INTERNATIONELL MEDIA

Samhällskunskap 2

KOMMUNIKATIONSMODELLEN

Sändare

Mottagare

Budskap

FEEDBACK

VAD ÄR EN NYHET?

Nyhetsvärdet beror på:

• Tidsavstånd- ju längre tid desto mindre värde• Geografiska avståndet- ju längre bort…• Kulturella avstånd- förståelse för, kunna identifiera

sig

VÄRDERINGSFRITT?

Målet sakliga, allsidiga nyheter = omöjligt att nå,

idag förnekar ingen detta.

TT= tidningarnas telegrambyrå

Fri från statliga och partipolitiska intressen

INTERNATIONELLA NYHETSBYRÅER

AP= Associated Press, ägs gemensamt av ett stort

antal USA-tidningar

UPI= United Press International, ägs sedan 1992

av ett saudiarabiskt Tv-bolag med säte i London.

Reuters, Svenska TT hämtar sina utrikesnyheter

från Brittiska Reuters

USA-PRÄGLAD BILD

Vår bild av världen präglas av det urval som

nyhetsbyråerna gör och de värderingar som styr

urvalet (vad är viktigt).

Nyhetssäljande storföretag kritiseras ofta för att

bara intressera sig för den rika delen av världen.

Norra halvklotet, glömmer de fattiga länderna i

syd.

Kritiken gäller framförallt AP

MOTVIKT

Som motvikt har grupper av utvecklingsländer

startat egena nyhetsbyråer.

INTER PRESS SERVICE, IPS

SVERIGE

Dagstidningar

Populärpressen

Föreningstidningar

Facktidsskrifter

Ca 5 miljoner/dagI Sverige

USA

Wall Street journal

USA Today

Los Angeles Times

New York Times o

Washington Post

Ca 1 miljon/dag

I USA

NEW YORK POST & WASHINGTON POST

Är de mest kända, har mest betydande makt

De har exklusiva nyheter som flitigt citeras

VARFÖR?

Undersökande journalistik investigating

reporters, medvetna läckor

ALLA högt uppsatta amerikaner läser NYT & WP

USA TODAY

”Junk News” = feta rubriker och mycket färgbilder

Merparten av de amerikanska dagstidningarna ägs

av några få stora koncerner.

Största är Dow Jones (Wall Street Journal) och

Gannet (USA Today)

2 MODERNA TRENDER I EUROPA & USA

1) Ägandet koncentreras till några få kedjor• Springer i Tyskland• Hersant i Frankrike• Murdoch i Storbritannien (Fox News)• Bonnier i Sverige

2) Större glapp mellan populära

sensationstidningar och kvalitetstidningar för

samhället, en välinformerad elit.

MEDIEIDEOLOGIER

Massmedierna påverkar oss, direkt eller indirekt.

Men frågan är, vilka som styr medierna.

Framförallt beror det på i vilket samhällssystem vi lever

i.

Grovt sett finns fyra olika ideologier, medieideologier:

Auktoritär ideologi

Frihetliga ideologin

Sociala ansvarsideologin

Marxistiska medieideologin

AUKTORITÄR IDEOLOGIMassmedia ska uppfostra medborgarna och fungera som

en

propagandaapparat för den sittande regimen.

Kritik mot det politiska styret bekämpas med censur.

Press, radio och tv ägs ofta av privata intressen, men

publicisterna står under stark press av det styrande

partiet.

Systemet var dominerande under 1600- och 1700-talets

Sverige, då medierna var renodlade propagandaapparater

för kungadömet.

AUKTORITÄR IDEOLOGI

Fanns även i Tyskland och Italien under WWII.

En variant, utvecklingsideologin med auktoritativa

inslag, används idag. Där ses media som ett redskap

för att påskynda landets utveckling.

Media ska användas i kampen för olika ekonomiska

och sociala mål, samt upplysning om utbildning och

hälsa.

FRIHETLIGA IDEOLOGINUtgår från att människor som får fri tillgång till information

kring en fråga, själva kan urskilja vad som är sanning, och därefter göra

sina val.

Massmedierna är helt oberoende från stat och politiska makthavare.

Media ska fungera som en tredje statsmakt vid sidan av regering och

riksdag.

Fri och öppen debatt, ingen censur.

Kom i slutet av 1700-talet till Sverige, och ledde 1766 till världens första

tryckfrihetslag. Tryckfrihetsförordningen garanterade frihet från censur

och gav offentlighet åt myndigheters handlande.

SOCIALA ANSVARSIDEOLOGIN

Accepterar den frihetliga synen på massmedierna, men

har vissa kritiska invändningar.

Friheten anses ha blivit en frihet för massmediernas ägare

och den politiska makten.

Här betonas istället ett samhällsansvar. Massmedierna

måste även behandla och ta upp obekväma och udda

nyheter, som inte alltid är så säljande.

MARXISTISKA MEDIEIDEOLOGIN

Var dominerande fram till 1990-talets början i öststatsblocket. Försvann

över en natt med muren.

Alla medier ägdes, drevs och kontrollerades av staten. Samtliga arbetare

var

statsanställda och förväntades tjäna staten, dvs. kommunistpartiets intressen.

Enligt Lenin skulle massmedia ställas i partiets tjänst och fungera som ett

instrument i

byggandet av det kommunistiska samhället.

Alla medier censurerades innan de gick i tryck eller sändes. I dag har man

infört allt fler inslag av den frihetliga ideologin, men vissa spår finns

fortfarande kvar.

OUTFOXEDhttp://www.youtube.com/watch?v=lFDwdRXCg3I