insidanKristen ungdomstidning

2012 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec

*!20120315

Från skapelse till frälsning

En livgivande lunk

Ett gott skratt förgyller livet!

2 3

Bön

Adress:Sandgatan 14b, 223 50 Lund046-39 93 60 info@insidan.netwww.insidan.netwww.insidan.net/facebook

Ansvarig utgivare:Simon Nilsson

Prenumeration:295:- per år (8 nummer), Studerande 195:-Plusgiro 49 42 68–6

Expedition: (Prenumerationer, adressändringar)Ingemar WestmarkKarl Perssons väg 14, 280 22 Vittsjö0451-223 42, prenumeration@insidan.net

Annonser och information:Annonsstopp den 20: e i månaden före utgivningsdatum

Utgivningsdatum:Omkring den 15:e feb, mars, april, juni, sept, okt, nov och dec

Tryckeri:Norra Skåne Offset, Hässleholm

Omslagsbild:Foto: Anna-Märta Arnell

Insidan ges ut av ELU (Evangelisk Luthersk Mission – ungdom).

ELU har som målsättning att:

Kalla... unga människor till gemenskap med Jesus

Utrusta... dem för ett kristet liv

Sända... dem till tjänst för andra

RedaktionschefCarl-Johan Andersson, Kristianstadcalle.andersson@insidan.net

Jonas Roslund, Chiclayo, Perujonas.roslund@insidan.net

Teologiansvarig:Jens Gunnarsson, Uppsalajens.gunnarsson@insidan.net

Grafisk form och layout:Hans Bergströmhasse@designforlivet.se

Gabriel Lindh, Göteborggabriel.lindh@insidan.net

Cecilia Imberg, Lundcecilia.imberg@insidan.net

Isak Engström, Kristianstadisak.engstrom@insidan.net

Karin Borg, Kristianstadkarin.borg@insidan.net

Andakt

Sara RubensonLund

V ilken härlig, ärlig önskan! Davids största längtan är att få vara i Her-rens närhet, hans önskan är att få bo

i Guds hus. Han vill ha mer, ständigt vill han ha mer, mer av Gud. Tänk själv på alla de da-gar då Gud känns långt borta. När han känns avlägsen och lusten att öppna Bibeln är som bortblåst. Tänk på de dagar då du nästan glömmer att Jesus finns, när inget i varda-gen påminner om honom och bönen känns onaturlig. Tänk om du just dessa dagar hade bott i Herrens hus, tänk om du dessa dagar kunde söka efter svar i hans tempel!

Visst kan man inte glömma bort de man bor med. De bara är där. Sitter vid samma bord och äter frukost, hänger av sig jackan i samma hall när de kommer hem från skolan eller jobbet, sitter i samma soffa och tittar på tv på kvällen. Tänk att få ha med Gud lika självklart i sin vardag som sin mamma eller syster! Tänk att få påminnas om honom varje gång man ser sig omkring eller går ut till köket och hämtar ett glas mjölk. Tänk att få bo i hans hus! Tänk att bli räddad upp på klippan av honom. Tänk att få bygga sitt bo på honom. Och tänk att det är det enda han vill. Tänk att det är det han längtar efter.

Ett enda ber jag Herren om, detta begär jag:att få vara i Herrens hus varje dag i mitt livför att se Herrens godhet och söka svar i hans tempel.Ty han gömmer mig i sin hydda på olyckans dag,han gömmer mig i sitt tält, han räddar mig upp på klippan. (Ps 27:4–5)

Bön: Herre, tack för att du älskar oss, dina barn. Tack för att du dog för att vi skulle få leva. Tack för att du håller oss alla i dina stora, mäktiga händer. Hjälp oss att leva med dig i vardagen. Att välja dig både de dagar det känns lätt och de dagar det känns svårare. Hjälp oss känna att du är nära oss. Varje dag. Amen

Sång: Herre, du min klippa, min eviga ro, endast på dig vill jag bygga mitt bo.Allting jag uppgav och allting jag vann, när jag min frälsning i Gudsordet fann.

Svensk text: Clas Vårdstedt Musik: trad.

från Irland Ung psalm nr 190

Ett glas mjölk påminner om GudUniversums skapare som dog för din skull vill att du ska flytta in i hans hus, bygga ditt bo på honom. Han som skapat varje kvittrande fågel och skrattar med dig när du är glad. Han som redan genom den helige Ande har valt att bo i dig vill att du ska välja att leva nära honom. Att oavsett var du är geogra-fiskt leva varje dag som om du vore i hans tempel. Och som om du hörde hemma där, för det gör du. Vi hör alla hemma hos vår far.

Gud är vännen som aldrig sviker och örat som alltid lyssnar. Gud håller dig i sina stora, trygga händer och skulle aldrig låta dig ramla ut, inte ens när det känns som olyckans dag. Han är tryggheten och att få vara i hans närhet är den lugnaste och mest avslapp-nade platsen. Den tryggaste platsen. Varje dag.

insidanKristen ungdomstidning

Gud, tack för allt du gett och allt du ger. Öppna mitt hjärta för dig. Amen.

Ibland stannar jag upp och tänker tillbaka. Funderar på det som hänt hittills i livet. Olika saker har format mig olika mycket:

mötet med andra människor och kulturer, nya erfarenheter, händelser, resor, utbildning med mera. Jag är ju inte samma person nu som jag var för tio år sedan, det kanske är självklart. Men jag är inte heller samma per-son i dag som jag var förra veckan. Livet står aldrig stilla även när vi själva tycker att det gör det. Och för att hänga med i svängarna kan det vara viktigt att känna till sin historia. Såväl när det handlar om att lära sig något nytt jämfört med vad man visste innan som att undvika att göra om samma misstag igen. Samma sak gäller din och min plats här på jorden; det är därför viktigt att fundera på: Varifrån kommer jag och vart är jag på väg? Du är nämligen en del av historien. Och en del av någonting större.

Bibeln skildrar mänsklighetens skapelse, dess fall och dess möjlighet till upprättelse – med ett annat ord kallat frälsningshistorien. Det är en historia vi alla delar och den ger en bakgrund till varför vi människor är här

Inledare

Carl-Johan AnderssonKristianstad

Du är en del av något störrepå jorden, vad som gått snett jämfört med Guds ursprungliga tanke, och även hans fantastiska plan för att komma tillrätta med det. Förhoppningsvis kan Guds finurliga problemlösningsmetod få bli extra tydlig för dig i ditt liv den kommande påsken.

Till sist: Bibeln målar upp en bild av män-niskan som är trovärdig. Den berättar om personer som är som du och jag. Med styr-kor och svagheter. Den beskriver situationer som blev fel och återger samtidigt hur Gud kan använda oss små människor för någon-ting större, för hans rikes skull. Läs mer om det i det här numret!

Det sista ordet i Bibeln skrevs för ungefär 2 000 år sedan. Men det sista ordet är inte sagt. Det kommer – som tur är – Jesus att få. Halleluja!

Hör gärna av dig med feed-back på det du läser!

Kristian Svensson

4 5

blir de sedan slavar samtidigt som de växer till ett stort folk. De är inte glömda av Gud. Han kallar Mose, ger dem sitt heliga namn JHWH1, och uppenbarar nya djup i sin gudomliga person. Han visar att han är JAG AR2, den närvarande och aktive, när han med mäktig hand räddar sitt folk ur Faraos förtryck. Han leder dem rakt genom Röda havets vatten och ut på en vandring i öknen.

OkenvandringenI ökenlivets svåra villkor får folket lära känna sig själva och sin Gud och lära sig den svåra läxan att vara beroende av Gud i allt. De möter svårigheter, lider brist, angrips av fiender och plågas av tvivel: ”Ar Gud med oss eller inte?” Gud är nära även om det inte alltid känns så. Han möter deras behov, ger manna från himlen, vatten ur klippan och seger över fiender. Hans omsorg och trofast-het står i skarp kontrast till folkets otålighet, motsträvighet och otro.

Vid Sinai berg bekräftar Gud inför folket Moses ställning som ledare och förmedlare av Guds ord. Han ger folket sin lag och sluter hela folket in i sitt förbund. Detta förbund är förenat med villkor. Det förpliktar folket att lyda Gud som ett gensvar på hans kärlek. Vid Sinai sker ”konfirmatio-

nen”, folket säger sitt ja till förbundets Gud. Genom lagen skulle Gud fostra och forma sitt folk och förbereda det att ta emot Mes-sias. I Israels mitt reses också kopparormen – frälsningens och förlåtelsens tecken – som folket blev helade genom att se på då Gud skickade in ormar i deras läger.

ledaren Josua, för att med vapen i hand inta landet. Deras framgångar hänger dock samman med Guds hjälp och deras lydnad. I stort lyckas de även om några folk blir kvar och får fungera som ett slags test av folkets fortsatta tro och lydnad mot Gud.

DomartidenFörmedlingen av gudstro och liv till barnen lyckas inte så bra, vilket leder till en serie av återkommande kriser. Mönstret är: Folket överger Gud som i vrede ger dem i fienders hand. I sin nöd ropar de till Gud som sänder en frälsare, domare, till deras räddning.

KungatidenGenom kungadömet stabiliseras läget. Folket får en kungasläkt, en gemensam huvudstad och gudstjänst i Jerusalem. Grun-den för nationell enhet och nödvändigt försvar byggs upp under kungar som David och Salomo. Präster från Levi stam får förutom gudstjänsten också ansvar för undervisningen av folket. Guds ord måste ut och få verka. Profeter sänds direkt av Gud för att i varje ny situation förkunna Guds vilja och visa folket rätt. Trots detta delas folket i Israels rike och Juda rike.

Guds plan från början till slutRedan när Gud skapade universum hade han en plan för hur du och jag skulle bli frälsta. Den sträcker sig från skapelsen, genom hela Bibeln, via oss i dag, hela vägen till tidens slut. Var är vi nu och vad har du för del i det hela?

Skapelsen Gud ger liv åt allt. Han skapar människor till sin avbild och ett

liv i gemenskap med sig själv och medmänniskorna. Tillsammans får de upp-giften att sköta skapelsen.

SyndafalletFrestad av det onda viker människorna av från Guds väg. Drar Guds vrede, förbannelse, smärta och död över sig själva och skapelsen. De drivs från den nära gudsgemenskapen ut i det andliga mörkret utanför Eden för att ha hand om en skapelse som nu kommit i oba-lans. Dock följda av ett löfte från Gud om att han en gång ska göra slut på ondskan.

UrhistorienSynden visar alltmer sitt rätta ansikte. Kain mördar sin bror. Ondska och våld fördärvar jorden. Gud beslutar att låta den stora floden rena jorden. Noas familj finner nåd inför Gud och blir utgångspunkt för en ”ny” mänsklighet. Synden är dock inte utrotad. Mänskligheten sluter sig samman i ett försök att avsätta Gud och ta sitt öde i egna händer. Gud stiger då ned och river det Babels torn som människorna i sitt högmod bygger. Han ger dem olika språk för att stoppa byg-gandet och driver dem ut över jorden för att kunna sköta om hela skapelsen. Hans omsorg följer dem även när han nu tar ett annat grepp om situationen. Från att hittills

ha handlat med mänskligheten i stort väljer Gud att börja i det lilla.

AbrahamUr den skingrade mänskligheten väljer Gud ut en man, Abraham, att lämna sitt samman-hang och vandra med Gud för att lära känna honom och bli hans redskap i Guds plan. Han får löfte om att bli stamfar åt ett stort folk, få ett land och bli till välsignelse för de vilsna och kringspridda folken. Guds löften garanteras och tryggas i förbundets form.

Fångenskapen och befrielsenI en svår hungersnöd finner Abrahams släkt på märkliga vägar räddning i Egypten. Där

Vi kan redan nu ana himmelens glädje och segerfest, men inte ta del av den fullt ut förrän tiden är slut.

LandetEfter fyrtio kampfyllda år i öknen är folket framme. Ett luttrat folk står vid gränsen till det utlovade landet. Nu går de i tro på Guds löfte om seger, under den nye

Undervisning

Foto: Bruno Sersocima Foto: Piotr Menducki Foto: Miguel Saavedra Foto: Faakhir Rizvi Foto: Martyn E. Jones Foto: Paul Segal Foto: andrea dipasquale

6 7

Tack Gud för din underbara och stora plan för att rädda mig! Tack för din gränslösa kärlek och ditt stora

tålamod mot mig och alla människor.Herre, tack för livet. För frälsningen i Jesus

Kristus.Led mig på din väg hela vägen hem till dig.Tack för att jag får vara ditt barn. Jag vill

lova, prisa och tacka dig, kung Jesus. Amen!

Bön

Lars-Åke NilssonÅsljunga

Bearbetad av Isak Engström

åt sitt folk och talar myndigt i det heliga gudsnamnet. På berget blir han likt Mose förklarad och erkänd som Guds redskap. Hans gärning följs av mäktiga tecken. Efter en framgångsrik tid vänds allt i något som tycks vara ett slutligt nederlag, döden på korset, men den oväntade uppståndelsen innebär upprättelse och seger. Korset – avrättningsredskapet – blir frälsningens tecken. Själv far Jesus till Guds högra sida i himlen för att i kraft av den frälsning han vunnit leda historien och sin kyrka vidare. Därifrån sänder han sin Ande.

Andens och kyrkans tidKyrkan är nu Kristi kropp på jorden, med uppgift att i Andens kraft gå ut i hela världen med frälsningens budskap. Den åt Abraham utlovade välsignelsen åt folken ska bli verklighet. Perspektivet blir nu åter världsomfattande. Alltsammans bärs av ett levande hopp. Herren är nära på ett osynligt sätt i dag genom sin Ande och snart kommer han också på ett synligt sätt i makt och härlighet.

Kristus återkomstPå historiens yttersta dag kommer Kristus synligt tillbaka och alla människor uppstår. De som tagit sin tillflykt till honom tar han till sig och kallar dem ”sina”. De får se honom sådan han är och blir lika honom.

De får nu gå in i det eviga gudsriket som Kristus har med sig och överlämnar till sin Fader, sedan han lämnat de gudsfientliga makterna och de människor som inte velat ta emot frälsningen åt det eviga mörkret. Den gamla skapelsen går mot sin undergång och Gud skapar nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor (2 Petr 3:13). Segerfes-ten utan slut börjar nu hemma hos honom. Gud har fört sin stora frälsningsplan till fulländning.

Redan nu – ännu inteMen än i dag är inte målet nått. Frälsningshistorien har ett långsiktigt perspektiv, men segern är säkrad i och med Jesus död och uppståndelse. Man kan säga att tiden är som en omgång i tennistur-neringen Davis Cup. Två länder möter varandra i bäst av fem matcher. Den som har vunnit flest av de fem matcherna har vunnit omgången. Matchen står mellan Jesus och den onde. När Jesus dog och uppstod så vann han de tre första match-erna. Därmed har Jesus ett ointagligt över-tag och kan inte förlora, men man spelar ändå färdigt de två sista matcherna. Där är vi nu. Jesus har besegrat den onde, men än är inte tiden slut. Vi kan redan nu ana himmelens glädje och segerfest, men inte ta del av den fullt ut förrän tiden är slut. Den onde kan fortfarande orsaka skada

och riva med sig människor i fallet och det kommer han att göra. Men håller du dig till Jesus så kommer du att stå på den vinnande sidan!

ExilenEn stor nationell katastrof inträffar när stormakten Babel intar det lilla Juda rike och för bort dess befolkning. De är nu tillbaka i utgångsläget – fångar och utan land. Den djupaste orsaken är inte politisk utan religiös, olydnad mot Gud som leder till att han tar bort sitt beskydd. Tidens profeter, Jeremia och Hesekiel, visar på syndens djupa grepp om människans hjärta. Hjärtat är upp-roriskt mot Gud, fördärvat och går inte att förbättra. Gud måste göra en radikal insats till människors frälsning. Hoppet om Messias växer sig allt starkare. Ett ödmjukare folk kommer tillbaka efter 70 år, bygger upp templet och återställer landet under hårt arbete, kamp och bön. Väntan blir åter lång och smärtsam. Historiens stormar skakar det lilla landet, men en liten del av folket bevarar gudsordet. Deras hopp hålls bland annat levande av Jesajas Messiasprofetior.

Tidens fullbordanStilla och nästan obemärkt händer det som kungar, profeter och troende judar sett fram emot, när tiden var fullbordad sände Gud sin Son (Gal 4:4). På ett märkligt sätt upprepas mönstret från Israels historia i Jesus liv. Han får en tillflykt i Egypten, kallas därifrån av Gud. Han kallas Guds Son vid Jordanflodens vatten och går in i sin livsuppgift. Under fyrtio dagar i öknen prövas han. På ett berg ger han grundläggande undervisning

1 I hebreiskan, som GT skrevs på, så skriver man bara ut konsonanterna och för gudsnamnet är de JHWH. Eftersom judarna anser gudsnamnet för heligt för att använda och istället läser ”Adonaj” (Herren) så har vokalerna över tid glömts bort. En vanlig uppfattning är dock att gudsnamnet ska uttalas ”Jahve” eller något liknande.

2 Guds namn, som skrivs JHWH, har betydelsen ”jag är” och syftar på att han är den som alltid har funnits och alltid kommer att finnas, samt att han är den aktive och handlar in i vår tid.

Cecilia ImbergLund

Den alternativa egoboosten

Krönika

För ungefär ett år sedan startade Isabella ”Blondin-bella” Löwengrip sin egen

tidning Egoboost Magazine. När jag bläddrar igenom ett nummer hittar jag rubriker som ”Våga göra karriär!”, ”Tjejer, nu gör vi kärleksrevolt” och ”Så blir du omtyckt på 3 sekun-der”. Tidningens syfte är att inspirera och peppa unga tjejer runt om i landet till en starkare självkänsla och en fram-gångsrik karriär. Isabella vill helt enkelt uppmuntra dig att egoboosta dig själv eftersom ”du är den viktigaste personen i ditt liv”.

Jag håller inte med Blondin-bella. Missförstå mig inte nu. Jag tycker också att det är viktigt att ta hand om sig själv och att jobba med sin självkänsla. Allt för många ungdomar i dagens samhälle lider av ätstörningar för att de helt enkelt inte mår bra med sig själva. Men jag tycker inte att jag är den viktigaste personen i mitt eget liv.

Bibeln talar inte om att vi ska egoboosta oss själva. Den uppmuntrar oss istället att ego-

Bibeln talar inte

om att vi ska egoboosta oss själva.

Den uppmuntrar oss i stället att egoboosta

varandra!

boosta varandra! I Rom 12:10 skriver Paulus: Visa varandra tillgivenhet och broderlig kärlek. Överträffa varandra i ömsesidig aktning. Gud vill att vi ska sätta andra framför oss själva, han vill att vi ska uppmuntra, tjäna

och älska varandra. Det kan handla om småsaker:

bjuda kompisen på fika, finnas där

för någon som har det job-bigt, hjälpa mormor att handla eller varför inte le

mot den trötta kassörskan på

ICA? Och eftersom Jesus även uppmanar

oss att älska våra fiender handlar det också om att be för den där personen i klassen som verkligen går dig på nerverna!

Jag tänker inte lyda Blondin-bella. Jag vill inte vara den vikti-gaste personen i mitt liv. Istället för att egoboosta mig själv vill jag egoboosta människor i min omgivning! Vilka är med mig?

Artikeln har tidigare varit publicerad i Till Liv, nr 8–9 2001

Foto: Arkivbild Foto: Omar Franco Foto: SXC Foto: Tracey Brown Foto: SXC Foto: Manu Mohan Foto: Shirley B

8 9

Inblick

Ett liv fyllt av glädje

Gud har humor. Det förstår vi när vi ser oss om i skapelsen. Det är han som tänkt ut snigeln, giraffen och hackspetten. Vi förstår det också när vi läser vissa texter och berät-

telser i Bibeln. Ett exempel är skildringen av Babels torn. Människor bygger och bygger för att nå ända upp till himlen. Då står det ironiskt att Herren steg ner för att se på det de byggt (1 Mos 11:5). Med detta dock inte sagt att Guds humor är ett centralt tema i Bibeln. Det finns andra sidor hos honom som det tycks viktigare att vi får lära känna. Den Gud som möter oss i Ordet är framför allt glädje – en hjärtlig, innerlig glädje som aldrig kan skämtas bort och som inte står i motsats till allvar. Säkert skrattade Jesus tillsam-mans med människor många gånger, men han skrattade aldrig åt dem.

Närhet och distansHumorn gör oss människor levande. Den har en avgörande roll i vårt samspel med varan-dra. När vi skrattar tillsammans fördjupas vår samhörighet. Några bekanta till mig brukar säga att en uppmaning till humor i äkten-skapet borde vara inskrivet i vigselritualen. Humorn skapar närhet, glädje, och sätter färg på relationen. Men humor skapar också distans. Dels en positiv sådan. Den hjälper oss till nödvändigt avstånd när livet är svart

och svårt. Känsliga situationer kan med dess hjälp avdramatiseras så att de enklare går att lösa. Dels också en negativ distans. Vi kan använda humor för att fly från ansvar eller göra det omöjligt för människor att verkligen lära känna oss. Vi kan skämta bort situatio-ner som egentligen är allvarliga och som vi hade behövt prata igenom.

Skratta med den som skrattarHumor kan se ut på många olika sätt. Vi roas av olika skämt, program, attityder och händelser. En del människor skrattar bara åt den humor som är cool och högklassig efter deras egen bedömning. Jag har fått allt svårare för den attityden. Att älska sin medmänniska är, som jag ser det, att leva sig in i dess tankevärld och därmed också dess humor. Man kanske inte själv har samma humor, men man kan förstå den andre och skratta hjärtligt, även åt skämt som man inte själv skulle dra. Faktiskt blir livet mycket roligare om man gör det. Man får ju skratta så mycket mer!

Lägg märke till reaktionernaIbland driver vi med varandra. Det är ett sätt för oss att visa att vi ser varandra och tycker om varandras egenheter. Ibland driver andra med oss. Det är viktigt att öva upp en distans till sig själv så man då kan skratta med och

andra inte behöver vara överdrivet försiktiga när de skämtar med oss. Dock är det aldrig rätt att göra narr av någon annan. När vi märker att någon känner sig obekväm eller upplever att vi har roligt på hans eller hennes bekostnad ska vi respektera det.

Att skämta, skoja och skratta är för många en stor del av livet – och det bör det också få vara. Men det finns också tillfällen då det kan gå för långt och folk i vår närhet ta illa upp. Hur kan jag som kristen tänka när det gäller humor?

Humorn skapar närhet, glädje, och sätter färg på relationer.

Foto: Joanna Margueritte

Foto: Ivan Clow

10 11

Tycker du att man kan skämta om vad som helst?

Insidan frågar

Skämt gör vardagen roligare och livet lättare. Att säga att man kan skämta om allt, vore inte riktigt

rätt, då det i vissa fall kan såra människor på olika sätt. Men Gud har humor!

Frida Palm17 år, Orkelljunga

Nej! Jag tycker till exempel inte att vi ska skämta på andras bekostnad, så att de i vår omgivning

tar illa upp. Vi bör inte heller skämta omoraliskt, rasistiskt eller driva med Guds ord!

Maria Imberg15 år, Horred

Jag tycker att man kan skämta om allt, fast vid rätt tid och plats. Ju mer känsligt ett ämne är desto ”busigare” är det att skoja

om det, vilket gör att det blir mer tillfredsställande och roligt. När det kommer till skämt som är på andras bekostnad så tycker jag att man kan skoja om mycket, men man ska veta att det man kan skämta om är verklighet för andra, så respekt är viktigt.

Benjamin Löfström 19 år, Göteborg

Uppfattar vi att personen är överkänslig får vi samtala med den om det och förklara att vi inte menar något illa. På mot-svarande sätt har också vi rätt att själva säga ifrån när vi upple-ver att andra går över gränserna för vad vi tycker är roligt. Det kan vara väldigt känsligt för oss när andra skämtar om något som vi kämpar med eller är inne på områden där vi är sårade.

Var försiktigMen hur ska vi då se på humor om till exempel invandrare, judar eller muslimer? Många bland dem får uppleva att folk ser ner på dem och talar illa om dem. Jag tror det finns anled-ning att vara lite försiktig. Att skämta om eller med dem är i sig inget uttryck för kärlekslöshet. All humor om invandrare eller människor av annan religion än en själv är inte rasism eller religionskränkning. Dock ska vi vara medvetna om riskerna. En av dem är att sådana skämt lätt missförstås. En annan är att den lätt odlar en nedsättande attityd, och det i synnerhet hos den som inte har personliga, nära vänner bland de grupper av människor som den skämtar om. En tredje risk är att våra skämt blir alltför ensidiga. När det sker, och vår humor domineras av skämt om en viss grupp, förvrängs gärna vår syn på den gruppen. På samma sätt är det med skämt om en viss företeelse. Vi vet att när humor som anspelar på sex blir dominerande förvränger den vår syn på denna vackra gåva från Gud. Allt som sägs börjar tolkas som sexanspelningar. När vi tänker på sex, tänker vi bara på en kropp, lust och orgasm. Vårt språk när vi talar om det blir respektlöst och vulgärt. Allt mindre i vår tankevärld kommer sex att handla om att möta

en annan människa, en människa som man till både kropp och själ vill förena sig med och vars skönhet och sår man vill stanna kvar och lära känna.

Använd humorn!Jag har i denna artikel försökt visa på hur humor är något helt fantastiskt. Det är en oerhört rik gåva. Samtidigt har vi sett hur det är något väldigt känsligt. Så lätt trampar vi över och sårar. Då får vi komma ihåg att det finns förlåtelse. Jag har själv fått be både Gud och andra om det flera gånger då jag gått för långt. Gud vill inte att vi slutar använda vår humor i rädsla att handla fel. Men han vill slipa oss så att vi allt bättre hittar gränserna och lyckas hålla oss inom dem. Vi får bekänna när vi sårar Gud och vår medmänniska genom våra försök till humor. Han vill upprätta oss och göra oss till glädje-fulla och kärleksfulla människor.

Markus HectorHelsingborg

Jag tror att humor är en sak som är väldigt viktig i relationer både mellan vänner och i äktenskap. Humor kan

förena oss människor och få oss att känna samhörighet. På många sätt är humorn vårt sätt att kommunicera och förstå varandra, men är inte begränsat till språk, kultur eller nationalitet. Men humor kan också stänga ute folk ur gemenskapen, vara kylig för den som inte förstod eller inte har sett ”den senaste filmen”. Du har kanske någon gång kommit till ett nytt samman-hang där skämten är annorlunda än vad du är van vid, och du kände dig därför utan-för. Med humorns hjälp kan vi skapa gemenskap men även utanförskap.

Att använda sin humor påverkar andra i närheten, och medför därför ett visst ansvar. När du är i skolan och träffar klasskompisar kan du antingen utnyttja din humor för att själv bli mer populär och få vara i centrum, eller använda den till att glädja andra. Den kan förstärka ens personlighet, men även använ-das som skydd att gömma sig bakom för att inte visa vem man egentligen är. Att använda sin humor genom att driva med människor har vi olika åsikter om. Alla tycker inte det är okej och därför är det viktigt att vara försiktig. Om en människa under en längre tid har fått höra skämt om en viss egenhet i sin personlighet kan det skada den personen djupt.

Humor kan tyvärr vara ett verktyg för att på ett ”fint” sätt snacka skit om andra. Det låter inte lika farligt då: ”vi har ju bara roligt”. Humor kan också förvränga vår syn på saker i

Karin BorgKristianstad

Reflektion

Fortsätt att läsa Karins reflektion över ämnet!

Hur är det att vara kristen i Australien?Jag tycker inte att det är svårt att vara kristen här, men jag bor på en UMU-bas. Så vitt jag vet är det många kristna i Australien, men de flesta har jag träffat genom UMU, så det är svårt att säga om det är så överallt.

Är Australien ett kristet land eller har det, precis som Sverige, blivit mer sekulariserat (avkristnat)?Mer sekulariserat. I skolan pratas det inte så mycket om vad man tror på, lärarna får inte prata om religion eftersom det kan uppröra någon. Men jag har fått uppfattningen att många har ärvt sin tro från föräldrarna samtidigt som de aldrig har fattat något eget beslut. De kallar sig kristna men lever inte efter det.

Vad kan vi kristna syskon i Sverige be för? Ni får gärna be om uppenbarelse. Att människor ska inse att kristendomen inte är en etikett eller en grupp människor, utan att det handlar om ett val att ha en intim relation med den enda levande Guden. Be att folk ska se honom tydligare i det vardagliga livet.

Ett av alla syskon

På andra sidan jorden ligger ett land där invånarna tycker att kängurur är ungefär lika exotiska som vi tycker att kossor är. Att flyga från Sverige till Australien tar nästan ett helt dygn, och tidskillnaden är så stor att det är natt hos dem när det är dag hos oss. Hur är det egentligen att vara kristen på andra sidan jorden? Vi har intervjuat Mahealani Golden, 19, född på Nya Zeeland men bosatt i Australien sedan fyra år tillbaka.

Att be för vår värld är viktigt, men ibland kan det kännas så stort och opersonligt. I detta inslag vill Insidan hjälpa dig att komma ihåg kristna syskons situation runt om i världen.

Vad är UMU?Ungdom med Uppgift är en internationell missions-organisation utan anknytning till något speciellt samfund. Deras motto är ”Att lära känna Gud och göra honom känd”. UMU finns på över 1 000 platser i mer än 150 olika länder.

Humor under ansvarsamhället, till exempel sex och nationalitet, som Markus tar upp i sin text. Det är inte okej att säga precis vad som faller mig in för att det är roligt och passar i situationen, om en annan människa tar illa upp.

Om vi vänder oss till Bibeln, vad säger den om

humor? Där finns inte ordet humor

definierat, men däremot står det på många ställen om både glädje och skratt. Jag tror att Gud

lagt ner humor i oss människor,

och precis som vi har olika personligheter

så tycker vi olika saker är roliga. Glädje är också en av Andens gåvor (Gal 5:22). Om vi ber Gud om glädje vill han ge oss det, även i perioder vi ser det som omöjligt. Hans glädje är inte beroende av vår situation och yttre omständigheter, inte heller vilken humor vi har. Den glädje som vi får av Herren ger styrka (Neh 8:10).

Med humorns

hjälp kan vi skapa gemenskap

men även utanförskap.

Foto: Tyler McCombs Foto: Vu Bui Foto: Emiliano Spada

12 13

Du har räddat migGenom allt är jag DinDu finns här hos migJag är helt i Din handDu som ville mitt livAlltid finns Du härJag får vila i Dig

Erik Tilling

Sång

Låtlistan Från en läsare till er andra läsare. Låtlistan är ihopknåpad av Johannes Svensson, Hålt

Track Artist Albume All I Need Bethany Dillion Acoustic Playlist: Bold – A New Blend Of Your Favorite Songse Yours Steven Curtis Chapman Acoustic Playlist: Bold – A New Blend Of Your Favorite Songse Alibi 30 Seconds To Mars This Is Ware Your Hand In Mine Explosions In The Sky The Earth Is Not A Cold Dead Placee Forgiven Sanctus Real Pieces Of A Real Hearte California Metro Station Metro Statione Shine On NEEDTOBREATHE Daylithe How Far We’ve Come Matchbox Twenty Exile On Mainstreame The River Live Pure... Hard Rocke We Believe Good Charlotte The Chronicles Of Life And Death (”LIFE” version)e Hosanna Starfield Everlasting God: 25 Modern Worship Favorites

Gestalta ett bibelord

Foto: Luis Tapia

Hannes HåkanssonGöteborg

14 15

Inblick

Lägergården Strandhem ligger en bit utanför Örkelljunga i nordvästra Skåne – sjönära och väldigt vackert. Här vistas från augusti till juni ett gäng ungdo-mar från 18 år och uppåt med

varandra och kanske framför allt med Jesus. Tillsammans bildar de Strandhems bibel- och lärjungaskola.

Undervisning Dagarna på Strandhem innehåller natur-ligtvis en hel del undervisning. Man jobbar med ett nytt tema varje vecka och på så sätt arbetar man sig igenom stora delar av den kristna tron. Exempel på ämnen är GT:s historia, ledarskap, Andens frukter och rela-tioner. Under en dag har man 4–5 lektioner som leds av skolans lärare som undervisar om veckans ämne på olika sätt.

Ett ämne som sticker ut något är själavår-den. Två gånger i veckan har man lektioner i det och tar då upp ämnen som identitet, per-sonlighet och relationer. Själavården används inte bara klassvis utan också individuellt, då eleverna varannan vecka sitter ner och pratar med en personlig själavårdare. Dessa samtal kan beröra dagens lektion, trosfrågor, något som har tyngt en under veckan, sitt snygga mål på idrottslektionen eller så kan man bara vara tyst. Ofta är ganska många lite skep-tiska till samtalen till en början, men efter några gånger vill man inte vara utan det!

Ut i verklighetenMen vad gör all undervisning om man inte får använda den? Därför har eleverna praktik en dag i veckan där de får ut och omsätta sin tro i handling. Vara kristen ute i världen. Du kan hjälpa konfirmander, kratta löv på ålderdomshemmet, hjälpa till på ett kristet café eller något helt annat. Här ska du tjäna andra och på så sätt kanske upptäcka nya gåvor.

Lunken som förändrar livet

Livet på StrandhemAtt ha en fast punkt, rutiner, i sitt liv kan vara skönt och ge en trygghet och stabilitet åt livet. På Strandhem har eleverna det i form av andakter: morgonbön, bibelmeditation efter lunch och sedan avslutas dagen med en aftonbön som eleverna själva håller i. Andakterna är olika utformade för att passa så många som möjligt. På morgonen använ-der man sig av tidebön där man läser växelvis från Psaltaren; middagsbönen är en form av meditation där man får öva sig i att lyssna på Gud, och på kvällen får man växa genom att

Under fyra veckor får eleverna möjlighet att missionera ”på riktigt”. Man packar då sin väska och beger sig ut i världen. Hittills har man besökt Etiopien, Eritrea, Kenya och Peru. Deltagarna förbereds väl på Strandhem och åker sedan med klassen och lärare till landet där de får en inblick i missionsarbetet och den kristna kyrkan där. Att möta kristna som lever i en helt annan kultur och med en helt annan vardag blir ett häftigt möte. När rese-närerna sedan kommer hem igen är resan inte riktigt slut för då åker de runt i olika försam-lingar och berättar om vad de har upplevt.

Att gå bibelskola har fått betyda mycket för många. Så även bibel- och lärjungaskolan på Strandhem. Här får man ett år med både input och output.

Det är ett riktigt schysst år att ta för att lära känna Gud och sig själv bättre, men också för att få träffa härligt folk att hänga med.

FOTO

: Gunnel Jonsson, G

ustaf Eklund och Anna-M

ärta Arnell

16 17

Sanna Thufvesson och David Wiklander går på skolan just nu. Hör vad de har att berätta om livet på Strandhem.

Jag vill veta mer!Då går du in på Strandhems hemsida, www.strandhem.nu och klickar dig vidare till Bibelskolan där.Den 4–5 april har du även möjlighet att testa på hur det är att gå bibelskola på Strandhem, då de bjuder in till ett ”inför påsken”-läger. Mer information om det hittar du också på hemsidan.

David: Jag tror att mycket av att vara lärjunge är att vilja följa Gud när det är tufft och svårt, men även när livet är lätt. Alltså att vilja ha med Gud i allt man gör. För att utvecklas som lärjunge tror jag även att man måste våga lita mer och mer på Gud, att våga lägga sin vardag i hans händer och vara öppen för att följa honom. Ett exempel är när Jesus kallar sina första lärjungar. De lämnar sina arbeten och familjer för att följa Jesus. Ar vi beredda att göra likadant, att lämna vår ”säkerhet” och följa Jesus om han kallar?

Sanna: Genom att utsätta sig för situationer där du får stå för din tro, men också genom att du läser Bibeln, lär dig vad som står och följer i Jesus fotspår. Att vara lärjunge är också att kastas in i saker och situationer du inte kan reda ut själv, utan då du måste låta dig ledas av Gud.

Hur utvecklas man som lärjunge?

David: Ett år på Strandhem är ett år där man får lära sig mer om Gud och fördjupa sig i hans ord med hjälp av duktiga lärare. Ett år där man får lära känna många nya människor och bo tillsammans med dessa under en lång tid, vilket är otroligt roligt och välsignat! På Strandhem får man även uppleva många nya saker. För mig har det varit att få resa till ett annat land och en annan världsdel där vi fick uppleva en annan kultur och se hur bland annat missionärer, volontärer och kyrkor arbetar. Strandhem har också otroligt god mat!

Sanna: För att det är ett riktigt schysst år att ta för att lära känna Gud och sig själv bättre, men också för att få träffa härligt folk att hänga med. Att bo på Strandhem innebär att man får träffa väldigt många andra än klas-sen också, här är ständigt en massa folk – gött! Sen är det inte fel att få så god mat och få möjligheten att få vara med på en resa heller!

Varför ska man gå på Strandhem?

Patrik BjörkmanÖrkelljunga

M in tid på Strandhem har varit upp och ner, men framför allt har jag sakta men säkert utvecklats både

som person och som kristen.Att bo så tätt ihop med andra kristna

har gjort att jag har fått mina ståndpunk-ter och värderingar prövade. Varför jag tänker som jag gör och om det är rimligt. Det har betytt mycket för min utveckling som person. Det har också utvecklat mitt tålamod. Aven om jag har fått en del av den träningen med mina tre syskon, så är det skillnad att bo med människor som man inte känner lika bra. Att lära sig acceptera andras åsikter och beteenden.

Genom att jag har fått undervisning ur Bibeln varje dag har jag också fått en mer positiv syn på Bibeln och dess budskap. Det har också gett mig en djupare förståelse för vad Bibeln vill säga till just mig.

Den sak som nog har betytt mest under tiden på bibelskolan är själavårdssamtalen, och dessa har vi ungefär varannan vecka. Ibland har jag känt att det inte har fun-nits något speciellt att ta upp, men under samtalets gång visar det sig ändå att det finns något att prata om. Något som har hänt sedan förra själavårdssamtalet. Det kan ha satt sig som en tagg hos mig utan att

jag har varit medveten om det. Att bara få sitta ner och samtala gör att jag växer som människa och som personligt kristen – vilket är väldigt gött att få göra! Att få en djupare förståelse för varför jag reagerar på ett visst sätt i olika situationer. Till exempel när någon säger eller gör något där jag känner att mina värderingar och min personlighet ifrågasätts, vilket kanske inte alls är deras mening.

Dessa samtal har gjort att jag har lärt mig att jag inte alltid behöver ta kritiken som något personligt eller negativt. Jag försöker istället se det som en chans att utvecklas och inte som ett försök att ändra på mig som person.

Patrik Björkman är elev i årets klass på Strandhem och här berättar han vad läsåret hittills har fått betyda för honom.

Med slipade kanter

Livet på bibelskolan har genom dessa samtal fått en chans att praktiseras och prövas. Gör man fel kan man alltid komma till samtal och försöka se vad som blivit fel, och sedan rätta till det. Och slipa och slipa kanterna så att jag kan blir en bättre människa, med tryggheten i Gud.

Oskar Nilssonutexaminerad elev från Strandhem

Topp tre på Strandhem enligt Sanna och DavidD: 1. Gemenskapen 2. Peru 3. Aftonbönerna

S: 1. Gud 2. Resan 3. Gemenskapen och allt annat

lyssna på andras andakter och vittnesbörd, men även genom att själv planera en aftonbön kan man få växa i tron.

Att leva på ett internat gör att man kommer väldigt nära varandra. Här får man vänner för livet! För att öka gemenskapen ytterligare har man varje vecka en kväll avsatt för detta. Då blir det hopp och lek som antingen elever eller lärare håller i. Eleverna har också idrott varje vecka där man svetsas samman genom sport och motion.

Varje måltid är också en gemenskapsstund där man får njuta av Strandhems goda mat och varandras sällskap. Det är ofta detta, ”strandhemslunken”, man saknar mest när man kommer hem, enligt många tidigare elever. Att få gå runt utan att känna någon press och stress med människor man tycker om för att bygga på sin tro är något som varenda en borde få uppleva!

Att bara få sitta ner och samtala gör att jag växer som människa och som personligt kristen – vilket är väldigt gött att få göra!

Vittnesbörd

Foto: Freestockphotos

18 19

Ibland frågar någon mig vad j:et i Erik J Andersson (mitt namn) står för. Och jag vill så gärna svara ”Jesus”. Men det står faktiskt för Johan. J:et blev det som skilde mig från de andra med

samma namn. Också i den betydelsen önskar jag att det stod för Jesus. Att det var Jesus som var den där ”detaljen” i mitt liv som gjorde skillnaden.

Det finns två ord där ett j också kan göra en väldig skillnad. Jag tänker på orden nöd och nöjd. En nöd-situation domineras av att någonting är fel. En person som befinner sig i nöd är i fara och har ett behov som måste fyllas. Med en person som är nöjd är läget fullkomligt annorlunda. Det är inte bristen som dominerar, utan att han eller hon har det som behövs för att leva och finnas till.

Förnöjsamhet – en befrielseDet lite gammaldags ordet förnöjsam beskriver en attityd som inte hela tiden vill ha mer, vill ha bättre, VILL HA. När jag bodde i Peru såg jag skillnader mellan fattiga och rika som var enorma. Det skapade mycket frustration, och många fattiga levde med ständiga drömmar om att bli rika. Någon sa till mig att det inte bara är pengar man har som kan förslava, det kan lika gärna vara pengar man inte har. Det är sant. Och den som kan börja se, i tacksamhet, vad man faktiskt har kan få uppleva den befriande förnöjsamheten.

Förnöjsamhet – en vinstI Bibeln finns det några rader i Paulus första brev till sin medarbetare Timoteus, som

Följetong: Bra och omoderna ord februari: From mars: Förnöjsam april: Kysk juni: Godtrogen

Paulus vill uppmuntra Timoteus att ha rätt fokus i livet. Gudsfruktan – det handlar den kristna tron om, att leva med Gud och inför Gud. Där får Timoteus ha sitt fokus, istället för på allt materiellt och på pengar. Paulus kände Timoteus, och kanske visste han att Timoteus behövde denna påmin-nelse?

Från nöd till nöjdAtt ord som nöjd och förnöjsam fått lite dåligt rykte tror jag handlar om att man använt dem fel, eller till och med förtryck-ande. Uppmaningen – Nöj dig med vad du har! klingar väldigt olika, och får helt olika betydelser, om det är en kompis som vill hjälpa oss att leva i tacksamhet och vara glada över det vi har, eller om det är en grym chef som nekar sina anställda mer än tjugo-två kronor i timlön. Om vi uppmanar någon annan att vara nöjd för att vi inte vill dela med oss av vad vi har är det inte uppmunt-rande. Det är egoism och förtryck!

Men den som gått från nöd till nöjd genom att ett j, som i Jesus, fått förändra allt kan i tacksamhet leva och vara glad också när det finns bitar i livet där det fortfarande ”fattas” saker.

Vi i Insidan kommer i vårens nummer forstsätta fördjupa oss i ord som i dagens samhälle har en negativ klang, men som egentligen är riktigt bra och viktiga. Vi vill ge de här orden en ”ny” chans och visa på deras positiva innebörd som kan hjälpa oss att växa som människor.

Erik J AnderssonÖrkelljunga

Den som gått från nöd till nöjd genom att låta Jesus förändra allt kan i tacksamhet leva och vara glad också när det finns bitar i livet som fortfarande ”fattas”.

Att ha det som behövs för att leva

Många människor i dag lever i ett ständigt jagande och strävar efter något mer. När blir vi nöjda, och vad är det som avgör om vi känner förnöjsamhet? Att vara nöjd med livet innebär inte att vi har allt, men det innebär att vi har det viktigaste.

handlar om förnöjsamhet. Gudsfruktan i förening med ett förnöjt sinne är verkligen en stor vinning. Vi har ju inte fört något med oss in i världen, inte heller kan vi ta med oss något härifrån. Har vi mat och kläder skall vi vara nöjda med det. Men de som vill bli rika, de råkar ut för frestelser… (1 Tim 6:6–9)

Foto: Free Stock Photos

20 21

–info

Kristen på goda grunder!

annat att Jesus i Matt 19:4–5 säger att det är Gud som talar när han citerar Första Mose-bok. Jesus själv ger alltså det som Mose skrivit auktoritet som Guds ord.

Efter fika var det sedan dags för seminarier. Markus Hector höll ett seminarium för de som var nya i tron och som inte hade så stor vana av att läsa Bibeln. Martin Svenssons semina-rium handlade om hur vi blir bibelläsare och hur vi gör för att tillämpa bibelordet i våra liv. Det tredje seminariet höll Mats Selander. Det handlade om ”Bibelns röda tråd” och om hur Bibelns berättelse hänger ihop från början till slut.

På kvällen talade Mats över temat ”His-toriska skäl för att tro på Jesus”. Finns det allmängiltiga argument för att Bibeln är sann och för att Jesus har uppstått? Det vill säga argument som inte bygger på vad Bibeln själv säger om dessa frågor. Och wow! – vi har verkligen anledning att tro att Bibeln är sann! Ett par exempel: Jesus är betydligt mer

Isak EngströmKristianstad

väldokumenterad än alla andra kända perso-ner som levde på den tiden och vars existens ingen ifrågasätter i dag. Eller en sådan sak som att flera av Bibelns författare dog martyr-döden för sin tro och vad de hade skrivit. Det tyder på att de verkligen talade sanning!

Jag själv – och säkert många med mig – gick från dagen med en stärkt tro och en ökad trygghet i att vår tro verkligen håller! Det är inga utstuderade myter och sagor som vi ägnar våra liv åt, utan det är verkliga och sanna berättelser om hur Gud blir människa och dör och uppstår för att frälsa sådana som dig och mig.

Skriv till: Insidan Sandgatan 14 B, 223 50 Lund, e-mail: fraga@insidan.net eller sms: 0708-93 52 68

Brevet vidarebefordras sedan till Martin Jonsson, präst i Varberg, eller Ulrica Priebe, Kristianstad.

Du får gärna vara anonym!

Frågar du så svarar vi

Hur vet jag vad som är Guds vilja i mitt liv??!

Det är viktigt att vårda sitt inre liv. Gå därför inte ensam med dina frågor och funderingar! Vi vill gärna hjälpa dig att finna svar.

Hej!För att finna Guds vilja med ditt liv måste du gå till Guds Ord. I Bibeln,

närmare bestämt i Ef 1:11, står det: I honom har vi fått vår arvslott, förutbestämda till det av honom som utför allt efter sin vilja och sitt beslut. Det innebär att vi upptäcker vår identitet och livsmening genom relationen med Jesus Kristus.

Gud tänkte på dig långt innan du tänkte på honom. Hans plan för ditt liv fanns innan du blev till. I Ps 139:16 står det: Dina ögon såg mig när jag ännu var ett outvecklat foster. Alla mina dagar blev skrivna i din bok, de var bestämda innan någon av dem hade kommit.

Du väljer själv vilken utbildning du ska gå, vem du ska gifta dig med, hobby och mycket mer, men du väljer inte syftet med ditt liv. Meningen med ditt liv är insatt i ett mycket större universellt syfte som Gud har utformat för evigheten. Djupast sett så är vi skapade för att glädja Gud som vill att alla männi skor

ska bli frälsta och komma till insikt om sanningen (1 Tim 2:4), bli lika Jesus, tjäna varan-dra i kärlek samt ge evangeliet vidare till andra.

Genom att leva i nära gemen-skap med honom kommer du också att leva efter hans vilja. I Rom 12:2 står det: Anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom. Gud älskar oss och vill oss väl, han har gett dig din personlighet med olika gåvor/fär-digheter som han vill att du ska använda och på så sätt leva efter hans vilja med ditt liv. Det finns ett danskt ordspråk som lyder: ”Det som du är, är Guds gåva till dig. Det som du gör med dig själv, är din gåva till Gud.”

Ulrika PriebeKristianstad

Frågorna kan vara många när det gäller Bibeln och dess trovärdighet. Under årets Vintermöte i Angelholm stod frågor som

dessa i centrum. Amnet var ”Bibeltillit – kan vi ha det?” och huvudtalare var Mats Selander från CredoAkademin i Stockholm.

Mötet anordnades för andra året i rad med ungdomarna i fokus och lockade lite drygt hundra besökare under eftermiddagen. Kvälls-mötet var öppet för alla och då kom det ytter-ligare ett femtiotal. Eftermiddagen inleddes med ett föredrag av Mats på temat ”Varför kan vi lita på Bibeln?”. Det handlade bland annat om vad Bibeln, Jesus och de samtida historieskrivarna säger om ”skrifterna”. Mats beskrev även på vilket sätt som Bibeln är Guds ord. Det är ingen diktamen, som till exempel Koranen är, där författarna har skrivit ner ordagranna citat som Gud har berättat för dem. Gud har istället gått in i sin skapelse och inspirerat författarna att skriva det som är Guds ord och vilja. Intressant är bland

Den 28 april hålls ELUs årsmöte på Strandhem.Välkomna!ELUs årsmöte 2012

Varför ser Bibeln ut som den gör? Hänger verkligen GT och NT ihop? Hur kan vi vara säkra på att Bibeln är ”Guds ord”?

Kristen på goda grunder, av Stefan Gustavsson (Cordia, 1997)

PÅSKLÄGER PÅ BREANÄS MISSIONSGÅRDDen

BÄSTADAGEN

i ditt liv!

PÅSKLÄGERMED PETER LANDGRDEN, ANDREAS GISELSSONOCH MARTIN SVENSSONPÅ ÅHUS MISSIONSGÅRD • 6-8 APRILANMÄLAN TILL martin.svensson@elungdom.se

5-8 APRILANMÄLAN TILL

pask15plus@elungdom.se

22

Min Understrykning

John-Philip AnderssonKungälv

Jag ser människor omkring mig som söker efter ett värde, söker efter en mening och söker efter en trygghet utan att förstå att de redan äger det. Gud skapade oss och har

redan gett oss allt detta. Men något vi måste göra är att inse att vårt värde, vår mening och vår trygghet är i Jesus. Vi måste ta emot honom!

Med vårt ja till Jesus kommer ett löfte om att vi ska göra vårt bästa varje dag för att följa honom och göra hans vilja. Det bety-der inte att vi aldrig kommer att misslyckas när vi går med Jesus, men det betyder att vi alltid har någon som håller i vår hand och drar upp oss när vi är på väg att falla. Vår Gud har räddat oss från döden så att vi kan vandra med honom i livets ljus.

Djupis

Där glädjen är stor, där har den också kostat bekymmer. Augustinus

Min Understrykning

Jag har löften att infria till dig, Gud, jag vill ge dig lovoffer.Ty du har räddat min själ från döden och mina fötter från fall, så att jag kan vandra inför Gud i de levandes ljus.

Psaltaren 56:13–14

Den här sidan är till för att ni läsare ska kunna uppmuntra varandra.

Dela med dig av din understrykning!

minunderstrykning@

insidan.net

Efter några år med färre ungdomsledare är det dags att vända trenden. ELU vill satsa på många ungdomsledare och volontärer nästa läsår! ELU vill Kalla, Utrusta och Sända unga människor i tro på och tjänst för Jesus Kristus. Vill du vara med?

Antingen blir du ungdomsledare där du går en ledarutbildning och växer in i ledarrollen under ett år eller blir du volontär - som anställd på heltid eller halvtid och hjälper till med det du brinner för!Ansök senast 30 april!

Mer information och anmälningsblankett hittar du på vår hemsida www.elungdom.se.

FRAMÅT!ELU vill att fler ungdomar ska få upptäcka Jesus och att de som redan upptäckt honom ska få växa i tro och tillit till honom, så att de också själva kan bli använda av Gud. Detta vill vi och detta arbetar vi för - nu mer än någonsin! Faktum är att ELU aldrig tidigare har burit fler tjänster än just nu. Vi storsatsar! Vill du vara med?

BE & GE!Håll ut i bön för våra anställda, styrelsen och alla ungdomar - detta är det viktigaste du kan hjälpa till med!Men storsatsningen behöver också fler och större regelbundna gåvor. Antingen kan man ge genom att sätta in pengar på ELU bankgiro och plusgiro (se nedan). Men styrelsen har också som mål att öka månadsgåvorna med 25000 kr/mån under 2012. Detta skulle ge en helt annan trygghet i arbetet. Så gå gärna in på vår hemsida och läs mer och fyll i en blankett och stå med oss i vår satsning! Ungdomar behöver Jesus!

Tack för ditt bidrag!/ ELUs styrelse och anställdaBankgiro: 305-0960 Plusgiro: 31686-9

ELU STORSATSAR!5-8 april på Breanäs Missionsgård

6-8 april på Åhus Missionsgård

Håll utkik på www.elungdom.se för mer info!

DAGS ATT BOKA IN PÅSKLÄGER!

www. .se

Boka inSOMMARENSHÖJDPUNKT

redan nu!

1-5 augusti på Strandhem

TIDNINGEN FÖR DIG FRÅN 20 ÅR OCH UPPÅT

Identitet och sexualitetHabegär OCH förnöjsamhet

PLANERFÖR2012

JUST NUPÅGÅR

FÖR SJÄLEN

FÖR LIVET

FÖR TRON

böneskola

Testa fyra nummer

för endast 100 kr!

Beställ på www.tillliv.se

FINNSÄVEN SOM

PDF

Efter några år med färre ungdomsledare är det dags att vända trenden. ELU vill satsa på många ungdomsledare och volontärer nästa läsår! ELU vill Kalla, Utrusta och Sända unga människor i tro på och tjänst för Jesus Kristus. Vill du vara med?

Antingen blir du ungdomsledare där du går en ledarutbildning och växer in i ledarrollen under ett år eller blir du volontär - som anställd på heltid eller halvtid och hjälper till med det du brinner för!Ansök senast 30 april!

Mer information och anmälningsblankett hittar du på vår hemsida www.elungdom.se.

FRAMÅT!ELU vill att fler ungdomar ska få upptäcka Jesus och att de som redan upptäckt honom ska få växa i tro och tillit till honom, så att de också själva kan bli använda av Gud. Detta vill vi och detta arbetar vi för - nu mer än någonsin! Faktum är att ELU aldrig tidigare har burit fler tjänster än just nu. Vi storsatsar! Vill du vara med?

BE & GE!Håll ut i bön för våra anställda, styrelsen och alla ungdomar - detta är det viktigaste du kan hjälpa till med!Men storsatsningen behöver också fler och större regelbundna gåvor. Antingen kan man ge genom att sätta in pengar på ELU bankgiro och plusgiro (se nedan). Men styrelsen har också som mål att öka månadsgåvorna med 25000 kr/mån under 2012. Detta skulle ge en helt annan trygghet i arbetet. Så gå gärna in på vår hemsida och läs mer och fyll i en blankett och stå med oss i vår satsning! Ungdomar behöver Jesus!

Tack för ditt bidrag!/ ELUs styrelse och anställdaBankgiro: 305-0960 Plusgiro: 31686-9

ELU STORSATSAR!5-8 april på Breanäs Missionsgård

6-8 april på Åhus Missionsgård

Håll utkik på www.elungdom.se för mer info!

DAGS ATT BOKA IN PÅSKLÄGER!

www. .se

Boka inSOMMARENSHÖJDPUNKT

redan nu!

1-5 augusti på Strandhem

TIDNINGEN FÖR DIG FRÅN 20 ÅR OCH UPPÅT

Identitet och sexualitetHabegär OCH förnöjsamhet

PLANERFÖR2012

JUST NUPÅGÅR

FÖR SJÄLEN

FÖR LIVET

FÖR TRON

böneskola

Testa fyra nummer

för endast 100 kr!

Beställ på www.tillliv.se

FINNSÄVEN SOM

PDF

BIBEL – för attvi tror att denhåller &LÄRJUNGE –för att vi vill leva

Ansökinnan1 MAJ

Läs mer påSTRANDHEM.NU

insidanIngemar WestmarkKarl Perssons väg 14280 22 VittsjöB POSTTIDNING Vid obeställbarhet återsänds

tidningen till:

Skicka dina synpunkter eller insändare till: info@insidan.net eller sms:a 0708-93 52 68

Nästa nummer av

insidanKristen ungdomstidning

Efterföljaren Sist men inte minst, ett porträtt av en troshjälte. Låt dig inspireras och beröras av en hängiven kristen som fått peka på Jesus genom sitt liv.

C live Staples Lewis föddes som andra och sista son i en kristen familj i nordir-ländska Belfast under slutet av 1800-

talet. Som barn hade han en livlig fantasi och läste mycket böcker. Efterhand började han hitta på egna historier, framför allt om djur med mänskliga egenskaper, och så småningom började han även att skriva ner dessa. I sina tidiga tonår övergav Lewis dock sin kristna barnatro då han började intressera sig för mytologi och ockultism.

Vid arton års ålder lämnade Lewis Nordir-land då han fick ett stipendium för att studera i Oxford, England. När första världskriget bröt ut kallades han dock in i kriget, men efter att ha skadats så illa att han var tvungen att avbryta kriget fortsatte han sina studier i Oxford. Där blev han sedan lärare och träf-fade så småningom J. R. R. Tolkien – författa-ren till Sagan om Ringen-trilogin. Tolkien var katolik och under många och långa diskus-sioner mellan dem så drogs Lewis sakta, men säkert, tillbaka mot kristendomen och till slut kapitulerade han och vände tillbaka till kristendomen 1931. Efter många diskus-

Namn: Clive Staples (C. S.) LewisFödd: 29 november

1898 i Belfast, Nordirland

Död: 22 november 1963 i Oxford, England

Känd som: En av de mest inflytelserika kristna författarna i modern tid.

C. S. Lewis

Den återfunne sonen, Jakten på tillfredsställelse, Kläder och identitet, m.m.

sioner med Tolkien och andra personer kom apologetiken – försvaret av den kristna tron – att ligga Lewis varmt om hjärtat och han skrev många böcker i ämnet.

Av Lewis liv kan vi lära oss att det aldrig är kört när det gäller vänner och familje-medlemmar som tagit ställ-ning mot den kristna tron. För Gud är ingenting omöj-ligt och det minsta vi kan göra är att be för dem! Vi får också vara lyhörda för Guds tilltal till oss i dessa relationer.

Kanske vill Gud använda just dig för att leda någon av dem tillbaka till sig?

”Jag tror på kristendomen så som jag tror på att solen går upp: Inte bara för att jag ser den, utan för att jag ser allting annat genom den.”

C. S. Lewis

Isak EngströmKristianstad

Lästips bland C. S. Lewis böcker:Böckerna om Narnia (skönlitteratur/fantasy)Kan man vara kristen? (apologetik/teologi)Från helvetets brevskola: studiebrev om de bästa metoderna att föra en själ till förtappelse (apologetik/teologi)