Investment Outlook 1305: Stigande värden i sikte

7/30/2019 Investment Outlook 1305: Stigande vrden i sikte

1/35

InsmnOuoo

Sian n i si

MAJ/JUNI

private banking investment strategy


2/35


3/35

3Investment OutlOOk - mAJ/JunI

Innhscnin

oo

dig ...............................................................................................................................5

Porjragi .....................................................................................................................Ta: Liidi drir aradr och ojr.......................................... ............ 10Ta: Nya drirar r irigar i oio ........... ........................... 13

marknad och tillgngsslagMaroaaaig ................................................................................................. 1Nordia air ............................... ................................ ................................ ................... 1Gobaa air ii Ladod ........................................................................ 20Ror .............................. ................................ ................................ ................................ ... 2Hdgodr ............................ ................................. ................................ ........................ 2Faighr ................................ ................................ ................................ ......................... 2Pria Eqiy ................................ ................................. ................................ ................... 30Raror ................................ ................................ ................................. .............................. 32Vaor ............................ ................................ ................................ ................................ .... 3


4/35

4 Investment OutlOOk - mAJ/JunI

Da rappor or r SEB och ihr a aradioraio o SEB aia ir. Var aria r d prodr o b-ri hri r adda r diribio r rjig i US r i pror boa i US, .. US pro, och a da diribio a ara oi. o ih r bara p or o SEB bd o iriiga aarar SEB doc i r r brir i ioraio r r rr r oadro a pp d adig dra. ioraio hiar i irigaay br d o jig a d a d diga aay och iora-io pbicrad i aig dri r a d ioraio o pcia boag o iggig p www.b./b/dicair. Uppgir o ar adra r id och r i hr apaad r j di pcia iaio. Sragy jr och baar oia boag pad och ipar iga priodici p irigrodaiora. oraio o idigar rodaiohiori a p bgra. ayir ada a S EB aiha poiior i air r airarad ir i boag dr d arbar rodaio. Fr r ioraio o SEB: irigro-daior och harig a irofir d ra, ig hp://www.b./ppyigar-i. Fr odr och adra aia ir r hioriaaig ig garai r raida aaig. Vrd p dia odadar och a dra aia ir a bd iga och aa och d r i ra d r ibaa d iaa apia. ia a a r riga d iaa apia. d r od i rar i aia ir or ryca i d aa, a rdrigar i aarra pra aaig. D aarar j r dia irigb och d br drraid a d a daj rad ioraio ia d aar b o irig. Mr ioraio x aabad r odr och ioraio-/aradrig-brochyrr r odr och rrrad prodr p www.b.. bho a d iha rd o pacrigar apaad r di idiid-

a iaio r di rdgiar i SEB.Inomaion om bsanin. So d id ra iraioa baoor i Lxbrg, Schwiz och Sigapor r d di aar a ha dig iorrad od argr o gr i d dr o ar di dborgarap, boig r hi d hy i baoo och aia raaior. Baicar ig arapporrig i rad dr i bydr a d j obrja a drbrad ydigh i ioraio o och r rordra.

h pGoba Had o ocaio+ 46 8 76 6 ha.pro@b.

a oDpy Chi cr+ 46 8 76 6 4adr..oo@b.

l g aGoba Had o Macro Sragy+ 46 8 76 6 7ar.apa@b.

v oPoroio Maagr adHad o Sragy Lxbrg+ 6 6 7icor.doiira@bgrop.

l gqFixd ico Sragi

+ 46 8 76 6 8ar.graqi@b.

ej lEqiy Sragi+46 8 76 6 6bjor.da@b.

h cqEqiy Sragi+46 8 788 6 h.croqi@b.

J eEcooi+46 8 76 6 7joa.ado@b.

r k

Ecooi+ 6 6 ri.a@bgrop.

c-F sEcooi+46 8 76 6 8car-ip.robac@b.

c kCoicaio Maagr

+46 8 76 6 cciia.oho@b.

p bCoicaio Maagr+46 8 76 6 pria.bch@b.

Da rappor pbicrad d 8 aj Rappor ih bara p ioraio och aay iggig r d aj .

oo


5/35

5

i

Investment OutlOOk - mAJ/JunI

Kapitalmarknaderna r p god vg ramt.Kurserna rr sig uppt p aktiemarknaderna ochknslan av ett ekonomiskt tillrisknade rn renav kriser har rstrkts.

Bid r o aid opicrad. dag har i iaio oi yc or d r a d gobaa dri.D a dyai och i ga a oaig c-rabapoii. d odra ooia hiori d aa i o har rii i i hioribcra.E a d r r a rga Bro Wood-y ddoar oppig i gd, aa r a br ifaioi US p 8-a, och a d gobaa drioch d pgd arig. E orig i aahag ra Pa Vor, idigar ch r US: craba, har ari dad ra dr aa r hdra; rarabarrir.

dag agrip rd prob d draga priod ddfaio i apa, i jd a yc hg pria paradr brrach p -a. apaa baar, i craba o poiir, r p g a gora ia- och rrprogra o r a d

gogripad i go ad dr g id. D a jrad US: iar r a brya ifaio. Progra r obiaio a pig- och apoii. ri ra a pigpoii och crabar i adradr i och d ECB r yrror r a arrga och hjpa aradra.

Dagg dr ra i par rrgor. E a d r od oaiga pigpoii i r apar br r -rrga, r bara yr rd p aradra? Krrr-ra i r r i och r ig oraa, aradra rr ig

r ra, o ra bir jar aoiaradra ig. da r a oorfrar i rig da rgigar. Vi byr c-rabapoii ro r ojr, d odr ochr d oppig i dag ojr, och brir ad i r i i rar.

Tradiio r iig i a irigrah, a ha. bad a a ia d ra a r r rarad i hiori. rigar och hraradr ca r oc or porio bd-ap, i bad aa pga i d a r oo-

ia Nobprir.

Vrd rdra och d d hr rd apa. Kord drirar i d a - r a pprpa?Troig i. Sparad och dig i oia orra ooira har rdra och rrga or aoa r di ya h rar. D hr a bi iigr rarprir. Rarrrga dri oa pp i ar aidig ix i ooir, r rrga da ogarppr adra r. Vi a ara p r i daa .

Marady i brir i oo har ipoii aag, d ro p igad aradr och rd-apad. ia crabar, aa i apa, abii-rig a arbarad i US och gradi ad ri-ija och raidro r aorr o or a a ddriggad cig. Sigad iggrd gr rr ija a a hj i rig i or a oio ochirigar. D r aoi d ropp i r ir.

Hans Peterson

Global Head o Asset Allocation

Sian n i si


6/35


Manana nya mjihVi har ira g p aradra, dr d ara

drira idag r d raiga iidiio o doia pigpoii o j r p ga hi rd bidrar d. apa och US r iiga xpp da. D ibr a apia j r aaigp oia h. E iig rig i ad r a dorarad i iro o yra i d gobaaojrrhig.

Ko har bii a apia rai io har ig i iggar d g ojrri - obigaior och ddar a aiarad o har g ojrig-h (dia orr). D i i r dr i a dar aaradra rdrigig bir rai dyra. Saidig

apa d jighr i r ojriga dar aarad.

Tai bhr aradarr ia igar i aro-aii och r rag bd o yra i ojr.E rdrad y (iad iro) g aaaradrd. a p a r arobid a yariija d drr a r djpoda aayraoia iggag, gga r o p iroaay, och drihia aaigora d r poia.

pfj

skillnad i utveckling Fr deFensiva och

cykliska aktier globalt

Den svaga utvecklingen r cykliska sektorer vittnar om entveksamhet till konjunkturens styrka.

Ka: Macrobod

Vra ri- och aaigrigar r had r SEB: Ho iw och byggr p r arocario ( id ). Fr-igara gr d oad adra. Fr air ar progo d gobaa aiarad. Fr rbrad arprogo org d Grad och High Yid-obigaior. Faighprogo ar RET-arad (RaEa Tr) da rarprogo ar iaiad org a rarara Ergi, driar, daroch gri. Nr d or i aor ar progo aaraar apaci a apa aaig.

Sda rra ga a oo (gi ar ) har i, i y a a rapar, a a bya odi ra bra d rad ri i d iggag dr d r ra. Frdrig ibr ra a i i r progo-r adr o a hiori ri o or, i abia aradr dr d r r ra. Da ibar bad aa a rir High Yid io Rbrad j r i proc. Fr rbrad oa j ri r 9 i proc (da d Grad jra d r i proc. rig r d r a ora a d rad aaig r go-

baa air har a r i 9 proc, aidig o d rad ri har r i proc.

Nr i gr progor arbar i d -adraagad r a ha ga idhorio r d porjirigar i gr.

Frvntad risk och avkastning kommande 12 mnader


7/35


Porjragi

tIllgNgSSlAg frvNtNINgArkOMMANde 12 MN

kOMMeNtAr

AvkAStNINg rISk

Ai 9% 6% Hgr ir och araia rdrigar gr goda rigar. Fo p -daa, dr Ergig Mar har gr rdrig och br iir rcad aradr. Eropa har or ixpoia, d yc rhigar, rr bra arodaa och ad riija.

rnban 4% 6% Ngo gr aagad r aaig r bd High Yid (HY) och Grad(G), oc ri. Vi rdrar HY d orar draio a ixarad-obigaior. Fr G r rri r or, och r aobigaior aaig r g.

Hon 4% 5% Sar ra ara, o grra hg aaig. Va a ragi och i iraar io rpi ragi bir a iigar. Vi rdrar aradraaragir o arai aaig i porj.

fasih 6% % Tryc p priraradr gr gr diraaigir och ar irr rr gr p riaa. Goba rhig i obiaio d g-rij aar r ora igad raaiooyr och a rdapad pr draradr.

Pia equiy % % D iagad riija har gya orad Pria Eqiy go ad raaio-r och grad xi-arad.

rao 5% 5% Badad bid dr idriar r raa ro pra a ojrorh.Gd har ha aai cigra o aoi r r. jprodio- r i baa r ir d prodioro. Spaprir orraa o i ora oa r i.

vauo 4% 5% Pigpoii yr cig p aaarad. Sr USD och ragad PYa a. EUR r ig bra ac ar bybaaro.

Ka: SEB

rullande 36mn korrelation mot msci world

-0.8

-0.6

-0.4

-0.2

0

0.2

0.4

0.6

0.8

1

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Rntor Hedge Fastigheter

Private Equity Rvaror Valutor

Hioria rd r brad ir jad idx:ir MSC C Word EUR, Ror P Morga Goba GBEUR, Hdgodr HFRX Goba Hdg Fd USD, Faig-

hr SEB PB Ra Ea EUR, Pria Eqiy LPX EUR,Raror D UBS Coodii TR EUR, Vaor Barcay-Hdg Crrcy Tradr USD

-5%

0%

5%

10%

15%

20%

2

008-11

2

009-02

2

009-05

2

009-08

2

009-12

2

010-02

2

010-05

2

010-09

2

010-12

2

011-02

2

011-05

2

011-09

2

011-12

2

012-02

2

012-05

2

012-08

2

012-11

2

013-01

2

013-04

Aktier Rntor Hedgefonder Fastigheter

Private Equity Valutor Rvaror

Frndringar i vr Frvntade avkastning

Sedan rra utgvan av Investment Outlook (ut-given 5 mars 2013) har vi gjort justeringar rmsti den rvntade avkastningen r aktier, som harkat (och risken minskat). ven Private Equity

har ngot hgre rvntad avkastning som dockhnger p marknadens riskvilja.

Ka: SEB

historisk korrelation (20030531 till 20130430)

Akti

rnto

Hdg

fastight

Piateq

uity

rao

valuto

Ai 1,00

rno -0,3 1,00

H 0, -0,32 1,00

fasih 0, -0,1 0,5 1,00

Piaequiy

0, -0,32 0,0 0, 1,00

rao 0,35 -0,23 0, 0,31 0,2 1,00

vauo 0,01 0,1 0,1 -0,03 0,02 0,05 1,00

Ka: SEB

Ka: SEB


8/35


Porjragi

a 2013Uira r rdojr r poiia och i r bra adra har och bra rar o. da carioor aiaradr a dria pp och riija gradi a a. D or a ibra a apia fdar r

adra iggag i i aiaradra i ja p aaig. D a bi ar p ihad poii a r air.

a x, j Udr d aga priod har dia boag ari i o p aiarad, da cyi har pa r. Foa ria o a fr dr och orr a aiarad, d rr ojrbrod. Da gya a rdad ga rg.

a , f D a id jar aii i Kia har c rga o hr d r i d ix i ad. Viprogo-ra jra doc pp, och i riga i r o bra. E rad ppgg i goba had gyar ora ddra och apa oia iar or roig a pra riga i poii.

e f , , ecb Eropa har or ixpoia, d yc rhig ar. Saoi raar a i r och poiidig i bybaar och gradi i prodii r a a, d rj ra. aa bra aro-daa r a ya d ropia aradra, yc aar r d r riija dr.

o Gi r cario d gradi rrig a rdojr d idig i oar or riigaobigaioror i fra ora dr a iga/obigaiorr a aa rar. Sragi aig r porj-raar, dr ad apia o aora i xpi hdgodr och ria ada p rida aoi ar.

F , Riadra o aobigaior r ora araia r ragobigaior d gr raig (High Yid), d-a ragobigaior d hgr rdiai ( Grad) idag har r yc rri r a ara araia.

huvudstrategier i vr portFlJFrvaltning

tIllgNgSSlAg vIkt* kOMMeNtAr

Ai 4 5 6 7 P or i r i riigh a rdra, doc r rdrig riig ra a i-progora hr. E br aipriod bygg pp gradi, och brad ixprog-or och rbrad driggad ojr g ad abii. Sabia iroch fd i i aiarad gr bra rigar. r da Si r dii cyi i o. i och Ergig Mar iraa rgior.

rnban 4 5 6 7 Fragobigaior High Yid io high yid araia (d idr riaba darad orar draio). Fora ga da-aagad. Krri i Grad-g r hg, d pradara o apappr har bii . Saobigaioridr araia d rora abb rr ig pp r poiiar ojrcario

diora. Tixaradobigaior r iraa.Hon 4 5 6 7 Kia r hdgodr r br, i r i abiar aaig. Vi rdrar

aradraa ragir och d d i iag a airi, a Crdi-odr.

fasih 4 5 6 7 Marad har oga, ora g rapar. Vi har i iggag i raporjr r rarad.

Pia equiy 4 5 6 7 God ix och riiga rdrigar gr bra rigar i ia d adriija. Vid orh och hg oaii drabba iggag hrdar air. Vijr a i a d ri i ra porjr j .

rao 4 5 6 7 Si ira dr idriar r r hdaiga iriga.

vauo 4 5 6 7 ar ro-arad, aar hadar yc o aiaia aor i dr dara daa. Y i o.

Ka: SEB* Vikten visar hur vi r nrvarande ser p tillgngsslaget som del av en portlj. Nivn 4 r neutrallge.Dessa vikter ndras kontinuerligt eter vr taktiska marknadssyn och kan drr avvika rn vr lngsiktigt strategiska synp tillgngsslaget. P kundniv anpassas portljerna eter varje individuellt behov.


9/35

9

modern aggressive

ih d Modr Growh har i gradi ira iidi,i Modr ggri pri r aa iggag. har iad o r Modr Growh, iggaga-orig r r aggri d aixporig p cira4 proc. Rbrad ir (High Yid prococh EM Db 8 proc) r r proc a oapor-j. Hdgodr gr cira proc, och hr pgrraarby.

Porj har, r a i aaig p gr i, rr xporig o dir riprir, och r d r pro-cyi arar jr d Modr Growh.

Toari r doc r rarad gr d r ai-arad gr.

modern growth

Modr Growh har i dr ra ara ha raior aa o brdap r agar adra ara, ira r riiggar r aj goda arr i gradiira iidi. ixporig har a pp icira proc go ropia air ( proc). Sai-dig har i a pp rbrad i 4 proc r idigar

7 proc go r rriraa Lragd Loa.Hdgodporj (4 proc) r dr orrrigr a br aaigpro, och raarby rp gg. Exporig o aiaia aor r ordrad,aidig o ad raror har argi.

modern protection

Fo iggr aj p rriraa pacrigar. Dar

a aa, o r ara da ar p cira proc,har gradi ira. Cira proc a porj r ibo Rr-raar o har ria ada och fxibii a yja rdrigar a rra och p ha rrira xporig. orig iHigh Yid, o hdaig br a Shor Draio HighYid och Lragd Loa, har ra pp i , procr idigar . o hdgodporj (oa cira 8,proc) orar i o idigar p aradraaragir r oorrrad aaig a Crdi Log/Shorr a opra porj oaa rdiri. Exporig- o aiaia aor har p argia a i r

idigar , proc.


Porjragi

moderna investeringsprogram allokering till sJu tillgngsslag i tre riskniver

8%

2%

0%

0%

0%

19%

72%

0%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%

Kassa

Valuta

Rvaror

Private Equity

Fastigheter

Hedgefonder

Rntebrande

Aktier

Tidigare Nuvarande

7%

4%

2%

0%

0%

24%

34%

31%

0% 10% 20% 30% 40%

Kassa

Valuta

Rvaror

Private Equity

Fastigheter

Hedgefonder

Rntebrande

Aktier

Tidigare Nuvarande

6%

0%

3%

0%

0%

16%

32%

45%

0% 10% 20% 30% 40% 50%

Kassa

Valuta

Rvaror

Private Equity

Fastigheter

Hedgefonder

Rntebrande

Aktier

Tidigare Nuvarande Ka: SEB

Ka: SEB

Ka: SEB


10/35


t

Brserna har trotsat vrens konjunkturbesvikelseroch stigit tack vare inte minst centralbankernasstimulanspolitik som resulterat i en stor mngdlikviditet i globala ekonomin. Likviditeten gynnarocks konjunkturen, och snart br vrlden prglasav hgre tillvxt.

ira a ga c p a bd d ariaa ochiia ooi od ir accrrad ix, aidigo d ropia ojr yc ra ig abii-rig r h a. M o a d ra arabrjad aa bid oa ra, r aii iad a iba-

agg i Eropa ora i brja p , och a ix i Kia o US i appad ra.

Da bir ga rig paiora o a drabba a arra ogig baag. Da r har ca a iicyr, i ojr-och brrd. Cyra har ibri iad ooiix para d bra dr r och/r oar,j a ojroch brppig p h och d air. Da oaiga ogr rara r a arida gai hdr ari fiig road da

och ira dr adra och rdj ara.

Vr prd Grad ooia och aia ia-io roa i ard. Vr irad da djapaa araaro, och oar d r gradropia aaprob (Grad, Spai, ai),aidig o d ariaa a rdibyg .D ar dd p grd a oirciga draa bdg-raigar, och draga poiia rhadigar i Wahig-o o hjig a da. Vr ar d rigGrad o prd orh ir ya i ji, dr a-gg rirad a da i gri EMU-rd. S b

doc i a, och i igh d r och b ar d a bra priod bd ojroch brig.

Nycrga r o r r - oc aprga ?

a i gr r ar p d rga d a r b-rra d a a aiaradr p d fa h i rdhar ora a iga dr r, ro d r odaojrigara da gra adr ibaa. Fra ih yig har oc cyia orr ha ar rcig dia orr p brra, i a o pgig a a arad arr i har raig br ojr.

D r a adra aorr ra o ar oj-rppig o da i ira har g brppgg -

rig. E aor r a d hiori hga ripri p airhar brja ja ro brarra r idr riroch orhr idigar i d ooia och poiiaraidbid.

l f E aa, och iigar, aor r d xpa gdiidi o fyr r i d gobaa ooi. Liidir rio i h ydig bgrpp, i aho-oia aahag brar ibrd oa ara rippadd crabar och dra grdr.

Crabar ryg a ida i oioa ochooioa. Tradiio har crabar arba r apra d ora arad-/pigaradrora ochdagiidi i bay ia rdrigar a yrroroch aradopraior (oio poii).

Sda a- och ojrri bro 7/8 harcrabar i a dad aa oc agi i pigpo-iia ryg o xpadrar och/r drar aa-ig a dra baarigar (ooio poii).

liii i mana och onjunu


11/35


lgre inFlation ppnar likviditetskranar

Sedan ett par r tillbaka har inationen i induistrilandsomrdet

OECD blivit allt lgre, och enligt SEB:s prognos avtar takten ytterli-

gare det nrmaste ret. Det ihop med gott om lediga produktions-

resurser ger centralbanker utrymme att ra en ortsatt mycket

stimulerande penningpolitik.

Ka: Macrobod

Fortsatt massiva obligationskp av Fed

Den amerikanska centralbanken Federal Reserve har - rutom att

ha snkt styrrntan till nra noll - ntrat tredje omgngen med

stora obligationskp, vilka r balansrkningen att svlla. Nu kps

stats-och bostadsobligationer r totalt 85 mdr USD varje mnad,

ngot som br pg 2013 ut.

Ka: Macrobod

Ta: Liidi drir aradr och ojr

D ooioa poii - xpi p a aobi-gaior - prar dir d ga aradrora/obi-gaiorora. Drr r crabar agrad ra p ha aaigra i och ig, or og. D ogiad crabara har doc a oia ai.Fdra Rr (Fd) pr a- och boadobigaior.Ba o Egad (BoE) orar p aobigaior. Erop-ia craba (ECB) har a aa g, d adiga a ropia rag i dryg 7 proc airar ig iabara, jr d ariaa rag airig oi iad ad r i obigaioarad. Fr a arag oadr r d d raio r Fd a paobigaior r a ha r rora i obigaioarad,da ECB i i r har a a agra ia rdaiga dri-iga i bay. Da rbaa a barai gaa abb a och ECB: baarig rypr, i i-ad o Fdra Rr o abb xr.

ra abba xr doc Ba o apa (Bo) baarig,r d i apri pprappad iggp. Ra p rbaioarar da ad o proc a BNP, a jra

d Fd 7 proc. Bo har oc yc rr brdd i iaiggp, o ro a- och boadobigaior oaar ragobigaior, aighodr och air.

air yc bi a poprar iggag i cra-bard. dag r crabara i Schwiz, raoch Tjci aia p pida i aiarad, och i a agr proc a crabara a aaig har p r parar a pa air, go o adria brra pp.

ECB har g iorad o obigaiop i ar-ad, a i ig r d praa ropia

dod ESM. Para pgr i Eropa orgdgiig i Grad, rad och Porga pad prad aTroja (EU/ECB/MF) ia r d iiga dodEFSF. Do har d paa bay bija .

E jd a crabara ora aigar p ooiopoii har bii a dra baarigar . Da gr ig a d aad ora ba (MB). MB br adar och y (yc i ad) och iidirrr/ordrigar o bara har ho crabar. M a MBar ibr i pr aoai a gd pgar/iidiar i ahooi. Fr d r a bara brjarada ia iidirrr r ig i rag och h-h. D r r d o crabara poii r dirpra p d raa ooi/ojr. US r da p g a .

Er a crabara poii/ariaior i igg piidi a aa ogd i d aia aradra.D rda poii jiggjord ac ar yc i-faiorir och or dig prodioapaci r prgada yig iidifd r crabara raar, ochhar ) i ga dr ora och ga aradror papappr i rordga ir, ) ryp rpradar -a Eropa prob-och rdr, ) ryp rpradara ragobigaior och aobigaior, io -a boad- och aobigaior, a 4) g god rig ibrra.

aaarad har i hg grad pra, i ia Ba o apa arp pprappad iapoii, o y a abb aa i rd o fra adra aor.Tidigar har oc rararad gya r crabaragra ora iggpar, a bd a raror,

arar USD och rr rari ( ax"Nya drirar r irigar i oio) gr g i d adra g.


12/35

12

Ta: Liidi drir aradr och ojr


Crabapoii o gr biiga pgar och abb xadigg i iidi prar oc idir ojroch d ooia ix. E ai xp r rgr ror gr d idr arai a para och r a-rai a a, i brar a hh oio ochrag irigar i ya r ix.

E aa ap a ai och ra ooi gr iarghr. Nr crabar poii o ra bidrar i igad rr p obigaior, air ochbodr, d ar hh och rag rghr, iriig gyar oio rpi irigar. Fragdrar oc ya a a riadra a rag- ochaobigaior rypr. D gr d biigar a airaig i obigaioarad och a orrra ia obiga-ioporjr.

L o roa i d idigar da ycrga: Saogr r - d arra ojr-och brbaag p r/oar prga ?

Fr a r a pprpa r a a a da ga-i riggr a go ag. Exp p hdr o braca ojrr och brr r gra adr rdr go r r ) gaia aa, ) abbigad ifaio i y ror, o i i r ragirigar i raapia och agr, ) prad pa-iobbbor, xpi T/o och b-pri7, a 4) rax a ar poiia ojrr-igar jr d ad d pad aii iar/ora ia.

riad d iga idiaior p a gra daariggr rar r hr, ar i US r i adra ogiad

ooir. Do a j ooir och aradr acrabara xp irad poii, och a ad idigar hr raad apoii i r rop-ia probdr r p g a ra d idrra poii. Frar or d d ooia poi-i aaag a g r br ojr.

Vr bdig r drr a d a r ogrr br, och a gaa id ojraaig drr och roar j a gradi arar ixo rcr ig i dr 4. arord r dr da cario i d a adra y r ECD:dad idiaor, och i irord har d cyia br-orra yig brja rypa gap i ia diaoarighr. Vi ar a a d adig a i r-id para r a a riagig i porjr.

beskedlig global inbromsning

Pulsen i vrldsekonomin mtt med J.P.Morgan/

Markits globala inkpschesindex composite

(industri och tjnster) har visserligen sjunkit p

sistone. Inbromsningen ter sig dock beskedlig,

och index hamnade i april med god marginal ver

nivn 50, som r grnssnittet mellan expansion

och tillbakagng.

Ka: Macrobod

ris nippa m an cnabans-poii

Siapoii ibr rir, o:

Ensnedvridenprissttningavkredit-ochmarknadsrisker

r iidig yr prir p r riyda iggar,

i a g o riagad och paiobbbor.

Zombie-ekonomierutvecklasmedfretagochinstitu-ior o i ra a iidid, ihidrar d raia rr i ooi, proco brar gaga prodii och ix.

Psikttilltagandeinationsfrvntningar,nrtillgngen

i dig prodioapaci i rr a arbra ochraapia iar.

Psiktstorafrgeteckenkringhurprocessenattbanta

crabar gigaia baarigar a g i, ra i hii od pigpoii rrg.


13/35


t

Det stora samtalsmnet i dag p marknaden r skitet rn obligationer till aktier. Dagens extremtlga statsobligationsrntor r inte attraktiva och innebr en betydande risk r vrderingsmssigakursrluster om man placerar i lnga lptider. Aktier ramstr som allt mer attraktiva av lera skl.

Det inns ven andra, nog s intressanta skiten att analysera. Ett av dem r det aktum att vi san-nolikt str inr en cykel som inte drivs av stigande rvarupriser. Det r r tidigt att skert sga att viredan r i den asen, men drivkraterna bakom olika cykler r intressant att titta p.

Nya ia n insina i onsumion

tydliga rvaruskiFten

Rvarupriserna illustrerade med CRB rva-

ruprisindex visar tydliga nivskiten. Vi har

tidigare hat en lng period med svngning-

ar i linje med konjunkturen. De senaste 15

ren har uppvisat en kratigt stigande trend

med ortsatta svngningar. Trenden med

allt dyrare rvaror kan nu ha brutits.Ka: Macrobod

Hr bhr i a pprah p a. D i aaro r --rpriodr o rcr ig r fra oj-rcyr. Vad drir cig ra och i rrgaapar d? D r d rrga o da dr i r-

digar p oia iggar. Raror r xp p igg ar prirrr apa a rra rdrigar irrga dr oia priodr. Ma aar o rarcyr. Dhidrar gii i a i a ha orar aia cyr oar p iiga gigar i rrga. dag a i i x-p goda rigar r igad idriaprir ochp d dar o ad i idriprodio, dr ora rrr. D iraa rga r d ga cyra.Md a p a i o irar oa har rga a iai bacpg r d iig a g p djp d ad o drircyra.

dag har i iaio r rarprira i har j daicig pp. Vi har ydig roppig i rc-ig a raror och air, o bda bord arapoii p arar ojr. Frarig iggr di i

hr aiarad har drii pp a ad r aa-ig i ij d ga obigaioror, ar aoc iggr i d r rra rgora.

Rarpriidx CRB dd i opp r r da och harda d ai d cira proc. Uppgg ra id ar raig, i ia i gra da. Frga a rig r ad o dr pp prira raig och hrida dr pprpa.


14/35


Ta: Nya drirar - r irigar i oio

Sa o iggr ra i had r a oppa prippgg-ara i d abba idriairig a Ergig Mar.D r ig a o a ga irigar i bad aairarr har drii pp rarprira. Uppgg r ydigorrrad d xpi Kia cig.

k f Vad r d a g? a ojrdaa r Kia iara irigara gr bydig gr d a ixda oio r p ora hg i. D c-ig iggr i ij d par oia d.

D ydig aad poii r dig i Kia aga r i r ih dri rrga och iairig- och xporbrod. Kia r d adii-rai poii b, i rai r d oc arigcig.

ooi d igad BNP pr capia dra o-ior. rigbho iar i ooi. Ddograa r dra i jd a adra orr ochbho. D d rr bar, i dr i a boig xrgaar. dra bho bhr irda och o-iorrga fya pp i Maow bhorappa. E -r i har i aa dr o ca, a i i rd abba ppbyggad dr 7 och -8-a.

E aor a a hy i r d arad aia ia-io i rd. Udr ppbyggada i Kia ra i 8och dr ari 8-, dr ooi i id a oiga ar och raig rdixpaio oad r byggad och irarr. Kia a har d i raig dba o ai i irigara. Frgao hr a adr oiga d r ira. N d ydiga oi a ga o oiodri o-oi, go o i Kia a ibr a a i or aada oiga ar r a a irigar i aarcig o idigar. D drira rir r r-ararad. R o i rd y iad r. Dr ora parbho i oiga ar och o a idagr a o gar a p raigar, r d g i ig a oiga irigar o d r a raojr. dag iggr o arar p a dra o-io, ha ga ror och bdda r bra rdigiig rrag.

Var dr d da? o, i a adra orr i ooi ra ad rrga.

n D hr or a bydad dira ipiaior pd ordia aiarad. D boag o idigar ari dora iara p Kia xpoia ix a i gr rad aa draghjp o idigar o ix drar ara-r. ggd a i yc adra graio iar

p d ya rdra io rad oia brachr o dici-i, rhrig, orpacigar, hygioch pappraa.

f ?Tr r raror r rd ixooir,och ddjad rarprippggara, har dr -adr yc gyaa rhad r rarprod-cr a drrarra i da. P d ordiaaiarad har da or ibri gy idr rgrboag, ojboag och aprodcr.

Nra adr Kia r pr iar US och ipricip ia yc o Tyad, ro oa BNP pr i-ar o r idr rdd or . P aa i oUS, Tyad och apa da fra dcir ibaa ha a obig och priodi gai abad aooi ix och rbrig, d d adraord ppbar ri/jigh a raida ooi ixi Kia i or a ara ia rarii o d i harari aa id dr d gga dci.

m Vid go g har ircig or aa or ird ixooir rda pp hg ooiadard a d i prir rrgar fr biar, droor d a ora a hgr ra p oor och r-h. Vrd pr ordo a a raig go a iha rhrig, xpi b, rocddar ochroi r rdad ir i rd. Biarad ad xa ig i rd a oarad ig a a-riagg.

dra yxprodr o a ra ora ararrrgix i ij dr ooi dri r a pria-

oio och idr a apiairigar idrarrpacigar a pappr och pa. Rda idag orar airar a idrpacigar dbbirig rigrrgix i i. irar a para-orr och rig r idri prodio a id dhga hygira or a gya a ad rjig ahaabria och abba. E ad ad rpacad a ochoio a hygiprodr och jpappr a graa d ordia irara a pappraa r hygiariari raia iar rar.


15/35

15

Ta: Nya drirar - r irigar i oio


h ff Mda arbrig oa ar draai dr r-ai idig a a ooi ix, r a drr aa ochaa, r r a d oda r hordgir. rd har ad a BNP o pdra p horda adig dr ga dcir. D fra

poiiorad rarr a aacrad och odr dici-i rig r dicir p brra i Socho ochKpha o or a gya a ora ar iga hordirigara i i och Laiaria gr a rarrbrig pr apia har paa .

idira drirar r h cra r a apa aa-ig, iad i hr oia dar a aradra dri r oadig or. Vrd ca och d d jighra.Da gg bhr arar ojr i dra hgrrarprir.

kinas utveckling har tidigare drivitupp rvarurpriserna

Prisutvecklingen i rvaruindexet CRB r starkt korrele-

rad med utvecklingen i den kinesiska

ekonomin, som hr visas som den rliga rndringen i

BNP. Den starka prisuppgngen p

rvaror under det senaste decenniet r med andra ord

starkt kopplat till industrialiseringen

i Kina och ven andra utvecklingsmarknader.

Ka: Macrobod


16/35

16

m

mf

Nu skjuter grna globala tillvxtskott ram

Nringsstrkande ekonomisk politik och

snkta risker utgr std

USA trolig rklaring om globala tillvxtenblir ovntat snabb, djupare svacka i Eurolandsannolik aktor bakom besvikelse

Vrdooi r p g i i rhig ac ar cy-ia rar, aagad aia rir och pjadooi poii dr crabar r ya iarord,och apoii g idr ra iriig. Tixaar cci dr d ra r. Kojrbidprar doc, ro ga ooir aj br ig ircio, och ro fra poiia aorr iraa d gobaaojrppgg a i orh.

D iraioa priryc har p ar id ari rra-ad g. Fora go o diga prodiorrr ochpr d p ra aar oc r a gifaioij birar. Vidar r ifaiorigara g da, och r-par rarprir har ai da i ira. Saaag grda crabara iary.

Rira o r cario (7 % aoih a hdc-ario iar) p pp- rpi dida r io idigar

yria ( % ardra). US prga a ora poiar poiia ixrraigar. Rira p dida r i-x r r i Eroad och i go i Kia.

US r harad rhig p god g, och h-h dig har ai rj da gra r ibaa.D r drd bdda r arar pria oio. Fririgar iggr oc i or r 4. Udr d raara h doc ix ibaa a d apoiiaraig, o i r oarar a proc a BNP.Udr 4 bir d a ra, arr ppig iUS: ooi a d bi bydig r arra. BNP bdxa proc och dryg proc 4. P or i d-pad ix ihop d oa hg arbh och g ifaio

gr a i bdr a Fdra Rr r arad dpa obigaior (8 dr USD/ad) ora ra i a, d d brjar rappa d. Syrra bd i hja

r dag , proc rr dr r .

s e xEroad ridr har gaa g r d gr a r-bra bybaara och pra d prodiooadr.Uaigara r da dr (GPS-grpp och Cypr) rihad yc ora. Ldra prga a jad BNP,hga ror och poii iabii. Uira r ioo-oi r pagig ba, i i p grd a proc da baa baarigara. Poii r adra ida a pp-igoadr och orir r ar och bar i io- ia raig ac ar d Eropia Craba(ECB:) i bar (LTR) och obigaiopprogra

(MT), a jad a riod ESM (Eropa SabiiyMchai). Eroad BNP a ja d ra har ir, r a brja xa r o a r. BNP bdd aa,7 proc , och iga ia yc 4. ECB p arra yrigar gg i r, och d r , i , pro-c.ex f fSorbriai har i ir dii rcio, och r b-dig r a BNP xr proc i r och , proc 4.Hh oio r ag och idri iar iga arappggc, arr ooi bhr adra ixoo-

rr. Expor r a a bi da ac ar rbradorrra. faio har ora a ara rraadhg, i r d g drr r yrigar pigpo-iia iar. Tird a Ba o Egad y ch, MarCary, i oar bord i rbba d bid, o dfagga r or xpaio.

n D a id igar pgar a r oiarad o-oi cig i Nord. Tro br orrra acar ragig a EUR prga Fiad och Daar (ddaa roa DKK r ad i EUR) a agaio, ai-dig o d iha rrga iar. E jp r

doc a a gr ifaio ar hh pra. Srigoch r Norg ca d iha ooi , ochbgg dra har cha a xa abbar i i V-

vn i saopana h ix



17/35

17

ropa. Nord o hh p BNP a proc i r ochdryg proc 4.

h J fUdr och 4 gr d iapoii o bboic (r pririir Shiz b) poii i-jio r bd rdooi och apa ia hgr ix och

pr d p ror. D japaa ix r i r och ar d a agar y, jad raror och igadrghr. Pria och oig oio io priaairigar ar. BNP bd xa cira , proc i r ocha r. D ooia ira boro 4 r droyc oara. Ka apa oppa dfaio, och ifa-io p proc? Ka ad abiira iad ida rigr proc a BNP? Hr hara o-ra a a dr boig? Vad r d aiairar rrod r apa? Frgora r ga, och fra a.

a em- jTix i Ergig Mar-ooira i i xad di brja a , a har i ari ar r d iidriadord ECD och ora d abba i r-d. D aiaia ifaio har aagi d a r, ochd i ga c p a priryc r p g a a.Pigpoii i rgio a drr rbi irad.

Fra ara BNP-ix i Kia ar gr a, iij d ydighra p 7, proc. Koiobidrag i BNP ar rr irigara, i riad d abiio a ix a da a hh o-io. Vr progo r a BNP ar rar 8 proc i r och

7,7 proc 4. j abb rdiix ro ibroadooi r d ya dig ooia poii ppro. Craba or rodig a aaa d ahja ra i a .

di ooi r ir i rrig, och i bdra BNP igr , proc och 6 proc 4. Ladora bdgdro r apoii ia, gr ifaio bddar r fr rigar r craba- ida.

v j f l, jEr or aca d ix p idr proc,r d aiariaa ojr. BNP p i roch 4 a rig , rpi 4 proc. P ioor rgio rar r hgr ifaioa och rr bybaadro or hr bror yc p

ad o r d rarprira da dro i doiga ara rbir i (bara dryg % a BNP). i rgia, Braii broa d hg ifaio,da ad o Chi ppiar ara ahooiayca, d bybaadro o daag.

t , b eu-Kojr i ropa har para bo, r-hig bir rg. Tix ha a ag rrga iVropa och igad arbh, a i dra rgiooc a bay dr pr. Saidig gya diha rrga a rbrad airigior rar, rag och bar, a a rja ra. Lgr pri-

ryc och ag ix baar g r ooi-poii i-a. Para orr oia dar a rgio a g i oa.Ryad och Po or a ia hyad ix -4,da Tjci, Ugr och Uraia aa rr ig r roix i r. Kroai och Soi br rcior.

Fr rdj r i rad a Bai xa abba i EU -dr . Eooira dri p a god ih rrga.Expor ar p, ro ag draghjp r Vropa och ry ibroig. faio bir i r ora dpad i Ladoch Lia. Ead jr ifaio, rbir d ra-i hg. D oiga ara r dr oro i aa baiadr, och bdgdro bir i r. Lad p byaaa i EUR 4, da Lia a gra d .

v f xEr priod d gradi gr ar -, iggr rd-ooi i argropara r hgr ix. Gobaa BNP p adryg , proc i r och dryg 4 proc 4, a jra dor dryg proc. Ergig Mar-r dr rdra d ixa p cira , proc pr r -4,da ECD-ord i r bara or pp i a a app, proc, i doc hj i rar , proc 4.

Maroaaaig


knselsprt snder positivkonJunktursignal

OECD:s ledande indikator, se diagram, pekar nu ter

ganska brant uppt eter en svngig resa under ngra

r. Att dma av SEB Equities GLEI (Global Leading

Economic Indicator) en ledande indikator r OECD:s

dito stundar i sommar ett ytterligare skarpt lyt rOECD-indikatorn, som d sannolikt ljs av en uppvx-

lad tillvxt i industrilandsomrdet.Ka: Macrobod


18/35

18

-5

0

5

10

15

20

25

30

Finans

IT Konsum

entvaror

Detaljhandel

Industri

Hlsov

rd

Teleope

ratrer

Olja&

Gas

Rvaror

brsutveckling hittills i r

Diagrammet visar brs-

utvecklingen i procent

hittills i r i Stockholm,uppdelat per sektor. Fi-

nanssektorn (banker och

investmentbolag) samt IT

(rmst Ericsson) har varit

drivande i uppgngen

medan konjunkturkns-

liga sektorer som Industri

och Rvaror har halkat

eter.

B onjunusina s

n


Ka: Boobrg

b

Brboag rapporr r r ra ara ih oaig ga raiga bir,

i ar a d d igr go hopp o raid. Vradboag har g igo ar aca a, d ra priod r rda rbi och rhig bir i ia a ra.

s f

Tro d gai yhfd dr r har br ca poii och i oar a ojr-

p oa a rbra ara.

r f

ioad ojridiaorr rbra i ij d ra progor i oar, or idx-

ppgg a dria a d cyia idrirag o hii dr r ari i rya.


19/35

19

Nordia air


bttre konJunkturpuls vntas i sommar

-5.0

-3.0

-1.0

1.0

3.0

5.0

7.0

jan-00

mar-01

maj-02

jul-03

sep-04

nov-05

jan-07

mar-08

maj-09

jul-10

sep-11

nov-12

konJunkturella verraskningar

-120

-100

-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

80

an-08

jul-08

an-09

jul-09

an-10

jul-10

jan-11

jul-11

an-12

jul-12

jan-13

Ka: Boobrg

BRSEN HR HFT EN STRK UTVECKLNG hii i r, rdig r g ir j r oia orr. Srrd a r idxppgg r Sochobr agig rara a air, bara och Erico.Kojriga orr o idri och raror har ha-a r rj. E iig rarig r d oa aga o-

jrcig i d rgior o had ra gradrago i rhig, Kia och US.

Saidig har br d a oaad pigpo-iia iar och a iad oro r a dgobaa obaara i ah och rozo prob iyrh a dra y ai hrda iadLhari. Da har bidragi i a air brjapra a d xr ga rora. Nr aa adra a-ia iggar r hiori dyra rar air d hiorioraa yca o araia. D ga aaig pobigaior och raiggar dr a irara brja accpra gr aaigra, d i ga hgr

rdrig, p air. o i or a baagg g, br da g aiarad ora d -dr r a r och bydig gr id .

s Brboag rapporr r r ra ara ar aga -iida a d oaa ira iad och ad rago i d pp i aayira progor ar d hgap fra r. aa id da oarad gr doc ar oyarad bid a d y parad rapporprio-d. Bara rrad rig oida ra, orarbrig jr d d hoaa i rgdr. Vradboag, o od r or d a d ra-iga bira, r r jopar a d a-aagda ra rrig jr d rgd r.Rapporra r da d doc i ga a aidig iapp ydig br ad ordrigg och y j-

r d rgd ara. D aga ra ar gaggr io a ga rar dr d gga ar-a, i bd rrad i gr rjig a och rra apaciyjad i abrira, i i i rprad argiara. Nr boag aa oadr p rr aa hr bir ah abb ra.

ga a d doc ar och ara rbrig r or-drigg ja. Boag o Voo Laagar och Scaiarapporrad aad ordr/arrig-o p ,6 r-pi , i ra ara, i bydr a ordriggrg rara d 6 rpi proc. dordrigg hr i ig dr oad ara orrara d adra ord a a i oarad , idr a argiara br rbra draai.

Saaaigi arrad ra ara ochrd ara d or aoih bo r daicy och r gaa cario o rbrig drrod a c rj d a ararapporra.

Kobiaio a oida ra r ojroigaboag och rbrigar rar r d cyia rag i-dirar goda char i ya rordir rda 4.

u f E priod d rgad poiia rraigar ad grojrcig r d ora ooira i rddr idig a r rby pig o pagigagh i ar och apri. N a doc abiirig jaoch i oar ar ig rbrig a d gobaaojrp. SEB: idiga dad ojridiaorGLE igarar a rbrig a dad idiaorr go-ba r a a ra i pbr och ojrp r a a ra i d ba i p fra r. Vi bd-r a da poii yhfd or a rraaga irar poii och drd dria br ppyrigar, d d ojriga orra i p.

Ka: SEB

Diagrammet visar hur den inkommande konjunktursta-

tistiken rn vrldens 10 strsta ekonomier verraskat i

rhllande till konsensusrvntningarna. Ett stigande

vrde indikerar att andelen positiva verraskningar kar eller

negativa verraskningar minskar. En niv ver noll betyder

att de positiva verraskningarna dominerat under de senaste

tre mnaderna och omvnt.

Diagrammet visar SEB:s Global Leading Economic Indicator, GLEI,

en tidig indikator ver konjunkturpulsen. GLEI varslar med cirka

6 mnaders ramrhllning om de rndringar som kan vntas

i OECD:s ledande indikator som ger en tidig indikation om den

globala BNP-tillvxten. En hgre niv indikerar en rbttrad kon-

junkturpuls, en lgre niv indikerar en rsmrad puls.


20/35

20

H ins och aai in iaa

g


stark brsutveckling Fr de stora marknaderna

Den japanska brsen har rusat

hittills i r (berknat i lokal

valuta). Det har dock skett enrsvagning av yenen, vilket gr

att uppgngen inte r ullt lika

stark omrknad i svenska kro-

nor. Amerikanska aktier har gtt

ovntat bra och brsindex har

ntt rekordniver trots blandade

budskap rn bolagen i kvartals-

rapporterna och p makrosidan.

Smst brsutveckling har vi sett

i Brasilien, Ryssland och delar

av Asien.

v f

Gobaa air har g ar hii i r, iad a oia dr r or. Brra i apa,US och Eropa har prra br i i och Ergig Mar (EM). ad riapi, hgr i-ix och gr rdrig gr gy i a i a xporig o EM.

h x em jErgig Mar (EM)-brra har ia ig ara r iga r rdrad bdap r Kia och aa iia arobir har aoi yg cig. Tix i rgio r doc or-a bydig hgr Dopd Mar.

f f f

Vi r a o p boag daa. Hgr ir och iia o jra pp i goba rhig or a dria p brra. i och EM r aoia drago ac ar grrdrig och br iir.

Ka: Macrobod


21/35

21

Gobaa air


DEN PSTV TRENDEN P VRLDENS BRSER hr i igoch hii i r har rdidx (MSC C Word) a cira proc i oaa aor och dryg 4 proc i a roor.Siad a aradr i opp och bo r paador, d d japaa br p ar ra pa d ppgg p ra 48 proc i oa aa. bo r

Braii, Ryad och Shaghai, aa d gai aaig.Mo aa odd har ariaa air igi ha 8 proc. rd goya arad rordir ochiar pa i briga a bara rara d a i-rara r ora p d gobaa rhig och har ig i ryggar arai.

dm emBrra i apa, US och Eropa har gr id g br i i och Ergig Mar (EM). D a r a-dra har d i och d rr ig oia h EM har g rda Dopd Mar (DM) har g pp. Tix i EMr irig ora bydig hgr i DM, broad

i dr ra ara .

Mga ixaradooir arbar idag ra apa-cia r d gr prodiorrr (arbra,air och abrir). Ury r ppxad ooiix r drd gaa bgra p fra h. Rir rrhig och rir r gaia bybaaior idr o priorirar haarad och pria oio

r xpor i i poii. Mga a EM-dra r oc by-dad rarprodcr och r rarprira ar drabbadra bybaar hr a iad xpor. Frigaradra a r doc dig oia och ii r yc-ord r EM-irigar rar. DM-ooir, dro,har go o diga rrr och a xa dr gaa g ida a rira ad ifaio och xad dro i by-baara.

k Boagrapporra r d ra ara ga badad iga-r. o ira o i bra ar rjig rag bi. d ariaa boag rapporrad ra r

rddar i ij d rigara r br r-a, dra oarr och par r irig ochxpor a ara ar go aga och dd i a i-ia jrad d.

Boag ir p goba bai ra xa d procr och proc r 4, dr ira r ErgigMar iggr hgr p 6 proc r . riaa ochropia iia iggr p 7 proc, da japaaboagir ra xa 6 proc. Kora, Taiwa ochThaiad iggr i opp io EM. Kiia boagir, dr i ppjrigar p io, p a proc r .

Vrd hada aggrgra p P/E-a 4 r r r-ad i och P/E r a r i. apa, US och HogKog iggr r goi da Eropa iggr dr. EMhada p P/E r iarad r och Kia p P/E .

Ka: Macrobod

Brserna i Japan, USA och Europa har en lngre tid gtt bttren i Asien och Emerging Markets. EM-brserna har visat sig vara

mer knsliga r rndrade budskap rn Kina. Den politiska

transormationen i Kina i hstas skapade oskerhet och ett antal

makrobesvikelser hittills i r har gjort att investerarna har skt

sig till tryggare alternativ, ramr allt den amerikanska brsen.

regION vIkt* kOMMeNtAr

goba 4 5 6 7 Vrdrig a air r riig ra a iprogora hr. Marodaahar ari badad dr ra ara arad har o bra ochia yra. Vi bhr br p ix r a ad abii. B-r aro, abia ir och fd i i aiarad gr bra rigar.

euopa 4 5 6 7 Poii ia r xporrr, aroigara r orarad r aga.Sor rhigpoia, giiga rra prob. Vi r igar dp i dagg. Vj ya och ordia xporrr o gya a agar ro och o har bydad ad a rjig o ErgigMar.

USA 4 5 6 7 Marodaa har ari rai abia, i rda har g ar arad.Vrdrig brjar b i hg, go o bgrar poia.

Asin/eM 4 5 6 7 Prir ixpacrig i, d idr cad dr o doi,Maayia, Thaiad i o. Udi ra rarxporrr. Tai r i i ri-iga, riija ia ig.

Japan 4 5 6 7 Rgrig iapa har g ar brcig och raiga i aa. grdra r poii r i o hh. Hga iprog-or, r ga ir.

* Vikten visar hur vi r nrvarande ser p tillgngsslaget som del av en portlj. Nivn 4 r neutrallge. Dessa vikter ndraskontinuerligt eter vr taktiska marknadssyn och kan drr avvika rn vr lngsiktigt strategiska syn p tillgngsslaget.


22/35


s a ra porjr yr i aj ra i och ErgigMar, d or ii. Hgr iix och grrdrig ocar. Midr cad dr o Maayia ochThaiad har or poia. Kia cig r doc agradr ha rgio. Sda ri har gd iia a-

rodaa ari idr ara ra och rda bid a ooi o xr gaar dr a .Miroigar p ar id ogr rid da bid.Boag i Nord och US aar o ad rjig och brordrbcr i Kia.

Fra ipor- och dajhaddaa rdar oc goarar ih rrga i Kia, da rag i-rigojr rar ha aa a. Saaag ord i aag d d iia ydighra iga ix a dria a hh oio arar airigar och xpor.

EM-brra r cig gr gy pi dpoiia daa i obiaio d ppxad gobaooi br dria EM i hgr aaig DM dr adrahar och a r.

Myc aar oc r Eropa. Nr riija dr r i orpoia, o d j aa ircig bra oo-ia daa r a ya aradra. Va iaioaboag i Nord och Tyad gya a rjig o x-ad Ergig Mar.

g Vi r riig poiia i cig p rd brrd goda char i bra adra har i r och hr4. Maroooia daa har ari aga dr d raara , arad har ia bra brdap och o. rara r idr rir i d ooiaoch poiia raidbid, i bydr a ripri pair har brja ja.

Ripri har ari hg o jd a orh och garigar ho pacrara och ga aobigaioror.Vi r a o p boag daa och araiardrigar. Hgr ir och iia o jra pp

i goba rhig or a dria p brra, drojriga boag och i och EM aoi agrardrago ac ar gr rdrigar.

Gobaa air


23/35

23

Ladod r aiai goyigod (cr-ig). D gr i grd och bo a boagcrig aaayir progor r jad aorr:

. Viix. Viridrig. aig p g apia4. Maradrdrig

. idig

Bao a a aorr iggr drig o oaarr -, dr arj aor rga a g gdig ira a air har dra. E aor o grra poiiaaig och ppia oii i i rgbarh har pa i od. Har aor i grra aa-ig r ari a r or o idiaor har d i.Ur aay a arj id aor har oc aaygjor r aorra ap i od. aorrgrrar a r ia ra ibr d a o a d har har roigi d adra aor oc d. d ad-

ig har or hy agi i a iira aariaioa igd ariabr.

Gogg iaar boag rd r o har aradrd o rigr MEUR och o baaa i x aayirh. Boag pog rai ara-dra ir arj aor. Drr ra boag aigaaorpog i oa. Nr pogig r gjord p

boagi apa pogig p adi o aradia drd a aa boag d aa h-i. Toapog p adi ad da r a raadra.

k Vi har bygg da aiaia od d ggp iaiaradra och i i aroooi. Drd gari br pp xporrra i oia aradr. Mod o-pra d aiai daa arobdig iad yar i rodaior r bir drag r por-jaorigb.

Landmodellen r ett av era analysverktyg som vi anvnder oss av nr det gller allokering av globala aktier till olika

lnder/regioner. Fr en helhetsbild behver vi dock ven ta hnsyn till aktorer som risk, stmning p marknaden, -den och makroekonomiska data. Kina, Indonesien och Ryssland ligger just nu i topp medan USA, Tyskland och Sverigehamnar i botten.

Gobaa air


lanmon kina hsa by

Ldr o j icr poii/gai i adod:

+ kD iia arad r hga aiai pog r-o d r g rdrad och iia r boag harjra pp p io. Badad aroigar har hiibaa ra iror rdar arar ojr.

+ idoi r hga pog r d gr Rr o Eqiy(aaig p g apia) och iix. Vi aar doc aayrad ai prod/od r a ira i doi ig.

+ rD rya br r biiga i rd och ar drr iod. Viix rar r doc g. Ryad r hgriarad och i g r i gr ai riiga.Ryad brod a hr ojpri ca r yc hg.

- usaD ariaa arad haar g r i adod-. D har g bra g id p grd a a irara

har ari ora och ig i rygga arai. Vrdrigr i arai och boag ir xr i ia abb oi adra dar a rd. Vi driar US i ra porjroch bdr a br or aca r rdidx rojr ar ar och riija rdr.

- tTyad iggr oc i bo p ia. Var rdrig riridrigar r ri araia j . o Eropardrar i ro a a ya xporrr o ora gya a br ojrp i i. Viia

ridra d pp och aoi r Tyad br pacrigi od.

- sSa br haar io d ya g r i d a-iaia od r a d rda har g bra och irahar jra r r ararapporra. Vi gr doc daiaia bdig a a boag, io ya, o-r ig i goba ooi rhig och aira d or a jra pp.


24/35

24

r


Cnaban bju in i pay

minskade europeiska risker har gett brnsle Fr obligationsrally

De skarpt stigande statsobligationsrn-

torna i GIIPS-omrdet i spren av uppre-

pade akuta statsfnanskriser och politisk

oro, har sedan sommaren 2012 ljts avavsevrda rnteall/kursvinster p dessa

lnders obligationer (10-riga statso-

bligationsrntor i diagram). Bakom det

ligger bland annat minskande fnansiella

risker tack vare den Europeiska central-

bankens obligationskpsprogram (OMT),

lndernas ramsteg med krishanterings-

politiken och Bank o Japans utkade

stimulanser, vilka har kat aptiten p

hgrnteobligationer i vrlden.

r

da d xpa a- och ojrri -9 har crabar poii iria p aa ay och ojr. D iar o j a i a iad ix ochg ifaio p ga h.

n

rd aaradr och ooir ra r ii aafad ibr a ogiadcrabar grdr gr o p ga h. D a xp p d r d gobaa r- och aa-aradraiora p Ba o apa pprappad iapoii.

a f f

Rraar jighr a apa hg aaig ia a r, arr rigara p r-porjr rdix bhr a. Uira r ig b r dar a High Yid-arad ochErgig Mar Db (EMD).

Ka: Macrobod


25/35

25

Ror


NLEDNNGSVS 2013 STEG MNG LNDERS aobiga-ioror, r o rpo p ara ojrigarr ida dar a arord, p grd a a-rad poiia rir. Mo a d ra ara ddoc ridara, och obigaioror p brd ro afra . Tixdaa i Eropa o US och Kia br-

jad aa. Vidar j d poiia rira i Eropa r ppgr dd o hr Cypr ooia rig hara, och ai r ga habryad rr c yrgrig dr dig a Erico La. Do ja Bao apa (Bo) rraad or or iapad o p rdbbad iggp arj ad.

brja a aj idd da or grpp crabar iapary d rigar p y. Vrdarr Eropia craba (ECB) a crabara iDaar, Po, rai, di, Sydora och Via.Da radiioa pigpoii ihop d Fdra Rr(Fd) oraa obigaiop a Ba o apa (Bo)

pprappad iggp xp p ooiopigpoii ibr a dad or iar rdooi. Da r i ya r ga a-aradr o d gobaa ojr ( Ta:Liidi drir aradr och ojr).

Brja p d adra ara prgad a a jadror p aobigaior i ECD, p obigaior i ErgigMar-r (EM), a p ragobigaior io Grad (G) och High Yid (HY). pri och id-ig a aj b drd yc ycoa priod robigaiopacrar.

Bao r ir r ragobigaior och aobiga-ior i d ropia GPS-dra (Grad, rad, ai,Porga och Spai) g bad aa d gigaia a-dra i Ba o apa: pigpoii, o ara obigaioror/hjd obigaiorr i apa. D c i ir priaa japaa rpacrar a brja a r hgrror i adra dar a rd. Frigar o a gjord a adra aradarr abb ig ihgrdr och ragobigaioarad, i i oraa bidrog i rgrigara i da aradr.

Priod d jad aobigaioror i rdro US, Sorbriai, Tyad och Srig r a aa da i da. E adig r a aaradra,ig r bdig, bii rdri piiia adojrira. Moig pgad i dggar-a r ariaa och ya -riga aobigaioror

i ra rordga ir i brja a aj, och i a d-ia orr p br gr id ca bra ycbr cyia dio. Gi r cario d gradirrig a rdojr d idig i oaror riig rdr aobigaioror a iga/obigaiorr a aa rar, o od ac arihad g ifaio och crabagrdr.

Saidig d ry r yrigar i gr ror/hgr rr i gra g a ragobigaioara-d. D r i ra had d idr riaba dara a HighYid (Krdibyg BB och B) o rbjdr da char. r riaba g o CCC har rora ai rj

dr r, arr rra io rdrigara dr biiargda. j rai hga iror r docpaorr i da g. d adra aradd Grad har rgap o apappr bii a rira r a pacrar a drabba a ia r-rr p obigaiora dr har a.

Tixaradobigaior ("Ergig Mar Db") rora iraa. Fr ECD-barad irar j-ighr d i rdgrig i oaa aor, d xra rd-grig ac ar igad EM-aor. Hiori har doaa rdix p pacrigar i ixaradobiga-

ior i cira 4 proc bro p aaig i oaaaor, och i cira 6 proc p apprcirad aor.

D a hr i a a iha a aobigaior iGPS-ord a g god aaig ag i. gaa orrcig bord doc d poiia ra r idrpoiia och aaia rir i Eropa, a japar ochadra pacrar ja p aaig, rda ha a ia gy-aa pr i da obigaioaradr.

tillgngsslag vik* Frvntad avkastning kommande mnader risk

sek eur

Sadxar 0,% 0,0% 0,1%

Saobigaior -1,2% -1,1% ,5%

Fragobigaior Grad

2,3% 1,3% 3,%

FragobigaiorHigh Yid

5 ,3% ,2% 5,%

Ergig Mar Db 5 11,0% 1,0% ,%

Ka: SEB* Vikten visar hur vi r nrvarande ser p tillgngsslaget som del av en portlj. Nivn 4 r neutrallge. Dessa vikter ndraskontinuerligt eter vr taktiska marknadssyn och kan drr avvika rn vr lngsiktigt strategiska syn p tillgngsslaget.


26/35

26

hf


Sabia mana, b mjih

den starka utvecklingstrenden Fortstter in i 2013

I stort sett alla strategier har

ortsatt den starka trenden

rn Q4, undantaget Macro/

CTA som hllit sig kring

nollstrecket. Frutsttning-

arna r alltjmt goda r alla

strategier, ven om avkast-

ningstakten rmodligen inte

blir lika hg under resterande

delen av ret.95

100

105

110

115

2011-12

2012-01

2012-02

2012-03

2012-04

2012-05

2012-06

2012-07

2012-08

2012-09

2012-10

2012-11

2012-12

2013-01

2013-02

2013-03

2013-04

HFRX Global Hedge Fund Index HFRX Equity Hedge Index HFRX Relative Value Arbitrage

HFRX Event Driven Index HFRX Macro/CTA Index

hf f j 2012

Maradra har da d rd ara rra r gradi rg i a yra a boag- och aro-

ooia daa, i har ari bra ia r hdgodraar. Hdgodr o oihar ha bra ar p r och aaad , proc dr r ra ara, i a jra dhraaig p , proc r .

d

Eqiy Log/Shor och E Dri-agira har gya a d r orairad aradr-hada d ppggar p r proc i r. Saidig har Macro/CT hi ig prci r orc-, i har ari gr ra rigar, dirpa r or a oia hdgodraar.

F f f

Mr higa rdr br gya CT (ragir o byggr p aaia odr), aidig o oragobaa obaar apar jighr r bd Rai Va och Macro-ragir. Maradarr x-ad o p boag daa aar r Eqiy L/S, da rag ora aapoiior a a-da i boagrr, i br gya E Dri och Dird i yrh.

Ka: Macrobod


27/35


Hdgodr

StrAtegI INdeX UtveCklINg % (USd)

Q2 2013hiis

Q1 2013 2012 2011 2010

Goba Hdg HFRX Goba Hdg Fd 0, 3,1 3,5 -, 5,2

Eqiy Hdg HFRX Eqiy Hdg 1,1 5,1 , -1,1 ,

Rai Va HFRX Rai Va rbirag 0, 1, 3, -,0 ,

E Dri HFRX E Dri 1,5 5,3 ,0 -, 2,0

Macro HFRX Macro 0,3 0,0 -1,0 -, -1,

Ka: SEB

RETS FRST KVRTL BLEV EN PSTV rgg rrra r dr HFRX E Dri och HFRX Eqiy Hdgdd d ppggar p , rpi , proc, i ipricip oarar aaig r hr r daragir. HFRX Macro/CT gic da arad cig argi r orc. D brdar

idx, HFRX Goba Hdg Fd dx, aad arap , proc och aiga ragir had ora poi-i cig dr apri.

equiy lon/Sho had dig ar r ara. Daro a d ppod d rb i rozo d Cyproch ai i p. Grdrigara p aroihar bii br och raar har a a oxpo-rig i porjra. E c p a daaa ai-ra gra r a aradraa ragir harrra ig rigara. rra oo(gi ar ) rorad i a g brrigar r ragi och d idhr i. Drr

har i i bia d ora roaio r raaobigaior i i r riyda iggar o air (o d pbrja). Rora har pra yrigar gocrabar agrad, r go d japaa i-apa o drii apia p ja r hgr ror ocha ydda ig o aad y.

Er d ara cig p brra har ga hdg-odraar agi h ir och jra d i xporigro ri r iig orrigrig a. D ar rgr ir r a ia i ig, och d a p d ora oba-ar o orarad rdr i rd r d ia dya pp.

Drr har i orarad prr r apiayddad r-aar o da gra r ha r cyi xporig iporjra.

rai vau had bra ra ara d ppggp ,7 proc. D gaa draaia rdrigara i japapigpoii a r oggra baig a cp a ariaa Fdra Rr a oa a abryaiara h raara yaa. a p a-aig orr i a d a d ra aobigaioraiggr ar p hiori xr ga ir.

Mga raar har a bygga pp rr radigragird bd ora och ga poiior, i har jigh abidra poii i aaig. Da ar bydig rar dr

rra r, bd p grd a rai hgr road ochhgr oaii. Vi r ora poiia i ragi och d rFixd co Rai Va och Crdi Log/Shor.

en din g , proc ra ara i r och bdrd d ba ragi (i ih d rra r cig).

Mrgr rbirag had gaa dpad cig d ppgg p , proc. D raar o orar ppcia iaior, r io rdir, had do brragg. o Dird har a brja bygga pp rraapoiior r a a hada i br prir r rb- ppr, go o i bia fra ggr dr da r. rra oo argrad i ra rigara r ad aii io ragrrhad rbra, go o gya ragi ar.iii har ari g hii ad gr rr arr. -a p r orragaiir yc idr raaioroch pcia iaior ara ircig r ga raar,o apar aaig bd io Dird och E Dri.

Fr irar d idr ra p iidi och gr i-righorio or aaigpoia a ara oragod.

Maco och tain had ag ar p r. HFRX Macro/CT g ,4 proc ra ara. HFRX SyaicDirid ar agar och bacad ,8 proc draa priod. D gobaa iaio r orarad gir abi. D ra ooira br ig i oia ara rhig, dr US r i g dr a a oa adra ibaa iara, apa har prci pbrja raigaiar, aidig o Kia rr yra o r

oiodri ix i ooi och Eropa poiirda a bdgraigar och ixiar.Vaor, raror och ror bord bi d o pra ida ij. Da br apa goda jighr. D raaro har iga ora i radig p rii d -a r har rr jighr a hada p dgadaaa rdr, o abba r oraradr a or i. Ho CT-odra ycr i o gradirbrig. Uhiga, ara rdr r orarad go a rari, gr orraior ir odr a byggap poiior dr rdr ppr, a a abb i riii-ra. Vi idhr d poiia porjgapra d ra-gi och gd d poiia aaig o ra adairigar grra hii i r.


28/35


F

a isaan ynna sunmana

transaktionsvolymerna Frvntas ka 1015 procent i r

Historiskt har det rsta kvartalet

prglats av lgre aktivitet, vilket

ven visualiseras i r. Jmrt med

regende rs rsta kvartal r

de globala astighetstransaktions-

volymerna dock upp 20 procent.

0

20

40

60

80

100

120

140

160

Q108

Q308

Q109

Q309

Q110

Q310

Q111

Q311

Q112

Q312

Q113

MiljarderUSD

h Voyig goba dr d ra ara i r aar r ix p - proc r hr .

h f Maradra har hg rrod r rd bydad crabar o oar oraa iaroch ga ror. Faighr iaa d adra araia iggag bir a iigar aa-iga.

m Tryc p priraradr har bidragi i gr diraaigir och aar r ora air r draradr.

Ka: Macrobod


29/35

29

Faighr


V BESKREV FRR NUMRET V oo (gi ar ) hr ora raaiooyr p d gobaaaigharad dr d rd ara didira rdi. Fra ara har hiori prgaa gr aii, i irig gr r . Dgobaa raaiooy dr r ra ara ar

proc gr ia ara , proc hgrjr d d ra ara . D oaa raa-iooy r hr a xa d i proc jr d rgd r.

Si ho iraroi har ro bd poi-ia och ooia oroaorr ora a ra. Dahar iaa d hgr raaiooyr arra i ora ar cig p d gobaa aig-harad. Gobaa RET-idx (GPR RET) r pp proc da ri och 4 proc d a r.

D gobaa BNP-ix r a igga dr rd

och a yda a d ara rrrra har aradra gda rigar. Tro fra poiia och ooiaaigar, yc irar a r agga o a rraig idar p riaa i ja p aaig. P aig-harad har priraradr d r, gaaigpoia g ari rraad, ad aii p draradra d bydig raraia irdir och aaigjighr.

Foraa agad r bydad crabar gyaraigharad. D hiori ga rg a b- gr id och aiaia iar orr a r-

arad d iidi. aad a riri aaigorr a arahra irar i araia iggago rar o a r iraa. iioa i-rar o aiga pioodr har go o apia orr aaig och a r ydig rd o adriora.

D hgr ryc p aigharad har rra iad prir och drd hgr big, i bidrar i grdiraaig p fra aradr. E bd ir- or aoi a rra i yrigar rdgrigarda diraaig iar go. D r d riig airar orr rr gr p riaa dr fra

draradr rbjdr goda aaigjighr.

D ordia arad har hii ari rai iorad rd ooia och poiia oroighra o har prga x-pi rozo. o Nord har d r ra drai Srig och o ia rr odra Higoroch Kpha dr iaio ari ar. Srig ochNorg har irara o r ga p prirara-dr. Sdraradr ar arora har g oa bi idr oa i a d a bara ra har a.aigira har doc o, i oc r rd o a ha i ig oad r.

D ariaa harad baa a ga o iig idiaor r d ariaa rhig. Naioaociaio o Ho Bidr/W Fargo Hoig Mardx r aig bd rdad och raida i- p d ariaa harad. Sda i brarihar rrod, p grd a igad prodiooadroch oro r igg p arbra, aca go. Poiiarbaraddaa a aad r Fdra Rrgad oraa iar aar doc r rhig.E ora goba rhig i obiaio d ihadgrij aar r igad raaiooyr och ardapad p r draradr.

vacklande Frtroende p den amerikanska husmarknaden

Globala REIT index har under vren ortsatt

att utvecklas starkt, men den amerikanska

husmarknaden har eter en lngre tid av

starkt rtroende brjat vackla ngot.600

650

700

750

800

850

ap

r-12

maj-12

ju

n-12

jul-12

au

g-12

sep-12

ok

t-12

no

v-12

de

c-12

ja

n-13

feb-13

ma

r-13

ap

r-13

20

25

30

35

40

45

50

GPR 250 REIT Index US NAHB Index

Ka: Macrobod


30/35

30

p eq


fosa oa usi noa Pia equiy

stark och Jmn utveckling det senaste ret

Noterad Private Equity

har likt mnga andra

risktillgngar hat en stark

utveckling det senaste ret.

I lokal valuta r index r

noterade PE (LPX50 Total

Return) upp 52 procent.

Breda index r fnansaktier

(S&P 500 Financial Sector

Index) r upp 45 procent

och MSCI World r upp 28

procent, alla i lokal valuta.80

90

100

110

120

130

140

150

160

12-05-21

12-06-20

12-07-20

12-08-19

12-09-18

12-10-18

12-11-17

12-12-17

13-01-16

13-02-15

13-03-17

13-04-16

13-05-16

LPX50TR Index S&P Financials MSCI World LOC

l p eq

Hiori g biggrad och ga ror bidrar i hga diraaigar och gr gr ri.

s j

D iagad riija har gya orad Pria Eqiy go ad raaior, och gradxi-arad bidrar i ya jighr a a praiobarad agir.

b f f

Sora Pria Eqiy-ror jr idag a brdda raig i adra iggag r a a oraxa och r a rr diririg.

Ka: Boobrg


31/35


Pria Eqiy

EFTER TT MRKNDSKTRERNS RSKVL dr rhar ora a ia, har i rda gi ig i r ad bygg pp bigbbba iad d i g 7.Krra p orad PE-boag iggr doc orarad gridag dr 7 och rar a r biggrad i boa-g bydig yc gr. Tiaa d ga ro-

adr gr d gr biggrad dryg proc grrdioadr r rag. D gr big bidrar i gr gr ri. D hga ad g apia irhad i hga ir och ga rdioadr bidrar ia i r i r hiori hga diraaigir.

Lga rdioadr gyar ya raaior igaa pricip o a d arad ga riria raarahrar irar a g i i riiggar. Vi br i rrar a oo (gi ar ) a dh ad riija ora ia dr brja a .D ara riija har d daag b dr r,i oc har bidragi i ad raaior.

x-D iad orh har bidragi i a jar och -par ar har a a o pri id raaior,i r iig rig r a PE-boag a araira ia irigar i aad xi. Exi-arad ridag ar och i r rd a aad diidd rcapiaia-io, ri ydig dr d ia ara . Diiddrcapiaiaio ibr a PE-boag, r a ha aorra adar r ha d p porjboag, ar big id ga boag r ada apia i digar i ai-gara. prai hadar d o rjig a riaga-

d r porjboag i PE-boag. Kapiarara dararad har bidragi i har ari aa bidragad orai a xi-arad har oi p r ig.

D ad xi-aii har bidragi i a PE-boag har jigh a poca praiobarad agir, aad prorac . Mga ycoaa irigarg dr idr a ad orh a, a jighr rPE-boag a poca agir r d apad rd. Fodrd xporig o PE-boag har d a id gya aad apiarar r praiobarad agir.

E p aiarad da g brdd rd r ago ropia xporrag dirira driggad

xporig o i. Liad rdr gr a rija pPE-arad dr PE-boag, go rr a ropia x-porrag, a a d a ix p d aiaia aradra.Mga PE-boag a ia i op ca daporjboag o ya xporaradr och p d hjpa boag a pp hgr aaig.

l Vi har id fra i brii hr PE-boag har idagiaia grdr r a a hga barabar. P adra-hadarad r rabara orarad gr p oradPE, iad har ia go ac ar d aracig r d ida. D ad aii r aa rabara har iaa d ar cig idriggad bard bidragi i iad rabar.Siraba p orad PE iggr idag orig proc, i- a jra o ira 8 p cira proc. Lgrbarabar ar rapar i d rd o apa idriggad porjboag och bidrar i a rbra i-raroi aa ppaig o iggag.

Fra da PE-boag har i a d xad apia-aa a a brdda i raig i a ira i fraoia iggag, o hdgodr, aighr och oiaypr a rdir. Md or or aar och d ai ga a ara r r ora odr a hia iraaporjboag d r or a ira i. E brddad r-aig dr ora jigh a a i y apia, ai-dig o d ad diririg i d oaa apiababidrar i iad oaii.

r r irigar a yp pcia iaio r or-a hg. Spcia iaio ibr a PE-ror idiraraa boag dr a har jigh a da rahah r a da ja r d porjboagi hgr pri. Da yp a irigar har dr rora a ara ar bidraga i d poiia c-ig i bad da ypr a odr.

Md ad riija aar d ora goda driggad c-ig och ar xi-arad r orad Pria Eqiy.


32/35


gus iman i

r

metallpriser och brsen i kina gr sin egen vg

Konjunkturknsliga rvaror

ssom industrimetaller och olja

har inte utvecklats i linje med

vrldsbrsen i r. Kopplingen till

Emerging Markets-brser har

varit betydligt starkare, vilket r

logiskt d regionen konsumerar

majoriteten av den globala

produktionen. I graen ramgr

att den kinesiska brsen, vrlds-

brsen och metallpriser ljdes t

under inledningen av 2013 r att

rn mitten av ebruari utvecklas

t olika hll. Den senaste tiden

ser vi dock tecken p en hoppin-

givande rekyl.

kjf

Tc p rbrad goba ojr y rarprir dr adra har i o. r, och d i hd-

a da i a brari, har dro prira ai ibaa. rh o ar rdooi, ochi i Kia, r p g har yg.

o

rbd i ojarad dr r c i goag i prira. Marad r i br baaoch i rar d go hgr prir rar.

if f

Gd ga ra o hgr hjdr br i apri och r aoi r r da gg. Er prig-rig p cira proc dr -a ra dci rar i d gr prir rar o iifaiorigara igr raig.

Ka: Macrobod


33/35

33

PRSUTVECKLNGEN FR NDUSTRMETLLER HR praraig a ojrorh dr r, r o jd a bir r Kia. Siaio i d iia o-oi r bydig abiar r r da, aiid a id idirar go agar cig ra. rh rpga oc i goba idri ohr ga aagr, dr agrppbyggadira r ra

ara i r ar d ga da .

obiaio d ora ag rrga r Eropa harrrgix ari r dpad a aidig obdida oi iapp. rapaci och igad agri-r, d aad prir o jd, har drr ari d doi-rad bid dr priod. Vi rar d a d gobaa o-jrrhig orr och a Kia BNP xr da 8 proc i r. Fra hari or doo a igga r p 4, i br g d. Vr bdigr a prira ai r yc och i rar d hgr priro r. Lodo Ma Exchag (LME)-idx iggr ra dga i da och fra ar, dribad Nic ochii, hada i prir bra bi dr d argiapro-diooad.

, Rojarad idd ar, ro a oaadraadridrh r o i rd dd i agar -rrga. Do har bd r dr ar PECa abbar a, di a a prodioi dr o Sda och Liby oi ibaa idigar a. Da rhad brar opra a grPEC-prodio, orgaiaio gjord da idrddragigar och bd ar cira ijo a/dag hgr

rrga dr ra ara, iaio o bordha yg prira. D poiiar aradi dridig a r had doc rr pra och pri poja (Br) g pp o USD/a i i a brari.Vrigh o doc iapp och ojpri rai abb,i o g rax dr USD/a. N r raadriraibaa r drh och r bdig r a ojar-ad r rai baarad. Vi rar d ojpri(Br) p r USD/a o r. Faorr d poiaa dra bid r i xp d abb ad prodio- (iroja) i Nordaria o iar d ariaaiporbho och gradi rdrar d gobaa ojfda.

E aa aor r o d bydad ojrrr o idag ia i oia gopoiia ofir (Y, Syri ochra) or ibaa i arad. Vi rar rid ihr i da cario d prir g dr USD/a dr aa orar priodr d fra a PEC-dra bhr ojpri p r USD/a r a habdgbaa.

e D xcpioa ppgg i gdpri da idiga -a (+6%) og, r a ha hada rai id-d dr cira r, abrp dig i apri och pri raig. D ad aor ar aoi d ora a-piafda r yia irigprodr, ia didrii a r opiiia aaigrigar r adraiggag. Udr rra r parad oyra i dayp a irigprodr 6 o, i oarar r grprodio. Vr bdig r a gdpri ajr r hg och i rar d gr prir rar o iifaiorigara igr raig. Vi r doc ora

poii p hybridara paia och paadi, d dai or rcig ad io ordoirig. Prirahar di j d gdpri d, i i bdr r ori-ig. Udr rr d a -a (i oar 8)har i xp paia ari cira dbb dyr o gd. dagg iggr paiapri da argi r gdpri-. Vi bdr a rgg i idigar prirhad ir oaoi.

F Spaprir har ora aa r xcpio hgair dr oar . Pria og pa dr

ra ara i aaa p a poia r oadariaa rdar ara. D yc orra rha-da dr ir ibar or ri r bdrigar.Siaio har doc rbra d a adra och or d a ariaa aj- och ojabord ri gr orord. rh arr, d raggri aria rd har prira ora ordida. Spaprir r hga och gi oraa dr-rhad r r bdig a d a aa yrigar.Tora a doc abb rda d poia a ora dar a rd d bdrigar och pripp-ggar o jd.


Raror

tIllgNgSSlAg vIkt* kOMMeNtAr

eni 4 5 6 7 Er a d ari rbd i ojarad dr r rar i rar d r baarad arad och go hgr ojpri.

Inusima 4 5 6 7 Kojrorh, i i r Kia, har yg aprira id. Vrbdig r a prira ai r yc och rar d hgr prir dradra har.

ma 4 5 6 7 Er ppgg p proc har gd brja i ra r. Tro aid pria r r ppaig a gd ora r r dyr. Paia och paadiycr i dro r araia ar d ajori a prodio ad ioordoidri.

Ai 4 5 6 7 Spaprir har ai da rra oar och i rar d oraa a gia i drrhada draai rra iiga jordbrord.

* Vikten visar hur vi r nrvarande ser p tillgngsslaget som del av en portlj. Nivn 4 r neutrallge. Dessa vikter ndras kontinuerligteter vr taktiska marknadssyn och kan drr avvika rn vr lngsiktigt strategiska syn p tillgngsslaget.


34/35


v

vauamanan i cnabanis hn

centralbanker gr olika valutavervganden

Ekonomisk-politiska beslutattarei USA intar en ganska avvaktande

hllning till USD:s utveckling. Det

beror rmst p att exporten har en

liten betydelse r amerikansk eko-

nomi. Enligt SEB:s valutaanalytiker r

USD undervrderad. Det som Federal

Reserve rmst okuserar p r

arbetsmarknadens utveckling. Bank

o Japan r dremot en mycket aktiv

och aggressiv valutapolitik, med det

primra sytet att lmna deations-

territoriet r gott och n en inationp 2 procent.

p

Hiori ga yrror, aia obigaiop a crabar och i ia a ra aa-irior har o adrig idigar a pigpoii i o. Bdig a crabaraagrad r drr a ra byd r aaprogor.

usd

D iiga arg r arar USD r a hj har brja rra i aria ooi, drigad hprir och jad arbh iar g. E jig raig a Fdra Rraiaia pigpoii dr oc bidra i a ra USD.

J

D japaa rgrig och craba r a bad a ra dfaio och da d r-ggia rd i apa ooi. M d r o o id. E a d abo iiga grdra har aria ra r r rd p PY och r ragig a aa r oa.

CENTRALBANKERNAS

INSTLLNING

FED Avvaktande Arbetslshet USD UndervrderadECB Avvaktande KPI EUR RttvisBOJ Aggressiv KPI JPY RttvisBOE Avvaktande KPI GBP RttvisSNB Aggressiv EUR/CHF 1.20 CHF vervrderadRBA Oroad ToT / KPI AUD vervrderadRBNZ Oroad Handelsbalans NZD vervrderadBOC Oroad Amer. export CNY vervrderad

RIX Oroad Importerad KPI SEK RttvisNB Aggressiv Importerad KPI NOK Rttvis

VRDERINGFOKUSERAR

P

VALUTA

Ka: SEB


35/35

Vaor

VLUTMRKNDEN HR HTTLLS R ca a aprira dr, o rarxporrad rai och NyaZeelandsamtdeskandinaviska,settsinavalutorstrkasp

boad a d ora aor o idigar rbjdi rygghoch iidi.

D japaa och ariaa aiaia pigpoiiaiara p aaag cira dr USD pr adr ig idar i i a idr ooir, ar aordrd r. Da fd har i a xporidrii da dr brja baga ig, i a pr p c-rabara a ra r a rga radr.M rr crabar r bho, irra aEropia Craba ig a rra d ,prochr i brja a aj, d jad bdap ayrigar igar a oa irga. Srig ayddRiba ia ig a i rprogobaa i apria rpora a oa a a id r i brjaa ji. Vi ror doc a d ora craba or a

igga ar p arad ri ra i oar 4.Vr bdig r a ra a da grdr a idrad rad dra r EUR och SEK, da NK ag arar d riad i riga aor ar.

r j r i rad d pigpoii i ora dara rd. Ba o apa ( Bo) r d a och raa ar p d c. Pririir b har aga r poiiiriigar r a a oa i ra dad ora ooia prob. ) Kraa apoi-ia iar ) E yc aggriar pigpoiidr y Bo-ch Kroda, d ppgi a da d

griga dfaio i ifaio p proc io r,r d dbbrig a Bo: ora ba o d,och ) gogripad orrrig a ooi, odoc or a a gaa g id. apa har doc i r-hadigar p x jordbrord r a oa igg dorrrigar och rorrig a ooi.

D aradjdr i hii a d rda japaa poi-i r gr aradror i prira dr o rai,NyaZeeland,KanadaochiSkandinavien.Japanskanansiella

iiior har ar d iha arad r a ahgr aaig p rpacrigar oad. Da har pra PY, o raga pagig da a.

Eig SEB: progor a PY raga o USD i pp-o p gr i. D r rid ig y och odi r USD/PY. Sa aapar hadad p d ir r ar 8, och 7. Era a d aadjapaa ooia poii har i i a p ig.Nii aiidx har igi ra 48 proc hii i r ra ioa aa, i iar a rigara r yc hga pa b poii a yca.

Eropa orr a broa d rciop. adad idiaorr har ora a oa i agar prog-ora, och ojr i Eroad rbir brcig droar och bi i p h. Fr ra rd ara- i r a d i rhig.

Tro ora ojra br har EUR ara ig bra i a-aarad p io ac ar bybaaro och rbra rrod r d ooi-poiia riha-

riggrdr o idagi. Da y a i dragig o r CHF, d o bd b.Hr oc d chwizia craba (SNB) o gara r a CHF i bir arar , o EUR.

Ergig-Mar-ord har i aaad i-ig i d rya rb, RUB. Bad aa pra d ryaooi a aad rarprir och Eooiiiri haryig progo r BNP-ix i Ryad r ,6 i ,4 proc.

D ora iidifd o hrrr r apa och UShar i i rcig hia i Tri, ad o rbjdrhg aaig och ooi p ppgg. Tri har yc ai craba, o r gra cor da i yrra d , prochr. Sy ar a rhidraa aa TRY r r abb. Vr progo r rid ad ria aa d or a ca rai arac ar hg raaig i ad, abi c-ig i ooi, rordig craba a ira igr ad riapi. Vi ar o oraa rdiraigj-rigar pp, i bidrar i a hja rd p d riaira.

centralbanker pumpar upp sinabalansrkningar

Bank o Japans balansrkning var stor i rhllande till BNP

redan innan den mycket aggressiva politiken inleddes under v-

ren. Den skulle till och med, i relativa termer, bli mer n dubbelt

s stor som Federal Reserves balansrkning om SEB:s prognoserr 2014 slr in.

Ka: SEB/Macrobod

Documents

Investment Outlook 1305: Stigande värden i sikte