Hoftledsplastik

Höftledsplastik

o r t o p e d i s k a k l i n i k e n h ä s s l e h o l m - k r i s t i a n s t a d - y s t a d

Information till dig som är patient på ortopediska kliniken Hässleholm-Kristianstad-Ystad

2 · Ortopediska kliniken Hässleholm - Kristianstad-Ystad

Broschyren är faktagranskad av: överläkarna Peter Ljung och Mats Molt. Foto: Paul Ipsen och Metaform. Produktion och form: Hässleholms sjukhus organisation och Giv Akt Information AB. Reviderad maj 2010. ISBN: 978-91-7261-111-5

Höftledsplastik · 3

Innehåll

Välkommen till Hässleholms sjukhus ..................... 4

Vad är artros? ..................................................... 6

Före operation .................................................... 9

Övningar för din höft före operationen ................. 17

Minneslista ....................................................... 21

Under sjukhusvistelsen ..................................... 22

Trappträning .................................................... 32

Efter sjukhusvistelsen ....................................... 33

Att tänka på efter höftledsoperationen ................. 40

Hemträningsprogram ........................................ 42

Uppföljning ...................................................... 47


Välkommen till Hässleholms sjukhusVi är ett litet sjukhus, egentligen flera. hässleholms sjukhus- organisation kallar vi oss därför att vi har medarbetare och verksamhet på flera sjukhus i skåne. Vår organisation präglas av en strävan efter smidighet och hög professionalism. det ska vara enkelt för dig att komma i kontakt med oss, och det ska fungera snabbt och problemfritt när du kommer till oss.

Korta väntetider och hög kvalitetden höga tillgängligheten och stora tillförlitligheten är resultatet av många års satsning på klinisk forskning, kvalitetssäkring och kompetensutveckling. på grund av korta väntetider och hög kvalitet har allt fler patienter från skåne och andra delar av sverige valt att resa till hässleholm för att få sin höft- eller knäledsplastik utförd. Verksamheten har därmed vuxit till att bli den mest omfattande i skandinavien inom ledplastikområdet.

Forskning och utveckling Vid kliniken finns en omfattande utvecklings - och forsknings- verksamhet inom det ortopediska och handkirurgiska fältet, i samarbete med såväl lunds, linköpings som Uppsala universitet. Vår kliniska forskning är en naturlig del av vårt kvalitetsarbete och har resulterat i ett antal doktorsavhandlingar som helt eller delvis baseras på arbeten utförda på kliniken.

Aktivt kvalitetsarbete Våra medarbetare är utbildade i att tänka kvalitet och arbetar för att vi ska hålla en hög kvalitet på de bedömningar, undersökningar och operationer som utförs. För att få objektiva bedömningar av vårt arbete deltar vi i flera nationella register. resultaten är genom- gående mycket goda, såväl vid nationella som internationella jämförelser.


Vi tar hand om digdet är naturligt att känna sig orolig inför en operation. oron kan minskas och tillfrisknandet kan påskyndas om man får veta mer om vad som kommer att hända. För oss är det viktigt med en hög personlig service, du ska alltid känna dig väl omhändertagen när du besöker oss. För vi vet att om du är väl förberedd, nöjd, lugn och trygg inför din operation går allt mycket bättre. detta informationshäfte förklarar och ger råd till dig som ska genomgå en höftledsplastik.

du är välkommen med frågor och funderingar till oss. längst bak i häftet finns utrymme för anteckningar.


Hur ger sig artros tillkänna? artros kan ge försämrad rör- lighet, smärta vid belastning, värk i vila och försämrad gångförmåga. Vid läkar- undersökningen ses ofta nedsatt rörlighet, ändrat rörelsemönster och hälta. diagnosen säkerställs genom en vanlig röntgen- undersökning.

Hur behandlas artros?sjukdomen går inte att bota, varför man försöker bromsa den och lindra besvären. Viktigt är därför att minska belastningen på leden genom att anpassa sina aktiviteter.

Normal höftled

Förslitning artros

Vad är artros?höftleden består av en ledkula (ledhuvudet på lårbenet) som vilar i en ledskål (ledpannan i bäckenbenet). För att leden ska kunna röra sig mjukt och friktionsfritt är ledytorna beklädda med brosk. om ledbrosket skadas uppstår artros, vilket i vardagligt språk brukar benämnas förslitning. orsaken till att ledbrosket skadas är oklar. Ålder, ärftlighet, höftåkommor i barndomen och benbrott i anslutning till höftleden kan spela in. även ledgångsreumatism och infektion kan angripa ledbrosket.


Viktreduktion vid övervikt samt gånghjälpmedel som käpp eller krycka och skor med stöt dämpande sula är också viktigt. För att lindra värk och smärta kan man använda smärtlindrande och/eller inflammations dämpande mediciner. om smärtan och värken blir för uttalad, är det aktuellt att överväga en operation som benämnes höftleds plastik. operationen innebär att den sjuka leden byts ut mot en konstgjord höftled, en höftprotes.

Höftprotesen höftprotes består av två delar, en ledkula och en ledskål. ledkulan, som oftast är tillverkad av metall, sitter på en stamdel som förankras i lårbenet. ledskålen, som oftast är tillverkad av plast, förankras i bäckenbenet. ledkulan av metall ledar mot ledskålen av plast vilket ger låg friktion. protesdelarna förankras oftast till benet med så kallad bencement.


OperationVid operationen sågas lårbenshalsen av så att lårbenshuvudet kan avlägsnas och ersättas med den konstgjorda ledkulan. ledpannan i bäckenet jämnas till så att den konstgjorda ledskålen kan fästas in. det avsågade ledhuvudet kan efter ditt godkännande sparas för att sedan, efter provtagning, användas för transplantation till andra patienter, till exempel vid operationer då en höftprotes byts ut. ledhuvudet mals ner till benmassa innan det transplanteras.

Under och efter operationen uppstår en blödning i operations- området, vilket är normalt. ibland blir det därför nödvändigt att få blodtransfusion, vilket görs efter noggrann testning och med mycket små risker. om du som patient, av någon anledning, inte vill ta emot blodtransfusion, bör du berätta det för din läkare i god tid före operationen.

resultatet av operationen innebär för nästan alla patienter att smärta och värk upphör samt att rörlighet och gångförmåga förbättras. läs noggrant igenom riskerna med operation under avsnittet ”tidiga och sena komplikationer”, se sidan 34–35. För 95 procent av patienterna fungerar den konstgjorda leden fortfarande väl efter 10 år och för de flesta patienter resten av livet utan något behov av omoperation. hos yngre patienter är dock risken större att protesen med åren lossnar vilket kan medföra behov av en omoperation. Vid en sådan omoperation görs ett utbyte av ledprotesen.


Före operation

Intyg om vård- och behandlingsgarantiFör att försäkra oss om att ditt landsting står för kostnaderna av din operation, behöver vi ett intyg från dig som bor utanför region skåne, halland, Blekinge eller kronobergs län.du kan vända dig till ortopedklinken på hemortssjukhuset.

Operationsplanerarehar du frågor angående din operation är du välkommen att kontakta våra operationsplanerare på telefon: 0451-29 63 93.


Vi kan inte operera dig om du har en pågående infektion i kroppen eller på huden. risken ökar då för sårläkningsproblem och komplikationer. se sidan 34–35.

Har du vårdats på sjukhus de senaste 6 månaderna?om du har vårdats på sjukhus i eller utanför sverige, någon gång de senaste 6 månaderna, är det viktigt att du tar kontakt med oss. det gäller också om du har varit på någon mottagning och behandlats. detta är viktigt därför att där kan förekomma bakterier, som vanliga antibiotika inte har någon verkan mot. en av dem är meticillin resistenta stafyloccus aureus (mrsa). dessa kan man vara bärare av utan att ha några symtom. därför är det viktigt att du kontaktar oss på ortopedmottagningen före nästa besök, så att prover kan tas i primärvården innan du kommer. du når oss på telefon 0451-29 64 70.

Viktigt Om något av dessa tecken/symtom uppstår ber vi dig omgående kontakta våra operationsplanerare.• Infektion• Sår• Rodnad i ljumskar eller under brösten• Feber


Följande läkemedel ska sättas ut inför din operationen del läkemedel påverkar blodets levringsförmåga så pass att de anses oläm pliga att inta sista tiden före vissa operationer och bedövningsmetoder.

2 veckor före operationen slutar du med:alganex, Brexidol, mobic, piroxicam, ticlid, meloxicam.

1 vecka före operationen slutar du med:alpoxen, Clinoril, donobid, naprosyn, naprosyn entero, naproxen, persan tin, persantin depot, pronaxen,eox, plavix.

(Plavix ersätts med Trombyl 75 mg)

3 dagar före operationen slutar du med:alindrin, ardinex, arthrotec, Barcan, Brufen, Brufen retard, Confortid, diklofenak, exarta, ibumetin, indomé, ipren, keto-profen, ketoprofen retard, orudis, orudis retard, prodon, siduro retard, (toradol injektion), tradil, Voltaren, Voltaren t, Xefo, Xefo akut, eeze.

p-piller och östrogentabletter (även gel eller plåster) kan öka risken för blodpropp i samband med operationer och bör sättas ut några veckor före din operation.

arcoxia, Bextra, Celebra, prexige, Vioxx, Vioxx akut eller smärtstillande gel för lokalbehandling (till exempel orudis, siduro, Zon) behöver du ej sluta med.

Var noggrann med att ange alla mediciner du tar, även naturmedel! det kan finnas flera andra skäl att justera medicineringen inför din operation.

OBS! Utsättande av Waranbehandling ordineras av den ope rerande läkaren.


HjälpmedelTa kontakt med arbetsterapeuten i din hemkommun så snart du fått tid för operation. arbetsterapeuten provar ut toalett-stolsförhöjning, förhöjningskudde, griptång, strumppådragare, duschpall/badkarsbräda, klossar till säng och kryckor. märk dina hjälpmedel med ditt namn. när hjälpmedlen inte längre behövs ska de återlämnas. i vissa kommuner kan du köpa hjälpmedlen. Bra att köpa hem: långt skohorn, elastiska skosnören och en badborste med långt handtag.

har du frågor gällande hur du klarar dagliga aktiviteter finns arbets terapeut på avdelningen.

Förberedelser i hemmettänk på att placera de saker du använder dagligen lätt tillgängliga. ta gärna bort lösa mattor. du kan behöva en stabil stol, gärna med armstöd. har du ingen som kan hjälpa dig hemma så kan du förbereda dig genom att handla hem, laga till och frysa in mat.

Kuratorom du vill få information om dina sociala rättigheter och vad samhället kan erbjuda för hjälp, kan du kontakta kuratorn vid ortopedkliniken. du kan även få hjälp med kontakten till andra myndigheter. kurator kan nås via ortopedmottagningens växel, telefon 0451-29 64 70.


Till dig som är rökarehässleholms sjukhus är med i nätverk för hälsofrämjande sjukhus. För mer information besök oss på: www.hassleholmssjukhus.org

Vi vill skapa en hälsosam miljö genom att ha rökfritt. om du slutar röka eller gör uppehåll före operationen minskar risken för hjärt- och kärlkomplikationer. sårläkningen går snabbare och infektionsrisken minskar. Under sjukhusvistelsen finns det möjlighet att få nikotinplåster.

Dofta lagomVi vill påminna om den doftpolicy som gäller på sjukhuset. dofter som parfymer, rakvatten och andra doftande hudvårdsprodukter ska undvikas på sjukhuset. tänk på att även blommor med stark doft kan framkalla besvär.


Maten inför operationendet är alltid viktigt för ditt välbefi nnande vad du äter och dricker. inför och efter en operation är det än viktigare eftersom sårläkningen och rehabiliteringen underlättas av bra och näringsriktig mat. Vi vill därför ge dig några råd angå ende maten.

• Ät regelbundet med 3 huvudmåltider (frukost, lunch och middag) samt 2–3 mellanmål. Försök att äta på ungefär samma tider varje dag. du ska inte banta veckorna före en operation utan försöka vara viktstabil.

• Mellanmålen kan bestå av till exempel en frukt av valfri sort, en smörgås med magert pålägg, skorpor, kex eller en liten bulle samt lämplig dryck, se nedan.

• Försök att dricka minst 2 liter dagligen. Vatten, kaff e, te, mineralvatten, FUn-lightsaft och lightläsk innehåller inte kalorier.

det är bra att inte väga för mycket. Belastningen på kroppens bärande delar som rygg, höfter, knän och fotleder ökar med ökande vikt. dessa råd är generella.


God hygien är viktigt – duscha!För att minska antalet bakterier på huden och på så vis minska infektionsrisken ska dusch med speciellt medel ske vid tre tillfällen före din operation.

Första duschen tar du på morgonen och andra på kvällen dagen före din operation, gärna så sent som möjligt. tvätta hela kroppen även håret. Börja intvålningen från huvudet och fortsätt sedan nedåt. speciellt viktigt är det att den kroppsdel som ska opereras samt ljumskar och armhålor tvålas in ordentligt. Gör rent i naveln med bomullspinnar, ta på rena kläder efteråt. det är viktigt att sängen är renbäddad! tredje duschen tar du på operationsdagen på vårdavdelningen. håret behöver då inte tvättas. notera att två svampar ska användas vid varje duschtillfälle. Börja tvättningen med svamp 1 och skölj därefter. Upprepa sedan tvättningen med svamp 2 och skölj. Undvik att gå barfota efter att du duschat.

Behöver du hjälp med att duscha är det bra om du meddelar oss detta vid ditt besök på preoperativa mottagningen, före din operation. preparaten som används är slemhinneretande, du ska undvika att få dessa i ögon och öron. om du har hudproblem till exempel allergi, eksem, diskutera detta med ansvarig läkare. kropps smycken eller lösa smycken får inte bäras under operationen, inte heller lösnaglar.

Du får inte använda kosmetika. Läppar och nagelbäddens färg talar till viss del om för oss hur du mår under narkosen, därför är det viktigt att inte använda läppstift och nagellack denna dag.


FastaVad kan du äta och dricka?du får inte röka, snusa eller äta efter klockan 24.00 kvällen före operationsdagen, men det är tillåtet att dricka klara drycker som:vatten, saft, klar äppeldricka, kaffe eller te (utan mjölk och grädde, men med socker om så önskas), fram till klockan 7.00 på operationsdagens morgon.

Inget annat får drickas eller förtäras!


Övningar för din höft före operationendet är av yttersta vikt att du utnyttjar tiden från det du blivit uppsatt på väntelista tills du blir opererad med att träna din höft, så att du blir så stark som möjligt. styrkan i din muskulatur blir ofta nedsatt vid smärta i höften. träna 2–3 gånger varje dag så att du är väl förberedd inför rehabiliteringsperioden.

2

Ligg på rygg med båda benen böjda. Lyft upp sätet. Håll kvar några sekunder. Sänk ner igen.

3

Stå med stöd mot ett stadigt bord. För ut benet rakt åt sidan. Håll kvar några sekunder. För tillbaka benetigen.

Upprepa varje övning 10–15 gånger!

1

Ligg på rygg med det friska benet böjt. Lyft det andra benet från under laget. Håll kvar några sekunder. Sänk sakta benet.


Preoperativ mottagning (POM)Hit kommer du före din operation. Här träffar du narkosläkare, sjuksköterska och eventuellt ortopedläkare som ger dig information om allt som rör din operation och din sjukhusvistelse. eventuellt behöver vi göra kompletterande undersökningar. detta besök är viktigt så att allt är klart i god tid före operationen. ibland kombineras detta besök med ditt första läkarbesök. För att kunna säkerställa kvalitet och utveckling följer vi våra patienter med olika frågeformulär. se sidan 47.

Val av bedövningsforminför din operation kan två olika bedövningar bli aktuella. när du kommer till oss på mottagningen bestämmer vi tillsammans vilken bedövning som passar dig bäst.

RyggbedövningBedövningen läggs i vätskan som omsluter ryggmärgen. du kommer att få böja ryggen kraftigt, för att öka avståndet mellan kotorna. Bedövningsmedlet injiceras med en mycket tunn sprutspets.

Hur känns det att få ryggbedövning?innan bedövning läggs får du avslappnande medicin. när läkemedlet är injicerat sprider sig en värmekänsla i fötter och ben och ibland i nedre delen av ryggen. när bedövningen börjar verka infinner sig en domnande känsla i ben och underkropp. efter en stund kan du inte röra dessa delar. resten av kroppen är som vanligt.


Hur vet man att bedövningen har tagit?Vi testar att bedövningen tagit genom att använda en kall kompress som vi stryker över dina ben och stuss. om du inte känner kylan från kompressen vet vi att bedövningen börjar få effekt. Det tar bara en kort stund tills dess bedövningen når full effekt. Om du valt att sova under ingreppet så ger vi dig nu sömnmedel.

Fördelar med ryggbedövning• Man bedövar bara upp till ungefär midjehöjd. • Bedövningen varar i genomsnitt 4–5 timmar. Du är då smärtfri. Den smärtlindrande effekten kan finnas kvar i upp till tolv timmar.

Kan alla patienter få ryggbedövning?ryggbedövning kan endast användas till operationer som ska utföras i den nedre kroppshalvan. det kan finnas medicinska orsaker som gör att man inte kan välja ryggbedövning.

Narkos/Sövning att få narkos innebär att du sover så djupt att hjärnan inte känner av smärtan. Under tiden ser vi till att din andning och cirkulation fungerar och att du mår bra.

Mår man illa efter narkos?Vet du med dig att du har lätt för att bli illamående, är det viktigt att du talar om detta. alla patienter får idag medicin som motverkar illamåendet under och efter operationen.


Medicinta med de mediciner du behöver under vårdtiden och aktuell medicinlista.

Inför sjukhusvistelsen det är viktigt att du tar med din förhöjningskudde, du behöver sitta på den under resan hem. ta bara med en väska med personliga saker eftersom patientrummen har begränsade utrymmen. mobiltelefon är tillåten på våra vårdavdelningar men inte på övervaknings-avdelningen. region skånes regler för reseersättning gäller.

Värdesakerdu ansvarar själv för nyckeln till ditt värdeskåp. lämna värdesaker och smycken hemma, men tänk på att du kan behöva köpa ut mediciner inför hemresan.

Kläder och skordu kan låna kläder på avdelningen, men du får gärna använda dina egna. ta med bekväma och halkfria skor att använda vid gång träning. skorna ska sitta stadigt på foten, till exempel sandaler med kardborrknäppning och hälrem. det är bra om du har rymliga kläder med dig inför hemresan, då benet ibland kan svullna och förbandet tar plats.


MinneslistaTa med till avdelningen:• Förhöjningskudde• Mediciner och aktuell medicinlista• Toalettartiklar• Stadiga skor• Informationsbroschyr• Kryckor• Griptång• Strumppådragare


Under sjukhusvistelsen

Vad händer när jag kommer till sjukhuset?på avdelningen kommer du att få information om rutiner och de praktiska förberedelser som ska göras före din operation. För att minska risken för blodpropp kommer du att få blodförtunnande injektioner. Behandlingen innefattar en injektion per dag i sammanlagt tio dagar. injektionen ger du dig själv i underhudsfettet på magen. träning och undervisning kommer att ges. kommunsköterskan kan i vissa fall ge denna spruta i hemmet.

Smärtaefter operationen kan du ha mer eller mindre ont, alla människor upplever smärtan olika. kroppen har ett signalsystem som varnar för skador, och smärta är ett sätt för kroppen att göra dig uppmärksam på att du kan ha en skada. Vi strävar efter att du ska må så bra som möjligt efter operationen. efter en operation vet du redan varför du har ont och därför är smärtan ”onödig”. en god smärtlindring i ett tidigt skede av den akuta smärtan gör att kroppen inte aktiverar stresshormonerna och du slipper därmed de negativa effekterna.

• stresshormonerna engagerar många av kroppens organ. det gör att hjärtat måste arbeta mer och puls och blodtryck kan öka.

• Din andning blir sämre.

• Har du ont håller du dig i stillhet vilket ökar risken för blodpropp i ben och lungor. stillhet kan även leda till trög mage.


därför är det viktigt att förebygga och hindra smärtan från att slå rot. För att ge en god och stabil smärtlindring ges tabletter kontinuerligt på dygnet och eftersom smärtan är individuell kan dosen behöva justeras efter operationen. smärta väcker också känslor som ångest och oro, beroende på vad du varit med om tidigare. detta gör att den smärta du upplever är unik för dig. det är bara du som vet hur ont du har.

VASnågra gånger per dygn tillfrågas du om din smärta. smärtan uppskattas med Vas som är en Visuell analog skala och liknar en linjal. målsättningen efter operationen är att din smärta i vila kan kännas lätt till måttlig vilket motsvarar 3 på skalan. din upplevelse av smärta, visar du med den flyttbara markören på Vas-skalan. total smärtfrihet kan vara svårt att uppnå, men det är mycket viktigt att komma igång efter operationen och din träning gör också att svullnaden minskar och smärtan avtar. de första dagarna efter operation kan det behövas mer smärtlindring för att smärtan inte ska hindra din träning. en bra start minskar risken för blodpropp och svullna ben och främjar dessutom sårläkningen. tänk på att smärtan inte syns utanpå och det är viktigt att du säger till om smärtan ökar. du är inte gnällig för att du har ont – alla har mer eller mindre ont efter en operation!


Olika former av smärtlindring

• Tabletter kan ges för kontinuerlig smärtlindring och vid behov när smärtan tillfälligt ökar. redan före operationen ger vi smärtlindrande tabletter för att förebygga smärtan. ibland kan dessa läkemedel ge biverkningar, som illamående och trög mage. Får du besvär, säg till oss så hjälper vi dig. när du har kommit hem trappas tabletterna ut enligt det schema som du har fått av oss vid utskrivningen.

• Sprutor ges vid svår smärta. Effekten av sprutorna varar inte så länge. För att få en längre effekt är det lämpligt att komplettera eller övergå till tabletter.


Operationsdagenpå morgonen får du den medicin som narkosläkaren har bestämt att du ska ha. Vårdpersonalen kommer att tala om när det är dags för dusch. du får en kanyl i armen för läkemedel och den vätska som ska ges under operationen.

Före operationen får du smärtstillande och lugnande läkemedel. du får också antibiotika för att förebygga infektion.Bedövningen läggs i ett förberedelserum på operations- avdelningen. i förberedelserummet får de flesta också en urinkateter insatt innan man sedan åker in på operationssalen.

På övervakningsavdelningenhär stannar du en stund efter operationen, för att sedan komma tillbaka till avdelningen.

anhöriga får gärna ringa till övervakningsavdelningen och fråga hur du mår efter operationen, telefon 0451–29 64 29.

Vi tillåter inte anhöriga att besöka övervakningsavdelningen.


Efter operationen samma dag• Sängläge och förflyttning i säng med hjälp av personal.

• Blodcirkulationsbefrämjande fotrörelser.

• Djupandning.

• Smärtlindring.

• Mår du bra får du prova att dricka cirka 2–3 timmar efter operationen.

Dag 1 efter operationen• Fortsatt smärtlindring och VASkontroll.

• Kontroll av operationsförbandet.

• Kontroll av blodvärdet.

• Kanylen för vätska tas bort.

• Eventuell urinkateter tas bort.

• Personlig hygien i sängen.

• Fortsatt andningsgymnastik.

• Frukost.

• Fortsatt träning av cirkulationsbefrämjande rörelser.

Tillsammans med sjukgymnast och personal• Förflyttning i säng efter instruktion.

• Sitta på sängkanten.

• Stå och gå med hjälp av individuellt valt gånghjälpmedel.


Efterföljande dagar• Kontroll av operationsförbandet.

• Kontroll av snabbsänka och blodvärde och njurfunktion.

• Klara förflyttning i och ur säng utan hjälp.

• Träning att tvätta och klä sig själv.

• Genomgång av hjälpmedel med arbetsterapeut.

• Genomgång av träningsprogram med sjukgymnast.

• Fortsatt gångträning med hjälp av sjukgymnast och avdelningspersonal.

• Sjukgymnasten talar om när du får gå utan följeslagare. Promenera då i korridoren flera gånger per dag.

• Sitta uppe i stol med förhöjningskudde.

• Fortsatt smärtlindring och VASkontroll.

• Som ett led i ditt tillfrisknande vill vi att du försöker äta i dagrummet.

• Trappträning.

• Du får duscha om du vill och orkar.

• Höften röntgas.

• Skriv gärna ner de frågor du vill ha svar på innan du åker hem.

Hemgångsdagen• Beräknad hemgång andra till tredje dagen efter din operation.

• Sårkontroll och byte av förband.

• Fortsatt aktiv träning.

• Klara av hemträningsprogrammet.

• Hemgång.


Före hemfärd ber vi dig observera att:• Sjukgymnasten visat hur protesen ser ut och hur mekanismen

fungerar. se sidan 2.

• Du haft ett samtal med läkare.

• Du fått erecept på aktuell medicin, som kan lösas ut på alla apotek i hela sverige.

• Du hämtat ut medicinerna på sjukhusapoteket.

• Du fått remiss till distriktssköterska för att ta bort stygnen och få eventuell hjälp med sprutorna.

• Du fått tillbaka egen medicin, om du lämnat den till sjuksköterskan.

• Du fått eventuellt sjukintyg.

• Ett återbesök är inplanerat.

• Du fått ett kort som talar om att du är opererad med en protes.

• Du fått alla dina frågor besvarade, i samband med ronden.

• Du fått blodförtunnande sprutor att ta med hem.

Apoteketär öppet vardagar 8.30–16.00. Vid planerad hemgång underhelgen, bör recept hämtas ut på fredagen.

Bilåkningman kan åka i vanlig personbil efter operationen. sitt i framsätetpå din sittförhöjning. se till att passagerarsätet är långt tillbaka-draget och att ryggstödet lutas något bakåt. lägg in sitt-förhöjningen på sätet och sätt dig försiktigt med ryggen in mot bilen.


Rehabilitering efter operationenefter en höftledsplastik är aktiv rörelse- och styrketräning av största vikt. du kommer att börja din träning dagen efter operationen och reha biliteringen fortsätter efter att du kommit hem.

ADL-träningDu kommer att träffa arbetsterapeuten efter operationen. Ni går tillsammans igenom att du har korrekta hjälpmedel, hur du hanterar dem samt diskuterar hur du kan klara aktiviteter i hemmet och eventuellt på jobbet med de restriktioner du fått.

SjukgymnastikDu kommer att träffa en sjukgymnast som visar dig olika rörelser. Under sjukhusvistelsen får du lära dig ett hemträningsprogram. sjukgymnasten kommer att instruera dig om vilka restriktioner som gäller, se sidan 38–41. du ska inte böja din höft över rät vinkel, inte lägga benen i kors och inte vrida benet inåt. om du är osäker på träningen kan du alltid kontakta den sjukgymnast som har haft hand om din rehabilitering på sjukhuset. du kan också kontakta sjukgymnast på hemorten för att få hjälp med vidare träning.


Gångträningdin sjukgymnast hjälper dig att sitta upp med benen över sängkanten. Gånghjälpmedel utprovas individuellt för varje patient, till exempel rollator, betastöd eller kryckor. du får belasta fullt på det opererade benet och kan börja stå och gå direkt. Under dagarna på sjukhuset kommer du att öka din gångförmåga successivt. sjukgymnasten kommer att visa dig vilken upp-stigningsteknik du ska använda. Vilken sida du ska stiga upp ur sängen beror på hur du har det där hemma. med utgångspunkt från detta tränas du i hur du ska ta dig i och ur sängen.

kom ihåg att du själv är en viktig del av din rehabilitering. det är din motivation och ditt deltagande i träningen som påverkar hur bra du blir.

Rörelser som främjar blodcirkulationendirekt efter operationen börjar du träna enkla rörelser. dessa rörelser hjälper dig att förebygga blodcirkulationsproblem. de har även en styrke tränande effekt. Andra rörelser för att träna den nyopererade höften kommer sjukgymnasten att instruera dig om.

För att öka blodcirkulationen bör du utföra rörelserna 10 gånger varje timme du är vaken.


1

Böj och sträck på fotleden.

2

Pressa ner knät mot underlaget genom att spänna lårmuskeln. Håll kvar några sekunder. Slappna av. 

3

Spänn stjärtmusklerna så att höfterna  lyfter något från underlaget. Håll kvar några sekunder. Slappna av.

v

v

v



Trappträningden första tiden efter operationen kan man använda en speciell teknik för att gå i trappor. du kommer att träna denna teknik med det hjälpmedel du behöver innan du går hem.

När du går uppför trapporom du har fått en ny led:

1) Friska benet först.

2) det opererade benet sedan.

3) kryckan sist.

om du har fått två nya leder:

1) starkaste benet först.

2) svagaste benet sedan.

3) kryckan sist.

När du går nedför trappor

om du har fått en ny led:

1) det opererade benet först tillsammans med kryckan.

2) sedan det friska benet.

om du har fått två nya leder:

1) kryckan först.

2) svagaste benet sedan.

3) starkaste benet sist.


Efter sjukhusvistelsen

SmärtlindringFortsätt att använda värktabletterna som du fått besked om på avdelningen så din träning och rehabilitering inte hindras av smärta. kom ihåg att det är viktigt att ta tabletterna regelbundet.

Sömnsömnen kan vara påverkad under en längre tid efter operationen.

Maten efter operationendet är viktigt att du äter allsidigt och varierat. kroppen håller på att läka såret och behöver protein, vitaminer och mineraler för läkningen. om du är över viktig är det bra att försöka minska i vikt, dina höfter kommer att fungera bättre och hålla längre.

Problem med magendetta kan uppstå efter en operation då man rör sig mindre än vanligt och får mediciner man inte är van vid. För att undvika problem med förstoppning eller diarré bör du:

• Dricka rikligt, minst två liter vätska om dagen.

• Äta fiberrik mat framför allt grovt bröd till exempel fullkornsbröd. müsli, extra kli (vete eller kruska) eller linfrö på till exempel fil eller i gröt ger extra fiber. ät också mycket grönsaker, rotfrukter, frukt och bär.

• Använda produkter med bra bakteriekultur i till exempel Afil, Cultura dofilus, Verum hälsofil och proviva-produkter.

• Torkad frukt, messmör, mesost, honung och katrinplommondryck kan också ha lösande effekt.

• Ha regelbundna toalettvanor.

• Vid förstoppningsbesvär, ta det läkemedel som du fått utskrivet.


Komplikationeren höftledsplastik är ett vanligt ingrepp och är mycket säkert, men som vid all kirurgi kan komplikationer uppstå.

Svullnaddet opererade benet kan svullna efter operationen. Vanligtvis beror det på blödningar i samband med operationen. om ben och fötter visar tecken till att svullna är det lämpligt att ligga med fötterna högt och inte sitta mer än nödvändigt. även rörelse-träning av det opererade benet är viktigt. svullnaden kan minskas genom att man lindar benet eller använder stödstrumpa.

Om svullnaden blir värre och du blir öm i vaden (ibland kan även feber förekomma) ska du ta kontakt med ortopedmottagningen, telefon 0451-29 64 70, för att utesluta blodpropp.

Infektionen infektion kan uppstå på grund av att bakterier slår sig ner i operations området. det händer sällan, men du ska alltid vara uppmärksam på risken. det är därför viktigt att du kontrollerar operationsområdet tills stygnen är borttagna.

Symtom på infektion• Ökad rodnad.

• Ökad svullnad.

• Ökad smärta.

• Läckage av sårvätska.

• Feber.

om du upplever dig ha något av dessa symtom, kontakta ortopedmottagningen, telefon 0451-29 64 70.


Sena komplikationerInfektion kan också uppstå på grund av att bakterier från andra infektionshärdar i kroppen slår sig ner kring protesen.

Lossning av protesen kan ske och behöver inte alltid ge så mycket besvär i början. Vissa patienter har större benägenhet för att protesen ska lossna och kontrolleras noggrannare.

protesen kan hoppa ur led (luxera) om man rör benet oförsiktigt. instruktioner om hur detta ska undvikas ges av sjukgymnasten. Be att få se en protes så att du förstår mekaniken.

när du skrivs hem har du stygnen kvar. du kan duscha med förbandet men inte bada. distriktssköterskan tar bort stygnen 14 dagar efter operationen.

Benlängdsskillnad kan uppstå vid operationen. operatören strävar efter att benen ska bli lika långa men ibland kan detta av operationstekniska skäl vara omöjligt. Upp till en centimeters benlängdsskillnad brukar inte ge några besvär.


Råd inför utskrivningenFram till återbesöket hos ortopedläkare eller sjukgymnast ska du använda de hjälpmedel du fått utprovade. efter 6 veckor kan du börja avveckla kryckorna. det är möjligt att du är i fortsatt behov av hjälpmedlen och du får givetvis fortsätta använda dessa. Återlämning sker hos den arbetsterapeut i kommunen som provade ut dem.

Personlig hygiendu måste fortfarande iaktta de restriktioner som gäller för din höft. du får inte bada så länge stygnen är kvar, men det går bra att duscha. eftersom du inte får böja din höft mer än 90 grader får du inte sitta ner i badkaret. du kan duscha stående i badkaret. har du problem att duscha stående kan du få utprovat en badkarsbräda.

när du stiger i badkaret bör du ha ett handtag i väggen att hålla dig i. Utrusta badkaret med en halkmatta. För att nå ner och inte böja för mycket i höften när du tvättar benen och fötterna behöver du en badborste med långt handtag.


På- och avklädningarbetsterapeuten kommer att visa dig hur man använder strump-pådragare och griptång. Griptången används bland annat för att ta på/av byxor och underkläder. ibland kan det vara svårt att klä sig själv, när man ska ta hänsyn till restriktionerna. i början kan du behöva be om hjälp av en närstående eller hemtjänst.


Viktigt att tänka på efter din höftledsoperationpå följande sidor finns en lista av generella restriktioner som du fram över alltid ska följa.

Korsa inte benen i liggande, sittande eller stående. För inte benet inåt.

Fötterna ska peka uppåt eller utåt.


Att sittadin sjukgymnast och övrig personal kommer att tala om när du kan sitta i en stol med sittförhöjningskudde. att sitta är en del av rehabiliteringen och det är lämpligt att du börjar sitta uppe till måltider och sedan successivt utökar. det är viktigt att du använder toalettstolsförhöjningen på sjukhuset och hemma.

När du sitter

Vid gång

När du går med kryckor eller annat gånghjälp-medel, vänd dig inte om genom att rotera kroppen med foten fast i golvet.

Undvik följande rörelser.

Undvik följande rörelser.


Undvik följande rörelser

• Böj inte din höft mer än 90 grader genom att lyfta upp ditt knä för mycket eller att böja överkroppen för mycket framåt eller huka dig ner. Du får inte sitta på huk, däremot gå ner på knä.

• Korsa inte benen eller anklarna när du sitter, ligger eller står.

• Vrid inte benet inåt. när du ligger på rygg, se till att foten pekar uppåt och ligg med benen lite isär. sätt i foten rakt fram när du är uppe och går.

• Undvik att sitta i låga och mjuka soffor eller stolar. det bästa sättet att sitta är på en fast hög stol (gärna med armstöd) och använda sittförhöjningskudden. kontrollera att sängen har rätt höjd. För att höja sängen kan du lägga en extra madrass eller använda förhöjningsklotsar till sängbenen.

• Endast ryggläge i två veckor efter operationen, därefter får du ligga på den opererade sidan och efter 6 veckor får du ligga på den icke opererade sidan.

Att tänka på efter höftledsoperationenDin kropp måste få möjlighet att läka inifrån för att muskler och vävnader ska stödja och kontrollera rörligheten i ditt ben. Om du överskrider gränserna för vilken rörlighet höften tål finns risk att den nya höften hoppar ur led. Vid återbesöket hos ortopedläkare eller sjukgymnast kan ni diskutera om du kan röra din höft mer än dessa begränsningar.


när du ligger på den opererade sidan har höften fullt stöd mot madrassen. placera gärna en kudde mellan benen när du börjar ligga på den icke opererade sidan.

• Du får börja cykla och simma efter 6–8 veckor. För att trampa runt med pedalerna krävs en viss rörlighet och viss tid måste gå innan du har uppnått denna.

• Efter ungefär 6 veckor kan samlag återupptas.

• Du får börja köra bil efter 6 veckor om du känner att du på ett trafiksäkert sätt kan framföra fordonet med hänsyn till bland annat styrka och kontroll i ditt ben.

• När du stiger in i en bil: a) sitt i framsätet med din förhöjningskudde. b) Flytta sätet så långt bak det går och fäll stolsryggen bakåt. c) stig in i bilen från gatuplanet och ej från trottoarkanten för att undvika att böja i höften för mycket.

• Utsätt inte höftleden för stötbelastning, till exempel löpning eller hopp.

att springa, hoppa eller sitta på huk är livslånga restriktioner, men du ska även iaktta försiktighet vid fotvård.

Följ dessa riktlinjer! kom ihåg att din kropp måste få chansen att läka och återhämta sig från operationen. muskler och vävnader ska stärkas för att stödja den nya höftleden.du kan känna en förbättring i din höft, 1 till 1,5 år efter operationen.


Övning 1

Ligg på rygg. Böj och sträck på foten som pilarna visar.

Ligg på rygg. Böj upp det opererade benet så långt du kan. Låt hälen vara kvar mot underlaget. Håll kvar några  sekunder. Sträck ut benet och slappna av.

Övning 2

v

v

HemträningsprogramFöljande övningar ska du göra dagligen.träna helst 2–3 gånger/dag, cirka 15 minuter per gång.

det är viktigt att du tränar dagligen, så att du inte stelnar till och att du får tillbaka styrkan i ditt opererade ben fortast möjligt.


Övning 3

Övning 4

Ligg på rygg med benen böjda.Lyft upp sätet. Håll kvar någrasekunder. Sänk ner igen ochslappna av.

Ligg på rygg med friska benetböjt. Lyft det andra benet någotfrån underlaget. Håll kvar några  sekunder. Sänk sakta ner benet  igen och slappna av.

Övning 5

v

v

Ligg på rygg. Pressa ner knät mot underlaget genom att spänna lår- muskeln. Håll kvar i några sekunder. Slappna av.


Övning 6

Ligg på rygg med benenisär. Vrid det opererade benet ut åt sidan. Vrid sedan benet inåt så att foten pekar rakt upp mot taket.

Övning 7

Ligg på rygg. För det opererade benet rakt ut åt sidan. Foten ska peka uppåt. Håll kvar några sekunder. Lyft det opererade benet tillbaka till kroppens mittlinje.

v

v


Övning 8

Stå med stöd av ett stadigt bord.Lyft benet rakt ut åt sidan. Hållkvar några sekunder. Luta intekroppen åt sidan och se till attbenet inte lyfts snett framåt.

Övning 9

Lyft benet rakt ut bakåt.Håll kvar några sekunder.Luta inte överkroppen framåt.

Övning 10

Böj det opererade benets knäbakåt och uppåt så långt som möjligt.

v

vv



UppföljningUppföljande återbesök sker efter cirka 4 månader till ortoped- läkare eller sjukgymnast på vår ortopedmottagning. ett år efter operationen kommer du att bli kontaktad för att vi vill fråga om eventuella komplikationer. du får då också hemsänt en kvalitetsenkät som vi ber dig fylla i och skicka tillbaka till oss. om allt har gått bra behövs sedan inga ytterligare kontroller. om besvär uppstår senare vill vi att du tar kontakt med oss. ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad är ansluten till ”det svenska höftprotesregistret”. registret är ett kvalitets-register med målsättning att förbättra vårdkvaliteten och optimera operationsresultaten. det är en form av löpande resultatvärdering, vilket är godkänt av etiska kommittén och datainspektionen och finansieras av socialstyrelsen. För dig medför detta att vår klinik aktivt deltar i ett kvalitets förbättringsarbete i vården, genom registrering av operationsorsak, operationsmetod, protesval samt eventuell omoperation. din personliga integritet är helt skyddad. om du har frågor om det register som är aktuellt för din del, vänder du dig till din behandlande läkare.


. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Egna noteringar och frågor


. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Egna noteringar och frågor


PP

arkering

P

Entréer

TAX

I

3331

27

19

2221

D

CB

E

HK

A

F

G

L

16

1115

30

Karta ö

ver S

jukhuset i Hässleho

lm

P P

P

P

P

P

P

Taxi

Ap

otek

Hus

Hand

ikapp

arkering

P P


Hässleholms sjukhus Internet: www.hassleholmssjukhus.orgEsplanadgatan E-post: [email protected] 351 Telefon: 0451-29 60 00281 25 Hässleholm Fax: 0451-29 61 15

Kontakta oss gärna

Operationsplanerare: 0451-29 63 93Ortopedmottagning: 0451-29 64 70Avdelning: 0451-29 64 49Övervakningsavdelning: 0451-29 64 29Sjukgymnastik: 0451-29 66 00

Mina vårdkontakter: Med e-tjänsten Mina vårdkontakter kan du göra dina ärenden och kontakta oss när det passar dig. Allt du behöver är ett personligt användarkonto. www.minavardkontakter.se www.hassleholmssjukhus.org

o r t o p e d i s k a k l i n i k e n h ä s s l e h o l m - k r i s t i a n s t a d - y s t a d

Documents

Hoftledsplastik