Huskurer mot artros

Reumaförbundet i Finland rf.Stora Robertsgatan 20-22 A00120 HelsingforsTel. (09) 476 155www.reumaliitto.fi

Text: Heikki IsomäkiÖversättning: Ingela ÅströmBilder: Heikki HjeltLayout: Heikki HjeltTryckeri: Markkinointipörssi Oy

Helsingfors 2005

ISSN 952-9742-44-4

Artros, eller ledförslitning, är denvanligaste ledsjukdomen. Ju äldremänniskor man undersöker, destostörre är förekomsten av artros.Artrosen medför inte på långt näralltid olägenheter i det dagliga livet,men den kan å andra sidan somvärst leda till svår invaliditet och tilloch med till ett liv i rullstol.

Det vanligaste besväret vid artrosär värk eller smärta i leden samtömhet vid rörelse. Värken kanlindras med mediciner och fysi-kalisk vård. De svåraste fallenbehandlas med operationer.Man behöver dock inte uppsökaläkarvård för alla besvär. Det gårbra att behandla värken medenkla huskurer. Med dem kantill och med bromsa upp sjuk-domsförloppet och kanske und-vika en stor protesoperation.

Denna broschyr är avsedd för per-soner med begynnande artros ochsom själva vill lindra de besvär somsjukdomen medför samt förhindraatt besvären förvärras.

Reumaförbundet i Finland rf.

ARTROS

3

Välfungerande muskler skyddarbrosketArtrosen börjar med skador i detsläta och glänsande ledbrosket.Skadan uppkommer vanligen tillföljd av en mekanisk skada ellernågot annat hårt slag som krossarbrosket till den grad att den inrestrukturen brister och utvecklin-gen av artros sätter igång.

Då musklerna reflexmässigtspänner sig skyddas leden mot stötari normalt arbete eller när man idrot-tar och till och med vid små olyckor.Musklernas skyddsreflex kan försäm-ras på grund av nervskada, att musk-lerna används litet eller på grund avatt musklerna är svaga. I sådana fallblir extremiteternas rörelser okont-rollerade och instabila. Brosketutsätts för oförutsedda belastningaroch tar skada av dessa.

Starka och välfungerande musklerskyddar leden.

Vid fysiskt tungt arbete, idrott,fall- eller annan olycka kan stöten

vara så hård att inte ens vältränademuskler räcker som skydd. Ibland ärledens ställning felaktig (till exempelvid gikt i knäet). Då riktas belastnin-gen inte jämnt över hela ledytan, utanen del av brosket tvingas bära en såstor belastning att den brister lättareän vanligt.

När du rör på leden får brosket näringBrosket är en levande vävnad, menden saknar blodådror. De närings-ämnen som är viktiga för brosketkan inte tränga in i brosket viablodådror, vilket är fallet medövriga vävnader och organ.

Brosket får sin näring genom attdet tryck som ledens rörelser föror-sakar pressar ihop brosket en aning.Samtidigt sipprar det fram vätskainifrån brosket. När trycket avtar,återgår det elastiska brosket till sintidigare form. Samtidigt suger bros-ket i sig vävnadsvätska från sinomgivning. I vätskan ingår ävennäringsämnen.

HUSKURER MOT ARTROS

MeniskLedband

Ledkapsel

Kompakt ben

Ledspringa

Spongiöst ben

Ledbrosk

LedvätskaAvsmalnad ledspringa

Skadat brosk

Sönderfrätt ben

4

Ledens rörelse har således sammafunktion för brosket som mat förmänniskan. En helt orörlig led förtvi-nar och blir sjuk.

MotionÄndamålsenlig motion är nödvän-digt för ledbrosket. Motion uppe-håller också muskelstyrkan ochmuskelkontrollen, ledernas rörelse-banor och funktionsförmåga. Mo-tionen minskar också smärtan vidlindrig artros. Samtidigt förebyggermotion också övervikt.

Motion är viktigt för personersom drabbats av artros, men densjuka leden får inte belastas så mycketatt den blir sjuk för en längre tid. Stö-tar och vibrationer som riktas motlederna är skadliga både för ledbros-ket och i synnerhet för proteser.Eftersom artrosen medför att manblir fumligare bör man undvika

olycksbenägna motionsformer.De motionsformer som passar

bäst för personer med artros är sim-ning, cykelåkning och promenader –stavgång i synnerhet. Dessa motions-former belastar inte den sjuka ledenför mycket. Skadliga är bland annattyngdlyftning, tresteg, fotboll liksomandra motionsformer som belastarden sjuka leden hårt.

Sträckning av knäledenTräning av knäets sträckmuskel är etteffektivt sätt att lindra smärta samti-digt som den förbättrar gångförmå-gan och till och med förhindrar attartrosen i knäet förvärras. I bästa fallkan den senarelägga behovet av enprotesoperation med flera år.

Sträckmuskeln finns på låretsframsida. Du kan känna dess rörelsemed handen när du sträcker påknäet. Sträckningens slutfas sker inne

ARTROS

5

i muskeln strax ovanför knäet.Om det inte gör för ont, utför

rörelserna sittande på en stol. Hållena foten i golvet. Sträck ut det andraknäet helt rakt, tårna riktade mottaket och spänn knäet så rakt sommöjligt och räkna till fem. Sänk nerfoten och gör samma rörelse medandra benet. Fortsätt växelvis medvartdera benet åtminstone tio gånger,helst flera tiotals gånger per dag. (Se bilderna på sidan 4).

Ett lättare alternativ är att ligga pårygg i sängen eller på golvet. Sätt enkudde under båda knäna. Lyft enahälen från underlaget och spännknäet så rakt som möjligt. Räkna tillfem, sänk foten och upprepa medandra benet. Fortsätt växelvis medvartdera benet åtminstone tio gånger,helst tiotals gånger per dag. Övnin-gen ger större effekt om du knyterfast en tyngd, till exempel en sand-påse som väger ett par kilo runt vris-ten.

Banta bort överflödiga kilonÖvervikt ökar risken för artros. Denförvärrar också symptomen när manväl drabbats av artros. Överflödigakilon belastar de bärande lederna ide nedre extremiteterna mest, tillexempel höfter och knän, men över-viktiga personer har också artros ifingrarna oftare än personer mednormalvikt.

Du kan testa vilken belastningdina eventuella överflödiga kilonmedför på dina leder genom att lastaen ryggsäck med en tyngd som mot-svarar de överflödiga kilona. Ta på digryggsäcken och gå uppför och nerförtrappor. Det känns säkert i lederna!

Om du lyckas bli av med dinaöverflödskilon minskar belastningenpå lederna, du får lättare att gå, smär-tan lindras och du förhindrar att art-rosen förvärras.

VärmebehandlingarPersoner som lider av artros älskarvärme. Ett undantag från dennaregel är en led, som på grund av förstor belastning blivit irriterad ochinflammerad. Då hjälper det bästmed en isblåsa, antiinflammatoriskaläkemedel och med att låta ledenvila. Vid behov bör man uppsökaläkare och få en kortisonspruta.

Värmebehandling kan man gesjälv. Vill du ha lokal värme på en led,sätt havrekorn eller sand i en tygpåse,värm påsen i mikrovågsugn eller ivanlig ugn och placera påsen på densjuka leden. Också bastu, ett varmtbad eller en elektrisk värmedynakänns bra.

Kom ihåg att du kan brännahuden om värmeförpackningen ärför het!

Receptfria läkemedelApotekens receptfria läkemedel motartros är paracetamol (Pamol, Pana-dol, Paraceon, Paracetamol, Para-max, Para-Tabs) samt av de antiin-flammatoriska läkemedlen acetylsa-licylsyra (Alka-Seltzer, ASA, Aspirin,Disperin, Primaspan), ibuprofen(Burana, Dexit, Ibumax, Ibumetin,Ibuprofen, Ibusal, Ibuxin) ochketoprofen (Keto, Ketomex, Keto-rin).

Dessa är alla trygga så länge maninte överskrider den dos som anges ibipacksedeln. I fråga om antiinflam-

6

matoriska läkemedel bör man dockkomma ihåg att de kan irritera slem-hinnan i magsäcken och till och medförorsaka magsår. Halsbränna pågrund av värkmediciner är ett symp-tom som bör tas på allvar. Tala meddin läkare om halsbrännan inte upp-hör när du slutat ta medicinen. Omavföringen blir svart är det ett teckenpå blödning och då bör man omedel-bart kontakta en läkare. Paracetamollämpar sig också för personer medkänslig mage, liksom de nya värkme-dicinerna, som dock kräver läkarordi-nation.

Kom ihåg att starksprit i sambandmed antiinflammatoriska läkemedelökar risken för magsår.

Smärtsalva, krämer och linimentSmärtsalva, krämer och linimentappliceras på huden på den sjukaleden. Om huden tål att mananvänder dessa medel finns detinget hinder för att använda dem.En del anser att de har en smärt-lindrande effekt, andra inte.

GåhjälpmedelDet största besväret som artrosenmedför i det dagliga livet är att detgör ont att gå. Smärtan känns iknäna eller i höfterna när man justkommer igång samt när man gåruppför eller nerför trappor. Smärtanberor på att den sjuka leden användsoch rör sig.

Det går att underlätta smärtannär man går genom att minskabelastningen på leden med hjälp aven käpp, krycka eller rollator. Omsmärtan endast förekommer i denena nedre extremiteten, kan man

använda en promenadkäpp. Rolla-torn är bättre om man har artros ibägge nedre extremiteternas leder.

När du går bör du hålla käppen iden hand som är på samma sida somdet friska benet, men låt käppen rörasig i takt med det sjuka benet. När dutar ett steg framåt med det sjukabenet, flyttar du samtidigt käppenframåt. Då tyngden förflyttas till detsjuka benet, överför man en del avtyngden till armen på den sida där

ARTROS

7

Reumaförbundet i Finland rf.arbetar för att bekämpa reuma-sjukdomar och övriga sjukdo-mar i stöd- och rörelseorganen,samt att utveckla vårdförhållan-dena och levnadsbetingelsernaför de personer som insjuknat idessa sjukdomar.

Reumaförbundets verksamhets-former omfattar bl.a. forskning,utbildning, rådgivning, rehabi-litering, motion, intressebevak-ning och information samt enmångsidig medlemsverksamhet.Förbundet driver ett rehabilite-ringscenter med 116 vårdplatseri Kangasala samt HelsingforsOmnejds och GamlakarlebyReumadispensärer.

Reumaförbundet i Finland ären folkhälso-, handikapp- ochmotionsorganisation.

Medlemsföreningarna erbjuderservice, utfärder, utbildning ochrekreation för sina medlemmar.Alla som vill arbeta för förbun-dets mål är välkomna som med-lemmar i föreningarna.

Reumaförbundet verkar fördem som insjuknat i sjukdomari stöd- och rörelseorganen. – Kontakta oss.

KUNSKAP, STÖD OCH VÄNNER

det friska benet finns med hjälp avkäppen.

Förhöjningar till stolarSkadade leder bör avlastas från onödig belastning.

Det är svårt att stiga upp från enlåg stol. Därför är det bra att skaffa enhög stol och en förhöjning till toa-lettstolen. Man kan också underlättauppstigningen genom att fästa enkraftig gripanordning på väggen vidtoalettstolen. När man utför hushålls-sysslor i köket är en hög pall till storhjälp så att man kan sitta i stället föratt stå. Man kan också skaffa förhöj-ningar till sängbenen. När man är uteoch reser kan man ta med sig en bär-bar sitsförhöjning som ser ut som enportfölj.

SmärtkontrollI vanliga fall går det inte att bota art-ros så att man skulle bli helt symp-tomfri. Du kommer ofrånkomligenatt bli tvungen att stå ut med smärtai någon mån. Lär dig att tänka attsmärtan som artrosen förorsakarinte är farlig. Smärtan är en del avföljderna av att bli gammal.

Värken varierar från dag till dag.Tänk efter när och i vilka situationerdu inte känner smärta. Försök att imån av möjlighet efterlikna dessasituationer i ditt dagliga liv. Dittarbete eller din fritidssysselsättning,att läsa, att sköta barnbarnen ellernågon annan aktiv verksamhet kanvara så intressant att du glömmer bortatt det gör ont. Det är bra att du äraktiv, då hinner du inte bekymra digöver dina egna besvär.

Åren 2000-2010 har utsetts till Rörelseorganensårtionde. Målsättningen för

årtiondet är att förebygga sjukdomar istöd- och rörelseorganen och att främja

vård och rehabilitering av dessa. Under årenfokuserar man speciellt på ledsjukdomar,osteoporos, ryggsjukdomar, svåra skador

och svåra ledsjukdomar hos barn. Tules-liganansvarar för årtiondets genomförande i

Finland och för det praktiska arbetet ansvarar Reumaförbundeti Finland. Penningautomatföreningen har

beviljat finansiering för projektet. Ytterligare information:

www.tulesvuosikymmen.org tules = sjukdomar i stöd-

och rörelseorganen

Tules-liiga ohjaa, Suomen Reumaliitto ry. toteuttaa