Guru Nr 1 - Okt 2000 (Magasinet Guru)

MÄNNISKOR, AFFÄRER, IDÉER I INTERNETÅLDERN

nR 1 ~ OKTOBeR 2000 ~ 55 KRONOR På nätet: guru.nu

! Alla slåss om KOmPeTenSen. Rättfolk är en BRiSTVaRa. Det är dags attleta på nYa STäLLen. 28 sidor tema.

YES! DE KÖPTE VÅRAFFÄRSIDÉ 16–19

MODESÅN ÄR STILENPÅ WEBBYRÅN 70–77

MANHATTANRÄTT STÄLLENEFTER JOBBET 94–95

BRANSCHGULDÅLDER FÖRSPANARNA 84–90

GURU n

R 1 ~ OK

TOBeR 2000

hjärnornapåjakten

HÅLL I DIG! GURU/SIFO: SVENSSONSÄGER SITT OM IT-FOLKET

INTERPRESS 0271-01SPECIALRETUR

7

388027 105506

01

32-67

22–27

MA

GA

SIN

Den vilda

NYTT MAGASIN

C H E F R E D A K T Ö R

Jens Frejrud ~ [email protected] ~ 08–736 30 44

R E D A K T Ö R E R

Erika Augustinsson ~ [email protected] ~ 08–736 30 61Jan Isakson ~ [email protected] ~ 08–736 30 60

A R T D I R E C T O R

Tony Henschel ~ [email protected] ~ 08–736 30 67

F O R M G I V A R E

Sofia Boström ~ [email protected] ~ 08–736 30 68Erik Nilsson ~ [email protected] ~ 08–644 95 11

Susanna Sjöholm ~ [email protected] ~ 08–736 30 68

S K R I B E N T E R

Petra André, Fredrik Arnander, Magnus Bejmar, Daniel Bergsten,Daniel Björk, Magnus Bodin, Per Hagman, Filip Hammar,

Ulrika Hjalmarson, Erik Hörnfeldt, Petter Ljunggren, Hasse Nilsson, Johan Ohlson, Ann Westfelt

F O T O G R A F E RFredrik Hjerling, Elisabeth Ohlson, Gunnar Seijbold

I L L U S T R AT Ö R E R

Sofia Boström, Martin Ek, Gunvor Ekström, Jenny Wik

H U S G U R U

Joakim Jardenberg ~ [email protected]

K O R R E K T U R & S P R Å K G R A N S K N I N G

Göran Ribe

TA C K T I L LMarica Finnsiö Gefvert, som ryckte in som redaktionschef

R E D A K T I O N

Mail: [email protected] Tel: 08–736 53 00Fax: 08- 736 30 77 Post: Guru, 105 44 Stockholm

Besök/bud: Gamla Brogatan 26, Stockholm

Guru ges ut av Bonnier Tidskrifter ab och ingår i affärsområdet Bonnier Tidskrifter Business. Där ingår också Veckans Affärer,

Resumé och Bonniers del av mkf/Mobil och mti/Dagens Medicin.

P U B L I S H E R , F Ö R L A G S C H E F O C H A N S V A R I G U T G I V A R E

Bo Hedin ~ [email protected] ~ 08–736 30 45

M A R K N A D S C H E F

Mia Peterson ~ [email protected] ~ 08–736 30 42

A N N O N S A V D E L N I N G

Advertise abCarl Thörne och Anders Hansson ~ [email protected]

Tel: 08–22 44 80 Fax: 08–562 32 80Post: Box 16047 102 31 Stockholm Bud: Vattugatan 1

T R Y C KSörmlands Grafiska Quebecor ab, Katrineholm 2000.

P R E N U M E R AT I O N

Helår 11 nr: 485 kr (388 exkl moms) Halvår 6 nr: 285 kr (228 exkl moms)Postgiro: 421632-1 Automatisk kundservice: 08-454 95 50, talsvar,

öppet dygnet runt, för prenumeranter med knapptelefon. Personlig service: 08-454 95 13. Mån-fre kl 9–16.

Mail: [email protected] Fax: 08–21 40 84Post: Prenumerationsservice / Guru, 106 88 Stockholm

Uppge alltid ev prenumerationsnummer vid kontakt med tidningen.

O KTO B e R 2 0 0 0n R 1 ~ å R G å N G 1

För ej bes

guru.nu

MA

GA

SIN

guru01s0606 2000-09-14 11.02 Sidan 6

JENS FREJRUD, CHEFREDAKTÖR

örr hörde jag till dem som frågadealla som kom i min väg vad ”den nyaekonomin” egentligen var för något.

Jag fick massor av svar, men köpte inget. Nu frågar folk mig. Ännu värre. Som så många andra slingrar jag mig hit

och dit i försöken attge begåvade förkla-ringar. Ingen lättmatch.

De som kanskegör det lättast för sigär de som självsä-kert hävdar att detinte finns någon nyekonomi.

Och det kan manväl hålla med om.Men det är väl bull-shit det också, på sittsätt.

Klart den finns.Klart den också är enny del av något gam-malt. Ännu klarareär att den utmärker sig genom att inte låtasig beskrivas. Inte så konstigt, den står ju in-te still tillräckligt länge för att någon be-skrivning ska fastna; sanningarna idag ha-de ingen ens kommit på igår.

för mig är det själva ordet ”ekono-mi” som är begränsningen. Förändringenhandlar om något mycket vidare än vadsom går att beskriva i ekonomiska termer.

Så här: Det här samhället håller påatt förändras i grunden. Vi är allde-les i början av något som vi ännubara kan ana konturerna av.Förändringen sker på alla om-råden, från hårda ekonomis-ka till mjuka mänskliga. Frånkärnkraftverk till sex, omman så vill.

Många kloka människoruttrycker läget ungefär så. Jag

håller med. Och inser att jag har en otroligtrolig uppgift: att försöka beskriva skeendet,att lyfta fram det för dagen mest innovativaoch spännande, att försöka hitta nycklarnasom leder till nästa fas i utvecklingen. Attförsöka skapa journalistik som grepparsammanhangen och skådar en liten bit in i

framtiden.Lika viktigt tyck-

er jag det är att lyf-ta fram trender,livsstil och attity-der, företeelsersom på snåriga vä-gar intimt hängerihop med affärsidé-er, företagskultureroch kompetensut-veckling.

Först då får vichansen att luktapå helheten, attkänna igen oss ivardagen och att såsmåningom kan-ske formulera våra

egna sanningar om vart vi egentligen är påväg.

Därför handlar Gurus premiärnummerlika mycket om fyra hungriga kvinnors jaktpå riskkapital, företagarexpansionen i Ryss-land och bandbreddsutvecklingen i Sverigesom Svenssons attityder till it-branschenoch hur man klär sig på webbyråerna iStockholm.

Att Guru också handlar om sunkiga syl-tor, inneställen i New York och

rosa blobbar får du se som enren bonus.

Sånt gillar ju du.

ps. höll på attglömma. Guru fortsät-ter på nätet: guru.nu

[email protected]

Därför.INDEX

RePORTaGE

Så tuktas en riskkapitalist16 Ett gäng tjejer har bestämt sig. Deras af-

färsidé ska bli verklighet. Första etappenär avklarad – att skaffa kapital.

Fula, skitiga & elaka?22 Svenska folket talar ut om människorna i

it-branschen. Och branschfolket förklararhur det kunde gå som det gick.

På jakt efter kompetensen32 Guru drog österut – och hittade en enorm

kompetensreserv. Här hemma hittade viett par reserver till. 28 sidor reportage.

Skrik efter bandbredd80 Alla skriker efter mer bandbredd. Den

som finns utnyttjas för dåligt. Är lös-ningen en bandbreddsbörs?

De blir rika på framtiden84 Prognosmakare och framtidsforskare täl-

jer guld. Marknaden för deras rapporterbara växer. Guru satte branschen under luppen.

Sunkkrogen lever92 Den har vare sig charm eller särskilt god

mat. Men den goda syltan är ändå enpärla i vårt kroglandskap. Läs Per Hagmans hyll-ning.

aVDeLninGaR10 ! inBOX Våra läsare tycker till.

12 ! STaRT Kungens bredband och sånt.

28 ! SaKER Grejer vi bara vill ha.

70 ! STIL Sånt är modet på jobbet.

83 ! BODIN Om prickar och heta sajter.

94 ! GuRu GuiDe Inneställen och nya böcker.

KRÖniKOR15 ! aNN WeSTFeLT om lekande ledarskap.

30 ! FReDRIK aRNaNDeRS tio budord.

69 ! ULRIKa HJaLMaRSON om Che-generationen.

97 ! eRIK HÖRNFeLDT om korrumperade vinodlare.

Gamla Brogatan, 000914, klockan 01.25

nR 1 ~ OKTOBeR 2000

Peter Malmqvist är börsanalytiker på

Lorem Ipsum AB.O K TO B E R 2 0 0 0 G U R u 9

F

MA

GA

SIN

guru01s0909 2000-09-14 16.20 Sidan 9

1 0 G U R u O K TO B E R 2 0 0 0

INBOX

Inbox är Gurus forum för synpunkter och debatt. Var gärna tuff i sak, men undvik personangrepp – de för sällan diskussionen framåt. Konstruktiva synpunkter på tidningenvälkomnas. Vi förbehåller oss rätten att redigera insända texter i förtydligande syfte. Anonyma inlägg publiceras endast i undantagsfall, och alltid under förutsättning att dubifogat namn och adressuppgifter. Välkommen till Inbox med dina åsikter. (Diskussionen fortsätter på guru.nu)

BÖRJA TALA OM EN ENDA VÄRLDJag är intresserad av allt som berör skärnings-punkten mellan Bosse Larssons nygammaleko-nomi (nätverk möter utbud/efterfrågan/kost-nad/intäkt/likviditet/lönsamhet – oavsetttidsepok ekonomins orubbliga tyngdlagar),människor mellan geni och galenskap (oftakallade entreprenörer), och framför allt hurwebben ska bli world wide!

Jag saknar den tidning som på allvar vill be-vaka överbryggningen av ”The Digital Divide”,och som framför allt kan se poängen med attskapa en världsmarknad för Svenska StrålandeTrådlösa Grunkor.

Vi har den så kallade Fjärde världen litetöverallt (allt från Botkyrka till Botswana), så var-för inte börja tala om en värld istället? Med 100procent uppkoppling och 100 procent nätverk,och inte bara fem procent online.

• När ska mer än hälften av världen få se entelefon?

• När ska Lars Magnus Ericssons vision blisann?

• Telefoner till alla?Trådlöst är modellen! Tiden är kommen,

och Lars Magnus ler i sin grav och från himlen!Deru, guru!

Tillägg – och en överbryggning av Den Digi-tala Klyftan som inte reflexmässigt innebär ettropande på statliga supersubventioner medMegaBaiBangProjekt, utan en utveckling sominnebär ett gynnande av initiativ på mikronivå,mikrofinans och uppmuntrande av makrosjä-lar överallt – vare sig de bor i Fittja eller Fidji,Rosengård eller Ruanda, Stureplan eller Soma-lia.

Fattiga är att lita på – de ser som en heders-sak att betala tillbaks… asap! Ok, kör hårt!

Med vänliga hälsningaranders abrahamsson

[email protected]

! Vi tar ditt brev som en lyckospark. Och ett tufftkrav på att bli en tidning med visioner. Läs nu omnär Mäkitalo sa till all världens experter att dehade fel. Du kommer att gilla det.

KVINNLIGA FÖREBILDER, TACK!Jag vill gärna läsa hur man pysslar om sinamedarbetare på bästa sätt samt om marknads-föring. Kvinnliga förebilder/företagare är för-stås alltid intressant. Eller svenskar som lyckatsutomlands, hur de har gjort för att komma uppsig i ett annat land, och om häftiga kontor in-redningsmässigt.

Vänligenmarie hagberg

[email protected]

! Allt du vill läsa vill vi också läsa. Så det kommersäkert. Läs nu storyn om Kingkong. Du kommeratt gilla den.

VAD VET EN VD – EGENTLIGEN?I dagens hypade sensationsjournalistik kännerjag ett behov av nyansering. Faktabaserade ochmed kompetens bedömda reportage från alladessa nystartade företag, eller framtidsprojekt itraditionella företag.

Bristvaran är inte visioner, bristvaran är be-visen på fungerande lösningar som användsoch är broarna mellan de gamla och nya kom-munikationssätten, marknadsföringskanaler-na, kundkontakten och så vidare.

Artiklar som skrivs idag är antingen globalasuccesstories eller visioner där inte något äromöjligt.

Eller så är det nödslakt av föregående närriskkapitalet har tagit slut.

Vi vet alla att det måste till ett ”stålbad”(mera klyschor) men det föregår mer i det för-dolda som sällan lyfts upp till ytan.

Det finns massor att skriva om. Men det be-höver inte alltid vara vd:n som intervjuas. Jagtror de flesta vd:ar har ganska liten koll på vaden it-avdelning egentligen sysslar med…

mattias [email protected]

! Kritiker där. Visst, nyanserna får ofta ge vika fördet enkla perspektivet. Någonting säger oss dockatt det inte bara är medierna som går i den fällan.

INTE EN SÅN TIDNING TILL!Svara ärligt: behöver jag verkligen ännu ett”livsstilsmagasin”? De ploppar ju upp som mö-gelsvampar ur tidskriftsmyllan. Alla utgivarevill vara med och tjäna pengar på mitt förmoda-de behov att jämföra mig med andra, kanskemer framgångsrika, människor.

Gemensamt för tidningarna är att de an-stränger sig så hårt för att träffa mitt i prick pålivsstilen att de missar det substantiella som(förhoppningsvis) ligger bakom. Mycket yta,mycket likriktade människor, mycket varumär-ken; lite kritiskt tänkande. Vad har ni att erbju-da som de andra inte har?

gunnar [email protected]

! Guru erbjuder idag: Äkta yta (it-modet på sidan70), en kvartett oliktänkande (Besvärliga människorpå sidan 56), mycket kritiskt tänkande (Svenska fol-ket om it-branschen på sidan 22). Om du behöverdet vet vi inte, men återkom gärna med besked.

JAG VILL LÄSA OM MÄNNISKORJag vill läsa om individer! Människor som jagkan identifiera mig med och som har intressan-ta åsikter och funderingar kring vår nya värld.

Vänligenida beckman

[email protected]

! Guru svämmar redan över av intressanta per-sonligheter. Hugg in!

HUR LÄNGE ÖVERLEVER NI DÅ?Är ni på Guru dinosaurier eller? Varför startarni en papperstidning om den så kallade nyaekonomin? Såg er sajt, den räcker.

eva [email protected]

! Kul att du gillar sajten, hoppas att du gillar tid-ningen också. Vi funderade på plast, men fastna-de för papper, det kändes bäst.

’’Jag tror att de flesta vd:ar har ganska liten koll på vad en it-avdelning sysslar med’’M AT T I A S F O R S L U N D

M A I L A T I L L I n B OX @ G U R u . n u S K R I V T I L L G U R u , 1 0 5 4 4 S TO C K H O M FA X A PÅ 0 8 – 7 3 6 3 0 7 7

guru01s1010 2000-09-13 21.50 Sidan 10

! Chaordia heter ett nyttprojekt vars syfte är attkonstruera möten mellanmänniskor i en tid av dato-rer och virtuella nätverk.

Tanken bakom Chaordiaär att utveckla en sortsglobal kontorshotell-kedja.Genom att köpa en plats iChaordia i till exempelStockholm får du också ettpasserkort som ger digtillgång till kontorsplatseri Chaordia över hela värl-den.

Först ut är Köpenhamn,och förhandlingar pågårjust nu med Hongkong ochSan Francisco. Därefter

kommer detredan eta-

bleradeStallet iStock-holmatt ingå

i Chaor-dia-pro-

jektet.Redan idag har NCC

backat upp projektet med20 miljoner kronor. Huvud-ägare och initiativtagare ärförre reklammannen Göran Garberg och Chaor-dias vd Lars Rydén.

– Tanken är att företageni Chaordia ska samarbeta i

stället för att konkurreramed varandra. Det skavara öppna ytor och plan-lösningar. Alla ingår i ettgemensamt globalt nät-verk, säger Lars Rydén.

Men vem som helst fårinte etablera sig i Chaor-dia. Man måste ha den nyaekonomins värderingaroch varje hyresgäst inter-vjuas för att se om dennepassar in.

– I all stress idag gällerdet att hitta tillbaka till sinavärderingar. Mångfald, re-spekt, samarbete och ska-pa mening kan alla prataom – men vi försöker göradet, säger Göran Garberg.

ERIKA AUGUSTINSSON

! Det svensk-danska multi-medieprojektet The Wakeåker på storturné. Eftervärldspremiären i Malmöden 15 september och se-dan Amsterdam, Köpen-hamn och Stavanger är detdags för London, Hamburg,Edinburgh och Glasgow.

Bakom The Wake står dedanska konstnärerna Mi-chael Kvium och ChristianLemmerz, som har gjort en8 timmars stumfilm base-rad på James Joyces ro-man ”Finnegans Wake”.Filmen kombineras meden interaktiv nätkonstupp-levelse på www.wake.dkoch ackompanjeras av tiodj:ar från Malmö-Köpen-hamnsområdet.

The Wake arrangeras avden dansk-svenska kultur-biennalen Kulturbro 2000.

ERIKA AUGUSTINSSON

1 2 G U R u O K TO B E R 2 0 0 0

START

The Wakeåker på världsturné

’’När folk är överens medmig har jag en känsla av attjag har fel’’ OSCAR WILDE

’’Vilken idiot

Här kan dunätverka globalt

! Kungafamiljen är ordent-ligt uppkopplad. Sedan ettpar år tillbaka har bådeKungliga slottet och Drott-ningholm bredband. Ochden som är mest nyfikenoch intresserad av inter-netvärlden är kungen själv,som redan 1996 tog initiati-vet till att inrätta hovetswebbplats, www.royalcourt.se

Kungen surfar också såofta hans pressade sche-ma tillåter det, meddelarhovets presstjänst.

Men de som använderdatorn och internet mestär prinsessorna och prin-sen, som tar hjälp av inter-net för att samla informa-tion framför allt i

skolarbetet. Trots sinkungliga status har de intevarsin dator utan får sam-sas om familjedatorn.Kungafamiljen har helleringa officiella e-postadres-ser. Orsaken är att varjefamiljemedlem redan idagfår totalt 10 000 brev skick-ade till sig varje år och detfinns inte tid i hanteringenför e-post också.

År 2005 ska hela svenskafolket ha samma möjlighe-ter som kungen om rege-ringens bredbandsvisionslår igenom. Enligt it-kom-missionen är det en rättig-het likt el och telefoni, ochhela satsningen har en notapå 60 miljarder kronor.

ERIKA AUGUSTINSSON

Fullt bredbandhos kungen

Bredband?

AFTO

NB

LAD

ET B

ILD

FRED

RIK

HJE

RLI

NG

1Leta efter bolag somär i stark tillväxt.

2Kontakta headhun-tingbolag som arbe-

tar inom it. Be om ettförutsättningslöst möte.

3Prova jobb-boardssom Stepstone och

Jobline.

4Bestäm vad du villgöra i nästa jobb och

jobbet därefter.

5Ta ett jobb horison-tellt för att bredda

dina kunskaper även omdet inte ger en karriär-kick direkt.

Källa: yesitworks.com

SÅ GÖR DU IT-KARRIÄR

Chaordia.

guru01s1213 2000-09-13 20.39 Sidan 12

! Humany.com sysslar medkundrelationer på nätet. I styrelsen sitter förre moderatledaren Carl Bildt.

I somras flyttade företa-get in i nya lokaler i Gamlastan i Stockholm. Lokalernarenoverades ordentligt ochen svängd marmortrappabyggdes in mellan de tvåvåningsplanen.

Men när företagets mestnamnkunnige styrelse-ledamot kom för att titta påde nya lokalerna höll det påatt gå riktigt illa.

Den före detta stats-ministern, hjälten från Bos-nien, stöp som en fura i densåphala marmortrappan.

Företagets vd FredrikEklund, son till Klas

Eklund, chef-ekonom

på SEB,varsnabbatt sehumorn

i inciden-ten. Paral-

lellen medKungens kurva, där kungGustaf V en gång körde i di-ket med sin bil, var uppen-bar. Snabbt klottrade hanned ”Carls kurva” på enpapperslapp och tejpadeupp i trappan.

Idag sitter det en mäs-singsplakett med sammainskription i trappan.

Bara så att ni vet.JAN ISAKSON

! Varje fredag läggs de or-dinarie arbetsuppgifternaåt sidan och i stället ägnasdagen åt kompetensut-veckling.

Det är en strategi somwebbyrån Pool har infört.Orsaken är att personalensutveckling har fått strykapå foten till förmån för nyauppdrag.

– Kompetensutvecklingär en nödvändighet föröverlevnad på sikt. Vi blirinte attraktiva om vi intekan ny teknik och nya tren-der, säger Pools vd ArvidLevinsson.

När ingen fast tid var av-satt för kompetensutveck-ling visade det sig att deanställda prioriteradekundprojekten.

Den egna personliga ochyrkesmässiga utvecklingenstannade vid drömmar ochprat.

För att garantera att deanställda hinner med atttänka på sig själva är mantvingad att avsätta konkrettid varje fredag, att sysslamed egna projekt.

Dagen avslutas med ut-värdering och presentationav vad varje medarbetaregjort under dagen. Dettaför att säkra att kompeten-sen sprids och stannar i fö-retaget.

– Det är en enorm inves-tering. Omräknat i konsult-arvoden rör det sig omdryga 200 000 kronor permedarbetare och år.

Pool startade 1998 har

! Sätt dig på bussen tillToscana och var på konfe-rens – samtidigt.

Företaget Team Sven-ungsson AB har kommit påidén att specialinreda bus-sar och arrangera konfe-renser ombord.

Bussenstyr ko-san motAlsaceellerToscana.Under re-san finnsmassor av tid för att konfe-rera och trimma sammanen grupp. Väl frammefinns det tid att besökavingårdar.

– Det blir inte någononödig spilltid, påverkans-möjligheten är maximaloch själva resan går fort,säger Erling Svenungsson,vd för Team Svenungsson.

Den stora fördelen meden buss är att alla hela ti-den är samlade på ett ochsamma ställe.

– Eftersom man brukarse restid som något impro-duktivt vill man normaltsett minimera den, medanvår idé är att i stället för-ädla den.

Idén har man fyndigtdöpt till ”team coaching bycoach”.

Resorna är paketresor

Maximalt får 35 perso-ner plats. Tre bildskärmarför PC-presentationer ochvideo finns placerade påstrategiska ställen. Längstbak finns konferensrumsom även fungerar somfikarum och matplats.

Blir inte folk åksjuka?– Hittills har vi faktiskt

inte haft ett enda fall avåksjuka, säger ErlingSvenungsson.Info: www.svenungsson.se

PÄR JONASSON

! Folk klarar inte av att be-ställa varor från nätet, ochbanners vill man inteklicka på av rädsla att ”gåvilse på nätet”.

Det är några slutsatsersom det norska,oberoende trend-institutet Bengalkommit fram till ien undersökning av

skandinaviska inter-netanvändares beteendeoch attityder.

– Att e-handeln handlarom kompetens och inte attfolk är rädda är ju en möj-lighet. Att informera bättreom hur man handlar på nä-tet är ett betydligt enklareproblem att lösa än betal-ningsosäkerheten, sägerPaal Fure, ansvarig för ut-redningen.

1E-handeln hindrasförst och främst avokunskap och att

man inte klarar av att be-ställa varor på nätet.

2Bannerannonserhar begränsad effekt eftersom an-

vändarna är osäkra på varde ham-nar omde klick-ar på enannons De

3Färre kvimän har aav nätet, f

väntar på att tekutvecklas och viska finnas en tytisk användning

4Sajter anoss av förproblem.

används för att snabbare och efär en myt. Vill vcept är kokbokerande enklaste

5Wapteleftrådlöst ifolk i allm

mycket intresseMen alla uppgerväntar tills de vfunktioner verkgerar.

ERIKA A

Kvinnorna väntar på bättre teknik

Jippiie, vi slipper tänka på fredagar!

en idiot som helst kan möta en kris – det är det dagliga livet som tröttar ut en ’’ ANTO

Trappanblev ett fallför Carl Bildt

GU

NN

AR S

EIJB

OLD

35% av små-företagen haren egen sajt.

SAJTFAKTA

16% nätshem

83% nätsfrån

Com

NÄTSHOP

Vem flirtar du medpå jobbet?! Kollega 56%! Kunder 30%! Underlydande 18%! Chefen 9%

Källa: Details magazine

JOBBFLIRT

Ta bussen tillToscana – påkonferens

Arvid, vd.

Carl, trillade.

AFTO

NB

LAD

ET B

ILD

guru01s1213 2000-09-13 21.22 Sidan 13

O K TO B E R 2 0 0 0 GURu 15


Lorem Ipsum AB.ANN WESTFELT

ag var tvungen att bryta mönstret.Mönstret att hålla kunskap för mig-själv, att inte våga erkänna okunskapeller inkompetens. Att i och för sigkomma i tid, fylla i tidrapporter kor-rekt, läsa de rätta tidningarna och till-

höra de rätta kretsarna – men till vilken nytta?Jag började med något så enkelt som ett

pussel. La fram lådan oöppnad, väl synlig påkontoret. Jag sa inget. Gick därifrån – och vän-tade. Det dröjde en stund, sen var det någonsom blev nyfiken. Efter en stund var det fler, och strax var en-gagemanget igång. Efter det har det blivit hockeyspel, bas-ketbollar, vattenpistoler, dartspel och radiostyrda bilar.

Startskottet var att jag som ledare signalerade: ”Det är okatt pussla mitt på dagen. Ni till och med uppmanas att göradet.”

sen har det gått av bara farten. Hockeyspelet in-köptes för att vi har en fransman på jobbet som aldrig spelatishockey. En hemlig insamling skedde, och vår logga måla-des på spelarnas tröjor. Hockeyspelet används som ett brabreak. Om du har suttit framför datorn under en längrestund eller om inspirationen har sinat kan en tiominutersmatch göra underverk.

Om hela kontoret sitter djupt koncentrerat är det inteomöjligt att vi hör ett skrik och några medarbetare springerrunt efter att ha fått en välriktad vattenstråle i nacken. Viskrattar – och får ny energi.

Att skapa en miljö där du vågar misslyckas innebär att duockså vågar försöka lyckas. Du lär dig att vinna, förlora ochatt försöka igen.

Att i tid våga erkänna att du inte fixar en deadline innebärockså att teamet har tid att reagera i tid – och faktiskt levere-ra i tid.

Uppfattar kunderna oss som rena lekstugan? När vi frågar, får vi svaret: ett ovanligt person-

ligt engagemang. Viljan att förbättras är tyd-lig, glädjen att prestera och att utveckla kun-den är genuin. När misstag sker vågar vi er-känna, och en omprioritering sker medkunden och inte emot.

I och med att vi inte består av ett slutkörtgäng som sover i snitt fem timmar per natt,har vi orken och lusten att klura på kundlös-ningar nästan när, var och hur som helst. Manser det som en glädje att utveckla kunden – in-te som ett prestationskrav.

Är det lönsamt? Självklart ger metoden en högre effektivitet och därige-

nom förbättrad lönsamhet. Personalen är fokuserad på sinauppgifter, har roligt på jobbet och har orken att både plane-ra, följa upp och vara flexibla när stormen blåser. I sambandmed lekfullhetens införsel har önskemål om förbättrade ru-tiner, struktur och uppföljning uppkommit.

Kompetenshöjningen har gått snabbt. I dag tar vi frammycket avancerade tekniska lösningar som ett fåtal bolag iSverige behärskar, i kombination med ett stort kreativt enga-gemang. Det är spännande – och utmanande.

Hur klarar vi av att växa?

vi är organiserade i produktionsgrupper, där varjegrupp ansvarar för sin egen rekrytering och utveckling. Vidiskuterar vilka utmaningar man önskar inom gruppen, vi-dareutveckling och kunder.

Att växa innebär att nya team skapas, och det delegeradeansvaret bibehålls. Det är viktigt att blanda långa, strategis-ka jobb med korta, snabba kampanjer. Kunden behöver kon-tinuitet, och produktionsgrupperna behöver omväxling.

Det är en fråga om planering.Framtiden ser ljus ut. Vi har fullt upp med roliga, svåra och

utmanande uppdrag, samtidigt som vi planerarför att vidareutveckla lekfullheten. Hockeyspe-let har kommit för att stanna. !

Hockeyspelet stannarAtt skapa en miljö där du

vågar misslyckas innebär att du också vågar

försöka lyckas.

J

Ann Westfelt är vd på Drax Industries.

[email protected]

guru01s1515 2000-09-13 15.55 Sidan 15

16 GURu O K TO B E R 2 0 0 0

Kingkong ä

guru01s1619 2000-09-13 17.06 Sidan 16

O K TO B E R 2 0 0 0 G U R u 1 7

g är en kvinna

! DDäärr rriisskkkkaappiittaalleett ffiinnnnss rrååddeerr ddjjuunnggeellnnss llaagg.. LLuussssee,, LLoottttaa,, MMaaddddee oocchh AAnnnnaa hhaaddee eenn bbrraa iiddéé

oocchh ggaavv ssiigg uutt ii ssnnåårrsskkooggeenn.. NNuu sskkaa KKiinnggkkoonngg ggöörraa nnäätteett kkvviinnnnlliiggaarree..

E n apa har kastat sig in i it-världen. Vild, oför-utsägbar och halsbrytande trotsar hon denvirtuella tyngdlagen när hon slänger sig i

medievärldens myllrande grenverk. Ännu så längeliknar kingkong mest en liten silkesapa, mensnart, mycket snart är hon en stor, stark, rasandebest. Och om man får tro grundarna av kingkongså kommer ingenting att vara sig riktigt likt i it-djungeln sedan. Med kingkong har kvinnorna –för i det här fallet är det faktiskt en hon – fått sittförsta starka fäste i Sverige i en i övrigt mansdomi-nerad world wide web.

Ingen blir euforisk över enbart tekniken på nä-tet längre och många hemsidor liknar fortfarandestora, tomma visitkort. Ropen efter innehåll harskallat ett tag och riskkapitalet har förklarat sigvilligt att öppna plånböckerna för rätt idéer.

Det mesta som har presenterats har gjors avmän, män och åter män. Nu dyker ett gäng tjejerupp, yrkeskunniga, med en kommersiell idé, medett koncept för journalistiskt innehåll och viljanatt tjäna pengar.

För kingkongs fyra grundare är målet att bli Sve-riges ledande leverantör av redaktionellt innehålloch kunskap om och för kvinnor. Och det kan manlova för att man är Madde Stenberg, Anna Larsson,Lotta Skoglund och Lusse Stenberg – tillsammansen samlad, mångårig och gedigen erfarenhet av tv,dagspress, radio, böcker och internet.

idén bygger på att förse medier, företagoch organisationer med journalistiskt innehåll ochmedial kompetens med inriktning på kvinnor.

– Vi kommer inte att syssla med traditionelldamjournalistik eller tjejjournalistik. kingkong ärframåt, glatt anarkistiskt nytänkande och i det lig-ger det också ett självklart kvalitetstänk, sägerMadde Stenberg, som har ett mångårigt förflutetsom tv-producent.

Kingkongs affärsidé riktar in sig på fem ämnes-områden: konsultverksamhet, till exempel hjälpaföretag att hitta mediala lösningar, livsstilsunder-sökningar, programidéer och koncept för pressoch tv – och slutligen bedriver man syndikatverk-samhet. Det innebär att man genom nätverk fun-gerar som ett slags mediegrossist där man säljeroch förmedlar olika kreatörers arbete och kompe-tens.

Varför är det just ni som ska göra nätetkvinnligare?Madde: Grunden är att vi har jobbat ihop i olika

sammanhang och gillar varandra. Vi satt nu på oli-ka positioner inom media och undrade vad somskulle hända om vi satte ihop våra kompetenser,

TEXT JOHAN OHLSON FOTO ELISABETH OHLSON

guru01s1619 2000-09-13 17.09 Sidan 17

18 GURu O K TO B E R 2 0 0 0

MADDE STENBERG, ledande tv-producent och programutvecklare.Din roll i Kingkong? Jag är vd och creative director över hela verksamhe-ten. Har kommit fram till att: Enbart tv-branschen var för snäv. Det gav migför litet utrymme att utveckla produkter. Att befinna sig här och se vilkenoändlig potential av nya kunder vi har är min nya utmaning.

vad skulle hända om vi satte ihop tidning, radio,kvällstidning, ungdomstidning, samhällsjour-nalistik, tv?

– Och pengar, skjuter Lusse Stenberg in. Honär rutinerad och hon har aldrig spräckt en bud-get som hon produktanalyserat själv.

kingkongs kärna består i dag alltså av fyrapersoner. Journalisterna Jonna Bergh och Han-na Widell som var med från början ärknutna till gruppen och kommermest att jobba med företagets ung-domsdelar. Men vägen till Kingkongvar inte spikrak och enkel. Det börja-de med en smäll.

Anna: Vi presenterade idén för ettbolag som ”hjälper” startup-företag.Och de jublade och applåderade. Ettpar dagar senare föll Nasdaq…

Madde: ”It är död” stod det i jätte-rubriker.

Anna:Varje morgon man vaknade så hade nå-got it-företag kraschat, var det inte Boo.com såvar det Dressmart. Det var bara att tänka om. Ochi processen att få lönsamhet, insåg vi begräns-ningarna i vår första idé, som mer var en mötes-plats för kvinnor. Ett underbart innehåll mensvårt att tjäna pengar på. ”All content, no cash.”

Lotta: Så vi gick vidare och funderade: Vad ärvi duktiga på? Jo, innehåll.

Hur har steget över till it-entreprenör på-verkat livet?

Anna: När man är journalist som jag var på Af-tonbladet Kvinna är det på ett sätt en privilegie-rad situation. I vår nya situation är man mycketmer utlämnad till andras välvilja så länge man in-te genererar pengar. Men så fort man börjar göradet så kan man styra mycket mer.

Madde: Vad vi fick höra av dem som då var vå-ra samarbetspartners var att ”pengarna kommer

på fredag”. Så lät det varje vecka.Men det kom inga pengar på fre-dag. Och det här håller vi på att skri-va en såpa om nu för nätet blandannat. Om sex tjejer som försökerstarta ett företag.

Anna: Men hur ska man kunnaanställa någon om man inte kan li-ta på att det kommer pengar?

Madde: Så vi var modiga ochbröt samarbetet med de första fi-nansiärerna. Och i detta ögonblick

steg Björn Wahlström in genom dörren. Ochhan sa att det finns bara en ekonomi, den sannaekonomin. Och det säger vi också numera.

men hur många miljoner har de fått frånden sanna ekonomin? Det vill tjejerna inte svarapå. Affärshemlighet. Men deras attityd skvallrarom att det rör sig om en hel del.

Och så blev Björn Wahlström senior advisertill tjejerna i Kingkong och något av en hjälte förtjejerna, förstår man.

Madde: Man talar så mycket om riskkapitaloch nya ekonomin, men när det gäller vår idé ärdet ”den sanna ekonomin” som har följt oss helavägen. Det är inte Björn Wahlström som investe-rat, men det är han som har förmedlat kontakten.Vi har nu en stor investerare och ett par mindre.

Anna: Vi skojade med våra finansiärer häromdagen, de frågade: ”Ni som ska göra kvinnoinne-håll, varför går ni till oss?” och vi svarade: ”Vi tarer för det som ni är bäst på”. Män sitter på peng-arna och de pengarna vill vi ha.

när konsulten kjell a. nordström , fö-reläsare och ekonomie doktor och rådgivare åtKingkong, fick höra talas om idén bjöd hanraskt in gänget att hålla en föreläsning på en avsina kurser för näringslivet.

Lotta: Vi hade bara funnits i en månad men vihöll ett föredrag för 60 dirrar. (Fniss…)

Anna: Med oss själva väldigt i fokus, vi hadeväldigt långa utläggningar om vår bakgrund.

Madde: Vi var kraftigt betablockerade. Anna: Och kraftigt sminkade. När man kom-

mer in som tjejer i den här branschen är det lättatt få träffa folk och lätt att få uppmärksamhet.Man blir som ett rockband i kostymmaffian.

Vad har ni känt av vad gäller fördomar?Anna: Alla har frågat oss om vi kan hålla

sams. Det skulle knappast kommit på fråga omdet varit sex män som bildat ett bolag. En del avuppmärksamheten kan också bero på att vi inte är

’’Apan rädda-de faktiskt enkvinna. KingKong var kvin-nornas vän.’’

LOTTA SKOGLUND, 27 år inom samhällsjournalistik och dokumentär.Din roll i Kingkong? Jag är ansvarig utgivare och ansvarar för material omhälsa, vetenskap och dokumentärer. Jag har kommit fram till att: Det bästahos en person kommer aldrig fram i stora fasta hierarkier. Jag har någontingsom gör att jag dör lite då. Jag älskar att starta nytt. Och att dansa samba.

ANNA LARSSON

guru01s1619 2000-09-13 19.08 Sidan 18

som klassiska affärskvinnor. Vi är rätt bullriga, viser ut som färgglada fåglar, så det är inte bara enfråga om kön utan också typen av människor.

Lotta: Intresset beror också på bristen påkvinnor i sammanhanget. Men man ska inte hel-ler glömma att även om det varit lätt för oss attfå träffa folk har bedömningen av vår affärsidévarit minst lika hård som för alla andra.

Är det någon skillnad på manligt ochkvinnligt tänkande när man bygger en så-dan här idé?Anna: Ja, när vi räknar på affärsplanen så tror

jag att vi är lite mer duktiga flickor. Vi skriveringa fantasisummor som vi inte kan lova attuppfylla.

I kingkongs planer ingår också produktionav minst ett tv-program.

Madde: Vi vill bygga upp ett varumärke somstår för något för kvinnor, och ett medel för detär att synas i olika positiva sammanhang. Ochdär är det fortfarande så att tv har flest par ögon.Internet kommer att fungera som en fördjup-ning likaväl som en tidning gör det.

nu pågår arbetet med att bygga nätverket,träffa kunder, hitta säljare och färdigställa pro-gramidéer, och i december ska man köra igång.

Madde: Redan nu vill en tv-kanal att vi ska tafram programkoncept till program med kvinn-liga förtecken.

Kingkong har kontor på Sveavägen och man

O K TO B E R 2 0 0 0 G U R u 1 9

R Å D F Ö R E N B R A S TA RT

1 PLANERA Börja inte jobba en timme innanpengarna sitter på kontot. Många presumtiva

finansiärer är yviga med sina löften.

2 SKAFFA ADVOKAT Se till att ha duktiga ad-vokater omkring dig när avtalen skrivs.

3 HÅLL FAST VID IDÉN Man måste tro sten-hårt på sin idé och våga visa det. Våga hålla

fast vid din idé utan att för den skull låta bli attlyssna på goda råd.

4KILL YOUR DARLINGS Försök vaska fram enklar idé. En idé som har möjlighet att bli lön-

sam, och i den processen ”kill your darlings”.Som vi gjorde med idén om en portal.

5GE INTE UPP Kvinnor har bevisligen svårareatt få låna och kvinnor ger lättare upp – och

det innebär att kvinnor måste våga mer och ståut längre.

6 KASTA BLYGHETEN Vi har fått höra att desom har gått in i samarbetet med oss har

gjort det delvis för vårt självförtroendes skull.Det är det som till slut avgör.

7 EN KNAPP SEGER Upptäcker du att du harglömt att knäppa en knapp så är det ingen

nackdel…

ANNA LARSSON, före detta chef för Aftonbladet Kvinna. Din roll i Kingkong? Jag är chefredaktör med ansvar för det journalistiska.innehållet. Har kommit fram till att: Jag vill inte längre jobba i en stor or-ganisation med fasta roller. Tillvaron som anställd var inte så privilegie-rad som jag trodde. Man får mer makt över sig själv om man också tar detkommersiella ansvaret.

LUSSE STENBERG, projektledare och tv-konsult.Din roll i Kingkong? Jag är ekonomichef, budgeterar och har hand om allekonomi. Har kommit fram till att: Jag har jobbat på alla stora produk-tionsbolag så det fanns ingen utmaning för mig kvar där.

vill börja anställa folk i mitten av oktober. Har ni också det klassiska hyperperspekti-vet som man vant sig vid när det gäller it –i år är vi 50 och om två år 1 500?Lotta: Ja, i nätverket blir vi tusentals, men vi

kommer att hålla oss runt 15 anställda. Och även killar är välkomna?Alla: Ja, unga, snygga killar…Har Kingkong också feministiska förteck-en?Anna: Vi har inga feministiska intentioner,

men vi har kommit fram till att vi är feminister.Madde: Vi är ”queens of content”, affärskvin-

nor och journalister.Anna: En del av vår verksamhet kommer att

gå ut på att kvinnor själva får en möjlighet attpåverka och berätta vad de vill ha för innehåll.Vi kommer att gå ut och fråga dem.

Varför heter ni Kingkong?Madde: Vi har pratat om att hitta ord som får

en ny innebörd i ett nytt sammanhang. JonnaBergh, som var med från början, var ju ocksåmed och skrev boken ”Fittstim”. Det är ettklockrent exempel på hur man kan återanvän-da ord på ett nytt, positivt sätt.

Lusse: Och så räddade apan faktiskt enkvinna. King Kong var kvinnornas vän. !

Johan Ohlson är frilansskribent och exekutivredaktör för Måndagsklubben i Kanal 5.

guru01s1619 2000-09-14 16.22 Sidan 19

GIRIGAGRABBI G

UT BGURU/SIFO: 1050 SVENSKAR S

2 2 G U R u O K TO B E R 2 0 0 0

D e senaste åren har internetföretagenvia medierna stigit in i de svenskastugorna. Unga, hungriga och kaxi-ga har de nya entreprenörerna pe-

kat ut vägen mot framtiden med hela handen.Alla som har tvivlat och ifrågasatt har sågatsvid fotknölarna. Med fickorna proppfulla avriskkapital och en skenande börsutveckling iryggen fick de nya företagen snart medierna

med sig. Kritiken var länge obefintlig.Men hur ser Svensson på människorna i in-

ternetbranschen. Guru bestämde sig för attpejla stämningarna i det svenska folkdjupet.

Resultatet?! En av fem svenskar tycker att människor somarbetar med internet är mer giriga än andra.! Över hälften av Sveriges unga tycker att förfå kvinnor arbetar med internet.

! En nästan lika stor grupp, 51 procent, ungasvenskar tror att deras liv kommer att påver-kas i mycket eller ganska stor utsträckning avinternet.! Fyra av tio svenskar anser dessutom att ut-brändhet kommer att bli ett större problemför internetrelaterade företag än i andrabranscher.

Undersökningen bygger på intervjuer

T E X T JA N I SA KS O N

Jan Carlzon

Kjell A Nordström

Johan Staël von Holstein Kjell Spångberg

Ulf Dahlsten

guru01s2226 2000-09-14 16.08 Sidan 22

I GAT BRANDA

R SÄGER SITT OM IT-FOLKET

O K TO B E R 2 0 0 0 GURu 23

med 1 050 svenskar över 15 år i hela landet.Vilka är det då som påverkar svenskarnas

bild av internetbranschen?Idag använder sig många företag av pr-

och kommunikationskonsulter som läggerupp strategier för hur bilden av företagen skaförmedlas till kunder och allmänhet. Guru la-de fram resultaten för fem pr-strateger ochbad dem tycka till om vilka faktorer som på-

verkar svenskens bild av branschen.En sak är experterna ense om. Bilden som

sipprat ned i det svenska folkdjupet är starktpräglad av en liten grupp personer som fåttextremt mycket uppmärksamhet i medierna,framförallt Johan Staël von Holstein, IconMedialab, och Jonas Birgersson, Framfab. An-dra exempel är Boo.com:s grundare ErnstMalmsten och Kajsa Leander.

– Staël von Holstein har varit mycket utma-nande och provocerande i sin nyrikedom. Detär tydligt att han och några till bidragit starkttill den generella bilden, säger Paul Ronge,mediestrateg på Havanna pr och informa-tion.

– Jonas Birgersson och Johan Staël von Hol-stein har på rekordtid blivit kända i folkdju-pet jämte personer som Pehr G Gyllenham-

P R E S S E N S B I L D , A F TO N B L A D E T B I L D

Kajsa Leander, Ernst Malmsten

Johannes Bertorp

Per Bystedt

Jonas Birgersson

Håkan Ramsin

Jessica Staël vonHolstein

Christer Sturmark Annie Wegelius

guru01s2226 2000-09-14 16.10 Sidan 23

24 GURu O K TO B E R 2 0 0 0

”It-människorna tyckstro att det inte tänkts en klok tanke före 1995”mar och Astrid Lindgren, säger Carl FredrikSammeli, vd på Prime public relations.

Genomslagskraften har skapats genom att”skjuta på allt som rör sig”, och länge gjordeinternetbranschens frontfigurer det utan nå-gon genomtänkt strategi. Enligt Sammeliskulle ingen våga rekommendera en sån stra-tegi. Risken för bakslag är för stor, vilket viockså sett exempel på.

– Men de här personerna har också lyckatsförmedla en fantastisk entreprenörsanda tillsvenskarna, fortsätter Sammeli.

det är framförallt äldre med lägreutbildning som har en bild av människorna iinternetbranschen som giriga.

– Internetföretagen är ofta mer uppkäftigaän traditionella företag. Det kan leda till an-stöt i den äldre generationen som är fast i jan-telagstänkandet, säger Mats Fogelberg, vd påkommunikationsbyrån Audumbla Pilots.

Enligt honom är det inte konstigt attmånga har svårt att se hur 20-22 åringar kanvara värda så mycket. Bilden har sedan för-stärkts av mediernas fokus på pengar. Mats Fo-gelberg anser vidare att branschens företräda-re bidragit till bilden av girighet genom attvara relativt öppna med sin privatekonomi.

– I Sverige är det inte accepterat att skyltamed sin rikedom. Det ska skötas diskret, som ifamiljen Wallenberg.

Flera av de experter Guru talat med tyckerinte att svenskarna som ser internetfolket

som giriga är något stort problem. De är sna-rare förvånade över att inte fler tycker de ärgiriga.

– Jag tror att de ska vara glada att resulta-tet inte är sämre. Internetföretagen har varitmycket öppna i de här frågorna och fåttmycket utrymme i media. Trots det anser enstor majoritet att de inte är mer giriga än an-dra företag, säger Anders Kempe, vd på jkl,rådgivare i strategisk kommunikation.

Han anser tvärt om att resultatet är an-märkningsvärt positivt med tanke på att Sve-rige är ett av de mest jämlika länderna i värl-den.

– Givet de stora förmögenheter som ska-pats hos mycket unga mycket unga männis-kor är det förvånande. Det visar att det hållerpå att ske stora förändringar i människorsvärderingar.

Han får medhåll av Carl Fredrik Sammeli:– Spontant trodde jag att över 30 procent

skulle se branschen som girig. Även om påstå-endet i sig är absurt – att människor skulle va-ra mer giriga bara för att de arbetar med it –har en del av bolagen profilerat sig med att sä-ga ’kom hit och jobba så blir du rik’.

konsulterna pekar på att det alltidfinns en grupp människor i samhället somanser att alla företagare är giriga. Och skulleman ställa motsvarande fråga om valuta-handlare, direktörer eller börsmäklare skullesvaren bli liknande. Det går helt enkelt inte

att förändra de värderingarna på kort sikt.Däremot ligger det en pedagogisk utma-

ning i att få alla att inse att internet kommer attpåverka deras vardag. 67 procent av svenskar-na tror nämligen att nätet inte kommer att för-ändra deras liv, alternativt innebära en margi-nell förändring. Om inte annat är det viktigt attförbereda folk på förändring, eftersom mångainternetföretag bygger sina affärsidéer på attmänniskor ska lägga om sina vanor.

– Den pedagogiska delen är mycket viktig.Det gäller att kunna förklara sin produkt ellertjänst och vad det innebär att använda den.Det är jätteviktigt med tydlighet, ett enhetligtspråk och att berätta för rätt personer och irätt ordning, säger Adrienne Florman, grun-dare och konsult på Florman pr och commu-nication.

Hon tycker att Jonas Birgersson gjort nå-gra tappra försök. Bland annat har han lyck-ats lyfta upp bredband på dagordningen, vil-ket gett spaltmeter med förklarande artiklar ipressen.

– Det finns ett inslag av generationsmot-sättningar i inställningen till internet. Mendet är viktigt att man får med sig alla på tåget.Hos många internetföretag finns det ett in-slag av pubertalt övermod, de tycks tro att detinte tänkts en klok tanke före 1995. Det ger ba-ra motsättningar. I stället gäller det vara öd-mjuk och inse att det finns mycket att lära avhistorien, säger Paul Ronge. !

’’De här personerna har förmedlat en fantastisk entreprenörsanda till svenskarna’’

PAUL RONGE, MEDIESTRATEG

CARL FREDRIK SAMMELI, PRIME PUBLIC RELATIONS

guru01s2226 2000-09-14 16.13 Sidan 24

O K TO B E R 2 0 0 0 G U R u 2 5

vet ejingen skillnad

för få

Män Kvinnor Alla

0

20

40

60


girigare

p

0

20

40

60

Män Kvinnor Alla

Män Kvinnor Alla

0

20

40

60


större problem

0 20 40 60

vet ej

inte alls

i ganska liten utsträckning

i ganska stor utsträckning

i mycket stor utsträckning

p

Män Kvinnor Alla

! Var femte svensk (18%) tyckeratt folk som jobbar med inter-net är GiRiGaRe än andra.

!Mer än var tredje svensk (36%)tycker att för få Få KVinnOR ar -betar med internet.

! Fyra av tio (39%) tror att uTBRänDHeT kommer att drabba internetbranschen

hårdare än andra yrkesgrupper.

! Var tredje svensk (32%) tror att internet kommer att FÖRänDRa deras liv.

Vi frågade: Tror du att människor arbetar med internet är girigare än andra, eller är det ingen skillnad?

Vi frågade: Tycker du att det är för få kvinnor som arbetar med internet, eller är det ingen skillnad mellan män och kvinnor?

Vi frågade: Tror du att utbrändhet kommer att bli ett större problem bland människor som arbetar med internet jämfört med andra yrkesgrupper, eller är det ingen skillnad?

Vi frågade: I vilken utsträckning tror du att internet kommer att förändra ditt eget liv?

guru01s2226 2000-09-14 16.14 Sidan 25

2 6 G U R u O K TO B E R 2 0 0 0

Var femte svensktycker att folk iit-branschen ärgirigare än an-dra. Vadberor det på?

TEXT ERIKA AUGUSTINSSON

67 procent trorinte att internetkommer att för-ändra deras liv istörre utsträck-ning. Vadberor detpå?

Helga Baagøe,informationsdirektör Icon Medialab

– Kanske har informatio-nen om internet varit dålig.Samtidigt så är det en sundinställning hos svenska folketpå så vis att internet inte är ennyfrälsning utan bara ytterli-gare en kanal för information.Och det är ju upp till den en-skilde hur mycket de vill på-verkas av ett nytt medium.

– Vi diskuterar myckethur vi uppfattas av allmänhe-ten och det är ju beklagligtatt bilden handlar om girig-het. Men jag tror den är felak-tig. Optionssystem är till ex-empel vanligt förekommandei andra branscher men dethar aldrig diskuterats. Attman rapporterat om detta i it-branschen beror på att dethar varit stor tillväxt. Media-bilden handlar också mycketom enskilda individer. Desom står lite utanför upplever

nog att det barahandlar om

pengar. JohanStaël vonHolstein äringen tales-man för he-

la Icon ochdet är viktigt

att hålla isär fö-retag och person.

Men det är inte lätt i den härbranschen och jag har re-spekt för att folk uppfattarbranschen på det här viset.

Ellinor Bollman,informationschef Cell Network

– Konstigt att de inte seratt internet förändrar livetmed tanke på att så mångasvenskar använder internet.Det förvånar mig. Framför-allt på landet borde det va-ra en ny värld som öppnarsig. Det kan vara så att förmånga unga är internet re-dan ett gammalt fenomen.

– Medierna har gett bradraghjälp för att befästauppfattningen om girighet.De berättar om dotcom-bolag som blir uppköptaoch om snabba klipp.Branschen drar tillsig nytänkareoch det gerpengar.Menmånga i bran-schen ärunga ochdärför inte sårädda att riskeranågot. Men man glömmeribland att de är fram-gångsrika för att etablera-de investerare satsatpengar på dem. Vi harövervägt att fokusera merpå vår koncernchef somvåra internetkollegor hargjort. De andra har kanskegjort sig ett namn men detär inget som säger att detär bra för företaget.

Ola Kallemur,Informationschef Framfab

– Det beror på att vi har enlinjär verklighetsuppfattningoch att teknikutvecklingen ärexperimentell. Förväntning-arna i början är mycket högreän teknikutvecklingen klarar.Jag tror heller inte att vi mär-ker hur mycket teknikut-vecklingen faktiskt påverkaross i vardagen.

– Det beror inte påJonas Birgerssoni varje fall. Kil-len leverfortfarandepå sammasätt nu somnär han vartonåring, harsamma kläderoch bor i samma två-rummare. Men det finnsmycket pengar att tjäna ibranschen och det görs storainvesteringar. Om de som tjä-nar pengar är 55 år eller 25 årspelar ingen roll. Att säga attalla i branschen är giriga äratt göra det lätt för sig.

Mattias Stanghed,portalchef Spray

– I allmänhet tror jag attvi överskattar kortsiktigaförändringar och under-skattar långsiktiga. Inter-net kommer att förändravärlden på samma sättsom tv och el har gjort.Men vi befinner oss mitt iutvecklingen och då är detsvårt att se effekterna.

– Det är jätteintressantasiffror och de förvånar miginte. Media har fokuseratpå nätentreprenörer ochbörsspekulationer. Det ärett litet antal människorsom fått merparten avuppmärksamheten vilketgör att man lätt får in-trycket av att "it-bran-schen" mest består av dentypen av människor. I själ-va verket består it-bran-schen av en mängd olikadiscipliner och människor.Att dessa människor skulleha gemensamt att de är"giriga" tror inte jag stäm-mer. Men det är givetvis ettproblem för oss att brottasmed myter och fördomar.

! Icon, Cell, Framfab och Spray. Fyra tungviktare i it-världen.Vad tycker de om resultatet av Sifo-undersökningen?Här får de förklara.

?

?

SIM

ON

CE

DE

RQ

UIS

T, M

AT

S Å

SM

AN

, R

ICK

AR

D K

ILS

TR

ÖM

guru01s2226 2000-09-14 16.27 Sidan 26

SAKER

PASTA BASTA! Folk köperofta den billigaste pastan. Jag har aldrig förstått varför och när manhar smakat De Ceccos spaghetti för-står man det ännu mindre. Det låterlöjligt, men De Ceccos spaghetti ären kulinarisk upplevelse och nöd-vändig om man ska gå in för riktigitaliensk matlagning. De Cecco, 15kronor, finns i välsorterade italienskamatbutiker.

B L A N DA S O M E T T P R O F FS En anledning till att lämna lakanenen kylig höstmorgon: Två deciliter mild jordgubbsyoghurt, en banan,fem isbitar. Efter femton sekunder i Blenderknivarnas våld så hardu en fantastiskt god shake. Billig, nyttig och snabb. Men naturligt-vis ställer Nordica Proffs Blendern upp även när du har onyttigareråvaror. En favorit är en limefrukt, tjugo isbitar, tio centiliter vodka,tio centiliter Ramlösa och en matsked råsocker. Dock ej på morgo-nen. Nordica Proffs Blender, cirka 995 kronor, info: 08-445 79 00.

T E X T & U RVA L DA N I E L B J Ö R K FOTO G U N N A R S E I J B O L D s a ke r @ g u r u . n u

2 8 G U R u O K TO B E R 2 0 0 0

I N T E L L I G E N T DA M M S U G N I N G Den verkar inte vara hur intelligent som helst, men bara tanken på att ha en

robot som kan dammsuga, hämta brev, bevaka ditt hus och servera drinkar samtidigt är oslagbar. Cye styrs via din dator

och om du tycker det är oetiskt med städhjälp är det här den ultimata lösningen. Varsågod politiker,

ett argument till pigdebatten. Probotic CYE-SR 995 USD, info: www.probotics.com

’’Den ser ut som en gnutt och den är lustig. Designfår inte vara lustig. För design handlar som bekant omsmak och god sådan är inget man skämtar om ’’

JOFFEMARKETING AB

A L LT I E T T Att bygga ihop flera små apparater till en är så klart en bra idé som vi kommer att få se

mer av. Men det är få saker som är så klockrena sommobiltelefon och MP3-spelare i ett. Och snyggast på

marknaden är Samsungssenaste modell.Tjänst som bordekomma: möjlighetenatt spela upp en favoritlåt för den

man pratar med. Samsung SGH-M100, cirka

6 000 kronor, info: finns hos mobilhandlare.

guru01s2829 2000-09-18 11.28 Sidan 28

O K TO B E R 2 0 0 0 GURu 29

DANIEL BJÖRK

D O N K E Y KO N G Ä R T I L L B A K A Minns du de gamla hederliga tidsfördriven DonkyKong Junior, Fire och Mario’s Cement Factory? Nu har några av 80-talets Game&Watch-spel kommit tillbaka i miniformat. Här har du chansen att sätta dit alla Quake-fantastersom låg i vaggan när du hjältemodigt räddade prinsessan från Donky Kong. Nintendo mini classics, 99 kronor, info: zoovillage.com

VILSE I PANNKAKAN?Det är bra att veta var man är. Med

Casios klocka med inbyggd GPS kom-mer du aldrig att ha några problem med

att finna vägen till kompisens lantställeeller hitta rätt under din strapatsrika vild-markshajk. Den är kanske lite blaffig,men äger du en vill du säkert visa upp

den. Casio GPS Pro Trek, 4 990 kronor, info:Ketonic 0515-131 45.

L E K R O C K S TJ Ä R N A Panasonic kom-mer ut med världens första DVD-spelare därman kan spela in filmer och liknande i real-tid. Så nu kan man verkligen leka rock-stjärna och kasta ut videon genom fönstret.Kombinationen skrivbar DVD, portabel DVD

och videoglasögon är framtidens melodi.Panasonic DMR E-10, 3 999.95 USD, info:www.panasonic.com

Alla ska ha saker som tyderpå smak i dag. Det ska vararent och enkelt. Det ska

vara stilfullt. För mig är det där såtråkigt det kan bli. Jag vill inte attmitt liv ska se ut som ett reporta-ge i Wallpaper eller som EdwardNortons lägenhet i ”Fight Club”.

För när Ikea-katalogenser ut som den eng-elska designbibeln

fattar man att detär en massrörel-se. Vi är väl litemer egensinniga

än så?Jag tycker inte hel-

ler att man ska köpa50-talsmöbler eller

andra moderna anti-kviteter. Jag föredrar saker sominte är retro. Och gärna prylarsom bryter av lite mot stilkonfor-mismen.

Italienska designföretagetAlessis sockerströare är det allraenklaste sättet att göra uppror.Många tycker säkert att den ärgräslig: den är färgrann, den serut som en gnutt och den är lus-tig. Design får inte vara lustig.För design handlar som bekantom smak och god sådan är ingetman skämtar om.

Ställ din Alessiströare på detsmakfulla soffbordet från ArneJacobsson och effekten är förvå-nande. För elegansen tål inte attbli störd, allt måste vara stilrentrunt omkring, annars blir det nå-got annat av den.

Själv tycker jag att det är enoemotståndlig effekt. Att serveraespresson efter maten blir roliga-re när man kan ställa en leende,röd gnutt framför sina gäster.Dessutom är den snygg och kom-mer säkert om ett antal år attvara en klassiker inom design.Varför samla på gamla saker närnya är så mycket bättre?

Daniel Björk är journalist och gillar inte retroprylar

Stilfullt ärför tråkigt

Alessi Zucchino,130 kronor,info: Alessi 08-667 35 50.

LY X I GT T I L L PA L M E N När man precis har skaffat senastePalm Piloten kanske man känner för att skydda den lite.Grymt lyxiga märket Louis Vuitton gör ett snyggt etui med sinklassiska logga. Det är väl aldrig fel att flasha lite? För densom vill vara lite mer diskret finns ett etui i grönt skinn. Logo-typemönstrad: 1 000 kronor, grön: 1 100 kronor, info: Louis Vuitton 08-611 92 00.

F R O S S A I G U L DI höst är det dags att kasta silver- och stål-accessoarerna ochistället frossa i härligtsmaklöst guld. Detär dessutom en stabil råvara attinvestera i omman misstänkeratt it-aktiernaska börja rasamot botten. Kostar endast84 616 kronor/kghos Guldcentralen.

PRES

SEN

S BI

LD

guru01s2829 2000-09-13 16.53 Sidan 29

30 GURu O K TO B E R 2 0 0 0


Lorem Ipsum AB.FREDRIK ARNANDER

n e-handelskund är ett lika intres-sant studieobjekt för mig som enrymdvarelse för en ufo-skådare.Jag undersöker och försöker för-stå vad den här varelsen vill. Men

egentligen är det bara samma gamla homo sa-piens. I ett nytt sammanhang och i en ny tid.

I min high-techvärld är det viktigt att aldrigglömma bort hur människan är. Därför har jaggjort en kom-ihåg-lista i tio punkter.

I somras såg jag em-matchen i fotboll mellan Sverige och Ita-lien i Holland. Över 50 000 på läktarna. Några veckor tidigarehade jag sett filmen ”Gladiator”, där tiotusentals människorsamlades på Colosseum i Rom för att se de blodiga spelen. Ing-en större skillnad. Publiken skrek, som alltid. Alltså:

Människan gillar att skrika i grupp.EasyEverything i Amsterdam är världens största kedja av in-

ternetkaféer. Kaféet i Amsterdam, med över 600 platser, är öp-pet dygnet runt och alltid fullt. Hälften av besökarna har datorhemma. Men de går till kaféet för att surfa tillsammans medhundratals andra.

Människan gillar att träffa andra människor.Ingen affärsmodell kan bygga på early-adopters, sådana

som gör saker för att vara först. De är alldeles för få. Nej, manvill ha massmarknad. Tv-tittande, fondsparande och mobilte-lefoni är exempel på flockbeteende. Om två restauranger lig-ger bredvid varandra och den ena är tom och den andra är full,kommer nästan alla att välja den som är full.

Människan gillar saker som andra gillar.Vi blir snabbt uttråkade. Därför kan också en webbsida hos

ett e-handelsföretag aldrig konkurrera med din mailbox. Påwebbsidan händer inte mycket, men i din brevlåda kommerständigt nya meddelanden.

Människan gillar nyheter.Vad gör vikingarna i Frans G Bengtssons ”Rö-

de Orm” när de inte slår ihjäl engelsmän ochfransoser? De berättar historier. Det finns få sa-

ker man mår så bra av som en riktigt bra histo-ria. Men vad har it-revolutionen gett oss? Tråki-ga bruksanvisningar.

Människan gillar underhållning.När amerikanska tv-kanalen abc lanserade

en nyhetstjänst på webben testade man bådekvinnliga och manliga uppläsare. Över 70 pro-cent av besökarna klickade på nyheten när denpresenterades av en kvinna, men den manligauppläsaren var inte lika intressant. Förmodli-

gen berodde det på att de flesta besökarna var män. Människan gillar sex. Människan sover åtta timmar per dygn, och vill normalt va-

ra ledig från arbete ytterligare åtta timmar och dessutom påhelgen. Det många drömmer om är inte att jobba, ta hand omsin privatekonomi på nätet och delta i online-auktioner. Manvill inte göra någonting. Som att glo på tv, helst bakfull.

Människan är lat.Hur mycket än människan gillar att fantisera, hitta på saker

och låta idéerna flöda, föredrar vi det vi kan se, hålla i och sma-ka på. Jämför att lämna ditt kreditkort till en kassörska med attknappa in ditt kortnummer på en webbplats.

Människan gillar det konkreta, men är rädd för det abstrakta. Det är bra som det är. Varför ska jag handla fonder på inter-

net, när det går utmärkt att göra det på bankkontoret? Nyatjänster måste vara mycket bättre eller billigare än de gamlaför att ens ha en liten chans.

Människan gillar inte att ändra sitt beteende…I krig, revolutioner och katastrofer har människan anpassat

sig till nya förhållanden för att överleva. I vår tids tekniska re-volutioner – bilen, radion, tv:n, webben – har människan såsmåningom ändrat sina vanor. Mobiltelefoner, e-post och in-ternetbanker är exempel på beteendeförändringar som homosapiens klarat av. Men det beror mest på att tekniken till slut

kom att passa oss. … men är mästare på att anpassa sig till nya situa-

tioner om hon måste. !

Vi vill inte ändra på oss

Fredrik Arnander är vd för e-handelsplatsen Fondex.

[email protected]

Vad har it-revolutionen

gett oss?Tråkiga bruks-

anvisningar.

E

guru01s3030 2000-09-13 16.45 Sidan 30

3 2 G U R u O K TO B E R 2 0 0 0

! Sveriges tillväxt är hotad. Företagen kan

Det visar en rapport från Konjunkturinstitutet, KI.Bara it-företagen skulle behöva nyanställa 60000 personer,helst i morgon, enligt analysföretaget IDC. Ekvationen ter sig hopplös. För

den som tänker traditionellt. För i den desperata jakten på kompetens glömmer vi vår

egen bakgård. Det finns inget som säger att kompetent personal inte finns. En färsk rapport från Näringsdepar-

tementet säger att vi är dåliga på att ta vara på kompetensen och att det är en paradox att hävda kompetensbrist.

detkompetent p

TEXT ERIKA AUGUSTINSSON, JAN ISAKSON

Östen är en kämpe. Maria är modig.

guru01s3235 2000-09-13 18.25 Sidan 32

O K TO B E R 2 0 0 0 GURu 33

Problemet med bristande resursanvändning måste tas påallvar. Det stämmer med Konjunkturinstitutets analys av lä-get, där man hävdar att det största problemet är att Sverigehar dålig rörlighet, geografiskt och mellan yrkesgrupper.

Fram till förra året hade det till exempel inte ens gjortsnågon inventering av den kompetens som våra invandrarefaktiskt har.

– Vi har buntat ihop högutbildade och analfabeter i engrupp, säger Gunilla Dahlén på Statistiska Centralbyrån.

Ny statistisk visar att de invandrare som kommit sedan1995 till och med har högre utbildning än svenskar (Se fakta-ruta på sidan 64).

Pieter Bevelander vid institutionen för ekonomisk histo-ria på Lunds universitet skriver just nu en avhandling omhögutbildade invandrares svårigheter att få ett jobb. Dethandlar inte om brist på kompetens utan om informellakunskaper, och urvalskriterierna när du söker jobb blir allt-mer subjektiva.

– Det är viktigt att du som arbetssökande har ”den rättakänslan”, och som invandrare kan ju den vara svår att förstå.

En invandrare behöver kanske vara 20 år i Sverige för attlära sig svenska koder och normer, vilket gör att utbildning-en hinner bli gammal innan man accepterats av samhället.

När humankapitalet blir allt viktigare är också en felan-ställning dyr för ett företag. Konsekvensen blir att företagenofta satsar på säkra kort.

– De som vågar anställa någon som är lite annorlundaupplever ofta att det gnisslar i början men att det klart lönarsig i det långa loppet, säger Pieter Bevelander.

Beteendevetaren Per-Markku Ristalammi vid Malmöhögskola menar att urvalsmekanismerna vid anställning ärmycket enkla.

Människan väljer den som är mest lik henne själv. Du ut-går från kön, social bakgrund eller utbildning för att hittagemensamma referenser och minsta motståndets lag gäller.

n inte expandera i den takt de vill –

saknaspersonal.

Fattiga… …och Riga.

guru01s3235 2000-09-13 21.44 Sidan 33

letat …men har vi v

3 4 G U R u O K TO B E R 2 0 0 0

– Därför är den sociala kompetensen så viktig, utan denkan en organisation slitas sönder av konflikter. Men idag hardet gått så långt att arbetsgivarna ofta anpassar sönder enmänniskas unika egenskaper, säger han.

Virva Herlitz är psykoterapeut och arbetar i företaget Si-nova som konsult när det gäller fusioner mellan företagmed fokus på hur man hanterar den mänskliga faktorn i för-ändringar.

Hon har bland annat jobbat tio år för Sida med att förbe-reda svenska biståndsarbetare att möta främmande kulturer.

– Det överdrivna behovet av att kategorisera och att stop-pa människor i vissa fack ser vi alltför mycket av idag. Dettror jag bottnar i den otrygghet som de snabba förändring-arna i samhället skapar hos individen. Försvar blir vårtskydd.

Att det är lågt i tak för olikheter märks tydligt i Virva Her-litz arbete.

– Vi stämplar hellre en människa som besvärlig än tänker”gud vad spännande och annorlunda”. Vi reagerar helt en-kelt primitivt på vissa signaler.

Tydligt är också att svenskar ofta betraktas och betraktarsig själva som konflikthämmade.

– I Finland är det viktigtatt konfrontera varandra. Iövriga Europa är det mycketviktigt att ha en åsikt, detspelar ingen roll om det ärrätt eller fel, säger Virva Her-litz.

Johan Dann på företagetMultimind, som arbetarmed att rekrytera högutbil-

dade invandrare, anser att rädslan att göra fel gör rekryte-ringen slentrianmässig.

– En feg rekryterare sållar bort dem som skiljer sig frånnormen och tar en medioker medelväg, och då är risken storför mental inavel.

på multimind betonar man att det inte handlar omatt vara en invandrarakut utan att det är en bra affär för allaparter. Enligt Dann sker 70 procent av dagens rekryteringarvia kontakter och få lediga platser annonseras ut. Men enperson som är inflyttad, antingen det är från Motala ellerMarocko, har inget eget nätverk och hamnar utanför.

Och människor som tänker annorlunda skrämmer oss.De vänder upp och ner på värderingar och beslutsprocesser.

– Över huvud taget har de som avviker på ett eller annatsätt det ytterst svårt i samhället. Folkhemmet satte upp reg-ler för vad som är normalt, säger Curt R Johansson, profes-sor i psykologi vid Lunds universitet.

Han menar att det är vårt ursprung i det gamla bonde-samhället med stark social kontroll som skapat vår konflikt-rädsla och vår likriktning. Och hans tes bekräftas av Jan Gle-te, professor i historia vid Stockholms universitet:

– Till skillnad från restenav Europa har vi i Nordeningen stark feodal tradition.Det spelar in att svenskabönder varit tvungna att lö-sa sina problem gemen-samt, vi har varit beroendeav det för att överleva.

Men i början av sekletbörjade samhället förändras.

VI JAGARHJÄRNOR I ÖST

SIDOR KOmPeTenS: 36–51 HÅRDA BUD

I VÄSTeRÅS52–54

ESTLAND

Tallinn

Tartu

S:t Petersburg

Riga

Estland (hela landet)Mobilutbredning

Datorutbredning

Internetutbredning

Tillväxt i branschen1

Kunskapskluster

Årskostnad programmerare

T

Hjärnjakt i Estland… …och Västerås.

28

guru01s3235 2000-09-13 18.29 Sidan 34

t överallt?i verkligen

Vi flyttade från landsbyg-den till staden.

– Men de gamla värde-ringsmekanismerna har in-te ersatts av några andra.Det gör att vi idag känneross vilsna och osäkra på våregen identitet. Rädslan fördet annorlunda blir större,säger Curt R Johansson.

Både Ristalammi ochGlete pekar också på svenskarnas stolthet över folkhemmet.Fördelningspolitiken gjorde att vi slapp många socialt be-tingade konflikter – Sverige hade funnit den ultimata lös-ningen.

Och så tänker vi än i dag: Sverige som det bästa landet somhar hittat de bästa lösningarna. Andra sätt att tänka och agerablir ”fel”. Men eftersom vi är snälla människor försöker vi i godanda berätta och uppfostra andra folk till hur man ska agera.

Men nu gäller det att komma över rädslan för det främ-mande. Kampen om kompetensen är global, hela västvärl-den skriker efter it-specialister.

it-branschen i västeuropa behöver rekrytera överen miljon människor, enligt det svenska rekryteringsföreta-get Wayne Recruitment.

Med bas i Lettland ska företaget starta rekrytering ”i in-dustriell skala” i bland annat Baltikum, Polen och Ryssland.

Men Sverige får sätta fart för att komma in i matchen. – Amerikanerna har funnits i Baltikum i tio år och redan

plockat de fem till tio procenten som är absolut bäst. Mendet finns många duktiga kvar, säger Johan Westerudd, vd.

År 2050 kommer hälftenav alla européer att vara pen-sionärer. En fn-kommittéhar räknat ut att Europa be-höver 159 miljoner nya in-vandrare eftersom det födsför få barn.

Tyskland har redan lagtfram en plan. Landet saknar75 000 it-specialister. Dethandlar enbart om männis-

kor med högre utbildning. Genom att dela ut 30 000 ”greencards” till it-specialister från Östeuropa, Ryssland och andraländer utanför eu ska landet ta ett språng in i det postindus-triella samhället.

usa har tillämpat den här taktiken länge. En stor del av deanställda i den högteknologiska industrin i Silicon Valley ärinvandrare.

Med det i bakhuvudet kan framtidsscenariot verkaskrämmande. När kompetensen inom ett visst område blirhelt avgörande för en nation kommer länder inte att sky nå-gra medel för att locka de bästa hjärnorna.

Förlorarna blir de länder som bekostat dessa människorsutbildning. Förr tog västmakterna de fattiga ländernas na-turtillgångar. Idag tar de deras skarpaste hjärnor. Kalla detkunskapsimperialism.

Johan Westerudd på Wayne Recruitment inser proble-met, men är inte oroad:

– De vi slussar hit stannar förmodligen i landet några år,sedan flyttar de tillbaka hem eller vidare till usa. Då har för-modligen deras hemmamarknader utvecklats och de kan bi-dra till den fortsatta utvecklingen i respektive land. !

O K TO B E R 2 0 0 0 G U R u 3 5

VAR OLYDIG. DeT LÖNAR SIG.56–60 RATTAR De

RäTT FÖReTAG?62–64 De VeT VaR De SKa LeTa66–67

Hjärnor som räknas… …kompetens som slösas bort.

guru01s3235 2000-09-13 18.29 Sidan 35

Stock-holm

Warszawa

SVERIGE

FIN

LET

POLEN

Uppsala

Göteborg

Oslo

Köpenhamn

GdanskPolen (hela landet)

Mobilutbredning

Datorutbredning

Internetutbredning


Kunskapskluster

Årskostnad programmerare2

10,0 %

13,7 %

4,7 %

24,3 %

Warszawa, Krakow

240 – 290 Tkr

Sverige (hela landet)Mobilutbredning

Datorutbredning

Internetutbredning

Tillväxt i branschen*

Kunskapskluster

Årskostnad programmerare

55,2 %

45 %

59 %

14,1 %

Kista mfl

575 Tkr

3 6 G U R u O K TO B E R 2 0 0 0

T E X T JA N I SA KS O N FOTO F R E D R I K H J E R L I N G G R A F I K M A RT I N E K

Hjärnbrist?! Fyrtio mil frånStockholm finnsden. Kompetensensom den svenskait-branschen skriker efter. ! Guru reste tillRyssland och Baltikum. Ochupptäckte en glödhet region.

Källor: Exportrådet, Eito, Civilingenjörsför-bundet, Invest in Sweden agency, Hallway In-ternational, Fort Ross, Kordab, SEB it-partner.1. Tillväxt marknadsvärde för mjukvara ochtjänster i procent. 2. Total kostnad inklusivesociala avgifter och skatter.

guru01s3651 2000-09-13 11.05 Sidan 36

SFINLAND

ESTLAND

LETTLAND

LITAUEN

Helsingfors

Tallinn

Tartu

S:t Petersburg

Riga

Vilnius

S:t Petersburgregionen Mobilutbredning

Datorutbredning

Internetutbredning


Kunskapskluster


0,9 %

mer än 4,3 %

3,2 %

5,6 %

S:t Petersburg

100 Tkr

Estland (hela landet)Mobilutbredning

Datorutbredning

Internetutbredning


Kunskapskluster


24,9 %

6,9 %

21,4 %

38,2 %

Tallinn, Tartu

110 –220 Tkr

Lettland (hela landet)Mobilutbredning

Datorutbredning

Internetutbredning


Kunskapskluster


10,6 %

9,1 %

7,7 %

ca 40 %

Riga

ca 220 Tkr

Litauen (hela landet)Mobilutbredning

Datorutbredning

Internetutbredning


Kunskapskluster


8,4 %

5,9 %

3,9 %

i.u. %

Vilnius, Kaunas

240 –290 Tkr

O K TO B E R 2 0 0 0 GURu 37

? Inte här.prängattentat, bränder, maffiamord, kärnkraftsolyckor ochförlista ubåtar. Den bild medierna förmedlar av grannarna iöst – Ryssland och Baltikum – kan skrämma vem som helst.

Men bakom rubrikerna gömmer sig en parallell verklighet.Under Sovjettiden var Östersjöregionen imperiets centrumför telekom- och programutveckling. I dag bygger tusentalshögt kvalificerade forskare, ingenjörer, analytiker och pro-grammerare en ny framtid efter Sovjetunionens kollaps. Bara40 mil från Stockholm växer nya privata företag upp somsvampar ur jorden.

Jakten på Österns intellektuella kapital är i full gång. Med-an svenska it-företag yrvaket skakar av sig nedärvd rysskräckoch fördomar är amerikaner, tyskar och finnar på plats sedanlänge. Svenska storföretag har en stark och lång tradition avinvesteringar i Ryssland och främst S:t Petersburg. Men desvenska snabbväxarna i it-branschen är dåliga på att ta till va-ra den kompetens som finns på andra sidan Östersjön. Sven-ska företag riskerar att förlora kampen om kompetensen påsin egen bakgård.

– Amerikaner och finnar har redan ett försprång. Jänkarnagår in stort, snabbt och tidigt. Deras inställning är att de måstegöra sig av med bilden av Ryssland som det stora onda och semöjligheterna i stället, säger Mats Friberg, som vi träffar påhans kontor i jgb Business Center, en nyrenoverad fastighet icentrala S:t Petersburg.

I fem år har han som vd för konsultföretaget Hallway Inter-national arbetat med att hjälpa svenska företag in på den rys-ka marknaden. Många svenskar vill till S:t Petersburg för attsälja på den stora ryska marknaden, men de glömmer bort po-tentialen i det ryska humankapitalet.

– Titta här, fortsätter Mats Friberg och vecklar upp platsan-nonserna i S:t Petersburg Times:

– Varje dag finns här amerikanska företag som söker pro-grammerare och webbadministratörer till tjänster både häroch i usa. Men jag har aldrig sett ett svenskt företag annonse-ra.

amerikanerna erbjuder hjälp att ordna arbetsvisum ochen lön på 450000 kronor per år. Ryssarna får ta med sin familjoch arbeta upp till tre år i usa – självklart lockas många att gesig av. Svenska myndigheter är betydligt restriktivare. Om ettsvenskt företag vill ta över en rysk konsult i tio dagar kan det taflera veckor att få papperen i ordning.

Hallway drivs av tre svenskar och tre ryssar. Affärsidén ärhelt enkelt att hjälpa främst svenska företag med allt från by-råkrati och administration till lokaler.

– Vi ska vara garanten för att man slipper problem, säger

guru01s3651 2000-09-13 11.05 Sidan 37

4 4 G U R u O K TO B E R 2 0 0 0

K AV I A R ? JA , M A N M Å S T E J U ÄTA O C KS Å .

Det uppkopplade folket publice-rar sina egna recensioner påwww. krogskinevski.ru. Den är påryska och även om du klararspråket gör kanske inte dinwebbläsare det. Så AndreijR.Terechov på Lanit-Tercomtipsar om it-folkets favoritkro-gar.

NOBLE NESTwww.labirint.ru/restoran/

dv.gnesdo

Dekabristovgatan 21tel: 312-3205!Nobla nästet gör skäl för nam-net på flera sätt. Dels ligger res-taurangen i Jusupov palatset,dels finns det inget tak för pri-serna (räkna med uppemot2000 kronor per kuvert). Densom vill vältra sig i rysk lyx skaprova den här restaurangen.

EUROPEGorohovajagatan 27-26tel: 314-0718!Dyr och bra restaurang medeuropeiskt kök. Restaurangenhar ett bra läge nära NevskijProspekt i centrum. Portioner-na är väl tilltagna och servicenokej.

TANDOORIVoznesenskijavenyn 2tel: 312-3886!Stans bästa indiska restau-rang (åtminstone är det vår fa-vorit) ligger vid floden Neva nä-ra S:t Isakkatedralen, Vinter-palatset och hotell Astoria. Kos-tar runt 500 kronor per person,inklusive vin, vilket är ganskamycket för ryska förhållanden.Men maten är stark, god ochnyttig.

VALHALLNevskij, 22/24tel: 311-0024!En mysig restaurang i hjärtatav staden, inspirerad av denfornnordiska mytologin och vi-kingatiden. Till och med servi-triserna är klädda som valky-rior. Lägre priser, men maten ärhelt okej. Sent på kvällen arran-geras en erotisk show.

MONTREAL CANADIENShttp://www.canadiens.spb.ru

Apraksingatan 22tel: 310-9256!En av S:t Petersburgs fåsportbarer. Den invigdes i vin-tras och med flera nhl-stjär-nor på plats. Tv-skärmar visarhela tiden sporthändelser. Köket är enkelt och ameri-kanskt.

MOLLIEShttp://mollies.virtualave.net/

Rubinsjteinagatan 38tel: 319-9768! Internationell. Om du gillar ir-ländska pubar (med cigarett-rök, högljudda samtal och högmusik – mest u2) är det här dittställe. Dyrt dock.

Flaggar för USA. Hos Contex/Santa Barbara hänger bara ryska, amerikanskaoch finska flaggor. Det är sämre med svenska.

Digital plogbillsrörelse. Contex största kund är amerikanska HarrisElectronics. Ryssarna hjälper dem att ställa om från militär till civilproduktion inom digital telefoni.

guru01s3651 2000-09-13 11.26 Sidan 44

O K TO B E R 2 0 0 0 G U R u 4 5

S:t Petersburg ligger vid floden Nevas mynning i Östersjön. Från september 1941 till januari 1944 belägrades staden av tyskarna. Hitler var fast beslu-ten att krossa bolsjevismens vagga. 500 000 människor dog av granater, svält och sjukdomar.

Vi fyller i den, men gör det fel. Har glömt att ange hur myck-et pengar vi har med oss. Ett brott mot paragraf 279:2 i tullstad-gan. Det är allvarligt, anser tjänstemannen. Men eftersom hantycker vi verkar ärliga går det bra med en liten privat penning-bot.

Det börjar likna fars. För tydligen är det en näst intill övermäk-tig uppgift för tulltjänstemannen att bestämma vad vi bör betala,omräkningen till dollar tar all hans koncentration. Jag undvikeratt titta fotograf Fredrik Hjerling i ögonen, risken för en ohäm-mad skrattattack är för stor. Till slut blir det 20 dollar var.

Det är lätt att förstå varför Estland utgör ett attraktivare al-ternativ för svenska it-företag än Ryssland. Det är som att kom-ma hem. Tullarna är effektiva och artiga, vägarna har likadanavita linjer som i Sverige, många byggnader är från tiden då Sve-rige var stormakt. Något mer konkret är svårt att peka på, käns-lan är intuitiv. Vår egen rysskräck som spökar?

Björn Nordström är en sprallig och sprudlande person, dess-utom vd för seb it-partner i Estland. De baltiska tigrarna är åter

på språng och utanför företagets mörka glasfasader tävlarbyggherrarna om titeln Estlands högsta byggnad. Lokalernakunde legat i Kista.

Möbler och datorer flyttades in bara någon dag före vårt be-sök, de står prydligt monterade och klara. Personal är anställd,men har inte hunnit flytta in. Bolaget bildades i juli i år.

seb vill bli en ledande internetbank, under år 2004 ska de hafem miljoner internetkunder, men då krävs många duktiga ut-vecklare.

– Den 1 september är vi femton personer här och till nyår skavi vara 25. Främsta anledningen till att vi är här är att det finnsbra tillgång på mycket kompetent personal.

Tre programmerare i 20-årsåldern sitter redan i ett hörn ochbygger företagets system för tiddebitering.

Innan seb bestämde sig för Estland undersökte Björn Nord-ström tillgången på it-kompetens i de baltiska staterna medhjälp av seb:s baltiska systerbanker. Enligt honom har svenskar-na nu börjat inse vilken potential som finns i Estland.

’’DET RÄCKER MED ETT TELEFON-SAMTAL SÅ KOMMER DET FOLK OCH RENSAR UPP MED KALASJNIKOVS’’ARKADIJ CHOTIN

guru01s3651 2000-09-13 11.26 Sidan 45

– Vi var första svenska bolag i Tallinn, men nu håller Tele 2och ytterligare ett svenskt bolag på att bygga upp verksamhe-ten.

I arbetet med att hitta bra personal harhan använt sig av den östeuropeiska rekry-teringstjänsten cv-online och tidningsan-nonser. Sedan har seb:s dotterbank EestiÜhisbanks personalavdelning hjälpt till attkolla de sökandes bakgrund och gjort en sä-kerhetskontroll.

– Vi har tryckt på att vi har svenskt mana-gement och den senaste hårdvaran. Dessut-om erbjuder vi kontinuerlig utbildning. Dethar lockat många yngre sökande.

En majoritet av de anställda är etniskaryssar som allmänt har det svårare att kom-ma in på estniska företag. Motsättningarnaspelar utländska företag i händerna, efter-som ryssarna ofta är de bästa programme-rarna.

björn nordström har stött påmånga fördomar om Baltikum under arbe-tet, och han fick jobba en del med att över-tyga den svenska ledningen.

– Jag blir sur på svenskarnas dåliga kun-skaper. De tror att de blir rånade så fort dekommer hit. Men det är ju inte så konstigt när massor av fullafinnar och svenskar kommer hit och sprider sina pengar om-kring sig. Klart att det skiner i ögonen på den del av folket somknappt har mat för dagen.

Trävillor i pittoreska trädgårdar, sedan – längre ut – de alle-städes närvarande miljonprogramshusen. Tallinn Technical

University ligger i stadens utkant. Där träffar vi professor JaanPenjam på institute för cybernetik där man bland annat arbe-

tar med artificiell intelligens. Han troratt Estlands snabba utveckling på it-området beror på landets traditionerinom matematik och naturvetenskap.Dessutom har regeringens program”Det digitala språnget” inneburit att in-ternet fått fäste bland ungdomarna.

– För fem år sedan ordnade statendatorer och internetuppkopplingar tillskolor och bibliotek över hela landet. Vihar tolvåriga killar som gör egna hemsi-dor och många har utvecklats till dukti-ga hackers.

Estland är ett litet land med få invå-nare och därför lämpar sig landet bästför mindre företag. Ibland blir Jaan Pen-jam kontaktad av amerikanska företagsom vill ha 300 programmerare för enetablering, men de resurserna finns heltenkelt inte. It-personal kan snart bli enbristvara även här. För att utbilda flerinrättas nu en kortare utbildning, etttreårigt it-college, som ska utexamineratvåhundra studenter per år.

på väg ut från tallinn slänger vi i oss ett par ham-burgare mellan barnfamiljerna på en drive-thru-McDonald’s iförorten. Det är 25 mil till Riga i Lettland och vägen är förmodli-gen dragen av någon sovjetisk militärstrateg med linjal. Rak-sträckorna genom blandskogen är många och långa. Landsbyg-den är förvånansvärt öde, men här och var sticker höghus i

4 6 G U R u O K TO B E R 2 0 0 0

A N N A E K M A N V E T H U R M A N TAC K L A R E N RYS S

! Anna Ekman har studerat ocharbetat två år i Moskva. Sedanett par månader tillbaka arbetarhon på Exportrådet i Riga, Lett-land. Hon har också skrivit en c-uppsats i sociologi om ungakvinnors syn på jämställdhet iSverige respektive Ryssland.

– Ryska män är väldigt ma-cho, vilket ofta tar sig sexistiskauttryck. När jag arbetade påsvenska ambassaden kunde delämna in en visumansökan ochi nästa andetag fråga om vi intekunde gå ut och äta middag.

Får de ryska männen be-

stämma ska kvinnorna stå ikort-kort vid spisen, vara sötaoch laga mat. Även om alla ar-beten från ingenjörer till mu-rare och sopåkare länge varitöppna för kvinnor har dessaaldrig fått någon hjälp hem-ma. Dubbelarbetet gör attmånga i dag vill hitta en rikman och stanna hemma föratt lätta bördan.

I diskussioner är det vanligtatt männen helt enkelt prataröver huvudet på kvinnorna.Men även kvinnorna vill hamanliga chefer.

– Vi intervjuade hundrakvinnor och en mycket stormajoritet föredrog män på hö-ga positioner i företag ochsamhället i övrigt.Hur tacklade du problemet?

– Det gäller att ha mycketskinn på näsan, vara framåtoch hela tiden visa att man kansitt jobb. Det är en balansgång.

Men utvecklingen gårframåt och jämställdhet ärmycket en generationsfråga. IBaltikum är situationen gene-rellt något bättre än i Ryss-land, enligt Anna Ekman.

Mer fart. Nyutvecklade kretskort frånLanit Tercom hundrafaldigar kapacite-ten i gamla sovjetiska telefonväxlar.

”I Ryssland anses det märkligtatt vara ogift vid 30”, säger Anna Ekman.

’’VI RYSSAR ÄR BÄTTRE ÄN INDIERNA NÄR DET ÄR ONT OM TID OCH DET INTE FINNS EXAKTA SPECIFIKATIONER’’ARSENIJ B. BEREZIN

guru01s3651 2000-09-13 11.26 Sidan 46

O K TO B E R 2 0 0 0 G U R u 4 9

Först på banan. SEB IT-partner var första hel-svenska it-företag på plats i Tallinn i Estland. ”Nästasteg blir etablering i Tartu,där är kostnaderna lägre”,säger Björn Nordström, vd.

miljonprogramstil upp mitt i skogen. I solnedgången kommervi till badorten Pärnu, som för tankarna till skånska Skanör/Fal-sterbo. Här växer Estlands verkliga gräddhylla fram.

Gränsen mot Lettland dyker upp som ett lysande rymdskeppi den kompakta baltiska natten. Gränspassagen går smidigt.

Första intrycken av Lettland blir vaga i mörkret, men vägen hål-ler lika god standard som på estniska sidan eller bättre.

Det första som möter oss i Riga är avspärrningar, brandmänoch poliser. Jaha, det brinner någonstans, tänker vi. Dagen ef-ter, på Svenska Exportrådet, klarnar bilden. Norska matkedjan

’’JAG BLIR SUR PÅ SVENSKARNAS DÅLIGA KUNSKAPER. DE TROR ATT DE BLIR RÅNADE SÅ FORT DE KOMMER HIT’’ BJÖRN NORDSTRÖM

guru01s3651 2000-09-13 17.34 Sidan 49

O K TO B E R 2 0 0 0 G U R u 5 1

Brist på projektledare. Enligt professor Jaan Penjam på Tallinn Technical University har Est-land idag många unga begåvade ”hackers”.

Ingen brain-drain. ”Letterna är hemkära. Dehar svårt att ta tillfälliga utlandsjobb”, säger Peteris Krastins, vice vd på SWH Technologies.

Mycket skrapa blir det. I centrala Tallinn synsinte mycket av vanskötseln under Sovjetåren.Men än återstår en del.

Rimis Lettlandchef och hans sekreterare har utsatts för ettsprängattentat.

– Det är bara detaljhandeln som har problem med maffian.Den kontrollerar matmarknaden här i Riga och den gillar intenär den får konkurrens, berättar Jens Bruno, Exportrådet.

Han tycker att svenskarna kunde vara mer offensiva med attta till vara kompetensen i Lettland. Han har svårt att förstå var-för många väljer att vända sig till Indien i stället, trots att Balti-kum bara ligger en timme bort.

– Lettland har alltid varit ett land av ingenjörer och Riga Uni-versity of technologies har ett mycket bra rykte. Danskarnasamlade nyligen ett antal lettiska it-företag och flög över demtill ett seminarium i Köpenhamn. Syftet var att berätta vad debehöver och ge ett tillfälle att tala om vad de kan erbjuda. Kan-ske måste vi göra något liknande, funderar Jens Bruno.

amerikanerna är som vanligt på hugget. På Sovjetti-den fanns ett stort företag i Riga som sysslade med att tyda ochbearbeta stulen programvara från väst. Programmen anpassa-des sedan till Sovjets egen hårdvara. Vanligast var ibm-kopior.

Företaget har nu förvandlats till Lettlands två största mjuk-varuföretag. Det ena, Software House Technologies, swh, köp-tes nyligen av amerikanska Exigen, som tar fram totalkommu-nikationslösningar för stora företag.

När vice vd Peteris Krastins, en välklädd John Cleese-look-alike, berättar om företaget känns det som om historien uppre-pade sig. Det blir tydligt att alla affärer startar med relationer.

– Första kontakten mellan swh och vår hittills största kundibm togs via Janis Gobilus, en lett som bott länge i usa. Gobilusvisste naturligtvis att programmerarna på Software House kun-de ibm:s produkter på sina fem fingrar, vilket ledde till ett sam-arbete, säger Peteris Krastins.

Han visar oss runt i de fräscha lokalerna och vid varje dörrdrar han sitt passerkort genom en läsare för att släppa in oss.För ibm tar Software House bland annat fram drivrutiner för vis-sa tillbehör. Dessutom testar företaget skrivare och övriga till-behör från andra tillverkare så att de fungerar ordentligt till-sammans med ibm:s maskiner.

Affären med Exigen var strategiskt viktig för företaget.– Tidigare var vi alltför beroende av ibm. Med Exigen får vi en

annan stabilitet.Han berättar att finnarna har mycket affärer med Lettlands

andra stora mjukvaruföretag Dati, som har 500 anställda ochäven det är sprunget ur den gamla kopieringsfabriken.

Varför svenskarna inte är här?– Jag tror inte de litar på oss i öst helt enkelt. !

’’VI HAR TOLVÅRIGA KILLAR SOM GÖR EGNA HEMSIDOR OCH MÅNGA HAR UTVECKLATSTILL DUKTIGA HACKERS’’ JAAN PENJAM

Vill du veta mer: Länkar, tips och kontaktpersoner finns på guru.nu

guru01s3651 2000-09-13 12.13 Sidan 51

Nästan en tredjedel av alla anställda inom it-sektorn finns iStockholms kommun. Nära hälften finns inom länet. Så utantvekan är Stockholm en magnet med förödande dragnings-kraft. Men faktum är också att it-företagen växer även i det såkallade ”övriga landet”. Faktiskt i nästan samma takt som iStockholmsområdet, enligt Nutek. Sundsvall, Linköping, Väste-rås och Karlstad hör till Sveriges tio största it-städer. Och förden som väljer ”landet” framför Stockholm finns en rad förde-lar. Att det är lättare att rekrytera personal är kanske en av demest tydliga, vilket följande historia visar.

Patrik Törnberg är systemutvecklare. När han förra åretgick ut adb-programmet på Mälardalens högskola såg det ljustut. Företagen skrek ju efter folk. Full av tillförsikt började hansöka jobb i hemstaden Västerås. Och fick nobben. Han sökteminst 25 jobb, och fick inte ens komma på intervju. Ingen hördeav sig.

– Det var lite förvånande, för jag hade ju hört att det var enkanonutbildning. Att det skulle vara så trögt och ointressantkom som en överraskning, säger han.

Andra gången han sökte hos Framfab i Västerås fick han fak-tiskt komma på intervju, genom kontakter. Men det blev nob-ben ändå. Så Patrik Törnberg riktade blicken mot Stockholm istället. Han skickade iväg ett tiotal ansökningar. Och fick nappbara efter en vecka. Idag arbetar han på Adcore i Kista.

För nybakade systemutvecklare är alltså städer som Västeråsen stenhård arbetsmarknad. För it-bolagen är det en strålandemarknad att rekrytera erfaren personal ifrån.

– De vet väl att de inte behöver ta in någon nyutexaminerad.Det är väldigt många som kommer från Västerås men som job-bar i Stockholm idag. När de vill flytta tillbaka får företagenmånga sökande med flera års erfarenhet. Och arbetsmarkna-den är inte lika stor i Västerås som i Stockholm, säger PatrikTörnberg.

5 2 G U R u O K TO B E R 2 0 0 0

! Direkt från skolbänken till toppjobb i it-branschen?Inte i Västerås. Där får den nybakadesystemutvecklaren nobben.Men i Stockholm rullas röda mattan ut.TEXT PETER LJUNGGREN FOTO ELISABETH OHLSON

Systemutvecklaren Patrik Törnbergkunde inte få jobb i hemstaden

Västerås, men i Kista var han destopopulärare.

Ointressant i Västerås.Kung i Kista

guru01s5254 2000-09-13 17.00 Sidan 52

Förutom att det är lättare för företagen att rekrytera är detockså lättare att hålla kvar personalen. seb it-partner, helägtdotterbolag inom seb, hör till de företag som valt att utnyttjadetta förhållande. Man har i stället sökt sig ut i Mälardalen ochslagit upp kontor i Västerås, Eskilstuna och Örebro. Dessutomfinns bolaget i Tallinn i Estland, eftersom banken har intressen iBaltikum.

– När det gäller högskolestäder, som i Mälardalen, så finnsdet folk som vill studera, ha ett jobb och slippa flytta på sig.Många är mycket kompetenta och erfarna. Vi kan konkurreramed etablerade företag som har den här typen av kompetensoch dessutom locka till oss nyutbildade från orten, säger StefanLjungar.

nackdelarna med att ligga utanför Stockholm över-träffas av fördelarna, hävdar han bestämt. Med modern teknikfinns inga hinder för att arbeta effektivt. Även om det blir en delresande, eftersom kunderna är i Stockholm. På sikt ska även detlösa sig, med elektro-niska konferenser.

Även om huvud-kontoret ligger i Stock-holm kan tyngdpunk-ten i bolaget såsmåningom hamnaute i landet. Och attlägga sig utanförStockholm ser ut attvara en trend i bran-schen.

– De flesta etablera-de konsultbolag, somCap Gemini till exem-pel, finns i dag på sam-ma orter som vi, sägerStefan Ljungar.

Det är framför alltarbetskraftsintensivatjänsteföretag som väl-jer landet före storstaden, enligt Jan Cederwärn, direktör påGlesbygdsverket och ansvarig för it-frågor. Lägre lokalkostna-der och personalomsättning lockar ”call centers” och andra it-relaterade företag med ”back office”-funktioner.

skillnaden mellan Stockholm och resten av landet ärslående när det gäller priset för lokaler. För ett kontor i Stock-holms innerstad får man idag betala mellan 3000 och 5000kronor kvadratmetern. I Uppsala kostar ett guldläge knappt2000 kronor, och den som lägger sig på bästa plats i Eskilstunabetalar inte mer än drygt 1000 kronor.

Men det finns andra praktiska fördelar för den som vågar sigännu längre ut. I Norrlands inland är varje arbetstillfälle guldvärt, och politiker och tjänstemän är mer än tjänstvilliga. Deskakar fram lokaler och utbildningar efter önskemål, berättarCederwärn. Men vad betyder det för ett så kallat kunskapsinten-sivt it-företag att inte ligga i storstadens myller, ”där alla andraligger”?

– Ingenting. Jag har stött på många företag ute i landet somhar väldigt starka nätverk, till såväl London som New York. Detär fullt möjligt att befinna sig i en kunskapskärna även om maninte är där rent geografiskt, säger han. !

5 4 G U R u O K TO B E R 2 0 0 0

S Å STO RT Ä RL Ö N EG L A P P E T

" CIVILINGENJÖRER: 35500 kronori månaden i Stockholms län,33 000 kronor i övriga landet." PROJEKTLEDARE: 34000 kronor imånaden i Stockholms län, 31000kronor i övriga landet." PROGRAMMERARE: 34000 kronori månaden i Stockholms län, 31500i övriga landet.Lönerna är snittlöner inom privatsektor 1999, och de är åldersstandar-diserade. Källa: CIVILINGENJÖRSFÖRBUNDET.

Vi söker Dig som seraffärsmöjligheternamed e-business- och vet hur man utnyttjar dem!

MSC är framtidens IT-partner i den nyaekonomin. Vi utvecklar affärslösningar inome-business i nära samarbete med vårakunder. Vårt helhetskoncept tar kundengenom hela processen, från idé och strategitill integration och lansering. Vi lägger storvikt vid att förstå kundens affärsprocesseroch utvecklar nya som kan integreras medde befintliga. Våra strategiska kompetens-områden är Business Solutions, MobileSolutions, Object Solutions, Standard Plat-forms, Network Solutions och Training. Vårakunder finns främst inom branscherna bank,finans, försäkring, telekom, industri samtresor och transporter. MSC är noterat vidStockholms Fondbörs O-lista. Vi har kon-tor i Danderyd och Stockholm City.Nettoomsättningen 1999 uppgick till 115mkr. Vi är för närvarande 130 anställda ochandelen kvinnor är 30 procent.

Affärslösningar för den digitalaoch mobila framtiden

MSC är den nya ekonomins IT-partner som tar kunden

genom hela processen. Med vårt helhetskoncept och våra

strategiska affärsområden utvecklar vi nya idéer i nära sam-

arbete med våra kunder.

Bank- och finanssektorn är

en av de strategiska

branscherna för MSC

där vi bedriver egen

affärsutveckling.

Erfarna konsulter med sinne för morgondagens bankaffärerVi söker managementkonsulter till vårt affärsområde BusinessSolutions. Du har akademisk bakgrund och har flerårig erfarenhetantingen från bank- och finansbranschen eller från arbete som affärs-/managementkonsult med koppling till branschen. Du arbetar med e-business-relaterade frågor idag och kan med din dynamik och säljande framtoning hjälpa våra kunder att göra sin business till morgondagens e-business.

Du kommer att arbeta med affärs- och verksamhetsutveckling åt kunder i den finansiella sektorn och bli del av en expansiv verksamhetmed stora möjligheter att påverka såväl din egen som affärsområdetsutveckling. Vi erbjuder en dynamisk miljö med högt i tak och intressantautvecklingsmöjligheter.

Vill Du veta mer är du välkommen att kontakta AffärsområdeschefMagnus Lagercrantz, tel 08-446 55 05 eller Kristin Adelgren, tel 08-446 55 23. Din ansökan skickar du till MSC, Att: KristinAdelgren, Svärdvägen 11D, 182 33 Danderyd eller till [email protected]

e-businessInternetMobilitet

Prototyp

Idéverksamhet

Implementering

Integration

Lansering

guru01s5254 2000-09-15 18.23 Sidan 54

V

5 6 G U R u O K TO B E R 2 0 0 0

Besvärliga m

! Olydig. Annorlunda. Jobbig. Du behövs i konsensuslandet Sverige.Guru har träffat fyra knepiga typer.

i har lång tradition av att komma överens om en slutgiltig,för alla bra lösning. Helst utan konflikter.

Att utmana rådande tankar och normer behöver intealltid resultera i att du blir omtyckt som en kreativ person.Tvärtom kan du betraktas som ett mycket störande mo-ment i vardagen. För det är faktiskt så att ett par frågor kansätta en hel organisation i gungning. Och om målet är attvinstmaximera på kort sikt så finns det ingen plats för be-svärliga människor.

Guru har pratat med några personer som utmärkt sigför att driva en tes, att vilja något som andra kanske inteförstår och som inte vikt sig för majoriteten. Hur gör manegentligen när det blåser på toppen?

– Jag stod inför 1 400 av världens experter inom tele-kommunikation och sa att det ni gör är fel och vi gör rätt.Ett år senare gjorde alla på vårt sätt.

Östen Mäkitalo har talat.Jovisst drar han sig till minnes att det kittlade i magen

att komma med ett sådant påstående på gsm:s världskon-gress i Madrid 1995. Men det gäller att inte fokusera förmycket på konsekvenserna eller vad som kan gå fel.

– Då blir du rädd och feg. Du vågar inte längre utmanaoch då gör du heller inget nytt.

Han vet vad han pratar om. Han var först med att insemobiltelefonens möjligheter. Han var först med att pratadigital-tv. Att vara först är inte enkelt. Speciellt när omvärl-den bara avfärdar dig som konstig.

– 1976 hade vi idén till mobiltelefonen och den basera-des på en teknik som var fem år före sin tid. Många ansågoss vara vågade och lite oseriösa. Men det handlar om attövertyga och inte ge upp.

TEXT ERIKA AUGUSTINSSON

FOTO FREDRIK HJERLING, ELISABETH OHLSON,

GUNNAR SEIJBOLD

guru01s5660 2000-09-13 15.56 Sidan 56

O K TO B E R 2 0 0 0 G U R u 5 7

människor

ÖSTen mÄKITALO

Bor: I Uttran, Tumba. Familj: Fyra barn. Ålder: 62 år.Gör: Senior vice president i Telia Mobile AB. Innehar patent: Ja, flera stycken.

HJERLING

guru01s5660 2000-09-13 16.06 Sidan 57

När Östen Mäkitalo inte fått gehörhar han gått efter mottot: jaha, då fårjag väl visa dem! Och helt enkelt gjorten prototyp för produkten.

– Genom det visar man drivkraft attgenomföra. Vi har sällan pratat oss tillnågot utan varit tvungna att demon-strera. Nu har jag insett värdet avtrack-record.

i mitten av 80-talet gick debat-tens vågor höga kring stereoljud i tv. ITyskland arbetade man efter en mo-dell med analogt ljud medan man häri lilla Norden hade idén om digitalt stereoljud.

– När jag berättade om vår idé för ledarna i dåvarande egsom satsat miljarder på det andra projektet blev det stora pro-tester. Tänk på att vi inte ens var med i eu på den tiden! 1992 vi-sade vi vår prototyp på en mässa i Amsterdam och den var sky-högt överlägsen. Det andra projektet dog över en natt.

Skadeglädje? Nej, snarare vemod.– Att inte få gehör innebär inte bara att andra är dumma

utan också att jag kanske gjort något fel i min kommunikation.Att ett par år senare få rätt blir vemodigt på något vis.

Om man möter motstånd, hur fortsätter man tro på sina idéer?– Jag går efter en arbetshypotes, och den är giltig tills något

annat bevisas. Jag är tvärsäker. Det känns i hela kroppen. Jagkallar det intuition. Och vid varje tillfälle måste man vara be-redd att sätta sitt huvud och äran i pant.

Att vissa människor föds till att kämpa är Östen Mäkitalotveksam till.

– Orädda är vi kanske alla från bör-jan. Men sen beror det mycket på vadman upplever. Går du på tillräckligtmånga minor blir du räddare.

– Av sina misstag lär man sig på sinhöjd att inte göra samma misstag. Detär bättre att fokusera på sin framgångoch bygga vidare på det som är bra.

Östen Mäkitalo säger att han interåkat ut för några bakslag. Men detberor på vad ett bakslag är. Att folk in-te lyssnar skulle förmodligen mångamänniskor ge vika för.

– Men jag ältar inte det som varit.För mig existerar framtiden. Att hitta en lösning.

Han poängterar vikten av att inte låta det gå prestige i sinaidéer utan att vara ödmjuk och öppen. Erfarenheten säger attett misstag inte är så farligt.

– Vi tror att ett misstag äventyrar mer än vad det egentligengör. Men världen går inte under. Många gånger har vi onödigrespekt för ledningen. Att misslyckas med gott uppsåt är inte såfarligt. Man får kanske kritik, men lite ajabaja skadar ju inte.

Att tro på något och driva igenom sin idé kan behöva ensmula motstånd, menar Mäkitalo. Kreativa människor måstesjälva ta sin plats – du får ingen bara för att du är kreativ.

– Samtidigt måste vi bli bättre på att lyssna på dem som skiljersig från mönstret i stället för att gå in i försvarsposition. För att sä-ga och göra det man tror att människor vill höra är kortsiktigt.

men det går att vara besvärlig utan ålderns tyngd attluta sig mot.

Mellan Östen Mäkitalo och 22-årige Peter Hall skiljer detexakt 40 år. Men tankarna är desamma.

– Är du ung, jobbar 50 procent mer än de äldre, inte hållertyst på morgonmötet och har nya idéer om hur jobbet ska skö-tas, då blir du kritiserad. Jag var den mest kritiserade säljaren påjobbet fast jag var en av dem som sålde mest.

Peter Hall jobbar nu som produktchef för dof på Telia Mobi-le International. För två år sen fick han sitt första jobb som sälja-re i en av Stockholms Teliabutiker. Han har ingen formell ut-bildning eller kända släktingar i koncernen. Men han harbråkat och varit besvärlig för att kunna genomdriva en förän-dring han trodde på.

5 8 G U R u O K TO B E R 2 0 0 0

’’ATT MISSLYCKAS MEDGOTT UPPSÅT ÄR INTESÅ FARLIGT. MAN FÅRKANSKE KRITIK, MEN LITE AJABAJA SKADARINTE ’’

PeTeR HaLL

Bor: I Tyresö. Familj: Har ingen flickvän. Ålder: 22 år.Gör: Produkt-chef för dofpå Telia MobileInternational. Har sålt jord-gubbar: Ja, påBirger Jarls-gatan. ä R D E J O B B I G A E L L e R ?

1 UTVECKLA SJÄLVINSIKT och perspektiv på dig själv och ditt kul-turella bagage; vilka värderingar har format dig?

2 BLI BEKANT MED och undersök egna fördomar. Detta är en in-tressant resa för den som vill utvecklas och ska utveckla andra.

3 UTMANA DIG SJÄLV genom annorlunda möten med människor,böcker, resor etc. Vad händer med dig: får du energi eller krym-

per du ?

4 KOMMUNICERA med öppenhet: "Hur kan du hjälpa mig att förstådig bättre...?"

5 VÄRDERINGAR KAN INTE UTVECKLAS om de inte synliggörsförst. Detta kan vara en smärtsam process men leder oftast till

att energin som gått åt till att förtränga oro som olikhet skapar, nufrigörs och ger kreativt arbete.

ÖSTEN MÄKITALO

Virva Herlitz, organisationskonsult på Sinova, ger fem tips till chefer som har besvärliga medarbetare.

OH

LSO

N

guru01s5660 2000-09-13 16.28 Sidan 58

O K TO B E R 2 0 0 0 G U R u 5 9

– Alla på jobbet pratade om problemen men ingen tog uppdem. Då blev jag till slut språkrör för allas frustration. Men detblir en dubbelkonflikt. Jobbarkompisarna tycker att man ärstöddig och arbetsgivaren tycker man är gnällig och besvärlig.Då tog Peter Hall saken i egna händer och kom fram till en lös-ning. Orsaken till att butiken sålde få mobila internetabonne-mang var att säljarna inte fått någon utbildning. Peter Hall sat-te ihop ett utbildningspaket och for landet runt tillsammansmed en kollega för att undervisa om mobilt internet för Teliassäljare, och plötsligt sköt försäljningen i höjden.

– Det handlar om personlig drivkraft. Och tron på att om in-te jag gör det så gör ingen annan det heller.

Att vara besvärlig är tufft men det ger också utdelning, me-nar Peter Hall.

– Ledningen märkte ju att jag fanns. Att jag ville något. I daghar jag fått drömjobbet, en massa ansvar och vänner som trorpå mig.

skolans matteuppgifter ger ett antal poäng om helauppgiften är löst på rätt sätt. Men bara rätt svar och fel lösningenligt mattebokens eller lärarens principer ger mindre poäng.

– Ja, det är ju helt absurt. Det visar att en kreativ fantasi-förmåga inte belönas i stelnande system, säger Maria Modig.

Hon är författare till både skön- och facklitteratur ochskriver bland annat i sin bok ”Den nödvändiga olydnaden”följande:

”Människan är i grunden antiauktoritär – i alla levandesamhällen och på alla nivåer finns olydnad, ifrågasättandeoch trots. Barn föds inte lydiga – men uppfostraren har maktöver barnet, som får underkasta sig och lära sig att lyda. Dedygder vi sätter högt hos individen – lojalitet, disciplin,pliktkänsla – är samtidigt de som binder människorna.”

Maria Modig utgår från den amerikanske forskaren Stan-ley Milgrams undersökningar om lydnad och auktoritet.Han fann ett starkt behov hos oss att lyda order och uppfyllaöverordnades förväntningar, parat med en vilja att lägga an-svaret på andra.

– Det som intresserade mig var att ta reda på de informel-la beslutsvägarna i en organisation. Att se spelreglerna utanatt bli offer för dem. Att ta reda på var gränserna finns förvad man får och inte får. De som vågar känna på gränsernablir ofta ledare som kan driva en förändring. Men iblandslängs ”gränsutmanaren” ut.

under drygt tio år var hon verksam som utbildare ochföreläsare inom företag och förvaltning med speciell inrikt-ning på beslutsprocesser och förändring. Maria Modig pra-tar om de olika steg som en människa i förändring kan gåigenom på till exempel en arbetsplats.

– Det finns en lust att påverka, att prövaen idé. Det kan följas av osäkerhet ochkänslan att man nog har fel. Ibland förne-kar man sina första intryck och börjar lju-ga för sig själv och intalar sig att allt är bra.

Men periodvis bubblar det undan-trängda upp.

– Då drabbas du av stresskänslor ochnervositet och om du inte agerar, enkänsla av utbrändhet som vi ser mycketav idag.

Den som väljer förändring måste, en-

ligt Maria Modig, vara beredd på vissa saker.– Så snart du gör något som inte följer traditionella nor-

mer och vanor blir reaktionerna från omgivningen starkaoch ofta negativa. Den som väljer att gå emot en auktoriteteller mot normerna blir ensam och betraktas som olydig el-ler besvärlig. Folk stöttar dig kanske i det tysta men blir oftaskrämda av det ansvar du tar.

Maria Modig har varit verksamsom journalist och bland annatvarit med om att starta tidningenKvinna Nu och varit redaktör förfacktidskrifterna Utbildningstid-ningen och Personal, människoroch arbete.

Det var som chef på en av tid-ningarna som hon själv blev förbesvärlig.

– Jag fick ryktet att jag skrev”fel”. Att jag hade ”fel” värdering-

’’DE SOM VÅGAR KÄNNA PÅ GRÄNSERNABLIR OFTA LEDARE SOM KAN DRIVA EN FÖRÄNDRING’’

maRia mODiGBor: i Stockholm Familj: Gift medJonas sedan 30år. Tre barn. Ålder: 55 årGör: Journalistoch författare.Skriver på sinfjärde roman.Föreläser i per-sonal och ledar-skap. Fikar ofta: Ja,kafékultur ärdet bästa honvet.

ä R D U J O B B I G E L L e R ?

1 BYT! Testa att byta perspektiv och pröva om dina tankar hållerutifrån andras ögon.

2 PRÖVA! Pröva din vilja – hur långt orkar du driva en sak?

3 TA REDA PÅ! Ta reda på varför du vill förändra – vad är drivkraf-terna? Är det att tjäna pengar, få uppskattning, bli berömd etc.

4 FRÅGA! Finns det stöd för det du vill och ser – vad tycker deandra?

5 UTVÄRDERA! Utvärdera din situation. Stångar du pannan blodigär tiden kanske inte mogen ännu.

MARIA MODIG

Författaren Maria Modigs fem råd till besvärliga människor.

HJE

RLI

NG

guru01s5660 2000-09-13 16.28 Sidan 59

6 0 G U R u O K TO B E R 2 0 0 0

ar. Jag tog in artiklar om personal ochledarskap som handlade om öppenhetoch förändring på arbetsplatsen. Deansågs radikala och jag hamnade i ensystemkonflikt mellan den traditionel-la synen på ledarskap och den nya.

Maria Modig gick över gränsen förvad organisationen tålde. Det behöv-des en syndabock som skulle bort så attallt kunde återgå till det normala.

– Jag hamnade i en sorts Kafkalik-nande situation där ingen kunde sägavad jag gjorde för fel. Plötsligt en dagannonserades min tjänst ut i tidningen.Utan att jag fått veta.

De flesta hade packat sina väskor illa kvickt men MariaModig valde att stanna kvar.

– Jag tog en vecka i taget, för att se om vi stod ut med var-andra. Men jag gjorde det jag ville och trodde på och vannpå så vis respekt. Efter ett tag uppfattades jag inte längresom ett hot. Det handlar om att inte bränna sina skepp.

Men att driva en förändring innebär att du tar på dig enledarroll.

– I dag har jag valt att inte verka i en organisation längre.Sedan jag fyllt 50har jag börjat skriva på heltid. En del ansersäkert att jag inte passar i en organisation, att jag är för be-svärlig. Men att vara utanför och inte anpassa sig, hör till för-fattarens uppgift, säger Maria Modig.

– tänk er, i nicaragua har man inga gatunamn eller num-mer. Där beskriver man huset man ska till, berättar vd Pål Krügernär vi letat oss fram till A brand new worlds kontor i Kista.

Han syftar på det strukturberoendesom vi har i Sverige.

– Vi skapar regelverk, stora och små. Detär strukturer så att ingen kliver utanför ra-marna. Men innovationer skapas aldrig pådet viset.

i början trodde pål krüger attman var tvungen att följa strukturerna.Men någonstans fanns det en idé om attstruktur egentligen motverkar kreativitet.

– Jag trodde att jag var tvungen att job-ba bort mina brister. Det vill säga det somvar annorlunda. Men jag insåg att jagegentligen hade ett val. Att göra det enkelt

och följa med eller förstärka det som var annorlunda. Det är detval vi har i livet!

När A brand new world ville börja utveckla alternativ till demobilsystem som finns i dag möttes de av en reaktion: Ni är to-kiga!

– Det handlade om att utmana etablissemanget. Gå emotmonopolet och skapa mångfald. Om majoriteten alltid har rättblir det aldrig någon ny utveckling.

Besvärlig kan man vara för att man har starka egna åsikteroch drivkrafter och egna problemlösningar.

– Dessa människor har cheferna oerhört svårt att acceptera.De lyder oftast inte order och passar inte in i företagsstrukturen.En briljant tekniker kan faktiskt avskedas på dessa grunder.

Pål Krüger är besvärlig. Han blev relegerad från skolan. Hanblev frikallad från lumpen. Han har fått sparken ett par gånger.

– Ofta tror man att besvärliga människor är illojala, men detär tvärtom. De är ytterst lojala, men de tycker sig ha sett ljusetpå ett annat sätt. När jag fick sparken stod jag inför valet att an-passa mig eller gå. Jag valde att stå på mig och vara lojal mot detjag tror på. Sedermera gick bolaget också i konkurs.

för pål krüger är nyfikenheten på det som är annor-lunda och nytt stor. Nyfikenheten driver kreativiteten, men vil-jan att vara till lags och undvika kritik gör oss så upptagna att viinte hinner tänka på annat, menar han.

Kreativiteten hamnar på undantag när vår egen identitetblir för viktig för oss.

– I Norden är vi extremt systematiska. Vi är duktiga på att ut-veckla och systematisera, vilket är bra, men det gör oss ocksåenkelspåriga. Vi vet hur saker ska vara och därför är det svårt atthitta nya lösningar.

Pål Krüger menar att vi i dag rör oss i för trånga sektorer.Tekniker och ingenjörer för sig, ekonomer för sig och humanis-ter för sig i stället för att skapa ett kreativt kaos.

– Titta på företagsledare i andra länder. Ofta har de en exa-men i både kulturhistoria och kulturgeografi, inte bara i teknikoch ekonomi. Bredd är viktigt.

Du har 100 dagar att sätta dina footprints på ett nytt jobb, ärKrügers motto. Den viktigaste egenskapen för att kunna göradet är att lära sig lyssna.

– Att lyssna, ta in och värdera är ett stort konststycke. Att se-dan, kombinerat med egen trygghet och egen problemlösning,kunna fatta egna beslut och vara beredd att ta konsekvensernaär det bästa råd jag kan ge!

– Förresten… Visste du att det kinesiska skrivtecknet för pro-blem är detsamma som för möjligheter? !

’’OFTA TROR MAN ATT BESVÄRLIGA MÄNNISKOR ÄR ILLOJALA, MEN DET ÄR TVÄRTOM. DE ÄR YTTERST LOJALA ’’PÅL KRÜGER

PåL KRüGeR

Bor: I Uppsala. Familj: Gift medMaud, två barn. Ålder: 56 år.Gör: Vd i A brandnew world. Civilin-genjör och univer-sitetslektor i data-kommunikation. Spelar golf: Nej. Bygger båtar: Ja,i aluminium.SE

IJBOLD

guru01s5660 2000-09-13 16.29 Sidan 60

De kör taxi. Människor från alla världens hörn med mer kunskapom världen än de flesta andra. Större delen av dem högutbilda-de med massor av högskolepoäng. Men det är poäng som inteär värda så mycket. För det är inte svenska poäng. Därför är de itaxichaffisar. I ett Sverige som skriker efter kompetens.

– Kanske skulle jag få jobb om jag bytte namn till Albarzin-djisson!

Det säger Sardar Albarzindji på klockren svenska och skrat-tar så att magen hoppar. För i dag spelar det inte honom så storroll. Han driver en blomstrande taxirörelse i Malmö och harlagt ingenjörsutbildningen på hyllan.

Men håll med om att det känns som slöseri att en man somutvecklat styrsystem för Scudmissiler ska köra taxi.

Han har gått fem år på universitet i norra Irak. Eftersom hanvar duktig i skolan handplockades han till militärutbildning iBagdad och blev officer. I två år jobbade Sardar Albarzindjimed elektronik och nätverk och utvecklade styrsystem för mis-siler innan Kuwaitkriget bröt ut. Att han var kurd och politisktengagerad resulterade slutligen i 45 dagars fängelse. År 1992flydde han tillsammans med familjen från sitt hemland.

– Jag har redan sex års studier bakom mig och måste läsa omallt en gång till för att bli accepterad i Sverige. Idag är elektro-nik en hobby som jag sysslar med hemma. Sista jobbet jag sök-te var på Ericsson när de skulle bygga ut sitt mobilnät i norraIrak. Jag tyckte att det var min bakgård på alla sätt. Jag ville sågärna jobba med det, men…

ja, det är faktiskt sorgliga historier de berättar, taxi-chaufförerna i Malmö. På Delta Cab jobbar runt 100 chaufförervarav tre-fyra stycken är infödda svenskar. Resten kommerbland annat från Iran, Irak, Somalia, Polen, Jugoslavien, Rumä-nien och Turkiet.

Över hälften av dem är högutbildade. Här finns bland annatteletekniker, tandläkare, ingenjörer, ekonomer, journalisteroch arkitekter.

– Jag sökte jobb i tre år innan jag började köra taxi. Jag haren bra utbildning från mitt hemland, men ingen vågade tachansen. Om jag hade utbildat mig i Lund hade det varit enkla-re för då vet alla vad man läst. Men bedömningen av min gam-la utbildning är 120 poäng och det har jag intyg på.

Sardars hustru nickar instämmande. Hon har också intygpå att hon är utbildad agronom.

– Hemma i Irak var jag universitetslärare och drev samtidigt

6 2 G U R u O K TO B E R 2 0 0 0

! De har långa, kvalificerade utbild-ningar. Sardar, Hamid och Mahm-mud har kompetens som borderäcka till toppjobb i näringslivet. Men i Sverige är det stopp. Ingen vill anställa en invandrare.T E X T E R I K A AU G U S T I N S S O N FOTO E L I SA B E T H O H LS O N

Annu ett

guru01s6264 2000-09-13 15.58 Sidan 62

O K TO B E R 2 0 0 0 GURu 63

t styrelsemöte?

Christos Kravaritis: entreprenör med 100 anställda.Hamid Tahajudy: revisor, tekniker och taxichaffis.

Sardar Albarzindji: ingenjör, officer och taxichaffis.Mahmmud Dadgar: journalist och taxichaffis.

guru01s6264 2000-09-13 16.31 Sidan 63

en stor gård och stora odlingar. Jag utvecklade bevattningssys-tem och andra anläggningar, men allt beslagtogs av regimen.

Dilkhwaz Saleh beslutade sig trots sin fyraåriga utbildningatt läsa in ytterligare en agronomexamen i Sverige. Men efter-som hon har en grundskoleutbildning från Irak hade hon ingenbehörighet att söka till högskolan och hela situationen blev ettmoment 22.

– Nu håller också jag på att ta taxi-körkort, för att hjälpa min man i rörel-sen. Jag kan ju inte sitta hemma och tit-ta på tv.

Diskussionen över konferensbordetpå taxistationen hettar till.

Hamid Tahajudy, revisor och tekni-ker från Iran, och Mahmmud Dadgar,rysk journalist har samma historia. Ha-mid läste tre år vid högskolan i Karls-krona/Ronneby, trots sin ekonomiut-bildning, för att försöka ta sig in på densvenska arbetsmarknaden. Men ingenarbetsgivare var intresserad.

Mahmmud berättar om en välutbil-dad väns upplevelser när hon sökte ettstädjobb.

– De hade någon sorts statistik överinvandrare, att vissa grupper var bättreän andra och på så vis sållar de bortfolk. Det är en jätteförlust för företaget.Invandrare är ju inte en grupp, utanolika individer.

– Hur ska jag kunna säga till min dotter att hon ska utbilda sigför att få ett bra jobb, när jag är utbildad men inte får jobb, sägerMahmmud.

de fyra taxichaufförerna har i dag kommit fram till attdet inte alls har med kompetens att göra. De är helt enkelt förannorlunda. För osvenska.

Det är de andra kunskapernasom saknas. Hur man pratar, vadman pratar om, hur man klär sig el-ler vad man äter. Det finns för få ge-mensamma referenser.

– Det är lite svårare att prata i fi-karummet på rasterna. Vi har ju interiktigt samma utgångsläge somsvenskar. Vi dricker te, svenskardricker kaffe. En sådan grej kanmånga tycka är märklig och manblir stämplad som ”han som inte villdricka kaffe med oss”, säger Hamid.

Men de är också övertygade omatt deras barn har framtiden i sinhand.

– Efter ett tag i Sverige är man till-räckligt mycket svensk. Att vi sedankan annat som svenskar inte kan ärju bara ett plus och borde ge ettövertag. Det gör det nog i framtiden,men inte idag, säger Sardar Alber-zindji fundersamt. !

6 4 G U R u O K TO B E R 2 0 0 0

Sardar Albarzindijs kompetensräcker till att bygga styrsystem för

Scudmissiler i Irak. I Sverige räckerden till att köra taxi i Malmö.

’’HUR SKA JAG KUNNA SÄGA TILL MIN DOTTERATT HON SKA UTBILDA SIG FÖR ATT FÅ ETT BRAJOBB, NÄR JAG ÄR UTBILDAD MEN INTE FÅR JOBB’’MAHMMUD DADGAR

I N VA N D R A R E H A R H Ö G R E U T B I L D N I N G

"DE INVANDRARE som kommit till Sverige de se-naste åren har högre utbildning än genomsnittetför infödda svenskar."BLAND UTRIKESFÖDDA som invandrat under åren1995-1998 har 23-28 procent en längre efter-gymnasial utbildning. Motsvarande siffra för per-soner föda i Sverige är 14 procent."FLEST HÖGUTBILDADE har invandrat från bl a Ne-derländerna, Belgien, Frankrike, Letland, Li-tauen, Ryssland och Sudan.Sett till högre utbildning för hela befolkningen ärnivån likvärdig för utrikes- och svenskfödda. 14procent har universitets- eller högskoleutbild-ningar omfattande tre år eller mer."26 PROCENT av de utrikes födda mellan 25 och64 år har någon form av högskoleutbildning.Motsvarande siffra för infödda svenskar är 29procent.

guru01s6264 2000-09-13 16.34 Sidan 64

D

6 6 G U R u O K TO B E R 2 0 0 0

et handlar inte om planerad mångfald. Det har bara blivit så. Den re-lativt nya webbyrån Large Medium har lyckats bli ett företag som be-står av 53 personer från alla kontinenter med olika bakgrund och iolika åldrar. Födda i Syrien eller Skåne. Uppväxta på Östermalm elleri Rinkeby. Utbildade på hemdatorn eller på Handelshögskolan.

Just nu väntar man på att paret Zoran och Jelena från Serbienska dyka upp. De är systemprogrammerare och sökte jobb hos Lar-ge Medium via nätet.

– Vi gick igenom ansökningarna, som alla var på engelska, ochfastnade för Jelena och Zoran. De var mycket kompetenta. Plötsligtvar det någon som påpekade att de bor i Serbien, berättar Alexan-dra Nemeth, operations manager på Large Medium.

men geografin får inte hindra. Efter några anställnings-intervjuer på telefon var det klart. Paret flyttar till Sverige ochStockholm. Flera av de anställda på Large Medium har sökt en mas-sa jobb tidigare men fått nej. Trots spetskompetens.

Anton Baho, ursprungligen från Syrien, är statistiker. Han komtill Sverige 1990. Trots sin tunga utbildning och det faktum att hanjobbat flera år i Belgien fick han avslag på avslag på sina ansök-ningar, men en dag fick Large Medium syn på hans hemsida ochtog kontakt. Dagen efter var det anställ-ningsintervju och en dag senare var hananställd.

– Mycket beror nog på att de faktisktinte hade en personalchef som tog emotmig, utan det var den tekniske chefen.Han såg vad jag hade för kunskaper istället för att fokusera på att jag var an-norlunda, säger Anton.

Högt i tak, många diskussioner, olikainfallsvinklar och annorlunda problem-

lösning är beskrivningar av företagets sätt att arbeta och det låtersom ett vinnarkoncept.

Alexandra Nemeth och Fredrik Eriksson, vd på Large Medium,pratar med stolthet om personalsammansättningen.

– Det fanns aldrig någon uttalad mångfaldsplan. Vi söker heltenkelt duktigt folk. Men det var först när jag satte samman en listapå alla anställda som jag såg hur blandade vi var, säger Alexandra.

Den mest konkreta fördelen för Large Medium, som jobbar medglobala konton och gör sajter i mer än 17 olika länder, är att med-arbetarna har kulturell kompetens. De är medvetna om att det somfungerar i Sverige kanske är rena tabun i andra länder.

– Då är det bra att ha folk här som vet. Som kan berätta vad somfungerar i Brasilien eller Grekland, säger Fredrik Eriksson.

John Mozayani är från Kanada. Dit flyttade han från Iran medsina föräldrar som tioåring. Men idag bor och jobbar han i Stock-holm. För honom var det lite av en chock att förstå att Large Medi-ums sätt att arbeta faktiskt var ovanligt i Sverige.

– Fördelen med att vara olika hänger ihop med den sortens arbe-te vi gör. Vi är en webbyrå och har globala kunder. Olikheterna göross mer förstående för kulturella skillnader. Vi är en del av den digi-tala generationen med unga medarbetare, och många av oss har intesett den traditionella arbetsmiljön och har därför ett annat synsätt.

ibrahim botani är designansvarig för Saab-sajten hosLarge Medium. Han har flyttat runt i Sverige innan han bosatte sigi Rinkeby tillsammans med sin flickvän. Föräldrarna är kurder ochpolitiska flyktingar från Irak.

– Large Medium är annorlunda och det beror nog på att delägar-na är från Kanada. För dem var alla som bodde i Sverige svenskar.Deras perspektiv är annorlunda.

Vi pratar om språk. Det som oftast är en förklaring till varför in-vandrare inte får jobb i svenska företag.

– Bara för att någon pratar sämre svenska tror folk att de liggerpå en lägre nivå intellektuellt. Vi jobbarmed engelska som huvudspråk här ochdet innebär att invandrare och svenskarfår samma utgångsläge.

Att det skulle vara svårt att mötas pågrund av olikheterna är en myt.

– Visst finns det skillnader. Som att viinte kunde ha en julfest förra året, förhär är flera som inte firar jul, men detlöste vi enkelt med att kalla det en de-cemberfest i stället, säger Alexandra. !

Här är ingen denandre lik. Så bra.

" 53 personer. Från hela världen.Webbyrån Large Medium gör inte somalla andra. De hittar kompetensen därandra svenska företag inte ens letar.

’’ DET FANNS ALDRIGNÅGON UTTALAD MÅNG-FALDSPLAN. VI SÖKERHELT ENKELT DUKTIGTFOLK ’’ ALEXANDRA NEMETH

TEXT ERIKA AUGUSTINSSON FOTO GUNNAR SEIJBOLD

.......

guru01s6667 2000-09-13 21.19 Sidan 66

1VERKSAMHETLarge Medium

startade 1998.Delägare är re-klambyrån LoveBrindfors i Sveri-ge och kanaden-siska webbyrånCritical Mass. Large Medium ansvarar blandannat för SaabAutomobiles internationellasajter, Eurofoot-ball.com och FöreningsSpar-banken.

2ANTAL ANSTÄLLDA

53 personer, va-rav 31 är svenskarmed båda föräl-drarna födda iSverige, fem ärsvenskar födda iSverige med bådaföräldrarna frånannat land, sex är svenskar föddautomlands ochelva personer äricke svenskar,som inte pratarsvenska.

3UNGT FÖRETAG

Medelåldern är 26år. Den yngsta är19 år och denäldsta 39 år.

4UTLÄNDSKKOMPETENS

De anställda kom-mer från Sverige(31), Kanada (6),Grekland (2), Kur-distan (2), Tysk-land (2), Serbien (2), USA(1), Polen (1), Syrien (1), Iran (1),Korea (1), England(1), Brasilien (1), Bosnien (1).

S M ÅT T O M L A R G E M E D I U M

O K TO B E R 2 0 0 0 G U R u 6 7

Large Medium jobbar som manlär – gränslöst, med personalfrån 14 länder.

guru01s6667 2000-09-13 21.20 Sidan 67

O K TO B E R 2 0 0 0 GURu 69


Lorem Ipsum AB.ULRIKA HJALMARSON

’’D e vill ju inget, dagens unga”,suckar förlagschefen uppgi-vet. ”Nu för tiden är det mark-nadsavdelningen som drarigång tidningar, va?! Sånt ha-

de vi inte ens hört talas om på 70-talet.” Suck-arna har varit många och högljudda frånden generation som en gång tapetseradeväggarna med Che Guevara-affischer ochlöste världsproblemen med Vino Tinto ochkuddar på golvet. Välklädda 22-åringar somtalar om miljarder och optioner är svårkombinerade medkampsånger runt lägerelden och storkollektiv. Att de dess-utom tjänar mer än mamma och pappa gör ju inte förståel-sen större.

Cyberrevolutionen som började så lovande med kamp-lystna budskap som ”All information är fri” har numeratillägget ”så länge vi kan sälja annonsplats, alltså”. Ändåhar dotcom-företagen en obestridlig dragningskraft påde unga och ambitiösa. Det är liksom inte i kulturtidskrif-terna den nya världen skapas på 00-talet.

pengar är förstås inte oviktigt i sammanhanget,men allvarligt talat, när en 22-årig ensamstående direktörgår och shoppar sig en sexa på Strandvägen, börjar man jufundera. En paradvåning på Fina Gatan är knappast en ton-årings våta dröm, snarare hans föräldrars (man kan ju intebo på kuddar hela livet, lite problem med ryggen och så).

Andra talar om det här med idéerna. Den kreativa proces-sen. Här kan det ju vara svårt för en gammal proggare att rik-tigt se det kreativa i att kränga elvispar på nätet, men det ärju vägen som är målet, som den gode Buddha sa. En och an-nan 20-åring kan också få nåt grumligt i rösten när han talarom det nya, ickehierarkiska företaget som en spjutspets in iframtiden – ”Chefen är mer som en kompisoch jag kan komma en kvart senare och stan-na över en kvart på kvällen om jag vill”. Ja, här

blir det förstås inga pluspoäng hos den fack-föreningsutbildade. Just hjulet kanske intenödvändigtvis måste uppfinnas igen, men detär smällar man får ta när man är pionjär. An-tonia Ax:son Johnson liknade nyligen protes-tandan i internetföretagen med den som honsjälv upplevde vid Stanforduniversitetet på60-talet, fast då var det spraymålade slagordoch marijuanabrownies som gällde. Sånt görsig i och för sig dåligt på webben, men 70-ta-lets kulturtidskrift har blivit en webbsajt, stu-

denterna skissar företagsidéer istället för brandtal mellanföreläsningarna och vår tids visionärer är alla selfmademenmed extrema förmögenheter. Och det är inte för att de är så-na schyssta ideologer som alla vill höra dem.

hassan-syndromet blev den slutgiltiga kängan motdem som tyckte att allt ändå borde hänga ihop på nåt mersamlat vis. Det vet väl alla att det är en jävla skillnad påFanta och Jaffa, att Ivar suger men Billy duger och att PeakPerformance stinker radhuslänga och bil på avbetalning?Principer är för losers, kolla Olof Johansson som avgick fören princip, hur framgångsrik är han i dag, på en skala?Gäsp, nu går vi och shoppar lite designade lampetter tillbostadsrätten i stället.

Det är nu ärligt talat inte bara it-folket som väjer för idea-len. I en högkonjunktur är den Breda vägen ofta den Smartavägen. Åsiktsmaskinerna i 90-talets tv-shower blev till do-kukändisar som ”bara älskar att synas”, ”finn dig själv” blevtill ”10 tecken på utbrändhet” och dalmatinerhundarna harersatts med betydligt mer lättskött franskt kakel i badrum-met. Shop till you drop, eftertankens kranka blekhet är än-nu inte här. Bäva månde nördarnas barn för alla framtidaanekdoter från internets födelse.

Men en sak är i alla fall obestridlig, Bill Ga-tes har inte riktigt samma sug i blicken somden gode Che. !

Ivar suger, Billy duger

Ulrika Hjalmarson är frilansjournalist.

[email protected]

När en 22-årig ensamstående

direktör shoppar en sexa på Strand-

vägen börjar man fundera.

guru01s6969 2000-09-13 16.39 Sidan 69

T E X T F I L I P H A M M A R FOTO F R E D R I K H J E R L I N G

EN DAG PÅ JOBBET

STIL

7 0 G U R u O K TO B E R 2 0 0 0

guru01s7077 2000-09-13 22.51 Sidan 70

T ! Så här ser de ut hos Jefferson, Framfab och Entrappa interactive en dagvilken som helst. Men det är inte alla dagar de står på vd:ns skrivbord.

Namn: Petra StephaniéSchnöpf. Ålder: 20. Yrke:Assistent. Företag: Jef-ferson. Var har du köptkläderna du har på bil-den? Kookai, NK Desig-ner, skorna är köpta iKina. Hur skulle du be-skriva din stil? Jag gillaratt synas – fast inte förmycket.

Under bordet: Håkan Friborg. Ålder: 28. Yrke: Systems admi-nistrator. Företag: Framfab. Var har du köpt kläderna du harpå bilden? Jeansen från Levi’s store, tröja och skor från Stadi-um. Varför ser du ut som du gör? Det är ju inte mitt fel... Tyck-er du att du har stil? Hmmmm, ibland kanske, men då får jaganstränga mig jäkligt hårt förstås, annars är det kört.

O K TO B E R 2 0 0 0 GURu 71

guru01s7077 2000-09-13 22.53 Sidan 71

T E X T F I L I P H A M M A R FOTO F R E D R I K H J E R L I N G

Namn: Michael Ahlström.Ålder: 28. Yrke: Projekt-ledare. Företag: Entrappainteractive. Var har duköpt kläderna du har påbilden? Kostymen är frånTiger, skjortan är RalphLauren, NK, skorna ärfrån Marco Polo, slipsenkommer från H&M. Vadbrukar du ha på dig påjobbet? När jag träffarkunder har jag alltid kos-tym. Varför ser du ut somdu gör? Jag har kostymför att jag ska se äldre ut.Tycker du att du har stil?Ja, det tycker jag.

STIL

7 2 G U R u O K TO B E R 2 0 0 0

guru01s7077 2000-09-13 22.56 Sidan 72

Till höger: Andreas Linnell. Ålder: 24. Yrke: Formgivare. Företag: Jefferson.Var har du köpt kläderna du har på bilden? Jeansen köpte jag i Sydney, tröj-an köpte jag på Zoovillage.com. Datapoäng till mig! Jag kan inte klä mig isånt jag inte tycker är snyggt, men dessvärre är jag ganska okoordinerad.Tycker du att du har stil? Nej. Någon gång då och då kanske, men det är mestav misstag.

O K TO B E R 2 0 0 0 GURu 73

guru01s7077 2000-09-13 23.02 Sidan 73

T E X T F I L I P H A M M A R FOTO F R E D R I K H J E R L I N G STIL

Namn: Elisabeth Lennartsdotter. Ålder: 26. Yrke: Pr-ansvarig/vd-assis-tent. Företag: Entrappa interactive. Var har du köpt kläderna du har påbilden? Kostym från Sisley, topp från Hennes, skor från Bonshoe. Jagklär mig efter vad som står på agendan och dagshumöret.

Namn: Nicka Hellenberg. Ålder: 32. Yrke: Copywriter. Företag: Framfab. Varhar du köpt kläderna du har på bilden? Lite här och var. På Framfab härskaringa sippa etikettregler. Och så vägrar jag släppa taget om mitt andra liv somtrummis.

7 4 G U R u O K TO B E R 2 0 0 0

guru01s7077 2000-09-13 23.04 Sidan 74

itt i naturens” khakimonster Jan Danielson och Ferrariäga-ren Ulf Ekberg har – förmodligen – inte mycket gemen-samt. När Janne är ute på de skånska slätterna och spanar inljungpipare är det högst troligt att Uffe häller champagne

över sig själv på en privatstrand i St Tropez. Ändå är de här herrarnahuvudpersoner i den svenska it-världen, inte med sitt eget kött ochblod, men som symboler för två diametralt olika stilar.

Deras alter egon heter nämligen Jonas Birgersson och Johan Staëlvon Holstein, den nya ekonomins största rockstjärnor – och två vå-daskott när det kommer till kläder.

De skiljer sig emellertid markant åt. Jonas Birgersson har aldrig ut-gett sig för att vara någon trendguru. I sina stryktåliga skogshuggar-tröjor har han redan från början tydligt deklarerat att kompetens intehar med yta att göra. Men Framfab-grundaren har å andra sidan ska-pat ett antimode tack vare sin kläd-nihilism och effekten har på så sättblivit den motsatta. För även om bredbandet är den största anledning-en till hans mediala genombrott, så har hans klädstil också skapatganska många rubriker. Johan Staël von Holstein däremot tycker nogatt han är rätt härlig när han står där framför spegeln. Problemet ärbara att han aldrig reflekterar över om plaggen kommer överens, ochdå spelar det ingen roll om vi snackar Gucci eller Armani, det blir baraytterligare ett bevis på att ”it’s expensive to look cheap”.

Så varför en sådan här inledning? Jo, för att branschens största om-slagspojkar inte alls representerar den sanna bilden av hur man klärsig i it-världen. De är två parias.

Naturligtvis är det svårt attge en helt rättvis bild av hur demoderna it-männen och it-kvinnorna klär sig. Det blirschabloner, slarviga förenk-lingar och konstruerade grup-peringar – men också en gans-ka sanningsenlig beskrivningav modet på en arbetsmark-

nad där människorna håller på att göra upp med alla gamla konven-tioner som fortfarande bestämmer hur man ”ska” se ut.

först: kostymen är inte död. Den lever i allra högsta grad,vad ni än läser i tidningarna eller hör från era upplysta kompisar. Detsägs ju ibland att den där korrekta stilen inte funkar på en webbyrå,att det är löst och ledigt som gäller på alla arbetsplatser med direkt an-knytning till den nya ekonomin. Amerikanska magasin skriver långaartiklar om hur surfmodet nu annekterat Silicon Valley och frustrera-de slipsförsäljare uttalar sig om hur deras försäljning sjunker lavinar-tat. Vässat, förstås. För it-världens kostymkillar finns – överallt.

– Vi valde verkligen rätt ställe. Det är bara att vända sig om. Där stårett helt gäng killar och jag kan sätta min månadslön på att de jobbarmed it, säger Mattias Hansson, känd debattör och vd för JarowskijMedia ab, och scannar av den trendigt minimalistiska lokalen inne påT/Bar, ett nyöppnat ställe på fashionabla Strandvägen i Stockholm.

Vid bardisken står ett tjugotal killar i ungefär likadana kostymeroch hinkar mellanöl.

– Det finns en likriktning bland de här it-killarna, som oftast är kon-sulter: de ser samma tv-program, läser samma tidningar och köper sinakläder på samma ställe – på gissningsvis Brothers. Men om de lyxar tilldet går de in på en affär som säljer Tiger och då känner de sig exklusivaeftersom de har hoppat över Brothers. Jag skulle vilja påstå att it-män-nen är modevärldens hobos; de följer tåget dit lagd räls leder. Det finnsegentligen ingen annan yrkeskategori som är så lätt att ringa in. Det är

skönt. Ett stort tack till världens al-la it-män, säger Mattias, som självär en del av branschen. Han varbland annat med och startade Tor-get. I höst kommer han med sinandra bok, med den försiktiga ti-teln ”Media – så funkar det (egent-ligen)”. Alltså, det här är ingenman som skräder orden.

JAHA. DU JOBBARMED IT,VA?

’’VAR DIG SJÄLV OCH SKIT I ANDRA! TESTA ATT TA PÅ DIGDET DU VERKLIGEN GILLAR’’

Vet alla att du tillhör it-världen redan innan du öppnat munnen? Inte så konstigt. Du har fastnat i it-stilen. Guru vet varför det har blivit så här.

”M

MATTIAS HANSSON

O K TO B E R 2 0 0 0 G U R u 7 5

guru01s7077 2000-09-13 23.06 Sidan 75

Namn: Ulrika Enehage. Ålder: 30. Yrke: Originalare. Företag: Jefferson.Var har du köpt kläderna du har på bilden? New York, Milano, Stock-holm. Vad brukar du ha på dig på jobbet? Typ det jag har på bilden. Var-för ser du ut som du gör? Det undrar jag också.

Namn: Martin Czernik.Ålder: Nyss fyllda 29.Yrke: Utvecklingschef.Företag: Framfab. Varhar du köpt kläderna duhar på bilden? Byxor,Psycho Cowboy, Car-lings, skor Caterpillar,tröja GAIS. Är dyrt likamed bra? Verkligeninte, etiketten ochmärket är sekundärt,utseendet primärt.

T E X T F I L I P H A M M A R FOTO F R E D R I K H J E R L I N GSTIL

7 6 G U R u O K TO B E R 2 0 0 0

guru01s7077 2000-09-13 23.07 Sidan 76

STORMODERUBRIKSATTmedDIN

– Nu kör de kostymstilen, säger Mattias och tittar på killarna vidbardisken igen. Men på helgerna när de känner sig lite leisure kan defaktiskt vara riktigt djärva och gå runt i lite J Lindeberg-kläder, men ty-värr glömmer de bort att ta bort de turkosa tagsen på ärmarna, så detblir fel ändå. Inget brottsligt, förstås, men lite trist.

Mattias uppfattning är inte unik på något sätt. Wiktor Södersten,delägare i den nystartade musiksajten Sonnox.com, är inne på sammalinje.

– Det är trist när det syns så tydligt att folk inte har valt klädernasjälva utan att de i stället köpt ett koncept. De här killarna har oftasamma roll på arbetsmarknaden – de är resurskonsulter, it-världensmanpower, som hyr ut sig själva och andra till olika projekt. Och dehar ingen egen identitet.

– De följer den uttalade eller outtalade dress-coden som finns påderas företag, säger Södersten – för dagen klädd i en Tiger-kostym, ochman undrar förstås om Mattias Hansson skulle gett honom en rak hö-ger om de hade suttit här tillsammans. Men det ska sägas till Söder-stens försvar att kostymen ärsnygg, ingen dussinvara frånTiger och – framför allt – Wik-tor skulle aldrig hänge sig åtnågon form av konformism.Hallå, det här är killen som ska-kade it-världen när han dökupp i kilt på det ena cocktail-partyt efter det andra.

Kostymbärarna är den enaav två stora falanger i it-sam-hället. Den andra består av detlite yngre, kreativa gardet (oftaart directors, konceptutveckla-re etcetera) som är mer casual, och figurerna är goda representanterför den bild som många har av en it-människa – en person som tar påsig det som är skönt, inte vad som är god sed, vilket i många fall inne-bär slitna amerikanska t-shirts, gärna med ett gammalt Jethro Tull-tryck på, surfshorts, slitna jeans med kedja, Santa Cruz-slip-ons – ochBuddha-armband i olika färger och gärna en rejäl tribal-tatueringsom en subtil finish.

– De skulle kunna byta kläder med varandra allihop och ingen skul-le märka någon skillnad, säger Mattias Hansson.

– Ja, de här människorna skrattar säkert ofta åt ”de fantasilösa re-surskonsulterna”, men sanningen är att de är lika fantasilösa. Jag skul-le aldrig ta på mig en kortärmad bowling- eller surfskjorta. Då har jaghellre kostym, säger Wiktor Södersten.

En tredje kategori av it-människor är förstås nördarna, låt oss kalladem så. Eller genierna, de som var först, de som ligger bakom de tek-niska underverk som gör att vi surfar fortare än någonsin i dag. JonasBirgersson är en sådan, förstås. Men Bill Gates är ett mycket bättre ex-empel på hur de klär sig. Ofta nöjer de sig med en enkel skjorta, rutigeller randig, och ett par chinos. De har aldrig och kommer aldrig attbry sig om hur de ser ut, men de kommer alltid att vara en viktig del iden här världen. Och det ska poängteras, att det många gånger är nör-darnas grovarbete i skymundan som finansierar alla Tiger-kostymeroch årgångsjeans.

– Men kommer du in i ett rum där det sitter nio killar i kostym ochen kille i flanellskjorta, kan jag garantera att det är flanellskjortan somtjänar mest pengar. Det är han som är geniet, säger Wiktor Södersten.

män, män, män, men vi får absolut inte glömma kvinnorna. Tyvärrhar de hamnat i skymundan i det här sammanhanget. En av anled-ningarna till det är att den här branschen fortfarande domineras avmän och det är främst de som syns. En annan är att kvinnor inte alls påsamma sätt har den fula ovanan att uniformera sig, och de tycker inte

alls att det är lika skoj att titta in i sin egen spegelbild vid bardisken påexempelvis T/Bar.

– Hos tjejerna ser jag ett helt annat klädintresse. De har spännandestil, modern, hellre Burfitt än Burberry, och de verkar inte ha något ”vi-tänkande”. Det är väldigt svårt att titta på en tjej och sedan direkt kun-na säga: ”Du jobbar med it, va?”, konstaterar Mattias Hansson.

Wiktor Södersten menar att många tjejer som började jobba medit i ett tidigt skede var lika illa klädda som programmerarna, nördar-na. Men till skillnad från sina manliga kollegor har de allt eftersom(plånboken har växt?) skaffat sig en helt annan medvetenhet, ochidag kan många av dem betraktas som trendiga. Den resan är inte allslika vanlig bland män.

mot den här bakgrunden kan man ganska enkelt konstateraatt inställningen till kläder på den ”nya” arbetsmarknaden inte alls ärså avslappnad som somliga vill få oss att tro. Gamla regler och lagar gäl-ler fortfarande – en kostym är fortfarande en kostym. Och en kostym in-

ger fortfarande förtroende. Precissom den alltid har gjort.

– Det finns stora synergier mellanit-världen och bankvärlden, ochdärför är kostymen fortfarande vik-tig. Bland bankmänniskor förväntasman se ut på ett korrekt sätt, där harmodet inte förändras på något sätt,säger Paula Malm Haeger, trend-konsult på Trendunion, ett interna-tionellt företag med holländskan LiEdelkoort i spetsen, som gör analy-ser av trender inom olika branscher.

– Men jag tror att det här myckethandlar om en generationsfråga. Det är ofta de som är lite äldre, när-mare 40, i it-världen som klär sig efter gamla ideal. De yngsta, gängetunder 30 eller under 25,de var inte med på 80-talet när det var högkon-junktur förra gången, så de kan välja sin egen stil, säger Malm Haeger.

– De här unga it-slynglarna som bryter med de gamla konventio-nerna, även om de uniformerar sig, håller just nu på att revolutioneraarbetsmarknaden. På sikt kommer deras stil att gå vinnande ur stridenmellan gammalt och nytt. En bankchef i en sliten Aerosmith-t-shirtoch tribal-tatuering låter inte bara larvigt. Det är orealistiskt. Men höj-darna i finansvärlden har lärt sig att de inte bara kan avfärda en per-son i linne och keps på en anställningsintervju – han eller hon kannämligen vara ett geni. Acceptansen har med andra ord ökat.

– Och en av de mest konkreta effekterna av det är att ”Casual Friday”nu existerar på riktigt inne i de mest konservativa kretsarna i Stock-holm. Deltagarna där måste också börja lära sig att leva utan slips.

Mattias Hansson och Wiktor Södersten skulle aldrig behöva införasådana jippon på sina företag. Där är det redan rätt casual och själva ärde ofta mest casual av alla. Eller de har i alla fall hittat sina egna stilar,och flockbeteende är inte riktigt deras grej.

– Var dig själv och skit i andra! Testa en arbetsdag att ta på dig detdu verkligen gillar. Du ska se hur överraskande få det är som tycker attdu gjort något dåligt, fel eller konstigt, säger Mattias.

– Kläder är ett tecken på identitet, säger Wiktor Södersten, som alltoftare lämnar kilten hemma. Det gäller ju att gå vidare, och nu hållerhan på att bygga en tango-garderob. De spetsiga läderskorna är redaninförskaffade och det långa håret har alltid funnits där. Det återstår attse hur branschen reagerar.

Mattias är inte riktigt lika djärv (och konceptuell), å andra sidanskulle han aldrig ta på sig en Tiger-kostym. Men vägen till it-världensmodetopp är lång.

– Det är en prisfråga. Och de pengarna har jag inte.FILIP HAMMAR

’’DET YNGSTA GÄNGETUNDER 30 ELLER 25 KAN KLÄSIG UTAN ATT TÄNKA PÅ HURMAN SÅG UT FÖRR’’PAULA MALM HAEGER

O K TO B E R 2 0 0 0 G U R u 7 7

guru01s7077 2000-09-13 23.10 Sidan 77

7 8 G U R u O K TO B E R 2 0 0 0

n vårdag i italienska Bologna 1989 star-tar den årliga barnboksmässan. Imontrarna trängs Babar-elefantermed Smurfar och någonstans täljer sä-

kert Emil på ännu en trägubbe. Hit kommer Karin Hjelm för första gången.

Hon driver ett litet antikvariat för barnböcker iUppsala. Det går knackigt och något måste gö-ras. Hon vet inte vad, men här bland bjud-choklad och italienska mässvärdinnor ser honplötsligt något:

– Det var en stor karl med keps och vandrar-kängor. Han hade skägg och såg lite lufsig ut, sådär Fjällrävenaktig. I handen höll han en slitenportfölj med ett klistermärke på, av Barbapapa.

Karin tog sin man i armen och berättade attdet frågar folk efter, Barbapapa, men det finnsinga böcker och på biblioteken hade de sistasönderlästa exemplaren ställts i magasin. Sveri-ge var Barbapapa-rent.

Efter att ha frågat runt en hel dag inser Karinatt ingen har några Barbapapaböcker, så när deser Barbapapamannen nästa dag går de framoch frågar.

– Barbapapa! Det är jag, svarar Taulus Taylor.Karin Hjelms förlag kom att ge ut sex titlar. I

dag finns bara enstaka exemplar kvar som jagasav desperata Barbafiler i både Tyskland och Ja-pan.

Taulus Taylor minns också Bologna. Dit komhan första gången 1970 tillsammans med AnetteTison för att få någon att nappa på en stor rosablobb. Blobben kunde förändra sig själv och föd-des på ett transparent ritpapper en kväll i Parisutkanter 1969.

En bögrosa blobb som anpassar sig till situa-tioner så perfekt att hela kroppen blir fallskärm,båt eller precis vad som helst.

Exakt hur idén föddes går inte att reda ut.Taulus hade lämnat sitt biologilärarjobb i usa.Han var 35 år och drog till Europa. Mötte Anettesom pluggade till arkitekt men mest ville hitta

på något sätt att kommunicera med små barn.De spelade Beatlesplattor och ritade. Och en

dag var blobben där med sina stora ögon. Hanhade en mild humor och alla barn kunde rita avhonom.

Någon som kan ändra sin kropp kan man interita fel, hur svårt det än är att styra vaxkritornarätt med en fyraårings hand.

– I den åldern kan man inte rita Kalle Anka, viville skapa interaktivitet för de allra minsta.

Namnet kommer ur en lista med säkert hund-ra förslag. Amerikanen Taulus missuppfattadedet franska ordet för sockervadd, ”barbe à papa”(pappas skägg), skrev ihop det och där var han.

– Sockervadd är ju ofta lite rosa och barn äls-kar det. Dessutom är det de första ljuden ett barnkan säga. Ba, ba, pa, pa, ljudar han i telefonenfrån Frankrike.

E

’’Nostalgi är ointressant. Vi skapade en figur för barn. En interaktiv figur’’

TEXT MAGNUS BEJMAR FOTO HJELM FÖRLAG

Barbas pappa talar ut! Barbapapa är alla arbets-givares dröm: en glad socialblobb som ändrar form i olika situationer. Men Barbapapas skapare, Taulus Taylor, vägrar att slå sigtill ro och tjäna pengar på sintecknade rosa blobbkropp.

Blobb blobb.

TAULUS TAYLOR

guru01s7879 2000-09-14 02.21 Sidan 78

Egentligen vill han inte ha med journalisteratt göra och ringer bara upp för att mitt fax för-vandlats till ett dragspel som Canons servicekil-le trollat fram ur hans fax och på papperet upp-täcker han att det står ”Sida 1” i ena hörnet.

Omedelbart ringer det en alarmklocka. Pap-pan till Barbapapa skyddar sin skapelse. Sida ärden franska förkortningen för aids. Taulus Tay-lor har precis tvingat ett stort japanskt energi-bolag att stoppa redan gjorda informationsfil-mer med barbabarnen. I bakgrunden syns ettkärnkraftverk.

– Vi var ju inte speciellt politiska. Men är detnågot Barbapapa står för är det miljötänkande,ända sedan starten, säger Taulus och berättar istället hur de ska få japanerna att sluta äta val-kött.

barbalala sjunger två olika sånger omvalar i de femtio nya filmer som paret har skissatfram de senaste åren. Barbapapa är ”big in Ja-pan” och det utnyttjar Taulus.

– Kan man få barnen att gå emot valjaktenkanske de slutar på sikt.

Och tittar man igenom böckerna så doftardet 70-tal och ett begynnande miljöintresse.Barbapapa kämpar mot vattenföroreningar.Barbapapa både ockuperar och blir vräkt.

I den andra boken letar han efter en Barba-mama bland hippies i London som föreslår enguru i Indien. Väl där får han tipset om en affärs-man i New York. Men under tiden växer Barba-maman upp i hans egen trädgård och hela Bar-bapapan blir ett hjärta.

Barbamama är svart, och det kostade en av-hoppad amerikansk förläggare.

– We sell a lot to libraries in the south, youknow. Couldn’t you make her dark blue? fickTaulus och Anette höra.

– I tre år var vi utan förläggare i usa.Här hemma dök Barbapa upp i tv i december

1974. Dramatenaktören Börje Ahlstedt talade ihans roll med så barnsligt bubblande röst attdet är honom man minns.

Elisabeth Lysander hade hittat Barbapapa påtv-mässan i Cannes året innan och mest fastnatför att han var ett alternativ till Disney och lämp-lig för små barn.

Mest grubblade barn-tv-producenterna dåöver hur man skulle ställa sig till merchandi-sing. Alltså hela kringförsäljningen av prylarsom är kopplad till varenda barnlansering idag.

Runt Barbapapa finns det inte så mycket prylaroch det beror på att Taulus Taylor som ung ochgrön i branschen skrev på avtal med agenter föratt få loss pengar till filmerna. Än idag frustarhan över dräkter i brandfarligt material ochsmink för barn.

Visserligen gick det trögt några år, men förraåret sålde de 350 000 videokassetter i Frankrike.På bolaget som gav ut dem trodde man inte sinaögon. Så bra hade inget sålt sedan ”vm i fotboll –Höjdpunkterna”.

Det är nyblivna föräldrar som själva vuxitupp med Barbaskön och Barbabok, som nu sernågot till sina egna barn. Men vuxnas nostalgi-våg bryr sig inte Taulus Taylor om. I stället görhan allt för att stänga hemsidor och stoppavuxenmerchandising.

Han håller ett mäktigt verktyg i sin hand.Barbapapa visades på tv i 107 länder. Femtio be-talade. Vuxna ryssar vet vem han är. De tog heltenkelt den tyska versionen och körde ut den, dånär öst var en egen värld bakom Berlinmuren.Samma sak i Tanzania och flera andra afrikan-ska länder.

barbapapa är en världskändis som ändåhåller sig rätt dold, för skaparna vill vara trognasin grundidé och göra något för riktigt småbarn. Tar man sig in där över hela världen måsteman ha klart för sig vad man vill och det har de:

– Fler Barbapapafilmer. Vi har just gjort 50stycken som jag hoppas kommer i Norden på vi-deo nu under hösten.

Familjen åker runt i olika länder. I Sverigeträffar de en älg.

– Nostalgi är ointressant. Vi skapade en figurför barn. En interaktiv figur, någon du kan lekaomkring och fantisera om att du förändrar dig.Jag har precis fått vara med när japanska barnkittlar varandra för att skratta naturligt på denya filmerna. Den känslan är värd mycket merän vuxna tyska datanördar som fastnat i enBarbapapatrend.

PS. Barbaskön, den svarta håriga som teck-nar, är hårig för att många konstnärer var lång-håriga i Paris i början av 70-talet. !

Magnus Bejmar jobbar till vardags som nyhets-reporter på TV4. Hans favorit är Barbaskön.

BA R BA PA PA P O P U L Ä R R E DA N F R Å N STA RT E N

BARBAPAPA KOM UT i bokform i Sverigeförsta gången 1971. Sammanlagt har detkommit 40 titlar på förlagen Tidens, Eg-mont Richter, Bonnier och Hjelm. I dagfinns enstaka av Hjelms titlar och någonfrån Egmont Richter i handeln.

BARBAPAPA VISADES första gången isvensk tv i december 1974. Fem år senaredök han upp igen och under 80-talet häl-sade han på i Björnes magasin. 1990 visa-de svt honom sista gången, sedan gickrättigheterna ut. Totalt sändes 30 femmi-nutersavsnitt. Köpvideor har släppts, sexstycken på knappt en timme, och de se-naste femtio femminutersavsnitten kom-mer på en fem–sex köpvideor senare ihöst.

BARBABARNENVad de heter på engelska och deras egen-skaper:" BARBASTARK: Barbabravo, röd, sportig" BARBAFLINK: Barbabright, blå, uppfin-ningsrik" BARBAZOO: Barbazoo, gul, djurvän" BARBASKÖN: Barbabeau, svart, artistisk" BARBAFIN: Barbabelle, lila, vacker" BARBALALA: Barbalala, grön, musikalisk" BARBABOK: Barbalib, orange, boknörd

O K TO B E R 2 0 0 0 G U R u 7 9

Barbapapas pappa ville inte vara medpå bild.

guru01s7879 2000-09-14 02.21 Sidan 79

Vi skriker allt högre efter mera bandbredd. Den finns redan. Men på fel plats vid fel tid. Är lösningen en egen börs för bandbredd?

Bataljen om enbandbredds bör

guru01s8082 2000-09-14 11.58 Sidan 80

O K TO B E R 2 0 0 0 G U R u 8 1

F ör att det svenska nätverkssamhälletska blomma ut med full kraft krävsen omfattande utbyggnad av den na-tionella digitala infrastrukturen.Överföringshastigheterna på inter-

net är idag helt enkelt för långsamma för mor-gondagens avancerade tjänster.

Enligt sifo ökar antalet svenska internet-användare med fyra procent per månad, vilkettyder på att det även kommer att behövas upp-graderingar i nätverken för att hantera till-strömningen av nya konsumenter på nätet.

Ingen har väl undgått att notera informa-tionsflödet och debatterna kring övergångenfrån dagens långsamma nätverksförbindelsertill morgondagens bredbandstjänster.

Det finns emellertid de som anser att fokuse-ringen på bredband inte är relevant.

– Det är inte bredband utan mer bandbreddman vill ha, säger Patrik Andreasen, it-konsultpå Hallsten & Partners.

Bandbredd betyder i dessa sammanhangden maximala kapaciteten hos en datakommu-nikationsförbindelse. Idag görs stora satsning-ar som syftar till att höja kapaciteten i operatö-rernas egna nät, samt den första sträckan frånanvändarens dator fram till närmaste knut-punkt.

Men det är sämre beställt med att optimeraanvändandet av den bandbredd som redanfinns i nätverken – och den kapacitet som kom-mer att finnas tillgänglig i framtiden.

en lösning som skulle kunna effektivise-ra nyttjandet av bandbredden i stamnät och deså kallade bredbandsnäten är införande av enbandbreddsbörs.

Konceptet påminner mycket om de elkrafts-börsar som introducerades i början av 1990-talet, till exempel det nordiska samarbetetNordpool. Utgångspunkten är det faktum attdet ofta finns tillräckligt med bandbredd på nä-tet – problemet är att den inte utnyttjas maxi-malt.

s börs

Dagens överföringshastigheter på internet är för låga. Morgondagens avancerade tjänster kräver ökad band-bredd. Bandbredd som till viss del redanfinns, men som inte utnyttjas effektivt.

T E X T H AS S E N I LS S O N

F O T O F R E D R I K H J E R L I N G

guru01s8082 2000-09-14 12.03 Sidan 81

8 2 G U R u O K TO B E R 2 0 0 0

Bandbredden finns så att säga på fel platsvid fel tidpunkt. En slutsats är att frånvaron avsamordning och öppenhet mellan marknadensaktörer gör att mycket bandbredd förblir out-nyttjad.

En annan viktig effekt vid etableringen av enbandbreddsbörs är att konkurrensen ökar avse-värt, vilket i sin tur bör leda till sänkta kostna-der för företag och organisationer som behöverrejält med bandbredd. Idag är höghastighets-förbindelser ofta flera gånger dyrare i Sverigeän motsvarande tjänster i till exempel Storbri-tannien. Sedan länge sker en informell handeldär operatörerna efter behov köper kapacitetav varandra.

– En svensk bandbreddsbörs skulle innebäraett effektivt sätt att säkra konkurrensneutralite-ten, säger Gustav Rosell, it-entreprenör och enav författarna till utredningen ”Förutsättningarför en bandbreddbörs i Sverige”.

Utredningen gjordes på beställning av rege-ringens it-kommission redan förra året. Sedandess har det inte hänt så mycket.

– Nej, vi har inte gått vidare med detta, be-kräftar Jan Berner, projektledare på regering-ens it-kommission med ansvar för infrastruk-turella frågor.

På Näringsdepartementet anser man att detfinns potential för idén med en svensk band-breddsbörs, men att marknaden ännu inte ärmogen.

– Runt 2004 bör den digitala infrastrukturenvara så utbyggd att det är meningsfullt att etab-lera en bandbreddsbörs i Sverige, säger ArneGranholm, ämnessakkunnig på Näringsdepar-tementet.

90 procent av tele- och datakommunika-tionsnätet ägs för tillfället av Telia, vilket görsjälva mäklandet lite svårjobbat, menar man påNäringsdepartementet.

– Det är fel tänkt, tekniskt går det att genom-föra redan nu, säger Gustav Rosell.

patrik fältström, area director för Appli-cations Area på Internet Engineering Task Force(ietf), är kritisk till såväl förslaget om att införaen nationell bandbreddsbörs som Näringsde-partementets hållning. Han anser att diskussio-nerna om priset på bandbredd inte bör dröjatill 2004.

– Det kanske är så att myndigheterna inte

tycker att de ska tycka något i frågan innan2004, men det stoppar inte privata diskussionerom priser, säger Patrik Fältström, som till var-dags även arbetar åt hårdvarufabrikanten Ciscoi usa.

Fältström tillägger att han ännu inte sett enteknisk lösning för en bandbreddbörs som hananser går att implementera.

En bandbreddsbörs är per definition virtuell– handeln sker via internet. En webbsajt funge-rar som elektroniskt börsgolv och spotmark-nad. Rent tekniskt går det till så att de företagsom köper och säljer bandbredd är anslutna tillhöghastighetsväxlar, via vilka köpen kan avslu-tas och bandbredden utnyttjas. Det är dennaaspekt av bandbreddsmäkleriet som gjort attkritiska röster höjts angående bandbreddsbör-sarnas verksamhet. Man menar bland annat attbruket av centrala växlar innebär att systemetendast fungerar om det finns en aktör permarknad.

– Priserna som kunderna betalar bestäms avde som Band-X köper bandbredd av. Det är enannorlunda modell, men rent tekniskt är de envanlig internetoperatör, säger Patrik Fältström.

Idén om en fungerande bandbreddsbörs ärinte alls ny. Redan 1997 startades en band-breddsbörs i London, Band-X, som fått stå mo-dell för flera andra satsningar i till exempel usa.

Till en början handlades det mestadels med

telefoniminuter, men idag är handeln omfattan-de vad gäller kapacitet för internettrafik. Band-X har i skrivande stund över 11 000 kunder ochhar även expanderat sin rörelse till Irland, Bene-luxländerna, Asien och usa. Sverige, som brukarutmålas som ett land som ligger i främsta ledetnär det gäller datakommunikation, är i detta av-seende ordentligt på efterkälken.

– Det är tyvärr bara i Sverige som den bildenav föregångslandet är gångbar, konstaterarGustav Rosell.

Om prisbilden för snabba internetförbin-delser skall justeras nedåt inom fem år återståratt etablera en helt privatägd bandbreddsbörs.Detta kommer förmodligen att bli utomor-dentligt besvärligt, då varken operatörerna el-ler regeringen i nuläget verkar inse fördelarnamed modellen.

– Visa mig en teknisk lösning som fungerar,då är operatörerna med på banan. Det kan jaglova dig, säger Patrik Fältström på ietf.

den återstående effekten kan bli attsvenska företag, och i förlängningen även kon-sumenterna, får fortsätta att betala mer försämre prestanda än sina europeiska motsvarig-heter.

– En nationell bandbreddsbörs bör absolutinföras. Om fem år kan det vara för sent, sägerGustav Rosell.

Förhoppningsvis står och faller inte föränd-ringen av den svenska prisbilden för band-bredd med etableringen av en bandbredds-börs.

– Operatörerna är intresserade av alla möj-ligheter till att sälja och köpa bandbredd avvarandra, säger Patrik Fältström. !

Hasse Nilsson är konsult på Light Years Stock-holm och före detta chefredaktör på Internet-Guiden.

MER OM BANDBREDDSBÖRSER:Band-X www.band-x.comArbinet www.arbinet.comInterxion www.interxion.comRate Exchange www.ratexchange.com

ÖVRIGA LÄNKAR:It-kommissionen www.itkommissionen.seNäringsdepartementet naring.regeringen.se

’’Visa mig en teknisk lösning som fungerar. Då äraktörerna med påbanan ’’PATRIK FÄLTSTRÖM, AREA DIRECTOR

AFTON

BLAD

ET BILD

guru01s8082 2000-09-14 12.07 Sidan 82

Saknas prickarna pa mina bok-staver? Men du kan lasa anda?Dasa. Ibland är det avgörande

med mångfald. Ibland måste man va-ra lite praktisk.

Jag har ett förslag. Jag tycker att viplockar bort bokstäverna å, ä och öfrån det svenska alfabetet. Deras en-da nytta är att sätta lite exotisk piff påvårt skriftsspråk. Tyvärr så gör de merskada än nytta i den datoriseradevärlden. I början var det ganska lätt.Då fanns inga å-ä-ö så folk skrev aa, ae och oeistället.

Namnet på fackområdet som bland annatberör hantering av olika skriftteckenär så långt att man valt att kalla detför i18n, där 18 är antalet bokstäversom strukits i mitten av ordet inter-nationalization. Redan detta ger ettsymptomatiskt tips om att strävanmot korta ord med enbart enkla teck-en är att föredra, eller hur?

I det uppkopplade och globalise-rade tidevarvet är det nämligen inte bara enstandardisering som går mot att folk användersig av det engelska språket som kontaktyta motutlandet.

Det finns redan en smygande ten-dens att avskaffa å, ä och ö. Eller sna-rare minskar användningen av democh det kommer slutligen leda till attvi inte känner oss bekväma med attha dem i vårt alfabet.

44609 ord (39 procent) i Svenskaakademiens ordlista innehåller nå-gon av dessa ornamenterade vokaler. Det är enminskning sedan förra upplagan. Även dop-namnen som innehåller åäö minskar i antal årefter år. Namnsdagarna likaså. Det ärendast tack vare den senaste refor-men med att dagarna har dubblanamn som gör att vi fortfarande har21 ”åäö-namnsdagar”. Min syster he-ter Aase och stavar det alltså prak-tiskt och bra utan å. Visst, det har intevarit utan problem, men precis på

samma sätt som utlänningar tyckeråäö är exotiskt så lär sig folk lika fortsom det går att säga gota bank.

Alla tacklar dock inte detta påsamma sätt. Har ni smakat bokstav-skex någon gång? I ett försök attåskådliggöra hur stor informations-mängden på internet är lite mer bok-stavligt så fyllde vi hinkar med bok-stavskex för att ha detta som mått. Iden undersökningen upptäckte vi tillvår fasa att Göteborgskex redan redu-

cerat alfabetet med just tre bokstäver – men in-te med Å, Ä eller Ö utan med Q, W och Z. Tillver-karen förklarade detta med att slumpen gjort

att vi inte fått någon av dessa bokstä-ver i våra kartonger, men efter övertrettio kartonger kex är det fortfaran-de mer än ont om dessa tre.

Nu tycker ni ju givetvis att jag harfördömt den grafiskt sköna tredjede-len(!) av våra vokaler och bordeskämmas för det. Men jag vill egentli-gen bara ge dem en mer framskjutan-

de position än som ett sista bihang efter detvanliga a–z. Det slutgiltiga argumentet för attgöra upp räkningen med våra tre sista bokstä-

ver är nämligen att vi kan ha demkvar! Vi behöver inte ha dem i alfabe-tet för att använda dem. Glasstillver-karna Mövenpick, Häagen-Dazs kla-rar sig fint även på en engelskspråkigmarknad, hårdrockarna Motörheadär inte svenskar, och så vidare. Vi av-skaffar dem alltså officiellt. Slipperallt kladd.

Sedan låter vi sorteringar bli som i Storbri-tannien och allt är alltså frid och fröjd.

Låt oss slippa åäö i alfabetet. Förpassa demtill avdelningen för roliga krume-lurer att trycka på nästa sommars t-shirt. !

Magnus Bodin arbetar på Framfab iLund, är lite av en allkonstnär ochspringer ibland Marathon. Digitalhemvist: http://x42.com/

S K R I V T I L L m a G n u S @ B O D i n . O R G BODINBOX

S J U N YC K E LSA J T E R

.1.czyborra.com

Polacken som kan allt om hur Unicode,teckensätt och bokstäver funkar. En själv-klar startpunkt när man har funderingarkring i18n.

.2.use.perl.com

Planetens bästa scriptspråk har fått en hyf-sat aktuell portal. Få en snabb överblicköver CPAN-tillökningarna och de viktigastenyheterna. Skall du bara bevaka en perl-sajt, välj denna.

.3.slashdot.org

Regerande startsida för alla som bryr sigom teknikutvecklingen på internet. Dessut-om innehåller den en beskärd del av hyll-ningar till nät-folklore. Vill man fördjupasig i mer publika ämnen läser man intespamdiskussionerna utan väntar tills ru-brikerna hamnar på Wired news.

.4.www.sidestream.org

Några engelsmän som leker med datorge-nerad konst, både grafisk och ljudmässig.Arrangerar installationer med jämna mel-lanrum. Prova gärna Auto-illustrator ävenom det inte är släppt ordentligt ännu.

.5.www.sodaplay.com/constructor/

En gammal javaklassiker. Tål att upprepas.Bör finnas i din lilla mapp med länkar tillroliga saker att leka med när skrivbordet ärnystädat, du behöver en paus och ny inspi-ration. Lek med trådkonstruktioner och gra-vitation. Den händige dekompilerar och lär.

.6.www.plumbdesign.com/

thesaurus/En interaktiv grafisk synonymordbok.

.7.bokstavskex.framtid.nu

Allt om vår bokstavskexundersökning.

Avskaffa onodiga bokstaver!

czyborra.com

plumbdesign

bokstavskex

Å-Ä-Ö gör mer skada

än nytta i den dator-

iserade världen.

" Magnus Bodin har länge serverat tekniska krumelurer och digitala kultupplevelser påsin sajt. Nu släpper vi loss honom på papper också. Med tankar kring bokstaver och siffroroch tips om innovativa webb-grepp.

O K TO B E R 2 0 0 0 G U R u 8 3

guru01s8383 2000-09-13 18.46 Sidan 83

8 4 G U R u O K TO B E R 2 0 0 0

År 2002 är mer än hälften av usa:s internetanvändare kvinnor. Inter-netreklamen omsätter 238miljarder om fem år. År 2003 köper eu-ropéerna resor via nätet för 70miljarder kronor. Svenskarna skullehandla för 1,4miljarder kronor mer på nätet varje år om servicen

på e-handelssajterna var bättre.År 2001 rings det via ip-telefoni i sammanlagt 4,8miljarder minuter.

Det är några slumpvis valda framtidsprognoser som jag hittar i tid-ningarna som ligger på mitt skrivbord.

Vad som händer i framtiden har alltid fascinerat människan. Menaldrig har framtiden varit så het som nu inom näringslivet. Spå-

gummornas tält på de kringresande marknaderna har för-vandlats till gigantiska världsföretag med miljardomsätt-

ning. Och Kivik har bytts mot den globala ekonomiskamarknaden. För prognoser och rapporter om framti-

den styr i dag mycket av världsekonomin. Oftaligger spådomarna till grund för att nya fö-

retag bildas – och läggs ner. Börskur-ser slår i taket och i botten,

människor blir

miljardärer och utfattiga när det sätts siffror på framtiden.De som dock alltid tjänar på rapporterna är prognosmakar-na själva. Men hur går det till när de gör sina undersökning-ar? Och hur ser deras framtid ut?

att dra alla som sysslar med prognoser över en kam fun-gerar bra i tanken – och när man sätter rubriker. Men aktörernasjälva är noga med att dela in sig i tre huvudnischer. Uppdelninggörs mellan företag som sysslar med insamling av uppgifter, de somgör researchen och de andra – visionärerna. Till datainsamlarnaräknas Sifo, Temo och amerikanska nfo. Research-nischen be-står av bland andra Forrester Research, Jupiter Communica-tions och Gartner Group. De andra, visionärerna, är före-tag och personer som exempelvis Kairos Future,Explachange och proffsföreläsare som Kjell ANordström.

Efter att ha träffat och pratat medaktörer från alla tre grupper-na inser man att de

! I internetekonomin vinner den som vet mest om framtiden. Det har skapat en guldmarknad för prognosmakare och framtidsforskare.

Deras rapporter ligger till grund för tidningsartiklar, affärsplaner ochpolitiska beslut. Men hur fungerar deras kristallkulor egentligen?

Guru kartlägger företagen som säljer framtiden.

Gyllene tiderför spanarna

TEXT DANIEL BERGSTEN FOTO GUNNAR SEIJBOLD

guru01s8490 2000-09-13 17.54 Sidan 84

O K TO B E R 2 0 0 0 GURu 85

”Det handlar om att bevaka media och bygga framtidsscenario

utifrån det”, säger Bengt Wahlström, som visionerat om framtiden i femton år.

guru01s8490 2000-09-13 17.58 Sidan 85

86 GURu O K TO B E R 2 0 0 0

att vanal

fra

”Fel tolkning av siffror i en affärsplan kan betyda konkurs”, säger Theodore Bergqvist, vd för Jupiter Scandinavia.

guru01s8490 2000-09-13 18.03 Sidan 86

O K TO B E R 2 0 0 0 GURu 87

har olika teorier om hur framtiden bäst beskrivs. Förvå-nad? Nej, knappast, det är klart att de tycker att just defyller den viktigaste funktionen för att se framåt.

Dock är aktörerna överens om att processen för hur enprognos kommer till ser ut ungefär så här: Datainsamla-ren genomför undersökningar via telefon, utskick ellergenom djupintervjuer. Dessa data sammanställs till statis-tik och säljs vidare antingen till en kund som drar egnaslutsatser eller till ett researchföretag som paketerar infor-

mationen och tillför en analys som säljs till kunderna. Detär delar av de här rapporterna som vi brukar se citerade i

media. Omvärldsanalytikerna, eller visionärerna, använderresearchföretagets och medias rapporter för att bygga scena-

rion i vilka man drar slutsatser som är mer långtgående än detsom researchföretaget levererar.

Krångligt? Inte alls, men vi repeterar i kortform: processen gårfrån insamlaren via researchföretaget till visionären. Och var och

en av dem säljer sin information till företag som är deras kunder.Researchföretagen, som även säljer analyser av sina siffror, tycker

att visionärerna, som själva kallar sig framtidsforskare eller omvärlds-analytiker, drar slutsatser utan statistisk plattform. Visionärerna, förlåt

framtidsforskarna, däremot menar att det är deras analys som ger ettmervärde till kunden. Vågar man inte dra egna slutsatser så får man

aldrig något försprång, lyder tesen man arbetar efter.

bengt wahlström har visionerat om framtiden i näst-an femton år. Det finns inte en svensk stad där Wahl-

ström inte intagit en scen för att hålla föredrag omvad som väntar runt hörnet. Idag driver han före-

taget Explachange som ägnar sig åt omvärlds-bevakning.

Den som tror att omvärldsana-lytikerna har avancerade

matematiska modeller och speciella dataprogram för att bygga sina te-orier blir lite besviken när Bengt Wahlström beskriver arbetet i framtids-fabriken.

– Vi jobbar med att scanna av vad som skrivs och sägs om en viss företeel-se. Det handlar om att bevaka tidningar, internet, tv, radio och andra rappor-ter som görs. Utifrån den informationen drar vi slutsatser och bygger ett sce-nario, förklarar Bengt Wahlström och fortsätter:

– Vi är gränsöverskridande och tar kunskap om trender från ett område ochapplicerar den på andra branscher.

Företag som köper Explachanges omvärldsbevakning är experter på sinbransch. De nya infallsvinklarna som omvärldsanalytikern tillför, ger ofta idéer-na om vad framtiden innehåller. Exempelvis kan utvecklingen inom telekom-sektorn vara av stor betydelse för vad som händer inom läkemedelsindustrin.

bland researchföretagen finns det några dominerande drakar. Störstär usa-baserade Gartner Group som finns i 51 länder och har nästan 4 000 an-ställda. Forrester Research och Jupiter kommer därefter med cirka 700 an-ställda vardera.

De här bolagen säljer abonnemang på rapporter. I Jupiters fall får kun-den uppdaterade rapporter inom ett visst område – men allt hör sam-man med ”den nya ekonomin” – och dessutom får kunden tillgång tillinformationen via internet och kan alltså göra egna körningar uti-från sifferbasen. Priset för ett årsabonnemang är omkring 130 000kronor. Gartner och Forrester jobbar på liknande sätt med skill-naden att Gartner har en stor konsultdel med en rådgivanderoll.

Media har definitivt spelat en avgörande roll för attdriva på prognosfokuseringen. Slå upp en affärstid-ning, helst amerikansk, och du möts av en orgie iprognoshänvisningar. Och man behöver inteha ett förflutet som redaktör för att inseatt en ordentlig tabell eller ett saf-tigt tårtdiagram skänker

’’Med hjälp av våra siffror kunde man se att både Dressmart

och Boo inte skulle fungera’’THEODORE BERGQVIST

guru01s8490 2000-09-13 18.05 Sidan 87

88 GURu O K TO B E R 2 0 0 0

trovärdighet till artiklarna. För prognosmakarna betyder det me-dieexponering som kan leda till nya affärer. Win-win-situation, yes!

Eller?Theodore Bergqvist är vd för Jupiter Scandinavia. Han och hans siff-

ror figurerar precis som Bengt Wahlström flitigt i media. En strategi somnaturligtvis är medveten och fungerar som gratis marknadsföring. Men

Bergqvist är kritisk till hur informationen ibland presenteras.– Jag sa för en tid sedan med stöd av våra siffror att 50 procent av e-hand-

larna kommer att vara försvunna inom två år. Tidningarna drog på med atte-handeln var död. I det fallet borde man skilja på marknaden och aktörerna.Att aktörer försvinner betyder inte att marknaden behöver minska. I det härfallet är det ju dessutom tvärtom – e-handelsmarknaden växer samtidigt somvissa aktörer kommer att slås ut, förklarar Theodore Bergqvist.

det är inte bara i medierna som siffrorna används för att stärka entes. Siffrorna över framtiden fyller affärsplaner som ibland uppkommit justpå grund av siffrorna. Fel tolkning i ett sådant läge kan betyda konkurs.

– Man kan faktiskt se att både Dressmart och Boo inte skulle fungera medhjälp av våra siffror, säger Theodore Bergqvist.

Han är nogrann med att förklara att det krävs stor kunskap för att kunnadra rätt slutsatser av prognoserna.

– Bara för att vi säger att det kommer att finnas en stor efterfrågan påatt köpa skivor på nätet, betyder inte det att det kommer gå bra för al-

la skivbutiker. Cd-skivor är en lågmarginalprodukt och sådant måsteman ta med i beräkningarna, konstaterar Bergqvist. Han får med-

håll av flera riskkapitalister som Guru talat med.

– Jag har sett affärsplaner med kurvor som pe-kar rakt upp men när man skrapar på ytan och ställer

följdfrågor inser man att siffrorna inte har ett duggmed affärsidén att göra. Då är man glad att man

fortfarande tar sig tid för en branschanalys, be-rättar exempelvis en erfaren svensk riskka-

pitalist som vill vara anonym.Jesper Kärrbrink jobbar

som riskkapitalist på It

Provider. Han tar prognoserna med en nypa salt.– Det finns ju siffror från Gartner eller Jupiter i varenda affärs-

plan men vi bryr oss inte om dem särskilt mycket, säger han.– Många bygger affärsmodeller kring en prognos, men det är farligt.

Om Jupiter eller Gartner säger hur e-handeln ska se ut om tre år blir slut-satsen att det går åt det hållet. Men man ska inte räkna med att prognoser-na slår in vid en viss tidpunkt, konstaterar Jesper Kärrbrink.

Fredrik Staël von Holstein, vd för Letsbuyit, är storkonsument av prog-noser. Men han litar inte på dem utan korrigerar dem för att de ska bli rea-listiska. Så när Letsbuyit gör sina budgetar och prognoser använder de sta-tistik från flera undersökningsföretag och räknar fram ett slags medelvärde.

– Dessutom drar vi alltid ner deras prognoser med en viss procent eftersomde är för optimistiska, förklarar Fredrik Staël von Holstein.

Han konstaterar också att när Letsbuyit gör prognoser för sin verksamhetväger bolagets egna erfarenheter tungt.

– Vi vet ungefär hur bra vi är på att dra besökare och förvandla dem till kun-der och i ett senare skede få dem att handla för mer pengar och oftare. Själv-klart är den kunskapen viktig när vi räknar på framtiden, konstaterar han.

En förklaring till att det blir fel i tidsaspekten är människans övertro påsin egen förändringsbenägenhet. När det ringer en telefonintervjuare frånundersökningsföretaget är det lätt att säga att man ska e-handla för tiotusen kronor inom ett år. Men när året har gått sitter man där och harmed darrande hand beställt en pocketbok för tio dollar fråAmazon.

en som riktar viss kritik mot hur framtidsdiskussionenser ut i dag är Lena Sommestad, vd för Institutet för framtidsstu-dier, som med statligt stöd bedriver akademiska framtidsstu-dier. Att det heter framtidsstudier och inte framtidsforsk-ning är ingen slump. Forskning bedriver man om någotsom hänt och framtiden har inte hänt, är stiftelsensståndpunkt.

– Det kan absolut finnas en fara när dåligtunderbyggda förklaringar och tolkningarfår ett stort genomslag, säger LenaSommestad, som själv är do-cent i ekonomisk his-

’’Många bygger affärsmodelleroch det är farligt

guru01s8490 2000-09-13 18.07 Sidan 88

O K TO B E R 2 0 0 0 GURu 89

toria. Lena Sommestad hävdar med bestämdhet att ”den nya eko-nomin” är ett av de tydligaste exemplen på en förenklad tolkning

som fått för stort genomslag i samhällsdebatten. – Den nya ekonomin är för mig snarare en fas i en lång ekonomisk ut-

veckling som har pågått åtminstone sedan industrialiseringen. Att sägaatt ekonomin i dag fungerar helt annnorlunda än förr är en enkel utväg

om man har svårt att förklara vad som egentligen händer. Jag menar att deallra flesta samhällsekonomiska samband är giltiga både i går, i dag och i

morgon. Det finns liten grund för att kasta gamla sanningar på sophögen,säger Lena Sommestad.

Också Institutet för framtidsstudier märker av marknadens efterfrågan påframtiden. Men institutet säljer bara rapporter som ligger helt i linje med deplanerade studierna.

– Jag tycker att vi, som gör rapporter som inte är kommersiella.,har en viktiguppgift. Efterfrågan har skapat en stor marknad och en rad nya aktörer, ochjag tycker man ska ta många med en nypa salt, konstaterar hon.

två som blivit rika på att ha framtiden som affärsidé är just TheodoreBergqvist och Bengt Wahlström.

1998 lämnade Theodore Bergqvist jobbet som chef för e-handeln på Pas-sagen och grundade analysföretaget Intelligence tillsammans med Pier-

re Siri, som också klev av Teliaprojektet. Och trots att de båda entreprenörerna varit verksamma inom inter-

netbranschen under flera år så kunde de knappast ana att det lillaanalysföretag som startade i små lokaler på Kungsgatan bara ett år

senare skulle värderas till mellan 50 och 100 miljoner. Men detvar vad som hände och den 5 augusti 1999 köpte amerikanska

reserach-jätten Jupiter Communications med drygt 700 an-ställda upp Intelligences researchdel, som blev Jupiter

Scandinavia. Theodore Bergqvist ingick i köpet och ärnu vd för bolaget. Pierre Siri är kvar som vd för In-

telligence, och där har riskkapitalbolaget No-vestra investerat och äger i dag 52 procent

av företaget. För Theodore och Pierreinnebar Jupiteraffären cirka 25

miljoner kronor vardera

i fickan, och vips så var de it-miljonärer.Även Bengt Wahlström har under sina femton år i framtidens

tjänst tjänat pengar. I dag är han vd och frontfigur för företaget Ex-plachange, som förutom omvärldsanalys säljer utbildningar och in-ternetplattformar för omvärldsbevakning. Dessutom drar Wahlströmin stora pengar på sitt föreläsande. 150 dagar per år tillbringar han somkringresande talare. Explachange med huvudkontor i sörmländska Björn-lunda omsatte mellan juni 1998 och juni 1999 drygt fyra miljoner och hadetre anställda. Bengt Wahlströms taxerade inkomst var 1999 529 300 kronor.

att framtiden hittills varit lukrativ för de här två aktörerna råderdet inget tvivel om. Men ingen av dem tror att marknaden kommer att sväm-ma över av lycksökare.

– Om uppdragsgivaren inte ser att du har relevans försvinner du. I mitt fallhar vi 80 procents upprepningsbeställningar, vilket jag tar som ett tecken påatt vi ger vad de vill ha, säger Bengt Wahlström.

Jupiter Communications är inriktat på research som rör ”den nya ekono-min” och är själv noterat på amerikanska Nasdaq-börsen. Det betyder alltsåatt företaget är en del av den värld man undersöker. Att det skulle kunnaskapa trovärdighetsproblem tror inte Theodore Bergqvist:

– Om vi bara skulle göra prognoser som haussade den nya ekonominskulle vi snart försvinna. Våra kunder betalar lika mycket för att vi skaförutse vilka av deras idéer som inte fungerar, förklarar han.

I en värld där konkurrensen hårdnar och resultaten allt merstyrs av förväntningar kommer viljan att veta mer om framtidenatt fortsätta växa. Och hur framtiden än ser ut, så ser den ljus utför dem som har den som affärsidé. !

Daniel Bergsten är idag delägare och innehållskon-sult i Content Sthlm.

kring en prognoseftersom de ofta ligger fel i tiden’’JESPER KÄRRBRINK

guru01s8490 2000-09-13 18.07 Sidan 89

9 0 G U R u O K TO B E R 2 0 0 0

DATAINSAMLARNASIFO RESEARCHAND CONSULTINGVd: Robert Kessiakoff.Antal anställda: 375.Omsättning 1999: 410mkr.Övrigt: Sifo Group sålde iapril Sifo Research & Con-sulting till Research Inter-national, som äger rättentill namnet Sifo. Priset var600 mkr. Sifo Group harbytt namn till Observer.

TEMOVd: Per Sutervall.Antal anställda: 80.Omsättning 1999: 91 mkr.Övrigt: Har gått ihop medNorska MMI.

JUPITER COMMUNICATIONSVd: Gene DeRose.Vd i Sverige: TheodoreBergqvist.Antal anställda: 700, varav cirka tio i Sverige.Vinst 1999: Ca 153 mkr.Övrigt: Kontor i USA, Lon-don, Stockholm, Tokyo ochSydney. Noterade på Nasdaq.

OMVÄRLDSANALYTIKERNAEXPLACHANGEVd: Bengt Wahlström.Antal anställda: Tre plusfyra frilansar.Omsättning juni -98 tilljuni -99: ca 4 mkr.Övrigt: Kontor i Björnlundaoch Stockholm. Bengt

Wahlström har skrivit fleraböcker och håller ca 100 fö-redrag om framtiden per år.

RESEARCHFÖRETAGEN GARTNER GROUPVd: Michael D. Fleisher.Vd i Sverige: Per Lindén.Antal anställda: 3 830,varav cirka 25 i Sverige.Vinst 1999: Cirka 6,6 mdr.Övrigt: Har huvudkontor iNew York och är noterat påNew York-börsens it-lista.Totalt 51 kontor i allavärldsdelar. Det svenskakontoret ligger i Solna.

FORRESTER RESEARCHVd: George F. Colony.Antal anställda: 513.

Vinst 1999: Cirka 783 mkr.Övrigt: Kontor i USA, London och Amsterdam.Noterade på Nasdaq.

KAIR FUTUREVd: Hans Bandhold.Antal anställda: Cirka 35.Omsättning: Cirka 25 mkr.Övrigt: Kontor i Stockholm,Göteborg och Oslo.

INSTITUTET FÖR FRAMTIDSSTUDIERVd: Lena Sommestad.Antal anställda: 5.Antal forskare: 10-15 for-skare knutna till institutet.Verksamhet: Privat stif-telse med statlig finansie-ring. Gör vissa konsultarbe-

ten om dessa fyller ettforskningssyfte. Ska varaen resurs för samhället.

OBSERVER (TIDIGARE SIFO GROUP)Vd: Robert Lundberg.Antal anställda: 1 400.Omsättning 1999: 685mkr. (Sifo Group exklusiveSifo Research & Consul-ting).Övrigt: Observer är noteratpå Stockholmsbörsens O-lista.

N I O S I A R E S O M TJ Ä N A R P E N G A R PÅ F R A M T I D E N

’’Forskning bedriver man på något som hänt, och framtiden har inte hänt’’

Lena Sommerstad, vd för Institutet för framtidsforskning.

LENA SOMMERSTED

guru01s8490 2000-09-13 18.11 Sidan 90

9 2 G U R u O K TO B E R 2 0 0 0

N og är det fantastiskt att vi i Sve-rige under det senaste decen-niet sett en matkultur- och

lyxkrog-boom utan like. Och nogär det alldeles underbart att sittatillsammans med sina vänner ochsmörja kråset på en gedigen elleravancerad krog, äta och dricka så-dant man knappt visste fanns och tju-sas av det utsökta.

Men om vi samtidigt glömmer bort att upp-skatta det enkla, hur fantastiskt är det då i läng-den?

Att kokett välja småsurt bryggkaffe framförespresso, ketchup framför lagad tomatsås, elleren jourbutiksgrillad chorizo istället för en deli-kat crostini de fegatini är förstås lika fånigt det,men att uppskatta enkelhet handlar inte om atthävda torftig och slabbig matkulturs gourman-diska kvaliteter.

Det finns ju mellanting.Gedigna mellanting som, för varje lyx-enkel

toscansk kvarterskrog som öppnar, känns allt-mer utrotningshotade. För ärligt talat, när sat-sade du på en riktigt bra helkväll på en riktigtbra sylta senast? När hade du senast en stadig

relation till en sunkkrog? Utan att duironiskt markerade distans och

fnissade när första rundan godis-shots beställdes in?

Var vi hittar Stockholms bästavietnamesiska krogar eller vilken

inredningsarkitekt som designatden senaste tju-

siga cocktailbaren,det hör numera till den

moderna storstadsmännis-kans allmänbildning ochvarenda krogguide upplyseross om det med en aldrig si-nande envishet. Men var vifinner de riktigt bra sunk-krogarna eller sympatiskasyltorna, det får vi aldrig reda på.

Att ge sig in i sunkkrogar-nas svåröverblickbara land-skap är ingen enkel match,för naturligtvis är ju de flestasunkkrogar just… sunkkro-gar. Utan vare sig charm el-ler god mat. Men, oavsett om

man befinner sig i Toscana eller Sverige, finns se-dan de där ställena som gör en alldeles varm ihjärtat; krogar där tiden står still och där maninsvept i en komplett chosefri baren-som-Gud-glömde-atmosfär och får en flaska husets vinoch en varmrätt för under tvåhundringen. Ochdär såväl maten som gemytet står i en alldeles

unik klass.

d e n g o d a s y l t a n kankomma i skepnad av enkelkvarterspizzeria, kargt kit-schig indier eller svenskplankstekskrog, men ge-mensamt för dem är att deutgör en typ av undanskym-da skimrande pärlor i vårtkollektiva kroglandskap.Som många av oss inte läng-re ens ids söka efter. Kanskedärför att vi under nittiotaletblivit så vansinnigt upptag-na med att plugga in vin-spalter?

För varje människa somnågonstans fortfarande tror

Den svenska

syltans själNågonstans mittemellan den senaste pretto-baren och den trista kvarterspizzerian ligger

det en krog där tiden stått still – en mötesplatssom gör besökaren alldeles varm i hjärtat.

TEXT PER HAGMAN FOTO FREDRIK HJERLING

Restaurang Akacia satsar på dekoren.

guru01s9293 2000-09-13 20.22 Sidan 92

O K TO B E R 2 0 0 0 GURu 93

på krogen som ett avslappnat vardagsrumkänns det dock självklart att leta sig fram till sinfavoritsylta istället för att rutinmässigt lallarunt och äta och dricka snygga lyxversioner avvärldens alla kök och inte minst då det svenska.

d e t ä r s o m o m v i , lite tillspetsat, i vår to-tala slapphet inför att finnadet enkla, hamnar i ett kol-lektivt tillstånd av att gå tillOperakällaren när vi vill ätanågot ”hederligt gammaltsvenskt” och där beställer inkalvbräss, för att sedan sittadär med en raffinerat icke-förkokt kalvbräss serveradpå en bädd av svart trum-petsvamp och med en kalv-fondsbaserad sås med blan-cherade kastanjer ochtillhörande vitlöksconfitutan en tanke på att den harlika mycket med ”gammalgenuin svensk matkultur”att göra som den genom-snittlige italienaren i Stock-

holm har med den genomsnittliga italienskasyltan.

Restaurang Akacia, en liten legend på Åsö-gatan i Stockholm, är på många sätt prototypenför den utrotningshotade svenska syltan. Me-nyn kargt svenskt poetisk med bräckt falukorv,oxbringa och stuvad lever. Inredningen skol-

matsal-möter-sjuttiotals-landsting med sådan själv-klarhet att den till och med iLukas Moodyssons sjuttio-talskitschfrossande film Till-sammans skulle framståsom lite väl perfekt.

Men en annan och betyd-ligt mer välrepresenteradgenre av syltor, såväl i Stock-holm som i landsorten, ärvad vi kan kalla för åttiotals-syltan. Grillbiff, pastarätteroch kanske till och med nå-gonting med mozzarella ac-kompanjerar ofta en plastigt”fräsch” om än sliten in-redning. Som exempel kannämnas en kvartett inom

krypavstånd från varandra vi Ringvägens slut;Elegans, Snövit Bar, Zombie Bar och slutligenBlecktornskällaren. Andra klassiker är Pelé påUpplandsgatan eller Dojan på Vallgatan i Göte-borg.

Den ideala sunkkrogenbör förstås ha en viss pa-tina och därför är detlite svårt att uppskat-ta den nya genre av00-talets syltor i alldess fräschör; mini-malistisk inredningmed stål och furu, krog-namnet skrivet enbart i ge-mener och gärna med undertiteln ”lounge” el-ler ”bar & matsalar”, chèvretoast som förrättoch alltifrån grillbiff till wok bland varmrätter-na (fina exempel på moderna sunkkrogar är le-gendariska tex-mex-syltan Panchos vid Oden-plan som förvandlats till Distans och snyggtsunködsliga Eklundska krogen i gamla stan,som numera heter Pondus bar & lounge).

Men allmän syltighet och billiga priser kanaldrig allena skapa skäl nog att älska en krog.Ändå är det sådana kriterier som skapar grund-förutsättningar för krogupplevelser som aldrigkan fås någon annanstans.

Den riktigt sköna syltan bör egentligen var-ken nedlåta sig till happy hour- eller timebeer-koncept eller på annat sätt uppmuntra alltförkraftigt till fylla, men ska självklart servera öl,husets vin och gärna raka och traditionella irishcoffees till konstant humana priser.

a l l r a v i k t i g a s t ä r d o c k att den godasyltan skapar det kontinentala fenomen som deflesta ”kontinentala” och svindyra krogar ärkomplett värdelösa på: en mötesplats.

Det är ytterst osannolikt att du över din kalv-bräss på Operakällaren kommer i samspråkmed bordsgrannen, medan det på exempelvisSkeppsbaren på Skeppsbron (ett negligeratstenkast därifrån) snarare är sannolikt.

Ingenstans träffas och förenas så vitt skildamänniskotyper som på Syltan, ingenstans kanman få så fantastiska levnadsöden berättadeför sig eller träffa så märkliga figurer av olikaslag.

Och någonstans någon gång känns det somatt man snarare uppfann krogar för det ända-målet än för att skapa lokaler där isolerade öarav slutna sällskap skulle få snobba för varandraom vilket vin som månne gifter sig bäst medden tryffeltoppade ankleverterrinen. !

Per Hagman är författare och har nyligen ut-kommit med boken ”Skugglegender”.

Skolmatsal möter sjuttiotalslandsting. Restaurang Akacia på Södermalm i Stockholm är ett exempel på den utrotningshotade svenska syltan.

Många tycker att restaurangenKvarnen är en kultsylta.

AFTO

NB

LAD

ET B

ILD

guru01s9293 2000-09-13 20.22 Sidan 93

N E W Y O R K

Lätt att ha kul efter

jobbet

Du kommer inte att träffa många ”dot-comers” på Manhattan, vare sig det ärljust eller mörkt. De jobbar ju så gottsom alla dygnets vakna timmar (precis

som alla andra New York-bor)! Numera är detockså lite begravningsstämning i branschen;det har gått så långt att amerikanska internetsskvallerdrottning Courtney Pulitzer håller enregelbunden fest på Chelsea-puben Rebar, däravskedade webb-jobbare kan dränka sina sor-ger och skratta rått åt sina egna aktieoptioner!

Å andra sidan har det aldrig funnits så mångatjusiga krogar på Manhattan, eller folk som harråd att äta en trerättersmiddag på dem. Meny-erna är intressantare, inredningarna ypperligtpåkostade och genomtänkta, och ”after-hour”är inte längre något som bara pågår på Alpha-bet Street. En del nattklubbar försöker hålla ensträng dörrpolicy, men när det kommer till kri-tan kommer ”nobodies” ofta in i alla fall, så detblir tillräckligt med klirr i kassan.

Med andra ord: Att ha roligt i New York ärlättare än någonsin.

LO u n G e1 ! The Church Bar (TriBeCa Grand Hotel), 26thAvenue (på White Street) " (212) 591-6600

Förskönande violett ljussättning och högt i takutgör den perfekta miljön för de unga, rika bu-sinessmänniskor som flockas hit för att smuttapå svindyra cocktails med namn som Confes-sional (Cointreau, Cranberry och Sambucabland annat) och Seven Deadly Sins (JohnnyWalker och Midori). Sockervadd serveras vid si-dan om i stället för nötter, och känns som vän-tat väldigt Barnens dag-kladdigt. Men, hey, detär i alla fall fettfritt.

2 ! The Grand Bar and Salon (Soho Grand Ho-tel), 310 West Broadway " (212) 965-3000

Föregångaren till Church Bar, i det allra förstaav de nya lyxhotellen som hyllar den nya eko-nomin för alla Downtown mogulers räkning

3 ! Campbell’s Apartment, i Grand Central Station, ingången 15 Vanderbilt Avenue " (212) 953-0409

Spela biljard och avnjut antika drinkrecept frånart deco-tiden i autentisk miljö (en före dettaöverklasslägenhet), med börsmäklare från WallStreet, eskapistiska pendlare och cigarrälskare.Du har en underhållande utsikt över nyligenhelrenoverade Grand Central, och stans värstarusningstrafik till fots – det ligger något väldigtvilsamt över det när man är turist.

4 ! Eugene’s, 27 W. 24th Str. " (212) 462-0999

Casual dressing i all ära, men glöm jeansen omdu ska gå ut i Flatiron District (mellan Broad-way och 6:e avenyn, från 23:e till 14:e gatan pavästsidan). Det ultimata Happy Hour-stället försnygga ”professionals”, innan man drar vidaretill någon av krogarna i Meatpacking District

och West Ends nattbarer. De ljusa lna, där man kan beställa en kaviartasigast. Bäst utsikt har man dock fråni lokalen.

5 ! Lansky Lounge & Grill, 104 Norfo(mellan Delancy och Rivington) " (212) 677-9489

Ett av de populäraste loungebland Lower East Side- och

har byggt ut för att fler ska rymmasöppet även på fredagkvällar, med mat från historiska grannrestaurangJeans är ok – det är det alltid så här lån

m i D D a G6 ! Pastis, 9 Ninth Avenue " (212) 9

Restauratören Keith McNally (NeStrike, Pravda, Balttar alltid rätt melloch charmigt. Pastisvariant på den ljubistron, med frostoch trivsamt stojjigOm det är mer än mes väntetid, fortsgiska Markt ett kvar

7 ! Lotus, 409 W. 14t" (212) 243-4420

Som att kliva in i e

NYTT I H Ö S T

G U R U G U I D E O K T O B E

På CohamnellerVare eller

5

10

213

116

E Houston St

Grand St

Fourth Ave

Hudson St

W

Broa

dway

E Broadw.

C hu

rch

St

Manhattan BrBrook

Canal St

Avofthe

Am:s

1117

9 18

14 12

8

67

15

Upper WestSide

Upper EastSide

Midtown

TheatreDistrict

Lower EastSide

Chelsea

SoHo TriBeCa

Que

ens

Manhattan, NY

3

4

Cent

ral P

.

GU

guru01s9496 2000-09-13 23.39 Sidan 94

O K TO B E R 2 0 0 0 G U R u 9 5

B A R M AT G A LEJ B Ö C K E RBÖCKER

Lallar du med i

profitrallyt?

På julafton drar Musse, Långben ochKalle på husvagnssemester. Majskolvar-na smattrar vid frukostbordet medanbilen tuffar förarlös längs ravinerna. På

samma sätt ångar den ansiktslösa fondkapita-lismen på. Alla som kanhugger in på godsaker-na. Om inte majs så gär-na kaviar och en Ferraritill efterrätt. Men vem styrden elektroniska flockensom ängsligt flyttar runtkapital och pumpar uppbörskurserna? Ingen.

De senaste 20 åren hardirektörerna övertalatpolitikerna att gå medpå nästan allt man be-gärt. Kan man begära attsamma direktörer ska taansvar för samhällsutvecklingen när de nu fåttstora delar av makten? Nej, det begriper de juinte och är heller inte avlönade att göra.

De senaste årens explosion av ekonomijour-nalistik har proppat oss fulla med innehållslösafraser som ”The business of business is business”och ”Cash is fact, everthing else is opinion” ochdå är det skönt att slå upp Björn Elmbrants se-naste bok. Lugnt och sakligt, med ett uppriktigtbekymrat tilltal, resonerar en av Sveriges kun-nigaste samhällsjournalister om vad som skernär makten över livet reduceras till hoppandevärdestegringar på ett antal dataskärmar.

Man kan inte begära att de framgångsrikamitt i språnget ska kunna ta in allt detta, menman kan önska att de fick en smäll på käften avverkligheten. Ett dödsfall, en svår sjukdom elleren kärleksaffär som blommar upp eller abrupttar slut. Det där oundvikliga, tvingande somkan få även en på ytan lyckad individ att för-svinna en tid, till ett torp i skogen eller till enöde strand och då läsa dessa väl valda ord omtillståndet i världen.

om hyperkapitalismen eller kasinoeko-nomin bara vore ett mode skulle den snabbt er-sättas av något annat. Av en reformerad menmer långsiktig kapitalism. Det kommer inte att

ner och en utmärkt bar rikligt befolkad av vack-ra movers & shakers i orginella accessoarer en trappa upp. Priserna tillåter tyvärr mest representation.

8 ! BondSt, 6 Bond Street " (212) 777-2500

Det är nästan omöjligt att få bord på Manhat-tans, som det sägs, bästa sushikrog (vi tyckerdock att Blue Ribbon Sushi på Sullivan Streetär lika bra). Loungebaren i källaren är i så fallvärd ett besök, för sin status på kändisbarome-tern, husets berömda saketini, den omåttligtsnygga personalen och en trevlig trängsel avbohem-miljonärer och eleganta fattiglappar.

9 ! Olives & Opm, 201 Park Avenue South (Uni-on Square West)

Bostonkocken Todd English öppnaren olivfärgad restaurang med Medel-

havsmat i nya Whotel, med vidhängande natt-baren Opm. Ett definitivt vattenhål för dotcom-mare från utvecklingsföretagen, eftersommånga av kontoren ligger här.

10 ! Sugar, 311 Church Street (mellan White ochLispenard) " (212) 431-8642

I konkurrens med Odeon och TriBeCaGrand öppnar denna kubistiska ska-

pelse som ska servera asiatiska tapas, meddansk dekor och serveringspersonal i peruker,orangefärgade läderbyxor och brottarlinnen.Missa inte den här.

11 ! Fressen, 421 13th Street " (212) 645-7775

Varning utfärdas. Detta före detta slak-teri, numera hipper-than-thou lyx-

restaurang, är ett exempel på allt man inte be-höver stå ut med i ett krog-Mecka som NewYork: dålig mat, usel service, långa väntettideroch skrikiga Prada-offer. För mycket ”Sex andThe City”. Gå vidare till nykomlingen Rhone, 63Gansevoort Street (mellan Greenwich och Was-hington), med en utmärkt vinlista, bättre matoch butterfly-stolar.

a F T e R H O u R S12 ! Joe’s Pub, 425 Lafayette Street " (212) 539-8777

NoHos bästa hangout. Det röd-svartalädermöblemanget andas lite s/m, en

perfekt inramning till monologer, musik och po-esi från Downtowns klassiska kultfigurer (sånasom Diamanda Galás och Sandra Bernhard). Efter jobbet är det gratis med myckert vackertnio-till-fem-folk, efter åtta måste man köpa bil-jett till kvällens uppträdande, och efter tio startarnattens äventyr med dj fram på småtimmarna.

13 ! Sway, 286 Spring Street " (212) 625-9121

Låt inte den syltiga skylten med McGovern’s Tavern, och de fördragna gardinerna i 70-tals-

mönster, lura dig. Bakom den oansenliga gar-derobsdörren ligger SoHo:s bästa nattbar i ma-rockansk stil, med luxuösa kandelabrar och di-vaner. Baren har inget danstillstånd, men detminns ingen vid tretiden. Blir det trist kan mangå vidare till Jet Lounge, nv, Ear Inn eller DonHill’s i ett och samma kvarter.

14 ! Spa, 76 E. 13th Street (mellan Broadwayoch Fourth Avenue) " (212) 388-1060

New Yorks version av Paris Baines-Douche. Mo-deller, rika unga män och ”euros” (grönt kortför dig, med andra ord) köar för att klämma insig i den lilla lokalen, särskilt The White Room,med vita sittkupéer. Dress code: Mycket nakenhud på kvinnorna, solglasögon med blå ellerröda glas på männen. Big Bad Dodgy Wednes-days är populäraste, med kändisbarn som skö-ter dj-båset (Sean Lennon exempelvis).

15 ! Basement Bhangra (S.O.B’s), 204 VarickStreet " (212) 252-2392

Fusionen av sydasiatiskt och indiskt, blandatmed hiphop, började förstås i England, och nuköar multikulturella hipsters till denna klassis-ka danslokal för att studsa upp och ner som be-satta till hindifilmer och kvinnliga dj:ar somDeck Rekha. Endast en torsdag varje månad.

16 ! Vinyl, 6 Hubert Street (på Hudson Avenue) " (212) 343-1379

Före detta hem till legendariska klub-ben Shelter, och fortfarande stans bäs-

ta dansgolv anser många. Noll inredning, ochinte värt besväret om du inte tänkt dansa. Fre-dag–söndag är bäst, med klubbarna Be Your-self, Club Shelter och omtalade Body & Soul.

17 ! Luahn, 59 5th Avenue " (212) 242-9709

Ett gäng Hollywoodcelebriteter försö-ker återskapa Beverly Hills och skryter

med stans tuffaste dörrpolicy. Lockande, ellerhur? De som lyckats muta sig in talar besviketom dyra drinkar, plastikopererade freaks ochLas Vegas-tacky inredning.

T i T T a P å FO L K18 ! Coffee Shop, 29 Union Square (på 16:e gatan) " (212) 243-7969

Om inget annat funkar, gå till Coffee Shop! Detta har varit sant ända sedan stället öppnadepå 80-talet, och hemligheten med succen kandå sannerligen inte vara maten, servicen ellerinredningen (amerikansk skolmatsal). Det kanbara vara läget, mitt på Union Square, mellanöst och väst, i skarven mellan Midtown ochDowntown. Här hamnar hur som helst alla, högsom låg, vare sig man har koll eller inte, förr el-ler senare. En institution i ordets mest sannabemärkelse.

TEXT PETRA ANDRÉ

S Ä K E RTKORT

S Ä K E RTKORT

NYTT I H Ö S T

NYTT I H Ö S T

Hyper-kapitalismen,Björn Elmbrant,Atlas

guru01s9496 2000-09-13 22.33 Sidan 95

BÖCKER

Osynligamakthavare

tar över

Tiden är ute för den klassiske kapitalistensom styr enligt devisen ”no money nohoney”. Istället håller en ny intellektuellöverklass på att växa fram, som utövar

sin makt i exklusiva nätverk, utan insyn och därden stora massans enda uppgift är att konsu-mera på kommando ovanifrån.

Nätokraterna kallasden nya härskarklasseni Alexander Bards ochJan Söderqvists nyabok. I boken målar deupp en bild av det nyainformationssamhället.

Det är alltid någotkusligt med en fram-tidsvision. Illusionenom att allting kan hän-da är svår att hålla vidliv när ett nytt brutaltsamhälle växer fram,där vanliga människorinte ens är medvetnaom vem det är som styroch ställer med dem.

I den nya informa-tionalismen har makten blivit osynlig, och styrgenom hemliga nätverk vars existens är okändför alla utanför kretsen. För den nya överklassen,nätokratin, är det inte pengar som är drivkraf-ten, utan vårdandet av det egna varumärket.

Globaliseringen av ekonomin och national-statens kollaps är nyckelfrågor och författarnamenar att makten i mångt och mycket kommeratt utövas genom virtu-ella nätverk. I toppenav den nya hierarkinsitter curatorerna, ensofistikerad variant avMicael Bindefelt, utankändisar, men med till-gång till maktens allaolika nätverk och idéer.

Skillnaden mot idagär att vanliga männis-kor inte ens kan suktaefter en inbjudan; devet inte ens om att fes-

ten pågår. Den stora massans huvudsakligauppgift blir inte som idag att producera varor,detta kommer i allt större utsträckning att skemed hjälp av avancerad teknik, utan att konsu-mera, på kommando uppifrån.

– Klasskillnaderna kommer att öka till enbörjan, men den nya överklassen kommer snabbtatt suga upp begåvningar från underklassenoch använda deras talanger. Ironiskt nog ska-dar detta underklassen eftersom de berövas påpotentiella ledarfigurer, säger Jan Söderqvist.

Underklassen, konsumtariatet, kommer attha svårt att göra uppror eftersom nätokraternatill stor del kommer att vara okända för dem.Bara de som själva tillhör makten kommer attveta vilka de är.

– Nätokraterna kommer troligen att söka sigtill mellanstora städer med attraktiva villkor,som Austin, Texas eller kanske Stockholm, spårAlexander Bard.

De söker det exklusiva och eftersom detverkliga hemmet ändåär på hemsidan, så harde lätt att flytta på sig omdet blir för trångt. Detär viktigt för nätokrater-na att markera avståndtill den vulgära hop somkonsumerar och har ma-teriella begär.

Vilka är då nätokra-terna, morgondagenselit? Ja, begreppet socialkompetens verkar över-leva sekelskiftet. Formel-la meriter som fina sko-lor och skönklingandeefternamn får stå tillba-ka för det frenetiska nät-verkandet. Arbete och

fritid flyter ihop, och den som använder datorntill dataspel istället för att kommunicera medandra hamnar obönhörligt i konsumtariatet.

författarna tror inte alls på att inter-net kommer att öka demokratin. De viktiga nät-verken är aldrig öppna för alla. ”På nätet sökerman sig till likasinnade och bygger tillsam-mans med dem en ny virtuell rymd”, skriver de.

Men hur går då detta nätverkande till i prak-tiken? Ja, själva boken är en frukt av detta.

– Jag startade ”The philosophy network” påinternet, där nu 65 medlemmar från olika delarav världen diskuterar och ger varandra tips, be-rättar Alexander.

Många av teorierna i boken har stötts ochblötts i nätverket. Alla som deltar gynnas ochfår en status. Inte helt oväntat är nätverket inteöppet för vem som helst, utan man måste bli in-vald av en medlem. Något säger mig att dettabara är början.

TEXT ULRIKA HJALMARSON

9 6 G U R u O K TO B E R 2 0 0 0

G U R U G U I D E O K T O B E Rske, inte utan påverkan. För nu uppmuntras denav lagstiftning och alla som stiger på karusellenoch kan hålla sig kvar belönas, även om det gårupp och ner för stunden. Kanske blir de så yraatt de inte märker att det går runt, runt.

Det Elmbrant beskriver är hur demokratinbäddas in i marknadsekonomin istället förtvärtom och hur detta gör oss mer maktlösa: Företagaren som inte får loss kapital till sinsunda affärsidé, om det inte är ett nytt företaginom, ja ni vet vad för sektor. Vd:n som varslarfolk bara för att pressa upp börskursen tvingasstressa ihjäl sig för att få verksamheten att funge-ra och ändå är de nya produkterna försenade.

Och de osynliga arbetarna som står utanmöjlighet till försörjning utan att det går att vi-sa ens vinstmässiga förklaringar till varför pro-duktionen måste flyttas. Bara att den ska det,för kursens skull.

här finns både en svidande vidräkningmed journalister som glatt lallar med i rallytoch rikligt med utblickar och referenser till dendebatt som, tvärtemot vad många svenska nyli-beraler tror, förs av ledande ekonomer och an-dra forskare världen runt.

Emellanåt blir det trögt och lite väl hoppigt iboken. Då saknar man det som är Elmbrants styr-ka. De initierade berättelserna om hur det egent-ligen gick till, som inledningen till hans ”Så föllden svenska modellen” där Lars Ramqvist är enung saxofonspelande student som tar rälsbusstill läroverket tillsammans med Bo Söderstenoch Bengt Dennis. I ”Hyperkapitalismen” är detbara en berättelse som har lite av den kraften.När en tjej i Karlskrona som till vardags arbetarmed handikappade barn pressar handelsminis-ter Pagrotsky på innehållet i det senare havere-rade mai-avtalet. Hon hade läst texten, denfanns på internet. Pagrotsky skulle skriva på av-talet men hade inte läst det i sin helhet.

– Är det som du säger har jag blivit grundlu-rad, menade han.

Grundlurade kan alla bli, men inte alla sam-tidigt. För då blir folk förbannade och då är detinte längre lika kul att köra Ferrari. Visst kanman stänga öronen, köpa mer aktier och cy-niskt hoppas man hinner hoppa av i tid. Men vihar ett val, framtiden är inte förutbestämd ochBjörn Elmbrant ger 40 konkreta förslag till enbättre balanserad kapitalism.

i disneys värld upptäcker Musse att ingenkör och kommenderar Långben till ratten.Långben somnar, och sedan bär det utför. I his-torien har varje nedgång i ekonomin börjatmed att finansiella transaktioner dominerat.

I dag omsätter finansmarknaden lika myck-et på två dagar som övrig världshandel gör påett år. Det tar två dagar att läsa ”Hyperkapitalis-men”. Gör det!

TEXT MAGNUS BEJMAR

Nätokraterna,Alexander Bard,Jan Söderqvist,K-World

EL

ISA

BE

T O

HL

SO

N

Framtidens elit styr via osynliga nätverk,enligt Jan Söderqvist och Alexander Bard.

guru01s9496 2000-09-13 22.34 Sidan 96

O K TO B E R 2 0 0 0 GURu 97


Lorem Ipsum AB.

i hyrde hus på en vingård i Tosca-na för några år sedan. GubbenCastellis gård låg på en sydslutt-ning ner mot floden Orcia ochdet vin han producerade var ett

Brunello di Montalcino, vilket anses vara ett avden här världens stora viner.

Hans Villa Santa Restituta finns inte på bola-get, men Roberto och Franca Bellini som köpteden sämre delen av hans vingård i början av70-talet gör vin under etiketten Pieve Santa Restituta och de-ras brunello anses vara ett av Italiens bästa viner.

Det finns inte heller på bolaget, men jag såg det på vinlistanpå en Conran-krog i London i våras och de tog 120 pund fördet. Vi betalade 50 kronor när vi fyllde vår femlitersdamejean-ne hos Castelli och om kvällarna satt vi på terrassen och drackdet medan vi åt lufttorkad vildsvinskorv, läste dåliga deckareoch smashade bort tordyvlarna med våra badmintonracketar.

Söderut, bort över dalgången där Orcia ringlade fram bak-om en ridå av pilträd, såg vi andra kullar täckta av vingårdar.Där, precis som i stora delar av Toscana och Umbrien, är denvanligaste druvan sangiovese och sangiovese är n ä s t a n sam-ma sak som brunello. Det är i stort sett bara floden som skiljer.Om vinet är odlat på Montalcino-stranden får man kalla detBrunello di Montalcino, annars inte. Och prisskillnaden är be-tydande.

nåväl, till saken. I början av 90-talet anlände två entre-prenörer till trakten, två amerikanska bröder med rötter påSicilien, vilka ägde ett av världens största privata vin-hus. De började systematiskt köpa upp alla vingår-dar de kom över på fel sida om floden.

Sedan kallade de in bulldozers, schaktadebort alla de gamla vinstockarna och planteradenya, mera högavkastande kloner och dessutomkonstbevattnade de.

Ganska snart producerade de mängder med vinsom smakade absolut ingenting men som såldessom äkta italienskt vin i usa.

Men det var inte nog. Eftersom bröderna var

den sortens affärsmän de var insåg de att dekunde förbättra sina marginaler om de kundesälja sina rödviner som brunello. Så en profes-sor i vinlära från universitetet i Siena anställ-des som konsult i företaget. Sedan vidtog ettenergiskt lobbande, lunchande och smörjan-de i Rom innan man till sist lyckades få sinegen professor utnämnd till Italiens jord-bruksminister, en post som han tillträdde meduppdrag att flytta gränsen för Brunello-deno-

minationen en floddal söderut.Det här var när Berlusconi ledde en regering som var häp-

nadsväckande korrumperad även för italienska förhållanden.Miljöminister var till exempel en kille som hette Enzo som varföre detta världsmästare i fridykning och hans första åtgärdefter att ha tillträtt var att godkänna ett motorvägsbygge rättgenom en nationalpark. Den sortens regering. Den kollapsa-de innan professorn hunnit flytta Brunello-gränsen.

Så fungerar den moderna vinbranschen och det är vad jagtänker skriva om här.

jag tänker inte sitta här och smutta och prata om ”ettungt bärigt vin med hög kropp och lång eftersmak av citrus,sandel och mineraler”. Det gör andra så oändligt mycket bättreoch jag påstår inte att jag har just den kunskapen om vin.

Jag kommer från en miljö på småländska höglandet där ettbra rödvin var något som bara färgade tänderna blå men intefrätte bort emaljen, och nu som vuxen lever jag mitt liv efter

enkla regler av typen ”Beaune är aldrig fel”. Det fungerarbra. Beaune ÄR aldrig fel.

Så de berättelser jag kommer att dra för erframöver kommer mest att handla om det somhänder utanför flaskan, om hur vin och spritprecis som fotboll och konst har blivit globalmångmiljardindustri.

Den här krönikan kommer att handla om män-niskorna, idéerna, affärerna, politiken, intriger-na och maktspelen.

Och det tycker jag bidrar till att göra flaskor-nas innehåll ännu intressantare. !

Vinlära på italienarnas visJag tänker inte

sitta här och smuttaoch prata om

”ett ungt bärigt vin med hög kropp”.

Vin&SPRiTERIK HÖRNFELDT

V

Erik Hörnfeldt är CVO på Halogen och speciellt

förtjust i engelska [email protected]

guru01s9797 2000-09-13 17.31 Sidan 97

Documents

Guru Nr 1 - Okt 2000 (Magasinet Guru)