SKOLVERKET 2001-09-17 Dnr 2000:1619Kursplaner och NationellutvecklingJohn Evertsson

FÖRSÖKSVERKSAMHETMED DISTANSUNDERVISNINGI GYMNASIESKOLAN (2000:158)

Redovisning till regeringen omdistansundervisning/flexibelt lärande,oktober 2001

Innehållsförteckning

INLEDNING.......................................................................................................................... 5

1. BEFINTLIGA MODELLER FÖR DISTANSUNDERVISNING IGYMNASIESKOLAN.......................................................................................................... 6

Samma tid - olika tid, samma plats - olika plats................................................................ 6

1.1 UNDERVISNING MED STÖD AV IT I DEN EGNA GYMNASIESKOLAN ELLER INOM

SAMVERKANSOMRÅDET...................................................................................................... 8

1.1.1 Flexibel undervisning med distansundervisning som metod.................................... 8

1.1.2 Distansundervisning och betygsättning av hel kurs i den egna gymnasieskolan ellerinom samverkansområdet.................................................................................................. 9

1.2 DISTANSUNDERVISNING FRÅN ANNAN GYMNASIESKOLA............................................ 11

1.2.1 En eller flera distanskurser i samverkan med annan gymnasieskola..................... 11

1.2.2 En fullständig gymnasieutbildning på distans ....................................................... 12

1.3 BLANDNING AV NÄR- OCH DISTANSUNDERVISNING VID NÄTVERKSGYMNASIER........ 131.4 GYMNASIEUTBILDNING PÅ DISTANS FÖR UTLANDSSVENSKA BARN OCH UNGDOMAR

(1994:519)........................................................................................................................ 141.5 ANNAN DISTANSUNDERVISNING ................................................................................. 15

1.6 ÖVERSIKT ÖVER OLIKA MODELLER AV DISTANSUNDERVISNING PÅGYMNASIESKOLAN ................................................................................................... 17

2. FÖRSÖKSVERKSAMHETEN ENLIGT SÄRSKILD FÖRORDNING................... 18

2.1 INTERN PLANERING..................................................................................................... 182.2 INFORMATION TILL SKOLORNA ................................................................................... 19

2.2.1 Information på Skolverkets hemsida ...................................................................... 19

2.2.2 Krav på kommunen/landstinget.............................................................................. 20

2.2.3 Öppet formulär för ansökan ................................................................................... 21

2.2.4 Skolverkets Nyhetsbrev.......................................................................................... 22

2.2.5 Tre regionala konferenser om Skola - Arbetsliv .................................................... 23

2.2.6 Nätverk kring flexibelt lärande / distansundervisning............................................ 23

3. BEVILJAD DISTANSUNDERVISNING..................................................................... 25

4. INSAMLING AV UPPGIFTER OM PÅGÅENDEDISTANSUNDERVISNING/FLEXIBELT LÄRANDE, VÅRTERMINEN 2001. ....... 27

4.1 INLEDNING.................................................................................................................. 274.2 REDOVISNING AV INSAMLAT MATERIAL ..................................................................... 274.3 SKOLORNAS KOMMENTARER ...................................................................................... 31

5. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER ....................................................................... 33

6. BILAGOR ....................................................................................................................... 38

6. 1 FÖRORDNING (2000:158) OM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED

DISTANSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN.................................................................... 386. 2. SKOLVERKETS BESLUT.............................................................................................. 416. 3 ANSÖKAN TILL FÖRSÖKSVERKSAMHET MED DISTANSUNDERVISNING I

GYMNASIESKOLAN............................................................................................................ 44

Inledning

Genom förordningen (2000:158) om försöksverksamhet meddistansundervisning i gymnasieskolan som utfärdades under april månad2000 fastställde regeringen ett första ramverk till författningsstyrddistansundervisning i gymnasieskolan. Distansundervisning enligtförordningen får endast bedrivas på nationella program och får inte omfattakärnämneskurser eller för programmet gemensamma karaktärsämneskurser.Endast nationellt fastställda kurser om högst 500 poäng för varje enskild elevfår komma i fråga. Till detta kommer projektarbete som också får anordnasgenom distansundervisning.

Under senare hälften av 90-talet och med tillskyndan från bl.a. KK-stiftelsenoch Skolverket hade ett antal gymnasieskolor utvecklat ett "brokigt" utbudav datorstöd i undervisningen. Olika former av distansundervisning medIKT-teknikens hjälp fick snabbt genomslag, från individuell handledning inågot modernt språk till fullständiga nationella program på distans. Iglesbygd utvecklades t. ex. det som kallas Nätverksgymnasier.

Skollagstiftningen var inte - och är fortfarande inte - förberedd för att hanteradistansundervisning, med alla dess olika undervisningsmetoder, som ennaturlig komponent av den förordningsstyrda skolverksamheten.Försöksförordningen kan därför ses som ett instrument för lokalskolutveckling men den kan också uppfattas som begränsande för enutveckling som riskerade att skena iväg.

Men all distansundervisning är inte distansundervisning enligtförsöksförordningens definition utan flera olika modeller fördistansundervisning kan snarare betraktas som ett nytt teknikburetundervisningssätt inom ramen för den egna gymnasieskolans undervisningatt jämföras med beting, långläxor och projektarbete

Efter ett års förberedelser kommer den författningsstyrdaförsöksverksamheten med distansundervisning igång för första gången underhösten 2001 i två kommuner som samverkar med varandra. Denna rapport ärdärför inte i strikt mening en redovisning av försöksverksamheten meddistansundervisning i gymnasieskolan men väl ett försök tillnulägesbeskrivning på nationell nivå av distansundervisning/flexibelt lärandesom faktiskt pågår i ett större antal gymnasieskolor.

1. BEFINTLIGA MODELLER FÖRDISTANSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN

Med distansundervisning menas en undervisningsform som inte kräver att allakursdeltagarna samlas på samma plats och vid samma tidpunkt, men som ändåinnefattar möjlighet till interaktion både mellan kursdeltagarna och mellankursdeltagarna och läraren. Korrespondenskurser, där eleverna kankommunicera med läraren men inte sinsemellan, innebär en begränsad form avdistansundervisning.

Förordningen (2000:158) om försöksverksamhet med distansundervisning igymnasieskolan lämnar en egen definition av distansundervisning:"Med distansundervisning /…/ menas att en elev som är intagen till utbildning igymnasieskolan på ett nationellt program i en kommun skall kunna fåundervisning med stöd av informations- och kommunikationsteknik i den egnagymnasieskolan av en lärare som är anställd i en annan kommun eller i en sådanfristående skola som avses i 9 kap. 8 § skollagen (1985:1100)."Med denna definition begränsas begreppet distansundervisning både i tid ochrum. Distansundervisningen enligt förordningen ska ske i den egna skolan ochdärmed också under skolans öppettider.

Samma tid - olika tid, samma plats - olika plats

För att kunna göra en distinktion mellan närundervisning ochdistansundervisning kan man använda begreppen "Samma tid - olika tid" och"Samma plats - olika plats".

Samma tid Olika tidSamma plats/närundervisning

Klassrumsundervisning Skolbibliotek eller annanplats i skolan

Olika plats/distansundervisning

Videokonferens,telefonkonferens,chat

e-post, digital konferens,studiehandledningar/studieplaneringar, digitalaläromedel

All undervisning, närundervisning som distansundervisning, bygger på eninteraktion mellan elever och lärare. Distansundervisnings interaktion mellanelev och lärare upprätthålls genom elektronisk kontakt. Men vem är på distans,läraren eller eleven?När eleven bedriver distansstudier under skoltid, på den egna skolan, med stödav skolans datorutrustning är det läraren som är på distans. När eleven bedriverdistansstudier under skoltid, i hemmet, med hjälp av en dator, som kan vara denegna eller skolans, är det eleven som är på distans i förhållande till den egnaskolan eller distansläraren från en gymnasieskola i en annan kommun.

Distansundervisning kan bedrivas så att alla elever följer kursen samtidigt. Dettakan ske t.ex. via TV, video eller ljud i kombination med att samma

datorskärmbild visas för eleverna som befinner sig på olika ställen. Denna formav möten kallas ofta för "gemensamma arbetsareor". Vill man samtidigt erbjudainteraktivitet, samlas vanligen lärare och elever på ett fåtal platser, oftast baratvå. Än så länge är det dock ovanligt med interaktivitet vid distansundervisningi realtid där eleverna kan ta del av kursen hemma eller vid sidan av arbetet på enpraktikarbetsplats.

Det är viktigt att observera att "olika tid" har speciella följdeffekter som gördetta arbetssätt speciellt lämpad för distansutbildning. Fördelen med "olika tid"är att det ger eleven större frihet att anpassa sin studietid efter egna behov.Eleven kan således läsa om det han/hon inte förstår flera gånger, eleven kanägna mycket tid åt vissa arbetsuppgifter och mindre tid åt andra. Vissa eleverkan läsa olika typer av kompletteringskurser, alltefter vars och ens behov. Pådetta sätt får eleven större möjligheter att aktivt påverka tidsåtgång ochutformning av sin undervisning. Eleven får ett reellt inflytande över den egnainlärningssituationen.

Med distansundervisning minskar lärarens kontroll över eleverna vid "olika tid"-undervisning, vilket enligt vissa pedagoger leder till behov av att lägga inmekanismer, återkommande uppföljningar, för att öka lärarens kontroll isystemen, bl.a. för att undvika att en del elever halkar efter.

En annan viktig egenskap hos "olika tid" är att vid sådan undervisning, däreleven själv skall vara aktiv och producera något, får varje elev mera tid attlämna information. Detta innebär att "olika tid" är speciellt fördelaktigt vidundervisning där träning i att själv tänka och yttra sig om ämnet är en viktig delav kursens mål.

För lärarens del riskerar undervisning på "olika tid" att kraftigt ökaarbetsbelastningen. Att t. ex. kommunicera över nätverket och därmed varatvungen att formulera sig skriftligt tar mycket längre tid än att besvara en frågamuntligt. Om dialogen och interaktionen med frågor och svar inte sker i enöppen konferens för alla kursdeltagare ökar lärarens arbetsinsats för att besvaraalla inkomna frågor. Man kan lite tillspetsat säga att ITK här utmanar dettraditionella systemet att organisera lärande.

Begreppet distansundervisning enligt förordningen fokuserar främst dentekniska lösningen och samverkan mellan två olika gymnasieskolor medanbegreppet flexibelt lärande främst fokuserar lärandet. Flexibelt lärandedefinieras av B. Collis och J. Moonen (Flexible learning in a digital world:Experiences and expectations, Enschede, 2001) översiktligt utifrån följande femhuvudaspekter.- Flexibilitet relaterat till tid (när?)- Flexibilitet relaterat till innehåll (vad?)- Flexibilitet relaterat till tillträdeskrav (vem?)- Flexibilitet relaterat till metoder och resurser (hur?)- Flexibilitet relaterat till kommunikation (vilka villkor?)

Begreppet distansundervisning används inom gymnasieskolan med flera olikainnebörder. Några olika modeller av distansundervisning kan presenteras påföljande sätt:

Distansundervisninginom den egna gymnasieskolan/detegna samverkansområdet

från annan gymnasieskola

- distansundervisning som metod i endel av en kurs eller för en hel kurs- lärare vid elevensgymnasieskola/inomsamverkansområdet sätter betyg

- distansundervisning av en eller flerakurser (distanslärare)- distansläraren sätter betyg- distansundervisning av ett heltnationellt program (distanselev)- distanslärarna sätter betyg

vid nätverksgymnasier för utlandssvenska barn ochungdomar

- flera gymnasieskolor i olikakommuner samverkar meddistanskurser för att öka sittkursutbud- lärare vid elevens gymnasieskolasätter betyg för närundervisningen,lärare från annan gymnasieskolasätter betyg fördistansundervisningen

- distansundervisning av ett heltnationellt program för elever somvistas utomlands- distansläraren sätter betyg

All inlärning där lärare är på distans och är den som sätter betyg är att betraktasom reell distansundervisning.

1.1 Undervisning med stöd av IT i den egnagymnasieskolan eller inom samverkansområdet

1.1.1 Flexibel undervisning med distansundervisning som metod

I en kurs eller ett ämne kan läraren variera sina undervisning på flera olika sätt.Traditionell klassrumsundervisning kan varvas med grupp- och/ellerindividuppgifter som löses på annan plats och inte nödvändigtvis under sammatid. Viss del av undervisningen kan utformas som distansundervisning däreleven under eget ansvar kan fullfölja en del av kursen med datorstöd, i skolan, ihemmet eller från en praktikplats. Det stöd som distansläraren står för kan gesgenom ett konferenssystem, via telefonkontakt eller e-post. Denna typ avundervisning kan jämföras med beting och har i många fall planerats av lärareoch elever tillsammans. Läraren har här ett fortsatt ansvar för att eleveninhämtar de kunskaper som förväntas när distansundervisningen används sommetodisk variation. Delar av kursen genomförs på ett traditionellt skolmässigtsätt men varieras genom att distansundervisning som metod kompletterar dentraditionella.Denna typ av undervisning kan med fördel tillämpas när eleverna skall lära sigatt arbeta under eget ansvar. Den kan också komma till användning när man vill

underlätta skolgången för elever som har långa resvägar eller i områden därresvägen till skolan kan omöjliggöras under vissa delar av året, som t. ex. iskärgården.

ExempelPå Alléskolan i Hallsberg har man prövat olika modeller fördistansundervisning. Det Samhällsvetenskapliga programmets årskurs 3-eleverhar störst erfarenhet av distansarbete, medan elever på övriga program hartestat distansarbete under en kortare tid. Lärarlagen ochelevrepresentanterna planerar distansarbetet tillsammans.

På Konsumentföreningen i Stockholms gymnasium, KfS-gymnasiet, är enstor del av utbildningen förlagd till arbetslivet och man arbetarprojektorienterat. Undervisningen är problemorienterad och bygger påelevernas egna erfarenheter och kunskapsnivåer. KfS har bedrivit ettKK-projekt, Utan väggar - distansundervisning på gymnasienivå, med syfteatt utveckla arbetsformer och metoder för distansutbildning igymnasieskolan. Målet var att eleverna skulle lära sig behärska den tekniksom krävs för att utföra projektarbete på distans, tränas iförändringsberedskap vad gäller nya arbetsformer som telependling ochdistansarbete samt att bli väl orienterade i de källkritiska och etiskaproblemen vid informationshantering. De elever som deltog i projektet gick iårskurs 2 på Handelsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammetsekonomiska gren. När eleverna befinner sig ute på olika arbetsplatsersköter de distansstudierna med hjälp av Internet, e-post, CD-ROM ochdigital kamera.

Hösten 1999 startade Öckerö kommun ett specialutformat program mednamnet ”Den seglande gymnasieskolan”. Utbildningen har bedrivits dels inybyggda lokaler på Öckerö, dels ombord på T/S Gunilla, en 50 meter långtremastad bark, som byggts om för att vara skolfartyg.

En tredjedel av utbildningstiden är sjöförlagd eller 3 månader varje läsår – ochunder den tiden förflyttar man sig runt Atlanten.

Undervisningen ombord har bedrivits med hjälp av lärare som finns med underresan, men också med hjälp av distansundervisning, eftersom fartyget ärmodernt utrustat för internationell kommunikation via Internet.

Varje år planerar man att ta in 38 elever till utbildningen. Kommunen har ansökthos utbildningsdepartementet om riksintag men fått avslag. Utbildningen finnsmed i det samverkansavtal som är tecknat mellan kommunerna ikommunalförbundet Göteborgsregionen.

1.1.2 Distansundervisning och betygsättning av hel kurs i den egnagymnasieskolan eller inom samverkansområdet

I vissa sammanhang kan en eller flera hela kurser erbjudas eleverna i form avdistansundervisning. Eleven är inskriven i en gymnasieskola och får merpartenav sin undervisning där men kan av olika skäl erbjudas vissa kurser på distansav den egna gymnasieskolan. Det kan vara så att skolan vill prova och utveckla

distansstudier som en del av skolans ordinarie undervisning. Denna typ av merarenodlad distansundervisning, där eleven befinner sig på distans, kan tillämpast. ex. när man vill minimera en elevs restider under skolveckan, när medicinskaskäl tvingar till en längre hemmavistelse eller vistelse på sjukhus.Distansundervisning på detta sätt kan förekomma som en temporär lösning påett akut elevvårdsproblem och kan på sätt och vis jämföras med den s.k.hemundervisningen, men en hemundervisning som anordnas av elevens egenskola.

Ansvaret för utformningen av distansundervisningen, lärarstödet ochexaminationen har elevens ordinarie lärare, men undervisningen har av olikasärskilda skäl utformats som distansundervisning med eleven på distans iförhållande till skolan.

ExempelDenna typ av distansundervisning erbjöds hösten 1998 en klass på SP-programmet på Bromansgymnasiet i Hudiksvall. Försöket skulle ge underlagför att fatta beslut om skolan permanent skulle erbjuda möjligheter tilldistansstudier. Varje elev fick tillgång till en bärbar dator och ett gratisInternetabonnemang med tre timmars betald uppkoppling per vecka. Elevenstuderar två dagar i veckan i hemmet och tre dagar på Bromansgymnasiet.

Det Virtuella Gymnasiet som drivs vid Hedbergska skolan i Sundsvallmöjliggör för eleverna att med hjälp av IT studera efter eget val, i egen takt ochpå tid och plats som passar dem själva. Genom projektet ville man rivaorganisatoriska hinder mellan program, mellan skolor och skolformer såväl somgeografiska hinder. De pedagogiska lösningar som skapas i projektet skulle tastillvara och kunna genomföras på andra gymnasieskolor i länet. Sedan hösten 98finns virtuella klasser på Samhällsvetenskapliga programmet årskurs 1 och 2,till hösten 2000 kommer virtuella klasser att finnas också i årskurs 3. På skolanframhåller man att elever som väljer det virtuella alternativet bör ha godläsförmåga och studiedisciplin så att de kan ta ansvar för sin studietid ochstudiemiljö. Lärarna fungerar som handledare. Skolan använder IT-hjälpmedelsom konferenssystem, e-post, www, videokonferens och multimediala servrar.Eleverna kan studera på studiecentra inrymda i grundskola, på bibliotek eller påIT-centra liksom i hemmet eller på företag.

Bessemergymnasiet i Sandviken erbjuder EC-IT som är en variant avelprogrammet och handlar mer om datorer och nätverk än om el. Under årskurs1 läser eleverna grunderna i el, under årskurs 2 och 3 läser man mest om nätverkoch programmering. Antalet elever är 24 som var och en har sin bärbara dator.Eleverna har ett eget nätverk och arbetar via nätverket och använder sina datoreri alla ämnen utom Idrott och hälsa.Bessemergymnasiet har använt olika arbetssätt som t.ex. problembaseradinlärning, grupparbeten och enskilda arbeten. Lärarna försöker få eleverna att taeget ansvar. Eleverna har ett eget klassrum där de har alla lektioner utom Idrott.EC-IT har flera fadderföretag som har möjlighet att påverka utformningen avutbildningen och som ställer upp med praktikplatser.På skolan erbjuds också ett naturvetenskapliga programmet med IT-inriktning,NV-IT. NV-eleverna använder sig också av bärbara datorer med trådlöstnätverk.

På Palmcrantzskolan i Östersund bedrivs en undervisning på SP-IT,samhällsvetenskapsprogrammets lokala gren med datainriktning, som innehållerbåde distansinslag och alternativa arbetsformer. Projektet startade 1995 isamband med att arbetslag skulle införas på skolan. Motivet var att dels minskaämnessplittringen, dels skapa en egen profil.Idag ingår ämnena samhällskunskap, historia, religion, svenska och engelska itemastudier och ämnesövergripande projekt under år två och tre. Under år tvågörs fyra ämnesövergripande projekt under 2-3 veckor/projekt. Varje lärare somdeltar är handledare för några projektgrupper och eleverna ingår i arbetslagen påprogrammet. Under år tre sker undervisningen på distans med hjälp av IT.Eleverna studerar på distans två dagar i veckan.

1.2 Distansundervisning från annan gymnasieskola

1.2.1 En eller flera distanskurser i samverkan med annangymnasieskola

Av vissa särskilda skäl kan en eller flera hela kurser erbjudas eleverna i form avdistansundervisning. Eleven är inskriven i gymnasieskolan på hemorten och fårmerparten av sin undervisning där, men delar av undervisningen sköts avdistanslärare från någon annan gymnasieskola eller utbildningsanordnare. Dettaär exempel på renodlad distansundervisning som skolan erbjuder för att t.ex.minimera en elevs restider. Denna typ av distansundervisning kan ocksåförekomma när elevens hemskola inte kan anordna den eller de kurser someleven önskar.

ExempelUppvidinge kommun är en relativt glest befolkad kommun. Under 1991 beslötkommunfullmäktige att fr.o.m. läsåret 1992/93 starta en teoretisk utbildningomfattande naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet.Tanken föddes att starta ett distansgymnasium i samarbete med Liber-Hermods iMalmö. Denna skolform innebar att undervisningen kunde ske i mindre grupperoch med färre lärarledda lektioner. Genom att anordna utbildningen påhemmaplan kunde kommunen spara pengar som kunde användas för attfinansiera distansundervisningen. En tanke med denna uppläggning var attkommunen skulle få ett inflytande över undervisningen vilket inte var fallet närkommunens elever fick sin utbildning i någon av grannkommunerna. Ett egetgymnasium, även om det var ett gymnasium på distans, bedömdes görakommunen attraktivare för företagsetablering och nyinflyttning. Ettdistansgymnasium skulle eliminera resorna för eleverna och genom sinuppläggning, som påminner om högskolans, ge en förberedelse för vidarestudier.Eleverna erbjuds lärarledd undervisning på hemmaplan men har dessutomkontakt med lärare i Malmö, som också svarar för examinationen. Kontaktenmed lärarna i Malmö skedde från början endast via vanlig brevpost.

För att anpassa kontakten till modern kommunikation, och för snabbarekommunikation, övergick kommunen till kontakt via First Class och E-mail,eftersom Liber-Hermods redan infört detta system. Genom detta

system ville Uppvidinge kommun också ge eleverna en möjlighet attkommunicera med andra distansgymnasier. Tanken var att kompletteraundervisningen med ett videokonferenssystem mellan eleverna ochlärarna i Malmö.Uppvidinge kommun upphör med distansutbildning efter våren 2001 ochbedriver läsåret 01/02 konventionell undervisning.

1.2.2 En fullständig gymnasieutbildning på distans

Torsås kommun har genom egen förordning, SFS 92:1261, rätt att anordnadistansundervisning motsvarande de nationella programmen eller ettspecialutformat program för elever från hela landet. Korrespondensgymnasiethar idag Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet samtTeknikprogrammet (ej distans). Det Individuella programmet ges i samverkanmed Kalmarsunds gymnasieförbund.Utbildningen anordnas som distansundervisning med studiehandledning.Studiehandledningen anordnas i grupp eller enskilt samt i form av muntligundervisning vid högst tre preparandkurser om högst 15 veckor understudiegången.

Motsvarande distansundervisning men utan egen förordning erbjuds avVästerdalarnas Gymnasieskola som fram till juni månad 2001 erbjudit ett heltnationellt program.Distansgymnasiets medieprogram har varit en treårig gymnasieutbildning pådistans. Arbetsplatsförlagd utbildning ingår under viss del av de tregymnasieåren. Eleverna studerar från sin bostad och läser alla ämnen på distans.Några veckor per läsår bor de på skolans internat i Malung. Västerdalarnasgymnasieskola samarbetar med UKD-distans för att genomföra utbildningen.Läsår 2000/01 har skolan tagit in 60 elever. I årskurs 2 deltar 24 elever ochårskurs 3 16 elever. Skolan har elever från hela riket och några kommuner somfasta "kunder". Projektledare följer upp varje enskild elev och samordnarlärarinsatserna framförallt under internaten. Kärnämneslärarna är"lärarbehöriga" medan karaktärsämneslärarna tas in från näringslivet.Alla klasser har minst 4 veckointernat per läsår. Enskilda elever eller grupper fårvid behov internatdagar däremellan. Nybörjarna får naturligtvis ett särskiltintroduktionsinternat, där arbetsformer och läromedel introduceras.Varje kurs har en skriven studiehandledning och eleverna lägger upp sinaveckoprogram så att de svarar mot kraven på redovisning i de olika kurserna.

Västerdalarnas Gymnasieskola saknar förordningsstöd för sindistansundervisning. Detta innebär att eleverna som läser på distans mot dennaundervisningsanordnare får en gymnasial utbildning men de går inte på engymnasieskola. Detta får konsekvenser både för den interkommunalaersättningen och det dokument som utfärdas efter avslutad utbildning.Den 29 juni 2001 beslutade Barn- och utbildningsnämnden i Malungs kommun,med hänvisning till en utredning av Svenska Kommunförbundet, att inte ta inelever till årskurs 1 på Medieprogrammet läsåret 2001-2002.

1.3 Blandning av när- och distansundervisning vidnätverksgymnasier

I glesbygd kan det hända att en gymnasieskola inte kan anordna de kurser someleverna önskar sig. Detta sammanhäger oftast med bristen på lärare eller attelevantalet är för lågt för att kunna finansiera önskad kurs. Motiven för att startadistansundervisning i form av nätverksgymnasier mellan flera mindrekommuner är att öka utbudet av kurser, att skapa tillgänglighet och likvärdighet,att motverka brist på lärarkompetens, att tillmötesgå elevernas valfrihet, attutveckla nya IKT-baserade arbetssätt och att anpassa gymnasieskolan till dennya informations- och kommunikationstekniken.

Västra Distansgymnasiet i Norrbotten är exempel på en sådan lösning. Pågymnasiet i Älvsbyn får elever som valt spanska hjälp i sin undervisning av enlärare i Jokkmokk. Samtidigt läser elever i Jokkmokk en kurs i teknologi underledning av en lärare i Älvsbyn.Västra Distansgymnasiet är ett EU-finansierat pilotprojekt med IT Norrbottensom uppdragsgivare. I projektet deltar idag kommunerna Jokkmokk ochÄlvsbyn och från hösten 1999 även Arvidsjaur och Piteå kommuner. Projektethar en styrgrupp bestående av en gymnasierektor från var och en av de fyrakommunerna samt en representant från vardera IT Norrbotten och Luleåtekniska universitet, CDT (centrum för distansteknik).

Syftet med Västra Distansgymnasiet är bland annat att öka samarbetet mellankommunernas gymnasieskolor och därmed också öka kursutbudet på respektiveskola. Varje kommun är huvudman för sin gymnasieskola. I de falllärarkompetens saknas genomförs undervisningen av någon av de övrigakommunerna via distansundervisning.

Undervisningen i spanska ges till tre studiegrupper på gymnasieskolan iÄlvsbyn. För två av grupperna sker undervisningen via videokonferens och förden tredje gruppen via IT. Lärarna från Jokkmokk besöker eleverna en gång permånad. En av elevgrupperna har dessutom en lokal assistent en timme varjevecka.

Nätverksgymnasiet i Jämtland drivs som ett projekt, delvis finansierat av KK-stiftelsen, i vilket samtliga kommuner i länet ingår, d.v.s. de sex kommunernaBerg, Bräcke, Krokom, Ragunda, Strömsund och Östersund. Tanken medNätverksgymnasiet är att de ingående kommunerna skall kunna erbjuda sinaungdomar ett större utbud av gymnasieutbildning på hemorten än vad den egnagymnasieskolan kan anordna. De felande delarna hämtas från de andrakommunerna genom distansundervisning. Därigenom slipper eleverna att sökautbildningar i annan kommun och de kan bo hemma. Huvudman förutbildningen är elevens hemkommun, även i de fall och i de delar somutbildningen genomförs av en annan kommun i ett slags entreprenadförhållande.

Samordning och projektledning av Nätverksgymnasiet i Jämtland hållerKommunförbundet i Jämtland i. Från början fanns det gymnasier i sju av

kommunerna med skiftande utbud. Östersund hade alla programmen på sina tvågymnasieskolor och traditionellt reste ett stort antal elever från länet till dessa.Uppbyggnaden av nätverksgymnasiet är enkel. Eleverna behöver inte åka bortför att läsa det ämne de är intresserade av och gymnasieskolorna kompletterarvarandra med behöriga lärare. Eleven har också större frihet än på vanligaskolor att bestämma var, när och i vilken takt man vill genomföra sina studier.

En skola är "koordinatorskola" för varje ämne, där finns läraren i ämnetanställd. Denna lärare ansvarar för kursinnehåll, uppläggning och examination.Kontakten med läraren sker genom träffar, över direktsänd videolänk, e-post,fax, telefon och post. En klass kan i teorin vara hur stor som helst, men just nubegränsar tekniken att läraren kan träffa fler än fem åt gången över videolänk.På mottagarskolorna finns handledare som står studiegruppen nära. Dessahandledare har till uppgift att hjälpa eleverna att nå sina mål. Handledarnabehöver inte ha lärarutbildning utan det räcker med en god insikt i de olikaämnena.

Utöver detta har hemkommunen ansvar för kärnämneskurserna. En handel omvem som ska anordna karaktärsämnena uppstår mellan kommunerna, där baraen kommun är ansvarig för kursen. Hemkommunens kostnad blir förhandledare, undervisning i kärnämnena samt ett självkostnadspris förkaraktärsämnena. I detta befintliga nätverk skulle fler kommuner utanförJämtland kunna ansluta sig och samtidigt ta ansvar för program.Alla lärare och handledare upplever att de tillhör ett gränslöst arbetslag. Maningår i ett utvecklingsprojekt i samarbete med högskolan inom flexibelt lärande,även utveckling av IT pågår i syfte att stödja personalen i sitt arbete.

På Nätverksgymnasiet i Jämtland kan distansverksamheten överskrida de ramarsom förordningen medger. Om de deltagande kommunerna skulle ingå i ettkommunalförbund med en gemensam gymnasienämnd kan de berördagymnasieskolorna betraktas som en organisatorisk enhet vilket möjliggör attbedriva distansundervisning på det sätt som nu sker.

1.4 Gymnasieutbildning på distans för utlandssvenskabarn och ungdomar (1994:519)

Värmdö Distans är en del av Värmdö gymnasium som sedan 1999 harSkolverkets uppdrag att ansvara för distansutbildning på gymnasienivå försvenska ungdomar i utlandet.

Värmdö Distans erbjuder utbildning på Naturvetenskaps- ochSamhällsvetenskapsprogrammet samt enstaka kurser. Distansutbildningen påheltid är främst tänkt för svenska ungdomar som vistas en längre tid i utlandet.Det kan t.ex. vara barn till föräldrar som arbetar för ett företag eller organisationmed representation utomlands. Svenska skolor i utlandet kan få statsbidrag förstörre delen av sina utbildningskostnader.I en del fall kan Värmdö Distans också ta emot elever som bor i Sverige. Dettagäller elever som inte kan eller vill studera vid en vanlig gymnasieskola.

I dessa fall tar hemkommunerna ställning till om de är beredda att bekostastudierna på Värmdö Distans. Alla elever får en mentor som kan ge stöd ochhjälp samt svara på frågor.

För varje läsår får den elev som studerar på distans allt studiematerial hanbehöver från skolan. Materialet består av CD-ROM-skivor, läroböcker och ettkompendium för varje kurs. Materialet kan hämtas direkt på skolan eller skickasper post. Distanseleven behöver också en dator. Om eleven inte har tillgång tillen egen dator, kan han hyra en bärbar dator med alla program färdiginstalleradeav skolan till självkostnadspris.

Eleven kopplar upp sig till Värmdö gymnasium genom ett databaseratkommunikationsprogram, First Class. Med stöd av detta program håller elevenkontakten med sina lärare och all annan personal som finns till hands fördistanseleverna. Genom First Class hämtar eleven sina arbetsuppgifter ochlämnar in sina hemuppgifter/arbeten. First Class möjliggör ocksådiskussionskonferenser och man ordnar också för en konferens enbart föreleverna själva. Denna elevkonferens kan ses som distanselevernas egenskolgård.

Distanseleven följer samma timplan som de elever som går på Värmdögymnasium. Det innebär att distanseleven läser flera kurser samtidigt.

Enligt förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenskabarn och ungdomar får statsbidrag lämnas till en huvudman fördistansundervisning om Skolverket slutit ett avtal med huvudmannen.Skolverket har slutit ett avtal med Värmdö gymnasium om att anordnadistansundervisning för utlandssvenska ungdomar. Detta är förklaringen till attelevavgiften är förhållandevis låg. Elevavgiften för läsåret 2000/2001 är församhällsvetenskapsprogrammet 17 600 kr och för naturvetenskapsprogrammet20 350 kr. Elevavgift för enstaka kurserna Svenska A, Svenska B,Samhällskunskap A och Historia A ligger mellan 2 000 - 4 600 kr.

1.5 Annan distansundervisning

Begreppet eLearning lanserades kraftigt i Sverige av ett stort antal friståendeutbildningsföretag under senare hälften av 90-talet. Målgruppen var i förstahand en vuxen publik inom näringslivet men ett antal utbildningsföretag komockså att intressera sig för ungdomsskolan när försöksförordningen blevkänd.

I maj 1995 beslutade regeringen att tillkalla en utredare med uppgift attföreslå åtgärder som kan främja användningen av distansmetoder inomfrämst vuxenutbildningen och högskolan. Utredningen antog namnetDistansutbildningskommittén, DUKOM. Med nästan 85 miljoner kronor ianslag kunde kommittén fördela utvecklingsmedel till ett hundratal olikadistansutbildningsprojekt med IKT-stöd. Utvärderingen avdistansutvecklingsprojekten låg klar 1998.

1999 inrättades den statliga Distansutbildningsmyndigheten, DISTUM, meduppdrag att verka för distansundervisning i Sverige. DISTUM stödjerflexibelt lärande inom högskola och folkbildning som bedrivs med IKT-stöd.

Statens skolor för vuxna, SSV-skolorna i Härnösand och Norrköping, stödjerflexibelt lärande inom vuxenutbildningen. SSV-skolorna har utvecklat endistansutbildning som kan utnyttjas som stöd för gymnasial vuxenutbildning.

I ett europeiskt perspektiv kan vi se att den Europeiska kommissionen tagitett initiativ till eLearning som syftar till att påskynda utbyggnaden av en höginfrastruktur för distansundervisning och utbildning inom den Europeiskaunionen.

I ett nationellt, europeiskt och globalt perspektiv utvecklas ett stort antalinlärningsplatser för ett allt större antal elever och studeranden. Redan imycket tidiga åldrar kan barn erbjudas undervisning på distans. Ett exempelpå detta är Clonlara School, ett amerikanskt utbildningsföretag, som erbjuderhemundervisning för mindre barn, individanpassad skolundervisning ochvuxenundervisning på distans i ett världsomfattande koncept.

Att vissa svenska skolhuvudmän har svårt att urskilja vad som är möjlig ochinte möjligt att anordna som distansundervisning är lättare att förstå om manser deras agerande i förhållande till det ständigt ökande utbudet avdistansundervisning och utbildning. Som exempel kan nämnas enmellansvensk kommun som i samarbete med ett utbildningsföretag underflera år bedrivit distansundervisning på ett helt nationellt program. Förstefter täta kontakter med Skolverket och Svenska Kommunförbundet undervåren 2001 beslutade kommunen att till hösten inte ta in nya elever till sindistansutbildning. Utbildningsföretaget knöt då kontakter med en annankommun i södra Sverige som nu anordnar distansundervisning förgymnasieelever i årskurs 1 på Medieprogrammet. Det förekommer också attdistansundervisning bedrivs på individuell basis från en gymnasieskola iSverige mot en eller flera tidigare elever som under en begränsad tid vistas iutlandet.

Den nya IKT-tekniken, lärares och elevers större förtrogenhet med datornsom undervisningsverktyg och den globala utveckling inom eLearninginnebär att den kommun som anordnar distansundervisning måste vara välförtrogen med gällande skollagstiftning och dessutom kunnakvalitetsbestämma det utbud av undervisning och utbildning som finnstillgängligt genom Internet.

17

1.6 ÖVERSIKT ÖVER OLIKA MODELLER AV DISTANSUNDERVISNING PÅ GYMNASIESKOLAN

TID PLATSUNDERVISNINGENSUTFORMNING

LÄRAR-/ELEVROLL samma olika samma olika

BETYGSÄTTNING STÖD I FÖRFATTNING

Distansundervisning somen del av en kurs på denegna gymnasieskolan

Samplanering x x x x Elevens egen lärarebedömer ochbetygsätter elevensprestationer

Gymnasieförordningen (1992:394)undervisningstid: tid för arbete somplaneras av lärare och elever tillsammansoch som eleverna genomför under enlärares ledning

Distansundervisning av eneller flera kurser på denegna gymnasieskolan

Samplanering x x x x Elevens egen lärarebedömer ochbetygsätter elevensprestationer

Gymnasieförordningen (1992:394)undervisningstid: tid för arbete somplaneras av lärare och elever tillsammansoch som eleverna genomför under enlärares ledning

Distansundervisning somen del av en kurs från enannan gymnasieskola somdeltar iförsöksverksamheten

Distansläraren ochelevens egen lärareplanerar, elevengenomför en del aven kurspå distans

x x En lärare från en annangymnasieskolabedömer ochbetygsätter elevensprestationertillsammans medelevens egen lärare

Förordningen (2000:158) omförsöksverksamhet meddistansundervisning i gymnasieskolan

Distansundervisning av eneller flera kurser från enannan gymnasieskola somdeltar iförsöksverksamheten

Distanslärarenplanerar, elevensaknar inflytandeöver kursernasutformning

x x En lärare från en annangymnasieskolabedömer ochbetygsätter elevensprestationer

Förordningen (2000:158) omförsöksverksamhet meddistansundervisning i gymnasieskolan

Distansundervisning av eneller flera kurser i ettnätverk av gymnasieskolor

Distanslärarnaplanerar, elevernasaknar inflytandeöver kursernasutformning

x x Lärare från andragymnasieskolorbedömer ochbetygsätter elevensprestationer

Saknar stöd i gymnasieförordningen(1992:394) och lagen (1993:802) omentreprenadförhållanden inom skolan

Distansundervisning av etthelt gymnasieprogram iTorsås eller i Värmdö

Lärarna planerar,eleverna saknarinflytande överkursernasutformning

x x Lärare från ettdistansgymnasiumbedömer ochbetygsätter elevensprestationer

Förordning om distansundervisning pågymnasial nivå i Torsås,SFS 1992:1261Förordning om statsbidrag…SFS 1994:519

2. FÖRSÖKSVERKSAMHETEN ENLIGT SÄRSKILDFÖRORDNING

Regeringen utfärdade under april månad 2000 en förordning omdistansundervisning i gymnasieskolan (se bilaga s. 37). Förordningen somträdde i kraft den 1 maj 2000 innebär att elever genom distansundervisningfår nya möjligheter att läsa kurser som inte anordnas i hemkommunen. Denenskilde eleven kan genom distansundervisning ta del av ett större kursutbudän hemkommunens eget. Försöksverksamheten syftar till att stimulera enutveckling av nya former för lärande där ITK -tekniken utgör ett viktigt stödoch skapa ökande möjligheter till samverkan mellan kommuner.

Skolverkets uppgift är att informera om försöksverksamheten, handläggaansökningar från kommunerna och följa upp och utvärdera verksamheten.

2.1 Intern planering

Av arbetsplanen för Distansprojektet framgår de grundläggande uppgifterför projektet. Distansprojektets centrala uppgifter är att1. informera kommuner, landsting och gymnasieskolor om

försöksverksamheten,2. handlägga ansökningarna och fatta beslut om kommunernas deltagande i

försöksverksamheten,3. följa upp och utvärdera försöksverksamheten.

Informationen om försöksverksamheten och dess förutsättningar spridsgenom Skolverkets hemsida, via riktade missiv och genom SkolverketsNyhetsblad och rikskonferenser. Informationen kan, närförsöksverksamheten kommit igång, också omfatta redovisningar av vilkakommuner och gymnasieskolor som tillhandahåller distanskurser.

Särskilda rutiner och dokument utarbetas för att underlätta handläggningenav de inkomna ansökningarna. I första hand gäller det formulär för beslutoch underlag till beslut.Särskilda uppföljningsformulär i form av t. ex. webbaserade enkäterutarbetas för att inhämta vilka kurser som anordnas på distans och vilkakommuner och gymnasieskolor som tillhandahåller distansundervisning.Denna information offentliggörs för att underlätta för kommuner att komma ikontakt med kommunala gymnasieskolor och fristående gymnasieskolor somproducerar och levererar distansundervisning.

En enkel registrering av ansökningarna i Excel utvecklas som verktyg förprojektets administration. Särskilda uppföljnings- och utvärderingsenkäterkan i en framtid utvecklas för att över Internet nära kunna följa försöketsutvecklingsfaser. Dessa formulär riktar sig till anordnande kommun i ettförsta skede men kan också omfatta distanslärarna och lokala handledare ochdistanseleverna.

Till projektet knyts forskare/en forskarskola som kan initiera forskning kringden nya metodik och didaktik som utvecklas i kölvattnet avdistansundervisningen och det flexibla lärandet.

Den övergripande frågan som projektet ska besvara är- Kan distansundervisning likställas med skolförlagd, lärarleddklassrumsundervisning?

Övriga frågor är:- Ökar kursutbudet och elevernas valfrihet genom att kurser anordnas på

distans?- Bidrar distansundervisningen till en utveckling av nya former för

lärande?- Ökar distansundervisningen möjligheterna till samverkan mellan olika

kommuner?- Har en ny metodik och didaktik utvecklats genom

distansundervisningen?- Hur fungerar undervisningen med tidsfördröjd interaktivitet mellan elev

och lärare?- Har skolans arbetsorganisation och arbetsätt, elevroll och lärarroll

förändrats genom distansundervisningen?- Medför distansundervisning att skolverksamhet kan bedrivas till lägre

kostnad?

2.2 Information till skolorna

Information till gymnasieskolor och kommuner spreds i initialskedet på olikasätt. Utbildningsdepartementet var först ute med ett faktablad i april 2000.Under augusti 2000 presenterades försöksverksamheten och dessförutsättningar på Skolverkets hemsida under Projekt/Studier, IT i skolan,Distansundervisning i gymnasieskolan (se 2.2.1). Där informationenfortfarande finns att tillgå. En specificerad lista med krav på kommunernalades ut som pdf-fil (se 2.2.2) tillsammans med en ett "öppet formulär" attanvändas som underlag till kommunens ansökan (se 2.2.3).

I Skolverkets Nyhetsbrev lämnades en kort information om den nyaförsöksverksamheten (2.2.4) samtidigt som en inbjudan att delta iförsöksverksamheten utgick till samtliga kommuner och landsting i landet.Med inbjudan skickades också en aktuella försöksförordningen, Skolverketskravlista på kommun och landsting samt det öppna ansökningsformuläret.

2.2.1 Information på Skolverkets hemsida

Följande information finns utlagd på Skolverkets hemsida underProjekt/Studier, IT i skolan, Distansundervisning i gymnasieskola:

"Försöksverksamhet med distansundervisning i gymnasieskola

Regeringen har öppnat möjligheter för kommuner och landsting att i vissafall erbjuda elever på nationella program undervisning på distans i kursersom kommunen inte själv anordnar. Undervisningen skall ledasmed stöd av informations- och kommunikationsteknik av en lärare i enannan kommun eller vid en fristående skola motsvarande gymnasieskolan

De närmare villkoren för försöksverksamheten framgår av förordningstextenSFS 2000:158 och av utbildningsdepartementets faktablad U00.011 frånapril 2000./…/En kommun eller ett landsting som vill delta i försöksverksamheten skallansöka om detta hos Skolverket. Av ansökan skall framgå vilka kurser somkommunen tänker erbjuda sina elever genom distansundervisning samt hurundervisningen skall organiseras och genomföras. Bl.a. skall det framgåvilka informations- och kommunikationstekniska lösningar som skalltillämpas. Ansökan skall också innehålla uppgifter om det beräknade antaletelever som kan komma att delta i verksamheten och om de syften och målsom kommunen satt upp för sitt deltagande i försöket. Till ansökan skallbifogas gällande skolplan och senast upprättade kvalitetsredovisningar förkommunen och för deltagande skolor jämlikt förordningen 1997:702 omkvalitetsredovisning inom skolväsendet.

Medgivande att delta i försöksverksamheten lämnas av Skolverket tillrespektive skolhuvudman som själv bestämmer till vilken/vilka skolorverksamheten skall förläggas. Sådana beslut skall anmälas tillSkolverket. Kommuner och skolor som deltar i försöksverksamheten ärskyldiga att följa upp och utvärdera sin verksamhet samt medverka i dennationella uppföljning och utvärdering som Skolverket gör avförsöksverksamheten. En preliminär plan för lokal uppföljning ochutvärdering skall kunna redovisas vid ansökningstillfället.

Sedan Skolverket tagit beslut om generellt medgivande för en huvudman attdelta i försöksverksamheten kommer verket att i direkt kontakt medhuvudman och berörd skola komma överens om de närmare formerna församverkan och kontakter."

2.2.2 Krav på kommunen/landstinget

Försöksverksamhetens ramar för kommun och landsting framgår avförordningen (2000:158). Följande sammanställning redovisar dedeluppgifter som bör ingå i kommunens eller lanstingets ansökan.

Utgångspunkter

- Förordningen (2000:158) om försöksverksamhet meddistansundervisning i gymnasieskolan reglerar förutsättningarna för dendistansundervisning som påbörjas efter den 1 juli 2000 och senasthöstterminen 2002.

- Distansundervisning får inte avse kärnämneskurser eller gemensammakaraktärsämneskurser på ett nationellt program. De gemensammakaraktärsämnena för de nationella programmen redovisas i bilaga 1 tillgymnasieförordningen som gäller för utbildning som har påbörjats efterden 1 juli 2000.

- Varje kommun som anordnar undervisning på nationellt program kankomma i fråga för deltagande i försöksverksamheten.

Kommunens beslut om ansökan

- Beslut om att ansöka om deltagande i försöksverksamheten ska fattas avkommunen.

Förutsättningar för ett deltagande i försöksverksamheten

Aktuell skolplan

- Gällande skolplan (2 kap. 8 § skollagen, 1985:1100) ska redovisas vidansökningstillfället

Kvalitetsredovisningar

- Kommunen ska årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar ienlighet med förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inomskolväsendet. Kommunens kvalitetsredovisning är ett led i denkontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av skolplanen. Enförutsättning för att kunna ingå i försöksverksamheten är att kommunenhar rutiner för kvalitetsredovisningar.

Lokal uppföljning och utvärdering

- En plan för lokal uppföljning och utvärdering av försöket ska redovisasvid ansökningstillfället.

2.2.3 Öppet formulär för ansökan

Projektgruppen utformade under hösten 2000 ett öppet formulär för attunderlätta för den enskilda gymnasieskolan/kommunen att inkomma med enansökan. Sökande skall lämna ett antal uppgifter så utförligt som möjligt.Ansökan skall skrivas under av en representant för kommunen.

1. Gymnasieskola/or som planerar att anordna distansundervisning.Adress, telefon- och faxnummer, e-postadress, hemsida.

2. Kontaktperson på skolan/skolorna. Telefon- och telefaxnummer, e-postadress.

3. Ansvarig i kommunen för distansundervisningenTelefon- och telefaxnummer, e-postadress.

4. Distansutbildningen planeras för följande nationella program ikommunen.

5. Distansundervisning planeras för följande nationellt fastställdakurser.

6. Redogör för kommunens motiv för att ansöka om ett deltagande iförsöksverksamheten med distansundervisning.

7. Redogör för gymnasieskolans/skolornas motiv för att anordnadistansundervisning.

8. Redogör för skolans/skolornas organisatoriska lösningar avdistansundervisningen i form av personal, lokaler, utrustning,informationsmaterial mm.

9. Redogör för kommunens strategi för kvalitetssäkring av denundervisning som anordnas på distans.

10. Redovisa en plan för lokal uppföljning och utvärdering avförsöksverksamheten.

11. De kommuner/landsting och gymnasieskolor som kommer attansvara för distansundervisningen redovisas. Om avtal elleröverenskommelse om distansundervisning finns tecknat bifogasdetta ansökan.

2.2.4 Skolverkets Nyhetsbrev

I början på hösten 2000 publicerades följande information i SkolverketsNyhetsbrev, Nr 13, 31 augusti 2000.

"Försöksverksamhet med distansundervisning i gymnasieskolanRegeringen har utfärdat en förordning (2000:158) om försöksverksamhetmed distansundervisning i gymnasieskolan. Förordningen öppnarmöjligheter för kommuner och landsting att erbjuda elever på nationellaprogram undervisning på distans i kurser som man själv inte anordnar, t.ex.vissa språk, ekonomi och informationsteknik. Undervisningen ska då ledas

med stöd av informations- och kommunikationsteknik av en lärare i enannan kommun eller vid en fristående gymnasieskola.

En kommun eller ett landsting som önskar delta i försöksverksamheten skaansöka om detta hos Skolverket. Av ansökan ska framgå vilka kurser somkommunen avser att erbjuda sina elever genom distansundervisning och hurdenna undervisning organiseras och genomförs. Bl.a. ska det av ansökanframgå vilka informations- och kommunikationstekniska lösningar somtillämpas.

BeslutMedgivande att delta i försöksverksamheten lämnas av Skolverket tillrespektive skolhuvudman som själv bestämmer till vilken/vilka skolorverksamheten ska förläggas.

Inbjudan till kommun och landsting att delta i försöksverksamhetenVarje kommun eller landsting som anordnar undervisning på nationelltprogram kan ansöka om att delta i försöksverksamheten meddistansundervisning i gymnasieskolan.De krav som ställs för att komma i fråga för deltagande iförsöksverksamheten framgår av förordningen (2000:158) och deninformation som finns på Skolverkets webbplats under rubrikenProjekt/studier. En riktad inbjudan till kommuner och landsting kommerockså att sändas till alla gymnasieskolor."/…/

2.2.5 Tre regionala konferenser om Skola - Arbetsliv

I februari-mars 2001 hölls tre regionala konferenser rörandedepartementsskrivelsen, Ds 2000:62, Samverkan mellan skola och arbetsliv.Sammanlagt 400 gymnasierektorer, lärare, studie- och yrkesvägledare,förvaltningschefer, skolpolitiker och arbetslivsrepresentanter besöktekonferenserna i Stockholm, Gävle och Göteborg. Målsättningen medkonferensen var att sprida information om insatser som görs för att stimulerasamarbetet mellan gymnasieskolan och arbetslivet, samt att ge tillfälle attställa frågor och utbyta egna erfarenheter av samverkan med kollegor frånandra delar av landet.

Vid ett kortare inslag under konferensdagarna kunde projektledaren JohnEvertsson redogöra för försöksverksamheten med distansundervisning igymnasieskolan

2.2.6 Nätverk kring flexibelt lärande / distansundervisning

I samtal mellan Kommunförbundet i Kalmar och Skolverket i Växjöformades tanken på att sammanföra representanter från olika organisationertill ett informellt möte. Syftet var bl. a. att utbyta idéer om möjligheternamed flexibelt lärande /distansutbildning i gymnasieskolan och

vuxenutbildningen samt att utbyta erfarenheter från deltagarnas olikaverksamheter.Gruppen bestod första gången av en representant från KommunförbundetVärmland, Kommunförbundet Västerbotten, Oskarshamns kommun,Kommunförbundet Östersund, Kommunförbundet Kronoberg,gymnasieskolan i Lycksele kommun och en handfull undervisningsråd frånSkolverket.Grupper har sedan utökats med representant från SvenskaKommunförbundet i Stockholm, Växjö universitet, KommunförbundetKarlstad och en representant från utbildningsdepartementet. Gruppen harhaft två sammankomster.

Referensgruppen är informell i den bemärkelsen att vem som i gruppen kananvända en intern e-post lista för information, diskussion ellermöteskallelser. Gruppens informella karaktär är i detta både dess styrka, dåden ger möjligheter till fria idédiskussioner, och dess svaghet. Gruppen haringet mandat för beslut eller handling.

3. BEVILJAD DISTANSUNDERVISNING

Fram till den 1 oktober 2001 har endast tre ansökningar som avser två olikaprojekt inkommit.

Gymnasieförbundet Bromölla-Sölvesborg var först ute med en ansökan sominkom till Skolverket den 27 november 2000. Den planeradedistansundervisningen vid Furulundsskolan avsåg i första hand att rikta sigmot skolans egna elever och elever som går på komvux inom det egnagymnasieförbundet. Elever på ett yrkesprogram skulle t.ex. kunna följaundervisningen i svenska på distans under den tid som de är ute på enpraktikarbetsplats och en vuxenstuderande skulle kunna, från sin arbetsplatsoch på arbetstid, följa en eller flera kurser på distans.

Den distansundervisning som gymnasieförbundet Bromölla-Sölvesborgplanerade för i en första etapp är distansundervisning av egna elever inomdet egna gymnasieförbundet. Den typen av distansundervisning kan dåbetraktas som en undervisningsmetod och den regleras inte av förordningen(2000:158) om försöksverksamhet med distansundervisning igymnasieskolan. Den planerade distansundervisningen är en alternativundervisningsform med IKT som inslag. Det är dock viktigt attdistansundervisningen inom den egna skolan planeras av lärare och elevertillsammans och att eleverna genomför distansundervisningen under läraresledning.

Den 23 februari 2001 inkom Salems och Bergs kommun med var sinansökan om att få delta i försöksverksamheten. Den 19 mars 2001 beslutadeSkolverket att Salems kommun med Rönninge gymnasium och Bergskommun med Bergs gymnasieskola skulle få delta i försöksverksamhetenmed distansundervisning i gymnasieskolan.

Distansundervisning får i de två aktuella kommunerna erbjudas elever påSamhällsvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet, Medieprogrammet ochNaturvetenskapsprogrammet

Gymnasieskolans namn Nationellt program Distanskurser

Rönninge Gymnasium

Bergs Gymnasium

Samhällsvetenskaps-programmetTeknikprogrammetMedieprogrammetNaturvetenskaps-programmet

Webbdesign AMultimedia ANätverk AProgrammeringTeknisk psykologiDatabashantering3 D Grafik ADigitalt skapandeVirtuella miljöerSkapande verksamhetHistoria B

De två kommunerna menar att ett samarbete medför nya möjligheter tillkvalitetsgranskning skolorna emellan genom t. ex. skolobservatörsprojekt.Lärarutbyte mellan skolorna förväntas också öka undervisningskvaliténgenom feed-back och externa impulser.För eleverna innebär ett samarbete mellan två skilda regioner nyamöjligheter till förståelse för de olika förutsättningarna för företagande iglesbygd och storstad. Eleverna erbjuds ett större kursutbud och genomsamarbetet skapas ett större urval av praktikplatser för skolornaselevgrupper.

Frågan om varför så få kommuner har ansökt om att delta iförsöksverksamheten tas upp i de sammanfattande slutsatserna i kapitel 5.

4. INSAMLING AV UPPGIFTER OM PÅGÅENDEDISTANSUNDERVISNING/FLEXIBELT LÄRANDE,VÅRTERMINEN 2001.

4.1 Inledning

Genom ett förstudium som bedrivits kring distansundervisning i grund- ochgymnasieskola under åren 1998 och1999 var Skolverket medvetet om attolika modeller för distansundervisning tillämpades runt om i landet. För attkunna sammanställa en nationell översikt över pågåendedistansundervisning, både den som följer försöksförordningen och den sombrukar kallas för flexibelt lärande, utvecklade Skolverket under våren 2001en webbaserad enkät som samtliga gymnasieskolor genom rektors försorgskulle besvara under april månad. Enkäten finns på följande Internetadress,http://nana.skolverket.se/distans/steg1.htmEnkäten är enkel i sin struktur och är lätt att fylla i genom att man väljermellan förprogrammerade alternativ.

Ett brev om begäran att fylla i enkäten gick ut till 518 gymnasier. Allagymnasier, även de som inte bedrev distansundervisning, förväntades attinkomma med ett svar. Genom en påminnelse uppmanades degymnasierektorer som ännu inte besvarat enkäten att under maj månadinlämna sina svar. 289 gymnasieskolor hörsammade Skolverkets begäranvilket motsvarar en svarsprocent på drygt 55 procent.Det är rimligt att anta att det stora flertalet gymnasieskolor som bedriverdistansundervisning i någon form också har besvarat enkäten.

4.2 Redovisning av insamlat material

Antalet gymnasieskolor som erbjuder distansundervisning i någon form ärvid undersökningstillfället, vårterminen 2001 sammantaget 49.Distansundervisningen utgörs av i 68 procent av fallen del av kurs och i 32procent hela kurser. Förekomsten av distansundervisning inomgymnasieskolan förekommer i olika grad i de skilda länen vilket framgår avföljande tabell.

Tabell 1

Antal gymnasieskolor med distansundervisning

Stockholm län 10Norrbottens län 6Skåne län 4Västra Götalands län 4Dalarnas län 3Gävleborgs län 3Jämtlands län 3Kalmar län 3Värmlands län 3Västernorrlands län 2Blekinge län 1Hallands län 1Jönköpings län 1Kronobergs län 1Södermanlands län 1Uppsala län 1Västmanlands län 1Östergötlands län 1

Totalt 49

Antalet gymnasieelever som under vårterminen 2001 läser någon distanskursär totalt 3 169 varav 375 elever läser hela kurser på distans och 2 794 eleverdelar av kurser. Antalet olika kurser som erbjuds på distans är 58 isammantaget 32 olika ämnen. Det totala antalet nationella kurser somerbjuds i forma av distansundervisning, partiellt eller helt, är 134.

I tabell 2 på nästa sida redovisas samtliga kärnämneskurser, övrigaämneskurser, lokala kurser och kurser med äldre kursbeteckning somanordnas på ett nationellt program.Kolumnen "Antal kurser" kan också ses som en redovisning av antaletgymnasieskolor som erbjuder varje enskild kurs.

Tabell 2

Kurskod Antalkurser

Ämne Kursnamn Poäng

KärnämnenSV1201 5 Svenska Svenska A 100EN1201 3 engelska Engelska A 100MA1201 8 Matematik Matematik A 100SH1201 9 Samhällskunskap Samhällskunskap A 100RE1201 3 Religionskunskap Religionskunskap A 50NK1201 4 Naturkunskap Naturkunskap A 50ESV1201 1 Estetisk verksamhet Estetisk verksamhet 50Övriga ämnenADM1204 1 Administration Affärskommunikation moderna språk 50BI1201 3 Biologi Biologi A 100BI1202 1 Biologi Biologi B 50DAA1201 5 Datoranvändning Datorkunskap 50DTR1208 2 Datorteknik Programmering B 50DTR1211 1 Datorteknik Databashantering 100DTR1201 1 Datorteknik Datorkommunikation 100DTR1204 1 Datorteknik Lokala nätverk B 150DJR1214 1 Djurkunskap Svinskötsel 100EN1202 3 engelska Engelska B 100EOS1201 1 Estetik och skapande Digitalt skapande 100FS1201 2 Filosofi Filosofi A 50FY1201 4 Fysik Fysik A 100FY1202 1 Fysik Fysik B 150FE1202 2 Företagsekonomi Företagsekonomi A 50GE1202 4 Geografi Geografi B 50GE1201 1 Geografi Geografi A 100HI1202 5 Historia Historia B 100HI1201 2 Historia Historia A 100HI1203 1 Historia Historia C 100KE1201 1 Kemi Kemi A 100MA1202 9 Matematik Matematik B 50MA1203 5 Matematik Matematik C 100MA1204 1 Matematik Matematik D 100MA1205 2 Matematik Matematik E 50MDK1201 1 Mediekommunikation Mediekommunikation A 100MSPR1201 3 Moderna språk Moderna språk, steg 1 100MSPR1202 2 Moderna språk Moderna språk, steg 2 100MSPR1203 1 Moderna språk Moderna språk, steg 3 100MUM1201 1 Multimedia Multimedia A1 100OMV1209 1 Omvårdnad Medicinsk grundkurs 100OMV1215 1 Omvårdnad Vård- och omsorgsarbete 200OMV1211 1 Omvårdnad Psykiatri 200RE1202 2 Religionskunskap Religionskunskap B 50SH1202 4 Samhällskunskap Samhällskunskap B 100SH1203 3 Samhällskunskap Samhällskunskap C 100SOMS1203 1 Social omsorg Rehabilitering och habilitering 100SOMS1207 1 Social omsorg Utvecklingsstörning/funktionshinder 200SV1202 7 Svenska Svenska B 100TEU1207 1 Teknikutveckling Teknik, människa och samhälle 50

TDG1212 1 Trädgårdsanläggning Växtkunskap 100Lokala kurserBAF1501 1 Barn- och fritidskunskap Barn- och fritidskurs 50MA1500 1 Matematik Problemlösning 50MA1501 1 Matematik Algebra uppgift

saknasUppgift saknas 1 Data Web--design 80Gamla kurserBI201 1 Biologi B Biologi 60HS200 1 HS-fördjupning HS-fördjupning 60MA201 1 Matematik Matematik B 40MA203 1 Matematik Matematik C 50LSM205 1 Samiska Lulesamiska A-kurs/C-språk 60LSM207 1 Samiska Lulesamiska B-kurs/B-språk 130

Som framgår av tabell 2 anordnas alla kärnämnena utom Idrott och hälsa helteller delvis på distans. I tabell 3 redovisas antalet elever som läserkärnämnen på distans och om det sker partiellt eller på heltid. Endast 80gymnasieelever läser en hel kärnämneskurs på distans.

Tabell 3

Kärnämneskurs Antal elever Partiellt/heltid

Svenska A 136 PartielltEngelska A 126 PartielltMatematik A 260 PartielltNaturkunskap A 120 PartielltNaturkunskap A 16 HeltidReligionskunskap A 31 HeltidSamhällskunskap A 183 PartielltSamhällskunskap A 25 HeltidEstetisk verksamhet A 8 HeltidDistansundervisning och flexibelt lärande bedrivs på följande nationellaprogram och omfattar följande antal elever.

Tabell 4

Program Antal elever

Barn- och fritidsprogrammet 26Byggprogrammet 16Elprogrammet 38Estetiska programmet 10Handels- och adm. programmet uppgift saknasMedieprogrammet 187Naturbruksprogrammet 11Naturvetenskapsprogrammet 1 052Omvårdnadsprogram 17Samhällsvetenskapsprogrammet 1 307Teknikprogrammet 235

Av ovanstående tabell framgår att det stora flertalet elever som läser pådistans går på något av de studieförberedande programmen. Bland deyrkesförberedande programmen är Medieprogrammet det som erbjuder flestkurser på distans.

4.3 Skolornas kommentarer

Motiven för att anordna distansundervisning/flexibelt lärande har redovisatsav ett antal gymnasieskolor. ITK-stödd undervisning används somstödundervisning och förstärkning av den garanterade undervisningstiden.Den erbjuds också av sociala eller medicinska skäl eller när en elev byttprogram och därmed tappat en eller flera kurser. Den används också för atteleverna ska tränas i individuellt arbetet under en dag i veckan eller näreleverna valt att ha specialidrott. På några gymnasieskolor anordnasdistansundervisning/flexibelt lärande på specialutformade program.

Stödundervisning/förstärkning av den garanterade tidenGullstrandsskolan, Landskrona, har använt distansundervisning över nätet isamband med stödundervisning för de elever som behöver extra stöd för attklara godkända resultat. På Saltsjöbadens samskola i Nacka erbjudsdistansundervisning i Matematik A som en förstärkning av den garanteradetiden för elever som behöver förbättra sina kunskaper eller har gått miste omnågot avsnitt på grund av sjukdom.Nordenbergsskolan använder distanskurser som ett sätt att hjälpa elever somi samband med ett programbyte tappat ett eller flera kurser.

En dag på distansPå Tyresö gymnasieskola läser en klass i årskurs 1 påNaturvetenskapsprogrammet matematik, fysik, engelska, svenska,samhällskunskap och historia en dag i veckan på distans.

Särskilda förhållandenVärmdö gymnasium bedriver sedan 1999 distansutbildning på Skolverketsuppdrag för svenska ungdomar i utlandet. Distansutbildningen omfattarsamtliga kurser på natur- och samhällsvetenskapsprogrammet. Detta innebäratt Värmdö gymnasium också har utvecklat en distanskurs i ämnet Idrott ochhälsa. Detaljerade uppgifter över elevantal och resultat redovisas tillSkolverket varje år.

Utöver detta har Värmdö gymnasium avtal med respektive hemkommun attombesörja distansutbildning av sociala eller medicinska skäl för 12 eleverenligt följande; SP1 - 1 elev, SP2 - 4 elever, SP3 - 2 elever, NV1 - 2 elever,NV2 - 1 elev, Svenska B - 1 elev, Spanska steg 1 - 1 elev.

På Rekarnegymnasiet i Eskilstuna erbjuds flexibelt lärande på ettspecialutformat program. Skolan samarbetar med Cisco och eleverna läserderas distanskurser som en del i flera kurser som ingår i programmet. Skolansamarbetar även med Stiftelsen företagsam, Telia och SEKO. Inom det

projektet utvecklas flera distanskurser. Skolans datorer är uppkopplade till enterminalserver, där eleverna hemifrån kan komma åt skolans dataprogramoch sitt eget studiematerial.

På Munkebäcksgymnasiet i Göteborg används distansundervisning delvis ikursen Samhällskunskap A på det specialutformade programmetAudioVisuell IT.

På Kristinegymnasiet i Falun finns 2 specialutformade program,Friskvårdsprogrammet och Humanvetarprogrammet där partielladistansstudier förekommer. På Friskvårdsprogrammet går 21 elever och läserföljande kurser delvis på distans: Matematik A, Idrott och hälsa A, Barn ochungdomssjukvård och Hälsopedagogik. På Humanvetarprogrammet går 29elever och läser följande kurser delvis på distans: Matematik A. Historia Aoch Samhällskunskap A.Den form av distansundervisning som förekommer på Stjerneskolan i Torsbyär s.k. "flexibelt lärande" i enstaka ämnen för några elever som harspecialidrott (skidor, längd, skidskytte eller alpin skididrott). Motsvarandegäller för enstaka valbara kurser på Omvårdnadsprogrammet

Gymnasieskolan och komvuxNågra av de gymnasieskolor som inrapporterat på Skolverkets webbenkäthar i kommentaren också meddelat att de inom ett antal komvuxkurserbedriver undervisningen på distans. Följande beskrivning är inte allsheltäckande men visar på att ett antal gymnasieskolor också anordnardistansundervisning i samarbete med sin vuxenutbildning i kommunen.

Dahlandergymnasiet i Säters kommun bedriver två distanskurserSamhällskunskap B och i Historia B för sina vuxenstuderanden inomKunskapslyftet. Bergs gymnasieskola erbjuder hela Omvårdnadsprogrammetpå distans inom vuxenutbildningen. På Fenix Kunskapscentrum i Vaggerydskommun bedrivs kurserna Textbehandling A och B samt Psykologi A pådistans för ett antal vuxenelever. Stenforsaskolan i Östra Göinge har använtdistansundervisning i sin komvuxutbildning när eleverna inte har haftmöjlighet att närvara under hela terminen. Danderyds gymnasium erbjuder isamarbete med Komvux följande kurser på distans Psykologi A, Filosofi A,Religionskunskap A och Samhällskunskap A. Också Bolandsskolan iUppsala och Sundsta/Älvkullegymnasiet i Karlstad bedriver ett antal kurserpå distans inom Komvux eller som påbyggnadsutbildning ochFågelviksgymnasiet erbjuder ett antal distanskurser till sinavuxenstuderanden i samarbete med Skaraborgsdistansen.

5. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER

Samtliga gymnasieskolor uppmanades genom ett brev under mars månad2001 att fylla i en webbaserad enkät om distansundervisning. En påminnelsegick ut i april till de skolor som ännu inte besvarat enkäten. Ett sista riktatbrev till ett 15-tal gymnasieskolor där distansundervisning bedrivs skickadesut under maj månad 2001. Vårens insamling visar att 46 kommuner medsammantaget 49 gymnasieskolor bedriver distansundervisning/flexibeltlärande i någon form i en eller flera kurser.

Den sammanställning som gjorts i denna rapport med stöd av denwebbaserade inventeringen av distansundervisningen inom den svenskagymnasieskolan (se kapitel 4) syftar inte till att bedöma verksamhetensinnehåll och kvalitet utan är just en redovisning på nationell nivå avpågående verksamheter.

Sammanställningen öppnar för reflexioner kring hur dessa nyaundervisningsformer och nya organisationsformer förhåller sig till debestämmelser som idag reglerar skolverksamheten och denförsöksförordning som ger ramarna för distansundervisningen.

Den största delen av distansverksamheten har redan pågått under flera år ochhar utvecklats utan stöd av några specifika bestämmelser. För ett antalutbildningsanordnare innebär detta att de, nu när en försöksförordning drarupp gränserna för distansundervisningen inom gymnasieskolan, haranledning att anpassa sin pågående verksamhet till gällande regelverk.Den nya försöksförordningen tydliggör att distansundervisning rent generelltinte riktigt är förenlig med de bestämmelser som gäller för reguljärskolverksamhet. I de fall där rapporten redovisar avvikelser elleröverträdelser mot gällande bestämmelser är detta möjligt först nu med stödav försöksförordningen. Försöksverksamheten skall följas och utvärderas avSkolverket fram till vårterminen 2005.

Idag finns en första författningsreglering för distansundervisning genom dennu gällande försöksförordningen. Den medför inte att distansundervisningensalla delar nu är klart reglerade. Ett antal tolkningar av en rad andra begreppoch bestämmelser för skolverksamheten måste fortfarande göras när detgäller t.ex. begrepp som lärarledd undervisning, garanteradundervisningstid, deltagande i undervisningen, att fullgöra skolplikt ochnärvaroplikt. Nu när distansundervisning är på väg att bli reguljärverksamhet i ungdomsskolan måste rimligen dessa begrepp och andramotsvarande ges delvis ny förordningsmässig innebörd.

I den nu gjorda inventeringen innebär distansundervisning i många fall attundervisning i delar av en kurs eller i hela kurser ombesörjs av en lärare somfinns på elevens hemskola. Eleverna behöver inte komma till skolan alla

skoldagar utan kan stanna hemma och hålla kontakt med sin lärare med stödav IKT-tekniken. Vid distansundervisning är det ibland läraren som är pådistans, ibland är det eleverna. Att göra skoluppgifter i hemmet som ettinslag i distansundervisningen kan i vissa fall även behöva jämföras medvanliga hemuppgifter, det vi kallar läxor. De senare kan med utgångspunktfrån nuvarande skollagstiftning inte räknas in i undervisningstiden vare sigde utförs i hemmet, på skolan eller på annan plats.Undervisning och ”skolgång” i hemmet aktualiserar också frågan om elevensrättsstatus som elev med tillhörande ansvars- och skadeståndsfrågor. Vemhar ansvaret för en elev som studerar på distans hemma? Är det hemmet ellerär det skolan?

Begreppen distansundervisning och flexibelt lärande inrymmer verksamheterav skiftande slag och omfattning. De motiv som gymnasieskolorna angersom skäl för att man börjat med distansundervisning är skiftande. Det äribland svårt att göra en gränsdragning mellan reell distansundervisning ochdistansundervisning som metod, det vill säga alternativaundervisningsformer med IKT som pedagogiskt inslag i den vanligaundervisningen. De motiv som gymnasieskolorna anger för att bedrivadistansundervisning är önskan att kunna öka utbudet av kurser,tillgängligheten och likvärdigheten samt viljan att tillmötesgå individuellabehov som kan vara sociala eller medicinska. Brist på lärarkompetens,elevernas valfrihet och avsikten att utveckla nya arbetssätt och metoder medstöd av IKT-tekniken är andra motiv som anges.

Bland små kommuner förs på sina håll diskussioner om att viadistansundervisning samverka över kommungränserna något som kan ledatill mer av samverkan i stil med det så kallade Nätverksgymnasiet iJämtland. Vi kan också se tendenser till att den ökande lärarbristenpåskyndar olika former av distansundervisning. Som exempel kan nämnasatt gymnasieskolan i Arvidsjaur planerar att nyttja Liber-Hermods ispråkundervisningen eftersom det råder brist på behöriga språklärare ikommunen. Utan medgivande från regeringen är en sådan anordning inte ienlighet med vad som föreskrivs i lagen om entreprenadförhållanden i skolanoch den ryms inte heller inom förordningen om försöksverksamhet meddistansundervisning i gymnasieskolan.

Rönninge och Bergs kommuner är i skrivande stund de enda kommuner somansökt om att få delta i försöksverksamheten med distansundervisning igymnasieskolan på fyra olika nationella program och i 11 olika kurser. Detgrundläggande motivet är att kunna använda varandras lärarresursersamtidigt som den planerade verksamheten har ett konkret socialt motiv.Elever i glesbygd och förort möts och de får möjlighet att lära känna nyaskol- och boendemiljöer.Frågan om varför så få kommuner har ansökt om att få delta iförsöksverksamheten med distansundervisning återstår att försöka besvara.

Ligger försöket rätt i tiden?Det lokala utvecklingsarbetet med flexibelt lärande, distansundervisning ochnätverksbyggande kom igång för flera år sedan. Genom tillskyndan från KK-stiftelsen och Skolverket var det många kommuner som investerade både ipersonal och teknik för att kunna utnyttja den nya tekniken. Dendistansundervisning/flexibelt lärande som redovisas i denna rapport är ettresultat av dessa insatser. Nästan en fjärdedel av de kurser som bedrivs,partiellt eller på heltid är kärnämneskurser. Detta visar att det varit en fördelom det tidigare funnits en förordning som reglerade den framväxandeförsöksverksamheten. Att skolorna så kraftigt prioriterat kärnämnenasammanhänger säkert med tanken att dessa kurser faktiskt gäller för allaelever och att det finns klara "stordriftsfördelar".

Vid en tillbakablick kan man tycka att försöket borde ha kommit tidigare.Inför framtiden utgör försöksförordningen ett första regelverk för denfortsatta utvecklingen av distansundervisning och flexibelt lärande. MedITiS breda lärarsatsning är det troligt att vi får uppleva en ny våg avskolutveckling där IKT-tekniken kan bli var lärares verktyg.Distansundervisning kan då utvecklas till en integrerad del i den reguljära igymnasieutbildningen.

Är försökets friutrymme allt för snävt?Kommunerna kan uppfatta att försöksförordningen ger för snäva ramar förförsöket, men kärnämnena och de gemensamma karaktärsämnena utgörtillsammans inte fler än drygt ett hundratal kurser. Det återstår alltsååtskilliga kurser som kan anordnas på distans och det är alla de andra översjuhundra kurserna som kommer att kunna utvecklas och utnyttjas idistansundervisningen runt om i landet.

Är ett samarbete mellan olika kommuner för svårt att få till stånd?De distanskurser och distansmoduler som redan finns utvecklade har i förstahand tagits fram med de egna eleverna som målgrupp. Att gå därifrån tillinterkommunal distribution av distansundervisning är mycket långt. Lärareställer som regel höga krav på sin egen produktion. Samarbete med en annankommun kräver både möten på lokal och central nivå. Avtal måste tecknasoch en egen lokal organisation med nya administrativa rutiner måste arbetasfram. Nya typer av lärartjänster med skol- och distansundervisning ikombination måste förankras i lokala förhandlingar. Trots många hinder,tekniska, organisatoriska och legala, verkar det vara enklast att få till stånden fungerande distansundervisning inom försökets ram om två eller fleragymnasieskolor beslutar sig för att samverka med det uttalade motivet attutnyttja varandras lärarkompetenser för att kunna anordna ett bredarekursutbud.

Hur kan organisationen göras bättre?Den nuvarande modellen, där distansundervisning bedrivs parallellt medreguljär skolverksamhet inom samma organisation av samma lärare somfinansieras inom samma budget, kan betecknas som en svensk småskaligDual Mode-modell.

En distansutbildning som utvecklas och genomförs integrerat med reguljärundervisning kan visserligen dra nytta av att goda erfarenheter från den enaundervisningsformen sprids till den andra. Men egna pengar, specialiseradpersonal och ett avgränsat ansvar för distansundervisning skulle möjliggöraatt initialt resurskrävande aktiviteter lättare skulle kunna komma till stånd.Den gymnasieskola som på egen hand försöker bedriva ettdistansutvecklingsprojekt med de pengar och personal som nu finns för denordinarie verksamheten har förmodligen mycket svårt att förverkliga sinaambitioner trots all den goda viljan.En samordning inom den egna kommunens gymnasieskolor eller ensamordning mellan olika kommuners gymnasieskolor skapar bättreförutsättningar för ett effektivt resursutnyttjande.Det är redan känt att utveckling av distansundervisning med ITK-stöd kräverfler kompetenser än vad annan traditionell skolutveckling gör. Den ökadetidsåtgången för handledande lärare, behovet av teknisk ochdistanspedagogisk kompetensutveckling, investeringar i teknisk utrustningoch behovet av fungerande teknisk support kräver en större kraftansamlingän vad som krävs för motsvarande reguljär skolverksamhet.Distansundervisningen ska under nu rådande förhållanden dessutomintegreras i en utbildningskultur som fortfarande brottas med problemen attinförliva de nya tekniska hjälpmedlen i den ordinarie verksamheten.

Saknas de ekonomiska incitamenten?Att producera väl fungerande distansundervisningsmaterial kräver initialtstora ekonomiska insatser om man inte vill förlita sig på enbart god vilja,entusiasm och ideellt arbete. Vid produktion och distribution avdistansundervisning måste ett arbetslag med pedagoger, dataförtrogna ochadministratörer skapas. IKT-tekniken i distansundervisningen tjänst kan intehanteras av enskilda individer. Man måsta vara flera för att kunna dra igångett distansprojekt. Tillsammans har man i bästa fall nödvändigaämneskunskaper, ämnesdidaktiska kunskaper, distanspedagogisk, tekniskoch teknikpedagogisk kunskap för att kunna producera och distribueraframgångsrik distansundervisning.Ett riktat ekonomiskt stöd till kommuner och skolor som är beredda attutveckla fungerande distanskurser skulle få det nu obefintliga utbudet avdistanskurser för ungdomsskolan att börja växa.

Är de vunna erfarenheterna av distansundervisning alltför dyrköpta?Den utveckling av distanskurser och flexibelt lärande som finns redovisade idenna rapport döljer kanske dyrköpta erfarenheter. I sin yttersta och mestutvecklade form är denna undervisning mycket mer än bara en digitaliseringav läroboken och övningsboken. Det är frågan om en ny metodik och en nydidaktik och en ny lärarroll. Möjligen har den första entusiasmen svalnat närde egna försöken med distansundervisning och flexibelt lärande gått i stå.Genom nätverksbygganden skapas förmodligen bättre förutsättningar attproducera och distribuera distanskurser med IKT-stöd och mera tid, pengaroch personella resurser kan frigöras för att kunna bedriva denna verksamhet.Men nätverksbyggen har visats sig bli tungrodda, ta mycket tid och varasvåra att administrera särskilt när intressekonflikter uppstår.

Försöksverksamheten med distansundervisning bör pågå under några årinnan det är möjligt att kunna bedöma om distanskurser under rådandeförhållanden har förutsättningar att bli en del av den gymnasiala vardagenoch likställas med lärarledd, skolförlagd undervisning.Inför framtiden bör man överväga ett riktat ekonomiskt stöd till utvecklingav distanskurser men främst verka för att det finns kvalificerat metodstödsåväl tekniskt som metodologiskt. Statens Skolor för Vuxna är en myndighetsom skulle kunna ge den typen av stöd. Vidare bör också ingå stöd i form avsamordningstjänster som ger överblick över utbudet av distansundervisningoch/eller tillgång till ett faktiskt kursinnehåll. Ett arbete med deninriktningen pågår på Skolverket inom ramen för uppbyggnaden av en mjukinfrastruktur för utbildningsområdet.

6. BILAGOR

6. 1 Förordning (2000:158) om försöksverksamhet meddistansundervisning i gymnasieskolan

SFS nr: 2000:158

Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet

Utfärdad: 2000-04-06

-----------

Allmänna bestämmelser

1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om enförsöksverksamhet med distansundervisning i gymnasieskolan.Syftet med försöksverksamheten är att möjliggöra för elever attfå undervisning i en kurs som inte erbjuds i hemkommunensgymnasieskola.

Förordningen gäller för distansundervisning som påbörjas efterden 1 juli 2000 och senast höstterminen 2002. Vad som ifortsättningen sägs om kommuner gäller även landsting.

2 § Med distansundervisning enligt denna förordning menas atten elev som är intagen till utbildning i gymnasieskolan på ettnationellt program i en kommun skall kunna få undervisning medstöd av informations- och kommunikationsteknik i den egnagymnasieskolan av en lärare som är anställd i en annan kommuneller i en sådan fristående skola som avses i 9 kap. 8 §skollagen (1985:1100). Om det behövs skall handledning kunnages av lärare i den egna skolan.

3 § Varje kommun som anordnar undervisning på nationelltprogram inom gymnasieskolan kan komma i fråga för deltagande iförsöksverksamheten.

Statens skolverk beslutar efter ansökan vilka kommuner som fårdelta i försöksverksamheten.

4 § Distansundervisning får inte avse kärnämneskurser eller förprogrammet gemensamma karaktärsämneskurser.

Distansundervisning får avse endast nationellt fastställdakurser och omfatta högst 500 gymnasiepoäng för varje enskild

elev. Dessutom får projektarbete bedrivas genomdistansundervisning.

Försöksverksamheten avser inte riksrekryterande utbildningarenligt bilagorna 2 och 3 till gymnasieförordningen (1992:394).

För att få delta i försöksverksamheten krävs att en godkvalitet kan upprätthållas för elevens hela utbildning.

5 § Utbildning som anordnas med stöd av denna förordning fårinte räknas in som sådan utbildning som skall erbjudas enligt 5kap. 5 § skollagen (1985:1100).

6 § Bestämmelserna i gymnasieförordningen (1992:394) gäller förförsöksverksamheten, om inte annat framgår av nedanståendebestämmelser.

Undervisningstid

7 § Den tid under vilken distansundervisning bedrivs skallanses motsvara sådan undervisningstid som avses i 1 kap. 2 §gymnasieförordningen (1992:394).

Styrelsen för utbildningen skall ansvara för att elevensgaranterade undervisningstid uppnås för hela utbildningen idess olika former.

Individuell studieplan

8 § Uppgift om att en elev deltar i försöksverksamheten ochvilka kurser som omfattas av distansundervisning skallantecknas i elevens individuella studieplan enligt 1 kap. 12 §gymnasieförordningen (1992:394).

Betyg

9 § En kommun som deltar i försöksverksamheten skall uppdra åtsådan lärare som avses i 2 §, och som ansvarar för viss kursenligt denna förordning, att sätta betyg i sådan kurs.

10 § I en elevs slutbetyg skall det anges att eleven hardeltagit i försöksverksamheten samt vilka kurser som omfattatsav distansundervisning.

Uppföljning och utvärdering

11 § En kommun som deltar i försöksverksamheten är skyldig attmedverka i uppföljning och utvärdering av försöksverksamheten.

Bestämmelser om kvalitetsredovisning finns i förordningen(1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet.

12 § Statens skolverk skall senast den 1 oktober varje år, medbörjan år 2001, till regeringen redovisa omfattningen avförsöksverksamheten samt göra en utvärdering av densamma.

Bemyndigande

13 § Statens skolverk får meddela de ytterligare föreskriftersom behövs för tillämpningen av denna förordning.

Överklagande

14 § Statens skolverks beslut enligt denna förordning får inteöverklagas

6. 2. Skolverkets beslut

2001-03-19 Dnr 2000:1619

Salems kommunRolf Ödén144 80 Rönninge

Ansökan om att bedriva distansundervisning i gymnasieskolan i Salemskommun

Beslut

Skolverket beslutar att Salems kommun med Rönninge gymnasium får deltai försöksverksamheten med distansundervisning i gymnasieskolan.

Distansundervisning får i kommunen erbjudas elever på följande nationellaprogram:SamhällsvetenskapsprogrammetTeknikprogrammetMedieprogrammetNaturvetenskapsprogrammet

Sådan distansundervisning som regleras i förordningen (2000:158) omdistansundervisning i gymnasieskolan får bedrivas längst till utgången avvårterminen 2005.

Skäl för beslutet

Enligt Skolverkets bedömning uppfyller Salems kommun och Rönningegymnasium de villkor för ett deltagande i försöksverksamheten som reglerasenligt förordningen (2000:158) om försöksverksamhet meddistansundervisning i gymnasieskolan.

På Skolverkets vägnar

Ann Carlson EricssonAvdelningschef

John EvertssonUndervisningsråd

SKOLVERKET UNDERLAG TILL BESLUT 1 (2)Avdelning för kursplaneroch nationell utvecklingJohn Evertsson 2001-03-19 Dnr 2000:1619

Ansökan om att delta i försöksverksamheten meddistansundervisning i gymnasieskolan i Salems kommun

Ansökan har inkommit den 23 februari 2001.Skolverket har under handläggningen haft telefonkontakt med sökandeföreträdare för Bergs kommun.

SkolhuvudmanSalems kommunRolf ÖdénSäby torg 14144 80 Rönninge

Kontaktperson för skolhuvudmannen är

Rolf Ödéntel 08-532 595 01e-postadress:rolf.oden@gymnasiet.salem.se

Salems Gymnasium med distansundervisning på följande nationellaprogram och kurser

Gymnasieskolans namn Nationellt program Distanskurser

Salems Gymnasium Samhällsvetenskaps-programmetTeknikprogrammetMedieprogrammetNaturvetenskaps-programmet

Webbdesign AMultimedia ANätverk AProgrammeringTeknisk psykologiDatabashantering3 D Grafik ADigitalt skapandeVirtuella miljöerSkapande verksamhetHistoria B

StartårFörsöksverksamheten planeras påbörjas höstterminen 2001.

Uppföljning och utvärderingUtvärderingar kommer att ske kontinuerligt via ett webbaserat enkätverktygdär enkäter på ett enkelt sätt produceras och sammanställs. Uppföljningkommer även att ske via enskilda samtal med eleverna.

Skolverkets bedömningEnligt Skolverkets bedömning motsvarar den distansundervisning somanordnas av Salems kommun de krav som ställts upp i förordningen omdistansundervisning (2000:158).

6. 3 Ansökan till försöksverksamhet meddistansundervisning i gymnasieskolan

AnsökanFörordningen (2000:158) om försöksverksamhet med distansundervisning igymnasieskolan gäller för undervisning som påbörjas efter den 1 juli 2000och senast höstterminen 2002. Med distansundervisning enligt dennaförordning avses att en elev på ett nationellt program i en kommunal ellerlandstingskommunal gymnasieskola ska kunna få undervisning av en läraresom är anställd i en annan kommun eller i en fristående gymnasieskola medstöd av informations- och kommunikationsteknik i den egnagymnasieskolan.

Distansundervisning får endast avse nationellt fastställda kurser och omfattahögst 500 gymnasiepoäng för varje enskild elev. Dessutom får projektarbetebedrivas genom distansundervisning.Ansökan om att delta i försöksverksamheten skall av kommunen insändas tillSkolverket. Skolverket beslutar vilka kommuner som får delta iförsöksverksamheten.

En fullständig ansökan omfattar följande delar:

● ett kommunalt beslut om att delta i försöksverksamheten meddistansundervisning,

● en gällande skolplan,

● aktuella kvalitetsredovisningar för kommunen och för deltagandegymnasieskolor,

● en redogörelse för distansundervisningens planering och organisation

Ansökan med bilagor skickas av kommunen till Skolverket,Avdelningen för kursplaner och nationell utveckling,106 20 Stockholm

Ytterligare exemplar av detta ansökningsformulär kan rekvireras frånLiber Distribution, Publikationstjänst, beställningsnummer 00:547tel. 08-690 95 75, fax 08-690 95 50e-mail: skolverket.ldi@liber.postnet.se