. Beskriv skillnaden mellan de två kurvorna som du skapade I steg 4 och 5. Förklara varför kurvorna inte är likadana.
2. Hur skulle grafen ändra sig om du gick mot rörelsedetektorn i stället för ifrån den? Testa ditt svar.
3. Vad behövde du göra för att matcha grafen i uppgift 7?
Del B Hastighet
9. Öppna filen “33c Graphing Motion.”
10. Stå vid 1 m market med ansiktet mot rörelsedetektorn och dataskärmen. Låt din labbkompis klicka på , backa sedan långsamt iväg från rörelsedetektorn.
Graphing Your Motion Computer 33
33 - 4 Middle School Science with Vernier
11. Välj Store Latest Run i experiment-menyn. Upprepa steg10 men rör dig snabbare denna gång.
12. Rita in dina resultat i grafen ovan.
13. Öppna filen “33d Graphing Motion.” Du ska nu se följande hastighet vs. tid-graf.
14. Försök att matcha kurvan genom att roar dig mot eller ifrån rörelsedetektorn. Rita in dina resultat i grafen ovan. Låt alla i din grupp prova att matcha kurvan.
Bearbetning av resultaten i del B
4. Beskriv skillnaden mellan de två kurvorna som du skapade i steg 10 och 11. Förklara varför kurvorna inte är likadana.
5. Hur definierar man hastighet?
6. Vad behövde du göra för att matcha grafen du fick i steg 13? Hur bra matchar din graf den
givna grafen?
Name ______________________________________________ Date ___________________________
Middle School Science with Vernier 33 - 5
7. Beskriv rörelsen som behövs för att skapa den här grafen:
Om den är en läges vs tid-graf: Om det är en hastighet vs tid-graf:
1 3
2
Du kan kontrollera dina svar genom att använda rörelsedetektorn.
Del C Acceleration
15. Öppna filen “33e Graphing Motion.”
16. Stå vid 1 m markeringen. Den här gången ska du ha ryggen mot rörelsedetektornr. Låt din labbkompis klicka på . Pausa i ungefär en sekund och gå därefter snabbt till 3 m markeringen och stanna. Säg stop när du kar stannat och då ska din kompis klicka på . Skrivut eller rita upp ditt resultat.
Bearbetning av resultaten i del C
8. Hur skiljer sig acceleration vs. tid- grafen sig från de två andra graferna?
9. Rita in accelerations- och retardationsdelarna i din hastighet vs tid graf.
10. Rita in accelerations- och retardationsdelarna i din acceleration vs. tid-graf.
11. Vad är acceleration?
Name ____________________________________ Date __________________ LabQuest
9
Middle School Science with Vernier 9 - 1
En bra socka
Isolering bromsar värmeflödet. Bomull, dun, nylon, polyester, konstfiber, silke och ylle är några av de många isolerande material som används i kläder. I detta experiment kommer du att jämföra isolerande egenskaper av bomull och ylle med strumpor. Du kommer också att studera effekten av fukt på isolerande egenskaper av bomull.
Mål
I det här experimentet kommer du att • Mäta temperatur. • Beräkna temperaturförändringar. • Göra ett stapeldiagram. • Jämföra de isolerande egenskaperna hos bomull och ull. • Undersöka vattnets effekt på isoleringsförmågan.
Materiel
LabQuest 2 bomullssockor LabQuest App yllesockor 2 Temperatur Prober varmt vatten 2 slit-hålsproppar rumstempererat vatten 4 glas flaskor
Figur 1
A Good Sock LabQuest 9
9 - 2 Middle School Science with Vernier
Genomförande
1. Koppla in Temperatur Probe 1 i Channel 1 och Temperatur Probe 2 i Channel 2 på din LabQuest. Välj Ny i filmenyn.
2. Tryck på Givare på LabQuesten skärm. Ändra datainsamlingens mättid till 6 prover / minut och mättiden till 25 minuter.
3. Ta två identiska glasflaskor och två slit-håls proppar som passar flaskorna. Sätt försiktigt i temperaturproberna i propparna. Obs! Steg 4, 5 och 6 måste göras snabbt för bra resultat!
4. Fyll flaskorna helt med varmt vatten. Sätt i propparna och temperaturproberna i flaskorna. Använd en pappershandduk för att torka av flaskornas utsidor.
5. Täck över två flaskor med varsin yllestrumpa. Lämna en flaska oisolerad.
6. Titta på temperaturavläsningarna på skärmen. När båda temperaturmätningarna har slutat stiga ska du starta datainsamlingen. Datainsamlingen avslutas automatiskt efter 25 minuter.
7. Anteckna dina start- och sluttemperaturer. a. Efter att datainsamlingen är klar kommer en graf över temperatur mot tid visas. För att
undersöka datapar på den visade grafen tryck på någon datapunkt. När du trycker på någon datapunkt visas temperaturvärdena från båda proberna till höger i diagrammet.
b. Identifiera start- och sluttemperaturerna för både prob 1 och prob 2. Anteckna dessa värden avrundade till närmaste 0,1 ° C i tabellen.
8. Tryck på mätaren och upprepa steg 4-7 med ytterligare två identiska flaskor. Linda in den tredje flaskan med en torr bomullssocka och den fjärde flaskan med en bomullssocka genomdränkt med rumstempererat vatten. OBS! Det är viktigt att börja med varmvattentemperaturerna i anslutning till de tidigare mätta i steg 6.
DATA
Oisolerad Ylle Bomull Blöt bomull
Starttemperatur °C °C °C °C
Sluttemperature °C °C °C °C
Temperaturförändring °C °C °C °C
Name ______________________________________________ Date ___________________________
Middle School Science with Vernier 9 - 3
Bearbetning av resultaten
1. Räkna ut temperaturförändringarna och för in dem i tabellen ovan.
2. Gör ett stapeldiagram av resultaten. För in materialen (ingen, ull, bomull, och våt bomull) på den horisontella axeln och temperaturförändringar (i ° C) på den vertikala axeln.
3. Jämför de isolerande egenskaperna hos ylle och bomull.
4. Diskutera hur ylle bromsar värmeöverföringen.
5. Vad hände med temperaturen på vattnet i flaskan som var täckt med den blöta sockan? Förklara varför det blir så.
6. Vad kan man dra för slutsatser om blöta kläder i kallt väder från detta experiment?
7. Vad var syftet med den bara flaskan i detta experiment?
Fördjupning
1. Upprepa experimentet med kallt vatten i stället för varmt.
2. Upprepa experimentet med våt ylle.
3. Studera de isolerande egenskaperna hos andra material. Du kan använda material som bärs av skidåkare, campare och bergsklättrare.
Filtrering och avdunstning
Centralt innehåll Lgr -11 Kemi så 4-6: Kemin i naturen: Vattnets egenskaper och kretslopp. Kemins metoder och arbetssätt: Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar. Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
Du behöver: Labquest med Turbidity-sensor, stativ, glasstav, filterpapper, sked, 2 bägare (100 ml), petriskål, kokplattor, koksalt, sand.
Tillvägagångssätt: Fyll den ena bägaren till hälften med vatten. Häll i en tesked koksalt och rör om med glasstaven tills saltet löst sig. Tillsätt en sked sand och rör runt.
Hur ser blandningen ut?
___________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
Fakta: Vatten innehåller ofta ämnen eller föroreningar som man vill ta bort för att antingen använda till annat eller bara för att rena vattnet. De vanligaste sätten att separera innehållet i en vätska är sedimentering, filtrering, destillering och avdunstning. Här ska vi titta närmare på filtrering och avdunstning. Filtrering går till så att man häller vätskan genom ett filter som vanligtvis består av t.ex. papper liknande det man använder till kaffebryggare. Filterpapperet har väldigt små hål som släpper igenom vätskan men stoppar de fasta partiklarna. Det som runnit igenom filtret kallas filtrat. Ett annat sätt att filtrera stora mängder vatten är att låta vattnet rinna genom ett sandfilter som består av ett tjockt lager sand som finns i botten av en bassäng. För att vattnet ska kunna avdunsta måste vi ställa vattnet i ex. ett soligt fönster så att vattnet värms upp och övergår i gasform.
Mät grumligheten på blandningen med din Labquest och anteckna.
värdet:_________________________________________________________
Vik filterpapperet två gånger och forma det till en strut. Det är viktigt att du viker det precis i mitten annars passar det inte i tratten. Sätt fast tratten i stativet. Ställ den tomma bägaren under tratten. Rör om i bägaren med lösningen och häll sakta vattnet genom filtret i tratten. Håll fast filtret med glasstaven. Vattnet får inte nå upp till filterpapperets kant.
Vad händer med sanden?
__________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Mät nu grumligheten på blandningen igen. Anteckna värdet:_________________
Vad har hänt med grumligheten efter filtreringen?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Häll nu i lite av lösningen i en petriskål. Ställ sedan petriskålen på brännplattan på låg värme. Låt petriskålen stå kvar tills all vätska avdunstat.
Vad finns kvar på botten av petriskålen?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Filtrering
Centralt innehåll Lgr -11 Kemi så 4-6: Kemin i naturen: Vattnets egenskaper och kretslopp. Kemins metoder och arbetssätt: Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar. Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
Du behöver: Stativfot, stativstav, ring med muff, glasstav, filterpapper, sked, bägare (100 ml) 2st, elektrobrännare, Labquest med Turbidity-sensor, natriumklorid (koksalt), kolpulver, skyddsglasögon.
Tillvägagångssätt: Fyll den ena bägaren till hälften med vatten. Häll i en tesked koksalt och rör om med glasstaven tills saltet löst sig. Tillsätt en sked kolpulver och rör runt.
Hur ser blandningen ut?_______________________________________________________
__________________________________________________________________________
Fakta: Vatten innehåller ofta ämnen eller föroreningar som man vill ta bort för att antingen använda till annat eller bara för att rena vattnet. De vanligaste sätten att separera innehållet i en vätska är sedimentering, filtrering, destillering och indunstning. Här ska vi titta närmare på filtrering. Filtrering går till så att man häller vätskan genom ett filter som vanligtvis består av t.ex. papper liknande det man använder till kaffebryggare. Filterpapperet har väldigt små hål som släpper igenom vätskan men stoppar de fasta partiklarna. Det som runnit igenom filtret kallas filtrat. Ett annat sätt att filtrera stora mängder vatten är att låta vattnet rinna genom ett sandfilter som består av ett tjockt lager sand som finns i botten av en bassäng.
Mät grumligheten på lösningen med din Labquest. Anteckna värdet: ____________________
Vik filterpapperet två gånger och forma det till en strut. Det är viktigt att du viker det precis i mitten annars passar det inte i tratten. Sätt fast tratten i stativet. Ställ den tomma bägaren under tratten. Rör om i bägaren med lösningen och häll sakta vattnet genom filtret i tratten. Håll fast filterpappret med hjälp av glassatven.Vattnet får inte nå upp till filterpapperets kant.
Vad händer med kolpulvret?____________________________________________________
___________________________________________________________________________
Vad kallas det som finns i bägaren under tratten?_________________________________
Ta nu på dig skyddsglasögon. Koka sedan blandningen med hjälp av elektrobrännaren. Avbryt kokningen innan allt vatten kokat bort.
Vad finns kvar på botten av bägaren?_____________________________________________
___________________________________________________________________________
Vad har hänt med resten av lösningen?____________________________________________
___________________________________________________________________________
Försök med gitterglasögon
Centralt innehåll Lgr -11 Fysik 4-6: Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.
Du behöver: ett par gitterglasögon, vitt papper och färgpennor eller kritor.
Tillvägagångssätt: Ta med dig ett par gitterglasögon, färgpennor och ett vitt papper och gå ut en solig dag. Svara på frågan innan du tar på dig glasögonen.
Hur ser ljuset ut utan glasögonen på?
__________________________________________________________________________________
Fakta: Ljus består av många olika färger. Det vita solljuset består av en blandning av de färger som finns i regnbågen. När det regnar och solen lyser kan vi ibland se en regnbåge. Regndropparna gör så att ljuset delas upp så att man ser alla de olika färger som ljuset innehåller. Man kan också använda sig av t.ex. en trekantig glasbit, ett så kallat prisma eller ett par gitterglasögon för att se de färger som ljuset innehåller.
Ta på dig gitterglasögonen och titta efter hur ljuset nu ser ut. Är det någon skillnad?
___________________________________________________________________________
Rita en bild av hur ljuset ser ut med gitterglasögonen på. (Får du inte plats här så rita på lösblad)
Ta nu av dig glasögonen och gå in. Hur ser ljuset från lamporna ut inne?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Ta på dig gitterglasögonen igen och se efter hur ljuset inomhus ser ut. Rita en bild.
Är det någon skillnad på hur ljuset ser ut inomhus och utomhus?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Varför är det så tror du?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
