Upload
others
View
4
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Hundens evolution och domesticering
Mija Jansson
Hundens evolution, genetik
och beteende 7.5 hp
Stockholms universitet
Erkännanden
Cornelia Klütsch, KTH (domesticering, svenska hundraser) Peter Savolainen, KTH (hundens ursprung och spridning)
Evolution
• Evolution - förändring (utveckling) av organismernas ärftliga egenskaper över tiden. (NE)
– Husdjursförädling är av människan kontrollerad evolution. (NE)
• Evolutionen har ingen egentlig mening eller mål.
• Förändringarna är slumpmässiga.
Hunden kommer från vargen (!) ;-)
• Schakal uteslöts tidigt – den kan inte få avkomma med hund.
(Herre, 1961 & Grey, 1971)
• Både prärievarg och gråvarg kunde få avkomma, även om hund x prärievarg inte gav särskilt livskraftig sådan.
• Gentekniken visar att vargen är hundens anfader.
Principen för att ta reda på varifrån hunden kommer, ett enkelt exempel:
• Säg att 10 av 1000 vargar domesticeras, alla bär på en distinkt DNA typ.
• Alltså ärvs 10 DNA-typer från varg till hund. De första hundarna hade totalt 10 typer (en per individ).
• När hundarna spreds från sin ursprungliga plats över världen är det sannolikt att man tappade bort en del typer på vägen. Därför kommer vi att hitta färre DNA-typer ju längre från källan vi kommer.
a
32
8
6
54
3
2
109 8
6
5
4
3
21
1098
76
54
321
Hundens ursprung och spridning
Savolainen et al, 2002
Varför domesticerades vargen?
Olika teorier, ingen vet säkert: • Människa och varg jagade ihop. (Olsen, 1985)
• ”Självdomesticering” – vargvalpar flyttade in hos människorna – …och så jagade de ihop. (Morey, 1994)
– …och så höll de varandra sällskap. (Zimen, 70-tal)
• Ekologisk nisch för vissa vargar att hålla sig nära människor. Självdomesticering. (Coopinger, 2001)
• Vargen/hunden gav mat (Manwell & Baker, 1984) och kläder (Lang, 1955).
Experiment som bevis för domesticeringsprocessen
• Till hur stor del är domesticeringsprocessen ett resultat av medvetna mänskliga val?
• Belyaev startade ”Farm-fox experiment” 1959 i
Sibirien. • Man selekterade för beteende – tamhet men fick andra effekter liksom ”på köpet”.
Trut, 1999
Belyaevs hypotes
• Selektion för tamhet och mot aggression • Beteende baseras på fysiologi; därför fick man en
indirekt påverkan på fysiologin (hormoner & neurokemikalier)
• De fysiologiska förändringarna har stora effekter för
djurets utveckling • Detta kan förklara varför likartade förändringar
förekommer hos olika arter som domesticerats.
Försöksuppställning
• Modellorganism: silverräv (Vulpes vulpes)
- en domesticerad variant av rödräv.
Trut 1999
• Avelsprogram med stark selektion för tamhet
• 30 hanar och 100 honor från rävfarmar • De första domesticeringsstegen att fånga,
bura in och hålla rävarna separerade från vilda släktingar hade redan utförts.
• Ett enda kriterium: tamhet • Mycket liten kontakt med människor (ingen
inlärningseffekt).
Försöksuppställning
Selektion
2. Rävar som visade mycket liten rädsla och ingen aggressivitet användes i nästa generation.
1. Ilskna rävar - exkluderas
Avkomman var lugn och visade inga överdrivna emotioner gentemot människor.
Efter 40 år (eller 30-35 generationer)...
• söker mänsklig kontakt
• gnäller för att få uppmärksamhet
• nosar och slickar på människor – precis som hundar
Trut 1999 Trut et al. 2004
”Bevis” för domesticering
Trut 1999
Fysiologi, rädlserespons
Trut 1999
Vargar utvecklar rädslerespons när de är drygt 6 veckor gamla. Utveckling av rädslerespons är länkat till förändringar i nivåer av hormoner som har betydelse för ett djurs anpassning till stress. Selektion för domesticering leder till förändringar i den nyföddes utveckling gällande fysiologiska och hormonella mekanismer som ligger till grund för sociala beteenden.
Om rädlserespons hos hund
• Vallhundar – 5 veckor (Runar Naess, p.k.)
• Retriever – drygt 7 veckor (Runar Naess, p.k.)
(Varg – drygt 6 veckor enligt Trut, enligt Runar Naess finns det dokumenterat så tidigt som efter 19 dagar.)
Skandinaviska hundraser
• De hittade en liten grupp (D) som inte riktigt hörde ihop med de andra i ursprungsstudien.
• Denna grupp bestod av två subgrupper:
• en begränsad till Skandinavien och Finland
• en i Asien
Klütsch et al 2010
Results
Breed
Number of
individuals
Number of
different
lines
Total D
types
(%) D1 D2 D3 D4
Finnish Spitz 15 14 1 (7.1%) - 1(100 %) - -
Jämthund (Swedish Elkhound)
27
19
14 (73.7%) 5 (35.7%) - 9 (64.3%) -
Karelian Bear dog 11 11 0 (0%) - - - -
Norbottenspets 11 9 0 (0%) - - - -
Norwegian Lundehund 17 15 0 (0%) - - - -
Norwegian Elkhound (grey) 35 28 13 (46.4%) 10 (76.9%) - 3 (23.1%) -
Norwegian Elkhound (black) 4 3 3 (100%) 3 (100%) - - -
Swedish Elkhound (white) 9 8 2 (25%) 2 (100%) - - -
Hälleforshund 5 5 5 (100%) 4 (80%) - 1 (20%) -
Russian-European Laika 8 5 1 (20.0%) 1 (100%) - - -
Westsiberian Laika 18 10 0 (0%) - - - -
Eastsiberian Laika 21 12 1 (8.3%) 1 (100%) - - -
Finnish Lapphund 23 17 11 (64.7%) 10 (90.1%) - 1 (9.1%) -
Icelandic Sheepdog 17 13 0 (0%) - - - -
Lapponian herder 37 12 9 (75%) 9 (81.8%) - 1 (9.1%) 1 (9.1%)
Norwegian Buhund 19 13 0 (0%) - - - -
Swedish Lapphund 8 4 4 (100%) 4 (100%) - - -
Västgötaspets 11 7 0 (0%) - - - -
Klütsch et al., 2010
De ”skandinaviska” hundraserna - jaktspetsar
finsk spets
jämthund
norsk älghund, grå Klütsch et al 2010
norsk älghund, svart (foto: Eirik Newth)
hälleforshund
östsibirisk laika (även ryskeuropeisk)
De ”skandinaviska” hundraserna - vallhundar
svensk lapphund
lapsk vallhund
Klütsch et al 2010
finsk lapphund
Inblandning av gråvarg!
Klütsch et al 2010
Datan indikerar att D1 har sitt ursprung i norra Skandinavien , som mest för 480-3000 år sedan och genom korsningar mellan hund och varg. Invandrade denna hundtyp med samerna? D1 fanns i mycket hög frekvens vilket indikerar att hund-varg hybriden hade en selektiv fördel.