Hälsa i arbetslivetHåller vi på att göra livet till sjukdom?

Åsa KadowakiSpecialist i Psykiatri,

leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildadVerksam i primärvården

Läkare med Gränserwww.lakaremedgranser.org

”Two minds in one brain” ( Kelly McGonigal)

”System 1( snabbt) och system 2 (långsamt)” ( D.Kahneman)

Chaufför eller passagerare Agerande eller reagerande

språk

Förprogrammerade att överleva ”hot” och spara energi.

Det kännsför att man lever

”Best practice”

Bli bra på att känna

Avstå medikalisering = sluta använda sjukskrivning som undvikande

Det som är viktigt på riktigt KÄNNS

• Det osympatiska sympaticussystemet (fight/flight): frånvarokänsla, minskad koncentration, yrsel, illamående, synpåverkan, tinnitus, torr i munnen, tryck runt halsen, andnöd, smärta, hjärtklappning, tryck i bröstet, orolig mage(lös-hård, buller/körningar), tyngdkänsla i benen, pirrningar, strålningar och domningar i extremiteterna, kalla händer och fötter

mm….132 symptom rapporterade….ger också affektinstabilitet – ”hotad”

Det som är viktigt på riktigt KÄNNS

• Känslor: nedstämdhet glädje

intresseilskarädslaäckel/avskyskamskuld

förvåning

Förvirringen startade för länge sedan:

WHO’s Hälsodefinition 1946

”Hälsa, ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom.”

OBS! Ovanstående uppfyller kriterierna för”Död mans regel” – man har satt upp mål som en

död man uppnår lättare än en levande….

Psyket när jag var ung Psyket hos unga idag

• Nervös• Orolig• Osäker• Ledsen• Olycklig• Myror i byxorna• Ointresserad• Tonåring

(utvecklingskris)

• Stressad• Panik• Prestationsångest• Deppig• Deprimerad• ADHD• Koncentrations-

svårigheter• Utmattad”Jag har psykisk ohälsa”

Härledning via språk

• Exempel på hur hjärnan drar slutsatser (inlärning via association)

”Ohälsa = inte ha hälsa. Att inte ha hälsa då är man inte frisk. Om man inte är frisk då är man sjuk. Ohälsa = sjuk.”

Och om man är sjuk slipper man anstränga sig…”Om du säger något som gör mig arg eller ledsen

så vill du mig illa och då kränker du mig.Vilket inte automatiskt är sant.

Svenska idéer om psykisk ohälsa

• ”Kvinnor mest”• ”Vi måste den psykiska ohälsan”• ”Vi har att ta hand om psyket”• ”Patienten = äger makten, vården,

rätten… och kvalitet utvärderas med nöjdhet”• ”Man ska ”• ”Det viktigaste är att /begär”

…och hur ser livet ut?

• Det känns hela tiden när man lever ☺• Två rättvisor: dygnet har 24 timmar och alla

kommer dö.• Om man säger att man vill något men gör något

annat, så är det det man vill.• Står man för något blir man tydlig och då

kommer alltid någon tycka att man valt fel.• Trygg blir man när man klarar av att vara

rädd.

• Det är normalt att använda passiv coping – ”vänta tills det känns bra”, ”sluta om det känns för mycket”, ”undvika smärta”, ”bita ihop och köra på”, ”undvika konflikt”, bli överens = tycka lika .

• ”Bekräfta” genom att tro på det den andra säger. ”Klart att du inte kan…” ”Så här kan du inte hålla på! (Du måste vara sjukskriven!”) Det anses snällt och nödvändigt.

Svenska idéer som ger ohälsa

• Nollvisioner – undvika hot istället för vad vi vill uppnå

• Känslomål – allt som känns fel är fel, känslor

kan aldrig vara fel

• Rättighetstänkande – Ge mig, skulle egentligen fått igår!

• Auktoritet på kompetensgrund är nedmonterat (lärare, läkare, poliser…inte journalister och jurister?) och ”fult” (tolkas som paternalism)

Psykisk ohälsa?Vad är det för

sjukdomstillstånd?

Användandet av ovanstående begrepp som en diagnos som ska behandlas bort är grunden för pågående situation.

Feltanke!

Ett samhälle

som har fokus på vad man vill UNDVIKA , skapar ett sammanhang som drivs av

Rädsla för det som kan gå fel

och att man känner sig hotad fast man är trygg

”Man vill ju inte hamna på facebook”

Diagnos: Undvika rädsla

Leder till inlärd hjälplöshet(då mår man inte bra)

OchLåg locus of control(då mår man inte bra)

• Att normala reaktioner, känslor och tankar etiketteras som ”psykisk ohälsa” och behandlas med medicinska åtgärder/får gå hem.

• Hur ska man ”kunna bli frisk” när man aldrig varit ”sjuk”?

• Missuppfattning att hälsa är frånvaro av symptom. Vi ”mår” ju hela tiden. Frågan är om vi blivit allergiska mot det…

Bedömningen

HELHETSSYN

Psykiatriskt syndromAllvarliga sådana är SÄLLSYNTA

Kropp-Symapticusreaktivitet

-Konstant hotberedskap-Få hälsobeteenden/låg återhämtning-stressad andning

Social belastningParallella stressorer

”too much”Antagandet att arbete gör oss

sjukaRädsla för ”stress”

Pratar om varandra istället för MED varandra

PersonlighetLåg kontakt med nuet

Rigiditet/svårt ta perspektiv/regelstyrdRepetetiv/ältarLåg nyfikenhet

Impulsstyrd/passiv copingFobisk -RÄDDLåg acceptans

Katastroftankar/tänk om…Svårt att välja/avstå/sätta gränser

EGENTLIGA PROBLEMET?

Utmattad – motsatsen till hållbarRiskfaktorer/passiv coping

• Bristande självinsikt• Offer istället för aktör• Otränad förmåga att sätta

gränser – säga nej och avstå

• Springer på alla bollar• Prestationsbaserad

självkänsla• Perfektionism• Ser återhämtning som

lathet - självdömande• Psykiatriskt ångestsyndrom

Friskfaktorer/aktiv coping

• Medveten närvaro –lägger märke till och kan betrakta såväl yttre som inre stimuli

• Acceptans – det som är svårt får kännas och man är mer än sina tankar och känslor (expansion)

• Engagemang – det här väljer jag att delta i /gränser

• Goda relationer – även till sig själv

Vi har inte tidsbrist utan beslutsbrist– välja/avstå

4 livsområden att fördela sig mellan

24/7/365

Arbete/sysselsättningIntressen/Lek

RelationerHälsa

OCH, varför håller vi på så här?

• RÄDDA för att inte duga/misslyckas• RÄDDA för att missa något• RÄDDA för ”konflikt”• RÄDDA för att inte vara normal• RÄDDA för missnöje – bli uthängd• RÄDDA för att må sämre• RÄDDA för att vara RÄDDA , RÄDDA, RÄDDA,

RÄDDA….

Det är något fel på mig!

�”Jag är konflikträdd ”�

• ?• Vad består konflikten av?• Är det verkligen en konflikt eller

felanvänder vi ordet?• Handlar det egentligen om otränad

acceptans för egna inre reaktioner vid motstånd?

• Färdighetsbrist?

”Hur kan jag veta att jag har rätt?”

ristfällig kontakteaktion utan eftertanke

nuti mitt huvudtändiga undvikandenummade värden

åt passerarka öppna digärderangagemang

☺Jag arbetsgivare☺

• Vad är mitt uppdrag?• Vad har jag för ansvar/makt att påverka?• Vad är det jag ger arbetstagaren?• Vad är det jag ska ge tillbaka till

arbetstagaren?• Annat jag behöver ta ställning till i rollen?

Professionell – ha ett uppdrag utifrån en kompetens i ett sammanhang

Medveten närvaroen hjärnfunktion!

med stöd av 5 sinnen!

Färdigheter

Kunskap

ETIK

Vad styr mina handlingar?

• Kundperspektivet• Tid• Någon blir arg, dvs

undvika obehag • Vad andra har lovat• Vad andra brukar

göra/har gjort• Övertygelse om att det

är jag som kan hjälpa/rädda den andra

• Kunskap om kroppen och psyket

• Resultatet av min egna bedömning (kunskap om medarbetaren)

• Kunskap om motivation till förändring

• Medvetenhet om att det jag gör formar mitt liv

/Medikalisering

• Resursletare –tidigare framgångar?

• Bekräftande – även dysfunktionella val kan vara förståeliga

• Autonomistärkande –du får välja

• Medmänniska – stå kvar, stå fast, stå ut

• Felsökande – tanken om vad som måste bort först

• Ordinerande – tar över ansvar

• Obehagsundvikare –minsta motståndets lag/känslomål

• Förstärker icke hjälpsamma (på sikt) beteenden

• En Grynet – ta ingen skit och lägg tillbaka den där den hör hemma – kärleksfullt…

• Jagbudskap istället för att tala om vad den andre gör

• Röstläge och –styrka/tempo• Ögonkontakt – lagom länge/ej

maktutövande• Händer – öppna (axlar nere)• Ha sina känslor och agera på ett sätt som

du kan stå för

Att ta sin plats i ett samtal

Det professionella mötet med respekt för autonomi

Åsa Kadowaki

Specialist i allmän psykiatri

Leg KBT-psykoterapeut

Vägledande SAMARBETE : kunna variera mellan att styra och följa, samtalsledaren tar ansvar för struktur och riktning i samtalet (agenda)Uppmärksamhet/studentcentrering: hur är situationen för den andre? Utforska och lyssna nyfiket med arbetstagarens bästa som målFörmedla egenmakt och locka fram egna goda skäl till förändring- Stimulera förändringsprat och få till ett samtal om egen förmåga (”väcka” medarbetaren)

Mötet – empowerment

Kunna delges lidandet (reagera) utan att medikalisera det – autonomibefrämja!

Förmedla tillit till den andras förmåga att leva sitt liv och självvara rollmodell i att våga stå för något – sin bedömning.

Åsa Kadowaki

Specialist i allmän psykiatri

Agenda – öppenhet – ärlighet – fakta – riktning/mål

”MÖTET”: kommunikation – samspel; om vad ?

TEAMwork ;)

Rama in situationen• ”Vi har det här samtalet för att…” (bådas

uppmärksamhet här och nu med fokus på det som ska uppnås)

• Vad ska vi använda tiden till och vem av oss håller den?

• Agenda – vad har du med, vad har jag med

• Sammanfatta/avslut – inkluderande ev planering

• Ev Utvärdering

MOTSTÅNDtill egen förändring

• Hur kan du veta vad jag klarar av? Du har ju ingen aning om hur mitt liv ser ut?

• Menar du att jag ska må på det här sättet?• Kan du garantera mig att jag inte kommer

bli sämre?• Menar du att jag ska jobba 100% och vara

så här trött?• Jag kan inte ta hand om mina barn när jag

mår så här!

Att vara i ansvarspositionoch en kännande

människa ”Det sliter och drar i bröstet.”

”Det blir olust i hela kroppen; vill bara att de ska tycka om mig.”

”Jag blir överväldigad, då är det lättast att börja leta diagnoser att hålla mig i.”

”Jag gör det som går fortast. Smidigt.”

• V1: lyssna, närvaro• V2: Sammanfatta/reflektera• V3: Sätta ord på outsagt; känslor/tankar• V4: Normalisera/avdramatisera utifrån

HISTORIA• V5: Normalisera/avdramatisera utifrån NUET• V6: Rak, genuin, ärlig• (V7: Vi sitter i samma båt – jag är också

rädd)

Sluta linda in eller explodera (undfallande eller aggitation)

argumentera, förklara, vilja ha den andres förståelse

• I mötet så styr du – ta ansvar för agendan• Kom ihåg att du ger något i ditt chefsskap; alla år

av studier, din uppmärksamhet, ditt engagemang och din önskan att göra gott.

• Om medarbetaren har en annan agenda – låt hen ha den men inte ta över situationen

• Avsluta när du inte kommer längre. Sammanfatta, reflektera och nappa inte på ”fiskekrokarna”.

Sammanfatta och förmedla

• Sorterat ställningstagande (helikopterperspektiv)

• Tagit ställning – min bedömning• Ger information - samband• Håller riktning – avstår argumentation och

sätter ord på vad som är det egentliga problemet och tål den andres och egna autonoma reaktioner (”Kan du garantera mig…”)

• Tillsammans – aktivera alternativa beteenden som är hjälpsamma – ger ökad hållbarhet!

Riktning FRAMGÅNG

• Att veta vart man ska och hur man tar sig dit. Den som ska genomföra måste ha anledning: ”VARFÖR, VAD, HUR” (Det här vill jag UPPNÅ)

Om målet är att ”undvika…” (misslyckande), så har vi vår uppmärksamhet låst i det som inte får hända. Det ökar sannolikheten för att det kommer hända. ”Hoppa inte i vattenpölen”, ”Tänk inte på en rosa elefant.”

Hälsa! Ökat välbefinnande ☺

• Hälsobeteenden:Ha en dygnsrytm inkluderande

fysisk aktivitet, äta och sova = återhämtning• ArbeteArbeteArbeteArbete• Relationer• Intressen / engagemangIntressen / engagemangIntressen / engagemangIntressen / engagemang• Kasam och psykologisk flexibilitetKasam och psykologisk flexibilitetKasam och psykologisk flexibilitetKasam och psykologisk flexibilitet

• Medvetenhet om att det kommer ta slut och mitt liv fylls av det jag väljer att göra och fokusera på.

• Tacksamhet och kunna ha sina reaktioner på det som livet bjuder.

Vi måste bli chaufförer i våra egna liv

• Man blir inte mindre stressad av att undvika (passiv coping)

• Lösa problem (aktiv coping) och tåla att reagera (viktigt signalsystem) vilket är en del av livet.

• Vad är ”fellarm” och vad är relevant att agerapå? Och ge sig själv tid för återhämtning.

Öka KASAMkänsla av sammanhang (Aaron Antonovsky)

• Begripa att det vore onormalt att inte reagera

• Begripa att miljön förändras inte av att man lämnar den

• Hantera problem med BESLUT/ problemlösning alternativt acceptans för reaktioner och ökade hälsobeteenden

• Hålla en riktning som leder till det som är MENINGSFULLT .

• Behandling med inlärningspsykologiska biverkningar – negativ och positiv förstärkning (lättnad och belöning)

• Passiv copingstrategi• Är i de allra flesta fall av stress, ångest,

smärta och nedstämdhet en ickefungerande behandling

• Risk för beroendeutveckling – både psykologiskt och socialt = minskar autonomi – individen SKADAS

Så när är sjukskrivning befogad?

• När det finns ett sjukdomstillstånd med påverkan på aktivitets- och funktionsnivå (försäkringen)

• När det finns ett sjukdomstillstånd med påverkan på aktivitets- och funktionsnivå (medicinskt status)

• När det finns en professionell bedömning av ett sjukdomstillstånd som försämras av det som annars ger hälsa (arbete, rutiner, sammanhang, relationer)

Inlärningspsykologisk behandlingav ångest, stress, trötthet, nedstämdhet och

smärta innebär…

… inte att det ska sluta kännas utan att man avstår rädslestyrda beteenden och exponerar sig för sådant som man tidigare undvikit.

Behandlingen inbegriper också medveten närvaro, acceptans och färdighetsträning .

Vad behöver du göra själv?• Stanna upp – förankra fötter, andning,

handflator och ansiktsuttryck

• Luta dig framåt – närma dig det som är problemet: tillåt/ge plats

• Gör det som tål granskning och ligger i linje med det du vill bidra till, både som medmänniska och professionell.

Sinnesrobönen

Giv mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra.

Mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden mellan de båda.

Kom ihåg muminmamman; ”Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd.”

Så; vad är det du gör när du gör det du gör?